Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 26,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

–  med beaktande av den gemensamma Sorbonnedeklarationen om harmonisering av uppbyggnaden av det europeiska systemet för högre utbildning, som undertecknades den 25 maj 1998 i Paris av fyra ministrar som företrädde Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland (Sorbonnedeklarationen)(1),

–  med beaktande av den gemensamma deklaration som undertecknades i Bologna den 19 juni 1999 av utbildningsministrarna från 29 europeiska länder (Bolognadeklarationen)(2),

–  med beaktande av kommunikén från konferensen för europeiska ministrar med ansvar för högre utbildning som hölls i Leuven och Louvain-la-Neuve den 28–29 april 2009(3),

–  med beaktande av Budapest–Wien-deklarationen av den 12 mars 2010 som antogs av utbildningsministrarna från 47 länder och som innebar det officiella inrättandet av det europeiska området för högre utbildning(4),

–  med beaktande av kommunikén från ministerkonferensen och det tredje Bologna Policy Forum som hölls i Bukarest den 26–27 april 2012(5),

–  med beaktande av strategin för rörlighet 2020 i det europeiska området för högre utbildning som antogs av ministerkonferensen om detta, som hölls i Bukarest den 26–27 april 2012(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen)(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 28 september 2005 om att underlätta medlemsstaternas utfärdande av enhetliga viseringar för kortare vistelse till forskare från tredjeländer vilka reser inom gemenskapen i syfte att bedriva forskning(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 15 februari 2006 om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande(10),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(11),

–  med beaktande av slutsatserna av den 26 november 2009 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om att utveckla utbildningens roll i en väl fungerande kunskapstriangel(12),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om internationaliseringen av den högre utbildningen(13),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid(14),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 Unga på väg – att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte(15),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 maj 2006 Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten: utbildning, forskning och innovation (COM(2006)0208),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 om en digital agenda för Europa (COM(2010)0245),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2011 Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning (COM(2011)0567),

–  med beaktande av rapporten Higher Education in Europe 2009: Developments in the Bologna Process (Högre utbildning i Europa 2009: utvecklingen inom Bolognaprocessen) (Eurydice, Europeiska kommissionen, 2009)(16),

–  med beaktande av rapporten Focus on Higher Education in Europe 2010: The Impact of the Bologna Process (Fokus på högre utbildning i Europa 2010: konsekvenserna av Bolognaprocessen) (Eurydice, Europeiska kommissionen, 2010)(17),

–  med beaktande av rapporten Focus on Higher Education in Europe 2012: The Impact of the Bologna Process (Fokus på högre utbildning i Europa 2012: konsekvenserna av Bolognaprocessen) (Eurydice, Europeiska kommissionen, 2012)(18),

–  med beaktande av 2007 års Eurobarometer-undersökning om en reform av den högre utbildningen bland lärare(19),

–  med beaktande av 2009 års Eurobarometer-undersökning om en reform av den högre utbildningen bland studenter(20),

–  med beaktande av Eurostats publikation av den 16 april 2009 The Bologna Process in Higher Education in Europe – Key indicators on the social dimension and mobility (Bolognaprocessen i högre utbildning i Europa – nyckelindikatorer om den sociala dimensionen och rörlighet)(21),

–  med beaktande av slutrapporten från den internationella konferensen om finansiering av högre utbildning, som hölls i Jerevan i Armenien den 8–9 september 2011(22),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om Bolognaprocessen och studentrörligheten(23),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om dialogen mellan universitet och näringsliv: Ett nytt partnerskap för modernisering av Europas universitet(24),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om EU-institutionernas bidrag till konsolideringen av och framstegen för Bolognaprocessen(25),

–  med beaktande av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)(26),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0121/2015), och av följande skäl:

A.  Bolognaprocessens betydelse i den rådande ekonomiska situationen bör handla om att eftersträva målen om att få till stånd högsta möjliga nivå på kunskap och innovation för medborgare genom bred tillgång till utbildning och dess ständiga förnyelse, och detta bör återspeglas i översynen av Europa 2020-strategin och i genomförandet av Junckers investeringsplan för Europa.

B.  Analyser visar att nästan var tredje arbetsgivare i EU har problem med att få tag på anställda med rätt kompetens. Mot bakgrund av målet att minska EU:s kompetensglapp (glappet mellan en individs arbetskompetens och arbetsmarknadens krav) har Bolognareformen hittills inte varit särskilt framgångsrik. Kompetensglappet har blivit en central utmaning för Europa och påverkar alla delar av samhället, från företagens produktivitet och effektivitet till ungdomars välbefinnande i dag och i framtiden.

C.  Problemet med ungdomsarbetslösheten har inte förbättrats mycket sedan början av krisen 2008. I slutet av 2014 fanns det ungefär 5 miljoner arbetsösa ungdomar under 25 i EU.

D.  Som en filosof har uttryckt det ska sökandet efter sanning och skönhet vara universitetens kännemärke, jämte deras skyldighet att utbilda nya yrkesmänniskor, vetenskapsmän, ingenjörer, lärare, doktorer, politiker och medborgare.

E.  Det är viktigt att betrakta universiteten som de verkliga aktörerna i Bolognaprocessen, vid sidan av deras stödfunktion inom samordningen och regleringen av och som resurs för regionala och nationella institutioner.

F.  Detta mellanstatliga initiativ, som skett i nära samarbete med den akademiska världen, har lett till insatser för att på europeisk nivå gemensamt hitta lösningar på de allvarliga problem som råder i många länder, men dessa har visat sig otillräckliga.

G.  Det verkliga syftet med Bolognaprocessen är att främja rörlighet och internationalisering, samt att se till att de olika systemen för högre utbildning är kompatibla och jämförbara i fråga om standarder och kvalitet samtidigt som man respekterar universitetens självbestämmande och således bidrar till att skapa ett autentiskt och demokratiskt europeiskt område som erbjuder lika villkor för medborgarna.

H.  En utvärdering behöver göras av de senaste 15 årens framsteg där man tar hänsyn till både framgångarna med samarbetet mellan regioner och de ihållande problem som påträffats och den variation som råder i fråga om hur de fastställda målen uppnåtts.

I.  I de flesta länder har Bolognaprocessen blivit ett riktmärke för och motiverat utbildningsreformer, medan den i vissa länder kan ha uppfattats, på grund av dålig information och bristande förståelse för processens verkliga vision, som en byråkratisk börda.

J.  Det är viktigt att lyfta fram Bolognaprocessens alleuropeiska karaktär och alla aktörers delaktighet, inte minst studenter, lärare, forskare och personal.

K.  Ett ständigt och ökat ekonomiskt stöd till utbildning, fortbildning, kunskap och forskning är avgörande, särskilt i dessa tider av ekonomisk kris.

L.  I denna konstant föränderliga kontext finns det ett behov av att på nytt bekräfta det politiska åtagande som ligger till grund för Bolognaprocessen och den medverkan i förverkligandet av processen från de europeiska institutionernas, de nationella regeringarnas och alla andra relevanta aktörers sida.

Bolognaprocessens roll

1.  Europaparlamentet konstaterar att utbildning och forskning är en av grundpelarna i vårt samhälle när det gäller att främja kompetensutveckling, tillväxt och sysselsättningsskapande. Parlamentet understryker att ökade investeringar i utbildning har en avgörande betydelse för att effektivt bemöta arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, och att främja social delaktighet.

2.  Europaparlamentet noterar att Bolognaprocessen skulle kunna bidra till att hantera kompetensglappet i EU om studenterna erbjöds och tilläts utveckla de kompetenser som arbetsmarkanden kräver, och att den därigenom skulle kunna uppnå det viktiga målet att öka de utexaminerades anställbarhet.

3.  Europaparlamentet inser Bolognaprocessens roll i skapandet av ett kunskapens Europa. Parlamentet lyfter fram att kunskapsspridning, utbildning och forskning är huvudelement i Europa 2020-strategin och bidrar till att främja europeiskt medborgarskap. Parlamentet lyfter dessutom även fram behovet av samråd inom högskolevärlden (lärare, studenter och personal) i syfte att förstå motståndet mot reformer knutna till Bolognaprocessen, men också behovet att garantera en offentlig utbildning som är kostnadsfri och tillgänglig för alla och som svarar mot samhällets behov.

4.  Europaparlamentet konstaterar att Bolognareformerna ledde till inrättandet av ett europeiskt område för högre utbildning och har möjliggjort framsteg de senaste 15 åren genom att göra strukturerna för högre utbildning mer jämförbara, öka rörligheten, tillhandahålla kvalitetssäkringssystem och erkänna examensbevis, förbättra kvaliteten på utbildningssystemen samt göra den högre utbildningen i Europa mer attraktiv.

5.  Europaparlamentet konstaterar mycket fortfarande finns att göra inom Bolognaprocessen när det gäller att anpassa utbildningssystemen till arbetsmarknadens behov och förbättra den övergripande anställbarheten och konkurrenskraften samt göra den högre utbildningen i Europa mer attraktiv. Parlamentet noterar att Europas högre utbildningsanstalter bör kunna reagera snabbare på ekonomiska, kulturella, vetenskapliga och tekniska förändringar i det moderna samhället i syfte att fullt ut utnyttja sin potential för att uppmuntra tillväxt, anställbarhet och social sammanhållning.

6.  Europaparlamentet noterar målen för de kommande åren och de nationella prioriteringarna för åtgärder som ska vidtas senast 2015, vilka fastställdes av ministerkonferensen om ett europeiskt område för högre utbildning som hölls i Bukarest 2012 samt dess rekommendationer för strategin för rörlighet 2020, som förespråkade inrättandet av nya observationsorgan, nya strategier för de olika europeiska universitetssamhällena samt nya system för integrering av medlemmar i dessa samhällen i reformprocessen för denna plan.

Prioriteringar och utmaningar

7.  Europaparlamentet uppmanar länderna i det europeiska området för högre utbildning att genomföra de gemensamt överenskomna reformer som syftar till att påskynda uppnåendet av Bolognaprocessens mål, och att stärka trovärdigheten för det europeiska området för högre utbildning. Parlamentet uppmuntrar till stöd till de länder som har svårt att genomföra dessa reformer. Parlamentet stöder i detta hänseende inrättandet av breda partnerskap mellan länder, regioner och relevanta aktörer.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare förbättra och förnya bedömningen av systemen för högre utbildning mot bakgrund av de standarder som tidigare satts av utbildningssystem på internationell nivå samt belöna topprestationer i syfte att driva kunskaper, forskning och vetenskap vidare.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att bevara mångfalden inom undervisningen, däribland den språkliga mångfalden. Parlamentet uppmanar medlemsstatera att öka studiebidragen och se till att de är lättillgängliga.

10.  Europaparlamentet påpekar att ytterligare insatser behövs för att utveckla det europeiska området för högre utbildning, och att man behöver bygga vidare på de framsteg som gjorts med att uppnå målen och samordna det europeiska området för allmän utbildning och yrkesutbildning, det europeiska området för livslångt lärande och det europeiska forskningsområdet.

11.  Europaparlamentet uppmanar alla aktörer som arbetar med genomförandet av Bolognaprocessen att stärka kvalitetssäkringen i syfte att uppnå ett europeiskt område för högre utbildning som ökar sin attraktivitet som referens för akademisk toppkvalitet globalt.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, länderna i det europeiska området för högre utbildning och EU som helhet, att öka allmänhetens förståelse och stöd för Bolognaprocessen, bland annat genom åtgärder på gräsrotsnivå för en mer effektiv och dynamisk delaktighet i uppnåendet av processens mål.

13.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen som medlem av Bolognaprocessen har en viktig roll att spela i utvecklingen av det europeiska området för högre utbildning, och uppmanar kommissionen att mer aktivt blåsa nytt liv i processen och påskynda insatserna för att uppnå de fastställda målen.

14.  Europaparlamentet konstaterar behovet av att inkludera kvaliteten på utbildning och forskning i tjänstesektorn i de uppsatta målen. Parlamentet anser att en av indikatorerna för uppnåendet av dessa mål vore en ökad anställbarhet av utexaminerade, vilket också är ett mål i Europa 2020-strategin.

15.  Europaparlamentet kräver att en dialog inleds mellan regeringarna, de högre utbildningsanstalterna och forskningsinstituten för att rikta, maximera och effektivisera användningen av de tillgängliga medlen och söka nya och diversifierade finansieringsmodeller för att komplettera den offentliga finansieringen. Parlamentet betonar även betydelsen av Horisont 2020 som motor för gemensamma forskningsprojekt bland europeiska högre utbildningsanstalter, och oroar sig över de fortsatta försöken att minska dess finansiering medan andra områden av budgeten inte ifrågasätts.

16.  Europaparlamentet uppmanar regeringarna att förbättra effektiviteten vid utnyttjande av offentliga medel inom utbildningen och att respektera EU:s överordnade mål att investera 3 % av unionens BNP i FoU senast 2020. Parlamentet understryker att en ambitiös finansiering av utbildning och forskning är nödvändig, eftersom de är ett av de viktigaste verktygen för att säkra tillgång till kvalitetsutbildning för alla samt att bekämpa den ekonomiska krisen och arbetslösheten.

17.  Europaparlamentet noterar de potentiella finansieringsmöjligheter för högre utbildning, fortbildning och utbildning som Efsi bör tillhandahålla. Parlamentet uttrycker sin djupa oro inför de planerade nedskärningarna i finansieringen för Horisont 2020, vilka är direkt knutna till forskning och utbildning, till fördel för Efsi.

18.  Europaparlamentet varnar för att varje nedskärning i Horisont 2020 otvivelaktigt skulle påverka ett fullt genomförande av Bolognaprocessen, och uppmanar därför kommissionen att dra tillbaka varje sådant förslag.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar såväl nedifrån och upp-strategier som uppifrån och ned-strategier, som involverar hela den akademiska världen och arbetsmarknadens parter, och efterlyser ett politiskt engagemang och samarbete från ministrarna i det europeiska området för högre utbildning när det gäller att ta fram en gemensam strategi för genomförandet av Bolognareformerna.

20.  Europaparlamentet efterlyser en vidareutveckling av studieprogram med tydligt definierade mål, som tillhandahåller den kunskap och den kombination av färdigheter, både allmän och yrkesmässig, som behövs för att förbereda utexaminerade för arbetsmarknadens krav och stärka deras kapacitet för ett livslångt lärande, men även medborgares delaktighet, något som är avgörande. Parlamentet stöder ett fullt genomförande av den europeiska ramen för erkännande av yrkeskvalifikationer.

21.  Europaparlamentet understryker den roll som ämnena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik spelar och deras betydelse för samhället, ekonomin och utexaminerades anställbarhet.

22.  Europaparlamentet kräver ett korrekt genomförande av det europeiska systemet för överföring av studentmeriter och tillägget till examensbevis inom det europeiska området för högre utbildning, vilka är viktiga verktyg med anknytning till studenters arbetsbörda och läranderesultat, i syfte att underlätta rörligheten och hjälpa studenterna att ställa samman sina akademiska och icke-akademiska prestationer.

23.  Europaparlamentet betonar vikten av att garantera ett ömsesidigt erkännande av och kompatibilitet mellan akademiska examina för att stärka systemet för kvalitetssäkring på europeisk nivå och i alla länder som har slutit sig till det europeiska området för högre utbildning, i linje med den reviderade versionen av de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning. Parlamentet uppmanar alla länder inom det europeiska området för högre utbildning och deras respektive organ för kvalitetssäkring att ansluta sig till de europeiska nätverken för kvalitetssäkring (Enqa och Eqar).

24.  Europaparlamentet uppmuntrar Bolognaprocessens partner, och särskilt kommissionen, att regelbundet mäta kompetenserna och kompetensglappen vid den tidpunkt de utexaminerade gör sin entré på arbetsmarknaden.

25.  Europaparlamentet understryker betydelsen av Europa 2020-strategins mål enligt vilket 40 % av 30–34-åringar ska ha fullgjort universitets- och högskoleutbildning och tillägnat sig lämpliga färdigheter och kompetenser för att finna en meningsfull sysselsättning.

26.  Europaparlamentet betonar värdet av referensramar för kvalifikationer för att öka öppenheten, och uppmanar Bolognaländerna att göra sina nationella referensramar för kvalifikationer kompatibla med dem i det europeiska området för högre utbildning och med de europeiska referensramarna för kvalifikationer.

27.  Europaparlamentet betonar att de nationella referensramarna för kvalifikationer i många medlemsstater fortfarande behöver anpassas till den europeiska referensramen för kvalifikationer såväl som till de europeiska standarderna och riktlinjerna (ESG). Parlamentet noterar att många nationella referensramar för kvalifikationer ännu inte registrerats i det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar).

28.  Europaparlamentet noterar att rörligheten för studenter, lärare, forskare och personal är en av Bolognaprocessens huvudprioriteringar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka möjligheterna för och kvaliteten på rörligheten, och lyfter fram behovet av att stärka genomförandet av strategin för rörlighet 2020 i det europeiska området för högre utbildning samt att uppnå det kvantitativa målet på 20 % för rörlighet för studerande senast 2020. Parlamentet betonar i detta sammanhang den viktiga roll som programmet Erasmus+ och Horisont 2020 spelar, samt betydelsen av att de genomförs och främjas på ett smidigt och effektivt sätt. Parlamentet understryker att studiebidrag knutna till Erasmus+ bör undantas från beskattning och sociala avgifter.

29.  Europaparlamentet uppmanar till en stegvis integrering av rörlighet för studerande i universitetens officiella kursplaner.

30.  Europaparlamentet understryker behovet av att involvera ett lämpligt antal studerande och lärare inom områdena konst och musik i EU:s program för rörlighet.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera europeiska och internationella arrangemang för partnerskap och rörlighet bland kriterierna för rankning av universitet och andra utbildningsanstalter.

32.  Europaparlamentet noterar den centrala roll som högre utbildningsanstalter har när det gäller att främja och utbilda akademiker och forskare med sådan kunskap och kompetens att de tack vare sin anställbarhet lyckas i den globala ekonomin.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, EU och det europeiska området för högre utbildning att stärka rörligheten genom att främja språkinlärning, undanröja administrativa hinder, tillgängliggöra en adekvat finansiell stödmekanism och garantera överförbara bidrag, stipendier och lån. Parlamentet noterar att rörligheten fortsatt är mindre tillgänglig för studerande från mindre välbärgade förhållanden.

34.  Europaparlamentet betonar, både när det gäller utformningen och genomförandet av program, utbildningsparadigmens övergång till ett mer studentinriktat perspektiv som tar hänsyn till de studerandes personliga utveckling. Parlamentet understryker vikten av de studerandes deltagande i styrningen av den högre utbildningen.

35.  Europaparlamentet understryker att studieprogrammen bör fokusera på långsiktiga marknadsbehov. Parlamentet betonar också att anställbarheten innebär att studerande ska bemästra ett brett antal olika kompetenser som ska förbereda dem för arbetsmarknaden och utrusta dem för livslångt lärande. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang till aktiv dialog och nationellt och gränsöverskridande samarbete om program och praktikplatser mellan universitet och näringsliv, vilket skulle kunna bidra till att motverka den ekonomiska krisen, stimulera ekonomisk tillväxt och främja ett kunskapsbaserat samhälle, och därigenom tillhandahålla möjligheter i en bredare samhällelig mening. Parlamentet uppmuntrar högre utbildningsanstalter att var öppna för tvärvetenskapliga studier, inrättandet av forskningsinstitut vid universiteten och samarbete med olika partner.

36.  Europaparlamentet betonar behovet att erbjuda breda möjligheter till livslångt lärande och till kompletterande utbildningsformer såsom icke-formell och informell utbildning, vilka är avgörande för utvecklingen av mjuka färdigheter.

37.  Europaparlamentet efterlyser insatser för att stärka kopplingen mellan högre utbildning, forskning och innovation, däribland genom främjandet av forskningsbaserad utbildning, och belyser Horisont 2020-programmet som en viktig finansieringsmekanism för att stärka forskningen. Parlamentet efterlyser en bättre synkronisering av åtgärder till stöd för Bolognaprocessen såsom programmen Horisont 2020 och Erasmus+.

38.  Europaparlamentet efterlyser mer flexibla inlärningssätt som omfattar program för gemensamma examina och tvärvetenskapliga studier och som stöder innovation, kreativitet, yrkesutbildning, varvad utbildning och företagande inom högre utbildning, och efterlyser en utredning av potentialen hos ny teknik, digitalisering och IKT i syfte att berika lärande och undervisning, samt att ytterligare utveckla en bred uppsättning kompetenser och nya metoder för inlärning, undervisning och bedömning.

39.  Europaparlamentet uppmanar de högre utbildningsanstalterna, den offentliga förvaltningen, arbetsmarknadens parter och företagen att leda en pågående dialog för att underlätta och öka anställbarheten. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att fokusera diskussionen på den högre utbildningens outnyttjade potential när det gäller att stimulera tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar länderna i det europeiska området för högre utbildning och de högre utbildningsanstalterna att öka samarbetet i syfte att säkerställa praktikplatser och lärlingsplatser av hög kvalitet och att stärka rörligheten i samband med detta. Parlamentet understryker att aktörerna bör samarbeta bättre för att höja grundkvalifikationerna och förnya en erfaren arbetskraft, samt att förbättra tillhandahållandet, tillgängligheten och kvaliteten på karriär- och yrkesvägledningen. Parlamentet anser dessutom att praktikplatser inom utbildningsprogram och lärande på arbetsplatsen fortsatt ska uppmuntras.

40.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att låta erkända flyktingar få tillgång till alla institutioner i det europeiska området för högre utbildning som kan göra det möjligt för dem att bygga upp ett självständigt liv genom utbildning. Parlamentet understryker dessutom att förfarandet med uppehållstillstånd för högskoleutbildade som söker en kvalificerad yrkesverksamhet ytterligare bör liberaliseras. Parlamentet betonar att insatserna för ömsesidigt erkännande av erkända flyktingar bör förstärkas, särskilt med hänsyn till rörligheten för sådana studerande.

41.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna, och alla högre utbildningsanstalter som anslutit sig till det europeiska området för högre utbildning, är skyldiga att tillhandahålla kvalitativ utbildning som svarar mot de samhälleliga och ekonomiska utmaningarna, och betonar behovet av att de samarbetar nära i syfte att uppnå målen som fastställts inom ramen för Bolognaprocessen.

42.  Europaparlamentet noterar att enbart ett fåtal medlemsstater har skapat en heltäckande strategi för att inkludera studerande från mindre välbärgade socioekonomiska bakgrunder i högre utbildning och således tackla problemet med det så kallade sociala filtret.

43.  Europaparlamentet uppmanar till större medverkan från högstadie- och gymnasielärare i Bolognaprocessen när det gäller att främja kvaliteten på lärarutbildningarna och den yrkesmässiga rörligheten i syfte att möta de nya utbildningsutmaningarna i ett kunskapsbaserat samhälle och bidra till de studerandes förbättrade prestationer.

44.  Europaparlamentet understryker utbildningens roll och dess kvalitets- och undervisningsmål när det gäller att forma framtida generationer och bidra till en bredare samhällelig och ekonomisk sammanhållning, samt till jobbskapande, ökad konkurrenskraft och tillväxtpotential. Parlamentet vill i detta sammanhang se ett ökat erkännande av läraryrket.

45.  Europaparlamentet efterlyser ekonomiska och sociala insatser för att förbättra den sociala delaktigheten genom att ge rättvis och öppen tillgång till högkvalitativ utbildning för alla, underlätta erkännandet av akademiska och yrkesmässiga kvalifikationer, liksom studieperioder utomlands och tidigare studier, program för mjuka färdigheter och icke-formellt och informellt lärande, samt tillhandahålla relevant utbildning till en diversifierad studentgrupp genom livslångt lärande.

46.  Europaparlamentet lyfter fram den sociala dimensionen av Bolognaprocessen. Parlamentet kräver målinriktade åtgärder för högre deltagande av underrepresenterade och missgynnade grupper, även genom internationella rörlighetsprogram.

47.  Europaparlamentet understryker den roll som rörlighet i utbildningen har för interkulturellt lärande, och att man inom Bolognaprocessen bör vidta aktiva åtgärder för att främja de studerandes interkulturella kunskap och respekt.

48.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att utarbeta en strategi för den externa dimensionen av det europeiska området för högre utbildning, genom samarbete med andra regioner i världen, i syfte att öka dess konkurrenskraft och attraktion på global nivå, förbättra tillhandahållandet av information om det europeiska området för högre utbildning, stärka samarbete baserat på partnerskap, intensifiera den politiska dialogen och i högre grad erkänna kvalifikationer.

49.  Europaparlamentet betonar behovet av förbättrad datainsamling bland länderna i det europeiska området för högre utbildning i syfte att bättre kunna kartlägga och bemästra Bolognaprocessens utmaningar.

50.  Europaparlamentet betonar vikten av nästa ministerkonferens om det europeiska området för högre utbildning, som ska hållas i Jerevan i maj 2015, för att objektivt och kritiskt utvärdera både framsteg och motgångar vad avser uppnåendet av prioriteringarna för 2012–2015, i syfte att stärka och ytterligare befästa det europeiska området för högre utbildning med unionens fulla stöd.

o
o   o

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) http://www.ehea.info/Uploads/Declarations/SORBONNE_DECLARATION1.pdf (2) http://www.ehea.info/Uploads/Declarations/BOLOGNA_DECLARATION1.pdf (3) http://www.ehea.info/Uploads/Declarations/Leuven_Louvain-la-Neuve_Communiqu%C3%A9_April_2009.pdf (4) http://www.ehea.info/Uploads/Declarations/Budapest-Vienna_Declaration.pdf (5) http://www.ehea.info/Uploads/(1)/Bucharest%20Communique%202012(1).pdf (6) http://www.ehea.info/Uploads/%281%29/2012%20EHEA%20Mobility%20Strategy.pdf (7) EUT L 354, 28.12.2013, s. 132. (8) EUT L 289, 3.11.2005, s. 23. (9) EUT L 64, 4.3.2006, s. 60. (10) EUT C 111, 6.5.2008, s. 1. (11) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2. (12) EUT C 302, 12.12.2009, s. 3. (13) EUT C 135, 26.5.2010, s. 12. (14) EUT C 191, 1.7.2011, s. 1. (15) EUT C 199, 7.7.2011, s. 1. (16) http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/thematic_reports/099EN.pdf (17) http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/thematic_reports/122EN.pdf (18) http://www.ehea.info/Uploads/(1)/Bologna%20Process%20Implementation%20Report.pdf (19) http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl198_en.pdf (20) http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_260_en.pdf (21) http://ec.europa.eu/eurostat/documents/3217494/5713011/KS-78-09-653-EN.PDF/3eb9f4ec-dc39-4e51-a18b-b61eb7c2518b?version=1.0 (22) http://www.ehea.info/news-details.aspx?ArticleId=253 (23) EUT C 8 E, 14.1.2010, s. 18. (24) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 95. (25) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 24. (26) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 (COM(2015)0010).