Index 
Antagna texter
Onsdagen den 25 mars 2015 - BrysselSlutlig utgåva
Utnyttjande av Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter: ansökan EGF/2014/018 GR/Attica broadcasting - Grekland
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2014/015 GR/Attica publishing activities - Grekland
 Begäran om fastställelse av António Marinho e Pintos immunitet och privilegier
 Begäran om upphävande av Ivan Jakovčić immunitet
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2014/016 IE/Lufthansa Technik - Irland
 Begäran om fastställelse av Viktor Uspaskichs immunitet
 Begäran om fastställelse av Gabriele Albertinis immunitet och privilegier
 Makroekonomiskt stöd till Ukraina ***I
 Det årliga skattebetänkandet

Utnyttjande av Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter: ansökan EGF/2014/018 GR/Attica broadcasting - Grekland
PDF 227kWORD 59k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 25 mars 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2014/018 GR/Attica broadcasting från Grekland) (COM(2015)0037 – C8-0030/2015 – 2015/2031(BUD))
P8_TA(2015)0081A8-0050/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0037 – C8-0030/2015),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (EGF-förordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0050/2015), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller den globala finansiella och ekonomiska krisen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av EGF-förordningen, som återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att innefatta egenföretagare och ungdomar samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Grekland lämnade in ansökan EGF/2014/018 GR/Attica broadcasting om ekonomiskt stöd från fonden efter 928 uppsägningar i 16 företag verksamma i Nace rev. 2 huvudgrupp 60 (Planering och sändning av program)(4) i Nuts 2-regionen(5) Attika (EL 30) i Grekland.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för stöd som fastställs i EGF-förordningen.

1.  Europaparlamentet konstaterar att villkoren enligt artikel 4.1 b i EGF-förordningen är uppfyllda och håller därför med kommissionen om att Grekland är berättigat till ekonomiskt stöd enligt denna förordning.

2.  Europaparlamentet noterar att de grekiska myndigheterna lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 4 september 2014, att ansökan kompletterades med ytterligare uppgifter fram till den 13 november 2014 och att kommissionen gjorde bedömningen av denna ansökan tillgänglig den 3 februari 2015.

3.  Europaparlamentet välkomnar att de grekiska myndigheterna, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, den 28 november 2014 beslutade att inleda de individanpassade åtgärderna långt innan det slutliga beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

4.  Europaparlamentet anser att uppsägningarna inom sektorn för sändning av program i Attica-regionen är kopplad till den globala finansiella och ekonomiska krisen som å ena sidan minskat hushållens disponibla inkomster vilket lett till en kraftigt minskad köpkraft och behovet att prioritera inköpen och betydligt begränsa kostnaden för vardagsinformation trots att denna är viktig, och å andra sidan den kraftiga minskningen av utlåningen till företag och privatpersoner, som beror på de grekiska bankernas brist på likvida medel.

5.  Europaparlamentet noterar att detta är den första ansökan om medel från fonden som lämnats in av sektorn för planering och sändning av program och den nionde ansökan som gjorts under 2015.

6.  Europaparlamentet noterar att dessa uppsägningar förväntas få en enorm negativ konsekvens för Attica-regionen som redan har flest antal arbetslösa i Grekland i förhållande till de andra 12 regionerna.

7.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska samfinansieras utgörs av yrkesvägledningsåtgärder, utbildning, omskolning och yrkesutbildning, specialiserad utbildning och arbetssökar-, utbildnings- och flyttbidrag. Europaparlamentet konstaterar när det gäller stöd till egenföretagare att det maximibelopp som finns tillgängligt genom fonden, 15 000 EUR, beviljas till 120 utvalda arbetstagare i bidrag för att starta egna företag. Parlamentet understryker att denna åtgärd syftar till företagsfrämjande genom tillhandahållande av ekonomiskt stöd till bärkraftiga företagsinitiativ, vilket på medellång sikt borde generera ytterligare arbetstillfällen.

8.  Europaparlamentet välkomnar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med företrädare för de berörda stödmottagarna. Parlamentet påpekar med tillfredsställelse att det var stödmottagarna som föreslog att det grekiska arbetsmarknadsdepartementet skulle ansöka om stöd från fonden med hänvisning till dess snabba effekter och ändamålsenlighet.

9.  Europaparlamentet anser att den samordnande roll som företrädarna för de berörda stödmottagarna hade, liksom deras engagemang, var av särskild vikt för utformningen av de individanpassade tjänsterna, eftersom uppsägningarna ägde rum i 16 olika företag i sektorn för planering och sändning av program.

10.  Europaparlamentet välkomnar att alla stödberättigade uppsagda arbetstagare förväntas delta i de åtgärder som stöds av fonden.

11.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra alla arbetstagares anställbarhet med hjälp av anpassad utbildning och att erkänna den kompetens som förvärvats under hela yrkeslivet. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till det befintliga näringslivets behov, liksom till de befintliga lediga tjänsterna.

12.  Europaparlamentet välkomnar att alla arbetstagare har erbjudits yrkesvägledning, bestående av olika etapper, med individuell och personlig rådgivning samt planer för att de ska kunna återintegreras på arbetsmarknaden.

13.  Europaparlamentet noterar att största delen av det begärda stödet ska användas till att starta företag i form av stöd till egenföretagare (1 800 000 EUR) och utbildningsåtgärder, inbegripet stöd till yrkesutbildning (1 536 000 EUR) och utbildning (1 152 000 EUR).

14.  Europaparlamentet anser att man i samband med stödåtgärderna avseende yrkesvägledning, utbildning och egenföretagare bör ta tillvara på de nya möjligheter som de nya webbmedierna skulle kunna innebära för dessa stödberättigade arbetslösa arbetstagare.

15.  Europaparlamentet noterar att ungefär 120 arbetstagare kommer att få flyttbidrag, för att stödja dem om de har fått ett arbete som innebär att de måste flytta.

16.  Europaparlamentet konstaterar att bidraget till förberedande åtgärder och åtgärder för förvaltning, information, marknadsföring, kontroll och rapportering uppgår till 2,50 procent av den totala budgeten. Parlamentet noterar vidare att man har planerat att använda nästan hälften av detta bidrag till information och marknadsföring.

17.  Parlamentet betonar att fonden endast får samfinansiera aktiva arbetsmarknadsåtgärder som leder till hållbar och långsiktig sysselsättning. Parlamentet påminner om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

18.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan EGF/2014/018 GR/Attica broadcasting från Grekland)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/644.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).
(5) Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34).


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2014/015 GR/Attica publishing activities - Grekland
PDF 226kWORD 59k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 25 mars 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2014/015 GR/Attica publishing activities från Grekland) (COM(2015)0040 – C8-0031/2015 – 2015/2032(BUD))
P8_TA(2015)0082A8-0051/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0040 – C8-0031/2015),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (EGF-förordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0051/2015), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller den globala finansiella och ekonomiska krisen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av EGF-förordningen, som återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att innefatta egenföretagare och ungdomar samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  De grekiska myndigheterna lämnade in ansökan EGF/2014/015 GR/Attica publishing om ekonomiskt stöd från fonden efter 705 uppsägningar i 46 företag verksamma i Nace rev. 2 huvudgrupp 58 (förlagsverksamhet)(4) i Nuts 2-regionen(5) Attika (EL 30) i Grekland.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för stöd som fastställs i EGF-förordningen.

1.  Europaparlamentet konstaterar att villkoren enligt artikel 4.1 b i EGF-förordningen om fonden är uppfyllda. Parlamentet håller därför med kommissionen om att Grekland är berättigat till ekonomiskt stöd enligt denna förordning.

2.  Europaparlamentet noterar att de grekiska myndigheterna lämnat in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 4 september 2014, att ansökan kompletterats med ytterligare uppgifter fram till den 13 november 2014 och att kommissionen gjort bedömningen av denna ansökan tillgänglig den 3 februari 2015.

3.  Europaparlamentet välkomnar att de grekiska myndigheterna, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, den 28 november 2014 beslutade att inleda de individanpassade åtgärderna långt innan det slutliga beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

4.  Europaparlamentet anser att uppsägningarna i förlagsbranschen i Attika-regionen är kopplade till den globala finansiella och ekonomiska krisen som å ena sidan minskat hushållens disponibla inkomster vilket lett till en kraftigt minskad köpkraft och behovet att prioritera inköpen och undvara sådant som inte uppfattas som nödvändigt för vardagslivet såsom tidskrifter och dagstidningar, och å andra sidan kraftigt minskat utlåningen till företag och privatpersoner, vilket beror på att de grekiska bankerna haft brist på likvida medel.

5.  Europaparlamentet noterar att hittills har förlagsverksamhet varit föremål för en annan ansökan till fonden.(6)

6.  Europaparlamentet noterar att dessa uppsägningar förväntas få enorma negativa konsekvenser för Attika-regionen som redan är den av de 12 grekiska regionerna som har flest antal arbetslösa.

7.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska samfinansieras främst omfattar stöd till nya företag i form av stöd till egenföretagare (1 200 000 EUR) men även utgörs av yrkesvägledning, utbildningsåtgärder, bland annat yrkesutbildning (1 104 000 EUR) och utbildningsbidrag (828 000 EUR) samt arbetssökar- och flyttbidrag.

8.  Europaparlamentet välkomnar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med företrädare för de berörda stödmottagarna. Parlamentet påpekar med tillfredsställelse att det var stödmottagarna som föreslog att det grekiska arbetsmarknadsdepartementet skulle ansöka om stöd från fonden och ger sitt erkännande till dess snabba effekter och ändamålsenlighet.

9.  Europaparlamentet anser att vid utarbetandet av de individanpassade tjänsterna var det särskilt viktigt att företrädare för de berörda stödmottagarna fick en samordnande roll och involverades i arbetet, eftersom uppsägningarna gjordes i 46 olika företag i förlagsbranschen.

10.  Europaparlamentet välkomnar att alla stödberättigade uppsagda arbetstagare förväntas delta i de stödåtgärder som finansieras av fonden.

11.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och att erkänna den kompetens som förvärvats under hela yrkeslivet. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till det näringslivets faktiska behov.

12.  Europaparlamentet välkomnar att alla stödberättigade uppsagda arbetstagare har erbjudits yrkesvägledning bestående av olika steg som ska ge dem individanpassad, personlig rådgivning och planer för återinträde på arbetsmarkanden.

13.  Parlamentet betonar att fonden endast får samfinansiera aktiva arbetsmarknadsåtgärder som leder till hållbar och långsiktig sysselsättning. Parlamentet påminner om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

14.  Europaparlamentet konstaterar att det maximibelopp som finns tillgängligt genom fonden, 15 000 EUR, beviljas till 80 utvalda arbetstagare såsom bidrag för att de grundar egna företag. Parlamentet understryker att denna åtgärd syftar till främja entreprenörskap genom tillhandahållande av ekonomiskt stöd till bärkraftiga företagsinitiativ, vilket på medellång sikt borde generera ytterligare arbetstillfällen.

15.  Europaparlamentet noterar att ungefär 80 arbetstagare kommer att beviljas flyttbidrag i syfte att ge stöd till arbetstagare som accepterar en anställning på annan ort och därmed måste flytta.

16.  Europaparlamentet konstaterar att bidraget till förberedande åtgärder och åtgärder för förvaltning, information, marknadsföring, kontroll och rapportering uppgår till 3,36 % av den totala budgeten. Parlamentet noterar vidare att man har planerat att använda nästan hälften av denna budget till information och marknadsföring.

17.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan EGF/2014/015 GR/Attica Publishing activities från Grekland)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/642.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).
(5) Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34).
(6) EGF/2009/024 NL Noord Holland och Zuid Holland huvudgrupp 58 (COM(2010)0532 av den 1.10.2010).


Begäran om fastställelse av António Marinho e Pintos immunitet och privilegier
PDF 286kWORD 49k
Europaparlamentets beslut av den 25 mars 2015 om begäran om upphävande av António Marinho e Pintos immunitet (2014/2191(IMM))
P8_TA(2015)0083A8-0062/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av António Marinho e Pintos immunitet som översändes den 8 oktober 2014 (med referensnummer 6076/12.0TDLSB) av Rodrigo Pereira da Costa, domare i regionaldomstolen i Coimbra, och som tillkännagavs i kammaren den 12 november 2014,

–  efter att ha hört António Marinho e Pinto i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010 och 6 september 2011(1),

–  med beaktande av artikel 157.2 och 157.3 i Republiken Portugals konstitution,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0062/2015), och av följande skäl:

Α.  Domaren i regionaldomstolen i Coimbra har begärt att den parlamentariska immuniteten för en ledamot av Europaparlamentet, António Marinho e Pintos, ska upphävas med anledning av eventuella rättsliga åtgärder till följd av ett påstått brott.

Β.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska ledamöterna på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i den staten.

C.  Enligt artikel 157.2 och 157.3 i Republiken Portugals konstitution får parlamentsledamöter under sitt parlamentariska uppdrag inte åtalas, gripas, fängslas eller på annat sätt frihetsberövas utan föregående godkännande av parlamentet.

D.  António Marinho e Pinto är anklagad för förtal av tidigare företrädare för Portugals advokatsamfund.

E.  Anklagelsen har uppenbarligen ingen koppling till António Marinho e Pintos ställning som ledamot av Europaparlamentet, utan gäller hans förra ställning som ordförande för Portugals advokatsamfund.

F.  Den påstådda handlingen utgör inte ett yttrande eller avlagda röster under utövande av ämbetet för en ledamot av Europaparlamentet enligt vad som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

G.  Det finns inget skäl att misstänka att lagföringen syftar till att hindra ledamotens politiska verksamhet (fumus persecutionis), särskilt med tanke på att målet inleddes innan António Marinho e Pinto blev ledamot av Europaparlamentet.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva António Marinho e Pintos immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till regionaldomstolen i Coimbra och till António Marinho e Pinto.

(1) Dom av den 12 maj 1964 i mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier, REG 1964, s. 383, svensk specialutgåva, volym 1, s. 203, dom av den 10 juli 1986 i mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl., REG 1986, s. 2391, svensk specialutgåva, volym 8, s. 703, dom av den 15 oktober 2008 i mål T-345/05, Mote mot parlamentet, REG 2008, s. II-2849, dom av den 21 oktober 2008 i de förenade målen C-200/07 och C‑201/07, Marra mot De Gregorio och Clemente, REG 2008, s. I-7929, dom av den 19 mars 2010 i mål T-42/06, Gollnisch mot parlamentet, REG 2010, s. II-1135, dom av den 6 september 2011 i mål C-163/10, Patriciello, REG 2011, s. I-7565.


Begäran om upphävande av Ivan Jakovčić immunitet
PDF 215kWORD 56k
Europaparlamentets beslut av den 25 mars 2015 om begäran om upphävande av Ivan Jakovčić immunitet (2014/2169(IMM))
P8_TA(2015)0084A8-0059/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Ivan Jakovčić immunitet som översändes den 5 september 2014 av målsägandebiträdet i egenskap av kärande i samband med ett straffrättsligt förfarande som är anhängiggjort vid tingsrätten i Pazin (Kroatien) (ref. nr K-143/14); denna begäran tillkännagavs i kammaren den 23 oktober 2014,

–  med beaktande av skrivelserna av den 14 februari 2014 och den 16 januari 2015 från Republiken Kroatiens ständige representant vid Europeiska unionen, i vilka bekräftas att ett målsägandebiträde i egenskap av kärande enligt de tillämpliga bestämmelserna i kroatisk lag har rätt att begära upphävande av immuniteten för en kroatisk ledamot av Europaparlamentet,

–  efter att ha hört Ivan Jakovčić i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 samt den 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 april 2009 om parlamentarisk immunitet i Polen(2),

–  med beaktande av artiklarna 23 och 28 i det kroatiska parlamentets arbetsordning,

–  med beaktande av artikel 61.1 i den kroatiska straffprocesslagen,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0059/2015).

A.  Rättsbiträdet för en privat kärande har begärt att den parlamentariska immuniteten för en ledamot av Europaparlamentet, Ivan Jakovčić, ska upphävas med anledning av ett rättsligt förfarande till följd av ett påstått förtalsbrott.

B.  Genom en skrivelse av den 14 februari 2014 från Kroatiens ständige representant vid EU informerades talmannen om att bestämmelserna för begäran om upphävande av immunitet för ledamöter av det nationella parlamentet bör tillämpas, eftersom det saknas särskilda förfaranderegler för begäran om upphävande av immuniteten för kroatiska ledamöter av Europaparlamentet. Enligt dessa bestämmelser ska begäran om godkännande av frihetsberövande före rättegång (häktning) eller om att inleda ett straffrättsligt förfarande mot en ledamot göras av en behörig statlig myndighet, målsäganden i egenskap av kärande eller en privat kärande.

C.  Genom en skrivelse av den 16 januari 2015 bekräftade Kroatiens ständige representant vid EU att det rättsliga förfarande i samband med vilket upphävandet av Ivan Jakovčić immunitet hade begärts verkligen har anhängiggjorts vid den behöriga domstolen i Kroatien.

D.  Enligt artikel 8 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

E.  Syftet med denna bestämmelse är att se till att Europaparlamentets ledamöter åtnjuter yttrandefrihet som allmän princip, men denna yttrandefrihet tillåter inte förtal, ärekränkning, hets eller ifrågasättande av andra människors heder.

F.  Begäran om upphävande avser ett straffrättsligt förfarande som inletts mot Jakovčić i enlighet med artikel 147.1 och 147.2 i den kroatiska strafflagen i samband med förolämpande uttalanden som han påstås ha gjort i en intervju med det kroatiska radio- och tv-bolaget HRT den 22 juli 2014.

G.  Enligt artikel 61.1 i den kroatiska straffprocesslagen (Zakon o kaznenom postupku) ska stämningen i fråga om enskilt åtal lämnas in inom tre månader från den dag då den bemyndigade fysiska eller juridiska personen fick kännedom om brottet och gärningsmannen.

H.  Enligt artikel 9.2 i parlamentets arbetsordning ska en begäran om upphävande av immunitet prövas utan dröjsmål, men med hänsyn till hur komplicerade de olika ärendena är.

I.  Ivan Jakovčić var ledamot av Europaparlamentet vid tidpunkten för intervjun. De påstådda uttalandena rör dock en fråga som härrör från en tid då han ännu inte innehade detta ämbete.

J.  De aktuella uttalandena har därför inget direkt eller uppenbart samband med Jakovčić utövande av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet och utgör inte heller ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utövandet av uppdraget som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7.

K.  Jakovčić kan följaktligen inte anses ha handlat under utövandet av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.

1.  Europaparlamentet anser att begäran om upphävande av Ivan Jakovčić immunitet har lämnats in av den behöriga myndighet som avses i artikel 9.1 i arbetsordningen och att den på denna grund ska anses vara tillåtlig. I ljuset av artikel 9.2 i arbetsordningen anser parlamentet dessutom att ingen tidsfrist kan anges för när parlamentet ska ha fattat ett beslut om en begäran om upphävande av immunitet.

2.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Ivan Jakovčić immunitet.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Kroatien och till Ivan Jakovčić.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C‑200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T‑346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.
(2) EUT C 184 E, 8.7.2010, s. 72.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2014/016 IE/Lufthansa Technik - Irland
PDF 231kWORD 62k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 25 mars 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2014/016 IE/Lufthansa Technik från Irland) (COM(2015)0047 – C8-0038/2015 – 2015/2045(BUD))
P8_TA(2015)0085A8-0052/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0047 – C8-0038/2015),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (EGF-förordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0052/2015), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller den globala finansiella och ekonomiska krisen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av EGF-förordningen återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att ta med även egenföretagare och ungdomar samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Irland har lämnat in ansökan EGF/2014/016 IE/Lufthansa Technik om ekonomiskt stöd från fonden med anledning av sammanlagt 424 uppsägningar vid företaget Lufthansa Technik Airmotive Ireland Ltd (LTAI) och två av dess underleverantörer i Irland.

E.  Europaparlamentet noterar att de irländska myndigheterna, utöver de 250 berörda stödmottagarna, dessutom kommer att tillhandahålla individanpassade tjänster, samfinansierade via fonden, till högst 200 unga som varken arbetar eller studerar och som ännu inte hade fyllt 25 år den dag ansökan lämnades in.

F.  Ansökan uppfyller inte kriterierna för stöd enligt artikel 4.1 a i EGF–förordningen och grundas på bestämmelserna om de exceptionella omständigheter som avses i artikel 4.2 i den förordningen.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att de exceptionella omständigheter som enligt de irländska myndigheterna föreligger, det vill säga att uppsägningarna har allvarliga följder för sysselsättningen och den lokala och regionala ekonomin, motiverar ett undantag från interventionskriterierna enligt artikel 4.2 i EGF-förordningen och att Irland därför är berättigat till ekonomiskt stöd enligt den förordningen. Parlamentet noterar dock att de exceptionella omständigheterna i detta fall endast avser 250 personer. Kommissionen rekommenderas i detta sammanhang att fastställa tydliga kriterier för ansökningar som avser mindre än 500 arbetstagare. Parlamentet understryker att om kriterierna i artikel 4.1 a i den förordningen inte är helt och hållet uppfyllda bör ansökningarna bedömas från fall till fall och att man inte automatiskt bör godkänna ansökningar som inte uppfyller de grundläggande villkoren.

2.  Europaparlamentet noterar att de irländska myndigheterna lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 19 september 2014, att ansökan kompletterades med ytterligare uppgifter fram till den 14 november 2014 och att kommissionen gjorde bedömningen av denna ansökan tillgänglig den 6 februari 2015.

3.  Europaparlamentet ser positivt på att de irländska myndigheterna, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, den 7 december 2013 beslutade att inleda de individanpassade åtgärderna långt innan beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet och till och med innan ansökan om stöd lämnades in. Europaparlamentet noterar att de individanpassade åtgärder som redan erbjudits kommer att vara att vara berättigade till stöd från fonden.

4.  Europaparlamentet anser att uppsägningarna inom sektorn för reparation och installation av maskiner och utrustning i södra och östra Irland beror på genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln, vilket visas dels av nedläggningen av Lufthansa Technik Airmotive Ireland Ltd (LTAI) till följd av att unionens handel med varor och tjänster i hög grad ändrats till följd av ny teknik vid produktionen av den nya generationens flygplan och flygplansdelar, dels av att den övergripande produktionen av flygplansdelar ändrats. Detta påverkar marknaden och LTAI:s förutsättningar och leder till att den internationella flygplansproduktionen flyttas till andra delar av världen. Parlamentet noterar att tendensen för västeuropeiska och nordamerikanska transportföretag är att skicka sina wide-body-flygplan till Kina för tyngre underhåll, och att till och med moderbolaget Lufthansa Technik har beslutat att basera sitt huvudsakliga underhålls- och reparationsarbete för Airbus A330/340 hos sitt dotterbolag Lufthansa Technik Philippines.

5.  Europaparlamentet noterar att sektorn för reparation och installation av maskiner och utrustning hittills har varit föremål för två EGF–ansökningar (inbegripet detta fall); det andra fallet grundades på den globala finansiella och ekonomiska krisen(4).

6.  Europaparlamentet noterar att dessa uppsägningar förväntas ha mycket stora negativa effekter för södra och östra Irland, som är områden med lokalt betingade nackdelar, vilket följande socioekonomiska indikatorer visar: låga utbildningsnivåer, brist på yrkeskvalifikationer och en hög nivå av kommunala bostäder. Europaparlamentet anser att alla dessa faktorer visar på betydande lokala nackdelar och fattigdom och att en rad uppsägningar vid företag inom denna sektor under de senaste åren har dessutom gjort det ännu svårare för arbetstagare med mycket specifik kompetens som är svår att utnyttja inom andra sektorer att hitta ett nytt arbete. Europaparlamentet noterar att Blanchardstown-Tyrrelstown, Tallaght-Killinarden, Clondalkin-Rowlagh och Tallaght-Fettercairn är några av de områden där Lufthansas arbetstagare är bosatta och den genomsnittliga arbetslösheten där är ungefär 23 procent.

7.  Europaparlamentet påpekar att arbetstagare från denna sektor har mycket specifik kompetens som är svår att utnyttja inom andra sektorer, vilket gör det svårt för arbetstagarna att hitta ett nytt arbete. Parlamentet beklagar att detta särskilt gäller för arbetstagare som närmar sig pensionering (ungefär 20 procent av arbetstagarna vid Lufthansa Technik) eller har haft denna arbetsgivare i många år.

8.  Europaparlamentet noterar att det för närvarande finns ungefär 1 550 anställda inom denna sektor i Irland, och att den sammanlagda sysselsättningen i denna sektor minskat med ungefär 52 procent enligt uppgifter från de irländska myndigheterna.

9.  Parlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster som ska medfinansieras består av vägledning och hjälp med karriärplanering, utbildningsbidrag från fonden, yrkesinriktad utbildning och ytterligare utbildningsprogram, program för högre utbildning, stöd till företag och egenföretagande, inkomststöd inklusive bidrag till utgifter för kurser.

10.  Europaparlamentet noterar att de irländska myndigheterna, utöver de uppsagda arbetstagarna, beslutade att tillhandahålla individanpassade tjänster, samfinansierade via fonden, till högst 200 unga som varken arbetar eller studerar och som ännu inte hade fyllt 25 år. Parlamentet noterar dessutom att unga som varken arbetar eller studerar inte ingår i gruppen med uppsagda arbetstagare och att de inte var inte anställda i samma sektor.

11.  Europaparlamentet noterar att de individanpassade tjänster som ska tillhandahållas unga som varken arbetar eller studerar består av samma valmöjligheter som för uppsagda arbetstagare men kommer att skräddarsys enligt de ungas enskilda behov. Parlamentet erinrar om att de föreslagna åtgärderna bör ta hänsyn till skillnaderna i behov mellan uppsagda arbetstagare och unga som varken arbetar eller studerar.

12.  Europaparlamentet välkomnar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med de berörda stödmottagarna och deras företrädare samt med fackföreningarna.

13.  Europaparlamentet välkomnar att Irlands ministerium för socialt skydd (Department of Social Protection) genomförde en övergripande undersökning av de berörda arbetstagarna för att fastställa deras utbildningsnivå och eventuella behov av individanpassade tjänster i syfte att förbättra deras möjligheter att få ett nytt arbete.

14.  Europaparlamentet noterar att myndigheterna planerar att använda det högsta tillåtna beloppet, dvs. 35 procent av alla kostnader, till ersättningar och incitament i form av inkomststöd, inbegripet bidrag till utgifter för kurser. Parlamentet medger att dessa ersättningar inte ersätter de åtgärder som finansieras med nationella medel.

15.  Europaparlamentet uppskattar de irländska myndigheternas avsikt att inrätta ett rådgivande forum eller en annan interaktiv process för att, när EGF-stödet väl har beviljats, komplettera det pågående arbetet i enheten för samordning av fonden.

16.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra alla arbetstagares anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och erkännande av den kompetens som en arbetstagare har förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.

17.  Europaparlamentet erinrar om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i EGF-förordningen.

18.  Parlamentet betonar att fonden endast får samfinansiera aktiva arbetsmarknadsåtgärder som leder till hållbar och långsiktig sysselsättning. Parlamentet påminner om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer. Parlamentet rekommenderar att kommissionen undersöker möjligheten att minska det minimiantal uppsagda arbetstagare som krävs till 200 för EGF-projekt på grund av att uppsägningar i små och medelstora företag som drabbats av den ekonomiska krisen ger effekter för arbetslösheten.

19.  Europaparlamentet gläder sig över att principerna om jämställdhet och icke-diskriminering kommer att respekteras när det gäller tillgången till de föreslagna åtgärderna och deras genomförande.

20.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan EGF/2014/016 IE/Lufthansa Technik från Irland)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/643.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) EGF/2009/021 IE/SR Technics.


Begäran om fastställelse av Viktor Uspaskichs immunitet
PDF 223kWORD 57k
Europaparlamentets beslut av den 25 mars 2015 om begäran om upphävande av Viktor Uspaskichs immunitet (2014/2095(IMM))
P8_TA(2015)0086A8-0061/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Viktor Uspaskichs immunitet som översändes den 21 juli 2014 av det litauiska rättsväsendet med anledning av det pågående brottmålsförfarandet i republiken Litauens appellationsdomstol, och som tillkännagavs i kammaren den 15 september 2014,

–  efter att ha hört Viktor Uspaskich den 24 mars 2015, i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier (protokollet) och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 62 i Republiken Litauens författning,

–  med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 7 september 2010(2),

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0061/2015), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets ledamot Viktor Uspaskich har befunnits skyldig i regionaldomstolen i Vilnius. Denna dom har dock ännu inte vunnit laga kraft.

B.  Detta fall behandlas nu i republiken Litauens appellationsdomstol.

C.  De anklagelser som riktas mot Viktor Uspaskich rör inte några yttranden som gjorts eller röster som avlagts under utövandet av ämbetet som ledamot av Europaparlamentet, varför artikel 8 i protokollet inte är tillämplig.

D.  Enligt artikel 9 i protokollet ska Europaparlamentets ledamöter, under sin mandatperiod och vad avser deras egen stats territorium, åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land. Om en ledamot tas på bar gärning kan dock inte denna immunitet göras gällande och Europaparlamentet kan inte hindras att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.

E.  I artikel 62 i Litauens författning fastställs att en ledamot av det nationella parlamentet (Seimas) inte utan godkännande från Seimas får ställas till svars i en rättsprocess, kvarhållas eller på annat sätt bli föremål för frihetsbegränsande åtgärder.

F.  Ett brottmålsförfarande har inletts mot Europaparlamentets ledamot Viktor Uspaskich, som i ett förfarande vid regionaldomstolen i Vilnius anklagades för brott i enlighet med artikel 24.4 jämförd med artikel 222.1, artikel 220.1, artikel 24.4 jämförd med artikel 220.1, artikel 205.1 och artikel 24.4 jämförd med artikel 205.1 i republiken Litauens strafflag.

G.  Den 14 juli 2009 ansökte den riksåklagaren i Republiken Litauen om upphävande av Viktor Uspaskichs immunitet i samband med ovannämnda brottmålsförfarande.

H.  Den 27 januari 2010 hördes Viktor Uspaskich för första gången i utskottet för rättsliga frågor och hördes sedan en andra gång den 2 september 2010 efter att två rättsliga frågor hade besvarats av de litauiska myndigheterna, och tillerkändes därigenom rätten att höras på varje möjlig nivå.

I.  Den 7 september 2010(3) beslutade Europaparlamentet att upphäva Viktor Uspaskichs immunitet.

J.  Den 5 april 2011 gjorde Viktor Uspaskich en begäran om fastställelse av sin immunitet, i vilken han bland annat uppgav att utskottet för rättsliga frågor inte hade hört honom tillräckligt och dessutom framförde invändningen att brottmålsförfarandet mot honom var politiskt motiverat och försvårade för honom att uppfylla sina parlamentariska förpliktelser.

K.  I en skrivelse av den 11 april 2011 begärde Viktor Uspaskich att parlamentets beslut av den 7 september 2010 skulle omprövas eftersom WikiLeaks nu skulle ha offentliggjort nya uppgifter som visade att han hade utsatts för fumus persecutionis.

L.  Denna begäran avvisades eftersom man inte kunde fastställa att det fanns en tillräckligt stark koppling mellan de påstådda nya uppgifterna och inledandet av en rättsprocess för bokföringsbrott mot Viktor Uspaskich.

M.  Europaparlamentet beslutade att upphäva Viktor Uspaskichs immunitet och privilegier(4).

N.  Den 12 juli 2013 förklarade regionaldomstolen i Vilnius Viktor Uspaskich skyldig till brott enligt artikel 24.4 jämförd med artiklarna 182.2 och 222.1 i republiken Litauens strafflag, och dömde Viktor Uspaskich till fyra års fängelse.

O.  Både Viktor Uspaskich och den allmänna åklagaren har därefter överklagat domen, vilket innebär att samma rättsfall som Viktor Uspaskichs immunitet upphävdes för, nu behandlas i andra instans.

P.  För appellationsdomstolen krävs det ett nytt beslut från Europaparlamentet eftersom det enligt artikel 62 i republiken Litauens författning inte är möjligt att ställa en medlem av det nationella parlamentet (Seimas) till svars i en rättsprocess utan Seimas medgivande.

Q.  Enligt artikel 9 a i protokollet fastställs innehållet och omfattningen av den immunitet som ledamöterna åtnjuter, vad avser deras egen stats territorium, av respektive nationella lagar.

R.  Viktor Uspaskich uppger att den rättsliga grunden för åtalet har ändrats. Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter kan dock mycket väl göra sådana ändringar, förutsatt att den brottsliga gärningen fortfarande är densamma.

S.  Handlingarna visar dock även att sakförhållandet i åtalet hela tiden har varit densamma.

T.  Viktor Uspaskich uppger att det pågår två förfaranden som berör honom vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, men en kontroll har visat att dessa två förfaranden inte har någon relevans för det aktuella fallet.

U.  Ett fall kan endast läggas fram i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna efter att alla inhemska rättsvägar har uttömts, och det är därför omöjligt att ett fall som behandlas i republiken Litauens appellationsdomstol samtidigt är föremål för ett förfarande vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

V.  I sin skrivelse av den 24 oktober 2014 lade Viktor Uspaskich fram ytterligare, nya fakta, som skulle visa att han hade utsatts för fumus persecutionis.

W.  Viktor Uspaskich hänvisar dessutom till WikiLeaks-dokument som nya handlingar i ärendet. Dessa dokument beaktades dock redan i det förfarande om fastställelse av immunitet som inleddes den 5 april 2011 och utgör varken bevis eller är relevanta för ärendet.

X.  Det gick återigen inte att fastställa att det fanns en tillräckligt stark koppling mellan de påstådda nya uppgifterna och inledandet av en rättsprocess för bokföringsbrott mot Viktor Uspaskich.

Y.  Det finns inga övertygande bevis för att fumus persecutionis föreligger och det brott som Viktor Uspaskich anklagas för har ingeting med hans roll som ledamot av Europaparlamentet att göra.

Z.  Beslutet om upphävande av immunität utgör i enlighet med artikel 9.7 i arbetsordningen under inga omständigheter ett ställningstagande i skuldfrågan, då detta enbart är en fråga för nationella processer.

AA.  Det är dessutom inom ramarna för ett immunitetsförfarande inte utskottet för rättsliga frågors uppgift att kontrollera rättssystemen i enskilda medlemsstater.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Viktor Uspaskichs immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Litauen.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C‑200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T‑346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.
(2) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 90.
(3) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 90.
(4) EUT C 165 E, 11.6.2013, s. 80.


Begäran om fastställelse av Gabriele Albertinis immunitet och privilegier
PDF 220kWORD 57k
Europaparlamentets beslut av den 25 mars 2015 om begäran om fastställelse av Gabriele Albertinis immunitet och privilegier (2014/2096(IMM))
P8_TA(2015)0087A8-0058/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Gabriele Albertinis begäran av den 28 juli 2014, tillkännagiven i kammaren den 16 september 2014, om fastställelse av hans immunitet med anledning av ett straffrättsligt förfarande vid domstolen i Brescia (Italien) (ref. 7061/13 R.G.),

–  med beaktande av Gabriele Albertinis begäran av den 30 juli 2014, tillkännagiven i kammaren den 16 september 2014, om en omprövning av begäran om fastställelse av hans immunitet med anledning av ett civilrättsligt förfarande vid domstolen i Brescia (Italien)] (ref. 17851/12 R.G.),

–  med beaktande av Gabriele Albertinis begäran av den 17 juli 2013, tillkännagiven i kammaren den 9 september 2013, om en omprövning av begäran om fastställelse av hans immunitet med anledning av det ovannämnda civilrättsliga förfarandet,

–  efter att ha hört Gabriele Albertini i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 samt den 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av sitt beslut av den 21 maj 2013 om begäran om fastställelse av Gabriele Albertinis immunitet och privilegier(2),

–  med beaktande av sitt beslut av den 24 februari 2014 om begäran om omprövning av begäran om fastställelse av Gabriele Albertinis immunitet(3),

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 7 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0058/2015).

A.  En före detta ledamot av Europaparlamentet, Gabriele Albertini, har begärt fastställelse av sin parlamentariska immunitet med anledning av ett straffrättsligt förfarande vid en italiensk domstol. Han har också begärt en omprövning av begäran om fastställelse av hans immunitet med anledning av ett civilrättsligt förfarande vid samma domstol.

B.  Begäran om fastställelse hänför sig till de påstått ärekränkande yttrandena av Gabriele Albertini i en skriftlig fråga till den italienske justitieministern av den 22 oktober 2012, vilken syftade till att ta reda på om Alfredo Robledo – en åklagare som hade inlett en utredning av vissa omständigheter som rörde Milanos kommun och Albertinis ställning som borgmästare i den staden 2005 – hade agerat på ett sätt som utgjorde ett brott mot yrkesetiska regler och därmed borde bli föremål för ett disciplinärt förfarande.

C.  Begäran om omprövning avser en stämning mot Albertini vid domstolen i Brescia som lämnats in av Robledo, i samband med påstått ärekränkande uttalanden av Albertini i en första intervju som publicerades i den italienska tidningen Il Sole 24 Ore den 26 oktober 2011 och i en andra intervju som publicerades i den italienska tidningen Corriere della Sera den 19 februari 2012.

D.  Albertini använde mycket liknande, om än inte helt identiska, uttryck både i den skriftliga frågan och intervjuerna, och de två förfarandena gäller samma sak, vilket också bekräftats av Albertini skriftligen och vid utfrågningen. Samma beslut om Albertinis immunitet ska fastställas eller inte måste därför fattas för båda förfarandena.

E.  Både den skriftliga frågan och samtalen ägde rum vid en tidpunkt då Albertini var ledamot av Europaparlamentet.

F.  Enligt artikel 8 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

G.  I enlighet med parlamentets etablerade praxis utgör det faktum att en rättslig talan är av civilrättslig eller förvaltningsrättslig natur, eller innehåller vissa aspekter som omfattas av civilrättslig eller förvaltningsrättslig lagstiftning, inte i sig något hinder för att tillämpa den immunitet som föreskrivs i den artikeln.

H.  I sitt beslut av den 21 maj 2013 ansåg parlamentet att omständigheterna i målet, såsom de framgår av stämningsansökan och i Albertinis muntliga förklaring till utskottet för rättsliga frågor, visade att uttalandena inte hade ett direkt och uppenbart samband med Albertinis utövande av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. Parlamentet beslutade därför att inte fastställa Albertinis immunitet.

I.  Genom en skrivelse som mottogs den 17 juli 2013 begärde Albertini omprövning av beslutet av den 21 maj 2013 att inte fastställa hans immunitet. Genom ett beslut av den 24 februari 2014 uttryckte Europaparlamentet sitt samtycke med rekommendationen från utskottet för rättsliga frågor om att inte tillmötesgå denna begäran mot bakgrund av parlamentets tidigare beslut av den 21 maj 2013 om att inte fastställa Albertinis immunitet.

J.  Genom en skrivelse av den 30 juli 2014 begärde Albertini omprövning av beslutet av den 21 maj 2013 för andra gången. Albertini har, i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen, tillhandahållit kompletterande handlingar som rör hans fall vid flera tillfällen mellan september 2014 och mars 2015.

K.  Europeiska unionens domstol har förklarat att ett uttalande av en ledamot utanför Europaparlamentets lokaler kan utgöra ett yttrande inom ramen för utövandet av hans eller hennes uppdrag enligt artikel 8 i protokollet. Domstolen anser att det inte är den plats där uttalandet sker som är viktig, utan uttalandets art och innehåll(4). Sambandet mellan yttrandet och uppdraget som parlamentsledamot måste dock vara direkt och tydligt(5).

L.  De nya handlingar som lämnats in av Albertini klargör inte sambandet mellan de uttalanden han gjort och hans uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. De innehåller i stället uppgifter som huvudsakligen avser de senaste etapperna i det rättsliga förfarandet i fråga, omständigheter som inträffade efter intervjuerna och den skriftliga frågan samt pressens bevakning av ärendet. Dessa uppgifter är tänkta att bevisa att de uttryck som använts inte är ärekränkande och att både det civilrättsliga och det straffrättsliga förfarandet har inletts på grund av personlig och politisk fientlighet mot Albertini.

M.  Enligt artikel 9.7 i Europaparlamentets arbetsordning får utskottet vid beslut om immunitet under inga omständigheter uttala sig i skuldfrågan, eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där det ansvariga utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet. I enlighet med parlamentets etablerade praxis gäller denna bestämmelse även civilrättsliga förfaranden.

N.  Principen om fumus persecutionis – det vill säga en tillräckligt allvarlig och precis misstanke om att ärendet har inletts i avsikt att orsaka den berörda ledamoten politisk skada – gäller endast immunitetsfall som omfattas av artikel 9 i protokollet, det vill säga rättsliga förfaranden som avser andra brott än de som begåtts genom gjorda yttranden eller avlagda röster, vilka i sin tur endast omfattas av artikel 8 i protokollet(6). Eftersom Albertini är en före detta ledamot av Europaparlamentet är artikel 9 inte längre tillämplig på hans fall.

O.  Det aktuella fallet handlar under alla omständigheter om yttranden som gjorts av en ledamot, och i detta sammanhang är det avgörande kriteriet för åtnjutandet av immunitet enligt artikel 8 i protokollet att det finns bevis för ett direkt och uppenbart samband mellan yttrandena i fråga och utövandet av uppdraget som parlamentsledamot.

P.  Inga bevis för en sådan koppling har lämnats i det aktuella fallet. Därför är den tidigare slutsatsen – som två gånger fått parlamentets stöd – fortfarande giltig, nämligen att Albertini, när han gjorde dessa uttalanden, inte handlade inom ramen för utövandet av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.

1.  Europaparlamentet upprätthåller sina beslut av den 21 maj 2013 respektive 24 februari 2014 att inte fastställa Gabriele Albertinis immunitet och privilegier och att inte tillmötesgå hans begäran om omprövning med avseende på det civilrättsliga förfarande som inletts mot honom.

2.  Av samma skäl beslutar Europaparlamentet att inte fastställa Gabriele Albertinis immunitet och privilegier med avseende på det straffrättsliga förfarande som inletts mot honom.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Italien och till Gabriele Albertini.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C‑200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T‑346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.
(2) Antagna texter, P7_TA(2013)0195.
(3) Protokoll av den 24 februari 2014, punkt 7.
(4) Dom i målet Patriciello, nämnt ovan, punkt 30.
(5) Dom i målet Patriciello, nämnt ovan, punkt 35.
(6) Dom i målet Marra, nämnt ovan, punkt 45.


Makroekonomiskt stöd till Ukraina ***I
PDF 215kWORD 49k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 mars 2015 över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Ukraina (COM(2015)0005 – C8-0005/2015 – 2015/0005(COD))
P8_TA(2015)0088A8-0056/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0005),

—  med beaktande av artiklarna 294.2 och 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0005/2015),

—  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 25 mars 2015 att godkänna Europaparlamentet ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

—  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0056/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 mars 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/601 om makroekonomiskt stöd till Ukraina

P8_TC1-COD(2015)0005


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/601)


Det årliga skattebetänkandet
PDF 200kWORD 109k
Europaparlamentets resolution av den 25 mars 2015 om det årliga skattebetänkandet (2014/2144(INI))
P8_TA(2015)0089A8-0040/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, artiklarna 26, 110–115 och 120 liksom artikel 241 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner (COM(2013)0071),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 3 juli 2013 om förslaget till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner(1),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2011)0121),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 19 april 2012 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas(2),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU när det gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar på skatteområdet (COM(2013)0348),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (COM(2013)0814),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 februari 2013 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (2013/0025(COD)),

–  med beaktande av rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) i februari 2012(3) angående internationella normer för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och vapenspridning,

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller en standardiserad mervärdesskattedeklaration (COM(2013)0721),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om mervärdesskattens framtid: Mot ett enklare, robustare och effektivare mervärdesskattesystem som anpassats till den inre marknaden (COM(2011)0851),

–  med beaktande av kommissionens meddelande: Dubbelbeskattning på den inre marknaden (COM(2011)0712),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande (COM(2012)0722),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om konkreta sätt att stärka bekämpandet av skattebedrägeri och skatteundandragande, också med avseende på tredjeländer (COM(2012)0351),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2012/772/EU av den 6 december 2012 om aggressiv skatteplanering(4),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2012/771/EU av den 6 december 2012 om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor(5) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 april 2012 om begäran om konkreta åtgärder för att bekämpa skattefusk och skatteflykt(6),

–  med beaktande av rapporten av den 10 februari 2012 från Richard Murphy FCA Closing the European tax gap,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om samarbete med utvecklingsländer för att främja god förvaltning i skattefrågor(7),

–  med beaktande av den rapport från den 23 oktober 2014 som innehåller uppdateringarna från 2012 av studien för att kvantifiera och analysera mervärdesskattegapet i medlemsstaterna i EU-27,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis(8),

–  med beaktande av rådets resolution av den 1 december 1997 om en uppförandekod för företagsbeskattning(9) och av rapporten av den 20 juni 2014 till rådet från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning),

–  med beaktande av OECD-rapporten Addressing Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) (2013), OECD:s Action Plan on BEPS (2013), OECD:s Report to G20 Development Working Group on the impact of BEPS in Low Income Countries (2014)(10) samt resultaten av sju nyckelåtgärder, av den 16 september 2014,

–  med beaktande av Europa 2020-strategin (COM(2010)2020),

–  med beaktande av EESK:s yttrande av den 15 oktober 2014 över meddelandet ”En genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla”(11) ,

–  med beaktande av kommunikén efter mötet mellan G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer i Moskva den 15–16 februari 2013,

–  med beaktande av kommunikén i samband med mötet mellan G20-ländernas stats- och regeringschefer i Brisbane den 15–16 november 2014,

–  med beaktande av Ekofinrådets slutsatser av den 8 juli 2014(12),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om den årliga tillväxtstrategin för 2014 (COM(2013)0800),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möten den 22 maj och den 19–20 december 2013 och den 20–21 mars 2014,

–  med beaktande av kommissionens rapporter om beskattning nr 43 om Financial activities taxation(13), nr 44(14) och 45(15) om Corporate taxation, och nr 48 om Tax reforms in EU Member States(16),

–  med beaktande av Ecofins beslut att täppa till skattekryphålet för företagskoncerner(17),

–  med beaktande av Ecofins beslut att utvidga informationsutbytet mellan skattemyndigheterna(18),

–  med beaktande av kommissionens rapport Taxation trends in the European Union från 2014(19),

–  med beaktande av kommissionens landsspecifika rekommendationer 2014(20),

–  med beaktande av slutrapporten från kommissionens högnivågrupp med experter, Taxation of the Digital Economy(21),

–  med beaktande av kommissionens samråd om skatter: Reinforcing the Single Market for citizens(22),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: Sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2014(23),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av 2014 års prioriteringar(24),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken(25) fram till 2030,

–  med beaktande av utfrågningen av den nominerade kommissionsledamoten med ansvar för ekonomiska och finansiella frågor, beskattning och tullunionen, Pierre Moscovici, den 2 oktober 2014,

–  med beaktande av uttalandet av den 6 november 2014 från Margrethe Vestager, kommissionsledamot med ansvar för konkurrensfrågor, om undersökningarna avseende skattemässigt statligt stöd,

–  med beaktande av det italienska ordförandeskapets arbetsprogram,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 om en investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av redovisningsstandarderna för beskattning, dvs. IAS 12,

–  med beaktande av International Consortium of Investigative Journalists offentliggörande av de s.k. LuxLeaks-dokumenten,

–  med beaktande av skrivelsen från Tysklands, Frankrikes och Italiens finansministrar till kommissionsledamot Pierre Moscovici, där de efterfrågade lagstiftningsförslag för att hantera skatteundandragande och aggressiv skatteplanering i syfte att förhindra urgröpning av skattebasen och förflyttning av vinster.

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0040/2015), och av följande skäl:

A.  Uppskattningsvis 1 biljon EUR i potentiella skatteintäkter går varje år förlorade i EU på grund av skattebedrägeri och skatteflykt(26). Denna förlust hotar effektiviteten och rättvisan inom EU:s skattesystem och ökar skattebördan för alla ärliga människor och företag.

B.  Förlusten av sådana skatteintäkter medför att det finns mindre offentliga medel tillgängliga för investeringar, vilket i sin tur innebär minskade möjligheter att stimulera kompletterande privata investeringar, samtidigt som kommissionen förklarar att dess mål är att inrikta sig på sysselsättning, tillväxt och investeringar.

C.  Skatteundandragande(27) omfattar olagliga arrangemang där skyldigheten att betala skatt göms eller ignoreras. Skattebedrägeri(28) är en form av avsiktligt undvikande av skatt vilken vanligtvis också är straffbar enligt strafflagstiftningen, medan skatteflykt(29) är ett lagligt men otillbörligt utnyttjande av skattesystemen för att minska eller undvika skatteskulder, och aggressiv skatteplanering(30) innebär att man drar nytta av teknikaliteter i ett skattesystem eller oförenligheter mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska det skattepliktiga beloppet.

D.  Skattegapet(31) innebär vanligtvis skillnaden mellan ej uppburen förfallen skatt och verkligt uppburen skatt. Skattegapet beror på skattebedrägerier, skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

E.  Subsidiaritetsprincipen är tillämpbar på skattelagstiftningen.

F.  De främsta prioriteringarna inom den internationella skattepolitiken är nu inriktade på att utveckla en heltäckande strategi för kampen mot skatteundandragande och skatteflykt och på att inrätta en global standard för administrativt samarbete.

G.  Offentliggörandet av ”LuxLeaks”-dokumenten av nätverket International Consortium of Investigative Journalists kräver en grundlig och oberoende undersökning av medlemsstaternas skattesystem och hur de uppfyller EU:s regler för kontroll av statligt stöd och lever upp till den inre marknadens principer.

H.  Trots att man allmänt har insett att ett välbalanserat tillväxtorienterat skattesystem är avgörande för att få till stånd hållbar tillväxt har man ännu inte vidtagit tillräckliga konkreta åtgärder.

I.  Många företag, särskilt multinationella, inrättar vanligtvis sina globala skattestrukturer så att de kan flytta vinster till jurisdiktioner med låg skatt eller försöker få förmånlig behandling så att de kan betala mindre i skatt eller förhandla direkt med skattemyndigheterna för att få en förmånlig behandling och sänka sina skattesatser, med aktivt stöd av myndigheter och regeringar i många medlemsstater.

J.  Unionens medborgare vill att deras ledare vidtar åtgärder för att sätta stopp för sådan praxis och täpper till rättsliga kryphål. Sådant, och övriga tvivelaktiga metoder, såsom skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, måste bli olagligt och adekvata sanktioner måste införas.

K.  Minskningen av administrativa bördor för företag, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag, och elimineringen av skattehinder vid gränsöverskridande verksamhet skapar en potential för ökad tillväxt.

L.  Skattepolitik som främjar integration, transparens och rättvisa och uppmuntrar god förvaltning är ett effektivt verktyg för att främja hållbar tillväxt, social rättvisa och minskning av den ekonomiska ojämlikheten.

M.  Syftet med kommissionens program Refit är att förenkla EU-lagstiftningen och minska mängden bestämmelser, och därmed även regleringskostnaderna. Detta leder till ett tydligt, enklare och stabilare regelverk för små och medelstora företag. Andra sådana initiativ måste uppmuntras.

N.  Det finns ett allmänt behov av att förenkla skattesystemen så att kostnaderna för offentliga förvaltningar, medborgare och företag kan minskas och att förhindra skatteundandragande, skatteflykt eller rena misstag samt dubbel (icke-)beskattning eller dubbla skatteavdrag.

O.  Den europeiska planeringsterminen är en mekanism för samordningen av den ekonomiska politiken och skattepolitiken i medlemsstaterna.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om automatiskt informationsutbyte och utsikterna till ett snabbt genomförande av densamma. I detta sammanhang uppmanar parlamentet dessutom till ett definitivt avskaffande av banksekretessen inom EU i slutet av juni 2015.

2.  Europaparlamentet begär att skatteöverenskommelser ska ingås före den 30 juni 2015 även med tredjeländer, och uppmanar kommissonen att inleda förhandlingar med andra tredjeländer, inklusive, men inte endast, med Singapore.

3.  Europaparlamentet uppmanar till pilotprojekt avseende automatiskt utbyte av skatteinformation med utvecklingsländerna under en övergångsperiod utan ömsesidigt utbyte när den nya globala standarden införs.

4.  Europaparlamentet betonar att samordnade åtgärder på EU-nivå, bl.a. inom ramen för uppförandekoden för företagsbeskattning, är nödvändiga för att kunna tillämpa normer för transparens i förhållande till tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta med sådana normer i framtida handelsavtal.

5.  Europaparlamentet insisterar på den allmänna principen att utnyttjandet av offentliga tjänster måste vara skattepliktigt. Parlamentet fördömer starkt aggressiv skattepolitik som lockar skattebetalare att flytta sin skattebas från länder där de utnyttjar offentliga tjänster eller där de använder arbetskraft som gör detta.

6.  Europaparlamentet understryker att man med ett gemensamt angreppssätt bättre kan bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande, skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skatteparadis samt förbättra ramverket för att den inre marknaden ska kunna fungera korrekt genom effektiv skattelagstiftning. Parlamentet betonar att ett sådant gemensamt angreppssätt helst bör tillämpas på global nivå och inte bara på europeisk nivå.

7.  Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt att behålla en sund och transparent skattekonkurrens mellan medlemsstaterna för att främja tillväxt och sysselsättning. Samtidigt måste den europeiska banksektorn ges möjlighet att bevara sin konkurrenskraft på global nivå så att skatteflykt från EU undviks.

8.  Europaparlamentet fördömer hemliga överenskommelser om skattebefrielser mellan vissa medlemsstater och vissa multinationella företag i syfte att locka till sig företag, vilket drabbar skattesystemen i andra medlemsstater liksom en väl fungerande fri konkurrens, en effektiv resursanvändning och den inre marknaden.

9.  Europaparlamentet betonar att gränsöverskridande investeringar, särskilt privata, är absolut nödvändiga för EU-ekonomin. Parlamentet betonar att företags- och investeringsvänliga beskattningsinitiativ är mycket viktiga för att skapa hållbara skattesystem som bidrar till tillväxt. Det krävs nya former av effektivt och ändamålsenligt samarbete mellan de offentliga och privata sektorerna, bland annat inom områdena forskning och innovation, informations- och kommunikationsteknik samt transport och förnybara energikällor.

10.  Europaparlamentet understryker att en låg skattenivå är grundläggande, inte bara för familjers och hushålls sociala välfärd, utan också för konkurrenskraften och nya arbetstillfällen. Parlamentet betonar hur viktigt det är med kontrollerade och effektiva offentliga utgifter och stabila offentliga finanser.

11.  Europaparlamentet understryker den nyckelroll som små och medelstora företag spelar för tillväxten och sysselsättningen i Europa. Därför bör EU:s skattepolitik utformas på ett sätt så att den minimerar hindren för små och medelstora företag. Det krävs dessutom ytterligare ansträngningar för att få bort skattehinder och administrativa bördor för de små och medelstora företagen.

12.  Europaparlamentet understryker att förbättrad samordning av skattepolitiken skulle garantera att medlemsstaternas skattepolitik stöder större EU-politiska mål, såsom i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet framhåller att en effektiv beskattning tryggar medlemsstaternas inkomstbas när statsskulderna är höga och det råder stor brist på investeringar i EU.

13.  Europaparlamentet rekommenderar såväl kommissionen som de enskilda medlemsstaterna att de, när de utformar eller ändrar skattepolitik, t.ex. inom ramen för den europeiska planeringsterminen, inleder en seriös dialog med företag samt sociala aktörer och samhällsaktörer för att se till att den skattepolitiska lagstiftningen återspeglar den ekonomiska verkligheten och främjar frivillig efterlevnad av skattereglerna.

Förstärkning av den inre marknadens fördelar genom skattepolitik

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla konkreta förslag till hur man ska komma till rätta med skattehinder som stör individers och företags gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden, och att vidareutveckla sådana verktyg för förenkling som förbättrar transparensen avseende de skattebestämmelser och skatteregleringar som gäller både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Detta skulle minska kostnaderna för företag, särskilt små och medelstora företag, medborgare och offentliga förvaltningar, vilket i sin tur skulle bidra till att förhindra skatteundandragande, skatteflykt eller rena misstag.

15.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s mervärdesskattesystem står för en betydande del av EU:s offentliga intäkter – 21 procent år 2009(32). Parlamentet betonar att den nuvarande modellen för uppbörd av mervärdesskatt inte har ändrats sedan den infördes, vilket leder till både höga efterlevnadskostnader och omfattande skatteundandragande. Parlamentet betonar att modellen är omodern och att den fortsatta tillämpningen ger upphov till betydande och onödiga förluster.

16.  Europaparlamentet är synnerligen oroat över att 177 miljarder EUR(33) i momsintäkter gick förlorade 2012 på grund av bristande regelefterlevnad eller ineffektiv skatteuppbörd.

17.  Europaparlamentet välkomnar trepartsöverenskommelsen om direktivet om bekämpning av penningtvätt och förordningen om överföring av medel. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar, och parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja den flexibilitet som finns, särskilt i direktivet om bekämpning av penningtvätt, för att använda allmänt tillgängliga offentliga register med information om faktiska ägare av företag, truster, stiftelser och andra juridiska personer.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag till hur man ska komma till rätta med momsgapet för att bekämpa skattebedrägeri och skatteundandragande, och därvid ta hänsyn till de förslag som rådet nyligen har antagit.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en central prioritering i uppbyggnaden av den digitala inre marknaden lägga fram ett förslag som ger medlemsstaterna möjlighet att tillämpa sänkta momssatser för böcker, och eventuellt även andra medieprodukter, som tillhandahålls i digitalt format. Parlamentet konstaterar att den nuvarande situationen, där sänkta momssatser endast får tillämpas på böcker om de tillhandahålls i fysisk form, inte är förenlig med principen att liknande varor och tjänster ska omfattas av samma momssatser.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om förenkling av lagstiftningen om skyldigheten att deklarera moms för att minska den administrativa bördan för EU:s företag och underlätta gränsöverskridande handel.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en tydlig rättslig ram för att säkerställa lika villkor för e-produkter och deras fysiska alternativ.

22.  Europaparlamentet beklagar att de elva medlemsstater som anslutit sig till förfarandet för förbättrat samarbete om en skatt på finansiella transaktioner ännu inte har uppfyllt sina åtaganden. Parlamentet påminner om att finanssektorn bör bidra på ett rättvist sätt till de offentliga finanserna, och noterar det gemensamma uttalandet av den 27 januari 2015 från de elva medlemsstaterna och deras utfästelse att införa en skatt på finansiella transaktioner med ett brett tillämpningsområde och en låg skattesats senast den 1 januari 2016. Parlamentet understryker att man måste handla direkt, och hur viktigt det är med en ambitiös skatt på finansiella transaktioner. Parlamentet uppmanar andra medlemsstater att överväga att ansluta sig till skatten på finansiella transaktioner.

23.  Europaparlamentet föreslår att intäkterna från skatten på finansiella transaktioner ska bli en del av de egna medlen i EU:s budget.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast samtycka till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som i ett första skede skulle vara obligatorisk för europeiska företag och europeiska kooperativa föreningar och i ett andra skede för alla övriga företag, utom mikroföretag och små och medelstora företag, i enlighet med parlamentets ovannämnda ståndpunkt av den 19 april 2012 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant studera möjligheterna att införa en lägsta skattesats för bolag för att minska skadlig skattekonkurrens.

26.  Europaparlamentet påpekar att skillnader i skattelagstiftning mellan angränsande länder kan orsaka problem för företagare i gränsområden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att pröva den planerade lagstiftningen i fråga om dess effekter i gränsregioner.

Kampen mot skattebedrägerier, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skatteparadis

27.  Europaparlamentet ser fram mot kommissionens uppföljning av sina två rekommendationer om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor och om aggressiv skatteplanering samt medlemsstaternas uppföljning av kommissionens uppdaterade handlingsplan mot skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

28.  Europaparlamentet betonar att EU-medlemsstaterna, och kommissionen när så är lämpligt, bör ta ledningen i diskussionerna om kampen mot påstått skattebedrägeri eller aggressivt skatteundandragande inom OECD, Global Forum on Transparency and Exchange of information for Tax Purposes och andra relevanta globala forum.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ytterligare initiativ för att främja god förvaltning inom skatteområdet i tredjeländer, att tackla aggressiv skatteplanering och att ta itu med dubbla (icke-)skattegap. Avtal mellan EU-medlemsstaterna och tredjeländer om undvikande av dubbelbeskattning måste grundas på gemensamma normer. Parlamentet insisterar på att inga avtal om (icke-)beskattning ingås med skatteparadis eller ej samarbetsvilliga jurisdiktioner, och uppmanar därför kommissionen att lägga till en klausul i varje relevant lagstiftningsförslag för att garantera att lagstiftningens mål inte kringgås via skattekonstruktioner.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen för rådet och Europaparlamentet lägga fram en rapport om arbete och resultat vid plattformen för god skatteförvaltning.

31.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om regler mot missbruk i moder- och dotterbolagsdirektivet. Parlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna att snabbt genomföra dem och att göra samma sak i samband med direktivet om upphovsrättslig ersättning.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra kampen mot skatteundandragande till en överordnad prioritering, och att under första halvåret 2015 lägga fram långtgående och effektiva förslag mot skatteparadis och skatteundandragande.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som ett led i dessa förslag införa ett åtagande och konkreta mål för att halvera skattegapet senast 2020(34), vilket skulle kunna ingå i övervakningen av Europa 2020-strategin.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja inrättandet av ett mellanstatligt skatteorgan inom ramen för Förenta nationerna för att se till att utvecklingsländerna kan delta på lika villkor i utformningen och reformen av global skattepolitik.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att helt och fullt samarbeta med OECD, G20 och utvecklingsländerna för att komma åt urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), och att regelbundet rapportera till parlamentet och rådet om hur det går. Parlamentet välkomnar kommissionens kommande reviderade handlingsplan 2015 mot skatteundandragande och skatteflykt, och uppmanar kommissionen att senast i slutet av juni 2015 lägga fram ett EU-direktiv mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster.

36.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör uppdatera handlingsplanen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering mot bakgrund av G20-ledarnas åtaganden att se till att de internationella skattesystemen är rättvisa, och trygga ländernas intäktsbas. Fiscalis- och tullprogrammen bör också inriktas på problemet med aggressiv skatteplanering.

37.  Europaparlamentet välkomnar det snabba införandet av landsvis rapportering för banker, enligt den fjärde ändringen till kapitalkravsdirektivet. Kommissionen uppmanas att som nästa steg i denna rapportering införa obligatorisk landsvis rapportering för företag med gränsöverskridande verksamhet, med undantag av små och medelstora företag, inom samtliga sektorer och för samtliga länder där de är verksamma, inklusive ej samarbetsvilliga jurisdiktioner och skatteparadis, genom en omedelbar översyn av redovisningsdirektivet, samtidigt som man ser till att de administrativa bördorna minimeras.

38.  Europaparlamentet efterlyser omedelbara och bindande åtgärder för att motverka de skadliga effekterna av skatteincitament för inkomster som genereras av immateriella rättigheter eller ”patentboxar”.

39.  Europaparlamentet begär att informationsutbytet ska utvidgas till att omfatta gränsöverskridande skattebeslut, så att man kan förvissa sig om att alla företag som är verksamma inom EU uppfyller sina förpliktelser i alla medlemsstater och så att transparensen förbättras. Parlamentet understryker att informationsutbytet inte får snedvrida konkurrensen.

40.  Europaparlamentet anser att skatteregler kan vara ett viktigt instrument för att skapa rättssäkerhet för företag, men beklagar bristen på insyn i tillämpningen av dessa regler i medlemsstaterna, vilket skapar möjligheter till skatteflykt och skadlig skattekonkurrens.

41.  Europaparlamentet anser dessutom att nationella lagstiftare måste få insyn, konfidentiellt, i innehållet i fastställda skattebeslut, så att lämpliga nationella lagar kan stiftas för att förebygga skatteflykt.

42.  Europaparlamentet välkomnar uppgifterna från kommissionen att man kommer att lägga fram ett förslag om obligatoriskt utbyte av upplysningar i fråga om gränsöverskridande skattebeslut. Parlamentet anser att förslaget först och främst måste ålägga medlemsstaterna en skyldighet att underrätta varandra om skattebeslut som fattas, och att medlemsstaterna också ska vara skyldiga att underrätta kommissionen om dessa beslut, underliggande allmänna principer och de exakta budgetmässiga följderna av dem för beskattningsunderlaget, så att kommissionen bättre kan uppfylla sin roll som väktare av den sunda konkurrensen på den inre marknaden.

43.  Europaparlamentet betonar att rättslig säkerhet för skattebetalarna bör förbli en prioritering, genom ett förutsägbart agerande från de nationella skattemyndigheternas sida och en förutsägbar skattepolitik. Parlamentet framhåller att skattebeslut och skattearrangemang inte är skadliga i sig, men att de nationella skattemyndigheterna på ett klart och otvetydigt sätt bör informera om vilka arrangemang som är godtagbara och vilka som inte är det.

44.  Europaparlamentet fördömer starkt medlemsstater som har tillåtit eller rent av uppmuntrat sina skattemyndigheter att utfärda skattebeslut som har lett till att ekonomisk verksamhet inte har beskattats, vilket i sin tur har lett till en betydande urholkning av statsfinanserna.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sin användning av EU:s bestämmelser om statligt stöd för att motverka aggressiv skatteplanering. Kommissionen bör undersöka alla skattebeslut för att verifiera huruvida de strider mot EU:s regler för statligt stöd, genom selektiva skatteförmåner för vissa företag.

46.  Europaparlamentet oroas över att nationella reformer inom vissa medlemsstater har lett till otillräcklig bemanning och resurstilldelning hos de nationella skattemyndigheterna och tillsynsmyndigheterna. Parlamentet beklagar dessutom att skatteundandragande i liten skala ofta prioriteras i stället för stora multinationella företags skatteundandragande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera adekvata resurser, och framhåller att kostnadsökningen, som ett resultat av mer adekvat bemanning och resurstilldelning, skulle uppvägas av de extra skatteintäkterna. Elektroniska statliga skattetjänster kan bidra till en effektiv användning av personella och finansiella resurser.

47.  Europaparlamentet betonar att en ändamålsenlig, effektiv och legitim nationell skattepolitik kräver att de nationella skattemyndigheterna fungerar ordentligt (det skulle vara lämpligt att förstärka dem). Parlamentet betonar att de nationella skattemyndigheterna bör utbyta information om bästa praxis så att de lär av varandra.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra sitt administrativa samarbete i samband med direkt och indirekt beskattning, punktskatter och ömsesidigt bistånd vid indrivning av fordringar. Parlamentet inser vikten av utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och uppmuntrar dem att utnyttja den fulla potentialen hos Fiscalisprogrammet 2014–2020 och tullprogrammet 2014–2020.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå och medlemsstaterna att enas om en gemensam EU-ståndpunkt och en breddad uppsättning detaljerade kriterier för definition av skatteparadis samt samordnade sanktioner mot ej samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet efterlyser en svart lista över sådana skatteparadis och länder som snedvrider konkurrensen genom förmånliga skattevillkor, även inom EU, senast den 30 juni 2015.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda utvecklingsländer som inte är skatteparadis samarbete och bistånd, för att hjälpa dem att effektivt tackla skattebedrägeri och skatteundandragande.

51.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge sina behöriga myndigheter tillräckliga resurser för att genomföra strikta och noggranna undersökningar, och att presentera sanktioner, t.ex. tillfällig eller permanent indragning av licensen för finansinstitut, revisionsbyråer, advokatbyråer eller andra finansiella rådgivare, om det kan bevisas att de har medverkat vid skattebedrägerier.

52.  Europaparlamentet uppmanar till kännbara sanktioner för att hindra företag att bryta mot eller undkomma skattestandarder genom att neka företag som ägnat sig åt bedrägerier eller företag som är belägna i skatteparadis eller länder som snedvrider konkurrensen med förmånliga skattevillkor tillgång till EU-finansiering och statligt stöd eller medverkan i offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att återkräva allt statligt stöd till företag om de har brutit mot EU:s skattestandarder.

53.  Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att offentliggöra konsekvensbedömningar av de specialföretag och liknande juridiska former som finns i deras länder samt uppgifter som visar investeringsflödena genom sådana enheter. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att införa tillräckligt starka förmögenhetskrav för alla sådana enheter för att försäkra sig om att de inte kan missbrukas för skattesyften.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa alla rättsmedel avseende statligt stöd för att bekämpa aggressiv skatteplanering, och inse att sådana metoder i grunden är konkurrenshämmande och förhindrar EU:s små och medelstora företag att konkurrera på lika villkor.

55.  Europaparlamentet betonar att de medlemsstater som har fått eller ansökt om att få ekonomiskt stöd är skyldiga att vidta åtgärder för att förstärka och förbättra sin kapacitet att driva in skatter och bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utvidga denna skyldighet till att omfatta åtgärder för att stoppa penningtvätt, skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma lämpliga ramar för samarbete mellan skatteförvaltningarna och det civila samhället som främjar socialt ansvar och transparens. Ett sådant samarbete med ärliga skattebetalare kan ge konkreta resultat, särskilt när det gäller att kartlägga nya former av skattebedrägerier och skatteundandragande.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med OECD utarbeta lämpliga EU-standarder eller förslag för att hantera utmaningarna med beskattning av den digitala ekonomin.

Främja en genomförbar skattesamordning för en långsiktig, tillväxtorienterad ekonomisk politik

58.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning(35) till förstärkning av ramen för den ekonomiska styrningen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att i större utsträckning utnyttja den europeiska planeringsterminen genom att införliva en EU-skattegapsstrategi i de årliga nationella stabilitets- och tillväxtprogrammen och de nationella reformprogrammen. Kommissionen uppmanas att be medlemsstaterna att i sina nationella reformprogram ange och beskriva alla skattebefrielser som företag beviljas.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en kodex för Europas skattebetalare som fastställer bästa praxis för att förbättra samarbete, tillit och förtroende mellan skattemyndigheter och skattebetalare, för att garantera ökad transparens när det gäller skattebetalarnas rättigheter och skyldigheter och främja en mer serviceinriktad inställning.

60.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna måste respektera och genomföra de landsvisa rekommendationerna, framför allt på budgetområdet.

61.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av mandatet för uppförandekodgruppen, så att den blir effektivare och ger värdefulla resultat, t.ex. genom att införa en skyldighet att offentliggöra skattebrott och subventioner till företag. Parlamentet uppmanar dessutom uppförandekodgruppen att tillhandahålla och snabbt offentliggöra en översikt av hur länderna uppfyller de rekommendationer som gruppen har angett i sin halvårsvisa resultatrapport till finansministrarna.

62.  Europaparlamentet anser att de makroekonomiska målens kvantitativa mått bör åtföljas av kvalitativa indikatorer för att man ska kunna hantera de långsiktiga målen. Kommissionen uppmanas att vid utarbetandet av de landsspecifika rekommendationerna genomföra en djupstudie av skillnaderna mellan medlemsstaterna och att koncentrera sig på jämförelserna mellan medlemsstaterna för att identifiera bästa praxis vid utformning av skattepolitiken.

63.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att avsätta tillräcklig tid och tillräckliga resurser för utformning, snabb framläggning och uppföljning av de landsspecifika rekommendationerna, och att ge parlamentet möjlighet till demokratisk kontroll.

64.  Europaparlamentet beklagar att inga väsentliga framsteg hittills har gjorts när det gäller beskattning och skattereformer inom ramen för åtagandena i europluspakten. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullständigt integrera pragmatisk skattesamordning i den europeiska planeringsterminen, som led i en förstärkt ekonomisk samordning.

65.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att förenkla sina skattesystem, modernisera skatteförvaltningarna och förbättra sina resultat när det gäller skatteuppbörd, bland annat genom att införa effektiva mekanismer för skatteuppbörd som baseras på modern teknik och genom att stödja nya strategier för frivillig efterlevnad, riskbedömning och övervakning.

66.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att flytta skattebördan från arbete till andra former av hållbar beskattning, med syftet att garantera att alla ekonomiska och finansiella sektorer bidrar på ett rättvist sätt så att tillväxt och jobbskapande främjas.

67.  Europaparlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna att vid införandet av fastighetsskatt beakta alla relevanta bieffekter.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fundera över nya och innovativa beskattningsformer som gynnar tillväxt och sysselsättning.

69.  Europaparlamentet upprepar att man måste göra en grundläggande översyn av systemet för EU:s egna medel. Ett budgetneutralt beviljande av mer egna medel skulle ge kommissionen ökad kapacitet och självständighet och ge EU en mer transparent budget. Därför ser parlamentet med otålighet fram mot resultaten av högnivågruppens arbete i fråga om egna medel.

o
o   o

70.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0312.
(2) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 134.
(3) http://www.fatf-gafi.org/media/fatf/documents/recommendations/pdfs/FATF_Recommendations.pdf
(4) EUT L 338, 12.12.2012, s. 41.
(5) EUT L 338, 12.12.2012, s. 37.
(6) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 53.
(7) EUT C 199 E, 7.7.2012, s.37.
(8) Antagna texter, P7_TA(2013)0205.
(9) EUT C 2, 6.1.1998, s. 2.
(10) http://www.oecd.org/tax/tax-global/part-1-of-report-to-g20-dwg-on-the-impact-of-beps-in-low-income-countries.pdf
(11) EUT C 12, 15.1.2015, s. 105.
(12) http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=EN&f=ST%2011644%202014%20INIT
(13). http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/taxation/gen_info/economic_analysis/tax_papers/taxation_paper_43.pdf
(14)7.
(15)8.
(16)9.
(17)10.
(18)9.
(19) http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/2-16062014-BP/EN/2-16062014-BP-EN.PDF
(20) http://europa.eu/rapid/press-release_IP-14-623_en.htm
(21) http://europa.eu/rapid/press-release_IP-14-604_en.htm
(22) http://europa.eu/rapid/press-release_IP-14-416_en.htm
(23) Antagna texter, P7_TA(2014)0129.
(24) Antagna texter, P8_TA(2014)0038.
(25) Antagna texter, P7_TA(2014)0094.
(26)1.
(27)2.
(28) http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/common/publications/com_reports/taxation/com%282012%29351_en.pdf
(29)4.
(30)5.
(31) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=%2f%2fEP%2f%2fTEXT%2bTA%2bP7-TA-20130593%2b0%2bDOC%2bXML%2bV0%2f%2fEN&language=EN
(32) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om mervärdesskattens framtid – ”Mot ett enklare, robustare och effektivare mervärdesskattesystem som anpassats till den inre marknaden”(COM(2011)0851).
(33) http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/common/publications/studies/vat_gap2012.pdf
(34) Europaparlamentets resolution av den 12 december 2013 om uppmaningen till ett mätbart och bindande åtagande mot skatteundandragande och skatteflykt i EU (Antagna texter, P7_TA(2013)0593).
(35) Resolutionen om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014 (Antagna texter, P8_TA(2014)0038) och resolutionen om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis (Antagna texter, P7_TA(2013)0205).

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy