Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2238(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0204/2015

Ingivna texter :

A8-0204/2015

Debatter :

PV 07/07/2015 - 15
CRE 07/07/2015 - 15

Omröstningar :

PV 08/07/2015 - 4.13
CRE 08/07/2015 - 4.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0264

Antagna texter
PDF 466kWORD 339k
Onsdagen den 8 juli 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Initiativ för grön sysselsättning: Ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential
P8_TA(2015)0264A8-0204/2015

Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2015 om ”Initiativ för grön sysselsättning: Ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential” (2014/2238(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande Initiativ för grön sysselsättning: Ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential (COM(2014)0446),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Grön handlingsplan för små och medelstora företag (COM(2014)0440),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa (COM(2014)0398),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument Exploiting the employment potential of green growth (SWD(2012)0092),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 6 december 2010 Sysselsättningspolitik för en konkurrenskraftig, koldioxidsnål, resurseffektiv och grön ekonomi,

–  med beaktande av rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande Green action plan for SMEs and Green Employment Initiative,

–  med beaktande av OECD:s och Cedefops (Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning) studie från 2014 Greener Skills and Jobs, OECD Green Growth Studies,

–  med beaktande av artikeln i tidskriften European Employment Observatory Review från april 2013 Promoting green jobs throughout the crisis: a handbook of best practices in Europe,

–  med beaktande av ILO:s och Cedefops rapport från 2011 Skills for green jobs: a global view: synthesis report based on 21 country studies,

–  med beaktande av Cedefops rapport från 2010 Skills for green jobs – European synthesis report,

–  med beaktande av Eurofounds rapporter Industrial relations and sustainability: the role of social partners in the transition towards a green economy (2011), Greening the European economy: responses and initiatives by Member States and social partners (2009) och Greening of Industries in the EU: anticipating and managing the effects on quantity and quality of jobs (2013),

–  med beaktande av arbetsdokumentet av den 8 februari 2010 från OECD/CFE-LEED (OECD:s centrum för företagande/programmet för lokal utveckling inom ekonomi och sysselsättning Green jobs and skills: the local labour market implications of addressing climate change,

–  med beaktande av ILO:s/Uneps definition av gröna jobb som alla anständiga arbetstillfällen som bidrar till att bevara eller återupprätta miljöns kvalitet, oavsett om det är inom jordbruket, industrin, tjänstesektorn eller förvaltningen,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 december 2013 om miljöinnovation – sysselsättning och tillväxt med hjälp av miljöpolitik(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2012 om färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi(3),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0204/2015), och av följande skäl:

A.  Sådana globala trender som ineffektiv resursanvändning och ohållbar belastning av miljön samt klimatförändringar har snart nått gränsen för när man inte längre kan förebygga oåterkalleliga konsekvenser för våra samhällen och den naturliga miljön. Den växande sociala utestängningen och bristen på jämlikhet är ett problem för samhället.

B.  Europeiska miljöbyrån framhåller i sin rapport från 2015 hur otillräckliga de nuvarande åtgärderna är när det gäller att förverkliga målsättningen att bevara den biologiska mångfalden, minska användningen av fossila bränslen samt motverka klimatförändringarna och dess effekt på människors hälsa och miljön.

C.  Eftersom det inte finns någon konsekvent politik mot dessa gemensamma utmaningar kommer en avsevärd del av potentialen att skapa hållbar sysselsättning i en miljövänlig och socialt inkluderande övergång att förbli outnyttjad.

D.  Som ett led i insatserna mot dessa hot växer det nu fram nya sektorer, medan många andra sektorer förändras och somliga sektorer, såsom dem som är kraftigt förorenande, är på tillbakagång. Det finns ett behov av att fokusera på innovation och på sätt att minska föroreningarna. Inom somliga sektorer som är på tillbakagång måste särskild uppmärksamhet ägnas de anställda, i form av omskolning och alternativ sysselsättning. Investeringar på de områden som prioriteras inom kommissionens agenda för grön sysselsättning, inbegripet återvinning, biologisk mångfald, energieffektivitet, luftkvalitet och all teknik för förnybara energi såsom havsbaserad förnybar energi, har potentialen att avsevärt främja sysselsättningsskapandet, bland annat i glesbygd.

E.  Sektorn för gröna varor och tjänster har enligt Europeiska miljöbyrån vuxit med över 50 procent mellan 2000 och 2011, samtidigt som den skapat över 1,3 miljoner arbetstillfällen. Enligt kommissionens beräkningar kommer marknaden för förnybar energi fram till 2020 att ge upphov till 20 miljoner nya arbetstillfällen i Europa. En ambitiös och enhetlig EU-politik och investeringar i förnybar energi, skogsbruk, hållbart jordbruk och markskydd (för att förebygga och motverka hydrologisk obalans) har potentialen att avsevärt främja sysselsättningsskapandet.

F.  Målet om hållbar utveckling ingår i Lissabonfördraget, och genomförandet av detta innebär att miljöfrågor ska behandlas på samma nivå som ekonomiska och sociala frågor.

G.  I Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla framhålls den avgörande betydelsen av en övergång till gröna och socialt rättvisa ekonomier.

H.  Stelheter på arbetsmarknaden hämmar skapandet av arbetstillfällen, samtidigt som en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU kan bidra till att Europa 2020-strategins sysselsättningsmål uppnås.

I.  Vid konferensen i Cancún 2010 om FN:s ramkonvention om klimatförändringar utfäste sig EU och dess medlemsstater att tillförsäkra de anställda en rättvis övergång som skapar anständigt arbete och arbetstillfällen av god kvalitet. En rättvis övergång för alla i riktning mot en miljömässigt hållbar ekonomi förutsätter god förvaltning för att bidra till målet om hållbar och långsiktig sysselsättning för alla – inbegripet men inte uteslutande högkvalificerade arbetstillfällen –, social delaktighet och fattigdomsutrotning.

J.  De fem pelarna i en rättvis övergång är samråd/fackföreningarnas röst, investeringar i gröna och anständiga arbetstillfällen, grön kompetens, respekt för arbetstagarrättigheter och mänskliga rättigheter och socialt skydd för arbetstagare och samhällen som går i bräschen för övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

K.  Arbetstagarna måste vara starkt delaktiga i övergången, för att öka miljömedvetenheten och insikten om behovet av resurseffektivitet och för att minska vår miljöpåverkan.

L.  Expansionsmöjligheterna för gröna jobb inskränks av bristen på kompetens och kompetensglappet, som i sin tur orsakas av flera olika faktorer, bland annat olikhet i hållbarhetskursplanerna, identifierade brister i bestämda sektorer, brist på studenter med nödvändig kompetens inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och informationsteknik, samt könskoncentration i vissa sektorer snarare än jämn könsfördelning.

M.  Det finns belägg för att investeringar i energi- och resurseffektivitet och en utveckling av leveranskedjan genom en tydlig industripolitik, liksom skatteväxling från skatt på arbete till andra källor, har potentialen att påverka sysselsättningsskapandet i gynnsam riktning.

N.  Europa är utsatt för global konkurrens, och överkomliga energikostnader, fullbordandet av EU:s inre marknad och ett bättre investeringsklimat för hållbar tillväxt och sysselsättningsskapande spelar en avgörande roll.

O.  Vissa sektorer, såsom energieffektiva byggnadsrenoveringar, är platsspecifika och kan inte ut- eller omlokaliseras.

P.  Osäkerhet och bristande samstämdhet i de politiska riktlinjerna samt brist på tydliga mål hindrar investeringar, kompetensutveckling och forskning och utveckling och motverkar därmed utvecklingen av sysselsättningsmöjligheter.

Q.  Större samhällsmedvetenhet om vikten av en grön ekonomi skulle öka sysselsättningsmöjligheterna.

R.  Tydliga och fastställda mål på medellång och lång sikt, inbegripet EU:s energieffektivitets- och föroreningsmål, kan bli viktiga drivkrafter för en förändring. I detta sammanhang har också unionslagstiftningen en viktig funktion att fylla. Målinriktade investeringar som skapar arbetstillfällen, bland annat för utveckling av leveranskedjor inom EU, bör uppstå ur en tydlig politisk ram och vara konsekventa med den.

S.  Den offentliga sektorn och de lokala och regionala myndigheterna kan spela en avgörande roll för att underlätta övergångarna till en grön ekonomi och skapa inkluderande arbetsmarknader.

T.  Instrument såsom miljömärken, Emas och miljöanpassad offentlig upphandling (MOU) bidrar till att skapa gröna jobb.

U.  Mikroföretag och små och medelstora företag är en av de viktigaste källorna till sysselsättning i EU, står för mycket mer än 80 procent av alla arbetstillfällen och har varit ledande inom många ”gröna” sektorer, men de kan ha särskilt svårt att förutse vilken kompetens som behövs och att ta till vara jobbpotentialen.

V.  De integrerade riktlinjerna är centrala för samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik och utgör grundvalen för landsspecifika rekommendationer. De bör stödja Europa 2020-målen, särskilt sysselsättningsmålet, bland annat genom att främja nya arbetstillfällen av hög kvalitet, inklusive genom grön sysselsättning.

W.  Kvinnorna måste i lika stor utsträckning som männen gynnas av skapandet av lämpliga gröna jobb, och glastaket måste krossas.

X.  Kvinnorna har drabbats oproportionerligt hårt av krisen och åtstramningspolitiken, och gröna jobb har visat sig vara mer kriståliga än andra.

Y.  Koldioxidsnåla sektorer tenderar att ha högre arbetsproduktivitet, och löneandelen har minskat i mindre grad inom dessa sektorer än i de 15 mest förorenande industrierna.

Z.  Eurobarometers uppgifter om gröna jobb i små och medelstora företag visar att energisparande och minskning av avfall och råvaruförbrukning har blivit ekonomiskt fördelaktigt.

Mot en grön ekonomi – möjligheter för arbetsmarknaden

1.  Europaparlamentet framhåller att en övergång i riktning mot hållbara samhällen och ekonomier, bland annat till hållbara mönster för konsumtion och produktion, kan ge möjligheter både till skapande av nya arbetstillfällen av hög kvalitet och omvandling av befintlig sysselsättning till gröna jobb inom snart sagt alla sektorer och längs med hela värdekedjan: från forskning till produktion, distribution och underhåll, och i nya gröna högteknologiska sektorer, t.ex. förnybar energi, och i traditionella industrier, t.ex. tillverknings- och byggindustrin, eller inom jordbruk och fiske, eller tjänstesektorer, t.ex. turism, catering, transport och utbildning. Parlamentet framhåller samtidigt att investeringar i förnybar energi och energieffektivitet förutom att skapa många arbetstillfällen bidrar till bibehållandet av den europeiska ekonomins och industrins konkurrenskraft samt till att minska Europas energiberoende.

2.  Europaparlamentet understryker att tillgången på två tredjedelar av de tjänster som har sitt ursprung i naturen minskar – däribland bördiga jordar, rent vatten och ren luft – samtidigt som den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald närmar sig de gränser över vilka oåterkalleliga konsekvenser för våra samhällen och den naturliga miljön inte kan undvikas.

3.  Europarlamentet påpekar att kontinuerlig ekonomisk tillväxt endast är möjlig om hänsyn tas till miljöns begränsningar. Parlamentet betonar därför att en grön ekonomi och ett kretsloppssamhälle kan ge lösningar både för miljön och för ekonomin och samhället i allmänhet.

4.  Europaparlamentet betonar att en fullt genomförd miljölagstiftning samt förbättrad miljöintegration och politisk samstämdhet mellan olika sektorer i EU är mycket viktigt för ett fullt utnyttjande av möjligheterna i samband med den gröna ekonomin och därmed för skapandet av gröna jobb.

5.  Europaparlamentet noterar att Europeiska miljöbyrån i sin rapport från 2015 framhåller hur otillräckliga de nuvarande åtgärderna är när det gäller att förverkliga målsättningen att bevara den biologiska mångfalden, minska användningen av fossila bränslen samt motverka klimatförändringarna och dess effekt på människors hälsa och miljöns kvalitet.

6.  Europaparlamentet konstaterar att övergången bär på stora möjligheter till skapande av lokala arbetstillfällen som inte kan omlokaliseras, och inom områden som inte kan utlokaliseras, samt inom krisdrabbade sektorer såsom byggsektorn. Parlamentet konstaterar att det finns starka belägg för att övergången till en grön ekonomi på det hela taget kommer att påverka sysselsättningen positivt, eftersom hållbar ekonomisk verksamhet, såsom energibesparingar eller ekologiskt jordbruk, är mer arbetskraftsintensiv än de verksamheter som den ersätter och skulle kunna hjälpa regioner att bli mer självförsörjande.

7.  Europaparlamentet anser att en vedertagen definition av ”gröna jobb”, baserad på definitionen från ILO och den internationella konferensen med ILO-statistiker, bör antas.

En rättvis övergång och skapandet av högkvalitativa och hållbara arbetstillfällen

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att strukturomvandlingen bör hanteras på ett socialt ansvarsfullt sätt, samtidigt som behovet av innovation och omstrukturering bland företagen erkänns.

9.  Europaparlamentet anser att det för att maximera den gröna ekonomins sysselsättningsskapande nettopotential är avgörande att vi ger den befintliga arbetskraften rätt möjligheter att skaffa sig den nya kompetens som krävs för kretsloppssamhället.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja strategier för att säkra och renovera offentliga byggnader i syfte att öka energieffektiviteten och minska förbrukningen.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, och i förekommande fall kommissionen, att gå in för en ”färdplan för en rättvis övergång” för att sträva efter ambitiösa miljömål och främja följande aspekter: adekvat socialt skydd och ersättning, varaktig sysselsättning och sunda och säkra arbetsvillkor, statliga investeringar i utbildnings-, yrkesutbildnings- och kompetensprogram, respekt för arbetstagarrättigheter och utökad rätt till information, samråd och deltagande för arbetstagare i frågor om hållbar utveckling samt effektiv arbetstagarrepresentation. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att sträva efter att uppnå dessa mål.

12.  Europaparlamentet erinrar om att EU:s reviderade arbetsmiljöstrategi om tillämpligt bör ta hänsyn till särskild utveckling inom nya sektorer.

13.  Europaparlamentet betonar att det för att förutse förändringar på sysselsättningens område krävs att övergången hanteras på ett utvecklingsföregripande sätt, att insamlingen av tillförlitliga uppgifter om arbetsmarknadens nuvarande och framtida behov förbättras och att europeiska högre utbildningsanstalter involveras, samt att långsiktig planering är väsentlig för att övergången ska bli effektiv och sysselsättningen öka. Parlamentet betonar hur viktiga lokala och regionala myndigheter är för övergången till den grönare ekonomin när det gäller utbildning, infrastruktur, stöd till lokala företag och skapande av stabila arbetstillfällen med löner som regleras av kollektivavtal eller andra tillåtna sätt i enlighet med nationell lagstiftning. Dialogen mellan arbetsmarknadens parter är en nödvändig del av förändringshanteringen. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionala och lokala självstyrelseorgan och arbetsmarknadens parter att ta sitt ansvar och gemensamt ta itu med utmaningen samtidigt som de tar hänsyn till subsidiaritetsprincipen.

14.  Europaparlamentet konstaterar att arbetsmarknadens parter under de senaste åren gradvis har blivit allt viktigare för övergången till gröna jobb, men påminner om att mer måste göras för att bygga upp en varaktig och hållbar dialog mellan arbetsmarknadens parter som kan hjälpa dem att möta utmaningarna i samband med övergången till en konkurrenskraftig, koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi.

15.  Europaparlamentet betonar de nationella regeringarnas betydelse för främjandet av sektorsvis dialog mellan arbetsmarknadens parter, särskilt inom framväxande gröna industrier, och även för att säkerställa deltagandet av små och medelstora företag.

16.  Europaparlamentet konstaterar att somliga regioner står inför flera utmaningar än andra på grund av den geografiska koncentrationen av energi- och resursintensiva och förorenande industrier eller av större fattigdom eller arbetslöshet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna samt lokala och regionala självstyrelseorgan som stöds av EU att samarbeta med arbetsmarknadens parter och tillsammans genomföra färdplaner för en rättvis övergång, inbegripet solidaritetsmekanismer för en socialt rättvis, grön övergång inom de lokala och regionala ekonomierna, med stöd till samhällen och arbetstagare som påverkats av förändringen. Därmed minskas otryggheten på grund av förlorat arbete, och efterfrågan på ny kompetens tillgodoses.

17.  Europaparlamentet betonar att lokala myndigheter kan spela en avgörande roll för att skapa fler anständiga och inkluderande arbetstillfällen inom den gröna ekonomin genom att

   satsa på gröna investeringar,
   utnyttja offentliga upphandlingar, inklusive sociala klausuler och miljöklausuler inom offentlig upphandling,
   bygga upp partnerskap, däribland med utbildningsanstalter, för att minska kompetensglappet på den lokala arbetsmarknaden,
   stödja både gröna små och medelstora företag och miljöanpassningen av små och stora företag,
   inrätta gröna sysselsättningsprogram som ser till att även utsatta grupper kan dra fördel av den gröna tillväxten.

18.  Europaparlamentet vill lyfta fram de belägg som pekar på vikten av att ledningen engagerar sig för att dess arbetskraft i betydande omfattning ska delta i att uppnå dessa förändringar genom förbindelser mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet rekommenderar att ”gröna ombud” från fackföreningarna ska få medverka genom att samarbeta med arbetsgivarna för att stärka miljöanpassningen av ekonomin och göra sina arbetsplatser mera hållbara. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge riktat stöd till gemensamma initiativ från arbetstagare och arbetsgivare för miljöanpassning av industrierna.

19.  Europaparlamentet anser att pilotprojekt till stöd för vissa av dessa mål bör tas fram.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att utnyttja målinriktade program för rörlighet på arbetsmarknaden i Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation för att främja arbetssökandes rörlighet.

Kompetens för grön sysselsättning

21.  Europaparlamentet välkomnar de verktyg för kompetensutveckling och för prognostisering av kompetensbehov som kommissionen föreslagit men betonar att kompetensutvecklingen bör främja utvecklingen av kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik – områden som är allmänt gångbara i en ekonomi. Parlamentet betonar dock att det behövs mera ambitiösa åtgärder och investeringar. Samtliga intressenter på arbetsmarknaden måste vara starkt engagerade på alla nivåer för att förutse framtida kompetensbehov.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med kommissionen för att upprätta en databas med utbildningskurser och arbetstillfällen med anknytning till grön sysselsättning, med målsättningen att förbättra kvaliteten på information, rådgivning och vägledning om karriärer och den kompetens som behövs för att dra fördel av de sysselsättningsmöjligheter som uppstår genom att ekonomin blir miljövänligare.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att uppgiftsinsamling sker inom alla gröna sektorer, inbegripet de som för närvarande förbises, till exempel kollektivtrafiken och detaljhandeln. Parlamentet uppmanar även kommissionen att, i samband med att man bistår de nationella statistikbyråerna och de offentliga arbetsförmedlingarna och stärker användningen av kvantitativa modellverktyg, jämställhetsintegrera uppgiftsinsamlingen från alla delar av den gröna sysselsättningen.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att jämställdhetsintegrera framtagandet av ny insamling, uppdelning och analys av uppgifter, till exempel med hjälp av det ekonometriska verktyget Fidelio eller tillsammans med intressenter såsom den internationella konferensen med ILO-statistiker.

25.  Europaparlamentet betonar att det krävs en starkare tonvikt på att åtgärda kompetensglappet genom att främja kompetensutveckling.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till att främja kompetensutvecklingen genom uppdatering av kvalifikationer och därtill hörande kursplaner på EU-nivå.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera en mer omfattande användning av klassificeringssystem såsom Esco, som kan användas för att kartlägga kompetensklyftor.

28.  Europaparlamentet betonar betydelsen av bättre synergieffekter mellan utbildningssystemen och de framväxande nya gröna jobb genom bättre samordning mellan utbildningsanstalterna och arbetsgivarorganisationerna samt andra relevanta organisationer.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionala självstyrelseorgan och lokala myndigheter att tillsammans med arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare anta och genomföra strategier för kompetensutveckling och strategier för att förutse framtida kompetensbehov, med målsättningen att förbättra allmän, sektorsspecifik och yrkesspecifik kompetens. Parlamentet betonar dessutom vikten av partnerskap och förtroende mellan utbildningsanstalter, företag, arbetsmarknadens parter och myndigheter.

30.  Europaparlamentet konstaterar att dessa strategier bör omfatta en grundlig bedömning av vilken typ av gröna jobb som ska skapas och på vilken nivå, samt av vilken kompetens och vilka kunskaper som krävs, som leder till föregripande och kartläggning av kompetensluckor samt målinriktade program för yrkesutbildning och livslångt lärande med fokus på att matcha kompetens och arbetstillfällen i syfte att öka sysselsättningen. Parlamentet betonar behovet av att både friställda arbetstagare och lågkvalificerade arbetstagare som löper risk för att bli utestängda från arbetsmarknaden aktivt får delta i dessa strategier genom att se till att kompetensutbildningen är målinriktad, tillgänglig och kostnadsfri för dessa arbetstagare.

31.  Europaparlamentet noterar att det enligt Cedefop är bättre att anpassa läroplaner så att de inbegriper miljömedvetenhet samt förståelse för hållbar utveckling och företags effektivitet än att föreslå nya utbildningsprogram.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att i systemen för yrkesutbildning och allmän utbildning ta med kompetens och färdigheter från områdena hållbar utveckling och miljö, i synnerhet genom att stärka yrkesutbildning och genom att främja forskningscentrumens möjligheter att utveckla teknik, projekt och patent för grön produktion i samarbete med nya gröna företag. Parlamentet uppmuntrar till utbyten mellan olika forskningscentrum och nätverk av företag och yrkesverksamma. Parlamentet påminner om hur viktigt det är med kompetens inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och om behovet av att se till att fler kvinnor studerar sådana ämnen.

33.  Europaparlamentet efterlyser en ambitiös strategi för skapande av hållbara arbetstillfällen, bland annat genom att ta itu med kompetensglappet med särskilt fokus på att tillgodose den grönare ekonomins kompetensbehov.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra nytta av utvecklingen inom denna sektor, skapa högkvalificerade lärlingsplatser för att ge unga specialkunskaper och utbildning och bidra till att åtgärda den höga ungdomsarbetslösheten.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för övergången till en grön ekonomi ta hänsyn till att kvinnor och flickor behöver få bättre tillgång till livslångt lärande, särskilt inom områden med stor grön jobbpotential, såsom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst eller ny och digital teknik, med målsättningen att stärka kvinnornas ställning i samhället, bekämpa könsstereotyper och skapa arbetstillfällen som till fullo motsvarar kvinnors behov och möjligheter.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att systematiskt jämställdhetsintegrera utformningen, genomförandet och övervakningen av strategier på samtliga nivåer för skapandet av gröna jobb i syfte att säkerställa lika möjligheter, med beaktande av de utmaningar som skapandet av gröna jobb innebär på landsbygden. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att satsa mera på att ge kvinnor möjlighet att till fullo medverka i utformningen av politiken och beslutsfattandet kring samt genomförandet av en strategi för grön sysselsättning vilken inbegriper grön kompetens.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lyfta fram och inleda en offentlig debatt om konceptet ”utbildning för hållbar utveckling”, med särskild tonvikt vid flickors och kvinnors utbildning. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att främja strategier för att uppmuntra fler kvinnor att utbilda sig inom områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst, matematik och entreprenörskap samt att koppla agendan för gröna jobb till kvinnors egenmakt genom utbildning. Parlamentet efterlyser även åtgärder för att uppmuntra kvinnor att delta i yrkesutbildning och livslångt lärande inom de gröna sektorerna.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en jämställdhetsstrategi på EU-nivå för 2015–2020, där hänsyn tas till Europa 2020-strategins sysselsättningsmål för smart och hållbar tillväxt för alla.

39.  Europaparlamentet betonar behovet av målinriktade myndighetsåtgärder och offentliga tjänster för att involvera alla berörda arbetsmarknadsaktörer, däribland arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, för att åtgärda kompetensglappet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att upprätta mekanismer för att utbilda arbetskraftsmyndigheternas och arbetsförmedlingarnas personal så att de låter den kompetens som behövs för grön sysselsättning ingå i all arbetsmarknadspolitik samt att utarbeta metoder för att bedöma effekten av sådan utbildning. Parlamentet betonar vikten av att europeiska utbildningsanstalter ökar sina insatser för att anpassa sina program så att de motsvarar behoven inom en grönare ekonomi och på arbetsmarknaden i allmänhet.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa regelverk som uppmuntrar innovation inom den gröna ekonomin.

En konsekvent politik för fullt tillvaratagande av jobbpotentialen i hållbara ekonomier

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta ambitiösa, långsiktiga och väl sammanhållna ramar inom lagstiftning, budgetpolitik och finanser för hållbara investeringar och att uppmuntra till innovation, så att sysselsättningspotentialen i dessa förändringar fullständigt kan tas till vara. Parlamentet påpekar att politiken bör utvecklas som ett led i en långsiktig ram, som innefattar mål och indikatorer för mätning av framstegen med måluppfyllandet.

42.  Europaparlamentet betonar att samordning inom hela kommissionen och mellan relevanta ministerier på nationell nivå är viktigt för att åstadkomma en övergripande, förvaltningsomfattande ram för förändring som har förmågan att ägna nödvändig uppmärksamhet åt övergångens fördelningseffekter.

43.  Europaparlamentet konstaterar att huruvida initiativet för grön sysselsättning lyckas eller misslyckas beror på ambitionsnivån i kommissionens bindande mål för förnybar energi och energieffektivitet och på vilka investeringar i teknik för förnybar energi och energieffektivitetsprogram som medlemsstaterna åtar sig att göra.

44.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen och medlemsstaterna har ansvar för att genomföra en konsekvent politik för främjande av förnybar energiproduktion och ökad energieffektivitet, avsedd att få i gång lokal och regional utveckling och skapa högkvalitativa lokala arbetstillfällen. Parlamentet betonar att förnybar energi och energieffektivitet under de kommande åren kan bli en av de främsta källorna till arbetstillfällen i Europa.

45.  Europaparlamentet erinrar om att energioberoende inom EU:s territorium fortfarande är ett av de långsiktiga målen för unionens ekonomiska politik och energipolitik. Parlamentet vidhåller också att hänsyn ovillkorligen måste tas till investeringarnas territoriella dimension, eftersom den bidrar till att uppnå unionens politiska mål när det gäller territoriell sammanhållning för att koppla samman landsbygds- och stadsområden.

46.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen tog med arbetstillfällen med anständiga villkor i EU:s förhandlingsmandat för klimatkonferensen i Paris (COP 21) och därmed bygger vidare på Cancúnöverenskommelsen från 2010 och efterföljande initiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla fast vid den ”rättvisa övergången” i sin förhandlingsposition.

47.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fastställa bindande energibesparings- och energieffektivitetsmål och att stödja ett system med vita certifikat som ett verktyg för att göra det lättare att nå EU:s energibesparingsmål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra och säkerställa efterlevnaden av energieffektivitetsdirektivet och att som ett minimum fortsätta att beslutsamt verka för att energieffektivitetsmålen ska nås till 2030.

48.  Europaparlamentet stöder EU:s åtagande att i samarbete med andra internationella partner driva på en rättvis och global övergång till en inkluderande grön ekonomi.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att oinskränkt respektera och genomföra de nya bestämmelserna i den reviderade unionslagstiftningen om offentlig upphandling och att överväga att undersöka om införandet av miljökriterier och sociala kriterier i deras respektive politik för offentlig upphandling skulle kunna stimulera skapandet av arbetstillfällen i den grönare ekonomin. Parlamentet betonar att återstående rättsliga oklarheter i samband med användning av sociala klausuler och miljöklausuler inom offentlig upphandling skulle kunna klargöras.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder som främjar en förnyelse av reparationssektorn, vilket skulle skapa nya och till sin natur redan ekologiska arbetstillfällen.

51.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att allmännyttiga tjänster bidrar till en rättvis övergång till en hållbar ekonomi, framför allt genom att på ett förutseende sätt se till att tjänster såsom kommunikationer, energi, transporter och avfalls- och vattenhantering utförs på ett hållbart sätt.

52.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt återkallandet av lagstiftningspaketet för ett kretsloppssamhälle, vars bestämmelser skulle ha bidragit till att skapa upp till 180 000 nya arbetstillfällen i EU bara inom avfallshanteringssektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppfylla sitt åtagande om att snarast möjligt föreslå en ambitiös avfallslagstiftning som bör syfta till minskning i tidigare led, utarbetande av nya återvinningsmål samt nya kriterier för beräkning av det material som faktiskt återvinns, samtidigt som den respekterar medlemsstaternas ansvar.

53.  Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att överväga att införa kriterier för att gynna företag som har positiva och hållbara rutiner för bortskaffande av avfall.

54.  Europaparlamentet inser att man kan skapa betydande möjligheter till grön sysselsättning i EU:s landsbygdsområden genom att knyta samman en hållbar jordbruksproduktion med övervakning och skydd av den biologiska mångfalden på jordbruksföretagen och smart märkning av jordbruksprodukters miljöpåverkan för att stimulera konsumenternas efterfrågan på produkter som främjar den biologiska mångfalden.

55.  Europaparlamentet konstaterar att en hållbar skogsförvaltning har verklig potential när det gäller att skapa arbetstillfällen och samtidigt aktivt bidra till att begränsa klimatförändringarna och bevara den biologiska mångfalden.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda den europeiska planeringsterminen och översynen av Europa 2020-strategin till stöd för skapandet av gröna jobb. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda landsspecifika rekommendationer som bidrar till att sysselsättningen kan öka och de ekologiska fotavtrycken minska. Parlamentet vill ha detaljerade och oberoende studier om kostnaderna för och fördelarna med att beskattningen läggs om (t.ex. från arbetskraft till miljö) samt att subventioner avskaffas fram till 2020.

57.  Europaparlamentet betonar att sådana rekommendationer skulle kunna omfatta en skatteväxling från skatt på arbete till andra källor och att en sådan skatteväxling bör syfta till att förändra miljöförstörande beteende men får inte ha negativ påverkan på de sociala trygghetssystemen eller oproportionerligt påverka låginkomsttagare.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fasa ut direkt och indirekt miljöskadliga subventioner, däribland men inte enbart subventioner för fossila bränslen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla modeller som medlemsstaterna kan genomföra för att flytta skatten från arbete till miljöföroreningar och att beakta varors och tjänsters miljöpåverkan i enlighet med principen att förorenaren betalar. Parlamentet uppmanar kommissionen att till medlemsstaterna utfärda landsspecifika rekommendationer som kan bidra till att främja grön sysselsättning och minska de ekologiska fotavtrycken. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att på ett proaktivt sätt integrera miljö- och klimataspekter i den europeiska planeringsterminen för att stödja skapandet av gröna jobb.

59.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa riktade subventioner och/eller skattelättnader för nystartade företag och för mikroföretag och små och medelstora företag som erbjuder varor och tjänster med ett stort mervärde för miljön, inklusive en allmänt minskad kolhalt.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka den politiska samstämdheten och sammanhållningen och stärka de politiska åtagandena på högsta nivå inom anknytande områden, såsom beskattning av finansiella transaktioner och bekämpning av skattebedrägerier och skatteundandragande.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förnya sitt åtagande om Europa 2020-strategin och utan dröjsmål, senast 2015, lägga fram halvtidsöversynen av den. Parlamentet uppmanar kommissionen att på nytt bekräfta målen i den europeiska planeringsterminen och att ta hänsyn till resultattavlan för makroekonomiska obalanser och översynen av Europa 2020-strategin samt att föreslå mera ambitiösa sociala mål och miljömål för 2030 och 2050. Parlamentet betonar att en exakt, metodiskt grundad och gemensam övervakning av gröna jobb också skulle kunna hjälpa medlemsstaterna att bedöma effektiviteten i sin miljö- och arbetsmarknadspolitik och stärka de verktyg som tagits fram på EU-nivå för att följa framsteg och övervaka sysselsättningsriktlinjerna inom ramen för Europa 2020-strategin.

62.  Europaparlamentet betonar sysselsättningsmöjligheterna i anslutning till klimat- och energipaketet för 2030 och den framtida miljölagstiftningens betydelse när det gäller att nå EU:s långsiktiga miljömål och skapa sysselsättning och grön tillväxt.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se innovation som grundvalen för Europas industri och att utarbeta aktiva strategier för att se till att sociala övergångar hanteras väl och att behållningen sprids i hela Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja framväxten av nya försörjningskedjor och industrinätverk inom resurseffektivitet, varor och tjänster genom en hållbar industripolitik och incitament för marknadsomvandling.

64.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste förbereda sina ekonomier för en koldioxidsnål, resurs- och energieffektiv framtid och samtidigt ta hänsyn till den eventuella risken för omlokalisering av arbetstillfällen och koldioxidläckage på grund av klimatpolitikens effekter.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka de internationella insatserna för att utforma en global miljöpolitik som kan begränsa skadorna till följd av utlokalisering av industriproduktionen utanför EU och till följd av koldioxidläckage.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram sitt förslag till reform av EU:s utsläppshandelssystem, med beaktande av behovet av att skydda industrier som löper en betydande risk för koldioxidläckage.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp grön sysselsättning i samband med genomförandet av energiunionen.

Att investera i skapandet av hållbar sysselsättning

68.  Europaparlamentet betonar att det behövs rätt blandning av åtgärder på tillgångs- och efterfrågesidan, vilken kan åstadkommas genom att kombinera skapandet av arbetstillfällen med matchande aktiv arbetsmarknadspolitik som anpassats till behoven på de olika lokala arbetsmarknaderna.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bland annat inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) främja högkvalitativa investeringar inriktade på att bli till nytta för samhället och ekonomin, till exempel hållbara högkvalitativa arbetstillfällen, jämställdhet, högkvalitativ utbildning och innovation för att främja övergången till en grön ekonomi och bekämpa energifattigdom. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att koncentrera investeringarna till områden där de påverkar arbetsmarknaden gynnsamt, i syfte att skapa hållbara arbetstillfällen med fullt socialt skydd och bekämpa arbetslösheten. Parlamentet betonar att finansierade projekt ska bidra på ett mätbart sätt till Europa 2020-strategin. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att skapandet av arbetstillfällen inom de gröna sektorerna har förblivit positiv under hela recessionen.

70.  Europaparlamentet framhåller att investeringar i energieffektivitet kan främja sysselsättningsskapande och ekonomisk utveckling på det lokala planet och minska energifattigdomen, och att det kostnadseffektivaste sättet att erbjuda långsiktiga lösningar på energifattigdomen, som berör så många som 125 miljoner människor i Europa, består i att man ser till att byggnader är energieffektiva, vilket också är viktigt för att säkerställa en effektivare användning av den europeiska energin och skapa gröna jobb. Parlamentet upprepar att det också är mycket viktigt att garantera säkerheten i byggnader. Kommissionen uppmanas att så snart som möjligt presentera sitt initiativ om smart finansiering av smarta byggnader.

71.  Europaparlamentet rekommenderar att målen i fråga om klimat, förnybar energi och energieffektivitet bör betraktas som investeringsmål och viktiga principer för politiska åtgärder.

72.  Europaparlamentet varnar för stödverksamhet som medför negativa miljömässiga och sociala effekter, eftersom detta undergräver den politiska samstämdhet som krävs för att få ut så mycket som möjligt av sysselsättningspotentialen hos gröna jobb.

73.  Europaparlamentet rekommenderar en satsning på målinriktade kvalitetsinvesteringar i viktiga allmännyttiga tjänster såsom kommunikationer, energi, transporter och avfalls- och vattenhantering för att stödja hållbara förfaranden för offentlig upphandling och integrering av grön kompetens.

74.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra full nytta av de möjligheter som erbjuds av den rättsliga ramen kring de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra källor till EU-finansiering för att främja hållbara projekt som skapar gröna jobb, och att göra EU-finansiering och finansiella instrument så lättillgängliga som möjligt för lokala myndigheter, med tydliga, enkla bestämmelser och överkomliga minimitrösklar för stödberättigande.

75.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att använda den eftervalsöversyn av den fleråriga budgetramen som ska göras 2016 som ett tillfälle att främja den grönare övergången för våra ekonomier.

76.  Europaparlamentet konstaterar att det finns möjlighet att få stöd från ESF för att bidra till att stödja grön ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning, och uppmuntrar de nationella regeringarna och de relevanta nationella myndigheterna att överväga att använda denna finansiering mer aktivt för att främja skapande av ekonomiskt berättigade och ekonomiskt hållbara gröna jobb.

77.  Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater har gjort betydande framsteg med miljöanpassningen av ekonomin, och uppmuntrar unionen och medlemsstaterna att främja utbyte av idéer, kunskap, erfarenhet och bästa praxis på detta område för att säkerställa en smidig övergång.

78.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och den privata sektorn att använda instrument såsom ekodesign, miljömärken, Emas och miljöanpassad offentlig upphandling (MOU), eftersom de kan stödja den gröna ekonomin och därmed bidra till att skapa gröna jobb. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla vägledningsverktyg för att skapa gynnsamma marknadsvillkor så att dessa frivilliga verktyg antas fullt ut.

79.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka ansträngningarna för att införa ett revisionssystem enligt europeisk standard (ISO 14000) för miljöadministration.

Små och medelstora företag

80.  Europaparlamentet stöder målen i den gröna handlingsplanen för små och medelstora företag samt de åtgärder som inriktas på små och medelstora företag, däribland inrättandet av ett europeiskt expertcentrum för resurseffektivitet som ska ge råd till och hjälpa små och medelstora företag som försöker förbättra sina resultat i fråga om resurseffektivitet, stödja grönt entreprenörskap, ta vara på möjligheterna till grönare värdekedjor och göra det lättare för gröna små och medelstora företag att komma in på marknaden. Parlamentet anser att informationsverksamhet och tekniskt stöd är avgörande för att små och medelstora företag aktivt ska delta i kretsloppssamhället.

81.  Europaparlamentet påminner om att de små och medelstora företagen har en enorm potential för att skapa sysselsättning, särskilt bland ungdomar, och för att främja system där yrkesutbildning varvas med praktik.

82.  Europaparlamentet framhåller att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) skulle kunna underlätta för mikroföretag och små och medelstora företag att bedriva verksamhet som i hög grad är samhälls- och miljöinnovativ.

83.  Europaparlamentet påminner om att Eurobarometers uppgifter om gröna jobb i små och medelstora företag visar att energibesparingar och minskning av avfall och råvaruförbrukning har blivit ekonomiskt fördelaktigt.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stimulera nya affärsmodeller, t.ex. kooperativa företag, i arbetet med att effektivisera produktions- och distributionsprocesser, anta innovativa lösningar för att spara resurser och erbjuda hållbarare produkter och tjänster.

85.  Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företag kan skapa tillväxt och arbetstillfällen enbart om det finns gynnsamma möjligheter till incitament även genom den gröna ekonomin.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att gröna incitament för små och medelstora företag har meningsfull inverkan där de bäst behövs.

87.  Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företag och mikroföretag är viktiga drivkrafter för sysselsättningsskapandet i Europa. Parlamentet påpekar att dessa företag ställs inför särskilda utmaningar när de vill tillvarata de sysselsättningsmöjligheter som en grön övergång erbjuder, framför allt i fråga om tillgång till finansiering, yrkesutbildning och att åtgärda kompetensglappet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta ambitiösa åtgärder för att tillhandahålla stöd som gör det lättare att skapa gröna jobb inom små och medelstora företag och mikroföretag, bland annat i form av målinriktad information, medvetandehöjande, tekniskt stöd samt tillgång till finansiering och yrkesutbildningsåtgärder.

88.  Europaparlamentet påpekar att en grönare värdekedja som omfattar återtillverkning, reparation, underhåll, återvinning och ekodesign kan innebära betydande affärsmöjligheter för många små och medelstora företag.

o
o   o

89.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0584.
(2) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 75.
(3) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 6.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy