Europaparlamentets resolution av den 17 december 2015 om Ibrahim Halawa, som eventuellt riskerar dödsstraff (2015/3016(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten, särskilt av den 15 januari 2015 om situationen i Egypten(1) och av den 8 oktober 2015 om dödsstraffet(2),
– med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Egypten från augusti 2013 och februari 2014,
– med beaktande av 2001 års associeringsavtal mellan EU och Egypten, som trädde i kraft 2004 och som kompletterades av handlingsplanen mellan EU och Egypten från 2007,
– med beaktande av 2014 års lägesrapport om Egypten inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken av den 25 mars 2015,
– med beaktande av Euroepiska utrikestjänstens senaste uttalanden om Egypten, bland annat av den 16 juni 2015 om domstolsdomar i Egypten och av den 4 februari 2015 om domarna mot aktivister i Egypten,
– med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 10 oktober 2015 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, på EU:s vägnar, samt Europarådets generalsekreterare, Thorbjørn Jagland, om Europadagen och världsdagen mot dödsstraffet,
– med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff och riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeländer i fråga om tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som Egypten är part i, och med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner, särskilt resolutionen av den 18 december 2014 om ett moratorium för användningen av dödsstraff (69/186),
– med beaktande av Arabrepubliken Egyptens konstitution,
– med beaktande av Egyptens lag 107 av den 24 november 2013 om rätten till offentliga sammankomster, processioner och fredliga demonstrationer,
– med beaktande av presidentdekretet från november 2014 (lag 140), som gör det möjligt för utländska medborgare som står åtalade för brott att återföras till hemlandet,
– med beaktande av principerna och riktlinjerna om rätten till en rättvis rättegång och rättsligt biträde i Afrika, som tagits fram av Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter, och med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,
– med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den irländske medborgaren Ibrahim Halawa har suttit frihetsberövad i över två år anklagad för att under en familjesemester i Kairo ha deltagit i en olaglig protest den 16 och 17 augusti 2013 där demonstranter påstås ha orsakat dödsfall och skadegörelse. 97 människor dog under protesterna, de flesta till följd av säkerhetsstyrkornas övervåld. Ibrahim Halawa var 17 år – och därför fortfarande underårig enligt egyptisk och internationell lagstiftning – när han greps.
B. Ibrahim Halawa greps tillsammans med sina tre systrar efter att ha sökt skydd i al‑Fateh-moskén när våld utbröt under en demonstration. Hans tre systrar släpptes senare av myndigheterna.
C. Åklagaren har inte lyckats bevisa att Ibrahim Halawa var inblandad i en enda våldshandling under protesterna. Åklagaren har enbart förlitat sig på polisens vittnesmål och rapporter och på utredningar av underrättelsetjänsterna. Rättegången mot honom har flera gånger ställts in och skjutits upp av den egyptiska domstolen, senast den 15 december 2015. Under ett år efter gripandet väcktes inget åtal mot honom. Ibrahim Halawa väntar nu tillsammans med 493 andra personer, av vilka majoriteten är vuxna, på en massrättegång den 19 december 2015 – utan några garantier för att minimikraven på en fri och rättvis rättegång kommer att uppfyllas – och kommer eventuellt att dömas till dödsstraff om han fälls. I maj 2015 avrättade Egypten sex personer, av vilka en var lika gammal som Ibrahim Halawa är nu.
D. Sedan 2013 har ett stort antal dödsstraff utdömts genom massrättegångar mot påstådda medlemmar av Muslimska brödraskapet och påstådda anhängare till den avsatte president Mursi. Dessa förfaranden strider mot Egyptens folkrättsliga förpliktelser.
E. I artikel 10 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna heter det att envar under full likställdhet är berättigad till rättvis och offentlig rannsakning inför oavhängig och opartisk domstol vid fastställandet av såväl hans eller hennes rättigheter och skyldigheter som varje anklagelse mot honom eller henne för brott.
F. Ibrahim Halawa sitter frihetsberövad för att fredligt ha utövat sin rätt till yttrande- och mötesfrihet och betraktas av Amnesty International som samvetsfånge. Yttrandefriheten och mötesfriheten är ofrånkomliga grundpelare i alla demokratiska och pluralistiska samhällen. Artikel 73 i den egyptiska konstitutionen slår fast att medborgarna ska ha rätt att organisera offentliga sammankomster, marscher, demonstrationer och alla former av fredliga protester.
G. Sedan det militära maktövertagandet i juni 2013 har det kommit rapporter om ett stort antal frihetsberövanden av demonstranter och samvetsfångar i Egypten. Förenings-, mötes- och yttrandefriheten har alltsedan juli 2013 ingett särskilda farhågor.
H. Ibrahim Halawa lever under utomordentligt svåra fängelseförhållanden, bland annat med uppgifter om tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling efter gripandet och i häktet, och han har nekats medicinsk och juridisk hjälp. Enligt hans familj och juridiska ombud har han i protest mot sitt fortsatta frihetsberövande hungerstrejkat sedan den 21 oktober 2015, vilket utsätter honom för allvarliga hälsorisker.
I. De egyptiska åklagarmyndigheterna i norra Kairodistriktet och domstolen erkände inte Ibrahim Halawa som underårig i samband med gripandet, vilket strider mot Egyptens förpliktelser enligt konventionen om barnets rättigheter, som Egypten är part i.
J. Alla dödsdomar mot, och avrättningar av, personer som är under 18 år vid tidpunkten för brottet är oförenliga med Egyptens internationella förpliktelser.
K. Irlands utrikes- och handelsminister, Charles Flanagan, har uttryckt besvikelse efter de kontinuerliga senareläggningarna i fallet Ibrahim Halawa i Egypten. Irländsk konsulär personal har närvarat vid samtliga förhör till dags dato och har även avlagt 48 konsulära besök hos Ibrahim Halawa, vilket understryker vilken betydelse den irländska regeringen tillmäter fallet.
L. Egypten har frigett utländska medborgare enligt ett presidentdekret som utfärdades i november 2014 och som gör det möjligt för utlänningar åtalade för brott att återföras till hemlandet.
M. Egypten har hittills underlåtit att genomföra de provisoriska åtgärder som Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter krävde i mars 2015 för att garantera integriteten för Ibrahim Halawa och andra underåriga inblandade i fallet genom att omedelbart frige dem mot borgen.
N. EU och dess medlemsstater strävar efter närmare förbindelser med Egypten och dess folk – en viktig granne och partner – på ett stort antal områden. Med sina över 80 miljoner invånare är Egypten det befolkningsmässigt största arablandet, och det är ett mycket viktigt land i södra Medelhavsområdet. Landet brottas med allvarliga säkerhetsproblem till följd av återverkningarna av situationen i grannländerna. Den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i Egypten har betydande konsekvenser för hela regionen och utanför denna.
1. Europaparlamentet uttrycker djup oro över det oacceptabla åsidosättandet av grundläggande mänskliga rättigheter till följd av det godtyckliga frihetsberövandet av den irländske medborgaren Ibrahim Halawa, och uppmanar de egyptiska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige honom och överlämna honom till de irländska myndigheterna i enlighet med ett presidentdekret som utfärdades i november 2014 i kraft av den egyptiska lagen 140.
2. Europaparlamentet uttrycker sin allra djupaste oro över det förvärrade tillståndet för Ibrahim Halawa till följd av hans hungerstrejk och hans påstått undermåliga fängelseförhållanden. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att prioritera att Ibrahim Halawas goda hälsa och välbefinnande bibehålls medan han sitter i fängelse. Parlamentet kräver att alla påståenden om tortyr och misshandel av Ibrahim Halawa ska utredas på ett grundligt och oberoende sätt.
3. Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att säkerställa respekten för artikel 10 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som slår fast att ”var och en som har berövats sin frihet skall behandlas humant och med aktning för människans inneboende värde”.
4. Europaparlamentet erinrar de egyptiska myndigheterna om att Egypten är bundet av ovedersägliga internationella förpliktelser enligt konventionen om barnets rättigheter, som är tillämpliga på Ibrahim Halawa. Parlamentet begär att de egyptiska myndigheterna kategoriskt undanröjer hotet om dödsstraff om Ibrahim Halawa skulle fällas, med tanke på att han var underårig när han greps.
5. Europaparlamentet upprepar EU:s absoluta motstånd mot användningen av dödsstraff, oavsett omständigheterna, och efterlyser ett fullständigt moratorium för utfärdandet av dödsstraff i Egypten. Parlamentet uppmanar med kraft Egypten att ratificera det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1996 syftande till dödsstraffets avskaffande.
6. Europaparlamentet är ytterst oroat över de egyptiska myndigheternas underlåtelse att slå vakt om rätten till en rättvis rättegång för Ibrahim Halawa och hans 493 medåtalade, särskilt den obefintliga möjligheten att ompröva eller överklaga deras fortsatta frihetsberövande och anklagelserna mot dem samt den vid upprepade tillfällen nekade tillgången till advokater, liksom den överdrivet långa häktningstiden, som strider mot Egyptens nationella och internationella förpliktelser.
7. Europaparlamentet är alltjämt övertygat om att det kommer att bli ytterst svårt för Ibrahim Halawas advokater att förbereda ett individuellt försvar om hans fall prövas inom ramen för en massrättegång mot alla tilltalade som greps i samband med protesterna i augusti 2013.
8. Europaparlamentet fördömer skarpt användningen av en massrättegång i rättsprocessen och uppmanar de egyptiska myndigheterna att efterleva folkrätten och säkerställa högsta möjliga internationella standard med avseende på rätten till en rättvis rättegång och ett korrekt förfarande. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att frige dem som frihetsberövats för att de fredligt utövat sin rätt till yttrande-, mötes- och föreningsfrihet, som står inskriven i den egyptiska konstitutionen och i andra internationella konventioner som Egypten är part i. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över den svårt försämrade mediemiljön. Parlamentet fördömer de rättegångar och domar som egyptiska och utländska journalister blivit föremål för i sin frånvaro.
9. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, via EU:s delegation i Kairo, och medlemsstaterna, särskilt Irland, att övervaka alla förhandlingar i rättegången mot Ibrahim Halawa och hans medåtalade. Parlamentet förväntar sig att utrikestjänsten tar upp detta fall på högsta nivå i sin dialog med Egypten och att den regelbundet rapporterar tillbaka till parlamentet om övervakningen av rättegången. Parlamentet uppmanar de irländska myndigheterna att fortsätta att bistå med fullständigt juridiskt, konsulärt och annat stöd till Ibrahim Halawa och hans anhöriga, och att regelbundet besöka honom i fängelset, liksom EU:s delegation. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att, med tanke på Ibrahim Halawas EU-medborgarskap, fortsätta att underlätta den irländska regeringens konsulära tillträde.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Arabrepubliken Egyptens president och dennes interimsregering.