Index 
Antagna texter
Torsdagen den 30 april 2015 - Strasbourg
Särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess och uppskjutande av dess tillämpning med hänsyn till Bosnien och Hercegovina ***I
 Förföljelse av kristna i hela världen i samband med morden på studerande i Kenya begångna av terrorgruppen al-Shabaab
 IS/Daishs förstörelse av kulturplatser
 Situationen i Maldiverna
 2014 års lägesrapport om Albanien
 2014 års lägesrapport om Bosnien och Hercegovina
 Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2013
 Expo 2015 i Milano: "Feeding the Planet, Energy for Life"
 Situationen i Nigeria
 Fallet Nadija Savtjenko
 Situationen i flyktinglägret Yarmouk i Syrien
 Fängslande av människorätts- och arbetstagarrättsaktivister i Algeriet

Särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess och uppskjutande av dess tillämpning med hänsyn till Bosnien och Hercegovina ***I
PDF 432kWORD 85k
Europaparlamentets ändringar antagna den 30 april 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1215/2009 om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess och uppskjutande av dess tillämpning med hänsyn till Bosnien och Hercegovina (COM(2014)0386 – C8-0039/2014 – 2014/0197(COD)(1)))
P8_TA(2015)0177A8-0060/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Förordning (EG) nr 1215/2009 erbjuder inte någon möjlighet att tillfälligt avbryta beviljandet av särskilda handelsåtgärder om stödmottagarna skulle begå allvarliga och systematiska överträdelser av grundläggande principer om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten. Det är lämpligt att införa en sådan möjlighet så att snabba åtgärder kan vidtas om allvarliga och systematiska överträdelser av grundläggande principer om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen skulle begås i något av de länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess.
(2)  Förordning (EG) nr 1215/2009 erbjuder inte någon möjlighet att tillfälligt avbryta beviljandet av särskilda handelsåtgärder om stödmottagarna skulle begå allvarliga och systematiska överträdelser av grundläggande principer om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten. Det är lämpligt att införa en sådan möjlighet så att snabba åtgärder kan vidtas om allvarliga och systematiska överträdelser av grundläggande principer om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen skulle begås i något av de länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess. Respekt för de demokratiska principerna, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och skyddet av minoriteter är en nödvändighet för att göra framsteg i anslutningsprocessen.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)   Sedan lanseringen av stabiliserings- och associeringsprocessen har stabiliserings- och associeringsavtal ingåtts med de berörda länderna på västra Balkan, med undantag av Bosnien och Hercegovina samt Kosovo3. I juni 2013 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo.
(5)   Sedan lanseringen av stabiliserings- och associeringsprocessen har stabiliserings- och associeringsavtal ingåtts med de berörda länderna på västra Balkan, med undantag av Bosnien och Hercegovina samt Kosovo3. I maj 2014 slutfördes förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo och avtalet paraferades i juli 2014.
______________
_______________
3 Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
3 Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Bosnien och Hercegovina har ännu inte accepterat att anpassa handelsmedgivanden som beviljas enligt interimsavtalet för att ta hänsyn till den traditionella handeln mellan Kroatien och Bosnien och Hercegovina inom ramen för Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta). Om anpassningen av de handelsmedgivanden som anges i stabiliserings- och associeringsavtalet och i interimsavtalet ännu inte undertecknats och tillämpas provisoriskt av Europeiska unionen och Bosnien och Hercegovina när denna förordning antas, bör de förmåner som beviljats Bosnien och Hercegovina upphävas från och med den 1 januari 2016. När Bosnien och Hercegovina och Europeiska unionen har undertecknat och provisoriskt tillämpar ett avtal om anpassning av handelsmedgivandena i interimsavtalet, ska dessa tullförmåner återinföras.
(7)  Bosnien och Hercegovina har ännu inte accepterat att anpassa handelsmedgivanden som beviljas enligt interimsavtalet för att ta hänsyn till den traditionella handeln mellan Kroatien och Bosnien och Hercegovina inom ramen för Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta). Om anpassningen av de handelsmedgivanden som anges i stabiliserings- och associeringsavtalet och i interimsavtalet ännu inte undertecknats och tillämpas provisoriskt av Europeiska unionen och Bosnien och Hercegovina när denna förordning antas, bör de förmåner som beviljats Bosnien och Hercegovina upphävas från och med den 1 januari 2016. När Bosnien och Hercegovina och Europeiska unionen har undertecknat och provisoriskt tillämpar ett avtal om anpassning av handelsmedgivandena i interimsavtalet, ska dessa tullförmåner återinföras. Myndigheterna i Bosnien och Hercegovina och kommissionen bör fördubbla sina ansträngningar för att före den 1 januari 2016, och i linje med interimsavtalet, finna en ömsesidigt godtagbar lösning, i synnerhet på området för gränsöverskridande handel.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Det är nödvändigt att beakta de konstanta framsteg som de berörda länderna och territorierna på västra Balkan gör i riktning mot EU-medlemskap, samt Kroatiens anslutning till unionen och det därmed följande behovet av att anpassa interimsavtalet med Bosnien och Hercegovina. I detta sammanhang är det också nödvändigt att beakta unionens otvetydiga stöd till Bosnien och Hercegovinas EU-perspektiv, såsom det anges i slutsatserna från rådets (utrikes frågor) möte den 15 december 2014. I dessa slutsatser upprepade man att den politiska ledningen i Bosnien och Hercegovina måste förankra de reformer som behövs för EU-integrationen i alla relevanta institutioners arbete, och att det är nödvändigt att se till att alla förvaltningsnivåer fungerar och är effektiva så att Bosnien och Hercegovina kan förbereda sig för ett framtida EU-medlemskap.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 7b (nytt)
(7b)  Europeiska unionen fortsätter att vara engagerad i stödet för Bosnien och Hercegovinas europeiska perspektiv och förväntar sig att landets politiska ledning fortsätter att genomföra reformer som främjar välfungerande institutioner och säkrar lika rättigheter för landets tre folk och för samtliga medborgare i Bosnien och Hercegovina.
Ändring 6
Förslag till förordning
Artikel 1 – led -1 (nytt)
Förordning (EG) nr 1215/2009
Skäl 14a (nytt)
-1) Följande skäl ska införas:
14a.  För att möjliggöra en korrekt demokratisk kontroll av tillämpningen av denna förordning bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på nödvändiga ändringar och tekniska anpassningar av bilagorna I och II till följd av ändringar av KN-nummer och underuppdelningar i Taric, nödvändiga anpassningar till följd av beviljade handelsförmåner inom ramen för andra avtal mellan unionen och de länder och territorier som omfattas av denna förordning och upphävandet av rätten till förmåner enligt denna förordning vid underlåtelse att uppfylla villkoren att delta i ett effektivt administrativt samarbete för att förhindra bedrägeri, att respektera de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen samt att genomföra konkreta ekonomiska reformer och regionalt samarbete. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. Kommissionen bör ge fullständig information och dokumentation om sina möten med nationella experter inom ramen för arbetet med att förbereda och genomföra delegerade akter. Kommissionen bör i detta avseende se till att Europaparlamentet vederbörligen involveras, med utgångspunkt i bästa praxis utifrån tidigare erfarenheter på andra politikområden, i syfte att skapa så goda förutsättningar som möjligt för Europaparlamentets framtida kontroll av delegerade akter.”
Ändring 7
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1a (nytt)
Förordning (EG) nr 1215/2009
Artikel 2 – punkt 3
1a)  I artikel 2 ska punkt 3 ersättas med följande:
3.   Om ett land eller territorium inte uppfyller villkoren i punkt 1 eller 2 får kommissionen genom genomförandeakter helt eller delvis upphäva rätten till förmåner enligt denna förordning för berörda länder eller territorier. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.4.
3.   Om ett land eller territorium inte uppfyller villkoren i leden a eller b i punkt 1 får kommissionen genom genomförandeakter helt eller delvis upphäva rätten till förmåner enligt denna förordning för berörda länder eller territorier. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.4.
Ändring 8
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1b (nytt)
Förordning (EG) nr 1215/2009
Artikel 7 – led c (nytt)
1b)  I artikel 7 ska följande led läggas till:
(c)  upphävande, helt eller delvis, av rätten för ett land eller territorium till handelsförmåner enligt denna förordning om det berörda landet eller territoriet inte uppfyller de villkor som fastställs i leden (c) och (d) i artikel 2.1 och i artikel 2.2 i denna förordning.
Ändring 9
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1c (nytt)
Förordning (EG) nr 1215/2009
Artikel 10 – punkt 1 – första stycket ‑ inledningen
1c)  I artikel 10.1 ska den inledande formuleringen ersättas med följande:
1.   Om kommissionen finner att det finns tillräckliga bevis för bedrägeri, för avsaknad av det administrativa samarbete som krävs för kontroll av ursprung, för en extrem ökning av exporten till gemenskapen som överskrider de berörda ländernas och territoriernas normala produktions- och exportkapacitet eller för att de länder och territorier som avses i artikel 1 inte iakttar bestämmelserna i artikel 2.1, får kommissionen vidta åtgärder för att helt eller delvis tillfälligt upphäva ordningarna enligt denna förordning under en period av tre månader, förutsatt att kommissionen först har
1.   Om kommissionen finner att det finns tillräckliga bevis för bedrägeri, för avsaknad av det administrativa samarbete som krävs för kontroll av ursprung, för en extrem ökning av exporten till gemenskapen som överskrider de berörda ländernas och territoriernas normala produktions- och exportkapacitet eller för att de länder och territorier som avses i artikel 1 inte iakttar bestämmelserna i leden a och b artikel 2.1, får kommissionen vidta åtgärder för att helt eller delvis tillfälligt upphäva ordningarna enligt denna förordning under en period av tre månader, förutsatt att kommissionen först har

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 61.2 andra stycket i arbetsordningen (A8-0060/2015).


Förföljelse av kristna i hela världen i samband med morden på studerande i Kenya begångna av terrorgruppen al-Shabaab
PDF 179kWORD 76k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om förföljelsen av kristna runt om i världen, med anledning av terrorgruppen al-Shababs dödande av studenter i Kenya (2015/2661(RSP))
P8_TA(2015)0178RC-B8-0382/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kenya,

–  med beaktande av den andra översynen av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (”Cotonouavtalet”), särskilt artiklarna 8, 11 och 26 i detta avtal,

–  med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, av den 23 november 2014 om massakern på 28 civila resenärer, och av den 3 april 2015 om massakern på Garissa-universitetet,

–  med beaktande av det pressuttalande som Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd gjorde vid sitt 497:e sammanträde den 9 april 2015 om terrordådet i Garissa (Kenya),

–  med beaktande av det kenyanska flygvapnets attack på al-Shababs träningsläger i Somalia som svar på blodbadet vid Garissa-universitetet,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s förklaring från 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion och trosuppfattning,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om internationell humanitär rätt,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den senaste terroristattacken i Garissa (Kenya) riktades mot ungdomar, mot utbildning och således mot hela landets framtid. Ungdomar representerar löfte och fred och är de som i framtiden ska föra landets utveckling framåt. Utbildning är avgörande för kampen mot våldsbejakande extremism och fundamentalism.

B.  Antalet angrepp på religiösa minoriteter, särskilt kristna, runt om i världen har ökat enormt under de senaste månaderna Kristna massakreras, misshandlas och grips varje dag för sin religion eller trosuppfattning av jihad-terrorister, framför allt i vissa delar av arabvärlden.

C.  Kristna är den mest förföljda religiösa gruppen. Denna form av extremism och förföljelse håller på att utvecklas till en viktig faktor i det allt vanligare fenomenet massinvandring. Enligt uppgift dödas över 150 000 kristna varje år.

D.  IS/Daish halshögg 21 egyptiska koptiska kristna i Libyen den 15 februari 2015.

E.  Förövarna i Garissa riktade avsiktligt in sig på icke-muslimer, och kristna valdes ut för att avrättas på ett brutalt sätt. Al-Shabab har öppet och offentligt hävdat att de för ett krig mot kristna i regionen.

F.  Barns och ungdomars rättigheter måste skyddas, och kompetens, utbildning och innovation måste stärkas för att öka deras ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter och för att främja landets utveckling.

G.  Al-Shabab har ofta riktat sina aktioner mot studenter, skolor och andra utbildningsinstitutioner. I december 2009 dödade exempelvis en självmordsbombare 19 personer vid en examensceremoni för medicinstudenter i Mogadishu (Somalia), och i oktober 2011 tog terroristgruppen på sig ansvaret för en bombattack som dödade 70 personer, bland annat studenter som väntade på sina examensresultat vid det somaliska utbildningsministeriet i Mogadishu.

H.  Den 25 mars 2015 miste minst 15 människor livet i en attack som al-Shabab utförde på ett hotell i Mogadishu, bland annat dödades Somalias ständige representant för FN i Genève (Schweiz), Yusuf Mohamed Ismail Bari-Bari, i attacken.

I.  Attackerna mot civila har ökat i Kenya sedan oktober 2011 då landets styrkor gick in i södra Somalia för att delta i en operation som samordnats med somalisk militär mot ett område som kontrollerades av al-Shabab, efter det att terroristgruppen hade tagit fyra personer som gisslan.

J.  Kenyanska styrkor har sedan november 2011 ingått i Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom) som inrättades av Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd den 19 januari 2007 och godkändes av FN:s säkerhetsråd den 20 februari 2007 (resolution 1744(2007)13), som nyligen gav Afrikanska unionen grönt ljus att fortsätta sitt uppdrag tills 30 den november 2015 (resolution 2182(2014)).

K.  Etiopiens armé, och i något mindre utsträckning Ugandas armé, har på ett väsentligt sätt bidragit till kampen mot terroristgruppen al-Shabab.

L.  Al-Shabab har upprättat förbindelser med andra islamistgrupper i Afrika, till exempel Boko Haram i Nigeria och al-Qaida i islamiska Maghreb.

M.  På regelbunden basis bombar och dödar terroristgruppen al-Shabab huvudsakligen civila i Somalia liksom i grannländerna, bland annat i Kampala (Uganda) i juli 2010, och betydligt oftare i Kenya där bara de största attackerna har fått internationell uppmärksamhet, men mindre attacker har ägt rum med jämna mellanrum.

N.  Al-Shabab tog på sig ansvaret för de attacker som utfördes i juli 2014 mot byarna Hindi, Gamba, Lamu och Tana River på Kenyas kust då mer än hundra personer avrättades, och för två attacker i distriktet Mandera i slutet av 2014 då 64 personer dödades.

O.  Efter terroristattacken mot Garissa-universitetet hotade den kenyanska regeringen FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) med att stänga flyktinglägret i Dabaab inom tre månader. UNHCR har varnat för att detta kommer att få extrema humanitära och praktiska konsekvenser. Enligt FN:s flyktingkonvention är det förbjudet att tvinga flyktingar att återvända till områden där deras liv eller frihet är i fara.

P.  Den afrikanska beredskapsstyrkan är ännu inte operativ och EU har uppgett att man är berett att stödja Afrikas fredsbevarande kapacitet som en del i sin säkerhetsstrategi för Afrika.

Q.  Enligt artikel 11 i AVS–EU-partnerskapsavtalet ska ”fredsskapande åtgärder och åtgärder för konfliktförebyggande och konfliktlösning [...] särskilt omfatta stöd till en jämnare fördelning mellan olika samhällsgrupper av de politiska, ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter som står till buds, till förstärkning av den offentliga förvaltningens demokratiska legitimitet och effektivitet, till upprättandet av effektiva mekanismer för att på fredlig väg förena olika gruppintressen [...] och till överbryggande av klyftor mellan olika delar av samhället samt stöd till ett aktivt och väl organiserat civilt samhälle”.

1.  Europaparlamentet fördömer starkt den avsiktliga terroristattack som utfördes av al-Shabab den 2 april 2015 i Garissa då gruppen dödade 147 unga och oskyldiga universitetsstuderande och skadade 79 andra. Parlamentet fördömer kraftigt alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna, särskilt när människor dödas för sin religion, tro eller etniska ursprung.

2.  Europaparlamentet fördömer på nytt de räder som al-Shabab genomförde mot flera kenyanska kustsamhällen under sommaren 2014, bland annat Mpeketoni där 50 människor avrättades. Parlamentet fördömer kraftfullt attacken mot Westgate Shopping Centre i Nairobi den 24 september 2013 där 67 döda kroppar återfanns. Parlamentet fördömer al-Shababs attack i Mogadishu den 25 mars 2015, då Somalias ständige representant för FN i Genève, ambassadör Yusuf Mohamed Ismail Bari-Bari, miste livet.

3.  Europaparlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med familjerna till offren och med Kenyas folk och regering. Parlamentet står bakom det kenyanska folket som tvingas uppleva dessa avskyvärda våldshandlingar.

4.  Europaparlamentet påminner om att religionsfrihet är en grundläggande rättighet och fördömer i skarpa ordalag alla former av våld och diskriminering som har sin grund i religion.

5.  Europaparlamentet fördömer de attacker som nyligen utförts mot kristna samfund i olika länder, särskilt när 12 kristna som färdades i båt från Libyen kastades över bord och massakern på 30 etiopiska kristna den 19 april 2015. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med offrens familjer.

6.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över hur förövare av terroristhandlingar missbrukar religionen runt om i världen, och är djupt oroat över att det blir allt vanligare med intolerans, förtryck och våld mot kristna, särskilt i vissa delar av arabvärlden. Parlamentet fördömer användningen av religion som ett medel i olika konflikter. Parlamentet fördömer det ökade antalet attacker på kyrkor runt om i världen, särskilt den attack som dödade 14 personer i Pakistan den 15 mars 2015. Parlamentet fördömer kraftfullt frihetsberövandet, tortyren, slaveriet och de offentliga avrättningarna av kristna i Nordkorea. Parlamentet bekräftar och stödjer den oförytterliga rätten för alla religiösa och etniska minoritetsgrupper i Irak och Syrien, inklusive kristna, att få fortsätta att leva där de historiskt och traditionellt alltid har levt, under värdiga, jämlika och trygga förhållanden. Parlamentet noterar att olika religiösa grupper har levt fredligt tillsammans i regionen i århundraden.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att fullgöra sin förpliktelse enligt artikel 17 i EUF-fördraget och föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med kyrkor och med religiösa och filosofiska samt konfessionslösa organisationer för att frågan om förföljelse av kristna samfund och andra religiösa samfund ska vara en prioritet för EU.

8.  Europaparlamentet fördömer att IS/Daish i Syrien och Irak tillämpar en uråldrig lag (”dhimmi pact”) för att under dödshot pressa kristna med religiösa skattepliktelser och religiösa restriktioner.

9.  Europaparlamentet upprepar sin solidaritet med alla kristna som förföljs i olika delar av Afrika, med särskild hänsyn till de senaste grymheterna i Libyen, Nigeria och Sudan.

10.  Europaparlamentet fördömer och avvisar all misstolkning av islams budskap att skapa en våldsam, grym, totalitär, förtryckande och expansiv ideologi som legitimerar utrotningen av kristna minoriteter. Parlamentet uppmanar muslimska ledare att fördöma alla terroristattacker fullt ut, även de som riktar sig mot religiösa samfund och minoriteter, och särskilt kristna.

11.  Europaparlamentet efterlyser en grundlig, snabb, opartisk och verkningsfull utredning i syfte att identifiera de skyldiga och ställa förövarna, organisatörerna, finansiärerna och sponsorerna bakom dessa förkastliga handlingar inför rätta.

12.  Europaparlamentet konstaterar att den bästa lösningen måste vara samordnade aktioner med andra afrikanska länder, och uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och rådet att ta itu med säkerhets- och terroristhoten i denna region, i samarbete med Afrikanska unionen, till stöd för deras viktiga insatser mot al-Shabab via Amisom. Parlamentet uppmanar EU att kraftfullt stödja genomförandet av kontinentala och regionala mekanismer för konflikthantering, främst den afrikanska beredskapsstyrkan.

13.  Europaparlamentet uppmanar den kenyanska regeringen att ta sitt ansvar och bemöta al-Shababs våld och dess bakomliggande orsaker. Säkerhet kan uppnås endast genom att man eliminerar klyftorna inom landets politiska system och det civila samhället samt kommer till rätta med de regionala skillnaderna på utvecklingsområdet. Parlamentet beklagar polisens försenade reaktion. Parlamentet kräver i synnerhet att Kenyas regering avstår från att använda terroristattacker som förevändning för att begränsa de medborgerliga friheterna, och uppmanar landets myndigheter att basera sin strategi i kampen mot terrorism på rättsstatsprincipen och respekten för grundläggande rättigheter. Parlamentet efterlyser med kraft en demokratisk och rättslig granskning av politiken för terrorismbekämpning.

14.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de kenyanska myndigheterna att se till att religionsmotsättningar förhindras och att det inte sätts likhetstecken mellan det muslimska samfundet och al-Shabab. Vidare uppmanas myndigheterna att göra allt som står i deras makt för att slå vakt om landets enhet, i syfte att säkerställa landets sociala och ekonomiska tillväxt och stabilitet samt folkets värdighet och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar den kenyanska regeringen, oppositionsledarna och de religiösa ledarna att ta itu med den historiskt upplevda marginaliseringen, de regionala klyftorna i landet och den institutionella diskrimineringen och att se till att insatser för att bekämpa terrorism enbart riktar sig mot gärningsmännen, dvs. inte mot bredare etniska och religiösa grupper.

15.  Europaparlamentet påminner Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna om deras åtagande enligt EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs i juni 2012, att se till att de mänskliga rättigheterna tas upp i all dialog med tredjeländer om terrorismbekämpning.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU att genomföra ett program för militära utbildningsuppdrag i Kenya och att tillhandahålla modern utrustning, och samarbeta med och utbilda Kenyas militär och polis för att bekämpa terrorism och förhindra en spridning av al-Shabab.

17.  Europaparlamentet uppmanar Kenyas regering att göra allt för att respektera rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, demokratiska principer och grundläggande friheter, och uppmanar EU att leda sin internationella partner i denna riktning och att mobilisera ekonomiska medel som stärker befintliga statliga program i syfte att garantera nationell säkerhet och skapa fred och stabilitet i landet och regionen. Parlamentet vidhåller att grannländerna måste vara delaktiga i insatserna för att bekämpa al-Shababs upptrappade våld. EU uppmanas att tillhandahålla allt det ekonomiska och logistiska stöd och expertstöd som behövs och att överväga att använda den fredsbevarande resursen för Afrika och EU:s krishanteringsverktyg.

18.  Europaparlamentet uppmanar de kenyanska säkerhetsstyrkorna att se till att terroristhotet bemöts på ett lagenligt sätt. Parlamentet uppmanar Kenyas regering att garantera säkerheten och skyddet vid flyktinglägren inom landets territorium, i enlighet med internationell rätt.

19.  Europaparlamentet betonar att den internationella terrorismen finansieras genom olaglig penningtvätt, lösesummor, utpressning, narkotikahandel och korruption. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka samarbetet med tredjeländer kring utbyte av underrättelseinformation som rör penningtvätt för finansiering av terrorism.

20.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för alla initiativ som syftar till att främja dialog och ömsesidig respekt mellan religiösa samfund och andra samhällsgrupper. Parlamentet uppmanar alla religiösa ledare att arbeta för tolerans och ta initiativ mot hat och våldsam och extrem radikalisering.

21.  Europaparlamentet fördömer att terroristattacker riktas mot utbildningsinstitutioner och deras lokaler som ett sätt att undergräva utbildning och värdighet för alla medborgares och för att skapa misstroende och splittring mellan samfund. Parlamentet påminner om att kristna flickor i den nigerianska staden Chibok rövades bort och försvann 2014 och att jihadist-terrorgruppen Boko Haram låg bakom detta, något som uppmärksammades världen över.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Kenyas regering, Afrikanska unionens institutioner, den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad), FN:s generalsekreterare och generalförsamling samt medordförandena i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen.


IS/Daishs förstörelse av kulturplatser
PDF 261kWORD 82k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om IS/Daishs förstörelse av kulturplatser (2015/2649(RSP))
P8_TA(2015)0179RC-B8-0375/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av frågorna för muntligt besvarande till rådet och kommissionen om IS/Daishs förstörelse av kulturplatser (O‑000031/2015 – B8-0115/2015 och O‑000032/2015 – B8-0116/2015),

–  med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det heter att ”unionens insatser ska syfta till att främja samarbetet mellan medlemsstaterna”, särskilt när det gäller ”att bevara och skydda det kulturarv som har europeisk betydelse”, och att ”unionen och medlemsstaterna ska främja samarbetet med tredjeland och behöriga internationella organisationer på kulturområdet”,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 116/2009 av den 18 december 2008 om export av kulturföremål(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1210/2003 av den 7 juli 2003 om vissa specifika begränsningar av de ekonomiska och finansiella förbindelserna med Irak och om upphävande av förordning (EG) nr 2465/96(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1332/2013 av den 13 december 2013 om ändring av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien(3), som antogs på grundval av rådets beslut 2013/760/Gusp av den 13 december 2013 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien(4), i synnerhet artikel 11c om import, export eller överföring av syriska kulturföremål,

–  med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2001/555/Gusp av den 20 juli 2001 om inrättande av Europeiska unionens satellitcentrum(5), ändrad genom rådets gemensamma åtgärd 2009/834/Gusp(6),

–  med beaktande av rådets resolution från oktober 2012 om inrättandet av ett informellt nätverk för brottsbekämpande myndigheter och sakkunniga på området kulturföremål (EU Cultnet)(14232/12),

–  med beaktande av det andra protokollet, från 1999, till 1954 års Haagkonvention om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt.

–  med beaktande av Unescos konvention av den 14 november 1970 om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom,

–  med beaktande av Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd av världens kultur- och naturarv,

–  med beaktande av Unescos konvention av den 17 oktober 2003 om skydd av det immateriella kulturarvet,

–  med beaktande av Unescos konvention av den 20 oktober 2005 om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck,

–  med beaktande av Unidroitkonventionen från 1995 om stulna eller olagligt utförda kulturföremål,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution nr 2199 av den 12 februari 2015 om hot mot den internationella freden och säkerheten till följd av al-Qaidas terroristhandlingar(7),

–  med beaktande av Venedigfördraget från 1964 om bevarande och restaurering av minnesmärken och områden av historiskt intresse, som ger en internationell ram för bevarande och restaurering av gamla byggnader,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, som antogs den 17 juli 1998, särskilt artikel 8.2 b ix, där ”uppsåtligt riktande av angrepp mot byggnader avsedda för religion, undervisning, konst, vetenskap eller välgörande ändamål, historiska minnesmärken, sjukhus och uppsamlingsplatser för sjuka och sårade under förutsättning att de inte utgör militära mål” erkänns som en krigsförbrytelse,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2013 och Europeiska unionens politik på området(8), där det i punkt 211 står att ”avsiktlig förstörelse av kulturarvet och det konstnärliga arvet, på sätt som nu sker i Irak och i Syrien, bör åtalas som krigsförbrytelser och som brott mot mänskligheten”,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet till Europaparlamentet och rådet av den 6 februari 2015 Inslag i EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Daish (JOIN(2015)0002), i vilket kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik erkänner allvaret i förstörelsen och plundringen av kulturarvet när det gäller att hantera kriserna i Syrien och Irak och hotet från Daish,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ett stort antal arkeologiska, religiösa och kulturella platser i Syrien och Irak har på senare tid utsatts för riktad förstörelse av extremistgrupper kopplade i synnerhet till Islamiska staten i Irak och Syrien (IS/Daish). Dessa systematiska angrepp mot kulturarvet har av Unescos generaldirektör Irina Bokova beskrivits som ”kulturell rensning”.

B.  Enligt Unesco avses med begreppet ”kulturell rensning” en uppsåtlig strategi som söker förstöra kulturell mångfald genom avsiktlig inriktning på enskilda personer som identifierats utgående från sin kulturella, etniska eller religiösa bakgrund, i förening med avsiktliga angrepp på deras platser för religionsutövning, hågkomst och lärande. Den strategi för kulturell rensning som kommer till synes i Irak och Syrien återspeglas i angrepp mot kulturarvet, dvs. både mot fysiska, materiella och byggda kulturyttringar, såsom minnesmärken och fastigheter, och mot minoriteter och immateriella kulturyttringar, såsom sedvänjor, traditioner och trosföreställningar(9).

C.  En del fall av kulturarvsförstörelse har under vissa omständigheter ansetts utgöra brott mot mänskligheten(10). Särskilt när handlingarna är riktade mot medlemmar av en religiös eller etnisk grupp kan de likställas med förföljelse, som anges i artikel 7.1 h i Internationella brottmålsdomstolens stadga.

D.  Förstörelse av kulturföremål och historiska föremål och platser är ingenting nytt och förekommer inte bara i Irak och Syrien. Enligt Unesco är kulturarvet en viktig del, både av den kulturella identiteten hos samhällen, grupper och enskilda personer och av den sociala sammanhållningen, och en avsiktlig förstörelse av det kan inverka menligt på den mänskliga värdigheten och de mänskliga rättigheterna(11). Enligt Unesco med flera används bytena från IS/Daishs plundring och smuggling från kulturella och religiösa platser i Irak och Syrien till att finansiera IS/Daishs terroristverksamhet. Följden av detta blir att konst- och kulturföremål förvandlas till ”krigsvapen”.

E.  Tack vare finansiering från Europeiska unionen drog Unesco och andra strategiska partner den 1 mars 2014 igång det treåriga projektet Emergency Safeguarding of the Syrian Heritage, som särskilt syftar till att ge akut skydd åt det syriska kulturarvet.

F.  EU har ratificerat konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som antogs den 20 oktober 2005 och som är det första internationella instrument som erkänner att kulturföremål är av såväl ekonomisk som kulturell art, och därför inte får behandlas som om de enbart hade ett handelsvärde.

G.  Unescokonventionen om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom, som antogs den 17 november 1970, och Unidroitkonventionen om stulna eller olagligt exporterade kulturföremål, som antogs den 24 juni 1995, är mycket viktiga instrument för att stärka skyddet av det globala kulturarvet.

H.  Olaglig handel med kulturföremål är numera den tredje största typen av olaglig handel, efter narkotika- och vapenhandel. Denna olagliga handel domineras av organiserade kriminella nätverk, och dagens nationella och internationella mekanismer är varken tillräckligt utrustade eller tillräckligt understödda för att kunna hantera frågan(12).

I.  Bekämpande av olaglig handel med kulturföremål tillhör inte specifikt Europeiska unionens behörighetsområde, eftersom det inte är förankrat i fördragen. Icke desto mindre faller denna verksamhet inom flera av EU:s behörighetsområden, såsom den inre marknaden, området med frihet, säkerhet och rättvisa, kulturpolitiken och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

J.  Det finns ett akut behov av att bättre samordna kampen mot olaglig handel med kulturföremål och att ha ett nära samarbete för att höja medvetenheten, främja informationsutbytet och stärka de rättsliga ramarna. I detta sammanhang kan det påpekas att rådet i sina slutsatser från december 2011 om förebyggande och bekämpning av olaglig handel med kulturföremål bland annat rekommenderade medlemsstaterna att förstärka samarbetet mellan tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter, kulturmyndigheter och privata organisationer.

K.  I oktober 2012 inrättades genom en rådsresolution ett informellt nätverk för brottsbekämpande myndigheter och sakkunniga på området kulturföremål (EU Cultnet). Huvudsyftet är att förbättra informationsutbytet i anslutning till förebyggandet av olaglig handel med kulturföremål samt att identifiera, och dela information om, kriminella nätverk misstänkta för medverkan i olaglig handel.

L.  Lördagen den 28 mars 2015 lanserade Unescos generaldirektör Irina Bokova i Bagdad kampanjen #Unite4Heritage, som syftar till att i hela världen uppbåda stöd för skyddet av kulturarvet med hjälp av sociala nätverk.

1.  Europaparlamentet fördömer starkt den avsiktliga förstörelse av kulturella, arkeologiska och religiösa platser som IS ägnar sig åt i Syrien och Irak.

2.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att vidta lämpliga åtgärder på politisk nivå, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2199 av den 12 februari 2015, för att sätta stopp för den olagliga handeln med kulturföremål från Syrien och Irak under konfliktperioder inom dessa territorier, och på så sätt förhindra att de används som en finansieringskälla för terroristverksamhet.

3.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att använda kulturdiplomati och interkulturell dialog som ett verktyg för försoning mellan de olika folkgrupperna och återuppbyggnad av de förstörda platserna.

4.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, EU och medlemsstaterna att genomföra säkerhetsåtgärder vid EU:s yttre gränser för att förhindra att kulturföremål från Syrien och Irak smugglas in i unionen, och att effektivt samarbeta om en gemensam åtgärd mot handel med föremål av syriskt och irakiskt ursprung i Europa, i och med att en stor del av handeln med konst från Mellanöstern är avsedd för den europeiska marknaden; detta bör ske tillsammans med USA och Gulfområdet.

5.  Europaparlamentet föreslår i anslutning till detta att kommissionen, i överensstämmelse med punkt 17 i FN:s säkerhetsråds resolution nr 2199 av den 12 februari 2015, ska inrikta sig på att bekämpa den olagliga handeln med kulturföremål, särskilt när det gäller kulturarvsföremål som olagligt förts ut ur Irak sedan den 6 augusti 1990 och ur Syrien sedan den 15 mars 2011. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en samordnad strategi mot denna olagliga handel, tillsammans med ansvariga för utredningstjänster på nationell nivå och i nära samarbete med Unesco och andra internationella organisationer som Internationella museirådet (Icom), Icoms internationella kommitté Blå skölden (ICBS), Europol, Interpol, Internationella institutet för harmonisering av privaträtten (Unidroit), Världstullorganisationen (WCO), ICOMOS (International Council on Monuments and Sites) och ICCROM (International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property).

6.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att involvera unionens satellitcentrum i Torrejón, som stöder EU:s beslutsfattande inom ramen för Gusp genom att tillhandahålla material från analyser av satellitbilder, för att övervaka och förteckna arkeologiska och kulturella platser i Syrien och Irak och stödja den verksamhet som bedrivs av syriska arkeologer, i syfte att förebygga ytterligare plundring och rädda livet på civilbefolkningen.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett snabbt och säkert sätt att utbyta information och bästa praxis mellan medlemsstaterna i syfte att effektivt bekämpa den olagliga handeln med kulturföremål som olagligen har förts ut ur Irak och Syrien, och att med kraft uppmana medlemsstaterna att använda internationella verktyg för poliser och tulltjänstemän i kampen mot den olagliga handeln med kulturföremål, såsom Interpols särskilda databas ”I-24/7” för stulna konstverk och det verktyg för kommunikation på internet som Världstullorganisationen har inom ramen för programmet ARCHEO.

8.  Europaparlamentet anser att europeiska utbildningsprogram för domare, poliser och tulltjänstemän, statlig förvaltning och marknadsaktörer i största allmänhet bör övervägas, så att man kan göra det möjligt för dem som arbetar med att bekämpa olaglig handel med kulturföremål att utveckla och förbättra sin sakkunskap samt stödja initiativ såsom den e‑utbildningskurs för yrkesfolk inom Syriens kulturarv som ICOMOS lanserade i januari 2013, med undervisning om hantering av katastrofrisker, om första hjälpen-åtgärder för kultursamlingar och om dokumentationsteknik.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå med i internationella projekt i civilsamhällets regi för skydd av och rapportering om kulturföremål som befinner sig i farozonen, såsom det projekt för geospatial teknik som handhas av American Association for the Advancement of Science (AAAS), och att fortsätta stödja forskarsamhällenas verksamhet, såsom projektet Mosul, som utvecklas av Initial Training Network for Digital Cultural Heritage (som finansieras via en Marie Skłodowska-Curie-åtgärd).

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att starkare stödja Icoms internationella observatorium för frågor om olaglig handel med kulturföremål, som har sammanställt en röd katastroflista över syriska och irakiska antikviteter i riskzonen – avsedd som ett hjälpmedel för museer, tulltjänstemän, poliser, konsthandlare och samlare – och som planerar att använda satellitbilder för att övervaka situationen på plats, i samarbete med FN:s utbildnings- och forskningsinstitut Unitar.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ta fram informationskampanjer för att avskräcka från köp och försäljning av kulturföremål som härrör från olaglig handel i krigsområden.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att involvera universitet, forskningsorgan och kulturinstitutioner, bland annat genom etiska regler, i kampen mot den olagliga handeln med kulturföremål från krigsområden.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja Unescos kampanj #Unite4Heritage genom att inleda en informationskampanj inriktad på Irak och Syrien i syfte att öka medvetenheten om hur viktigt deras kulturarv är, om hur plundringsbytena används för att finansiera terroristverksamhet och om vilka möjliga påföljder som är förenade med olaglig import av kulturföremål som kommer från dessa länder eller från andra tredjeländer.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka och förbättra funktionen hos det informella nätverk för brottsbekämpande myndigheter och sakkunniga på området kulturföremål (EU Cultnet) som inrättades genom rådets resolution från oktober 2012 och vars syfte är att förbättra informationsutbytet om förebyggande av olaglig handel med kulturföremål, och att överväga ytterligare ett instrument för att stävja importen till EU av kulturföremål som olagligt förts ut ur Syrien och Irak.

15.  Europaparlamentet uppmanar rådet att stärka Eurojusts och Europols enheter till stöd för pågående utredningar, förebyggande arbete och utbyte av underrättelser om olaglig handel med kulturföremål.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar till en nylansering av åtgärderna inom Icoms internationella kommitté den blå skölden.

17.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att i samarbete med Unesco och Internationella brottmålsdomstolen vidta nödvändiga åtgärder för att utvidga folkrättens kategori om brott mot mänskligheten så att den även omfattar handlingar som avsiktligen skadar eller förstör mänsklighetens kulturarv i stor skala.

18.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att ratificera Unescokonventionen från 1970 om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom, Unidroitkonventionen från 1995, Haagkonventionen från 1954 om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt samt dess andra protokoll från 1999.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Unescos generaldirektor, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 39, 10.2.2009, s. 1.
(2) EUT L 169, 8.7.2003, s. 6.
(3) EUT L 335, 14.12.2013, s. 3.
(4) EUT L 335, 14.12.2013, s. 50.
(5) EGT L 200, 25.7.2001, s. 5.
(6) EUT L 297, 13.11.2009, s. 18.
(7) http://www.refworld.org/docid/54ef1f704.html
(8) Antagna texter, P8_TA(2015)0076.
(9) http://www.unesco.org/new/en/media-services/single-view/news/conference_report_heritage_and_cultural_diversity_at_risk_in_iraq_and_syria/
(10) Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Kordić & Čerkez, den 26 februari 2001, IT-95-14/2, punkterna 207–208.
(11) Unescos förklaring från 2003 om avsiktlig förstörelse av kulturarv.
(12) http://www.africa-eu-partnership.org/newsroom/all-news/morocco-africa-eu-workshop-fight-against-illegal-trafficking-cultural-goods


Situationen i Maldiverna
PDF 170kWORD 301k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om situationen i Maldiverna (2015/2662(RSP))
P8_TA(2015)0180RC-B8-0392/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Maldiverna,

–  med beaktande av det gemensamma lokala uttalandet från Europeiska unionen av den 20 januari 2012 om den senaste utvecklingen i Maldiverna, bland annat gripandet av en domare vid brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av det gemensamma lokala uttalandet från Europeiska unionen av den 30 september 2014 om hot mot civilsamhället och de mänskliga rättigheterna i Maldiverna,

–  med beaktande av det gemensamma lokala uttalandet från Europeiska unionen av den 24 februari 2015 om rättsstaten i Maldiverna,

–  med beaktande av uttalandet av den 30 april 2014 från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om att dödsstraffet på nytt tagits i bruk i Maldiverna,

–  med beaktande av uttalandet av den 14 mars 2015 från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den fällande domen mot Maldivernas före detta president Mohamed Nasheed,

–  med beaktande av uttalandet av den 18 mars 2015 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, om rättegången mot före detta president Mohamed Nasheed,

–  med beaktande av uttalandet av den 19 mars 2015 från FN:s särskilde rapportör om domares och advokaters oberoende, Gabriela Knaul, om att man inte kan ha demokrati på Maldiverna om inte rättsväsendet är opartiskt och oberoende,

–  med beaktande av slutrapporten från EU:s valobservatörsuppdrag i samband med parlamentsvalet i Republiken Maldiverna den 22 mars 2014,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Maldiverna är part i,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 13 mars 2015 dömdes landets före detta president Mohamed Nasheed till 13 års fängelse, anklagad för terrorism för att den dåvarande överdomaren vid brottmålsdomstolen arresterats i januari 2012, något som EU uttryckt sin oro över.

B.  Den kontroversiella rättegången lyckades inte uppnå rättsliga nationella och internationella standarder, trots att Förenta nationerna och EU uppmanade till rättvisa och öppenhet i de rättsliga förfarandena mot den förre presidenten Nasheed.

C.  Mohamed Nasheed har under långa tider agerat utan våld till förmån för mänskliga rättigheter och pluralistisk demokrati. Han satt fängslad flera gånger under president Maumoon Abdul Gayooms trettioåriga diktatur, och avgick från makten under kontroversiella omständigheter fyra år efter det att han blivit Maldivernas första demokratiskt valda president.

D.  Bristen på politiskt oberoende för och utbildning vid domstolarna i Maldiverna undergräver trovärdigheten för landets rättsväsen både inomlands och utomlands.

E.  De före detta försvarsministrarna Tholhath Ibrahim och Mohamed Nazim har nyligen dömts till 10 respektive 11 års fängelse, och den tidigare vice talmannen för den parlamentariska församlingen (Majlis) har dömts till 25 års fängelse på Maldiverna. Också över dessa rättegångar sägs regelstridigheter ha kastat sin skugga.

F.  Oppositionspolitiker fortsätter att rutinmässigt trakasseras och i en färsk rapport från Interparlamentariska unionens kommitté för parlamentarikers mänskliga rättigheter fastställs att Maldiverna är ett av de värsta länderna i världen på grund av attacker och trakasserier mot och tortyr av parlamentsledamöter i oppositionen.

G.  Den 30 mars 2015 antog Maldivernas parlament en ändring av Maldivernas lag om fängelsestraff och frigivning, så att de som avtjänade ett fängelsestraff inte längre fick vara medlemmar av något parti. Den faktiska följden av detta kommer att bli att Nasheed inte längre kommer att aktivt kunna delta i politiken och inte heller kan ställa upp i presidentvalet 2018.

H.  Minst 140 fredliga demonstranter har gripits sedan i februari 2015 och de släpptes endast på villkor som kraftigt begränsade deras rätt att delta i fortsatta demonstrationer.

I.  Civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare utsätts alltmer för trakasserier, hot och angrepp. Bland dem finns Maldivernas kommission för de mänskliga rättigheterna, som inför högsta domstolen anklagats för högförräderi och för att undergräva konstitutionen för att den överlämnat en rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter inför dess allmänna återkommande utvärdering. Icke-statliga organisationer har hotats med att avföras ur föreningsregistret.

J.  Tryckfriheten har allvarligt begränsats de senaste åren och tre journalister har gripits då de rapporterade om politiska demonstrationer som krävde att Mohamed Nasheed skulle släppas fri. Ahmed Rilwan, en regimkritisk journalist som försvann i augusti 2014, saknas fortfarande och befaras vara död.

K.  De politiska oroligheterna kommer i en situation där oron för islamistiska militanta rörelser i Maldiverna och för antalet radikaliserade unga män som påstås ha gått med i IS tilltar alltmer.

L.  Maldivernas parlament röstade den 27 april 2014 för att avskaffa det moratorium för dödsstraff som gällt sedan 1954, vilket gör det möjligt att döma minderåriga ända ner till sju års ålder. De kan ställas till svars och avrättas så snart de fyller 18 och lämnas att tyna bort i fängelse under tiden. Detta står i strid med de internationella skyldigheter inom området mänskliga rättigheter som Maldiverna har i egenskap av konventionsstat i konventionen om barnets rättigheter.

M.  Invandrade arbetstagare drabbas av tvångsarbete, konfiskering av identitets- och resehandlingar, löner som hålls inne eller inte betalas ut och skuldslaveri. De maldiviska myndigheterna hotar dem med utvisning för att de protesterat mot diskriminering och våld, efter en rad angrepp mot invandrade arbetstagare.

N.  Ett fåtal kvinnor från Sri Lanka, Thailand, Indien, Kina, Filippinerna, Östeuropa, länder inom f.d. Sovjetunionen, Bangladesh och Maldiverna är föremål för sexhandel i Maldiverna och det berättas att några maldiviska barn utnyttjas sexuellt och kan vara offer för tvångsarbete.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över de allt starkare tendenserna i riktning mot ett auktoritärt styre i Maldiverna, samt över tillslagen mot politiska meningsmotståndare och skrämseltaktiken mot medierna och civilsamhället, eftersom allt detta kan ifrågasätta de landvinningar som gjorts under de senaste åren med att befästa mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatlighet i landet. Parlamentet uppmanar alla parter att avhålla sig från allt sådant som ytterligare skulle kunna förvärra krisen, och att agera demokratiskt och med respekt för rättsstaten.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt de allvarliga regelstridigheterna i rättegången mot före detta president Mohamed Nasheed. Parlamentet håller fast vid att han omedelbart bör friges och att man i samband med ett eventuellt överklagande oinskränkt måste respektera Nasheeds rättigheter utifrån Maldivernas internationella skyldigheter, dess egen konstitution och internationella normer. Parlamentet uppmanar med kraft EU:s delegation till Sri Lanka och Maldiverna att insistera på att noga få följa överklagandeprocessen.

3.  Europaparlamentet understryker att respekten för rättsstaten, rätten till en rättvis rättegång, korrekta rättsförfaranden och ett oberoende rättsväsen, i enlighet med den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, är centrala inslag i den demokratiska processen. Parlamentet framhåller att alla invånare i Maldiverna, också före detta president Nasheed, ska behandlas i enlighet med dessa principer, som redan i sig är viktiga för ett pluralistiskt samhälle.

4.  Europaparlamentet efterlyser en trovärdig politisk process med plats för alla och med deltagande av alla demokratiska krafter, för att stabiliteten i Maldiverna ska återställas och bevaras och landet åter ska kunna komma in på vägen i riktning mot en övergång till demokrati. Parlamentet efterlyser ett omedelbart slut på skrämseltaktiken mot politiska meningsmotståndare. Parlamentet uppmanar Maldivernas regering att vidta de åtgärder som behövs för att återupprätta förtroende för dess åtagande för demokrati, rättsligt oberoende och rättsstatliga principer, däribland yttrande- och mötesfrihet och respekt för korrekta rättsförfaranden.

5.  Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart slut på den politiska inblandningen i Maldivernas rättsväsen och en avpolitisering av rättsväsendet. Parlamentet yrkar på snabba reformer för att tillförsäkra Maldiverna ett oberoende och opartiskt rättsväsen för att förtroendet för att det fungerar ska återställas, både inomlands och utomlands. Parlamentet understryker att dessa reformer bör godkännas och genomföras utan dröjsmål.

6.  Europaparlamentet erinrar Maldivernas regering om att rätten till protester är garanterad i landets konstitution och att sådana frigivningsvillkor där människor förhindras delta i fredliga demonstrationer är lagstridiga.

7.  Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart slut på alla former av våld, också våldet mot fredliga protesterande och erinrar säkerhetsstyrkorna om deras skyldighet att skydda fredliga demonstranter mot våldsbenägna gäng. Parlamentet uppmanar Maldivernas regering att sätta stopp för straffriheten för medlemmar av medborgargarden som använt våld mot personer som främjat religiös tolerans och mot fredliga demonstranter, kritiska medier och civilsamhället. De som förövar dessa våldsamma angrepp måste ställas inför rätta.

8.  Europaparlamentet uppmanar Maldivernas regering att låta fallet med att Ahmed Rilwan försvunnit bli föremål för en ordentlig utredning.

9.  Europaparlamentet fördömer Maldivernas återinförande av dödsstraffet och uppmanar med kraft Maldivernas regering och parlamentet att återställa moratoriet mot det.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar alla aktörer i Maldiverna till konstruktivt samarbete inom alla områden och framför allt när det gäller klimatförändringarna som kan komma att destabilisera landet.

11.  Europaparlamentet uppmanar de lokala myndigheterna att fullständigt uppfylla miniminormerna för utrotande av människohandel. Parlamentet lovordar de pågående insatserna mot problemet och de framsteg som gjorts, men håller fast vid att bestämmelserna i lagen mot människohandel snabbt bör omsättas i praktiken, eftersom det kvarstår allvarliga problem både med verkställandet av lagen och med skyddet av offren.

12.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att på sina webbplatser för reseinformation varna för situationen för de mänskliga rättigheterna i Maldiverna.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant och Europeiska utrikestjänsten att fortsätta sin noggranna övervakning av den politiska situationen i Maldiverna och spela en utvecklingsföregripande roll i EU:s bilaterala förbindelser med landet, liksom också inför internationella forum, för att stabilisera landet, stärka demokratin och rättsstaten och tillförsäkra oinskränkt respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Republiken Maldivernas parlament och regering.


2014 års lägesrapport om Albanien
PDF 262kWORD 85k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om 2014 års framstegsrapport om Albanien (2014/2951(RSP))
P8_TA(2015)0181B8-0358/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 26–27 juni 2014 och slutsatserna från rådets (allmänna frågor) möte den 16 december 2014,

–  med beaktande av kommissionens yttrande av den 9 november 2010 om Albaniens ansökan om EU-medlemskap och kommissionens rapport av den 4 juni 2014 Albaniens framsteg i kampen mot korruption och organiserad brottslighet och när det gäller reformen av rättsväsendet (COM(2014)0331),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2014 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–2015 (COM(2014)700), åtföljt av kommissionens arbetsdokument SWD(2014)0304 om 2014 års framstegsrapport om Albanien samt det vägledande strategidokumentet om Albanien (2014–2020), som antogs den 18 augusti 2014,

–  med beaktande av det albanska parlamentets resolution av den 24 december 2014 om den politiska överenskommelsen mellan den regerande majoriteten och oppositionen,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Albanien,

–  med beaktande av det arbete som Knut Fleckenstein uträttat som utrikesutskottets ständige föredragande för Albanien,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Albanien har under de senaste åren gjort imponerande framsteg på sin väg mot EU-anslutning och beviljades därför status som kandidatland i juni 2014. Det finns dock fortfarande utmaningar som kräver snabb och effektiv behandling för att man ska kunna göra ytterligare framsteg på vägen mot ett EU-medlemskap.

B.  Genom att samstämmiga reformer antagits och genomförts på ett verkningsfullt sätt på de fem viktigaste områdena har Albaniens demokratisering främjats och vägen mot förhandlingar om EU-anslutning har öppnats. Processen för EU-anslutning har blivit en drivkraft för EU-relaterade reformer i Albanien, och tidsplanen för processen kommer att bestämmas av hastigheten och kvaliteten för sådana reformer. Inledande av anslutningsförhandlingar skulle bli ett incitament och främja ytterligare reformer genom att erbjuda ett påtagligt och trovärdigt EU-perspektiv.

C.  EU-anslutningen är en process som inkluderar alla och tillhör hela landet och alla dess medborgare. En konstruktiv och hållbar politisk dialog om EU-relaterade reformer, som utförs i en anda av samarbete och kompromiss mellan de viktigaste politiska aktörerna är avgörande för ytterligare framsteg i anslutningsprocessen. Det finns politisk enighet om och ett brett allmänt stöd för EU-integrationsprocessen. Reformagendans framgång är starkt beroende av att det finns en demokratisk politisk miljö.

D.  Europaparlamentet har spelat en viktig roll i ansträngningarna för att införa ett sunt politiskt klimat i landet.

E.  EU har satt rättsstaten i centrum för sin utvidgningsprocess. Påtagliga framsteg rörande rättsväsendets oberoende ställning och kampen mot korruption och organiserad brottslighet är väsentliga för att främja EU-integrationsprocessen. Framsteg på dessa områden kräver ett starkt politiskt stöd.

F.  Betydande framsteg måste göras när det gäller att förbättra och genomföra reformer av rättssystemet. Trots de framsteg som gjorts är kampen mot korruption och organiserad brottslighet fortfarande stora utmaningar. Yttrandefriheten och mediernas oberoende behöver fortfarande garanteras.

G.  En offentlig förvaltning som består av professionella tjänstemän och är effektiv och grundad på meriter är mycket viktig för varje land som strävar efter att bli EU-medlem.

H.  Albanien har konstruktiva förbindelser med sina grannländer och anpassar sig efter EU:s utrikespolitik på ett föredömligt sätt.

1.  Europaparlamentet berömmer Albanien för att det uppnått status som kandidatland, men betonar att detta ska ses som en uppmuntran att intensifiera reformarbetet ytterligare. Parlamentet uttalar sitt fortlöpande stöd för EU-integrationsprocessen i Albanien. Det kommer att krävas konkreta åtgärder och ett oavbrutet politiskt engagemang för att genomföra dessa åtgärder för att ta itu med de utmaningar som det innebär att med framgång konsolidera demokratiseringen och genomföra EU-relaterade reformer. Parlamentet uppmuntrar Albanien att åstadkomma hållbara resultat med avseende på EU-relaterade reformer.

2.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att upprätthålla och stödja ett verkligt politiskt samarbete mellan samtliga politiska partier, vilket inbegriper rättvis tillgång till bättre politiska idéer och koncept, och att arbeta för en demokratisk politisk kultur som baseras på insikten att demokratiska politiska processer bygger på dialog och förmågan att söka och acceptera kompromisser. Detta kommer med all säkerhet att öka medborgarnas förtroende för de offentliga institutionerna. Parlamentet uppmanar den styrande koalitionen att underlätta utövandet av oppositionens rätt till demokratisk granskning, och oppositionen att till fullo utöva denna rättighet på ett ansvarsfullt sätt.

3.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av gemensamma arbetsgrupper inom ramen för högnivådialogen om de centrala prioriteringarna i syfte att bygga en heltäckande plattform för ett smidigt genomförande av reformer och övervaka framstegen i fråga om de fem prioriterade frågorna, det vill säga reformen av den offentliga förvaltningen, stärkandet av rättsväsendet, bekämpning av korruption och organiserad brottslighet samt stärkandet av skyddet för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att intensifiera sitt arbete med dessa prioriterade frågor och börja åstadkomma resultat när det gäller deras genomförande.

4.  Europaparlamentet begär att det snabbt upprättas ett nationellt råd för europeisk integration som omfattar alla parter, bland annat företrädare för det civila samhället och oberoende institutioner, i syfte att säkra bred nationell samsyn i fråga om EU-relaterade reformer och EU-anslutningsprocessen. Parlamentet uppmanar de relevanta organen att informera de berörda parterna och allmänheten fullständigt och i god tid om framstegen rörande EU-integrationsprocessen.

5.  Europaparlamentet understryker parlamentets roll som central demokratisk institution och efterlyser därför ett stärkande av dess övervakande roll och en mer institutionaliserad samrådsprocess för lagstiftningsförslag. I detta hänseende välkomnas antagandet den 5 mars 2015 av den reviderade lagen om parlamentets roll i Albaniens europeiska integrationsprocess och den parlamentariska uppgörelsen i godo av den 24 december 2014, i vilken man kom överens om att oppositionen ska återgå till det parlamentariska arbetet medan den styrande majoriteten ska försöka nå samförstånd med oppositionen om viktiga reformer, att de beslut som fattas av författningsdomstolen ska respekteras och att frågan om personer med ett brottsligt förflutet som innehar eller ställer upp som kandidater till officiella ämbeten ska diskuteras. Parlamentet begär att uppgörelsen genomförs på ett lämpligt, snabbt och konstruktivt sätt. Samtliga politiska partier uppmanas att förbättra uppbyggandet av demokratiskt samförstånd, som utgör nyckelfaktorn för att komma framåt i anslutningsprocessen. Parlamentet anser att det albanska civila samhället, medierna och medborgarna måste utkräva ansvar av sina ledare beträffande specifika politiska resultat.

6.  Europaparlamentet är oroat över att det i Albanien pågår en kontinuerlig politisk polarisering som riskerar att äventyra de fortsatta ansträngningarna för integration i EU. Parlamentet påminner den regerande koalitionen och oppositionen om att de har ett gemensamt ansvar gentemot medborgarna för en varaktig, konstruktiv och inkluderande politisk dialog som möjliggör antagandet och genomförandet av de viktigaste reformerna. Parlamentet uppmanar den styrande majoriteten och oppositionen att fortsätta med ytterligare ansträngningar för att skapa en verklig politisk dialog och samarbeta på ett konstruktivt sätt.

7.  Europaparlamentet understryker att en professionell offentlig förvaltning är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av alla andra reformer. Därför gläds parlamentet åt att lagen om offentlig anställning har börjat genomföras, och efterlyser ett korrekt genomförande i syfte att stärka den administrativa kapaciteten, avpolitisera den offentliga förvaltningen och bekämpa korruption inom den, stärka meritbaserade tillsättningar, befordringar och uppsägningar, öka effektiviteten, öppenheten, ansvarsskyldigheten, professionalismen och den ekonomiska hållbarheten inom den offentliga förvaltningen samt stärka goda styrelseformer på alla nivåer. Parlamentet efterlyser en förstärkning av personalförvaltningen, utvärderingssystemet för tjänstemän och den oberoende översynen av tillämpningen av lagstiftningen om offentlig anställning. Parlamentet uppmuntrar till ett slutförande av en omfattande reformstrategi inom den offentliga förvaltningen och att man fortsätter att främja en minskad polarisering och ökade kunskaper om EU:s lagstiftning och beslutsprocesser. Parlamentet betonar att det behövs stärkt offentlig integritet, bättre offentliga tjänster och effektivare förvaltning av offentliga resurser. Parlamentet begär att allmänhetens tillgång till tjänster och information ska förbättras och välkomnar i detta hänseende den nya lagen om tillgång till information. Parlamentet begär att ombudsmannen ska stärkas som institution genom att dess slutsatser och rekommendationer följs upp på tillbörligt sätt.

8.  Europaparlamentet betonar att man behöver ta itu med det fragmenterade systemet med lokalt självstyre och skapa ett funktionellt lokalt styre som kan möta medborgarnas behov genom effektivt tillhandahållande av offentliga tjänster. Parlamentet efterlyser en förstärkning av de lokala styrelseenheternas administrativa kapacitet, så att de kan utöva sina befogenheter och tillämpa lagstiftningen på ett ekonomiskt hållbart sätt. Parlamentet efterlyser också öppenhet, effektivitet och inkluderande i det lokala styret. Parlamentet noterar författningsdomstolens avgörande om den rättsliga invändningen mot reformen av den administrativa och territoriella indelningen av landet.

9.  Europaparlamentet framhåller vikten av de stundande lokalvalen och uppmanar de behöriga myndigheterna att genomföra rekommendationerna från ODIHR och den centrala valkommissionen. Parlamentet begär att man stärker valorganens oberoende och kapacitet.

10.  Europaparlamentet betonar att rättsstaten måste stärkas och rättsväsendet reformeras för att se till att medborgarna och näringslivet har förtroende för rättssystemet. Parlamentet välkomnar Albaniens åtagande om rättsliga reformer, men beklagar också djupt att det finns kvarstående brister i rättssystemets funktion, såsom politisering och begränsad ansvarsskyldighet, omfattande korruption, otillräckliga resurser och eftersläpningar. Parlamentet upprepar behovet att göra ytterligare ansträngningar för att trygga rättsväsendets oberoende, effektivitet och ansvarsskyldighet samt förbättra utnämning, befordran och det disciplinära systemetet för domare, åklagare och advokater. Myndigheterna uppmanas att fortsätta reformarbetet i konstruktivt samarbete med samtliga berörda parter, inbegripet relevanta organisationer i det civila samhället och med hjälp av Venedigkommissionen, genom att utarbeta och genomföra en långsiktig rättslig reformstrategi.

11.  Europaparlamentet påminner om det albanska parlamentets resolution från november 2013 om Albaniens europeiska integration, som innehöll rekommendationer om ett antal viktiga åtgärder, i huvudsak rörande rättsstaten. Parlamentet understryker vikten av en stark respekt för rättsstaten och oberoende och öppna rättsliga institutioner, såsom det högsta rättsrådet. Författningsdomstolens beslut i detta hänseende måste följas. De behöriga myndigheterna uppmanas att främja integriteten och oberoendet för centrala demokratiinstitutioner samt avpolitiseringen av rättsväsendet. De behöriga myndigheterna uppmanas också att utan onödigt dröjsmål ge upprättelse för offren för händelserna den 21 januari 2011.

12.  Europaparlamentet påpekar den otillfredsställande situationen avseende ungdomsrättsvården, och uppmanar de ansvariga myndigheterna att lägga fram planer för att förbättra situationen.

13.  Europaparlamentet är oroat över att korruptionen fortfarande är ett stort problem, även inom rättssystemet. Parlamentet uppmanar Albanien att intensifiera arbetet betydligt för att bekämpa korruption på alla nivåer och förbättra den rättsliga ramen, den institutionella kapaciteten och det interinstitutionella informationsutbytet och samarbetet. Parlamentet välkomnar utnämningen av den nationella samordnaren mot korruption, som ska samordna arbetet och övervaka genomförandet på central nivå, och efterlyser en omfattande och kraftfull strategi för korruptionsbekämpning samt åtgärdsplaner för perioden 2014–2020. Parlamentet upprepar behovet av att utarbeta en kraftfullare ram för bekämpning av korruption i vilken ett stort antal institutioner bör ingå. Det har tagits positiva steg i riktning mot ökad transparens, bland annat genom offentliggörandet av högt uppsatta tjänstemäns tillgångsdeklarationer och inrättandet av kontaktpunkter mot korruption vid samtliga fackministerier.

14.  Europaparlamentet upprepar att det behövs goda resultat i fråga om utredningar, åtal och fällande domar på alla nivåer, inbegripet korruptionsmål på hög nivå. Det är av avgörande betydelse att man ökar utredningarnas effektivitet och tillhandahåller tillräckliga resurser och tillräcklig utbildning samt specialiserad personal för att bekämpa korruption, särskilt på områdena offentlig upphandling, hälso- och sjukvård, skatter, utbildning, polis, tull och lokal förvaltning. Organisationerna i det civila samhället uppmuntras att delta och inta en övervakande roll i kampen mot korruption. Parlamentet efterlyser systematisk användning av förverkanden av brottslingars tillgångar, fällande domar för penningtvätt och ekonomiska utredningar. De behöriga myndigheterna uppmanas att stärka den befintliga lagstiftningen om skydd för visselblåsare.

15.  Europaparlamentet ser positiva tendenser i kampen mot organiserad brottslighet, och i synnerhet kampen mot människohandel och narkotikatillverkning, men oroas över att denna kamp trots allt är långt ifrån över. Parlamentet uppmärksammar de framgångsrika polisinsatser som gjorts på senare tid, men uppmanar Albanien att utveckla en heltäckande strategi och att vidta åtgärder för att avlägsna hinder för utredningarnas effektivitet i syfte att åstadkomma goda resultat genom sina utredningar, åtal och fällande domar på alla områden och nivåer. De olika organen bör samordnas, även på lokal nivå och även när det gäller regionalt och internationellt polissamarbete och rättsligt samarbete. Parlamentet rekommenderar ett stärkt samarbete i kampen mot narkotikahandel med partnerorgan på västra Balkan och organen i EU:s medlemsstater.

16.  Europaparlamentet lovordar ansträngningarna för att bekämpa människohandel, som fortsätter att vara ett allvarligt problem. De behöriga myndigheterna uppmanas att utveckla en omfattande strategi som är inriktad på offren, förbättra det interinstitutionella samarbetet och utöka åklagarnas, domarnas och polisens kapacitet. Parlamentet framhåller återigen behovet av kontinuerlig gemensam specialutbildning för åklagare, domare och poliser. Parlamentet välkomnar den albanska polisens och åklagarmyndighetens samarbete med EU-medlemsstaterna, vilket har gett goda resultat.

17.  Europaparlamentet lovordar ombudsmannen för hans arbete med att främja mänskliga rättigheter, för hans öppenhet gentemot utsatta personer och för hans samarbete med det civila samhällets organisationer. Parlamentet beklagar att ombudsmannens årsrapporter och särskilda rapporter inte har debatterats i parlamentet, och att de därför inte kan offentliggöras och inte är officiellt erkända. Parlamentet uppmanar regeringen och parlamentet att stärka oberoendet, effektiviteten och ändamålsenligheten hos institutioner för mänskliga rättigheter och att förbättra samarbetet med ombudsmannens kansli och ge det ytterligare stöd, både politiskt och ekonomiskt.

18.  Europaparlamentet understryker säkerhetsproblemen i samband med att utländska stridande återvänder. Parlamentet välkomnar åtgärder för att förebygga radikalisering och ta itu med företeelsen med utländska stridande. Parlamentet framhåller behovet av att genomföra strategin och handlingsplanen för kampen mot terrorismen. Parlamentet välkomnar utökningen av antalet anställda vid polisens terrorismbekämpningsenhet och uppmuntrar till en intensifiering av det regionala samarbetet i kampen mot terrorism. Parlamentet välkomnar det nya operativa avtalet som undertecknades med Europol och kräver att det tillämpas effektivt.

19.  Europaparlamentet betonar behovet av att utöka medborgarnas deltagande i det offentliga livet, den politiska planeringen och det politiska beslutsfattandet liksom i den europeiska integrationsprocessen, för att främja bred nationell konsensus om reformer och om anslutningsprocessen till EU. Parlamentet rekommenderar att man vidareutvecklar mekanismerna för samråd med (och mellan) det civila samhället och lokalsamhällen. Parlamentet är oroat över att politiseringen av organisationerna i det civila samhället kan minska deras möjligheter att stärka den demokratiska kulturen.

20.  Europaparlamentet lovordar den religiösa harmoni och det klimat av religiös tolerans och generellt sett goda relationer mellan etniska grupper som råder i landet. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att fortsätta att förbättra klimatet för integration och tolerans för landets alla minoriteter och understryker att samtliga minoriteter måste skyddas. Parlamentet uppmanar regeringen att efter ett brett samråd anta en vittomspännande lag om minoriteter för att åtgärda de befintliga rättsliga bristerna i enlighet med rekommendationerna från Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, att på ett effektivt sätt tillämpa lagen om skydd mot diskriminering samt att införa en solid rättspraxis mot diskriminering. Parlamentet lovordar den insats som kommissionären för skydd mot diskriminering gjort i kampen mot diskriminering, bl.a. könsdiskriminering, särskilt på arbetsmarknaden och vad gäller utbildning och tillgång till sociala tjänster. Parlamentet rekommenderar att ytterligare åtgärder vidtas för att förbättra levnadsförhållandena för den romska befolkningen genom att förbättra deras tillgång till registrering, boende, utbildning, arbetsmarknad samt sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster. Parlamentet betonar att romernas levnadsförhållanden behöver förbättras genom bättre samordning mellan centrala och lokala myndigheter och samarbete mellan ministerier.

21.  Europaparlamentet välkomnar upprättandet av det nationella rådet om jämställdhet och utnämningen av jämställdhetssamordnare inom samtliga fackministerier. Det behövs ytterligare åtgärder för att motverka våld i hemmet, kvinnors otillräckliga tillgång till rättvis prövning och könsdiskriminering på arbetsmarknaden. Parlamentet välkomnar inkluderandet av hbti-personer i strategin för social delaktighet 2015–2020, inrättandet av en arbetsgrupp för hbti-personers rättigheter inom ministeriet för sociala frågor och öppnandet av det första härbärget för hbti-personer. Parlamentet lovordar de ändringar av strafflagen som innebär att hatbrott och hatpropaganda på grund av sexuell läggning och könsidentitet straffbeläggs.

22.  Europaparlamentet uppmanar dessutom regeringen att utarbeta ett lagförslag om erkännande av könstillhörighet och se till att villkoren för erkännande av könstillhörighet uppfyller de krav som anges i Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2010) till medlemsstaterna om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Parlamentet anser att det är mer troligt att hbti-personers grundläggande rättigheter skyddas om de får tillgång till sådana rättsinstitut som sammanboende, registrerat partnerskap eller äktenskap och uppmanar de albanska myndigheterna att överväga dessa alternativ.

23.  Europaparlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att följa FN:s uppmaning och ombudsmannens rekommendationer om att skapa en homogen och tillförlitlig databas, aktivera det samordningsråd för kampen mot blodsfejder som inrättades 2005 och utarbeta en handlingsplan med inriktning på rättsstatliga aspekter i kampen mot blodsfejder.

24.  Europaparlamentet betonar att professionella, oberoende och pluralistiska public service-medier och privata medier är en hörnsten i en demokrati. Parlamentet oroas över den bristfälliga transparensen vad gäller mediernas ägande och finansiering. Parlamentet uppmanar Albanien att garantera fria arbetsförhållanden för journalister. Parlamentet betonar att ytterligare insatser krävs för att garantera medietillsynsmyndighetens och det statliga tv-bolagets oberoende. Den bristfälliga transparensen vad gäller mediernas ägande, finansiering, polarisering och självcensur är oroväckande. Parlamentet efterlyser bättre yrkesmässiga och etiska normer för journalister, och begär med kraft att man tillämpar förtalslagstiftningen på ett korrekt sätt. Parlamentet noterar att utnämningen av den nya ordföranden och de nya styrelseledamöterna till myndigheten för audiovisuella medier har ifrågasatts av oppositionen. Parlamentet uppmanar regeringen att garantera dess oberoende och stöd, så att myndigheten kan utföra sina uppgifter till fullo, bland annat när det gäller att underlätta den digitala övergången och att genomföra den audiovisuella medielagen.

25.  Europaparlamentet välkomnar att företagsklimatet och strävan efter en fungerande marknadsekonomi har förbättrats men begär att regeringen fortsatt tar itu med de brister som råder i fråga om verkställighet av avtal och rättsstatsprincipen och även vidtar åtgärder mot den omfattande informella ekonomin. Parlamentet efterlyser ytterligare reformer, så att man klarar sig i konkurrensen på den gemensamma europeiska marknaden. Regeringen uppmanas att stärka egendomsrätten och påskynda utformningen av en hållbar och sammanhängande politik för egendomslagstiftningen, återlämnande och kompensation. Parlamentet framhåller vikten av att skapa gynnsamma villkor för den privata sektorns utveckling och utländska direktinvesteringar.

26.  Europaparlamentet framhåller behovet av bättre utbildningar för att åtgärda kompetensglapp och öka anställbarheten, särskilt för ungdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med den albanska regeringen ta itu med de bristfälliga arbetsmarknadsvillkoren, bland annat den ökande arbetslösheten, och att erbjuda lösningar i linje med Europa 2020-strategin. Parlamentet välkomnar det vägledande strategidokumentet om Albanien (2014–2020) där det konstateras att utbildnings-, sysselsättnings- och socialpolitik måste stödjas genom föranslutningsinstrumentet.

27.  Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att utarbeta en nationell energistrategi med särskild tonvikt på förnybara energikällor och energitrygghet, inbegripet diversifiering av energikällor. Parlamentet anser att Albanien borde investera mer i projekt för förnybar energi och tillhörande infrastruktur. Parlamentet uppmanar Albanien att beakta vattenkraftsprojekts ekologiska konsekvenser för det nationella naturarvet. Parlamentet efterlyser efterlevnad av EU:s ramdirektiv om vatten för att se till att alla naturliga ytvatten har en god ekologisk och kemisk status.

28.  Europaparlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att utveckla heltäckande förvaltningsplaner för befintliga nationalparker med avseende på kvalitets- och förvaltningsriktlinjerna för skyddade områden av kategori II från Internationella naturvårdsunionens världskommission för skyddade områden. Parlamentet uppmanar myndigheterna att överge alla utvecklingsplaner som försämrar landets nätverk av skyddade områden, i synnerhet alla planer på att uppföra små- och storskaliga vattenkraftverk i nationalparker. Parlamentet kräver särskilt att myndigheterna omprövar planerna på att uppföra vattenkraftverk längs floden Vjosa och dess bifloder, eftersom dessa projekt skulle skada en av Europas sista omfattande, intakta och nästan naturliga flodekosystem.

29.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens fortsatt konstruktiva och proaktiva hållning i det regionala och bilaterala samarbetet. Parlamentet framhåller att detta är av avgörande betydelse för stärkandet av regional stabilitet, och lovordar den politiska viljan att förbättra förbindelserna med Serbien. Parlamentet uppmanar Albanien och Serbien till fortsatta handlingar och uttalanden som kan främja stabiliteten och samarbetet i regionen samt goda grannförbindelser. Parlamentet är upprört över uttalandena av Albaniens premiärminister i vilka han spekulerade kring enandet av albaner från Albanien och Kosovo. Parlamentet uppmuntrar Albanien att behålla sin konstruktiva hållning i regionen och att dela med sig av den kunskap och erfarenhet som man har fått under EU-anslutningsprocessen till de andra länderna i västra Balkan i syfte att intensifiera samarbetet och ytterligare stabilisera regionen. Parlamentet välkomnar att Albanien till fullo har anpassat sig till EU:s hållning i utrikespolitiska frågor, inbegripet EU:s restriktiva åtgärder mot Ryssland och landets deltagande i krishanteringsinsatser inom ramen för GSFP. Parlamentet uppmärksammar landets ambitioner som nuvarande tjänstgörande ordförande i den sydösteuropeiska samarbetsprocessen för att ytterligare främja dialogen mellan de deltagande länderna. Parlamentet uppmanar Albanien att delta aktivt i genomförandet av EU:s strategi för Adriatiska och Joniska havet.

30.  Europaparlamentet begär att det interparlamentariska samarbetet mellan EU och Albanien stärks, och rekommenderar att man i fortsättningen, i den mån det går, harmoniserar sammanträdeskalendern för den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Albanien och sammanträdeskalendern för högnivådialogen om de centrala prioriteringarna, för att stärka den parlamentariska granskningen av EU-anslutningsprocessen.

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Albaniens regering och parlament.


2014 års lägesrapport om Bosnien och Hercegovina
PDF 271kWORD 330k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om 2014 års framstegsrapport om Bosnien och Hercegovina 2014/2952(RSP)).
P8_TA(2015)0182B8-0359/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, som undertecknades den 16 juni 2008 och har ratificerats av samtliga EU-medlemsstater och av Bosnien och Hercegovina,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19 och 20 juni 2003 om västra Balkan och den tillhörande bilagan Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 oktober, den 17–18 november och den 15 och 16 december 2014,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2014 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–2014 (COM(2014)0700), åtföljt av kommissionens arbetsdokument om 2014 års framstegsrapport om Bosnien och Hercegovina (SWD(2014)0305) samt det vägledande strategidokument om Bosnien och Hercegovina (2017–2014) som antogs den 15 december 2014,

–  med beaktande av det skriftliga åtagande om EU-integration som Bosnien och Hercegovinas presidentråd gjorde den 29 januari 2015 och som godkändes av Bosnien och Hercegovinas parlament den 23 februari 2015,

–  med beaktande av rådets beslut av den 19 januari 2015 att utse Lars-Gunnar Wigemark till EU:s särskilde representant och ordförande för delegationen för Bosnien och Hercegovina,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Bosnien och Hercegovina,

–  med beaktande av det arbete som gjorts av Cristian Dan Preda såsom utskottets för utrikesfrågor ständige föredragande för Bosnien och Hercegovina,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU har vid upprepade tillfällen uttalat sitt entydiga åtagande för Bosniens och Hercegovinas europeiska utsikter och för landets territoriella integritet, suveränitet och enhet.

B.  EU har erbjudit Bosnien och Hercegovina en ny möjlighet som bygger på en samordnad strategi som är utformad för att hjälpa landet att återuppta sin reformprocess, förbättra den sociala och ekonomiska situationen och närma sig EU. Ett lika entydigt åtagande och engagemang krävs nu av landets politiska eliter. Anslutningen till EU är en allomfattande process som berör hela landet och alla dess invånare och kräver en nationell samsyn om reformagendan.

C.  Den överdrivet invecklade och ineffektiva uppläggningen av landets institutioner, bristen på tillräcklig samverkan och samordning mellan landets politiska ledare och myndigheterna på alla nivåer samt avsaknaden av gemensam vision och politisk vilja har, tillsammans med etnocentriska attityder, varit ett svårt hinder mot framstegen i Bosnien och Hercegovina. Politiska och etniska meningsskiljaktigheter har haft en allvarlig negativ inverkan på arbetet i församlingarna på nationell nivå.

D.  Det utdragna politiska dödläget utgör ett svårt hinder för att landet ska stabiliseras och utvecklas och leder dessutom till att invånarna fråntas möjligheten till en framtid i trygghet och välstånd. Politisk tröghet, arbetslöshet och mycket höga korruptionsnivåer, i förening med missnöje med de politiska eliterna, ledde till sociala oroligheter som i februari 2014 spred sig från Tuzla genom hela landet.

E.  EU har satt rättsstatsprincipen i fokus för sin utvidgningsprocess. Framsteg på dessa områden kräver ett starkt politiskt stöd.

F.  Korruptionen är utbredd, den offentliga förvaltningen är splittrad, de många olika rättssystemen utgör en utmaning, mekanismerna för samarbete med det civila samhället är fortfarande svaga, mediesituationen är polariserad och lika rättigheter garanteras inte för alla konstituerande folk och alla medborgare.

G.  Över 50 procent av Bosnien och Hercegovinas statsinkomster går åt till att underhålla förvaltningen på en rad olika nivåer. Bosnien och Hercegovina är det europeiska land som har lägst rangordning enligt Världsbankens indikatorer för hur lätt det är att göra affärer och ett av de lägst rangordnade i Corruption Perception Index. Bosnien och Hercegovina har den högsta nivån av ungdomsarbetslöshet i Europa (59 procent av arbetskraften i åldern 15–24 år).

1.  Europaparlamentet välkomnar att rådet reagerat positivt på parlamentets uppmaning om att omforma EU:s strategi gentemot Bosnien och Hercegovina. Parlamentet uppmanar de nya ledarna i Bosnien och Hercegovina att helhjärtat gå in för att genomföra de institutionella, ekonomiska och sociala reformer som behövs för att invånarna i Bosnien och Hercegovina ska kunna leva ett bättre liv och för att framsteg ska kunna göras på väg mot EU-medlemskap. Parlamentet påpekar att det kommer att behövas betydande framsteg när det gäller genomförandet av reformagendan, inbegripet tillväxt- och sysselsättningspakten, för att EU ska ta en medlemskapsansökan i beaktande. Parlamentet understryker att Bosnien och Hercegovina, precis som alla andra (potentiella) kandidatländer, bör bedömas efter sina egna meriter, samt att tidsplanen för anslutningen bör avgöras av hur snabbt och väl de nödvändiga reformerna genomförs.

2.  Europaparlamentet betonar att kommissionen bör ägna särskild uppmärksamhet åt verkställandet av domen i Sejdić och Finci-målet när den på uppmaning av rådet ska utarbeta ett yttrande över en ansökan om EU-medlemskap. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara redo att underlätta ett avtal om genomförande av Sejdić och Finci-domen för att garantera lika rättigheter för alla medborgare och att bidra till att genomföra målen för EU-agendan, bland annat ett fungerande system för god samhällsstyrning, demokratisk utveckling och ekonomiskt välstånd samt respekt för mänskliga rättigheter.

3.  Europaparlamentet stöder starkt Bosnien och Hercegovinas europeiska integration och anser att EU:s förstärkta åtaganden bör fokusera bland annat på samhällsekonomiska frågor, företagsklimatet, de institutionella ramarna, rättsstatligheten och styrelseformerna, politiken för säkerställande av att lagstiftningen efterlevs, ett oberoende rättsväsende, korruptionsbekämpning, reform av den offentliga förvaltningen, det civila samhället och ungdomarna, samtidigt som EU:s villkor för anslutning förblir oförändrade. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen och medlemsstaterna att behålla en samordnad, bestående och konsekvent inriktning från EU:s sida, och att visa att Bosnien och Hercegovinas integration prioriteras i EU:s utrikespolitik. Parlamentet påpekar att EU bör sträva efter att sammanföra alla ekonomiska bidragsgivare för att stödja ett ändamålsenligt genomförande av den nya strategin och av det skriftliga åtagandet.

4.  Europaparlamentet välkomnar det skriftliga åtagande om EU-integration som Bosnien och Hercegovinas presidentråd antagit och som undertecknats av ledarna för samtliga politiska partier och godkänts av parlamentet den 23 februari 2015, om att vidta åtgärder för att få institutionerna att fungera väl och effektivt, inleda reformer på alla styrelsenivåer och påskynda försoningsprocessen och förstärka den administrativa kapaciteten. Parlamentet erkänner att åtagandet öppnat vägen för rådets överenskommelse den 16 mars 2015 om att gå vidare med att ingå stabiliserings- och associeringsavtalet och låta det träda i kraft. Parlamentet välkomnar att stabiliserings- och associeringsavtalet är avsett att träda i kraft den 1 juni 2015, eftersom detta kommer att göra det möjligt för Bosnien och Hercegovina och EU att samarbeta närmare och fördjupa sina förbindelser. Parlamentet uppmanar alla politiska ledare att grundligt och effektivt genomföra åtagandet, framför allt genom att stärka rättsstaten och kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Parlamentet erinrar om att politiskt engagemang och verkligt egenansvar för reformprocessen är viktigt och uppmanar Bosnien och Hercegovinas nya ledare att tillsammans och särskilt att det civila samhället medverkar i reformprocessen.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den förklaring som antogs den 25 april 2015 på en kongress hållen av Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) i östra Sarajevo, med dess krav på bland annat en folkomröstning om självständighet för Republika Srpska 2018. Parlamentet understryker att Daytonavtalet inte ger Republika Srpska någon rätt till utträde och erinrar om att alla politiska krafter, alltså också SNSD, i och med att det skriftliga åtagandet antagits, förbundit sig att respektera Bosniens och Hercegovinas suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende. Parlamentet uppmanar de nya politiska ledarna att avhålla sig från splittrande nationalistisk och separatistisk retorik som polariserar samhället och att seriöst inleda reformer som kommer att förbättra levnadsförhållandena för Bosniens och Hercegovinas medborgare, skapa en demokratisk, inkluderande och fungerande stat samt föra landet närmare EU.

6.  Europaparlamentet uppmanar de politiska ledarna att prioritera inrättandet av en effektiv samordningsmekanism som ändamålsenligt sammanför institutioner på alla styrnivåer, för att en anpassning till och ett genomförande av EU:s regelverk ska ske i hela landet, i invånarnas intresse och för att främja deras välfärd. Utan en sådan mekanism kommer EU-anslutningsprocessen att förbli blockerad, eftersom landets organisation i dagsläget är alltför ineffektiv och inte fungerar som den ska. Parlamentet betonar att inrättandet av en sådan mekanism skulle göra det möjligt för Bosnien och Hercegovina att dra full nytta av tillgänglig finansiering. Parlamentet betonar behovet av att vidta konkreta reformåtgärder och ge landet och dess medborgare en tydlig kurs.

7.  Europaparlamentet betonar att tillgodoseendet av invånarnas socioekonomiska behov måste prioriteras. Parlamentet anser dock att man jämsides med detta absolut måste fortsätta med politiska reformer och en demokratisering av det politiska systemet och understryker att ekonomiskt välstånd är möjligt endast om det grundas på ett samhälle och en stat som är demokratiska och inkluderande. Parlamentet betonar också att Bosnien och Hercegovina inte kommer att kunna bli kandidat för EU-medlemskap förrän det införts lämpliga institutionella förutsättningar. Parlamentet konstaterar att en författningsreform för att befästa, effektivera och stärka de institutionella ramarna fortfarande står i centrum för arbetet med att göra Bosnien och Hercegovina till en effektiv, inkluderande och fullt fungerande stat. Parlamentet erinrar om att man vid den framtida författningsreformen också bör beakta principerna om federalism, decentralisering, subsidiaritet och legitim representation för att säkerställa en effektiv och smidig process för Bosnien och Hercegovinas integration i EU. Parlamentet uppmanar med kraft alla politiska ledare att arbeta för att införa de nödvändiga förändringarna.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att påskynda genomförandet av projekt inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) och stärka den ekonomiska styrningen. Inaktivitet kan tyvärr få konsekvenser för tilldelningen av EU-medel för den politiska och samhällsekonomiska utvecklingen inom ramen för det andra föranslutningsinstrumentet (IPA II). De behöriga myndigheterna uppmanas med kraft att enas om landsomfattande sektoriella strategier, särskilt inom de prioriterade områdena transporter, energi, miljö och jordbruk, eftersom detta är centrala krav för att man ska kunna få full finansiering genom föranslutningsinstrumentet.

9.  Europaparlamentet ser med glädje att valet i oktober 2014 genomfördes på ett korrekt sätt. Det kan dock noteras att det var andra gången i rad som ett val genomfördes utan att alla medborgare hade möjlighet att ställa upp som kandidater för alla befattningar. Parlamentet betonar den stora vikten av att snabbt inrätta alla nya parlamentsorgan och ledningsgrupper på alla nivåer. De nya ledarna uppmanas med kraft att beakta den allmänna, lika och direkta rösträtten och att försöka nå ut till folket, kommunicera med det civila samhället och ge ansvarfulla och omedelbara svar på medborgarnas legitima önskemål. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att undersöka de mycket allvarliga anklagelserna om att Republika Srpskas premiärminister medverkat till köp av röster från två parlamentsledamöter som inte tillhör hennes parti för att vinna en majoritet i Republika Srpskas nationalförsamling.

10.  Europaparlamentet välkomnar den överväldigande nationella och internationella solidariteten, bland annat inom ramen för EU:s program för sanering efter översvämningar, i samband med naturkatastroferna under 2014. Parlamentet välkomnar att EU, på begäran av Bosnien och Hercegovina, omedelbart vidtog omfattande räddnings- och hjälpåtgärder och organiserade en givarkonferens i juli 2014 med kommissionen som värd och Frankrike och Slovenien som medorganisatörer. Parlamentet betonar att kommissionen inbjudit Bosnien och Hercegovina att gå med i unionens civilskyddsmekanism. Nu behövs effektiva och samordnade förebyggande åtgärder på alla nivåer för att åtgärda följderna av dessa katastrofer och förhindra liknande i framtiden. Parlamentet välkomnar de många positiva exemplen på mycket nära samarbete och stöd mellan olika etniska grupper efter översvämningarna som ett tecken på att försoning är möjlig. Parlamentet anser att regionalt samarbete och nära förbindelser med grannländerna är väsentliga för bemötandet av sådana katastrofer i framtiden.

11.  Europaparlamentet erinrar om att en professionell och effektiv offentlig förvaltning som är baserad på meriter utgör grunden för integrationsprocessen, både för Bosnien och Hercegovina och för varje land som strävar efter att bli EU-medlem. Parlamentet är allvarligt oroat över att den offentliga förvaltningen, som är avsedd att hjälpa Bosnien och Hercegovina gå framåt på väg mot EU-medlemskap och förbättra invånarnas levnadsförhållanden, fortfarande är uppsplittrad och politiserad och fungerar illa. Oron gäller bland annat förvaltningens finansiella hållbarhet och risken att avsaknaden av politisk vilja att reformera den kommer att påverka tillhandahållandet av offentliga tjänster. Parlamentet uppmanar med kraft alla behöriga aktörer att anta en ny strategi för reform av den offentliga förvaltningen och en handlingsplan för tiden efter 2014, för att förenkla den tillkrånglade institutionella strukturen, rationalisera kostnaderna och få staten att fungera bättre.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att göra korruptionsbekämpningen till en absolut prioritet, eftersom den ännu inte lett till några tillfredsställande förbättringar och eftersom korruptionen påverkar alla sektorer, bland dem också hälso- och sjukvården samt undervisningsväsendet, vilket leder till att de mest sårbara människorna utnyttjas och pessimismen ökar, tillsammans med att allt fler invånare mister förtroendet för institutionerna. Det behövs effektiva antikorruptionsmekanismer och oberoende rättslig uppföljning samt öppna samråd med alla berörda parter, vilket borde kunna garantera att man i tid kan anta nya strategiska ramar för perioden 2015–2019. Parlamentet uppmanar överlag till ett effektivt genomförande av åtgärderna mot korruption. Parlamentet välkomnar att en rad lagar antagits för att motverka korruptionen, inklusive för att främja skydd av personer som slår larm om missförhållanden, och att skyddsorgan inrättats på nationell nivå. Parlamentet fördömer alla försök att undergräva de befintliga rättsstatsprinciperna och är oroat över att den nya lagstiftningen om intressekonflikter försvagar de rättsliga ramarna och utgör ett steg tillbaka när det gäller att förebygga intressekonflikter, genom att den ökar risken för politisk inblandning och inte ger några incitament för tjänstemännen att efterleva bestämmelserna. De parlamentariska organen för förebyggande av intressekonflikter behöver förstärkas. De behöriga myndigheterna uppmanas med kraft att förbättra resultaten när det gäller effektiva utredningar, lagföringar och fällande domar i samband med större korruptionsfall, särskilt inom ramen för offentlig upphandling och privatisering.

13.  Europaparlamentet är fortfarande allvarligt bekymrat över rättsväsendets ineffektivitet, risken för politisk inblandning i domstolarnas arbete, politiseringen av utnämningar, en splittrad budgetprocess för domstols- och åklagarväsendet samt risken för intressekonflikter inom domstolsväsendet. Parlamentet uppmanar med kraft landets nya ledare att genomföra strukturella och institutionella reformer och då bland annat ta upp frågan om harmonisering av de fyra olika rättssystemen. Ledarna uppmanas även att ta till sig kommissionens rekommendationer, till exempel avseende institutionella reformer av de rättsliga institutionerna på nationell nivå, och rekommendationen om antagande av en domstolslag för Bosnien och Hercegovina. Det kommande ministerrådet uppmanas med kraft att anta den redan utarbetade nya strategin för en reform av rättsväsendet. Parlamentet upprepar sitt stöd för ombudsmannaämbetet. Parlamentet konstaterar att Republika Srpska fortfarande har kvar moratoriet för dödsstraff i sin statsförfattning och uppmanar med kraft myndigheterna i Republika Srpska att utan ytterligare dröjsmål avskaffa dödsstraffet.

14.  Europaparlamentet är oroat över att tillgången till kostnadsfri rättshjälp är mycket begränsad och att rätten att få rättshjälp fortfarande inte är helt lagfäst i hela Bosnien och Hercegovina, vilket begränsar rätten till rättslig prövning för de mest utsatta. De behöriga myndigheterna uppmanas att anta en lag om kostnadsfri rättshjälp på nationell nivå och tydligt definiera det civila samhällets roll i tillhandahållandet av den.

15.  Europaparlamentet välkomnar att den strukturerade dialogen mellan EU och Bosnien och Hercegovina om rättsliga frågor utvidgats till att omfatta andra rättssäkerhetsfrågor, särskilt korruption och diskriminering, och att man ser vissa positiva resultat i det regionala samarbetet, behandlingen av krigsbrott och yrkeskunskapen och effektiviteten inom domstolsväsendet. Parlamentet välkomnar att det civila samhället har inbegripits i processen. Parlamentet noterar att villkoren i flera domstolar i landet har förbättras, även när det gäller vittnesskydd.

16.  Europaparlamentet är oroat över att vissa uttalanden har ifrågasatt legitimiteten i domar som avkunnats av Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty), vilket även innebär att domstolen i Haag ifrågasätts. Parlamentet efterlyser ett starkare vittnesskydd och en förbättring av det arbete som görs av åklagarämbetet i Bosnien och Hercegovina genom en översyn av behandlingen av krigsbrottsfall i kategori II. Framstegen med att minska eftersläpningen inom kategorin krigsbrottmål välkomnas. Parlamentet noterar att lagföringen av krigsbrott som omfattar sexuellt våld har ökat och önskar att denna process fortsätter i framtiden. Parlamentet betonar att de behöriga myndigheterna bör anta det sedan länge pågående statliga programmet om en förbättrad ställning för offren för sådana brott, bland annat i fråga om deras rätt till kompensation, och ordna så de får effektiv tillgång till rättslig prövning och så att stadgandena om sexuellt våld i Bosnien och Hercegovinas strafflag stämmer överens med internationella normer.

17.  Europaparlamentet är oroat över det fortsatt höga antalet saknade personer och de långsamma framstegen i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar myndigheterna att inleda ett intensivt samarbete mellan landets två entiteter och arbeta mer för att söka efter de saknade.

18.  Europaparlamentet minns alla offer för folkmordet i Srebrenica 1995 och framför sina djupa kondoleanser till familjerna och de överlevande. Parlamentet uttrycker sitt stöd för sammanslutningar som organisationen Srebrenica- och Zepa-enklavernas mödrar för deras centrala roll i att öka medvetenheten och bygga en bredare grund för försoning mellan alla medborgare i landet. Alla medborgare i Bosnien och Hercegovina uppmanas att ta den tjugonde årsdagen efter Srebrenicamassakern som tillfälle att öka försoningen och samarbetet, eftersom det är viktiga förutsättningar för att alla länder i regionen ska gå vidare på sin europeiska bana.

19.  Europaparlamentet noterar med oro att det fortfarande finns 84 500 internflyktingar och 6 853 flyktingar i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet är oroat över kränkningarna av de återvändandes rättigheter i Republika Srpska, men välkomnar dock de nya bestämmelser som antagits av federationens parlament och som gör det möjligt för dem som återvänder från Republika Srpska att ta del av pensionsförmåner och hälsovård i federationen och anser samtidigt att det är viktigt att alla medborgare kan få socialbidrag på lika villkor. Alla förvaltningsnivåer, särskilt myndigheterna i Republika Srpska, uppmanas att underlätta och påskynda internflyktingarnas och flyktingarnas återvändande genom att införa och genomföra alla nödvändiga rättsliga och administrativa åtgärder. Parlamentet uppmanar med kraft till samarbete i denna fråga och till att lämpliga förutsättningar ska beredas för att de på fredlig väg och med framgång ska kunna återintegreras. Parlamentet vill att den reviderade strategin ska tillämpas effektivt när det gäller bilaga VII till Daytonavtalet, och hoppas på ett fortsatt gott regionalt samarbete inom ramen för processen för att genomföra Sarajevoförklaringen. Man måste snabbt utforma en övergripande strategi för att ta itu med det återstående minröjningsarbetet, så att landet kan vara fritt från minor senast 2019.

20.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt stöd för viseringsliberaliseringen som medfört påtagliga positiva effekter för Bosnien och Hercegovinas medborgare. Parlamentet upprepar sitt åtagande om att värna om viseringsfrihet för medborgarna i länderna på västra Balkan. Parlamentet efterlyser samtidigt åtgärder på nationell nivå, särskilt socioekonomiska åtgärder för mer utsatta grupper, samt aktiva åtgärder för ökat samarbete och informationsutbyte för att slå ned på nätverk för organiserad brottslighet och förstärka gränskontroller och informationskampanjer. Kommissionen uppmanas att vidta åtgärder för att bevara integriteten för ordningen för viseringsfriheten och i samarbete med medlemsstaterna ta itu med eventuella missbruk av EU:s asylsystem.

21.  Europaparlamentet konstaterar att bekämpning av organiserad brottslighet och korruption är grundläggande motmedel mot att brottslighet vinner insteg i politiken, rättsväsendet och ekonomin. Parlamentet noterar att vissa framsteg har gjorts i kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorismen. Parlamentet erinrar om betydelsen av att följa rekommendationerna från Gruppen av stater mot korruption (Greco) och oroar sig över rapporterna om tilltagande radikalisering av ungdomar i Bosnien och Hercegovina, av vilka ganska många anslutit sig till Isils terroriststridande, jämfört med i andra länder i regionen. Myndigheterna uppmanas att ändra strafflagen så att finansiering av terrorism i högre grad betraktas som ett brott. Parlamentet välkomnar att strafflagen ändrats för att hindra religiös radikalisering, så att det nu är förbjudet och straffbart att ansluta sig till paramilitära grupper. Parlamentet betonar även vikten av att förhindra alla former av extremism och våldsbejakande radikalisering. Parlamentet välkomnar även de omfattande polispådragen i hela Bosnien och Hercegovina som lett till gripanden av personer som misstänks för att organisera, stödja och finansiera terroristverksamhet, inbegripet utländska stridande. Parlamentet vill att ett stadgande om hatbrott tas med i Bosnien och Hercegovinas strafflag. Parlamentet berömmer de berörda organen i landet för att de visat prov på yrkeskunskap i sina beslutsamma insatser mot de växande säkerhetshoten. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja de behöriga myndigheterna i deras arbete med att få bukt med alla hot mot säkerheten och från terroristers sida.

22.  Europaparlamentet fördömer med kraft terroristattacken som begicks den 27 april 2015 mot en polisstation i Zwornik, en stad i östra Bosnien där en polisman miste livet och två andra skadades. Parlamentet uttrycker sitt deltagande med offren och deras familjer. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag den våldsamma extremistiska ideologi som ligger bakom denna attack. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna, ansvariga säkerhetsorgan och rättsliga institutioner att samarbeta i genomförandet av en snabb och noggrann undersökning och att förhindra framtida attacker. Parlamentet uttrycker förhoppningen att institutioner och medborgare i Bosnien och Hercegovina kommer att tillsammans bekämpa terroristhotet och extremistiskt våld.

23.  Europaparlamentet konstaterar att Bosnien och Hercegovina fortsätter att vara ett ursprungs-, transiterings- och bestämmelseland för människohandel. Parlamentet rekommenderar för myndigheterna att vidta verkningsfulla åtgärder, också genom lagstiftning, mot narkotikahandel och människohandel samt att erbjuda skydd åt offren för människohandel.

24.  Europaparlamentet anser att det civila samhället måste få en utökad roll genom att man låter det fungera som ett språkrör för allmänheten, särskilt ungdomarna, såsom under fjolårets ”plenarsessioner”. Parlamentet påminner om att det civila samhället kan komplettera utvecklingen av ett socialt sammanhållet och demokratiskt samhälle genom att tillhandahålla viktiga sociala tjänster och konstaterar att det civila samhällets företrädare bör spela en viktig roll för att underlätta EU-anslutningsprocessen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta göra europeiska medel tillgängliga för det civila samhällets organisationer och konstaterar att de institutionella mekanismerna för samarbete med det civila samhället fortfarande är svaga och hindrar utveckling av en mer inkluderande och lyhörd deltagandedemokrati i hela landet. Parlamentet efterlyser därför mekanismer för offentligt samråd, som är öppna och har plats för alla och där alla offentliga intressenter medverkar, så att det skapas en ram för offentlig debatt om viktiga lagstiftningsbeslut och för antagandet av en nationell strategi för det civila samhället. Parlamentet är bekymrat över de rapporterade fallen av hot under fjolårets sociala oro.

25.  Europaparlamentet anser det absolut nödvändigt att främja ett inkluderande och tolerant samhällsklimat i Bosnien och Hercegovina, som skyddar och främjar minoriteters och utsatta gruppers rättigheter. Parlamentet erinrar om att det leder till öppen diskriminering av invånarna i Bosnien och Hercegovina om inte domen i Sejdić och Finci-målet verkställs. Parlamentet uppmanar med kraft till en starkare ställning för ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna och till att det, i samarbete med det civila samhället, utarbetas en strategi på statsnivå mot alla former av diskriminering. De behöriga myndigheterna uppmanas att ytterligare harmonisera lagstiftningen med EU-rätten, särskilt genom att ta med ålder och funktionshinder bland diskrimineringsgrunderna, såsom det framhålls i den strukturerade dialogen. Parlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovinas ministerium för mänskliga rättigheter att utan ytterligare dröjsmål tillsätta en arbetsgrupp för att göra utkast till ändringar i landets lag mot diskriminering. Parlamentet oroas över att det fortfarande är vanligt med hatpropaganda, hatbrott, hot, trakasserier och diskriminering mot hbti-personer. Myndigheterna uppmuntras att genomföra insatser för att öka medvetenheten om hbti-personer i rättsväsendet, brottsbekämpande myndigheter och bland allmänheten. Parlamentet anser det även oroande att diskriminering på religiösa grunder fortfarande rapporteras.

26.  Europaparlamentet beklagar djupt den fortgående marginaliseringen och diskrimineringen av romer. Parlamentet lovordar de framsteg som gjorts med att tillgodose romernas bostadsbehov, men uppmuntrar dock till vidtagande av ytterligare åtgärder för att förbättra romernas levnadsförhållanden genom att ge dem bättre tillgång till sysselsättning, hälsa och utbildning.

27.  Europaparlamentet konstaterar att det finns lagstiftning som ska garantera kvinnors rättigheter och jämställdhet, men att endast begränsade framsteg har gjorts med genomförandet av dessa lagar. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att genom aktivt förebyggande arbete få flera kvinnor att delta i politiken och i arbetslivet samt att bekämpa diskriminering på arbetsmarknaden till följd av moderskap, att förbättra kvinnornas sociala och ekonomiska situation, att främja, skydda och stärka kvinnors rättigheter och överlag öka allmänhetens medvetenhet om och förståelse för kvinnors rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att anta en strategi för genomförandet av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet och inrätta ett harmoniserat system för övervakning och insamling av uppgifter om fall av våld mot kvinnor.

28.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Bosnien och Hercegovina att så snabbt som möjligt inkludera sexuell läggning och könsidentitet i lagen om hatbrott och därmed göra det möjligt att döma människor som utövar olika former av förtryck baserade på sexuell läggning eller könsidentitet.

29.  Europaparlamentet noterar att det finns lagstiftning om yttrandefrihet, men oroar sig dock över att medierna utsätts för politiska och ekonomiska påtryckningar, samt över fall av hot och skrämseltaktik mot journalister och redaktörer, bland annat strax före valen. Parlamentet fördömer försöken att undergräva gällande regler, eftersom de skulle kunna få förödande konsekvenser för yttrandefriheten och mediefriheten, också på internet, och betonar att händelser som polisens tillslag mot Klix.ba-kontoret i Sarajevo och att Republika Srpskas nationalförsamling nyligen antog den kontroversiella lagen om allmän ordning och säkerhet väcker allvarliga farhågor om yttrandefriheten och mediefriheten i landet, också i de sociala medierna. Parlamentet betonar att mediernas möjlighet att arbeta utan fruktan är grundläggande för en sund demokrati. Parlamentet yrkar på full respekt för yttrandefriheten och mediefriheten samt på att journalister ska kunna få information om frågor av allmänt intresse, och betonar att en stabil och hållbar finansiering, redaktionellt oberoende samt mångfald på alla officiella språk och pluralism är väsentligt för public service-medier. Parlamentet uppmanar myndigheterna att täppa alla kryphål i lagstiftningen som systematiskt hindrar fullständig insyn i vilka som äger medierna, samt att utarbeta en förordning för att otillbörlig politisk inblandning inte ska komma på fråga. De behöriga myndigheterna uppmanas att skydda public service-programföretagens politiska, institutionella och ekonomiska oberoende och att harmonisera enheternas lagstiftning om radio och tv i allmänhetens tjänst med den nationella lagstiftningen. Direktören för Bosnien och Hercegovinas granskningsnämnd för kommunikationsorganen måste utses på grundval av sina meriter.

30.  Europaparlamentet förblir oroat över att barn i offentliga skolor fortsättningsvis utsätts för segregering på grundval av etnisk härkomst. Parlamentet konstaterar att förekomsten av tre olika läroplaner hindrar gemensamma, inkluderande och objektiva studier av den gemensamma historien och de senaste historiska händelserna och uppmanar myndigheterna med kraft att effektivt förverkliga principer om inkluderande undervisning, också för barn med funktionsnedsättningar. Parlamentet uppmanar landets nya ledare med kraft att utan ytterligare dröjsmål arbeta för ett inkluderande och icke-diskriminerande undervisningsväsen i bägge entiteterna och i distriktet Brcko samt att få bort segregeringen av olika etniska grupper och gå vidare med reformen av undervisningsväsendet, för att höja undervisningens standard och införa en gemensam läroplan. Ledarna uppmanas också att intensifiera genomförandet av handlingsplanen för romska barns utbildningsbehov och integreringen av dessa barn i utbildningssystemet.

31.  Europaparlamentet erinrar om att protesterna i februari 2014 klart visade att folket i Bosnien och Hercegovina ville ha samhällsekonomiska reformer i landet. Parlamentet är övertygat om att genomförandet av åtgärder på de sex nyckelområdena för reformer inom tillväxt- och sysselsättningspakten kommer att sätta fart på de samhällsekonomiska reformer som gått i stå, och även stimulera tillväxt och sysselsättning samt reformer av den offentliga upphandlingen. De nya regeringarna på nationell nivå samt på entitets- och kantonnivå uppmanas att i nära samarbete göra den ekonomiska styrningen och pakten till en nyckelprioritering i reformarbetet. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare utveckla och genomföra ett ekonomiskt reformprogram.

32.  Europaparlamentet anser att Bosnien och Hercegovina har gjort få framsteg mot att bli en fungerande marknadsekonomi. Parlamentet betonar vikten av att kunna hantera konkurrenstryck och marknadskrafter. Parlamentet är oroat över att de stora svagheterna när det gäller företagsklimatet fortsätter att inverka negativt på utvecklingen i den privata sektorn och på utländska direktinvesteringar. De behöriga myndigheterna uppmanas med kraft att ta itu med den svaga tillämpningen av rättsstatsprincipen, den stora informella sektorn och de höga korruptionsnivåerna, som har negativ inverkan på företagsklimatet. Parlamentet yrkar på att Solvens II-direktivet genomförs.

33.  Europaparlamentet betonar behovet av att reformera och harmonisera de oenhetliga socialförsäkringssystemen utifrån medborgarnas behov för att behandla alla medborgare lika, minska fattigdomen och utveckla ett socialt skyddsnät som är bättre avpassat för de fattiga och socialt utestängda. Parlamentet framhåller att ekonomiskt välstånd och utsikter till arbete, särskilt för unga, är avgörande för utvecklingen i landet. Regeringarna uppmanas att reformera arbetsmarknaden för att åtgärda den mycket höga arbetslöshetsnivån, med fokus på ungdoms-, kvinno- och långtidsarbetslösheten. Parlamentet noterar att arbetstagar- och fackföreningsrättigheterna fortfarande är begränsade. Myndigheterna uppmuntras att ytterligare förbättra och harmonisera dessa lagar i hela landet. Parlamentet betonar behovet av att förbättra utbildningen för att avhjälpa kompetensglapp och öka framför allt de ungas anställbarhet.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av harmonisering och förbättring av fackliga rättigheter och regler för arbetsvillkor som i dag inte håller en jämn nivå över samtliga sektorer. Parlamentet noterar också att sociala förmåner och pensioner inte är likvärdigt fördelade för alla.

35.  Europaparlamentet noterar att det skett få framsteg på miljö- och klimatförändringsområdet, och uppmanar myndigheterna att öka miljöskyddet i överensstämmelse med EU:s standarder. Parlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovina att fullgöra alla avtalsenliga skyldigheter enligt fördraget om energigemenskapen och stabiliserings- och associeringsavtalet och säkerställa en lämplig och snabb tillnärmning till EU:s regelverk på miljöns område, också genom att förebygga alltför stora luftföroreningar från oljeraffinaderiet i Bosanski Brod. Parlamentet framhåller att Bosnien och Hercegovina fullständigt måste genomföra sina skyldigheter enligt konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbo 1991) och protokollet om strategiska miljöbedömningar (Kiev 2003), vilket också gäller verksamheter i området kring floderna Neretva och Trebišnjica.

36.  Europaparlamentet ser positivt på Bosnien och Hercegovinas konstruktiva och proaktiva politik för att främja regionalt samarbete, och välkomnar att det ofta görs gemensamma gränspatruller tillsammans med grannländerna. Parlamentet betonar att goda grannförbindelser är av allra största betydelse. De nya ledarna uppmanas att fortsätta och öka ansträngningarna att lösa återstående gräns- och egendomsfrågor med grannländerna. Bosnien och Hercegovina uppmuntras att slutföra gränsdragningsprocessen med Montenegro i god anda på grundval av den överenskommelse som uppnåddes i maj 2014.

37.  Europaparlamentet beklagar att synsätten på vilken utrikespolitik Bosnien och Hercegovina ska föra har fortsatt att skilja sig åt, vilket lett till att utrikespolitiken inte anpassats i särskilt hög grad (52 %) till EU:s ståndpunkter. Parlamentet erinrar om att det är av yttersta vikt att Bosnien och Hercegovina har en enhetlig utrikespolitik. Parlamentet är oroat över konsekvenserna av att Ryssland avvisat det fredsgenomförande rådets standardformuleringar om Bosnien och Hercegovinas territoriella integritet och över Rysslands negativa uttalanden om Bosnien och Hercegovinas strävan efter EU-medlemskap. Parlamentet välkomnar operation Altheas fortsatta närvaro, som en del av ett förnyat FN-mandat, med fokus på kapacitetsuppbyggnad och utbildning.

38.  De nyvalda institutionerna i Bosnien och Hercegovina uppmanas att ta det tillfälle i akt som erbjuds av EU :s nya strategi och att ingå avtalet om anpassning av stabiliserings- och associeringsavtalet och interimsavtalet, med beaktande av Kroatiens anslutning till EU och av upprätthållandet av traditionell handel.

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, Bosnien och Hercegovinas presidentråd, Bosnien och Hercegovinas ministerråd, Bosnien och Hercegovinas parlamentariska församling samt regeringarna och parlamenten i Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska samt regeringarna i tio län/kantoner.


Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2013
PDF 389kWORD 344k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om Europeiska investeringsbanken – Årsrapport för 2013 (2014/2156(INI))
P8_TA(2015)0183A8-0057/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens verksamhetsberättelse 2013,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2013,

–  med beaktande av artiklarna 15, 126, 175, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och dess protokoll nr 5 om EIB:s stadga,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2012 om innovativa finansiella instrument inom ramen för nästa fleråriga budgetram(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2011(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2012(3),

–  med beaktande av rapporten från Europeiska rådets ordförande av den 26 juni 2012 Mot en verklig ekonomisk och monetär union,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2012 om Europas attraktionskraft på investerare(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2014 om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin (COM(2014)0168),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 och 29 juni 2012, som särskilt förutser en ökning av EIB:s kapital med 10 miljarder euro,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 27 och 28 juni 2013, där rådet efterlyser en ny investeringsplan för att stödja små och medelstora företag och stimulera finansieringen av ekonomin,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 22 maj 2013, där det sattes som mål att mobilisera alla EU:s politiska åtgärder för att stödja konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt,

–  med beaktande av kommissionens meddelanden om innovativa finansiella instrument, med beaktande av kommissionens meddelanden om innovativa finansiella instrument En ram för nästa generations innovativa finansiella instrument – EU:s plattformar för eget kapital och lån (COM(2011)0662) och En pilotfas för Europa 2020-initiativet om projektobligationer (COM(2011)0660),

–  med beaktande av kapitalökningen för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), särskilt med avseende på frågan om förhållandet mellan EIB och EBRD,

–  med beaktande av beslutet att utvidga räckvidden för EBRD till att omfatta Medelhavsområdet(6),

–  med beaktande av det nya samförståndsavtalet mellan EIB och EBRD, som undertecknades den 29 november 2012,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011(7) om EIB:s externa mandat 2007–2013,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 om en investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetkontrollutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0057/2015), och av följande skäl:

A.  Alla tillgängliga resurser från medlemsstaterna och EU, även EIB:s resurser, måste utan dröjsmål effektivt utnyttjas för att uppmuntra och öka de offentliga och privata investeringarna, främja konkurrenskraften, återskapa en hållbar och inkluderande tillväxt och främja skapandet av arbetstillfällen av bra kvalitet och infrastruktur, i linje med Europa 2020-strategin och med beaktande av att EIB är ett instrument som är utformat för att stödja social sammanhållning, och kan ge värdefullt stöd till medlemsstater som har problem i den allvarliga socioekonomiska situation som vi genomlever.

B.  Den ekonomiska och finansiella krisen tillsammans med åtstramningspolitiken har drabbat den ekonomiska tillväxten hårt i många medlemsstater och snabbt försämrat de sociala förhållandena, vilket har lett till att ojämlikheterna och obalansen mellan de europeiska regionerna ständigt ökar. Detta leder i sin tur till att målet för social sammanhållning och verklig konvergens inte uppnås och till destabilisering av den europeiska integrationen och demokratin.

C.  EIB är inte någon kommersiell bank och bör även i fortsättningen spela den viktiga rollen som katalysator för finansieringen av sunda offentliga och privata långsiktiga investeringar, samtidigt som banken fortsätter att tillämpa en mycket ansvarsfull bankpraxis för att upprätthålla sin mycket starka kapitalposition vilket inverkar positivt på lånevillkoren.

D.  Särskilda ansträngningar bör göras för att utöka de gemensamma insatserna (genom att kombinera EIF eller andra garantiverktyg) för att finansiera såväl små och medelstora företag som materiell och immateriell hållbar infrastruktur, eftersom en av orsakerna till nedgången i investeringar och utlåning är den minskade konkurrenskraften hos medlemsstaternas ekonomier.

E.  EIB bör fortsätta uppfylla sitt åtagande för att finansiera projekt som en del av EU:s yttre åtgärder, samtidigt som hänsyn tas till höga sociala och miljömässiga normer.

F.  EIB bör välja investeringsprojekt på ett oberoende sätt och med hänsyn till projektets bärkraft, mervärde och effekter för den ekonomiska återhämtningen.

G.  EIB bör förändras mot modellen för en utvecklingsbank och förbättra den makroekonomiska samordningen med medlemsstaterna.

H.  EIB måste vara en bank för kunskap och god praxis, inte bara ett finansinstitut.

I.  Marknaden för värdepapperisering i Europeiska unionen är relativt liten och synnerligen koncentrerad med begränsad värdepapperisering av lån till små och medelstora företag och den har dessutom minskat till följd av krisen.

Investeringar

1.  Europaparlamentet noterar i EIB:s årsrapport för 2013 att bankens finansieringsverksamhet har ökat med 37 % till 75,1 miljarder euro och genomförandet av EIB:s kapitalökning under 2013. Parlamentet är bekymrat över situationen med ekonomiskt stillastående i EU och särskilt över den betydande nedgången i offentliga och privata investeringar – ungefär 18 % under nivån 2007 – och den dramatiska minskningen med 35 % av utlåningen till små och medelstora företag mellan 2008 och 2013. Parlamentet understryker att en sådan minskning innebär ett enormt hinder för en hållbar återhämtning och för verkliga framsteg mot genomförandet av Europa 2020-målen.

2.  Europaparlamentet påpekar att ur detta perspektiv visar nationella prognoser att nästan hälften av alla medlemsstater inte kommer att uppnå sina nationella mål för utbildningsprogram och minskning av växthusgasutsläppen senast 2020 och att utvecklingstendenserna för sysselsättning och fattigdomsminskning är ännu sämre.

3.  Europaparlamentet anser att förstärkningen av EIB:s finansieringsinstrument inte utgör någon ersättning för nationell ekonomisk politik och strukturella reformer som är inriktade på hållbar tillväxt och skapandet av arbetstillfällen.

4.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om en investeringsplan för Europa (COM(2014)0903) som inbegriper befintligt kapital och har ambitionen att generera privat kapital till en multiplikatoreffekt på 1:15. Parlamentet noterar avsikten att gjuta nytt liv i EU:s ekonomi genom att 315 miljarder euro görs tillgängliga under de kommande tre åren inom ramen för den nya europeiska fonden för strategiska investeringar. Parlamentet framhåller att genomförandet av investeringsplanen kommer att kräva en personalökning hos EIB för att banken ska kunna uppfylla sitt åtagande.

5.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang inrättandet av en arbetsgrupp som leds av kommissionen och Europeiska investeringsbanken och noterar de lagstiftningsförslag som ska antas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att inrätta Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet understryker att det är mycket viktigt att dessa lagstiftningsförslag innehåller ett högkvalitativt styrnings- och urvalsförfarande och en övervaknings- och utvärderingsram för demokratiskt ansvar som ska ligga till grund för fonden och som så transparent som möjligt anger de kriterier som ska tillämpas när man bestämmer vilka projekt som ska anses lämpliga att ingå i projektplaneringen.

6.  Europaparlamentet räknar med att kommissionens investeringsplan ska främja och underlätta tillgången till finansiering i de medlemsstater och regioner som har hög arbetslöshet och en BNP per capita som ligger under EU-genomsnittet.

7.  Europaparlamentet anser att projekt med ett europeiskt mervärde och en positiv kostnads-nyttoanalys bör prioriteras. Parlamentet betonar att det är viktigt att genomföra projekt som kan få maximal verkan vad beträffar skapande av sysselsättning. Parlamentet understryker behovet att fokusera på projekt med högre risk som inte har så lätt att få banklån beviljade. Parlamentet varnar för att arbetsgruppen kan komma att utsättas för politiska påtryckningar att gynna projekt som stöds av vissa särintressen, vilket kan leda till en snedfördelning av de finansiella medlen till olönsamma investeringar som inte ligger i allmänhetens intresse.

8.  Europaparlamentet betonar att de garantier som kommissionen räknar med för Efsis del inte utgör nya pengar, utan omfördelade resurser. Parlamentet framhåller att det är ytterst viktigt att alternativkostnaderna för en sådan omfördelning identifieras och att det därför uttryckligen fastställs i vilken utsträckning den totala avkastningen från de ytterligare investeringar som ska medfinansieras av Efsi förväntas överstiga den avkastning som hade genererats om de omfördelade resurserna hade fördelats enligt den ursprungliga planen.

9.  Europaparlamentet påpekar att syftet med projekturvalsförfarandet bör vara att undvika utträngnings- och ombildningseffekter och att det därför bör vara inriktat på projekt med ett europeiskt mervärde med hög innovationsbaserad potential som uppfyller tilläggskriterierna. Parlamentet betonar att sysselsättningspotentialen måste beaktas för de projekt som väljs ut i EU-länder med massarbetslöshet.

10.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att i sina kommande lagstiftningsförslag göra en noggrann analys av de delar av EU:s budgetram som förväntas stå för Efsi-garantierna, så att alternativkostnaderna för en omfördelning av dessa resurser kan minimeras. Parlamentet uppmanar dessutom rådet, kommissionen och EIB-rådet att i vederbörlig ordning göra en bedömning av de omfördelningseffekter som investeringsplanen ger, dvs. en eventuell ökning av investerarnas vinster på bekostnad av konsumenterna som måste betala för att använda ny infrastruktur, för att säkerställa en lämplig avkastning på investeringen. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att ytterligare analysera investeringsgapet i EU med avseende på dess sammansättning, dvs. huruvida det råder brist på privata eller offentliga investeringar och att ange vilken typ av investeringar, dvs. privata eller offentliga, som ska bli föremål för stöd, och hur stora produktiva effekter som förväntas av investeringen.

11.  Europaparlamentet noterar att Europeiska centralbanken har uttryckt att man är redo att på andrahandsmarknaden köpa obligationer som emitterats av Efsi, om fonden själv skulle emittera sådana obligationer eller om EIB skulle göra detta på fondens vägnar.

12.  Europaparlamentet påpekar att det krävs en ny balans mellan bättre utvärderingar och bästa möjliga investeringar samt att ekonomin måste styras mot hållbar tillväxt och en återhämtning med ökad sysselsättning.

13.  Europaparlamentet erinrar om hur viktig EU:s Europa 2020-strategi är och betonar att de allmänna målen för sammanhållningspolitiken, hållbarhet och energieffektivitet bör beaktas på ett bättre sätt i det kommande investeringspaketet. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB-rådet att med tanke på detta stärka resultatindikatorerna för kvalitetsinvesteringar.

14.  Europaparlamentet understryker att EIB uppmanas spela en avgörande roll i finansieringen av investeringsplanen för Europa genom att avsätta 5 miljarder euro för inrättandet av den nya Europeiska fonden för strategiska investeringar. Parlamentet uppmanar därför rådet, kommissionen och EIB-rådet att i vederbörlig ordning göra en bedömning av överensstämmelsen mellan de nya uppgifter som EIB ges inom ramen för en sådan plan och av resurserna inom EIB.

15.  Europaparlamentet anser att i detta avseende kommer ett lämpligt deltagande av EIB i investeringsplanen att kräva en betydande ökning av EIB:s utlånings- och inlåningstak inom de närmaste fem åren för att betydligt öka bankens balansomslutning. Parlamentet anser att en alltför stark hävstångseffekt kommer att undergräva investeringsplanens mål.

16.  Europaparlamentet anser att en institutionell ram för hur den inre kapitalmarknadens ska fungera kommer att bidra positivt till ett snabbare genomförande av investeringsplanen.

17.  Europaparlamentet påpekar dock att EIB:s nuvarande operativa verksamhetsplan innebär en minskning av utlåningsflödena till 67 miljarder euro 2014 och 2015, medan målintervallets mittpunkt för 2016 förväntas bli 58,5 miljarder euro.

18.  Europaparlamentet betonar att den extra utlåningskapaciteten till följd av den ökning av EIB:s kapital med 10 miljarder euro som nyligen gjordes inte har utnyttjats helt och hållet. Parlamentet uppmanar med eftertryck de berörda parterna att på bästa möjliga sätt främja åtgärder för att utöka utlåningen från EIB.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stimulera ett multilateralt samarbete mellan EIB och nationella investerings- och utvecklingsbanker i syfte att främja synergier, dela på risker och kostnader och säkerställa en lämplig utlåning till EU-projekt med positiva effekter för produktiviteten, sysselsättningen, miljöskyddet och livskvaliteten.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utlåningsverksamhet som minskar arbetslösheten, med särskild inriktning på sysselsättningsmöjligheter för ungdomar och att stödja offentliga och produktiva investeringar samt nödvändiga infrastrukturprojekt, särskilt i medlemsstater med hög arbetslöshet och en BNP som ligger under genomsnittet.

21.  Europaparlamentet ger återigen sitt försiktiga stöd till inrättandet av offentlig-privata partnerskap som, om de är rätt utformade, kan spela en viktig roll för långsiktiga investeringar, den digitala ekonomin, forskning och innovation, humankapital samt europeiska transport-, energi- eller telekommunikationsnät. Parlamentet beklagar att mindre lyckade offentlig-privata partnerskap har blivit ett dyrt sätt att förse den privata sektorn med offentlig finansiering som ger upphov till offentlig skuldsättning. Parlamentet påpekar dessutom att sådana verksamheter ofta är förknippade med problem i form av bristande öppenhet och asymmetri mellan offentliga och privata aktörer när det gäller informationen i genomförandebestämmelserna, oftast till fördel för den privata sektorn.

22.  Europaparlamentet anser att EIB bör öka sin förmåga att göra övergripande och makroekonomiska analyser.

Riskdelningsinstrument och projektobligationer

23.  Europaparlamentet påpekar att riskdelningsinstrument som till sist innebär att offentligt stöd tillhandahålls endast bör förekomma när marknadsmisslyckanden skapar externa kostnader eller för utförandet av uppgifter av allmänt intresse såsom tillhandahållande av offentliga varor eller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, eftersom ett sådant tillvägagångssätt alltid innebär en risk för socialisering av förluster och privatisering av vinster. Parlamentet konstaterar att misslyckanden leder till att den offentliga sektorn måste stå för kostnaderna för förlusterna.

24.  Europaparlamentet påpekar att all användning av offentliga medel i riskdelningsinstrument och i synnerhet i investeringsverktyg när det gäller trancher som är i första-förlustläge antingen ska vara uttryckligen kopplad till en minskning av mätbara externa negativa kostnader, skapandet av mätbara positiva externa kostnader eller fullgörandet av skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Parlamentet påpekar att artikel 14 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för inrättandet av en sådan koppling genom ett förslag inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Små och medelstora företag

25.  Europaparlamentet betonar att de små och medelstora företagen utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och därför bör utgöra ett huvudinvesteringsmål. Parlamentet är oroat över att tillgången till finansiering förblir ett av de allvarligaste problem som små och medelstora företag i Europa ställs inför. Parlamentet understryker att en effektiv spridning av kapital till små och medelstora företag är nödvändig med ett brett spektrum av privata investerare som kan tillhandahålla sådant kapital.

26.  Europaparlamentet uppmanar EIB att göra en grundlig analys av den minskade finansieringen till små och medelstora företag och lägga fram en omfattande plan för att små och medelstora företag inom EU ska uppmuntras att ansöka om finansiering med hjälp av EIB varhelst möjligheter finns. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att bedöma den ekonomiska krisens effekter på banksystemet och de slutliga mottagarna av EIB-finansiering, särskilt med avseende på små och medelstora företag, den sociala ekonomin och offentliga företag. Parlamentet uppmanar EIB att utvärdera och i detalj rapportera om effekterna av EIB:s stöd till små och medelstora företag i EU för åren 2010–2014.

27.  Europaparlamentet påpekar att mikroföretag utgör en stor andel av den europeiska ekonomin och välkomnar EIB:s steg för att bevilja mikrolån i Europa. Parlamentet uppmuntrar till fortsatta investeringar i denna sektor, eftersom mikroföretag är viktiga för att skapa arbetstillfällen.

28.  Europaparlamentet påpekar särskilt att det finns reella fördelar med att använda riskdelningsmekanismen för att främja finansiering för små och medelstora företag och innovation i Europa.

29.  Europaparlamentet noterar det ökade stödet till små och medelstora företag i EU på 21,9 miljarder euro som inneburit att fler än 230 000 små och medelstora företag fått tillgång till finansiering.

30.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ytterligare öka sin utlåningskapacitet gentemot små och medelstora företag och innovativa nystartade företag. Parlamentet betonar hur viktigt det är att förstärka andra EIB-instrument, t.ex. det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter.

31.  Europaparlamentet välkomnar genomförandet och utvecklingen av ny verksamhet inom handelsfinansieringsområdet i de länder som påverkats av den ekonomiska krisen, särskilt inom ramen för faciliteten för importfinansiering för små och medelstora företag eller skräddarsydda finansiella lösningar såsom det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter som är avsett att främja finansiell delaktighet. Parlamentet uppmuntrar EIB att även låta nya mottagare på europeisk nivå dra nytta av dessa nya instrument.

32.  Europaparlamentet insisterar på att den utvärdering som kommissionen gjorde i december 2014 ska ta hänsyn till såväl de negativa som de positiva effekterna av vissa projekt i pilotfasen av projektobligationsinitiativet. Parlamentet anser att det är beklagligt att EIB har gett stöd till vissa infrastrukturprojekt som visat sig vara olönsamma och ohållbara. Parlamentet anser att EIB bör investera i projekt som ger konkreta ekonomiska fördelar, är klimatvänliga och tillgodoser behoven och intressena hos den befolkning som de ska bistå.

33.  Europaparlamentet beklagar den roll som EIB och kommissionen spelar i Castor-projektet, som finansieras inom ramen för projektobligationsinitiativet och som inbegriper en riskbedömning som inte tog hänsyn till risken för ökad seismisk aktivitet i samband med insprutning av gas, trots att det fanns studier som uttryckligen varnade för den potentiella faran(8). Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och EIB att vidta åtgärder för att undvika att spanska medborgare måste betala 1 300 miljoner euro i kompensation för ett katastrofalt utvärderat projekt genom ett större budgetunderskott eller genom ökade energikostnader. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa Europeiska ombudsmannens rekommendationer och undersöka om den spanska regeringens beslut i Castor-fallet kan anses utgöra olagligt statligt stöd.

34.  Europaparlamentet beklagar att EIB finansierade motorvägsavsnittet ”Passante di Mestre” efter det att de italienska myndigheterna offentliggjort att vd:n för huvudunderentreprenören anhållits för skattebrott. Mot bakgrund av de italienska myndigheternas pågående utredning om korruptionsskandalen i samband med byggandet och förvaltningen av ”Passante di Mestre” uppmanar parlamentet EIB att inte finansiera ”Passante di Mestre”-projektet genom initiativet om projektobligationer eller något annat finansieringsinstrument samt att se till att EIB:s princip om nolltolerans mot bedrägerier tillämpas när finansiering med projektobligationer övervägs.

35.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sin risktagningskapacitet genom att främja utlåningen gentemot de sektorer inom ekonomin som har potential att skapa tillväxt och sysselsättning men som har svårt att skaffa finansiering utan ordentliga garantier.

36.  Europaparlamentet efterlyser därför en omfattande utvärdering av pilotprojekten på grundval av ett inkluderande och öppet samråd där offentliga, nationella och lokala aktörer deltar. Parlamentet påpekar även att utvärderingen av finansierade projekt måste göras med utgångspunkt i villkor för mervärde, miljö, produktivitet och sysselsättning. Parlamentet påminner om att projektobligationsinitiativet ännu bara är i en pilotfas. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet lägga fram ett lagstiftningsförslag som ger en bättre ram för den framtida projektobligationsstrategin, inklusive en förbättring av ramen för EIB:s resultatindikatorer för kvalitetsinvesteringar, i syfte att så brett som möjligt fastställa och mäta såväl effekterna av de finansierade projekten när det gäller externa kostnader som deras sociala och miljömässiga resultat.

37.  Europaparlamentet är oroat över att projektobligationsinitiativet kan komma att användas som ett allmänt sätt att minska kostnaderna för privata investeringar, antingen genom lägre räntor eller en socialisering av förlusterna, i stället för en mer begränsad användning som stöd till allmännyttiga investeringar i de fall där det kan påvisas att privata investeringar kan ge nödvändig sakkunskap eller know-how som inte finns inom den offentliga sektorn.

Energi och klimat

38.  Europaparlamentet uppmanar EIB att se till att bankens nya utlåningskriterier för energilån genomförs på ett korrekt sätt och att regelbundet och offentligt redovisa genomförandet av dessa.

39.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sina investeringsinsatser i syfte att i betydande utsträckning minska sina koldioxidavtryck och att utarbeta en strategi som skulle underlätta för EU att nå sina klimatmål. Parlamentet välkomnar att EIB under 2015 kommer att genomföra och begära ett offentliggörande av en klimatmässig bedömning och översyn av all sin verksamhet för att eventuellt få till stånd en ny klimatskyddspolitik. Parlamentet hoppas att EIB:s energipolitik på ett konkret sätt kommer att backas upp av den utsläppsnorm som fastställts av EIB och som ska tillämpas på alla projekt för fossila bränslen i avsikt att gallra ut investeringar med förväntade koldioxidutsläpp över en viss nivå. Parlamentet uppmanar EIB att kontinuerligt se över utsläppsnormen och se till att den tillämpas striktare.

40.  Europaparlamentet välkomnar alla steg som tagits av EIB mot en nyorientering mot förnybar energi. De regionala obalanserna måste rättas till när det gäller utlåning till förnybar energi, särskilt i syfte att stödja projekt i medlemsstater som är beroende av icke-förnybara energikällor och ta hänsyn till de skillnader som råder mellan medlemsstaternas ekonomier, och parlamentet anser att man i framtiden i större utsträckning måste prioritera småskaliga, fristående och decentraliserade projekt för förnybar energi som involverar medborgare och lokalsamhällen. Parlamentet anser att dessa energikällor skulle minska EU:s stora utländska energiberoende, förbättra energiförsörjningen samt främja skapandet av grön tillväxt och sysselsättning. Parlamentet betonar vikten av finansiering av energieffektivitet, kraftnät samt därmed förbunden forskning och utveckling.

41.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sin utlåningsvolym till projekt för energieffektivitet inom alla sektorer, särskilt sådana som avser optimering av processer, små och medelstora företag, byggnader och stadsmiljön. Parlamentet uppmanar EIB att prioritera de mer eftersatta regionerna i enlighet med sammanhållningspolitiken.

42.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EIB att lägga fram en utvärdering av möjligheten att fasa ut lån som beviljats projekt för icke-förnybar energi.

Infrastruktur

43.  Europaparlamentet betonar att investeringar i hållbara infrastrukturprojekt är ett viktigt sätt för att förbättra konkurrenskraften och få fart på tillväxten och sysselsättningen i EU. Parlamentet anser därför att EIB-finansieringen ska sättas in på de områden som drabbats mest av hög arbetslöshet. Parlamentet framhåller dessutom att EIB-finansieringen i första hand bör inriktas på de länder som släpar efter när det gäller infrastrukturens kvalitet och utveckling.

44.  Europaparlamentet vill se ett ökat fokus på social hållbarhet i EIB:s investeringar i stadsområden. Parlamentet ser att förbättringar gjorts av EIB:s finansiering av subventionerade bostäder men betonar behovet att utveckla ytterligare forskning och insatser när det gäller social hållbarhet i samband med hållbar förnyelse av stadsmiljön.

Forskning och innovation

45.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av det första initiativet för tillväxtfinansiering ”Growth Financing Initiative” (GFI) och betonar hur viktigt det är med tillräcklig finansiering till forsknings- och innovationsprojekt och innovativa nystartade företag.

Sysselsättning och sociala frågor

46.  Europaparlamentet noterar lanseringen av initiativet ”Skills and Jobs – Investing for Youth” och uppmanar med eftertryck EIB att påskynda genomförandet av detta initiativ och överväga att utvidga det.

God förvaltning, transparens och ansvarsutkrävande

47.  Europaparlamentet uppmanar EIB att mer ingående övervaka genomförandet av projekt i samarbete med medlemsstaterna för att säkerställa ökad effektivitet och sund förvaltning av de anslagna medlen.

48.  Europaparlamentet påpekar att den geografiska fördelningen av EIB-finansiering visar på betydande skillnader i utlåningen till olika medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför EIB att klarlägga orsakerna till dessa skillnader och se till att finansinstitut i alla medlemsstater är fullt kapabla att förvalta och genomföra EIB:s olika program. Parlamentet efterlyser dessutom särskilda informationskampanjer i samtliga medlemsstater i syfte att öka kunskaperna om EIB:s olika program. Parlamentet vill även se ett starkare samarbete mellan EIB och nationella myndigheter för att åtgärda de flaskhalsar som hindrar godkännandet och genomförandet av EIB-projekt.

49.  Europaparlamentet påminner om att rådet och Europaparlamentet kommit överens om att det är hög tid att utvärdera hur effektivt systemet för europeiska offentliga finansinstitut är(9).

50.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EIB att förbättra oberoendet och ändamålsenligheten för sin avdelning för klagomålshantering. Parlamentet uppmanar EIB:s förvaltningskommitté att ta till sig avdelningens rekommendationer. Parlamentet uppmanar EIB att vidta åtgärder med anledning av synpunkterna från Europeiska ombudsmannen och att öka samarbetet för att undvika situationer som behandlingen av klagomål 178/2014/AN mot Europeiska investeringsbanken(10).

51.  Europaparlamentet anser att det fortfarande finns ett betydande handlingsutrymme för att öka transparensen och bedöma utlåningens ekonomiska och sociala effekter samt hur effektivt kravet om tillbörlig aktsamhet har tillämpats. Parlamentet upprepar sitt krav på att EIB ska informera om vad man gör för att skynda på åtgärder för att komma till rätta med dessa problem och begär att en förteckning över strikta kriterier för valet av dessa finansiella mellanhänder upprättas av EIB tillsammans med kommissionen och görs allmänt tillgänglig.

52.  Europaparlamentet beklagar resultatet av EIB:s översyn av öppenhetspolicyn. Den nya öppenhetspolicyn är svagare än den ursprungliga policyn och lyckas inte helt få slut på kulturen av hemlighetsmakeri inom EIB. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB att agera på grundval av en presumtion om att information ska göras tillgänglig snarare än på grundval av en presumtion om sekretess. Parlamentet påminner om att EIB är ålagt att säkerställa att dess öppenhetspolicy är förenlig med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Parlamentet beklagar att 2013 års index för transparens i biståndet(11) visar att EIB klarar sig dåligt när det gäller transparens och ansvarighet.

53.  Europaparlamentet uppmanar EIB att inte samarbeta med finansiella mellanhänder som uppvisar ett negativt mönster när det gäller transparens, skatteundandragande eller aggressiv skatteplanering, eller som använder annan skadlig skattepraxis som skattebeslut (”tax ruling”) och oskälig internprissättning, bedrägeri, korruption eller miljöpåverkan och sociala effekter, eller som inte är ordentligt lokalt förankrade, samt uppdatera sin policy för att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering. Parlamentet betonar behovet av en mer omfattande transparens när det gäller globala lån och att man måste säkerställa en noggrann granskning av effekterna av denna typ av indirekt utlåning. Parlamentet ser gärna att EIB villkorar såväl direkt finansiering som finansiering via mellanhänder med att tillgång ges dels till landsvisa skatterelevanta uppgifter i linje med bestämmelsen för kreditinstitut i fjärde kapitalkravsdirektivet och dels till uppgifter om de faktiska ägarna. I detta syfte uppmanar parlamentet EIB att utforma en ny ansvarsfull skattepolicy genom att under 2015 börja med att se över sin strategi för ”icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner”.

54.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EIB att inte samarbeta med företag som är verksamma i jurisdiktioner som tillämpar sekretess och som särskilt karakteriseras av inga eller endast nominella skatter, brist på effektivt utbyte av information med utländska skattemyndigheter och en bristande transparens i lagstiftningsmässiga, rättsliga eller administrativa bestämmelser, eller ett skatteparadis som identifierats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling eller arbetsgruppen för finansiella åtgärder(12).

55.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EIB att inta en ledande roll och vara en förebild när det gäller transparens och ansvar i skattefrågor. Parlamentet uppmanar EIB att särskilt samla in detaljerade uppgifter om skatteinbetalningar som gjorts till följd av bankens investerings- och utlåningsverksamhet, i synnerhet när det gäller beskattning av företagsvinster och särskilt i utvecklingsländer, samt att årligen analysera och offentliggöra dessa uppgifter.

56.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet 2014 av ett offentligt register över handlingar i enlighet med förordning (EG) nr 1367/2006.

57.  Europaparlamentet beklagar att EIB när det gäller ett aktuellt fall (Mopani/Glencore) vägrar att offentliggöra resultatet av sin internutredning. Parlamentet noterar med intresse Europeiska ombudsmannens rekommendationer i klagomål 349/2014/OV2(13) om att EIB bör ompröva sin vägran att lämna ut sin undersökningsrapport om skatteflyktsanklagelserna gentemot Glencore i samband med finansieringen av koppargruvan i Mopani, Zambia. Parlamentet uppmanar EIB att följa Europeiska ombudsmannens rekommendationer.

58.  Europaparlamentet beklagar bristen på mångfald i EIB:s förvaltningskommitté, EIB-rådet och EIB:s styrelse, särskilt när det gäller könsfördelningen. Parlamentet uppmanar EIB att förverkliga andan i kapitalkravsdirektivet där det i artikel 88.2 anges att banker ska ”besluta om målet för representation av det underrepresenterade könet i ledningsorganet och utarbeta en policy för hur antalet personer med det underrepresenterade könet i ledningsorganet kan ökas så att målet uppnås” samt att ”målet, policyn och dess genomförande ska offentliggöras”.

59.  Europaparlamentet påminner om att det finns en överenskommelse om att den ledamot som företräder unionen i EBRD:s styrelse årligen ska rapportera till parlamentet om användningen av kapital, om åtgärder för att säkerställa insyn i hur EBRD har bidragit till unionens mål, om risktagande och om samarbete mellan EIB och EBRD utanför unionen. Parlamentet beklagar att varken EU:s ledamot eller kommissionen har agerat proaktivt när det gäller genomförandet av denna rättsliga bestämmelse(14).

60.  Europaparlamentet välkomnar att EIB undertecknat ”International Aid Transparency Initiative”(IATI) och i enlighet med detta initiativ börjat lämna ut uppgifter om sin utlåningsverksamhet utanför EU.

EU-extern politik

61.  Europaparlamentet påminner om att EIB:s externa politik och särskilt de regionala tekniska operativa riktlinjerna bör stämma överens med målen för unionens yttre åtgärder enligt artikel 21 i EUF-fördraget. Parlamentet vill se en fullständig efterlevnad av lagstiftningen i mottagarländerna.

62.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ramen för resultatmätning (REM) för verksamhet utanför EU och rapporterna om genomförandet.

63.  Europaparlamentet uppmanar EIB att undersöka möjligheterna att under innevarande mandatperiod öka den externa finansieringen gentemot EU:s östra grannskap och länderna i södra Medelhavsområdet.

64.  Europaparlamentet välkomnar att EIB:s nya mandat för finansieringstransaktioner utanför EU för perioden 2014–2020 kräver att EIB offentliggör slutrapporter för projekten. Parlamentet förväntar sig att EIB tillmötesgår detta krav redan 2015.

65.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till revisionsrätten att före halvtidsutvärderingen av EIB:s externa mandat sammanställa en särskild rapport om EIB:s utlåning utanför EU och om dess överensstämmelse med EU:s politik samt att jämföra mervärdet med de egna resurser som EIB utnyttjar. Parlamentet uppmanar vidare revisionsrätten att i sin analys skilja mellan de garantier som beviljas genom EU-budgeten, den investeringsmöjlighet som tillhandahålls genom EUF, de olika blandformer som används i EU–Afrikas förvaltingsfond för infrastruktursatsningar, den karibiska investeringsfonden och investeringsmöjligheterna för Stillahavsområdet samt utnyttjandet av återflöden för dessa investeringar. Parlamentet uppmanar dessutom revisionsrätten att i sin analys inkludera EIB:s förvaltning av sådana finansiella medel som härrör från EU:s budget inom ramen för Europeiska utvecklingsfondens investeringsinstrument och genom de olika kombinationsmöjligheter som EU:s kombinationsinstrument erbjuder samt användningen av återflöden för dessa investeringar.

Ytterligare rekommendationer

66.  EIB och Europaparlamentet bör inrätta en plattform för dialog mellan EIB och berörda parlamentsutskott. Parlamentet uppmanar dessutom EIB att en gång i kvartalet komma till parlamentet för att rapportera och diskutera EIB:s framsteg och verksamhet. Parlamentet föreslår att det etableras en regelbunden strukturerad dialog mellan EIB:s ordförande och parlamentet, motsvarande den kvartalsvisa monetära dialogen mellan ECB och parlamentet i syfte att säkerställa ökad parlamentarisk kontroll över EIB:s verksamhet och underlätta ett förbättrat samarbete och förbättrad samordning mellan de två institutionerna.

67.  Europaparlamentet noterar att det fortfarande förekommer klagomål, särskilt från små företag, över bristen på tillgång till finansiering från EIB:s externa utlåningskapacitet och till finansiering från EIF. Parlamentet begär därför en årlig undersökning av hur många små och medelstora företag, särskilt mikroföretag, som har utnyttjat dessa faciliteter och vilka åtgärder EIB har vidtagit med avseende på de strategier som tillämpas av de mellanhänder som EIB använder sig av för att förbättra de små och medelstora företagens faktiska tillgång till finansiering.

68.  Europaparlamentet efterlyser en grundlig bedömning av och en rapport om de risker och kontrollsystem som är förenade med blandad finansiering tillsammans med kommissionen med tanke på den blandade verksamhetens konsekvenser, inte bara när det gäller tillsynen, utan även när det gäller olika alternativa förvaltningsmöjligheter.

69.  Europaparlamentet välkomnar den höga kvaliteten på EIB:s tillgångar och att andelen osäkra fordringar är nästan 0 % (0,2 %). Det är mycket viktigt att se till att EIB behåller sitt AAA-kreditbetyg för att bevara dess tillgång till internationella kapitalmarknader enligt bästa finansieringsvillkor, vilket får positiva effekter på projektens livslängd och för intressenterna och EIB:s affärsmodell.

70.  Europaparlamentet konstaterar att den trepartsöverenskommelse som nämns i artikel 287.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om samarbetet mellan EIB, kommissionen och revisionsrätten med avseende på revisionsrättens kontrollmetoder när det gäller EIB:s förvaltning av unionens och medlemsstaternas medel ska förnyas 2015. Parlamentet uppmanar EIB att i samband med detta uppdatera Europeiska revisionsrättens mandat genom att inbegripa EIB:s nya faciliteter som avser offentliga medel från EU eller Europeiska utvecklingsfonden.

71.  Europaparlamentet välkomnar att EIB-rådet 2013 godkände en uppdaterad policy för att bekämpa bedrägerier och därigenom bekräftade bankens nolltoleransstrategi.

72.  Europaparlamentet kräver mer ändamålsenlighet, mindre reglering och större flexibilitet vid tilldelningen av EIB-medel.

73.  Europaparlamentet uppmanar EIB att inleda en strukturerad kommunikationsprocess med parlament, regeringar och arbetsmarknadens parter för att regelbundet identifiera sysselsättningsskapande åtgärder med vilka Europas konkurrenskraft kan förbättras på ett hållbart sätt.

74.  Europaparlamentet välkomnar det stöd som getts till små och medelstora företag i regioner där ungdomsarbetslösheten överstiger 25 %.

75.  Europaparlamentet välkomnar tonvikten på mid cap-bolag (medelstora börsbolag med 250 och 3 000 anställda) genom mid cap-initiativet och initiativet för tillväxtfinansiering som båda främjar lån, särskilt till innovativa mid cap-bolag.

76.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s nya initiativ ”Skills and Jobs – Investing for Youth”, med dess inriktning på finansieringsmekanismer för yrkesutbildning och rörlighet för studenter/lärlingar för att ge ungdomar varaktiga sysselsättningsmöjligheter, och efterlyser ännu större fokus på yrkesutbildning och ökade investeringar i detta utlåningsprogram de närmaste åren. Detta program får dock inte kannibalisera på det nuvarande stipendiesystemet, särskilt programmet Erasmus+. Parlamentet betonar att rörligheten måste ses som en chans och förbli frivillig, och inte får bli ett instrument som bidrar till avfolkning och marginalisering av områden som drabbats av arbetslöshet. Man måste fokusera på sådana projekt som gör det möjligt att skapa kvalitetsjobb, och särskilt uppmärksamma projekt som är kopplade till skapandet av ungdomssysselsättning, öka andelen kvinnor på arbetsmarknaden, minska långtidsarbetslösheten och förbättra möjligheterna för missgynnade grupper att få trygga anställningar.

77.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s omfattande erfarenhet av att finansiera utbildning och yrkesutbildning genom studentlåneprogram i Europa, särskilt med tanke på de studentlånegarantier inom Erasmus Master som EIB-gruppen ska sjösätta 2015. Parlamentet betonar vikten av gynnsamma återbetalningsregler så att lånen garanterat ska bli tillgängliga för alla studenter utan några hinder, oavsett deras ekonomiska bakgrund.

78.  Europaparlamentet uppmanar EIB att rikta särskild uppmärksamhet åt första pelarens krav på bidrag till tillväxt och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning, när den väljer ut sina projekt enligt trepelarmetoden. Parlamentet betonar vikten av sysselsättning, utbildning och lärlingskap för unga som ett skifte mot en hållbar och sysselsättningsskapande modell.

79.  Europaparlamentet påminner om vice ordförande Katainens åtagande att öka EIB:s potential, inte bara i förhållande till infrastruktur utan även till sysselsättning och utbildning, och uppmanar EIB att rapportera om vilka framsteg man har gjort på detta område. De redan inledda åtgärderna för ungdomssysselsättning måste genomföras snabbare och utvidgas successivt.

80.  Europaparlamentet anser att EIB bör investera i stor skala i åtgärder som skapar hållbara arbetsplatser för den unga generationen, utöver de åtgärder som redan vidtagits inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet.

o
o   o

81.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EIB och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 72 E, 11.3.2014, s. 51.
(2) Antagna texter P7_TA(2013)0057.
(3) Antagna texter P7_TA(2014)0201.
(4) EUT C 349 E, 29.11.2013, s. 27.
(5) Antagna texter, P7_TA(2014)0161.
(6) EUT L 177, 7.7.2012, s. 1.
(7) EUT L 280, 27.10.2011, s. 1.
(8)Se även Observatori de l’Ebre (CSIC, URLL). Evaluación de Impacto Ambiental (SGEA/SHG; Ref.: GAD/13/05) -‘Almacenamiento subterráneo de gas natural Amposta (Permiso Castor) Tarragona); IAM 2109-07 - Estudio elaborado por la Dirección General de Política Ambiental y Sostenibilidad del Departamento de Medio Ambienta y Vivienda de la Generalitat de Catalunya sobre el estudio de impacto ambiental del Proyecto de almacén subterráneo de gas natural Castor’; och Simone Cesca, Francesco Grigoli, Sebastian Heimann, Álvaro González, Elisa Buforn, Samira Maghsoudi, Estefania Blanch y Torsten Dahm (2014): ‘The 2013 September–October seismic sequence offshore Spain: a case of seismicity triggered by gas injection?’, Geophysical Journal International, 198, 941–953.
(9)Skäl 8 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1219/2011/EU av den 16 november 2011 om Europeiska unionens tecknande av nya kapitalandelar i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) till följd av beslutet att utöka detta kapital (EUT L 313, 26.11.2011, s. 1).
(10)Europeiska ombudsmannens beslut avslutande undersökningen av klagomål178/2014/AN mot Europeiska investeringsbanken - http://www.ombudsman.europa.eu/cases/decision.faces/en/58171/html.bookmark
(11) http://newati.publishwhatyoufund.org/2013/index-2013/results/
(12)Skäl 13 i beslut nr 1219/2011/EU.
(13)http://www.ombudsman.europa.eu/cases/draftrecommendation.faces/en/58471/html.bookmark
(14)Artikel 3 i beslut nr 1219/2011/EU.


Expo 2015 i Milano: "Feeding the Planet, Energy for Life"
PDF 193kWORD 87k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om Expo 2015 i Milano: Att föda jorden. Energi för livet (2015/2574(RSP))
P8_TA(2015)0184B8-0360/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Internationella utställningsbyråns beslut att anordna en världsutställning i Milano från den 1 maj till den 30 oktober 2015 med temat Att föda jorden. Energi för livet,

–  med beaktande av kommissionens beslut av den 3 maj 2013 om kommissionens deltagande i världsutställningen Expo 2015 i Milano (C(2013)2507),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 3 maj 2013 om EU:s deltagande i världsutställningen 2015 i Milano Feeding the Planet: Energy for Life (COM(2013)0255),

–  med beaktande av det arbete som gjorts av Europeiska unionens vetenskapliga styrkommitté, med stöd av kommissionen och Europaparlamentet och igångsatt den 21 mars 2014, för att tillhandahålla expertrådgivning om vilka utmaningar tryggad livsmedelsförsörjning och näringsförsörjning innebär och vägledning om programmet för Expo 2015,

–  med beaktande av millennieutvecklingsmålen som antogs av FN i september 2000 och av utkastet till mål för hållbar utveckling, som ska antas vid FN:s nästa generalförsamling i september 2015,

–  med beaktande av FAO:s rapport World agriculture towards 2030/2050: The 2012 Revision,

–  med beaktande av FAO:s internationella år för familjejordbruk 2014,

–  med beaktande av FAO:s internationella markår 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2011 om erkännande av jordbruket som en strategisk sektor inom ramen för livsmedelsförsörjning(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2012 om hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU(2),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, särskilt artikel 25, som erkänner rätten till mat som en del av rätten till en tillräcklig levnadsstandard,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om Expo  Milano 2015: Att föda jorden. Energi för livet. (O-000016 – B8-0109/2015),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet, och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och främja och utveckla befintliga positiva sätt att bemöta den utmaning som osäker livsmedelsförsörjning, felnäring och dålig kosthållning innebär samt skapa balans mellan tillgång och förbrukning.

B.  Temat för Expo 2015 i Milano ger möjlighet att överväga och diskutera olika försök att lösa konflikterna i en globaliserad värld som enligt FAO:s uppgifter å ena sidan omfattar 898 miljoner undernärda människor som svälter och å andra sidan cirka 1,4 miljarder överviktiga, däribland 500 miljoner som lider av fetma. Denna situation medför social och ekonomisk skada och har i vissa fall drastiska effekter på människors hälsa.

C.  Expo 2015 i Milano sammanfaller med millennieutvecklingsmålens målår och FN:s internationella markår och bör ge inspiration till diskussionen kring de nya mål för hållbar utveckling som håller på att förhandlas fram till ett slutligt förslag med fokus på jordbruk samt tryggad livsmedelsförsörjning och näringsförsörjning.

D.  Expo 2015 i Milano har teman som främst avser livsmedel och som även omfattar fiskeriet, vilket liksom jordbruket har anknytning till frågor om livsmedel, självförsörjning och hållbarhet.

E.  Expo 2015 håller på att utarbeta ”Milanostadgan”, ett dokument som ska överlämnas till FN:s generalsekreterare som ett arv från Expo 2015 och bidra till den internationella diskussionen om millennieutvecklingsmålen.

F.  Utställningens teman är i första hand riktade till jordbrukssektorn, som fortsättningsvis är en hörnsten i EU:s ekonomi, med tanke på att jordbruksexporten motsvarar två tredjedelar av unionens sammanlagda utrikeshandel, att unionens export av jordbruksvaror fortfarande är störst i världen och att dess livsmedelsindustri har en årlig omsättning på nästan 1 biljon euro och över fyra miljoner anställda.

G.  Liksom jordbruket är fiskeriet en viktig del av ekonomin, främst när det gäller import, eftersom EU är världens största importör av fiske- och vattenbruksprodukter, med ett exportvärde som uppgår till 4,1 miljarder euro per år. För det andra arbetar 116 094 personer inom fiskerisektorn, 85 000 inom vattenbruket och 115 651 inom fiskberedningssektorn.

H.  ”Att föda jorden: Energi för livet” är ett globalt tema som omfattar all ekonomisk verksamhet och produktionsverksamhet som bidrar till att säkerställa näring och hållbarhet.

I.  Fiskerisektorn behöver involveras i debatten om hur man ska föda jorden i och med att sektorn tillhandahåller fisk och skaldjur och skapar balans mellan tillgång och förbrukning av resurser.

J.  EU:s vetenskapliga styrkommitté uppfattar det så, att Expo 2015 kommer att behöva nya kunskaper inom vissa särskilda områden och, med hjälp av utbildning och kommunikation, verka för bättre förståelse bland allmänheten om livsmedel och livsmedelsproduktion inom jordbruket, den blå ekonomin och fiskerisektorn, så att folk förstår vilken global inverkan deras val av enskilda livsmedel har.

K.  Det civila samhällets erfarenheter och dess bidrag till debatten om frågor med anknytning till Expo 2015 är centrala, och dess erfarenheter och initiativ bör uppmuntras så att man kan utveckla en väsentlig internationell diskussion och riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor.

L.  Friska marker utgör inte bara grunden för produktion av livsmedel, bränsle, fibrer och läkemedel, utan är dessutom avgörande för våra ekosystem eftersom de spelar en viktig roll i kolcykeln, lagrar och filtrerar vatten och bidrar till att hantera översvämningar och torka.

M.  Våra oceaner, hav och inre vattenvägar är värdefulla när det gäller hälsosam näring, och skyddet av dem är mycket viktigt för vår överlevnad. Fiske och vattenbruk säkerställer utkomstmöjligheter för 10–12 procent av världens befolkning.

N.  Plattformen Open Expo offentliggör i ett öppet format all information som gäller administration, organisering och genomförande av Expo 2015 för att garantera total insyn i evenemanget och kan därför ses som ett gott exempel på öppenhet.

O.  Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningstillväxten från 7 till 9,1 miljarder människor att kräva att livsmedelsutbudet ökar med 70 procent fram till 2050, men samma prognoser tyder på att det inte räcker att enbart öka produktionen för att trygga livsmedelsförsörjningen för alla.

P.  Antalet svältande människor uppgick 2010 till 925 miljoner enligt FAO, och mer än en tredjedel av dödsfallen bland barn under fem år beror på undernäring.

Q.  Enligt FAO:s uppskattningar kommer den åkerareal som används att öka med endast 4,3 procent till 2050.

R.  Tröskelländernas stigande per capita-inkomster driver på en omläggning av kosthållningen i riktning mot proteinrikare produkter, bland annat protein av animaliskt ursprung, och förädlade produkter, vilket i sin tur gynnar en fortlöpande likriktningsprocess av matvanorna över hela världen, enligt mönster från mera välbärgade befolkningar.

S.  Proteinproduktionen är en av de viktigaste utmaningarna för en tryggad livsmedelsförsörjning, och därför är fiskeriet centralt i detta avseende, liksom den blå ekonomin som helhet, i synnerhet när det gäller forskning om alger.

T.  Fisk är en viktig källa till protein i kosten och till mikronäringsämnen för utarmade samhällen som eventuellt inte har tillgång till andra näringskällor. I många delar av världen återfinns försörjningsmöjligheterna och de kostrelaterade fördelarna med marina resurser på lokal nivå, inom samhällen som bedriver fiske i kustområden och i sjöar nära sina hem.

U.  Kosthållningar som innehåller en hög andel animaliska produkter förbrukar klart mer resurser än kosthållningar som utmärks av en hög andel vegetabiliska produkter.

V.  Jordbruket ger sysselsättning och uppehälle för över 70 procent av arbetskraften, främst kvinnor, i utvecklingsländerna. Världsbanken uppskattar att tillväxt inom jordbrukssektorn har dubbelt så stor fattigdomsminskande effekt som tillväxt inom andra sektorer.

W.  Enligt FAO var omkring 58,3 miljoner människor verksamma inom primärsektorn fångstfiske och vattenbruk 2012. Kvinnornas andel utgjorde mer än 15 procent av alla direkt anställda inom primärsektorn fiske 2012. Fiske och vattenbruk säkerställer utkomstmöjligheter för 10–12 procent av världens befolkning.

X.  Också inom EU finns det områden med osäker livsmedelsförsörjning, och 79 miljoner av EU:s invånare lever fortfarande under fattigdomsgränsen, samtidigt som 124,2 miljoner människor, eller 24,8 procent, riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning, jämfört med 24,3 procent 2011.

Y.  Endast hälften av alla utvecklingsländer (62 länder av 118) är på väg att uppnå millennieutvecklingsmålen.

Z.  Rätten till mat och god näringstillförsel för alla är av yttersta vikt för att uppnå millennieutvecklingsmålen. Näringstillförseln har betydelse för de flesta, om inte alla, millennieutvecklingsmål, och dessa mål är också nära kopplade till varandra.

AA.  I flera internationella rättsliga instrument sammanförs rätten till mat med andra mänskliga rättigheter, bl.a. rätten till liv, försörjningsmöjligheter, hälsa, egendom, utbildning och vatten.

AB.  Andelen offentligt utvecklingsbistånd till jordbruket i världen har minskat drastiskt de senaste tre årtiondena.

AC.  Tryggad livsmedelsförsörjning och näringsförsörjning innebär inte bara tillgång till livsmedel, utan omfattar även rätten till mat, till korrekt information om det vi äter och hållbar tillgång till näringsriktig kost för alla, vilket också innefattar andra faktorer såsom sanitet, hygien, vaccinering och avmaskning.

AD.  Svält och undernäring är de två främsta dödsorsakerna bland människor och de största hoten mot fred och säkerhet i världen.

AE.  Kraftigt varierande livsmedelspriser är till skada för både livsmedelsförsörjningen och livsmedelsförsörjningskedjan.

AF.  Den globala ekonomiska nedgången och de stigande livsmedels- och bränslepriserna har förvärrat livsmedelssituationen i många utvecklingsländer, särskilt i de minst utvecklade länderna, vilket delvis motverkar de senaste årtiondenas framsteg med att minska fattigdomen.

AG.  Känsliga jordbruksmarknader och fiskproduktmarknader i utvecklingsländerna gör livsmedelsförsörjningen oerhört sårbar för naturkatastrofer, konflikter och folkhälsokriser.

AH.  Livsmedelssystemet både bidrar till och påverkas av klimatförändringarna, vilket har konsekvenser för både tillgången till naturresurser och för villkoren för jordbruks-, fiske- och industriproduktion.

AI.  Naturkatastrofer som orsakas av klimatförändringar får allvarliga följder i EU-medlemsstaterna och i andra världsdelar samt hotar livsmedelstryggheten och livsmedelssuveräniteten särskilt i redan utsatta områden.

AJ.  Enligt kommissionens uppskattningar går 30 procent av världens livsmedel förlorade eller kastas bort och i EU uppgår det årliga livsmedelsslöseriet till omkring 89 miljoner ton, alltså 179 kg per person. Fram till 2020 kommer siffran att öka till omkring 126 miljoner ton, alltså med 40 procent, om det inte görs något för att förhindra detta.

AK.   Effektivare hantering av livsmedelskedjan skulle innebära mer ändamålsenlig markanvändning, bättre förvaltning av vattentillgångar och positiva effekter på hela den globala jordbruks- och fiskesektorn, och det skulle även stärka kampen mot undernäring och dålig kosthållning i utvecklingsländerna.

AL.  Fisk som kastas överbord är ett meningslöst slöseri med värdefulla levande resurser och spelar en framträdande roll i utarmningen av havsbestånden. Att slänga fisk kan ha flera negativa ekologiska konsekvenser för havets ekosystem, eftersom det förändrar den generella strukturen på näringsvävar och livsmiljöer, vilket i sin tur kan äventyra den nuvarande fiskenäringens hållbarhet.

AM.  Hunger, dålig kosthållning och undernäring förekommer sida vid sida med paradoxalt höga nivåer av fetma och sjukdomar som kan tillskrivas en dåligt balanserad kost och som vållar sociala och ekonomiska skador vilka ibland får dramatiska konsekvenser för människors hälsa.

AN.  Investerings- och handelsavtal skulle kunna få skadlig effekt på livsmedelstryggheten och felnäringen, om uthyrning eller utförsäljning av åkermark till privata investerare leder till att lokalbefolkningen inte längre får tillgång till de produktionsmedel som är deras levebröd, eller till att stora partier livsmedel exporteras och säljs på de internationella marknaderna, varvid produktionslandet blir mer beroende av – och mer sårbart för – de fluktuerande råvarupriserna på de internationella marknaderna.

AO.  Det går inte att stoppa svälten på ett hållbart sätt genom att bara ge alla tillräckligt med mat, utan man måste i detta syfte göra det möjligt för småskaliga jordbrukare och fiskare att förvalta och bruka sin mark och sina vatten, införa rättvisa handelssystem samt dela kunskap, innovation och hållbara metoder.

AP.  Man bör erkänna den grundläggande roll som jordbrukarna och fiskarna, och framför allt familjejordbruken och familjefiskeföretagen spelar för att garantera livsmedelssäkerheten i världen.

AQ.  Det är särskilt viktigt att erkänna fiskarnas och fiskodlarnas stora betydelse för våra europeiska kustområden och öar.

AR.  Man bör erkänna jordbrukets, skogsbrukets och fiskets flerfunktionella roll. Dessa sektorer producerar inte bara livsmedel, utan är också avgörande för allmännyttiga tillgångar såsom landskapets kvalitet, biologisk mångfald, klimatstabilitet, världshavens kvalitet och förmågan att lindra effekterna av naturkatastrofer såsom översvämningar, torka och bränder.

1.  Europaparlamentet understryker att följande utgör viktiga faktorer för att bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning: en stark och hållbar jordbruks- och fiskesektor i hela EU, en blomstrande och diversifierad landsbygdsekonomi, en ren miljö och familjeföretag som får stöd av en stabil, rättvisare, internationellt hållbar och vederbörligt finansierad gemensam jordbrukspolitik.

2.  Europarparlamentet understryker att det också är viktigt att genomföra en hållbar och lämpligt finansierad gemensam fiskeripolitik och säkerställa samstämmighet mellan EU:s handelspolitik och fiskeripolitik.

3.  Europaparlamentet anser att en hållbar miljö och insatser för att anpassa sig till och lindra effekterna av klimatförändringarna endast kan säkras om jordbruksföretagen är ekonomiskt hållbara och jordbrukarna får tillgång till mark, krediter och utbildning.

4.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att ge temat för Expo 2015 i Milano, Att föda jorden. Energi för livet ökad verkan genom att uppställa åtaganden för att rätten till adekvat, hälsosam, hållbar och faktabaserad livsmedelskonsumtion ska förverkligas.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om behovet att åtgärda akuta problem i hela livsmedelsförsörjningskedjan, även när det gäller att skapa långsiktig hållbarhet för produktion, distribution och konsumtion av livsmedel, samt om behovet att åtgärda matsvinn och bekämpa problemet med felnäring, dålig kosthållning och fetma.

6.  Europaparlamentet betonar att rätten till livsmedel är en grundläggande mänsklig rättighet som uppnås när alla människor har tillgång till lämpliga, säkra och näringsriktiga livsmedel, som tillfredsställer deras kostbehov så att de kan leva ett sunt och aktivt liv.

7.  Europaparlamentet understryker att tillgång till livsmedel är en förutsättning för att fattigdomen och ojämlikheten ska minska och för att man ska nå millennieutvecklingsmålen.

8.  Europaparlamentet betonar att kampen mot undernäring och en allmän tillgång till tillräckligt näringsrik mat bör förbli ett av de viktigaste målen i agendan efter 2015 inom ramen för målet att avskaffa hungersnöden, med en särskild uppmaning om att få slut på alla former av felnäring till 2030.

9.  Europaparlamentet anser att de ökade prissvängningarna på livsmedelsmarknaderna medför problem för hållbarheten och förutsätter att vi både främjar en tryggare livsmedelsförsörjning och en miljömässigt hållbarare livsmedelsproduktion, genom att bristen på naturresurser åtgärdas och forskning och innovation om jordbruk och fiske

10.  Europaparlamentet anser att lämpliga ramar för institutioner, lagstiftning och övervakning kan främja utvecklingen av stabila, hållbara, likvärdiga och diversifierade jordbruksmarknads- och fiskemarknadssystem med överkomliga priser.

11.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen bör säkerställa konsekvens mellan politiska beslut som fattas av dess generaldirektorat för handel, jordbruk och fiske, i syfte att garantera ömsesidighet i fråga om hygien- och hållbarhetsnormer.

12.  Europaparlamentet anser att jordbruk som är småskaligt, ekologiskt, har högt naturvärde eller baseras på trädodling bör främjas som särskilt effektiva modeller för att åstadkomma hållbarhet i den globala livsmedelsproduktionen.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra ett effektivare jordbruk, med exempelvis agroekologiska metoder och diversifiering, och en bättre resurshushållning inom det hållbara jordbruket, för att såväl kostnaderna för insatsvaror inom jordbruksproduktionen som slöseriet med näringsämnen ska minskas samt för att överföringen av kunskap och innovationer ska förbättras och resurseffektiviteten, diversifieringen av grödor och hållbarheten inom jordbrukssystemen ökas.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja forskning om kustvattnens kvalitet, markförvaltning och om hållbar intensifiering, som innebär att man använder näringsämnen, vatten och energi mer effektivt, ökar inriktningen på bevarande av vatten- och markresurser, fortsätter att utveckla biologiska åtgärder för skadedjursbekämpning (integrerat växtskydd, IPM), och främjar forskning för att förbättra avkastningen samtidigt som miljöpåverkan minskar.

15.  Europaparlamentet är bekymrat över uppkomsten av markrofferi och dess följder för livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländer och för jordbrukets och jordbrukarnas framtid.

16.  Europaparlamentet är oroat över att det förekommer olagligt fiske överallt i världen, vilket har ytterst negativa effekter på miljön, den biologiska mångfalden och ekonomin.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera medlemsstaterna och uppmuntra dem att utnyttja ”resursen” jordbruksmark hållbart, eftersom det är nödvändigt för att man ska uppnå livsmedelssäkerhet och riktig kosthållning, anpassa sig till och lindra effekterna av klimatförändringarna samt för en hållbar utveckling i allmänhet.

18.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att ta itu med markförstöringen, som ytterligare förvärrar fattigdom och otrygg livsmedelsförsörjning.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra genomförande av FN:s och FAO:s frivilliga riktlinjer för ansvarsfull förvaltning av besittningsrätt till mark, fiske och skogar över hela världen, både från investerarnas och från de mottagande ländernas sida.

20.  Europaparlamentet uppmanar den italienska regeringen att föreslå och utveckla projekt för hållbar återanvändning av Expo 2015-lokalerna.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja förverkligandet på global nivå av FAO:s mål att stödja utvecklingen av en jordbruks-, miljö- och samhällspolitik som främjar hållbara familjejordbruk.

22.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande obalansen i livsmedelsförsörjningskedjan hotar livsmedelsproduktionens hållbarhet. Parlamentet efterlyser ökad öppenhet och rättvisa i försörjningskedjan, avskaffande av illojala handelsmetoder och andra marknadssnedvridningar för att kunna garantera jordbrukare en skälig inkomst, skäliga vinster och skälig prissättning i hela kedjan och för att säkerställa en livskraftig jordbrukssektor som tryggar livsmedelsförsörjningen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att nå dessa mål så snart som möjligt.

23.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör främja en politik som bekämpar de illojala metoder som har erkänts av kommissionens högnivåforum för förbättring av försörjningskedjan.

24.  Europaparlamentet understryker att förlusten av jordbruksmark och nedläggningen av jordbruksområden i perifera områden måste bekämpas kraftfullt för att trygga livsmedelssäkerheten.

25.  Europaparlamentet understryker att det olagliga fisket måste bekämpas kraftfullt för att livsmedelsförsörjningen ska tryggas.

26.  Europaparlamentet understryker landsbygdsutvecklingens centrala roll för territoriernas ekonomiska och sociala tillväxt och vädjar om stöd åt unga jordbrukare.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inför de internationella diskussionerna i Paris 2015 vid FN:s 21:a partskonferens om klimatförändringar, arbeta för ett vittsyftande internationellt avtal om klimatförändringar, där också livsmedel ingår.

28.  Europaparlamentet uppmanar rådet att erkänna hela jordbrukssektorns betydelse när det gäller både att minska och att anpassa sig till klimatförändringarna.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa matsvinnet med vittsyftande, klart definierade och bindande mål, för att uppmuntra medlemsstaterna att motverka matsvinnet längs hela livsmedelsförsörjningskedjan, från jord till bord.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedriva folkupplysning, främja och sprida bästa praxis och utföra analyser av och inleda samhällskampanjer och kampanjer i skolorna mot matsvinn och om betydelsen av en hälsosam och balanserad kost som främjar lokala jordbruksprodukter, så att 2016 utses till Europaåret mot matsvinn.

31.  Europaparlamentet anser det viktigt att det inleds en dialog med berörda parter, för att osålda livsmedel, som ännu tryggt kan förtäras, systematiskt ska ställas till välgörenhetsorganisationers förfogande.

32.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna och kommissionen att inom forskning och utbildning ytterligare främja hälsosamma livsmedel, medveten kosthållning och kvalitets- och hållbarhetsnormer i näringsfrågor för att stimulera en ansvarsfull och hälsosam livsstil. Detta är ett arbete som bör inledas redan i förskolan, och för detta ändamål bör man vidareutveckla politiken för att utrota felnäring och dålig kosthållning samt förebygga fetma.

33.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att uppmuntra utbildning om hälsosam och balanserad kost, bland annat genom information om och främjande av lokala produkter och traditionell kosthållning.

34.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att hela livsmedelssystemet, inklusive jordbruket, tillsammans med handels-, hälso- och sjukvårds-, utbildnings-, klimat- och energipolitiken ska följa en strategi som bygger på mänskliga rättigheter, och att EU bör vara en förkämpe för detta.

35.  Europaparlamentet kräver därför att en jämställdhetsaspekt ska beaktas och kvinnors egenmakt främjas i all politik mot otrygg livsmedelsförsörjning.

36.  Parlamentet upprepar att det är viktigt att främja jordbruket och fisket i utvecklingsländerna och att anslå en tillräcklig andel av EU:s offentliga utvecklingsbistånd (ODA) till jordbrukssektorn. Parlamentet beklagar att den andel av utvecklingsbiståndet som tilldelas jordbruket har minskat drastiskt sedan 1980-talet och gläds åt att man har insett att denna trend måste vändas.

37.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att förbättra villkoren för kvinnor i jordbruket, särskilt i AVS-länderna, eftersom det har visat sig att egenmakt åt och investeringar i kvinnor på landsbygden ökar produktiviteten väsentligt och minskar svält och felnäring.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera mikrokreditbaserade samarbetsprogram för att främja miljömässigt hållbar, småskalig livsmedelsproduktion avsedd för lokalbefolkningen.

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet samt till kommissionsledamöterna från de deltagande medlemsstaterna med ansvar för Expo 2015 i Milano.

(1) EUT C 136 E, 11.5.2012, s. 8.
(2) EUT C 227 E, 6.8.2013, s. 25.


Situationen i Nigeria
PDF 184kWORD 309k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om situationen i Nigeria (2015/2520(RSP))
P8_TA(2015)0185RC-B8-0370/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nigeria och i synnerhet sin senaste plenardebatt i frågan onsdagen den 14 januari 2015,

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, inbegripet uttalandena av den 8 januari, 19 januari, 31 mars samt den 14 och 15 april 2015,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 9 februari 2015,

–  med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 583/2014 av den 28 maj 2014(1), genom vilken Boko Haram fördes upp på förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser,

–  med beaktande av den femte ministerdialogen mellan Nigeria och EU i Abuja den 27 november 2014,

–  med beaktande av de preliminära slutsatserna från EU:s och Europaparlamentets valobservatörsuppdrag,

–  med beaktande av den regionala konferensen om säkerhet den 20 januari 2015 i Niamey,

–  med beaktande av uttalandena från FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon, om det fortsatta våldet och den försämrade säkerhetssituationen i nordöstra Nigeria,

–  med beaktande av uttalandena från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om möjligheten att anklaga medlemmar av Boko Haram för krigsförbrytelser,

–  med beaktande av FN:s förklaring från 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion och trosuppfattning,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter från 1981, ratificerad av Nigeria den 22 juni 1983,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som ratificerades av Nigeria den 29 oktober 1993,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av Förbundsrepubliken Nigerias författning, som antogs den 29 maj 1999, och särskilt bestämmelserna om i kapitel IV,

–  med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt dess fakultativa protokoll,

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (Cotonouavtalet),

–  med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som fastställer att principen om en konsekvent utvecklingspolitik ska beaktas i alla yttre åtgärder som EU vidtar,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Nigeria är Afrikas mest befolkade och etniskt diversifierade land, och kännetecknas av regionala och religiösa klyftor och en skiljelinje mellan nord och syd med enorma ekonomiska och sociala skillnader.

B.  Trots att Nigeria är Afrikas största ekonomi och en viktig handelspartner till EU och trots sina rika naturtillgångar, hör Nigeria till de mest ojämlika länderna i världen. Mer än 70 % av dess befolkning lever på under 1,25 US-dollar per dag medan 10 % av landets befolkning kontrollerar över 90 % av landets tillgångar och resurser.

C.  De attacker som genomfördes av Boko Haram den 3–8 januari 2015 riktade sig mot Baga och sexton omkringliggande städer och byar. Närmare 3 700 byggnader förstördes enligt satellitbilder och tusentals människor dödades.

D.  Boko Haram har intagit och hållit ett antal städer i nordöstra Nigeria och fortsätter att tvångsrekrytera civila till sina led, däribland många barn. Boko Harams våld har lett till mer än 22 000 människors död sedan 2009. Måltavla har urskillningslöst varit kristna, muslimer och vem som helst som inte delar dess dogmatiska och extrema uppfattningar. I mars 2015 svor Boko Haram trohet till gruppen Islamiska staten. Hundratals kroppar hittades den 27 mars 2015 i den nordöstra staden Damasak, uppenbarligen offer för Boko Haram.

E.  Mer än 270 flickor kidnappades i april 2014 från en statlig skola i Chibok (delstaten Borno). Majoriteten saknas fortfarande och löper stor risk för att bli föremål för sexuellt våld, slaveri och tvångsäktenskap. Sedan dess har ytterligare hundratals personer förts bort av Boko Haram. Den 28 april 2015 räddades nästan 300 flickor och kvinnor i Sambisaskogen.

F.  Enligt FN:s uppskattningar har våldet i delstaterna Borno, Yobe och Adamawa drivit 1,5 miljoner människor på flykt, däribland 800 000 barn, samtidigt som över tre miljoner människor har drabbats av upproret.

G.  Fler än 300 000 nigerianer har flytt till nordvästra Kamerun och sydvästra Niger för att undkomma våldet, och hundratals nigerianer riskerar sina liv på migrationsvägarna till EU, i hopp om bättre levnadsförhållanden ur såväl ekonomisk och social som säkerhetsmässig synpunkt.

H.  Boko Haram har som mål att inrätta en fullständig islamisk stat i norra Nigeria, inbegripet shariadomstolar, och att förbjuda västerländsk utbildning.

I.  På grund av den ökande osäkerheten kan jordbrukare inte längre odla sina åkrar eller skörda sina produkter av rädsla för att bli attackerade av Boko Haram, vilket ytterligare försämrar livsmedelsförsörjningen.

J.  Antalet attacker, inbegripet genom att barn används som självmordsbombare, ökar och genomförs över stora områden, även i grannländerna Tchad och Kamerun.

K.  De nigerianska myndigheternas reagerade inledningsvis väldigt svagt vilket har gett upphov till en känsla av misstro hos befolkningen gentemot landets institutioner. Under den förra regeringen ägnade sig nigerianska soldater åt massfängslanden och utomrättsligt dödande och ett stort antal andra brott mot internationell rätt.

L.  Spridningen av Boko Haram-upproret till grannländerna belyser vikten av utökat samarbete och större insatser på regional nivå.

M.  Nigeria spelar en central roll i regional och afrikansk politik, och är en drivande kraft bakom regional integration genom Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas).

N.  Oljeintäkterna har stadigt minskat och en ekonomisk kris hotar. Enligt vissa beräkningar stjäls olja i Nigeria till ett värde av mellan tre och åtta miljarder USD årligen. Årtionden av ekonomisk vanskötsel, instabilitet och korruption har hindrat investeringar i Nigerias utbildningssystem och sociala tjänster.

O.  Utbildning, läs- och skrivkunnighet, kvinnors rättigheter, social rättvisa och en rättvis fördelning av statliga inkomster i samhället genom skattesystem, minskning av ojämlikheter samt bekämpning av korruption och skatteflykt är centrala faktorer för att bekämpa fundamentalism, våld och intolerans.

P.  Terrorism utgör ett globalt hot, men världssamfundets insatser för att göra mer för att bekämpa Boko Haram i Nigeria har i viss mån varit avhängigt av ett fullständigt trovärdigt, ansvarsfullt och öppet val.

Q.  Nigeria är fortfarande en ung och sårbar demokrati, och landet drabbades av extrema våldsamheter till följd av resultatet av 2011 års val och anklagelserna om valfusk.

R.  Den oberoende nationella valkommissionen sköt upp valen från den 14 och 28 februari 2015 till den 28 mars och 11 april 2015, för att ge regeringen möjlighet att vidta militära åtgärder mot Boko Haram, och en regional insats inleddes i mars 2015.

S.  Det är främst Tchads armé som tillsammans med Niger och Kamerun strider mot Boko Haram, och dess fulla deltagande i kampen mot Boko Harams terrorister i Gamboru Ngala, Malam Fatori och Kangalam i Nigeria har bekräftats. Det höga pris som denna armé får betala i kriget mot terrorismen erkänns. Parlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med de skadade och familjerna till de döda.

T.  Valkampanjen ägde rum i ett spänt klimat, och incidenter av valrelaterat våld rapporterades från alla delar av landet, särskilt i de södra och sydvästra delarna. Boko Haram genomförde attacker för att föröka hindra folk från att rösta, kampanjbestämmelserna kränktes och det förekom röstköp.

U.  Lokala och internationella observatörer noterade systemsvagheter, särskilt vad gäller rösträkningen, de sittande makthavarnas missbruk av sin ställning och användningen av våld. Ingen systematisk manipulation observerades dock.

V.  EU har genomfört ett långvarigt valobservatörsuppdrag på inbjudan av regeringen, i vilket en delegation från Europaparlamentet ingick. Afrikanska unionen, Samväldet och Ecowas genomförde också valobservatörsuppdrag.

W.  General Muhammadu Buhari, presidentkandidat för oppositionspartiet All Progressive Congress (APC), utropades den 31 mars 2015 till segrare i valet, och den sittande presidenten erkände lugnt sitt nederlag. Oppositionen (APC) fick en majoritet av rösterna både för presidentposten samt i senaten och representanthuset i fyra av sex geopolitiska områden.

X.  Färre kvinnor valdes jämfört med 2011, då det redan uppvisades en negativ trend.

Y.  17 procent av flickorna är gifta innan de fyller 15 år och barnäktenskapen utgör hela 76 procent i den nordvästra regionen. Nigeria har det högsta absoluta antalet fall av kvinnlig könsstympning i världen, som uppgår till runt en fjärdedel av de beräknade 115–130 miljoner könsstympade kvinnorna i världen.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt det pågående och alltmer oroande våldet, däribland den fortsatta vågen av skott- och bombdåd, självmordsbombningar, sexuellt slaveri och annat sexuellt våld, kidnappningar och andra våldsdåd som terroristsekten Boko Haram begår mot civila, statliga och militära mål i Nigeria, vilket har lett till tusentals dödade och sårade människor och drivit hundratusentals på flykt, och vilket kan utgöra brott mot mänskligheten

2.  Europaparlamentet beklagar djupt massakern på oskyldiga män, kvinnor och barn, och står sida vid sida med det nigerianska folket i dess beslutsamhet att bekämpa alla former av terrorism i sitt land. Parlamentet hyllar alla journalisters och människorättsförsvararnas insatser för att fästa väldens uppmärksamhet vid Boko Harams extremism och de oskyldiga offren för deras våld.

3.  Europaparlamentet påminner om att ett år har gått sedan bortförandet av 276 flickor från en skola utanför Chibok, och enligt människorättsgrupper har minst ytterligare 2 000 flickor och kvinnor tillfångatagits. Parlamentet uppmanar regeringen och det internationella samfundet att göra allt som står i deras makt för att hitta de bortförda personerna och befria dem.

4.  Europaparlamentet uppmanar den nyvalde presidenten att hålla sina vallöften och satsa alla resurser på att få ett slut på Boko Harams våld, återupprätta stabiliteten och säkerheten i hela landet och ta itu med de underliggande orsakerna till denna terrorism. Presidenten uppmanas särskilt att vidta kraftfullare åtgärder i kampen mot den interna korruptionen, vanskötseln och ineffektiviteten inom de statliga institutionerna och armén, som har gjort dessa oförmögna att hantera det gissel som Boko Haram utgör i norra delen av landet samt att vidta åtgärder för att beröva Boko Haram deras olagliga inkomstkällor, genom samarbete med grannländerna, särskilt med avseende på smuggling och olaglig handel.

5.  Europaparlamentet uppmanar Nigerias religiösa auktoriteter och ledare att aktivt samarbeta med det civila samhället och offentliga myndigheter för att bekämpa extremism och radikalisering.

6.  Europaparlamentet uppmanar även de nya nigerianska myndigheterna att anta en färdplan för den sociala och ekonomiska utvecklingen i de nordliga och sydliga staterna för att komma till rätta med problemen med fattigdom och ojämlikhet, utbildningsmöjligheter och tillgång till hälso- och sjukvård och främja en rättvis fördelning av oljeintäkterna i samband med en decentralisering, vilka är en orsak till våldsspiralen. De nigerianska myndigheterna uppmanas också att på allvar vidta åtgärder för att få ett slut på kvinnlig könsstympning, barnäktenskap och barnarbete. EU bör använda alla sina verktyg för att främja åtgärderna och för att effektivt hindra olagliga finansiella flöden samt skattebedrägerier och skatteflykt, och främja demokratiskt internationellt samarbete i skattefrågor.

7.  Europaparlamentet välkomnar den beslutsamhet som uttrycktes på det regionala toppmötet i Niamey den 20 och 21 januari 2015 av de 13 deltagande länderna, särskilt Tchads militära engagemang för att tillsammans med Kamerun, Niger och Nigeria ta upp kampen mot terroristhoten från Boko Haram. Parlamentet efterlyser ökade regionala insatser, med hjälp av alla tillgängliga verktyg, i full överensstämmelse med folkrätten. Parlamentet uppmanar särskilt Ecowas att fortsätta genomförandet av sin nya strategi för terrorismbekämpning och att ägna särskild uppmärksamhet åt att hindra gränsöverskridande illegala flöden av vapen, stridande och smuggling. Parlamentet vidhåller att våldet utan detta samarbete sannolikt kommer att fortsätta och undergräva freden och stabiliteten i hela regionen. Parlamentet framhåller i detta hänseende att Boko Haram svurit trohet till Islamiska staten och att det är nödvändigt att förhindra att dessa två terroristorganisationer utökar sin samordning och sitt samarbete och att hotet utvidgas.

8.  Europaparlamentet välkomnar de initiativ som tagits av Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd, och uppmanar Afrikanska unionen att skyndsamt inleda konkreta åtgärder tillsammans med alla berörda länder för att samordna kampen mot terroristgrupper i Sahelregionen. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att stödja utvecklingen av regionala mekanismer för konflikthantering såsom den afrikanska beredskapsstyrkan samt möjligheten att använda den fredsbevarande resursen för Afrika och EU:s krishanteringsverktyg.

9.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen det internationella samfundet att göra mer för att hjälpa den nigerianska regeringen att bekämpa Boko Haram och att ta upp de grundläggande orsakerna till terrorism, eftersom endast ett globalt svar kan säkerställa att våld och fundamentalism upphör för gott.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fullgöra sitt åtagande att tillhandahålla ett brett utbud av politiskt, utvecklingsrelaterat och humanitärt stöd till Nigeria och dess folk i kampen mot hotet från Boko Haram och för att säkerställa landets utveckling. EU måste fortsätta den politiska dialogen med Nigeria i enlighet med artikel 8 i det reviderade Cotonouavtalet, och att i samband därmed ta upp frågor som är kopplade till de grundläggande mänskliga rättigheterna, däribland tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet och förbud av alla former av diskriminering, i enlighet med internationella, regionala och nationella människorättsinstrument.

11.  Europaparlamentet uppmanar även det internationella samfundet att hjälpa de nigerianska flyktingarna i grannländerna. EU:s medlemsstater måste utan dröjsmål upprätta ett trovärdigt och holistiskt europeiskt system för att hantera migrationsvägarna från Afrika söder om Sahara till Mellanöstern och norra Afrika, erbjuda möjligheter till hållbar utveckling till ursprungsländer såsom Nigeria och få ett slut på de mänskliga tragedier som utspelar sig på dessa vägar.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU att undersöka hur Boko Haram finansieras och lyfta frågan om öppenhet i handeln med naturtillgångar, inbegripet olja, för att undvika att företag underblåser konflikter. Parlamentet uppmanar de nigerianska myndigheterna och utländska företag att bidra till stärkandet av styrningen inom utvinningssektorn genom att hålla sig till utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet och offentliggöra hur mycket företag betalar till den nigerianska staten.

13.  Europaparlamentet anser Nigerias regering har rättigheten och ansvaret att försvara sin befolkning mot terrorism, men insisterar på att sådana insatser måste genomföras med respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten.

14.  Europaparlamentet efterlyser en grundlig utredning av anklagelserna om brott mot de mänskliga rättigheterna, däribland utomrättsliga avrättningar, tortyr, godtyckliga gripanden och utpressningsrelaterade övergrepp. Parlamentet anser att sådana metoder inte kan försvaras som ett sätt att bekämpa det hot som Boko Haram och andra terrororganisationer utgör. Parlamentet anser att Nigerias rättssystem behöver reformeras omgående för att säkerställa effektiv rättskipning i brottmål i syfte att bekämpa terrorism, och att även Nigerias statliga säkerhetsstyrkor behöver reformeras.

15.  Europaparlamentet kräver att sårade soldater får lämplig behandling och flickor och kvinnor som utsätts för våldtäkt i samband med väpnade konflikter erbjuds alla tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa vid EU-finansierade humanitära inrättningar, i enlighet med Genèvekonventionens artikel 3 som föreskriver att sårade och sjuka ska få all den läkarvård deras situation kräver, utan negativ åtskillnad.

16.  Europaparlamentet gratulerar general Muhammadu Buhari från All Progressives Congress (APC) till att ha vunnit presidentvalet och alla från samtliga partier som har fått en plats i senaten och representanthuset, eller har valts till guvernör eller ledamöter i parlamentet. Parlamentet lovordar de kandidater som lugnt har erkänt sitt nederlag, till att börja med den sittande presidenten och kandidaten Goodluck Jonathan, och välkomnar alla politiska partiers och kandidaters fortsatta åtagande att respektera fredliga val och uppmanar dem till att även i fortsättningen acceptera resultaten utan våldsamheter.

17.  Europaparlamentet gratulerar det nigerianska folket för dess engagemang för demokrati och dess mobilisering under valprocessen och uppmanar de nigerianska myndigheterna att införa god styrning och främja mer ansvarstagande demokratiska institutioner. Ett maktskifte genom allmänna val visar på en förstärkning av demokratin i Nigeria och kan utgöra modell för andra afrikanska länder.

18.  Europaparlamentet välkomnar den beslutsamhet med vilken Nigerias oberoende nationella valkommission har genomfört en trovärdig och så transparent och rättvis valprocess som möjligt trots de inre och yttre problem och påtryckningar som den varit föremål för, och särskilt att personer med funktionsnedsättning har fått delta.

19.  Europaparlamentet uppmanar offren för missförhållanden att framföra sina klagomål via officiella mekanismer för tvistlösning, och uppmanar de nigerianska myndigheterna att för var och en av klagomålen genomföra en trovärdig utredning och rättslig prövning. Parlamentet uppmanar EU att stödja utvecklingen av dessa mekanismer.

20.  Europaparlamentet uppmanar den nigerianska regeringen att främja kvinnors deltagande i samhällslivet och det politiska livet.

21.  Europaparlamentet upprepar att lagen mot homosexualitet och dödsstraffet bör avskaffas.

22.  Europaparlamentet uppmanar de nigerianska myndigheterna att vidta akuta åtgärder i Nigerdeltat, bland annat åtgärder för att få slut på olaglig oljerelaterad verksamhet och att tillhandahålla hjälp för personer som utsatts för förorening. EU och medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla teknisk expertis och resurser för att återställa området. Parlamentet begär att alla företag som är verksamma i området bedriver sin verksamhet enligt högsta internationella standard och avstår från alla åtgärder som kan inverka negativt på miljön och lokalsamhällena.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Nigerias regering och parlament samt Afrikanska unionens och Ecowas representanter.

(1) EUT L 160, 29.5.2014, s. 27.


Fallet Nadija Savtjenko
PDF 163kWORD 296k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om fallet Nadja Savtjenko (2015/2663(RSP))
P8_TA(2015)0186RC-B8-0406/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, särskilt resolutionen av den 12 mars 2015 om mordet på den ryska oppositionsledaren Boris Nemtsov och den demokratiska situationen i Ryssland(1) och resolutionen av den 15 januari 2015 om situationen i Ukraina(2),

–  med beaktande av uttalandet av den 4 mars 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det fortsatta frihetsberövandet av Nadja Savtjenko,

–  med beaktande av åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalen som antogs och undertecknades i Minsk den 12 februari 2015 och godkändes i sin helhet genom FN:s säkerhetsråds resolution 2202 (2015) av den 17 februari 2015,

–  med beaktande av EU:s uttalande av den 16 april 2015 om bortförande och olagligt frihetsberövande av ukrainska medborgare av Ryska federationen,

–  med beaktande av bestämmelserna i internationell humanitär rätt, särskilt den tredje Genèvekonventionen av den 12 augusti 1949 om behandlingen av krigsfångar,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Ukrainas president, Europeiska rådets ordförande och Europeiska kommissionens ordförande till följd av det sjuttonde toppmötet mellan EU och Ukraina där en uppmaning utgick om omedelbart frisläppande av alla personer som hålls som gisslan och olagligen frihetsberövats, däribland Nadja Savtjenko,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  De proryska militanta anhängarna av den så kallade Folkrepubliken Luhansk i östra Ukraina förde olagligen bort löjtnant Nadja Savtjenko, militärpilot och tidigare officer i den ukrainska försvarsmakten, på ukrainskt territorium den 18 juni 2014, frihetsberövade henne och transporterade henne olagligen till Ryska federationen,

B.  Savtjenko, född 1981, har en förtjänstfull militär karriär bakom sig som den enda kvinnliga soldaten i de ukrainska fredsbevarande styrkorna i Irak och som den första kvinnan att ta värvning i Ukrainas flygvapenakademi. Vid tiden för bortförandet deltog hon frivilligt i striderna i östra Ukraina som en del av Ajdar-bataljonen.

C.  Ryska utredningskommittén meddelade den 24 april 2015 det slutliga åtalet mot Nadja Savtjenko där hon anklagas för att medhjälp till mordet på två eller flera personer, medhjälp till mordförsök på två eller flera personer samt för att olagligen ha överskridit gränsen till Ryska federationen.

D.  Nadja Savtjenko är ledamot av Verchovna Rada och Ukrainas delegation till Europarådets parlamentariska församling. Europarådets parlamentariska församlings utskott för arbetsordningen, immunitet och institutionella frågor har bekräftat hennes immunitet. Ryska federationen avvisar Nadja Savtjenkos diplomatiska immunitet som ledamot av Verchovna Rada. Det internationella samfundet har gjort flera försök att få Nadja Savtjenko frigiven, inte minst genom Europarådets parlamentariska församlings resolution 2034 (2015), som uppmanar till hennes omedelbara frisläppande och till respekt för hennes parlamentariska immunitet som ledamot av Ukrainas delegation till Europarådets parlamentariska församling.

E.  Ryska federationen har gått med på att utväxla alla politiska fångar och olagligen frihetsberövade personer inom ramen för Minskavtalen enligt principen ”alla i utbyte mot alla”, vilket skulle ske senast den femte dagen efter tillbakadragandet av tunga vapen. Nadja Savtjenko har vid ett flertal tillfällen erbjudits amnesti på villkor att hon erkänner sin skuld.

F.  Nadja Savtjenko har hungerstrejkat i över tre månader i protest mot sitt olagliga frihetsberövande. Hon har utsatts för ofrivilliga psykiatriska undersökningar och behandlingar. De Moskvabaserade domstolarna har avvisat Nadja Savtjenkos överklaganden av sitt frihetsberövande i väntan på rättegång. Under tiden har hennes hälsotillstånd försämrats. EU och flera medlemsstater har mot denna bakgrund uttryckt sin djupt mänskliga oro. Flera överklaganden har gjorts till FN:s råd för mänskliga rättigheter och Internationella röda korset för att Nadja Savtjenko ska sättas på fri fot.

1.  Europaparlamentet kräver att Nadja Savtjenko omedelbart och villkorslöst friges. Parlamentet fördömer Ryska federationen för det olagliga bortförandet, frihetsberövandet med nästan ett år i fängelse och brottsutredningen av Nadja Savtjenko. Parlamentet kräver att ryska myndigheter respekterar sitt internationella åtagande inom ramen för Minskavtalen, särskilt det överenskomna åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalen. Parlamentet anser att Ryssland varken har rättslig grund eller jurisdiktion att vidta någon som helst åtgärd mot Nadja Savtjenko, såsom frihetsberövande, brottsutredning eller åtal.

2.  Europaparlamentet menar att Nadja Savtjenkos frihetsberövande som krigsfånge i ett fängelse i Ryssland strider mot Genèvekonventionen. Parlamentet understryker att de som bär ansvaret för hennes olagliga frihetsberövande i Ryssland kan komma att åläggas sanktioner eller ställas inför rättsliga förfaranden för sina handlingar.

3.  Europaparlamentet påminner de ryska myndigheterna om att Savtjenkos hälsotillstånd fortfarande är extremt bräckligt och att de bär direkt ansvar för hennes säkerhet och välbefinnande. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att ge opartiska internationella läkare tillträde till Savtjenko och samtidigt se till att varje medicinsk eller psykologisk undersökning enbart genomförs med Savtjenkos medgivande och att det då tas hänsyn till konsekvenserna av hennes hungerstrejk på längre sikt. Parlamentet uppmanar Ryssland att tillåta internationella humanitära organisationer att ha permanent tillträde till henne.

4.  Europaparlamentet kräver att alla andra ukrainska medborgare omedelbart friges, däribland filmregissör Oleh Sentsov och Chaiser Dzjemilev, som hålls olagligen frihetsberövade i Ryssland.

5.  Europaparlamentet uppmanar Frankrikes president och Tysklands förbundskansler samt relevanta utrikesministrar att ta upp frågan om Nadja Savtjenkos frigivande vid nästa möte med kontaktgruppen för genomförande av Minskavtalen i Normandieformatet. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att fortsätta att följa fallet Nadja Savtjenko nära och ta upp det i olika format och möten med ryska myndigheter, samt hålla Europaparlamentet informerat om resultaten av dessa ansträngningar.

6.  Europaparlamentet påpekar att Nadja Savtjenkos frigivande inte bara är ett nödvändigt steg mot förbättrade förbindelser mellan Ukraina och Ryssland, utan även skulle visa respekt för erkännandet av grundläggande mänskliga rättigheter från ryska myndigheters sida.

7.  Europaparlamentet påminner om att Nadja Savtjenko valdes till ledamot av det ukrainska parlamentet i det allmänna ukrainska valet i oktober 2014, att hon ingår i Ukrainas delegation till Europarådets parlamentariska församling och därför beviljats internationell immunitet. Parlamentet påminner Ryssland om dess skyldighet att respektera hennes immunitet som ledamot av Europarådets parlamentariska församling.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, Ryska federationens president, regering och parlament, Ukrainas president, regering och parlament samt ordföranden för Europarådets parlamentariska församling.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0074.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0011.


Situationen i flyktinglägret Yarmouk i Syrien
PDF 168kWORD 299k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om situationen i flyktinglägret i Yarmuk i Syrien (2015/2664(RSP))
P8_TA(2015)0187RC-B8-0373/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av internationell humanitär rätt,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien,

–  med beaktande av uttalandet av den 10 april 2015 om situationen i Yarmuk i Syrien från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från kommissionsledamoten med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering,

–  med beaktande av uttalandet av den 18 april 2015 från vice ordföranden/den höga representanten på Europeiska unionens vägnar om situationen i det palestinska flyktinglägret i Yarmuk i Syrien,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 2139 (2014), 2165 (2014) och 2191 (2014),

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 1 april 2015 attackerade IS/Daish det palestinska flyktinglägret i Yarmuk. Assadregimen fortsatte att utsätta lägret för artillerianfall och flygbombningar som svar på IS-attacken, och intensiva gatustrider utspelade sig i hela lägret mellan å ena sidan Assadfientliga väpnade oppositionsgrupper och Aknaf Bait al-Makdis och å andra sidan IS/Daish och Jabhat al‑Nusra. Den 16 april 2015 tvingade palestinska militära enheter, understödda av syriska rebeller, IS/Daishs stridande att retirera från lägret. I och med IS/Daishs reträtt står lägret mer eller mindre under al-Qaida-anknutna Jabhat al-Nusras kontroll.

B.  Yarmuk, det största palestinska flyktinglägret i Syrien, som upprättades 1957 för att ta emot människor på flykt undan den arabisk-israeliska konflikten, har dragits in i strider mellan den syriska regeringen och väpnade grupper som Jabhat al-Nusra och Fria syriska armén. Före den syriska konflikten bodde mer än 160 000 civila i lägret, i dag återstår endast 18 000.

C.  De 480 000 palestinska flyktingarna utgör fortsatt en särskilt känslig grupp i krisen i Syrien. De är utspridda i mer än 60 läger över hela regionen. 95 % av de palestinska flyktingarna är för närvarande beroende av Förenta nationernas hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) för att kunna tillgodose sina dagliga behov i fråga om livsmedel, vatten och vård.

D.  Civilbefolkningen i Yarmuklägret har varit under belägring sedan december 2012 och har utsatts för urskillningslösa bombningar och artillerianfall av Assadregimen; de sitter alltjämt fast inuti lägret. Enligt UNRWA är 18 000 palestinska och syriska civila i Yarmuk, däribland 3 500 barn, i behov av de allra mest grundläggande formerna av humanitärt bistånd.

E.  En permanent hälsokris råder i lägret; en tyfoidepidemi bröt ut 2014, och hepatit A och vattenrelaterade sjukdomar är endemiska, liksom undernäring, med alla konsekvenser detta innebär.

F.  FN:s säkerhetsråd har uppmanat alla parter i det syriska inbördeskriget att bevilja humanitärt tillträde till Yarmuklägret och att tillåta att humanitärt bistånd obehindrat når dit.

G.  Kommissionen har frigjort ett omedelbart katastrofbistånd på 2,5 miljoner euro som ska bidra till UNRWA:s insatser för att ge livräddande bistånd till palestinska flyktingar i Syrien i form av kontanter och katastrofhjälp.

H.  Dessutom, och som en del av EU:s humanitära bistånd till Syrien under 2015, kommer man med hjälp av stöd att främja snabba humanitära insatser som är inriktade på att tillgodose utsatta familjers behov. Biståndet omfattar alla de delar av Syrien som har påverkats av konflikten, med särskilt fokus på den senaste tidens våldshandlingar i Yarmuk, Idlib, Dara och Aleppo.

I.  Det faktum att den syriska regimen och andra stridande parter konsekvent vägrar låta humanitära insatser nå fram till flyktingarna i Yarmuklägret strider mot internationell humanitär rätt. UNRWA:s kapacitet att hålla igång livräddande katastrofinsatser som svar på akuta utvecklingsförlopp, som det i Yarmuk, undergrävs allvarligt av den kroniska underfinansieringen av humanitära insatser inuti Syrien.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den fortsatt försämrade säkerhetsmässiga och humanitära situationen i Syrien, särskilt i det palestinska flyktinglägret i Yarmuk och i andra palestinska läger. Parlamentet upprepar sitt starka engagemang till stöd för offren i den syriska konflikten.

2.  Europaparlamentet fördömer IS/Daishs och Jabhat al-Nusras övertagande av Yarmuklägret och de terrorhandlingar de utfört, liksom Assadregimens belägring av Yarmuk och bombningen av lägret, bland annat genom tunnbomber, som utsätter den drabbade befolkningen för ett fasansfullt lidande. Parlamentet begär att belägringen omedelbart ska upphävas och att alla attacker mot civilbefolkningen ska upphöra.

3.  Europaparlamentet uttrycker oro över alla människorättsförsvarare som är frihetsberövade i Yarmuklägret och dem som för närvarande hålls i förvar av de syriska säkerhetsstyrkorna. Parlamentet uppmanar alla väpnade grupper i Yarmuklägret att sluta upp att använda människorättsförsvarare som måltavla.

4.  Europaparlamentet begär att Yarmuks neutrala status ska respekteras och att civilbefolkningen i lägret ska skyddas, särskilt kvinnor och barn, samt att sjukvårdsanläggningar, skolor och tillflyktsorter ska säkras.

5.  Europaparlamentet betonar att det krig som pågår i Syrien, tillsammans med hotet från IS/Daish, utgör en allvarlig fara för folket i Syrien och i Mellanöstern överlag. Parlamentet uppmanar EU att bidra till gemensamma insatser för att lindra den humanitära krisen samt att medverka till att hjälpa grannländerna att ge skydd åt flyktingar från konflikten i Syrien, av vilka många mister livet på båtar i Medelhavet.

6.  Europaparlamentet begär att FN:s säkerhets resolutioner 2139 (2014), 2165 (2014) och 2191 (2014) ska genomföras över hela Syriens territorium. Parlamentet uppmanar med kraft alla konfliktparter att bevilja UNRWA, Internationella rödakorskommittén och andra internationella biståndsorganisationer obehindrat tillträde till flyktinglägret i Yarmuk, möjliggöra omedelbart och villkorslöst humanitärt tillträde, evakuera sårade civilpersoner och garantera säker passage för alla civila som vill lämna lägret. Parlamentet vill att det upprättas humanitära korridorer som varken kontrolleras av den syriska regimen eller av IS/Daish och Jabhat al-Nusra, med tanke på deras grova och kontinuerliga kränkningar av internationell humanitär rätt.

7.  Europaparlamentet gläds åt att kommissionen frigjort ett omedelbart katastrofbistånd på 2,5 miljoner euro som ska bidra till UNRWA:s insatser för att ge livräddande bistånd till palestinska flyktingar i Syrien. Parlamentet lovordar UNRWA för dess viktiga arbete och uttrycker sitt starka engagemang för fortsatt samarbete med UNRWA:s generalsekreterare Pierre Krähenbühl och alla andra partner för att hjälpa till att lindra lidandet för dem som är i störst behov. Parlamentet framhåller att EU och dess medlemsstater måste öka sitt stöd till UNRWA:s katastrofhjälpsinsatser för civila i Yarmuk och andra delar av Syrien, och se till att alla palestinska flyktingar, värdsamhällen och andra får det bistånd de behöver. Parlamentet uppmanar med kraft EU att delta i finansieringen av det katastrofbistånd på 30 miljoner US-dollar som UNRWA vädjat om och att förse UNRWA med diplomatiskt och politiskt stöd.

8.  Europaparlamentet fördömer starkt de övergrepp mot barn, de massakrer, den tortyr, det dödande och det sexuella våld som den syriska befolkningen utsätts för. Parlamentet framhåller vikten av att vidta lämpliga åtgärder för att garantera säkerheten för oskyldiga civila, däribland kvinnor och barn. Parlamentet inser att kvinnor och flickor ofta utsätts för krigsvåldtäkter i den syriska konflikten, även i regimens fängelser. Parlamentet framhåller den gemensamma artikel 3 i Genèvekonventionerna, vilken garanterar sårade och sjuka all nödvändig medicinsk vård deras tillstånd kräver, utan negativ åtskillnad. Parlamentet uppmanar med kraft humanitära biståndsgivare att tillhandahålla ett fullständigt utbud av hälso- och sjukvårdstjänster vid EU-finansierade humanitära inrättningar.

9.  Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för de insatser som FN:s särskilda sändebud för Syrien, Staffan de Misura, gör för att förmå alla parter till lokala vapenvilor och humanitära pauser för att möjliggöra leveranser av humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar på nytt EU att ta initiativ till diplomatiska insatser för detta ändamål.

10.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på en hållbar lösning på den syriska konflikten genom en inkluderande och syriskledd politisk process på grundval av Genèvekommunikén från juni 2012, som kan leda till en verklig politisk övergång som uppfyller det syriska folkets rättmätiga förhoppningar och gör det möjligt för syrierna att själva bestämma över sin framtid på ett oberoende och demokratiskt sätt. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet att förnyade Genèvesamtal kommer att äga rum i maj mellan Assadregimen, oppositionen och medlemmar av FN:s säkerhetsråd samt regionala makter, däribland Iran.

11.  Europaparlamentet är alltjämt övertygat om att det inte kan bli någon hållbar fred i Syrien utan att ansvar utkrävs för de brott som begåtts av alla parter under konflikten, även för sådana som rör Yarmuklägret. Parlamentet kräver återigen att frågan om situationen i Syrien hänskjuts till Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att noga överväga den nyligen utfärdade rekommendationen från FN:s undersökningskommission om att undersöka möjligheten att tillsätta en särskild domstol för de brott som begåtts i Syrien.

12.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att det avlägger ett ad hoc-besök i flyktinglägret i Yarmuk för att oberoende utvärdera den humanitära situationen, så snart säkerhetsläget medger detta, genom nära samordning med FN och oberoende av Assadregimen och alla andra konfliktparter.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s och Arabförbundets gemensamma särskilda sändebud för Syrien, generalsekreteraren för Gulfstaternas samarbetsråd, den palestinska myndighetens president, det palestinska lagstiftande rådet och alla parter som är inblandade i konflikten i Syrien.


Fängslande av människorätts- och arbetstagarrättsaktivister i Algeriet
PDF 174kWORD 306k
Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om fängslandet av aktivister för arbetstagares och mänskliga rättigheter i Algeriet (2015/2665(RSP))
P8_TA(2015)0188RC-B8-0418/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Algeriet, särskilt av den 9 juni 2005 om pressfriheten i Algeriet(1) och av den 10 oktober 2002 om ingående av associeringsavtalet med Algeriet(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2015 om den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna och demokratin i världen 2013 och Europeiska unionens politik på området(3) och av sin resolution av den 23 oktober 2013 Den europeiska grannskapspolitiken: På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter(4),

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 20 april 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av uttalandet från Europeiska unionen av den 13 maj 2014 efter det åttonde mötet i associeringsrådet EU–Algeriet

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 15 maj 2012 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Delivering on a new European Neighbourhood Policy (JOIN(2012)0014),

–  med beaktande av kommissionens informationsmeddelande 2013 om den europeiska grannskapspolitiken från mars 2014 om Algeriet,

–  med beaktande av förklaringen från juni 2011 av Europeiska rådet om det södra grannskapet,

–  med beaktande av uttalandet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, under hennes besök i Algeriet i september 2012,

–  med beaktande av associeringsavtalet EU–Algeriet, som trädde i kraft den 1 september 2005,

–  med beaktande av artikel 2 i nämnda associeringsavtal, som stadgar att respekten för demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter ska vara vägledande för parternas inhemska och internationella politik och utgöra en väsentlig del av avtalet,

–  med beaktande av Algeriets författning, som antogs genom folkomröstning den 28 november 1996, i synnerhet artiklarna 34–36, 39, 41 och 43,

–  med beaktande av slutrapporten av den 5 augusti 2012 från EU:s valobservatörsuppdrag i samband med parlamentsvalet i Algeriet,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i vilka Algeriet är part,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten från 1948 och ILO:s konvention nr 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten från 1949,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Protester mot arbetslöshet har nyligen ägt rum i Algeriet. De algeriska myndigheterna medger att demonstranternas krav är legitima. Trots detta har människorättsförsvarare, däribland aktivister för arbetstagarrättigheter, under de senaste fyra åren och med förnyad styrka sedan början av 2015 i framför allt de södra delarna av Algeriet hotats, verbalt angripits och utsatts för misshandel och juridiska trakasserier, mot en bakgrund av ökande ekonomiska, sociala och miljörelaterade protester.

B.  Mohamed Rag, en aktivist för arbetstagarrättigheter från den nationella kommittén för försvar av arbetslösas rättigheter (Comité National pour la Défense des Droits des Chômeurs, CNDDC), greps den 22 januari 2015 i staden Laghouat och dömdes till 18 månaders fängelse och böter på 20 000 dinarer för ”överfall mot en säkerhetstjänsteman under tjänsteutövning”. Hans dom fastställdes efter överklagande den 18 mars 2015.

C.  Den 28 januari 2015 greps åtta aktivister för arbetstagarrättigheter och medlemmar i CNDDC – Khencha Belkacem, Brahimi Belelmi, Mazouzi Benallal, Azzouzi Boubakeur, Korini Belkacem, Bekouider Faouzi, Bensarkha Tahar och Djaballah Abdelkader – i staden Laghouat när de samlades framför stadens domstol för att kräva att Mohamed Rag skulle frisläppas. Dessa åtta aktivister dömdes därefter i mars till ett års fängelse med sex månaders villkorlig dom och böter på 5 000 dinarer vardera för ”otillåten/olaglig sammankomst” och ”utövande av påtryckningar på domarnas avgöranden”.

D.  Under förhöret med de ovannämnda CNDDC-aktivisterna, som hölls den 11 mars 2015 i Laghouat, sattes ovanligt många poliser in, vilket hindrade allmänheten och försvarets vittnen från att komma in i rättssalen, och utanför rättssalen grep polisen nästan 50 fredliga demonstranter som uttryckte sin solidaritet med de nio fångarna, för att sedan släppa dem.

E.  Trots att undantagstillståndet upphävdes i februari 2011 till följd av vågen av prodemokratiska massprotester har restriktioner, rättsliga och i praktiken, mot fredliga församlingar fortfarande gällt, särskilt ett dekret av den 18 juni 2001 som fortsatt förbjuda offentliga demonstrationer i staden Alger, och lag 91-19 av den 2 december 1991 om offentliga möten och demonstrationer, som kräver förhandstillstånd för alla offentliga evenemang. Inrikesministeriet ger sällan tillstånd till offentliga sammankomster.

F.  Den som deltar i demonstrationer utan tillstånd kan åtalas och riskerar fängelse i allt från två månader till fem år, i enlighet med artiklarna 99 och 100 i den algeriska strafflagen. I januari 2014 – sista dagen för registrering av nya sammanslutningar – olagligförklarades alla sammanslutningar som inte godtagits. Fredliga protester skingras med våld av polisen, som ibland uppträder våldsamt, och fredliga demonstranter kan gripas före demonstrationer för att förhindra dem från att äga rum.

G.  2014 införde den algeriska regeringen prodemokratiska konstitutionella ändringar och utlovade ytterligare reformer för att skydda mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Genomförandet av dessa reformer har hittills varit otillfredsställande.

H.  I mars 2015 greps fyra andra aktivister för arbetstagarrättigheter och medlemmar i CNDDC, Rachid Aouine, Youssef Sultani, Abdelhamid Brahimi och Ferhat Missa, i staden El Oued och anklagades för anstiftan till sammankomst. Två av dem frikändes, men Rachid Aouine dömdes och Youssef Sultani är fri i väntan på rättegång.

I.  I januari 2012 trädde en ny lag om sammanslutningar (12-06) i kraft, i vilken det föreskrivs begränsningar för icke-statliga organisationer och grupper i det civila samhället när det gäller deras tillkomst, funktionssätt, registrering och tillgång till utländsk finansiering. Den straffbelägger också medlemmar i oregistrerade, avstängda och upplösta sammanslutningar, som kan dömas till sex månaders fängelse och höga böter, vilket hämmar föreningsfriheten.

J.  Även om lag nr 90-14 av den 2 juni 1990 om villkoren för utövande av fackliga rättigheter gör det möjligt för arbetstagare att bilda fackföreningar utan tillstånd genom att meddela myndigheterna skriftligen har myndigheterna i flera fall vägrat att utfärda ett kvitto, utan vilket fackföreningen inte kan företräda arbetstagarna lagligen.

K.  Algeriet, som är under prövning för sin tillämpning av ILO:s konvention 87 i juni 2014, har granskats av ILO:s experter i flera av deras rapporter för att ha kränkt arbetstagarnas rätt att strejka och att bilda fackföreningar som de själva väljer.

L.  Förhandlingarna om handlingsplanen mellan EU och Algeriet inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken inleddes 2012. Samtidigt som man erkände att båda sidor var intresserade av att stärka dialogen och samarbetet i säkerhetsfrågor och regionala frågor uttryckte kommissionen emellertid i mars 2014 oro över bristen på ett oberoende rättsväsen och den försämrade situationen när det gäller mötes-, förenings- och yttrandefriheten i Algeriet.

M.  Algeriet har varit medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter sedan januari 2014.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över gripandet och frihetsberövandet av aktivisterna Rachid Aouine, Mohamed Rag, Khencha Belkacem, Brahimi Belelmi, Mazouzi Benallal, Azzouzi Boubakeur, Korini Belkacem, Bekouider Faouzi, Bensarkha Tahar, Djaballah Abdelkader, eftersom de hålls fängslade trots att deras verksamhet är fullt tillåten enligt algerisk lag och ligger i linje med de internationella människorättsinstrument som Algeriet har ratificerat.

2.  Europaparlamentet påminner om att Algeriet är bundet av artikel 2 i associeringsavtalet, där det stadgas att ett väsentligt inslag i avtalet är respekten för demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter, och att Algeriet således har en skyldighet att respektera de universella mänskliga rättigheterna, däribland mötes- och föreningsfriheten.

3.  Europaparlamentet anser att trakasserier och skrämselmetoder mot aktivister för arbetstagarrättigheter och människorättsförsvarare, även på det juridiska planet, inte är en praxis som stämmer överens med bestämmelserna i FN:s förklaring om människorättsförvarare.

4.  Europaparlamentet anser att rätten till en rättvis rättegång och en minimigaranti för rätten till försvar för alla frihetsberövade, även människorättsförsvarare och aktivister för arbetstagarrättigheter, stämmer överens med artikel 14.3 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som ratificerats av Algeriet.

5.  Europaparlamentet uppmanar också de algeriska myndigheterna att säkerställa och garantera rätten till yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster, och att vidta lämpliga åtgärder för att garantera tryggheten och säkerheten för aktivister i det civila samhället och människorättsförsvarare och deras frihet att bedriva legitim och fredlig verksamhet.

6.  Europaparlamentet erinrar om rekommendationen till den algeriska regeringen från FN:s särskilda rapportör om främjande och skydd av rätten till åsikts- och yttrandefrihet om att återkalla dekretet av den 18 juni 2001, som förbjuder fredliga protester och alla former av offentliga demonstrationer i Alger, och att inrätta ett system med en enkel anmälan i stället för förhandstillstånd för offentliga demonstrationer.

7.  Europaparlamentet uppmanar de algeriska myndigheterna att upphäva lag nr 12-06 om sammanslutningar och att inleda en verklig dialog med det civila samhällets organisationer för att utarbeta en ny lag som överensstämmer med internationella normer för mänskliga rättigheter och den algeriska konstitutionen.

8.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att 12 fackliga organisationer fått tillstånd sedan 2012. Parlamentet påminner om att administrativa manövrar inte får syfta till att hålla inne rättslig status för oberoende fackföreningar som försöker verka utanför de befintliga arbetstagarorganisationerna. Parlamentet uppmanar de algeriska myndigheterna att tillåta nya fackföreningar att lagligen registrera sig och att uppfylla de ILO-konventioner som har ratificerats av Algeriet, i synnerhet konvention nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och konvention nr 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten.

9.  Europaparlamentet uppskattar att Algeriet har ratificerat de flesta internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmuntrar ökat engagemang och förbättrat samarbete mellan de algeriska myndigheterna och FN, särskilt Internationella arbetsorganisationen (ILO) och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar de algeriska myndigheterna att samarbeta med FN:s särskilda förfaranden, bland annat genom att bjuda in särskilda rapportörer att besöka, och att beakta deras rekommendationer. Parlamentet uppmanar också Algeriet att aktivt samarbeta med Afrikanska unionens mekanismer för mänskliga rättigheter, särskilt FN:s särskilde rapportör om människorättsförsvarare.

10.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och EU:s medlemsstater att se till att det finns en tydlig och principfast EU-politik gentemot Algeriet som omfattar en dialog om de mänskliga rättigheterna, i linje med EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att se till att en dialog om politik, säkerhet och mänskliga rättigheter med Algeriet får ett innehåll i alla tre dimensioner, och uppmanar därför Europeiska utrikestjänsten att sätta upp tydliga riktmärken och indikatorer för att övervaka EU:s mål och bedöma framsteg på områdena mänskliga rättigheter, straffrihet, förenings-, mötes- och yttrandefrihet, rättsstaten samt situationen för människorättsförsvarare i Algeriet.

11.  Europaparlamentet uppmanar de algeriska myndigheterna, vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att ta med ett kraftfullt kapitel om de mänskliga rättigheterna i den kommande handlingsplan EU–Algeriet vilket uttrycker en fast politisk vilja att rättsligt och faktiskt gemensamt verka för främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna i enlighet med den algeriska konstitutionen och de internationella fördrag om mänskliga rättigheter och de afrikanska regionala människorättsinstrument i vilka Algeriet är part. Parlamentet anser att specifika mål för de mänskliga rättigheterna bör antas i EU–Algeriet-handlingsplanen, tillsammans med en tidsplan för reformer som Algeriet ska genomföra, med ett meningsfullt engagemang från det oberoende civila samhället. Parlamentet efterlyser indikatorer för en objektiv och regelbunden bedömning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Algeriet.

12.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att noggrant följa alla rättegångar och rättsliga förfaranden mot människorättsförsvarare och arbetarrättsaktivister genom närvaro av företrädare för EU:s delegation och medlemsstaternas ambassader i Alger och att rapportera om detta till parlamentet.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, EU:s delegation i Alger, Algeriets regering, FN:s generalsekreterare och FN:s råd för mänskliga rättigheter.

(1) EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 567.
(2) EUT C 279 E, 20.11.2003, s. 115.
(3) Antagna texter, P8_TA(2015)0076.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0446.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy