Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen Att nå elsammanlänkningsmålet på 10 % – Att rusta Europas elnät för 2020 (COM(2015)0082),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 15–16 mars 2002,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20–21 mars 2014,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014,

–  med beaktande av Entso för el:s tioåriga nätutvecklingsplan 2014,

–  med beaktande av Madriddeklarationen från toppmötet om energisammanlänkningar mellan Spanien, Frankrike, Portugal, Europeiska kommissionen och EIB av den 4 mars 2015,

–  med beaktande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0330/2015), och av följande skäl:

Fördelar med sammanlänkning

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande och strategi som ett positivt steg mot att uppnå det tioprocentiga elsammanlänkningsmålet och få EU:s inre marknad för el att fungera bättre.

2.  Europaparlamentet är medvetet om att förnybar energi, ökad energieffektivitet och en hållbar energimix som leder till energibesparingar samt en fungerande inre marknaden som möjliggör ett fritt energiflöde är avgörande för att åstadkomma ett stabilt, säkert, oberoende, inkluderande, transparent och konkurrenskraftigt energisystem för EU, som genererar sysselsättning av hög kvalitet och välstånd inom en framtidsorienterad hållbar ekonomi. Parlamentet understryker att ökad elsammanlänkning, smarta nät och en ny marknadsutformning behövs för att ett sådant system ska kunna utvecklas. Parlamentet anser att en viktig politisk prioritering för energiunionen bör vara att skapa ett sådant system och avskaffa energiöar.

3.  Europaparlamentet erkänner att elsammanlänkning är en av de viktigaste förutsättningarna för att fullborda en integrerad inre marknad för el, och om denna är rätt utformad kommer den att bidra till att uppnå våra klimatmål, inklusive EU:s mål att bli världsledande inom förnybar energi, och förbättra EU:s geopolitiska ställning genom ökad energitrygghet och ökat energioberoende, och minska energiisoleringen och risken för störningar i energiförsörjningen. Parlamentet betonar att sammanlänkningar också måste hanteras, planeras och konstrueras med hjälp av ett mycket samordnat regionalt samarbete som respekterar de nationella myndigheternas befogenheter att bestämma energimixen och EU:s långsiktiga klimat- och energimål.

4.  Europaparlamentet understryker att fördelarna med en betydligt större sammanlänkning av de europeiska näten sträcker sig längre än till de ekonomiska och geopolitiska aspekterna. Det är en strategisk princip som bör leda till ett mer motståndskraftigt och stabilt nät som är bättre rustat att hantera alla slags förändringar och avbrott. Det gör det också möjligt att effektivt integrera den växande energiandelen från förnybara källor i det europeiska nätet.

5.  Europaparlamentet erinrar om att eftersom informations- och kommunikationsteknik spelar en allt större roll i elnäten är elsystem mer säkerhetsmässigt sårbara för digitala hot. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera elsystemets säkerhetsrisker och formulera en handlingsplan för att bekämpa dem om det behövs.

6.  Europaparlamentet betonar att en fullt integrerad inre marknad för el skulle underlätta elhandeln och balanseringstjänsterna, öka säkerheten samt minska elprisernas fluktuationer, vilket skulle gynna medborgarna och konkurrenskraften hos Europas industri och företag i en global ekonomi, eftersom europeiska konsumenter skulle kunna göra årliga besparingar på uppskattningsvis 12–40 miljarder EUR till 2030.

7.  Europaparlamentet konstaterar att enligt det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (Entso för el) kan investeringar i de nödvändiga sammanlänkningsprojekten med betydelse för hela Europa uppgå till så mycket som 150 miljarder EUR före 2030 och noterar med intresse att genom en sådan investering i sammanlänkning skulle elpriserna kunna sänkas med minst 2 EUR/MWh och att sådana investeringar skulle göra det möjligt för Europa att täcka en stor del av sin energiförsörjning med förnybar energi. Parlamentet påminner om att den inre marknaden för el måste gynna alla EU:s konsumenter. Parlamentet begär att berörda institutioner ser till att hushållen, de små och medelstora företagen och andra privatkonsumenter får en verklig fördel, som i fortsättningen inte bör vara begränsad till endast grossistpriser.

8.  Europaparlamentet betonar att man vid avveckling av reglerade energipriser för konsumenter bör ta hänsyn till den verkliga graden av marknadskonkurrens. Parlamentet konstaterar för övrigt att i strategin för energiunionen bör man se till att konsumenter har tillgång till överkomliga, trygga och hållbara energipriser.

Elsammanlänkningsmålet på 10 %

9.  Europaparlamentet betraktar det tioprocentiga målet som ska uppnås före 2020 som en värdefull målsättning och ett viktigt steg i rätt riktning. Parlamentet beklagar att tolv medlemsstater, huvudsakligen i utkanten av EU, ligger under det tioprocentiga elsammanlänkningsmålet och därmed till stor del är isolerade från den inre marknaden för el. Parlamentet betonar därför att mer bör göras för att hjälpa dessa medlemsstater, vars låga sammanlänkningsnivå utgör ett hinder för fullbordandet av den inre marknaden för el, att nå målet. Europaparlamentet anser dock att det tioprocentiga målet i sig inte alltid speglar situationen på marknaden och att det inte har fastställts med stöd av vetenskapliga evidens. Parlamentet påminner om att det tioprocentiga målet fastställdes redan 2002 med stöd av den installerade elproduktionskapaciteten vid den tidpunkten. Parlamentet vet att även om det tioprocentiga målet är viktigt speglar det varken kvantiteten av elflödet mellan länderna eller kvaliteten, t.ex. vad gäller den befintliga sammanlänkningsinfrastrukturens tillgänglighet eller den befintliga nationella infrastrukturens tillgänglighet mellan sammanlänkningarna. Parlamentet anser därför att ett enda sammanlänkningsmål med utgångspunkt i den installerade elproduktionskapaciteten inte i sig självt passar alla medlemsstater. Parlamentet är därför övertygat att regionerna på medellång sikt, och definitivt före 2030, måste enas om ambitiösa och evidensbaserade kompletterande sammanlänkningsmål. Parlamentet anser att sådana mål bör fastställas utifrån en rad olika parametrar. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt inleda en teknisk diskussion om sådana parametrar. Parlamentet betonar att det förutom det kvantitativa målet också är viktigt med öppet tillträde och tillgänglighet i sammanlänkningar om de kvarstående hindren för den europeiska elmarknadens funktion ska kunna övervinnas. Parlamentet uppmanar kommissionen, Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) och nationella tillsynsmyndigheter att säkerställa öppenhet och noggrann övervakning av tillgängligheten i sammanlänkningarna för att förhindra flaskhalsar som försvårar en fungerande elmarknad och säkra driften av elsystem.

10.  Europaparlamentet konstaterar att den begränsade överföringskapaciteten inom till exempel Nord Pool Spots verksamhetsområde, ger upphov till skillnader i områdespriser även om sammanlänkningsmålet länderna emellan klart överskrids.

En helhetssyn

11.  Europaparlamentet konstaterar att det faktum att överföringsnäten ofta är överbelastade skulle kunna bero på gränsöverskridande ledningar, men också på svaga, omoderna nationella nät och begränsad tillgång till nationella nät. Parlamentet betonar att förstärkta nationella nät är en förutsättning om sammanlänkningarnas kapacitet ska kunna utnyttjas fullt. Parlamentet vidhåller att man bör ha en helhetssyn vid bedömningen av behov av förstärkning/utvidgning av gränsöverskridande och nationella kopplingar, med målet att på bästa sätt använda de befintliga sammankopplingsledningarna och kapaciteten i befintlig nationell infrastruktur.

12.  Europaparlamentet betonar kommissionens roll enligt det tredje energipaketet som väktare av en åtskild och tillgänglig elmarknad och som främjare av ett decentraliserat energisystem, i vilket medlemsstater ska ge mindre leverantörer möjlighet, särskilt prosumenter som använder förnybara energikällor, tillträde till nätet, i enlighet med rättvisa marknadsregler och bästa praxis för egen förbrukning.

13.  Europaparlamentet noterar att vårt energilandskap håller på att bli alltmer decentraliserat på grund av energi-prosumenters ökade betydelse. Parlamentet konstaterar därför vikten av ett väl utformat smart nät för överföring och distribution. Parlamentet betonar den allt större och viktigare roll som de systemansvariga för distributionen har i egenskap av marknadsförmedlare eftersom den allra största delen av anläggningarna för förnybar energi är anslutna till distributionsnäten. Parlamentet betonar i detta sammanhang att man vid försöken att lösa flaskhalsar i nätet måste göra en noggrann bedömning för att fastställa vilken kombination av åtgärder, bl.a. anläggande av nya överföringsledningar, utveckling av lokala smarta nät och integrering av effektivitet och flexibilitet i systemet, som passar bäst i den aktuella situationen.

14.  Europaparlamentet betonar att fördelarna med att öka sammanlänkningsnivån inte kan uppnås utan en ökad sammankoppling av marknader och av de systemansvariga för överföringssystemen. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att förhindra att sammankoppling sker inom grupper av medlemsstater och för att främja sammankoppling på EU-nivå som inbegriper alla medlemsstater och grannländer, särskilt de länder som deltar i den europeiska grannskapspolitiken.

15.  Europaparlamentet påminner om att projekt av gemensamt intresse utvärderas av de regionala grupper som kommissionen inrättat och som består av företrädare från medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter och systemansvariga för överföringssystem samt projektansvariga, Entso för el, Byrån för samarbete mellan tillsynsmyndigheter (Acer), kommissionen och andra viktiga intressenter.

16.  Europaparlamentet betonar att förteckningen över projekt av gemensamt intresse måste utvecklas på ett mer öppet och ansvarsfullt sätt. Parlamentet konstaterar att Entso för el, systemansvariga för överföringssystemen och projektansvariga har en dominerande ställning i utvecklingen av harmoniserade metoder för kostnadsnyttoanalysen, i förberedelserna av den tioåriga nätutvecklingsplanen och nätföreskrifterna, och i bedömningen av kostnaderna och fördelarna för varje projekt. Parlamentet påminner om behovet av fullständiga bedömningar där ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter ingår. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se till att dessa bedömningar utförs av kvalificerade experter som är helt oberoende från de projektansvariga. Parlamentet betonar behovet av att optimera processen överlag genom att främja ett större engagemang från parlamentets och andra aktörers sida, inklusive företrädare för det civila samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen, Acer och nationella tillsynsmyndigheter att spela en aktivare roll när det gäller att säkerställa en mer neutral, öppen, spårbar och inkluderande samrådsprocess. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de situationer där användning av bästa tillgängliga teknik kan uppställas som en viktig parameter för att EU-medel ska beviljas till projekt.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre förklara processen för rangordning av projekt av gemensamt intresse. Parlamentet påminner om att projekt av gemensamt intresse måste ingå i de tioåriga nätutvecklingsplanerna för Entso för el för att beaktas men att det slutliga beslutet om finansiering fattas av kommissionen enligt dess egna bedömningskriterier för urval av projekt. Parlamentet ber kommissionen att uttryckligen redovisa dessa kriterier.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen rapportera till parlamentet om genomförandet av projekt av gemensamt intresse och om framstegen med att uppnå det tioprocentiga målet, som en del av den övergripande årliga inventering som föreskrivs i den strategiska ramen för energiunionen.

Tillståndsförfarande

19.  Europaparlamentet betonar att det långdragna tillståndsförfarandet är en stor utmaning för de nya högspänningsledningarna i Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta en snabbare process och samtidigt behålla tillräckliga garantier för samhällsintresset, inbegripet effektiva offentliga samråd.

20.  Europaparlamentet påminner om att projekten på förteckningen över projekt av gemensamt intresse medges en lagstiftningsmässigt förmånlig behandling, ett snabbt förfarande, en bindande tidsfrist på 3,5 år för beviljande av tillstånd och snabbare förfaranden vid miljökonsekvensbedömningar, och kan också beviljas extra stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa och den europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur detta snabba förfarande genomförs och efterlevs i alla medlemsstater.

21.  Europaparlamentet inser betydelsen av allmänhetens medvetenhet och stöd för att sammanlänkningsprojekten snabbt ska kunna genomföras. Parlamentet är medvetet om att öppna och inkluderande processer och högsta möjliga miljöstandarder inte får urholkas då nya kraftledningar anläggs. Parlamentet uppmanar de projektansvariga att använda bästa tillgängliga teknik för de nya sammanlänkningarna i syfte att öka samstämmigheten mellan projektinvesteringar i nät, miljöhållbarheten och den lokala acceptansen.

22.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av ett tillvägagångssätt med en enda kontaktpunkt bidrar till ett förkortat tillståndsförfarande. Parlamentet påminner om att varje medlemsstat, enligt förordningen om transeuropeiska energinät, ska utse en nationell behörig myndighet med ansvar att underlätta, förkorta och samordna tillståndsförfarandet på nationell nivå. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens utvärdering av strategin med en enda kontaktpunkt som ska genomföras under 2017 och uppmuntrar kommissionen att inom denna ram bedöma möjligheterna för en enda kontaktpunkt på EU-nivå.

Acers roll

23.  Europaparlamentet konstaterar att Acer har brist på personal och resurser. Parlamentet uppmanar EU:s budgetmyndighet att ge byrån de resurser som krävs, framför allt tillräckligt med egen personal, för att byrån i tid och på ett tillfredsställande sätt ska kunna fullfölja de uppgifter de tilldelats enligt lagstiftning. Parlamentet efterlyser en stärkt roll för Acer, särskilt i förhållande till Entso för el och när det gäller att öka samordningen av och medlingen mellan de nationella tillsynsmyndigheterna samt samordningen över gränserna om tillsynsfrågor.

24.  Europaparlamentet betonar betydelsen av utbildad personal vid de nationella energitillsynsmyndigheterna som har den expertkunskap, specialisering och det oberoende som krävs. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en oberoende kontroll före utgången av 2016 av de resurser som finns tillgängliga för, och den grad av oberoende som hittills uppnåtts av, samtliga nationella energitillsynsmyndigheter, bl.a. genom att det fastställs rekommendationer om hur situationen kan förbättras.

25.  Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande råder brist på öppenhet vad gäller beräkningen av den gränsöverskridande kapacitet som görs tillgänglig för marknaden, och vad gäller frekvensen, omfattningen och skälen till inskränkningar av sammanlänkningar. Parlamentet tvivlar på att de flesta mer omfattande inskränkningarna verkligen åtgärdas. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge Acer lämpliga behörigheter och befogenheter för att samla in den information som krävs för varje enskild gränsöverskridande överföringskapacitet så att Acer kan fullfölja sitt övervakningsuppdrag på ett effektivt sätt. Parlamentet begär att sådan information ska tillhandahållas Acer tillsammans med den nödvändiga bakgrundsinformationen om det nationella nätets utformning och funktion. Parlamentet välkomnar i detta avseende ett snabbt fastställande av nätföreskrifterna för el. Parlamentet noterar kommissionens avsikter att utöka Acers uppdrag, behörighetsområde och befogenheter och dess tankar kring vad detta kan medföra, såsom de presenteras i kommissionens senaste meddelande En ny giv för energikonsumenterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag i detta avseende för att främja förverkligandet av en verklig inre energimarknad. Parlamentet konstaterar att nya ansvarsområden för Acer bör åtföljas av motsvarande resurser.

Finansiella instrument

26.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen beräknar att 35 miljarder EUR i finansiering behövs för att före 2020 uppnå det tioprocentiga målet i alla medlemsstater. Parlamentet påminner om att enligt förordning (EU) nr 1316/2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa bör huvuddelen av det ekonomiska stödet inom fondens energianslag göras tillgänglig för elprojekt, och insisterar på att kommissionen tar vederbörlig hänsyn till denna omständighet. Parlamentet stöder kommissionens rekommendation att Fonden för ett sammanlänkat Europa ska inriktas på några få viktiga projekt. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet måste riktas till projekt som hanterar de största luckorna i EU:s integrerade inre marknad för el och bristen på tillräcklig sammanlänkning. Parlamentet anser att lämplig EU-finansiering bör fortsätta att göras tillgänglig också efter 2020 för att ge stöd åt anläggande av icke-kommersiellt lönsamma elsammanlänkningsprojekt som behövs för att den inre energimarknaden ska fungera och driften av elsystem ska vara säker. Parlamentet betonar vikten av att EIB stöder investerare i kommersiellt lönsamma elinfrastrukturprojekt. Parlamentet noterar att Efsi har inrättats och uppmanar kommissionen att se till att fonden verkligen lockar till sig investeringar i elsammanlänkning.

27.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen med kraft att 1) uppmuntra investeringar i bästa tillgängliga teknik, som kan kosta mer, men som erbjuder avsevärda ekonomiska fördelar under hela livscykeln och tidsbesparingar samt fördelar i form av tekniskt ledarskap på lång sikt; 2) se över finansieringsreglerna för att effektivisera de befintliga mekanismerna, och 3) öka incitamenten för ytterligare investeringar i nätet, bl.a. genom att uppmuntra att vinsten från överbelastningen i överföringssystemen ska återinvesteras i nätförstärkande infrastruktur och teknik, bland annat kompletterande sammanlänkningar.

Regionalt samarbete

Östersjöområdet

28.  Europaparlamentet konstaterar att de baltiska staterna i och med de planerade sammanlänkningarna förväntas nå det tioprocentiga målet före utgången av 2015. Parlamentet är oroat över att de baltiska staternas nätverk fortfarande är synkroniserat med och beroende av det ryska elsystemet, vilket utgör ett hinder för en verkligt integrerad och väl fungerande europeisk elmarknad. Parlamentet efterlyser en snabb synkronisering av de baltiska staternas elnät med de europeiska kontinentala näten för att garantera full integrering i EU:s inre marknad för el och en bättre tryggad elförsörjning och säker systemdrift. Parlamentet uppmanar de berörda medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att komma i gång och Entso för el att inleda ett formellt förfarande för att utöka de synkrona kontinentaleuropeiska näten till de baltiska staterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja och övervaka genomförandet av detta projekt. Parlamentet framhåller den gemensamma nordiska energimarknaden som ett exempel på bästa praxis för samarbete mellan medlemsstater för att skapa och utveckla den inre marknaden för el. Parlamentet inser betydelsen av större sammanlänkning mellan Polen och den nordiska elmarknaden om Polen ska kunna nå sitt tioprocentiga mål. Parlamentet välkomnar undertecknandet av samförståndsavtalet om förstärkning av den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan. Parlamentet understryker att regionalt samarbete genom denna sammanlänkningsplan bör fortsätta och att solidariteten mellan medlemsstaterna i genomförandet av projekt av gemensamt intresse bör stärkas ytterligare.

Nordsjöregionen

29.  Europaparlamentet är medvetet om att en havsbaserad vindkraft i Nordsjöregionen skulle kunna producera över 8 % av Europas energiförsörjning 2030. Parlamentet noterar vidare att en samordning av planeringen och anläggandet av regional havsbaserad nätinfrastruktur, marknadstillträde och reservdelning i Nordsjöregionen skulle 2030 kunna medföra kostnadsbesparingar på 5–13 miljarder EUR om året genom en bättre integrerad regional marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen och de berörda medlemsstaterna att främja dessa möjligheter när de utvecklar styrstrukturen för 2030 och de efterföljande planerna. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna om ett starkt politiskt stöd för och godkännande av det havsbaserade nätet i Nordsjön som ett viktigt steg mot en effektiv energiunion. Parlamentet uppmanar med kraft EU:s rådsordförandeskap att förbereda och enas om en rättslig ram under det nederländska ordförandeskapet 2016 i form av ett mellanstatligt avtal mellan de relevanta medlemsstaterna som definierar en delad elstrategi för Nordsjön.

Central- och Västeuropa

30.  Europaparlamentet framhåller att den elmarknad som delas mellan Österrike och Tyskland främjar genomförandet av en integrerad europeisk energimarknad. Parlamentet är medvetet om att det gemensamma elområdet – som infördes 2002 – innebär att grossistpriserna för el är de samma i de båda länderna, och garanterar en obegränsad elhandel och en försörjningstrygghet på nästan 100 %. Parlamentet konstaterar att det tysk–österrikiska elområdet är det enda relativt stora området i Europa som delas av två länder. Parlamentet konstaterar att större elområden stöder de nödvändiga egenskaperna hos en välfungerande och likvid elmarknad, som är kapabel att minska handelskostnaderna, ge motståndskraftiga prissignaler för investeringsbeslut och främja ökad konkurrens. Parlamentet yrkar på en snabb utveckling av nät för att det ska gå att integrera förnybar energi i elmarknaden och för att garantera nätstabilitet, särskilt i södra Tyskland. Parlamentet vill att denna framgångsrika modell behålls och att elområdet utvidgas ytterligare.

Central- och Sydösteuropa

31.  Europaparlamentet betonar att Central- och Sydösteuropa har en enorm – och till stor del outnyttjad – potential när det gäller förnybar energi. Parlamentet noterar att samarbete och samordning i fråga om långsiktig planering och anläggande av en central- och sydösteuropeisk regional nätinfrastruktur måste sträcka sig utanför EU för att inkludera de länder på västra Balkan som inte är med i EU samt Turkiet. Parlamentet efterlyser upprättandet av en ny plattform där alla viktiga intressenter i regionen kan diskutera och ge politiskt stöd till gemensamma projekt som utformats för att fullt ut utnyttja regionens elpotential. Parlamentet anser att EU:s högnivågrupp för möjligheter till sammankoppling av gasnäten i Central-, Öst- och Sydeuropa, som inrättades i februari 2015 skulle kunna bli en sådan plattform, förutsatt att dess mandat utökas till att även omfatta elområdet och att central- och sydösteuropeiska länder som inte är med i EU deltar. Parlamentet konstaterar att plattformen skulle ge kommissionen möjlighet att tillhandahålla ledarskap och politiskt stöd.

32.  Europaparlamentet konstaterar att det på grund av Central- och Sydösteuropas stora beroende av energiimport är synnerligen viktigt att öka den gränsöverskridande elkapaciteten, som bidrar till regionens försörjningstrygghet och på längre sikt även till lägre energikostnader för befolkningen.

33.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen gör en grundlig analys av möjligheterna för nya elsammanlänkningar i Medelhavsregionen och mellan sydeuropeiska och nordafrikanska marknader för att öka försörjningstryggheten och utveckla förnybara energikällor i båda regionerna.

Iberiska halvön

34.  Europaparlamentet betonar betydelsen av en väsentlig ökning av sammanlänkningar mellan Spanien och Frankrike för att stödja förnybar energi i regionen och för att få Iberiska halvön att delta fullt ut på den inre marknaden för el. Parlamentet anser att Madriddeklarationen, som undertecknades den 4 mars 2015, och inrättandet av en högnivågrupp om sammanlänkningar för Sydvästeuropa är viktiga steg mot ökad sammanlänkning i regionen. Parlamentet är medvetet om att den nuvarande sammanlänkningskapaciteten mellan Iberiska halvön och den europeiska kontinenten är för låg, och att de projekt som ingår i den första förteckningen över projekt av gemensamt intresse inte var tillräckliga för att före utgången av 2020 uppnå det tioprocentiga målet. Parlamentet uppmanar länderna i regionen att stödja utvecklingen av den betydande potential för förnybar energi som de har och att underlätta sektorns tillgång till en integrerad europeisk marknad.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att genomföra en undersökning av fördelarna med sammanlänkning av Iberiska halvön med Frankrike, Förenade kungariket, Italien och länder på den södra stranden av Medelhavet.

Efter 2020

36.  Europaparlamentet konstaterar att Europas energisystem har förändrats sedan 2002 då det tioprocentiga elsammanlänkningsmålet ursprungligen fastställdes – framför allt har förnybara energikällor utvecklats på hela kontinenten. Parlamentet rekommenderar därför att det femtonprocentiga målet baserat på installerad kapacitet för 2030 inte bör lämnas utan stöd och att det bör göras en noggrann och grundlig bedömning för att säkerställa att det är ändamålsenligt, relevant och genomförbart. Parlamentet uppmanar således kommissionen att utvärdera fastställandet av regionala kompletterande mål och hitta bättre kvalitativa och kvantitativa riktmärken, såsom handelsflöden, toppar och flaskhalsar, som visar hur mycket sammanlänkning som behövs.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att ett framtida elsammanlänkningsmål bygger på EU:s långsiktiga klimatmål och på ett hållbart energisystem som EU eftersträvar. Parlamentet noterar i detta sammanhang att den grad av sammanlänkning som krävs kommer att bero på flera parametrar, bland annat a) tillämpningen i nationell politik och EU-politik av principen ”energieffektivitet först” och vidtagandet av mer efterfrågestyrda åtgärder; b) utvecklingen av decentraliserad el baserad på förnybar energi och dess korrelerade smarta nät; c) de nationella besluten om energimixen med hänsyn till EU:s långsiktiga klimat- och energimål; d) utvecklingen av energilagringsteknik – inklusive i hushåll och på kommunal nivå; e) användningen av bästa tillgängliga teknik vid behov; f) erkännandet av människor som prosumenter i energisystemet, och g) skapandet av tydliga incitament för investeringar i näten.

o
o   o

38.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.