Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2206(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0161/2015

Ingivna texter :

A8-0161/2015

Debatter :

PV 08/06/2015 - 14
CRE 08/06/2015 - 14

Omröstningar :

PV 09/06/2015 - 4.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0219

Antagna texter
PDF 279kWORD 90k
Tisdagen den 9 juni 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Immateriella rättigheter i tredjeländer
P8_TA(2015)0219A8-0161/2015

Europaparlamentets resolution av den 9 juni 2015 om strategin för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer (2014/2206(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 1 juli 2014 Handel, tillväxt och immateriella rättigheter – Strategi för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer (COM(2014)0389),

–  med beaktande av kommissionens strategi för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter i tredjeländer(1) och dess oberoende utvärdering från november 2010,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 11.1 och 17.2,

–  med beaktande av Europa 2020-strategin (COM(2010)2020),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 21 mars 2014,

–  med beaktande av 2008 års rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om de ekonomiska följderna av förfalskning och piratkopiering (The economic impact of counterfeiting and piracy), uppdaterad 2009,

–  med beaktande av 2009 års rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om piratkopiering av digitalt innehåll (Piracy of digital content),

–  med beaktande av 2013 års gemensamma studie från Europeiska patentverket och Kontoret för harmonisering i den inre marknaden (EPO/OHIM) om immaterialrättsintensiva branscher (Intellectual property rights intensive industries: contribution to economic performance and employment in the European Union),

–  med beaktande av 2010 års handelspolitiska arbetsdokument från OECD om kompletterande åtgärder för att stärka immateriella rättigheter i utvecklingsländer (Policy Complements to the Strengthening of IPRS in Developing Countries),

–  med beaktande av 2013 års studie från Världshandelsorganisationen, Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten och Världshälsoorganisationen om tillgång till medicinsk teknik och innovation (Promoting Access to Medical Technologies and Innovation),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3286/94 av den 22 december 1994 om fastställande av gemenskapsförfaranden på den gemensamma handelspolitikens område i syfte att säkerställa gemenskapens rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt regler som fastställts av Världshandelsorganisationen (WTO)(2) (handelshindersförordningen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 816/2006 av den 17 maj 2006 om tvångslicensiering av patent för tillverkning av läkemedelsprodukter för export till länder med folkhälsoproblem(4),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner avleds till Europeiska unionen(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003(7),

–  med beaktande av avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips) och Dohadeklarationen om Trips-avtalet och folkhälsa, antagen vid Världshandelsorganisationens ministerkonferens den 14 november 2001,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om Trips-avtalet och tillgång till läkemedel(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 september 2010 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden(10),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 31 juli 2014 om EU:s tullrapport om säkerställande av skydd för immateriella rättigheter – Resultat vid de europeiska gränserna 2013(11),

–  med beaktande av rådets resolution om EU:s handlingsplan för tullens bekämpning av intrång i immateriella rättigheter för perioden 2013–2017(12),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2014,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8–0161/2015), och av följande skäl:

A.  EU:s konkurrenskraft har byggt och kommer i allt högre grad att bygga på kreativitet och innovation. Smart tillväxt, dvs. att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, är en av de tre prioriteringarna i Europa 2020-strategin.

B.  Immateriella rättigheter bidrar till främjandet av innovation och kreativitet, och skydd av dessa är av avgörande betydelse för EU:s konkurrenskraft. Därför bör unionen utarbeta en ambitiösare strategi för skydd av immateriella rättigheter gentemot sina handelspartner.

C.  Det är mycket viktigt att främja starkare kopplingar mellan utbildning, företag, forskning och innovation och immateriella rättigheter. Förfaranden för att bekämpa intrång i immateriella rättigheter är kostsamma och tidskrävande, särskilt för små och medelstora företag, inbegripet enskilda rättighetsinnehavare.

D.  EU och dess medlemsstater är, som medlemmar av Världshandelsorganisationen, bundna av Trips-avtalet (avtalet om handelsrelaterade immateriella rättigheter) och har därmed åtagit sig att anta och genomföra minimistandarder gällande effektiva åtgärder mot alla former av intrång i immateriella rättigheter.

E.  Diskussionen om immateriella rättigheter bör baseras på och avspegla tidigare erfarenheter och framtida tekniska trender, vara konsekvent när det gäller interna och externa aspekter, skilja mellan fysiska och digitala miljöer och, när detta är lämpligt, beakta alla berörda parters intressen, inte minst små och medelstora företags och konsumentorganisationers, och ha som målsättning att säkerställa fullständig transparens vad gäller intressen och tillräcklig legitimitet i strävan efter att skapa en rimlig balans mellan alla berörda intressen.

F.  Förfalskning är inte längre begränsat till lyxprodukter, utan berör också vanliga produkter såsom leksaker, läkemedel, kosmetika och livsmedel, som om de förfalskas kan orsaka skador eller utgöra en allvarlig hälsorisk för konsumenterna.

G.  EU:s tullmyndigheter beslagtog nästan 36 miljoner artiklar som misstänktes utgöra immaterialrättsliga intrång under 2013. Värdet av de beslagtagna produkterna översteg 760 miljoner euro.

H.  Under 2013 avsåg 72 procent av alla beslag små leveranser. Läkemedel låg i topp för fjärde året i följd och stod för 19 procent av dessa beslag och 10 procent av samtliga beslag.

I.  Alla immaterialrättsliga intrång måste bekämpas för att minska riskerna för konsumenters hälsa och säkerhet och för miljön, skydda värdeskapandet i EU och tredjeländer, undvika ekonomiska och sociala följder för EU:s företag och innovatörer samt avvärja hot mot den kulturella mångfalden i Europa och tredjeländer. Kampen mot organiserad brottslighet som profiterar på handel med förfalskade och piratkopierade produkter kräver särskild uppmärksamhet.

J.  Ett heltäckande immaterialrättsligt regelverk bör kombineras med effektiva efterlevnadsåtgärder, i tillämpliga fall med hänvisning till efterlevnadsbestämmelser och påföljder, samtidigt som det säkerställs att immaterialrättsliga åtgärder inte i onödan hindrar den lagliga handeln.

K.  Skyddet av immateriella rättigheter innebär framför allt god tillämpning av befintliga lagar och internationella åtaganden, vilket också inkluderar bestämmelser om påföljder.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet uppskattar det tillvägagångssätt som kommissionen valt, särskilt kravet på balans mellan skiljaktiga intressen.

2.  Europaparlamentet anser att debatten om en rättvis balans mellan rättighetsinnehavarnas och slutanvändarnas intressen är mångfacetterad och mycket komplex, med ekonomiska intressen på alla sidor. Parlamentet anser att kommissionen bör undersöka hur en väl underbyggd och transparent offentlig debatt kan genomföras om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter och vad detta innebär för konsumenterna. Parlamentet anser att kravet på en ökad involvering av intressenterna i debatten om immateriella rättigheter måste åtföljas av åtgärder för att säkra transparens och legitimitet i fråga om alla deltagare. Parlamentet anser att det i meddelandet saknas en utvärdering som både beaktar 2004 års strategi för säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer och förkastandet av handelsavtalet om åtgärder mot immaterialrättsintrång (Acta-avtalet).

3.  Europaparlamentet betonar att det inte står klart på vilka sätt och med vilka metoder som de i meddelandet angivna resultaten skulle kunna uppnås, särskilt när det gäller de resurser som ska sättas in och varifrån de ska tas och de begränsade resurser som ställts till förfogande för att stödja europeiska rättighetsinnehavare som exporterar till eller etablerar sig på tredjelandsmarknader.

4.  Europaparlamentet anser att det inte finns några klara tecken på samordning mellan intern och extern politik avseende skyddet av immateriella rättigheter, och betonar vikten av interna förbättringar i denna fråga. Parlamentet inser att samstämmighet mellan intern och extern politik inte avlägsnar behovet av en skräddarsydd strategi, eftersom särskilda fakta och omständigheter är aktuella på olika tredjelandsmarknader.

5.  Europaparlamentet betonar att immaterialrättsligt skydd bör ses som ett första steg, som är nödvändigt men inte tillräckligt, för att etablera tillträde till en tredjelandsmarknad, och att möjligheten att utöva effektivt erkända immateriella rättigheter kräver ett omfattande skydd med bland annat effektivt säkerställande och effektiva rättsmedel i det berörda landet.

6.  Europaparlamentet betonar att många immaterialrättsliga intrångs kommersiella karaktär och den organiserade brottslighetens ständigt växande roll i förbindelse med immaterialrättsliga intrång har blivit ett stort problem. Parlamentet beklagar att Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (Palermokonventionen) fortfarande inte har något protokoll om bekämpning av förfalskning, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avsevärt öka sina insatser på detta område.

7.  Europaparlamentet uppskattar och stöder målet om bättre samstämdhet mellan skydd och säkerställande av immateriella rättigheter och annan politik samt mellan kommissionen och medlemsstaterna när det gäller att uppnå målet. Parlamentet anser att immaterialrättsligt skydd och lämpliga åtgärder för att bekämpa immaterialrättsliga intrång kan bidra till kampen mot organiserad brottslighet, penningtvätt och skatteundandragande, och till utvecklingen av en rättvis, hållbar, framtidssäkrad och innovationsfrämjande digital marknad.

8.  Europaparlamentet stöder kommissionen i dess arbete för att fastställa geografiska prioriteringar, med utgångspunkt i dess halvårsrapporter om skyddet och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer.

9.  Europaparlamentet anser att strategin inte i tillräcklig grad erkänner skillnaden mellan, å ena sidan, fysisk förfalskning av varumärken och patent och, å andra sidan, överträdelser av upphovsrätten i den digitala världen. Parlamentet noterar att immaterialrättsligt skydd och säkerställande i den digitala världen kommer att bli allt viktigare i hela världen på grund av den allt snabbare digitaliseringen.

10.  Europaparlamentet anser att strategin bör vara bättre anpassad till den digitala världen och föreskriva ett nära samarbete med tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter för att säkerställa övergripande enhetlighet.

11.  Europaparlamentet betonar att geografiska beteckningar och skyddet av dem är lika viktiga som andra typer av immateriella rättigheter eftersom de garanterar produkternas spårbarhet och skyddar producenternas know-how.

12.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör säkerställa att geografiska beteckningar erkänns och effektivt skyddas i samband med förhandlingar om frihandelsavtal med tredjeländer, särskilt inom ramen för förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP).

13.  Europaparlamentet anser att Trips-avtalet när detta är lämpligt bör genomföras på ett balanserat och effektivt sätt och att all flexibilitet i avtalets ordalydelse till fullo bör respektera den grundläggande principen om icke-diskriminerande behandling för alla teknikområden, i enlighet med artikel 27.1 i Trips-avtalet. Parlamentet anser vidare att hänsyn även bör tas till Dohadeklarationen, men betonar att ett stärkt immaterialrättsligt skydd och säkerställande inte bara är till fördel för EU-länderna utan även hjälper utvecklingsländer att bygga upp och utveckla nödvändiga inhemska ramar för främjande och skydd av innovation och forskning, vilket blir en allt viktigare fråga när dessa länder rör sig uppåt i den internationella handelns värdekedjor.

Säkerställande och offentlig medvetenhet

14.  Europaparlamentet betonar att det behövs en väl underbyggd, balanserad och mer transparent offentlig debatt om säkerställandet som involverar alla berörda parter och balanserar alla privata och offentliga intressen.

15.  Europaparlamentet erkänner att det är nödvändigt att höja medvetenheten bland konsumenterna om de ekonomiska skador, de negativa konsekvenser för innovation och kreativitet och, i vissa fall, de risker för hälsa och säkerhet som köp av eller tillgång till varor som gör intrång på immateriella rättigheter medför. Parlamentet påpekar att enbart ett starkare säkerställande inte kommer att lösa befintliga och framtida orosmoment gällande skydd och säkerställande av immateriella rättigheter, utan det bör vara ett komplement till ökad medvetenhet bland konsumenterna. Parlamentet betonar näringslivets roll i detta sammanhang.

16.  Europaparlamentet anser att det står klart att allmänhetens stöd för skydd av immateriella rättigheter måste uppnås. Parlamentet noterar i detta sammanhang det arbete som utförs av Kontoret för harmonisering i den inre marknaden (varumärken och mönster) (KHIM), vilket omfattar medvetandehöjande kampanjer riktade till medborgarna om konsekvenserna av immaterialrättsligt intrång på kommersiell nivå.

Internet och immateriella rättigheter

17.  Europaparlamentet välkomnar det samförståndsavtal mellan rättighetsinnehavare och internetplattformar som undertecknades den 4 maj 2011 i ett gemensamt försök att minska försäljningen av förfalskade produkter via e-handelsplattformar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påbörja en strukturerad dialog med online-plattformar om hur man bäst kan identifiera och hantera försäljningen av förfalskade produkter.

18.  Europaparlamentet konstaterar att problemet med immaterialrättsliga intrång har ökat stort de senaste åren på grund av digitaliseringen och det växande antalet digitala försäljningsplattformar, där förfalskade produkter säljs och distribueras över hela världen utan möjlighet till effektiv kontroll. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en djupare reflektion inriktad på antagande av mer effektiva verktyg för att kontrollera internetförsäljning av fysiska produkter.

19.  Europaparlamentet anser att formuleringarna i strategin om främjande av ett sunt skydd av geografiska beteckningar på internet skulle behöva vara mer specifik i syfte att främja konkreta mål.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) och Wipo (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) för att skapa skyddsmekanismer för geografiska beteckningar på internet.

21.  Europaparlamentet anser att mellanhändernas ansvar måste undersökas noggrant. Parlamentet skulle här ha välkomnat en mer avancerad strategi, samtidigt som det inser att denna fråga är en separat debatt.

Utvecklings- och tillväxtekonomier

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till att skapa en miljö där medlemsstaternas och tredjeländers intressen sammanfaller och där det finns ett ömsesidigt intresse att skapa skyddsramar av hög standard kopplade till effektiva rättsmedel för att överbrygga luckorna i det immaterialrättsliga skyddet. Parlamentet noterar att det finns ett behov av att göra en tydlig skillnad mellan förhållandena i de olika ”utvecklingsländerna”, och mellan de berörda handelsproblemen, och att ta hänsyn till de rådande specifika förhållandena i enskilda utvecklingsländer.

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete för att, på basis av varje enskilt fall, stödja, utvecklingsländer som önskar förbättra sina immaterialrättsliga system, och uppmanar kommissionen att gå vidare och intensifiera sina insatser för att erbjuda fortsatt lämpligt tekniskt bistånd i form av informationsprogram, rättsligt stöd och utbildning av tjänstemän, med hänsyn till varje lands utvecklingsnivå.

Tillgång till läkemedel

24.  Europaparlamentet instämmer i att det krävs breda svar på det komplexa och mångfacetterade problemet med sambandet mellan immateriella rättigheter och allmän tillgång till läkemedel till rimliga priser, men understryker samtidigt vikten av ett patientinriktat synsätt på immateriella rättigheter inom läkemedelssektorn.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även i fortsättningen stödja en konstruktiv dialog om tillgång till läkemedel där alla berörda parter deltar, och att identifiera lösningar som underlättar tillgången till läkemedel för invånarna i de fattigaste länderna, som inte kan få tillgång till de bästa behandlingsmetoder som finns i dag.

26.  Europaparlamentet anser att även om EU:s läkemedelsföretags intressen och konkurrenskraft måste skyddas genom att deras innovationskapacitet upprätthålls, och trots att vissa EU-företag ger tillgång till läkemedel via biståndsprogram och rabatter eller differentierad prissättning, måste läkemedelspriserna vara rimliga för alla människor i det land där de säljs. Det är därför nödvändigt att stödja användningen av de möjligheter till flexibilitet som ges i Trips-avtalet och som erkänns i Dohadeklarationen, samtidigt som marknadssnedvridningar till följd av återförsäljning av läkemedel i tredjeländer måste beaktas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta ansträngningarna för att se till att gränsinsatser för att stoppa import av förfalskade läkemedel inte inverkar negativt på inflödet av generiska läkemedel.

27.  Europaparlamentet anser att företagen måste uppmuntras att samarbeta på ett bättre sätt i sin konkurrensmiljö och att arbeta tillsammans med offentliga myndigheter för att garantera en bättre och bredare tillgång till läkemedel i medlemsstaterna och i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att stödja innovativa mekanismer såsom patentpooler för att stimulera forskning och samtidigt säkra generisk produktion.

28.  Europaparlamentet anser att unionen behöver engagera sig i den bredare debatten om främjandet av hälsovården i hela världen, inbegripet strategier för att stärka hälsovårdssystemen.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja tidig export av EU-producerade generiska läkemedel så snart som dessa inte längre är skyddade av patent i tredjeländer.

Tillhandahålla bättre uppgifter

30.  Europaparlamentet anser att vissa av de statistiska uppgifter som det hänvisas till i meddelandet har tagits fram med en kontroversiell metod som redan har kritiserats, och att de statistiska uppgifterna måste förbättras för att bättre återspegla den faktiska situationen när det gäller den viktiga roll som immateriella rättigheter och deras skydd och säkerställande spelar för EU:s ekonomi, inte bara för att ligga till grund för och förbättra den befintliga politiken utan också för att ge ytterligare stöd till principen om faktabaserat beslutsfattande.

31.  Europaparlamentet instämmer i kommissionens resonemang för att inrätta ett EU‑observatorium för immaterialrättsliga intrång och begär att resurser ska anslås till detta.

32.  Europaparlamentet betonar att sammansättningen av observatoriet bör vara heltäckande och att det inte bör vara en kopia av redan existerande organ.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för att observatoriet får behålla sitt oberoende för att säkerställa att dess arbete inte undermineras av verkliga eller upplevda särintressen.

EU-lagstiftning och samarbete inom EU

34.  Europaparlamentet erkänner att bättre och korrekt harmoniserade interna immaterialrättsliga strategier skulle kunna vara till hjälp för att förbättra standarden på skyddet och säkerställandet av immateriella rättigheter globalt.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för en ratificering av Wipos varumärkesöverenskommelse, Genèveakten till Haagöverenskommelsen, Lissabonöverenskommelsen om skydd för ursprungsbeteckningar och deras internationella registrering och andra immaterialrättsliga internationella överenskommelser.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder i linje med resultatet av det offentliga samrådet om dess grönbok Tillvarata Europas traditionella kunnande på bästa sätt: en möjlig utvidgning av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter (COM(2014)0469).

Skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer

37.  Europaparlamentet stöder kommissionens löfte att prioritera främjande och säkerställande av bättre immaterialrättsligt skydd inom ramen för WTO och på andra internationella arenor, och på så sätt öppna nya marknader för europeiska exportföretag och förbättra det aktuella marknadstillträdet.

38.  Europaparlamentet noterar att beviljandet av status som marknadsekonomi i samband med handelspolitiska skyddsåtgärder är avhängigt av olika kriterier, bland annat skydd av immateriella rättigheter i det berörda landet.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i högre grad slå vakt om skyddet av immateriella rättigheter inom alla relevanta multilaterala organisationer (WTO, WHO och Wipo), och att verka för att införa i WTO-systemet de immaterialrättsliga internationella avtal som ännu inte ingår i det, såsom Wipos varumärkesöverenskommelse, Wipos fördrag om framföranden och fonogram, Wipos fördrag om upphovsrätt, Genèveakten till Haagöverenskommelsen och Lissabonöverenskommelsen om skydd för ursprungsbeteckningar och deras internationella registrering.

40.  Europaparlamentet anser att man i förhandlingarna om bilaterala frihandelsavtal bör ge vederbörlig uppmärksamhet till kapitlen om immateriella rättigheter, och att förhandlingsparterna bör erkänna att det i rätten att driva företag bör ingå att immateriella rättigheter respekteras och att befintliga rättsliga ramar efterlevs. Parlamentet välkomnar kommissionens hittills framgångsrika arbete för att införliva kapitel om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i bilaterala frihandelsavtal.

41.  Europaparlamentet anser att ratificeringen av de Wipo-fördrag som nämns i föregående punkt för införlivande i WTO-systemet bör inkluderas i de bilaterala frihandelsavtal som unionen ingår.

42.  Europaparlamentet stöder kommissionens strategi att inrätta immaterialrättsliga dialoger och arbetsgrupper med prioriterade länder med vilka heltäckande förhandlingar inte pågår, i syfte att uppnå och stärka specifika åtaganden för immaterialrättsligt skydd och säkerställande. Parlamentet betonar behovet av att sätta immateriella rättigheter på dagordningen för politiska möten på hög nivå, om inga framsteg uppnås i förbindelse med dialoger om immateriella rättigheter och sammanträden mellan olika organ.

43.  Europaparlamentet betonar att immaterialrättsligt samarbete mellan unionen och andra regionala block bör intensifieras när detta är möjligt.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer regelbundet utnyttja relevanta tvistlösningsmekanismer, inbegripet WTO:s tvistlösningsorgan, när unionens ekonomiska aktörers rättigheter, däribland alla innehavare av immateriella rättigheter, kränks.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra tredjeländer att ömsesidigt erkänna immaterialrättsliga experters rätt att utöva sitt yrke.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att trappa upp tullsamarbetet inom unionen och med tredjeländer när det gäller att beslagta förfalskade varor och förenkla tullförfarandena.

47.  Europaparlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att föra ett närmare samarbete med tredjeländer om upphovsrättsfrågor och licensiering.

48.  Europaparlamentet är övertygat om att ett bättre skydd av de immateriella rättigheterna och en effektiv tillämpning av relevanta regler i tredjeländer skulle ge investerare i EU och på andra håll starka incitament att investera, dela med sig av ny teknisk kompetens och modernisera befintlig teknik.

Bistånd i tredjeländer och geografiskt fokus

49.  Europaparlamentet noterar att en del medlemsstater har attachéer som arbetar med immaterialrättsliga frågor vid sina delegationer i vissa viktiga länder. Parlamentet anser att bättre samordning och informationsutbyte mellan medlemsstaterna skulle kunna ge nya möjligheter att uppnå gemensamma mål för immaterialrättsligt skydd i tredjeländer.

50.  Europaparlamentet anser att EU:s ekonomiska aktörer och konsumenter i tredjeländer där överträdelser av de immateriella rättigheterna är vanligare bör skyddas särskilt genom att en utvidgning av helpdesken för immaterialrättigheter.

o
o   o

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 129, 26.5.2005, s. 3.
(2) EGT L 349, 31.12.1994, s. 71.
(3) EUT L 157, 30.4.2004, s. 45.
(4) EUT L 157, 9.6.2006, s. 1.
(5) EUT L 135, 3.6.2003, s. 5.
(6) EUT L 269, 10.10.2013, s. 1.
(7) EUT L 181, 29.6.2013, s. 15.
(8) EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 591.
(9) EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 47.
(10) EUT C 50 E, 21.2.2012, s. 48.
(11) http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/customs/customs_controls/counterfeit_piracy/statistics/2014_ipr_statistics_en.pdf.
(12) EUT C 80, 19.3.2013, s. 1.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy