Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2697(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0676/2015

Ingivna texter :

B8-0676/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 09/07/2015 - 12.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0269

Antagna texter
PDF 285kWORD 331k
Torsdagen den 9 juli 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Den europeiska säkerhetsagendan
P8_TA(2015)0269B8-0676/2015

Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om den europeiska säkerhetsagendan (2015/2697(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 6, 7 och 21 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 4, 16, 20, 67, 68, 70–72, 75, 82–87 och 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 6, 7, 8, 10.1, 11, 12, 21, 47–50, 52 och 53,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europadomstolens rättspraxis och konventionerna, rekommendationerna, resolutionerna och rapporterna från Europarådets parlamentariska församling, ministerkommitté, kommissarie för mänskliga rättigheter och Venedigkommission,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 april 2015 Europeiska säkerhetsagendan (COM(2015)0185),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna (COM(2010)0573) och arbetsdokument Operational Guidance on taking account of Fundamental Rights in Commission Impact Assessments (SEC(2011)0567),

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols dom av den 8 april 2014 i de förenade målen C-293/12 och C-594/12, som ogiltigförklarar Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om EU:s strategi för terrorismbekämpning: viktiga framsteg och kommande utmaningar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012)(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om att förnya strategin för inre säkerhet i EU(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 februari 2015 om åtgärder mot terrorism(6),

–  med beaktande av sin debatt vid plenarsammanträdet den 28 april 2015 om den europeiska säkerhetsagendan,

–  med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om den europeiska säkerhetsagendan (O-000064/2015 – B8-0566/2015 och O-000065/2015 – B8‑0567/2015),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Hoten mot unionens inre säkerhet har blivit mer komplexa, hybrida, asymmetriska, okonventionella, internationella, snabbt växande och svåra att förutsäga. De går utöver de enskilda medlemsstaternas kapacitet och kräver därför mer än någonsin samstämmiga, heltäckande, multilaterala och samordnade EU-åtgärder som till fullo tar hänsyn till respekten för de grundläggande rättigheterna.

B.  Utvecklingen av EU:s säkerhetspolitik är ett delat ansvar som kräver samordnade och enhetliga insatser av alla medlemsstater, EU-institutioner och organ, civilsamhället och brottsbekämpande myndigheter, den är inriktad på gemensamma mål och baserad på rättsstatsprincipen och respekten för de grundläggande rättigheterna. För att uppnå optimala resultat bör det konkreta genomförandet av dessa gemensamma mål och prioriteringar åtföljas av en tydlig fördelning av uppgifterna mellan EU-nivån och den nationella nivån, på grundval av subsidiaritetsprincipen och med en kraftfull och effektiv parlamentarisk och rättslig övervakning.

C.  Undantaget för nationell säkerhet enligt artikel 4.2 i EU-fördraget kan inte utnyttjas för att tillåta nationella säkerhetsorgan att inkräkta på andra medlemsstaters intressen, däribland ekonomiska intressen, deras medborgares och invånares rättigheter samt Europeiska unionens och mer generellt tredjeländers lagar och politik.

D.  Det är viktigt att dra lärdom från de många överträdelserna av europeiska och universella normer och värderingar i samband med det interna och externa säkerhetssamarbetet efter den 11 september.

E.  Frihet, säkerhet och rättvisa är mål som måste eftersträvas parallellt. För att uppnå frihet och säkerhet bör säkerhetsåtgärder därför alltid respektera demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna i enlighet med nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna och bör underställas korrekt demokratisk övervakning och ansvarsskyldighet. Den rättsliga och förebyggande dimensionen beaktas inte i tillräcklig utsträckning i den europeiska säkerhetsagendan.

F.  Många av de bakomliggande orsakerna till brottslighet, såsom ökad ojämlikhet, fattigdom, rasistiskt och främlingsfientligt våld och hatbrott, kan inte hanteras med enbart säkerhetsåtgärder, utan måste behandlas inom ramen för en bredare politisk kontext som inbegriper bättre åtgärder på det sociala, sysselsättningsmässiga, utbildningsmässiga, kulturella och externa planet.

G.  De förebyggande aspekterna i den europeiska säkerhetsagendan är särskilt viktiga i tider av stigande ekonomiska och sociala klyftor, som undergräver den sociala pakten och det konkreta värdet av de grundläggande rättigheterna och medborgerliga friheterna. Nya åtgärder som alternativ till fängelse å ena sidan, och åtgärder för återintegrering å andra sidan, i synnerhet när det handlar om mindre förseelser, bör vara en central aspekt i en sådan förebyggande strategi.

H.  Efter utgången av den övergångsperiod som föreskrivs i protokoll 36 till fördragen, har kommissionen och Europeiska unionens domstol fått fulla befogenheter i fråga om rättsliga instrument inom den tidigare tredje pelaren, vilket innebär en utökning av ansvarsskyldigheten när det gäller de demokratiska och grundläggande rättigheterna för åtgärder som har spelat en viktig roll i utformningen av området med frihet, säkerhet och rättvisa.

I.  It-brottslighet och brott som underlättas av it-användning inverkar på EU-medborgarnas säkerhet, den inre marknaden, immateriella rättigheter och välståndet i Europeiska unionen. Till exempel botnät, som en form av it-brottslighet, påverkar samtidigt miljoner datorer och tusentals mål.

J.  Gränserna mellan intern och extern säkerhet blir mer och mer otydliga, vilket kräver starkare samarbete och samordning mellan medlemsstaterna och har lett till en heltäckande och flerdimensionell strategi.

K.  Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stödja och skydda alla offer för terrorism och brottslighet i hela EU som en central del av säkerhetsagendan.

1.  Europaparlamentet noterar den europeiska säkerhetsagendan för perioden 2015–2020, som föreslagits av kommissionen, och de prioriteringar som fastställs i den. Med hänsyn till de utmaningar som Europeiska unionen står inför i dag, anser parlamentet att terrorism, våldsbejakande extremism, gränsöverskridande organiserad brottslighet och it-brottslighet är de mest allvarliga hoten, som kräver samordnade åtgärder på nationell, europeisk och global nivå. Parlamentet betonar att agendan bör vara strukturerad på ett flexibelt sätt för att kunna hantera eventuella nya utmaningar i framtiden.

2.  Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att ytterligare undersöka och behandla de bakomliggande orsakerna till brottslighet, däribland ojämlikheter, fattigdom och diskriminering. Parlamentet betonar vidare behovet av att säkerställa tillräckliga resurser för socialarbetare, lokal och nationell polis och personal inom rättsväsendet, vars budgetar har skurits ner i vissa medlemsstater.

3.  Europaparlamentet anser att man måste sträva efter att uppnå rätt balans mellan förebyggande politik och repressiva åtgärder för att slå vakt om frihet, säkerhet och rättvisa. Parlamentet betonar att säkerhetsåtgärder alltid bör vidtas i överensstämmelse med rättsstatsprincipen och principen om skydd för de grundläggande rättigheterna, såsom rätten till integritet och uppgiftsskydd, yttrandefriheten, föreningsfriheten och rätten till ett korrekt rättsligt förfarande. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vid genomförandet av den europeiska säkerhetsagendan till fullo beakta domstolens nyligen avkunnade dom om direktivet om uppgiftslagring (de förenade målen C-293/12 och C-594/12), där det krävdes att alla instrument till fullo skulle följa principerna om proportionerlighet, nödvändighet och laglighet och innehålla lämpliga garantier för ansvarsskyldighet och rättslig prövning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut bedöma hur denna dom inverkar på alla instrument som involverar lagring av uppgifter för brottsbekämpande ändamål.

4.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen, för att bli en trovärdig aktör i främjandet av grundläggande rättigheter både internt och externt, bör basera sin säkerhetspolitik, kampen mot terrorism och organiserad brottslighet och sina partnerskap med tredjeländer på säkerhetsområdet på en heltäckande strategi som inbegriper alla de faktorer som får människor att delta i terrorism eller organiserad brottslighet, och därför inkludera ekonomiska och sociala åtgärder som utformas och genomförs med full respekt för de grundläggande rättigheterna och som omfattas av en rättslig och demokratisk tillsyn samt ingående utvärderingar.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens val att basera agendan på principerna om full överensstämmelse med rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, vilket bör garanteras med stöd av en korrekt rättslig övervakning, stärkt transparens, ansvarsskyldighet och demokratisk tillsyn, bättre tillämpning och genomförande av befintliga rättsliga instrument, en mer integrerad organ- och sektorsövergripande strategi och förstärkt koppling mellan de inre och yttre säkerhetsdimensionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att strikt respektera dessa principer vid genomförandet av agendan. Parlamentet påpekar att det kommer att ställa dessa principer i centrum för sin övervakning av genomförandet av agendan.

6.  Europaparlamentet välkomnar agendans specifika fokusering på grundläggande rättigheter, i synnerhet kommissionen åtagande att strikt bedöma alla säkerhetsåtgärder den föreslår, inte enbart i fråga om i vilken utsträckning åtgärderna uppnår sina syften utan också huruvida de respekterar grundläggande rättigheter. Parlamentet understryker att kommissionen i sin bedömning måste involvera alla relevanta organ och byråer, i synnerhet Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europeiska datatillsynsmannen, Europol och Eurojust. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla all information och dokumentation som rör denna bedömning, så att parlamentet effektivt kan utföra sin demokratiska övervakning.

7.  Europaparlamentet påminner i detta avseende om sitt fördömande av åtgärder som medför en omfattande och systematisk övergripande inhämtning av oskyldiga människors personuppgifter, i synnerhet med hänsyn till de potentiellt allvarliga effekterna för rätten till en rättvis rättegång, icke-diskriminering, integritet och uppgiftsskydd, press-, tanke- och yttrandefriheten samt mötes- och föreningsfriheten, och som innebär en betydande risk för missbruk av de upplysningar som samlats in för att komma åt politiska motståndare. Parlamentet uttrycker allvarliga tvivel angående massövervakningsåtgärdernas effektivitet, eftersom de oftast försöker täcka in så mycket som möjligt och därför ger alltför många falska positiva och negativa resultat. Parlamentet varnar för faran med massövervakningsåtgärder som överskuggar behovet av att investera i kanske mindre kostsamma, mer effektiva och mindre inkräktande brottsbekämpande åtgärder.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att principen om barnets bästa respekteras i all lagstiftning som rör säkerheten.

9.  Europaparlamentet noterar att EU saknar en gemensam definition av ”nationell säkerhet”, vilket skapar en viss vaghet i EU:s rättsliga instrument som innehåller hänvisningar till nationell säkerhet.

10.  Europaparlamentet anser att EU-institutionerna, organen och medlemsstaterna, för att öka medborgarnas förtroende för säkerhetspolitiken, bör garantera transparens, ansvarsskyldighet och demokratisk kontroll i samband med utformningen och genomförandet av politiken. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att regelbundet lämna uppdaterad information om genomförandet av agendan till parlamentet och rådet. Parlamentet upprepar sin avsikt att, i samarbete med de nationella parlamenten, regelbundet övervaka att agendan vederbörligen genomförs och går framåt. Parlamentet noterar med intresse kommissionen förslag att inrätta ett rådgivande säkerhetsforum för EU. Parlamentet betonar att detta forum måste säkerställa en balanserad representation av alla relevanta parter, och ser fram emot att få mer detaljerad information, i synnerhet om dess exakta roll, uppgifter, sammansättning och befogenheter samt om Europaparlamentets och de nationella parlamentens involvering i forumet.

11.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förbättra den demokratiska och rättsliga övervakningen av medlemsstaternas underrättelsetjänster. Parlamentet noterar att parlamentet, domstolen och ombudsmannen inte har tillräckliga befogenheter för att utföra en effektiv kontroll av den europeiska säkerhetspolitiken.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inrätta en färdplan – eller en liknande mekanism – så snart som möjligt för att säkerställa ett effektivt och operativt genomförande av agendan, att lägga fram färdplanen för parlamentet och att inleda dess genomförande inom de kommande sex månaderna. Parlamentet anser att en strategi baserad på EU:s policycykel (med identifiering och bedömning av gemensamma hot och sårbarheter, fastställande av politiska prioriteringar och utveckling av strategiska och operativa planer, effektivt genomförande med tydliga drivkrafter, tidsgränser och resultat, samt utvärdering) skulle kunna skapa nödvändig samstämmighet och kontinuitet i genomförandet av agendan, under förutsättning att parlamentet involveras på korrekt sätt i fastställandet av de politiska prioriteringarna och de strategiska målen. Parlamentet ser fram emot att ytterligare diskutera dessa frågor med kommissionen och den ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (COSI).

13.  Europaparlamentet välkomnar grundprincipen i agendan, det vill säga att fullt ut tillämpa och genomföra befintliga instrument på säkerhetsområdet innan nya instrument föreslås. Parlamentet upprepar att det behövs ett snabbare och effektivare utbyte av relevanta uppgifter och relevant information, med lämpliga garantier för uppgiftsskydd och integritet. Parlamentet beklagar dock att man fortfarande inte har utvärderat befintliga EU-instruments effektivitet – också med hänsyn till de nya hot mot säkerheten som EU står inför – och återstående brister, trots parlamentets upprepade uppmaningar. Parlamentet anser att en sådan utvärdering behövs för att den europeiska säkerhetspolitiken ska bli effektiv, nödvändig, proportionerlig, konsekvent och heltäckande. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en sådan operativ utvärdering av befintliga EU-instrument, resurser och finansiering på området för den interna säkerheten som en prioriterad åtgärd inom ramen för färdplanen för genomförandet av agendan. Parlamentet uppmanar på nytt rådet och kommissionen att i enlighet med artikel 70 i EUF-fördraget, göra en ingående utvärdering av genomförandet av de åtgärder inom inre säkerhet som antogs innan Lissabonfördraget trädde i kraft.

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fokusering på gränsförvaltningen som en väsentlig aspekt i förebyggandet av gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Parlamentet betonar att EU:s gränssäkerhet bör stärkas genom systematiska kontroller mot befintliga databaser, såsom SIS. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att lägga fram sitt reviderade förslag om smarta gränser senast i början av 2016.

15.  Europaparlamentet stöder kommissionens krav på en mer integrerad organ- och sektorsövergripande strategi och de föreslagna åtgärderna för att förbättra utbytet av information och bästa metoder och för att förstärka det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och med EU:s byråer. Parlamentet upprepar sitt krav på ökat utnyttjande av befintliga instrument och databaser såsom Schengens informationssystem (SIS) och det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) och av gemensamma utredningsgrupper. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla åtgärder som krävs för att påskynda slutförandet av pågående arbetsöverenskommelser mellan byråerna. Parlamentet beklagar att det inte föreskrivs tillräckliga konkreta åtgärder i agendan med avseende på att stärka dess rättsliga dimension. Parlamentet kräver att alla aspekter av det straffrättsliga samarbetet integreras och ytterligare utvecklas, däribland genom att förstärka rättigheterna för misstänkta och åtalade personer, offer och vittnen och genom att förbättra genomförandet av befintliga EU-instrument om ömsesidigt erkännande.

16.  Europaparlamentet stöder fullt ut kommissionens prioritering att hjälpa medlemsstaterna att ytterligare utveckla det ömsesidiga förtroendet, att till fullo utnyttja befintliga redskap för informationsutbyte och att främja gränsöverskridande operativt samarbete mellan behöriga myndigheter. Parlamentet understryker vikten av det gränsöverskridande operativa samarbetet, i synnerhet i gränsområdena.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)(7) för att harmonisera varningskriterierna och göra det obligatoriskt att utfärda varningar för personer som är dömda eller misstänkta för terrorism.

18.  Europaparlamentet gläder sig över kommissionens avsikt att utvärdera behovet av och det potentiella mervärdet med ett europeiskt polisregisterindex (Epris) för att underlätta gränsöverskridande tillgång till uppgifter i de nationella polisregistren, och stöder till fullo inledandet av det pilotprojekt som planerats av en grupp medlemsstater i syfte att införa mekanismer för automatiska gränsöverskridande sökningar i nationella index utifrån principen träff/ingen träff. Parlamentet understryker vikten av gränsöverskridande tillgång till uppgifter, i synnerhet i gränsområdena.

19.  Europaparlamentet betonar betydelsen av gemensamma utredningsgrupper som utreder specifika fall av gränsöverskridande karaktär, och uppmanar medlemsstaterna att använda detta framgångsrika verktyg mer regelbundet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag till en rättslig ram som skulle möjliggöra inrättandet av halvpermanenta eller permanenta gemensamma utredningsgrupper för att behandla bestående hot, i synnerhet i gränsområdena, såsom narkotikahandel, människohandel samt motorcykelgäng.

20.  Europaparlamentet beklagar att instrument såsom frysning och förverkande av tillgångar som härrör från brott ännu inte utnyttjas systematiskt i alla lämpliga gränsöverskridande fall, och kräver ökade ansträngningar från medlemsstaternas och kommissionens sida på detta område.

21.  Europaparlamentet betonar att den demokratiska och rättsliga övervakningen av det gränsöverskridande samarbetet mellan nationella underrättelsetjänster är bristfällig. Parlamentet uttrycker sin oro över att den demokratiska och rättsliga övervakningen allvarligt hämmas av tredjepartsregeln om tillgång till handlingar.

22.  Europaparlamentet noterar att gränserna mellan extern och intern säkerhet blir alltmer otydliga och välkomnar därför kommissionens åtagande att säkerställa att de interna och externa dimensionerna av säkerhetspolitiken samverkar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet utvärdera agendans konsekvenser för EU:s strategi för yttre säkerhet och vice versa, även med avseende på skyldigheterna att respektera och främja grundläggande fri- och rättigheter och demokratiska värden och principer som ingår i internationella konventioner och avtal som de har ratificerat eller undertecknat. Parlamentet understryker behovet av att ytterligare stärka kopplingarna, synergierna och samstämmigheten mellan de båda, i synnerhet i samband med hanteringen av de nya övergripande och hybrida hot som Europa står inför, samtidigt som unionens värderingar och grundläggande rättigheter respekteras. Parlamentet ber kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet om alla nya åtgärder i syfte att utveckla kopplingen mellan säkerhetspolitikens interna och externa dimensioner och samarbetet med tredjeländer på säkerhetsområdet, så att parlamentet kan utöva sin rätt till demokratisk kontroll tillsammans med de nationella parlamenten.

23.  Europaparlamentet betonar betydelsen av den pågående och relevanta strategiska översyn som vice ordföranden/den höga representanten genomför på uppdrag av Europeiska rådet efter mötet i december 2013, vilken bör leda till antagandet av en ny europeisk säkerhetsstrategi. Parlamentet anser att en bred strategi som inkluderar utrikespolitiska och säkerhetspolitiska frågor bör identifiera och beskriva EU:s intressen, prioriteringar och målsättningar, befintliga och nya hot, utmaningar och möjligheter samt EU:s instrument och medel för att bemöta dem.

24.  Europaparlamentet kräver mycket kraftfulla människorättsklausuler i samarbetsavtal med tredjeländer, särskilt i Nordafrika och området vid Persiska viken, när det gäller samarbetet på säkerhetsområdet. Parlamentet kräver vidare att man ser över samarbetet med icke-demokratiska länder med en prekär situation för de mänskliga rättigheterna.

25.  Europaparlamentet betonar den centrala betydelsen av att behandla de bakomliggande orsakerna till väpnade konflikter, extremism och fattigdom i tredjeländer, eftersom dessa ger upphov till säkerhetsproblem för EU. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen och medlemsstaterna att trappa upp sina insatser till stöd för inkluderande, pluralistiska och välfungerande stater som har ett starkt och kraftfullt civilsamhälle och kan garantera sina medborgare frihet, säkerhet, rättvisa och sysselsättning.

26.  Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram ett förslag till gemensam ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare i linje med parlamentets resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare(8).

27.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens uppmaning att omedelbart slutföra arbetet med antagandet av EU:s direktiv om passageraruppgifter. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att arbeta för dess slutförande före utgången av året. Parlamentet betonar att direktivet om passageraruppgifter bör respektera de grundläggande rättigheterna och standarderna för uppgiftsskydd, inbegripet domstolens relevanta rättspraxis, och samtidigt skapa ett effektivt instrument på EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen stödja denna process genom att bidra med allt som ytterligare talar för att direktivet om passageraruppgifter är nödvändigt och proportionellt. Parlamentet begär att alla framtida förslag som skapar nya instrument på säkerhetsområdet, såsom direktivet om passageraruppgifter, systematiskt inkluderar mekanismer för informationsutbyte och samarbete mellan medlemsstaterna.

28.  Europaparlamentet håller med kommissionen om den grundläggande betydelsen av att stödja åtgärder som rör utbildning, forskning och innovation och Europeiska polisakademins (Cepol) viktiga arbete på detta område. Parlamentet anser att utbildning och utbytesprogram för personalen inom brottsbekämpande myndigheter är av stor betydelse för att ytterligare främja en europeisk brottsbekämpningskultur och god praxis på detta område. Parlamentet anser att det behövs mer investeringar i forskning och innovation om säkerhet, även på det förebyggande planet.

29.  Europaparlamentet påpekar att den snabbt föränderliga säkerhetssituationen kräver en flexibel, anpassningsbar och reaktiv strategi, utveckling av teknisk kapacitet och en regelbunden översyn av de prioriterade åtgärder som fastställts i agendan. Parlamentet betonar i detta avseende att man kan utnyttja artikel 222 i EUF-fördraget, enligt vilken Europeiska rådet regelbundet ska utvärdera de hot som unionen utsätts för, bland annat genom att bygga vidare på befintliga utvärderingar som gjorts av medlemsstaterna och Europol, och informera Europaparlamentet och de nationella parlamenten om resultatet och uppföljningen av utvärderingen.

Terrorism

30.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som fastställs i agendan för att bekämpa terrorism, angripa finansieringen av terrorism, bemöta hotet med EU-medborgare och invånare som reser utomlands för att bedriva terrorism (utländska stridande) och förebygga radikalisering. Parlamentet noterar den föreslagna nya strukturen för det europeiska centrumet mot terrorism inom Europol, och uppmanar kommissionen att ytterligare klargöra dess exakta roll, uppgifter, befogenheter och övervakningen av det, i synnerhet med hänsyn till behovet av att säkerställa en verklig demokratisk och rättslig övervakning på lämpliga nivåer, inbegripet genom den pågående översynen av Europols mandat. Parlamentet betonar att ett ökat informationsutbyte mellan medlemsstaterna är av största vikt i kampen mot terrorism och att detta bör göras på ett mer strukturellt sätt.

31.  Europaparlamentet fördömer alla analyser som leder till sammanblandning av terrorism, bristande säkerhet, islam och migranter.

32.  Europaparlamentet påminner i ljuset av den senaste tidens terroristattacker i Bryssel, Paris, Köpenhamn och Saint‑Quentin-Fallavier om det akuta behovet för EU att bättre bedöma hotet mot säkerheten i EU och att fokusera på omedelbart prioriterade områden i kampen mot terrorism, nämligen förstärkt säkerhet vid EU:s gränser, bättre möjligheter att anmäla internetinnehåll, kampen mot olaglig handel med skjutvapen samt intensifierat informationsutbyte och operativt samarbete mellan nationella brottsbekämpande myndigheter och underrättelsetjänster.

33.  Europaparlamentet påminner om den centrala betydelsen av att spåra och avbryta de finansiella flödena, även flöden utanför Swift-systemet, i kampen mot terroristnätverk och organiserade brottsliga sammanslutningar. Parlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits för att säkerställa ett rättvist och balanserat deltagande i programmet för att spåra finansiering av terrorism.

34.  Europaparlamentet betonar att hotet från inhemsk terrorism i EU har nått nya farliga nivåer sedan muslimska fundamentalister tog över delar av Syrien och Irak och inledde en världsomfattande propagandakampanj för att uppmuntra folk att ansluta sig till jihadisterna och utföra attacker inom EU:s gränser.

35.  Europaparlamentet understryker att hotet från utländska stridande och terrorism i allmänhet måste motarbetas med hjälp av en flerdimensionell strategi, bland annat genom att på ett övergripande sätt bemöta bakomliggande faktorer såsom radikalisering, skapa social sammanhållning och inkludering och underlätta återintegrering genom att främja politisk och religiös tolerans, analysera och motverka incitament på nätet för att genomföra terrorattacker, förebygga resor för att ansluta sig till terroristorganisationer, förebygga och motverka rekrytering till och inblandning i väpnade konflikter, avbryta ekonomiskt stöd till terroristorganisationer och personer som vill ansluta sig till dem, säkerställa resoluta rättsliga åtgärder i tillämpliga fall och ge de brottsbekämpande myndigheterna lämpliga verktyg för att kunna utföra sina uppgifter, med full respekt för de grundläggande rättigheterna.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utveckla en verklig strategi med avseende på europeiska stridande – vilket för närvarande saknas i säkerhetsagendan – i synnerhet europeiska stridande som återvänder från konfliktområden och som vill lämna de terroristorganisationer som rekryterade dem och visar sig villiga att återintegreras i samhället. Parlamentet anser att särskild fokus bör läggas vid situationen för unga europeiska stridande.

37.  Europaparlamentet upprepar sin beslutsamhet att genom öppna och insynsvänliga utredningar säkerställa ansvarsskyldighet för de massiva kränkningarna av de grundläggande rättigheterna inom ramen för kampen mot terrorism, i synnerhet i samband med CIA:s transport och olagliga frihetsberövande av personer i europeiska länder. Parlamentet efterlyser skydd för personer som avslöjar sådana kränkningar, t.ex. journalister och visselblåsare.

Radikalisering

38.  Europaparlamentet håller med om att förebyggandet av radikalisering bör vara en prioritering för EU. Parlamentet beklagar avsaknaden av mer konkreta åtgärder i agendan för att åtgärda radikaliseringen i Europa, och uppmanar kommissionen att omedelbart vidta heltäckande åtgärder för att intensifiera insatserna för att förebygga radikalisering och våldsbejakande extremism, förhindra spridningen av extremistiska ideologier och främja integration och delaktighet i samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN‑nätverket), som sammanför alla relevanta aktörer som deltar i initiativ för att åtgärda radikaliseringen på gräsrotsnivå, och att klargöra mandatet, uppgifterna och tillämpningsområdet för det nya föreslagna kompetenscentrumet RAN. Parlamentet rekommenderar att dess struktur också ska omfatta lokala och nationella beslutsfattare, för att säkerställa det praktiska genomförandet av de rekommendationer som utarbetas av experter och berörda parter. Parlamentet kräver mer kraftfulla åtgärder för att ta itu med radikaliseringen på internet och användningen av hemsidor på internet eller sociala medier för att sprida radikala ideologier i Europa. Parlamentet välkomnar inrättandet av en EU-enhet för anmälan av innehåll på internet vid Europol för att hjälpa medlemsstaterna att identifiera och avlägsna våldsamt extremistiskt innehåll på nätet i samarbete med industrin, och uppmanar kommissionen att tillhandahålla de extra resurser som krävs för dess funktion. Parlamentet beklagar avsaknaden av konkreta åtgärder för att stärka internets roll för att höja medvetenheten om radikalisering, och i synnerhet för att sprida motbilder på nätet på ett aktivt sätt i syfte att motarbeta terroristpropaganda.

39.  Europaparlamentet betonar att en framgångsrik säkerhetspolitik måste behandla de bakomliggande faktorerna till extremism, såsom radikalisering, intolerans och diskriminering, genom att främja politisk och religiös tolerans, skapa social sammanhållning och delaktighet i samhället och underlätta återintegrering.

40.  Europaparlamentet anser att omfattande forskning och konkreta åtgärder bör utvecklas, med ekonomiskt och operativt stöd från kommissionen, för att med hjälp av effektiva kommunikationskanaler främja och sprida våra gemensamma värderingar till alla EU‑medborgare, det vill säga tolerans, pluralism, respekt för yttrandefrihet och samvetsfrihet, och våra grundläggande rättigheter i allmänhet. Parlamentet anser att agendan också bör understryka behovet av att bekämpa missuppfattningar om olika religioner, särskilt islam, eftersom religionerna inte i sig bidrar till radikalisering och terrorism.

41.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den senaste tidens allt fler hatbrottsincidenter, även på nätet, mot europeiska medborgare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skydda sina medborgare mot framtida attacker och att förebygga uppvigling till hat och alla former av intolerans baserad på ursprung, tro eller religion, inbegripet med hjälp av utbildningsinsatser riktade till ungdomar och främjandet av en inkluderande dialog.

Organiserad brottslighet

42.  Europaparlamentet håller med om att människohandel är ett fenomen som måste hanteras mer effektivt på europeisk nivå. Parlamentet avvisar dock bestämt all koppling mellan irreguljär migration och terrorism. Parlamentet påpekar att avsaknaden av lagliga sätt att ta sig in i EU för att söka skydd skapar en konstant efterfrågan på olagliga sätt, vilket utgör en fara för sårbara migranter som är i behov av internationellt skydd.

43.  Europaparlamentet betonar hur allvarlig den organiserade brottsligheten är på området för människohandel. Parlamentet fäster uppmärksamheten vid den extrema grad av våld och brutalitet som brottslingar utsätter dessa särskilt sårbara grupper för. Parlamentet välkomnar de befintliga ramarna och håller med om att det för perioden efter 2016 behövs en strategi som involverar Europol och Eurojust med deras specifika kunskaper på detta område.

44.  Europaparlamentet medger att kampen mot organiserad brottslighet kräver kraftfulla åtgärder i Europa. Parlamentet stöder kommissionens beslutsamhet att ta tag i denna fråga. Parlamentet uppmanar kommissionen särskilt att inrätta ett starkt samarbete i hanteringen av människohandeln, men också samarbete med tredjeländer för att förebygga smuggling av migranter i syfte att undvika nya tragedier i Medelhavet.

45.  Europaparlamentet betonar att man i högre grad bör uppmärksamma utvecklingen av den gränsöverskridande organiserade brottsligheten när det gäller olaglig vapenhandel, människohandel och framställning och försäljning av olagliga droger. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att man i agendan tar fasta på narkotikaproblemets dynamiska karaktär, och i synnerhet dess koppling till den organiserade brottsligheten och att innovation på marknaden när det gäller framställning och försäljning av både nya och traditionella droger utgör ett växande hot. Parlamentet betonar behovet av ett snabbt antagande av det föreslagna paketet om nya psykoaktiva ämnen och uppmanar bestämt rådet att gå framåt med detta ärende.

46.  Europaparlamentet anser att en europeisk säkerhetsagenda, utöver EU:s instrument för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism, bör innehålla skyddsmekanismer för offren för dessa allvarliga brott i syfte att undvika ytterligare viktimisering. Parlamentet noterar att skyddet av brottsoffren bör betraktas som ett viktigt redskap för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism, eftersom det skickar ett tydligt budskap till förövarna om att samhället inte kommer att ge efter för våldet utan alltid kommer att skydda brottsoffren och deras värdighet.

It-brottslighet

47.  Europaparlamentet betonar att terroristorganisationer och organiserade brottsliga sammanslutningar i allt högre grad utnyttjar cyberrymden för att underlätta alla former av brott, och att cyberrymden och brott som underlättas av it-användning utgör ett allvarligt hot mot EU:s medborgare och ekonomi. Parlamentet noterar att it-brottslighet kräver en ny strategi för brottsbekämpning och rättsligt samarbete i den digitala tidsåldern. Parlamentet påpekar att den nya tekniska utvecklingen gör att it‑brottsligheten får mera vittgående effekter som snabbare gör sig gällande, och uppmanar därför kommissionen att ingående analysera de brottsbekämpande och rättsliga myndigheternas befogenheter och deras lagliga och tekniska kapacitet online och offline, i syfte att göra det möjligt för dem att hantera it-brottsligheten effektivt, och betonar samtidigt att alla brottsbekämpande åtgärder strikt måste respektera de grundläggande rättigheterna, vara nödvändiga och proportionerliga och följa EU‑lagstiftningen och nationell lagstiftning. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att säkerställa att rätten att använda kryptering förblir ograverad i hela Europeiska unionen och att, medan avlyssningar inom ramen för polisutredningar eller rättsliga förfaranden alltid är möjliga med stöd av nödvändiga rättsliga tillstånd, se till att inga åtgärder som inverkar på den enskilda individens rätt att använda kryptering genomförs av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge Interpols enhet för anmälan av innehåll på internet de extra resurser som krävs för dess funktion i stället för att utföra interna omfördelningar av tjänster, inbegripet personal vid Europeiska it-brottscentrumet (EC3), som inte får vara underbemannat.

48.  Europaparlamentet understryker den centrala vikten av forskning och innovation i syfte att hålla EU uppdaterat i fråga om förändrade säkerhetsbehov. Parlamentet framhåller betydelsen av en konkurrenskraftig säkerhetsindustri som bidrar till EU:s självständighet i säkerhetsfrågor. Parlamentet upprepar sitt krav på förbättrad självständighet inom EU:s it-säkerhet och behovet av att överväga EU-producerad säkerhetsutrustning och säkerhetstjänster för viktig infrastruktur och offentliga tjänster.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en lämplig informations- och beredskapskampanj om riskerna i samband med allvarlig it-brottslighet i syfte att förbättra motståndskraften mot it-attacker.

50.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av EC3 för att bekämpa allvarlig transnationell it-brottslighet och brottslighet som underlättas av it-användning. Parlamentet understryker den centrala roll som EC3 spelar för att stödja medlemsstaterna, i synnerhet i kampen mot sexuellt utnyttjande av barn. Parlamentet upprepar att kommissionen tillkännagett att EC3 ska få nödvändiga experter och budget för att kunna stärka det europeiska samarbetet som inte har behandlats sedan centrumets inrättande 2013.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra en fullständig utvärdering av befintliga åtgärder för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn online, att bedöma om det krävs ytterligare lagstiftningsinstrument och att undersöka om Europol har tillräcklig expertis, tillräckliga resurser och tillräcklig personalstyrka för att kunna hantera detta fruktansvärda brott.

Finansiering

52.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens budgetförslag för 2016 endast ger en ökning av Europols budget med cirka 1,5 miljoner euro, vilket inte ger nödvändiga resurser för att inrätta, i enlighet med planeringen i agendan, ett europeiskt centrum mot terrorism och en EU-enhet för anmälan av innehåll på internet.

53.  Europaparlamentet välkomnar uttalandet från kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans, i Europaparlamentet om att kommissionen kommer att anpassa de tillgängliga ekonomiska resurserna till agendans prioriteringar. Parlamentet betonar på nytt i detta avseende vikten av att säkerställa att relevanta EU-byråer ges tillräckliga personalresurser och ekonomiska resurser så att de kan uppfylla sina nuvarande och framtida uppgifter inom ramen för agendan. Parlamentet kommer att noga kontrollera genomförandet av, och bedöma de framtida behoven för, fonden för inre säkerhet på EU-nivå och på nationell nivå.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 150, 20.5.2014, s. 93.
(2) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 45.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0173.
(4) Antagna texter, P7_TA(2014)0230.
(5) Antagna texter, P8_TA(2014)0102.
(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0032.
(7) EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.
(8) Antagna texter, P7_TA(2014)0172.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy