Europaparlamentets beslut av den 28 april 2015 om granskning av förklaringen om ekonomiska intressen från den nominerade kommissionsledamoten (tolkning av punkt 1 a i bilaga XVI i arbetsordningen) (2015/2047(REG))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av skrivelsen av den 9 april 2015 från ordföranden för utskottet för konstitutionella frågor,

–  med beaktande av artikel 226 i arbetsordningen,

1.  Europaparlamentet beslutar att bifoga följande tolkning av punkt 1 a i bilaga XVI i arbetsordningen:

"En granskning av förklaringen om ekonomiska intressen från den nominerade kommissionsledamoten av utskottet för rättsliga frågor handlar inte endast om att kontrollera att förklaringen är vederbörligen ifylld, utan också om att utifrån förklaringens innehåll bedöma huruvida en intressekonflikt kan föreligga. Det är sedan upp till utskottet med ansvar för utfrågningen att avgöra om det behöver ytterligare uppgifter från den nominerade kommissionsledamoten."

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut till rådet och kommissionen.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2015 om utkastet till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse bli parter i Internationella sjöfartsorganisationens internationella konvention om normer för utbildning, certifiering och vakthållning för personal ombord på fiskefartyg (15528/2014 – C8-0295/2014 – 2013/0285(NLE))

P8_TA(2015)0097 A8-0064/2015

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (15528/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 46, 53.1 och 62 samt artiklarna 218.6 andra stycket a och 218.8 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0295/2014),

–  med beaktande av artikel 99.1, första och tredje styckena, artikel 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0064/2015).

1.  Europaparlamentet ger sitt godkännande till utkastet till rådets beslut.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.

Europaparlamentets resolution av den 28 april 2015 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2015 för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen (07660/2015 – C8-0098/2015 – 2015/2013(BUD))

P8_TA(2015)0098 A8-0138/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, slutgiltigt antagen den 17 december 2014(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 2/2015 som kommissionen antog den 20 januari 2015 (COM(2015)0016),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 2/2015 som rådet antog den 21 april 2015 och översände till Europaparlamentet den 22 april 2015 (07660/2015),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2015/623 av den 21 april 2015 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(5),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A8-0138/2015), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 2/2015 hänför sig till förslaget till rådets förordning om ändring av förordningen om den fleråriga budgetramen (COM(2015)0015) i enlighet med bestämmelserna i artikel 19 i den förordningen.

B.  I artikel 19 i förordningen om den fleråriga budgetramen föreskrivs en revidering av den fleråriga budgetramen i fall av sena antaganden av bestämmelser eller program med delad förvaltning, för att överföra anslag som inte användes 2014 till påföljande år utöver motsvarande utgiftstak.

C.  Åtagandebemyndiganden för program med delad förvaltning i den mening som avses i artikel 19 i förordningen om den fleråriga budgetramen förföll 2014 till ett belopp av sammanlagt 21 043 639 478 EUR i löpande priser. Detta motsvarar 2014 års andelar av program för vilka man varken kunde ingå åtaganden under 2014 eller överföra anslagen till 2015.

D.  Enligt förslaget till ändringsbudget nr 2/2015 ska lejonparten av dessa anslag överföras till 2015 års budget. Mindre överföringar ska integreras i budgetförslaget för åren 2016 och 2017.

E.  I förslaget till ändringsbudget nr 2/ 2015 föreslås en ökning med 16 476,4 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden under 2015 för de olika fonder som omfattas av delad förvaltning i underrubrik 1b, rubrik 2 och rubrik 3.

F.  I förslaget till ändringsbudget nr 2/2015 föreslås också en ökning på 2,5 miljoner EUR för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) under rubrik 4, för att bibehålla likvärdig behandling mellan bidragen från rubrik 4 och underrubrik 1b till Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) – program för europeiskt territoriellt samarbete.

1.  Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 2/2015, som lagts fram av kommissionen, och rådets ståndpunkt.

2.  Europaparlamentet påminner om att en sådan revidering av den fleråriga budgetramen är ett standardförarande i början av varje budgetramperiod och att motsvarande förslag till ändringabudget måste anpassas till denna revidering.

3.  Europaparlamentet påminner om att det är av avgörande betydelse för de europeiska medborgarna och ekonomin i alla medlemsstater att de anslag som inte användes 2014 kan överföras till påföljande år för att bidra till skapandet av nya arbetstillfällen och tillväxt.

4.  Europaparlamentet välkomnar att de outnyttjade anslagen för 2014 i största möjliga utsträckning överfördes till budgetåret 2015, eftersom man på detta sätt undviker orättvis behandling av vissa medlemsstater, regioner och operativa program, påskyndar genomförandet av sammanhållningspolitiken och dess resultat och bidrar till att undvika en koncentration av betalningar till slutet av budgetramperioden.

5.  Europaparlamentet oroar sig dock över de långsiktiga konsekvenser som detta ettåriga uppskjutande kommer att få för den övergripande betalningssituationen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att noggrant övervaka genomförandet och göra sitt yttersta för att undvika snöbollseffekter av obetalda räkningar genom att vid behov lägga fram lämpliga förslag om anpassning av de årliga nivåerna för betalningsbemyndigandena, i linje med relevanta bestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen.

6.  Europaparlamentet uppmärksammar att beslutet att föra över största delen av de outnyttjade anslagen från 2014 till 2015 kan komma att kräva att kommissionens tillämpar en flexibel strategi för att hantera eventuella svårigheter till följd av en ojämn finansiell profil som skulle kunna leda till outnyttjade åtaganden under perioden 2014–2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga åtgärder för det fall att en sådan situation skulle uppstå, på grundval av liknande tidigare erfarenheter då man tagit hänsyn till sena godkännanden av program.

7.  Europaparlamentet understryker att man måste komma överens om detta förslag till ändringsbudget i god tid för att göra det möjligt att snabbt anta alla berörda program.

8.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 2/2015.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 1/2015 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, revisionsrätten, Regionkommittén och medlemsstaternas parlament.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (2) EUT L 69, 13.3.2015. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (5) EUT L 103, 22.4.2015, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2015 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om typgodkännandekrav för montering av eCall-system som bygger på 112-tjänsten i fordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG (05130/3/2015 – C8-0063/2015 – 2013/0165(COD))

P8_TA(2015)0099 A8-0053/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (05130/3/2015 – C8‑0063/2015),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 19 september 2013(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0316),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0053/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 341, 21.11.2013, s. 47. (2) Antagna texter från sammanträdet 26.2.2014, P7_TA(2014)0154.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2015 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (10710/2/2014 – C8-0004/2015 – 2012/0288(COD))

P8_TA(2015)0100 A8-0025/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (10710/2/2014 – C8‑0004/2015),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 april 2013(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2) en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0595),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 1 april 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen i enlighet med artikel 294.8 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 69 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0025/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid andra behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 28 april 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/… om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2015/1513.)

(1) EUT C 198, 10.7.2013, s. 56. (2) Antagna texter av den 11 september 2013, P7_TA(2013)0357.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2015 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/62/EG när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (05094/1/2015 – C8-0064/2015 – 2013/0371(COD))

P8_TA(2015)0101 A8-0130/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (05094/1/2015 – C8‑0064/2015),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 26 februari 2014(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 3 april 2014(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(3), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0761),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0130/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner det uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Europaparlamentets uttalande

Europaparlamentet har tagit del av kommissionens uttalande om antagandet av avtalet om ändring av direktiv 94/62/EG när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar.

Som kommissionen angav i sin motivering var syftet med det ursprungliga förslaget att ”begränsa de negativa effekterna på miljön, särskilt i fråga om nedskräpning, att uppmuntra förebyggande av avfall och en mer effektiv resursanvändning, samtidigt som man begränsar de negativa socioekonomiska effekterna. Närmare bestämt syftar förslaget till att minska förbrukningen av plastbärkassar med en tjocklek av mindre än 50 mikrometer (0,05 millimeter) i Europeiska unionen.”

Europaparlamentet anser att den text som medlagstiftarna enats om helt och hållet är i linje med målen i kommissionens förslag.

Kommissionen drog i sin konsekvensanalys slutsatsen att det alternativ som kombinerar ett EU-övergripande mål om förebyggande med en uttrycklig rekommendation att använda en prisåtgärd och en möjlighet för medlemsstaterna att införa saluföringsbegränsningar genom undantag från artikel 18 har störst potential att uppnå ambitiösa miljöresultat och positiva ekonomiska effekter, begränsa de negativa effekterna på sysselsättningen, säkerställa allmänhetens acceptans och bidra till ökad medvetenhet om hållbar förbrukning.

Europaparlamentet anser att den slutgiltiga överenskomna texten grundar sig på det alternativ som är att föredra enligt kommissionens egen konsekvensanalys, och att den innehåller lämpliga bestämmelser för hur medlemsstaterna ska säkerställa en effektiv minskning av förbrukningen av plastbärkassar i unionen.

Europaparlamentet påminner dessutom om att det enligt punkt 30 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning från 2003 är upp till medlagstiftarna att besluta om en konsekvensanalys bör utföras före antagandet av varje ändring i sak.

Europaparlamentet påminner om att institutionerna enligt artikel 13.2 i EU-fördraget ”ska samarbeta lojalt med varandra”. Parlamentet uppskattar de ansträngningar som kommissionen gjort för att slutföra de interinstitutionella förhandlingarna. Parlamentet beklagar dock att kommissionen i sin förklaring tar upp frågor som på ett adekvat sätt redan behandlats under lagstiftningsförfarandet.

Slutligen påminner parlamentet om att kommissionen, som fördragens väktare, är fullt ut ansvarig för att se till att medlemsstaterna tillämpar unionsrätten korrekt.

(1) EUT C 214, 8.7.2014, s. 40. (2) EUT C 174, 7.6.2014, s. 43. (3) Antagna texter från sammanträdet den 16 april 2014, P7_TA(2014)0417.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2015 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (17086/1/2014 – C8-0072/2015 – 2013/0224(COD))

P8_TA(2015)0102 A8-0122/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (17086/1/2014 – C8‑0072/2015),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 16 oktober 2013(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0480),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0122/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 67, 6.3.2014, s. 70. (2) Antagna texter från sammanträdet 16.4.2014, P7_TA(2014)0424.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2015 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik (05161/2/2015 – C8-0073/2015 – 2012/0084(COD))

P8_TA(2015)0103 A8-0137/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (05161/2/2015 – C8‑0073/2015),

–  med beaktande av de motiverade yttrandena från den spanska deputeradekammaren, den spanska senaten och det österrikiska förbundsrådet som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 6 november 2012(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0167),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0137/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 374, 4.12.2012, s. 2. (2) Antagna texter, 21.11.2013, P7_TA(2013)0505.

Europaparlamentets ändringar antagna den 28 april 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som utnyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (COM(2014)0614 – C8-0174/2014 – 2014/0285(COD))(1)

P8_TA(2015)0104 A8-0128/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till förordning Skäl 1 (1)  I Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 198216, där unionen är avtalsslutande part, föreskrivs bevarandeskyldigheter, bland annat i fråga om att återställa populationer av fiskade arter till nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag. (1)  I Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 198216, där unionen är avtalsslutande part, föreskrivs bevarandeskyldigheter, bland annat i fråga om att återställa populationer av fiskade arter till nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag, med hänsyn tagen till relevanta miljömässiga och ekonomiska faktorer. __________________ __________________ 16 EGT L 179, 23.6.1998, s. 3. 16 EGT L 179, 23.6.1998, s. 3. Ändring 2 Förslag till förordning Skäl 4 (4)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs bestämmelserna för den gemensamma fiskeripolitiken i linje med unionens internationella åtaganden. Målen för den gemensamma fiskeripolitiken är bl.a. att säkerställa att fisket och vattenbruket är miljömässigt hållbara på lång sikt, att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och att genomföra ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen. (4)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs bestämmelserna för den gemensamma fiskeripolitiken i linje med unionens internationella åtaganden. Målen för den gemensamma fiskeripolitiken är bl.a. att säkerställa att fisket och vattenbruket är socioekonomiskt och miljömässigt hållbara på lång sikt, i enlighet med en sansad tillämpning av försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och av ekosystemansatsen. Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) (7a)  Den förvaltningsplan för flera arter som upprättas genom denna förordning innebär att man för de arter som omfattas av planen måste ta större hänsyn till arternas olika ekologiska roller och funktioner. Eftersom de olika arterna i stor utsträckning samspelar med varandra kan fångsterna inte på ett hållbart sätt maximeras för alla arter samtidigt och beslut behöver fattas om vilka arter som bör prioriteras. Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 7b (nytt) (7b)  Rådet och Europaparlamentet bör ta hänsyn till Internationella havsforskningsrådets senaste rekommendationer och rapporter om maximalt hållbart uttag för att se till att denna förordning är så aktuell som möjligt. Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 7c (nytt) (7c)  I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG1a (nedan kallat ramdirektivet om en marin strategi) är kommersiellt nyttjade fiskbestånds naturliga ålders- och storleksfördelning viktiga indikatorer för att uppnå god ekologisk status i havsmiljön. _________________________ 1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19). Ändring 6 Förslag till förordning Skäl 8 (8)   Det är lämpligt att fastställa en fiskeplan för flera arter som tar hänsyn till dynamiken mellan bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill, och även till bifångstarter i fisket efter dessa bestånd, dvs. Östersjöbestånden av rödspätta, slätvar, skrubbskädda och piggvar. Planens syfte bör vara att sikta på att uppnå och upprätthålla maximalt hållbart uttag för de berörda bestånden. (8)   Det yttersta målet är att fastställa en fiskeplan för flera arter som tar hänsyn till dynamiken mellan bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill, och även till bifångstarter i fisket efter dessa bestånd, dvs. Östersjöbestånden av rödspätta, slätvar, skrubbskädda och piggvar. Planens syfte bör vara att sikta på att återställa och upprätthålla populationerna av de berörda arterna ovanför nivåer som kan ge en maximal hållbar avkastning för de berörda bestånden och att i största möjliga utsträckning minimera effekterna på andra arter, såsom sjöfåglar, i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) 1380/2013. Ändring 7 Förslag till förordning Skäl 9 (9)   Utnyttjandet av bestånden av torsk och pelagiska arter bör inte äventyra hållbarheten hos de bestånd som tas som bifångst i dessa fisken, dvs. Östersjöbestånden av rödspätta, slätvar, skrubbskädda och piggvar. Därför bör planen också syfta till att säkerställa att biomassan hos de bestånd som tas som bifångst bibehålls över nivåer som motsvarar försiktighetsansatsen. (9)   Utnyttjandet av bestånden av torsk och pelagiska arter bör inte äventyra hållbarheten hos de bestånd som tas som bifångst i dessa fisken, dvs. Östersjöbestånden av rödspätta, slätvar, skrubbskädda och piggvar. Därför bör planen också syfta till att säkerställa att biomassan hos de bestånd som tas som bifångst bibehålls över nivåer som motsvarar försiktighetsansatsen och ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen och kan ge ett maximalt hållbart uttag. Ändring 8 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt) (9a)  Förordning (EU) nr 1380/2013 syftar även till att gradvis eliminera utkast, med beaktande av bästa tillgängliga vetenskapliga rön, genom att undvika och minska oönskade fångster. Detta kan åstadkommas genom att använda mer selektiva fiskeredskap och fiskemetoder. Ändring 9 Förslag till förordning Skäl 11 (11)  Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheter fastställas i enlighet med de mål som fastställs i de fleråriga planerna. (11)  Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheter fastställas i enlighet med de mål som fastställs i de fleråriga planerna. Vid fastställandet av de nivåer som ska uppnås när det gäller fiskedödlighet per fiske och biomassa bör hänsyn tas till de senaste vetenskapliga rönen. Ändring 10 Förslag till förordning Skäl 12 (12)  Dessa mål bör därför fastställas och uttryckas som fiskedödlighet på grundval av vetenskaplig rådgivning19. (12)  Dessa mål bör därför fastställas och uttryckas som fiskedödlighet, på grundval av vetenskapliga rön19, som återställer och upprätthåller populationerna av fiskade arter över nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag. Utnyttjandegraden för maximalt hållbart uttag bör vara den övre gränsen för utnyttjande. __________________ __________________ 19 Ices tekniska avdelning, september 2014 http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2014/Special%20Requests/EU_Fmsy_range_for_Baltic_cod_and_pelagic_stocks.pdf. 19 Ices tekniska avdelning, september 2014 http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2014/Special%20Requests/EU_Fmsy_range_for_Baltic_cod_and_pelagic_stocks.pdf. Ändring 11 Förslag till förordning Skäl 13 (13)   Det måste införas referenspunkter för bevarande som möjliggör extra försiktighet när ett bestånds storlek har minskat till en viss kritisk nivå som medför allvarliga risker. Sådana referenspunkter för bevarande bör fastställas till miniminivåer för lekbeståndets biomassa som motsvarar full reproduktiv kapacitet. Korrigerande åtgärder bör vidtas om beståndets storlek sjunker under miniminivån för lekbeståndets biomassa. (13)   Det måste införas referenspunkter för bevarande som möjliggör extra försiktighet när ett bestånds storlek har minskat till en viss kritisk nivå som medför allvarliga risker. Sådana referenspunkter för bevarande bör fastställas till biomassanivåer som motsvarar ett maximalt hållbart uttag (BMSY) för ett bestånd. Korrigerande åtgärder bör vidtas för att förhindra att beståndets storlek sjunker under den nivån. Ändring 12 Förslag till förordning Skäl 14 (14)   För bestånd som fångas som bifångst bör, om vetenskaplig rådgivning om miniminivån för lekbeståndets biomassa saknas, särskilda bevarandeåtgärder antas när den vetenskapliga rådgivningen anger att ett bestånd är hotat. (14)   För bestånd som fångas som bifångst bör, om vetenskapliga rön om miniminivån för lekbeståndets biomassa saknas, särskilda bevarandeåtgärder antas när andra indikatorer gör det möjligt att formulera vetenskapliga rön som anger att ett bestånd är hotat. Vetenskapliga uppgifter om nivåerna på lekbeståndets biomassa bör tillhandahållas snabbt för bifångster så att de nödvändiga åtgärderna kan vidtas. Ändring 13 Förslag till förordning Skäl 16 (16)   För att uppfylla den landningsskyldighet som införs genom artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör planen ange andra förvaltningsåtgärder i enlighet med artikel 15.4 a–c i den förordningen. Sådana åtgärder bör fastställas genom delegerade akter. (16)   För att uppfylla den landningsskyldighet som införs genom artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör planen ange andra förvaltningsåtgärder i enlighet med artikel 15.4 a–c i den förordningen. Sådana åtgärder bör fastställas genom delegerade akter efter samråd med berörda rådgivande nämnder. Ändring 14 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt) (16a)  Kommissionen bör beakta de berörda rådgivande nämndernas bedömning när den antar delegerade akter för att uppfylla den landningsskyldighet som infördes genom artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013, i syfte att föreskriva andra förvaltningsåtgärder i enlighet med artikel 15.4 a–c i den förordningen. Ändring 15 Förslag till förordning Skäl 17 (17)   Planen bör också föreskriva vissa kompletterande tekniska åtgärder som ska antas genom delegerade akter för att bidra till uppnåendet av planens mål, särskilt när det gäller skydd av ungfisk och lekande fisk. I avvaktan på översynen av rådets förordning (EG) nr 2187/200520 bör det även föreskrivas att sådana åtgärder, om det är nödvändigt för att uppnå målen i planen, får avvika från vissa icke väsentliga delar av den förordningen. (17)   Planen bör också föreskriva vissa kompletterande tekniska åtgärder som ska antas genom delegerade akter efter samråd med berörda rådgivande nämnder för att bidra till uppnåendet av planens mål, särskilt när det gäller skydd av ungfisk och lekande fisk. I avvaktan på översynen av rådets förordning (EG) nr 2187/200520 bör det även föreskrivas att sådana åtgärder, om det är nödvändigt för att uppnå målen i planen, får avvika från vissa icke väsentliga delar av den förordningen. __________________ __________________ 20 Rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98 (EUT L 349, 31.12.2005, s. 1). 20 Rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98 (EUT L 349, 31.12.2005, s. 1). Ändring 16 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt) (17a)  Kommissionen bör beakta de berörda rådgivande nämndernas bedömning när den antar vissa kompletterande tekniska åtgärder för att bidra till uppnåendet av planens mål. Ändring 17 Förslag till förordning Skäl 18 (18)   För att möjliggöra en lämplig och proportionerlig anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för att säkerställa flexibilitet och möjliggöra utveckling av vissa åtgärder bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att komplettera denna förordning i fråga om korrigerande åtgärder för rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar, genomförandet av landningsskyldigheten samt tekniska åtgärder. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. (18)   För att möjliggöra en lämplig och proportionerlig anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för att säkerställa flexibilitet och möjliggöra utveckling av vissa åtgärder bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att komplettera denna förordning i fråga om korrigerande åtgärder för rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar, genomförandet av landningsskyldigheten samt tekniska åtgärder. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå och med specialiserade organisationer inom medlemsstaterna och unionen, i samarbete med experter från både Europaparlamentet och rådet. Intensiva diskussioner bör föras med berörda parter innan ett förslag till en specifik åtgärd färdigställs. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. Ändring 18 Förslag till förordning Skäl 18a (nytt) (18a)  Kommissionen bör beakta de berörda rådgivande nämndernas bedömning när den antar delegerade akter för att utvidga tillämpningen av denna förordning i fråga om korrigerande åtgärder för rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar, genomförandet av landningsskyldigheten samt tekniska åtgärder. Ändring 19 Förslag till förordning Skäl 18b (nytt) (18b)  Vid genomförandet av den plan som upprättas genom denna förordning ska man prioritera tillämpningen av den regionaliseringsprincip som fastställs i artikel 18 i rådets förordning (EU) nr 1380/2013. Ändring 20 Förslag till förordning Skäl 19 (19)   Enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013, varigenom kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter när det gäller vissa bevarandeåtgärder som anges i planen, bör medlemsstater med ett direkt förvaltningsintresse i Östersjöfisket ha möjlighet att lämna in gemensamma rekommendationer för sådana åtgärder, så att de är väl anpassade till de särskilda förhållanden som råder i Östersjön och fisket där. Tidsfristen för inlämning av dessa rekommendationer bör fastställas, i enlighet med artikel 18.1 i den förordningen. (19)   Enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013, varigenom kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter när det gäller vissa bevarandeåtgärder som anges i planen, bör medlemsstater och rådgivande nämnder med ett direkt förvaltningsintresse i Östersjöfisket ha möjlighet att lämna in gemensamma rekommendationer för sådana åtgärder, så att de är väl anpassade till de särskilda förhållanden som råder i Östersjön och fisket där. Tidsfristen för inlämning av dessa rekommendationer bör fastställas, i enlighet med artikel 18.1 i den förordningen. Ändring 21 Förslag till förordning Skäl 19a (nytt) (19a)  För att öka planens effektivitet och innovativa aspekter ska gemensamma rekommendationer och senare delegerade akter syfta till att säkerställa nedifrån-och-upp- och resultatbaserade förhållningssätt. Ändring 22 Förslag till förordning Skäl 19b (nytt) (19b)  Kommissionen bör beakta de berörda rådgivande nämndernas bedömning när den antar delegerade akter med avseende på vissa bevarandeåtgärder som anges i planen. Ändring 23 Förslag till förordning Skäl 22a (nytt) (22a)  Regler bör fastställas för att garantera att det finansiella stödet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/20141a kan beviljas vid tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet. ___________ 1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (EUT L 149, 20.5.2014, s. 1). Ändring 50 Förslag till förordning Skäl 25 (25)   När det gäller tidsramen väntas maximalt hållbart uttag för de berörda bestånden nås senast 2015. Det bör därefter bibehållas. (25)   När det gäller tidsramen bör målet för de berörda bestånden där så är möjligt nås senast 2015. Att nå målen för uttaget senare bör endast tillåtas om ett uppnående till 2015 allvarligt skulle skada den sociala och ekonomiska hållbarheten för de berörda fiskeflottorna. Efter 2015 bör dessa uttag nås så snart som möjligt, och under inga omständigheter senare än 2020. Målet bör bibehållas efter dessa datum. Ändring 25 Förslag till förordning Skäl 26 (26)  I och med att fiskeansträngningssystemet upphör är det nödvändigt att avskaffa de särskilda regler om särskilda fisketillstånd och utbyte av fartyg eller maskiner som gäller för Rigabukten. Rådets förordning (EG) nr 2187/2005 bör därför upphävas. utgår Ändring 26 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2 2.   Planen ska också gälla för rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar i Ices-delområdena 22–32 som fångas vid fiske efter de berörda bestånden. 2.   I denna förordning fastställs också de åtgärder avseende bifångster av rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar i Ices-delområdena 22–32 som ska vidtas vid fiske efter de bestånd som avses i punkt 1. Ändring 27 Förslag till förordning Artikel 2 – leden b och c b)   bottengarn: stora nätredskap som är förankrade, fastsatta på pålar eller i vissa fall flytande och som är öppna vid ytan och har olika anordningar för att fånga in och hålla kvar fisken, och som i allmänhet är uppdelade i avdelningar som är stängda med nät i botten. b)  bottengarn och ryssja: nätredskap som är förankrade, fastsatta på pålar eller i vissa fall flytande och har olika anordningar för att fånga in och hålla kvar fisken, och som i allmänhet är uppdelade i avdelningar som är stängda med nät i botten. c)   burar, tinor och mjärdar: små fällor i form av burar eller korgar gjorda i olika material med en eller flera öppningar eller ingångar; fällorna som är avsedda för att fånga kräftdjur eller fisk sätts ut på havsbotten antingen enskilt eller i rader, och är länkade med rep (bojlinor) till bojar på havsytan som visar deras position. c)   burar, tinor och mjärdar: fällor i form av burar eller korgar gjorda i olika material med en eller flera öppningar eller ingångar; fällorna som är avsedda för att fånga kräftdjur eller fisk sätts ut på havsbotten antingen enskilt eller i rader, och är länkade med rep (bojlinor) till bojar på havsytan som visar deras position. Ändringarna 63, 28 och 56 Förslag till förordning Artikel 3 1.   Planen ska syfta till att bidra till de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013, och särskilt att 1.   Planen ska säkerställa uppnåendet av de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 och i ramdirektivet om en marin strategi nr 2008/56/EG, och särskilt att (a)   uppnå och upprätthålla maximalt hållbart uttag för de berörda bestånden, och (a)   återställa och upprätthålla de berörda beståndens biomassa över nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag, och (b)   säkra bevarandet av bestånden av rödspätta, slätvar, skrubbskädda och piggvar i linje med försiktighetsansatsen. b)   säkra bevarandet av bestånden av rödspätta, slätvar, skrubbskädda och piggvar över nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag. 2.   Planen ska syfta till att bidra till genomförandet av den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 för de berörda bestånden och för rödspätta. 2.   Planen ska syfta till att gradvis eliminera utkast, med beaktande av bästa tillgängliga vetenskapliga rön, genom att undvika och minska oönskade fångster, och genom att bidra till genomförandet av den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 för de berörda bestånden och för rödspätta. Ändring 29 Förslag till förordning Artikel 3a (ny) Artikel 3a Förenlighet med unionens miljölagstiftning 1.  Planen ska tillämpa en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen. 2.  För att säkerställa att fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras och för att säkerställa att fisket inte leder till en försämring av den marina miljön, ska planen vara förenlig med, och bidra till, uppnåendet av målen i ramdirektivet om en marin strategi, för att senast 2020 uppnå god miljöstatus. I synnerhet ska den (a)  syfta till att säkerställa att de villkor som anges i deskriptor 3 i bilaga I till det direktivet har uppfyllts, (b)  syfta till att bidra till uppfyllandet av deskriptor 1, 4 och 6 i bilaga I till det direktivet, i proportion till den roll som fisket spelar för att uppfylla detta. Ändring 30 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 1.   Målet för fiskedödligheten ska nås senast 2015 och därefter bibehållas för de berörda bestånden inom följande intervall: 1.   Målet för fiskedödligheten ska beakta de senaste vetenskapliga rönen och, där så är möjligt, uppfyllas 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020, och därefter bibehållas för de berörda bestånden. Fiskedödligheten för de berörda bestånden ska fastställas inom följande intervall: Bestånd Mål för fiskedödlighet Bestånd Mål för fiskedödlighet Torsk i västra Östersjön 0,23-0,29 Torsk i västra Östersjön 0 till FMSY Torsk i östra Östersjön 0,41-0,51 Torsk i östra Östersjön 0 till FMSY Sill/strömming i mellersta Östersjön 0,23-0,29 Sill/strömming i mellersta Östersjön 0 till FMSY Sill/strömming i Rigabukten 0,32-0,39 Sill/strömming i Rigabukten 0 till FMSY Sill/strömming i Bottenhavet 0,13-0,17 Sill/strömming i Bottenhavet 0 till FMSY Sill/strömming i Bottenviken Ej fastställt Sill/strömming i Bottenviken 0 till FMSY Sill/strömming i västra Östersjön 0,25-0,31 Sill/strömming i västra Östersjön 0 till FMSY Skarpsill i Östersjön 0,26-0,32 Skarpsill i Östersjön 0 till FMSY Värdet för FMSY (fiskedödlighet som ger maximalt hållbart uttag) ska tas från de senaste tillförlitliga vetenskaliga rönen som finns tillgängliga, och målet för fiskdödligheten bör vara under 0,8 x FMSY. Ändring 58 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2a (ny) 2a.  Fiskemöjligheterna ska upprättas på ett sätt som gör att det finns mindre än 5 % risk att de överstiger de FMSY-värden som anges i tabellen i punkt 1. Ändring 31 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2b (ny) 2b.  Denna förordning tillåter tillfälligt upphörande med fiskeverksamhet i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) nr 508/2014, och med ekonomiskt stöd som ges enligt den förordningen. Ändring 32 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 1.  Referenspunkterna för bevarande, uttryckta som den miniminivå för lekbeståndets biomassa som är förenlig med bibehållen reproduktionskapacitet, ska vara följande för de berörda bestånden: 1.  Referenspunkterna för bevarande som är förenliga med bibehållen reproduktionskapacitet, ska vara följande för de berörda bestånden: Bestånd Minsta nivå för lekbeståndets biomassa (ton) Bestånd Minsta nivå för lekbeståndets biomassa (ton) Torsk i västra Östersjön 36 400 Torsk i västra Östersjön 36 400 för 2015 och BMSY för åren därefter Torsk i östra Östersjön 88 200 Torsk i östra Östersjön 88 200 för 2015 och BMSY för åren därefter Sill/strömming i mellersta Östersjön 600 000 Sill/strömming i mellersta Östersjön 600 000 för 2015 och BMSY för åren därefter Sill/strömming i Rigabukten Ej fastställt Sill/strömming i Rigabukten Ej fastställt för 2015 och BMSY för åren därefter Sill/strömming i Bottenhavet Ej fastställt Sill/strömming i Bottenhavet Ej fastställt för 2015 och BMSY för åren därefter Sill/strömming i Bottenviken Ej fastställt Sill/strömming i Bottenviken Ej fastställt för 2015 och BMSY för åren därefter Sill/strömming i västra Östersjön 110 000 Sill/strömming i västra Östersjön 110 000 för 2015 och BMSY för åren därefter Skarpsill i Östersjön 570 000 Skarpsill i Östersjön 570 000 för 2015 och BMSY för åren därefter Ändring 33 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 2.   När biomassan för något av de berörda bestånden under ett visst år ligger under den miniminivå för lekbeståndets biomassa som anges i punkt 1 ska lämpliga korrigerande åtgärder antas för att se till att det berörda beståndet snabbt återgår till försiktighetsnivån. Genom undantag från artikel 4.2 i den här förordningen och i enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas till lägre nivåer än de som ger de målintervall för fiskedödlighet som fastställs i artikel 4.1. De korrigerande åtgärderna kan vid behov också inkludera inlämning av lagförslag från kommissionen och nödåtgärder antagna av kommissionen i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013. 2.   När biomassan för något av de berörda bestånden under ett visst år ligger under den miniminivå för lekbeståndets biomassa som anges i punkt 1 ska lämpliga korrigerande åtgärder antas för att se till att det berörda beståndet återgår till nivåer över dem som kan ge maximalt hållbart uttag så snart som möjligt. Genom undantag från artikel 4.2 i den här förordningen och i enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas till lägre nivåer än de som ger de målintervall för fiskedödlighet som fastställs i artikel 4.1 i denna förordning. De korrigerande åtgärderna kan vid behov också inkludera inlämning av lagförslag från kommissionen och nödåtgärder antagna av kommissionen i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013. Ändring 59 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2a (ny) 2a.  När biomassan för något av de berörda bestånden under ett visst år sjunker under de nivåer som anges i nedanstående tabell ska lämpliga åtgärder vidtas för att avbryta det riktade fisket av det berörda beståndet. Bestånd Gräns för biomassa (ton) Torsk i västra Östersjön 26 000 Torsk i östra Östersjön 63 000 Sill/strömming i mellersta Östersjön 430 000 Sill/strömming i Rigabukten Ej fastställt Sill/strömming i Bottenhavet Ej fastställt Sill/strömming i Bottenviken Ej fastställt Sill/strömming i västra Östersjön 90 000 Skarpsill i Östersjön 410 000 Ändring 34 Förslag till förordning Artikel 6 Artikel 6 Artikel 6 Åtgärder vid hot mot rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar Tekniska bevarandeåtgärder för rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar 1.   Om den vetenskapliga rådgivningen anger att bevarandet av något av Östersjöbestånden av rödspätta, skrubbskädda, piggvar eller slätvar är hotat ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 om särskilda bevarandeåtgärder för det hotade beståndet avseende 1.   Om de vetenskapliga rönen ger vid handen att korrigerande åtgärder är nödvändiga för att säkerställa att Östersjöbestånden av rödspätta, skrubbskädda, piggvar eller slätvar förvaltas i enlighet med försiktighetsansatsen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 om särskilda bevarandeåtgärder för bifångster av rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar och avseende följande tekniska åtgärder: (c)   a) anpassning av fiskekapacitet och fiskeansträngning, a)   anpassning av fiskekapacitet och fiskeansträngning, (d)b) tekniska åtgärder, inbegripet (1)   fiskeredskapens egenskaper, särskilt maskstorlek, garntjocklek och redskapens storlek, b)   fiskeredskapens egenskaper, särskilt maskstorlek, garntjocklek och redskapens storlek, (2)   användning av fiskeredskap, särskilt nedsänkningstid och på vilket djup redskapet används, c)   användning av fiskeredskap, särskilt nedsänkningstid och på vilket djup redskapet används, (3)   förbud mot eller begränsning av fiske i särskilda områden, d)   förbud mot eller begränsning av fiske i särskilda områden, (4)   förbud mot eller begränsning av fiske under särskilda perioder, e)   förbud mot eller begränsning av fiske under särskilda perioder, (5)   minsta referensstorlek för bevarande. f)   minsta referensstorlek för bevarande, g)  andra egenskaper med avseende på selektivitet. 2.   De åtgärder som avses i punkt 1 ska syfta till att nå de mål som anges i artikel 3.1 b och ska vara grundade på vetenskaplig rådgivning. 2.   De åtgärder som avses i punkt 1 ska syfta till att nå de mål som anges i artikel 3.1 b och ska vara förenliga med unions miljölagstiftning i enlighet med artikel 3a samt vara grundade på bästa möjliga vetenskapliga rön. 3.   De berörda medlemsstaterna får lämna gemensamma rekommendationer i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 för de särskilda bevarandeåtgärder som avses i punkt 1. 3.   De berörda medlemsstaterna får lämna gemensamma rekommendationer i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 för de särskilda bevarandeåtgärder som avses i punkt 1. 3a.  Innan kommissionen antar delegerade akter ska den samråda med Europaparlamentet och de berörda rådgivande nämnderna. 3b.  Kommissionen ska, i samråd med de berörda medlemsstaterna, analysera effekterna av de delegerade akter som avses i punkt 1 ett år efter det att de antagits, och därefter årligen. Om en sådan analys visar att en delegerad akt inte är tillräcklig för att hantera den rådande situationen, får de berörda medlemsstaterna lägga fram en gemensam rekommendation i enligt med artikel 18.1 i förordning (EU) nr 1380/2013. Ändring 35 Förslag till förordning Artikel 7 Genom undantag från artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska landningsskyldigheten inte tillämpas på de berörda bestånden och rödspätta om fisket sker med följande redskap: bottengarn, burar, tinor och mjärdar. Genom undantag från artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska landningsskyldigheten inte tillämpas på torsk om fisket sker med följande redskap: bottengarn, burar, tinor, mjärdar och ryssja. Ändring 36 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 2.  De åtgärder som avses i punkt 1 ska syfta till att nå de mål som anges i artikel 3 och särskilt skyddet av ungfisk och lekande fisk. 2.  De åtgärder som avses i punkt 1 ska syfta till att nå de mål som anges i artikel 3 och särskilt skyddet av ungfisk och lekande fisk, samt vara förenliga med unionens miljölagstiftning i enligt med vad som anges i artikel 3a och säkerställa att fiskets negativa effekter på marina ekosystem minimeras. Ändring 37 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – led a a)   Specifikationer för målarter och maskstorlekar som fastställs i bilagorna II och III enligt artiklarna 3 och 4. a)   Specifikationer för målarter, maskstorlekar och minsta referensstorlekar för bevarande som fastställs i bilagorna II, III och IV till förordning (EG) nr 2187/2005 och som avses i artiklarna 3, 4 och 14.1 i nämnda förordning. Ändring 38 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – led f f)  Det trålförbud för Rigabukten som anges i artikel 22. utgår Ändring 39 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 4a (ny) 4a.  Kommissionen ska dessutom åta sig att beakta de senaste vetenskapliga rönen, inbegripet Ices undersökningar, innan tekniska åtgärder antas. Ändring 40 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 4b (ny) 4b.  Under torskens lekperiod är det förbjudet att bedriva pelagiskt fiske med sättgarn med maskstorlek under 110 mm samt med trål med maskstorlek under 120 mm. Ändring 41 Förslag till förordning Kapitel VIa (nytt) KAPITEL VIa SÄRSKILDA ÅTGÄRDER Artikel 9a Särskilda åtgärder 1.  All fiskeverksamhet från och med den 1 maj till och med den 31 oktober ska vara förbjuden inom de områden som uppkommer genom att sekventiellt förena följande positioner, som ska mätas i enlighet med koordinatsystemet WGS84, med räta linjer (loxodromer): a)  Område 1: –  55° 45′ N, 15° 30′ O –  55° 45′ N, 16° 30′ O –  55° 00′ N, 16° 30′ O –  55° 00′ N, 16° 00′ O –  55° 15′ N, 16° 00′ O –  55° 15′ N, 15° 30′ O –  55° 45′ N, 15° 30′ O b)  Område 2: –  55° 00′ N, 19° 14′ O –  54° 48′ N, 19° 20′ O –  54° 45′ N, 19° 19′ O –  54° 45′ N, 18° 55′ O –  55° 00′ N, 19° 14′ O c)  Område 3: –  56° 13′ N, 18° 27′ O –  56° 13′ N, 19° 31′ O –  55° 59′ N, 19° 13′ O –  56° 03′ N, 19° 06′ O –  56° 00′ N, 18° 51′ O –  55° 47′ N, 18° 57′ O –  55° 30′ N, 18° 34′ O –  56° 13′ N, 18° 27′ O. 2.  Alla unionsfartyg med en totallängd på minst åtta meter som har ombord eller använder redskap för torskfiske i Östersjön i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 2187/2005 ska inneha ett specialtillstånd för torskfiske i Östersjön. 3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 15 för att ändra denna artikel, om det är nödvändigt för att uppnå de mål som avses i artikel 3, och i synnerhet för att skydda ungfisk och lekande fisk. Ändring 42 Förslag till förordning Artikel 10 Artikel 10 Artikel 10 Regionalt samarbete Regionalt samarbete 1.   Artikel 18.1–18.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska tillämpas på de åtgärder som avses i detta kapitel. 1.   Artikel 18.1–18.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska tillämpas på de åtgärder som avses i artiklarna 6, 8 och 9 i denna förordning. 2.   De berörda medlemsstaterna får lämna gemensamma rekommendationer i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 inom följande tidsfrister: 2.   De berörda medlemsstaterna får, efter samråd med de rådgivande nämnderna, lämna de gemensamma rekommendationer som avses i artiklarna 6.3, 8.3 och 9.4 i denna förordning första gången senast tolv månader efter det att denna förordning trätt i kraft och därefter tolv månader efter varje framläggande av utvärderingen av planen i enlighet med artikel 14, men inte senare än den 1 september för åtgärder som berör medlemsstaterna. Medlemsstaterna får också lämna sådana rekommendationer om det sker en plötslig förändring i situationen för något av de bestånd som omfattas av planen om de rekommenderade åtgärderna bedöms vara nödvändiga eller motiveras av vetenskapliga rön. a)  För de åtgärder som anges i artikel 6.1 och som avser ett visst kalenderår, senast den 1 september det föregående året. b)  För de åtgärder som anges i artiklarna 8.1 och 9.1, första gången senast sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft och därefter sex månader efter varje framläggande av utvärderingen av planen i enlighet med artikel 14. 2a.  De berörda rådgivande nämnderna får även lämna rekommendationer inom de tidsfrister som anges i punkt 2. 2b.  Alla avvikelser som kommissionen gör från de gemensamma rekommendationerna ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet och kunna granskas. Ändring 43 Förslag till förordning Artikel 12 Artikel 12 Artikel 12 Förhandsanmälan Förhandsanmälan 1.  Genom undantag från artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska kravet på förhandsanmälan enligt den artikeln gälla för befälhavare på unionsfiskefartyg med en total längd på åtta meter eller mer som har minst 300 kg torsk eller två ton av pelagiska arter ombord. 1.  Genom undantag från artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska kravet på förhandsanmälan enligt den artikeln gälla a)   när det gäller fiskefartyg som fiskar efter torsk, befälhavare på unionsfiskefartyg med en total längd på åtta meter eller mer som har minst 300 kg torsk ombord, b)  när det gäller fiskefartyg som fiskar efter sill/strömming och/eller skarpsill, befälhavare på unionsfiskefartyg med en total längd på åtta meter eller mer som har minst två ton av belagiska arter ombord, 2.  Genom undantag från artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska tiden för förhandsanmälan som anges i den artikeln vara minst en timme innan fartyget beräknas anlöpa hamnen. 2.  Genom undantag från artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska den tid för förhandsanmälan som anges i den artikeln vara minst en timme innan fartyget beräknas anlöpa hamn. De behöriga myndigheterna i kustmedlemsstaterna får från fall till fall ge tillstånd till en tidigare ankomst i hamn förutsatt att de nödvändiga förutsättningarna för lämpliga kontrollåtgärder föreligger. Ändring 45 Förslag till förordning Artikel 13 – led b b)  5 ton av pelagiska bestånd. b)  2 ton av pelagiska bestånd. Ändring 46 Förslag till förordning Artikel 14 Artikel 14 Artikel 14 Utvärdering av planen Utvärdering av planen Kommissionen ska säkerställa en utvärdering av denna plans effekter på de bestånd som omfattas av denna förordning och på det fiske som utnyttjar dessa bestånd, särskilt för att beakta förändringar i vetenskaplig rådgivning, sex år efter planens ikraftträdande och därefter vart sjätte år. Kommissionen ska lägga fram resultatet av dessa utvärderingar för Europaparlamentet och rådet. Tre år efter att denna förordning har trätt i kraft, och därefter vart femte år ska kommissionen utvärdera denna fleråriga plans effekter på de bestånd som omfattas av denna förordning och på det fiske som utnyttjar dessa bestånd, särskilt vad gäller framsteg mot att återställa och upprätthålla fiskebestånd över de nivåer som ger maximalt hållbart uttag. Kommissionen ska lägga fram resultatet av denna utvärdering för Europaparlamentet och rådet och kan, med beaktande av de senaste vetenskapliga rönen, föreslå förändringar till den fleråriga planen eller ta initiativ till ändringar av de delegerade akterna. Ändring 47 Förslag till förordning Kapitel IXa (nytt) KAPITEL IXa STÖD FRÅN EUROPEISKA HAVS- OCH FISKERIFONDEN Artikel 14a Stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden Vid tillämpningen av artikel 33.1 c i förordning (EU) nr 508/2014 ska den fleråriga plan som beskrivs i denna förordning betraktas som en flerårig plan enligt artiklarna 9 och 10 i förordning (EU) nr 1380/2013. Ändring 48 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6, 8 och 9 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft. 2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6, 8 och 9 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 september 2015. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. Ändring 49 Förslag till förordning Artikel 16 Artiklarna 20 och 21 i förordning (EG) nr 2187/2005 ska utgå. Förordning (EG) nr 2187/2005 ska ändras på följande sätt: 1.  Artikel 13.3 ska utgå. 2.  I bilaga IV, i den kolumn som har rubriken ”Minimistorlek”, ska orden ”38 cm” avseende minsta referensstorlek för bevarande för torsk ersättas med ”35 cm”.

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 61.2 andra stycket i arbetsordningen (A8-0128/2015).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordningar (EG) nr 850/98, (EG) nr 2187/2005, (EG) nr 1967/2006, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 2347/2002 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1434/98 vad gäller landningsskyldigheten (COM(2013)0889 – C7-0465/2013 – 2013/0436(COD))

P8_TA(2015)0105 A8-0060/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0889),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0465/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 29 april 2014(1),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 februari 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A8-0060/2014).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 28 april 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om ändring av rådets förordningar (EG) nr 850/98, (EG) nr 2187/2005, (EG) nr 1967/2006, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 2347/2002 och (EG) nr 1224/2009, samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1379/2013 och (EU) nr 1380/2013 vad gäller landningsskyldigheten, och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1434/98

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/812.)

(1) EUT C 311, 12.9.2014, s. 68.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2015 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete om upprättande av ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (11878/2014 – C8-0006/2015 – 2014/0052(NLE))

P8_TA(2015)0106 A8-0129/2015

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (11878/2014),

–  med beaktande av utkastet till protokoll till avtalet om partnerskap och samarbete om upprättande av ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (11513/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 91, 100.2, 207 och 212 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0006/2015),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A8-0129/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Ryska federationen.

Europaparlamentets resolution av den 28 april 2015 om uppföljning av genomförandet av Bolognaprocessen (2015/2039(INI))

P8_TA(2015)0107 A8-0121/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 26,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

–  med beaktande av den gemensamma Sorbonnedeklarationen om harmonisering av uppbyggnaden av det europeiska systemet för högre utbildning, som undertecknades den 25 maj 1998 i Paris av fyra ministrar som företrädde Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland (Sorbonnedeklarationen)(1),

–  med beaktande av den gemensamma deklaration som undertecknades i Bologna den 19 juni 1999 av utbildningsministrarna från 29 europeiska länder (Bolognadeklarationen)(2),

–  med beaktande av kommunikén från konferensen för europeiska ministrar med ansvar för högre utbildning som hölls i Leuven och Louvain-la-Neuve den 28–29 april 2009(3),

–  med beaktande av Budapest–Wien-deklarationen av den 12 mars 2010 som antogs av utbildningsministrarna från 47 länder och som innebar det officiella inrättandet av det europeiska området för högre utbildning(4),

–  med beaktande av kommunikén från ministerkonferensen och det tredje Bologna Policy Forum som hölls i Bukarest den 26–27 april 2012(5),

–  med beaktande av strategin för rörlighet 2020 i det europeiska området för högre utbildning som antogs av ministerkonferensen om detta, som hölls i Bukarest den 26–27 april 2012(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen)(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 28 september 2005 om att underlätta medlemsstaternas utfärdande av enhetliga viseringar för kortare vistelse till forskare från tredjeländer vilka reser inom gemenskapen i syfte att bedriva forskning(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 15 februari 2006 om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande(10),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(11),

–  med beaktande av slutsatserna av den 26 november 2009 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om att utveckla utbildningens roll i en väl fungerande kunskapstriangel(12),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om internationaliseringen av den högre utbildningen(13),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid(14),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 Unga på väg – att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte(15),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 maj 2006 Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten: utbildning, forskning och innovation (COM(2006)0208),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 om en digital agenda för Europa (COM(2010)0245),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2011 Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning (COM(2011)0567),

–  med beaktande av rapporten Higher Education in Europe 2009: Developments in the Bologna Process (Högre utbildning i Europa 2009: utvecklingen inom Bolognaprocessen) (Eurydice, Europeiska kommissionen, 2009)(16),

–  med beaktande av rapporten Focus on Higher Education in Europe 2010: The Impact of the Bologna Process (Fokus på högre utbildning i Europa 2010: konsekvenserna av Bolognaprocessen) (Eurydice, Europeiska kommissionen, 2010)(17),

–  med beaktande av rapporten Focus on Higher Education in Europe 2012: The Impact of the Bologna Process (Fokus på högre utbildning i Europa 2012: konsekvenserna av Bolognaprocessen) (Eurydice, Europeiska kommissionen, 2012)(18),

–  med beaktande av 2007 års Eurobarometer-undersökning om en reform av den högre utbildningen bland lärare(19),

–  med beaktande av 2009 års Eurobarometer-undersökning om en reform av den högre utbildningen bland studenter(20),

–  med beaktande av Eurostats publikation av den 16 april 2009 The Bologna Process in Higher Education in Europe – Key indicators on the social dimension and mobility (Bolognaprocessen i högre utbildning i Europa – nyckelindikatorer om den sociala dimensionen och rörlighet)(21),

–  med beaktande av slutrapporten från den internationella konferensen om finansiering av högre utbildning, som hölls i Jerevan i Armenien den 8–9 september 2011(22),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om Bolognaprocessen och studentrörligheten(23),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om dialogen mellan universitet och näringsliv: Ett nytt partnerskap för modernisering av Europas universitet(24),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om EU-institutionernas bidrag till konsolideringen av och framstegen för Bolognaprocessen(25),

–  med beaktande av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)(26),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0121/2015), och av följande skäl:

A.  Bolognaprocessens betydelse i den rådande ekonomiska situationen bör handla om att eftersträva målen om att få till stånd högsta möjliga nivå på kunskap och innovation för medborgare genom bred tillgång till utbildning och dess ständiga förnyelse, och detta bör återspeglas i översynen av Europa 2020-strategin och i genomförandet av Junckers investeringsplan för Europa.

B.  Analyser visar att nästan var tredje arbetsgivare i EU har problem med att få tag på anställda med rätt kompetens. Mot bakgrund av målet att minska EU:s kompetensglapp (glappet mellan en individs arbetskompetens och arbetsmarknadens krav) har Bolognareformen hittills inte varit särskilt framgångsrik. Kompetensglappet har blivit en central utmaning för Europa och påverkar alla delar av samhället, från företagens produktivitet och effektivitet till ungdomars välbefinnande i dag och i framtiden.

C.  Problemet med ungdomsarbetslösheten har inte förbättrats mycket sedan början av krisen 2008. I slutet av 2014 fanns det ungefär 5 miljoner arbetsösa ungdomar under 25 i EU.

D.  Som en filosof har uttryckt det ska sökandet efter sanning och skönhet vara universitetens kännemärke, jämte deras skyldighet att utbilda nya yrkesmänniskor, vetenskapsmän, ingenjörer, lärare, doktorer, politiker och medborgare.

E.  Det är viktigt att betrakta universiteten som de verkliga aktörerna i Bolognaprocessen, vid sidan av deras stödfunktion inom samordningen och regleringen av och som resurs för regionala och nationella institutioner.

F.  Detta mellanstatliga initiativ, som skett i nära samarbete med den akademiska världen, har lett till insatser för att på europeisk nivå gemensamt hitta lösningar på de allvarliga problem som råder i många länder, men dessa har visat sig otillräckliga.

G.  Det verkliga syftet med Bolognaprocessen är att främja rörlighet och internationalisering, samt att se till att de olika systemen för högre utbildning är kompatibla och jämförbara i fråga om standarder och kvalitet samtidigt som man respekterar universitetens självbestämmande och således bidrar till att skapa ett autentiskt och demokratiskt europeiskt område som erbjuder lika villkor för medborgarna.

H.  En utvärdering behöver göras av de senaste 15 årens framsteg där man tar hänsyn till både framgångarna med samarbetet mellan regioner och de ihållande problem som påträffats och den variation som råder i fråga om hur de fastställda målen uppnåtts.

I.  I de flesta länder har Bolognaprocessen blivit ett riktmärke för och motiverat utbildningsreformer, medan den i vissa länder kan ha uppfattats, på grund av dålig information och bristande förståelse för processens verkliga vision, som en byråkratisk börda.

J.  Det är viktigt att lyfta fram Bolognaprocessens alleuropeiska karaktär och alla aktörers delaktighet, inte minst studenter, lärare, forskare och personal.

K.  Ett ständigt och ökat ekonomiskt stöd till utbildning, fortbildning, kunskap och forskning är avgörande, särskilt i dessa tider av ekonomisk kris.

L.  I denna konstant föränderliga kontext finns det ett behov av att på nytt bekräfta det politiska åtagande som ligger till grund för Bolognaprocessen och den medverkan i förverkligandet av processen från de europeiska institutionernas, de nationella regeringarnas och alla andra relevanta aktörers sida.

Bolognaprocessens roll

1.  Europaparlamentet konstaterar att utbildning och forskning är en av grundpelarna i vårt samhälle när det gäller att främja kompetensutveckling, tillväxt och sysselsättningsskapande. Parlamentet understryker att ökade investeringar i utbildning har en avgörande betydelse för att effektivt bemöta arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, och att främja social delaktighet.

2.  Europaparlamentet noterar att Bolognaprocessen skulle kunna bidra till att hantera kompetensglappet i EU om studenterna erbjöds och tilläts utveckla de kompetenser som arbetsmarkanden kräver, och att den därigenom skulle kunna uppnå det viktiga målet att öka de utexaminerades anställbarhet.

3.  Europaparlamentet inser Bolognaprocessens roll i skapandet av ett kunskapens Europa. Parlamentet lyfter fram att kunskapsspridning, utbildning och forskning är huvudelement i Europa 2020-strategin och bidrar till att främja europeiskt medborgarskap. Parlamentet lyfter dessutom även fram behovet av samråd inom högskolevärlden (lärare, studenter och personal) i syfte att förstå motståndet mot reformer knutna till Bolognaprocessen, men också behovet att garantera en offentlig utbildning som är kostnadsfri och tillgänglig för alla och som svarar mot samhällets behov.

4.  Europaparlamentet konstaterar att Bolognareformerna ledde till inrättandet av ett europeiskt område för högre utbildning och har möjliggjort framsteg de senaste 15 åren genom att göra strukturerna för högre utbildning mer jämförbara, öka rörligheten, tillhandahålla kvalitetssäkringssystem och erkänna examensbevis, förbättra kvaliteten på utbildningssystemen samt göra den högre utbildningen i Europa mer attraktiv.

5.  Europaparlamentet konstaterar mycket fortfarande finns att göra inom Bolognaprocessen när det gäller att anpassa utbildningssystemen till arbetsmarknadens behov och förbättra den övergripande anställbarheten och konkurrenskraften samt göra den högre utbildningen i Europa mer attraktiv. Parlamentet noterar att Europas högre utbildningsanstalter bör kunna reagera snabbare på ekonomiska, kulturella, vetenskapliga och tekniska förändringar i det moderna samhället i syfte att fullt ut utnyttja sin potential för att uppmuntra tillväxt, anställbarhet och social sammanhållning.

6.  Europaparlamentet noterar målen för de kommande åren och de nationella prioriteringarna för åtgärder som ska vidtas senast 2015, vilka fastställdes av ministerkonferensen om ett europeiskt område för högre utbildning som hölls i Bukarest 2012 samt dess rekommendationer för strategin för rörlighet 2020, som förespråkade inrättandet av nya observationsorgan, nya strategier för de olika europeiska universitetssamhällena samt nya system för integrering av medlemmar i dessa samhällen i reformprocessen för denna plan.

Prioriteringar och utmaningar

7.  Europaparlamentet uppmanar länderna i det europeiska området för högre utbildning att genomföra de gemensamt överenskomna reformer som syftar till att påskynda uppnåendet av Bolognaprocessens mål, och att stärka trovärdigheten för det europeiska området för högre utbildning. Parlamentet uppmuntrar till stöd till de länder som har svårt att genomföra dessa reformer. Parlamentet stöder i detta hänseende inrättandet av breda partnerskap mellan länder, regioner och relevanta aktörer.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare förbättra och förnya bedömningen av systemen för högre utbildning mot bakgrund av de standarder som tidigare satts av utbildningssystem på internationell nivå samt belöna topprestationer i syfte att driva kunskaper, forskning och vetenskap vidare.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att bevara mångfalden inom undervisningen, däribland den språkliga mångfalden. Parlamentet uppmanar medlemsstatera att öka studiebidragen och se till att de är lättillgängliga.

10.  Europaparlamentet påpekar att ytterligare insatser behövs för att utveckla det europeiska området för högre utbildning, och att man behöver bygga vidare på de framsteg som gjorts med att uppnå målen och samordna det europeiska området för allmän utbildning och yrkesutbildning, det europeiska området för livslångt lärande och det europeiska forskningsområdet.

11.  Europaparlamentet uppmanar alla aktörer som arbetar med genomförandet av Bolognaprocessen att stärka kvalitetssäkringen i syfte att uppnå ett europeiskt område för högre utbildning som ökar sin attraktivitet som referens för akademisk toppkvalitet globalt.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, länderna i det europeiska området för högre utbildning och EU som helhet, att öka allmänhetens förståelse och stöd för Bolognaprocessen, bland annat genom åtgärder på gräsrotsnivå för en mer effektiv och dynamisk delaktighet i uppnåendet av processens mål.

13.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen som medlem av Bolognaprocessen har en viktig roll att spela i utvecklingen av det europeiska området för högre utbildning, och uppmanar kommissionen att mer aktivt blåsa nytt liv i processen och påskynda insatserna för att uppnå de fastställda målen.

14.  Europaparlamentet konstaterar behovet av att inkludera kvaliteten på utbildning och forskning i tjänstesektorn i de uppsatta målen. Parlamentet anser att en av indikatorerna för uppnåendet av dessa mål vore en ökad anställbarhet av utexaminerade, vilket också är ett mål i Europa 2020-strategin.

15.  Europaparlamentet kräver att en dialog inleds mellan regeringarna, de högre utbildningsanstalterna och forskningsinstituten för att rikta, maximera och effektivisera användningen av de tillgängliga medlen och söka nya och diversifierade finansieringsmodeller för att komplettera den offentliga finansieringen. Parlamentet betonar även betydelsen av Horisont 2020 som motor för gemensamma forskningsprojekt bland europeiska högre utbildningsanstalter, och oroar sig över de fortsatta försöken att minska dess finansiering medan andra områden av budgeten inte ifrågasätts.

16.  Europaparlamentet uppmanar regeringarna att förbättra effektiviteten vid utnyttjande av offentliga medel inom utbildningen och att respektera EU:s överordnade mål att investera 3 % av unionens BNP i FoU senast 2020. Parlamentet understryker att en ambitiös finansiering av utbildning och forskning är nödvändig, eftersom de är ett av de viktigaste verktygen för att säkra tillgång till kvalitetsutbildning för alla samt att bekämpa den ekonomiska krisen och arbetslösheten.

17.  Europaparlamentet noterar de potentiella finansieringsmöjligheter för högre utbildning, fortbildning och utbildning som Efsi bör tillhandahålla. Parlamentet uttrycker sin djupa oro inför de planerade nedskärningarna i finansieringen för Horisont 2020, vilka är direkt knutna till forskning och utbildning, till fördel för Efsi.

18.  Europaparlamentet varnar för att varje nedskärning i Horisont 2020 otvivelaktigt skulle påverka ett fullt genomförande av Bolognaprocessen, och uppmanar därför kommissionen att dra tillbaka varje sådant förslag.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar såväl nedifrån och upp-strategier som uppifrån och ned-strategier, som involverar hela den akademiska världen och arbetsmarknadens parter, och efterlyser ett politiskt engagemang och samarbete från ministrarna i det europeiska området för högre utbildning när det gäller att ta fram en gemensam strategi för genomförandet av Bolognareformerna.

20.  Europaparlamentet efterlyser en vidareutveckling av studieprogram med tydligt definierade mål, som tillhandahåller den kunskap och den kombination av färdigheter, både allmän och yrkesmässig, som behövs för att förbereda utexaminerade för arbetsmarknadens krav och stärka deras kapacitet för ett livslångt lärande, men även medborgares delaktighet, något som är avgörande. Parlamentet stöder ett fullt genomförande av den europeiska ramen för erkännande av yrkeskvalifikationer.

21.  Europaparlamentet understryker den roll som ämnena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik spelar och deras betydelse för samhället, ekonomin och utexaminerades anställbarhet.

22.  Europaparlamentet kräver ett korrekt genomförande av det europeiska systemet för överföring av studentmeriter och tillägget till examensbevis inom det europeiska området för högre utbildning, vilka är viktiga verktyg med anknytning till studenters arbetsbörda och läranderesultat, i syfte att underlätta rörligheten och hjälpa studenterna att ställa samman sina akademiska och icke-akademiska prestationer.

23.  Europaparlamentet betonar vikten av att garantera ett ömsesidigt erkännande av och kompatibilitet mellan akademiska examina för att stärka systemet för kvalitetssäkring på europeisk nivå och i alla länder som har slutit sig till det europeiska området för högre utbildning, i linje med den reviderade versionen av de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning. Parlamentet uppmanar alla länder inom det europeiska området för högre utbildning och deras respektive organ för kvalitetssäkring att ansluta sig till de europeiska nätverken för kvalitetssäkring (Enqa och Eqar).

24.  Europaparlamentet uppmuntrar Bolognaprocessens partner, och särskilt kommissionen, att regelbundet mäta kompetenserna och kompetensglappen vid den tidpunkt de utexaminerade gör sin entré på arbetsmarknaden.

25.  Europaparlamentet understryker betydelsen av Europa 2020-strategins mål enligt vilket 40 % av 30–34-åringar ska ha fullgjort universitets- och högskoleutbildning och tillägnat sig lämpliga färdigheter och kompetenser för att finna en meningsfull sysselsättning.

26.  Europaparlamentet betonar värdet av referensramar för kvalifikationer för att öka öppenheten, och uppmanar Bolognaländerna att göra sina nationella referensramar för kvalifikationer kompatibla med dem i det europeiska området för högre utbildning och med de europeiska referensramarna för kvalifikationer.

27.  Europaparlamentet betonar att de nationella referensramarna för kvalifikationer i många medlemsstater fortfarande behöver anpassas till den europeiska referensramen för kvalifikationer såväl som till de europeiska standarderna och riktlinjerna (ESG). Parlamentet noterar att många nationella referensramar för kvalifikationer ännu inte registrerats i det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar).

28.  Europaparlamentet noterar att rörligheten för studenter, lärare, forskare och personal är en av Bolognaprocessens huvudprioriteringar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka möjligheterna för och kvaliteten på rörligheten, och lyfter fram behovet av att stärka genomförandet av strategin för rörlighet 2020 i det europeiska området för högre utbildning samt att uppnå det kvantitativa målet på 20 % för rörlighet för studerande senast 2020. Parlamentet betonar i detta sammanhang den viktiga roll som programmet Erasmus+ och Horisont 2020 spelar, samt betydelsen av att de genomförs och främjas på ett smidigt och effektivt sätt. Parlamentet understryker att studiebidrag knutna till Erasmus+ bör undantas från beskattning och sociala avgifter.

29.  Europaparlamentet uppmanar till en stegvis integrering av rörlighet för studerande i universitetens officiella kursplaner.

30.  Europaparlamentet understryker behovet av att involvera ett lämpligt antal studerande och lärare inom områdena konst och musik i EU:s program för rörlighet.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera europeiska och internationella arrangemang för partnerskap och rörlighet bland kriterierna för rankning av universitet och andra utbildningsanstalter.

32.  Europaparlamentet noterar den centrala roll som högre utbildningsanstalter har när det gäller att främja och utbilda akademiker och forskare med sådan kunskap och kompetens att de tack vare sin anställbarhet lyckas i den globala ekonomin.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, EU och det europeiska området för högre utbildning att stärka rörligheten genom att främja språkinlärning, undanröja administrativa hinder, tillgängliggöra en adekvat finansiell stödmekanism och garantera överförbara bidrag, stipendier och lån. Parlamentet noterar att rörligheten fortsatt är mindre tillgänglig för studerande från mindre välbärgade förhållanden.

34.  Europaparlamentet betonar, både när det gäller utformningen och genomförandet av program, utbildningsparadigmens övergång till ett mer studentinriktat perspektiv som tar hänsyn till de studerandes personliga utveckling. Parlamentet understryker vikten av de studerandes deltagande i styrningen av den högre utbildningen.

35.  Europaparlamentet understryker att studieprogrammen bör fokusera på långsiktiga marknadsbehov. Parlamentet betonar också att anställbarheten innebär att studerande ska bemästra ett brett antal olika kompetenser som ska förbereda dem för arbetsmarknaden och utrusta dem för livslångt lärande. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang till aktiv dialog och nationellt och gränsöverskridande samarbete om program och praktikplatser mellan universitet och näringsliv, vilket skulle kunna bidra till att motverka den ekonomiska krisen, stimulera ekonomisk tillväxt och främja ett kunskapsbaserat samhälle, och därigenom tillhandahålla möjligheter i en bredare samhällelig mening. Parlamentet uppmuntrar högre utbildningsanstalter att var öppna för tvärvetenskapliga studier, inrättandet av forskningsinstitut vid universiteten och samarbete med olika partner.

36.  Europaparlamentet betonar behovet att erbjuda breda möjligheter till livslångt lärande och till kompletterande utbildningsformer såsom icke-formell och informell utbildning, vilka är avgörande för utvecklingen av mjuka färdigheter.

37.  Europaparlamentet efterlyser insatser för att stärka kopplingen mellan högre utbildning, forskning och innovation, däribland genom främjandet av forskningsbaserad utbildning, och belyser Horisont 2020-programmet som en viktig finansieringsmekanism för att stärka forskningen. Parlamentet efterlyser en bättre synkronisering av åtgärder till stöd för Bolognaprocessen såsom programmen Horisont 2020 och Erasmus+.

38.  Europaparlamentet efterlyser mer flexibla inlärningssätt som omfattar program för gemensamma examina och tvärvetenskapliga studier och som stöder innovation, kreativitet, yrkesutbildning, varvad utbildning och företagande inom högre utbildning, och efterlyser en utredning av potentialen hos ny teknik, digitalisering och IKT i syfte att berika lärande och undervisning, samt att ytterligare utveckla en bred uppsättning kompetenser och nya metoder för inlärning, undervisning och bedömning.

39.  Europaparlamentet uppmanar de högre utbildningsanstalterna, den offentliga förvaltningen, arbetsmarknadens parter och företagen att leda en pågående dialog för att underlätta och öka anställbarheten. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att fokusera diskussionen på den högre utbildningens outnyttjade potential när det gäller att stimulera tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar länderna i det europeiska området för högre utbildning och de högre utbildningsanstalterna att öka samarbetet i syfte att säkerställa praktikplatser och lärlingsplatser av hög kvalitet och att stärka rörligheten i samband med detta. Parlamentet understryker att aktörerna bör samarbeta bättre för att höja grundkvalifikationerna och förnya en erfaren arbetskraft, samt att förbättra tillhandahållandet, tillgängligheten och kvaliteten på karriär- och yrkesvägledningen. Parlamentet anser dessutom att praktikplatser inom utbildningsprogram och lärande på arbetsplatsen fortsatt ska uppmuntras.

40.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att låta erkända flyktingar få tillgång till alla institutioner i det europeiska området för högre utbildning som kan göra det möjligt för dem att bygga upp ett självständigt liv genom utbildning. Parlamentet understryker dessutom att förfarandet med uppehållstillstånd för högskoleutbildade som söker en kvalificerad yrkesverksamhet ytterligare bör liberaliseras. Parlamentet betonar att insatserna för ömsesidigt erkännande av erkända flyktingar bör förstärkas, särskilt med hänsyn till rörligheten för sådana studerande.

41.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna, och alla högre utbildningsanstalter som anslutit sig till det europeiska området för högre utbildning, är skyldiga att tillhandahålla kvalitativ utbildning som svarar mot de samhälleliga och ekonomiska utmaningarna, och betonar behovet av att de samarbetar nära i syfte att uppnå målen som fastställts inom ramen för Bolognaprocessen.

42.  Europaparlamentet noterar att enbart ett fåtal medlemsstater har skapat en heltäckande strategi för att inkludera studerande från mindre välbärgade socioekonomiska bakgrunder i högre utbildning och således tackla problemet med det så kallade sociala filtret.

43.  Europaparlamentet uppmanar till större medverkan från högstadie- och gymnasielärare i Bolognaprocessen när det gäller att främja kvaliteten på lärarutbildningarna och den yrkesmässiga rörligheten i syfte att möta de nya utbildningsutmaningarna i ett kunskapsbaserat samhälle och bidra till de studerandes förbättrade prestationer.

44.  Europaparlamentet understryker utbildningens roll och dess kvalitets- och undervisningsmål när det gäller att forma framtida generationer och bidra till en bredare samhällelig och ekonomisk sammanhållning, samt till jobbskapande, ökad konkurrenskraft och tillväxtpotential. Parlamentet vill i detta sammanhang se ett ökat erkännande av läraryrket.

45.  Europaparlamentet efterlyser ekonomiska och sociala insatser för att förbättra den sociala delaktigheten genom att ge rättvis och öppen tillgång till högkvalitativ utbildning för alla, underlätta erkännandet av akademiska och yrkesmässiga kvalifikationer, liksom studieperioder utomlands och tidigare studier, program för mjuka färdigheter och icke-formellt och informellt lärande, samt tillhandahålla relevant utbildning till en diversifierad studentgrupp genom livslångt lärande.

46.  Europaparlamentet lyfter fram den sociala dimensionen av Bolognaprocessen. Parlamentet kräver målinriktade åtgärder för högre deltagande av underrepresenterade och missgynnade grupper, även genom internationella rörlighetsprogram.

47.  Europaparlamentet understryker den roll som rörlighet i utbildningen har för interkulturellt lärande, och att man inom Bolognaprocessen bör vidta aktiva åtgärder för att främja de studerandes interkulturella kunskap och respekt.

48.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att utarbeta en strategi för den externa dimensionen av det europeiska området för högre utbildning, genom samarbete med andra regioner i världen, i syfte att öka dess konkurrenskraft och attraktion på global nivå, förbättra tillhandahållandet av information om det europeiska området för högre utbildning, stärka samarbete baserat på partnerskap, intensifiera den politiska dialogen och i högre grad erkänna kvalifikationer.

49.  Europaparlamentet betonar behovet av förbättrad datainsamling bland länderna i det europeiska området för högre utbildning i syfte att bättre kunna kartlägga och bemästra Bolognaprocessens utmaningar.

50.  Europaparlamentet betonar vikten av nästa ministerkonferens om det europeiska området för högre utbildning, som ska hållas i Jerevan i maj 2015, för att objektivt och kritiskt utvärdera både framsteg och motgångar vad avser uppnåendet av prioriteringarna för 2012–2015, i syfte att stärka och ytterligare befästa det europeiska området för högre utbildning med unionens fulla stöd.

o
o   o

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) http://www.ehea.info/Uploads/Declarations/SORBONNE_DECLARATION1.pdf (2) http://www.ehea.info/Uploads/Declarations/BOLOGNA_DECLARATION1.pdf (3) http://www.ehea.info/Uploads/Declarations/Leuven_Louvain-la-Neuve_Communiqu%C3%A9_April_2009.pdf (4) http://www.ehea.info/Uploads/Declarations/Budapest-Vienna_Declaration.pdf (5) http://www.ehea.info/Uploads/(1)/Bucharest%20Communique%202012(1).pdf (6) http://www.ehea.info/Uploads/%281%29/2012%20EHEA%20Mobility%20Strategy.pdf (7) EUT L 354, 28.12.2013, s. 132. (8) EUT L 289, 3.11.2005, s. 23. (9) EUT L 64, 4.3.2006, s. 60. (10) EUT C 111, 6.5.2008, s. 1. (11) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2. (12) EUT C 302, 12.12.2009, s. 3. (13) EUT C 135, 26.5.2010, s. 12. (14) EUT C 191, 1.7.2011, s. 1. (15) EUT C 199, 7.7.2011, s. 1. (16) http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/thematic_reports/099EN.pdf (17) http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/thematic_reports/122EN.pdf (18) http://www.ehea.info/Uploads/(1)/Bologna%20Process%20Implementation%20Report.pdf (19) http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl198_en.pdf (20) http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_260_en.pdf (21) http://ec.europa.eu/eurostat/documents/3217494/5713011/KS-78-09-653-EN.PDF/3eb9f4ec-dc39-4e51-a18b-b61eb7c2518b?version=1.0 (22) http://www.ehea.info/news-details.aspx?ArticleId=253 (23) EUT C 8 E, 14.1.2010, s. 18. (24) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 95. (25) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 24. (26) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 (COM(2015)0010).

Europaparlamentets resolution av den 28 april 2015 om Europeisk film i den digitala tidsåldern (2014/2148(INI))

P8_TA(2015)0108 A8-0123/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG(3),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 november 2014 om europeisk audiovisuell politik i den digitala eran(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 En digital agenda för Europa (COM(2010)0245),

–  med beaktande av kommissionens första rapport av den 4 maj 2012 om tillämpningen av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster – Audiovisuella medietjänster och internetanslutna utrustningar: tidigare och framtida perspektiv (COM(2012)0203),

–  med beaktande av kommissionens första rapport av den 24 september 2012 om tillämpningen av artiklarna 13, 16 och 17 i direktiv 2010/13/EU under perioden 2009–2010 – Främjande av europeiska produktioner i EU-baserade tablålagda audiovisuella medietjänster på begäran (COM(2012)0522),

–  med beaktande av kommissions tredje rapport av den 7 december 2012 On the challenges for European film heritage from the analogue and the digital era (SWD(2012)0431), om genomförandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation (2005/865/EC) av den 16 november 2005 om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher,

–  med beaktande av kommissions meddelande av den 18 december 2012 om innehåll i den digitala inre marknaden (COM(2012)0789),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 24 april 2013 Förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar (COM(2013)0231),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2013 om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 maj 2014 Europeisk film i den digitala tidsåldern – Att förena kulturell mångfald och konkurrenskraft (COM(2014)0272),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 4 december 2014 om europeisk film i den digitala tidsåldern,

–  med beaktande av sin resolution av 16 november 2011 om europeisk biograffilm i den digitala tidsåldern(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om distribution på internet av audiovisuella verk inom EU(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2013 om genomförande av direktivet om audiovisuella medietjänster(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld(9),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0123/2015), och av följande skäl:

A.  Film är varor av både ekonomisk och kulturell karaktär, som i hög grad bidrar till den europeiska ekonomin i fråga om tillväxt och sysselsättning samtidigt som den hjälper till att utforma europeiska identiteter genom att spegla den kulturella och språkliga mångfalden, främja europeiska kulturer över gränserna och underlätta kulturella utbyten och ömsesidig förståelse bland medborgarna samt genom att bidra till uppkomsten och utvecklingen av kritiskt tänkande.

B.  De kulturella och kreativa sektorernas potential i Europa, framför allt filmindustrins, har ännu inte utnyttjats till fullo, vare sig vid främjandet av Europas kulturella mångfald och kulturarv eller vid skapandet av hållbar tillväxt och hållbara arbetstillfällen på ett sätt som i sin tur också kan bli till nytta för andra sektorer inom ekonomin, så att Europa får en konkurrensfördel på det globala planet.

C.  Den europeiska filmindustrin är en av världens största producenter och 1 500 filmer släpptes under 2014, men den utmärks av en heterogen struktur både i fråga om finansiering och typer av produktion.

D.  Utmärkande för de europeiska filmerna är deras kvalitet, egenart och mångfald, men de produceras och distribueras i begränsad skala inom unionen och detta framgår av att de har en rätt ringa publik och samtidigt utsätts både för stark internationell konkurrens och svårigheter att distribueras, både inom och utanför Europa.

E.  Spridningen av europeiska icke-inhemska filmer i medlemsstaterna är fortfarande ringa, trots att så många filmer produceras varje år. Icke-europeiska alster sprids däremot i stor utsträckning inom unionen.

F.  Mångfalden i europeisk film återspeglar rikedomen och styrkan i Europas kulturella och språkliga mångfald, vilket betyder att den europeiska filmmarknaden är naturligt fragmenterad.

G.  Främjandet av produktion av kvalitetsfilmer är särskilt viktigt för mindre medlemsstater vilkas språk talas av bara några få människor.

H.  Programmet Kreativa Europas delprogram Media (nedan kallat Media) erbjuder nya finansieringskällor och möjligheter till distribution och spridning av europeiska icke-inhemska filmer och till publikutveckling och stöd för mediekompetens.

I.  Ett av huvudmålen för den digitala inre marknaden bör vara att skapa tillit till och förtroende för internet och bredda tillgången till lagligt audiovisuellt innehåll och på det sättet bidra till investeringar i europeisk film.

J.  Eftersom filmer först förevisas på biografer kommer en viktig del av intäkterna från dem just från sådana förevisningar. De är därför oerhört viktiga för att produktionen och distributionen av europeiska filmer ska kunna finansieras och dessutom spelar de en utslagsgivande roll för om filmerna ska ha framgång i andra visningsfönster längre fram.

K.  Allt flera europeiska filmer med anspråkslös budget för produktion och marknadsföring skulle dock ha nytta av mera flexibla strategier för filmsläpp och av att tidigare bli tillgängliga i form av beställvideotjänster.

L.  Bättre organiserade visningsfönster skulle ge maximal potentiell publik och samtidigt göra det mindre attraktivt att konsumera film under olagliga förhållanden.

M.  Enligt artikel 13.1 i direktivet om audiovisuella medietjänster ska medlemsstaterna se till att leverantörer av beställtjänster (i direktivet kallade medietjänster på begäran) främjar europeiska produktioner. Denna bestämmelse har genomförts på många olika sätt med olika nivåer på de rättsliga kraven, vilket lett till att leverantörerna etablerar sig i de medlemsstater där kraven är lägst.

N.  Merparten av det offentliga stödet till den europeiska filmindustrin, både från nationella källor och EU-källor, är avsatt för filmproduktion.

O.  I artikel 14 av förordning (EU) nr 1295/2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa står det att kommissionen ska inrätta en ”lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna” för att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna och för att underlätta medverkande finansiella förmedlares förmåga att effektivare bedöma risker i samband med projekt för vilka små och medelstora företag ansöker om lån och finansiering.

P.  I sin tredje rapport av den 7 december 2012 On the challenges for European film heritage from the analogue and the digital era påpekade kommissionen att endast 1,5 procent av det europeiska filmarvet har digitaliserats. Procenttalet är det samma i dag, trots att man upprepade gånger befarat att en stor del av detta arv kan gå förlorat för kommande generationer, vilket framgår bland annat av att endast 10 procent av stumfilmerna bevarats.

Q.  Digitaliseringen och mediekonvergensen skapar nya möjligheter att distribuera och sprida europeiska filmer över gränserna samt större potential för innovation och flexibilitet samtidigt som tittarnas beteende och förväntningar förändras radikalt.

R.  Anslag måste garanteras till att filmarvet och närstående material digitaliseras, bevaras och görs tillgängligt på internet och det måste fastställas europeiska standarder för bevarandet av digitala filmer.

S.  Tack vare mediekompetens och framför allt filmkunnighet kan medborgarna utveckla kritiskt tänkande och kritisk förståelse och stimulera sin egen kreativitet och uttrycksförmåga.

T.  Upphovsrätten i den digitala tidsåldern bör fortsätta att stimulera investeringar i filmproduktion och filmskapande och säkerställa en lämplig ersättning för rättsinnehavarna, samtidigt som utvecklingen av nya tjänster och gränsöverskridande tillgång för medborgarna uppmuntras och de kulturella och kreativa sektorerna kan fortsätta bidra till tillväxt och sysselsättningsskapande.

U.  Det måste ses till att direktiv (2012/28/EU) om viss tillåten användning av anonyma verk genomförs effektivt och att filmer tas med i definitionen över allmänt tillgängliga anonyma verk.

Marknadsföring, gränsöverskridande distribution och tillgång

1.  Europaparlamentet uppmanar den europeiska filmindustrin att fortsätta utveckla innovativa tjänster, nya affärsmodeller och distributionskanaler för att förbättra den gränsöverskridande tillgången till europeiska filmer inom unionen och utanför unionens gränser, så att tittare i hela unionen får tillgång till ett allt större utbud av filmer på allt fler plattformar. Parlamentet föreslår att den europeiska filmindustrin i detta hänseende bör dra lärdomar av bästa affärsmetoder utanför EU.

2.  Europaparlamentet inser hur otillåten användning av kreativa arbeten påverkar den kreativa cykeln och upphovsmännens rättigheter. Parlamentet betonar att det behövs ett större lagligt utbud med god kvalitet och att unga människor måste väckas till ökad medvetenhet om denna fråga.

3.  Europaparlamentet föreslår att utvecklingen av gränsöverskridande överföring av audiovisuella tjänster, med hänsyn till den snabba framväxten av beställvideo och elektroniska transaktioner i hela unionen, undersöks mer eftersom tittarna härigenom skulle få tillgång till film var de än befinner sig.

4.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av en riktad marknadsföring i hela unionen som beaktar de kulturella särdragen hos den europeiska publiken för att bättre och effektivare främja europeiska filmer.

5.  Europaparlamentet efterlyser följaktligen med kraft ett större utbud av textade filmer för att öka spridningen av europeiska filmer över gränserna, tittarnas medvetenhet om Europas kulturella och språkliga mångfald samt den ömsesidiga förståelsen.

6.  Europaparlamentet konstaterar framför allt vilken roll Media spelat genom att stödja textning och dubbning för att europeiska filmer ska bli mer tillgängliga, framför allt i textade originalversioner, något som gör det lättare för dem att spridas och förbättrar förståelsen av europeiska kulturer och språk.

7.  Europaparlamentet understryker vikten av den nyligen antagna förberedande åtgärden Textning med hjälp av crowdsourcing för att öka spridningen av europeiska verk och det arbete som kommissionen ska göra för att genomföra denna åtgärd.

8.  Europaparlamentet stöder dessutom initiativ såsom kommissionens pilotprojekt Främjande av europeisk integration via kulturen, vars syfte är att tillhandahålla flera textade europeiska filmer genom nya textade versioner av ett urval tv-program över hela Europa.

9.  Europaparlamentet upprepar hur oerhört viktigt det är att ytterligare öka utbudet av filmer för personer med funktionsnedsättning, särskilt genom syntolkning och textning.

10.  Europaparlamentet betonar att privata och offentliga europeiska tv-stationer är särskilt viktiga för filmproduktion, både för tv-produktioner och för samproduktion av biograffilmer, och understryker hur de kan trygga framtiden för många filmproduktionsbolag i EU, framför allt små och medelstora sådana.

11.  Europaparlamentet påminner om sitt LUX-pris som under årens lopp har fått ett större erkännande för främjandet av europeiska filmer genom att översätta undertexter för den vinnande filmen till alla unionens 24 officiella språk och därmed öka synligheten för, medvetenheten om och tillgången till europeiska filmer. Parlamentet uppmanar de nationella parlamenten att ytterligare verka för LUX-priset i medlemsstaterna, i samarbete med Europaparlamentets informationskontor.

12.  Europaparlamentet hävdar att europeiska samproduktioner behöver främjas och stödjas och att ett ökat antal sådana produktioner kan leda till att europeisk film vinner vidare spridning över hela Europa.

13.  Europaparlamentet framhåller dessutom att europeiska tv-serier av god kvalitet blivit alltmer framgångsrika samt att det är strategiskt viktigt att ytterligare uppmuntra till produktion, distribution och marknadsföring av sådana serier på de europeiska och de globala marknaderna.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja och främja särskilda evenemang, såsom initiativ till filmfestivaler och filmturnéer, för att uppmuntra och stödja lanseringen och spridningen av europeiska filmer på sina territorier.

15.  Europaparlamentet föreslår att de befintliga åtgärderna ska stärkas för att bättre optimera priset på biobiljetter och utveckla innovativ marknadsföring och innovativa abonnemangserbjudanden såsom ett bidrag till att biobesök ska bli attraktiva och möjliga för alla.

Publikutveckling

16.  Europaparlamentet uppmanar filmdistributörerna och filmförevisarna att göra filmer från andra europeiska länder mera synliga och tillgängliga för att de ska nå ut till en bredare publik.

17.  Europaparlamentet inser att biograferna fortfarande är de viktigaste ställena för att förevisa filmer och marknadsföra dem, samtidigt som de också har en viktig social dimension, eftersom människor möts och diskuterar där. Parlamentet betonar att möjligheterna att ta del av Europas kulturtillgångar, kulturarv och dialogen i Europa begränsas i och med att små och oberoende biografer försvinner, framför allt i småstäder och mindre utvecklade regioner, och uppmanar här kommissionen och medlemsstaterna att ge stöd till att alla filmdukar utrustas med digital projicerings- och ljudteknik för att dessa biografer ska kunna finnas kvar.

18.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att marknadsföra filmer i ett tidigt skede av produktionen för att öka spridningen och medvetenheten hos en potentiell publik runt om i Europa.

19.  Europaparlamentet betonar betydelsen av Media när innovativa metoder för publikutveckling testas, särskilt genom stöd till festivaler, initiativ till förmån för filmkunnighet och åtgärder för publikutveckling.

Lika villkor

20.  Europaparlamentet påminner om att artikel 13.1 i direktivet om audiovisuella medietjänster kräver att medlemsstaterna ser till att leverantörer av beställtjänster främjar europeiska verk. Parlamentet betonar att genomförandet av denna bestämmelse har varit oenhetligt med olika nivåer på de rättsliga kraven, och att detta skulle kunna leda till att leverantörerna etablerar sig i de medlemsstater där kraven är lägst.

21.  Europaparlamentet anser att alla som drar nytta av europeiska kinematografiska verk, också om så sker indirekt, genom att tillhandahålla dem, saluföra dem eller sprida dem, också i form av länkar eller tillhandahållande genom beställvideo, bör bidra ekonomiskt till att det görs europeiska filmer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta detta som rättesnöre, också vid undersökningar ur konkurrensperspektiv av medlemsstaternas system för finansiering av filmer.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta detta när den föreslår en översyn av den gällande rättsliga ramen för att få igenom lika villkor på den europeiska audiovisuella marknaden, med rättvisa och lika förutsättningar för alla leverantörer.

23.  Europaparlamentet uppmanar plattformarna för beställvideo och prenumeration på beställvideo att i sin katalog offentliggöra uppgifter om konsumtionen av varje film, för att man ska kunna göra en ordentlig bedömning av deras inverkan.

Finansiering

24.  Europaparlamentet anser att en större spridning av europeiska filmer på både de europeiska och internationella marknaderna förutsätter en bättre avvägd offentlig finansiering av produktions- och distributionsbehoven i syfte att öka stödet för utveckling, marknadsföring och internationell distribution.

25.  Europaparlamentet anser att det behövs ökade reella anslag till distribution, säljfrämjande och saluföring av filmer, utan att detta sker på bekostnad av produktionsfinansieringen.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka den offentliga finansieringen för att på ett tidigt stadium stödja distribution och säljfrämjande av inhemska filmer utomlands, samt av icke-inhemska europeiska filmer.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja incitament för att underlätta produktion och distribution av europeiska filmer samt för att göra dem bättre tillgängliga och mera attraktiva. Parlamentet anser att det stimulerar framväxten av nya tjänster och plattformar om man tillämpar samma sänkta momssatser på kulturella audiovisuella verk, antingen de säljs på nätet eller utanför nätet.

28.  Europaparlamentet uppmärksammar den roll som programmet Kreativa Europas lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna spelar när det gäller att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna och uppmuntra flera investeringar från finansförmedlare, för att därmed öka finansieringsmöjligheterna för filmindustrin.

29.  Europaparlamentet föreslår att det görs en utredning av hur effektiva och ändamålsenliga de europeiska och de nationella systemen för filmfinansiering är, med särskild uppmärksamhet inriktad på kvaliteten och omfånget på de filmer som finansieras, och med samtidig hänsyn tagen till att de instrument som finns för finansering av saluföring och publikutveckling är åtkomliga och effektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera andra medlemsstater om exempel på bästa praxis som framgår av resultaten.

30.  Europaparlamentet påminner om att produktion och samproduktion av film kräver avsevärda ekonomiska investeringar och att dagens rättsliga ram inte förhindrar gränsöverskridande licensiering, och betonar därför att systemen för produktion och distribution bör fortsätta att vara olika, för att investeringar i europeiska filmer ska uppmuntras, såsom ett sätt att bemöta den språkligt och kulturellt mångskiftande europeiska marknaden och att slå vakt om och främja den kulturella mångfalden.

31.  Europaparlamentet betonar att europeiska filmer får anslag ur flera olika offentliga fonder på europeisk, nationell och regional nivå och att man bör uppmuntra till att dessa fonder används på ett sådant sätt att de i större utsträckning kompletterar varandra och således blir mer effektiva.

Europeiska filmforumet

32.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om att inrätta ett europeiskt filmforum för att underlätta en strukturerad dialog med alla berörda parter i den audiovisuella sektorn om de utmaningar som sektorn för närvarande står inför under den digitala tidsåldern, för att förbättra samarbetet, sammanförandet av information och utbytet av bästa praxis.

33.  Europaparlamentet efterlyser med tanke på detta ett brett upplagt deltagande och samarbete mellan alla berörda institutioner, framför allt med Europaparlamentet.

Mediekompetens

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra betydligt mer för att förbättra mediekompetensen och särskilt filmkunnigheten i skolornas läroplaner och inom institutioner för kulturfostran, och att utveckla initiativ på nationell, regional eller lokal nivå på alla nivåer av formell, informell och icke-formell allmän utbildning och yrkesutbildning.

35.  Europaparlamentet är medvetet om att biograferna har en särskild betydelse för filmkunnigheten och mediekompetensen eftersom de är generationsöverskridande läroställen. Parlamentet välkomnar alla åtgärder som på ett målinriktat sätt främjar denna funktion hos biograferna.

36.  Europaparlamentet uppmärksammar främjandet av undervisningsfilmer för ungdomar och stöder tävlingar där ungdomar uppmuntras att skapa audiovisuella verk. Parlamentet understryker också vilka möjligheter Media erbjuder till stöd för filmkunnighetsprojekt.

Innovation

37.  Europaparlamentet stöder innovativa projekt och innovativ praxis, såsom kommissionens förberedande åtgärd om spridningen av europeiska filmer i den digitala tidsåldern, vilka utformas för att testa en flexiblare lansering av filmer genom olika medier i flera medlemsstater, och välkomnar att denna åtgärd integrerats i programmet Kreativa Europa.

38.  Europaparlamentet anser att sådana initiativ, med mer flexibla visningsfönster, kan gynna vissa typer av europeiska filmer genom att öka synligheten, nå en ny publik, generera intäkter och spara kostnader, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att än en gång överväga dessa initiativ.

Digitalisering och arkivering

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att kinematografiska verk digitaliseras och att inrätta obligatoriska system för arkivexemplar i digitalt format eller att anpassa sina befintliga system till sådana format genom att kräva arkivdeposition av en internationellt standardiserad originalkopia av digitala filmer.

40.  Europaparlamentet framhåller vikten av audiovisuella arkiv, särskilt dem som finns hos institutioner för filmarvet och hos radio och tv i allmänhetens tjänst och uppmanar med kraft medlemsstaterna att garantera dem lämpliga ekonomiska resurser och system för rättighetsklarering, för att de lättare ska kunna utföra sitt uppdrag i allmänhetens tjänst, också i form av att filmarvet bevaras, digitaliseras och görs tillgängligt för allmänheten.

41.  Europaparlamentet framhåller det europeiska digitala biblioteket Europeanas viktiga roll såsom ett digitalt bibliotek för Europas audiovisuella arv (både film och television).

o
o   o

42.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1. (2) EGT L 167, 22.6.2001, s. 10. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 221. (4) EUT C 433, 3.12.2014, s. 2. (5) EUT C 332, 15.11.2013, s. 1. (6) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 102. (7) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 64. (8) Antagna texter, P7_TA(2013)0215. (9) Antagna texter, P7_TA(2014)0232.

Europaparlamentets resolution av den 28 april 2015 om en ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (2014/2223(INI))

P8_TA(2015)0109 A8-0126/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2013)0659),

–  med beaktande av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som bifogats detta meddelande, SWD(2013)0342 och SWD(2013)0343,

–  med beaktande av rådets (jordbruk och fiske) slutsatser av den 19 maj 2014 om den nya EU-skogsstrategin,

–  med beaktande av Regionkommitténs förslag till yttrande av den 30 januari 2014 En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 10 juli 2014 över kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2006 om genomförandet av EU:s skogsbruksstrategi(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser,

–  med beaktande av Europa 2020-strategin inklusive Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En EU-strategi för klimatanpassning (COM(2013)0216),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (COM(2011)0244),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för industri, forskning och energi (A8-0126/2015),

A.  Europeiska unionen har inga befogenheter att utarbeta en gemensam skogspolitik, men vissa av EU:s politikområden kan påverka den nationella skogspolitiken, i en situation där det är medlemsstaterna som beslutar om politiken i fråga om skogsbruk och skogar.

B.  Trots att skogsfrågor uppenbart faller inom medlemsstaternas ansvarsområde kan skogsföretagen ha nytta av en bättre och aktivare samordning och en högre profil för denna ekonomiskt viktiga sektor, som garanterar sysselsättning på europeisk nivå, framför allt i landsbygdsområden, samtidigt som den skyddar ekosystemen och är miljönyttig för alla, utan att detta påverkar medlemsstaternas ansvar.

C.  Trä är en förnybar naturtillgång, som i Europa ofta underutnyttjas, och det måste, bland annat genom vidareutveckling och utbyte av fackkompetens, garanteras att denna råvara används på ett intelligent och hållbart sätt.

D.  Skogar är en källa till unika växter, djur och svampar.

E.  Skogarna har högst olika storlek och karaktär och i vissa medlemsstater är mer än halva territoriet täckt av skog. Ett hållbart skogsbruk har en enorm betydelse för värdeskapandet på lokal, regional, europeisk och internationell nivå, för tryggandet av sysselsättningen på landsbygden och såsom bidrag till ett samhälle som bygger på bioekonomi och är till nytta för människors hälsa, särskilt i strukturellt missgynnade regioner, och ger samtidigt ett viktigt bidrag till miljö- och klimatskydd samt biologisk mångfald.

F.  Skogsbiomassa är en mycket viktig källa till förnybar energi. Europas skogar absorberar och lagrar för närvarande omkring 10 procent av EU:s koldioxidutsläpp och bidrar därmed kraftigt till ansträngningarna för begränsning av klimatförändringarna.

G.  Urbaniseringen av vårt samhälle har lett till att unionsmedborgarna har mindre kontakt med skogen och inte vet särskilt mycket om skogsbruket eller dess inverkan på välståndet, sysselsättningen, klimatet, miljön, människors hälsa och hela den värdeskapande kedjan samt kopplingen till de bredare ekosystemen.

H.  Allt flera av EU:s politiska åtgärder ställer högre krav på skogarna. Dessa krav måste vara väl avvägda och krav på nya användningsområden för trä inom bioekonomin och för bioenergi måste åtföljas av resurseffektivitet, användning av ny teknik och respekt för gränsen för vad som hållbart kan levereras.

I.  Det europeiska skogsbruket präglas av hållbarhet och långsiktig planering och hållbarhetsprincipen borde inskärpas ännu kraftfullare på alla plan, från det lokala till det globala, för att skapa arbetstillfällen, skydda den biologiska mångfalden, begränsa klimatförändringarna och bekämpa ökenspridningen.

J.  Skogarnas roll för ekonomi, samhälle och miljö måste framhållas, också i samband med skyddet av och arbetet för kultur- och naturarvet och främjandet av hållbar (miljöanpassad) turism.

K.  Världens ökande befolkning innebär en växande efterfrågan på energi och därför bör skogar spela en viktigare roll i EU:s framtida energimix.

Allmänna synpunkter – skogens, skogsbrukets och den skogsbaserade sektorns betydelse för samhället

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi och de tillhörande arbetsdokumenten och betonar att tyngdpunkten för en EU-skogsstrategi måste vila vid hållbart skogsbruk och ett hållbart handhavande av skogarnas mångsidiga roll ur synvinkel av ekonomi, samhälle och miljö. Skogsstrategin måste också säkerställa att gemenskapens politik med direkt eller indirekt anknytning till skogsbruk bättre samordnas och förs ut till kännedom. Parlamentet påpekar här att allt fler europeiska politiska initiativ inom sådana områden som ekonomisk politik och sysselsättningspolitik, energipolitik och miljö- och klimatskyddspolitik kräver ett starkare bidrag från skogsbrukets sida.

2.  Europaparlamentet betonar att man måste fastställa värdet på skogens ekosystemtjänster på ett mer systematiskt sätt och beakta det vid beslutsfattande inom både den offentliga och privata sektorn.

3.  Europaparlamentet påpekar att endast friska och stabila bergskogar fullt ut kan erbjuda skyddsfunktioner för människor och natur, genom att motverka laviner och jordskred och fungera som ett naturligt översvämningsskydd. Parlamentet påpekar att det framför allt i detta sammanhang är mycket viktigt med ett gränsöverskridande utbyte.

4.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att alla försök att göra skogsbruket till en fråga för EU:s politik bör motverkas och att sektorns lokala och regionala grundval och medlemsstaternas behörighet att träffa avgöranden måste respekteras, under samtidig strävan efter konsekvens mellan EU:s och medlemsstaternas respektive behörighet.

5.  Europaparlamentet framhåller att skogarna i EU är högst mångskiftande, med avsevärt olika ägandeförhållanden, storlek, karaktär och aktuella utmaningar.

6.  Europaparlamentet betonar att EU i sin skogsstrategi måste ta hänsyn till att över halva territoriet i vissa medlemsstater är skogbevuxet och att hållbart förvaltade skogar är mycket viktiga mervärdesskapande faktorer på lokal och regional nivå samt för att garantera arbetstillfällen på landsbygden, samtidigt som de ger ett livsviktigt bidrag till miljön.

7.  Europaparlamentet understryker den särskilt värdefulla ställning som stabila blandskogar med inhemska lokalanpassade trädarter intar samt deras oumbärliga funktion i ekosystemet och deras bidrag till den biologiska mångfalden.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja skogsägarnas arbete för att bevara och även anlägga inhemska blandskogar av områdestypiskt slag.

9.  Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att skogsarbetares arbetsvillkor inte tas med som en referenspunkt i den föreslagna strategin och ber kommissionen ta hänsyn till intelligent organisation av arbetet, höga tekniska standarder och arbetstillfällen av god kvalitet.

10.  Europaparlamentet konstaterar att över tre miljoner invånare i Europa i dag arbetar inom skogssektorn och betonar att man endast med hjälp av yrkeskunnig arbetskraft kan uppnå konkurrenskraft inom denna sektor.

11.  Europaparlamentet anser att EU:s skogsstrategi bör fastställa förutsättningarna för att EU ska kunna ordna med relevanta utbildningsmöjligheter och en arbetskraft som är fullt medveten om de aktuella utmaningarna och hoten inom skogssektorn, men också om de säkerhetsbestämmelser som är en del av skogsbruket.

12.  Europaparlamentet framhåller att det behövs en omfattande och helhetsbetonad gemensam strategi och välkomnar att skogarnas roll för ekonomin, miljön och samhället erkänts, liksom också de olika slag av nytta som skogarna och den skogsbaserade sektorn medför i EU.

13.  Europaparlamentet anser att detta erkännande ger en solid grund för stöd till EU:s skogssektor, bland annat med att förhindra och hantera skogskatastrofer, förbättra resurseffektiviteten, öka konkurrenskraften och sysselsättningen, stärka de skogsbaserade industrierna och bevara de ekologiska funktionerna.

14.  Europaparlamentet betonar att bioekonomin är mycket viktig för att kommissionens nya prioriteringar för tillväxt, sysselsättning och investeringar ska kunna uppnås.

15.  Europaparlamentet erkänner att EU har i uppgift att stödja sådana nationella politiska insatser som syftar till att uppnå ett aktivt, mångsidigt och hållbart skogsbruk, även skogsbruk för olika skogstyper, och att stärka samarbetet mot tilltagande gränsöverskridande hot, såsom skogsbränder, klimatförändringar och naturkatastrofer eller invasiva främmande arter.

16.  Europaparlamentet anser att strategin i högre grad måste behandla problemet med trädsjukdomar, såsom sjukdomen oak decline som härjar i Portugals, Frankrikes och Spaniens korkeksdungar, och som även påverkar särskilda skyddsområden och biosfärreservat.

17.  Europaparlamentet betonar att den förutspådda ökningen av efterfrågan på virke utgör såväl en möjlighet som en utmaning för skogarna och alla skogsbaserade sektorer, särskilt med tanke på att torka, skogsbränder, stormar och skadegörare förväntas orsaka fler och allvarligare skador på skogen på grund av klimatförändringarna. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att skydda skogarna från dessa tilltagande hot och jämka samman deras produktiva och skyddande funktioner.

18.  Europaparlamentet välkomnar insatser för att öka skogstäckningen, särskilt med inhemska arter, i områden som inte lämpar sig för livsmedelsproduktion och i synnerhet i närheten av tätortsområden, för att reducera negativ uppvärmning, minska föroreningar och stärka bandet mellan människorna och skogen.

19.  Europaparlamentet stöder uttryckligen kommissionens strävanden för att långsiktigt främja sysselsättningen inom skogssektorn och skogarnas välståndsskapande roll i Europa.

20.  Europaparlamentet understryker att en hållbar produktion och användning av virke och andra skogsbaserade material, såsom kork och träderivat, inklusive textilfibrer, har stor betydelse för utvecklingen av hållbara ekonomiska koncept och skapandet av gröna arbetstillfällen.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka svårigheterna längre fram i leverantörsledet i samband med den ökande efterfrågan på framför allt rundvirke i tredjeland och att stödja denna sektor.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament så att den allt större gruppen kvinnliga skogsägare får särskilda former av rådgivning och stöd för en aktiv och hållbar skogsförvaltning.

23.  Europaparlamentet betonar att omkring 60 procent av EU:s skogar är privatägda, med omkring 16 miljoner privata skogsägare, och understryker i detta sammanhang egendomens och äganderättens betydelse och stöder alla åtgärder som gör det möjligt för intresseföreningar att delta i dialogen om att förstärka och förverkliga ett hållbart skogsbruk samt att förbättra informationsutbytet.

24.  Europaparlamentet påpekar att skogsägarna intar en nyckelposition på landsbygden och välkomnar i detta sammanhang erkänslan för skogsbruket och skogsjordbruket inom programmen för landsbygdens utveckling inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2014–2020.

25.  Europaparlamentet anser att EU:s skogsstrategi skulle genomföras bättre med stöd av lämplig samordning med tillgänglig EU-finansiering, bl.a. Ejflu. 

26.  Europaparlamentet betonar samtidigt möjligheten för medlemsstater och regioner att anlita de medel som finns att tillgå inom deras respektive program för landsbygdsutveckling för att stödja hållbart skogsbruk och stärka skogsjordbruket och för att leverera kollektiva miljönyttigheter såsom produktion av syre, upptagande av koldioxid och skydd av grödor mot klimatets effekter samt stimulera lokala ekonomier och skapa gröna arbetstillfällen

27.  Europaparlamentet inser behovet av bättre transport och logistik för skogsbruk och utvinning av timmer. Medlemsstaterna uppmanas att utveckla hållbara system för logistik och avverkning med minskade negativa effekter på klimatet, inklusive användning av lastbilar och fartyg som drivs med hållbara biodrivmedel samt ökad användning av järnvägar. Parlamentet uppmuntrar till att EU:s strukturfonder och program för landsbygdsutveckling ska användas för dessa ändamål.

28.  Europaparlamentet erkänner att skogarna är samhällsnyttiga med tanke på medborgarnas fysiska och psykiska hälsa och att kollektiva nyttigheter som levererats av skogar har stort värde ur miljö- och rekreationssynvinkel och bidrar till livskvalitet, särskilt när det gäller syretillförsel, koldioxidbindning, luftfiltrering, lagring och filtrering av vatten, erosionskontroll och lavinskydd, samt som plats för friluftsverksamhet.

29.  Europaparlamentet efterlyser kollektivtrafik mellan stadsområden och skogar för att man lättare ska kunna komma ut i skog och skogsmark.

30.  Europaparlamentet framhåller vikten av annan verksamhet med anknytning till skogen, såsom insamling av skogsprodukter av annat slag än trä, exempelvis svamp eller bär, liksom också att skogen är viktig som betesmark och för biodlarna.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ekonomisk verksamhet som kan tjäna som råvarukälla för läkemedels-, kosmetik- och livsmedelsindustrin och som ett alternativt sätt att komma till rätta med arbetslösheten och flykten från landsbygden, samt också att föra fram produkterna från sådan verksamhet såsom nyttiga för människors hälsa.

Resurseffektivitet – trä som hållbar råvara (hållbart skogsbruk)

32.  Europaparlamentet betonar att både användningen av timmer och andra avverkade träprodukter som förnybara och klimatvänliga råvaror och det hållbara skogsbruket självt spelar en viktig roll för uppnåendet av Europeiska unionens samhällspolitiska mål, t.ex. energiomställning, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och genomförande av målen för Europa 2020-strategin samt målen i fråga om biologisk mångfald. Parlamentet konstaterar att en avsaknad av aktivt skogsbruk skulle motverka dessa mål.

33.  Europaparlamentet betonar att skogar som sköts tar upp mera koldioxid än skogar som inte sköts, och understryker vikten av hållbart skogsbruk för att maximera koldioxidbindningspotentialen i EU:s skogar.

34.  Europaparlamentet anser att skogarna inte enbart ska betraktas som kolsänkor.

35.  Europaparlamentet framhåller att man måste se till att Europas skogsresurser och trämaterial används och återanvänds effektivt, eftersom man på det sättet kan minska underskottet i unionens handelsbalans, förbättra EU:s självförsörjning med trä och konkurrenskraften inom EU:s skogsnäring, bidra till en minskning av icke hållbart skogsbruk, skydda miljön och minska avskogningen i tredjeländer.

36.  Europaparlamentet stöder uttryckligen en resurseffektiv användning av trä såsom en förnybar och mångsidig råvara med begränsad tillgång och vänder sig mot en rättsligt bindande prioritering i samband med användningen av trä, eftersom detta inte bara inskränker marknaden för energi samt utvecklingen av nya och innovativa användningar av biomassa utan också, redan av infrastrukturella skäl, mångenstädes på landsbygden och i perifera områden är omöjligt att genomföra.

37.  Europaparlamentet stöder ett öppet och marknadsorienterat grepp på frågeställningarna, tillsammans med frihet för alla marknadsdeltagare, genom att lokalavverkat timmer ges förtur, för att koldioxidavtrycket till följd av transporter från andra länder ska minimeras och hållbar lokal produktion stimuleras.

38.  Europaparlamentet anser, med tanke på att några av unionens största biomassaresurser finns i dess mest glesbefolkade och avlägset belägna områden, att strategin också bör ta full hänsyn till dessa områdens särdrag.

39.  Europaparlamentet erkänner träets värde för energiändamål, där det dels bidrar till kampen mot energifattigdom och till målen för förnybar energi inom den klimat- och energipolitiska ramen för 2030 och dels öppnar nya affärsmöjligheter.

40.  Europaparlamentet anser att den nya skogsstrategin bör tillåta ett utökat samarbete i fråga om skogsindustrins struktur och omgrupperingen av aktörerna för att skogsresurserna ska tas till vara på bästa sätt.

41.  Europaparlamentet anser att hållbart skogsbruk måste utgå från allmänt erkända och godkända principer och verktyg, såsom kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk som alltid inriktar sig på sektorn som helhet, oavsett vilket slutändamål träet har.

42.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter utforma långtgående, objektiva och bevisbara kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk, med beaktande av det arbete som genomförts inom Forest Europe (ministerkonferensen till skydd för skogarna i Europa)(2), som erbjuder en allmäneuropeisk grund för en enhetlig rapportering om hållbart skogsbruk och en grundval för hållbarhetscertifieringar, med samtidig hänsyn tagen till de olika typer av skogar som finns i Europa.

43.  Europaparlamentet erkänner att den växande efterfrågan på skogsråvaror, framför allt till följd av att antalet förnybara energikällor från biomassa ökat, förutsätter nya åtgärder för att öka tillgången på trä för att garantera ett hållbart utnyttjande av skogarna.

44.  Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att man kommit långt med förhandlingarna inom ramen för Forest Europe, som syftar till att skapa en ”europeisk skogskonvention”(3) såsom en bindande ram för hållbart skogsbruk och för en bättre sammanjämkning av intressena inom skogspolitiken, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att göra allt för att återuppta och föra vidare förhandlingarna till ett framgångsrikt slut.

45.  Europaparlamentet anser att skogsbruksplaner eller motsvarande instrument kan bli viktiga strategiska redskap för genomförande av konkreta åtgärder på företagsnivå, med tanke på långtidsplanering och förverkligande av ett hållbart skogsbruk i Europas skogar. Parlamentet framhåller dock att genomförandet av de konkreta åtgärder som ingår i dessa planer också i fortsättningen måste regleras av nationell lagstiftning.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, övervaka och främja genomförandet av skogsbruksplanerna, utan att skapa onödiga administrativa bördor.

47.  Europaparlamentet välkomnar att det gjorts en klar åtskillnad mellan skogsbruksplanerna, och förvaltningsplanerna enligt Natura 2000.

48.  Europaparlamentet påpekar att det endast är för förmånstagare med innehav över en viss nivå som skogsbruksplaner är ett villkor för att erhålla EU-medel för landsbygdsutveckling och att skogar som understiger denna gräns är undantagna. Likvärdiga instrument kan också godkännas.

49.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att till fullo använda sig av den flexibilitet som finns när man genomför lagstiftning, särskilt till förmån för mindre aktörer.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament och stödja nya affärsmodeller, till exempel produktionskooperativ, som sporrar små privata skogsägare till ett aktivt och hållbart skogsbruk.

51.  Europaparlamentet understryker att ett lyckat genomförande av strategin förutsätter en konkret och långsiktig handlingsplan, där man betonar tillgängliggörandet och det hållbara utnyttjandet av virke från skogarna, i syfte att skapa mervärde och arbetstillfällen, samtidigt som man tillhandahåller åtgärder för att stärka privata skogsbolag och stödja sammanslutningar av skogsägare.

52.  Europaparlamentet understryker att en effektiv resursförvaltning bör omfatta stödprogram för att plantera skog på mark som inte är lämplig för jordbruk och för att motverka minskningar av skogsbeståndet.

Forskning och utveckling – utbildning och fortbildning

53.  Europaparlamentet anser att praktisk tillämpning av forskning bör prioriteras, eftersom hela sektorn kan ha nytta av nya idéer och eftersom de skogsbaserade industrierna har stor tillväxtpotential. Parlamentet anser också att ytterligare investeringar i innovation inom sektorn kan skapa nya produktionsnischer och effektivare industriprocesser som skulle medföra smartare användning av tillgängliga resurser och minimera negativa följder för skogsresurserna.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, ur synvinkel av skogsbruk och trävaror, undersöka arbetsprioriteringarna i de europeiska programmen för forskning och utveckling (Horisont 2020) och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), samt att vid behov utveckla nya instrument för den skogsbaserade sektorn och främja riktad forskning om kostnadseffektiva lösningar för nya, innovativa timmerprodukter, till stöd för utvecklingen av den hållbara träbaserade bioekonomin.

55.  Europaparlamentet välkomnar nyttan med att dela med sig av bästa praxis och förhandenvarande kunskaper om skogar mellan medlemsstaterna, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja utbyten mellan näringslivet, vetenskapen och producenterna.

56.  Europaparlamentet betonar vikten av stöd till EU:s ramprogram för forskning, utveckling och innovation för att uppnå en smart och hållbar tillväxt, produkter med högre mervärde, en renare teknik och en hög grad av tekniska framsteg, framför allt inom områden såsom raffinerade biodrivmedel och byggande av industrifastigheter av trä, tillsammans med sektorerna för bilar och textilier.

57.  Europaparlamentet påminner om att den bioekonomiska marknaden enligt kommissionen år 2009 beräknades vara värd över 2 000 miljarder euro, tillhandahålla 20 miljoner arbetstillfällen och stå för 9 procent av den totala sysselsättningen i EU.

58.  Europaparlamentet påpekar att varje euro som investeras i bioekonomisk forskning och innovation enligt Horisont 2020 kommer att generera omkring 10 euro i mervärde. Parlamentet framhåller att skogen är mycket viktig för bioekonomin nu och kommer att fortsätta att vara det i framtiden.

59.  Europaparlamentet anser att man bör uppmuntra till att ersätta oljebaserade eller energiintensiva råvaror med trä och avverkade träprodukter, i linje med framstegen inom forskning och teknik, vilket kan bidra positivt till ytterligare vinster både när det gäller att begränsa klimatförändringarna och skapa fler arbetstillfällen.

60.  Europaparlamentet betonar att det behöver genomföras en kostnadsbedömning av all EU-lagstiftning som påverkar den skogsbaserade industrins värdekedja, för att man ska få bort all onödig och betungande byråkrati och fastställa ramar som skapar förutsättningar för att öka industrins långsiktiga konkurrenskraft på ett hållbart sätt. Parlamentet anser även att man måste stödja principen om att lagförslag som påverkar skogssektorn och den skogsbaserade industrins värdekedja noggrant bör bedömas med en konsekvensanalys.

61.  Europaparlamentet anser att en breddad kunskapsbas om skogarna har mycket stor betydelse för forskningen och att tillförlitlig information är oumbärlig för genomförandet av skogsstrategin.

62.  Europaparlamentet konstaterar att det finns tillgång till informations- och övervakningsresurser genom Copernicusprogrammet och andra rymdinitiativ på EU-nivå, och förordar en utökad användning av dessa resurser och verktyg.

63.  Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att de nationella skogstaxeringarna innebär en omfattande övervakning för inventeringarna av skogarna och tillgodoser både den regionala aspekten och kravet på mindre byråkrati och kostnader.

64.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att inrätta ett europeiskt skogsinformationssystem baserat på nationella uppgifter och initiativ som förbättrar möjligheterna att jämföra nya och befintliga data med varandra och vill förstärka analysen av uppgifterna om ekonomi och sysselsättning inom skogsbruket och skogsindustrin.

65.  Europaparlamentet anser särskilt att det behövs mer långsiktiga datasammanställningar för att bidra till förståelsen av trender inom skogsbruket och dess anpassning till klimatförändringar.

66.  Europaparlamentet anser att en kvalificerad och välutbildad arbetskraft är mycket viktig för framgångsrikt genomförande av ett hållbart skogsbruk och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram åtgärder och att, i mån av möjlighet, använda nuvarande europeiska instrument såsom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EFL), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och de europeiska utbildningsprogrammen (Utbildning 2020) för att motverka bristen på kvalificerad arbetskraft inom skogsbruket.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja förberedelsearbetet med informationskampanjer för skogssektorn och att öka informationen om möjligheterna för denna sektor att bekämpa arbetslöshet och avfolkning samt få den att framstå som mera attraktiv för unga människor.

68.  Europaparlamentet anser att det bör tas fram program för utbildning och fortbildning, framför allt också för nykomlingar inom branschen och för unga skogsbrukare samt för dagens anställda inom byggindustrin så att de får större kunskap om vilka möjligheter användning av trä skapar, för att man ska få garantier för en fortsatt kunskapsöverföring inom skogsbruket och industrisektorerna i efterföljande led.

69.  Europaparlamentet konstaterar att en hållbar förvaltning under skogsprodukternas hela livscykel kan ge ett betydande bidrag till uppnåendet av målen för en grön ekonomi, i synnerhet de mål som är knutna till åtgärder för att begränsa klimatförändringarnas effekter och till en effektiv resursanvändning.

70.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör främja hållbar användning av skogsprodukter inom bostadssektorn, bland annat då det byggs mer överkomliga bostäder utgående från råvaror från hållbara källor.

71.  Europaparlamentet påpekar vikten av traditionella användningsändamål med högt värde och fortsatt enorm tillväxtpotential, såsom när trä används för byggnads- eller förpackningsändamål.

72.  Europaparlamentet konstaterar att den aktuella tekniska utvecklingen möjliggör byggande av bostadsområden med hög kapacitet som till största delen tillverkats av trä och därmed avsevärt minskar byggsektorns koldioxidutsläpp.

73.  Europaparlamentet betonar att olika medlemsstater har olika regelverk för användningen av trä inom byggindustrin och efterlyser därför ett åtagande om antagande av EU-regler för att öka användningen av trä i byggnader.

74.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla initiativ för att stödja kunskaps- och tekniköverföring och att till fullo utnyttja befintliga EU-program för att stödja forskning och innovation inom skogsbruket och den skogsbaserade sektorn.

75.  Europaparlamentet konstaterar att det finns betydande luckor i den vetenskapliga och tekniska forskningen om anpassning av skogsbruket till klimatförändringar och även om effekten av en ökning av skadegörare och sjukdomar, vilket utgör ett allvarligt hot mot Europas skogar och skogsbaserade sektorer.

76.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att arbeta för ökad medvetenhet, dels om de europeiska skogarnas och skogsbrukets roll för ekonomin, miljön och samhället, dels om vilken betydelse den hållbara skogsbaserade bioekonomin och träet har, såsom en av EU:s viktigaste förnybara råvaror.

77.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja vetenskapligt forskningsarbete som syftar till rationell användning av biomassa och utveckling av snabbväxande energigrödor samt att utarbeta en modell för ekonomiska incitament för användningen av restprodukter från biomassa.

Globala utmaningar – miljön och klimatförändringarna

78.  Europaparlamentet betonar att hållbart skogsbruk har en positiv inverkan på den biologiska mångfalden och på begränsningen av klimatförändringarna och kan minska riskerna för skogsbränder, skadedjursangrepp och sjukdomar.

79.  Europaparlamentet betonar att EU har beslutat att förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystemtjänsterna, däribland pollinering, måste stoppas, att ekosystemen och deras tjänster måste bevaras och att minst 15 % av de förstörda ekosystemen måste ha återställts senast 2020. Dessutom har EU slagit fast att skogsförvaltningen måste vara hållbar, att skogarna, deras biologiska mångfald och de tjänster de tillhandahåller måste skyddas och, i möjligaste mån, stärkas och att skogarnas motståndskraft mot klimatförändringar, bränder, stormar, skadegörare och sjukdomar måste förbättras. Parlamentet betonar därför att det måste utarbetas och genomföras en förnyad EU-skogsstrategi för att hantera de många krav som ställs på skogen och de många fördelar som skogen ger och för att bidra till ett mer strategiskt tillvägagångssätt för skydd och förbättring av skogarna, bl.a. genom hållbar skogsförvaltning(4).

80.  Europaparlamentet påpekar att andra frågor bör ytterligare undersökas, framför allt problemet med de alltför stora populationerna av gräsätande djur och med skogens hälsa, och att man dessutom bör underlätta hållbar timmerproduktion, genetiska skogsbruksresurser, åtgärder för förebyggande och bekämpning av skogsbränder samt för undvikande av erosion och för vegetationstäckets återhämtning.

81.  Europaparlamentet konstaterar att energiskogsbruk med snabb omsättning skulle ge en hållbar produktion av träbiomassa, som samtidigt bevarar landskapet och därmed minskar risken för jorderosion och jordskred på obrukad eller nedlagd jordbruksmark.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta specifika åtgärder för att uppnå Aichi-mål 5, enligt vilket förlusten av alla naturliga livsmiljöer, inklusive skogar, bör minskas med minst hälften fram till 2020 och, där så är möjligt, sänkas till nära noll, och försämringen och fragmenteringen bör reduceras kraftigt.

83.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma sin skogsbrukspolitik på ett sätt som tar full hänsyn till skogarnas viktiga funktioner, dvs. att skydda den biologiska mångfalden, förhindra jorderosion, binda koldioxid och rena luften, samt upprätthålla vattnets kretslopp.

84.  Europaparlamentet påpekar att bioekonomin är ett nyckelinslag för intelligent och miljövänlig tillväxt i Europa och för förverkligandet av målen inom flaggskeppsinitiativen ”Innovationsunionen” och ”Ett resurseffektivt Europa” inom ramen för Europa 2020-strategin och att trä som råvara spelar en betydande roll för framsteg i riktning mot en biobaserad ekonomi.

85.  Europaparlamentet betonar behovet av att omgående utreda hur skogsbiomassa som energikälla bidrar till växthuseffekten, beroende på vilken metod som används, och kartlägga vilka metoder som i störst utsträckning kan bidra till en minskning av klimatförändringarna inom för politiken relevanta tidsramar.

86.  Europaparlamentet anser att tillämpningen av bioekonomikonceptet måste främjas samtidigt som man tar hänsyn till gränserna för hållbarhet vad gäller råvaruförsörjningen, för att gynna skogsbrukskedjornas ekonomiska lönsamhet genom innovation och tekniköverföring.

87.  Europaparlamentet efterlyser mera stöd till olika skogsprodukter, så att efterfrågan på olika skogsprodukter avvägs och utvärderas mot möjligheten till hållbar produktion och de andra ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster som skogen tillhandahåller.

88.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över avskogningstakten i världen, särskilt i utvecklingsländer och ofta på grund av olaglig avverkning.

89.  Europaparlamentet stöder mekanismer som främjar en global vidareutveckling av skogsbruket i riktning mot ett mer hållbart utnyttjande och pekar i det sammanhanget framför allt på EU:s direktiv om trä(5)som syftar till att bekämpa olagligavverkningar och utsläpp på marknaden av olagligt timmer som importerats från tredjeländer, samt på systemet med licenser för import av trä i Europeiska gemenskapen (Flegt)(6) samt på de frivilliga partnerskapsavtalen.

90.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra den emotsedda översynen av hur EU:s timmerförordning fungerat och om hur effektiv den varit och betonar att en ny förordning bör vara proportionerlig och söka nedbringa onödiga kostnader och rapporteringskrav för Europas skogsägare och skogvaktare, utan att för den skull syftet med förordningen äventyras.

91.   Givet de utmaningar som global uppvärmning och klimatförändringar medför anser Europaparlamentet att ekosystem och artpopulationer måste vara sunda, präglade av biologisk mångfald och robusta för att vara motståndskraftiga.

92.  Europaparlamentet understryker de möjligheter som erbjuds av Natura 2000-områdena där man, tack vare de unika naturtillgångarna, kan skapa produkter och tjänster med högt miljövärde och kulturvärde.

93.  Europaparlamentet understryker vikten av sunda skogsekosystem med livsmiljöer för djur och växter, men betonar att välmenande lagstiftning av typ EU:s livsmiljödirektiv, påverkar beslut om markförvaltning och därför måste genomföras korrekt.

94.  Europaparlamentet erkänner den roll som skogarna har för närstående sektorer och poängterar i detta sammanhang att det är viktigt att stödja odling av honungsväxter som även främjar pollineringsprocessen.

95.  Europaparlamentet anser att vissa problem berör skogsindustrin på global nivå, särskilt olaglig avverkning, och uppmanar därför kommissionen att stärka stödet till den skogsbaserade sektorn i internationella sammanhang.

96.  Europaparlamentet konstaterar att efterfrågan på biomassa, särskilt trä, ökar och välkomnar därför kommissionens och medlemsstaternas insatser för att stödja utvecklingsländerna i deras åtgärder att förbättra skogspolitiken och skogslagstiftningen, framför allt inom ramen för REDD+(7) (bekämpning av de utslagsgivande faktorerna för avskogning och skogsförstörelse).

97.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en handlingsplan om avskogning och skogsförstörelse för att ta itu med de mål som anges i kommissionens meddelande om avskogning, såsom det efterlyses i det sjunde miljöhandlingsprogrammet Parlamentet anser att det är viktigt att besluta inte bara att bevara och sköta befintliga skogar utan också att återplantera avskogade områden.

98.  Europaparlamentet anser dessutom att särskild hänsyn måste tas till behovet av omfattande återbeskogning i de områden som drabbats av upprepade skogsbränder.

Genomförande och rapportering

99.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av EU:s skogsstrategi bör vara en flerårig samordnad process där Europaparlamentets synpunkter bör beaktas och att strategin bör genomföras effektivt och konsekvent och med ett minimum av byråkrati.

100.  Europaparlamentet beklagar att genomförandeprocessen delvis inletts innan parlamentet antagit sin ståndpunkt, och anser att detta inte är i linje med målsättningen att förbättra samordningen av skogsrelaterad politik, vilken kommissionen anger i sin strategi.

101.  Europaparlamentet anser att den nya strategin måste innefatta kopplingar mellan EU:s och medlemsstaternas finansieringsstrategier och planer och att planeringen, finansieringen och genomförandet av sektorsöverskridande verksamhet, finansiering och genomförande måste bli mera konsekvent.

102.  Europaparlamentet efterlyser ett inkluderande, välstrukturerat och balanserat genomförande av strategin.

103.  Europaparlamentet anser därför att mandatet för den ständiga kommittén för skogsbruk bör förstärkas och ges bättre resurser så att kommissionen till fullo kan utnyttja medlemsstaternas sakkunskap i samband med genomförandet av den nya EU-skogsstrategin på EU-nivå. Kommissionen uppmanas därför att i tillräckligt god tid samråda med den ständiga kommittén för skogsbruk, innan initiativ eller förslag till texter som påverkar skogsbruket och skogsindustrin utarbetas.

104.  Europaparlamentet framhåller att Civil Dialogue Group on Forestry and Cork spelar en viktig roll och begär att den vederbörligen involveras i genomförandet av strategin.

105.  Europaparlamentet anser att skogsfrågornas gränsöverskridande karaktär innebär att kommissionens olika tjänsteavdelningar måste samarbeta internt vid behandlingen av åtgärder som kan påverka den särskilda karaktären hos hållbart skogsbruk och anknutna industrier. Parlamentet uppmanar därför GD Miljö, GD Klimatpolitik, GD Jordbruk, GD Energi och GD Forskning och innovation att samarbeta strategiskt för ett effektivt genomförande av strategin genom bättre samordning och informationsinsatser.

106.  Europaparlamentet påpekar, med anledning av kommissionens förteckning över prioriteringar för tillväxt, sysselsättning och investeringar, att man vid genomförandet av den nya EU-skogsstrategin också bör prioritera främjandet av en konkurrenskraftig och hållbar skogssektor, stöd till områden på landsbygden och i städerna, breddande av kunskapsbasen, skydd av skogarna och bevarande av deras ekosystem, främjande av samarbete och kommunikation och en utökad användning av trä och andra skogsprodukter än trä.

107.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera strategin med en kraftfull handlingsplan med specifika åtgärder och att inför parlamentet årligen avlägga rapport om vilka framsteg som gjorts vid genomförandet av specifika åtgärder inom strategin.

108.  Europaparlamentet vill att det tillsätts ett utvidgat utskott AGRI – ENVI – ITRE för att det ska gå att föra en balanserad diskussion om framstegen med genomförandet av den nya EU-skogsstrategin.

o
o   o

109.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 413. (2) Forest Europe – Ministerkonferens till skydd för skogarna i Europa, mellanstatlig förhandlingskommitté för ingående av ett rättsligt bindande avtal om Europas skogar: http://www.foresteurope.org/ (3) Se även http://www.forestnegotiations.org/ (4) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser. (5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden. (6) Rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (Flegt = skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog). (7) Program för minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse: http://unfccc.int/methods/redd/items/7377.php