Index 
Antagna texter
Onsdagen den 11 mars 2015 - Strasbourg
Gemensamma regler för import från vissa tredjeländer ***I
 Stabiliserings- och associeringsavtal med Montenegro ***I
 Unionstullkvoter för nötkött av hög kvalitet, griskött, fjäderfäkött, vete och blandsäd samt kli och andra restprodukter ***I
 Import till unionen av jordbruksprodukter med ursprung i Turkiet ***I
 Tillfälligt upphävande av vissa koncessioner när det gäller import till unionen av jordbruksprodukter med ursprung i Turkiet ***I
 Inrättande av Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet ***
 Begäran om upphävande av Theodoros Zagorakis immunitet
 Begäran om upphävande av Sergei Stanishevs parlamentariska immunitet
 Riktlinjer för 2016 års budget – avsnitt III
 Årsrapport för 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier
 2014 års framstegsrapport om Montenegro
 2014 års framstegsrapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
 2014 års framstegsrapport om Serbien
 Kosovos europeiska integrationsprocess
 Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten för 2015
 Den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten för 2015
 Styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen för 2015
 Bekämpning av sexuella övergrepp mot barn på internet

Gemensamma regler för import från vissa tredjeländer ***I
PDF 210kWORD 50k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 mars 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (omarbetning) (COM(2014)0323 – C8-0014/2014 – 2014/0168(COD))
P8_TA(2015)0053A8-0014/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarandet - omarbetning)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0323),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0014/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 10 december 2014(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter(2),

–  med beaktande av skrivelsen av den 13 november 2014 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för internationell handel i enlighet med artikel 104.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 104 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0014/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller kommissionens förslag inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 mars 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (omarbetning)

P8_TC1-COD(2014)0168


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/755.)

(1) Ännu ej offentliggjord i EUT.
(2) EGT C 77, 28.3.2002, s. 1.


Stabiliserings- och associeringsavtal med Montenegro ***I
PDF 210kWORD 50k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 mars 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan (kodifiering) (COM(2014)0374 – C8-0035/2014 – 2014/0190(COD))
P8_TA(2015)0054A8-0051/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0374),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0035/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2014(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0051/2014), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 mars 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan (kodifiering)

P8_TC1-COD(2014)0190


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/752.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Unionstullkvoter för nötkött av hög kvalitet, griskött, fjäderfäkött, vete och blandsäd samt kli och andra restprodukter ***I
PDF 210kWORD 51k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 mars 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om öppnande och förvaltning av vissa unionstullkvoter för nötkött av hög kvalitet, griskött, fjäderfäkött, vete och blandsäd samt kli och andra restprodukter (kodifiering) (COM(2014)0594 – C8-0169/2014 – 2014/0276(COD))
P8_TA(2015)0055A8-0052/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0594),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0169/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2014(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0052/2014), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 mars 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om öppnande och förvaltning av vissa unionstullkvoter för nötkött av hög kvalitet, griskött, fjäderfäkött, vete och blandsäd samt kli och andra restprodukter (kodifiering)

P8_TC1-COD(2014)0276


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/754.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Import till unionen av jordbruksprodukter med ursprung i Turkiet ***I
PDF 209kWORD 49k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 mars 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om import till unionen av jordbruksprodukter med ursprung i Turkiet (kodifiering) (COM(2014)0586 – C8-0166/2014 – 2014/0272(COD))
P8_TA(2015)0056A8-0048/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0586),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0166/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2014(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0048/2014), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 mars 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om import till unionen av jordbruksprodukter med ursprung i Turkiet (kodifiering)

P8_TC1-COD(2014)0272


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/753.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Tillfälligt upphävande av vissa koncessioner när det gäller import till unionen av jordbruksprodukter med ursprung i Turkiet ***I
PDF 210kWORD 49k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 mars 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillfälligt upphävande av vissa koncessioner när det gäller import till unionen av jordbruksprodukter med ursprung i Turkiet (kodifiering) (COM(2014)0593 – C8-0170/2014 – 2014/0275(COD))
P8_TA(2015)0057A8-0050/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0593),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0170/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2014(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0050/2014), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 mars 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om tillfälligt upphävande av vissa koncessioner när det gäller import till unionen av jordbruksprodukter med ursprung i Turkiet (kodifiering)

P8_TC1-COD(2014)0275


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/756.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Inrättande av Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet ***
PDF 201kWORD 46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 mars 2015 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det ändrade avtalet om inrättande av Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (14993/2014 – C8-0027/2015 – 2014/0274(NLE))
P8_TA(2015)0058A8-0038/2015

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (14993/2014),

–  med beaktande av utkastet till det ändrade avtalet om inrättande av Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (15458/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43.2 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0027/2015),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena samt artiklarna 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från fiskeriutskottet (A8-0038/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner att det ändrade avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet.


Begäran om upphävande av Theodoros Zagorakis immunitet
PDF 153kWORD 49k
Europaparlamentets beslut av den 11 mars 2015 om begäran om upphävande av Theodoros Zagorakis immunitet (2015/2048(IMM))
P8_TA(2015)0059A8-0044/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Theodoros Zagorakis immunitet som översändes den 19 december 2014 av den biträdande åklagaren vid Greklands högsta domstol med anledning av det pågående brottmålsförfarandet i förstainstansdomstolen i Thessaloniki med referensnr E2010/3844, och som tillkännagavs i kammaren den 28 januari 2015,

–  efter att Theodoros Zagorakis avsagt sig rätten att höras enligt artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010 och 6 september 2011(1),

–  med beaktande av artikel 62 i Republiken Greklands författning,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0044/2015), och av följande skäl:

A.  Den biträdande åklagaren vid Greklands högsta domstol har med anledning av eventuella påföljder för ett påstått brott översänt en begäran om upphävande av den parlamentariska immuniteten för Theodoros Zagorakis, ledamot av Europaparlamentet.

B.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.

C.  Enligt artikel 62 i Republiken Greklands författning får en parlamentsledamot under valperioden inte utan parlamentets godkännande lagföras, gripas, kvarhållas eller på annat sätt frihetsberövas.

D.  Theodoros Zagorakis står åtalad för vållande till kroppsskada och överträdelse av säkerhetsbestämmelser på arbetsplatsen.

E.  Det straffrättsliga förfarandet – som gäller en arbetsplatsolycka som en anställd vid fotbollsklubben PAOK råkade ut för den 13 maj 2010 på klubbens arena i Thessaloniki – inleddes mot Theodoros Zagorakis eftersom han är klubbens såväl ordförande som juridiska företrädare.

F.  Det påstådda brottet har helt uppenbart inget samband med Theodoros Zagorakis ställning som ledamot av Europaparlamentet, utan snarare ett samband med hans tid som ordförande för fotbollsklubben PAOK.

G.  Det straffrättsliga förfarandet rör inte några yttranden som gjorts eller röster som avlagts under utövandet av ämbetet som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

H.  Det finns inga skäl att anta att det straffrättsliga förfarandet inleddes för att skada ledamotens politiska verksamhet (fumus persecutionis) eftersom det inleddes flera år innan den berörda personen tillträdde som ledamot.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Theodoros Zagorakis immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den allmänna åklagaren vid Greklands högsta domstol.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C‑200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T‑346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.


Begäran om upphävande av Sergei Stanishevs parlamentariska immunitet
PDF 126kWORD 50k
Europaparlamentets beslut av den 11 mars 2015 om begäran om upphävande av Sergei Stanishevs immunitet (2014/2259(IMM))
P8_TA(2015)0060A8-0045/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Sergei Stanishevs immunitet som översändes av den allmänne åklagaren i Republiken Bulgarien den 24 november 2014 i samband med prövning av de mål som är avhängiga vid domstolen i Sofia (ref. nr C-280/2013) och som tillkännagavs i kammaren den 15 december 2014,

–  efter att ha hört Sergei Stanishev i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och av artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 samt 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 70 i Republiken Bulgariens författning,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0045/2015), och av följande skäl:

A.  Den allmänne åklagaren i Republiken Bulgarien har överlämnat en begäran från åklagarmyndigheten i staden Sofia om tillstånd att fortsätta ett straffrättsligt förfarande mot Sergei Stanishev med avseende på ett brott enligt artikel 358.1 jämförd med artikel 26.1 i den bulgariska strafflagen.

B.  Enligt artikel 8 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

C.  Enligt artikel 9 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska ledamöter av Europaparlamentet på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras stat.

D.  Enligt artikel 70.1 i Republiken Bulgariens författning får en ledamot av nationalförsamlingen inte kvarhållas eller lagföras förutom om en straffbar gärnings begåtts, och i sådana fall krävs tillstånd från nationalförsamlingen, eller, när denna inte sammanträder, från talmannen i nationalförsamlingen, utom i fall av frihetsberövande på bar gärning. Enligt artikel 70.2 i Republiken Bulgariens författning krävs inte tillstånd för att inleda ett straffrättsligt förfarande om ledamoten av nationalförsamlingen har gett sitt samtycke till detta skriftligen.

E.  Det är parlamentets ensak att besluta om immuniteten ska upphävas eller inte i ett enskilt fall. Parlamentet kan rimligen beakta ledamotens ståndpunkt när det beslutar om ledamotens immunitet ska upphävas eller inte(2).

F.  Det påstådda brottet hade inget direkt eller uppenbart samband med Sergei Stanishevs utövande av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet, och det utgjorde inte heller ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utövandet av uppdraget som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

G.  Förundersökningarna mot Sergei Stanishev hade redan inletts långt innan han blev ledamot av Europaparlamentet, och förfarandet i fråga har följaktligen inte på något sätt anknytning till hans ställning som ledamot av Europaparlamentet.

H.  Under sin tid som premiärminister och därefter som ledamot av nationalförsamlingen lämnade Sergei Stanishev in två skriftliga meddelanden till talmannen i nationalförsamlingen i vilka han gav sitt samtycke till att ett straffrättsligt förfarande inleddes mot honom i enlighet med artikel 70.2 i Republiken Bulgariens författning.

I.  I detta fall har parlamentet inte funnit något belägg för fumus persecutionis, det vill säga en tillräckligt allvarlig och precis misstanke om att ärendet har inletts i avsikt att orsaka den berörda ledamoten politisk skada.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Sergei Stanishevs immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Bulgarien och till Sergei Stanishev.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C‑200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T‑346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.
(2) Mål T-345/05, Mote mot parlamentet (nämnt ovan), punkt 28.


Riktlinjer för 2016 års budget – avsnitt III
PDF 310kWORD 67k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2016, avsnitt III – kommissionen (2015/2008(BUD))
P8_TA(2015)0061A8-0027/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 312 och 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(4),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(5) och de sex tillhörande gemensamma uttalanden som parlamentet, rådet och kommissionen kommit överens om samt de tre unilaterala uttalandena,

–  med beaktande av meddelandet om en investeringsplan för Europa som kommissionen antog den 26 november 2014 (COM(2014)0903) och förslaget till förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar, som kommissionen antog den 13 januari 2015 (COM(2015)0010),

–  med beaktande av kapitel 8 i avdelning II i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0027/2015), och av följande skäl:

A.  EU:s budget är huvudsakligen en investeringsbudget med en stark hävstångseffekt som fungerar som katalysator för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning i hela unionen. Den gynnar program och projekt som annars skulle vara svåra eller omöjliga att genomföra och garanterar strategiska investeringar i åtgärder med europeiskt mervärde genom resurssamling och stordriftsfördelar. EU:s budget har en påtagligt positiv effekt på medborgarnas liv. Den spelar en avgörande roll för att minska skillnaderna mellan Europas olika regioner och garantera investeringar på områden där behovet är som störst.

B.  Som en konsekvens av den ekonomiska och finansiella krisen har investeringsnivån i EU sjunkit avsevärt och utvecklingsklyftan mellan olika regioner i EU har vidgats. Med tanke på de ihållande ekonomiska och budgetmässiga restriktionerna på nationell nivå spelar EU-budgeten en viktig roll för att främja konkurrenskraft och öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom EU.

C.  EU-budgeten kan inte fylla sin uppgift om den inte uppfattas som sund, rättvis och trovärdig. Det är absolut nödvändigt att alla åtaganden som ingår i den fleråriga budgetramen 2014–2020 respekteras fullt ut och att ett antal problem som har hopat sig under tidigare år, i första hand den aldrig tidigare skådade mängden obetalda fakturor i slutet av 2014, snabbt får en lösning. Denna ansamling av obetalda fakturor leder till förseningar i genomförandet av europeiska program och anslag, vilket i första hand drabbar EU-invånarna. Förseningen i strukturfondsutbetalningarna väcker också frågan om huruvida det bör tas ut ränta på de försenade betalningarna eftersom de regionala och lokala myndigheterna måste förfinansiera Europeiska unionens andel via de finansiella marknaderna. Återtagande av anslag inte är någon lösning på betalningskrisen. Enligt artikel 310 i EUF-fördraget ska budgetens inkomster och utgifter balansera varandra.

D.  Under 2016 kommer de nya programmen i den fleråriga budgetramen 2014–2020 att vara i full gång och halvtidsöversynen av budgetramen kommer att inledas.

Tillbaka på rätt spår – sysselsättning, företag och entreprenörskap för smart och hållbar tillväxt för alla i EU

1.  Europaparlamentet framhåller EU-budgetens potential och mervärde för sysselsättningsskapande och utveckling av företag och entreprenörskap för smart och hållbar tillväxt för alla i EU. EU-budgeten bidrar också till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och till stöd för forskning och utveckling, och energiomställning och sammankoppling av energinät kan leda till nya jobb och tillväxt. En lång rad EU-program, däribland Horisont 2020, Cosme, Erasmus+ och ungdomssysselsättningsinitiativet, bidrar direkt till att uppfylla målen. Kommissionen förväntas sätta sådana tillväxtinriktade program och instrument i centrum i budgetförslaget för 2016 för att de garanterat ska få tillräckliga resurser.

2.  Europaparlamentet påminner om att det finns mer än 20 miljoner små och medelstora företag i EU och att de utgör 99 procent av alla företag. En gynnsam företagsmiljö och en utvecklad entreprenörskultur inklusive anständiga arbetstillfällen i EU skulle kunna göra att små och medelstora företag återigen blev bäst på att skapa nya arbetstillfällen i EU, något som mattats av under den ekonomiska krisen. Det måste bli lättare att skapa och driva nya företag i EU, genom att entreprenörer knyts samman och nya projekt främjas. Tillsammans med förenklad lagstiftning och minskad byråkrati måste de finansieringsinstrument som finns i Cosme-programmet utnyttjas till fullo för att bistå och stödja små och medelstora företag i denna riktning, genom att underlätta deras tillgång till marknader och krediter. Europeiska fonden för strategiska investeringar erbjuder stor potential för små och medelstora företag och midcapföretag.

3.  Europaparlamentet betonar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna utgör den största investeringsutgiftsposten i EU-budgeten och att de bidrar även till att skapa sysselsättning, stimulera tillväxt och konkurrenskraft samt innovation. EU:s sammanhållningspolitik har i hög grad har bidragit till offentliga investeringar på centrala ekonomiska områden och lett till konkreta resultat som kan hjälpa medlemsstater och regioner att komma ur den nuvarande krisen och nå Europa 2020-målen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att göra allt för att snabbt anta återstående operativa program under kommande månader, så att de kan börja genomföras under 2016.

4.  Europaparlamentet oroar sig över finansieringen av ungdomssysselsättningsinitiativet från och med 2016, med tanke på att programmets hela finansiering koncentreras till 2014 och 2015. Bekämpningen av ungdomsarbetslösheten behöver intensifieras ytterligare och alla finansieringsmöjligheter bör övervägas för detta ändamål. Under 2016 kommer medlen i den samlade marginalen inom den fleråriga budgetramen för åtaganden, på det sätt som anges i förordningen om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020, för första gången att frigöras över de takbelopp som fastställdes i den fleråriga budgetramen för åren 2016 till 2020 för att uppnå de politiska målen tillväxt och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa orsakerna till att genomförandet av programmet har försenats, och att samarbeta med medlemsstaterna för att fonden ska utnyttjas till fullo.

5.  Europaparlamentet understryker att gränsöverskridande rörlighet är viktigt, eftersom Europa därmed kan dra fördel av en rad olika färdigheter samtidigt som utbildnings- och jobbmöjligheterna för alla generationer utökas. Emblematiska och framgångsrika rörlighetsprogram såsom Erasmus+ är till gagn både för enskilda och för ekonomin och bör därför användas fullt ut. De sociala aspekterna av rörligheten måste alltid beaktas och rörligheten är endast ett av de tänkbara verktygen för att bekämpa arbetslösheten och bör inte vara den sista utvägen.

6.  Europaparlamentet påminner om att skattebedrägeri och skatteundandragande inverkar negativt på medlemsstaternas ekonomier och senare på EU-budgeten. Momsbedrägerier, till exempel ”karusellbedrägerier”, påverkar direkt EU:s inkomster. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka EU-program som kompletterar medlemsstaternas ansträngningar på detta område.

7.  Europaparlamentet välkomnar införandet av gröna utvecklingskriterier i EU-budgeten. EU-politiken bör effektivt bidra till att uppfylla de överenskomna målen om att bekämpa klimatförändringen, främja förnybar energi och energieffektivitet och skydda miljön och den biologiska mångfalden. Detta är viktiga globala utmaningar på medellång och lång sikt som inte bör glömmas bort.

EU-budgeten och investeringspaketet

8.  Europaparlamentet välkomnar, som ett första steg, det investeringspaket som kommissionen lagt fram, som skapar möjlighet att utnyttja 315 miljarder EUR för investeringar i infrastruktur, utbildning och forskning, samt små och medelstora företag och midcapföretag, för att kompensera för underskottet i offentliga och privata investeringar till följd av den ekonomiska krisen. EU-budgeten förväntas utgöra grundpelaren i investeringspaketet genom att ställa till förfogande den garantifond på 8 miljarder EUR som krävs för åtaganden och betalningar för avsättningar till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Bidraget från EU:s budget bör göra det möjligt att i större utsträckning uppnå målen genom en kraftigare hävstångseffekt. Parlamentet bekräftar sin vilja att ytterst noggrant undersöka hur EU:s och EIB:s finansiella åtaganden när det gäller Europeiska fonden för strategiska investeringar återspeglas i budgeten.

9.  Europaparlamentet framhåller att det föreslagna investeringspaketet är ett tillägg till och kompletterar EU-budgeten och att de har ett gemensamt syfte att få igång ekonomin och främja sysselsättningsskapande. EU-budgeten är i sig själv ett stort investeringsverktyg med en tydlig roll och uppgift, som har åstadkommit påtagliga resultat med ett tydligt europeiskt mervärde. Man måste göra allt man kan för att skapa samverkansvinster inte bara mellan investeringspaketet och EU-budgeten utan också med nationella budgetar, för att överbrygga investeringsunderskott, säkerställa konvergens och stabilitet och maximera effekten av offentliga utgifter på den reala ekonomin. Det är också viktigt att avlägsna befintliga hinder för investeringar, framför allt vad gäller regelverkets tydlighet och förutsägbarhet.

Intern och extern solidaritet och ett säkert Europa

10.  Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten är ett verktyg för intern solidaritet genom att den stöder ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, bidrar till fattigdomsbekämpning, främjar social inkludering och bidrar till att minimera skillnaderna i utveckling mellan medlemsstaterna och även mellan regioner inom medlemsstaterna. Den är också ett instrument för extern solidaritet genom snabb hjälp vid humanitära och civila kriser, stöd till behövande länder, t.ex. Ukraina, och genom att den gör EU till den största givaren av utvecklingsbistånd, med målet att uppfylla EU:s åtaganden för att utrota fattigdomen, ett åtagande som har förnyats genom det europeiska samförståndet om utveckling, samt bidrar till den globala utvecklingsagendan efter 2015.

11.  Europaparlamentet noterar med oro att trots att Europa är en av de säkraste platserna i världen står européerna inför nya typer av hot mot sin interna säkerhet, vilket kräver närmare polissamarbete och rättsligt samarbete och samordning samt åtgärder för bättre integration och ökad social sammanhållning. Samtidigt verkar Europa för stabilitet och fred i konfliktområden. Gemensamma insatser för att hantera migrationsflöden handlar om både inre och yttre solidaritet. EU bör få större resurser och en kultur bör utvecklas där bördor fördelas rättvist mellan dess medlemmar när det gäller hantering av asyl och migration, för att skapa säkra och trygga yttre gränser med full respekt för EU:s grundläggande värden, särskilt i samband med de åtgärder som vidtas i Medelhavet och vid EU:s sydöstra gräns. Kommissionen uppmanas att lägga fram riktade förstärkningar av relevanta program och instrument och därmed visa på EU:s åtagande att ta itu med dessa frågor.

Respektera åtaganden

12.  Europaparlamentet är övertygat om att EU-budgeten inte kan nå sin fulla potential utan att man på ett slutgiltigt och otvetydigt sätt klarar ut ett antal problem som har hopat sig under de senaste åren och som tyvärr dominerade det senaste årets budgetförhandlingar, särskilt det återkommande problemet med obetalda fakturor vid årets slut samt frågan om budgeteringen av den fleråriga budgetramens särskilda instrument och förseningen i genomförandet av de nya operativa programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken. Senast 2015 bör påtagliga och hållbara lösningar för dessa kvarstående frågor läggas fram.

13.  Europaparlamentet kräver att de gemensamma uttalandena om betalningsbemyndiganden och om en betalningsplan som parlamentet, rådet och kommissionen kommit överens om efter budgetförfarandet 2015 ska genomföras fullt ut och anser att en sådan åtgärd skulle visa att alla tre institutionerna menar allvar med att arbeta för en lösning på problemet med obetalda räkningar. Parlamentet påminner om att under detta år ska minst tre interinstitutionella möten hållas om betalningar, för att granska betalningsgenomföranden och reviderade prognoser. Det första av dessa möten i mars 2015 bör ge en första överblick av antalet obetalda räkningar i slutet av 2014 för de huvudsakliga politikområdena. Det är beklagligt att fakturorna i slutet av 2014 enligt prognoserna uppgick till det aldrig tidigare skådade beloppet 24,7 miljarder EUR enbart för sammanhållningsprogrammen 2007–2013. Denna skuld undergräver tyvärr EU:s trovärdighet och strider mot de mål som angetts på högsta politiska nivå för tillväxt och sysselsättning. Betalningar är en logisk följd av tidigare åtaganden.

14.  Europaparlamentet fäster största vikt vid att en sund betalningsplan inrättas och genomförs i syfte att minska antalet obetalda räkningar vid årets slut till den strukturella nivån under den nuvarande fleråriga budgetramen enligt vad som angavs av rådet, parlamentet och kommissionen i den gemensamma förklaring som lämnades i samband med budgetförfarandet för 2015. Parlamentet påminner om att denna plan ska beslutas gemensamt av de tre institutionerna i god tid före framläggandet av budgetförslaget för 2016. Parlamentet anser att det interinstitutionella mötet i mars 2015 bör ge de tre institutionerna en möjlighet att komma överens om en sådan plan.

15.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att betalningen av speciella instrument (mekanismen för flexibilitet, Europeiska unionens solidaritetsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för katastrofbistånd) måste räknas utanför och över betalningstaket för den fleråriga budgetramen, vilket görs för åtaganden. Det är beklagligt att ingen överenskommelse var möjlig under förra årets budgetförfarande på grund av rådets feltolkning av de relevanta bestämmelserna om den fleråriga budgetramen. Rådets ståndpunkt i frågan kan medföra en ytterligare minskning av den fleråriga budgetramen jämfört med perioden 2007–2013. Ärendet bör klaras ut i samband med kommissionens tekniska justering 2015 av den samlade marginalen för betalningar.

16.  Europaparlamentet påminner om att EU-byråerna spelar en viktig roll för att utvecklingen och genomförandet av EU:s politik och mål såsom konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. De utför de uppgifter som har tilldelats dem av den lagstiftande myndigheten och de ska därför respekteras som viktiga delar av EU-förvaltningen. De behöver tillräckliga ekonomiska och personella resurser så att de kan fullgöra sina stadgeenliga uppdrag fullständigt och effektivt. Parlamentet understryker att en EU-byrå redan har meddelat att man måste skjuta upp och avveckla pågående projekt på grund av de kraftiga personal- och budgetnedskärningar som beslutats för budgeten 2015. Parlamentet påminner om sitt motstånd mot omplaceringspoolen och begär att kommissionen upphäver effekterna av den i budgetförslaget för 2016.

Det fortsatta arbetet

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till ovannämnda politiska prioriteringar när den fastställer sitt budgetförslag för 2016 så att de relevanta EU-programmen och EU-åtgärderna får de medel som krävs för att uppfylla målen. Parlamentet ser i detta sammanhang fram emot ett positivt svar från kommissionen på de ytterligare begäranden och ståndpunkter som uttrycks i denna resolution för att klara ut återkommande problem och underlätta detta års budgetförfarande. Parlamentet förväntar sig också att kommissionen föreslår en lämplig nivå på betalningsbemyndiganden i sitt budgetförslag, baserat på verkliga prognoser och behov för att ge EU de resurser som krävs för att förverkliga dess ambitioner.

18.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet, rådet och kommissionen enligt fördraget ska ”se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man”. Alla resurser som finns tillgängliga ska enligt den fleråriga budgetramen användas för att uppfylla unionens rättsliga förpliktelser, och betalningar till intressenter såsom forskare och universitet får inte äventyras eller fördröjas.

19.  Europaparlamentet uppmanar rådet att vid behandlingen av nästa års budget sluta tillämpa dubbla måttstockar och leva upp till de förväntningar som uppstått till följd av rådets egna uttalanden och beslut, antingen det rör sig om betalningskrisen, den fleråriga budgetramen, Europa 2020-strategin eller ny stimulans åt investeringar. Sådana politiska förklaringar och åtaganden är verkningslösa om de inte kombineras med tillräckliga budgetresurser så att de kan genomföras.

20.  Europaparlamentet åtar sig, inom ramen för taken i den fleråriga budgetramen och med vederbörlig hänsyn till den akuta bristen på betalningar, att på ett engagerat och ansvarsfullt sätt fylla sin uppgift som den ena grenen av budgetmyndigheten genom att verka för riktade ökningar inom de budgetområden som har god förmåga att utnyttja anslagna medel och som motsvarar de politiska prioriteringarna och garanterar goda resultat. Mot bakgrund av detta har parlamentet för avsikt att, med stöd av sina specialiserade utskott, undersöka vilka specifika projekt och budgetposter som bäst kan uppnå detta mål.

21.  Europaparlamentet understryker att 2016 års budget kommer att bli avgörande, inte bara för att 2016 blir det första året som den fleråriga budgetramens nya bestämmelse om den samlade marginalen för åtaganden tillämpas, utan också för att den bör tjäna som riktmärke för den översyn och revision av den fleråriga budgetramen efter valet, som ska inledas före utgången av 2016. Man behöver fastställa politiska prioriteringar och i god tid kartlägga områden med bevisat mervärde för EU:s utgifter för vilka ytterligare investeringar anses nödvändiga under andra hälften av den fleråriga budgetramen 2014–2020. I detta sammanhang är det viktigt att redan under det nuvarande budgetförfarandet noga övervaka viktiga EU-programs genomförande och resultat.

22.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt att man ställer sig positiv till en djupgående reform av systemet för EU:s egna medel, vars nuvarande brister orsakar allvarliga dödlägen i budgetförhandlingarna. Parlamentet fäster därför högsta politiska vikt vid det arbete som högnivågruppen för egna medel kommer att utföra med Mario Monti som ordförande. Parlamentet välkomnar högnivågruppens första utvärderingsrapport, som föreslår att frågan om egna medel i EU:s budget ska utredas ur så många perspektiv som möjligt, och ser mycket fram emot högnivågruppens resultat och slutliga förslag som ska läggas fram vid en interinstitutionell konferens under 2016, där de nationella parlamenten också deltar, och som ska beaktas i samband med översynen och revisionen efter valet av den fleråriga budgetramen.

o
o   o

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1)EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2)EUT C 373, 20.12.2013, s.1.
(3)EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4)Antagna texter, P8_TA(2014)0100.
(5)EUT L 69, 13.3.2015.


Årsrapport för 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier
PDF 351kWORD 99k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om årsrapporten för 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier (2014/2155(INI))
P8_TA(2015)0062A8-0024/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av sina resolutioner om tidigare årsrapporter från kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 17 juli 2014 Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2013 (COM(2014)0474) och de tillhörande arbetsdokumenten (SWD(2014)0243, SWD(2014)0244, SWD(2014)0245, SWD(2014)0246, SWD(2014)0247 och SWD(2014)0248),

–  med beaktande av Olafs årsrapport för 2013,

–  med beaktande av den årliga verksamhetsrapporten från Olafs övervakningskommitté: februari 2013 – januari 2014,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, samt de granskade institutionernas svar,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 september 2014 Skyddet av EU:s budget fram till slutet av 2013 (COM(2014)0618),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 3 februari 2014 EU:s rapport om insatserna mot korruption (COM(2014)0038),

–  med beaktande av den särskilda Eurobarometerrapporten 397 om korruption,

–  med beaktande av kommissionens rapporter om mervärdesskattegapet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 250/2014 av den 26 februari 2014 om inrättande av ett program för främjande av verksamheter till skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen (Herkules III-programmet) och om upphävande av beslut nr 804/2004/EG(1),

–  med beaktande av förslaget till rådets förordning av den 17 juli 2013 om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999(2),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 11 juli 2012 om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption(4), sin skriftliga förklaring av den 18 maj 2010 om unionens insatser när det gäller att bekämpa korruption(5) samt kommissionens meddelande av den 6 juni 2011 om insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308),

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen(6),

–  med beaktande av FN:s konvention mot korruption,

–  med beaktande av Europarådets civil- och straffrättsliga konventioner om korruption,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för regional utveckling och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0024/2015), och av följande skäl:

A.  EU:s budget, som alla medlemsstater bidrar till proportionellt i enlighet med gemensamma objektiva kriterier, ger stöd till genomförandet av unionens politik och är ett uttryck för enhet och ett instrument för att främja den europeiska integrationen.

B.  Skyddet av EU:s ekonomiska intressen, tillsammans med principen om sund ekonomisk förvaltning, bör säkerställa att budgetens inkomster och utgifter bidrar till att uppnå EU:s prioriteringar och mål och till att stärka medborgarnas förtroende, genom att försäkra dem att deras pengar används på ett transparent sätt, i full överensstämmelse med EU:s mål och åtgärder och i EU-medborgarnas intresse.

C.  Mångfalden av rättsliga och administrativa system i medlemsstaterna gör det svårare att övervinna oriktigheter och bekämpa bedrägerier. En inkorrekt användning av EU:s medel medför inte enbart individuella utan också kollektiva förluster och skadar varje medlemsstats liksom hela unionens intressen.

D.  I syfte att förstärka de befintliga åtgärderna, såsom konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen för att bekämpa bedrägeri, korruption, penningtvätt och annan illegal verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen, har kommissionen lagt fram två förslag till straffrättsliga instrument, PIF-direktivet och förordningen om europeiska åklagarmyndigheten, som syftar till att säkerställa mer effektiva utredningar och bättre skydd av skattebetalarnas pengar i hela unionens område med frihet, säkerhet och rättvisa.

E.  Arbetet med att bekämpa bedrägerier, korruption och penningtvätt i unionen måste vara en politisk prioritering för EU:s institutioner, och därför är polisiärt och rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna av allra största betydelse.

I.Upptäckt och anmälan av oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri

1.  Europaparlamentet tar del av kommissionens rapport Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2013 (nedan kallad kommissionens årsrapport). Parlamentet välkomnar de många rättsliga och administrativa åtgärder som kommissionen har vidtagit sedan 2011 och därmed infört nya ramar för att ytterligare stärka skyddet av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet understryker att de för närvarande otillräckliga resultaten i kampen mot bedrägerier inte beror på bristande reglering utan på otillfredsställande genomförande. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i den nästkommande rapporten, snabbare svara på parlamentets frågor om de tidigare årsrapporterna om skydd av gemenskapernas ekonomiska intressen.

2.  Europaparlamentet påminner om att det, med hänsyn till medlemsstaternas nuvarande ekonomiska svårigheter och EU-budgetens otillräckliga resurser, är särskilt viktigt att skydda Europeiska unionens ekonomiska intressen. Parlamentet betonar att EU-medel måste förvaltas korrekt och användas så effektivt som möjligt.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det 2013 totalt anmäldes 15 779 oriktigheter till kommissionen, av vilka 14 170 gällde oriktigheter utan misstanke om bedrägeri och 1 609 oriktigheter med misstanke om bedrägeri, avseende sammanlagt cirka 2,14 miljarder euro, varav omkring 1,76 miljarder euro gällde utgifter, vilket motsvarar 1,34 procent av alla utbetalningar. Det återstående beloppet på 380 miljoner euro motsvarar 1,86 procent av de traditionella egna medel (brutto) som uppburits.

4.  Europaparlamentet konstaterar att de samlade ekonomiska konsekvenserna av oriktigheter utan misstanke om bedrägeri som anmäldes 2013 minskade till cirka 1,84 miljarder euro (eller 38 procent mindre än år 2012), men att antalet anmälda sådana oriktigheter ökade med 16 procent jämfört med föregående år. Parlamentet noterar vidare att antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri som anmäldes 2013 ökade med hela 30 procent jämfört med 2012, samtidigt som den ekonomiska omfattningen, det vill säga 309 miljoner euro i EU-medel, minskade med 21 procent.

5.  Europaparlamentet noterar att tillgången till nya uppgifter, till följd av väsentliga förändringar i medlemsstaternas och kommissionens anmälningar av oriktigheter, har skiftat uppmärksamheten i kommissionens årsrapport för 2013 från en allmän behandling av oriktigheter till att inriktas på sådana anmälda oriktigheter som faktiskt avser bedrägliga förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att även följa denna strategi i sin framtida årsrapport om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier. Parlamentet uppmanar dessutom bestämt kommissionen att ytterligare öka tillgången till uppgifter och att utöka analyserna när det gäller omfattningen, typen och konsekvenserna av oriktigheter utan misstanke om bedrägeri med hänsyn till det mycket höga antalet sådana oriktigheter och deras negativa ekonomiska konsekvenser, som skadar EU:s ekonomiska intressen.

6.  Europaparlamentet betonar att såväl kommissionen som medlemsstaterna är skyldiga att göra allt för att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Parlamentet påminner om att nära samarbete och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna är nödvändigt för att säkerställa ett effektivt skydd för unionens ekonomiska intressen, och att det därför är mycket viktigt att samarbetet och samordningen stärks och görs så effektiva som möjligt. Parlamentet påminner vidare om att det är lika viktigt att se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid uppbörden av EU:s medel som i samband med utgifter.

7.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen under de senaste fem åren långsamt går mot färre upptäckta och anmälda potentiella oriktigheter med misstanke om bedrägerier, men att antalet oriktigheter utan misstanke om bedrägeri gradvis har ökat. Parlamentet begär att kommissionen mer ingående undersöker de främsta orsakerna till denna ökning och att den utreder om denna tendens beror på att spårningen av oriktigheter förändrats eller på att medlemsstaternas klassning av ärendena förändrats.

8.  Europaparlamentet är övertygat om att de straffrättsliga medlen i PIF-direktivet endast kommer att vara effektiva om man lyckas utforma en tydlig definition av PIF-brott, minsta och längsta fängelsestraff för alla deltagande medlemsstater och minimiregler för preskriptionstider, och om dessa regler därefter tillämpas av alla medlemsstater på ett likvärdigt och effektivt sätt.

Intäkter – egna medel

9.  Europaparlamentet gläder sig över att 98 procent av de traditionella egna medlen uppbärs utan några större problem, och att anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri utgör 0,29 procent av fastställda traditionella egna medel (brutto) (eller 61 miljoner euro) och anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri utgör 1,57 procent av de traditionella egna medlen (eller 327,4 miljoner euro). Parlamentet noterar att bedrägerier och oriktigheter som upptäcktes 2013 uppgick till 380 miljoner euro, av vilka totalt 234 miljoner euro har återkrävts av medlemsstaterna. Parlamentet noterar särskilt att återkravsgraden på 62 procent för traditionella egna medel för 2013 är det bästa resultat som uppnåtts under det senaste årtiondet.

10.  Europaparlamentet är oroat över att den största delen av de registrerade fordringarna i databasen Ownres i EU-28 år 2013 gällde tullförfarandet ”övergång till fri omsättning”, både för bedrägerier (93 procent) och för oriktigheter (87 procent). Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder i syfte att förstärka tullförfarandet ”övergång till fri omsättning” så att det blir mindre sårbart för bedrägerier och oriktigheter.

11.  Europaparlamentet är bekymrat över att återkravsgraden i bedrägeriärenden endast uppgick till 23,74 procent i databasen Ownres år 2013, vilket är lägre än genomsnittet på 33,5 procent för perioden 2008–2012. Parlamentet betonar att återkravsgraden i oriktighetsärenden som anmäldes för 2013 är 67,9 procent. Parlamentet betonar generellt det ansvar som medlemsstaternas myndigheter och kommissionen har för att återkräva felaktigt utbetalda medel, och uppmanar dem att till fullo leva upp till detta ansvar och avsevärt öka återkravsgraden i bedrägeriärenden, vilken generellt ligger på en påtagligt låg nivå jämfört med återkravsgraden för oriktigheter utan misstanke om bedrägeri.

12.  Europaparlamentet gläder sig över att Europeiska unionen år 2013 undertecknade FN:s protokoll om eliminering av olaglig handel med tobaksvaror. Parlamentet konstaterar att 15 medlemsstater har undertecknat protokollet, men att det hittills endast har ratificerats av Österrike. Parlamentet uppmanar därför de övriga medlemsstaterna att så snart som möjligt fullfölja ratificeringsförfarandet.

13.  Europaparlamentet understryker att smuggling av högt beskattade varor orsakar stora inkomstbortfall för EU:s och medlemsstaternas budgetar, och att den direkta förlusten av tullintäkter enbart till följd av cigarettsmuggling uppskattas till mer än 10 miljarder euro per år. Parlamentet fäster dessutom uppmärksamheten vid försäljningen av förfalskade varor, som inverkar negativt både på medlemsstaternas skattemyndigheter och EU-företagen.

14.  Europaparlamentet hänvisar till det pågående arbetet för att förbättra uppgifterna om bruttonationalinkomst (BNI), och till de frågor som togs upp i revisionsrättens särskilda rapport 11/2013, i vilken man kräver en förkortad och mer målinriktad kontroll av BNI-uppgifter och bättre rapportering och samordning av resultat, så att BNI-systemens bidrag till beräkningen av EU-inkomsterna blir mer tillförlitliga.

15.  Europaparlamentet noterar att införlivandet av den osynliga ekonomin i de nationella räkenskaperna bör bidra till att säkerställa mer fullständiga och tillförlitliga BNI-uppgifter, och uppmanar kommissionen och Eurostat att fördjupa samarbetet med de nationella statistiska instituten för att säkra att denna faktor behandlas på ett konsekvent och jämförbart sätt i alla medlemsstater, med hjälp av mest aktuella uppgifter.

16.  Europaparlamentet understryker att mervärdesskattegapet i många medlemsstater konstant är högt på grund av mervärdesskattebedrägerier och system för att undvika mervärdesskatt. Parlamentet betonar att kommissionen har befogenhet att kontrollera och övervaka de åtgärder som vidtas i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att till fullo utnyttja sina befogenheter för att hjälpa medlemsstaterna i kampen mot mervärdesskattebedrägerier och skatteflykt.

17.  Europaparlamentet noterar dessutom att 133 fall av cigarettsmuggling registrerades i medlemsstaterna 2013, vilket omfattar traditionella egna medel på cirka 7 miljoner euro. Parlamentet understryker att denna tendens utgör en kraftig minskning jämfört med 2012, då 224 fall som involverade cirka 25 miljoner euro rapporterades. Parlamentet är allvarligt bekymrat över att Danmark, Estland, Spanien, Frankrike, Cypern, Luxemburg, Portugal, Slovenien, Slovakien och Sverige inte rapporterade något fall av smugglade cigaretter till kommissionen under 2013, och ifrågasätter rapporteringsförfarandenas effektivitet i dessa medlemsstater. Parlamentet insisterar på att alla medlemsstater rapporterar fall av smuggling och varuförfalskning till kommissionen på ett korrekt och snabbt sätt för att möjliggöra en bättre uppskattning av de negativa effekterna för de traditionella egna medlen.

18.  Europaparlamentet noterar att kommissionen ska offentliggöra en genomförbarhetsstudie av ett spårningssystem för tobaksprodukter. Parlamentet understryker att detta är ett stort steg framåt i kampen mot smuggling. Parlamentet kräver att kommissionen utformar och inför ett öppet och konkurrenskraftigt spårningssystem, på ett sådant sätt att utformningen och det sätt systemet genomförs på inte främjar en enda eller ett fåtal tjänsteleverantörer.

Systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS)

19.  Europaparlamentet påminner om följande:

   Parlamentet noterade i sin resolution av den 3 april 2014 om årsrapporten för 2012 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen(7) att tillsynsorgan hade lagt märke till ett ökat missbruk av systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS) från kriminella gruppers sida och att parlamentet ansåg att det fanns en brist på fysiska kontroller av varor som transporteras inom ramen för EMCS.
   Kommissionen bör uppdatera parlamentet om de åtgärder som har vidtagits för att öka de fysiska kontrollerna i nästa årsrapport för 2014 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen.
   Rätten att få tillgång till EMCS-systemet måste skärpas och även inbegripa en omfattande historik av efterlevnad före handeln, så att det blir möjligt att bevilja affärsaktörer status som ”befullmäktigad ekonomisk operatör” (”betrodda affärsaktörer”) så att bara dessa aktörer kan hantera EMCS direkt på egen hand.
   Parlamentet uppmanade kommissionen att presentera resultatet av de pågående utredningarna avseende behovet att ändra direktiv 2008/118/EG.
   Parlamentet ansåg att medlemsstaternas kontroller av personer och företag som ansöker till registret behöver vara hårdare och mer omfattande.
   Kommissionen bör förklara de åtgärder som har vidtagits för att förstärka samarbetet med skattemyndigheterna, eftersom varor enkelt kan feldeklareras i syfte att undvika punktbeskattning.
   De tidsfrister som medges för förflyttning av punktskattepliktiga varor mellan auktoriserade lager är orealistiskt långa, vilket möjliggör flera förflyttningar på samma deklaration och omdirigering innan leveransdatumet läggs in i systemet. Parlamentet begär därför på nytt att den behöriga myndigheten i medlemsstaten med den deklarerade destinationen och den nya destinationen omedelbart ska informeras av avsändaren om förändringar.
   Parlamentet begärde vidare att den maximala tillåtna tiden för överlämning av rapporten om mottagande av punktskattepliktiga varor ska vara en arbetsdag och att restiden bör beräknas och fastställas för varje leverans i enlighet med den typ av transportmedel som används och avståndet mellan platserna för avsändande och destination. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet när dessa krav har uppfyllts.
   De garantier som krävs för att etablera tullager är för låga i förhållande till värdet på de punktskattepliktiga varorna, och därför uppmanade parlamentet kommissionen att införa en variabel som beror på typen av varor och nivån på den handel som faktiskt sker. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet när dessa krav har uppfyllts.
   Parlamentet är bekymrat över att medlemsstaterna har genomfört sina egna EMCS-system på grundval av brett definierade krav från kommissionen. Parlamentet begär att kommissionen tar initiativ till ett mer enhetligt system inom EU.

Utgifter

20.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid den alarmerande ökningen på 76 procent av antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri i fråga om EU:s utgifter, och uppmanar bestämt de behöriga myndigheterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga sådana negativa tendenser under de kommande åren.

21.  Europaparlamentet är bekymrat över att både antalet oriktigheter generellt och, i synnerhet, antalet bedrägerier avsevärt ökade inom jordbrukssektorn under 2013 jämfört med 2012. Parlamentet noterar att man under 2013 såg en ny viktig tendens i fråga om överträdelser, nämligen att stödmottagaren inte uppfyller kvalitetskraven, med 51 anmälda fall av oriktigheter med misstanke om bedrägeri. Parlamentet anser att dessa tendenser kräver målinriktade åtgärder i syfte att dels stoppa verksamhet som eventuellt kan leda till oavsiktliga lagöverträdelser, dels aktivt bekämpa korruption och kriminell verksamhet.

22.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna återkrävde 197 miljoner euro från stödmottagarna på området för jordbruk och landsbygdsutveckling under budgetåret 2013, men att det återstår 1 318,3 miljoner euro att återkräva från mottagarna i slutet av året, varav 1 097,1 miljon euro ska föras till EU-budgeten enligt tillämpningen av 50/50-regeln. Parlamentet är bekymrat över att återkravsgraden för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) ligger under det allmänna genomsnittet, och att inte ens hälften av de oriktigheter som upptäcktes 2009 hade återkrävts i slutet av 2013.

23.  Europaparlamentet betonar de avsevärda skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller deras förmåga att återkräva belopp som förlorats till följd av oriktiga utbetalningar som upptäckts inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och uppmanar med kraft de medlemsstater som har återkravsgrader på under 33 procent att avsevärt förbättra sina resultat under 2015 och påföljande år.

24.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna efter 2013 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken har större möjlighet till flexibilitet i genomförandet av politiken, och att de framför allt har rätt att anpassa den till sina regionala eller nationella kapaciteter och prioriteringar samt att göra överföringar mellan dess olika pelare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att flexibiliteten inte ökas på bekostnad av övervaknings- och utvärderingssystemen. Parlamentet noterar dessutom att kommissionen inom ramen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken arbetar på en förenklingsagenda. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut anpassa förenklingsagendan till GD AGRI:s strategi för bedrägeribekämpning och att upprätthålla balansen mellan förenkling och en sund förvaltning av EU-medlen genom att säkerställa lämpliga kontroller.

25.  Europaparlamentet är också bekymrat över att den genomsnittliga fristen mellan uppkomsten av en oriktighet, dess upptäckt och slutligen anmälan av den till kommissionen är 6,3 år inom jordbruket och 2,75 år inom andra sektirer. Parlamentet påminner om att ytterligare förfaranden inleds efter det att en oriktighet upptäckts (betalningskrav, Olaf-utredningar, m.m.). Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa den genomsnittliga, minimala och maximala livscykeln för en oriktighet som upptäcks inom centraliserad förvaltning för varje politikområde.

26.  Europaparlamentet förväntar sig att den stora ökningen på 475 procent av oriktigheter som anmälts inom fiskerisektorn under 2013 utgör en engångstopp, till följd av det försenade programgenomförandet inom denna sektor, och inte en negativ tendens som underminerar insikterna om värdet för EU:s fiskeripolitik.

27.  Europaparlamentet noterar med oro att antalet anmälda oriktigheter inom sammanhållningspolitiken ökade med 15 procent. Parlamentet noterar dock även att de belopp som berörs av oriktigheter utan misstanke om bedrägeri minskat med 49 procent och med 22 procent för oriktigheter med misstanke om bedrägeri.

28.  Europaparlamentet noterar att 321 oriktigheter som anmälts som bedrägerier och 4 672 oriktigheter som anmälts som oriktigheter utan misstanke om bedrägeri gällde sammanhållningspolitiken. Parlamentet medger att antalet anmälningar inom båda kategorierna ökade med 15 procent jämfört med 2012 och, som under tidigare år, att den största andelen av de belopp som avsåg oriktigheter under 2013 (63 procent) fortfarande gäller sammanhållningspolitiken. Parlamentet påpekar dock att de motsvarande beloppen minskade inom båda kategorierna, att en gradvis förbättring baserad på erfarenheterna från tidigare år kan ses och att sammanhållningspolitiken för första gången inte var det budgetutgiftsområde som hade det högsta antalet oriktigheter som anmälts som bedrägerier.

29.  Europaparlamentet beklagar dock bristen på tillgänglig information om de belopp som ska återkrävas och de återkravsgrader som specifikt gäller sammanhållningspolitiken för budgetåret 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna utförlig information om detta i sin kommande årsrapport.

30.  Europaparlamentet noterar att återkravsgraden över en femårsperiod för utgifter inom ramen för centraliserad förvaltning är 54,4 procent för oriktigheter som rapporterats som bedrägerier och 63,9 procent för oriktigheter utan misstanke om bedrägeri. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att ytterligare förbättra återkravsprocessen och att påskynda dess genomförande.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påta sig det fulla ansvaret för att återkräva felaktigt utbetalda belopp från EU-budgeten och att införa enhetliga anmälningsprinciper i alla medlemsstater med avseende på insamling av lämpliga, jämförbara, och tillförlitliga uppgifter.

32.  Europaparlamentet är bekymrat över att för de betalningskrav till följd av oriktigheter (både anmälda med och utan misstanke om bedrägeri) som utfärdades mellan 2009 och 2013 inom ramen för centraliserad förvaltning, var den genomsnittliga fristen mellan uppkomsten av oriktigheten och dess upptäckt 3,4 år. Mer än hälften av fallen (54 procent) upptäcktes inom 4 år efter det år då oriktigheten begicks, och för den andra hälften (46 procent) varierade fristen mellan 4 och 13 år. Parlamentet påminner om att ytterligare förfaranden inleds efter det att en oriktighet upptäckts (betalningskrav, Olaf-utredningar, m.m.). Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa den genomsnittliga, minimala och maximala livscykeln för en oriktighet som upptäcks inom centraliserad förvaltning.

33.  Europaparlamentet gläder sig över att antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri avseende Europeiska socialfonden år 2013 var 40 procent lägre än under åren 2009 och 2010, och att år 2013 var det tredje året i rad som denna positiva tendens konstaterades.

34.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att administrativa kontroller, kontroller på platsen och revisioner under programperioden 2007–2013 ledde till en avsevärt högre grad (63 procent) av upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri, jämfört med mindre än 20 procent under den föregående sjuårsperioden, trots en liten minskning till 55 procent år 2013.

35.  Europaparlamentet noterar att kommissionen år 2013 avslutade 217 fall av inställningar av betalningarna inom ramen för sammanhållningspolitiken, och att 131 av dessa fortfarande var öppna vid årets slut och omfattade ett belopp på 1,977 miljoner euro. Parlamentet konstaterar vidare att kommissionen fattade 15 beslut om att hålla inne utbetalningar år 2013 och två i januari 2014.

36.  Europaparlamentet konstaterar att 33 oriktigheter anmäldes som bedrägerier år 2013 inom ramen för föranslutningsstödet, vilket omfattade ett belopp på 14,4 miljoner euro, och att dessa oriktigheter främst gällde det särskilda föranslutningsprogrammet för jordbruket och landsbygdens utveckling (Sapard). Parlamentet noterar dessutom att nio oriktigheter med misstanke om bedrägeri, som omfattade ett belopp på 1,2 miljoner euro, anmäldes inom ramen för föranslutningsinstrumentet. Parlamentet konstaterar att återkravsgraderna för föranslutningsprogrammet mellan 2003 och 2013 uppgick till 37,36 respektive 29,22 procent för oriktigheter och bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen och de länder som mottar föranslutningsstöd att vidta åtgärder för att säkerställa en högre återkravsgrad inom föranslutningsinstrumentet.

37.  Europaparlamentet efterlyser förslag till en minskning av antalet utgiftsprogram, i synnerhet när de delvis överlappar varandra, och kräver att man när detta är möjligt inriktar programmen på de medlemsstater som är i störst behov av stöd, så att inte alla program nödvändigtvis främjar verksamheter i alla medlemsstater.

38.  Parlamentet är bekymrat över att flera EIB-finansierade projekt har berörts av korruption och bedrägeri. Parlamentet anser att EIB-dokumentet av den 8 november 2013, där man fastställer EIB:s policy för att förebygga och förhindra korruption, bedrägeri, hemlig samverkan, tvång, obstruktion, penningtvätt och finansiering av terrorism, visar på bristande kontroll i ett antal fall i samband med genomförandet av EIB-finansierade projekt. Parlamentet uttrycker sin oro över att EIB under 2013 finansierade Passante di Mestre-projektet med totalt 350 miljoner euro och överväger att refinansiera projektet med ytterligare 700 miljoner euro genom projektobligationer, trots att projektet berörts av korruption och bedrägeri, vilket ledde till att flera av de inblandade personerna greps. Parlamentet kräver därför att EIB, när bedrägeri och korruption kan bevisas, upphäver och/eller blockerar all planerad och pågående finansiering för det berörda projektet.

II.Kartlagda problem och nödvändiga åtgärder

39.  Europaparlamentet betonar sin oro när det gäller de kvarstående hoten mot EU:s budget, vilka härrör från både bristande efterlevnad av bestämmelserna (oriktigheter utan misstanke om bedrägeri) och avsiktliga fel och straffbara gärningar (bedrägeri). Parlamentet betonar vikten av ett förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i syfte att säkerställa relevanta och lämpliga åtgärder för att undvika och korrigera oriktigheter utan misstanke om bedrägeri och bekämpa bedrägeri.

40.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna under många år inte har lämnat in uppgifter i tid eller lämnat in inkorrekta uppgifter. Parlamentet är bekymrat över att det fortfarande finns olika strategier i olika medlemsstater för att upptäcka och anmäla oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri, även inom områden såsom sammanhållningspolitiken och jordbruket, och att det i vissa fall görs icke-standardiserade tolkningar vid tillämpningen av den rättsliga ramen. Parlamentet betonar att detta innebär att jämförelser och objektiva bedömningar inte kan göras och att rekommendationer inte kan utfärdas av parlamentet, kommissionen och Olaf. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla gemensamma riktlinjer och indikatorer för att minska skillnaderna i medlemsstaternas olika strategier och att utveckla en enhetlig och omfattande informationsdatabas över oriktigheter som har begåtts och de åtgärder som vidtagits, inbegripet fall av bedrägeri och korruption som involverar tjänstemän, för att därmed ge myndigheterna och medborgarna tillförlitliga, jämförbara och centraliserade uppgifter till grund för genomförandet av effektiva korrigeringsåtgärder och för en objektiv bedömning av överträdelsernas faktiska, och inte uppfattade, allvar och av ansvariga parter.

41.  Europaparlamentet konstaterar att de rekommendationer kommissionen utfärdade till medlemsstaterna 2012, vars genomförandestatus anges i kommissionens årsrapport för 2013, – särskilt avseende sambandscentralerna för bedrägeribekämpning, de gemensamma bestämmelserna för bedrägerier, reformen av offentlig upphandling, de oriktigheter som anmälts som bedrägeri och systemen för undersökningar och kontroller och för riskbedömning – överlag var lämpliga, men beklagar att ett antal problem inte åtgärdades helt. Parlamentet påpekar till exempel att inte alla medlemsstater har inlett förberedelser inför genomförandet av den fleråriga budgetramen 2014–2020 och dess bestämmelser om bedrägeribekämpning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa upp kommissionens rekommendationer från 2012, att se till att de rekommendationer som kommissionen utfärdade i sina rapporter från 2011 och 2013 följs till fullo och att ge en motiverad förklaring när detta inte har varit möjligt.

42.  Europaparlamentet konstaterar att de oriktigheter som inte är bedrägerier ofta beror på bristande kunskap om bestämmelserna eller på att kraven och reglerna är alltför komplicerade. Parlamentet påpekar att det krävs tid för att ändringar av bestämmelserna avseende både inkomster och utgifter, däribland ändringar som avser förenklingar, ska kunna antas av de myndigheter som ansvarar för deras genomförande. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen i detta sammanhang att bättre samordna tolkningen av den rättsliga ramen och säkra en strikt tillämpning av den, och att vidta målinriktade och lägliga åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten, både inom den offentliga förvaltningen och bland intressenter, däribland civilsamhällets organisationer, inklusive genom vägledning och utbildning och genom att inrätta system för att behålla kvalificerad och kompetent personal. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att efter halva tiden utvärdera huruvida sammanhållningspolitikens nya regelsystem bättre förhindrar och minskar risken för oriktigheter samt att överväga möjligheten till en större förenkling av de rådande reglerna.

43.  Europaparlamentet anser att medlemsstater som på egen hand upptäcker och anmäler oriktigheter, däribland bedrägerier, bör stödjas och uppmuntras till att ytterligare förbättra sina anmälnings- och förvaltningssystem. Parlamentet är bekymrat över kommissionens oförmåga att fastställa huruvida det låga antalet upptäckta oriktigheter och bedrägerier i vissa medlemsstater och de stora skillnaderna i antalet anmälda fall för olika år beror på dessa medlemsstaters ineffektiva kontrollsystem.

44.  Europaparlamentet beklagar att endast några medlemsstater lägger tillräckliga resurser på att motverka bedrägeri, och anser att det är oacceptabelt att vissa medlemsstater i fall av oriktigheter med misstanke om bedrägeri enbart tillämpar korrigerande åtgärder utan att utreda om brott förekommit och utan att straffa de som bär ansvaret för dem, och därmed inte på korrekt sätt skyddar såväl EU:s som de enskilda skattebetalarnas ekonomiska intressen. Parlamentet konstaterar att den statistik som lämnats in av medlemsstaterna avseende brottmål och resultatet av dessa är ofullständig, vilket gör det svårt att utvärdera om förfarandena för utredning och lagföring av bedrägerier i medlemsstaterna fungerar på ett effektivt sätt. Parlamentet anser därför att antagandet av beslut som inför ett straffrättsligt ansvar på EU-nivå, och inrättandet av den europeiska åklagarmyndigheten som ett redskap för att inleda och samordna utredningar av sådana oriktigheter, borde utgöra ett starkt incitament till att avhålla sig från olagliga handlingar samt till att inleda rättsliga förfaranden för att straffa korruption eller brottslig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen.

45.  Europaparlamentet anser att korruption effektivt kan bekämpas om straffrättsliga åtgärder respekteras och kompletteras med andra åtgärder såsom ökad insyn och stärkt ansvarsutkrävande. Parlamentet betonar därför att medlemsstaterna måste visa stark politisk vilja att effektivt bekämpa korruption på både nationell nivå och EU-nivå, genom att anta effektiv antikorruptionslagstiftning och genom att fullfölja befintliga lagförslag på EU-nivå, och uppmanar medborgarna att utöva kraftfulla påtryckningar på regeringarna så att de konsekvent vidtar verkningsfulla åtgärder mot korruption.

46.  Europaparlamentet välkomnar den första rapporten om korruptionsbekämpning i EU från februari 2014 såsom ett viktigt verktyg för att övervaka och bedöma insatserna i kampen mot korruption, och bekräftar på nytt hur viktigt det är att möjliggöra ett större utbyte av den befintliga bästa praxis som betonas i denna rapport. Parlamentet välkomnar vidare kommissionens meddelande om insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308), i vilket man fastställer nödvändiga insatser för att säkra en bättre tillämpning av befintliga bestämmelser om korruption och föreslår möjligheter till att i högre grad fokusera på korruptionsfrågorna inom ett antal interna och externa politikområden. Parlamentet noterar dock vikten av att utvidga rapporten om korruptionsbekämpning till att även omfatta gränsöverskridande korruption och korruption på EU-nivå, liksom en utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att ytterligare stärka EU-institutionernas integritet, och framhäver behovet av en heltäckande och samstämd strategi för korruptionsbekämpning, som omfattar alla EU:s politikområden och som bland annat behandlar de frågor som togs upp i den första rapporten om korruptionsbekämpning i EU. Parlamentet kräver att kommissionen rapporterar till parlamentet och rådet om EU-institutionernas genomförande av deras interna antikorruptionsåtgärder, däribland skyldigheterna enligt FN:s konvention mot korruption.

47.  Europaparlamentet framhäver behovet av en strukturerad samordning mellan förvaltningsmyndigheter och bedrägeribekämpningsorgan och vikten av samordning och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och mellan olika myndigheter inom samma medlemsstat, för att i största möjliga utsträckning harmonisera bedrägeribekämpningsstrategierna. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett system för utbyte av information mellan de behöriga nationella myndigheterna, i syfte att möjliggöra en gränsöverskridande jämförelse av redovisningshandlingar för transaktioner mellan två eller flera medlemsstater och därmed bidra till att upptäcka gränsöverskridande bedrägerier inom ramen för den nya fleråriga budgetramen 2014–2020, när det gäller makrokategorin för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)), i syfte att säkerställa en horisontell strategi för skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen.

48.  Europaparlamentet betonar att ökad insyn som möjliggör ordentlig granskning är nyckeln till att upptäcka bedrägeriupplägg. Parlamentet påminner om att det under tidigare år har uppmanat kommissionen att vidta åtgärder för att se till att information om alla mottagare av EU-medel från alla medlemsstater finns på ett enda ställe, genom att på kommissionens webbplats offentliggöra en förteckning över alla stödmottagare, oberoende av vem som förvaltar medlen och baserat på standardiserade informationskategorier som ska tillhandahållas av alla medlemsstater på minst ett av unionens arbetsspråk. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med kommissionen och ge den fullständig och tillförlitlig information om mottagare av EU-medel som förvaltas av medlemsstaterna. Parlamentet beklagar att denna åtgärd inte har genomförts och uppmanar kommissionen att genast genomföra den. Parlamentet beklagar vidare att denna begäran som framförts flera gånger inte har beaktats av kommissionen.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja nödvändig lagstiftning om skydd av visselblåsare, tillgång till information och insyn i lobbyverksamhet, eftersom detta är nödvändigt för att säkerställa civilsamhällets kontroll av regeringarna och EU-institutionerna och underställa deras praxis offentlig granskning, och att använda EU-medlen till stöd för oberoende organisationers arbete på detta område, bland annat för att ge ekonomiskt stöd till gränsöverskridande undersökande journalistik.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stärka sin övervakande roll i fråga om EU-budgetens utgifter med hjälp av revisioner, kontroll- och inspektionsverksamhet, handlingsplaner för korrigerande åtgärder och varningsbrev innan betalningskraven lämnas in. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras myndigheter att intensifiera sina insatser och utnyttja sin potential att upptäcka och rätta till fel innan man begär ersättning från kommissionen, genom att fullt ut utnyttja den information som man har tillgång till. Parlamentet understryker i detta avseende det särskilda värdet av förebyggande åtgärder för att förhindra olagliga utbetalningar och därmed undanröja behovet av efterföljande åtgärder för att återkräva förskingrade medel.

51.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av direktiven om offentlig upphandling och direktivet om tilldelning av koncessioner, och gläder sig över att tio medlemsstater redan har vidtagit särskilda åtgärder avseende offentlig upphandling för att motverka korruption och öka insynen och effektiviteten i förvaltningen samt i kontroller och revision. Parlamentet uppmanar kommissionen att börja tillämpa bestämmelserna om offentlig upphandling i syfte att ge nödvändigt stöd till medlemsstaterna genom vägledning, utbyte av bästa praxis och utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt och opartiskt övervaka medlemsstaternas efterlevnad av befintliga direktiv och vid behov inleda överträdelseförfaranden.

52.  Europaparlamentet noterar omfattningen av oriktigheter och bedrägerier som uppstår till följd av att bestämmelserna om offentlig upphandling inte följs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt införliva i nationell lagstiftning Europaparlamentets och rådets nyligen antagna direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling(8), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster(9) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner(10), i syfte att ytterligare minska risken för oriktigheter och bedrägerier.

53.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett kompetenscentrum för administrativ kapacitetsuppbyggnad till stöd för offentliga myndigheter som förvaltar Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden, liksom införandet av en handlingsplan för offentlig upphandling som kompetenscentrumet utvecklat i samarbete med kommissionens behöriga avdelningar. Parlamentet kräver dock att kommissionen redogör för de konkreta resultat som hittills uppnåtts genom centrumets verksamhet och för genomförandet av nämnda handlingsplan.

54.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att upprätthålla sin strikta politik med avbrott i betalningsfrister och inställande av betalningarna.

55.  Europaparlamentet välkomnar rapporten om genomförandet av kommissionens strategi mot bedrägerier och den vägledning som medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter fått avseende genomförandet av relevanta bestämmelser om insatser mot bedrägerier. Parlamentet insisterar dock på att kommissionen i de delegerade akter och genomförandeakter som gäller de europeiska struktur- och investeringsfonderna antar mer förenklade bestämmelser, som underlättar ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande och samtidigt säkerställer att insatserna i kampen mot bedrägerier inte undergrävs av dessa delegerade akter och genomförandeakter.

56.  Europaparlamentet gläder sig över inrättandet av sambandscentraler för bedrägeribekämpning i medlemsstaterna i enlighet med artikel 3.4 i den nya Olaf-förordningen och över att Tyskland på nytt har bekräftat sitt samarbetsavtal med Olaf. Parlamentet noterar att sambandscentralerna för bedrägeribekämpning har som mål att främja ett effektivt samarbete och informationsutbyte med Olaf, och insisterar på att de medlemsstater som ännu inte har inrättat sambandscentraler för bedrägeribekämpning gör detta utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet förväntar sig att sambandscentralerna för bedrägeribekämpning kommer att främja en bättre rapportering av oriktigheter och bidra till en balanserad tolkning av relevanta EU-rättsakter. Parlamentet är icke desto mindre bekymrat över de betydande skillnader som redan finns mellan de olika sambandscentraler för bedrägeribekämpning som inrättats i medlemsstaterna när det gäller deras funktion, uppgifter och befogenheter samt de avsatta personalresurserna. Parlamentet konstaterar att sambandscentralernas mandat, institutionella ramar och uppgifter inte i detalj fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, men anser att sambandscentraler för bedrägeribekämpning som är operativt oberoende med ett omfattande mandat, som inkluderar utredningsbefogenheter, utgör en referens som bör utvecklas av alla medlemsstater.

57.  Europaparlamentet bekräftar kommissionen rapportering om Herkules II-programmets resultat. Parlamentet noterar att 2013 års budget för Herkules II-programmet minskades till 14 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och 9,9 miljoner euro i betalningsbemyndiganden jämfört med 2012, vilket ledde till problem med att fullgöra de finansiella åtaganden som gjorts under 2013 och föregående år. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att det från medlemsstaternas sida finns ett stigande intresse för Herkules II-verksamheter, vilket visas av det ständigt växande antalet ansökningar som mottas i samband med ansökningsomgångarna. Parlamentet gläder sig över de positiva resultat som uppnåddes 2013 i till exempel Tyskland, Spanien och Rumänien, tack vare användningen av mycket sofistikerad och transnationellt kompatibel teknisk utrustning, som köpts inom ramen för programmet.

58.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den förordning som inrättar Herkules III för finansieringsperioden 2014–2020, vilket möjliggör en ökad maximal medfinansieringsprocent för stöd till tekniskt bistånd på 80 procent av de stödberättigade kostnaderna, och upp till 90 procent i undantagsfall och särskilt motiverade fall, i stället för maximalt 50 procent enligt Herkules II-beslutet. Parlamentet noterar att den första ansökningsomgången inleddes framgångsrikt 2014. Parlamentet är dock bekymrat över att programmet redan i hög grad har drabbats av problemet med utestående betalningar, vilket kan få möjliga negativa effekter för finansierade och framtida projekt. Parlamentet påminner om vikten av sunda finansiella instrument, såsom Perikles 2020 och Herkules III, i kampen mot illegala verksamheter som skadar unionens resurser.

59.  Europaparlamentet gläder sig över det positiva resultatet av många gemensamma tullaktioner, som utförts i samarbete mellan Olaf och medlemsstaterna och tullmyndigheterna i många tredjeländer samt med aktivt stöd från GD Skatter och tullar och tullunionen, Europol och Frontex, och som har utmynnat i beslagtagning av bland annat 68 miljoner smuggelcigaretter, 124 kg kokain och 140 000 liter dieselbränsle.

60.  Europaparlamentet noterar att Olaf under 2013 utfärdade 353 rekommendationer till relevanta EU-institutioner, organ, byråer eller till de behöriga nationella myndigheterna avseende administrativa, disciplinära, finansiella eller rättsliga åtgärder, och att cirka 402,8 miljoner euro rekommenderades för återkrav. Parlamentet är bekymrat över att det under perioden 2006–2013 endast väcktes åtal i cirka 54 procent av de fall där Olaf hade utfärdat en rekommendation om rättsliga åtgärder. Parlamentet är vidare bekymrat över att det låga antalet åtal också ger en dålig bild av kvaliteten och användbarheten av Olafs utredningsresultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast förbättra effektiviteten inom Olaf. Parlamentet anser att övervakningskommittén måste göra en fullständig och grundlig översyn av Olafs arbete (utan inblandning i pågående utredningar), och uppmanar därför kommissionen och Olaf att förbättra den nuvarande situationen där övervakningskommittén inte kan uppfylla sitt mandat. Parlamentet beklagar också bristen på information om andelen fällande domar i mål som rör brott mot EU:s budget.

III.Utredningar och Olafs roll

61.  Europaparlamentet noterar att Olaf, enligt byråns egna uppgifter, under 2013 mottog den största mängd uppgifter som hittills registrerats. Olaf hävdar vidare att man aldrig tidigare utfärdat ett så stort antal rekommendationer. Parlamentet påpekar att beräkningsmetoden för inkommande uppgifter och utfärdade rekommendationer också har ändrats. Parlamentet uppmanar övervakningskommittén att analysera effekterna av dessa uppgiftsändringar och kvaliteten på de rekommendationer som utfärdats av Olaf.

62.  Europaparlamentet uppmanar Olafs övervakningskommitté att informera parlamentet om varaktigheten för Olafs utredningar och den beräkningsmetod som tillämpats, eftersom denna metod ändrades 2012. Parlamentet påpekar att denna ändring artificiellt kan ge intryck av att utredningarna inte varar så länge som de gör. Parlamentet uppmanar övervakningskommittén att ingående analysera kvaliteten på de uppgifter som lämnas av Olaf, däribland rapporterna till institutionerna.

63.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av nya arbetsrutiner mellan Olaf och dess övervakningskommitté, och kräver en snabb lösning av de utestående frågorna mellan dessa två institutioner.

o
o   o

64.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Olafs övervakningskommitté och Olaf.

(1)EUT L 84, 20.3.2014, s. 6.
(2)EUT L 248, 18.9.2013, s. 1.
(3)EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4)EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 121.
(5)EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 62.
(6)EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(7)Antagna texter, P7_TA(2014)0338.
(8)EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.
(9)EUT L 94, 28.3.2014, s. 243.
(10)EUT L 94, 28.3.2014, s. 1.


2014 års framstegsrapport om Montenegro
PDF 236kWORD 72k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om 2014 års framstegsrapport om Montenegro 2014/2947(RSP))
P8_TA(2015)0063B8-0211/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 och bilagan Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration,

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet av den 29 mars 2010 mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan(1),

–  med beaktande av resultatet från anslutningskonferensen mellan EU och Montenegro den 16 december 2014,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 22 maj 2012 till Europaparlamentet och rådet om Montenegros framsteg med genomförandet av reformer (COM(2012)0222) och av rådets slutsatser av den 26 juni 2012, där det beslutades att anslutningsförhandlingar med Montenegro skulle inledas den 29 juni 2012,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2014 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–15 (COM(2014)0700), åtföljt av kommissionens arbetsdokument SWD(2014)0301 om 2014 års framstegsrapport om Montenegro samt det vägledande strategidokumentet (2014–2020), som antogs den 19 augusti 2014,

–  med beaktande av rådets (allmänna frågor) slutsatser av den 16 december 2014 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen,

–  med beaktande av förklaringen och rekommendationerna från det nionde mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén EU–Montenegro, vilket hölls den 1–2 december 2014,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Montenegro,

–  med beaktande av det arbete som Charles Tannock uträttat som utrikesutskottets ständige föredragande för Montenegro,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Montenegro är för närvarande det enda landet i regionen som öppnar och preliminärt avslutar förhandlingskapitel med EU, vilket är en välkommen utveckling. Denna ledande roll anses innebära ett ökat ansvar både i en regional kontext och vad beträffar utvidgningsprocessen i sin helhet.

B.  Varje kandidatland bedöms för sig och ytterligare framsteg kommer att vara avhängigt av hur effektivt landets reformstrategier och handlingsplaner genomförs.

C.  Det är viktigt med en bestående dialog och ett konstruktivt samarbete mellan regeringen och oppositionen för att uppnå framsteg i förberedelserna inför anslutningen och för medborgarnas förtroende för valprocessen och de statliga institutionerna. Alla politiska krafter bör fortsatt fokusera på landets EU-anslutningsprocess.

D.  Montenegro bör fortsätta att uppvisa goda resultat när det gäller rättsstatsprincipen, vilket är en grundförutsättning för EU-anslutning och för att fullgöra de skyldigheter som ett EU-medlemskap medför. Korruption är fortfarande ett mycket allvarligt problem.

E.  Civilsamhället fyller en viktig funktion i processen för reformer och EU-anslutning.

F.  Yttrandefrihet och medier ger fortfarande anledning till oro. Det har förekommit nya fall av våld mot medier under rapporteringsperioden, trots uppgifterna om att våldet minskat. De behöriga myndigheterna måste förbättra utredningen och lagföringen av gamla och nya fall och skapa ett positivt klimat där medierna kan verka fritt och oberoende.

1.  Europaparlamentet ser med tillfredsställelse på de framsteg som gjorts i anslutningsförhandlingarna, och noterar att sexton kapitel, inbegripet kapitlen 23, 24 och 31, hittills har öppnats och att två (vetenskap och forskning, utbildning och kultur) preliminärt har avslutats.

2.  Europaparlamentet vill att man går vidare med anslutningsförhandlingarna, på grundval av genomförda reformer och konkreta resultat, särskilt vad gäller rättsstaten, mediesituationen och kampen mot korruption. Parlamentet välkomnar antagandet den 16 december 2014 av ett antal lagar i linje med handlingsplanen för kapitel 23. Framsteg i förhandlingarna och förbättringar av den strategiska, normativa och institutionella ramen måste åtföljas av verkliga framsteg, varvid fokus bör ligga på genomförande av relevanta handlingsplaner och strategier.

3.  Europaparlamentet välkomnar att förhandlingsstrukturen förstärks ytterligare, bland annat genom inrättandet av rättsstatsrådet. Regeringen uppmanas att öka den interinstitutionella samordningen och att utöka samrådet mellan olika ministerier.

4.  Europaparlamentet upprepar att reformer relaterade till lagstiftningen utgör kärnan i den europeiska integrationsprocessen och är ett avgörande villkor för framsteg i anslutningssamtalen som helhet. Den politiska viljan är avgörande för att uppnå och vidmakthålla betydande framsteg i kampen mot korruption och organiserad brottslighet, vilket utgör ett lackmustest för rättsväsendets oberoende, effektivitet och professionalitet.

5.  Europaparlamentet noterar vikten av att garantera delaktighet i reformprocessen med aktivt deltagande från civilsamhället, så att man kan göra de framsteg som krävs i förhandlingarna. En aktivare parlamentarisk granskning krävs i detta hänseende.

6.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av 2014 års handlingsplan för att stärka den parlamentariska granskningen och antagandet av parlamentets etiska regler i december 2014. Parlamentet betonar behovet av att stärka det montenegrinska parlamentets befogenheter och följa upp den tekniska rapport som det montenegrinska parlamentet antog i juli 2013 om anklagelser om att allmänna medel använts felaktigt för partipolitiska ändamål och att den rättsliga uppföljningen inte avslutats. Regeringen uppmanas att ta hänsyn till de relevanta rekommendationer som Montenegros parlament har lagt fram och att förbättra parlamentets tillgång till relevant information.

7.  Europaparlamentet är bekymrat över att det djupt polariserade klimatet i landet ledde till att det största oppositionspartiet bojkottade vissa parlamentariska sessioner, närmare bestämt premiärministerns frågor, och att detta undergräver institutionernas demokratiska funktion. Parlamentet uppmanar därför alla politiska krafter inom både regeringen och oppositionen att fokusera på landets EU-anslutningsprocess och att upprätthålla en bestående dialog och ett konstruktivt samarbete, särskilt inom parlamentet. Stark politisk vilja är nödvändigt för ett framgångsrikt genomförande och för institutionell styrka.

8.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att praktiskt genomföra OSSE/ODIHR:s, Venedigkommissionens och Grecos rekommendationer om valregler i linje med europeisk standard och bästa praxis, däribland rätten att ställa upp som oberoende kandidat, proportionerlig offentlig finansiering för att främja lika villkor för alla kandidater och revision av politiska partier. De lokala valen präglades av anklagelser om valfusk. Detta bör utredas och, där det är nödvändigt, beivras av de behöriga myndigheterna.

9.  Europaparlamentet framhåller vikten av en tydlig uppdelning mellan stat och partipolitik. Parlamentet välkomnar den nya lag om politisk finansiering som antogs i december 2014 och uppmanar samtliga politiska partier att visa att den har genomförts i praktiken. Syftet bör vara att kraftigt minska utrymmet för felaktig användning av allmänna medel. Det är beklagligt att viktiga delar av relevant lagstiftning antogs utan samförstånd över partigränserna.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens starkare fokus på reform av den offentliga förvaltningen i anslutningsprocessen. Parlamentet välkomnar att framsteg sker i detta avseende, men noterar att mer kan göras för att förbättra lagstiftningens och den lokala förvaltningens kvalitet och delar oron över att den offentliga förvaltningen politiseras. Parlamentet efterlyser framsteg vad gäller ökad insyn, effektivitet och ansvarsskyldighet för centrala och lokala myndigheter och ökad samordning mellan dem samt mellan lokala myndigheter, särskilt inom områdena investering, projektplanering och genomförande. Det är mycket viktigt att ta itu med bristande kriterier på områdena rekrytering, uppsägning och utvärdering, frånvaron av prestationsbedömning och svag administrativ kapacitet och kontroll- och inspektionskapacitet.

11.  Europaparlamentet rekommenderar ytterligare insatser för att stärka ombudsmannens kapacitet i antidiskrimineringsärenden.

12.  Europaparlamentet välkomnar den nya rättsliga reformstrategin för 2014–2018, och noterar med tillfredsställelse att den relevanta handlingsplanen generellt har genomförs i tid och att den nye riksåklagaren har valts. Parlamentet välkomnar nya rättsliga åtgärder för att öka insynen i valet av riksåklagare. De framsteg som registrerats när det gäller reform av rättsväsendet underlättade öppnandet av fyra ytterligare kapitel vid regeringskonferensen i december 2014. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare insatser för att se över och ytterligare minska antalet fall som väntar på avgörande och handläggningstiderna samt främja författningsdomstolens effektivitet.

13.  Europaparlamentet välkomnar Montenegros framsteg i genomförandet av reformer för att säkra rättsväsendets oberoende och ökade effektivitet. Parlamentet är fortsatt starkt oroat över otillbörlig påverkan på rättsväsendets oberoende, särskilt vad gäller domares och åklagares rekrytering och karriärutveckling. Urvalskriterierna för utnämningar och befordringar måste förbättras och principerna om laglighet och proportionalitet måste uppfyllas i disciplinära förfaranden. Centrala reformåtgärder behövs för rekrytering, befordran och disciplinära system för domare och åklagare. Parlamentet noterar att vissa av dessa frågor ska hanteras i ett paket organisatoriska lagar för rättsväsendet.

14.  Europaparlamentet oroas över eftersläpningen av ärenden som väntar på behandling i författningsdomstolen, särskilt sådana som gäller eventuell systematisk kränkning av mänskliga rättigheter, såsom initiativet att undersöka författningsenligheten hos lagen om förseelser.

15.  Europaparlamentet är oroat över att inga seriösa ansträngningar har gjorts för att komma till rätta med straffriheten när det gäller fall av krigsförbrytelser. De behöriga myndigheterna uppmanas att snarast lagföra krigsförbrytelser, även på högsta nivå. Parlamentet uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att effektivt utreda, lagföra, pröva och bestraffa krigsförbrytelser i överensstämmelse med internationella standarder, att se till att domar verkställs och att brottsoffer snabbt får möjlighet till rättslig prövning och skäligt skadestånd.

16.  Europaparlamentet är oroat över att trots de betydande finansiella resurser från internationella givare som kanaliserats till myndigheterna har endast begränsade framsteg gjorts i fråga om bekämpning av korruption som utgör ett fortsatt hot mot de demokratiska institutionernas funktion och stabilitet, rättsstaten och den ekonomiska utvecklingen. Parlamentet uppmanar till en mer proaktiv roll för den nationella kommissionen för genomförande av strategin för kampen mot korruption och organiserad brottslighet, vilken utgör den viktigaste enheten för samordning mot korruption. Regeringen, alla delar av det offentliga livet och civilsamhället måste delta mer aktivt och samarbeta mer effektivt för att förhindra korruption, stärka regelverket och skydda visselblåsare.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att öka åklagarnas, domarnas, polisens och andra rättsvårdande myndigheters kapacitet att åstadkomma goda resultat i fråga om utredningar, åtal och fällande domar på alla nivåer, inbegripet korruptionsmål på hög nivå. Lagarna mot korruption, särskilt i fråga om lobbying, om allmänna administrativa förfaranden och offentlig upphandling bör antas, liksom även ändringarna av lagarna om förhindrande av intressekonflikter. De bör genomföras effektivt för att möjliggöra mer samarbete mellan rättsvårdande myndigheter och ett förbättrat system för kontroll av intressekonflikter och redovisning av tillgångar. Kommissionen uppmanas att noga övervaka genomförandet av dessa lagar. Det är viktigt att stärka institutionerna så att de kan agera mer proaktivt mot korruption och att fullt ut involvera det nya parlamentsutskott som ska granska arbetet inom antikorruptionsbyrån, som bör tilldelas tillräckliga resurser. Parlamentet framhåller att bristerna gällande rättssystemets oberoende och ansvarsutkrävande ännu är mycket oroväckande och utgör ett hinder i kampen mot korruption.

18.  Europaparlamentet uppmanar även rättsväsendet att arbeta på ett öppnare sätt när det gäller fall av korruption och organiserad brottslighet, särskilt vad gäller offentliggörande av namnen på företag, enskilda och tjänstemän som har dömts för delaktighet i sådana brott.

19.  Europaparlamentet noterar att om lagar ändras ofta kan det hindra en effektiv bekämpning av den organiserade brottsligheten. De behöriga myndigheterna bör få ökad kapacitet, framför allt för att utföra komplexa utredningar och behandla svåra mål. Parlamentet välkomnar ändringar i straffrättslagstiftningen för att förhindra och övervaka radikalisering och religiös extremism samt den nya straffrättsliga lagstiftningen som straffbelägger ”utländska stridande”, inklusive jihadister. De behöriga myndigheterna uppmanas att effektivt genomföra relevanta bestämmelser för att förhindra och övervaka potentiella hot mot montegrinska medborgares säkerhet. Parlamentet betonar vikten av att bekämpa alla former av extremism.

20.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av avtalet om operativt och strategiskt samarbete mellan Montenegro och Europol, framstegen i förhandlingarna om slutande av avtalet med Eurojust samt att montenegrinska institutioner har uppnått observatörsstatus inom de relevanta europeiska rättsliga nätverken. Parlamentet uppmuntrar till nära operativt samarbete med relevanta europeiska rättsliga myndigheter, även i fråga om människohandel.

21.  Europaparlamentet noterar den senaste tidens ansträngningar att förbättra samrådet med civila samhällsorganisationer för att åstadkomma mer transparens i det politiska beslutsfattandet och lagstiftningsarbetet genom en process som omfattar alla parter. Parlamentet välkomnar offentliga diskussioner om översyn av handlingsplanerna för kapitlen 23 och 24. De behöriga myndigheterna uppmanas att vidareutveckla hållbar offentlig finansiering för civila samhällsorganisationer och en lämplig institutionell ram. Det är glädjande att regeringen har utsett ett nytt råd för utveckling av icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att anpassa den rättsliga ramen och rättspraxisen för att skydda aktivister inom det civila samhället mot angrepp och hat som uppges ha spridits i vissa tidningar och att skapa ett klimat där de kan arbeta utan rädsla för repressalier.

22.  Parlamentet erinrar om yttrandefrihetens betydelse som ett av EU:s centrala värden. Fullt oberoende är väsentligt för journalister. Det är mycket oroväckande med den försämrade situationen för mediefriheten och de svaga yrkesmässiga och etiska standarderna bland yrkesverksamma inom medierna i Montenegro. Det är också djupt beklagligt att riktade attacker mot journalister och mediehus fortsätter. Parlamentet noterar att den montenegrinska regeringen har inrättat en kommission för att utreda attacker mot journalister. De behöriga myndigheterna uppmanas att genomföra kommissionens rekommendationer och att konsekvent genomföra åtal och fälla förövarna. Det är mycket viktigt för fördjupade demokratiska standarder att ha oberoende public service-medier med oberoende redaktioner och stabil och hållbar finansiering. Alla som arbetar med politik och medier har ett ansvar för att främja ett klimat där olika åsikter tolereras. Offentliga uttalanden till stöd för mediefrihet bidrar till att skapa ett klimat som främjar respekt för journalister och skydd av dessa. Parlamentet välkomnar överenskommelsen mellan medieföreträdare om att se över de yrkesmässiga etiska reglerna som en första åtgärd för att förbättra mediernas självreglering. Det är nödvändigt att anta en tydlig rättslig ram, där bestämmelser fastställs om ägande och finansiering av medier.

23.  Europaparlamentet anser att en transparent hantering av den tidigare totalitära perioden, inklusive öppnandet av underrättelsetjänstens arkiv, är ett steg mot mer demokratisering, offentlighet och institutionell styrka.

24.  Europaparlamentet välkomnar att lagstiftningen mot diskriminering överensstämmer nästan helt med EU:s regelverk och uppmanar myndigheterna att ta itu med kvarvarande brister i fråga om rasdiskriminering och bestämmelserna om sanktioner. Myndigheterna uppmanas att tillhandahålla alla nödvändiga finansiella och administrativa resurser till rådet mot diskriminering. Vissa framsteg har gjorts vad gäller romers sociala integration och utbildning, men antalet skolavhopp och den låga andelen romska elever bland den totala mängden elever ger anledning till oro. Initiativ för bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning för den romska befolkningen bör främjas, liksom ökad delaktighet för romska kvinnor och utbildning av kvinnliga romska elever. Det är glädjande med de behöriga myndigheternas insatser för att skydda hbti-rättigheter under den andra pridefestivalen som hölls utan incidenter. Det är dock oroande att attackerna mot hbti-personer och hbti-aktivister har fortsatt. Parlamentet uppmanar med kraft både politiker och aktörer inom det civila samhället att motverka en utbredd fientlighet och utbrett våld mot sexuella minoriteter, särskilt genom insatser för att utbilda och informera allmänheten för att bidra till ändrade attityder och genom att utbilda polis, åklagare och domare.

25.  Europaparlamentet välkomnar förbättringar av den rättsliga ramen när det gäller rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, men noterar att ytterligare åtgärder behövs för att uppfylla EU:s regelverk. Parlamentet uppmanar regeringen att påskynda framstegen med att öka tillgängligheten till byggnader för personer med funktionsnedsättning och beklagar att merparten av statliga och lokala institutioner, inklusive de utvalda prioriterade byggnaderna (såsom parlamentet och domstolarna), ännu inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet är fortsatt oroat över den höga andel elever med funktionsnedsättning som avslutar sin utbildning i förtid efter inledande grundskola och efter gymnasiet. Det är viktigt med en tillräcklig insyn i fonden för yrkesrehabilitering och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och denna fonds utgifter.

26.  Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare stärka genomförandet och uppföljningen av barnrelaterad lagstiftning och politik, och att tillhandahålla tillfredsställande kapacitet. Utbildningskvaliteten för alla barn bör förbättras och ytterligare insatser behövs till stöd för utsatta barn. Det är mycket viktigt att även reformen av ungdomsrättsvården utsträcks till barn, beträffande administrativa, civila och straffrättsliga förfaranden, för att främja en större möjlighet till rättslig prövning.

27.  Europaparlamentet oroas över att framstegen fortfarande är begränsade vad gäller kvinnors rättigheter, jämställdhet, kvinnors representation i politiken och på arbetsmarknaden samt bekämpningen av våld i hemmet. Det är i detta avseende nödvändigt att påskynda framstegen vad gäller kvinnors rättigheter, jämställdhet, kvinnors representation i politiken och på arbetsmarknaden samt bekämpning av våld i hemmet. I detta hänseende behövs större delaktighet från parlamentet, mer strukturerat samarbete med civilsamhället samt förbättrad institutionell kapacitet, inbegripet bättre samarbete mellan socialtjänst och rättsvårdande myndigheter. De utsatta har rätt att stå i centrum för alla åtgärder och tillbörlig aktsamhet bör visas när det gäller att förebygga, utreda, bestraffa och erbjuda skadestånd för våld i hemmet.

28.  Europaparlamentet välkomnar Montenegros politik för att skapa ett tolerant och inkluderande klimat för alla nationella minoriteter. De montenegrinska myndigheterna uppmanas eftertryckligt att ytterligare skydda regionen Boka Kotorskas multinationella identitet och öka regionens kulturella och ekonomiska samarbete med angränsande EU-medlemsstater.

29.  Europaparlamentet välkomnar att tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet fortsätter att garanteras och upprätthållas. Spänningar kvarstår mellan den serbiska och den montenegrinska ortodoxa kyrkan, särskilt i egendomsfrågor. Parlamentet uppmanar till att en ny lag antas om rättslig status för religiösa samfund.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att genomföra hållbara ekonomiska reformer, inbegripet bestämmelser om mekanismer för icke-konkurrens, för att främja konkurrenskraften och överbrygga strukturella svagheter. Regeringen uppmanas också att motverka den utbredda informella sektorn och att generellt förbättra företagsklimatet. Dialogen mellan arbetsmarknadens olika parter bör stärkas. Parlamentet efterlyser dessutom förstärkt kapacitet, inklusive delaktighet i offentligt samråd, när det gäller utformningen av en ekonomisk politik och samordning för att minska regionala skillnader. Skatteundandragandet måste bekämpas effektivt. Det är oroväckande att rättslig oklarhet kring tillståndsgivning, skatteförvaltningsförfaranden och kontroll av att avtal följs kan innebära risker för ekonomiska aktörer och undergräva Montenegros kapacitet att locka till sig utländska investeringar. Kommersiella tvister med utländska investerare som är av avgörande betydelse för Montenegros ekonomi måste lösas snarast. Det är också oroväckande med bristen på påtagliga förbättringar vad gäller situationen på arbetsmarknaden och den fortsatt höga ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten och det behövs därför aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

31.  Europaparlamentet noterar att dialogen mellan arbetsmarknadens parter fortfarande är otillräcklig och uppmanar till en ytterligare förstärkning av rätten att bilda nya fackliga organisationer. Parlamentet välkomnar ändringar av arbetsrätten för att reglera anställdas rättigheter vid konkurser. Regeringen uppmanas att påskynda arbetet med sitt första program för sysselsättning och sociala reformer, i syfte att kartlägga och ta itu med Montenegros viktigaste utmaningar inom sysselsättningspolitik, social integrering och fattigdomsbekämpning.

32.  Europaparlamentet berömmer genomförandet av småföretagsakten samt anslutningen till EU:s program Cosme (Competitiveness of Enterprises and Small and Medium-Sized Enterprises). Den offentliga sektorns stödprogram för små och medelstora företag bör påskyndas, eftersom små och medelstora företag är en av de främsta pådrivande krafterna för ekonomisk utveckling.

33.  Europaparlamentet är fortsatt allvarligt oroat över fördröjningen av beslutet om konkursförfarandet för Montenegros största industritillverkare, aluminiumindustrin KAP, vilket strider mot landets skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. Regeringen och berörda parter uppmanas att hitta en hållbar lösning för KAP, i överensstämmelse med avtalets regler för statsstöd och baserat på öppenhet och rättsstatsprincipen.

34.  Europaparlamentet beklagar att Montenegro inte har beaktat det cypriotiska domstolsföreläggandet beträffande försäljningen av KAP och uppmanar Montenegro att till fullo erkänna relevanta beslut från EU-medlemsstaternas rättsliga myndigheter.

35.  Europaparlamentet uppmanar Montenegro att fortsatt göra framsteg när det gäller miljöskydd och klimatförändringar genom att stärka den administrativa kapaciteten, utveckla en hållbar energipolitik och främja en miljövänlig ekonomisk modell som stimulerar investeringar, för att regelverket på miljö- och klimatområdet ska följas. Parlamentet erinrar om behovet av att utarbeta en nationell energistrategi som tar hänsyn till de många olika förnybara energikällorna och behovet av att respektera naturarvet och skyddade och internationellt erkända områden. Det är angeläget med samråd om gränsöverskridande projekt.

36.  Europaparlamentet efterlyser en långsiktig planering av turismen utmed kusterna och inrättandet av starka mekanismer för att förhindra miljöförstöring och korruption i samband med fysisk planering och byggande.

37.  Europaparlamentet lovordar Montenegros proaktiva deltagande och konstruktiva roll när det gäller regionalt och internationellt samarbete samt i regionala försoningsinitiativ. Regeringen gratuleras till att fullt ut ha anpassat sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och myndigheterna uppmuntras att fortsätta anpassa landets utrikespolitik till EU:s utrikespolitik, särskilt i den aktuella situationen med internationella terroristhot. Regeringen gratuleras också till att vara den enda EU-kandidaten på västra Balkan tillsammans med Albanien som fullt ut anpassat sig till EU:s ståndpunkter och beslut i fråga om situationen i Ukraina. Montenegros myndigheter uppmanas att utöka samarbetet med internationella politiska och ekonomiska partner för att stärka landets motståndskraft mot externa påtryckningar och försök att destabilisera landet och regionen. Parlamentet välkomnar landets deltagande i EU:s, Natos och FN:s civila och militära uppdrag.

38.  Europaparlamentet uppmanar alla Natomedlemsstater, och särskilt de EU-medlemsstater som tillhör Nato, att aktivt stödja Montenegros anslutning till Natoalliansen för att skapa större säkerhet vid Adriatiska havet, där alla andra länder redan är Natomedlemmar, och därmed öka säkerheten i regionen.

39.  Europaparlamentet uppmanar Montenegro att behandla olösta bilaterala frågor med grannländerna så tidigt som möjligt i anslutningsprocessen, i en konstruktiv anda präglad av grannsämja. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att snabbt lösa de fortfarande olösta gränskonflikterna och successionsfrågorna med Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Kosovo. Parlamentet uppmanar till ytterligare samarbete med grannländerna genom erfarenhetsutbyte av anslutningsförhandlingarna. Parlamentet välkomnar Montenegros observatörsstatus i energistadgefördraget.

40.  Europaparlamentet framhåller att gränsfrågan med Kroatien måste lösas utan dröjsmål genom en ömsesidig överenskommelse. Om en ömsesidig överenskommelse skulle visa sig vara omöjlig bör tvisten avgörs vid Internationella domstolen i Haag, i enlighet med internationell rätt.

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Montenegros regering och parlament.

(1) EUT L 108, 29.4.2010, s. 3.


2014 års framstegsrapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
PDF 161kWORD 78k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om 2014 års framstegsrapport för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2014/2948(RSP))
P8_TA(2015)0064B8-0212/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 om att bevilja landet status som kandidatland för EU-medlemskap samt dess slutsatser av den 17 december 2013, liksom av rådets slutsatser av den 16 december 2014,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av det elfte mötet i stabiliserings- och associeringsrådet mellan landet och EU den 23 juli 2014,

–  med beaktande av kommissionens framstegsrapport (SWD(2014)0303) och dess meddelande av den 8 oktober 2014 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–15 (COM(2014)0700) samt dess vägledande strategidokument (2014–2020), som antogs den 19 augusti 2014,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993),

–  med beaktande av Internationella domstolens dom om tillämpningen av interimsavtalet av den 13 september 1995,

–  med beaktande av Venedigkommissionens utlåtande om de sju tilläggen till landets grundlag, som antogs den 10 och 11 oktober 2014,

–  med beaktande av slutsatserna från OSSE/ODIHR:s internationella valobservatörsuppdrag, som genomfördes vid president- och det tidiga parlamentsvalet,

–  med beaktande av det tolfte mötet i den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–f.d. jugoslaviska republiken Makedonien den 26–27 november 2014,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner,

–  med beaktande av det arbete som Ivo Vajgl uträttat som utrikesutskottets ständige föredragande för landet,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har varit ett kandidatland i nio år och är det land som kommit längst med anpassningen till unionens regelverk.

B.  Kommissionen har för sjätte gången i rad rekommenderat rådet att inleda förhandlingar. Landet är redo att förhandla med EU. Under de åtta senaste åren har Europaparlamentet upprepade gånger begärt att anslutningsförhandlingar ska inledas med landet. Om inledandet av förhandlingar försenas ytterligare kan det få ogynnsamma effekter för reformprocesserna i landet och för EU:s trovärdighet i regionen.

C.  Rådet har blockerat landet från att gå vidare till nästa steg i anslutningsprocessen på grund av den olösta namnkonflikten med Grekland. Det är inte meningen att bilaterala frågor ska lägga hinder i vägen för anslutningsförhandlingar med EU. Bristen på framsteg i processen för integration i EU kan öka kostnaderna för regional stabilitet, påverka EU:s trovärdighet och leda till att landets demokratiska standard sänks.

D.  Denna ytterligare försening bidrar till den makedonska allmänhetens växande frustration över dödläget i EU:s integrationsprocess och riskerar att förvärra inhemska problem och inre spänningar.

E.  Varje (potentiellt) kandidatland ska bedömas utifrån sina egna förtjänster, och tidsplanen för anslutningen avgörs av hur snabbt nödvändiga reformer genomförs och vilken kvalitet de har.

F.  Bilaterala frågor bör lösas i en konstruktiv anda så tidigt som möjligt med beaktande av FN:s och EU:s principer och värden.

G.  Bristen på en konstruktiv och inkluderande dialog mellan regeringen och oppositionen samt oppositionens bojkott efter valet har drabbat det parlamentariska arbetet hårt. Både regering och opposition har ett delat ansvar för att säkerställa ett stabilt politiskt samarbete, vilket är avgörande för landets demokratiska utveckling och den europeiska agendan. Valen ägde rum under ensidig mediebevakning och i en miljö av otillräcklig åtskillnad mellan statlig och partipolitisk verksamhet.

H.  Vid det tolfte mötet i den gemensamma parlamentarikerkommittén kunde ingen gemensam rekommendation antas. En fullt fungerande gemensam parlamentarikerkommitté är avgörande för att säkerställa parlamentarisk kontroll under anslutningsprocessen.

I.  Rättsstaten, mediernas frihet, regionalt samarbete och goda grannförbindelser är väsentliga delar av EU:s utvidgningsprocess.

J.  Korruptionen och den organiserade brottsligheten är fortfarande allvarliga problem. Yttrandefriheten och mediernas oberoende är fortsatt hotade.

1.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet, för nionde gången i rad, att utan ytterligare dröjsmål fastställa ett datum för när anslutningsförhandlingar ska inledas, i syfte att inte tappa fart och att främja reformer i anslutning till EU:s regelverk och stärka den demokratiska processen. Namnfrågan, som är en bilateral fråga, får inte hindra ett inledande av anslutningsförhandlingar, men bör vara utredd innan anslutningsprocessen avslutas. Parlamentet ställer sig bakom kommissionens bedömning om att parternas oförmåga att nå en kompromiss efter nästan två årtionden av samtal under medling har en direkt och negativ inverkan på landets och dess folks europeiska strävanden. Parlamentet uppmanar båda regeringarna att vidta konkreta åtgärder som syftar till en ömsesidigt godtagbar lösning. Parlamentet upprepar betydelsen och behovet av ett konstruktivt synsätt på utmaningar med grannländer i dessa bilaterala frågor.

2.  Europaparlamentet påminner om medlemsstaternas löfte att återkomma till frågan under 2015 i syfte att inleda anslutningsförhandlingar. Parlamentet anser att inledandet av förhandlingar med EU bara kan inverka positivt på insatser för att lösa bilaterala tvister och driva på fortsatta synnerligen nödvändiga reformer, särskilt beträffande rättsstaten, rättsväsendets oberoende och kampen mot korruption. Om inledandet av förhandlingarna fortsätter att fördröjas medför det en ökande och oförutsägbar kostnad för landet och för den regionala stabiliteten. Parlamentet betonar att en ytterligare förlängning av dödläget urholkar trovärdigheten och slagkraften för EU:s utvidgningspolitik och unionens ställning i regionen.

3.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att bilaterala frågor inte får utnyttjas för att hindra anslutningsprocessen. Parlamentet anser att bilaterala frågor inte bör utgöra hinder för den officiella inledningen av anslutningsförhandlingarna, men bör tas upp så tidigt som möjligt i anslutningsprocessen. Parlamentet är medvetet om den ena av parternas bristande efterlevnad av Internationella domstolens dom av den 5 december 2011 angående tillämpningen av interimsavtalet från september 1995. Parlamentet uppmanar Grekland att bekräfta sitt åtagande i Thessalonikiagendan från 2003 och att skapa ett positivt klimat för att lösa bilaterala meningsskiljaktigheter i överensstämmelse med europeiska värderingar och principer. Parlamentet efterlyser ytterligare framsteg, inbegripet i kontakterna på hög nivå mellan regeringarna och i de bilaterala förbindelserna med Bulgarien, i syfte att förhandla fram ett avtal om goda grannförbindelser som skulle omfatta gemensamma frågor. Parlamentet framhåller återigen sin oro över användningen av historiska argument i den nuvarande debatten med grannländerna, och välkomnar alla insatser för att tillsammans fira gemensamma historiska händelser med grannländer i EU. Parlamentet anser att det skulle kunna bidra till en bättre förståelse av historien och goda grannförbindelser.

4.  Europaparlamentet efterlyser ett mer aktivt engagemang från EU:s sida i namnfrågan, och stöder ett proaktivt angreppssätt bland EU:s politiska ledare. Parlamentet uppmanar den nya vice ordföranden/höga representanten att ta fram nya initiativ för att övervinna det rådande dödläget och att i samarbete med FN:s särskilde representant arbeta för en ömsesidigt godtagbar lösning. Parlamentet uppmanar rådet att under det första halvåret 2015 genomföra en grundlig diskussion om de makedonska utsikterna till EU-anslutning. Parlamentet insisterar på att alla kandidatländer och potentiella kandidatländer måste behandlas utifrån sina egna förtjänster i integrationsprocessen. Parlamentet anser att en fortsatt anslutningsdialog på hög nivå med kommissionen skulle bidra med bättre kvalitet till reformprocessen.

5.  Europaparlamentet uppmanar alla Nato-medlemsstater, och i synnerhet alla EU-medlemsstater som är medlemmar i Nato, att aktivt stödja landets anslutning till Nato för att skapa större säkerhet och politisk stabilitet i sydöstra Europa.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar ett gränsöverskridande samarbete på områdena historia, kultur, utbildning och främjande av europeiska värderingar vilka stöder en strävan mot demokratiska förändringar. Parlamentet uppmanar i detta avseende angränsande EU-medlemsstater att i en anda av goda grannförbindelser stödja viljan att införa demokratiska förändringar, vilket innebär att man stöder en inledning av förhandlingsprocessen.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar landet att tillsammans med sina grannar inrätta gemensamma expertkommittéer om historia och utbildning, med syftet att bidra till en objektiv tolkning av historien, stärka det akademiska samarbetet och främja en positiv attityd bland ungdomar gentemot grannländerna.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna och civilsamhället att vidta lämpliga åtgärder för att nå en historisk försoning och därmed överbrygga klyftorna mellan och inom olika etniska och nationella grupper, inbegripet medborgare med bulgarisk identitet.

9.  Europaparlamentet noterar det föreslagna paketet med ändringar av grundlagen. Parlamentet anser att vissa av förslagen, bland annat bestämmelserna om definitionen av äktenskap och bildandet av de internationella ekonomiska zonerna, ytterligare kan förbättras i linje med Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet erinrar även om behovet att ta hänsyn till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och att beakta unionens regelverk. Parlamentet betonar behovet att omsorgsfullt utarbeta genomförandelagstiftningen för alla ändringar av grundlagen. Parlamentet betonar att varaktiga konstitutionella förändringar kräver brett politiskt stöd, konstruktiv dialog och samarbete mellan alla politiska krafter. Parlamentet betonar behovet av en offentlig debatt och noggranna samråd där alla får komma till tals, liksom behovet att skapa samförstånd med oppositionspartierna, det civila samhället och relevanta berörda parter.

10.  Europaparlamentet är bekymrat över det polariserade klimatet i landet. Parlamentet uppmanar regeringen att respektera parlamentets roll genom att ge tillräckligt med utrymme och tid för samråd, även om grundlagsändringar, i syfte att möjliggöra fullständig, oberoende parlamentarisk kontroll. Parlamentet uppmanar både regeringen och de politiska partierna att arbeta för förbättrade relationer i syfte att bevara den politiska stabiliteten, säkerställa ett stabilt och konstruktivt politiskt samarbete samt påskynda den europeiska agendan. Parlamentet erinrar om att kompromisser är grundläggande för en fungerande demokrati. Parlamentet understryker att anslutningsprocessen behöver bli mer inkluderande och öppen. Parlamentet betonar att bojkotten efter valet är ett problem som måste lösas i en anda av ett gemensamt ansvar mellan regeringen och oppositionen med avseende på ett korrekt fungerande parlament. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ha kontakt med all parter för att främja den politiska dialogen.

11.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över de försämrade relationerna mellan regeringen och oppositionen, särskilt när det gäller tillkännagivande nyligen av åtal mot oppositionsledaren från premiärministern men även motbeskyllningar om kriminellt beteende. Parlamentet fördömer all olaglig övervakning och kräver att alla anklagelser offentliggörs och rapporteras fritt. Parlamentet efterlyser en oberoende utredning av alla anklagelser och den övervakning som genomförts, med full respekt för principerna om öppenhet, opartiskhet och oskuldspresumtion. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla den grundläggande principen om yttrandefrihet. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer att medverka i en konstruktiv dialog för att behålla fokus på de strategiska prioriteringarna för landet och dess medborgare.

12.  Europaparlamentet beklagar oppositionens frånvaro i det vanliga arbetet i den gemensamma parlamentarikerkommittén. Parlamentet anser att det är väsentligt att säkerställa en väl fungerande gemensam parlamentarikerkommitté genom att se till att alla parlamentspartier deltar i förfarandena.

13.  Europaparlamentet är bekymrat över att samexistensen mellan de olika etniska grupperna fortfarande är bräcklig och utgör en utmaning för landet. Parlamentet är bekymrat över den stigande spänningen mellan olika etniska grupper, vilket pekar på en brist på förtroende mellan dem. Parlamentet fördömer starkt bruket av etnocentriskt språk och språk som leder till söndring, särskilt under valkampanjer. Parlamentet betonar att inledandet av anslutningsförhandlingar med EU kan hjälpa landet att bättre ta itu med denna utmaning, i och med att det stärker sammanhållningen mellan olika etniska grupper i riktning mot detta gemensamma mål. Parlamentet fördömer alla former av extrem nationalism och etnocentrism, som ökar motsättningarna i samhället. Parlamentet uppmanar samtliga politiska partier och organisationer i det civila samhället att aktivt främja ett inkluderande och tolerant mångetniskt och mångreligiöst samhälle och att skydda de grundläggande rättigheterna för alla personer som tillhör etniska minoriteter. Parlamentet erinrar om att utbildning spelar en viktig roll för att skapa tolerans och respekt mellan olika människor. Parlamentet uppmanar kommissionen att satsa mer på projekt och program som främjar dialogen och den ömsesidiga förståelsen mellan olika etniska grupper.

14.  Europaparlamentet gläds åt att EU-agendan alltjämt är den strategiska prioriteringen för landet. Parlamentet uppmanar landet att ytterligare befästa reformerna och ändra den politik och praxis som fortfarande kan hindra landets anslutning till EU samt se till att det sker framsteg i genomförandet av EU-relaterade reformprioriteringar, bland annat inom ramen för anslutningsdialogen på hög nivå.

15.  Europaparlamentet konstaterar att presidentvalet och det tidiga parlamentsvalet i april 2014 enligt OSSE/ODIHR genomfördes på ett effektivt sätt. Parlamentet är dock oroat över den utsuddade linjen mellan statlig och partipolitisk verksamhet, vilket strider mot internationella åtaganden om demokratiska val, liksom över den partiska mediebevakningen och anklagelserna om hot mot väljarna. Parlamentet välkomnar valreformerna, men uppmanar eftertryckligen myndigheterna att utreda påstådda oegentligheter både före och under valet. Parlamentet uppmanar regeringen att i god tid följa ODIHR:s rekommendationer i syfte att förbättra valprocessen, bland annat när det gäller hanteringen av korrekta röstlängder. I detta hänseende erinrar parlamentet även om behovet att upprätta röstlängder som håller internationell standard.

16.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att ta itu med bristerna i genomförandet av stödet genom föranslutningsinstrumentet, såsom systembetingade problem i kontrollsystemet, otillräcklig samordning inom och mellan institutionerna, eftersläpning i upphandlingen samt låg utnyttjandegrad och låg institutionskapacitet. Parlamentet vill se en starkare koppling mellan EU-stöd och nationella reformstrategier och att medel från föranslutningsinstrumentet används för att tvinga fram en mycket större budgetdecentralisering i landet. Parlamentet efterlyser åtgärder för att motverka ytterligare förluster av stöd och påskynda programgenomförandet, så att effekterna av EU-stödet blir större.

17.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den nya lagstiftningsramen för civilförvaltning och anställning i offentlig tjänst i februari 2014, som ett steg i riktning mot en enhetlig, öppen och ansvarsfull offentlig förvaltning. Parlamentet är bekymrat över att den offentliga förvaltningen, trots framsteg på lagstiftningsområdet, fortfarande är fragmenterad, politiserad och utsatt för politisk påverkan. Parlamentet uppmanar eftertryckligen den offentliga förvaltningen att stärka professionalismen och oberoendet på alla nivåer. Parlamentet anser att lagen bör genomföras med full respekt för principerna om öppenhet, meriter och rättvis representation. Parlamentet uppmanar regeringen att anta ett program för reform av förvaltningen av de offentliga finanserna.

18.  Europaparlamentet kräver ett fullständigt genomförande av Ohrid-ramavtalet. Parlamentet begär att översynen av genomförandet av avtalet slutförs och mynnar ut i politiska rekommendationer. Parlamentet rekommenderar starkt att Ohrid-ramavtalet betraktas som avgörande för rättsstaten, relationerna mellan befolkningsgrupperna och en fortsatt decentralisering. Parlamentet uppmuntrar en utveckling av det lokala styret och ett främjande av långsiktiga förtroendeskapande åtgärder på politisk nivå, som till exempel offentliga debatter för att förklara fördelarna med Ohrid-ramavtalet. Parlamentet uppmanar regeringen och behöriga lokala myndigheter att gå vidare med genomförandet av strategin för integrerad utbildning och att ge ökat stöd för detta ändamål. Det är viktigt att det civila samhällets organisationer får ingå i processen, och parlamentet rekommenderar ett mer proaktivt angreppssätt för att värna alla folkgruppers etniska, kulturella och språkliga identiteter.

19.   Europaparlamentet välkomnar den höga graden av anpassning till unionens regelverk och den förbättrade effektiviteten och professionalismen i domstolarna till följd av övergripande rättsliga reformer. Parlamentet är emellertid oroat över otillbörligt politiskt inflytande över vissa rättsliga förfaranden, och betonar att rättsväsendet måste förbli oberoende från all yttre påverkan från de parlamentariska och verkställande organen. Parlamentet betonar behovet att säkerställa ett korrekt genomförande av de rättsliga normerna i linje med europeisk standard och bästa praxis. Rättspraxis måste göras enhetlig i syfte att säkerställa ett förutsägbart rättssystem och vinna allmänhetens förtroende. Parlamentet efterlyser bättre rättslig kvalitet, ökad användning av rättsmedel och tvistlösning utanför domstol, bättre strategisk planering, bättre tillgång till rättvisa för utsatta grupper i samhället samt ett större deltagande av yrkesorganisationer och organisationer i det civila samhället i övervakningen av rättsväsendets oberoende.

20.  Europaparlamentet noterar den positiva utvecklingen när det gäller genomförandet av 2011–2015 års program för korruptionsbekämpning, förstärkningen av det personliga och institutionella integritetssystemet samt det interinstitutionella och internationella samarbetet. Parlamentet konstaterar att stora frågetecken kvarstår kring tillämpningen av lagstiftningen mot penningtvätt, bland annat när det gäller gränsöverskridande frågor, genomförandet av den nationella riskbedömningen samt förbättringen av den operativa effektiviteten. Parlamentet upprepar att en oberoende och fullt fungerande statlig kommission för förebyggande av korruption bör vara den ledande statliga institution som tar itu med problemet. De behöriga myndigheterna uppmanas, i syfte att underlätta denna kommissions arbete, att stärka it-uppkopplingen mellan domstolarna och den allmänna åklagarmyndigheten och att inrätta ett centralt register över offentliga tjänstemän.

21.  Europaparlamentet efterlyser ett effektivare genomförande av policy och lagstiftning mot korruption, särskilt inom politiken, den offentliga förvaltningen, den offentliga upphandlingen och brottsbekämpningen samt ett stärkande av den administrativa kapaciteten. Parlamentet uppmanar landet med eftertryck att uppnå ett större antal fällande domar i korruptionsmål, även på hög nivå. Parlamentet uppmanar oberoende organisationer i det civila samhället och medierna att avslöja korruption och verka för oberoende och opartiska utredningar och rättegångar. Parlamentet uppmanar den allmänna åklagarmyndigheten att möjliggöra en tillräcklig och skyndsam utredning av anklagelser på detta område.

22.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att det finns en rättslig och institutionell ram för kampen mot den organiserade brottsligheten. Parlamentet lovordar landets aktiva regionala och internationella samarbete, bland annat genom Eurojust och Europol. Parlamentet välkomnar en rad framgångsrika polisinsatser mot organiserade grupper, vilka i synnerhet har skurit av de internationella vägarna för narkotikahandel och människosmuggling.

23.  Europaparlamentet fördömer alla former av politisk och/eller religiös extremism och ser ett behov av ett gränsöverskridande samarbete med andra länder på västra Balkan och EU:s medlemsstater. Parlamentet välkomnar de ändringar av strafflagen som ytterligare definierar brottsrubriceringen och påföljderna för personer som deltar i politisk och/eller religiös extremism. Parlamentet upprepar bestämt att det behövs en gemensam proaktiv strategi för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, med tanke på det nuvarande internationella terrorhotet. Parlamentet erinrar om att den offentliga politiken bör bekämpa alla former av extremism och att stigmatisering av vilken religiös grupp som helst noggrant bör undvikas i detta sammanhang.

24.  Europaparlamentet beklagar bristen på samarbete med det civila samhällets organisationer och offentliga intressenter vid lagstiftning. Parlamentet påpekar att ett sådant samarbete bör bygga på regeringens uppriktiga vilja att rådgöra med olika intressenter i samband med både lagstiftning och politik. Parlamentet lyfter fram den viktiga roll som det civila samhällets organisationer kan spela för att öka den allmänna medvetenheten om anslutningsprocessen och göra den mer öppen, ansvarsfull och inkluderande. Parlamentet uppmanar regeringen att även bidra till att utveckla det civila samhället på landsbygden. Parlamentet uppmanar regeringen att inleda en omfattande debatt med universiteten, lärarna och studenterna om högskolereformen.

25.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att hämta den jugoslaviska underrättelsetjänstens relevanta arkiv från Serbien. Parlamentet anser att en öppen hantering av det totalitära förflutna, vilket bland annat innebär att underrättelsetjänstens arkiv öppnas, är ett steg i riktning mot ytterligare demokratisering, ansvarsskyldighet och institutionell styrka.

26.  Europaparlamentet är mycket oroat över att politiska och ekonomiska påtryckningar ständigt och i hög grad undergräver mediernas oberoende. Parlamentet beklagar djupt den fortsatta försämringen när det gäller yttrandefriheten, som lett till att tryckfriheten är den lägsta i regionen. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att landet i Reportrar utan gränsers index har fallit från plats 34 för 2009 till 117 för 2015. Parlamentet ser med stigande oro på den statliga kontrollen över medierna, inklusive det fortsatta beroendet av statliga medel, den ofta förekommande självcensuren samt den undermåliga yrkesstandarden och yrkesetiken. Parlamentet ser med oro på användningen av förtal som verktyg i den politiska och mediala världen. Även om vissa åtgärder har vidtagits för att återuppta dialogen mellan regeringen och medierna beklagar parlamentet att lagen om audiovisuella tjänster har ändrats genom ett påskyndat förfarande utan vederbörligt samråd med medieintressenter.

27.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att bedriva en politik som främjar mediemångfald och åsiktsmångfald och att garantera oberoendet för offentliga programföretag och tillsynsmyndigheter för medierna. Parlamentet ser med oro på att offentliga programföretag i hög grad har gynnat regeringspartierna, både under valkampanjerna (vilket anges i rapporterna från OSSE/ODIHR) och i andra situationer (vilket anges i kommissionens framstegsrapport). Parlamentet ser positivt på att regeringen har offentliggjort uppgifter om statlig reklam. Parlamentet uppmanar dock regeringen att öka öppenheten i fråga om vilka kriterier som används vid fördelningen av medel. Parlamentet rekommenderar starkt kommissionen att bli mer aktiv i övervakningen och rådgivningen när det gäller den politiska utvecklingen och att uppmuntra till dialog mellan alla medieintressenter.

28.  Europaparlamentet påminner regeringen och de politiska partierna om deras ansvar för att skapa en kultur som kännetecknas av integration och tolerans. Parlamentet begär att lagen mot diskriminering anpassas till EU:s regelverk, eftersom den inte förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Parlamentet fördömer allt våld mot hbti-personer och begär att de skyldiga, även de som är ansvariga för våldsamma incidenter mot stödcentrumet för hbti-personer i Skopje, ställs inför rätta. Parlamentet framhåller behovet att bekämpa fördomar och diskriminering mot romer och att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra deras situation, i synnerhet när det gäller bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att det finns ett könsperspektiv inom alla politikområden i syfte att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor. Parlamentet upprepar sin oro över de fortlevande könsstereotyperna i samhället och över våld i hemmet. Parlamentet uppmanar regeringen att ta itu med de strukturella skillnaderna mellan könen och löneskillnaderna på de ekonomiska, politiska och sociala områdena. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullgöra sitt eget åtagande att prioritera sysselsättningen och socialpolitiken i anslutningsprocessen genom att inleda ett initiativ i detta avseende inom ramen för anslutningsdialogen på hög nivå med landet.

29.  Europaparlamentet är fortfarande bekymrat över den stora barnfattigdomen och bristen på kapacitet hos de institutioner som är ansvariga för att genomföra politiken och de strategiska åtgärderna på området. Parlamentet uppmanar regeringen att satsa mer på att genomföra den omarbetade nationella strategin om fattigdom och social utestängning. Parlamentet kräver större uppmärksamhet för att garantera opartisk och verklig tillgång till rättslig prövning för alla barn. Parlamentet betonar att det krävs ytterligare insatser av regeringen för att stödja barn med funktionsnedsättning och romska barn. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att förbättra barns hälsa och nutrition, särskilt med tanke på romska barn.

30.  Europaparlamentet gläds åt att landet fortsätter att vara ledande i regionen i fråga om hur lätt det är att bedriva affärsverksamhet, liksom landets förbättrade placering i Världsbankens globala rangordning, från 31:a plats 2013 till 30:e 2014. Parlamentet konstaterar dock att svårigheten att säkerställa efterlevnaden av avtal och de återkommande lagändringarna utan tillräckliga samråd innebär allvarliga utmaningar för företagsklimatet. Samtidigt understryker parlamentet vikten av att göra framsteg inom arbetsrätten och stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet betonar behovet att ytterligare förbättra företagsklimatet genom att stödja små och medelstora företag, minska de regionala skillnaderna och skapa länkar mellan institutioner för forskning och utveckling och näringslivs- och sysselsättningssektorn.

31.  Europaparlamentet ser positivt på att inflödet av utländska direktinvesteringar förblivit stabilt och möjliggjort större diversifiering av exporten. Parlamentet konstaterar att 80 procent av de totala utländska direktinvesteringarna kommer från företag i EU och att handelsflödena i varor och tjänster med EU ytterligare ökat. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att locka till sig utländska investeringar och anser att förseningen i processen för anslutning till EU kan utgöra ett hinder för djupare ekonomisk integration. Parlamentet medger att det finns ett behov att öka de offentliga intäkterna och skapa arbetstillfällen inom sektorer med hög produktivitet, eftersom ekonomins allmänna struktur fortfarande är inriktad på verksamhet med låg produktivitet. Parlamentet betonar att alla regler för internationella ekonomiska zoner bör stå i överensstämmelse med regelverket och internationella krav.

32.  Europaparlamentet gläder sig över att den totala arbetslösheten har minskat, från 29,9 procent första kvartalet 2013 till 27,9 procent tredje kvartalet 2014. Parlamentet uppmanar regeringen att förnya sina insatser för att ytterligare minska den strukturella arbetslösheten och långtidsarbetslösheten, särskilt bland ungdomar (över 50 procent) och utsatta personer, inklusive romerna. Parlamentet efterlyser reformer för att öka arbetskraftsdeltagandet och rörligheten på arbetsmarknaden samt minska den stora informella sektorn, som fortsätter att hämma konkurrensen. Parlamentet är oroat över att arbetskraftens utbildningsnivå ofta inte motsvarar ekonomins verkliga behov, och att ett stort antal unga kvalificerade arbetstagare därför tvingas utvandra på grund av svårigheter att hitta lämpliga sysselsättningstillfällen inom landet. Parlamentet är bekymrat över nyligen genomförda lagstiftningsändringar som hotar strejkrätten, och uppmanar myndigheterna att se över lagstiftningen i linje med ILO:s normer.

33.  Europaparlamentet noterar de steg som tagits för att minska den kvinnliga arbetslösheten, men efterlyser ytterligare arbete från regeringens sida, då arbetslösheten bland kvinnor fortsatt är betydligt högre än snittet för EU-medlemsländer.

34.  Europaparlamentet påpekar att det krävs avsevärda insatser, i samarbete med det civila samhället och berörda parter, på miljöområdet, särskilt när det gäller luft- och vattenkvalitet, naturskydd och avfallshantering. Parlamentet är bekymrat över luft- och vattenföroreningar och ser med oro på koncentrationen av skadliga partiklar, som är flera gånger högre än det tillåtna gränsvärdet, särskilt i Skopje, Tetovo, Bitola, Kičevo och Kavadarci. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att stärka sitt samarbete i syfte att verkställa den relevanta lagstiftningen, stärka den administrativa kapaciteten och avsätta tillräckliga medel för investeringar i infrastruktur såsom anläggningar för rening av spillvatten.

35.  Europaparlamentet beklagar att energimålen för 2013 inte uppnåddes, särskilt när det gäller energieffektivitet och användningen av förnybara energikällor. I detta hänseende efterlyser parlamentet ett antagande av relevanta handlingsplaner och en anpassning till EU:s klimatpolitik.

36.  Europaparlamentet gläds åt att landet har fortsatt att vara aktivt och konstruktivt i det regionala samarbetet och att det inte har några olösta gränskonflikter med grannländerna. Parlamentet ser fram emot landets förestående ordförandeskap för det centraleuropeiska initiativet. Parlamentet uppmanar regeringen att förbättra den allmänna nivån av anpassning till EU:s förklaringar och beslut inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet understryker vikten av en successiv anpassning till EU:s utrikespolitiska ståndpunkter.

37.  Europaparlamentet välkomnar framstegen och viljan när det gäller att slutföra järnvägsförbindelsen mellan landet och Bulgarien, vilket kommer att leda till förbättrade ekonomiska och sociala förbindelser.

38.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt landets regering och parlament.


2014 års framstegsrapport om Serbien
PDF 240kWORD 79k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om 2014 års framstegsrapport om Serbien (2014/2949(RSP))
P8_TA(2015)0065B8-0213/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av rådets beslut 2008/213/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Serbien och om upphävande av beslut 2006/56/EG(1),

–  med beaktande av kommissionens yttrande av den 12 oktober 2011 över Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (SEC(2011)1208),

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan, vilket trädde i kraft den 1 september 2013,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 över huruvida Kosovos ensidiga självständighetsförklaring är förenlig med folkrätten, och FN:s generalförsamlings resolution A/RES/64/298 av den 9 september 2010, där man bekräftar innehållet i yttrandet och välkomnar EU:s beredskap att underlätta dialogen mellan Belgrad och Pristina,

–  med beaktande av förklaringen och rekommendationerna från det andra sammanträdet med den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Serbien den 26–27 november 2014,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2013,

–  med beaktande av kommissionens framstegsrapport om Serbien för 2014 av den 8 oktober 2014 (SWD(2014)0302),

–  med beaktande av rådets (allmänna frågor) slutsatser av den 16 december 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om 2013 års framstegsrapport om Serbien(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om Serbien: fallet med den misstänkte krigsförbrytaren Vojislav Šešelj(3),

–  med beaktande av det arbete som David McAllister uträttat som utrikesutskottets ständige föredragande för Serbien,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska rådet beslutade vid sitt möte den 28 juni 2013 att inleda anslutningsförhandlingar med Serbien. Den första regeringskonferensen hölls den 21 januari 2014.

B.  I sin framstegsrapport om Serbien för 2014 rapporterar kommissionen om de framsteg som Serbien gjort i riktning mot europeisk integration, och gör en bedömning av landets insatser för att uppfylla Köpenhamnskriterierna och de villkor som ligger till grund för stabiliserings- och associeringsprocessen.

C.  Serbien, liksom varje land som vill bli medlem i EU, måste bedömas utifrån sina egna förtjänster i fråga om att uppfylla, genomföra och efterleva samma uppsättning kriterier, och tidsplanen för anslutningen avgörs av hur snabbt nödvändiga reformer genomförs och vilken kvalitet de håller.

D.  EU har satt rättsstatsprincipen i centrum för sin utvidgningspolitik.

E.  Kommissionen har framhållit behovet att stärka den ekonomiska styrningen, rättsstatsprincipen och den offentliga förvaltningens kapacitet i alla länder på västra Balkan.

F.  Serbien har tagit viktiga steg mot en normalisering av förbindelserna med Kosovo, vilket den 19 april 2013 resulterade i en första överenskommelse om principerna för en normalisering av förbindelserna. Ytterligare åtgärder måste skyndsamt vidtas för att alla kvarvarande frågor mellan de båda länderna ska kunna lösas.

G.  Goda förbindelser med grannländerna är av avgörande betydelse för en lyckad europeisk integration för vilket land som helst, och bilaterala frågor bör tas upp under anslutningsprocessen i enlighet med förhandlingsramen, i en konstruktiv och vänskaplig anda och med beaktande av EU:s övergripande intressen och värden. Viktiga steg har tagits i den historiska processen för försoning mellan Serbien och dess grannländer.

H.  Genomförandet av den rättsliga ramen om skydd av minoriteter behöver garanteras till fullo, särskilt på områdena utbildning, språkanvändning och tillgång till medier och religionsutövning på minoritetsspråk.

I.  Serbiens ordförandeskap för OSSE under 2015 sammanfaller med den pågående konflikten i östra Ukraina och med den tidpunkt då OSSE firar 40-årsjubileet för Helsingforsslutaktens antagande.

1.  Europaparlamentet välkomnar att anslutningsförhandlingarna formellt inleddes den 21 januari 2014 vid den första regeringskonferensen mellan EU och Serbien, och ställer sig positivt till den stora beredskap och det tydliga engagemang som Serbiens regering visat i samband med genomgången av EU:s regelverk.

2.  Europaparlamentet välkomnar det sätt på vilket man genomförde det tidigarelagda parlamentsvalet, som de internationella observatörerna gjorde en positiv bedömning av. Parlamentet uppmanar myndigheterna att till fullo följa rekommendationerna från OSSE:s/ODIHR:s senaste och tidigare valobservatörsuppdrag.

3.  Europaparlamentet understryker de framsteg som gjorts när det gäller att genomföra stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Serbien, och vikten av att förbättra genomförandet, samt betonar att nämnda avtal ger Serbien och EU en allmän ram för ett intensifierat samarbete.

4.  Europaparlamentet välkomnar den nya serbiska regeringens åtagande att arbeta med den europeiska integrationsprocessen och uppmanar Serbien att utan att tveka ta itu med systemreformer och socioekonomiska reformer. Ett noggrant genomförande av lagstiftningen och politiken förblir en grundläggande indikator när det gäller att bedöma framgångarna i integrationsprocessen. Serbien uppmanas att förbättra planeringen, samordningen och övervakningen av genomförandet av ny lagstiftning och politik. Parlamentet understryker att anslutningsprocessen måste bli mer inkluderande och öppen och att Serbien måste göra ytterligare framsteg när det gäller rättsstatsprincipen som reformprioriterat område.

5.  Europaparlamentet anser att man vid öppnandet av förhandlingskapitel bör beakta inte bara den tekniska utvecklingen, utan även läget i de politiska förbindelserna mellan Serbien och EU. Kapitlen 23 (rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna) och 24 (rättvisa, frihet och säkerhet) bör diskuteras tidigt inom ramen för förhandlingarna. Parlamentet kräver att kapitel 35 i EU:s regelverk definieras tydligt i fråga om förbindelserna med Kosovo. Parlamentet understryker vidare att förhandlingsramen anger om de framsteg som gjorts i fråga om ett visst kapitel är betydligt mer begränsade än framstegen i förhandlingarna i allmänhet, vilket således gör det möjligt för kommissionen att rekommendera en senareläggning av öppnandet eller avslutandet av andra förhandlingskapitel.

6.  Europaparlamentet noterar den nyligen offentliggjorda rapport från Europeiska revisionsrätten (nedan kallad revisionsrätten) där det konstateras att finansieringen från föranslutningsinstrumentet tillsammans med andra former av stöd har hjälpt Serbien att genomföra sociala och ekonomiska reformer och förbättra sin förvaltning av de offentliga finanserna. Parlamentet konstaterar dock att reformen av rättsväsendet i hög grad släpar efter. Parlamentet uppmanar Serbien att anpassa sig till EU:s regelverk på området statligt stöd, välkomnar den i stort sett – enligt revisionsrättens bedömning – effektiva användningen av EU:s finansiella och icke-finansiella stöd och uppmuntrar myndigheterna att fortsätta att utveckla goda styrelseformer och åtgärda återstående brister i fråga om projektens utformning, genomförande och hållbarhet. Kommissionen uppmanas att fortsätta att stödja Serbien via föranslutningsinstrumentet, på ett effektivt och öppet sätt.

7.  Europaparlamentet är oroat över att majoriteten av lagarna antas enligt det skyndsamma förfarandet, vilket inte alltid möjliggör tillräckliga samråd med berörda parter och den breda allmänheten.

8.  Europaparlamentet konstaterar att översvämningarna i Serbien i maj 2014 drabbade befolkningen hårt och även skadade ekonomin. Parlamentet uttrycker sitt deltagande med offrens anhöriga och välkomnar att EU och enskilda medlemsstater omedelbart bidrog med räddnings- och hjälpinsatser, på begäran av Serbien, och anordnade en givarkonferens i juli 2014. Parlamentet betonar att kommissionen uppmanat Serbien att ansluta sig till unionens civilskyddsmekanism och välkomnar att Serbien den 16 oktober 2014 uttryckte intresse för att ansluta sig till den.

9.  Europaparlamentet välkomnar den första överenskommelse om principerna för en normalisering av förbindelserna som nåddes inom ramen för högnivådialogen mellan Serbiens och Kosovos premiärministrar den 19 april 2013. Parlamentet välkomnar även Serbiens engagemang i processen för en normalisering av förbindelserna med Kosovo och riktar en stark uppmaning till de serbiska myndigheterna att spela en konstruktiv roll i denna process och i utvecklingen av goda förbindelser med grannländerna som kan gynna båda ländernas intressen. Parlamentet noterar att takten i de allmänna förhandlingarna har minskat på grund av bland annat de tidigarelagda valen i både Serbien och Kosovo. Parlamentet välkomnar att en ny regering bildats i Kosovo, vilket utgör ett viktigt steg när det gäller att återuppta högnivådialogen från den 9 februari 2015, som ledde till överenskommelsen om rättsväsendet i Mitrovica. Parlamentet välkomnar även, i detta avseende, den serbiska regeringens konstruktiva roll i att uppmuntra valda företrädare för serbiska minoriteter att delta och axla sitt ansvar i den nya koalitionsregeringen i Pristina. Serbien och Kosovo uppmanas att skyndsamt och i god anda gå vidare med ett fullständigt genomförande av de redan nådda överenskommelserna, och EU uppmanas att utvärdera parternas resultat i uppfyllandet av sina skyldigheter. Serbiens och Kosovos myndigheter uppmuntras att ytterligare normalisera sina förbindelser. Parlamentet efterlyser fortsatta ansträngningar från båda parter för att få de etniska albanska och serbiska folkgrupperna att närma sig varandra. Parlamentet understryker att förhandlingsramen kräver att det görs framsteg i arbetet med att normalisera förbindelserna med Kosovo enligt kapitel 35 parallellt med framsteg i förhandlingarna i allmänhet. Kapitel 35 bör diskuteras tidigt i förhandlingarna. En fullständig normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo skulle underlätta Serbiens anslutning till EU.

10.  Europaparlamentet uppmanar Serbiens och Kosovos myndigheter att öka samarbetet för att ta hårdare tag mot och spränga de kriminella nätverk som utövar kontroll över, utnyttjar och smugglar irreguljära migranter från Kosovo till vissa EU-medlemsstater genom Serbien.

11.  Europaparlamentet uppmanar Serbien att intensifiera ansträngningarna att anpassa sin utrikes- och säkerhetspolitik efter EU:s politik på dessa områden, inklusive den Rysslandsrelaterade politiken. Parlamentet beklagar att Serbien inte hörsammade uppmaningen att följa rådets beslut att införa restriktiva åtgärder mot Ryssland, men är medvetet om de traditionellt starka ekonomiska, sociala och kulturella banden mellan de båda länderna. Serbien kan spela en avgörande roll för förbindelserna mellan EU och Ryssland. Parlamentet välkomnar Serbiens aktiva deltagande i internationella fredsbevarande insatser. Parlamentet konstaterar att Serbien med hedersbetygelser mottagit personer som omfattas av EU:s viseringsförbud och att landet genomför militärövningar tillsammans med Rysslands armé.

12.  Europaparlamentet välkomnar Serbiens ordförandeskap för OSSE under 2015 och dess prioriteringar. Serbien är som nuvarande ordförande för OSSE berett att stödja alla åtgärder för att stärka insatser som syftar till att lösa pågående konflikter i OSSE-området på fredlig väg. Parlamentet uppmuntrar Serbien att utnyttja sitt ordförandeskap och agera som medlare för att bidra till en stabilisering av situationen i östra Ukraina. Parlamentet konstaterar vidare att Serbien vill verka för ett bättre regionalt samarbete. Serbien uppmanas att i egenskap av nuvarande ordförande för OSSE bidra till att åter göra OSSE till en bred plattform för att hantera säkerhetsfrågor i Europa.

13.  Europaparlamentet uppmuntrar Serbien att fortsätta att samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty), stärka de inhemska krigsförbrytelserättegångarna och fortsatt göra insatser för regionalt samarbete för att sätta stopp för straffriheten och skipa rättvisa för krigsförbrytelseoffren och deras anhöriga. Det är mycket viktigt att det utan dröjsmål antas heltäckande lagstiftning och strategier för skydd av vittnen och att ge offren och deras anhöriga rätt till skadestånd. Parlamentet ger på nytt uttryck för sitt stöd för Rekom-initiativet.

14.  Europaparlamentet uppmanar Serbien att i en anda av försoning och goda grannförbindelser ta upp sin lag om statliga myndigheters organisering och jurisdiktion i krigsbrottförfaranden till behandling med sina grannar och kommissionen.

15.  Europaparlamentet uppmanar Serbien att intensifiera samarbetet med grannländerna och öka sina ansträngningar i sökandet efter saknade personer samt dela med sig av alla relevanta uppgifter. I detta avseende uppmanar parlamentet eftertryckligen de serbiska myndigheterna att öppna Jugoslaviska folkarméns arkiv för att sanningen om gångna tiders tragiska händelser ska kunna slås fast och information ska kunna erhållas. Vidare uppmanas myndigheterna med kraft att öppna och underlätta obegränsad tillgång till både de arkiv som rör tidigare republiker i Jugoslavien och den tidigare underrättelsetjänstens (UDBA) handlingar, och att lämna dem till respektive regering.

16.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet, under ICMP:s (den internationella kommissionen för saknade personer) överinseende, av förklaringen om statens roll i hanteringen av frågan om personer som saknas till följd av väpnad konflikt och människorättskränkningar. Parlamentet understryker behovet att intensifiera ansträngningarna att hitta och identifiera saknade personer och lokalisera massgravar från krigen i Kroatien, Bosnien och Hercegovina samt Kosovo och att garantera den rätt som offrens anhöriga har att få veta vad som hänt med deras saknade familjemedlemmar.

17.  Europaparlamentet uppskattar den serbiska regeringens konstruktiva synsätt avseende förbindelserna med grannländerna, eftersom detta har möjliggjort påtagliga framsteg såväl inom det regionala samarbetet som i arbetet med att närma sig EU. Parlamentet uppmuntrar Serbien att samarbeta ännu närmare med grannländerna och ta initiativ för ytterligare gränsöverskridande samarbete för att bland annat förbättra den ekonomiska utvecklingen i gränsregionerna och i områden som befolkas av minoriteter. Parlamentet understryker vikten av att främja strategier för utbyten och kontakter mellan ungdomar inom ramen för försoningsprocessen, och välkomnar att Serbien i stort sett fullgör sina internationella åtaganden och att landet har vidareutvecklat sina bilaterala förbindelser med grannländerna. Parlamentet understryker åter den stora vikten av försoning och uppmuntrar Serbien att till fullo genomföra bilaterala överenskommelser med grannländerna och på ett pragmatiskt sätt ta itu med sina olösta bilaterala frågor. Parlamentet välkomnar det möte mellan Serbiens och Albaniens premiärministrar som hölls i Belgrad den 10 november 2014. Serbien uppmuntras att aktivt stödja och konstruktivt bidra till Bosnien och Hercegovinas framsteg i riktning mot europeisk integration. Parlamentet välkomnar även att Serbien har fortsatt att delta aktivt i regionala initiativ, till exempel den sydösteuropeiska samarbetsprocessen (SEECP).

18.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som det serbiska parlamentet och civilsamhället spelar i processen med anslutningsförhandlingarna. Parlamentet välkomnar det serbiska parlamentets beslut av den 4 juni 2014 om reglering av förfarandet för behandling av förslag till förhandlingsposition under anslutningsförhandlingarna och det beslut av den 26 augusti 2014 som innebar att man antog riktlinjer för att inkludera det civila samhällets organisationer i lagstiftningsarbetet, samt efterlyser ett ökat engagemang från civilsamhällets sida i integrationsprocessen. Parlamentet uppmanar regeringen att avstå från EU-negativ retorik och genomföra regelbundna dialoger och offentliga samråd med alla berörda parter för att säkerställa att förhandlingarna genomförs i total öppenhet och att all information som krävs för en konstruktiv diskussion om hur EU och dess medlemskap fungerar tillhandahålls. Regeringen uppmanas även att underlätta ett brett deltagande i denna process från de berörda parternas sida.

19.  Europaparlamentet lovordar det arbete som oberoende tillsynsorgan utfört och bidragit med när det gällt att förbättra lagstiftningsramen och ansvarsskyldigheten för statliga institutioner. Parlamentet framhåller att de statliga institutionerna måste agera öppet och ansvarsfullt, och stöder det arbete som utförs av oberoende statliga myndigheter såsom ombudsmannen, kommissionsledamoten med ansvar för information av allmän betydelse m.fl. Parlamentet uppmanar de statliga myndigheterna att skydda dessa kontors oberoende och att samarbeta fullt ut med dem när de utövar sina befogenheter. Parlamentet anser att myndigheterna bör förse dem med alla de finansiella och administrativa resurser som krävs för deras arbete, och betonar att deras rekommendationer måste följas upp ordentligt samt att deras oberoende måste respekteras till fullo.

20.  Europaparlamentet fördömer att ministrar i regeringen utan grund offentligt har tagit avstånd från ombudsmannen, och betonar att ombudsmannens roll är av central betydelse för systemet med kontrollinstanser för de styrande organen. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att ombudsmannens oberoende och integritet bevaras. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ge ombudsmannens arbete sitt fulla politiska och administrativa stöd och slå vakt om ombudsmannens rätt att kräva tillgång till officiella dokument i enlighet med lagen om offentlig information.

21.  Europaparlamentet betonar att Serbien har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) viktigaste arbetsrättsliga konventioner, liksom den reviderade europeiska sociala stadgan. Parlamentet uppmärksammar att arbets- och fackföreningsrättigheterna fortfarande är begränsade – trots att de garanteras i författningen –, och uppmanar Serbien att ytterligare stärka dessa rättigheter. Parlamentet noterar att det krävs ytterligare klarläggande åtgärder när det gäller fackföreningar och rätten att strejka. Det förekommer bara ett fåtal sektoriella kollektivavtal, samtidigt som många har löpt ut och måste förnyas. Det är oroande att dialogen mellan arbetsmarknadens parter fortfarande är svag och att samråd med dessa parter hålls bara sporadiskt. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter och dessa aktörers rådgivande roll i lagstiftningsarbetet.

22.  Europaparlamentet betonar på nytt vikten av att främja, skydda och genomföra de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna på alla nivåer i det serbiska samhället, utan någon som helst diskriminering och i enlighet med europeiska och internationella normer. Parlamentet konstaterar att en handlingsplan för genomförandet av antidiskrimineringsstrategin antogs den 2 oktober 2014, och efterlyser respekt för kvinnor, funktionshindrade, hbt-personer och alla minoriteter, inklusive nationella, etniska och sexuella sådana, samt kräver att deras rättigheter garanteras. De serbiska myndigheterna uppmuntras att göra ytterligare insatser för att garantera en jämställd representation för kvinnor i samhällslivet och det politiska livet. Parlamentet noterar att den administrativa kapaciteten på jämställdhetsområdet fortfarande är svag, och uppmanar eftertryckligen de serbiska myndigheterna att öka insatserna på detta område. Parlamentet välkomnar den serbiska regeringens beslut att tillåta anordnandet av Prideparaden, som ägde rum i Belgrad den 28 september 2014 utan några större incidenter, och lovordar regeringens stöd samt polisens insatser för att underlätta paradens genomförande.

23.  Europaparlamentet lovordar inrättandet av det nationella rådet för barnets rättigheter och uppmuntrar detta organ att utnyttja sitt mandat fullt ut för att se till att barnets rättigheter konsekvent prioriteras i de handlingsplaner som den serbiska regeringen utarbetar som ett led i anslutningsprocessen.

24.  Europaparlamentet noterar att man gått i rätt riktning med genomförandet av strategin och handlingsplanen för en reform av rättsväsendet för perioden 2013–2018. Parlamentet välkomnar antagandet av bestämmelser om utvärdering av domares och åklagares arbetsinsatser. Parlamentet understryker den utomordentligt stora betydelsen av ett oberoende rättsväsen och att reformen av rättsväsendet måste slutföras för att domares och åklagares fullständiga oberoende och opartiskhet ska kunna garanteras. Myndigheterna uppmanas att inte fördröja antagandet av förslaget till lag om rättshjälp samtidigt som man ser till att de mest sårbara medborgarna inte utestängs från möjligheterna att få kostnadsfri rättshjälp. Parlamentet framhåller vikten av att lösa problemen i samband med fallen av missbruk av tjänsteställning och uttrycker oro över att de omklassificeras kollektivt. Det krävs konstitutionella reformer för att rättsväsendets oberoende ska kunna säkerställas.

25.  Europaparlamentet välkomnar den starka politiska viljan att bekämpa korruption samt det fortsatta arbetet med att genomföra rekommendationerna från Gruppen av stater mot korruption (Greco). Parlamentet välkomnar att det serbiska parlamentet den 25 november 2014 antog en lag om skydd av uppgiftslämnare. Parlamentet ställer sig positivt till att ett antal utredningar av högnivåfall pågår och att insatser gjorts för att förbättra samordningen. Det krävs betydande ansträngningar för att stärka och fullt ut genomdriva lagstiftningsramen för kampen mot korruption och uppnå en adekvat finansiering av de aktuella reformerna. Läckor till medierna i fråga om pågående utredningar – i strid med principen om oskuldspresumtion – är en mycket oroande fråga som bör utredas, behandlas och elimineras i överensstämmelse med gällande lagstiftning. Parlamentet fördömer också påtryckningarna från medier eller politiska partier på oberoende korruptionsbekämpande organ och anser i det sammanhanget att befogenheterna och resurserna för byrån för bekämpning av korruption bör stärkas. Parlamentet konstaterar att sådana metoder kraftigt kan fördröja framstegen i anslutningsförhandlingarna. Parlamentet vill se ytterligare åtgärder för att skydda rättssystemets oberoende och integritet och tillgången till rättslig prövning.

26.  Europaparlamentet noterar att korruption och organiserad brottslighet är vanligt förekommande i regionen och också utgör hinder för Serbiens demokratiska, sociala och ekonomiska utveckling. En regional strategi och utökat samarbete mellan alla länder i regionen är av största vikt för en effektivare hantering av dessa frågor.

27.  Europaparlamentet noterar med oro bristen på öppenhet när det gäller finansieringen av politiska partier och valkampanjer och därmed den stora risken för korruption. Parlamentet understryker att finansieringen av politiska partier måste vara insynsvänlig och förenlig med de strängaste internationella normerna.

28.  Parlamentet välkomnar antagandet av lagen om offentlig information och medier, lagen om elektroniska medier och lagen om public service-radio/tv samt begär att dessa lagar omedelbart genomförs. Parlamentet betonar att hållbarheten för public service-radio/tv på minoritetsspråken även måste säkerställas när det nya mediepaketet genomförs, och att hållbarheten och den finansiella stabiliteten för public service-sektorn och för regionala och lokala medier måste säkerställas. Parlamentet är oroat över de allt sämre villkoren för ett obegränsat utövande av yttrandefriheten i Serbien och betonar att det måste råda fullständig insyn i medieägandet. Parlamentet är även oroat över de påtryckningar på och hot mot journalister som förekommit och som också leder till ökad självcensur, och uppmanar eftertryckligen de serbiska myndigheterna att vidta åtgärder för att ställa de skyldiga inför rätta. Det är också oroande att politiska påtryckningar undergräver mediernas oberoende. Parlamentet framhåller på nytt vikten av fria medier som ett av EU:s centrala värden. De serbiska myndigheterna uppmanas att skapa en medievänlig miljö som stöder yttrandefrihet och fria medier.

29.  Europaparlamentet uppmanar den serbiska regeringen att genomföra lagen om återupprättelse fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt. Den serbiska regeringen rekommenderas också att göra ytterligare ändringar i lagen om ersättning för att avlägsna alla procedurmässiga och juridiska hinder för ersättning in natura.

30.  Europaparlamentet ställer sig positivt till det val till de nationella minoritetsråden som hölls den 26 oktober 2014. Parlamentet understryker betydelsen av nationella minoritetsråd för tillämpningen av de nationella minoriteternas rättigheter och uppmanar Serbien att se till att nivån på förvärvade rättigheter och befogenheter upprätthålls i processen för att rättsligt anpassa dem efter beslutet från Serbiens författningsdomstol samt att säkerställa adekvat och verifierbar finansiering i detta sammanhang. Serbien uppmanas att se till att lagstiftning om skydd av minoriteter genomförs konsekvent i hela landet, vad gäller bland annat utbildning, språkanvändning och tillgången till medier och religionsutövning på minoritetsspråk samt adekvat representation av nationella minoriteter i den offentliga förvaltningen, i lokala och regionala organ och i det nationella parlamentet. Parlamentet stöder Serbiens åtagande att utarbeta en särskild handlingsplan för de nationella minoriteternas ställning inom ramen för handlingsplanen för kapitel 23. De serbiska myndigheterna uppmuntras att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra romernas situation, i synnerhet när det gäller utbildning, bostäder och sysselsättning. Regeringen uppmanas eftertryckligen att öka medvetenheten om de medborgerliga rättigheterna bland den romska befolkningen samt tillhandahålla jämlik säkerhet för romerna. Parlamentet understryker vikten av att uppmuntra romskt deltagande i samhällslivet. De serbiska myndigheterna uppmanas att förbättra planeringen, samordningen och övervakningen av genomförandet av politik och åtgärder för att integrera romer på nationell och lokal nivå.

31.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att återlämna de tillgångar som beslagtogs under kommunistregimen hos minoritetskyrkor och religiösa samfund, framhåller statens roll när det gäller att skapa en opartisk politik för historiska kyrkor i landet, däribland de kyrkor som tillhör minoriteter, och betonar att religionsfrihet inte kan säkerställas utan nämnda återlämnande.

32.  Europaparlamentet konstaterar att Vojvodinas kulturella mångfald också bidrar till Serbiens identitet och att det därför är mycket viktigt att skydda och stödja de minoriteter som bor där och att bevara och främja den nationella mångfald som fungerat väl i århundraden. Parlamentet anser att flerspråkigheten och den kulturella mångfalden måste upprätthållas. Parlamentet betonar vidare att Vojvodinas självstyre inte får försvagas, och påminner regeringen om att lägga fram lagen om befogenheter för och finansiering av den självständiga provinsen Vojvodina utan ytterligare dröjsmål.

33.  Europaparlamentet uppmanar den serbiska regeringen att tillhandahålla den nödvändiga rättsliga bakgrunden för att medge ett serbiskt deltagande i europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) mot bakgrund av EGTS betydelse för en fortsatt utveckling av det gränsöverskridande samarbetet mellan EU:s medlemsstater och deras grannar.

34.  Europaparlamentet välkomnar den nya offentliga förvaltningens reformstrategi, inrättandet av det specifika ministeriet för offentlig förvaltning och lokalt självstyre samt den ökade inriktningen på politisk planering och samordning till följd av inrättandet av ett sekretariat för den offentliga politiken, som positiva steg mot en effektivare offentlig förvaltning. Parlamentet uttrycker oro över bristen på öppenhet när det gäller rekrytering av offentliga tjänstemän och kapaciteten i fråga om lokal administration och styrning. Myndigheterna uppmanas eftertryckligen att säkerställa en öppen och meritbaserad process för utnämning och befordran av tjänstemän och offentliganställda.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar de serbiska myndigheterna att genomföra strukturella ekonomiska reformer för att främja tillväxten, förbättra affärs- och investeringsklimatet i hela Serbien, se till att alla regioner utvecklas socioekonomiskt, bekämpa de höga arbetslöshets- och fattigdomsnivåerna, genomföra en konsolidering av de offentliga finanserna och bekämpa korruptionen, som fortfarande utgör det största hotet mot företagsklimatet. Parlamentet ser med oro på den höga arbetslösheten bland ungdomar och uppmanar eftertryckligen regeringen att åtgärda problemet genom att ge unga människor adekvata möjligheter och utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Parlamentet understryker nödvändigheten av att säkerställa såväl ett tillgängligt utbildningssystem med arbets- och utbildningsmöjligheter för unga människor som tillgång till europeiska utbildningsprogram, såsom Erasmus. Parlamentet välkomnar antagandet av arbetslagen, konkurslagen, privatiseringslagen och lagen om planering och byggande, som utgör den rättsliga ramen för både strukturreformer och en förbättring av affärsklimatet.

36.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra företagsklimatet genom att genomföra de planerade strukturreformerna på detta område, stärka rättssystemet och säkerställa ett enhetligt genomförande av lagstiftningen i fråga. Det är mycket viktigt att administrativa hinder för affärsverksamhet, särskilt när det gäller små och medelstora företag, undanröjs så snart som möjligt, och det krävs en omstrukturering av offentliga företag samtidigt som de anställdas rättigheter och betydelsen av sysselsättningen inom den offentliga sektorn för de serbiska medborgarna och deras välbefinnande respekteras och det faktum att de är beroende av viktiga offentliga tjänster beaktas.

37.  Europaparlamentet noterar det arbete som gjorts för att ändra strafflagen men konstaterar att det fortfarande råder osäkerhet om rättsläget i den privata sektorn efter de antagna ändringarna. Parlamentet framhåller på nytt sin oro över bestämmelserna i den nya artikel 234 om missbruk av ledande ställning, vilka fortfarande lämnar utrymme för godtycklig tolkning. Parlamentet noterar att de flesta av de tidigare fallen av missbruk av tjänsteställning verkar ha omklassificerats kollektivt till missbruk av ledande ställning utan någon ordentlig granskning, och efterlyser därför en oberoende och grundlig granskning av de omklassificerade fallen så att orättvisa åtal som väckts för länge sedan omedelbart kan läggas ned.

38.  Europaparlamentet gratulerar Serbien till organiserandet av toppmötet mellan Kina och Central- och Östeuropa i Belgrad samt välkomnar planerna på förstärkt samarbete och hoppas att det kommer att motsvara EU:s standarder. Parlamentet noterar de preliminära avtalen om projekt som gäller energi och infrastruktur och som ingåtts under toppmötet, och påminner Serbien och andra länder i regionen om att projekten bör beakta de långsiktiga målen för EU:s politik.

39.  Europaparlamentet konstaterar att Serbien gjort måttliga förberedelser på energiområdet. Parlamentet betonar att landet måste prioritera att såväl intensifiera sina insatser på energiområdet för att anpassa sig till unionens regelverk – framför allt när det gäller att uppnå målen för energieffektivitet och förnybar energi och förhindra statligt stöd till brunkolssektorn – som åstadkomma en uppdelning av gassektorn och en omstrukturering av det offentliga gasbolaget. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja den serbiska regeringen i dess ansträngningar att minska landets beroende av energiimport genom att öka mångfalden av energikällor. Parlamentet uppmuntrar Serbien att inleda en översyn av sin föreslagna energistrategi. Regeringen uppmanas att öka sina ansträngningar på området för förnybar energi, i synnerhet när det gäller direktivet om förnybar energi, eftersom detta är ett nödvändigt steg mot att uppnå energitrygghet och uppfylla EU:s 2020-mål för förnybar energi.

40.  Europaparlamentet beklagar att otillräckliga framsteg har gjorts i fråga om miljön och klimatförändringarna, och uppmanar serbiska myndigheter att utan dröjsmål anta en heltäckande klimatstrategi för hela landet i linje med EU:s mål.

41.  Europaparlamentet oroas över att akademiska institutioner, tillsammans med statliga myndigheter och offentliga tjänstemän, har underlåtit att ta itu med anklagelserna om plagiat vid universiteten.

42.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Serbiens regering och parlament.

(1) EUT L 80, 19.3.2008, s. 46.
(2) Antagna texter, P7_TA(2014)0039.
(3) Antagna texter, P8_TA(2014)0065.


Kosovos europeiska integrationsprocess
PDF 233kWORD 75k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om Kosovos europeiska integrationsprocess (2014/2950(RSP))
P8_TA(2015)0066B8-0214/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av det första avtalet om principerna för en normalisering av förbindelserna, som undertecknades den 19 april 2013 av premiärminister Hashim Thaçi och premiärminister Ivica Dačić, och av den handlingsplan för genomförandet som antogs den 22 maj 2013,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2013 med beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Kosovo,

–  med beaktande av rådets beslut av den 22 oktober 2012 om bemyndigande för kommissionen att inleda förhandlingar om ett ramavtal med Kosovo om landets deltagande i EU-program,

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares rapporter om pågående verksamhet inom FN:s interimistiska uppdrag i Kosovo och utvecklingen i detta sammanhang, inklusive den senaste rapporten som släpptes den 31 oktober 2014,

–  med beaktande av rådets beslut 2014/349/Gusp av den 12 juni 2014 om ändring av den gemensamma åtgärden 2008/124/Gusp om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo, Eulex Kosovo,

–  med beaktande av slutsatserna från rådets (allmänna frågor) sammanträden den 7 december 2009, 14 december 2010 och 5 december 2011, där det betonas och bekräftas att även Kosovo, utan att det påverkar medlemsstaternas ståndpunkt i fråga om dess status, bör komma i fråga för en eventuell viseringsliberalisering när alla villkor är uppfyllda,

–  med beaktande av att en viseringsdialog inleddes i januari 2012, att färdplanen för viseringsliberalisering lades fram i juni 2012 och att kommissionen den 24 juli 2014 offentliggjorde sin andra rapport om Kosovos framsteg när det gäller uppfyllandet av kraven i färdplanen för viseringsliberalisering (COM(2014)0488),

–  med beaktande av det tredje sammanträdet inom ramen för den strukturerade dialogen om rättsstatsprincipen den 16 januari 2014,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om överensstämmelsen med folkrätten av Kosovos ensidiga självständighetsförklaring samt FN:s generalförsamlings resolution 64/298 av den 9 september 2010, där man bekräftade innehållet i Internationella domstolens yttrande och välkomnade EU:s beredskap att underlätta en dialog mellan Belgrad och Priština,

–  med beaktande av beslutet av den 11 juni 2014 i Europarådets ministerkommitté om att bevilja Kosovo medlemskap i Europarådets Venedigkommission och utnämningen av två experter från Kosovo till Venedigkommissionen i september 2014,

–  med beaktande av de gemensamma uttalandena från de interparlamentariska mötena mellan Europaparlamentet och Kosovo den 28–29 maj 2008, 6–7 april 2009, 22–23 juni 2010, 20 maj 2011, 14–15 mars 2012 och 30–31 oktober 2013,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 oktober 2013 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2012–2013 (COM(2013)0700),

–  med beaktande av rådets slutsatser (allmänna frågor) av den 16 december 2014 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner,

–  med beaktande av det arbete som Ulrike Lunacek uträttat som utrikesutskottets ständiga föredragande för Kosovo,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Av FN:s 193 medlemsstater är det 110 som erkänner Kosovos självständighet, varav 23 av EU:s 28 medlemsstater.

B.  Förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Kosovo slutfördes i maj 2014 och avtalet paraferades i juli 2014.

C.  Varje (potentiellt) kandidatland kommer att bedömas efter sina egna meriter, och tidsplanen för anslutningen avgörs av hur snabbt och väl de nödvändiga reformerna genomförs.

D.  EU:s observatörsuppdrag bedömde att de tidiga parlamentsvalen av den 25 maj och den 8 juni 2014 var insynsvänliga och välorganiserade, och menade att de konsoliderade de framsteg som visats vid kommunalvalen 2013. Det konstituerande sammanträdet för Kosovos parlament slutfördes först den 8 december 2014 och regeringen röstades fram den 9 december 2014.

E.  För framsteg i genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken krävs bland annat en vilja att granska hur politiken fungerat tidigare, och att man drar lärdom av de problem som identifierats, även vid genomförandet av fältuppdrag. Eulex är det största uppdraget som inletts och det har pågått i mer än sex år.

1.  Europaparlamentet välkomnar att det sex månader långa politiska dödläge som följde på valet nu upphört, med parlamentsförsamlingens konstituerande sammanträde och utnämning av den nya regeringen. Parlamentet är bekymrat över att man utnämnt personer om vilka det inte rått enighet och vars bakgrund kan ifrågasättas. Parlamentet beklagar det onödigt höga antalet ministrar och biträdande ministrar i den nya regeringen, med följande budgetkonsekvenser, samt det låga antalet kvinnor bland ministrarna. Parlamentet noterar att en ökning av antalet kvinnliga ministrar skulle kunna ses som ett framstegsvänligt incitament för hela samhället. Det är av yttersta vikt att den nya regeringen snabbt genomför de nödvändiga reformerna med beslutsamhet och kraftfullhet. Parlamentet framhåller att det bästa sättet att mäta hur bra Kosovos ledning lyckas med sina uppgifter är genom de konkreta resultat som ges Kosovos invånare och landets europeiska och internationella partners. Parlamentet uppmanar de folkvalda företrädarna för den serbiska minoriteten i Kosovo att delta och ta sitt ansvar i den nya koalitionsregeringen i Priština.

2.  Europaparlamentet uppmanar den nya regeringen att fortsätta sin väg framåt mot europeisk integration, och betonar att den har åtagit sig att noggrant genomföra ett antal prioriterade frågor, bland annat genom lagstiftning, inklusive åtgärder för att stärka och bekräfta rättsstatsprincipen, inrätta en modell för domstolsväsendet som baseras på principerna om oberoende, professionalism och effektivitet, samt systematiskt och effektivt bekämpa korruption och organiserad brottslighet på alla nivåer. Myndigheterna uppmanas att systematiskt och effektivt bekämpa arbetslösheten, främja strukturella ekonomiska reformer och en hållbar utveckling genom att inrätta ett regelverk och skapa incitament för små och medelstora företag och genomföra den så välbehövda reformen av socialförsäkringssystemet för att åtgärda de kvarvarande höga fattigdomsnivåerna inklusive de oacceptabelt höga nivåerna avseende barnfattigdom. Genomförandet av reformer är avgörande. Parlamentet betonar att inrättandet av, verksamheten vid och samarbetet med den särskilda domstolen bör prioriteras och att det kommer att hjälpa Kosovo att lösa och övervinna problem som har sina rötter i det förflutna. I utarbetandet av planer för lagstiftning och politik måste man på ett realistiskt sätt beakta de resurser som krävs och öka insynen i genomförandet av dessa planer.

3.  Europaparlamentet framhåller att parlamentsförsamlingen och i synnerhet EU‑integrationsutskottet behöver få en förstärkt övervakande roll i Kosovos integrationsprocess. Parlamentet uppmanar med kraft parlamentsförsamlingen att skyndsamt anta nya procedurregler som överensstämmer med bästa praxis i EU och som innefattar ett jämställdhetsperspektiv.

4.  Europaparlamentet betonar behovet av att intensifiera arbetet med att vidta åtgärder mot de kriminella grupper som möjliggör irreguljär migration. Parlamentet betonar också att det behövs samhällsekonomiska förbättringar och nya arbetstillfällen för att bryta trenden med irreguljär migration och för att återge medborgarna hopp om och tilltro till en framtid i landet. Parlamentet vidhåller att de grundläggande orsakerna till irreguljär migration behöver åtgärdas och att detta bör ske med hjälp av alla tillgängliga EU-politiska medel och stödinstrument.

5.  Europaparlamentet välkomnar en successiv förstärkning av och en ökad samordning mellan organisationerna i civilsamhället, särskilt de som arbetar med kvinnor och hbti-personer. Parlamentet framhåller också att man behöver lösa problemet med hot och angrepp mot aktivister som försöker arbeta för hbti-personers rättigheter. Kosovos myndigheter uppmanas att stärka sina mekanismer för samråd med det civila samhället, som hittills har skett på tillfälliga premisser, särskilt genom att ge den gemensamma rådgivande gruppen alla nödvändiga resurser. För att se till att styrelseformerna är öppna och insynsvänliga bör representativa civilsamhällesorganisationer få medverka i lagstiftningssamråden. Givarsamfundet, särskilt EU, uppmanas också att fortsätta att involvera och samråda med det civila samhället vid planeringen av sina insatser.

6.  Europaparlamentet noterar att vissa framsteg gjorts inom den lagstiftning som styr rättsväsendet och dess organisation, särskilt avseende åtgärder för att anpassa strukturerna till det nya Eulex-mandatet och de gemensamma panelerna. Parlamentet noterar dock att det fortfarande finns stor anledning till oro när det gäller domarnas och åklagarnas oberoende, ansvarstagande, opartiskhet och effektivitet, och när det gäller hur Kosovos domarråd, fångvårdssystemet och rättsstaten som helhet fungerar. Parlamentet betonar att ytterligare arbete bör göras för att förbereda ett fullständigt överflyttande av ansvaret från Eulex till Kosovo. Parlamentet uppmanar de politiska myndigheterna att tydligt och helhjärtat stödja principen om oberoende domare och åklagare, eftersom dessa personer fortfarande utsätts för försök att påverka pågående utredningar och rättegångar.

7.  Europaparlamentet är oroat över att det saknas väsentliga framsteg när det gäller bekämpning av korruptionen på hög nivå och den organiserade brottsligheten, vilket utgör ett stort hinder för Kosovos demokratiska, sociala och ekonomiska utveckling. Regeringen måste ge klara och tydliga signaler om att Kosovo systematiskt bekämpar korruption på alla nivåer. Ytterligare åtgärder måste vidtas för att hindra alla kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och personer inom den offentliga förvaltningen. Parlamentet är även oroat över det utbredda illegala innehavet av skjutvapen, och uppmanar Kosovos regering att effektivt genomföra de program som finns för att samla in sådana vapen, särskilt den nationella strategin och handlingsplanen för kontroll och insamling av handeldvapen och lätta vapen för perioden 2013–2016. Parlamentet uppmanar Kosovo att samarbeta med EU:s expertgrupp mot olaglig vapenhandel och med grannländerna för att vidta förebyggande åtgärder, och uppmanar EU att ge allt tekniskt stöd som är nödvändigt för detta ändamål.

8.  Europaparlamentet välkomnar Kosovos deltagande i koalitionen för att bekämpa terrorism, ändringarna i Kosovos strafflagstiftning för att för att motverka förekomsten av utländska kombattanter, och myndigheternas åtgärder för att lagföra dem som är inblandade i rekryteringen av unga människor till extremistgrupper. Parlamentet ser med oro på rapporterna om ökad radikalisering bland unga i Kosovo, där vissa av dem ansluter sig till terrorkrigarna i Syrien och Irak. Parlamentet uppmanar EU att hjälpa till att lösa de sociala problem som är en del av förklaringen till att radikala grupper lyckas rekrytera ungdomar i Kosovo.

9.  Europaparlamentet noterar att en av den nya regeringens prioriteringar är att skapa en armé för Kosovo som ska fungera författningsenligt och stå helt under civil kontroll. Parlamentet förstår att principen om att försvara sitt territorium är en del av den nationella suveräniteten, men påpekar att de väpnade styrkorna bör vara EU-kompatibla, och menar att fler ansträngningar borde göras för att ge Kosovos poliskår ökade resurser så att den omedelbart kan förbättra effektiviteten i sitt arbete.

10.  Europaparlamentet konstaterar att det inte skett några framsteg i genomförandet av den strategiska ramen och handlingsplanen för reform av den offentliga förvaltningen. Parlamentet uppmanar Kosovo att färdigställa lagstiftningsramen för den offentliga förvaltningen, se till att förvaltningen avpolitiseras och införa resultatutvärderingar.

11.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att omedelbart anta övergripande lagstiftning mot diskriminering och att även inrikta sig på förebyggande arbete och åtgärder för att öka medvetenheten. Parlamentet välkomnar att den första Pride-paraden kunde organiseras den 17 maj 2014 och att man inrättat en rådgivnings- och samordningsgrupp för hbti-personers rättigheter.

12.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som uppnåtts vad gäller kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, till exempel att lagstiftningen ändrats för att erkänna rättigheterna för personer som överlevt konfliktrelaterat våld, såsom krigsvåldtäkter. Fortfarande återstår dock flera utmaningar, särskilt när det gäller våld inom familjen och könsbaserat våld, äganderätt och kvinnorepresentation på ledande positioner.

13.  Europaparlamentet anser att kraftfulla åtgärder bör vidtas för att komma till rätta med utmaningarna och problemen med familjevåld och könsbaserat våld. Parlamentet betonar att det behövs en heltäckande insamling av uppgifter avseende familjevåldets och det könsbaserade våldets omfattning.

14.  Europaparlamentet uppmanar Kosovo att anta en effektiv och övergripande lagstiftningsram och institutionell ram avseende medierna, och framför allt att garantera ett bättre genomförande av redan gällande lagar för att garantera yttrandefriheten. Parlamentet är fortfarande bekymrat över hoten och angreppen mot journalister och bristen på öppenhet i medierna. Parlamentet upprepar vikten av fria och oberoende medier, som är en av EU:s hjärtefrågor och en grundbult i varje demokrati, och som bidrar till att stärka rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar myndigheterna att efter ett grundligt och omfattande offentligt samråd snabbt åtgärda de systematiska bristerna i lagstiftningen för att garantera mediefrihet, särskilt med avseende på öppenhet när det gäller medieägande och när det gäller frågan om ärekränkning och förtal, och att garantera att radio och tv med public service-ansvar är oberoende och har en hållbar ställning, och undvika all politisk inblandning. Kosovos myndigheter uppmanas att vidta ytterligare åtgärder för att förebygga och motverka hatpropaganda, hot och uppviglande till våldshandlingar.

15.  Europaparlamentet upprepar att genomförandet av lagstiftning om skydd av etniska minoriteter och kulturella rättigheter fortfarande utgör en utmaning i Kosovo, trots att vissa framsteg gjorts. Parlamentet understryker att det fortfarande krävs seriösa ansträngningar för att se till att lagstiftningen genomförs fullständigt, med bestämmelser som fastställer etniska minoriteters rättigheter, i syfte att förebygga direkt och indirekt diskriminering. Parlamentet konstaterar att särskilt romer, egyptier och ashkalier fortfarande möter problem på det socioekonomiska området samt inom utbildning och hälsovård. Parlamentet ser fram emot den nya regeringens nya ramverk för att förbättra romernas, egyptiernas och ashkaliernas situation, särskilt genom inrättande av likvärdigt trygghets- och hälsoskydd. Parlamentet understryker vikten av att göra det lättare för romer, egyptier och ashkalier att återvända. Goraniernas rättigheter i Župa- och Gora-regionerna bör stadfästas i lag och garanteras i praktiken.

16.  Europaparlamentet uppmanar nationella och lokala myndigheter att fullständigt genomföra antagen lagstiftning och på så vis bidra till ett fullvärdigt multietniskt samhälles fortsatta utveckling, särskilt när det gäller utbildning och sysselsättning. Konkreta åtgärder bör vidtas för att ge företrädare för etniska minoriteter ökade möjligheter att delta i nationell och lokal offentlig förvaltning.

17.  Europaparlamentet påminner Kosovos myndigheter om deras ansvar att respektera, bevara och skydda serbiska, och alla andra, kulturella och religiösa monument, vilka är en del av det gemensamma europeiska kulturarvet och det historiska arvet. Parlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits i detta avseende.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Kosovo att samråda med Europarådets Venedigkommission, till vilken landet anslöt sig i juni, och be om synpunkter och stöd när ny lagstiftning utarbetas.

19.  Europaparlamentet välkomnar att stabiliserings- och associeringsavtalet paraferades i juli 2014, vilket möjliggör en bättre politisk dialog, ökad handelsintegration och nya samarbetsformer. Rådet uppmanas att så snart som möjligt, och senast under första halvåret 2015, anta ett beslut om att underteckna och ingå avtalet, eftersom det kommer att skapa ett kraftfullt incitament för genomförande och institutionalisering av reformer och nya möjligheter för Kosovo att stärka sina förbindelser med grannländerna och bidra till stabilisering av regionen. Rådet uppmanas dessutom att anta beslutet att underteckna och ingå ramavtalet om Kosovos deltagande i EU-program, vilket kommer att stärka samarbetet mellan Kosovo och EU inom en rad sektorer, och anser att dessa program bör fokuseras på särskilda områden som motsvarar de åtaganden som Kosovo gjort på vägen mot europeisk integration, och att de bör genomföras under öppenhet och utan dröjsmål.

20.  Europaparlamentet uppmanar de fem medlemsstater som ännu inte gjort det att erkänna Kosovo. Parlamentet betonar att detta ytterligare skulle underlätta en normalisering av förbindelserna mellan Belgrad och Priština. Alla medlemsstater uppmanas att göra sitt yttersta för att underlätta de ekonomiska och mellanmänskliga kontakterna samt de sociala och politiska förbindelserna mellan sina medborgare och Kosovos medborgare.

21.  Europaparlamentet berömmer det arbete som utförts av den särskilda undersökningsgruppen, vars utredningsresultat från juli 2014 innehåller tydliga bevis mot vissa f.d. högt uppsatta tjänstemän i Kosovos befrielsearmé (UCK), men inte mot befrielsearmén som helhet. Parlamentet välkomnar att en begäran om att inrätta en särskild domstol, som ska arbeta tillsammans med Kosovos rättssystem men ha en kammare i Nederländerna, har lämnats in och accepterats av den nederländska regeringen. Kosovos parlament uppmanas att snarast möjligt anta det lagstiftningspaket som behövs för detta. Kosovos myndigheter uppmanas att fortsätta sitt samarbete med den särskilda undersökningsgruppen.

22.  Europaparlamentet välkomnar Kosovos framsteg med att inrätta en egen vittnesskyddsenhet och stödja rättsliga och administrativa ramar, och likaså framstegen med att ingå samarbetsavtal med EU:s medlemsstater, men betonar samtidigt att det krävs ytterligare stöd för att underlätta för framtida vittnen att få flytta till tredjeländer.

23.  Europaparlamentet är mycket bekymrat över den senaste tidens misstankar om korruption inom Eulex. Parlamentet anser att Eulex har spelat, och fortfarande kan och bör spela, en viktig roll i Kosovo, och välkomnar därför kommissionens vice ordförande/unionens höga representant Federica Mogherinis snabba reaktion att utse en oberoende expert som ska försöka utreda dessa misstankar grundligt. Parlamentet önskar full insyn i utredningen och uppmanar alla berörda parter att samarbeta fullt ut så att utredningen kan slutföras snabbt. Det är viktigt att se till att experten kan göra en heltäckande undersökning som omfattar alla aspekter av fallet. Parlamentet är oroat över att känsliga dokument om korruptionsanklagelserna inom Eulex har försvunnit. En grundlig och heltäckande undersökning måste göras. Det är av yttersta vikt att EU:s trovärdighet återupprättas i Kosovo och utanför unionen, och att man drar lärdom av sina erfarenheter för framtida uppdrag. Såväl Europeiska ombudsmannen som Olaf har beslutat att inleda oberoende undersökningar av de misstänkta oegentligheterna inom Eulex, och parlamentet uppmanar samtliga utredare att samordna sina insatser och utbyta information. Parlamentet anser dock att det behövs en bred och djupgående analys för att bedöma Eulex övergripande effektivitet och ändamålsenlighet, och att revisionsrättens rapport från oktober 2012 bör uppdateras.

24.  Europaparlamentet uppmanar Eulex att genomföra sitt uppdrag med ökad kraft, och betonar att det är av avgörande betydelse att det råder fullständig insyn, fullständigt ansvarstagande och ökad effektivitet i dess arbete, att mer konkreta resultat av hög kvalitet visas och att man regelbundet och grundligt informerar om sin verksamhet och sina beslut. Parlamentet understryker att Eulex är viktigt för att nå ut till de lokala myndigheterna och uppmuntra dem att fullgöra sina åtaganden avseende rättsstatliga reformer, egenansvar och införande av lagstiftningsändringar för att överföra domstolsförhandlingar till annan plats. Kosovos myndigheter uppmanas att fortsätta respektera Eulex uppdrag och att stödja utövandet av dess verkställande mandat.

25.  Europaparlamentet noterar Kosovos framsteg när det gäller uppfyllande av kraven i färdplanen för viseringsliberalisering. Myndigheterna uppmanas att göra ytterligare ansträngningar och visa sin vilja att genomföra rekommendationerna, bland annat genom att anta de återstående fyra lagstiftningsdelarna. Kommissionen uppmanas att göra sitt yttersta för att påskynda processen för viseringsliberalisering för Kosovo, som är det sista landet i regionen med viseringsskyldigheter. Parlamentet uttrycker stark oro över den senaste tidens ökning av antalet medborgare som lämnat Kosovo för att resa till EU-länder, däribland romer, ashkalier och albaner. Prištinas myndigheter uppmanas att vidta effektiva åtgärder mot de kriminella nätverk som är inblandade i människosmugglingen, och att med hjälp av Europeiska unionens kontor i Priština tydligt förklara för allmänheten att det är liten chans att asylansökningar accepteras. Parlamentet betonar behovet av att åtgärda de underliggande orsakerna till att medborgare lämnar Kosovo, bland annat genom investeringar i kvalitetsutbildning särskilt för minoriteter och marginaliserade folkgrupper.

26.  Europaparlamentet uppmanar Serbiens och Kosovos myndigheter att inrätta system för samarbete för att ta hårdare tag mot och spränga de kriminella nätverk som utövar kontroll över, utnyttjar och smugglar irreguljära migranter från Kosovo till vissa EU-medlemsstater genom Serbien.

27.  Europaparlamentet uppmanar Kosovos myndigheter att anta den nya strategin och handlingsplanen för barns rättigheter, och framhåller vikten av att investera i utbildning, hälso- och sjukvård samt nutritionspolitik, särskilt för minoriteter och marginaliserade grupper. Parlamentet betonar att barnskyddslagen är viktig för att införa ett fungerande system för skydd av barn. Parlamentet framhåller dessutom vikten av att på central och lokal nivå öka institutionernas ansvarighet i syfte att övervaka genomförandet av barns rättigheter.

28.  Europaparlamentet noterar med oro de höga arbetslöshetssiffrorna, särskilt bland unga människor, och könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar att framsteg ifråga om äganderätten går långsamt, vilket utgör ett hinder för långsiktig ekonomisk tillväxt. Parlamentet noterar den stora nedgången i utländska direktinvesteringar under det tredje kvartalet 2014. Kosovos regering uppmanas att verka för att förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och att skapa en trygg miljö som lockar fler utländska direktinvesteringar till gagn för hela Kosovos befolkning. Kommissionen uppmanas att hjälpa unga företagare genom föranslutningsfonderna, och även att vidta åtgärder för att underlätta kontakter med företagare från andra EU-medlemsstater.

29.  Europaparlamentet är oroat över att tillämpningen av arbetsrätten och strejklagstiftningen fortfarande inte är tillfredsställande. Parlamentet konstaterar att arbetslösheten i Kosovo uppgår till cirka 30 procent och särskilt drabbar kvinnors medverkan i arbetslivet.

30.  Europaparlamentet beklagar att takten i förhandlingarna på hög nivå mellan Kosovo och Serbien minskat på grund av att val hållits i båda dessa länder. Parlamentet välkomnar att sammanträdena mellan Belgrad och Priština återupptogs i Bryssel den 9 februari 2015. Parlamentet noterar att möten ägt rum på teknisk nivå, och att vissa framsteg gjorts, bland annat vad gäller den fria rörligheten. Parlamentet beklagar att de flesta av de avtal som undertecknats av de båda parterna ännu inte genomförts helt och hållet, och uppmanar Serbien och Kosovo att arbeta vidare för att redan ingångna avtal ska genomföras med ny beslutsamhet. Parlamentet framhåller vikten av att förklara betydelsen och innebörden av dessa avtal för befolkningen. Parlamentet betonar att det kan gynna båda ländernas intressen att utveckla goda grannförbindelser.

31.  Europaparlamentet upprepar vikten av att Kosovo så snart som möjligt tilldelas en egen internationell telefonkod, vilket skulle bidra till att öka Kosovos internationella synlighet.

32.  Europaparlamentet välkomnar varmt ratificeringen av Internationella Olympiska kommitténs beslut att ge fullt erkännande till Kosovos nationella olympiska kommitté, och uppmanar med kraft andra idrottsförbund att agera på liknande sätt, så att Kosovos idrottare kan delta i europeiska och internationella idrottstävlingar som medborgare av sitt land.

33.  Europaparlamentet understryker att Kosovo bör prioritera att delta i internationella och regionala organisationer och mekanismer. Parlamentet anser att Kosovos förbindelser med och representation inom regionala organisationer och internationella byråer och organ såsom Europarådet samt kultur- och kulturarvsinstitutioner bör uppgraderas till fullvärdigt medlemskap, och att landets representation i europeiska och internationella medieorganisationer också bör uppgraderas, så att Kosovos artister kan delta i alla internationella kulturarrangemang, bland annat Eurovisionsschlagerfestivalen. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om vikten av att följa avtalet om regionalt samarbete.

34.  Europaparlamentet uppmanar Kosovos brottsbekämpande myndigheter och polisstyrkor att arbeta aktivt och samarbeta med sina motparter inom EU för att uppnå bättre samordning när det gäller att bekämpa terrorism, narkotikahandel och människohandel, och betonar i detta sammanhang betydelsen av Kosovos fulla medlemskap i Europol och Interpol.

35.  Europaparlamentet noterar att vissa framsteg gjorts avseende landets norra delar, särskilt att borgmästarvalen hölls genom landsomfattande val och att antalet EU‑finansierade projekt i norr ökar. Parlamentet betonar dock behovet av att fortsätta med uppbyggnaden av det serbiska kommunförbundet, vilket ytterligare bör minska behovet av parallella strukturer. Samtidigt noterar parlamentet att flera regelbundna ansträngningar kommer att behövas för att få de etniskt albanska respektive serbiska samhällena närmare varandra. Parlamentet efterlyser en gemensam lösning av problemet med bron i Mitrovica, som för närvarande är ett hinder för människornas fria rörlighet.

36.  Europaparlamentet upprepar på nytt behovet av total öppenhet när det gäller att informera om resultatet av dialogen mellan Belgrad och Priština och att involvera parlamenten och civilsamhällesorganisationerna i genomförandeprocessen.

37.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang de serbiska myndigheterna att ge sin fulla hjälp till repatrieringen av de kroppar efter kosovanska saknade personer som nyligen påträffats i Serbien, och att fortsätta utgrävningarna i fastställda områden eller söka i de områden där massgravar tros förekomma och i vilka saknade personer antas ligga begravda.

38.  Europaparlamentet stöder den fortsatta lagföringen av krigsförbrytelser på nationell nivå, och pekar på vikten av att lagföra krigsvåldtäkter.

39.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att förlänga mandatet för EU:s särskilda representant för Kosovo, så att det fortsätter löpa efter den 28 februari 2015.

40.  Europaparlamentet noterar med oro att explosionen den 6 juni 2014 vid Kosovos kärnreaktor A är ett bevis på hur bräckligt systemet är, och parlamentet begär på nytt att anläggningen ska stängas senast 2017. Parlamentet anser att Kosovos regering bör utforma en tydlig och hållbar energipolitik, eftersom detta är avgörande för landets ekonomiska utveckling. Energieffektiviteten måste främjas och man måste analysera energibehoven innan man fattar beslut om nya anläggningar.

41.  Europaparlamentet välkomnar insatserna för att diversifiera energikällorna och utveckla förnybar energi, och välkomnar särskilt att man påbörjat byggnadsarbeten för tre nya vattenkraftverk. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att anta och fullt ut tillämpa EU:s miljöskyddsnormer. Myndigheterna påminns på nytt om vikten av att konsekvent uppfylla miljönormerna när de utarbetar landets utvecklingsstrategi.

42.  Europaparlamentet är oroat över den stora mängd radioaktivt avfall i fast och flytande form som fortfarande ligger kvar utan säkert skydd i kommuner i hela Kosovo. Parlamentet uppmanar kommissionen att bistå Kosovos myndigheter och samarbeta nära med dem för att finna en slutgiltig lösning på problemet.

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten samt till Kosovos regering och parlament.


Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten för 2015
PDF 163kWORD 82k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2015 (2014/2221(INI))
P8_TA(2015)0067A8-0037/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2 och 136,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2014 om landsspecifika rekommendationer för 2014 (COM(2014)0400),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: Sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2014(9),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 om den årliga tillväxtstrategin för 2015 (COM(2014)0902),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 om att på bästa sätt använda flexibiliteten inom de befintliga reglerna i stabilitets- och tillväxtspakten (COM(2015)0012),

–  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om genomförandet av den europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(10),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0037/2015), och av följande skäl:

A.  Den ekonomiska återhämtningen i EU mattades av avsevärt under 2014, men har enligt kommissionen utsikter att ta fart igen under 2015 och att förbättras ytterligare under 2016. Sex år efter det att den finansiella krisen bröt ut 2008 har euroområdet fortfarande en rekordhög arbetslöshet på nästan 12 %. En svag tillväxt har förstärkt deflationstendenserna. I efterdyningarna av den finansiella krisen utmärker sig euroområdet särskilt som ett område med otillfredsställande tillväxt, samtidigt som ett antal länder återhämtar sig snabbare. Trots ett deflationstryck förutspår kommissionen att inflationen kommer öka från mitten av 2015 och under 2016.

B.  Investeringsnivån har sjunkit med 470 miljarder euro sedan krisen var som djupast och investeringsgapet beräknas till ungefär 230–370 miljarder euro jämfört med den långsiktiga tendensen. Reaktionen på statsskuldkrisen i euroområdet och på insikten om att den europeiska institutionella ramen har varit ineffektiv har varit stark, men inte tillräcklig för att ge ekonomin i euroområdet den skjuts som krävs för att tillväxten på nytt snabbt ska ta fart.

1.  Europaparlamentet anser att euroområdet fortfarande kämpar med konsekvenserna av en ovanligt lång ekonomisk nedgång som inleddes 2008. Parlamentet påpekar att återhämtningen fortfarande är skör och att den bör stärkas om den ska kunna leda till betydligt mer tillväxt och arbetstillfällen på medellång sikt. Parlamentet noterar dock att tillväxten under 2014 är mer brett baserad. Parlamentet konstaterar att dagens utmaning är att hantera både konjunkturberoende kortsiktiga problem och strukturella långsiktiga problem. Parlamentet understryker att kortsiktiga påfrestningar kan leda till kortlivade åtgärder som kan undergräva den långsiktiga förmågan till tillväxt. Parlamentet framhåller behovet av att se till att kort- och långsiktiga politiska åtgärder förstärker varandra.

2.  Europaparlamentet noterar kommissionens årliga tillväxtöversikt 2015 som går ut på att främja en återgång till högre tillväxtnivåer och stärka återhämtningen. Parlamentet stöder tillvägagångssättet med tre huvudlinjer (stärka investeringarna, påskynda strukturreformerna och driva en ansvarsfull, tillväxtvänlig budgetkonsolidering), som det rätta sättet att uppnå dessa mål. Parlamentet anser att detta tillvägagångssätt till fullo bör införlivas i de kommande landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att förbättra den europeiska planeringsterminen genom att förenkla de nuvarande förfarandena, bland annat tidsplanen, och öka de nationella parlamentens deltagande, med tanke på att endast omkring 9 % av de landsspecifika rekommendationerna hade genomförts fullständigt av medlemsstaterna under 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram solida uppgifter om genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna 2014. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att effektivisera de befintliga förfarandena för den europeiska planeringsterminen, bland annat tidsplanen, och att öka de nationella parlamentens medverkan i syfte att stärka det nationella egenansvaret för strukturreformer.

3.   Europaparlamentet betonar vikten och mervärdet av tidigare års rapporter om integrationen av den inre marknaden, som bidragit till de övergripande prioriteringarna i kommissionens årliga tillväxtöversikt, liksom till fastställandet av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser därför att det är ytterst beklagligt att rapporten om integrationen av den inre marknaden har utgått för 2015.

4.  Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringstermin som infördes 2010 fastställer en årlig cykel för samordning av den ekonomiska politiken med en detaljerad analys av medlemsstaternas planer på budgetmässiga, makroekonomiska och strukturella reformer.

5.  Europaparlamentet oroar sig över att de flesta medlemsstater fortfarande förlorar marknadsandelar globalt. Parlamentet anser att EU-ekonomin som helhet behöver stimulera sin konkurrenskraft ytterligare i den globala ekonomin, i synnerhet genom att stärka konkurrensen på varu- och tjänstemarknaderna för att främja en innovationsdriven effektivitet. Parlamentet insisterar på att arbetskostnaderna ska anpassas till produktiviteten och att lönerna ska bidra till att upprätthålla de sociala trygghetssystemen. Parlamentet betonar att medlemsstaterna när de måste finansiera sina utgifter i enlighet med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten bör minska sina löpande utgifter snarare än att dra ned på sina investeringsåtaganden, även om reglerna inte tar hänsyn till att investeringsutgifter och löpande utgifter har olika effekter på tillväxten. Parlamentet noterar kommissionens meddelande om att på bästa sätt använda flexibiliteten inom de befintliga reglerna i stabilitets- och tillväxtspakten (COM(2015)0012), eftersom detta meddelande förtydligar förfarandet och förklarar kopplingen mellan strukturreformer, investeringar och budgetansvar samtidigt som den flexibilitet som reglerna medger utnyttjas på bästa sätt. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att rationalisera den europeiska planeringsterminen. Parlamentet påpekar att man vid utarbetandet av de landsspecifika rekommendationerna bör undvika att använda samma standardlösningar för alla.

Investeringar

6.  Europaparlamentet anser att bristen på investeringar beror på det låga förtroendet, låga förväntningar på efterfrågan, hög skuldsättning, försiktighet när det gäller privata investeringar, avsaknad av åtgärder som främjar lönsamma offentliga investeringar, fragmenteringen av finansmarknaderna, långsam skuldreducering, låga förväntningar på efterfrågan som förvärrats av åtstramningsåtgärder för att korrigera de alltför höga utgifterna, bristande finansieringsförmåga och att medlemsstaterna och EU i många fall inte vidtar lämpliga åtgärder för att komma till rätta med dessa faktorer. Parlamentet understryker att investeringsgapet bara kan överbryggas genom riktade offentliga investeringar och betydligt större investeringar i privata företag och i europeiskt näringsliv. Parlamentet uppmanar till reformer som bidrar till ett nytt företagarklimat som stimulerar nyföretagande, nya investeringar och innovationer, där möjligheten till avkastning på investeringar är en avgörande faktor för att locka finansiellt kapital till den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar att en ökad finansiering av investeringar kräver ett välfungerande finansiellt system där ökad stabilitet och befintliga gränsöverskridande institutioner kan underlätta tillgången till likviditet och marketmakerfunktioner, särskilt för små och medelstora företag.

7.  Europaparlamentet välkomnar investeringsplanen för Europa, som är ett viktigt instrument för att öka de privata och offentliga investeringarna. Parlamentet noterar att planen är avsedd att leda till ytterligare investeringar, utveckla nya projekt, dra till sig investerare och återställa förtroendet. Parlamentet anser dock att det är alldeles för tidigt att göra en meningsfull bedömning av planens faktiska effekt. Parlamentet noterar att ökade investeringar inte bör ses som ett alternativ till reformer utan snarare som ett komplement. Parlamentet insisterar på att de medel som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) förfogar över bör användas för att finansiera projekt som ger ekonomisk avkastning eller där en kostnads-nyttoanalys ger en positiv social effekt. Parlamentet betonar att Efsi inte bara får ersätta nationellt finansierade projekt med europeiska projekt som bygger på medfinansiering. Parlamentet betonar att de europeiska bör leda till ytterligare investeringar och inte bara ersätta nationella investeringsmedel som skulle gå till konsumtion. Parlamentet anser att investeringsplanen för Europa i första hand bör inriktas på projekt med ett europeiskt mervärde som ännu inte kan få bankfinansiering. Parlamentet betonar i detta sammanhang att investeringsplanens lagstiftningsinslag är viktiga för att förbättra investeringsklimatet. Parlamentet konstaterar att det är avgörande att kommissionens investeringsplan genomförs för att det önskade mervärdet ska uppnås. Parlamentet betonar att investeringsprojekten måste väljas med omsorg för att planen inte ska misslyckas med att skapa tillväxt och hållbara arbetstillfällen i Europa. Parlamentet erinrar om att resultatet av kommissionens investeringsplan måste bedömas strikt, särskilt när det gäller hur projekt väljs ut och prioriteras, och att man också måste undvika att privatisera vinster eller nationalisera förluster. Parlamentet betonar det ömsesidiga beroendet mellan investeringsplanens effekt och de projekt som verkligen genomförs. Parlamentet understryker att målet med en kraftig hävstångseffekt inte bör uppnås på bekostnad av ett sunt projekturval, vilket också bör ta hänsyn till projektens geografiska placering. Parlamentet understryker att styrning och urvalsförfaranden måste hålla hög kvalitet. Parlamentet noterar att de medlemsstater som genomför anpassningsprogrammet förväntar sig att investeringsplanen ska ha en betydande gynnsam effekt på och underlätta tillgången till bidrag och lån för små och medelstora företag, som är de som har drabbats hårdast av krisen.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt stödja investeringsplanen och att bidra till Efsi genom att komplettera de belopp som tillhandahålls genom EU-budgeten och av EIB, i syfte att vägleda och uppmuntra den privata sektorn att investera.

9.   Europaparlamentet betonar att investeringsplanen bör innefatta en särskild ordning för små och medelstora företag, för att skapa rättvisa villkor, eftersom små och medelstora företag lätt missgynnas på grund av sin storlek och ställning på marknaden.

10.  Europaparlamentet betonar att bristande tillgång till finansiering, i synnerhet för små och medelstora företag, är ett av de största hindren för tillväxt i EU. Parlamentet är bekymrat över att det fortsätter att vara svårt för små och medelstora företag att få banklån. Parlamentet anser att alternativ till bankfinansiering behövs, i synnerhet genom att förbättra affärsklimatet för riskkapital, samverkansfinansiering och främjande av kreditunioner, men även, mer allmänt, genom att skapa förutsättningar för en effektiv allokering av kapital via kapitalmarknaderna. Parlamentet anser att mer integrerade kapitalmarknader och bättre tillsyn av finansinstitut är av grundläggande betydelse för att uppnå dessa mål på kort och medellång sikt. Parlamentet betonar att små och medelstora företag bör få bör privilegierad tillgång till investeringsplanen.

11.  Europaparlamentet erkänner att energin är viktig för den ekonomiska konkurrenskraften. Parlamentet betonar behovet av att avskaffa hinder för den inre energimarknaden genom att bland annat främja energioberoende. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de framsteg som görs på detta område, både på EU-nivå och nationell nivå, och stödja insatser för att åtgärda fragmentering och svårigheter vid genomförandet.

12.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över bristen på framsteg när det gäller att minska den alltför höga privata skuldsättningen. Parlamentet påpekar att detta inte endast är ett problem för den finansiella stabiliteten, då det också begränsar EU:s tillväxtpotential och gör ECB:s penningpolitik mindre effektiv. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ytterligare förslag till effektiva förfaranden för minskad skuldsättning inom den privata sektorn, även konkurs- och insolvensförfarandena, samtidigt som man främjar en rättvis och transparent fördelning av kostnadsbördan, eftersom den enorma skuldbörda som vilar på företag och hushåll är en av de centrala faktorer som begränsar de privata investeringarna.

Strukturreformer

13.  Europaparlamentet noterar att vissa länder fortfarande behöver genomföra strukturreformer. Parlamentet noterar också att de medlemsstater som framgångstrikt har genomfört anpassningsprogrammen eller program för finanssektorerna har kunnat återvända till kapitalmarknaderna där de nu har tillgång till kapital till låga räntor. Parlamentet påpekar att orsakerna till denna återgång bland annat var de åtgärder som vidtogs av Europeiska centralbanken (ECB). Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna i övriga euroområdet att inte vara mindre ambitiösa när det gäller att modernisera sina ekonomier. Parlamentet noterar att vederbörlig hänsyn bör tas till reformernas sociala inverkan och sysselsättningseffekter. Parlamentet betonar att en mindre stram penningpolitik från ECB måste kompletteras av ambitiösa och socialt hållbara strukturreformer i medlemsstaterna.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att effektivisera sina arbetsmarknader, utveckla en aktivare arbetsmarknadspolitik i syfte att skapa välbetalda arbetstillfällen, modernisera de sociala skyddssystemen, även pensionssystemen, samtidigt som integreringen, hållbarheten och rättvisan i systemen skyddas, och att förbättra och förenkla de rättsliga och administrativa förutsättningarna för företagsinvesteringar. Parlamentet betonar att strukturreformer måste leda till verklig och hållbar tillväxt, högre sysselsättning, ökad konkurrenskraft och ökad konvergens, och bör kompletteras med väl riktade åtgärder, långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och utveckling, innovation, infrastruktur, industri, IKT, hållbar energi och mänskliga resurser.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skydda och stärka integreringen, hållbarheten och rättvisan i det sociala skyddet, särskilt för de mest behövande, och att förbättra och förenkla de rättsliga och administrativa förutsättningarna för företagsinvesteringar. Parlamentet betonar att arbetstillfällen måste hålla god kvalitet för att motverka fattigdom bland arbetstagarna och att de bör motverka löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Parlamentet understryker att ekonomiska reformer måste kompletteras med väl riktade åtgärder, långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och utveckling, innovation, infrastruktur, IKT och hållbar energi.

16.  Europaparlamentet betonar att ett minskat EU-beroende av externa energikällor måste ingå i unionens tillväxtstrategi. Parlamentet upprepar därför behovet av att låta en diversifiering av de externa energikällorna, en uppgradering av EU:s energiinfrastruktur och fullbordandet av EU:s inre marknad för energi vara huvudprioriteringar i EU:s strategi för energitrygghet

17.  Europaparlamentet betonar att EU inte kan konkurrera enbart med kostnader utan att produktiviteten måste öka genom hållbara investeringar i forskning och utveckling, utbildning och kompetens samt resurseffektivitet, både på nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och regeringarna att prioritera dessa områden i sina budgetar. Parlamentet understryker att medlemsstaterna särskilt bör uppmärksamma ungdomsarbetslösheten när de utarbetar reformer, så att unga inte fråntas sina möjligheter redan från början. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbare och effektivare använda de tillgängliga finansiella medlen för detta, bland annat inom ramen för ungdomsgarantin.

18.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att införliva ekonomiskt stöd och det tillfälliga trojkasystemet i en förbättrad rättslig struktur som är förenlig med EU:s ram för ekonomisk styrning och EU-lagstiftningen, för att på detta sätt garantera demokratisk ansvarsskyldighet. Parlamentet betonar vikten av att se till att det görs en uppföljning av de trojkarapporter som parlamentet antog i mars 2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra slutsatserna i dessa rapporter. Parlamentet påpekar att EU:s ekonomiska stöd till vissa medlemsstater, vilket utgjort en kombination av solidaritet och villkor, är mest framgångsrikt när det finns ett starkt nationellt egenansvar och ett engagemang till förmån för reformer. Parlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att de behöver göra en heltäckande bedömning av effekterna av programmen för ekonomiskt stöd.

19.  Europaparlamentet begär att kommissionen omedelbart vidtar åtgärder för att bekämpa skattebedrägerier och skatteundandragande. Parlamentet efterlyser ett skattesystem som är enkelt och transparent. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att komma överens om förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som ett viktigt verktyg i den kampen, och anser att parlamentets ståndpunkt av den 19 april 2012 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas(11) ska utgöra grunden för en rimlig kompromiss. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att flytta skatten från arbete. Parlamentet konstaterar att åtgärderna för att bekämpa skattebedrägerier och skatteundandragande inte bör undergräva medlemsstaternas befogenheter, Parlamentet välkomnar dock ett effektivt samarbete om skattearrangemang på EU-nivå.

20.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av reformer inom utbildningssystemen för att kommande generationer ska vara redo för behoven på framtidens växande arbetsmarknader.

21.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna och kommissionen ännu inte har fullgjort sitt åtagande att fullborda den inre marknaden, särskilt inte den inre marknaden för tjänster och den digitala ekonomin.

22.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att förbättra styrningen av den inre marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att anpassa den inre marknadens mål till den europeiska planeringsterminens mål och att se till att övervakningsmekanismerna för båda dessa är förenliga. Parlamentet anser att ett separat analysverktyg bestående av indikatorer som mäter genomförandet av den inre marknaden kan ge värdefull vägledning för de landsspecifika rekommendationerna och den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet betonar vikten och mervärdet av tidigare års rapporter om integrationen av den inre marknaden, som bidragit till de övergripande prioriteringarna i kommissionens årliga tillväxtöversikt, liksom till fastställandet av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser därför att det är beklagligt att rapporten om integrationen av den inre marknaden har utgått för 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att till fullo utnyttja samtliga åtgärder som föreskrivs i EU-lagstiftningen för att se till att den europeiska planeringsterminen genomförs.

23.  Europaparlamentet är oroat över de protektionistiska tendenserna i vissa medlemsstater. Parlamentet påpekar att fördraget inte föreskriver någon begränsning av den fria rörligheten för personer, tjänster och kapital, och påminner om att kommissionen måste skydda dessa friheter och se till att de efterlevs.

24.  Europaparlamentet understryker att avsaknaden av en välfungerande inre arbetsmarknad och av en balanserad hållning till invandring hämmar tillväxten i EU. Parlamentet är oroat över de protektionistiska tendenserna i vissa medlemsstater. Parlamentet påpekar att fördraget inte föreskriver någon begränsning av den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital, och påminner om att kommissionen måste skydda dessa friheter och se till att de efterlevs.

25.  Europaparlamentet upprepar vikten av att säkerställa arbetstagarnas rörlighet (både gränsöverskridande och sektoröverskridande), ökad arbetsproduktivitet (knuten till kompetensutveckling för att förbättra anställbarheten), kvalitativa arbetstillfällen och flexibilitet på arbetsmarknaden, samtidigt som det nödvändiga utrymmet för säkerhet i arbetet bibehålls, användningen av osäkra anställningar begränsas och ett tillräckligt utrymme för kollektiva förhandlingar säkerställs. Parlamentet betonar att det i framtiden kommer att bli mycket viktigt att bättre anpassa tillgången på kompetens till efterfrågan, och även att erbjuda yrkes- och karriärvägledning. Parlamentet anser att ökad rörlighet kan bidra till att minska det fortsatt stora antalet vakanser som förekommer parallellt med den höga arbetslösheten. Parlamentet understryker vikten av att investera i anställbarhet för kvinnliga arbetstagare och unga, särskilt i samband med ny teknik och nya sektorer, med tanke på att dessa sektorer har potential att skapa nya arbetstillfällen.

26.  Europaparlamentet välkomnar åtgärder som gör processen för den europeiska planeringsterminen mer effektiv och demokratisk. Parlamentet är medvetet om att genomförandet är bättre inom de offentliga finanserna där det finns bättre övervakningsverktyg. Parlamentet efterlyser en balanserad integration av indikatorer för sysselsättning och socioekonomiska faktorer.

Budgetansvar

27.  Europaparlamentet välkomnar den betydande minskningen av antalet länder som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott – 11 länder 2014 jämfört med 24 länder 2011. Parlamentet noterar att på grund av denna förbättring av de offentliga finanserna förväntas budgetläget i EU nu att förbli i stort sett neutralt under 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om EU:s budgetläge är förenligt med behovet att öka investeringarna. Parlamentet är emellertid bekymrat över den växande ojämlikheten och den minskade köpkraften, den höga långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten och över att den offentliga och privata skuldsättningen fortfarande är mycket hög i ett antal medlemsstater i euroområdet, något som inte bara hindrar tillväxten utan också utgör en betydande risk vid eventuella framtida chocker. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en försiktig och konservativ tolkning av tillväxtindikatorerna och att granska kvaliteten i ekonomiska prognoser, eftersom kommissionens tidigare prognoser alltför ofta har fått skrivas ned.

28.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att de flesta medlemsstaterna måste fortsätta att eftersträva en tillväxtvänlig konsolidering av de offentliga finanserna. Parlamentet uppmanar medlemsstater med tillräckligt budgetutrymme att sänka skatterna och socialförsäkringsavgifterna i syfte att stimulera privata investeringar och skapandet av nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta rekommendationer till medlemsstaterna, även de som fortfarande genomför ekonomiska anpassningsprogram, så att de ger stöd till hållbara och socialt balanserade strukturreformer som leder till skapande av sysselsättning av god kvalitet, ökad konkurrenskraft och stärkt konvergens.

29.  Europaparlamentet noterar kommissionens bedömning av medlemsstaternas utkast till budgetplaner. Parlamentet betonar att syftet med granskningen av utkasten till budgetplaner bör vara hållbara finanser. Parlamentet insisterar på vikten av att tillämpa finanspolitiska regler och till fullo iaktta principen om likabehandling.

30.  Europaparlamentet noterar att det konstaterades att endast fem medlemsstater till fullo iakttog stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. Parlamentet betonar att stabilitets- och tillväxtpakten utarbetades i samförstånd mellan medlemsstaterna. Parlamentet understryker att om en stor del av utgifterna läggs på att betala tillbaka offentliga skulder minskar de resurser som kan läggas på offentliga tjänster och investeringar. Parlamentet godtar därför att det fortfarande är nödvändigt att minska underskotten i kraftigt skuldsatta länder, men anser att denna budgetkonsolidering bör göras på ett sätt som skyddar sårbara användare av offentliga tjänster, skyddar offentliga investeringar och ökar intäkterna på ett rättvist sätt genom ökad tillväxt.

Stärkt samordning av den nationella politiken

31.  Europaparlamentet välkomnar rapporten om förvarningsmekanismen. Parlamentet noterar den stegvisa minskningen av de interna obalanserna i medlemsstaterna. Parlamentet påminner om de externa obalanserna i flera medlemsstater, inklusive de stora handelsöverskotten. Parlamentet noterar en förlust av globala marknadsandelar för unionen som helhet.

32.  Europaparlamentet påpekar att förfarandet vid makroekonomiska obalanser inte endast är avsett att undvika kraftfulla negativa effekter för tillväxten och sysselsättningen inom ett land, utan även att förhindra att effekterna av dåligt utformad nationell politik sprider sig till andra medlemsstater i euroområdet. Parlamentet noterar Europeiska rådets tillkännagivande i december 2014 om att under 2015 fortsätta diskussionerna om en närmare samordning av den ekonomiska politiken inom EMU genom de fyra ordförandenas rapport.

33.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att den nuvarande ramen för ekonomisk styrning saknar tillräcklig demokratisk ansvarsskyldighet i tillämpningen av dess regler och för de institutioner och organ som berörs. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram de förslag som krävs för att ta itu med bristen på demokratisk ansvarsskyldighet i EU:s ekonomiska styrning.

34.  Europaparlamentet noterar att vederbörlig hänsyn bör tas till effekterna av att oljepriset sjunkit kraftigt och huruvida denna oförutsedda vinst till fullo bör överföras på konsumenterna av fossila bränslen eller om den bör delas, genom att regeringarna ökar skatterna på fossila bränslen för att minska deras effekter, finansierar investeringar, undviker att undergräva klimatförändringspolitiken och minskar deflationseffekterna.

EU:s budget

35.  Europaparlamentet understryker att principen om riktighet i de offentliga räkenskaperna bör prägla upprättandet av de nationella budgetarna liksom EU:s budget så att konvergens och stabilitet ska kunna tryggas inom EU. Parlamentet är övertygat om att denna riktighet utgör ett av inslagen vid hanteringen av förtroendekrisen mellan medlemsstaterna liksom mellan medlemsstaterna och de europeiska medborgarna. Denna förtroendeförlust har ökat sedan finanskrisen bröt ut.

36.  Europaparlamentet efterlyser därför en harmonisering av de ekonomiska antaganden som används vid upprättandet av de nationella budgetarna. Parlamentet anser i synnerhet att en gemensam bedömning bör göras av de olika aspekterna av den internationella konjunkturen.

37.  I syfte att underlätta jämförbarheten och undvika alltför stora makroekonomiska obalanser efterlyser Europaparlamentet en ökad harmonisering av det sätt på vilket de offentliga räkenskaperna presenteras. Parlamentet efterlyser framför allt en standardisering av medlemsstaternas redovisning av sina bidrag till unionens budget.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda alla demokratiska underskott i planeringsterminen inom ramen för det åtgärdspaket för att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen som kommissionen aviserat för 2015.

39.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt med en närmare samverkan mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten inom ramen för den europeiska planeringsterminen för den ekonomiska styrningen och budgetstyrningen. Parlamentet förbinder sig att fördjupa sina förbindelser med de nationella parlamenten i en konstruktiv anda av partnerskap.

40.  Europaparlamentet beklagar att mängden obetalda räkningar i EU-budgeten undergräver EU:s trovärdighet och strider mot de tillväxt- och sysselsättningsmål – särskilt avseende ungdomsarbetslösheten – som antagits på högsta politiska nivå och stödet för små och medelstora företag, och befarar att klyftan mellan unionen och medborgarna kan komma att fördjupas.

41.  Europaparlamentet anser att man efter valet inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen bör analysera och därmed öka EU-medlens mervärde när det gäller att bidra till de mål för konkurrenskraft, tillväxt, sysselsättning och energiomställning som fastställts av unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en tydligare metod för bättre spårning av EU:s medel och utgifter relaterade till Europa 2020-målen så att mer effektiva konsekvensbedömningar kan göras.

42.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att rapportera om de eventuella negativa följer som problemet med försenade betalningar skulle få för medlemsstaternas åtaganden inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

43.  Europaparlamentet konstaterar att i många medlemsstater har den offentliga förvaltningen ännu inte effektiverats, trots att man genom förbättringar på detta område skulle kunna åstadkomma besparingar genom att rationalisera organisationen och minska byråkratin för företag och medborgare.

44.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin årliga tillväxtöversikt 2015 betonar vikten av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (inbegripet sysselsättningsinitiativet för unga). Parlamentet påminner om att dessa medel utgör 10 % av genomsnittet för de totala offentliga investeringarna i EU, men att situationen varierar mellan länderna och att de i vissa medlemsstater kan uppgå till så mycket som 80 % av de offentliga investeringarna. Parlamentet framhåller att struktur- och investeringsfonderna utgör ett gott exempel på synergier mellan EU-budgeten och de nationella budgetarna på grundval av gemensamt överenskomna mål om tillväxt och investeringar som fastställts i partnerskapsavtalen i enlighet med Europa 2020-strategin. Parlamentet stöder alla insatser till förmån för ett smart sammanförande av europeiska och nationella budgetmedel i syfte att åstadkomma effektivitetsvinster, ekonomisk stimulans och lägre nationella budgetunderskott genom positiva effekter av resursdelning.

45.  Europaparlamentet uppmärksammar att man brådskande måste hantera skattefusket som kan komma att beröva EU viktiga resurser.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en analys av vilka konsekvenser en omfördelning av medel från EU-program, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020, kan komma att få.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skjuta till medel till investeringsplanen vars syfte är att maximera de offentliga utgifternas genomslag och locka privata investeringar.

o
o   o

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.
(2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.
(3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.
(4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.
(5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
(6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.
(7) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
(8) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.
(9) Antagna texter, P7_TA(2014)0129.
(10) Antagna texter, P7_TA(2013)0036.
(11) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 134.


Den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten för 2015
PDF 303kWORD 115k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2015 (2014/2222(INI))
P8_TA(2015)0068A8-0043/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 145, 148, 152 och 153.5 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel IV (Solidaritet),

–  med beaktande av artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) avseende särskilda åtgärder för unionens yttersta randområden,

–  med beaktande av den reviderade europeiska sociala stadgan, särskilt artikel 30 om rätt till skydd mot fattigdom och social utslagning,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: Sysselsättning och sociala aspekter(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 Årlig tillväxtöversikt för 2015 (COM(2014)0902) och det utkast till gemensam sysselsättningsrapport som bifogats detta,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension (COM(2013)0690),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och av sin resolution av den 15 november 2011 om detta(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om sysselsättningsaspekter och sociala aspekter av trojkans (kommissionen, ECB och IMF) roll och verksamhet beträffande programländerna i euroområdet(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i Europeiska unionen(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen(7),

–  med beaktande av sin resolution från den 17 juli 2014 om ungdomssysselsättning(8),

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) rapport av den 5 december 2014 Global Wage Report 2014/2015,

–  med beaktande av OECD:s arbetsdokument av den 9 december 2014 Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juli 2014 Initiativ för grön sysselsättning: Ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential (COM(2014)0446),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 14 september 2011(9) och av den 16 januari 2014(10) om en EU-strategi mot hemlöshet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8‑0043/2015), och av följande skäl:

A.  Europa måste följa den sociala marknadsekonomiska modellen, så att man säkerställer hållbar tillväxt för att skapa arbetstillfällen till nästa generation och inte skulder.

B.  Den ekonomiska och sociala situationen i EU är fortsatt dyster, och enligt kommissionens ekonomiska prognos från hösten 2014 är den ekonomiska återhämtning fortfarande bräcklig. Trots de negativa tillväxtsiffrorna i euroområdet under de två senaste åren beräknas tillväxten i euroområdet bli 0,8 % för 2014 och 1,1 % för 2015. Endast några få medlemsstater har bättre prognoser, och kommissionen har systematiskt skrivit ner sina egna prognoserna under de senaste åren. Trots att det totala beräknade underskottet i EU28 har minskat till 3 % för 2014 är det fortfarande högt i vissa medlemsstater, vilket visar att det fortfarane behövs en finanspolitisk konsolidering som är förenlig med tillväxt såväl som bättre och hållbar sysselsättning, eftersom återhämtningen varken är kraftfull eller understödd.

C.  Den snabba finanspolitiska konsolideringen som genomfördes under den ekonomiska krisen har hindrat medlemsstaterna från att nå Europa 2020-målen, vilket visar att finanspolitiken bör vara differentierad och anpassad till den specifika situation som råder i varje medlemsstat. Det kraftiga prisfallet på olja kan ge ytterligare stimulans åt ekonomin i många medlemsstater, särskilt om det snabbt leder till minskade energikostnader för hushållen och företagen.

D.  EU måste fortsätta att förbättra sin ekonomiska och sociala politik för att så snabbt som möjligt nå Europa 2020-målen, och samtidigt minska risken för varaktig stagnation och deflation. För att åstadkomma detta måste man fortsätta med insatser för att främja investeringar och strukturreformer som ökar den ekonomiska konkurrenskraften på ett socialt ansvarsfullt sätt. Det behövs en ekologisk omvandling för att trygga övergången till en resurseffektiv ekonomi och en hållbar utveckling. Det är oroväckande att EU:s betydelse i världsekonomin minskar till följd av krisen, den minskade industribasen och bristen på förtroende hos investerare och entreprenörer, medan vissa länder visar tydliga tecken på återhämtning. I oktober 2014 bedömde IMF att sannolikheten för en recession i euroområdet hade ökat och skulle uppgå till 35–40 % vid årsskiftet.

E.  Det är i huvudsak medlemsstaternas ansvar att utarbeta sysselsättningspolitiken, även en sysselsättningspolitik för ungdomar, och sådana åtgärder bör i första hand vidtas på nationell nivå.

F.  EU måste snarast möjligt ta itu med problemet med en snabbt åldrande befolkning.

G.  Trots vissa förbättringar (för första gången sedan 2011 har man sett en liten ökning av heltidsanställningar) ligger arbetslösheten kvar på historiskt höga nivåer med nästan 25 miljoner människor utan arbete i EU. Långtidsarbetslösheten är oroväckande hög, och 12 miljoner människor har varit arbetslösa i över ett år (en fyraprocentig ökning sedan året innan). Ungdomsarbetslösheten har inte minskat nämnvärt (bara med 1,9 % sedan 2013) och uppgår till 21,2 % i genomsnitt i EU. Av de långtidsarbetslösa i EU är 75 % under 35 år. Situationen på arbetsmarknaden är särskilt svår för unga personer, förutom i vissa medlemsstater, oberoende av vilken utbildningsnivå de har.

H.  Europeiska socialfonden med ungdomsgarantin samt sysselsättningsinitiativet för ungdomar måste användas till fullo och på korrekt sätt för att finansiera hållbara projekt i syfte att bekämpa arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten.

I.  Det är fortfarande en stor andel unga som varken arbetar eller studerar, och unga romer är överrepresenterade i denna grupp.

J.  Flera faktorer, bland annat att man inte lyckats skapa en gynnsam miljö som stimulerar investeringar och tillväxt, att marknadsinkomsterna har minskat och att de sociala transfereringarna har försvagats över tiden(11), samt medlemsstaternas åtgärder för att återskapa den ekonomiska balansen genom att minska utgifterna för socialt skydd, har inneburit att hushållens disponibla bruttoinkomst minskat betydligt, så att miljontals europeiska familjer riskerar utestängning, och har på ett alarmerande sätt ökat ojämliketerna, även bristen på jämställdhet. En av fyra européer riskerar fattigdom. Undersysselsättningen och otryggheten har skjutit i höjden, och för 50 % av alla arbetssökande räcker det inte med en anställning för att ta sig ur fattigdomen.

K.  Enligt siffrorna för 2013, som är de senaste, är 5,1 % av arbetskraften i EU28 långtidsarbetslös, vilket är mer än någonsin tidigare. Långtidsarbetslöshet har inte bara allvarliga konsekvenser för den enskilde livet ut, men kan också utvecklas till strukturarbetslöshet i EU.

L.  För närvarande riskerar 25,1 % av EU:s befolkning fattigdom eller social utestängning. Barnfattigdomen växer i genomsnitt snabbare än fattigdomen i stort, och ett av tre barn lever under fattigdomsgränsen i vissa medlemsstater.

M.  Äldre arbetstagare är den grupp som löper störst risk att bli långtidsarbetslösa. Bara hälften av arbetstagarna i åldersgruppen 55–65 år var i arbete under 2012. Äldre drabbas hårdare av de minskade offentliga utgifterna för sociala tjänster, hälso- och sjukvård samt sociala förmåner. Vissa kategorier av äldre, t.ex. personer över 80 år, äldre kvinnor, äldre migranter och äldre i etniska minoritetsgrupper, löper särskilt stor risk att drabbas av fattigdom.

N.  För att motverka krisen har vissa medlemsstater skurit ned kraftigt på de offentliga utgifterna, samtidigt som efterfrågan på socialt skydd har ökat på grund av den ökade arbetslösheten. De nationella budgetanslagen för socialförsäkringar har belastats ytterligare, eftersom de sociala avgifterna har minskat i takt med att arbetstillfällena har gått förlorade och lönerna sänkts i stor skala, och detta utgör en allvarlig risk för den europeiska sociala modellen. De efterfrågade reformerna tillgodoser inte medborgarnas behov och förväntningar när det gäller sysselsättning och på det sociala området.

O.  Fattigdomsminskning är inte bara ett av de viktigaste målen i Europa 2020-strategin, utan även ett samhällsansvar som vilar på medlemsstaterna, och värdig och hållbar sysselsättning är den bästa vägen ut ur fattigdom. Insatserna måste därför inriktas på att underlätta anställning, särskilt för dem som är längst ifrån arbetsmarknaden. Det råder fortfarande en stor ojämlikhet på arbetsmarknaden och kvinnor över 55 år löper större risk än män att drabbas av fattigdom eller social utestängning.

P.  De socioekonomiska obalanserna mellan medlemsstaterna har ökat ytterligare, medan målet om regional konvergens går i motsatt riktning. Arbetslöshetsklyftan mellan kärna och periferi har vidgats från 3,5 % år 2000 till 10 % år 2013. Denna skillnad ökar risken för fragmentering och hotar EU:s ekonomiska stabilitet och sociala sammanhållning. I den sjätte sammanhållningsrapporten framhålls strukturfondernas betydelse för att utjämna olikheter, särskilt under krisen.

Q.  Enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska unionen, för att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen, utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna. Bland de berörda regionerna ska särskild hänsyn tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

R.  Regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar har oftast högre arbetslöshet och lägre ekonomisk tillväxt, och där saknas också betydande investeringar som ger dem bättre förutsättningar.

S.  Parlamentet har under de senaste två åren varnat för de sociala riskerna med deflation i en kontext med låg tillväxt, hög arbetslöshet och löner som pressas nedåt. Europeiska centralbanken (ECB) har förutspått låg inflation på lång sikt och varnat för vilka konsekvenser detta kan få för den interna efterfrågan, tillväxten och sysselsättningen. Deflation har varit en realitet sedan augusti 2014 i åtta medlemsstater (varav sex är i euroområdet). Efterfrågan och jobbskapandet i EU hämmas kraftigt av den svaga kreditgivningen till små och medelstora företag och behovet att minska alltför stora offentliga och privata skulder, särskilt bolån. Den sjunkande inflationen gör att dessa problem blir betydligt värre genom att höja realräntan och den reella skuldbördan, och kan leda till en ond cirkel med ekonomisk depression. Med anledning av dessa problem införde ECB den 22 januari 2015 ett utökat program för tillgångsköp med sammanlagda månatliga tillgångsköp på upp till 60 miljarder euro, och avsikten är att åtminstone genomföra dem fram till september 2016.

T.  En expansiv penningpolitik kan användas i exportfrämjande syfte för att förbättra EU:s ekonomi på kort sikt.

U.  Låga räntor kan användas för att stimulera investeringar i EU.

V.  Den finanspolitiska konsolideringen har tagit fart och nya huvudmål införts med mer fokus på strukturella än på cykliska underskott. Trots detta är den finanspolitiska multiplikatorns storlek fortsatt mycket stor i den nuvarande kontexten. Det medelfristiga målet och skuldmålet måste uppnås i syfte att skapa ett klimat som gynnar ekonomisk tillväxt och jobbskapande. Det behövs en systematisk utvärdering av hur de sociala förhållandena, miljön och jämställdheten mellan kvinnor och män påverkas av dessa åtgärder.

W.  Offentliga och privata investeringar i EU har minskat på ett oroväckande sätt och är nu nästan 20 % mindre än före krisen, vilket också är lägre jämfört med EU:s viktigaste ekonomiska partner i övriga världen. Några av de högsta prioriteringarna för både kommissionen och medlemsstaterna måste vara att satsa på bättre och hållbara jobb, humankapital, forskning och innovation (inklusive småskaliga projekt), en resurseffektiv energiunion, den digitala inre marknaden, främjandet av entreprenörskap samt ett bättre företagsklimat för små och medelstora företag, eftersom investeringar på dessa områden är viktiga inte bara för att få till stånd en återhämtning utan även för att utöka EU:s ekonomiska potential för tillväxt och välståndsskapande.

X.  De nationella parlamenten, Europaparlamentet, lokala och regionala myndigheter, organisationer i civilsamhället och arbetsmarknadens parter har inte varit tillräckligt involverade i den europeiska planeringsterminen på EU-nivå och nationell nivå, vilket har hämmat egenansvaret för medlemsstaternas reformer och utvecklingen av sociala och hållbara lösningar för alla, och minskat medborgarnas förtroende för EU-projektet,

Y.  Fastställandet av löner tillhör medlemsstaternas behörighetsområde.

En ambitiös ekonomisk politik för tillväxt, skapande av kvalitetsjobb och bekämpande av deflation

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens samordnade tillväxtstrategi, som vilar på tre huvudpelare: en investeringsplan för Europa, strukturreformer och finanspolitiskt ansvarstagande. Parlamentet efterlyser en ambitiös, expansiv ekonomisk politik och finanspolitik inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler för att främja smart, hållbar tillväxt för alla och skapa bättre och hållbara jobb. Parlamentet understryker att solidaritet är den grundläggande värdering som Europeiska unionen bygger på. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas ansträngningar att erbjuda konkreta rekommendationer som hjälper dem och hela EU, så att de inte bara genomför finanspolitisk konsolidering utan också strukturreformer på ett socialt välbalanserad, ekonomiskt effektivt och hållbart sätt. Parlamentet betonar att den låga inflationen redan håller på att driva upp realräntorna och den reella offentliga och privata skuldbördan, vilket tillsammans med hög långtids- och ungdomsarbetslöshet pressar ner tillväxten och ökar fattigdomen.

2.  Europaparlamentet är medvetet om sambandet mellan finanspolitiskt ansvar, främjande av investeringar och strukturreformer i medlemsstaterna, inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens meddelande Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler, Parlamentet uppmanar parterna att genomföra reformerna med hjälp av den flexibilitet som redan finns inbyggd i reglerna och överenskommelserna, om en medlemsstat skulle drabbas av alltför stora makroekonomiska obalanser, för att det finanspolitiska ansvaret ska vara förenligt med ekonomisk tillväxt, jobbskapande och välfärdsstaten.

3.  Europaparlamentet understryker behovet av effektiva strukturreformer i medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater som har genomfört reformer har lyckats återfå konkurrenskraften på den globala marknaden, men att dessa reformer bör vara förenliga med smart, hållbar tillväxt för alla och skapande av anständiga arbetstillfällen. Parlamentet vill att dessa mål ska uppnås och att inriktningen på reformerna ska breddas till att omfatta områden som den digitala inre marknaden, energiunionen eller finanspolitiska reformer. Parlamentet anser att de reformer som främjas på arbetsmarknaden också måste införa den flexibilitet och trygghet som behövs för att avskaffa segmenteringen och garantera anständiga löner.

4.  Europaparlamentet välkomnar att den nya policymixen tillför investeringar till de tidigare prioriteringarna för finanspolitisk konsolidering och strukturreformer. Parlamentet anser dock att man i den årliga tillväxtöversikten bör lägga större vikt vid ökad efterfrågan och dess samband med löneökningar och sociala skillnader. Parlamentet understryker att huvudprioriteringen för att minska makroekonomiska obalanser inte bör vara att öka överskottet i bytesbalansen utan snarare att öka tillväxten, investeringarna och sysselsättningen samt att minska fattigdomen.

5.  Europaparlamentet är bekymrat över att investeringarna i EU har fallit väsentligt de senaste åren och nu ligger nästan 20 % under förkrisnivån. Parlamentet varnar för att nedgången har varit ännu större i perifera medlemsstater där den finanspolitiska konsolideringen varit hårdare. Parlamentet betonar på nytt jobbpotentialen i den gröna ekonomin, som enligt kommissionens uppskattningar skulle kunna skapa 5 miljoner arbetstillfällen fram till 2020 bara inom sektorerna för energieffektivitet och förnybar energi, under förutsättning att man börjar föra en ambitiös klimat- och energipolitik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det görs tillräckliga investeringar inom dessa sektorer och att planera för den kompetens som arbetstagarna kommer behöva i framtiden.

6.  Europaparlamentet gläds åt att en av de tre huvudpelarna i kommissionens strategi för 2015 är investeringar, och begär att dess plan genomförs utan dröjsmål. Parlamentet konstaterar att medlemsstaternas bidrag till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) inte kommer att räknas när de finanspolitiska justeringarna anges inom antingen den förebyggande eller den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten.

7.  Europaparlamentet anser att de tre huvudpelarna i kommissionens strategi för 2015 måste genomföras tillsammans för att på ett ansvarsfullt sätt stimulera investeringar inom de områden som har en verklig effekt på tillväxt och jobbskapande, t.ex. den digitala ekonomin, de gröna sektorerna och hälso- och sjukvården.

8.  Europaparlamentet noterar att Efsi kommer att baseras på befintliga EU-resurser och inte kommer att mobilisera ”färska” offentliga pengar, förutom ett extrabelopp på 5 miljarder euro från Europeiska investeringsbanken (EIB). Parlamentet betonar risken för en otillräcklig fond baserad på överoptimistiska antaganden om sannolikheten att kunna dra till sig merparten av den finansiering som behövs från privata investerare. Parlamentet uppmanar EIB att ändra sin inriktning från en rent kommersiell bankverksamhet till en modell för projektriskbedömning baserad på fastställda kriterier och öppenhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika sätt att använda EU:s budget och andra nya resurser för att se till att Efsi lyckas leverera resultat.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att bedöma den ekonomiska krisens effekter på banksystemet och de slutliga mottagarna av EIB-finansiering, särskilt med avseende på små och medelstora företag, den sociala ekonomin och offentliga företag.

10.  Europaparlamentet betonar att Efsi måste vara inriktad på att skapa nya investeringar på områden där investerarnas intresse är svalt, snarare än på att ersätta investeringar som skulle ha genererats någon annanstans (utträngning) eller på att satsa på mycket lönsamma investeringar som skulle ha gjorts i vilket fall som helst (dödvikt). Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa och främja sociala investeringar som inte bara genererar ekonomisk avkastning utan även främjar positiva sociala spridningseffekter, såsom investeringar i humankapital, investeringar med stor inverkan på nya bättre och hållbara arbetstillfällen eller social integration och fattigdomsminskning, såsom sociala skyddssystem och sociala tjänster, eller investeringar i den sociala ekonomin. Parlamentet upprepar på nytt att paketet om sociala investeringar måste genomföras.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det görs investeringar i ekonomiskt svagare regioner med hög arbetslöshet, och i små och medelstora företag i sådana regioner, med tanke på deras mycket begränsade tillgång till finansiering, så att dessa insatser får betydande verkan där de behövs som mest. Urvalet som bör ske med vederbörlig hänsyn till investeringarnas ekonomiska särdrag. Parlamentet håller med kommissionen om behovet av kompetent arbetskraft i tillväxtsektorer som den digitala ekonomin, de gröna sektorerna och hälso- och sjukvården.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta särskilda förbättrade mekanismer för att genomföra investeringsprogram i de yttersta randregionerna, vars avlägsna placering, geografiska uppdelning, bräckliga ekonomier och naturliga begränsningar leder till större ojämlikhet när det gäller tillgång till arbetstillfällen, varor och tjänster.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar vid programplaneringen för den europeiska investeringsplanen, särskilt när det gäller tillgången till bredband.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grundligt se över och förbättra EU:s och EIB:s projektobligationsinitiativ, som drogs igång som ett pilotprojekt 2012 för att läggas ihop med den europeiska investeringsplanen, i syfte att ge det en större roll i främjandet av sysselsättning. Parlamentet efterlyser även här en detaljerad översyn av de obligationer för sociala konsekvenser (social impact bonds) som ingår i paketet om sociala investeringar.

En ansvarsfull politik med fokus på investeringar, kvalitetsjobb och tillväxt

15.  Europaparlamentet konstaterar att den europeiska investeringsplanen är ett nödvändigt komplement till åtgärder för att främja hållbar ekonomisk tillväxt och jobbskapande, som behöver stödjas med privata och offentliga resurser för att lyckas. Parlamentet gläds åt att man i den årliga tillväxtöversikten för 2015 fortsatt efterlyser större ansträngningar från länder med finanspolitiskt manöverutrymme som ett sätt att uppmuntra europeisk efterfrågan och europeiska investeringar.

16.  Europaparlamentet välkomnar den ökade takten i den finanspolitiska konsolideringen och införandet av nya huvudmål med mer fokus på strukturella än på cykliska underskott, vilket borde inverka positivt på sysselsättning och hållbar tillväxt. Parlamentet konstaterar emellertid att storleken på de finanspolitiska multiplikatoreffekterna i den nuvarande kontexten trots detta är fortsatt mycket stor och att detta kommer att inverka negativt på den ekonomiska tillväxten och jobbskapandet och likaså på de sociala trygghetssystemens hållbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utnyttjandet av största möjliga flexibilitet inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler.

17.  Europaparlamentet efterlyser en europeisk ram som säkerställer att alla investeringar enligt den europeiska investeringsplanen får betydande inverkan i fråga om att stimulera hållbar tillväxt, skapa kvalitetsjobb och främja sociala framsteg. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och kontrollera investeringarna enligt denna plan och att granska och mäta investeringarnas ekonomiska och sociala inverkan i reala termer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha med socialpolitiskt sakkunniga i den expertkommitté inom nya Efsi som kommer att godkänna projekt som får finansiering, och se till att positiv social inverkan är ett huvudkriterium i detta urval.

18.  Europaparlamentet framhåller vikten av att utnyttja flexibiliteten inom den befintliga stabilitets- och tillväxtpakten för att skapa utrymme för sociala investeringar, närmare bestämt sociala investeringar i människor, vilket ger dem nödvändig kompetens och förutsättningar för att delta i ekonomin och samhället på ett produktivt och stimulerande sätt livet ut. Parlamentet betonar i detta sammanhang den sociala ekonomins potential när det gäller att skapa hållbara kvalitetsjobb för alla.

Återställd finansiering för små och medelstora företag för att stimulera privata investeringar och jobbskapande

19.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag, som är själva ryggraden i jobbskapandet i EU, fortfarande har mycket svårt att få finansiering och är överskuldsatta på ett oroväckande sätt. Parlamentet välkomnar därför kommissionens nya rekommendationer om små och medelstora företags tillgång till finansiering, med bland annat en ny strategi för att hantera insolvens och konkurs. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser från medlemsstaterna för att förbättra skuldsaneringssystemen som ett medel för detta ändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov främja genomförandet på nationell nivå av de principer som fastställs i dess rekommendation av den 12 mars 2014 genom de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet understryker att entreprenörskap och små och medelstora företag som leds av kvinnor har svårare att få finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera orsakerna till denna situation och att föreslå åtgärder för att komma till rätta med situationen.

20.  Europaparlamentet framhåller vikten av att skapa en entreprenörsanda i EU genom att minska hindren för egenföretagande och företagsbildning. Parlamentet påpekar att detta kan främjas genom en smart mix av finansiellt stöd, exempelvis genom den del av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) som rör mikrokrediter och sociala entreprenörskap, eller genom att den offentliga förvaltningen har en enda kontaktpunkt för registrering av nya företag.

21.  Europaparlamentet är oroat över att den finansiella fragmenteringen i euroområdet i vissa fall kan äventyra de små och medelstora företagens tillväxt och hållbarhet. Parlamentet anser att utlåningskapaciteten i ekonomin bör återställas, så att de små och medelstora företagen kan investera och skapa arbetstillfällen, och att man bör underlätta tillträdet till entreprenörskap samt göra det lättare för små och medelstora företag att få tillträde till program som Cosme och Horisont 2020.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avskaffa onödiga administrativa bördor för egenföretagare, mikroföretag samt små och medelstora företag, och att förbättra förutsättningarna för att starta företag.

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och EIB:s gemensamma utlåningssystem som använder strukturfonder för att effektivisera investeringarna i dessa företag i syfte att främja skapandet av bättre och hållbara arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar ECB att komplettera denna policyåtgärd, att utforska sätt att köpa upp tillgångar i små och medelstora företag och att främja de små och medelstora företagens utveckling inom ramen för de program för kvantitativa lättnader som bygger på god praxis i andra ekonomiska regioner, eller att stå som garant för finansieringskällor för små och medelstora företag som genererar 80 % av sysselsättningen i många medlemsstater.

24.  Europaparlamentet noterar ECB:s utökade program för tillgångsköp, som återigen stöder banksystemet. Parlamentet uppmanar därför ECB att utnyttja sina möjligheter för att förbättra realekonomin genom att tillhandahålla krediter som stimulerar tillväxten och minskar arbetslösheten i EU.

25.  Europaparlamentet välkomnar de av kommissionen aviserade åtgärderna för att främja jobbskapandet i små och medelstora företag genom att frigöra alternativ till banklån och förbättra regelverket och budgetramen i syfte att stärka de långsiktiga investeringarna i små och medelstora företag. Parlamentet vill att dessa åtgärder genomförs utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att också stödja småskaliga projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga kreditkooperativ för finansiering till små och medelstora företag (kreditföreningar) som alternativa finansieringsinstrument, och att ge små och medelstora företag bättre tillgång till offentlig upphandling och finansiering på EU-nivå och nationell nivå.

26.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av de förmedlande organ som är kopplade till små och medelstora företag, t.ex. handelskamrar som fungerar som motorer med multiplikatoreffekt vid genomförandet av EU:s politik för små och medelstora företag, och uppmanar kommissionen att inleda en samarbetsdialog med dessa organ om hur EU:s politik för små och medelstora företag skulle kunna genomföras på bättre sätt som främjar skapandet av kvalitetsjobb.

Bättre utnyttjande av fonder

27.  Europaparlamentet betonar att tillväxt- och sysselsättningspolitiken har olika inverkan på olika territorier, beroende på den specifika situationen i varje EU-region, och att de regionala skillnaderna har ökat sedan början av krisen. Parlamentet betonar att de landsspecifika rekommendationerna bör ta hänsyn till territoriella skillnader inom medlemsstaterna för att stimulera tillväxten och jobbskapandet, samtidigt som den territoriella sammanhållningen bevaras.

28.  Europaparlamentet anser att åtgärder inom ramen för sammanhållningspolitiken kan spela en viktig roll för att minska skillnader i konkurrenskraft och strukturella obalanser i de regioner som bäst behöver det. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga lämpliga lösningar för de medlemsstater som, trots att de har mycket hög arbetslöshet, är tvungna att betala tillbaka EU-medel på grund av problem med medfinansieringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga förfinansiering för att göra det enklare för dessa medlemsstater att utnyttja alla medel under perioden 2014–2020, samtidigt som man ser till att principen om budgetansvar respekteras.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa skattedumpning, skattebedrägerier och skatteundandragande samt uppmanar rådet att anta en ambitiös skatt på finansiella transaktioner.

30.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att EU-medel, särskilt inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet och Europeiska socialfonden (ESF), inte bör användas för att stödja nationella insatser utan ge ytterligare stöd på ett sätt som kompletterar och stärker de nationella programmen i enlighet med medlemsstaternas beslut.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att se till att EU-medlen för programperioden 2007–2013 används fullt ut och att ESF och andra europeiska strukturfonder är väl förenliga med Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en noggrann övervakning av de 20 % av ESF‑medlen som är öronmärkta för fattigdomsbekämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett kapitel om hur Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda (FEAD) fungerar i nästa årliga tillväxtöversikt och i de landsspecifika rekommendationerna.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta strukturreformer för energimarknaderna för att åstadkomma en stark energiunion, som är mindre beroende av externa källor och som har olika försörjningskällor (t.ex. gas från Algeriet).

Reformer för att stärka tillväxtpotentialen, humankapitalet och produktiviteten

33.  Europaparlamentet konstaterar att beslutsamma investeringsplaner för hållbar tillväxt och skapande av kvalitetsjobb liksom åtgärder från ECB kan lyckas endast om de kombineras med nationella reformer som ökar ett högkvalitativt arbetskraftsdeltagande, främjar verksamhet och produktivitet, utvecklar humankapitalet i alla åldersgrupper, inklusive de mest utsatta grupperna, och främjar starka sociala trygghetssystem och sociala tjänster. Parlamentets och rådets beslut om ökat samarbete inom nätverket för offentliga arbetsförmedlingar har stor betydelse för att arbetsmarknaderna ska förbättras. Parlamentet anser att strukturreformer på arbetsmarknaden bör innehålla interna flexibilitetsåtgärder för bevarande av sysselsättning i tider av ekonomiska störningar, säkerställa arbetskvalitet och trygghet vid övergång mellan anställningar och tillhandahålla arbetslöshetsersättningssystem som grundas på realistiska aktivitetskrav, ger tillräckligt stöd till uppsagda arbetstagare och är knutna till en politik för återintegrering på arbetsmarknaden.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga nya sätt att stimulera till investeringar i EU. Parlamentet uppmärksammar den senaste tidens tendens att företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till EU och de möjligheter som detta innebär för sysselsättningen, särskilt för unga människor. Parlamentet anser att EU:s ekonomier har en unik chans att påskynda denna trend med att flytta tillbaka arbetstillfällen.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram skräddarsydda åtgärder för att stödja kvalitetsjobb för långtidsarbetslösa, äldre arbetslösa, kvinnor och andra prioriterade grupper som har drabbats särskilt hårt av krisen, såsom invandrare, romer och personer med funktionsnedsättning, bland annat åtgärder för att främja en policy mot diskriminering på arbetsplatserna, balans mellan arbete och privatliv, livslångt lärande och utbildning, och för att bekämpa den låga utbildningsnivå som berör vissa av dessa grupper, varav många riskerar social utestängning. Parlamentet anser att skillnader mellan kvinnors och mäns löner och pensioner bör tas upp systematiskt i de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att begära att varje medlemsstat lägger fram en nationell sysselsättningsplan för jobbskapande, i enlighet med deras överenskommelse vid rådets vårmöte 2012.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda ett nytt initiativ med syfte att främja sysselsättningsmöjligheter i medlemsstaterna för romer, med åtgärder som främjar färdigheter och kompetenser, motverkar diskriminering samt gynnar jobbskapande, t.ex. genom egenföretagande och entreprenörskap samt med hjälp av nyskapande finansiella instrument.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra det till en prioritering att överbrygga könsklyftorna på arbetsmarknaden, särskilt genom att ta itu med lönegapet mellan könen och vidta åtgärder som underlättar förenande av arbetsliv och privatliv, bland annat genom att förbättra tillgången till barnomsorg.

38.  Europaparlamentet beklagar att den europeiska planeringsterminen inte har kopplats ihop tillräckligt med Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anpassa de ekonomiska åtgärder som genomförs inom ramen för den europeiska planeringsterminen till Europa 2020-strategins sociala och sysselsättningsrelaterade mål och fördragens sociala principer. Parlamentet efterlyser mer beslutsamma insatser i syfte att vägleda och samordna EU:s politik för att främja smart, hållbar tillväxt för alla och skapa bättre och hållbara jobb. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin med hänsyn till det akuta behovet av att göra större framsteg när det gäller fattigdomsminskning och andra sociala mål, samt behovet av en mer meningsfull medverkan av berörda parter.

Utbildning och aktiv arbetsmarknadspolitik för att stärka humankapitalet

39.  Europaparlamentet anser att den växande internationella konkurrensen, som drivs på av en alltmer kvalificerad arbetskraft, har lett till att EU står inför allvarlig kompetensbrist och felmatchning som bromsar upp den ekonomiska tillväxten. Parlamentet menar att om medlemsstaterna ska ha en realistisk chans att nå sysselsättningsmålen i Europa 2020-strategin, så måste de fokusera på att skapa rätt förutsättningar för jobbskapande.

40.  Europaparlamentet uppmanar återigen rådet, kommissionen och medlemsstaterna att inbegripa en jämställdhetspelare i Europa 2020-ramen.

41.  Europaparlamentet framhåller att strategin för att återskapa konkurrenskraft inte bara bör vara inriktad på arbetskostnader, utan även på produktivitetshöjande åtgärder via investeringar i humankapital och strukturreformer.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att återgå till att investera lika mycket i humankapital som de gjorde före krisen, i synnerhet för att underlätta övergången mellan utbildning och arbete för ungdomar, och att investera i yrkesutbildning såväl som program för livslångt lärande.

43.  Europaparlamentet gläds åt att kommissionen i den årliga tillväxtöversikten för 2015 uppmanar medlemsstaterna att skydda eller främja långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och innovation. Parlamentet konstaterar emellertid att medlemsstater som redan har ansträngda budgetar inte har tillräckliga resurser för att uppnå det målet.

44.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av en aktiv arbetsmarknadspolitik i vissa medlemsstater sett till nuläget. Parlamentet uppmanar dessa medlemsstater att föra en aktiv mer heltäckande och effektiv arbetsmarknadspolitik.

Kvalitetsjobb och löner som verktyg för produktivitet och tillväxt

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt den höga arbetslösheten bland missgynnade grupper genom att prioritera tillgång till och integration på arbetsmarknaden samt effektivisera åtgärder för tillgång och integration, eftersom sysselsättning är avgörande för att integrationen ska lyckas.

46.  Europaparlamentet erinrar om att anständiga löner är viktiga inte bara för den sociala sammanhållningen utan även för att bibehålla en stark återhämtning och en produktiv ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka effekterna av att medlemsstater inför minimilöner för att minska löneskillnaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att anordna en konferens om en europeisk ram för minimilöner.

47.  Europaparlamentet är bekymrat över att arbetsmarknadsreformer i många medlemsstater inte har lyckats minska antalet otrygga arbetstillfällen. Av de arbetstillfällen som skapades 2014 var 50 % tillfälliga anställningar. Enligt kommissionen kvarstår fattigdomen bland förvärvsarbetande, och för 50 % av alla arbetssökande räcker det inte att få en anställning för att ta sig ur fattigdomen, och inte heller för att höja produktiviteten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra arbetskvalitet till en prioritering och att ta itu med segmenteringen av arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att arbetsmarknadsreformerna är inriktade på att – förutom att främja bättre och hållbara arbetstillfällen – minska segmenteringen, öka utsatta gruppers deltagande på arbetsmarknaden, främja jämställdhet, minska fattigdom bland förvärvsarbetande och garantera ett fullgott socialt skydd för alla arbetstagare, även egenföretagare.

48.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bara kan skapa arbetstillfällen om marknaden tillåter det, om de har kvalificerad arbetskraft att förlita sig på, om arbetsmarknaden är tillräckligt flexibel, om arbetskraftskostnaderna, inklusive löner, motsvarar produktiviteten, om de sociala trygghetssystemen gör arbete mer attraktivt och om regelverket är proportionerligt och evidensbaserat.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skärpa sina insatser mot social dumpning i EU, som orsakar betydande skada för berörda arbetstagare och för medlemsstaternas välfärdssystem. Parlamentet vill dessutom att arbetsmarknadens parter ska inkluderas i dessa insatser på alla nivåer.

50.  Europaparlamentet välkomnar initiativet om en europeisk plattform mot odeklarerat arbete. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att se till att personer med otrygga kontrakt eller personer med eget företag har en grundläggande uppsättning rättigheter och ett fullgott socialt skydd, särskilt när det gäller möjligheter att förena familjeliv och yrkesliv. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta riktade åtgärder för att få bukt med andra problem som orsakas av ofrivilliga deltidsanställningar och tillfälliga anställningar och av falskt egenföretagande.

51.  Parlamentet beklagar att kvalitet och hållbarhet knappt nämns i samband med jobbskapande, särskilt vad gäller sysselsättning för kvinnor, som är överrepresenterade bland deltidsarbetande eftersom det är svårt att förena yrkesliv med privatliv.

52.  Europaparlamentet anser att det oerhört viktigt för EU:s konkurrenskraft att målen för återindustrialisering uppnås och att nylanseringen av en verklig europeisk industripolitik kan främja tillväxt och skapa nya arbetstillfällen av hög kvalitet.

53.  Europaparlamentet beklagar att andra faktorer såsom det ökade antalet icke-yrkesverksamma personer, rörlighet och migration inte beaktas tillräckligt när arbetslöshet diskuteras.

Ungdomsarbetslöshet och arbetskraftens rörlighet

54.  Europaparlamentet välkomnar minskningen av ungdomsarbetslösheten, men påpekar att den fortfarande är alarmerande hög och inte nödvändigtvis grundad på det totala jobbskapandet. Parlamentet betonar att otrygga anställningar och undersysselsättning också har ökat och att 43 % av de unga arbetar under otrygga villkor, på ofrivilliga deltidskontrakt eller som falska egenföretagare.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en europeisk ram med fasta miniminormer för genomförandet av ungdomsgarantier och konkreta åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda den tillgängliga budgeten effektivt, att utan dröjsmål genomföra ungdomsgarantierna samt se till att de även når ungdomar med en svagare social bakgrund. Parlamentet efterlyser en tillräcklig budget i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen i enlighet med ILO:s rekommendationer och konstaterar att ILO uppskattar att 21 miljarder euro behövs för att lösa problemet med ungdomsarbetslösheten.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bortse från rådets rekommendation från mars 2014 om ett system med kvalitetskriterier för praktikprogram och i stället lägga fram ett förslag om ett nytt system med kvalitetskriterier som ska förhindra diskriminering och utnyttjande av unga arbetstagare.

57.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra arbetsmarknaderna mer inkluderande för dem som har familjeplikter, som att ta hand om barn och vårda omsorgsbehövande familjemedlemmar. Parlamentet efterlyser därför åtgärder som gynnar förenande av yrkesliv och privatliv som en del av de arbetsmarknadsreformer som främjas av den europeiska planeringsterminen.

58.  Europaparlamentet uppmanar återigen medlemsstaterna att investera i möjligheter för livslångt lärande, yrkesutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning. Parlamentet vill att de nationella systemen för livslångt lärande utvärderas som en del av den europeiska planeringsterminens strategier för arbetsmarknadsreformer.

59.  Europaparlamentet framhåller att det enligt kommissionen, trots hög arbetslöshet, finns 2 miljoner lediga jobb i EU och att det 2013 endast var 3,3 % av den aktiva delen av befolkningen som arbetade i en annan medlemsstat, vilket tyder på fortsatt låg rörlighet jämfört med USA och Japan. Parlamentet erinrar om att arbetskraftens rörlighet skiljer sig åt, i de medlemsstater som drabbats hårdast av krisen ibland med upp till 10 procentenheter, och att skillnaderna kan jämnas ut med hjälp av Eures-plattformen. Parlamentet uttrycker sitt fortlöpande stöd för principen om fri rörlighet.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de offentliga arbetsförmedlingarna fungerar bra när det gäller att underlätta och stimulera arbetssökning utomlands.

61.  Europaparlamentet anser att det med tanke på antalet arbetstagare, framför allt unga människor, som nu lämnar sina hemländer för att söka sysselsättning i andra medlemsstater, finns ett brådskande behov av lämpliga åtgärder för att garantera att ingen arbetstagare ställs utan socialt och arbetsrättsligt skydd. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att öka rörligheten för arbetskraften i EU ytterligare genom instrument som Eures och att samtidigt upprätthålla likabehandlingsprincipen och säkerställa löner och sociala standarder. Parlamentet uppmanar varje medlemsstat att ta fram social- och sysselsättningspolitiska strategier för lika rättigheter och lika lön på samma arbetsplats, i linje med de principer som ligger till grund för arbetstagarnas fria rörlighet, särskilt ur ett jämställdhetsperspektiv.

62.  Europaparlamentet påminner om EU:s jämställdhetsmål, särskilt sysselsättningsmålet på 75 % för kvinnor och män som ska uppnås före 2020, och målet att minska antalet människor som lever i eller riskerar fattigdom med 20 miljoner.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om föräldraledighet som bidrar till jämställda arbetsvillkor för kvinnor och män, särskilt med tanke på EU:s snabbt åldrande befolkning som är ett hot mot medlemsstaternas framtida förmåga att upprätthålla de nödvändiga socialtjänsterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra fler politiska åtgärder som bidrar till EU:s demografiska tillväxt, genom att stimulera födelsetal eller immigration.

64.  Europaparlamentet beklagar att de åtstramningsåtgärder som införts av EU för att återupprätta investerarnas förtroende har lett till försämrade anställningsvillkor och sociala villkor med högre arbetslöshet, mer fattigdom och ökad ojämlikhet.

65.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samarbetet mellan näringslivet och utbildningssektorn på alla nivåer.

En stark vädjan till EU:s sociala dimension och konvergens

66.  Europaparlamentet upprepar sin varning för de socioekonomiska utmaningar som unionen står inför, särskilt vissa medlemsstater, och de risker för dess hållbarhet och stabila tillväxtpotential som en vändning i den regionala konvergensen utgör. Parlamentet erinrar om att över 122 miljoner EU-medborgare riskerar fattigdom eller social utestängning, inklusive fattigdom bland förvärvsarbetande och barnfattigdom. Parlamentet påpekar att 19 % av alla barn i EU riskerar för närvarande fattigdom och anser att detta är en oacceptabel nivå som måste sänkas omedelbart. Parlamentet vill att kommissionen ska fortsätta att utveckla den sociala dimensionen i EU. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med den ekonomiska och monetära unionens sociala pelare är ett led i processen att integrera den sociala dimensionen i den nuvarande strukturen för de ekonomiska styrmekanismerna, och vill att man ska fortsätta på den inslagna vägen med målet att utvecklas genom att uppfylla målen i Europa 2020-strategin.

67.  Europaparlamentet beklagar att det inte finns några indikatorer eller tydliga definitioner för absolut fattigdom – en fråga som bekymrar många medlemsstater.

68.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att, enligt artikel 9 i EUF-fördraget, bör sysselsättnings- och socialpolitik för att främja det europeiska sociala regelverket styra all EU-politik. Parlamentet begär att kommissionen ska fullgöra sin skyldighet att koppla den europeiska planeringsterminen till målen i Europa 2020-strategin.

69.  Europaparlamentet påpekar att socialt skydd och socialpolitiska åtgärder – särskilt arbetslöshetsersättning, minimiinkomststöd och progressiva skatter – till en början hjälpte till att mildra recessionen och stabiliserade arbetsmarknaderna och konsumtionsnivån. Parlamentet betonar emellertid att sociala stabilisatorer ofta har används som justerande faktorer i de EMU-länder som drabbats av negativa ekonomiska chocker. Parlamentet betonar att socialt skydd och socialpolitik hör till medlemsstaternas befogenhetsområde.

Sociala stabilisatorer

70.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sin årsrapport från 2013 om sysselsättning och sociala förhållanden i EU betonar vikten av utgifter för socialt skydd som en säkerhetsanordning för sociala risker. Parlamentet påminner om vikten av stabilisatorer för att ta itu med asymmetriska chocker, undvika alltför stora nedskärningar i de nationella välfärdssystemen och därmed stärka hållbarheten i hela EMU. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sina landsspecifika rekommendationer betona vikten av att bevara starka automatiska stabilisatorer i medlemsstaterna, med tanke på deras ytterst viktiga roll när det gäller att upprätthålla social sammanhållning och stimulera inhemsk efterfrågan och ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att ta fram en grönbok om automatiska stabilisatorer i euroområdet.

71.  Europaparlamentet noterar kommissionens mål ”att göra EU-lagstiftningen lättare, enklare och mindre kostsam, vilket enskilda och företag tjänar på”. Parlamentet betonar att detta minskade regelkrångel inte bör urholka vare sig EU:s sociala regelverk på områden som arbetshälsa och arbetssäkerhet eller information och rådgivning till arbetstagarna, eller ILO:s grundläggande konventioner eller den europeiska sociala stadgan, och samtidigt bör respektera arbetsmarknadens parternas oberoende, i enlighet med fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara trovärdig i sina ansträngningar för att garantera skydd åt arbetstagare som är gravida eller som nyligen har fått barn.

Sociala indikatorer

72.  Europaparlamentet gläds åt att den gemensamma sysselsättningsrapport som bifogats den årliga tillväxtöversikten innehåller en resultattavla för sysselsättnings- och socialpolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida dessa indikatorer räcker för att göra en grundlig analys av den socioekonomiska situationen i medlemsstaterna. Parlamentet understryker vikten av att förstå dynamiken i och följderna av hushållens inkomstutveckling och ökade inkomstklyftor. Parlamentet beklagar att många av de uppgifter som presenteras i detta års upplaga av resultattavlan är förlegade. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda resultattavlan mer i utformningen av politiken. Parlamentet efterlyser en detaljerad översikt av medlemsstaternas val inom olika politiska områden och respektive resultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och förbättra dess spridning och effektivitet och se till att de beaktas fullt ut när landsspecifika rekommendationer utformas.

73.  Parlamentet framhåller att sysselsättningsmässiga och sociala hänsyn måste jämställas med makroekonomiska hänsyn under den europeiska planeringsterminen.

74.  Europaparlamentet efterlyser en kartläggning av de största makroekonomiska och makrosociala obalanserna inom EU och euroområdets ekonomier och vill att landsspecifika rekommendationer som utarbetas under den europeiska planeringsterminen utformas på grundval av detta, inbegripet åtgärder mot konvergens av arbetsnormer och sociala normer.

Fattigdom och social utestängning

75.  Europaparlamentet beklagar att den årliga tillväxtöversikten och den gemensamma sysselsättningsrapporten inte innehåller några åtgärder eller politiska ramar för att uppfylla Europa 2020-strategins mål om minskad fattigdom. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att detta mål bättre återspeglas i den europeiska planeringsterminen.

76.  Europaparlamentet understryker behovet av att verkställa det sociala regelverket, den horisontella sociala klausulen och protokollet om tjänster av allmänt intresse.

77.  Europaparlamentet välkomnar vädjan från kommissionens ordförande till medlemsstaterna att införa en minimiinkomst, i syfte att minska fattigdomen i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett initiativ för att främja införandet av minimiinkomster i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det är upp till varje medlemsstat att fastställa minimiinkomstnivåer och att dessa bör motsvara den särskilda socioekonomiska situationen i landet i fråga.

78.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens strategi för att komma till rätta med den bristande jämställdheten mellan könen främst är inriktad på att kvinnor ska kunna förena yrkesliv och familjeliv. Parlamentet noterar att åtgärder som gör det lättare för både kvinnor och män att kombinera arbete och privatliv är centrala för att skapa arbetstillfällen, och har direkt inverkan på kvaliteten på de arbetstillfällen som skapas. Parlamentet noterar att tillgången till kvalitativ barnomsorg till ett rimligt pris fortfarande är ett stort hinder för att förena arbete och familjeliv, och uppmanar därför kommissionen att uppmärksamma denna indikator när man analyserar resultattavlan för viktiga sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att få bukt med den alarmerande ökningen av barnfattigdom i hela EU genom långsiktiga och helhetsinriktade åtgärder som bygger på god praxis i vissa medlemsstater, särskilt åtgärder för att öka det statliga stödet till skolmat, och att genomföra kommissionens tredelade rekommendation om att investera i barnens framtid, som ingår i paketet om sociala investeringar.

80.  Europaparlamentet påpekar att nya framväxande former av fattigdom som har förvärrats av skuldkrisen – såsom fattigdom bland förvärvsarbetande, som exempelvis försvårar avbetalning av lån, eller höga priser på allmännyttiga tjänster, som skapar energifattigdom – har lett till ett ökat antal avhysningar, utmätningar och hemlösa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra integrerade strategier som främjar subventionerat och billigt boende, effektiva förebyggande strategier för att minska antalet avhysningar och strategier mot energifattigdom på grundval av god praxis i medlemsstaterna, och att sätta stopp för kriminaliseringen av hemlösa som har förekommit i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart införa en EU-handlingsplan för hemlöshet, vilket parlamentet har efterfrågat ett flertal gånger liksom andra EU-organ, för att hjälpa medlemsstaterna att hantera det akuta och snabbt växande problemet med hemlöshet.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi som hjälper medlemsstaterna att hantera hemlöshet genom en integrerad politik och lämpliga sociala investeringar.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta omedelbara åtgärder för att komma till rätta med hemlösheten. Parlamentet påpekar att denna extrema manifestation av fattigdom och social utestängning kränker de grundläggande rättigheterna och har ökat i de allra flesta medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta mekanismer för att övervaka och stödja medlemsstaternas insatser för att motverka hemlöshet, vilket efterfrågas i parlamentets resolutioner av den 14 september 2011 och den 16 januari 2014 om en EU-strategi mot hemlöshet.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera om det är möjligt att utöka fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt under halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

Hållbara pensioner och hälsa

84.  Europaparlamentet efterlyser kvalitativa offentliga tjänster till ett rimligt pris när det gäller barnomsorg och vård av omsorgsbehövande personer, vilket, särskilt för kvinnor, kommer att möjliggöra en återgång till arbete och göra arbete och familjeliv lättare att förena.

85.  Europaparlamentet erinrar kommissionen om att pensionsreformer för att kunna säkerställa både hållbara, trygga och tillräckliga pensioner måste åtföljas av åtgärder som utvecklar sysselsättningsmöjligheter för äldre och yngre arbetstagare för att bidra till ett hållbart pensionssystem, begränsar incitamenten till förtidspensionering och andra möjligheter till tidigt utträde från arbetsmarknaden, ger kompensation för den tid som tillbringas med att ta hand om barn eller omsorgsbehövande familjemedlemmar, utvecklar sysselsättningsmöjligheter för äldre arbetstagare, garanterar tillgång till livslångt lärande för både anställda och arbetslösa personer i alla åldrar, främjar ett hälsosamt åldrande på arbetsplatsen, med hänsyn till fysiska och psykosociala risker för hälsa och säkerhet, inför skattefördelar med incitament att arbeta längre samt stödjer ett aktivt och hälsosamt åldrande. Parlamentet framhåller att pensionsreformer kräver nationell politisk och social sammanhållning och att de bör framförhandlas med arbetsmarknadens parter och företrädare för yngre och äldre generationer, som är de direkt drabbade befolkningsgrupperna, för att kunna bli framgångsrika. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut respektera parlamentets ståndpunkt i fråga om grönboken och vitboken om pensioner.

86.  Europaparlamentet noterar kommissionens rekommendation om en reform av hälso- och sjukvårdssystemen så att de kan uppfylla sina mål om att tillhandahålla allmän tillgång till vård av god kvalitet – bland annat till prismässigt överkomliga läkemedel, särskilt livräddande sådana – och säkra respekten för vårdpersonalens rättigheter. Parlamentet noterar att en del medlemsstater till följd av krisen inte har lyckats säkerställa en heltäckande offentlig hälso- och sjukvård. Parlamentet kräver att kommissionen utfärdar konkreta rekommendationer för att åtgärda denna situation. Parlamentet efterlyser ytterligare reforminsatser för att se till att kvaliteten på och den finansiella tillgängligheten till hälsoinfrastruktur inte äventyras.

87.  Parlamentet noterar kommissionens erkännande av att vård- och omsorgssektorerna har en betydande tillväxtpotential och är centrala investeringsområden i strävan efter hållbara ekonomier. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om framstegen när det gäller att inom ramen för Europa 2020-strategin utforma initiativ för investeringar i kvalitetsjobb inom vård- och omsorgssektorerna.

88.  Europaparlamentet vill se att effektiva hälsoförebyggande åtgärder, exempelvis ”livslångt hälsosamt åldrande”, stärks och utvecklas för att öka livskvaliteten och samtidigt minska kostnaderna för de nationella hälso- och sjukvårdssystemen vad gäller medicinska behandlingar och läkemedel under den senare levnadsperioden.

Rättvisare system för skatt på arbete

89.  Europaparlamentet framhåller att skattekilen har större betydelse för låginkomsttagare och biinkomsttagare, och att detta alltjämt är aktuellt. Parlamentet ber kommissionen att notera IMF:s skatterapport från oktober 2013, där det påpekas att det finns utrymme för bättre och mer progressiva beskattningsformer.

90.  Europaparlamentet noterar betydelsen av att minska skatten på arbete, särskilt för lågavlönade och lågutbildade arbetstagare, långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper, och att samtidigt säkerställa de offentliga pensionssystemens hållbarhet på lång sikt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att flytta skatter från arbete till konsumtions-, kapital- och miljöskatter och samtidigt ta hänsyn till potentiella fördelningseffekter.

Förstärkt legitimitet för den europeiska planeringsterminen

91.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den begränsade roll som det själv, de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer har i utformningen, övervakningen och genomförandet av ekonomiska och sociala prioriteringar i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet upprepar sitt krav på ett ökat och strukturerat deltagande av det civila samhället och arbetsmarknadens parter på medlemsstats- och EU-nivå, för att öka den europeiska planeringsterminens legitimitet och förbättra dess ändamålsenlighet genom utveckling av konkreta riktlinjer.

92.  Europaparlamentet vill att subnationella parlament samt lokala och regionala myndigheter ska involveras i utformningen och genomförandet av de nationella reformprogrammen, även genom lösningar med flernivåstyre.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra arbetsmarknadens parter mer delaktiga i utarbetandet av den årliga tillväxtöversikten och, mer generellt, att formalisera rollen för arbetsmarknadens parter i den europeiska planeringsterminen.

94.  Parlamentet efterlyser mot denna bakgrund åter ett interinstitutionellt avtal för att involvera parlamentet i arbetet med att utarbeta och godkänna den årliga tillväxtöversikten och riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningen.

o
o   o

95.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0129.
(2) Antagna texter, P8_TA(2014)0038.
(3) Antagna texter, P8_TA(2014)0060.
(4) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57.
(5) Antagna texter, P7_TA(2014)0240.
(6) Antagna texter, P7_TA(2013)0246.
(7) Antagna texter, P7_TA(2014)0394.
(8) Antagna texter, P8_TA(2014)0010.
(9) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 101.
(10) Antagna texter, P7_TA(2014)0043.
(11) Utkast till rapport från kommissionen och rådet – följedokument till kommissionens meddelande om den årliga tillväxtöversikten 2015 COM(2014)0906), s. 44. Se även OECD Employment Outlook 2014, http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/employment/oecd-employment-outlook-2014_empl_outlook-2014-en#page1.


Styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen för 2015
PDF 348kWORD 92k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2015 (2014/2212(INI))
P8_TA(2015)0069A8-0018/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 Årlig tillväxtöversikt för 2015 (COM(2014)0902),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2013 Årlig tillväxtöversikt för 2014 (COM(2013)0800) och kommissionens rapport av den 13 november 2013 En inre marknad för tillväxt och sysselsättning: En analys av de framsteg som gjorts och kvarvarande hinder i medlemsstaterna – Bidrag till den årliga tillväxtundersökningen 2014 (COM(2013)0785),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 28 november 2012 Den inre marknadens integration 2013 – Bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2013 (COM(2012)0752),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 Bättre styrning av den inre marknaden (COM(2012)0259),

–  med beaktande kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 mars 2014 En genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla (COM(2014)0130/2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2014 Europeiska planeringsterminen 2014: landsspecifika rekommendationer – Att skapa tillväxt (COM(2014)0400),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 Inremarknadsakt II – Tillsammans för ny tillväxt (COM(2012)0573),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 april 2011 Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden –”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” (COM(2011)0206),

–  med beaktande av den rapport som på begäran av kommissionen lades fram av Mario Monti den 9 maj 2010 En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst för Europa,

–  med beaktande av studien från september 2014 om kostnaden för "icke-Europa" The Cost of Non-Europe in the Single Market som IMCO-utskottet hade beställt,

–  med beaktande av studien från september 2014 om indikatorer för den inre marknaden Indicators for Measuring the Performance of the Single Market – Building the Single Market Pillar of the European Semester som IMCO-utskottet hade beställt,

–  med beaktande av studien från september 2014 om konsumentskyddet och tillväxt Contribution of the Internal Market and Consumer Protection to Growth som IMCO-utskottet beställt,

–  med beaktande av utgåvan från juli 2014 av den nätbaserade resultattavlan för den inre marknaden,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 26–27 juni 2014,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20–21 mars 2014,

–  med beaktande av överläggningarna i rådet (konkurrenskraft) av den 25–26 september 2014 om Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden(1) och av kommissionens uppföljningssvar som antogs den 8 maj 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om styrningen av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen(2) och kommissionens uppföljningssvar som antogs den 28 maj 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014(3),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0018/2015), och av följande skäl:

A.  I samband med halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin bör den inre marknaden och den digitala inre marknaden anses vara två centrala verktyg för att åter få fart på den ekonomiska tillväxten och skapa kvalitetssysselsättning i EU samtidigt som man ser till att detta kompletteras med traditionella tillväxtfaktorer, såsom att främja investeringar i forskning, utveckling och innovation samt utbildning, med särskilt beaktande av de små och medelstora företagens behov.

B.  Strategin för den inre marknaden kräver ett helhetsgrepp som beaktar medborgarnas, konsumenternas och de små och medelstora företagens intressen och som får den inre marknadens prioriteringar att genomsyra alla politikområden så att det kan säkerställas att en livskraftig inre marknad som fungerar som katalysator för ekonomisk återhämtning och hållbar tillväxt kan fullbordas.

C.  Det finns ett behov av att stärka styrningen av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen som en övergripande prioritet för unionens olika politikområden, samtidigt som den nödvändiga balansen mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna upprätthålls, och av att förbättra införlivandet, genomförandet och verkställigheten av de regler som styr den inre marknaden så att de fungerar i praktiken och är ekonomiskt rimliga, samtidigt som den tid överträdelseförfarandena varar minskas avsevärt.

D.  En mycket positiv process har satts igång genom styrningen av den inre marknaden inom ramen för den europeiska planeringsterminen och tillhörande landsspecifika rekommendationer för ett mer konkurrenskraftigt Europa som genererar kvalitetsjobb med en mer rättvis tillväxt som i högre grad tilltalar investerare.

E.  Mer än 20 år efter det att den inre marknaden officiellt upprättades har den ännu inte helt genomförts, främst till följd av att medlemsstaterna inte fullständigt har införlivat eller genomfört unionslagstiftningen.

F.  EU-strategin för den inre marknaden bör hanteras med enhetlighet och beslutsamhet och vara samordnad, präglas av ett helhetsperspektiv och grundas på en pragmatisk, heltäckande och vittomfattande överenskommelse som stöds av samtliga medlemsstater och EU-institutionerna. Ett kraftfullt ledarskap, ett starkt engagemang och en nära samordning från alla EU-institutioners sida, särskilt från kommissionens och rådets ordförande, och ett tydligt politiskt ansvarstagande och samarbete och solidaritet från medlemsstaternas sida behövs fortfarande för att fullständigt genomföra och verkställa de regler som rör den inre marknaden samt öka trovärdigheten och förtroendet för den inre marknaden och dess förvaltning.

G.  Det finns många verktyg, framför allt specifika indikatorer, för att mäta den inre marknadens ekonomiska resultat inom den europeiska planeringsterminen, men ännu har dessa inte fått nått några tydliga effekter på politiken.

H.  Maximala ansträngningar bör göras inte bara för att säkerställa att lagstiftningen är klar och enkel och att den kan tillämpas och genomdrivas utan också för att inrätta en förutsägbar och stabil ram för bedömningen av hur lagstiftningen på den inre marknaden fungerar i praktiken.

I.  En välfungerande och ändamålsenlig inre marknad grundad på en hållbar och ytterst konkurrenskraftig och innovativ social marknadsekonomi krävs för att öka den hållbara tillväxten och konkurrenskraften, attrahera investeringar, främja social sammanhållning och skapa arbetstillfällen och på så sätt blåsa nytt liv i den europeiska ekonomin. En djupare och rättvisare inre marknad med en förstärkt industriell bas placeras högt bland prioriteringarna i kommissionens arbetsprogram för 2015. Medlemsstaterna och EU bör gemensamt utforma en europeisk industripolitik som bygger på det arbete som redan gjorts på detta område under senare år och fokusera på strategiska sektorer, även i syfte att uppnå målen i arbetsprogrammet. Den inre marknaden behövs också för att medborgarnas, konsumenternas och företagens behov ska beaktas tillräckligt och för att den föreslagna politiken ska kunna ge mervärde för europeiska medborgare och andra aktörer.

J.  Ett större fokus på den inre marknaden i samband med den europeiska planeringsterminen är nödvändigt för att bättre ta till vara dess potential att öka tillväxten och sysselsättningen i EU, göra dess förstärkning till kärnan i den europeiska industristrategin, bättre förmedla dess positiva effekter och göra det möjligt för allmänheten och företagen att dra full nytta av den.

K.  Medlemsstaterna har åtagit sig att fullborda den inre energimarknaden senast 2014 och att integrera "energiöarna" i den inre energimarknaden senast 2015.

L.  En fullt integrerad inre marknad för energi är oumbärlig för unionens övergripande energitrygghet och hållbarhet och av avgörande betydelse för unionens globala konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och för skapandet av nya arbetstillfällen. Detta konstateras även i inremarknadsakten II och i Europa 2020-strategin.

I.  Skapa en pelare för den inre marknaden inom ramen för den europeiska planeringsterminen

1.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att förbättra styrningen av den inre marknaden genom att utveckla en uppsättning analytiska verktyg för att på ett bättre sätt mäta de ekonomiska och regleringsmässiga resultaten inom ramen för den europeiska planeringsterminens inremarknadspelare. Parlamentet anser att ett sådant analytiskt verktyg skulle kunna ge värdefulla underlag för de landsspecifika rekommendationerna, den årliga tillväxtöversikten, Europeiska rådets vägledning till medlemsstaterna och de nationella handlingsplanerna för att genomföra riktlinjerna för den inre marknaden.

2.  Europaparlamentet betonar vikten och mervärdet av tidigare års rapporter om den inre marknadens integration som bidragit till de övergripande prioriteringarna som satts i kommissionens årliga tillväxtöversikt, liksom till fastställandet av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser därför att det är ytterst beklagligt att rapporten om den inre marknadens integration har utgått för 2015.

3.  Europaparlamentet anser dessutom att den uteblivna rapporten om den inre marknadens integration är särskilt beklaglig eftersom det sker vid en tidpunkt då Europaparlamentet och kommissionen har åtagit sig att utveckla specifika indikatorer för att bedöma den inre marknadens integration och alla potentiella fördelar av ytterligare målinriktad integration på centrala tillväxtområden. Parlamentet begär därför ökade ansträngningar för att säkra bättre genomförande och tillämpning av redan gällande bestämmelser.

4.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att klarlägga omläggningen av den årliga tillväxtöversikten för 2015 och förklara varför den underlåtit att offentliggöra en studie om det rådande läget för integrationen av den inre marknaden avseende de centrala områden som har störst tillväxtpotential. Parlamentet begär att kommissionen ska offentliggöra åtminstone de uppgifter som insamlats om den inre marknaden för att komplettera den årliga tillväxtöversikten i år.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt under 2015 lägga fram en rapport om läget för integrationen av den inre marknaden så att en sådan rapport kan visa vägen för inremarknadspelaren i den europeiska planeringsterminen för 2015. Parlamentet betonar dock att en omprövning av tidpunkten för rapporten behöver göras. En sådan rapport, för att få maximal effekt, även med tanke på de landsspecifika rekommendationerna, behöver offentliggöras tillsammans med den årliga tillväxtöversikten.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år lägga fram en obligatorisk rapport som syftar till att övervaka hur den inre marknaden fungerar inom processen för den europeiska planeringsterminen med en analys om hur det ligger till med integrationen av den inre marknaden på centrala områden med den största tillväxtpotentialen. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera politiska prioriteringar inom ramen för den årliga tillväxtöversikten som skulle bidra till att frigöra den fulla tillväxtpotentialen på den inre marknaden och avlägsna de återstående hindren för en ytterligare integration.

7.  Europaparlamentet noterar det stöd som den årliga tillväxtöversikten för 2015 ger till en integrerad inre marknad som erbjuder konsumenterna samma möjligheter som på deras hemmamarknader, och betonar att konsumenternas rättigheter online inte får vara mindre än de som erbjuds på deras egna traditionella marknader.

8.  Europaparlamentet betonar konstaterandet i den årliga tillväxtöversikten för 2015 att för att öka konkurrenskraften i Europa måste onödigt betungande regleringar, särskilt för små och medelstora företag, undvikas, tillgång till finansiering förbättras och kvaliteten på investeringar i forskning och utveckling säkerställas.

9.  Europaparlamentet betonar de möjliga fördelar som den modernisering av administrationen som beskrivs i den årliga tillväxtöversikten kan ge och hur detta kan bidra till att avlägsna byråkrati och regleringshinder, vilket skulle hjälpa företag och medborgare genom att konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt i Europa stärks.

10.  Europaparlamentet begär en genomgripande översyn av ramarna för styrningen av den inre marknaden som innebär en förstärkt kontroll och utvärdering av att genomförandet och tillämpningen av inremarknadsreglerna präglas av korrekthet, punktlighet och effektivitet. Parlamentet betonar behovet av att göra den inre marknaden till den europeiska planeringsterminens tredje pelare för att kunna täcka in ett antal tydligt fastställda prioriteringar gällande realekonomin, samtidigt som principerna om subsidiaritet, solidaritet och mångfald respekteras fullt ut.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut beakta de centrala områden för tillväxt och kvalitetssysselsättning för att skapa en inre EU-marknad rustad för det tjugoförsta århundradet som tidigare har kartlagts av kommissionen och som preciserats närmare i studien om kostnaden för icke-Europa från september 2014 (The Cost of Non-Europe in the Single Market), när det gäller tjänster, den digitala inre marknaden, särskilt e-handel, EU:s konsumentlagstiftning, offentlig upphandling och koncessioner och den fria rörligheten för varor. Kommissionen uppmanas också att fullborda den inre marknaden för transport och energi.

12.  Europaparlamentet anser att det finns ett behov att definiera ett integrerat mätningssystem som kombinerar olika metoder, såsom sammansatta indikatorer, en systematisk uppsättning indikatorer och sektorsvisa verktyg för att mäta den inre marknadens resultat, och som införlivas i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar att man för att kunna mäta och skapa incitament för att fördjupa den inre marknaden på vissa centrala områden bör överväga en huvudindikator och ett mål för denna när det gäller den inre marknadens integration.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en metod för kvantitativa mål som syftar till att minska de administrativa bördorna på europeisk nivå. Parlamentet noterar de positiva erfarenheterna i vissa medlemsstater av att sätta mål för denna minskning i syfte att minska efterlevnadskostnaderna. Parlamentet begär att denna metod ska beaktas i kommissionens nya initiativ för att minska de administrativa bördorna.

14.  Europaparlamentet noterar att man i samband med utvärderingen av de ekonomiska effekterna på den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen bör anstränga sig ytterligare för att ge en full redogörelse för den metod och de uppgifter som använts för att säkerställa att de resultat som uppnåtts är trovärdiga och jämförbara, fastställa relevanta kopplingar till utvärderingar i efterhand och påtala luckor i de uppgifter som behövs för att göra utvärderingarna.

15.  Europaparlamentet efterlyser på nytt att förfarandena ska innebära att parlamentet involveras på lämpligt sätt i den ekonomiska styrcykeln vilket banar väg för att parlamentet och rådet antar andra åtgärder som krävs för att stärka styrningen av den inre marknaden, särskilt åtgärder för att ta itu med andra områden där unionens rättsliga ramar har upprättats i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 i EUF-fördraget.

16.  Europaparlamentet beklagar att de landsspecifika rekommendationerna inte i tillräcklig grad har anpassats till Europa 2020-målen. Parlamentet efterlyser därmed mer resoluta insatser för att styra och samordna nationell politik och EU-politik liksom en fortsättning på de specifika och nödvändiga åtgärderna för att stärka den inre marknaden och utnyttja dess potential för att främja en tillväxt och en konkurrenskraft som är intelligent, hållbar och inkluderande och för att skapa sysselsättning, särskilt för unga.

17.  Europaparlamentet anser att de nationella parlamentens egenansvar för de landsspecifika rekommendationerna måste stärkas. Medlemsstaterna uppmanas att föreskriva en möjlighet för kommissionen att lägga fram de landsspecifika rekommendationerna i de nationella parlamenten innan de antas av rådet. Medlemsstaterna uppmanas vidare att visa mer engagemang för genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och rigoröst införliva EU-målen i sina egna mål på nationell nivå. Parlamentet anser därför att medlemsstaterna varje år bör rapportera utförligt om genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna på inremarknadsområden. Parlamentet upprepar sin begäran om att kommissionen kvartalsvis avger rapport i parlamentets ansvariga utskott om de åtgärder som vidtagits för att säkra framsteg när det gäller genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och om de framsteg som hittills uppnåtts. Medlemsstaterna uppmanas att i parlamentets ansvariga utskott redogöra för betydande variationer när det gäller de landsspecifika rekommendationerna.

18.  Europaparlamentet stöder att det i de landsspecifika rekommendationerna för 2014 lagts tonvikt på att avlägsna omotiverade restriktioner och hinder för inträde på centrala områden såsom detaljhandel, e-handel och företagstjänster. De berörda medlemsstaterna uppmanas enträget att ytterst noga beakta rekommendationerna och att snarast undanröja dessa hinder för den inre marknadens tillväxt.

19.  Europaparlamentet begär att de kommande landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen på ett mycket kraftfullare och mer konsekvent sätt än tidigare ska spegla resultaten i rapporten om den inre marknadens integration.

20.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen hittills inte betraktat främjandet av den inre marknaden som en prioritering inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Kommissionen uppmanas att göra styrningen av den inre marknaden, särskilt när det gäller åtgärder som fokuserar på arbetstillfällen, tillväxt och konkurrenskraft, en central del av alla senare faser av processen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet påminner kommissionen om att en verklig inre marknad på dessa områden märkbart skulle öka den ekonomiska tillväxten och skapa nya arbetstillfällen i EU. Parlamentet begär att man tar vara på det tillfälle som skapats genom denna nya ram och att potentialen i de centrala tillväxtområdena och de åtgärder som ingår i den första och den andra inremarknadsakten utvecklas fullt ut, med beaktande av behovet av att beakta medborgarnas bekymmer och förväntningar.

21.  Europaparlamentet betonar att det behövs ett mer integrerat tillvägagångssätt från EU, medlemsstaterna, regionerna, kommuner, arbetsmarknadens parter och olika intressenter i genomförandet och utvecklingen av politiken för att främja den sociala marknadsekonomin. 

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att säkerställa ett fullständigt genomförande av EU-medlen under perioden 2007–2013. Parlamentet noterar de möjligheter som medlemsstater och regionerna har för att styra sin politik och sina investeringar under perioden 2014–2020 i riktning mot sektorer där mer tillväxt och arbetstillfällen genereras, särskilt för unga, såsom den digitala inre marknaden, energi, tjänster och den gröna ekonomin, samtidigt som man också investerar i forskning, utveckling och innovation på verklig och kvalitetsinriktad grund så att tillgång till nätverksinfrastruktur för alla medborgare säkerställs.

II.  Den outnyttjade potentialen i den inre marknaden på vissa centrala tillväxtområden

23.  Europaparlamentet påminner om att den inre marknaden är en viktig drivkraft för tillväxt och sysselsättning och att vi inte klarar oss utan den om vi ska kunna uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet noterar dock att denna potential fortfarande är outnyttjad i många avseenden.

24.  Europaparlamentet påminner om följande tre prioriteringar i Europa 2020-strategin:

   Utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation.
   Främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi.
   Stimulera en ekonomi med hög sysselsättning som gör det möjligt att uppnå en hög social och territoriell sammanhållning.

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya strategi i den årliga tillväxtöversikten för 2015 som ger en samordnad stimulans till investeringar i EU i syfte att öka den inhemska efterfrågan och främja en mer konkurrenskraftig ekonomi. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att för att bli så ambitiös som möjligt måste prioritet ges till investeringar som främjar den digitala ekonomin och skapandet av en mer konkurrenskraftig inre marknad i samarbete med medlemsstaterna.

26.  Europaparlamentet är mycket oroat över de fallande nivåerna på privata investeringar i Europa, bristen på förtroende hos privata investerare vilket leder till en ovilja att investera, särskilt som en konsekvens av uteblivna strukturreformer och avsaknaden av en tillväxtinriktad EU-strategi samt de bestående hindren på den inre marknaden för tillväxt på områden såsom e-handel. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt stödja investeringsplanen och att bidra till Europeiska fonden för strategiska investeringar genom att komplettera de belopp som tillhandahålls genom EU-budgeten och av EIB i syfte att vägleda och uppmuntra investeringar från den privata sektorn.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionerna och alla berörda intressenter att fokusera på den reala ekonomin samtidigt som man utformar och utvecklar investeringsstrategier som i sin tur kommer att attrahera privata investeringar. Parlamentet efterlyser dessutom investeringar i utbildning av såväl personer och företag för den digitala tidsåldern, inbegripet i den senast tekniken för energisektorn, vilket skapar hävstångseffekter, säkerställer ett globalt digitalt nätverk, stöder utbildning och FoU av hög kvalitet och innebär ordentliga framsteg för att uppnå en inre marknad inom transportsektorn, vilket gör det möjligt för oss att konkurrera på jämbördig fot med stora världsmakter.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra regelverket för små och medelstora företag, med tanke på dess förmåga att skapa arbetstillfällen. Parlamentet begär att möjligheterna i Cosme-programmet ska maximeras, inte bara för att främja entreprenörskap i Europa utan också för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering och tillträde till både europeiska och globala marknader.

29.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att koppla investeringarna till innovation och entreprenörskap och på så sätt maximera möjligheterna som den digitala ekonomin och det digitala samhället ger och utveckla en intelligent europeisk industripolitik. Dessa investeringar bör särskilt beakta de små och medelstora företagen som är de som har störst svårigheter att få tillgång till investeringar, och bör omfatta konkreta åtgärder för att stödja nystartade företag och socialt entreprenörskap och innovation såsom en källa till framtidsjobb för unga.

30.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att med praktiska åtgärder blåsa nytt liv i entreprenörsandan i Europa, vilket innebär att säkerställa enkel tillgång till krediter för små och medelstora företag, särskilt för dem som är kopplade till de centrala sektorerna. Parlamentet begär också att det främjas finansieringsformer som utgör alternativ till bankfinansiering.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att mer resolut inrikta sina ekonomier på innovation och tillväxt, eftersom detta kommer att förbereda oss på framtidens uppgifter och krav i den digitala eran. Detta kommer också göra våra företag mer innovativa och snabbfotade på den globala marknaden, särskilt med en total integration av informations- och kommunikationsteknik.

Den digitala inre marknaden

32.  Europaparlamentet betonar, såsom påpekas i den årliga tillväxtöversikten för 2015, att framstegen för den digitala inre marknaden är avgörande för att stimulera tillväxten, skapa kvalitetsjobb, få den europeiska ekonomin konkurrenskraftig globalt och skapa fördelar för både företag och konsumenter. Kommissionen uppmanas därför att utarbeta en ambitiös europeisk handlingsplan 2016–2020 för e-förvaltning så att Europa 2020-målen kan fortsätta att stödjas.

33.  Europaparlamentet konstaterar att investeringar i bland annat bredbandsnät är viktiga för att uppnå prioriterade mål inom det centrala område som utgörs av den digitala marknaden. Parlamentet rekommenderar att en betydande andel av den framtida investeringsplanen på 315 miljarder euro avsätts för riktade och strategiska investeringar i den digitala sektorn. Parlamentet betonar att sammanlänkade faktorer som hög internetpenetration och avancerade färdigheter hos befolkningen och företagen att utnyttja IKT är avgörande för att fullborda en verklig digital inre marknad. EU och medlemsstaterna uppmanas att prioritera investeringar i digital nätinfrastruktur och digital utbildning av sina företag och medborgare.

34.  Europaparlamentet anser att fragmenteringen och avsaknaden av rättssäkerhet är de främsta bekymren på området och att inkonsekvent tillämpning av gällande EU-bestämmelser också behöver åtgärdas.

35.  Europaparlamentet noterar att fullbordandet av den digitala inre marknaden skulle kunna skapa en ytterligare BNP-tillväxt på 0,4 % (520 miljarder i 2014 års priser) fram till 2020, och en sysselsättningsökning i storleksordningen 0,1 %, vilket motsvarar 223 000 nya jobb fram till 2020, enligt uppgifterna i studien om kostnaden för icke-Europa. Parlamentet anser att åtgärder mot hinder för e-handel, investeringar i bredbandsinfrastruktur och införandet av ny teknik såsom 4G och 5G är avgörande för utvecklandet av digitala lösningar då de är beroende av snabba och effektiva förbindelser. Parlamentet anser att EU:s allmänna uppgiftsskyddsram och direktivet om nät- och informationssäkerhet är avgörande för att fullborda den digitala inre marknaden till 2015. Parlamentet efterlyser investeringar för att åtgärda den ojämlika tillgången till bredband och 4G-nät i EU.

36.  Europaparlamentet betonar att det finns en korrelation mellan en stor onlinehandel och en ökning av BNP per capita och kräver därför framsteg mot en verklig gränsöverskridande e-handel och molnbaserade datatjänster. Det är avgörande att fragmenteringen i 28 digitala marknader upphör, att universell tillgång till nätet garanteras och att nätsäkerhet och konsumentförtroende görs till hörnstenar i den digitala inre marknaden eftersom det utan förtroende inte kan finnas någon onlinemarknad.

37.  Europaparlamentet betonar att enligt rapporten om kostnaden för icke-Europa skulle framsteg för e-förvaltning kunna generera besparingar på 100 miljarder euro per år. Parlamentet begär att medlemsstaternas insatser ska förstärkas och fokuseras på moderniseringen av deras offentliga förvaltningar så att medborgarna och företagen kan genomföra allt fler förfaranden på elektronisk väg när de utnyttjar sina rättigheter på den inre marknaden, särskilt på gränsöverskridande nivå.

38.  Europaparlamentet betonar att EU:s inremarknadsregler behöver fungera i den digitala eran, och att detta innebär införande av inremarknadsregler för online-betalningar, utvecklande av säkra Europaomfattande e-lösningar (t.ex. e-fakturering och digitala signaturer), reformering av immateriella rättigheter och vid behov klarläggande av momskraven, i syfte att skapa förtroende för e-handel, förbättra kvaliteten på information som europeiska konsumenter får om sin rättigheter och säkerställa att samma skyddsnivå gäller för konsumenter online som de är vana vid på sina traditionella marknader.

39.  Europaparlamentet betonar att översynen av de senaste ramarna för den ekonomiska styrningen är ett utmärkt tillfälle för att uppmana medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar mot den digitala inre marknaden som inte bara innebär mer tillväxt och arbetstillfällen, särskilt inom små och medelstora företag och bland unga, utan också en framtidsinriktad och modern europeisk union.

40.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste öka insatserna för att modernisera sina offentliga förvaltningar genom att tillhandahålla mer och bättre tillgängliga digitala tjänster till medborgarna och företagen, vilket skulle minska kostnaderna och öka effektiviteten samt genom att underlätta samarbete och genomföra samverkansramar för offentliga förvaltningar.

41.  Europaparlamentet insisterar på vikten av elektronisk identifiering och betrodda tjänster för att öka omfattningen och kvaliteten på den elektroniska handeln i ett tillväxtperspektiv. Parlamentet begär därför att medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att före den 1 juli 2016 tillämpa förordningen om elektroniska transaktioner på den inre marknaden.

42.  Europaparlamentet anser att förbättrade digitala färdigheter inom unionen är en absolut prioritet.

Fri rörlighet för varor

43.  Europaparlamentet anser att den fria rörligheten för varor, kapital, tjänster och personer fortfarande har en outnyttjad potential för både allmänheten och företag när det gäller effektivitet, tillväxt och skapande av nya arbetstillfällen.

44.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för omfattande handels- och investeringsavtal som skulle bidra till att skapa jobb för europeiska arbetstagare, direkt gynna europeiska konsumenter och öppna upp nya möjligheter för EU-företag, särskilt små och medelstora företag, där respekt för EU:s sociala, miljömässiga och konsumentinriktade standarder är nyckeln till att skapa tillväxtmöjligheter. Europaparlamentet måste göras nära delaktigt i förhandlingarna om inremarknadsregelverket och varje ändring av existerande lagstiftning och varje införande av ny lagstiftning måste respektera parlamentets roll som medlagstiftare fullt ut.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka värdekedjan i gränsöverskridande produktion såsom en central faktor för att främja konkurrenskraft och tillväxt, skapa sysselsättning och minska existerande handelshinder i sektorer som är relativt stora men som inte är tillräckligt integrerade för att maximera de fördelar som den inre marknaden erbjuder.

46.  Europaparlamentet efterlyser utökad övervakning av hindren mot varors rörlighet på den inre marknaden.

Tjänster

47.  Europaparlamentet betonar det i Europa 2020-strategin bör inkluderas specifika politikåtgärder som syftar till åtgärda barriärer på de områden av tjänstesektorn som omfattas av tjänstedirektivet och för finansiella tjänster, till exempel genom att lägga större tonvikt vid att fördjupa den inre marknaden.

48.  Europaparlamentet understryker att det finns en betydande outnyttjad tillväxtpotential i servicesektorn, vilket framgår tydligt av uppskattningarna i rapporten om kostnaden för icke-Europa där de potentiella vinsterna anges vara mellan 337 och 637 miljarder euro.

49.  Europaparlamentet anser att eftersom tjänstesektorn är ett av de områden med störst tillväxtpotential i EU är nödvändigt att stärka åtgärderna för att höja konkurrensen i sektorn, inbegripet i detaljhandeln, och förenkla lagstiftningen för företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar hur viktigt det är att garantera att alla konsumenter, familjer och företag har universell tillgång till offentliga tjänster.

50.  Europaparlamentet anser att konsumentskydd, valfrihet och konkurrens för finansiella tjänster bör stärkas, med särskilt tonvikt på de olika behoven hos konsumenterna, särskilt de mest sårbara. Parlamentet anser att konsumenternas färdigheter när det gäller finansiell medvetenhet bör höjas, med tanke på den betydande förvirring som kan uppstå kring finansiella produkter och de problem som detta kan orsaka enskilda konsumenter och den inre marknaden.

51.  Europaparlamentet betonar åter igen behovet av ytterligare insatser för att bekämpa bedrägerier och skatteflykt och skatteundandragande och efterlyser därför mer fokus på god skattestyrning i både den privata och den offentliga sektorn i EU. Enligt rapporten om kostnaden för icke-Europa skulle det kunna ge 9 miljarder euro per år om åtgärder vidtogs såsom standardisering av elektroniska fakturor och samordning av gränsöverskridande skattesystem. Parlamentet välkomnar att kommissionens ordförande har aviserat ett automatiskt informationsutbyte när det gäller nationella skattebeslut. Parlamentet betonar behovet av att stärka och förbättra en skattesamordning som undviker illojal konkurrens och marknadssnedvridningar och som garanterar lika möjligheter på den inre marknaden.

52.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande i dess rapport om den årliga tillväxtöversikten för 2015: “Att ta itu med skattebrott och skatteflykt är nödvändigt för att göra skattesystemet rättvist, och medlemsstaterna kan ta ut den skatt de har rätt till.”

53.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt att den övergripande nivån på investeringar i forskning och utveckling bör öka för att stimulera innovation och betonar att det råder stora skillnader i dessa investeringar mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner kommissionen om behovet av att skapa en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovationer och att det europeiska forskningsområdet ska fullbordas. För närvarande används 85 % av de medel som är avsatta för innovation uteslutande på nationell nivå, utan gränsöverskridande samarbete, vilket gör det omöjligt att utnyttja det europeiska mervärdet fullt ut.

Offentlig upphandling och koncessioner

54.  Europaparlamentet välkomnar att direktiven om offentlig upphandling och om tilldelning av koncessioner antogs 2014, vilket har moderniserat den offentliga upphandlingen i EU och främjat hållbarheten i offentliga kontrakt. Parlamentet betonar det mervärde som direktivet om tilldelning av koncessioner medfört, särskilt när det gäller att förenkla förfarandena och göra dem mer transparenta och ge mer möjligheter till små och medelstora företag, vilket därmed gör det möjligt att övervinna problemen med dessa kontrakt, garantera rättssäkerhet, flexibilitet och transparens och stödja utvecklandet av ekonomisk infrastruktur och offentliga tjänster av hög kvalitet.

55.  Europaparlamentet betonar att det för att höja kvaliteten, effektiviteten och transparensen i de offentliga investeringarna och utgifterna är nödvändigt att fullständigt och snabbt tillämpa EU-lagstiftningen när det gäller offentlig upphandling och koncessioner.

56.  Europaparlamentet anser att det krävs ett korrekt och punktligt införlivande av lagstiftningen om offentlig upphandling och koncessioner. Parlamentet framhåller betydelsen av offentlig upphandling och värdet av innovationspartnerskap som en viktig drivkraft för smart, hållbar och inkluderande tillväxt, framför allt för små och medelstora företag, som behöver stödjas genom konkreta åtgärder som främjar konkurrenskraft och innovation.

Konsumentlagstiftningen

57.  Europaparlamentet anser det beklagligt att det fragmenterade genomförandet av EU:s konsumentskyddslagstiftning i medlemsstaterna leder till skillnader i skyddet av konsumenterna och också skillnader i hur kraftfulla efterlevnadsåtgärderna är och när de vidtas. Parlamentet anser att detta begränsar lagstiftningsåtgärders konsekvens och samstämdhet i samma sektorer eller mellan olika försäljningskanaler.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att sådana regler som konsumenträttighetsdirektivet och bestämmelserna om alternativ tvistlösning och tvistlösning online skyndsamt genomförs och efterlevs, samtidigt som det säkerställs att de administrativa bördorna minskas. Parlamentet begär också att konsumenterna vid gränsöverskridande försäljning ges ett adekvat skydd som liknar det på traditionella marknader och att deras uppgifter skyddas bättre i den digitala eran, eftersom detta kommer att bidra till att höja konsumenternas förtroende för onlineköp, Parlamentet påminner om hur viktigt det är att konsumenternas rättigheter online faktiskt tillämpas och av att det finns överkomliga och effektiva prövningsmöjligheter vid tvister.

59.  Europaparlamentet begär att åtgärder vidtas för att uppmuntra hållbar konsumtion, särskilt hur länge produkter kan användas, och att bekämpa metoder som syftar till att avsiktligt förkorta denna tid. Parlamentet hoppas i detta sammanhang att kommissionen upprättar en enhetlig handlingsplan.

60.  Europaparlamentet understryker att direktivet om konsumenträttigheter utgjorde ett viktigt steg framåt i fråga om att öka rättssäkerheten i online-transaktioner för konsumenter och företag, och att detta idag utgör det huvudsakliga instrumentet för konsumentskydd vad gäller onlinetjänster.

61.  Europaparlamentet noterar att ytterligare vinster kan uppnås genom förbättringar av den inre marknadens funktionssätt, till exempel genom att införa systemet för tvistlösning online vid konsumenttvister, genom vilket besparingar på omkring 22 miljarder euro skulle kunna göras.

Energi

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en fungerande inre energimarknad med icke-diskriminerande marknadstillträde och en hög konsumentskyddsnivå liksom lämpliga nivåer på sammanlänkningskapacitet och systemens tillräcklighet.

63.  Europaparlamentet betonar åter igen behovet av att öka Europas energitrygghet genom diversifiering av källorna och kanalerna för energin och betonar behovet av att med högsta prioritet fullborda den inre energimarknaden och sätta punkt för energiöarnas isolering inom unionen.

64.  Europaparlamentet anser, för att förbättra fullbordandet av den inre marknaden, integreringen av förnybara energikällor och en tryggad försörjning, att medlemsstaterna brådskande behöver uppnå ett mål på minst 10 procent av sammanlänkningskapacitet för att idealiskt nå en nivå på 30 procent.

65.  Europaparlamentet anser att liberaliseringen av gas- och elektricitetsmarknaderna är grundläggande för att ge konsumenterna makt och uppmanar kommissionen att sätta konsumenterna i centrum för sin politik för en inre EU-marknad för energi.

III.  Instrument för att bedöma den inre marknadens integration och styrningsverktyg

66.  Europaparlamentet konstaterar att resultattavlan för den inre marknaden kan anses vara bästa praxis för övervaka och utvärdera medlemsstaternas efterlevnad av inremarknadsskyldigheterna, eftersom den kan leda till förbättringar och komma-i-fatt-processer bland länderna. Parlamentet betonar dock att denna resultattavla inte innehåller några verktyg för kvalitativ utvärdering. Det är viktigt att förbättra dialogen med och mellan medlemsstaterna för att identifiera och ta itu med det som de upplever som komplicerat med att genomföra inremarknadslagstiftningen. Kommissionen uppmanas här att på medlemsstaternas begäran ge dem bättre stöd när det gäller genomförandet av komplicerad inremarknadslagstiftning.

67.  Europaparlamentet noterar, när det gäller regleringsresultaten för den inre marknaden, att det skulle kunna utvecklas en sammansatt indikator för att mäta inremarknadsgapet, dvs. den ytterligare börda som allmänheten och företag får bära i gränsöverskridande verksamheter på grund av bristen på regler som styr den inre marknaden. Parlamentet insisterar på att en sådan indikator bör underlätta framtagandet av slutsatser som skulle kunna utmynna i policyrekommendationer för EU-institutionerna och medlemsstaterna.

68.  Europaparlamentet noterar resultattavlan för den digitala agendan som ett viktigt redskap för att utvärdera de framsteg som medlemsstaterna gjort på detta område. Parlamentet anser att ett sammansatt index för att mäta inremarknadsgapet bör införlivas i denna resultattavla.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att i sin förslagssamling för rättsliga instrument på inremarknadsområdet ta med kravet på att genomföra en systematisk genomgång av de rättsliga instrumentens införlivande, efterlevnad, verkningsfullhet och ändamålsenlighet, inbegripet en metod och olika kriterier för en sådan genomgång. Parlamentet anser att en sådan metod och sådana kriterier skulle möjliggöra en bättre bedömning av huruvida de rättsliga instrumenten införlivas, genomförs och efterlevs korrekt, och också huruvida och i så fall i vilken utsträckning de bidrar till att uppnå sina mål och i vilken mån de är ändamålsenliga.

70.  Europaparlamentet stöder att det skapas en hållbar inre marknad som grundas på utvecklandet av en inkluderande, resurseffektiv, kunskapsbaserad ekonomi, inbegripet åtgärder för att främja alla sorters innovationer i hållbar teknik, hitta balans mellan konsumenters och företags intressen och förbättra en informell problemlösningsmekanism för den inre marknaden, såsom SOLVIT, samtidigt som man också höjer allmänhetens kunskaper om kontaktpunkter så att de blir mer medvetna om de möjligheter som står till buds för att generera tillväxt och arbetstillfällen på den inre marknaden.

71.  Europaparlamentet konstaterar att användningen av portalerna Ditt Europa och Ditt Europa – Rådgivning ständigt ökar och att dessa bör kunna tillhandahålla den information som är nödvändig när en person lever, arbetar eller studerar i olika EU-länder eller flyttar från ett EU-land till ett annat.

72.  Europaparlamentet välkomnar att det genomsnittliga införlivandeunderskottet i medlemsstaterna har minskat till under den gräns på 1 procent som satts av Europeiska rådet och nu nått 0,6 procent, vilket är det bästa resultat som någonsin uppnåtts sedan resultattavlan för den inre marknaden skapades. Parlamentet betonar att principen om nolltolerans för införlivandet av EU-regler bör vara en grundsats för medlemsstaterna och EU.

73.  Europaparlamentet noterar att ett korrekt genomförande och en hög efterlevnad av EU-lagstiftning är avgörande för att den inre marknaden ska fullbordas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att resolut använda alla sina befogenheter för att uppnå detta mål och uppmanar enträget medlemsstaterna och kommissionen att intensifiera sina insatser för att verkställa inremarknadslagstiftningen och att övervaka detta, bland annat genom regelbundna inspektionsrundor samtidigt som man löpande funderar på problem när det gäller genomförandet och säkerställer att lagstiftningen är effektivare och att efterhandsbedömningar används i större utsträckning och med mer ändamålsenlighet. Parlamentet begär en ökad övervakning av hur verkningsfullt konsumentskyddet är på det digitala området, särskilt med tanke på hur snabbt överträdelser av konsumentlagstiftningen kan sprida sig.

74.  Europaparlamentet påminner dock om att överträdelseförfarandeprocessen har visat på ett antal hinder när det gäller att snabbt ta itu med och korrigera brister i genomförandet och tillämpningen av inremarknadsbestämmelserna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta mer ändamålsenligt med kommissionen för att lösa fallen snabbare.

75.  Europaparlamentet inser att ett uteblivet genomförande kan vara resultatet av komplexa inslag i den ursprungliga utformningen. Parlamentet betonar därför behovet av att såväl primär- och sekundärlagstiftning genomgående ska följa bättre regleringsprinciper och omfatta riktiga samråd, konsekvensbedömningar och översyner efter genomförandet.

76.  Europarlamentet insisterar dessutom på att alla ansträngningar bör göras för att säkra en effektivare användning av överträdelseförfaranden för brott mot unionslagstiftningens inremarknadsbestämmelser och att medlemsstaterna och Europeiska rådet bör fortsätta att utveckla överträdelseförfarandena inom ramen för den framtida översynen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet anser dock att överträdelseförfarandena alltid bör vara en sista utväg och att de endast bör komma i fråga efter upprepade samordnings- och korrigeringsförsök.

o
o   o

77.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och Europeiska rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0054.
(2) Antagna texter, P7_TA(2014)0130.
(3) Antagna texter, P8_TA(2014)0038.


Bekämpning av sexuella övergrepp mot barn på internet
PDF 145kWORD 63k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om sexuella övergrepp mot barn på internet (2015/2564(RSP))
P8_TA(2015)0070RC-B8-0217/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989 och dess protokoll,

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 7, 8, 47, 48 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet av den 23 november 2001,

–  med beaktande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp av den 25 oktober 2007,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF(1),

–  med beaktande av Europols rapport från 2014 med en hotbildsbedömning av internetstödd organiserad brottslighet (iOCTA),

–  med beaktande av allmän kommentar nr 14 (2013) från FN:s kommitté för barnets rättigheter om att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet,

–  med beaktande av EU:s agenda för barns rättigheter, antagen i februari 2011,

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om 25:e årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En särskild plats för barnen i EU:s yttre åtgärder (COM(2008)0055),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter,

–  med beaktande av EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012–2016, i synnerhet bestämmelserna om finansiering av utarbetandet av riktlinjer för system för skydd av barn och utbyte av bästa praxis,

–  med beaktande av sin plenardebatt av den 12 februari 2015 om bekämpning av sexuellt utnyttjande av barn på internet,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjandeav barn, däribland bilder med sexuella övergrepp mot barn utgör allvarliga kränkningar av de grundläggande rättigheterna, framför allt av barns rätt till det skydd och den omvårdnad de behöver för sitt välbefinnande, i enlighet med vad som föreskrivs i FN:s konvention från 1989 om barnets rättigheter och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

B.  Vid genomförandet av alla åtgärder för att bekämpa sådana brott måste barnets bästa komma i främsta rummet enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter.

C.  Allvarliga brott som sexuellt utnyttjande av barn och bilder med sexuella övergrepp mot barn kräver en övergripande strategi som omfattar utredning av brott, lagföring av gärningsmän, skydd av barn som är brottsoffer och förebyggande av detta fenomen.

D.  Internet kan utsätta barn för specifika risker genom att de får tillgång till eller utsätts för material med sexuella övergrepp mot barn eller för utbyte av material om våld, hot, mobbning, gromning eller personer som i olovligt syfte söker kontakt på internet. Dessa risker för barn ökar genom den utbredda användningen av mobil teknik och internet.

E.  Kampen mot utnyttjande av barn på internet bör integreras i en övergripande strategi för att ta itu med det generella fenomenet med sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn, vilket fortfarande i huvudsak hänger samman med brott utanför internet, som begås via nätverk och individer som avsiktligen agerar utanför internet.

F.  Sexuellt utnyttjande kan ta många former på internet, genom att ungdomar övertalas eller tvingas att skicka eller posta bilder av sig själva med tydlig sexuell innebörd, delta i sexuella handlingar via en webbkamera eller smarttelefon, eller ha sexuella samtal via textmeddelanden eller på internet. Detta möjliggör för förövare eller personer som i olovligt syfte söker kontakt på internet att hota med att skicka bilder, videoklipp eller kopior av samtal till ungdomarnas vänner och familj om de inte deltar i ytterligare sexuella handlingar. Bilder och videor kan fortsätta att delas långt efter det att det sexuella övergreppet har upphört, och fortsätter att vara tillgängliga för vem som helst att se på internet, vilket innebär att offren löper en ständig risk att på nytt bli offer och stigmatiseras.

G.  De åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att förhindra olagligt innehåll på internet har inte alltid varit tillräckligt verksamma.

H.  De utredningsverktyg som görs tillgängliga för dem som ansvarar för utredning och förföljelse av sexuella övergrepp mot barn på internet bör bland annat ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och till vilken typ av brott som ska utredas och hur allvarliga de är, i enlighet med EU:s och medlemsstaternas lagstiftning.

I.  Skyddet av minderåriga i den digitala världen måste även stärkas genom att branschen tar initiativ till att ta sin del av ansvaret, däribland genom att ge barn, föräldrar och lärare utbildning som syftar till att förhindra att minderåriga får tillgång till olagligt innehåll.

J.  Eftersom sexuellt och annat utnyttjande av barn på internet är en internationell företeelse som omfattar hundratals länder och deras rättssystem och rättsvårdande myndigheter utgör dessa brott ett internationellt problem som kräver en internationell lösning. Det är oroande att människohandlare använder barn utan rättslig identitet, som är ”osynliga” för myndigheterna, för sexuella övergrepp på internet.

K.  Jämfört med andra typer av brott anmäls som regel väldigt få fall av de flesta former av sexuellt utnyttjande av och sexuella övergrepp mot barn, vilket bland annat beror på typen av brott och brottsoffrens ålder. Därför speglar de uppgifter som finns om antalet begångna brott inte korrekt problemets utbredning. Enligt uppgifter från icke-statliga organisationer avseende webbplatser med material med sexuella övergrepp mot barn är mer än 80 procent av offren yngre än 10 år. Uppgifter från det internationella nätverket av telejourer (Inhope) visar att antalet spädbarn som faller offer för sexuella övergrepp ökar, och att extrema och sadistiska övergrepp blir allt vanligare.

L.  Många förövare använder Darknet, där de har upprättat anonyma gemenskaper med hjälp av dolda forum, webbplatstjänster, sociala nätverk och lagringstjänster som är tillägnade material med sexuella övergrepp mot barn, och möjliggör och underlättar på så sätt ett sexuellt utnyttjande av barn som i praktiken är omöjligt att spåra.

M.  Många brottslingar använder undvikande åtgärder, såsom kryptering och andra verktyg för att skydda sin verksamhet, vilket ställer till stora problem för brottsutredningar.

N.  Icke-statliga organisationer avslöjar att så lite som åtta ledande distributörer ansvarade för 513 kommersiella märken med material som visar övergrepp mot barn under 2012, och att de 10 mest produktiva märkena under 2012 alla kom från en enda ledande distributör.

O.  Direktiv 2011/93/EU om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi skulle ha införlivats av medlemsstaterna senast den 18 december 2013, men hittills har mindre än hälften av medlemsstaterna helt genomfört det.

1.  Europaparlamentet betonar kraftfullt att en av EU:s och medlemsstaternas främsta uppgifter är att skydda barnen och värna om deras säkerhet.

2.  Europaparlamentet understryker i starkaste ordalag att barns skydd och rättigheter på internet måste säkerställas och att man måste ta steg för att se till att olagligt innehåll snabbt tas bort och rapporteras till rättsvårdande myndigheter samt att det finns tillräckligt med juridiska instrument för att utreda och lagföra förövare.

3.  Europaparlamentet anser att barns personuppgifter på internet måste skyddas i vederbörlig ordning och att barn måste informeras på ett enkelt och barnanpassat sätt om riskerna med och följderna av att de använder sina personuppgifter på internet. Parlamentet understryker de viktiga förändringar som reformen av personuppgiftsskyddet kommer att medföra för att ytterligare kunna skydda barn på internet.

4.  Europaparlamentet betonar att det behövs en övergripande och samordnad EU-strategi för att säkerställa att beslutsfattande och åtgärder är samstämda och omfattar brottsbekämpning tillsammans med grundläggande rättigheter, integritets- och personuppgiftsskydd, it-säkerhet, konsumentskydd och e-handel.

5.  Europaparlamentet anser att ytterligare åtgärder måste vidtas för att bekämpa nätgromning, och att kommissionen, tillsammans med nationella regeringar, det civila samhället, företag inom de sociala medierna, lärare, socialassistenter, tjänstemän med ansvar för barnskyddsfrågor, barnläkare samt barn- och ungdomsorganisationer, måste spela en aktiv roll för att öka kunskaperna i detta ämne genom fastställda riktlinjer, utbyte av bästa praxis och skapande av sociala plattformar för samarbete och lagligt informationsutbyte i denna fråga, i syfte att identifiera potentiella risker och hot för barn.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en lämplig informationskampanj i samarbete med alla relevanta aktörer för att ge barn verktyg och hjälpa föräldrar och lärare att förstå och hantera riskerna och att skydda barnen på internet, att stödja medlemsstaterna när de inrättar program för förebyggande av sexuella övergrepp på internet, att främja informationskampanjer för ett ansvarsfullt agerande på sociala medier, och att uppmuntra stora sökmotorer och sociala medienätverk att inta ett proaktivt förhållningssätt när det gäller att skydda barn på internet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra och öka barns rapportering om övergrepp och för att förbättra och öka insatserna vid sådana rapporter, samt att överväga att inrätta mekanismer för systematisk rapportering. Parlamentet stöder framtagandet av telefonjourer för barn, där de kan anmäla övergrepp anonymt.

8.  Europaparlamentet betonar att det internationella samarbetet och de transnationella utredningarna på detta område måste förbättras genom samarbetsavtal, samt betonar man även måste stärka samarbetet mellan de rättsvårdande myndigheterna, bl.a. genom Europol och Europeiska it-brottscentrumet (EC3), i syfte att på ett effektivare sätt utreda, spränga och lagföra pedofilinätverk, samtidigt som man prioriterar de berörda barnens rättigheter och säkerhet.

9.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang det initiativ som har tagits gemensamt av EU och 55 länder världen över inom den globala alliansen mot sexuell exploatering av barn på internet, i syfte att rädda fler offer, säkerställa effektivare lagföring och minska det totala material med sexuella övergrepp mot barn som finns tillgängliga på internet. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera mer regelbundet om de framsteg som har gjorts genom denna allians, samt uppmanar medlemsstaterna att införa dessa rekommendationer på nationell nivå.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och stärka de resurser som används för att identifiera offer och tillhandahålla tjänster till offer, och att begära att relaterade plattformar införs snarast och att de som redan finns inom Europol stärks.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem.

12.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att använda rätt terminologi när man talar om brott som begås mot barn, inbegripet beskrivningen av bilder av sexuella övergrepp mot barn, och att använda den lämpliga termen ”material med sexuella övergrepp mot barn” i stället för ”barnpornografi”.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge de nationella kontaktpunkterna tillräckligt med resurser så att de kan rapportera kriminellt och skadligt innehåll och beteende på internet, i enlighet med vad som anges i direktiv 2011/93/EU om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi.

14.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att personer som befarar att de kan komma att göra sig skyldiga till sexuella övergrepp eller sexuellt utnyttjande i lämpliga fall ges tillgång till effektiva insatsprogram och åtgärder som syftar till att utvärdera risken för, samt förhindra att, sådana brott kommer att begås.

15.  Europaparlamentet begär att medlemsstaternas rättsvårdande myndigheter och Europol får de medel, den personal, de utredningsbefogenheter och den tekniska kapacitet de behöver för att på allvar och på ett effektivt sätt bekämpa, utreda och lagföra förövarna, däribland genom lämplig utbildning för att öka rättsinstaternas och polisens kapacitet och utveckla ny högteknologisk kapacitet för att bemöta utmaningarna med att analysera den enorma mängd bilder och material med övergrepp av barn som finns krypterat eller dolt på Darknet, samt för att hitta och lagföra förövarna för att på så sätt värna barns säkerhet och rättigheter.

16.  Europaparlamentet noterar bekymrat utvecklingen och den allt större spridningen av sexuellt utnyttjande av barn i kommersiellt syfte på internet, inbegripet nya distributions- och transaktionsformer för barnpornografiskt material, särskilt genom Deep Web och Darknet, i synnerhet fenomenet med direktsändningar av övergrepp mot betalning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka kontakterna med representanter för alternativa betalningssystem för att kunna finna möjligheter till bättre samarbete med de brottsbekämpande myndigheterna, däribland gemensam utbildning för att på ett bättre sätt kunna identifiera betalningsprocesser som är kopplade till kommersiell distribution av material med övergrepp mot barn.

17.  Europaparlamentet efterlyser en effektiv partnerskapsstrategi och ett effektivt informationsutbyte mellan rättsvårdande myndigheter, rättsliga myndigheter, IKT-industrin, internetleverantörer, hostingföretag, företag inom sociala medier, banksektorn och icke‑statliga organisationer, inklusive barn- och ungdomsorganisationer, för att säkerställa barns rättigheter och skyddet av barn på internet och se till att olagligt innehåll snabbt tas bort och rapporteras till rättsvårdande myndigheter, som i sin tur regelbundet ska rapportera om sina utredningar och, i tillämpliga fall, åtal på grundval av denna relevanta information. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang dels CEO-koalitionen för att göra internet en tryggare plats för barn och unga, dels arbetet i den europeiska finansiella koalitionen mot sexuellt utnyttjande av barn på internet.

18.  Europaparlamentet betonar att olagligt innehåll på nätet omedelbart bör avlägsnas på grundval av ett vederbörligt rättsligt förfarande. Parlamentet betonar den roll som informations- och kommunikationstekniken samt internetleverantörerna spelar för att garantera att olagligt innehåll på internet avlägsnas snabbt och effektivt på begäran av ansvarig rättsvårdande myndighet.

19.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck de medlemsstater som ännu inte har införlivat direktiv 2011/93/EU om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell expolatering av barn och barnpornografi att göra det. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att strikt kontrollera att direktivet genomförs på ett fullständigt och ändamålsenligt sätt och att i god tid rapportera till parlamentet och dess ansvariga utskott.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att ytterligare övervaka genomförandet av direktiv 2011/93/EU och att göra en djupanalys av den nuvarande politiska ramen för att bekämpa övergrepp mot barn på internet samt att presentera denna analys i form av en genomföranderapport om direktiv 2011/93/EU och rapportera till plenum.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas parlament.

(1) EUT L 335, 17.12.2011, s. 1.
(2) Antagna texter, P8_TA(2014)0070.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy