Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2574(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0360/2015

Ingivna texter :

B8-0360/2015

Debatter :

PV 30/04/2015 - 4
CRE 30/04/2015 - 4

Omröstningar :

PV 30/04/2015 - 10.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0184

Antagna texter
PDF 193kWORD 87k
Torsdagen den 30 april 2015 - Strasbourg
Expo 2015 i Milano: "Feeding the Planet, Energy for Life"
P8_TA(2015)0184B8-0360/2015

Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om Expo 2015 i Milano: Att föda jorden. Energi för livet (2015/2574(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Internationella utställningsbyråns beslut att anordna en världsutställning i Milano från den 1 maj till den 30 oktober 2015 med temat Att föda jorden. Energi för livet,

–  med beaktande av kommissionens beslut av den 3 maj 2013 om kommissionens deltagande i världsutställningen Expo 2015 i Milano (C(2013)2507),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 3 maj 2013 om EU:s deltagande i världsutställningen 2015 i Milano Feeding the Planet: Energy for Life (COM(2013)0255),

–  med beaktande av det arbete som gjorts av Europeiska unionens vetenskapliga styrkommitté, med stöd av kommissionen och Europaparlamentet och igångsatt den 21 mars 2014, för att tillhandahålla expertrådgivning om vilka utmaningar tryggad livsmedelsförsörjning och näringsförsörjning innebär och vägledning om programmet för Expo 2015,

–  med beaktande av millennieutvecklingsmålen som antogs av FN i september 2000 och av utkastet till mål för hållbar utveckling, som ska antas vid FN:s nästa generalförsamling i september 2015,

–  med beaktande av FAO:s rapport World agriculture towards 2030/2050: The 2012 Revision,

–  med beaktande av FAO:s internationella år för familjejordbruk 2014,

–  med beaktande av FAO:s internationella markår 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2011 om erkännande av jordbruket som en strategisk sektor inom ramen för livsmedelsförsörjning(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2012 om hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU(2),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, särskilt artikel 25, som erkänner rätten till mat som en del av rätten till en tillräcklig levnadsstandard,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om Expo  Milano 2015: Att föda jorden. Energi för livet. (O-000016 – B8-0109/2015),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet, och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och främja och utveckla befintliga positiva sätt att bemöta den utmaning som osäker livsmedelsförsörjning, felnäring och dålig kosthållning innebär samt skapa balans mellan tillgång och förbrukning.

B.  Temat för Expo 2015 i Milano ger möjlighet att överväga och diskutera olika försök att lösa konflikterna i en globaliserad värld som enligt FAO:s uppgifter å ena sidan omfattar 898 miljoner undernärda människor som svälter och å andra sidan cirka 1,4 miljarder överviktiga, däribland 500 miljoner som lider av fetma. Denna situation medför social och ekonomisk skada och har i vissa fall drastiska effekter på människors hälsa.

C.  Expo 2015 i Milano sammanfaller med millennieutvecklingsmålens målår och FN:s internationella markår och bör ge inspiration till diskussionen kring de nya mål för hållbar utveckling som håller på att förhandlas fram till ett slutligt förslag med fokus på jordbruk samt tryggad livsmedelsförsörjning och näringsförsörjning.

D.  Expo 2015 i Milano har teman som främst avser livsmedel och som även omfattar fiskeriet, vilket liksom jordbruket har anknytning till frågor om livsmedel, självförsörjning och hållbarhet.

E.  Expo 2015 håller på att utarbeta ”Milanostadgan”, ett dokument som ska överlämnas till FN:s generalsekreterare som ett arv från Expo 2015 och bidra till den internationella diskussionen om millennieutvecklingsmålen.

F.  Utställningens teman är i första hand riktade till jordbrukssektorn, som fortsättningsvis är en hörnsten i EU:s ekonomi, med tanke på att jordbruksexporten motsvarar två tredjedelar av unionens sammanlagda utrikeshandel, att unionens export av jordbruksvaror fortfarande är störst i världen och att dess livsmedelsindustri har en årlig omsättning på nästan 1 biljon euro och över fyra miljoner anställda.

G.  Liksom jordbruket är fiskeriet en viktig del av ekonomin, främst när det gäller import, eftersom EU är världens största importör av fiske- och vattenbruksprodukter, med ett exportvärde som uppgår till 4,1 miljarder euro per år. För det andra arbetar 116 094 personer inom fiskerisektorn, 85 000 inom vattenbruket och 115 651 inom fiskberedningssektorn.

H.  ”Att föda jorden: Energi för livet” är ett globalt tema som omfattar all ekonomisk verksamhet och produktionsverksamhet som bidrar till att säkerställa näring och hållbarhet.

I.  Fiskerisektorn behöver involveras i debatten om hur man ska föda jorden i och med att sektorn tillhandahåller fisk och skaldjur och skapar balans mellan tillgång och förbrukning av resurser.

J.  EU:s vetenskapliga styrkommitté uppfattar det så, att Expo 2015 kommer att behöva nya kunskaper inom vissa särskilda områden och, med hjälp av utbildning och kommunikation, verka för bättre förståelse bland allmänheten om livsmedel och livsmedelsproduktion inom jordbruket, den blå ekonomin och fiskerisektorn, så att folk förstår vilken global inverkan deras val av enskilda livsmedel har.

K.  Det civila samhällets erfarenheter och dess bidrag till debatten om frågor med anknytning till Expo 2015 är centrala, och dess erfarenheter och initiativ bör uppmuntras så att man kan utveckla en väsentlig internationell diskussion och riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor.

L.  Friska marker utgör inte bara grunden för produktion av livsmedel, bränsle, fibrer och läkemedel, utan är dessutom avgörande för våra ekosystem eftersom de spelar en viktig roll i kolcykeln, lagrar och filtrerar vatten och bidrar till att hantera översvämningar och torka.

M.  Våra oceaner, hav och inre vattenvägar är värdefulla när det gäller hälsosam näring, och skyddet av dem är mycket viktigt för vår överlevnad. Fiske och vattenbruk säkerställer utkomstmöjligheter för 10–12 procent av världens befolkning.

N.  Plattformen Open Expo offentliggör i ett öppet format all information som gäller administration, organisering och genomförande av Expo 2015 för att garantera total insyn i evenemanget och kan därför ses som ett gott exempel på öppenhet.

O.  Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningstillväxten från 7 till 9,1 miljarder människor att kräva att livsmedelsutbudet ökar med 70 procent fram till 2050, men samma prognoser tyder på att det inte räcker att enbart öka produktionen för att trygga livsmedelsförsörjningen för alla.

P.  Antalet svältande människor uppgick 2010 till 925 miljoner enligt FAO, och mer än en tredjedel av dödsfallen bland barn under fem år beror på undernäring.

Q.  Enligt FAO:s uppskattningar kommer den åkerareal som används att öka med endast 4,3 procent till 2050.

R.  Tröskelländernas stigande per capita-inkomster driver på en omläggning av kosthållningen i riktning mot proteinrikare produkter, bland annat protein av animaliskt ursprung, och förädlade produkter, vilket i sin tur gynnar en fortlöpande likriktningsprocess av matvanorna över hela världen, enligt mönster från mera välbärgade befolkningar.

S.  Proteinproduktionen är en av de viktigaste utmaningarna för en tryggad livsmedelsförsörjning, och därför är fiskeriet centralt i detta avseende, liksom den blå ekonomin som helhet, i synnerhet när det gäller forskning om alger.

T.  Fisk är en viktig källa till protein i kosten och till mikronäringsämnen för utarmade samhällen som eventuellt inte har tillgång till andra näringskällor. I många delar av världen återfinns försörjningsmöjligheterna och de kostrelaterade fördelarna med marina resurser på lokal nivå, inom samhällen som bedriver fiske i kustområden och i sjöar nära sina hem.

U.  Kosthållningar som innehåller en hög andel animaliska produkter förbrukar klart mer resurser än kosthållningar som utmärks av en hög andel vegetabiliska produkter.

V.  Jordbruket ger sysselsättning och uppehälle för över 70 procent av arbetskraften, främst kvinnor, i utvecklingsländerna. Världsbanken uppskattar att tillväxt inom jordbrukssektorn har dubbelt så stor fattigdomsminskande effekt som tillväxt inom andra sektorer.

W.  Enligt FAO var omkring 58,3 miljoner människor verksamma inom primärsektorn fångstfiske och vattenbruk 2012. Kvinnornas andel utgjorde mer än 15 procent av alla direkt anställda inom primärsektorn fiske 2012. Fiske och vattenbruk säkerställer utkomstmöjligheter för 10–12 procent av världens befolkning.

X.  Också inom EU finns det områden med osäker livsmedelsförsörjning, och 79 miljoner av EU:s invånare lever fortfarande under fattigdomsgränsen, samtidigt som 124,2 miljoner människor, eller 24,8 procent, riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning, jämfört med 24,3 procent 2011.

Y.  Endast hälften av alla utvecklingsländer (62 länder av 118) är på väg att uppnå millennieutvecklingsmålen.

Z.  Rätten till mat och god näringstillförsel för alla är av yttersta vikt för att uppnå millennieutvecklingsmålen. Näringstillförseln har betydelse för de flesta, om inte alla, millennieutvecklingsmål, och dessa mål är också nära kopplade till varandra.

AA.  I flera internationella rättsliga instrument sammanförs rätten till mat med andra mänskliga rättigheter, bl.a. rätten till liv, försörjningsmöjligheter, hälsa, egendom, utbildning och vatten.

AB.  Andelen offentligt utvecklingsbistånd till jordbruket i världen har minskat drastiskt de senaste tre årtiondena.

AC.  Tryggad livsmedelsförsörjning och näringsförsörjning innebär inte bara tillgång till livsmedel, utan omfattar även rätten till mat, till korrekt information om det vi äter och hållbar tillgång till näringsriktig kost för alla, vilket också innefattar andra faktorer såsom sanitet, hygien, vaccinering och avmaskning.

AD.  Svält och undernäring är de två främsta dödsorsakerna bland människor och de största hoten mot fred och säkerhet i världen.

AE.  Kraftigt varierande livsmedelspriser är till skada för både livsmedelsförsörjningen och livsmedelsförsörjningskedjan.

AF.  Den globala ekonomiska nedgången och de stigande livsmedels- och bränslepriserna har förvärrat livsmedelssituationen i många utvecklingsländer, särskilt i de minst utvecklade länderna, vilket delvis motverkar de senaste årtiondenas framsteg med att minska fattigdomen.

AG.  Känsliga jordbruksmarknader och fiskproduktmarknader i utvecklingsländerna gör livsmedelsförsörjningen oerhört sårbar för naturkatastrofer, konflikter och folkhälsokriser.

AH.  Livsmedelssystemet både bidrar till och påverkas av klimatförändringarna, vilket har konsekvenser för både tillgången till naturresurser och för villkoren för jordbruks-, fiske- och industriproduktion.

AI.  Naturkatastrofer som orsakas av klimatförändringar får allvarliga följder i EU-medlemsstaterna och i andra världsdelar samt hotar livsmedelstryggheten och livsmedelssuveräniteten särskilt i redan utsatta områden.

AJ.  Enligt kommissionens uppskattningar går 30 procent av världens livsmedel förlorade eller kastas bort och i EU uppgår det årliga livsmedelsslöseriet till omkring 89 miljoner ton, alltså 179 kg per person. Fram till 2020 kommer siffran att öka till omkring 126 miljoner ton, alltså med 40 procent, om det inte görs något för att förhindra detta.

AK.   Effektivare hantering av livsmedelskedjan skulle innebära mer ändamålsenlig markanvändning, bättre förvaltning av vattentillgångar och positiva effekter på hela den globala jordbruks- och fiskesektorn, och det skulle även stärka kampen mot undernäring och dålig kosthållning i utvecklingsländerna.

AL.  Fisk som kastas överbord är ett meningslöst slöseri med värdefulla levande resurser och spelar en framträdande roll i utarmningen av havsbestånden. Att slänga fisk kan ha flera negativa ekologiska konsekvenser för havets ekosystem, eftersom det förändrar den generella strukturen på näringsvävar och livsmiljöer, vilket i sin tur kan äventyra den nuvarande fiskenäringens hållbarhet.

AM.  Hunger, dålig kosthållning och undernäring förekommer sida vid sida med paradoxalt höga nivåer av fetma och sjukdomar som kan tillskrivas en dåligt balanserad kost och som vållar sociala och ekonomiska skador vilka ibland får dramatiska konsekvenser för människors hälsa.

AN.  Investerings- och handelsavtal skulle kunna få skadlig effekt på livsmedelstryggheten och felnäringen, om uthyrning eller utförsäljning av åkermark till privata investerare leder till att lokalbefolkningen inte längre får tillgång till de produktionsmedel som är deras levebröd, eller till att stora partier livsmedel exporteras och säljs på de internationella marknaderna, varvid produktionslandet blir mer beroende av – och mer sårbart för – de fluktuerande råvarupriserna på de internationella marknaderna.

AO.  Det går inte att stoppa svälten på ett hållbart sätt genom att bara ge alla tillräckligt med mat, utan man måste i detta syfte göra det möjligt för småskaliga jordbrukare och fiskare att förvalta och bruka sin mark och sina vatten, införa rättvisa handelssystem samt dela kunskap, innovation och hållbara metoder.

AP.  Man bör erkänna den grundläggande roll som jordbrukarna och fiskarna, och framför allt familjejordbruken och familjefiskeföretagen spelar för att garantera livsmedelssäkerheten i världen.

AQ.  Det är särskilt viktigt att erkänna fiskarnas och fiskodlarnas stora betydelse för våra europeiska kustområden och öar.

AR.  Man bör erkänna jordbrukets, skogsbrukets och fiskets flerfunktionella roll. Dessa sektorer producerar inte bara livsmedel, utan är också avgörande för allmännyttiga tillgångar såsom landskapets kvalitet, biologisk mångfald, klimatstabilitet, världshavens kvalitet och förmågan att lindra effekterna av naturkatastrofer såsom översvämningar, torka och bränder.

1.  Europaparlamentet understryker att följande utgör viktiga faktorer för att bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning: en stark och hållbar jordbruks- och fiskesektor i hela EU, en blomstrande och diversifierad landsbygdsekonomi, en ren miljö och familjeföretag som får stöd av en stabil, rättvisare, internationellt hållbar och vederbörligt finansierad gemensam jordbrukspolitik.

2.  Europarparlamentet understryker att det också är viktigt att genomföra en hållbar och lämpligt finansierad gemensam fiskeripolitik och säkerställa samstämmighet mellan EU:s handelspolitik och fiskeripolitik.

3.  Europaparlamentet anser att en hållbar miljö och insatser för att anpassa sig till och lindra effekterna av klimatförändringarna endast kan säkras om jordbruksföretagen är ekonomiskt hållbara och jordbrukarna får tillgång till mark, krediter och utbildning.

4.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att ge temat för Expo 2015 i Milano, Att föda jorden. Energi för livet ökad verkan genom att uppställa åtaganden för att rätten till adekvat, hälsosam, hållbar och faktabaserad livsmedelskonsumtion ska förverkligas.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om behovet att åtgärda akuta problem i hela livsmedelsförsörjningskedjan, även när det gäller att skapa långsiktig hållbarhet för produktion, distribution och konsumtion av livsmedel, samt om behovet att åtgärda matsvinn och bekämpa problemet med felnäring, dålig kosthållning och fetma.

6.  Europaparlamentet betonar att rätten till livsmedel är en grundläggande mänsklig rättighet som uppnås när alla människor har tillgång till lämpliga, säkra och näringsriktiga livsmedel, som tillfredsställer deras kostbehov så att de kan leva ett sunt och aktivt liv.

7.  Europaparlamentet understryker att tillgång till livsmedel är en förutsättning för att fattigdomen och ojämlikheten ska minska och för att man ska nå millennieutvecklingsmålen.

8.  Europaparlamentet betonar att kampen mot undernäring och en allmän tillgång till tillräckligt näringsrik mat bör förbli ett av de viktigaste målen i agendan efter 2015 inom ramen för målet att avskaffa hungersnöden, med en särskild uppmaning om att få slut på alla former av felnäring till 2030.

9.  Europaparlamentet anser att de ökade prissvängningarna på livsmedelsmarknaderna medför problem för hållbarheten och förutsätter att vi både främjar en tryggare livsmedelsförsörjning och en miljömässigt hållbarare livsmedelsproduktion, genom att bristen på naturresurser åtgärdas och forskning och innovation om jordbruk och fiske

10.  Europaparlamentet anser att lämpliga ramar för institutioner, lagstiftning och övervakning kan främja utvecklingen av stabila, hållbara, likvärdiga och diversifierade jordbruksmarknads- och fiskemarknadssystem med överkomliga priser.

11.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen bör säkerställa konsekvens mellan politiska beslut som fattas av dess generaldirektorat för handel, jordbruk och fiske, i syfte att garantera ömsesidighet i fråga om hygien- och hållbarhetsnormer.

12.  Europaparlamentet anser att jordbruk som är småskaligt, ekologiskt, har högt naturvärde eller baseras på trädodling bör främjas som särskilt effektiva modeller för att åstadkomma hållbarhet i den globala livsmedelsproduktionen.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra ett effektivare jordbruk, med exempelvis agroekologiska metoder och diversifiering, och en bättre resurshushållning inom det hållbara jordbruket, för att såväl kostnaderna för insatsvaror inom jordbruksproduktionen som slöseriet med näringsämnen ska minskas samt för att överföringen av kunskap och innovationer ska förbättras och resurseffektiviteten, diversifieringen av grödor och hållbarheten inom jordbrukssystemen ökas.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja forskning om kustvattnens kvalitet, markförvaltning och om hållbar intensifiering, som innebär att man använder näringsämnen, vatten och energi mer effektivt, ökar inriktningen på bevarande av vatten- och markresurser, fortsätter att utveckla biologiska åtgärder för skadedjursbekämpning (integrerat växtskydd, IPM), och främjar forskning för att förbättra avkastningen samtidigt som miljöpåverkan minskar.

15.  Europaparlamentet är bekymrat över uppkomsten av markrofferi och dess följder för livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländer och för jordbrukets och jordbrukarnas framtid.

16.  Europaparlamentet är oroat över att det förekommer olagligt fiske överallt i världen, vilket har ytterst negativa effekter på miljön, den biologiska mångfalden och ekonomin.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera medlemsstaterna och uppmuntra dem att utnyttja ”resursen” jordbruksmark hållbart, eftersom det är nödvändigt för att man ska uppnå livsmedelssäkerhet och riktig kosthållning, anpassa sig till och lindra effekterna av klimatförändringarna samt för en hållbar utveckling i allmänhet.

18.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att ta itu med markförstöringen, som ytterligare förvärrar fattigdom och otrygg livsmedelsförsörjning.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra genomförande av FN:s och FAO:s frivilliga riktlinjer för ansvarsfull förvaltning av besittningsrätt till mark, fiske och skogar över hela världen, både från investerarnas och från de mottagande ländernas sida.

20.  Europaparlamentet uppmanar den italienska regeringen att föreslå och utveckla projekt för hållbar återanvändning av Expo 2015-lokalerna.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja förverkligandet på global nivå av FAO:s mål att stödja utvecklingen av en jordbruks-, miljö- och samhällspolitik som främjar hållbara familjejordbruk.

22.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande obalansen i livsmedelsförsörjningskedjan hotar livsmedelsproduktionens hållbarhet. Parlamentet efterlyser ökad öppenhet och rättvisa i försörjningskedjan, avskaffande av illojala handelsmetoder och andra marknadssnedvridningar för att kunna garantera jordbrukare en skälig inkomst, skäliga vinster och skälig prissättning i hela kedjan och för att säkerställa en livskraftig jordbrukssektor som tryggar livsmedelsförsörjningen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att nå dessa mål så snart som möjligt.

23.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör främja en politik som bekämpar de illojala metoder som har erkänts av kommissionens högnivåforum för förbättring av försörjningskedjan.

24.  Europaparlamentet understryker att förlusten av jordbruksmark och nedläggningen av jordbruksområden i perifera områden måste bekämpas kraftfullt för att trygga livsmedelssäkerheten.

25.  Europaparlamentet understryker att det olagliga fisket måste bekämpas kraftfullt för att livsmedelsförsörjningen ska tryggas.

26.  Europaparlamentet understryker landsbygdsutvecklingens centrala roll för territoriernas ekonomiska och sociala tillväxt och vädjar om stöd åt unga jordbrukare.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inför de internationella diskussionerna i Paris 2015 vid FN:s 21:a partskonferens om klimatförändringar, arbeta för ett vittsyftande internationellt avtal om klimatförändringar, där också livsmedel ingår.

28.  Europaparlamentet uppmanar rådet att erkänna hela jordbrukssektorns betydelse när det gäller både att minska och att anpassa sig till klimatförändringarna.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa matsvinnet med vittsyftande, klart definierade och bindande mål, för att uppmuntra medlemsstaterna att motverka matsvinnet längs hela livsmedelsförsörjningskedjan, från jord till bord.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedriva folkupplysning, främja och sprida bästa praxis och utföra analyser av och inleda samhällskampanjer och kampanjer i skolorna mot matsvinn och om betydelsen av en hälsosam och balanserad kost som främjar lokala jordbruksprodukter, så att 2016 utses till Europaåret mot matsvinn.

31.  Europaparlamentet anser det viktigt att det inleds en dialog med berörda parter, för att osålda livsmedel, som ännu tryggt kan förtäras, systematiskt ska ställas till välgörenhetsorganisationers förfogande.

32.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna och kommissionen att inom forskning och utbildning ytterligare främja hälsosamma livsmedel, medveten kosthållning och kvalitets- och hållbarhetsnormer i näringsfrågor för att stimulera en ansvarsfull och hälsosam livsstil. Detta är ett arbete som bör inledas redan i förskolan, och för detta ändamål bör man vidareutveckla politiken för att utrota felnäring och dålig kosthållning samt förebygga fetma.

33.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att uppmuntra utbildning om hälsosam och balanserad kost, bland annat genom information om och främjande av lokala produkter och traditionell kosthållning.

34.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att hela livsmedelssystemet, inklusive jordbruket, tillsammans med handels-, hälso- och sjukvårds-, utbildnings-, klimat- och energipolitiken ska följa en strategi som bygger på mänskliga rättigheter, och att EU bör vara en förkämpe för detta.

35.  Europaparlamentet kräver därför att en jämställdhetsaspekt ska beaktas och kvinnors egenmakt främjas i all politik mot otrygg livsmedelsförsörjning.

36.  Parlamentet upprepar att det är viktigt att främja jordbruket och fisket i utvecklingsländerna och att anslå en tillräcklig andel av EU:s offentliga utvecklingsbistånd (ODA) till jordbrukssektorn. Parlamentet beklagar att den andel av utvecklingsbiståndet som tilldelas jordbruket har minskat drastiskt sedan 1980-talet och gläds åt att man har insett att denna trend måste vändas.

37.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att förbättra villkoren för kvinnor i jordbruket, särskilt i AVS-länderna, eftersom det har visat sig att egenmakt åt och investeringar i kvinnor på landsbygden ökar produktiviteten väsentligt och minskar svält och felnäring.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera mikrokreditbaserade samarbetsprogram för att främja miljömässigt hållbar, småskalig livsmedelsproduktion avsedd för lokalbefolkningen.

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet samt till kommissionsledamöterna från de deltagande medlemsstaterna med ansvar för Expo 2015 i Milano.

(1) EUT C 136 E, 11.5.2012, s. 8.
(2) EUT C 227 E, 6.8.2013, s. 25.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy