Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0342 – C8-0249/2015),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0273/2015), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Tyskland lämnade in ansökan EGF/2015/002 DE/Adam Opel om ekonomiskt stöd från fonden efter 2 881 uppsägningar i vid Adam Opel AG, verksamt i Nace rev. 2 huvudgrupp 29 (Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar)(4), och hos en underleverantör i Tyskland.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om fonden.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.1 a i förordningen om fonden är uppfyllda och att Tyskland därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 6 958 623 EUR enligt denna förordning.

2.  Europaparlamentet noterar att de tyska myndigheterna lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 26 februari 2015, och att kommissionen avslutade sin bedömning av ansökan den 14 juli 2015 och meddelade parlamentet den 1 september 2015. Parlamentet uppskattar den snabba bedömningsperioden på mindre än fem månader.

3.  Europaparlamentet noterar att bilförsäljningen i Västeuropa drastiskt har sjunkit och uppvisar det sämsta resultatet på tjugo år(5), och betonar att antalet bilar som såldes i Europa var det lägsta sedan 1997. Parlamentet konstaterar att detta är en direkt följd av den globala ekonomiska och finansiella krisen, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009(6). Parlamentet betonar dessutom att tillverkare av små och medelstora fordon i medelprissegmentet har drabbats särskilt hårt och att Adam Opel AG, som är ett av de största företagen i medelprissegmentet för små och medelstora fordon, därför har drabbats särskilt hårt av krisen, medan försäljningen av lågprisfordon och premium- och lyxfordon inte påverkats lika mycket av krisen.

4.  Europaparlamentet noterar att antalet nyregistrerade bilar i EU:s och Eftas medlemsstater har minskat med 25 % mellan 2007 och 2013 (från mer än 16 miljoner till 12 miljoner nyregistrerade bilar, enligt den europeiska bilindustriföreningen European Automobile Manufacturers Association). Parlamentet betonar i detta sammanhang att försäljningen av Opel och Vauxhall minskat kraftigt i Europa och sjönk mellan 2007 och 2013 med 39 %.

5.  Europaparlamentet noterar vidare att Adam Opel AG missgynnades av ägarföretaget General Motors, som enbart tillät Opel att sälja bilar i Europa, vilket därmed stängde Opel ute från tillväxtmarknader på andra kontinenter. Parlamentet anser att den åtstramningspolitik som fördes i de europeiska länderna bidrog till den dramatiska minskningen av försäljningen av Opel och Vauxhall.

6.  Europaparlamentet konstaterar att uppsägningarna kommer att få betydande negativa konsekvenser för den lokala ekonomin i Bochum. Parlamentet påminner om att Bochum är en stad i Ruhrområdet, ett mycket urbaniserat industriområde i den tyska förbundsstaten Nordrhein-Westfalen, som i likhet med andra traditionella områden för kol- och stålproduktion har genomgått omvälvande strukturförändringar sedan 1960-talet. Parlamentet betonar att arbetslösheten i Ruhrområdet redan nu är högt över det tyska genomsnittet.

7.  Europaparlamentet påminner om att Bochum redan har fått stöd från fonden, efter det att Nokia stoppade produktionen av mobiltelefoner, vilket innebar en förlust av mer än 1 300 arbetstillfällen. Parlamentet konstaterar att Outokumpu avser stoppa produktionen av rostfritt stål i Bochum i slutet av 2015, vilket kommer att leda till ytterligare avindustrialisering av staden och förvärra situationen på den lokala och regionala arbetsmarknaden.

8.  Europaparlamentet noterar att huvudgrupp 29 enligt Nace rev. 2 (Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar) hittills har varit föremål för 21 fondansökningar. 11 av dessa ansökningar grundade sig på handelsrelaterad globalisering och 10 på den globala finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om ansökan EGF/2010/031/Generals Motors Belgium, till följd av stängningen av Opels produktionsanläggning i Antwerpen i Belgien.

9.  Europaparlamentet ser positivt på att de tyska myndigheterna den 1 januari 2015, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, beslutade att inleda de individanpassade åtgärderna långt innan ansökan lämnades in och det slutliga beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

10.  Europaparlamentet noterar att de uppsagda arbetstagarna erbjuds en rad åtgärder som syftar till att återintegrera dem på arbetsmarknaden. Parlamentet anser att det beräknade antalet deltagare i rådgivningen för att starta eget företag är lågt, med endast 25 deltagare.

11.  Europaparlamentet gläder sig över att förvaltningen och kontrollen av denna ansökan kommer att skötas av samma organ inom det federala arbets- och socialministeriet som förvaltar stödet från Europeiska socialfonden och som också förvaltat tidigare stöd från fonden.

12.  Europaparlamentet noterar att Tyskland planerar att vidta följande åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: Kompetensutveckling (Qualifizierungen), yrkesvägledning (Berufsorientierung), seminarier/gruppdiskussioner, rådgivning för att starta eget företag (Existenzgründerberatung), arbetssökarbidrag (Stellenakquise)/jobbmässor (Jobmessen), uppföljande mentorskap och rådgivning (Nachbetreuung und -beratung) och utbildningsstöd (Transferkurzarbeitergeld).

13.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter genom grundandet av överföringsföretag.

14.  Europaparlamentet noterar att myndigheterna planerar att använda det högsta tillåtna beloppet på 35 % av totalkostnaderna för det samordnade paketet av individanpassade tjänster till bidrag och incitament i form av kortfristiga utbildningsstöd (Transferkurzarbeitergeld), som uppgår till 60 % eller 67 % av arbetstagarens tidigare nettoinkomst, beroende på mottagarnas hushåll.

15.  Europaparlamentet betonar att finansieringen till kortfristiga utbildningsstöd (Transferkurzarbeitergeld) inte får ersätta medlemsstatens eller den tidigare arbetsgivarens rättsliga skyldighet. Parlamentet uppmanar både kommissionen och medlemsstaten att tillhandahålla tydlig och enhetlig information för att ange i vilken utsträckning Transferkurzarbeitergeld utgör en rättslig skyldighet så snart överföringsföretaget har inrättats. Parlamentet kräver konsekvens i både finansieringspraxis och informationen till parlamentet. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen lämnar en ingående och sammanhängande analys och detaljbeskrivning av de delar som går utöver medlemsstatens rättsliga skyldighet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att finansiering genom fonden bör användas för Transferkurzarbeitergeld, så att överföringsföretaget kan göra mer än vad det normalt kan för arbetstagarna, genom att erbjuda mer individanpassade och djupgående åtgärder än vad som skulle vara möjligt utan stödet från fonden. Parlamentet betonar att det kommer att fortsätta att kontrollera att fonden inte används för att ersätta medlemsstatens eller ett företags skyldigheter.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en konsekvent strategi för ansökningar som inbegriper åtgärden ”Transferkurzarbeitergeld”, genom att konsekvent definiera den i varje ansökan och ingående kontrollera och ge bevis på att den specifika åtgärden faktiskt är berättigad till stöd från fonden, i enlighet med artikel 7 i förordningen, och inte på något sätt ersätter passiva socialskyddsåtgärder, samt att risken för dubbelfinansiering har uteslutits.

17.  Europaparlamentet noterar att arbetsmarknadens parter enades om att tre överföringsföretag skulle grundas för att genomföra åtgärderna för de uppsagda arbetstagarna, vilket är i linje med nuvarande praxis i Tyskland. Parlamentet gläder sig över att de uppsagda arbetstagarna hos underleverantören (Johnson Controls Objekt Bochum GmbHCo. KG) också kommer att erbjudas möjlighet att delta i de åtgärder som överföringsföretagen vidtar.

18.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.

19.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

20.  Europaparlamentet noterar att den information som presenterats om det samordnade paket med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet betonar att de tyska myndigheterna bekräftar att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan unionsfinansierade tjänster.

21.  Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen för med sig och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas.

22.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1). (5) European Automobile Manufacturers Association (ACEA), The Automobile Industry Pocket Guide 2014–2015, s. 57ff. (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 167, 29.6.2009, s. 26).

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Tyskland – EGF/2015/002 DE/Adam Opel)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/1871.)