Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens delegerade direktiv (C(2015)00383)

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, särskilt artiklarna 4 och 5.1 a och 22(1),

–  med beaktande av artikel 105.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I artikel 4.1 i direktiv 2011/65/EU om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (nedan kallat RoHS-direktivet) begränsas bland annat användningen av kadmium i elektrisk och elektronisk utrustning (se förteckningen i bilaga II till RoHS-direktivet).

B.  I bilaga III till RoHS-direktivet föreskrivs undantag från de begränsningar som fastställs i artikel 4.1.

C.  I punkt 39 i bilaga III förtecknas ett undantag för ”kadmium i färgväxlande lysdioder med II–VI halvledare (< 10 µg Cd per mm2 av den ljusemitterande ytan) för användning i SSL-belysning eller displaysystem”. Undantaget är avsett att upphöra att gälla den 1 juli 2014.

D.  I artikel 5 ingår föreskrifter om anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen av bilaga III, varvid undantag kan tilläggas eller utgå.

E.  Kommissionen angav att den i december 2012 mottagit en ansökan om förnyelse av undantag 39 och, i maj 2013, en närstående ansökan om ett mer inskränkt och specifikt undantag för kadmium i kvantprickar i displaysystem.

F.  Enligt artikel 5.1 a ska undantagen införas i bilaga III, förutsatt att detta inte leder till att det miljö- och hälsoskydd som erbjuds av förordning (EG) nr 1907/2006 försvagas samt att följande villkor uppfylls: Det är från vetenskaplig eller teknisk synpunkt inte praktiskt möjligt att ta bort eller substituera dem genom en förändrad konstruktion eller genom material och komponenter som inte kräver sådana material eller ämnen som förtecknas i bilaga II. Substitutens tillförlitlighet är inte säkrad. De sammanlagda negativa miljö- eller hälsokonsekvenser eller konsekvenser för konsumentsäkerhet som orsakas av substitution med andra ämnen kommer sannolikt att vara större än de sammanlagda fördelar för miljö, hälsa och konsumentsäkerhet som en sådan substitution kan medföra.

G.  I kommissionens delegerade direktiv utsträcks giltighetstiden för undantag 39 till och med den 30 juni 2017 och det får en ny beteckning, nämligen 39 a. Där införs också ett mera specifikt undantag 39 b för ”[k]admium i nanokristallina kvantprickar av halvledarmaterial för transformering av displaybelysning (< 0,2 μg Cd per mm2 displayyta)”, avsett att upphöra gälla den 30 juni 2018.

H.  Såväl förlängningen av undantag 39 som det nya undantaget 39 b berör kadmium i kvantprickar, trots att det bara i undantag 39 b talas uttryckligen om kvantprickar.

I.  Förlängningen av undantag 39 berör två olika tillämpningar av kadmium i kvantprickar, nämligen dels användningen i SSL-belysning (nedan kallad belysning) och dels displaysystem.

J.  Det nya undantaget 39 b berör däremot bara displayer.

K.  Kommissionen säger uttryckligen ifrån att det ännu inte finns att tillgå lysdioder med kvantprickar (med eller utan kadmium) för belysningsändamål och medger att man därför ännu inte kunnat påvisa vilken positiv inverkan de skulle ha på miljön. Kommissionen utsträckte trots detta det generella undantaget för belysningstillämpningar baserade på kvantprickar med kadmium så att det upphör att gälla den 30 juni 2017, för att belysningsindustrin skulle hinna ansöka om ett särskilt undantag, eftersom sådana tillämpningar redan skulle befinna sig i förproduktionsfasen.

L.  De oberoende konsulter som bedömde tillämpningarna för kommissionens räkning drog den slutsatsen att man utgående från den information som ställts till förfogande inte kunde sluta sig till att det för närvarande vore berättigat med ett undantag för belysning och avrådde därför i sin rekommendation uttryckligen från det(2).

M.  De informella uppgifter som släppts av kommissionen den 12 maj 2015 ändrar ingenting på den här punkten, eftersom det inte ges något belägg för att dessa produkter skulle finnas att tillgå på den europeiska marknaden och inte heller görs någon bedömning av deras egenskaper mot bakgrund av villkoren i artikel 5.1 a.

N.  Eftersom det inte fanns några relevanta belysningsprodukter att tillgå kunde sökanden inte bevisa att något enda av villkoren i artikel 5.1 a uppfyllts i fråga om användning av kvantprickar med kadmium i belysning. Alltså finns det ingenting som berättigar till en förlängning av undantaget för belysning.

O.  Visserligen kan det bli aktuellt med ett sådant undantag i framtiden, men det kan beviljas bara utgående från en ordentlig bedömning, och någon sådan har ännu inte gjorts.

P.  I sitt delegerade direktiv beviljade kommissionen dessutom ett nytt specifikt undantag för kvantprickar i displayer, med den motiveringen att de redan användes för detta ändamål, att de totalt sett skulle bli till fördel, till följd av sin låga energiförbrukning, och att kadmiumfria kvantprickar ännu inte var tekniskt tillgängliga.

Q.  De oberoende konsulterna som för kommissionens räkning bedömde ansökningarna rekommenderade i april 2014 att det skulle beviljas ett särskilt undantag för kvantprickar med kadmium i displayer och att undantaget skulle gälla under en kortare tid än vad det ansökts om (fram till den 30 juni 2017, alltså ett år kortare tid än vad kommissionen antagit), mot bakgrund av att man kommit fram till att forskningen kring både tillämpningar där det finns mindre mängder kadmium och kadmiumfria substitut befinner sig i slutstadiet. Med andra ord byggde rekommendationen på att det vid den tidpunkten inte fanns kadmiumfria kvantprickar i displayer.

R.  Sedan dess har det dock skett en viktig utveckling på marknaden. Under 2015 släppte en av världens ledande tv-tillverkare ut en hel serie nya modeller av tv-apparater på unionsmarknaden. De var baserade på kadmiumfria kvantprickar och fanns till salu hos större detaljhandlare i ett flertal medlemsstater (åtminstone Tyskland, Storbritannien och Belgien).

S.  Å andra sidan verkar det inte längre finnas kvar på unionens marknad några tv-apparater med kvantprickar som innehåller kadmium och det är svårt att hitta någon detaljhandlare som säljer den enda bärbara dator av typ notebook som bygger på teknik med kvantprickar som innehåller kadmium.

T.  Man kan förvänta sig att de energisparande egenskaperna hos kadmiumfria kvantprickar är av liknande slag som hos kvantprickar som innehåller kadmium. Enligt miljömärkningsinformation har det framgått vid en jämförelse av tv-apparater av liknande storlek att en tv-bildskärm med kadmiumfria kvantprickar förbrukar mindre energi än en modell som bygger på kvantprickar som innehåller kadmium. Enligt upplysningar från industrin har det visat sig, när man testat färgskärpan mot relevanta standarder, att bildskärmar med kadmiumfria kvantprickar är lika bra, om inte rentav bättre.

U.  Kommissionens huvudargument för att bevilja det nya specifika undantaget är att kadmiumfria kvantprickar ännu inte är tekniskt tillgängliga.

V.  Detta har uppenbart inte fog för sig, inte bara därför att kadmiumfria kvantprickar faktiskt är tekniskt tillgängliga, utan också för att en hel serie av tv-apparater som bygger på denna teknik har blivit tillgänglig på bred bas på unionens marknad, där de saluförs av välkända större detaljhandlare.

W.  De informella uppgifter som släpptes av kommissionen den 12 maj 2015 ändrar ingenting på den här punkten. De exempel som kommissionen räknar upp på produkter med bildskärmar med kvantprickar som innehåller kadmium finns antingen inte att tillgå i dag (TCL 55’’ TV), eller också säljs de bara i Förenta staterna (ASUS Notebook, tv-apparater av märket Sony) eller också berör de bara produkter som är på väg att lanseras (Konka, Phillips, AOC).

X.  Alltså finns det ingenting som berättigar, vare sig till att det nuvarande undantag 39 förlängs eller till att ett nytt undantag 39 b införs, eftersom inget av villkoren i artikel 5.1 a uppfylls. De relativt korta tiderna fram till att undantagen ska upphöra gälla är ingen orsak till att man inte skulle rätta sig efter villkoren i artikel 5.1 a.

Y.  Enligt artikel 5.5 i RoHS-direktivet ska det befintliga undantaget 39 förbli giltigt till dess att kommissionen fattat ett beslut om ansökan om förnyelse.

Z.  Om en ansökan om förnyelse av ett undantag avslås eller ett undantag dras tillbaka ska, enligt artikel 5.6 i RoHS-direktivet, undantaget upphöra att gälla tidigast 12 månader och senast 18 månader efter den dag då beslutet fattats.

AA.  Om det delegerade direktivet förkastas kommer således inte kvantprickar som innehåller kadmium att förbjudas, utan den enda konsekvensen blir att en ny bedömning måste göras. Följaktligen uppkommer inga snedvridningar av marknaden, eftersom det nuvarande undantaget förblir giltigt till dess att det upphävs, och därefter ska en ytterligare frist beviljas.

AB.  Utvecklingen har på senaste tiden gått avsevärt framåt så att produkter som bygger på teknik med kadmiumfria kvantprickar nu finns att tillgå i kommersiell skala. Denna teknik kräver en ny bedömning.

1.  Europaparlamentet invänder mot kommissionens delegerade direktiv.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och informera den om att det delegerade direktivet inte kan träda i kraft.

3.  Europaparlamentet anser att kommissionens delegerade direktiv inte uppfyller villkoren i artikel 5.1 a i direktiv 2011/65/EU, för båda undantagen, som den infogar i 39 a och 39 b i bilaga III till direktiv 2011/65/EU.

4.  Europaparlamentet anser framför allt att undantag 39 b motiveras med föråldrade skäl när det gäller de praktiska möjligheterna att ersätta kadmium i kvantprickar. Parlamentet vill därför att det befintliga undantag 39 i bilaga III till direktiv 2011/65/EU snabbt ska omprövas mot bakgrund av villkoren i artikel 5.1 a, i syfte att det ska upphävas.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny delegerad akt som tar hänsyn till parlamentets ståndpunkt.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 174, 1.7.2011, s. 88. (2) Öko-Institut, Fraunhofer, Eunomia (2014): Assistance to the Commission on technological socio-economic and cost-benefit assessment related to exemptions from the substance restrictions in electrical and electronic equipment (s. 89) - http://rohs.exemptions.oeko.info/fileadmin/user_upload/RoHS_IX/20140422_RoHS2_Evaluation_Ex_Requests_2013-1-5_final.pdf