Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2589(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0363/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 29/04/2015 - 10.66
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0175

Antagna texter
PDF 283kWORD 327k
Onsdagen den 29 april 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Tvåårsdagen av Rana Plaza-byggnadens kollaps och läget avseende överenskommelsen om godtagbarhet (Sustainability Compact)
P8_TA(2015)0175RC-B8-0363/2015

Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 om den andra årsdagen av Rana Plaza-byggnadens kollaps och läget för överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (Bangladesh Sustainability Compact) (2015/2589(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Bangladesh, särskilt av den 18 september 2014(1), 16 januari 2014(2), 21 november 2013(3) och 14 mars 2013(4),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(5) och om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(6),

–  med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Folkrepubliken Bangladesh om partnerskap och utveckling(7),

–  med beaktande av överenskommelsen om godtagbarhet för den kontinuerliga förbättringen av arbetstagares rättigheter och fabrikssäkerhet inom industrin för konfektionsvaror och stickade klädesplagg i Bangladesh,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, kommissionens ledamot med ansvar för handel, Cecilia Malmström, kommissionens ledamot med ansvar för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, Marianne Thyssen, kommissionens ledamot med ansvar för internationellt samarbete och utveckling, Neven Mimica, i samband med den andra årsdagen av Rana Plaza-tragedin,

–  med beaktande av FN:s Johannesburgsförklaring om hållbar konsumtion och produktion för främjandet av den sociala och ekonomiska utvecklingen,

–  med beaktande av ILO:s konventioner om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö (2006, C‑187) och om arbetarskydd och arbetsmiljö (1981, C–155), vilka inte har ratificerats av Bangladesh, och av rekommendationerna i dessa (R–197), och med beaktande av konventionen om yrkesinspektion (1947, C–081), som Bangladesh har undertecknat, och rekommendationerna i denna (R-164),

–  med beaktande av ILO:s program ”Better Work Bangladesh”, som lanserades i oktober 2013,

–  med beaktande av kommissionens meddelande En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681) och av resultaten av det offentliga samrådet om kommissionens arbete med inriktning av sin politik för företagens sociala ansvar efter 2014,

–  med beaktande av sina betänkanden av den 6 februari 2013 om Företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt(8) och Företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla(9),

–  med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som fastställer ett ramverk för både regeringar och företag att skydda och respektera mänskliga rättigheter, och som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni 2011,

–  med beaktande av FN:s människorättsråds resolution av den 26 juni 2014 i vilken man upprättar en mellanstatlig arbetsgrupp med mandat att ta fram ett internationellt, rättsligt bindande instrument för att reglera de transnationella företagens verksamhet,

–  med beaktande av ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet,

–  med beaktande av FN:s Global Compact-initiativ om mänskliga rättigheter, arbetsnormer, miljö och korruptionsbekämpning,

–  med beaktande av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett unionssystem för tillbörlig aktsamhet (COM(2014)0111), med syftet att i lagstiftningen införliva OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden,

–  med beaktande av utkastet till lag om tillbörlig aktsamhet för moderföretag och huvudentreprenörsföretag (nr 2578), som antogs vid första behandlingen av den franska nationalförsamlingen den 30 mars 2015,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 24 april 2013 kollapsade Rana Plaza, en åttavåningsbyggnad i Savar utanför Dhaka som rymde flera klädfabriker. I denna olycka miste över 1 100 människor livet och omkring 2 500 människor skadades. Rana Plaza-byggnadens kollaps var den hittills värsta industrikatastrof som inträffat i Bangladesh och den olycka som krävt flest dödsoffer i modern tid till följd av konstruktionstekniska fel.

B.  Den 24 november 2012 omkom minst 112 människor i branden i Tazreen-fabriken i Ashuliadistriktet i Dhaka, Bangladesh. Fabriksbränder, kollapsande byggnader och andra olyckor som påverkar hälsan och säkerheten på arbetsplatserna inträffar inte bara inom konfektionsindustrin i Bangladesh, utan utgör allvarliga hot i andra utvecklingsländer och länder som tillhör de minst utvecklade länderna och som har en stark exportinriktad konfektionsindustri, såsom Pakistan och Kambodja.

C.  Efter att multifiberavtalet löpt ut och till följd av att konfektionsindustrin är mycket arbetsintensiv har utvecklingsländer som Kina, Bangladesh, Indien och Vietnam blivit globala producenter. Bangladesh hade blivit världens näst största exportör av kläder efter Kina. Lönerna inom konfektionsindustrin var bland de lägsta i världen, och textilbranschen stod för nära 85 procent av landets export. 60 procent av de kläder som produceras går till EU, som är Bangladeshs huvudsakliga exportmarknad.

D.  Konfektionsindustrin i Bangladesh sysselsätter cirka 4 miljoner människor och stöder indirekt försörjningsmöjligheterna för så många som 40 miljoner människor – ungefär en fjärdedel av landets befolkning. Konfektionsindustrin har avsevärt bidragit till att minska fattigdomen. Bangladesh har gjort stora framsteg när det gäller att minska klyftan mellan könen i samhället efter att ha lyckats nå FN:s tredje millennieutvecklingsmål om jämställdhet. Konfektionssektorn har bidragit stort, eftersom 3,2 miljoner av de 4 miljoner arbetstagare som är anställda i sektorn är kvinnor. Kvinnornas sysselsättning har i många fall bidragit till deras egenmakt.

E.  I och med att konfektionssektorn har organiserats om utifrån modellen med den integrerade värdekedjan har det blivit omöjligt att få beställningar på något annat sätt än genom att förbättra produktiviteten och sänka produktionskostnaderna ännu mer, vilket gjort att arbetskraften i Bangladesh och andra utvecklingsländer fått en särskilt utsatt ställning. I Kambodja och Sri Lanka, där ekonomin är mycket beroende av konfektionssektorn har lönerna gått ned fastän både produktionsanläggningarna och sysselsättningen expanderat enormt. I Bangladesh ökade minimilönen avsevärt efter Rana Plaza-katastrofen, men ligger fortfarande inte på vad som anses vara en tillräcklig nivå för att täcka arbetstagarnas grundläggande behov.

F.  Enligt olika rapporter har mer än 600 konfektionsarbetare dött i fabriksbränder i Bangladesh mellan 2006 och början av 2013, men ingen av fabriksägarna eller cheferna har, enligt rapporter från människorättsorganisationer, någonsin ställts inför rätta.

G.  Den sammanstörtade byggnad som inhyste Rana Plaza-komplexet var ett svartbygge och uppfyllde inte säkerhetskraven. Efter katastrofen stängdes 32 fabriker i Bangladesh för gott på grund av allvarliga farhågor om säkerheten, och 26 fabriker stängdes delvis. Fortfarande finns det dock ett avsevärt antal fabriker som ännu inte höjt sin standard till tillfredsställande nivå. ILO stöder den bangladeshiska regeringens initiativ att genomföra inspektioner av byggnader, brandskydd och elsäkerhet vid bortåt 1 800 konfektionsfabriker, varav många är ombyggda kommersiella byggnader eller bostadshus.

H.  Den 24 april 2013 undertecknade företrädare för regeringen i Bangladesh, lokala klädtillverkare och internationella klädvarumärken, lokala och internationella fackföreningar samt internationella icke-statliga organisationer överenskommelsen om ett praktiskt arrangemang av utbetalningar till offren för Rana Plaza-olyckan och deras anhöriga (Donor Trust Fund) för att ge ersättning till katastrofoffren och deras anhöriga. Det belopp som fastställdes för att täcka kostnaderna för alla anspråk uppgår till 30 miljoner US-dollar. På den andra årsdagen av katastrofen hade man via frivilliga bidrag från företag fått ihop sammanlagt omkring 27 miljoner US-dollar, så att det alltså återstår 3 miljoner.

I.  Den finansiella ersättningen är ett grundläggande ekonomiskt stöd, och det kommer inte att gå att betala sjukvårdskostnaderna för de offer som behöver långsiktig medicinsk vård om fonden förblir underfinansierad. Europaparlamentet har beklagat att det frivilliga ersättningssystemet genom ersättningsfonden (Donor Trust Fund) inte uppnått sitt mål, och har noterat att en obligatorisk mekanism skulle vara gynnsammare för de överlevande och offrens familjer.

J.  Som en följd av dessa tragiska händelser vid Rana Plaza och efter protester från allmänheten och Europaparlamentets krav på åtgärder lanserade EU, i samverkan med regeringen i Bangladesh och ILO, den 8 juli 2013 en ”överenskommelse om kontinuerlig förbättring av arbetstagares rättigheter och fabrikssäkerhet inom industrin för konfektionsvaror och stickade klädesplagg i Bangladesh” (överenskommelsen om godtagbarhet – Sustainability Compact), där Bangladesh åtog sig att vidta åtgärder för att förbättra arbetsnormerna och arbetsförhållandena i landets konfektionsindustri.

K.  Innan olyckan inträffade hade Bangladesh endast 92 inspektörer för att övervaka omkring 5 000 konfektionsfabriker och andra industrier i landet. Regeringen i Bangladesh hade utfäst sig att rekrytera ytterligare 200 inspektörer före utgången av 2013.

L.  Den första översynen av överenskommelsen skedde i oktober 2014 och visade att framsteg visserligen hade gjorts, men att fler betydande åtgärder måste vidtas av regeringen i Bangladesh, särskilt i fråga om att förbättra och genomföra arbetsrätten, förbättra arbetstagarnas rättigheter i frizoner för bearbetning på export och anställa fler yrkesinspektörer. Den andra översynen av överenskommelsen kommer att ske hösten 2015.

M.  Bangladeshs arbetstagarlag ändrades i juli 2013. Lagen, som innehåller vissa positiva reformer på exempelvis arbetsmiljöområdet, lever fortfarande inte upp till internationella normer för föreningsfrihet och kollektivförhandlingar, såsom framhållits av ILO:s expertkommitté i kommentarerna om konventionerna 87 och 98, bland annat i fråga om begränsningar av rätten att välja representanter i full frihet, ett stort antal begränsningar av strejkrätten samt vidlyftiga administrativa befogenheter att upphäva en fackförenings registrering. Regeringen har vid upprepade tillfällen förklarat att man inte har för avsikt att överväga ytterligare ändringar.

N.  Avtalet om brand- och byggnadssäkerhet i Bangladesh (Bangladesh Accord), en rättsligt bindande överenskommelse, undertecknades den 13 maj 2013 av klädbolag, globala och lokala fackföreningar, icke-statliga organisationer och arbetstagargrupper, och alliansen för arbetstagarnas säkerhet i Bangladesh (Alliance for Bangladesh Worker Safety) bildades den 9 juli 2013 med deltagande av 26 huvudsakligen nordamerikanska varumärken, men inga fackföreningar. I dagens läge har 175 varumärken inom modebranschen och detaljhandelsbranschen undertecknat Bangladesh Accord, som tillsammans med alliansen har utfört inspektioner av de 1 904 exportorienterade fabrikerna.

O.  Regeringen i Bangladesh har ännu inte utfärdat genomförandebestämmelser och föreskrifter för arbetstagarlagen, trots upprepade löften om att göra detta; enligt det senaste löftet till sommaren 2015. Genomförandet av lagen är en förutsättning för att landet ska kunna väljas till ILO:s Better Work-program och för att utbildningsprogramet inom ramen för Bangladesh Accord ska kunna fungera.

P.  I Bangladesh arbetar 10 procent av arbetskraften i konfektionssektorn i frizoner för bearbetning på export. I juli 2014 antog regeringen en ny lag om arbete i dessa frizoner, som dock inte ger samma rättigheter för arbetstagarna som de som beviljas på andra håll i Bangladesh. Förbudet mot strejk löpte ut den 1 januari 2014, men föreningar för arbetstagares väl har inte samma rättigheter och förmåner som fackföreningar.

Q.  Sedan början av 2013 har omkring 300 nya fackföreningar registrerats inom klädsektorn. 2014 avslogs 66 ansökningar, vilket motsvarar 26 procent av alla ingivna ansökningar. Diskriminering mot fackföreningar är fortfarande ett mycket allvarligt och snabbt växande problem. Fackföreningarna rapporterar att regeringen i Bangladesh aktivt hindrar arbetstagare och arbetsgivare som vill bilda sina egna säkerhetskommittéer i enlighet med Bangladesh Accord från att göra detta.

R.  Bangladesh rankas som nummer 136 av 177 länder i indexet för transparens, och korruptionen är utbredd i den globala leveranskedjan för konfektionsvaror och omfattar såväl den politiska klassen som lokala och multinationella företag.

S.  Enligt Worker Rights Consortium skulle fabrikspriset på vart och ett av de 7 miljarder klädesplagg som varje år säljs från Bangladesh till olika varumärken i väst stiga med mindre än 10 cent om de 5 000 klädfabrikerna i Bangladesh inom fem år rustades upp till västerländsk säkerhetsstandard. Det finns ingenting som tyder på att kläder och textilvaror stigit i pris under de senaste två åren.

T.  Konfektionssektorn domineras främst av stora detaljhandlare, varumärkestillverkare och marknadsförare som kontrollerar de globala produktionsnäten och direkt dikterar villkoren för leverantörerna. I dag, när branschen blivit global, har tillverkare av kläder och textilvaror ofta inget annat val än att gå med på lägre priser, öka kvaliteten, förkorta leveranstiderna, minska minimikvantiteterna och ta största möjliga risk. Det finns allvarliga brister när det gäller insyn och spårbarhet i den globala leverantörskedjan. Anständigt arbete i den globala leverantörskedjan kommer att vara en viktig punkt på dagordningen för ILO-konferensen 2016.

U.  Efter katastrofen har det varit rekordhög efterfrågan från europeiska konsumenter efter mer information om var produkter har sitt ursprung och under vilka förhållanden de har tillverkats. Europeiska medborgare har ingett otaliga framställningar och ordnat kampanjer med krav på ökat ansvar på klädmärkena för att deras produkter ska tillverkas på ett etiskt sätt.

V.  Som ett av de minst utvecklade länderna åtnjuter Bangladesh tull- och kvotbefriat tillträde till EU:s marknad för alla sina produkter inom ramen för initiativet ”Allt utom vapen”, som omfattar 55 procent av landets export, mycket av det kläder/textilier. Bangladesh är därför skyldigt att sörja för ett faktiskt genomförande av en rad grundläggande FN- och ILO‑konventioner om mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter.

1.  Europaparlamentet minns offren på denna andra årsdag för Rana Plaza-tragedin, som är en av de mest förödande industrikatastrofer som någonsin inträffat. Parlamentet uttrycker än en gång sitt deltagande med de familjer som förlorat sina anhöriga och med de skadade och invalidiserade. Parlamentet understryker att dessa förluster skulle kunna undvikas med bättre system för säkerhet på arbetsplatsen.

2.  Europaparlamentet påminner om att samordningskommittén för Rana Plaza inrättat fonden Donors Trust Fund för att på frivillig basis samla in donationer från företag för att ge offren och de anhöriga ersättning. Parlamentet beklagar djupt att 3 miljoner US-dollar av den totala ersättningen på 30 miljoner US-dollar fortfarande saknades i april 2015, och uppmanar internationella varumärken som köpte från Rana Plaza eller har betydande anknytning till Bangladesh, Bangladeshs regering och Bangladesh Garment Manufacturers and Export Associations (BGMEA) att se till att all utlovad ersättning delas ut utan dröjsmål.

3.  Europaparlamentet fördömer att ungefär en tredjedel av de företag som anses ha kopplingar till fabrikskomplexet, såsom Adler Modemarkte, Ascena Retail, Carrefour, Grabalok, J.C. Penney, Manifattura Corona, NKD, PWT och YesZee, ännu inte har betalat till fonden. Parlamentet beklagar djupt att Benetton, efter månader av förhalande, har bidragit med enbart 1,1 miljoner US-dollar till Rana Plaza Donor Trust Fund, trots att det nödvändiga bidraget uppskattas vara mycket högre med hänsyn till företagets betalningsförmåga och omfattningen av dess engagemang i Rana Plaza. Parlamentet beklagar också att varje varumärke med koppling till Rana Plaza har lämnat otillräckliga donationer och därmed misslyckats med att leva upp till sitt ansvar för offren, däribland Mango, Matalan och Inditex, som har vägrat att avslöja sina donationer, medan andra, som Walmart och The Children’s Place, bara bidragit med en mycket liten summa.

4.  Europaparlamentet noterar att ersättningen för branden i Tazreen nu håller på att förhandlas fram på samma villkor som för Rana Plaza. Parlamentet beklagar de ständiga förseningarna djupt och begär att ersättningen ska betalas ut i tid.

5.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtas för att inrätta en permanent nationell arbetsskadeförsäkring, och uppmanar regeringen i Bangladesh att infria sin utfästelse inom ramen för den nationella trepartshandlingsplanen i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja sådana ansträngningar där det lämpligt, men konstaterar att hindren för framsteg på detta område kommer att kvarstå så länge de aktuella ersättningsanspråken förblir olösta.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, EU-ländernas regeringar och andra att överväga förslag till obligatoriska rättsliga ramar för att se till att tillgången till rättsmedel och ersättning grundar sig på behov och inte bara på kampanjgruppers förmåga att hänga ut de ansvariga eller på företagens frivilliga insatser.

7.  Europaparlamentet välkomnar det EU-ledda initiativet att lansera överenskommelsen om godtagbarhet, som syftar till att säkerställa en nystart för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, arbetsvillkor och respekten för arbetstagares rättigheter samt främjande av ansvarsfullt företagande i konfektionsindustrin i Bangladesh.

8.  Europaparlamentet noterar slutsatserna från den första översynen av överenskommelsen i oktober 2014, enligt vilka goda framsteg gjorts av myndigheterna i Bangladesh, och erkänner överenskommelsens bidrag till förbättringen av hälso- och säkerhetsnivån i fabrikerna och arbetsförhållandena inom konfektionsindustrin. Parlamentet uppmanar dock regeringen i Bangladesh att öka sitt engagemang för att aktivt genomföra alla åtaganden i överenskommelsen som en fråga av högsta prioritet. Parlamentet litar på att avsevärda framsteg i alla frågor i anslutning till arbetsrätt och arbetsmiljö – i synnerhet i fråga om respekt för arbetstagares rättigheter, yrkesinspektioner, anständiga löner, byggnadernas strukturella integritet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt ansvarsfullt företagande – kommer att kunna göras fram till den andra översynen av överenskommelsen, som ska ske hösten 2015.

9.  Europaparlamentet noterar de steg som Bangladesh tagit för att ändra sin arbetstagarlag efter Rana Plaza och som ytterligare stärker de grundläggande rättigheterna på områdena hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och arbetstagares rättigheter. Parlamentet beklagar att ett antal inskränkningar av arbetstagarnas föreningsfrihet inte har åtgärdats och att lagen fortfarande inte följer ILO:s centrala konventioner.

10.  Europaparlamentet uppmanar bestämt regeringen i Bangladesh att i enlighet med åtagandena i överenskommelsen med allra högsta prioritet anta de nödvändiga bestämmelserna och föreskrifterna för att säkerställa ett faktiskt genomförande av lagen, i fullt samråd med det rådgivande trepartsrådet och med särskild uppmärksamhet riktad mot genomförandet av ILO:s konventioner 87 och 98 om föreningsfrihet och kollektivförhandlingar.

11.  Europaparlamentet är oroat över situationen i industriella frizoner för bearbetning på export, där fackföreningar fortfarande är förbjudna och arbetsförhållandena och hälso- och säkerhetsstandarderna undermåliga, och betonar att arbetstagarna där bör åtnjuta samma grundläggande rättsliga friheter och säkerhetsstandarder som arbetstagare i övriga landet. Parlamentet beklagar djupt att förslaget till lag om arbete för dessa frizoner fortfarande innehöll ett förbud för arbetstagarna att organisera sig fackligt, och påpekar att föreningar för arbetstagares väl inte på långt när har samma rättigheter och förmåner som fackföreningarna. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen i Bangladesh att omedelbart och fullständigt utsträcka arbetsrätten till att gälla även industriella frizoner för bearbetning på export.

12.  Europaparlamentet välkomnar höjningen av minimilönen inom konfektionssektorn på 77 procent, från 35 EUR till 62 EUR i månaden, och uppmuntrar till en mer universell tillämpning. Parlamentet noterar dock att minimilönen i klädindustrin i praktiken fortfarande inte täcker arbetstagarnas grundläggande behov och att den bör uppgå till minst 104 EUR för att kunna göra detta. Parlamentet uppmanar regeringen i Bangladesh att fastställa en minimilön som det går att leva på, i fullt samråd med fackföreningar och anställda. Parlamentet uppmanar vidare regeringen att se till att klädfabrikerna faktiskt betalar ut utestående löner.

13.  Europaparlamentet välkomnar att det sedan början av 2013 registrerats omkring 300 nya fackföreningar för konfektionsanställda, men oroas över att registreringsprocessen under 2014 och 2015 saktat av. Parlamentet uppmanar Bangladeshs myndigheter att fortsätta längs den ursprungliga positiva trenden mot att uppnå målet om en adekvat representation av 4 miljoner arbetstagare inom konfektionssektorn.

14.  Europaparlamentet är mycket oroat över rapporter om att nybildade fackföreningar har drabbatas av diskriminering, uppsägningar och repressalier. Parlamentet är bestört över den utbredda diskrimineringen mot fackföreningar, som framgår av väldokumenterade hotelser, trakasserier och fysiska angrepp mot arbetstagarrepresentanter, inbegripet mordet på fackföreningsledaren Aminul Islam. Parlamentet uppmanar eftertryckligen regeringen i Bangladesh att effektivt motverka de otillbörliga metoderna inom arbetslivet med hjälp av nödvändiga åtgärder för att förebygga, utreda och lagföra fall av orättmätigt handlande på ett snabbt och insynsvänligt sätt för att få ett slut på straffriheten och ställa Aminul Islams mördare inför rätta. Parlamentet är övertygat om att lämplig utbildning och information om arbetstagares rättigheter är ett effektivt sätt att minska den antifackliga diskrimineringen.

15.  Europaparlamentet anser att demokratiska fackföreningsstrukturer spelar en viktig roll för bättre hälso- och säkerhetsnormer, till exempel genom fortlöpande utveckling av arbetstagarledda säkerhetskommittéer i alla fabriker. Parlamentet betonar också vikten av att fackföreningar får tillträde till fabriker för att lära arbetstagarna hur de kan tillvarata sina rättigheter och garantera sin säkerhet, inbegripet deras rätt att vägra att utföra riskfyllt arbete.

16.  Europaparlamentet välkomnar de åtaganden som gjorts av regeringen att bygga upp departementet för inspektioner av fabriker och anläggningar (DIFE), som förväntas att få 993 anställda och 23 distriktskontor, en uppgradering av inspektionstjänsterna i januari 2014 och antagandet av en nationell politik för hälsa och säkerhet samt enhetliga standarder för hälso- och säkerhetsinspektioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och internationella partner att tillhandahålla tekniskt stöd och utbyte av bästa praxis för att bistå med uppgraderingen av DIFE. Parlamentet uppmanar regeringen i Bangladesh att stå fast vid sina åtaganden i fråga om yrkesinspektioner och att respektera ILO:s konvention 81. Parlamentet välkomnar nedläggningen av fabriker som inte har uppfyllt säkerhetsstandarderna.

17.  Europaparlamentet är fortsatt oroat över påståendena om utbredd korruption i Bangladesh mellan hälso- och säkerhetsinspektörer och fabriksägare, och efterlyser större insatser för att bekämpa denna praxis.

18.  Europaparlamentet förstår svårigheterna att göra framsteg i rekryteringen av inspektörer, eftersom personerna måste få lämplig utbildning enligt en enhetlig standard och harmoniserade verksamhetsmetoder innan de kan tillträda sina tjänster. Parlamentet beklagar dock att målet att rekrytera 200 inspektörer före utgången av 2013 ännu inte har uppnåtts, då antalet nyanställda är 173, och understryker att 200 inspektörer inte på långt när räcker till för att kunna övervaka en bransch med fyra miljoner anställda.

19.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att överenskommelsen och alliansen har genomfört inspektioner av alla fabriker inom deras behörighetsområde och har slutfört mer än 400 planer för avhjälpande åtgärder. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen i Bangladesh att komplettera denna verksamhet genom att snabbt inspektera de fabriker som faller under dess ansvar och anta lämpliga avhjälpande åtgärder. Parlamentet stöder ILO:s viktiga arbete för att bidra till att säkerställa detta. Parlamentet välkomnar engagemanget från de tillverkare som vill förbättra standarden, och uppmanar alla berörda parter att säkerställa en korrekt tillämpning av planer för avhjälpande åtgärder.

20.  Europaparlamentet gläds åt att över 250 varumärkesföretag inom modebranschen och detaljhandelsbranschen i nuläget hämtar konfektionsvaror från Bangladesh har undertecknat avtalet eller alliansen i syfte att samordna sina insatser för att bidra till en förbättrad säkerhet i de fabriker i Bangladesh som tillverkar deras produkter. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang andra företag, även små och medelstora företag, att ansluta sig till avtalet. Parlamentet understryker behovet av lämplig medverkan av alla berörda parter för ett faktiskt genomförande av avtalet och uppmuntrar till motsvarande avtal i andra högriskländer.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar avtalet och alliansen till bättre samarbete och systematiskt utbyte av fabriksinspektionsrapporter, för att dubbelarbete och skiljaktiga normer ska kunna undvikas. Parlamentet uppmanar alliansen att offentliggöra sina rapporter också på språket bangla, även på nätet, och att förse dem med bilder så att alla i landet kan ta del av dem.

22.  Europaparlamentet anser att globala detaljhandlare, varumärkestillverkare och marknadsförare har ett stort ansvar, med nuvarande produktionsmönster, genom att de försvårar förbättringen av arbetsvillkor och löner i producentländerna. Parlamentet är övertygat om att en rättvisare struktur för marknaden och de sociala villkoren skulle kunna åstadkommas om dessa företag längs alla sina leveranskedjor säkerställde fullständig respekt för ILO:s grundläggande arbetsnormer, internationellt erkända normer för företagens sociala ansvar, framför allt OECD:s nyligen uppdaterade riktlinjer för multinationella företag, de tio principerna i Global Compact-initiativet, ISO-standard 26000 om socialt ansvarstagande, ILO:s trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar kommissionens flagskeppsinitiativ om ansvarsfull förvaltning av leveranskedjan i klädsektorn, med beaktande av befintliga nationella initiativ, exempelvis i Tyskland, Nederländerna, Danmark och Frankrike, och anser att EU har både möjlighet och skyldighet att vara världsledande när det gäller ansvar för leveranskedjan.

23.  Europaparlamentet anser att tillgången till information i klädsektorn ofta är det största hindret för att bekämpa kränkningar av de mänskliga rättigheterna i den globala leverantörskedjan och att det behövs ett obligatoriskt rapporteringssystem som ger information som kopplar alla aktörer inom värdekedjan till en och samma produkt, från produktionsstället till detaljhandlarna. Parlamentet anser att ny EU-lagstiftning är nödvändig för att skapa en rättslig skyldighet om tillbörlig aktsamhet för företag i EU som lägger ut produktion på entreprenad i tredjeländer, inklusive åtgärder för att garantera spårbarhet och insyn, i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

24.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inkludera en obligatorisk och verkställbar klausul om företagens sociala ansvar i alla bilaterala handels- och investeringsavtal som undertecknas av EU, där europeiska investerare skulle åläggas att följa principerna om företagens sociala ansvar enligt definitionen på internationell nivå, inbegripet 2010 års uppdatering av OECD:s riktlinjer och standarder definierade av FN, ILO och EU. Parlamentet begär att arbetsmiljöfrågor ska inta en mer framträdande plats i EU:s framtida avtal med tredjeländer, såsom ett led i agendan för anständigt arbete, och att EU ska ge tekniskt stöd till genomförandet av dessa bestämmelser så att de inte blir till ett handelshinder.

25.  Europaparlamentet konstaterar att sysselsättningen i konfektionssektorn har hjälpt miljontals fattiga kvinnor på landsbygden i Bangladesh och andra länder ut ur fattigdom och beroende av stöd från män. Parlamentet konstaterar att den icke-fackanslutna arbetskraften till största delen bestått av okvalificerade arbetstagare och konfektionsanställda kvinnor i utvecklingsländerna. Parlamentet erkänner att det ovillkorligen behövs framsteg med arbetstagarnas rättigheter och arbetarskyddet för att kvinnor ska få något att säga till om, och understryker att kvinnor i högre grad behöver bli fackligt företrädda, också i de fackföreningar som nyligen bildats i Bangladesh, och välkomnar överenskommelsen om godtagbarhet som ett led i erkännandet av att det behövs könsbaserad egenmakt för att arbetsnormerna ska kunna förbättras.

26.  Europaparlamentet konstaterar att initiativet Allt utom vapen har varit viktigt för den ekonomiska utvecklingen i Bangladesh och bidragit till bättre materiella villkor för flera miljoner människor, framför allt kvinnor. Parlamentet är dock övertygat om risken för att både detta initiativ och det allmänna preferenssystemet kan komma att ytterligare försämra de dåliga arbetarskyddsnormerna och bli till förfång för anständigt arbete om de inte förenas med gedigna villkor inom områdena mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om Bangladesh följer de mänskliga rättigheterna och de arbetsrättsliga och miljörelaterade konventionerna inom ramen för det allmänna preferenssystemet samt rapportera tillbaka till parlamentet. Parlamentet betonar att de länder som gör goda framsteg med sina sociala och arbetsrättsliga normer bör belönas genom att beviljas fullt marknadstillträde för sina produkter.

27.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, Mogherini, och kommissionsledamot Malmström att i samtalen med Bangladesh om fortsatt handel enligt preferenssystemet fortsätta att ta upp ratificering av grundläggande ILO-standarder, arbetsmiljöinspektioner samt föreningsfrihet.

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s råd för mänskliga rättigheter, Bangladeshs regering och parlament samt ILO:s generaldirektör.

(1) Antagna texter, P8_TA(2014)0024.
(2) Antagna texter, P7_TA(2014)0045.
(3) Antagna texter, P7_TA(2013)0516.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0100.
(5) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 31.
(6) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 101.
(7) EUT L 118, 27.4.2001, s. 48.
(8) Antagna texter, P7_TA(2013)0049
(9) Antagna texter, P7_TA(2013)0050.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy