Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av etableringen av diplomatiska förbindelser mellan EU och Kina den 6 maj 1975,

–  med beaktande av det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina, som inleddes 2003,

–  med beaktande av den huvudsakliga rättsliga ramen för förbindelser med Kina, nämligen avtalet om handelssamarbete och ekonomiskt samarbete mellan EU och Kina(1), vilket undertecknades i maj 1985 och omfattar ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser samt samarbetsprogrammet mellan EU och Kina,

–  med beaktande av den strategiska agendan för förbindelserna mellan EU och Kina fram till 2020, som godkändes den 21 november 2013,

–  med beaktande av den strukturerade politiska dialogen mellan EU och Kina, som formellt upprättades 1994, och den strategiska högnivådialogen om strategiska och utrikespolitiska frågor, som upprättades 2010, särskilt den femte strategiska högnivådialogen mellan EU och Kina, som hölls i Peking den 6 maj 2015,

–  med beaktande av förhandlingarna om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal, som har pågått sedan 2007,

–  med beaktande av förhandlingarna om ett nytt investeringsavtal, som påbörjades i januari 2014,

–  med beaktande av det sjuttonde toppmötet mellan EU och Kina, som ägde rum i Bryssel den 29 juni 2015, och den gemensamma förklaring som utfärdades vid toppmötets slut,

–  med beaktande av kommentarerna från Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande, den 29 juni 2015 vid den gemensamma presskonferensen med Kinas premiärminister Li Keqiang efter det sjuttonde toppmötet mellan EU och Kina, där han uttryckte EU:s farhågor angående yttrandefriheten och föreningsfriheten i Kina, bland annat situationen för personer som tillhör minoriteter som tibetaner och uigurer, och där han uppmuntrade Kina att återuppta en meningsfull dialog med Dalai lamas företrädare,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 oktober 2006 till rådet och Europaparlamentet EU–Kina: Närmare partner med ökat ansvar (COM(2006)0631),

–  med beaktande av rådets politiska riktlinjer avseende Ostasien,

–  med beaktande av rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser av den 11–12 december 2006 om det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina,

–  med beaktande av kommissionens strategidokument för Kina för perioden 2007–2013, det fleråriga vägledande programmet för 2011–2013 och 2010 års halvtidsöversyn av strategidokumentet samt översynen av det fleråriga vägledande programmet för 2011–2013,

–  med beaktande av Kinas första strategidokument om EU någonsin, som offentliggjordes den 13 oktober 2003,

–  med beaktande av den kinesiska nationella folkkongressens ständiga kommittés antagande den 1 juli 2015 av den nya lagen för nationell säkerhet och offentliggörandet den 5 maj 2015 av det andra förslaget om en ny lag för hantering av utländska icke-statliga organisationer,

–  med beaktande av vitboken av den 26 maj 2015 om Kinas militära strategi,

–  med beaktande av människorättsdialogen mellan EU och Kina, som inleddes 1995, och den trettioandra rundan, som hölls i Peking den 8–9 december 2014,

–  med beaktande av de närmare 60 sektorsdialoger som pågår mellan Kina och EU angående bland annat miljö, regionalpolitik, sysselsättning och sociala frågor samt det civila samhället,

–  med beaktande av inrättandet i februari 2012 av högnivådialogen människor emellan mellan EU och Kina, som omfattar alla gemensamma initiativ mellan EU och Kina på detta område,

–  med beaktande av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan EU och Kina, som trädde i kraft 2000(2), och av partnerskapsavtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete, som undertecknades den 20 maj 2009,

–  med beaktande av EU:s och Kinas gemensamma uttalande om klimatförändringar från det sjuttonde toppmötet mellan EU och Kina i juni 2015 och av det planerade nationellt fastställda bidraget från Kina till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) den 30 juni 2015,

–  med beaktande av EU:s och Kinas gemensamma förklaring om energitrygghet, som utfärdades i Bryssel den 3 maj 2012, och av energidialogen mellan EU och Kina,

–  med beaktande av rundabordssamtalen mellan Kina och EU,

–  med beaktande av den artonde nationella kongressen i Kinas kommunistiska parti, vilken hölls den 8–14 november 2012, och av de förändringar inom ledningen för politbyråns ständiga kommitté som fastställdes på kongressen,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966,

–  med beaktande av resultatet av det fjärde plenarmötet i Kinas kommunistiska partis artonde centralkommitté, vilket hölls den 20–23 oktober 2014,

–  med beaktande av ordförandens uttalande av den 27 april 2015 vid Aseans tjugosjätte toppmöte,

–  med beaktande av uttalandet av den 6 maj 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, till följd av hennes möte med Kinas premiärminister Li Keqiang,

–  med beaktande av det senaste interparlamentariska sammanträdet mellan Europaparlamentet och Kina, som ägde rum i Bryssel den 26 november 2013,

–  med beaktande av sina nyligen antagna resolutioner om Kina, särskilt resolutionen av den 23 maj 2012 EU och Kina: obalanserad handel?(3), av den 2 februari 2012 om EU:s utrikespolitik gentemot Briks-länderna och andra framväxande stormakter: mål och strategier(4), av den 14 mars 2013 om kärnvapenhot och mänskliga rättigheter i Demokratiska folkrepubliken Korea(5), av den 17 april 2014 om situationen i Nordkorea(6), av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030(7) samt av den 12 mars 2015 om den årliga rapporten till Europaparlamentet från Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik(8),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 7 september 2006 om förbindelserna mellan EU och Kina(9), av den 5 februari 2009 om handel och ekonomiska förbindelser med Kina(10), av den 14 mars 2013 om förbindelserna mellan EU och Kina(11), av den 9 oktober 2013 om förhandlingar mellan EU och Kina om ett bilateralt investeringsavtal(12) samt av den 9 oktober 2013 om handelsförbindelserna mellan EU och Taiwan(13),

–  med beaktande av sina människorättsresolutioner av den 26 november 2009 om Kina: minoriteters rättigheter och tillämpningen av dödsstraff(14), av den 10 mars 2011 om situationen och kulturarvet i Kashgar (Xinjiangs uiguriska autonoma region i Kina)(15), av den 5 juli 2012 om skandalen med tvångsaborter i Kina(16), av den 12 december 2013 om organskörden i Kina(17) samt av den 13 mars 2014 om EU:s prioriteringar inför det 25:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter(18),

–  med beaktande av EU:s vapenembargo, som infördes efter kraftåtgärderna på Himmelska fridens torg i juni 1989 och som parlamentet stödde i sin resolution av den 2 februari 2006 om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(19),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2005 om förbindelserna mellan EU, Kina och Taiwan samt säkerheten i Fjärran Östern(20),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Tibet, särskilt av den 25 november 2010 om Tibet: planer på att göra kinesiska till det huvudsakliga undervisningsspråket(21), av den 27 oktober 2011 om Tibet, särskilt fallen av självbränningar bland nunnor och munkar(22) samt av den 14 juni 2012 om människorättssituationen i Tibet(23),

–  med beaktande av de nio förhandlingsrundorna under perioden 2002–2010 mellan högt uppsatta företrädare för Kinas regering och Dalai lama, med beaktande av Kinas vitbok om Tibet, Tibet’s Path of Development Is Driven by an Irresistible Historical Tide, offentliggjord den 15 april 2015 av det kinesiska statsrådets informationskontor, med beaktande av 2008 års memorandum och 2009 års meddelande om verkligt självstyre, båda presenterade av den fjortonde Dalai lamas företrädare,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0350/2015), och av följande skäl:

A.  2015 firas 40 års diplomatiska förbindelser mellan EU och Kina. Det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina har en central betydelse för förbindelserna mellan EU och Folkrepubliken Kina och för att finna gemensamma svar på flera globala frågor och identifiera gemensamma intressen, såsom global och regional säkerhet, terrorismbekämpning, kampen mot organiserad brottslighet, it-säkerhet, icke-spridning av massförstörelsevapen och kärnvapen, energitrygghet, global finansiell reglering och marknadsreglering, klimatförändringarna samt hållbar utveckling, men även som en ram för att ta upp bilaterala frågor mellan EU och Kina.

B.  Kina och EU inledde 2013 förhandlingar om ett bilateralt investeringsavtal.

C.  Kina är en mycket viktig handelspartner för EU, med en enorm och alltjämt växande marknad. De pågående förhandlingarna om ett investeringsavtal utgör en av de viktigaste frågorna i de bilaterala ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och Kina.

D.  Under Kinas kommunistiska partis generalsekreterare och president Xi Jinpings nuvarande ledarskap har Kina inlett en rad initiativ, bland annat ett projekt för en ”ny Sidenväg” som ska integrera Kina ekonomiskt med Centralasien och i sista ledet med Europa och Afrika, inrättandet av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) samt en strategiskt viktig energiöverenskommelse med Ryssland om leverans av 38 miljarder kubikmeter naturgas årligen, byggande av en oljeledning och andra gemensamma projekt för oljeprospektering och oljeutvinning i Kina. Under de senaste åren har Kina i allt större utsträckning verkat för en aktiv investeringspolitik, såväl i EU som i det östra grannskapet.

E.  President Xi Jinping har lanserat initiativet ”den kinesiska drömmen”, som ett koncept och en vision med syftet att förverkliga en förnyelse av landet och med mått och sans bygga upp ett välmående samhälle över ett brett spektrum av olika ekonomiska, sociala, kulturella och politiska dimensioner, med målet att Kina senast 2049 ska bli en fullt utvecklad nation.

F.  Kina har under de senaste 20 åren haft en mycket hög ekonomisk tillväxt, och 600 miljoner kinesiska medborgare har lyfts ur fattigdom.

G.  Den kinesiska börskraschen 2015 påverkade den globala finansiella stabiliteten negativt, även i EU.

H.  Kinas familjeplaneringspolitik har inneburit att befolkningen snabbt har åldrats sedan 1980-talet, och över 200 miljoner invånare är nu över 60 år gamla.

I.  Miljöförstöringen i Kina har tagit dramatiska proportioner, och det behövs ännu mer brådskande, kraftfulla och målinriktade insatser från regeringens håll. Frågan om hållbar utveckling och klimatförändringarna diskuterades vid det senaste toppmötet mellan EU och Kina, och ett gemensamt uttalande om klimatförändringarna gjordes då.

J.  Kina har erkänt att man behöver ta itu med det hot som klimatförändringarna utgör och har åtagit sig att anta ett protokoll eller något annat rättsligt instrument som kommer att göra det möjligt att nå en samlad överenskommelse i frågan vid klimatförändringskonferensen i Paris.

K.  President Xis populära kampanj mot korruption – som inleddes 2012 med målet att ta itu med olika förvaltningsfrågor genom att specifikt riktas mot korruptionsmisstänkta tjänstemän inom partiet, regeringen, militären och statsägda företag – har krävt flera uppmärksammade offer. Man har inte bara uppdagat mygel, utan också att kinesiska ledare samlat på sig stora förmögenheter, och det har avslöjats att mäktiga kriminella nätverk infiltrerat det politiska systemet.

L.  Utländska icke-statliga organisationer har blomstrat och spelat en mycket viktig roll för utvecklingen av lokala icke-statliga organisationer och ett öppnare Kina sedan reformen.

M.  Av skäl som rör den nationella säkerheten har Kina i år offentliggjort tre nya lagförslag som innehåller bestämmelser om it-säkerhet och enskilda organisationer.

N.  Peking, Kunming och Ürümqi blev 2013 och 2014 måltavlor för stora och våldsamma terroristattentat som ledde till att 72 personer miste livet och 356 skadades. Kina förbereder nu en lag om terrorbekämpning, vilket understryker att regeringen ger kampen mot terrorism högsta prioritet.

O.  I juni 2015 röstade Hongkongs lagstiftande råd mot ett kontroversiellt förslag som skulle ha låtit väljarna i Hongkong utse sin regeringschef, dock bara från en grupp av kandidater som förhandskontrollerats av en Pekingvänlig kommitté. Just detta förslag var den tändande gnistan till den 79 dagar långa ”paraplyrevolutionen” för demokrati, med mycket omfattande protester, från senare delen av september till mitten av december 2014.

P.  Den nya ledningen i Kina anser att Folkrepublikens uppgång är ett oåterkalleligt faktum som resulterar i en omställning från ”passiv diplomati” till ”proaktiv diplomati”.

Q.  Den nya vitboken för Kinas militära strategi fastställer att den traditionella synen att land är viktigare än hav måste överges och att större vikt bör läggas vid att förvalta haven och skydda maritima rättigheter och intressen. Kina erkänner inte FN:s havsrättskonvention i samband med tvisterna i Sydkinesiska och Östkinesiska havet.

R.  I en viljeyttring från 2002 gav Kina och Aseanländerna ett löfte om att skapa villkor för en fredlig och hållbar lösning i Sydkinesiska havet. Trots det blir läget alltmer spänt med grannländer såsom Taiwan, Vietnam, Filippinerna, Malaysia och Brunei.

S.  Kina är Nordkoreas viktigaste politiska stöd och dess största investerare, biståndsgivare, livsmedels- och energileverantör samt handelspartner. Kinesiska experter avslöjade nyligen att Nordkorea redan kan ha 20 kärnstridsspetsar.

T.  Efter Ukrainakrisen har både Ryssland och Kina stärkt sina ömsesidiga förbindelser på ett aldrig tidigare skådat sätt.

U.  Den 8 maj 2015 undertecknade Ryssland och Kina ett bilateralt avtal om informationssäkerhet, där it-hot definieras som överföring av information som skulle kunna äventyra ”staters sociopolitiska och socioekonomiska system och andliga, moraliska och kulturella klimat”.

V.  Sedan 2005 har Kina beviljat latinamerikanska länder lån till ett sammanlagt värde på ungefär 100 miljarder USD. För Brasilien är Kina för närvarande den viktigaste handelspartnern, och för exempelvis Argentina, Venezuela och Kuba är Kina den näst viktigaste handelspartnern.

W.  Kinas regering erkänner att de mänskliga rättigheterna är viktiga och universella, men har inte uppvisat några påtagliga resultat när det gäller att förbättra situationen för dessa rättigheter.

X.  Kina har officiellt och formellt erkänt att de mänskliga rättigheterna är universella och har under de tre senaste årtiondena anslutit sig till de internationella ramarna för mänskliga rättigheter genom att underteckna ett stort antal olika människorättsfördrag. Landet har därmed blivit en del av de internationella rättsliga och institutionella ramarna för mänskliga rättigheter.

Y.  I början av 2015 tillkännagav president Xi offentligt att han vill införa rättsstatlighet i hela landet, i övertygelsen om att verklig rättvisa är avgörande för en modern ekonomi och ett modernt samhälle i Kina.

Z.  Kinas kommunistiska parti erkänner fem religioner, som ytterst kontrolleras av partiets egen centrala avdelning för enhetsfronten. Denna lista är uttömmande, vilket innebär att andra religioner och trossamfund diskrimineras.

AA.  EU och Kina har fört människorättsdialoger sedan 1995.

AB.  Europeiska ombudsmannen kritiserade i sitt förslag till rekommendation av den 26 mars 2015 avsaknaden av en bedömning av människorättskonsekvenserna med avseende på mekanismen för tvistlösning mellan investerare och stat i förhandlingarna om ett handels- och investeringsavtal med Vietnam. Detta utgör ett viktigt prejudikat för förhandlingarna om det bilaterala investeringsavtalet mellan EU och Kina.

AC.  Tibetanerna uttrycker sin kulturella identitet genom Lhakarrörelsen (den vita onsdagen), genom att endast bära tibetansk klädsel, tala tibetanska och äta tibetansk mat varje onsdag. Hittills har mer än 140 tibetaner bränt sig själva till döds i protest mot den kinesiska regeringens politik i den autonoma regionen Tibet. Nya spänningar uppstod när lama Tenzin Delek Rinpoche nyligen dog i fängelset. Dessutom bedrivs en politik för bosättning av hankineser i Tibet. 2015 har det gått 50 år sedan den autonoma regionen Tibet upprättades. Eftersom den senaste omgången av fredsförhandlingar hölls 2010 har inga framsteg gjorts under de senaste åren när det gäller en lösning på Tibetkrisen.

AD.  EU håller fast vid sin politik för ett enat Kina i fråga om förbindelserna mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.

Strategiskt partnerskap och samarbete mellan EU och Kina

1.  Europaparlamentet välkomnar 40-årsdagen av diplomatiska förbindelser mellan EU och Kina som en källa till inspiration för att stärka det strategiska partnerskapet, som utan tvekan behövs i denna multipolära och globaliserade värld, och påskynda de pågående förhandlingarna om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal baserat på tillit, öppenhet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet understryker att båda parter, under det senaste toppmötet mellan EU och Kina den 29 juni 2015, på nytt bekräftade sitt engagemang för en fördjupning av detta partnerskap. Parlamentet framhåller att Kina är en central internationell stormakt och en av EU:s viktigaste partner, och betonar att båda sidorna har ett engagemang för att under det kommande årtiondet främja det övergripande strategiska partnerskapet mellan EU och Kina, vilket kommer att gagna både EU och Kina. Parlamentet uttrycker sitt stöd för den strategiska högnivådialogen, som hålls en eller två gånger om året, högnivådialogen om ekonomi och handel, högnivådialogen människor emellan samt de över 60 sektorsdialoger som förs mellan EU och Kina om ett stort antal olika frågor. Parlamentet vill att dessa sektorsdialoger ska leda till ökat förtroende och konkreta resultat.

2.  Europaparlamentet välkomnar resultatet av det sjuttonde toppmötet mellan EU och Kina den 29 juni 2015, som innebar att de bilaterala förbindelserna togs till en ny nivå, med en signal om ett närmare politiskt samarbete som går bortom rena handelsförbindelser i riktning mot ett samordnat strategiskt angreppssätt för att ta itu med gemensamma globala utmaningar och hot. Parlamentet konstaterar att båda sidor fullt ut erkände de framsteg som gjorts i genomförandet av den strategiska agendan för förbindelserna mellan EU och Kina fram till 2020 och att en bilateral översynsmekanism kommer att inrättas på tjänstemannanivå, för övervakning av uppföljande åtgärder. Parlamentet gläds över att båda sidor under toppmötet enades om en uppsättning prioriteringar för att stärka det bilaterala samarbetet och den globala dimensionen i sitt strategiska partnerskap.

3.  Europaparlamentet betonar att EU:s medlemsstater måste bemöta Kinas regering med enad front, särskilt med tanke på Pekings nuvarande diplomatiska dynamik och omformning av ordningen för global styrning. Parlamentet understryker att förhandlingarna om överenskommelsen om Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) slutförts, och ser fram emot ett nära samarbete mellan EU och AIIB framöver. Parlamentet beklagar bristen på djupgående debatt och nära samordning på EU-nivå rörande medlemsstaternas medlemskap i AIIB. Parlamentet betonar vikten av handels- och investeringspolitiken som det mest uppenbara området för att maximera inflytandet i det strategiska förhållandet med Kina. Parlamentet noterar det nyligen framvuxna samarbete mellan Kina och central- och östeuropeiska länder som även kallas 16+1-gruppen och som omfattar ett antal EU-medlemsstater, men anser att detta inte får splittra EU eller försvaga dess ståndpunkt gentemot Kina och även bör ta upp frågor om de mänskliga rättigheterna. Europeiska utrikestjänsten och kommissionen uppmanas att för Europaparlamentet lägga fram en årlig rapport om utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Kina. Parlamentet efterlyser ett stärkande av bindande, regelbaserade handels- och investeringsförbindelser med Kina.

4.  Europaparlamentet anser att Kina bör spela en starkare roll i multilaterala finansinstitut som bättre avspeglar storleken på landets ekonomi. Parlamentet betraktar det nyligen inrättade AIIB som en möjlighet för Kina att verka som en ansvarstagande aktör inom den multilaterala ordningen. Parlamentet uppmuntrar den nya institutionen att undvika tidigare misstag som innebar att man prioriterade finansiering av storslagna infrastrukturprojekt, och i stället prioritera tekniskt bistånd och tillgång till global kunskap, samtidigt som man finner en balans i förhållande till miljörelaterade, sociala och utvecklingsmässiga prioriteringar.

5.  Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse att det europeiska bidraget till deltagandet i AIIB består av insynsvänliga förfaranden i samband med lånebedömning, tydliga normer för god förvaltning, socialt ansvar och miljö samt hänsyn till att de låntagande länderna måste kunna hantera sin skuldbörda.

6.  Europaparlamentet ser positivt på att flera medlemsstater deltar i AIIB, men beklagar emellertid djupt bristen på djupgående debatt, nära samordning och ett samlat svar och angreppssätt på EU-nivå som reaktion på de initiativ som inletts av Kinas regering för att bygga upp nya multilaterala institutioner. EU:s institutioner och medlemsstater uppmanas eftertryckligen att betrakta detta som en väckarklocka, för att man i framtiden ska undvika en liknande brist på samordning.

7.  Europaparlamentet välkomnar den politiska överenskommelsen om att förbättra de strategiska infrastrukturlänkarna mellan EU och Kina, och därmed även beslutet att inrätta en ny förbindelseplattform i syfte att skapa en gynnsam miljö för hållbara och driftskompatibla gränsöverskridande infrastrukturnätverk i länder och regioner mellan EU och Kina. Parlamentet lovordar i synnerhet EU:s beredskap att inleda detta projekt på EU-nivå. Båda parter uppmanas eftertryckligen att utnyttja de möjligheter som erbjuds genom ett nära sammanlänkande av parterna, inbegripet samarbete om infrastrukturinvesteringar i länderna längs sträckningen för den nya sidenvägen och den nya maritima sidenvägen.

8.  Europaparlamentet framhåller den kinesiska ekonomins kraftiga tillväxt under de senaste tjugo åren och understryker att EU-medlemsstaterna i högre grad bör dra fördel av de möjligheter som denna ekonomiska utveckling erbjuder. Parlamentet noterar Kinas intresse för strategiska infrastrukturinvesteringar i Europa, och understryker behovet av samarbete med Kina och andra länder i regionen i detta avseende kring projekt som exempelvis Kinas initiativ ”ett bälte – en väg” och Junckers investeringsplan i EU, inbegripet järnvägslänkar, hamnar och flygplatser. Vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen uppmanas att beakta effekterna av Kinas globala investeringspolitik samt dess investeringsaktiviteter i EU och dess östra grannskap. Parlamentet betonar, i enlighet med sina tidigare ståndpunkter och med full respekt för INTA-utskottets behörighet, vikten av det bilaterala investeringsavtal mellan EU och Kina som för närvarande är under förhandling. Parlamentet kräver att ett självständigt kapitel om hållbar utveckling införs i det bilaterala investeringsavtalet med bindande åtaganden i fråga om ILO:s centrala arbetsnormer och viktiga multilaterala miljöavtal. Parlamentet understryker den ökande tendensen från europeiska företag att klaga över att de är offer för godtyckliga regler och diskriminering. Parlamentet betonar vikten av positiva resultat i de pågående förhandlingarna om investeringsavtalet för att ytterligare underlätta investeringar och genomföra åtgärder för investeringsskydd, marknadstillträde, inklusive offentlig upphandling, samt rättvis behandling av företag både i Europa och Kina. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder och aktiv uppföljning för att garantera mer balanserade handelsförbindelser efter undanröjandet av handels- och investeringshinder för europeiska företag. Kina och EU uppmanas att ytterligare förstärka samarbetet för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till båda marknadsblocken. Parlamentet understryker EU:s och Kinas åtagande om en öppen global ekonomi och ett rättvist, transparent och regelbaserat handels- och investeringsklimat som garanterar lika villkor och motverkar protektionism.

9.  Europaparlamentet noterar i detta avseende inledandet av initiativet ”ett bälte – en väg”, som syftar till att upprätta centrala energi- och kommunikationslänkar genom Central-, Väst- och Sydasien, ända till Europa. Med tanke på detta initiativs geostrategiska relevans anser parlamentet att det bör drivas multilateralt. Det är ytterst viktigt att utveckla synergieffekter och projekt med full öppenhet och insyn och med alla berörda parter involverade.

10.  Europaparlamentet efterlyser ökad samordning mellan EU och Kina på områden av strategisk betydelse såsom G20, säkerhet och försvar, terrorismbekämpning, olaglig migration, gränsöverskridande brottslighet, icke-spridning av kärnvapen, global och regional säkerhet, it-säkerhet, massförstörelsevapen, energitrygghet, global finansiell reglering och marknadsreglering, klimatförändringarna samt urbanisering, utvecklings- och biståndsprogram och hållbar utveckling. Parlamentet betonar vikten av samarbete på området för regional utveckling och av dialog och utbyten när det gäller Europa 2020-strategin och Kinas kommande trettonde femårsplan.

11.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att se till att de mänskliga rättigheterna placeras högt upp på dagordningen i förbindelserna och dialogerna med Kina.

12.  Europaparlamentet begär att de gjorda åtagandena under president Xis besök i Bryssel i mars 2014 om att fördjupa utbytena mellan EU och Kina i fråga om de mänskliga rättigheterna ska matchas av påtagliga förbättringar av situationen på plats.

13.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen rådet och kommissionen att i högre grad driva kontakterna med Kina genom en konstruktiv dialog där man uppmuntrar Kinas övergång till en rättsstat med respekt för de mänskliga rättigheterna samt stöder landets integration i världsekonomin.

14.  Europaparlamentet välkomnar fördjupandet av urbaniseringspartnerskapet mellan EU och Kina, och efterlyser ytterligare samarbete om stadsplanering och utformning av städer, offentliga tjänster, gröna byggnader och smarta transporter. Parlamentet uppmuntrar till nya gemensamma program med europeiska och kinesiska städer och företag.

15.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma uttalandet av den 15 september 2015 från det tredje mötet inom ramen för högnivådialogen människor emellan mellan EU och Kina. Parlamentet understryker vikten av kontakter mellan människor och av att underlätta utbyten för EU-medborgare och kinesiska medborgare. Parlamentet stöder den utveckling där högnivådialogen människor emellan inriktas på gemensamma projekt, utbyte av bästa praxis och främjande av kontakter mellan människor. I synnerhet utbyten av experter och studerande mellan de båda sidorna bör främjas.

16.  Europaparlamentet är bekymrat över förekommande dumpningspraxis och bristen på insyn i den kinesiska regeringens politik och understöd genom skatteavdrag, marköverlåtelser, billiga krediter, subventionerade råvaror och andra åtgärder.

17.  Europaparlamentet är oroat över de hinder som europeiska företag ställs inför på den kinesiska marknaden, såsom ofrivillig tekniköverföring, ett svagt skydd för immateriella rättigheter och diskriminerande behandling. Parlamentet understryker vikten av marknadsreformer i Kina, genomförande av marknadsekonomiska principer och undanröjande av diskriminering och omotiverade begränsningar.

18.  Europaparlamentet erkänner de möjligheter som öppnas genom kinesiska investeringar i Europa inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Denna fond är visserligen öppen för investeringar från ett antal olika aktörer, men bör ändå förvaltas av EU även framöver.

19.  Europaparlamentet erkänner den utmaning som det innebär att få in Kinas ekonomi på ett spår som är genuint hållbart inom ramen för det som kommit att bli den nya normalsituationen. Ett mer framträdande deltagande från Kinas sida i internationella ekonomiska organisationer som IMF skulle kunna bidra positivt till en hållbarare och mer balanserad ekonomi såväl i Kina som globalt samt till reformer av dessa organisationer. De kinesiska myndigheterna uppmanas eftertryckligen att tillhandahålla tillförlitlig statistik och öka insynen vad gäller landets ekonomiska tillstånd.

20.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de kinesiska aktieindexen under de senaste månaderna har förlorat en tredjedel av sitt värde och att hundratals handelsstopp utlöstes på grund av för kraftiga nedgångar i aktiepriserna. Parlamentet uttrycker sin oro över den pågående finansiella kris som drabbar Kina och framför allt dess aktiemarknader, och inser att den utgör ett hot mot världsekonomin med tanke på landets framträdande roll i världshandeln och det globala finanssystemet. De kinesiska myndigheterna uppmanas eftertryckligen att ta sig an uppgiften att stöpa om den nuvarande ekonomiska modellen till en hållbar ekonomi. Parlamentet konstaterar att den senaste tidens börsfall i Kina har lett till en frontalkrock mellan myndigheternas kontrollkultur och de finansiella marknadernas inneboende volatilitet.

21.  Europaparlamentet gläds åt att ett avsevärt antal kineser under de senaste årtiondena tagit sig ur extrem fattigdom tack vare en betydande ekonomisk tillväxt och Kinas allt öppnare ekonomi. Det är dock oroande att dessa ekonomiska förbättringar i många fall leder till miljöproblem och stora orättvisor.

22.  Europaparlamentet gläds åt att båda sidor, i det nyliga gemensamma uttalandet om klimatförändringar från toppmötet den 29 juni 2015 mellan EU och Kina, uttryckte sitt engagemang för att samverka i syfte att uppnå ett ambitiöst och rättsligt bindande avtal vid klimatkonferensen i Paris 2015. Konferensens samtliga parter uppmanas eftertryckligen att bygga vidare på den dynamik man skapat genom uttalandena om klimatförändringarna från EU och Kina samt USA och Kina. Parlamentet betonar behovet att samarbeta på energiområdet för att gemensamt ta itu med de många utmaningarna med anknytning till energitrygghet och de globala energistrukturerna.

Situationen i landet

23.  Europaparlamentet konstaterar att den kinesiska regeringen under president Xis ledarskap visar ett växande självförtroende, såväl internt som externt. Parlamentet påpekar att friheten för landets medborgarrättsaktivister, advokater, journalister, bloggare, akademiker och andra företrädare för det civila samhället nu kringskärs på ett sätt som inte setts till på många år. Parlamentet anmärker att Kinas facit på människorättsområdet alltjämt ger anledning till stor oro.

24.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det förestående antagandet av förslaget till lag om hantering av utländska icke-statliga organisationer, eftersom denna lag skulle innebära att utrymmet för det civila samhället i Kina krymper ytterligare och allvarligt skulle inskränka förenings- och yttrandefriheten i landet, bland annat genom att ”utländska icke-statliga organisationer” som inte har registrerats hos det kinesiska ministeriet för allmän säkerhet och provinsavdelningar för allmän säkerhet förbjuds att finansiera kinesiska enskilda personer eller organisationer och genom att kinesiska grupper förbjuds att genomföra ”aktiviteter” för eller med godkännande av icke-registrerade utländska icke-statliga organisationer, även sådana som är baserade i Hongkong och Macao. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att på ett genomgripande sätt se över denna lag så att den stämmer överens med internationella människorättsnormer.

25.  Europaparlamentet oroas av det nya lagförslag om it-säkerhet som skulle förstärka och institutionalisera praxis att censurera och övervaka cyberrymden och som kan komma att tvinga europeiska företag att installera obligatoriska bakdörrar i sin it-infrastruktur. Parlamentet påpekar att reforminriktade kinesiska jurister och medborgarrättsaktivister fruktar att denna lag kommer att inskränka yttrandefriheten ytterligare och att självcensuren kommer att tillta. Parlamentet understryker de allvarliga negativa följder som både it-säkerhets- och frivilligorganisationslagarna kommer att få för europeiska företag och organisationer i Folkrepubliken Kina, och uppmanar därför Europeiska rådet, utrikestjänsten och kommissionen att fortsätta att rikta kraftfulla klagomål till de kinesiska myndigheterna mot dessa mycket kontroversiella åtgärder. Parlamentet ser med oro på Kinas breda definition av ”nationell säkerhet” och ”allvarliga hot” i den nya lagen om nationell säkerhet, där bland annat ”skadliga kulturella influenser” anges som ett hot. Parlamentet konstaterar att Kinas nationella säkerhetsintressen i denna lag formuleras så brett och vagt att den ger de kinesiska myndigheterna näst intill obegränsade möjligheter att agera mot vad de betraktar som misshagliga handlingar, personer eller publikationer.

26.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att den kampanj mot korruption som inleddes av det kinesiska ledarskapet, som visserligen är en berömvärd satsning för att öka medborgarnas förtroende för regeringen, ändå utmärks av en brist på insyn och i de flesta fall inte följer rättsstatsprincipen. Parlamentet konstaterar att kampanjen i vissa fall har missbrukats i interna maktkamper och för att stärka kommunistpartiets roll och makt. Parlamentet beklagar att kampanjen har bedrivits på ett sätt som ytterligare undergräver rättsstaten. Anklagade tjänstemän lär förvaras i olagliga fängelsesystem och berövas grundläggande rättsligt skydd. Dessutom tvingas de ofta till bekännelser under hot.

27.  Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med de anhöriga och närstående till de mer än 173 offren för den förödande explosionen i hamnstaden Tianjin den 12 augusti 2015, som gjorde tusentals personer hemlösa. Parlamentet noterar det ökande antalet fredliga massiva miljöprotester i olika delar av landet. Parlamentet påpekar att tusentals ton mycket giftiga kemikalier olagligt förvarades mindre än 600 meter från bostadsområden. Parlamentet anser att den sena och allt annat än öppna officiella informationspolitiken om katastrofen i Tianjin har varit ytterst kontraproduktiv, särskilt i kombination med de censuråtgärder som vidtogs mot rapporteringen om denna stora tragedi i sociala medier. Parlamentet understryker betydelsen av att tillämpa samtliga arbetsmiljökrav i enlighet med kinesisk och internationell lagstiftning och uppmanar den kinesiska regeringen att skärpa säkerhets- och miljönormerna för farlig produktion och för det första se till att de följer Kinas egna lagar.

28.  Europaparlamentet konstaterar att explosionerna den 12 augusti 2015 i Tianjin och den 31 augusti 2015 i Dongying gör det bråttom för Kina att på allvar ta itu med frågan om arbetarskydd, framför allt i samband med korruption och straffrihet.

29.  Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av ytterligare miljöskyddsåtgärder med tanke på att exempelvis endast åtta av 74 storstäder under 2014 nådde den nationella standarden för luftföroreningshalter på 2,5 atmosfäriska partiklar och eftersom 190 miljoner människor insjuknar på grund av förorenat vatten varje år i Kina. Parlamentet varnar för att den dubbla vattenkrisen (omfattande föroreningar tillsammans med ökad vattenanvändning) kan orsaka allvarlig politisk och social instabilitet. Parlamentet påminner om att kostnaderna för Kinas miljöförstöring är kännbara även i grannländerna. Parlamentet framhåller kostnaderna för miljöförstöringen och hoppas att nästa femårsplan kommer att prioritera miljön. Parlamentet påpekar dessutom att bristen på miljöskydd förutom att skada miljön ger upphov till illojala konkurrensmetoder. Parlamentet välkomnar avtalet mellan EU och Kina om att förstärka samarbetet för att ta itu med viktiga utmaningar på miljöområdet, såsom föroreningen av luft, vatten och mark. Parlamentet välkomnar den nya miljöskyddslagen, som håller lokala höga tjänstemän ansvariga även retroaktivt för miljöskador som orsakats under deras mandatperiod, och att ett engagemang för miljöskydd kommer att väga tyngre i processen för befordran av dessa lokala höga tjänstemän. Parlamentet uppmanar både nationella och lokala myndigheter att konstruktivt och aktivt engagera miljöorganisationer och gräsrotsrörelser i övervakningen, genomförandet och efterlevnaden av Kinas miljöpolitik och miljöinitiativ. Parlamentet påminner om att EU och Kina under toppmötet i juni 2015 bland annat enades om åtgärder på det miljöpolitiska området och när det gäller klimatförändringarna, enligt vilka Kina ska iaktta utsläppsgränserna för koldioxid inför toppmötet i Paris i december 2015 i linje med målen för den strategiska agendan 2020, som antogs i Peking 2013.

30.  Europaparlamentet välkomnar ett ökat samarbete och utbyte av erfarenheter mellan EU och Kina på området för konsumenträttigheter och konsumentskydd, liksom förstärkningen av den kinesiska regeringens lyhörda åtgärder i detta sammanhang, genom en skärpning av reglerna för återförsäljarnas ansvar enligt den yrkesetiska koden för retur- och reparationsskyldigheter, potentiella bedrägerier, vilseledande och bedräglig reklam, förskottsbetalningar och skydd av konsumenternas personuppgifter, framför allt mot bakgrund av Kinas snabbt växande internetbaserade inköpssektor.

31.  Europaparlamentet noterar att Kinas politik mot terrorism under de senaste åren har utvecklats snabbt från ett reaktivt ”försvar mot terror” till ett proaktivt ”krig mot terror”, tillsammans med en permanent ”krishantering” där aktioner tillämpas i en aldrig tidigare skådad utsträckning i drabbade regioner och i samhället. Parlamentet oroas över förslaget till lag om terrorismbekämpning, som kan leda till ytterligare kränkningar av yttrande-, mötes-, och förenings- och religionsfriheten, framför allt i Tibet och Xinjiang, som är regioner med minoritetsbefolkningar.

32.  Europaparlamentet är solidariskt med Kinas folk i dess ansträngningar att bekämpa terrorism och extremism. Parlamentet uttrycker dock oro över att definitionen av ”terrorist” i Kinas förslag till lag om terrorismbekämpning, om den inte grundligt revideras, kan ge utrymme åt att straffbelägga praktiskt taget alla fredliga uttryck för tibetansk kultur, religion eller identitet som kan skilja sig från statens.

33.  Europaparlamentet uppmanar Kina att öka internetfriheten och respektera samtliga länders it-säkerhet.

34.  Europaparlamentet oroas av att Xinjiang hamnat i en ond cirkel eftersom det å ena sidan finns våldsamma separatister och extremister bland de turkspråkstalande muslimska uigurerna, som emellertid inte utgör den stora majoriteten, och Peking å andra sidan i allt större utsträckning för att bevara stabiliteten besvarar den sociala oron med förtryck och ökar närvaron av sin säkerhetsapparat i regionen, vilket stöter bort många uigurer från Peking och underblåser anti-hankinesiska stämningar bland den uiguriska befolkningen. Parlamentet beklagar djupt marginaliseringen av den uiguriska kulturen i Xinjiang, inklusive förbudet för uiguriska tjänstemän att besöka moskéer och på vissa platser att fira Ramadan. De kinesiska myndigheterna uppmanas att göra allt för att utveckla en äkta dialog med den uiguriska befolkningen och skydda dess kulturella identitet. Parlamentet ser med oro på att EU-medborgare, särskilt diplomater och journalister, kan beläggas med reserestriktioner, främst i Tibet och Xinjiang. Inga sådana restriktioner tillämpas för kinesiska medborgare (inklusive diplomater och journalister) i någon av EU:s medlemsstater. Parlamentet kräver därför kraftfullt åtgärder för att reciprocitetsprincipen ska tillämpas.

35.  Europaparlamentet vill uttrycka sin medkänsla och solidaritet med de människor i Hongkong som stöder demokratiska reformer. Parlamentet framhåller att Hongkongs självstyre garanteras i grundlagen, och anser att införandet av fullständig allmän rösträtt inom denna särskilda administrativa region ligger helt i linje med principen om ”ett land, två system”. Parlamentet beklagar djupt att reformen av lagen om utnämning av chefsminister i Hongkong inte kunde slutföras. Parlamentet uttrycker sin förhoppning om att en ny reformprocess ska startas inom den närmaste framtiden i syfte att ge Hongkongs befolkning direkt allmän rösträtt 2017, med möjlighet att fritt välja mellan olika kandidater. Parlamentet välkomnar Europeiska utrikestjänstens och kommissonens gemensamma rapport av den 24 april 2015 till Europaparlamentet och rådet: ”Den särskilda administrativa regionen Hongkong: årsrapport 2014”, och stöder EU:s åtagande att stärka demokratin, däribland rättsstaten, rättsväsendets oberoende, grundläggande fri- och rättigheter, öppenhet och insyn samt informations- och yttrandefrihet i Hongkong.

36.  Europaparlamentet stöder kraftigt ”ett land, två system” som en grund för goda förbindelser mellan de särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macao och Fastlandskina.

37.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den senaste tidens politiska och civila oroligheter i Hongkong, och uppmanar Kina att uppfylla sina åtaganden gentemot Hongkongs befolkning att bevara dess rättigheter och friheter enligt den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen från 1984.

Den externa situationen

38.  Europaparlamentet konstaterar att president Xis ”kinesiska dröm” om en förnyelse av landet sedan sin lansering förutser en starkare och mer proaktiv roll för Kina i världen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att undersöka möjligheterna att tillsammans med USA utarbeta en gemensam strategi gentemot Kina i den mån detta skulle bidra till att främja EU:s intressen. Parlamentet understryker att Kinas allt starkare position som global stormakt kräver att EU fortlöpande och skyndsamt omdefinierar sina strategiska prioriteringar i sina förbindelser med Kina. En världsmakt som Kina i en globaliserad kontext med ömsesidigt beroende på ett mer aktivt och konstruktivt sätt behöver bidra till såväl hanteringen av de globala utmaningarna och regionala konflikterna som till skapandet av en multilateral världsordning med respekt för internationell rätt, universella värden och fred. Parlamentet anser att Kina i allt större utsträckning bör ta sin plats bland världens ledande länder och agera i enlighet med de bestämmelser som ska gälla för alla.

39.  Europaparlamentet noterar president Xis prioritering av förbindelsen med USA, med tanke på hans förslag om en ny sorts stormaktsförhållande mellan Kina, USA och andra regionala aktörer. Parlamentet förordar en mer konstruktiv inställning till en ny världsordning som Kina bör hjälpa till att formulera och integrera och som är grundad på de universella värdena mänskliga rättigheter, demokrati och människors säkerhet. Parlamentet uppmanar EU att vara aktivare i Asien och samarbeta med Kina, USA och andra regionala aktörer för ökad stabilitet i regionen.

40.  Europaparlamentet understryker att den senaste vitboken om Kinas militärstrategi anger Pekings avsikter att ytterligare utöka den kinesiska flottan och utvidga omfattningen av dess insatser, genom att övergå till ett ”skydd av öppet hav” istället för ”försvar av territorialhavet”. Parlamentet beklagar djupt det ensidiga upprättandet av en luftförsvarsidentifieringszon och de anspråk på luftkontroll inom japanskt och sydkoreanskt territorium som följer av detta. Parlamentet efterlyser en balanserad inställning för att undvika oro i Kinas grannländer och ytterligare spänning i Stillahavsområdet och Indiska oceanen och för att trygga Europas starka intresse i den fria sjöfarten.

41.  Europaparlamentet beklagar att flera parter gör anspråk på land på Spratlyöarna, i motsats till viljeyttringen från 2002, och är särskilt oroat över den massiva omfattningen av Kinas nuvarande ansträngningar, som innefattar uppförandet av militära anläggningar, hamnar och minst en landningsbana. Parlamentet varnar särskilt för hotet om en ökad närvaro och konfrontation mellan rivaliserande militärfartyg och luftpatruller inom området samt det eventuella inrättandet av en luftförsvarsidentifieringszon över Sydkinesiska havet.

42.  Europaparlamentet ser med fortsatt oro på den upptrappade spänningen mellan parterna i Sydkinesiska havet, och uppmanar därför samtliga inblandade parter att undvika ensidiga provokativa handlingar i Sydkinesiska havet. Parlamentet betonar vikten av en fredlig lösning på konflikterna baserad på internationell rätt och med hjälp av opartisk internationell medling, såsom FN:s havsrättskonvention. Parlamentet beklagar att Kina inte godtar vare sig havsrättskonventionens eller skiljedomstolens behörighet. Europaparlamentet uppmanar Kina att ompröva sin inställning och uppmanar alla parter inbegripet Kina att respektera det slutliga beslutet av FN:s havsrättskonvention. Parlamentet anser att ett sätt att komma vidare och eventuellt åstadkomma en fredlig lösning på spänningarna i Syd- och Östkinesiska havet är att man förhandlar fram och tillsammans inför uppförandekoder för en fredlig exploatering av de aktuella havsområdena, bland annat genom att inrätta säkra handelsvägar, införa fiskekvoter och tilldela områden för utforskning av resurser. Parlamentet stöder den brådskande uppmaningen från Aseans 26:e toppmöte om att snabbt anta en uppförandekod i Sydkinesiska havet. Parlamentet välkomnar den överenskommelse som nyligen träffats mellan Kina och Asean för att driva på ett samråd om en uppförandekod för tvisterna i Sydkinesiska havet. Parlamentet noterar det taiwanesiska fredsinitiativet för Sydkinesiska havet, som syftar till att nå konsensus för en uppförandekod och en mekanism som ska göra det möjligt för samtliga sidor att samarbeta för en gemensam exploatering av de natur- och havsresurser som finns i regionen. Parlamentet stöder alla insatser för att göra Sydkinesiska havet till ett ”fredens och samarbetets hav”.

43.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att kartlägga hoten mot fred och säkerhet i regionen samt på global nivå, och i linje med de prioriteringar som fastställs i EU:s strategi för sjöfartsskydd identifiera vilka hot mot friheten och navigationssäkerheten i regionen och vilka hot mot vissa europeiska intressen som en väpnad konflikt i Öst- och Sydkinesiska havet skulle medföra. Eftersom andra aktörer (särskilt Australien) redan är påtagligt politiskt aktiva i Stillahavsområdet bör EU använda sig av bi- och multilateralt samarbete för att på ett verksamt sätt bidra till säkerheten i regionen.

44.  Europaparlamentet uppmanar Kinas regering utnyttja alla sina möjligheter till inflytande för att säkerställa stabiliteten på Koreahalvön och att förmå Nordkorea att återgå till trovärdiga förhandlingar om kärnvapennedrustning och vidta konkreta åtgärder för att rusta ned. Parlamentet erinrar om att Kina är Nordkoreas viktigaste bundsförvant, och uppmuntrar därför den kinesiska regeringen att tillsammans med det internationella samfundet spela en konstruktiv roll genom att snarast möjligt ta itu med den svåra människorättssituationen i Nordkorea och bland annat hantera de tusentals nordkoreanska flyktingar som flyr från de fruktansvärda förhållandena i hemlandet genom att ta sig över gränsen till Kina. Den kinesiska regeringen uppmanas kraftfullt att i enlighet med sina åtaganden i egenskap av partsstat till FN:s flyktingkonvention inte neka flyktingarna deras rätt att söka asyl och inte skicka tillbaka dem till Nordkorea, utan värna deras grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU att utöva diplomatiska påtryckningar på den kinesiska regeringen i detta syfte, i enlighet med dess globala icke-spridningsmål.

45.  Europaparlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att utöva sitt inflytande för att förmå Pakistan att avstå från att underblåsa instabiliteten i regionen.

46.  Europaparlamentet välkomnar säkerhets- och försvarssamarbetet mellan EU och Kina, inklusive de sjöröveribekämpande insatserna i Adenviken, och efterlyser fler samlade insatser för att tackla globala säkerhets- och försvarsfrågor såsom terrorism.

47.  Europaparlamentet uppmärksammar Peking på den oumbärliga roll som USA och EU har för Kinas moderniseringsmål. Parlamentet påminner dessutom Peking om de internationella skyldigheter och det ansvar för att bidra till fred och global säkerhet som Kina har i egenskap av permanent medlem i FN:s säkerhetsråd. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att Kina, i partnerskap med Ryssland, konsekvent har blockerat FN-insatser i Syrien, där Bashar al-Assad nu i mer än fyra år har fört ett blodigt krig mot det syriska folket.

48.  Europaparlamentet understryker hur viktigt ömsesidigt förtroende och samarbete mellan Kina och EU och övriga internationella nyckelaktörer är för en hantering av globala säkerhetsfrågor. Parlamentet hoppas att Kina kommer att ge sitt stöd till initiativ från EU och USA för att få slut på de brott mot internationell rätt som är orsaken till konflikten i östra Ukraina och för att återställa Ukrainas territoriella integritet och suveränitet efter Rysslands aggression.

Situationen avseende de mänskliga rättigheterna

49.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en stor motsägelse mellan Kinas officiella ambition om de mänskliga rättigheternas universalitet och den förvärrade situationen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar att den senaste försämringen av situationen för mänskliga fri- och rättigheter i Kina började 2013. Därefter har den redan hårda kontrollen av befolkningen blivit ännu hårdare och utrymmet för yttrandefrihet och ett fredligt förespråkande för det civila samhället har blivit ännu mer kringskuret. Parlamentet är djupt oroat över att ett stort antal medborgarrättsaktivister, människorättsförsvarare och regeringskritiker har gripits, ställts inför rätta och dömts och över att mer än 100 människorättsadvokater och människorättsaktivister har fängslats eller förhörts av kinesisk polis. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att släppa de frihetsberövade och se till att de inte hindras i sin yrkesutövning.

50.  Europaparlamentet är övertygat om att de starka pågående förbindelserna mellan EU och Kina måste resultera i en lämplig plattform för en mogen, meningsfull och öppen människorättsdialog som bygger på ömsesidig respekt. Parlamentet anser också att 40-årsdagen för förbindelserna mellan EU och Kina 2015 verkligen ger tillfälle till framsteg på detta område.

51.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att kräva en förbättring av situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina vid varje dialog, oavsett nivå, och att införa klausuler om mänskliga rättigheter i varje bilateralt avtal som ingås med Kina.

52.  Europaparlamentet välkomnar den 33:e människorättsdialogen mellan EU och Kina den 8 och 9 december 2014. Parlamentet konstaterar att dialogen, tillsammans med påtryckningar från andra internationella partner, har bidragit till vissa konkreta åtgärder. EU har vid flera tillfällen klargjort sin önskan att dialogen ska leda till mer konkreta förbättringar när det gäller de mänskliga rättigheterna på plats.

53.  Europaparlamentet erinrar om att de mänskliga rättigheternas universalitet alltid har stått i centrum för människorättsdialogerna mellan EU och Kina. Parlamentet ser med oro på att Kinas officiella synsätt innebär att universaliteten ifrågasätts på grund av kulturella skillnader, och att detta har varit en viktig orsak till de begreppsmässiga skillnaderna, vilket lett till misstro och brist på förståelse i förbindelserna mellan EU och Kina och begränsat framstegen i människorättsdialogerna mellan EU och Kina. Parlamentet uppmanar därför den kinesiska ledningen att ompröva sitt förhållningssätt till frågan och respektera de mänskliga rättigheternas universalitet i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar dessutom kraftfullt EU-institutionerna att samarbeta med de kinesiska myndigheterna i dialogerna för att främja respekten för universaliteten.

54.  Europaparlamentet ser med fortsatt stor oro på att Kina nu ligger i topp i världen när det gäller avrättningar och att Kina i hemlighet fortsätter att döma tusentals människor till döden varje år, trots att det finns internationella miniminormer för användandet av dödsstraff. Parlamentet betonar än en gång att avskaffandet av dödsstraffet bidrar till att stärka den mänskliga värdigheten och att stegvis utveckla de mänskliga rättigheterna.

55.  Europaparlamentet ser fortfarande med oro på de stränga restriktioner som kvarstår för yttrande-, mötes-, förenings- och religionsfrihet samt för människorättsorganisationernas verksamhet.

56.  Europaparlamentet beklagar djupt att religiösa och etniska minoriteter ofta diskrimineras i Kina.

57.  Europaparlamentet kritiserar att regeringen i praktiken begränsar religionsutövning till officiellt godkända och erkända religiösa organisationer, även om religionsfrihet inte är en formell rättighet enligt Kinas författning. Parlamentet stöder de kinesiska kyrkornas motstånd mot regeringens förnyade sinifieringsstrategi av kristendomen. Parlamentet fördömer särskilt den pågående antikristna kampanjen i Zhejiang, där flera dussin kyrkor revs och över 400 kors avlägsnades under 2014. Parlamentet delar kyrkornas oro för andra provinser där det finns många kristna. Parlamentet fördömer vidare de antibuddistiska kampanjer som genomförs genom strategin för ”patriotisk utbildning”, som omfattar åtgärder för statlig förvaltning av tibetanska buddistkloster. Parlamentet fördömer ”lagstiftningsutbildningsprogrammen” för buddistmunkar och -nunnor. Parlamentet har ingen förståelse för och kan inte godta förbudet mot bilder av Dalai lama i Kina. Parlamentet ser med oro på att Kinas strafflagstiftning missbrukas för att förfölja tibetaner och buddister, vars religionsutövning likställs med ”separatism”, och anser att oron är befogad eftersom omkring 44 procent av de politiska fångarna i Tibet nu är munkar och nunnor. Europaparlamentet beklagar djupt att förutsättningarna för att utöva buddism i Tibet har försämrats betydligt efter de tibetanska protesterna i mars 2008, då den kinesiska regeringen har antagit en mer genomgripande strategi för ”patriotisk utbildning”, med bland annat åtgärder för att detaljstyra den buddistiska klosterverksamheten i Tibet, exempelvis genom icke-valda förvaltningskommittéer i alla kloster, ”lagstiftningsutbildningsprogram” för munkar och nunnor för att se till att de inte ”deltar i någon verksamhet som splittrar fäderneslandet och stör den allmänna ordningen” samt ett förbud mot bilder av Dalai lama.

58.  Europaparlamentet noterar att president Xi föreslagit vissa åtaganden för att ”ur ett helhetsperspektiv främja styrningen av landet i enlighet med lagen” och bekämpa korruption. Det är dock mycket oroväckande att fler än 200 jurister, i synnerhet sådana som är inriktade på människorättsärenden, nyligen gripits och att många av dem anklagats för att ha stört den allmänna ordningen och för att försöka underminera partiet, samtidigt som myndigheterna har hävdat att dessa drastiska åtgärder är till för att skydda Kinas rättssystem. Parlamentet betonar att dessa åtgärder motsäger myndigheternas påstående om främjande av rättsstatsen och undergräver alla ansträngningar för politisk reform.

59.  Europaparlamentet påminner om att Kinas officiella hållning är att även fortsättningsvis prioritera socioekonomiska rättigheter framför den enskildes medborgerliga och politiska rättigheter, medan dessa rättigheter ur ett europeiskt perspektiv betraktas som grundläggande och lika viktiga och ekonomisk utveckling och mänskliga rättigheter går hand i hand. Dessa skillnader i synen på mänskliga rättigheter avspeglas i Europas och Kinas officiella ståndpunkter. Parlamentet betonar också att ett omfattande skydd för mänskliga rättigheter är en förutsättning för fortsatt ekonomisk tillväxt i Kina och uppmanar därför kraftfullt de kinesiska myndigheterna att se till att såväl socioekonomiska som medborgerliga och politiska rättigheter respekteras.

60.  Europaparlamentet kritiserar Kinas mycket restriktiva villkor för medier och hårt kontrollerade digitala domäner, där utländskt, även europeiskt, webbinnehåll blockeras och inhemskt innehåll som bedöms vara ett politiskt hot rutinmässigt raderas och censureras. Parlamentet protesterar kraftfullt mot att så många kinesiska medborgare fängslas för brott som rör yttrandefriheten, särskilt på internet.

61.  Europaparlamentet är djupt oroat över att den kinesiska regeringen fortsätter att driva sin hårda linje mot det tibetanska folket, särskilt genom att avvisa Dalai lamas medelvägsstrategi som varken strävar efter självständighet eller utbrytning utan en verklig autonomi inom Folkrepubliken Kinas konstitution. Den kinesiska regeringen uppmanas kraftfullt att återuppta dialogen med tibetanska företrädare. Parlamentet protesterar mot att tibetansk kultur marginaliseras av Kinas kommunistiska parti, och uppmanar de kinesiska myndigheterna att respektera det tibetanska folkets yttrande-, förenings- och religionsfrihet. Parlamentet beklagar djupt den försämrade humanitära situationen i Tibet, som har lett till ett ökat antal fall av självbränning. Parlamentet ser med oro på de åtgärder som nyligen antagits för att kriminalisera självbränning i syfte att bestraffa dem som påstås ha samröre med självbrännare. Parlamentet beklagar djupt att över två miljoner tibetanska nomader och boskapsskötare sedan 2006 har tvångsförflyttats till den ”nya socialistiska byn”, där de är avskurna från sjukvård, utbildning och ekonomiskt välstånd. Parlamentet är också oroat över den pågående förflyttningen av hankineser till Tibet. Parlamentet ser med oro på förekomsten av tortyr, försvinnanden och godtyckligt frihetsberövande samt att fångar nekas sjukvård, bland annat munken Tenzin Delek Rinpoche och tio andra kända tibetanska fångar. Parlamentet kräver att alla dödsfall i fängelser utreds noggrant. Parlamentet är djupt oroat över förstöringen av miljön i Tibet, och understryker att den tibetanska högplatån snabbt värms upp, vilket kan leda till att Tibets glaciärer smälter, varav många förser de största floderna i Asien med vatten.

62.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt europeiska företag som investerar i Kina att respektera internationella arbetsnormer och att åta sig att gå längre än de kinesiska arbetstagarrättigheterna om dessa inte uppfyller de internationellt överenskomna normerna.

Förbindelserna mellan Fastlandskina och Taiwan

63.  Europaparlamentet anser att både Kina och Taiwan är viktiga ekonomiska partner till EU i Asien och Stillahavsområdet. Parlamentet välkomnar alla betydliga förbättringar av förbindelserna över Taiwansundet. Parlamentet förespråkar förhandlingar om ett bilateralt investeringsavtal mellan EU och Taiwan, eftersom Taiwan på regional nivå är den bästa inkörsporten och språngbrädan till Kina för EU-företag, och många stater – däribland Folkrepubliken Kina – (de facto) redan har ingått sådana avtal med Taiwan.

64.  Europaparlamentet noterar att den kinesiska regeringen inte invänder mot Taiwans deltagande i vissa FN-organisationer (WHO och Icao). Parlamentet ser med oro på att den kinesiska regeringen på nytt bekräftat 2005 års lag mot utträde, som innebär att militära medel får användas om Taiwan förklarar sig självständigt. Parlamentet beklagar djupt att det fortfarande finns 1 500 långdistansmissiler i södra Kina som är riktade mot Taiwan. Parlamentet anser att det skulle underlätta ytterligare för parterna att närma sig varandra om regionen demilitariserades gradvis. Alla tvister mellan Kina och Taiwan bör lösas på fredlig väg och på grundval av internationell rätt. Parlamentet betonar att mötet den 23 maj 2015 på Kinmen-ön mellan högt uppsatta tjänstemän från båda sidor av Taiwansundet var ett steg i rätt riktning. Parlamentet konstaterar att detta möte var det tredje formella mötet mellan de personer från Kina och Taiwan som ansvarar för frågor rörande förbindelserna mellan länderna. Parlamentet stöder initiativ som utvecklar förbindelserna över Taiwansundet på ett fredligt sätt.

o
o   o

65.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, medlemsstaternas och anslutnings- och kandidatländernas regeringar och parlament, Folkrepubliken Kinas regering, den nationella kinesiska folkkongressen, Taiwans regering och Taiwans lagstiftande församling Yuan.

(1) EGT L 250, 19.9.1985, s. 2. (2) EGT L 6, 11.1.2000, s. 40. (3) EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 33. (4) EUT C 239 E, 20.8.2013, s. 1. (5) Antagna texter, P7_TA(2013)0096. (6) Antagna texter, P7_TA(2014)0462. (7) Antagna texter, P7_TA(2014)0094. (8) Antagna texter, P8_TA(2015)0075. (9) EUT C 305 E, 14.12.2006, s. 219. (10) EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 132. (11) Antagna texter, P7_TA(2013)0097. (12) Antagna texter, P7_TA(2013)0411. (13) Antagna texter, P7_TA(2013)0412. (14) EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 80. (15) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 185. (16) EUT C 349 E, 29.11.2013, s. 98. (17) Antagna texter, P7_TA(2013)0603. (18) Antagna texter, P7_TA(2014)0252. (19) EUT C 288 E, 25.11.2006, s. 59. (20) EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 471. (21) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 118. (22) EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 121. (23) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 185.