Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 oktober 2015 om utkastet till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens konvention om tvångsarbete från 1930, vad gäller artiklarna 1–4 i protokollet avseende frågor som rör straffrättsligt samarbete (06731/2015 – C8-0078/2015 – 2014/0258(NLE))

P8_TA(2015)0325 A8-0226/2015

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (06731/2015),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 82.2 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0078/2015),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje stycket och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0226/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets beslut.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 oktober 2015 om utkastet till rådets genomförandebeslut om att underställa 4-metylamfetamin kontrollåtgärder (10010/2015 – C8-0182/2015 – 2013/0021(NLE))

P8_TA(2015)0326 A8-0265/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (10010/2015),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0182/2015),

–  med beaktande av rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen(1), särskilt artikel 8.3,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0265/2015), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 127, 20.5.2005, s. 32.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 oktober 2015 om utkastet till rådets genomförandebeslut om att underställa 5-(2-aminopropyl)indol kontrollåtgärder (10012/2015 – C8-0186/2015 – 2013/0207(NLE))

P8_TA(2015)0327 A8-0263/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (10012/2015),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0186/2015),

–  med beaktande av rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen(1), särskilt artikel 8.3,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0263/2015), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 127, 20.5.2005, s. 32.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 oktober 2015 om utkastet till rådets genomförandebeslut om att underställa 4-jod-2,5-dimetoxi-N-(2-metoxibensyl)fenetylamin (25I-NBOMe), 3,4-diklor-N-[[1-(dimetylamin)cyklohexyl]metyl]bensamid (AH-7921), 3,4-metylendioxipyrovaleron (MDPV) och 2-(3-metoxifenyl)-2-(etylamino)cyklohexanon (metoxetamin) kontrollåtgärder (10011/2015 – C8-0185/2015 – 2014/0183(NLE))

P8_TA(2015)0328 A8-0264/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (10011/2015),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0185/2015),

–  med beaktande av rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen(1), särskilt artikel 8.3,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0264/2015), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 127, 20.5.2005, s. 32.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 oktober 2015 om utkastet till rådets genomförandebeslut om att underställa 4-metyl-5-(4-metylfenyl)-4,5-dihydrooxazol-2-amin (4,4’-DMAR) och 1-cyklohexyl-4-(1,2-difenyletyl)piperazin (MT-45) kontrollåtgärder (10009/2015 – C8-0183/2015 – 2014/0340(NLE))

P8_TA(2015)0329 A8-0262/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (10009/2015),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0183/2015),

–  med beaktande av rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen(1), särskilt artikel 8.3,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0262/2015), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 127, 20.5.2005, s. 32.

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond, i enlighet med punkt 11 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (katastrofer i Bulgarien och Grekland 2015) (COM(2015)0370 – C8-0198/2015 – 2015/2151(BUD))

P8_TA(2015)0330 A8-0253/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0370 – C8-0198/2015),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt artikel 11,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0253/2015),

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/1872.)

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2015 om en möjlig utvidgning av Europeiska unionens skydd av geografiska beteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter (2015/2053(INI))

P8_TA(2015)0331 A8-0259/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips),

–  med beaktande av kommissionens grönbok Tillvarata Europas traditionella kunnande på bästa sätt: en möjlig utvidgning av Europeiska unionens skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter (COM(2014)0469),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 1151/2012(1) avseende jordbruksprodukter och livsmedel (”kvalitetsförordningen”),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 1308/2013(2) avseende vinprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”),

–  med beaktande av förordning (EG) nr 110/2008(3) avseende spritdrycker,

–  med beaktande av förordning (EU) nr 251/2014(4) avseende aromatiserade vinprodukter,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 12 februari 2015,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 februari 2015,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols rättspraxis i fråga om geografiska beteckningar,

–  med beaktande av akten i Genève till Lissabonöverenskommelsen om skydd för ursprungsbeteckningar av den 31 oktober 1958, ändrad i Stockholm den 14 juli 1967 och 28 september 1979, som avser intellektuell äganderätt och garanterar skyddet för produkter som marknadsförs internationellt och är vida kända för särdragen hos deras särskilda geografiska ursprungsområde,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för internationell handel och utskottet för kultur och utbildning (A8-0259/2015), och av följande skäl:

A.  Jordbruksprodukter som har ett visst geografiskt ursprung och särskilda egenskaper eller som tillverkas enligt traditionella metoder kan få rätt till ett enhetligt skydd av geografiska beteckningar på EU-nivå.

B.  Geografiska beteckningar utgör för WHO beteckningar som gör det möjligt att identifiera en produkt som har sitt ursprung i ett område i ett medlemsland, eller en region eller plats inom detta område, i de fall då en produkts kvalitet, anseende eller andra särskilda egenskaper huvudsakligen kan tillskrivas dess geografiska ursprung.

C.  De traditionella europeiska kvalitetsprodukterna, baserade på lokalt kunnande och lokal teknik, utgör en del av det kulturella arvet inom unionen och en väsentlig del av det ekonomiska och sociala livet i många av Europas regioner som bör bevaras, eftersom de, särskilt på landsbygden, skapar verksamhet som har direkt anknytning till lokala förhållanden, och bidrar till att öka ett områdes attraktionskraft som helhet, bevara den lokala identiteten och främjar området och dess särdrag, vilket får positiva effekter även för turism, kultur, sysselsättning och handel.

D.  Sådana produkter skulle kunna hjälpa till att utveckla nya strategier för att stödja företagande på lokal och regional nivå, främja underhåll av infrastruktur och utveckling av nya möjligheter till kvalificerad sysselsättning med anknytning till lokalområdet, med särskild hänsyn till landsbygdsområden, ekonomiskt nödställda områden och de mest perifera regionerna, där sysselsättningen ofta är helt beroende av dessa typiska lokaltillverkade produkter, genom att ge en ny impuls åt yrkesutbildning och hantverksutbildning som är av central betydelse för utveckling av lokalförhållanden och produktionsområden, samtidigt som varje regions unika och mångfacetterade arv bevaras och främjas.

E.  Icke-jordbruksprodukter utgör en del av vår identitet och är viktiga inslag i medlemsstaternas kulturarv. En av huvudutmaningarna för denna sektor är den gradvisa utrotningen av traditionella färdigheter och hantverk, och en utvidgning av skyddet av geografiska beteckningar till icke-jordbruksprodukter skulle kunna fungera som ett incitament för att bevara detta kulturarv och traditionella kunnande samt för att garantera en rättvis ersättning till producenter samt dessa produkters originalitet och bredast möjliga tillgänglighet.

F.  En geografisk betecknings anseende är en kollektiv, immateriell tillgång, som om den inte skyddas kan användas obegränsat, vilket leder till värdeminskning och till och med förlust av själva produkten.

G.  Geografiska beteckningar kan ha en stor ekonomisk potential, och ett fullgott skydd kan ge stora fördelar, särskilt för små och medelstora företag och för regionerna i EU.

H.  Regionerna i Europa har en stor rikedom av icke-jordbruksprodukter som grundar sig på traditionellt kunnande och hantverk på mycket hög nivå, som bidrog till att skapa deras goda rykte och utgör en oskiljaktig del av den regionala och lokala kulturen.

I.  Offentliga myndigheter bör skydda – och på begäran av den privata sektorn stärka – och främja traditionella europeiska kvalitetsprodukter och deras geografiska beteckningar.

J.  En produkts kvalitet och anseende kan liksom andra egenskaper avgöras av dess ursprung. En produkts anseende som bygger på dess ursprung kan ta allvarlig skada genom vissa otillbörliga metoder för beteckning.

K.  De traditionella europeiska produkterna kan missbrukas, eftersom de håller hög kvalitet och är eftertraktade, och detta är till nackdel för både konsumenter och producenter.

L.  Ett lämpligt skydd på europeisk nivå av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter, som säkerställer övervakning, kontroll och bedrägeribekämpning, skulle kunna göra det möjligt att bekämpa förfalskningar, undvika illojal konkurrens och förebygga vilseledning av konsumenterna.

M.  Konsumenterna visar ett ständigt ökande intresse inte bara för livsmedelssäkerhet utan även för livsmedelsprodukters ursprung, äkthet och produktionsmetoder.

N.  Konsumenterna bör kunna göra välgrundade val när de köper varor, genom att kunna identifiera produkternas ursprung och kvalitet.

O.  De befintliga nationella lagstiftningar som skyddar icke-jordbruksprodukter ger olika skyddsnivåer i medlemsstaterna, vilket inte överensstämmer med målen för den inre marknaden. Detta utgör en svårighet för ett effektivt skydd av dessa produkter på EU:s territorium och i de medlemsstater där de inte omfattas av nationell lagstiftning, och det visar på behovet av ett enda system för skydd av geografiska beteckningar i hela EU.

P.  En harmoniserad EU-lagstiftning på detta område kan bara vara till fördel för unionen i internationella handelsförhandlingar.

Q.  Avsaknaden av ett enhetligt EU-system för skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter medför en otillräcklig och mycket splittrad EU-ram till följd av att några medlemsstater inte ger något specifikt skydd och av att andra har olika definitioner, förfaranden och skyddsnivåer inom ramen för sektoriella eller övergripande nationella och lokala bestämmelser. Detta får snedvridande konsekvenser som hindrar såväl harmonisk utveckling av den inre marknaden som enhetligt skydd och effektiv konkurrens på jämlika villkor, vilket hindrar konsumenterna från att få korrekt, rättvisande och jämförbar information som gör det möjligt för dem att fatta mer välinformerade beslut, och vilket även är ett hinder för konsumentskyddet.

Inledning

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att hålla ett offentligt samråd om en möjlig utvidgning av Europeiska unionens skydd av geografiska beteckningar till att omfatta även icke-jordbruksprodukter, liksom resultatet av detta samråd, som avslutades i oktober 2014. Resultatet förordar tydligt ett EU-skyddssystem på grundval av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter.

2.  Europaparlamentet anser att ett skyddsinstrument bör inrättas på EU-nivå som en del av en bredare strategi för att främja högkvalitativa EU-produkter, utgående från ett starkare åtagande från EU-institutionernas sida att betrakta tillverkningsföretagen och hantverkssektorn som drivkrafter för tillväxt och fullbordande av den inre marknaden. Därigenom skulle man öka den lokala industri- och hantverksproduktionens prestige, stödja den lokala ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i de berörda områdena, utveckla turismen och stärka konsumenternas förtroende.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram ett lagstiftningsförslag med målet att inrätta ett enda EU-system för skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter, till följd av resultaten av det samråd med berörda parter som redan genomförts och av ytterligare analyser, samtidigt som man ser till att det nya systemets effekter för producenter, deras konkurrenter samt konsumenter och medlemsstater fullt ut beaktas.

4.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att stödja införandet av ett sådant instrument genom informations- och kommunikationskampanjer som syftar till att göra denna nya typ av geografiska beteckningar känd bland producenter och konsumenter.

5.  Europaparlamentet är fast övertygat om att en utvidgning av skyddet av geografiska beteckningar till icke-jordbruksprodukter kan ha många olika positiva följder för medborgarna, konsumenterna, producenterna och hela den ekonomiska och sociala strukturen i EU.

6.  Europaparlamentet anser att detta system särskilt skulle kunna skydda konsumenterna på ett effektivare sätt, öka deras förtroende för märkta produkter och hjälpa dem att göra mer välinformerade val med avseende på de produkter de köper, genom att öka insynen och undanröja den förvirring som kan orsakas av missledande namn eller beskrivningar, särskilt om man effektivt lyckas göra alla medvetna om systemets existens. Det skulle också kunna bidra till förbättrad spårbarhet samt ge mer information om produkternas kvalitet och ursprung och om produktionsmetoder och förutsättningar, inte minst med tanke på det ökade intresset för dessa frågor bland konsumenterna.

Fördelar med ett enhetligt skydd på EU-nivå

7.  Europaparlamentet påminner om att det vore starkt rekommenderat att EU antar lagstiftning om geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter, för att fullt ut utnyttja de positiva ekonomiska effekterna av att skydda sådana produkters särprägel och kvalitet, ge konsumenterna tillförlitlig information om platsen och metoden för produktionen och bevara det kunnande och de arbetstillfällen som är kopplade till produkterna.

8.  Europaparlamentet anser att sådan lagstiftning kan främja innovation i traditionella produktionsprocesser och skapande av nya företag för traditionella produkter samt också bidra till varaktiga arbetstillfällen i mindre gynnade områden, särskilt genom att ge småföretag och mikroföretag, som är källa till nära åttio procent av de typiska lokalproducerade produkter som skulle kunna skyddas genom systemet för geografisk beteckning, både en möjlighet att öka försäljningen genom mer effektiv saluföring och incitament till närmare samarbete, med tanke på systemets kollektiva karaktär.

9.  Europaparlamentet påpekar att det skulle kunna hjälpa att effektivt motarbeta förfalskningar, missbruk av varumärkesnamn med geografisk beteckning och andra illojala metoder som är vilseledande för de slutliga konsumenterna och skadliga framför allt för mikroföretag och små och medelstora företag som producerar lejonparten av de produkter som skulle kunna omfattas av skyddet men för närvarande inte har rättsliga eller ekonomiska medel att försvara sina intressen, vilket även inverkar negativt på deras export.

10.  Europaparlamentet anser att ett sådant skydd främjar och underlättar tillträde till den inre marknaden och marknader utanför EU för lokal europeisk hantverksproduktion, som är resultatet av traditionell kunskap och kompetens som bidrar till att bevara värdefullt kunnande som karakteriserar hela samhällsgrupper och lokalsamhällen och också utgör en viktig del av EU:s historiska, kulturella, ekonomiska och sociala arv.

11.  Europaparlamentet anser att ett enhetligt skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter skulle stimulera den tekniska och ekonomiska utvecklingen på regional och lokal nivå genom att öka antalet anställda inom tillverkning av traditionella produkter.

12.  Europaparlamentet understryker att ett enhetligt skydd av geografiska beteckningar skulle bidra inte bara till främjande av traditionella produkter, utan även till erkännande av kvaliteten på de råvaror som använts i dessa produkter och behovet av expertis i alla skeden av produktionsprocessen.

13.  Europaparlamentet påpekar att geografiska beteckningar ger konsumenterna en garanti för produktkvaliteten och är ett erkännande av kunnandet samt ett sätt att skydda producenterna.

14.  Europaparlamentet betonar att erkännande av skyddet av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter och traditionellt kunnande av hög kvalitet tjänar både ett defensivt och ett offensivt syfte inom den gemensamma handelspolitiken, och det kan utgöra ett effektivt verktyg för att stödja mikroföretag och små och medelstora företag i att motarbeta imitationer och förfalskningar och garantera en socialt, ekonomiskt och miljömässigt mer hållbar strategi för ekonomisk utveckling inom och utanför EU, liksom rättvis konkurrens och konsumentskydd. Detta skulle göra det möjligt att på ett mer effektivt sätt identifiera produkters äkthet och kvalitet. Ett erkännande av ett enhetligt skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter skulle också bidra till att bygga upp ett socialt kapital i produktionsområdena.

15.  Europaparlamentet anser att ett enhetligt EU-system skulle kunna bidra till att göra de kulturarvsrelaterade yrkena mer attraktiva.

16.  Europaparlamentet betonar att man genom att bevara traditionellt kunnande och traditionell produktion kan hjälpa till att stoppa avfolkningen och nedrustningen av landsbygden och ungdomars flykt från dessa områden.

17.  Europaparlamentet lyfter fram vikten av de kulturella, utbildningsmässiga, sociala och hållbara komponenterna av de icke-jordbruksprodukter som kommer att inkluderas i denna process, och understryker behovet av att bevara, föra vidare och utveckla det traditionella kunnande och de traditionella färdigheter som förknippas med dem samt av att främja ett närmare samarbete med de kreativa industrierna, inte minst för att lyfta fram kvaliteten på de material som använts och på slutprodukterna. Alla producenter från ett visst område som tillverkar produkten på det föreskrivna sättet ska få använda namnet eller logotypen.

18.  Europaparlamentet betonar att skyddet för geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter kommer att bidra till att bevara det kulturella och konstnärliga arv som Europas lokala och regionala traditioner utgör.

19.  Europaparlamentet erkänner den avgörande roll som små och medelstora företag spelar då de investerar i högkvalitativt traditionellt kunnande och erbjuder lokal sysselsättning och lärlingsutbildning för kvalificerat yrkesfolk som spelar en stor roll i överföringen av traditionella produktionsmetoder. Parlamentet inser vikten av att investera i utbildning på detta område och uppmuntrar medlemsstaterna att optimalt utnyttja tillgängliga EU-medel och EU-program för att stödja yrkesutbildning för specialister som arbetar med produktion och främjande av miljövänliga lokala och regionala hantverks- och industriprodukter.

20.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta god praxis när det gäller att skapa och stödja initiativ som syftar till att stimulera den traditionella hantverkssektorn, vilket i sin tur kan öka medvetenheten om lokalt kulturarv och stimulera landsbygdsutvecklingen.

21.  Europaparlamentet understryker att en välkänd geografisk beteckning skulle kunna hjälpa till att bättre främja de europeiska kulturvägarna.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja samarbete mellan regioner och mellan länder och utbyte av bästa praxis mellan kluster med verksamhet som omfattar icke-jordbruksprodukter och anknytande sektorer.

23.  Europaparlamentet betonar betydelsen av geografiska beteckningar i ett bredare immaterialrättsligt perspektiv, som ett sätt att skydda värdet av det lokala, inklusive infrastruktur och sysselsättning, förbättra den regionala utvecklingen och öka spårbarhet, öppenhet och konsumentinformation.

24.  Europarlamentet påpekar att industri- och hantverksprodukter med anknytning till sitt ursprung eller rötter i sina lokala områden utgör en väsentlig del av det ekonomiska och sociala livet i många av Europas regioner, eftersom de särskilt på landsbygden generar verksamhet som inte kan utlokaliseras och har direkt anknytning till lokala förhållanden. Parlamentet betonar att ett system på EU-nivå som skyddar industri- eller hantverksprodukter med anknytning till sitt ursprung eller rötter i sina lokala områden skulle göra det möjligt att bevara våra industri- och hantverksprodukters ursprunglighet och förebygga en standardisering av produkterna.

Förbindelser med tredjeländer

25.  Europaparlamentet anser att öppna förteckningar över alla jordbruksprodukter och icke-jordbruksprodukter som skyddas av geografiska beteckningar bör införlivas i EU:s framtida handelsavtal med tredjeländer.

26.  Europaparlamentet anser att det också skulle uppstå positiva effekter för de handelsförbindelser som EU upprätthåller eller förhandlar om med tredjeländer, så att EU kan få likvärdigt skydd för sådana europeiska produkter även inom ramen för förhandlingar om internationell handel.

27.  Europaparlamentet anser att en utvidgning av skyddet av EU:s geografiska beteckningar till att även omfatta icke-jordbruksprodukter skulle göra det möjligt att stimulera europeisk export och vinna marknadsandelar, samtidigt som det möjliggör ett internationellt erkännande av dessa produkter och en utveckling av deras anseende som kvalitetsprodukter och deras renommé genom handel och handelsförhandlingar.

28.  Europaparlamentet anser att skyddet av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter på EU-nivå skulle stärka unionens ställning i Världshandelsorganisationen när unionen begär en höjning av standardnivån för skydd, och att det på ett positivt sätt skulle kunna förnya diskussionerna om inrättandet av ett multilateralt register över geografiska beteckningar inom utvecklingsagendan från Doha, samtidigt som man iakttar i fullständig överensstämmelse med Trips-avtalet.

29.  Europaparlamentet konstaterar att skyddet av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter måste åtföljas av en förstärkt strategi för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer, med målet att trappa upp åtgärderna för att bekämpa förfalskade eller imiterade produkter.

30.  Europaparlamentet anser att ett enhetligt skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter i EU skulle kunna vara en fördel när handelsavtal med tredjeländer förhandlas fram och betonar att några av våra viktigaste partner, som Indien och Kina, redan har infört system för skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en sammanhållen och väl förberedd strategi för alla geografiska beteckningar, som ser till att dessa respekteras och erkänns, i sitt kommande meddelande om EU:s strategi för handel och investeringar.

32.  Europaparlamentet anser att man genom att utvidga tillämpningsområdet för systemet för skydd av geografiska beteckningar så att det omfattar även icke-jordbruksprodukter kan bidra till att göra EU:s ställning på detta område ännu starkare och mer sammanhållen, både i bilaterala handelsförhandlingar och i multilaterala forum, med det yttersta målet att tillhandahålla en hög skyddsnivå för alla högkvalitativa europeiska produkter utanför EU. Parlamentet menar särskilt att både jordbruksprodukter och icke-jordbruksprodukter som omfattas av skyddet för geografiska beteckningar bör tas upp i samband med förhandlingar om EU:s framtida handelsavtal. Ett omfattande europeiskt system för geografiska beteckningar skulle främja ökad försäljning och göra det lättare att genomföra gemensamma marknadsföringskampanjer utanför EU.

Allmänna principer

33.  Europaparlamentet betonar betydelsen av geografiska beteckningar som ett viktigt verktyg för att öka spårbarheten, öppenheten och informationen till konsumenterna och öka EU-regionernas och EU-samhällenas delaktighet i en socialt och miljömässigt mer hållbar hållning till ekonomisk utveckling, samt utveckla den centrala roll dessa beteckningar spelar i EU:s handelspolitik.

34.  Europaparlamentet är övertygat om att systemet måste grundas på bästa praxis och öppna och icke-diskriminerande principer. Det kan utgöra ett effektivt verktyg för att bemöta imitation och förfalskade produkter och säkra en socialt, ekonomiskt och miljömässigt mer hållbar hållning till den ekonomiska utvecklingen i och utanför EU, och också stärka konsumentskyddet.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa de lärdomar som dragits av erfarenheterna inom jordbruks- och livsmedelssektorerna, med syftet att inrätta ett system som baseras på beprövade metoder och icke-diskriminerande principer, och som är insynsvänligt, effektivt, smidigt och fritt från onödiga administrativa bördor och avskräckande kostnader för producenter som frivilligt beslutar att registrera en produkt i ett system för geografiska beteckningar. Parlamentet anser dessutom att det i ett sådant system bör finnas garantier för strikta kontroller och största möjliga öppenhet samt lämpliga metoder för att hantera bedrägerier. I detta avseende uppmanas kommissionen att tillämpa en icke sektorsinriktad strategi på alla skyddssystem.

36.  På samma sätt som tidigare har skett för jordbruksbaserade livsmedelsprodukter bör det nya systemet utgöra en intuitivt förnimbar garanti för konsumenter som önskar kvalitetsprodukter när det gäller äkthet och ursprung, med en stark koppling till det berörda geografiska området och utgående från tillförlitlig och tydlig information. Effektiviteten i ett sådant enhetligt EU-system för skydd av geografiska beteckningar kommer att vara beroende av huruvida all nödvändig information når ut till producenter och konsumenter. Europaparlamentet betonar att systemet måste vara insynsvänligt och garantera tillgängligt skydd, eftersom detta är av central betydelse för konsumenternas och producenternas förtroende.

37.  Europaparlamentet anser att det inom EU:s nya lagstiftningsram för upphandling skulle kunna vara ändamålsenligt för de upphandlande myndigheterna att använda ett system för produktkvalitet och ursprungscertifiering i samband med tekniska specifikationer, certifiering och tilldelningskriterier, särskilt på lokal och regional nivå.

38.  Europaparlamentet efterlyser att sådana produkter ska stå i centrum för den regionala utvecklingen, forsknings- och innovationsprojekt och för Horisont 2020 och sammanhållningsstöd.

39.  Europaparlamentet anser att ett sammanhållet, enkelt och öppet EU-system för skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter utan byråkratiska och finansiella bördor, som låter särskilt små och medelstora företag få tillträde till systemet, skulle göra det möjligt för EU att uppnå ett liknande skydd för sådana EU-produkter i tredjeländer, inom ramen för internationella handelsförhandlingar, och skulle skapa en avsevärd fördel när det gäller att förhandla fram frihandelsavtal bilateralt med unionens handelspartner och multilateralt inom Världshandelsorganisationen.

40.  Europaparlamentet anser att inrättandet av ett enhetligt skydd på EU-nivå för geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter, vilket inbegriper gemensamma definitioner, registreringsförfaranden och kostnader, tillämpningsområde för skyddet och medel för verkställighet, samt inrättandet av en tillförlitlig myndighet med ansvar för beslut om tilldelning av statusen som geografisk beteckning för icke-jordbruksprodukter, som erkänns på EU-nivå, utan att man sänker de skyddsnormer som redan finns i femton medlemsstater, skulle vara det bästa sättet att öka effektiviteten både inom EU och i förhandlingarna med tredjeländer.

Tillämpningsområde

41.  Europaparlamentet bekräftar att kopplingen till området är absolut nödvändig för att man ska kunna identifiera kunnandet och bestämma en produkts kvalitet, äkthet och särdrag.

42.  Europaparlamentet förordar en bred definition som skulle göra det möjligt att känna igen kopplingen mellan produkten och det geografiska område som omfattas av den geografiska beteckningen. Parlamentet menar vidare att ett skyddssystem på EU-nivå bör ha ett utökat tillämpningsområde som gör det möjligt ta med icke-geografiska namn som entydigt associeras med en viss plats.

43.  I detta avseende stöder Europaparlamentet att man i skyddssystemet tar med icke-skriftliga tecken och symboler som entydigt hänger samman med en region.

44.  Europaparlamentet understryker att märkningar, igenkänningstecken, varumärken och logotyper för de geografiska beteckningarna för icke-jordbuksprodukter bör vara enkla och lättigenkännliga, återspegla varornas regionala respektive lokala identitet och vara skrivna åtminstone på det språk som används där produkten har sitt ursprung och på importlandets språk.

45.  Vidare bör vissa beteckningar inte omfattas av skyddet av geografiska beteckningar, t.ex. generiska termer eller homonymer. Dessutom anser Europaparlamentet att undantagen i artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i förordning (EU) nr 1151/2012 om geografiska ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter skulle kunna tjäna som exempel.

Registreringsförfarande

46.  Europaparlamentet förordar ett obligatoriskt registreringsförfarande i syfte att erbjuda ökad säkerhet, särskilt när det gäller att hävda rättigheterna vid tvister. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå den effektivaste, enklaste, mest användbara och tillgängliga mekanismen för registrering av produkter, och att se till att systemet omfattar ekonomiskt överkomliga, tydliga och transparenta förfaranden för registrering, ändring och annullering, som ger aktörerna rättsgarantier. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en noggrann bedömning i syfte att minimera det finansiella och administrativa arbetet för aktörerna.

47.  Europaparlamentet betonar att detta system måste åtföljas av inrättande av ett gemensamt standardiserat och offentligt EU-register över icke-jordbruksprodukter som omfattas av skyddet av geografisk beteckning, i syfte att främja hantverksprodukter och informera och skydda såväl konsumenter som producenter, samtidigt som man undviker alla onödiga administrativa bördor.

48.  Vidare betonar Europaparlamentet att ett sådant system bör karakteriseras av ett övergripande synsätt, så att dess ekonomiska och sociala inverkan maximeras, och det bör även bidra till att avsevärt stärka sambandet mellan produkterna och deras ursprungsområde, och förbättra öppenheten, för att öka produkternas trovärdighet, garantera deras ursprung samt bidra till att förbättra deras spårbarhet. När status som skyddad geografisk beteckning har uppnåtts måste det genomföras regelbundna kontroller för att se till att kriterierna för att uppnå denna status fortsatt uppfylls.

49.  Europaparlamentet anser att registrering bör ske i två steg: först bör kontroller på plats göras av nationella eller regionala myndigheter för att se till att särskilda särdrag inte manipuleras, och därefter bör det finnas ett enda europeiskt registreringssystem för att säkra efterlevnaden av gemensamma kriterier i hela EU.

50.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska undersöka möjligheten att i detta sammanhang även överföra registreringen av geografiska beteckningar på jordbruksområdet till kontoret för harmonisering i den inre marknaden (varumärken och mönster) (KHIM). Europaparlamentet föreslår att detta system på unionsnivå bör skötas av KHIM.

51.  Europaparlamentet understryker att detta system bör begränsa kostnaden och byråkratin för företagen, men samtidigt erbjuda tillräckliga garantier för konsumenterna och hjälpa dem att göra mer välinformerade val vid köp av produkter.

52.  Europaparlamentet anser att det sådant system bör överlåta åt de berörda företagen att ta initiativ till att skapa geografiska beteckningar, särskilt när det gäller att fastställa vilka specifikationer dessa geografiska beteckningar måste uppfylla.

53.  Europaparlamentet stöder ett smidigt tillvägagångssätt i fråga om kriterierna i produktspecifikationerna, så att man kan se till att utveckling av produktionsprocesser och framtida innovationer inte endast förebyggs utan snarare uppmuntras, förutsatt att slutproduktens kvalitet och äkthet inte påverkas.

54.  Europaparlamentet anser att åtminstone följande kriterier bör ingå bland specifikationerna: använda råvaror, beskrivning av produktionsprocessen, styrkt koppling till området, uppgift om företagens sociala ansvar.

55.  Europaparlamentet föreslår att producenterna och deras sammanslutningar och branschorganisationerna ska bli de viktigaste aktörerna med tillstånd att begära registrering av en geografisk urspungsbeteckning för en icke-jordbruksprodukt.

56.  Europaparlamentet understryker att man skulle kunna kräva en avgift från producenterna för att en geografisk beteckning ska utfärdas, under förutsättning att det rör sig om en engångsavgift, att den är rättvis i förhållande till kostnaderna och att den tillämpas enhetligt inom hela unionen.

Kontrollåtgärder

57.  Europaparlamentet menar att det också är viktigt att avsätta tillräckliga medel för att effektivt genomföra det skydd som ett sådant instrument skulle erbjuda, oavsett vilka distributionskanaler som används vid bedrägeri. Parlamentet betonar behovet av att garantera en likvärdig skyddsnivå för geografiska beteckningar på den digitala marknaden.

58.  Europaparlamentet betonar vikten av kvalitetskontroller, i ljuset av de stora skillnaderna mellan jordbruksprodukter och icke-jordbruksprodukter (exempelvis antalet producenter).

59.  Europaparlamentet förespråkar också att ett system för inspektion, överträdelser och påföljder inrättas för att kontrollera geografiska beteckningar på produkter som saluförs i Europa.

60.  Europaparlamentet anser att förbudet mot otillbörlig användning av geografiska beteckningar inte bör begränsas till risken för vilseledande av konsumenterna eller illojal konkurrens, även i fall där produktens verkliga ursprung tydligt anges, så att bästa möjliga skydd för geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter kan säkras. Parlamentet föreslår därför att det kompletterande skydd som anges i artikel 23 i Trips-avtalet, ett skydd som ursprungligen var förbehållet viner och spritdrycker, utökas till att omfatta även geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter.

61.  Europaparlamentet föreslår att man inför ett förfarande för invändning mot registrering av en geografisk beteckning, vilket ska stå öppet för alla berörda parter.

62.  Europaparlamentet anser att detta skulle göra det lättare att fastställa effektiva tillsynsförfaranden och därigenom ge konsumenter och producenter möjlighet att skydda sig mot förfalskningar, imitationer och andra otillbörliga metoder.

Samexistens med tidigare rättigheter

63.  Europaparlamentet anser att framtida geografiska beteckningar måste få samexistera med rättigheter som redan är knutna till produkten, och att hänsyn bör tas till aktuell bästa praxis på nationell och lokal nivå i EU.

64.  Europaparlamentet understryker att kopplingen mellan varumärken och geografiska beteckningar måste fastställas tydligt för att undvika konflikter.

65.  Europaparlamentet föreslår att de regler som styr förhållandet mellan varumärken och geografiska beteckningar ska gälla även för skyddet av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter.

66.  Europaparlamentet föreslår att de medlemsstater som redan erbjuder ett skydd beviljas lämplig tid för att säkra efterlevnaden, samtidigt som man tillåter övergångsarrangemang, vilket möjliggör samexistens mellan de båda systemen före en övergång till en EU-mekanism.

o
o   o

67.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671. (3) EUT L 39, 13.2.2008, s. 16. (4) EUT L 84, 20.3.2014, s. 14.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 oktober 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden vad gäller särskilda åtgärder till förmån för Grekland (COM(2015)0365 – C8-0192/2015 – 2015/0160(COD))

P8_TA(2015)0332 A8-0260/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0365),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0192/2015),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av yttrandet från budgetutskottet över förslagets ekonomiska förenlighet,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 16 september 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av skrivelsen från fiskeriutskottet,

–  med beaktande av artiklarna 59, 50.1 och 41 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0260/2015), och av följande skäl:

A.  Den föreslagna ändringsförordningen är en exceptionell åtgärd som syftar till att omgående ge stöd till Grekland genom att landet ges tillgång till och före slutet av 2015 kan använda EU-medel för sammanhållningspolitiken som fortfarande finns tillgängliga från programperioden 2007–2013, och därför måste förordningen antas snarast möjligt.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 6 oktober 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller särskilda åtgärder till förmån för Grekland

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/1839.)

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan från Tyskland – EGF/2015/002 DE/Adam Opel) (COM(2015)0342 – C8-0249/2015 – 2015/2208(BUD))

P8_TA(2015)0333 A8-0273/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0342 – C8-0249/2015),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0273/2015), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Tyskland lämnade in ansökan EGF/2015/002 DE/Adam Opel om ekonomiskt stöd från fonden efter 2 881 uppsägningar i vid Adam Opel AG, verksamt i Nace rev. 2 huvudgrupp 29 (Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar)(4), och hos en underleverantör i Tyskland.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om fonden.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.1 a i förordningen om fonden är uppfyllda och att Tyskland därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 6 958 623 EUR enligt denna förordning.

2.  Europaparlamentet noterar att de tyska myndigheterna lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 26 februari 2015, och att kommissionen avslutade sin bedömning av ansökan den 14 juli 2015 och meddelade parlamentet den 1 september 2015. Parlamentet uppskattar den snabba bedömningsperioden på mindre än fem månader.

3.  Europaparlamentet noterar att bilförsäljningen i Västeuropa drastiskt har sjunkit och uppvisar det sämsta resultatet på tjugo år(5), och betonar att antalet bilar som såldes i Europa var det lägsta sedan 1997. Parlamentet konstaterar att detta är en direkt följd av den globala ekonomiska och finansiella krisen, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009(6). Parlamentet betonar dessutom att tillverkare av små och medelstora fordon i medelprissegmentet har drabbats särskilt hårt och att Adam Opel AG, som är ett av de största företagen i medelprissegmentet för små och medelstora fordon, därför har drabbats särskilt hårt av krisen, medan försäljningen av lågprisfordon och premium- och lyxfordon inte påverkats lika mycket av krisen.

4.  Europaparlamentet noterar att antalet nyregistrerade bilar i EU:s och Eftas medlemsstater har minskat med 25 % mellan 2007 och 2013 (från mer än 16 miljoner till 12 miljoner nyregistrerade bilar, enligt den europeiska bilindustriföreningen European Automobile Manufacturers Association). Parlamentet betonar i detta sammanhang att försäljningen av Opel och Vauxhall minskat kraftigt i Europa och sjönk mellan 2007 och 2013 med 39 %.

5.  Europaparlamentet noterar vidare att Adam Opel AG missgynnades av ägarföretaget General Motors, som enbart tillät Opel att sälja bilar i Europa, vilket därmed stängde Opel ute från tillväxtmarknader på andra kontinenter. Parlamentet anser att den åtstramningspolitik som fördes i de europeiska länderna bidrog till den dramatiska minskningen av försäljningen av Opel och Vauxhall.

6.  Europaparlamentet konstaterar att uppsägningarna kommer att få betydande negativa konsekvenser för den lokala ekonomin i Bochum. Parlamentet påminner om att Bochum är en stad i Ruhrområdet, ett mycket urbaniserat industriområde i den tyska förbundsstaten Nordrhein-Westfalen, som i likhet med andra traditionella områden för kol- och stålproduktion har genomgått omvälvande strukturförändringar sedan 1960-talet. Parlamentet betonar att arbetslösheten i Ruhrområdet redan nu är högt över det tyska genomsnittet.

7.  Europaparlamentet påminner om att Bochum redan har fått stöd från fonden, efter det att Nokia stoppade produktionen av mobiltelefoner, vilket innebar en förlust av mer än 1 300 arbetstillfällen. Parlamentet konstaterar att Outokumpu avser stoppa produktionen av rostfritt stål i Bochum i slutet av 2015, vilket kommer att leda till ytterligare avindustrialisering av staden och förvärra situationen på den lokala och regionala arbetsmarknaden.

8.  Europaparlamentet noterar att huvudgrupp 29 enligt Nace rev. 2 (Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar) hittills har varit föremål för 21 fondansökningar. 11 av dessa ansökningar grundade sig på handelsrelaterad globalisering och 10 på den globala finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om ansökan EGF/2010/031/Generals Motors Belgium, till följd av stängningen av Opels produktionsanläggning i Antwerpen i Belgien.

9.  Europaparlamentet ser positivt på att de tyska myndigheterna den 1 januari 2015, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, beslutade att inleda de individanpassade åtgärderna långt innan ansökan lämnades in och det slutliga beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

10.  Europaparlamentet noterar att de uppsagda arbetstagarna erbjuds en rad åtgärder som syftar till att återintegrera dem på arbetsmarknaden. Parlamentet anser att det beräknade antalet deltagare i rådgivningen för att starta eget företag är lågt, med endast 25 deltagare.

11.  Europaparlamentet gläder sig över att förvaltningen och kontrollen av denna ansökan kommer att skötas av samma organ inom det federala arbets- och socialministeriet som förvaltar stödet från Europeiska socialfonden och som också förvaltat tidigare stöd från fonden.

12.  Europaparlamentet noterar att Tyskland planerar att vidta följande åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: Kompetensutveckling (Qualifizierungen), yrkesvägledning (Berufsorientierung), seminarier/gruppdiskussioner, rådgivning för att starta eget företag (Existenzgründerberatung), arbetssökarbidrag (Stellenakquise)/jobbmässor (Jobmessen), uppföljande mentorskap och rådgivning (Nachbetreuung und -beratung) och utbildningsstöd (Transferkurzarbeitergeld).

13.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter genom grundandet av överföringsföretag.

14.  Europaparlamentet noterar att myndigheterna planerar att använda det högsta tillåtna beloppet på 35 % av totalkostnaderna för det samordnade paketet av individanpassade tjänster till bidrag och incitament i form av kortfristiga utbildningsstöd (Transferkurzarbeitergeld), som uppgår till 60 % eller 67 % av arbetstagarens tidigare nettoinkomst, beroende på mottagarnas hushåll.

15.  Europaparlamentet betonar att finansieringen till kortfristiga utbildningsstöd (Transferkurzarbeitergeld) inte får ersätta medlemsstatens eller den tidigare arbetsgivarens rättsliga skyldighet. Parlamentet uppmanar både kommissionen och medlemsstaten att tillhandahålla tydlig och enhetlig information för att ange i vilken utsträckning Transferkurzarbeitergeld utgör en rättslig skyldighet så snart överföringsföretaget har inrättats. Parlamentet kräver konsekvens i både finansieringspraxis och informationen till parlamentet. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen lämnar en ingående och sammanhängande analys och detaljbeskrivning av de delar som går utöver medlemsstatens rättsliga skyldighet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att finansiering genom fonden bör användas för Transferkurzarbeitergeld, så att överföringsföretaget kan göra mer än vad det normalt kan för arbetstagarna, genom att erbjuda mer individanpassade och djupgående åtgärder än vad som skulle vara möjligt utan stödet från fonden. Parlamentet betonar att det kommer att fortsätta att kontrollera att fonden inte används för att ersätta medlemsstatens eller ett företags skyldigheter.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en konsekvent strategi för ansökningar som inbegriper åtgärden ”Transferkurzarbeitergeld”, genom att konsekvent definiera den i varje ansökan och ingående kontrollera och ge bevis på att den specifika åtgärden faktiskt är berättigad till stöd från fonden, i enlighet med artikel 7 i förordningen, och inte på något sätt ersätter passiva socialskyddsåtgärder, samt att risken för dubbelfinansiering har uteslutits.

17.  Europaparlamentet noterar att arbetsmarknadens parter enades om att tre överföringsföretag skulle grundas för att genomföra åtgärderna för de uppsagda arbetstagarna, vilket är i linje med nuvarande praxis i Tyskland. Parlamentet gläder sig över att de uppsagda arbetstagarna hos underleverantören (Johnson Controls Objekt Bochum GmbHCo. KG) också kommer att erbjudas möjlighet att delta i de åtgärder som överföringsföretagen vidtar.

18.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.

19.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

20.  Europaparlamentet noterar att den information som presenterats om det samordnade paket med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet betonar att de tyska myndigheterna bekräftar att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan unionsfinansierade tjänster.

21.  Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen för med sig och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas.

22.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Tyskland – EGF/2015/002 DE/Adam Opel)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/1871.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1). (5) European Automobile Manufacturers Association (ACEA), The Automobile Industry Pocket Guide 2014–2015, s. 57ff. (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 167, 29.6.2009, s. 26).

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2015 om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2015/003 BE/Ford Genk från Belgien) (COM(2015)0336 – C8-0250/2015 – 2015/2209(BUD))

P8_TA(2015)0334 A8-0272/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0336 – C8-0250/2015),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0272/2015), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen, parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Belgien lämnade in ansökan EGF/2015/003 BE/Ford Genk om ekonomiskt stöd från fonden efter 5 111 uppsägningar, av vilka 3 701 arbetstagare blev uppsagda vid Ford Genk, verksamt i Nace rev. 2 huvudgrupp 29 (Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar)(4), och 1 180 arbetatagare hos elva underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled, och av dessa förväntas 4 500 uppsagda arbetstagare delta i åtgärderna.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om fonden.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.1 a i förordningen om fonden är uppfyllda och att Belgien enligt denna förordning därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 6 268 564 EUR av de totala kostnaderna på 10 447 607 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de belgiska myndigheterna lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 24 mars 2015, och att kommissionen avslutade sin bedömning av ansökan den 14 juli 2015 och meddelade parlamentet den 1 september 2015. Parlamentet uppskattar den snabba bedömningsperioden på mindre än fem månader.

3.  Europaparlamentet noterar att tillverkningen av personbilar minskade med 14,6 % i EU-27 mellan 2007 och 2012. Under samma period mer än fördubblade Kina sin marknadsandel när det gäller personbilstillverkning. Parlamentet anser att det finns ett direkt samband mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen.

4.  Europaparlamentet påminner om att den första omgången uppsägningar vid Ford Genk under 2013 var föremål för en första ansökan om stöd från fonden på grundval av globaliseringen, som för närvarande håller på att genomföras(5) och att denna andra ansökan rör uppsägningarna vid Ford Genks anläggning som genomförts under 2014 fram till den slutliga stängningen av anläggningen i december 2014.

5.  Europaparlamentet noterar att den belgiska bilindustrin har drabbats av en minskning av produktionen med 15,58 % samtidigt som den globala produktionen har ökat med 18,9 %.

6.  Europaparlamentet påminner om att Ford Genk har varit den största arbetsgivaren i provinsen Limburg. Parlamentet noterar att uppsägningarna skadar Limburgs ekonomi med en total förlust av mer än 8 000 arbetstillfällen (inklusive indirekta förluster av arbetstillfällen), varav de flesta är unionsmedborgare i åldern 30–54 år, en ökning av arbetslösheten med mellan 1,8 och 2 procentenheter (en ökning av regionens arbetslöshet med 29,4 %, från 6,8 % till 8,8 %), en minskning av BNP på mellan 2,6 och 2,9 % och en potentiell nedgång i arbetsproduktiviteten med 10,9 % på grund av den stora betydelse som bilindustrin har för arbetsproduktiviteten i regionen.

7.  Europaparlamentet noterar att huvudgrupp 29 enligt Nace rev. 2 (Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar) hittills har varit föremål för 22 fondansökningar. 12 av dessa ansökningar grundade sig på handelsrelaterad globalisering och 10 på den globala finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet rekommenderar därför att kommissionen undersöker de asiatiska och sydamerikanska marknaderna för att EU-tillverkarna ska få mer information om de nya kraven på importlicenser och om hur de kan öka sin närvaro och konkurrenskraft på dessa marknader.

8.  Europaparlamentet ser positivt på att de belgiska myndigheterna den 1 januari 2015, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, beslutade att inleda de individanpassade åtgärderna långt innan ansökan lämnades in och det slutliga beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

9.  Europaparlamentet noterar att Belgien planerar att vidta tre olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: i) individanpassat stöd till arbetssökande, tjänster vad gäller ärendehantering och allmän information, ii) utbildning och omskolning samt iii) bidrag och incitament.

10.  Europaparlamentet välkomnar att de uppsagda arbetstagarna kan utnyttja flera olika föreslagna åtgärder som innehåller en rad åtgärder för individanpassat stöd till arbetssökande, tjänster vad gäller ärendehantering och allmän information, utbildning och omskolning, som också tillhandahålls av den tidigare arbetsgivaren.

11.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med de berörda stödmottagarna och deras företrädare, arbetsmarknadens parter, lokala, regionala och nationella offentliga organ som arbetar med sysselsättningsfrågor och yrkesutbildning samt företaget.

12.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.

13.  Europaparlamentet betonar att yrkesutbildningsåtgärder bör syfta till att förbättra arbetstagarnas anställningsbarhet och anpassas till de verkliga behoven på arbetsmarknaden. Parlamentet noterar samtidigt att utbildnings- och omskolningsåtgärder bör beakta och bygga på de specifika färdigheter och den kompetens som de berörda arbetstagarna har uppnått inom fordonsindustrin och hos dess leverantörer.

14.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

15.  Europaparlamentet noterar att den information som presenterats om det samordnade paket med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet understryker att de belgiska myndigheterna bekräftar att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan unionsfinansierade tjänster.

16.  Europaparlamentet välkomnar att myndigheterna planerar att använda största delen av de tillgängliga medlen till individanpassade tjänster och att endast 4,94 % av totalkostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster kommer att användas för bidrag och incitament som kommer att ligga mycket under det högsta tillåtna beloppet på 35 %.

17.  Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen för med sig och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas.

18.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Belgien – EGF/2015/003 BE/Ford Genk)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/1869.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1). (5) EGF/2013/012 BE/Ford Genk (COM(2014)0532).

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2015/004 IT/Alitalia från Italien) (COM(2015)0397 – C8-0252/2015 – 2015/2212(BUD))

P8_TA(2015)0335 A8-0274/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0397 – C8-0252/2015),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0274/2015), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Italien lämnade in ansökan EGF/2015/004 IT/Alitalia om ekonomiskt stöd från fonden efter 1 249 uppsägningar vid Gruppo Alitalia, verksamt i Nace rev. 2 huvudgrupp 51 (lufttransport)(4) i Nuts(5) 2-regionen Lazio. Av dessa förväntas 184 uppsagda arbetstagare delta i åtgärderna.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om fonden.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.1 a i förordningen om fonden är uppfyllda och att Italien därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 1 414 848 EUR enligt den förordningen.

2.  Europaparlamentet noterar att de italienska myndigheterna lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 24 mars 2015, och att kommissionen avslutade sin bedömning av ansökan den 7 augusti 2015 och underrättade parlamentet den 1 september 2015. Parlamentet uppskattar den snabba bedömningsperioden på mindre än fem månader.

3.  Europaparlamentet konstaterar att den internationella lufttransportmarknaden har drabbats av allvarliga ekonomiska störningar, och i synnerhet har unionens marknadsandelar minskat i snabb takt och antalet passagerare som flyger med Gulf-företagen eller Turkish Airlines har ökat kraftigt på bekostnad av europeiska bolag såsom Alitalia.

4.  Europaparlamentet påminner om att även om sysselsättningen i Lazio påverkats av den ekonomiska och finansiella krisen i mindre utsträckning än sysselsättningen nationellt, innebär varje ökning av arbetslösheten en ökad påfrestning för förmånssystemet inom CIG(6) .

5.  Europaparlamentet konstaterar att huvudgrupp 51 enligt Nace rev. 2 (lufttransport) hittills har varit föremål för en fondansökning(7), som också grundade sig på handelsrelaterad globalisering.

6.  Europaparlamentet välkomnar den fokusering på aktivt stöd vid arbetssökande och utbildningsåtgärder som de italienska myndigheterna föreslår, inbegripet ett system för återanställning av uppsagda arbetstagare över 50 år.

7.  Europaparlamentet välkomnar att de italienska myndigheterna, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, den 1 april 2015 beslutade att inleda de individanpassade åtgärderna långt innan det slutliga beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

8.  Europaparlamentet konstaterar att åtgärdes som omfattas av artikel 7.4 i förordningen om fonden (förberedande åtgärder, förvaltning, information, publicitet, kontroll och rapportering) utgör en relativt stor andel av de totala kostnaderna (3,99 %).

9.  Europaparlamentet beklagar att endast 184 personer (14,7 %) av de 1249 stödberättigade mottagarna omfattas av de föreslagna åtgärderna, vilket är en mycket låg andel av samtliga uppsagda arbetstagare.

10.  Europaparlamentet uppskattar det faktum att samtliga 184 berörda stödmottagare förväntas kunna utnyttja de individanpassade tjänsterna.

11.  Europaparlamentet noterar att Italien planerar för fem typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna åtgärd, nämligen i) antagning och kompetensbedömning, ii) aktivt stöd vid arbetssökande, iii) utbildning, iv) ersättning av resekostnader och v) anställningsbidrag för personer över 50 år.

12.  Europaparlamentet konstaterar att bidrag och incitament är begränsade till resekostnader och anställningsbidrag och kommer att ligga under det högsta tillåtna beloppet på 35 % av totalkostnaderna för det samordnade paketet av individanpassade tjänster, i enlighet med bestämmelserna i förordningen om fonden.

13.  Europaparlamentet välkomnar anställningsbidragen för arbetstagare över 50 år. Parlamentet anser att det sätt på vilket förmånerna har differentierats kommer att uppmuntra till anställning av de berörda arbetstagarna med bättre villkor.

14.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter, de ackrediterade organ som stödjer arbetssökande och arbetstagarna.

15.  Europaparlamentet välkomnar att de ackrediterade organ som stöder arbetssökande får ersättning på basis av uppnådda resultat.

16.  Parlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som får stöd från fonden bör utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

17.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.

18.  Europaparlamentet noterar att den information som presenterats om det samordnade paket med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet understryker att de italienska myndigheterna bekräftar att de stödberättigande åtgärderna inte beviljas stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan EU-finansierade tjänster.

19.  Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen för med sig och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas.

20.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Italien – EGF/2015/004 IT/Alitalia)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/1870.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1). (5) Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34). (6) Cassa Integrazione guadagno (CIG) är en förmån avsedd att säkerställa en viss inkomstnivå för arbetstagare som hindras att utföra sitt arbete. CIG utnyttjas vid upphävande eller minskning av verksamheten till följd av omstruktureringar, omorganiseringar av företaget, företagskriser och konkursförfaranden med allvarliga följder för den lokala arbetsmarknaden. CIG förhindrar att arbetstagare sägs upp för att företaget ska spara in på kostnaden för arbetskraft som tillfälligt inte behövs och i väntan på att gå tillbaka till normal verksamhetsnivå. CIG tillämpas ofta innan mobilità. (7) EGF/2013/014 FR Air France (COM(2014)0701).

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2015 om de lokala myndigheternas roll i utvecklingsländer när det gäller utvecklingssamarbete (2015/2004(INI))

P8_TA(2015)0336 A8-0232/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 8 september 2000,

–  med beaktande av den rapport som FN:s öppna arbetsgrupp för hållbara utvecklingsmål antog i juli 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om EU och den globala utvecklingsramen efter 2015(1),

–  med beaktande av den rapport som den mellanstatliga expertkommittén för finansiering av hållbar utveckling antog den 8 augusti 2014,

–  med beaktande av ministerförklaringen från Politiska högnivåforumet för hållbar utveckling i juli 2014,

–  med beaktande av FN:s rapport om millennieutvecklingsmålen 2014,

–  med beaktande av slutdokumentet från högnivåmötet om det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete som hölls i Mexico City i april 2014,

–  med beaktande av rapporten från FN:s utvecklingsprogram (UNDP), the Global Task force(2) och UN-Habitat av den 31 oktober 2014 Dialogue on localizing the post-2015 development Agenda,

–  med beaktande av rapporten från FN:s utvecklingsprogram från 2014 Delivering the Post-2015 development agenda: opportunities at the national and local levels,

–  med beaktande av UNDP:s rapport om mänsklig utveckling från 2014 Sustaining Human Progress: Reducing Vulnerabilities and Building Resilience,

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares sammanfattningsrapport om agendan efter 2015,

–  med beaktande av FN:s jämställdhetsdiagram för 2012, som mäter hur jämställdhetsaspekterna i de åtta millennieutvecklingsmålen har förbättrats,

–  med beaktande av resultatet av FN:s konferens om miljö och utveckling 1992 och av rapporten från den uppföljande konferensen om hållbar utveckling, som hölls i Rio de Janeiro (Brasilien) den 20–22 juni 2012,

–  med beaktande av den rapport om utvecklingsagendan för perioden efter 2015 som FN:s högnivåpanel lade fram i maj 2013,

–  med beaktande av den rapport om FN:s utvecklingsagenda för perioden efter 2015, Realising the future we want for all, som FN:s systemarbetsgrupp lade fram för FN:s generalsekreterare i juni 2012,

–  med beaktande av handlingsplanen från Istanbul för de minst utvecklade länderna för perioden 2011–2020,

–  med beaktande av den förklaring och handlingsplan som antogs vid högnivåmötet om utvecklingsbiståndets effektivitet i Busan (Sydkorea) i december 2011,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och den rättsliga ramen för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av Parisförklaringen om biståndseffektivitet och Accrahandlingsplanen,

–  med beaktande av förklaringen om rätt till utveckling från 1986,

–  med beaktande av det europeiska samförståndet om utveckling(3) och EU:s uppförandekod om komplementaritet och arbetsfördelning inom utvecklingspolitiken(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 maj 2013 Ökad egenmakt för partnerländernas lokala myndigheter i syfte att förbättra samhällsstyrningen och resultaten på utvecklingsområdet (COM(2013)0280),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2013 om lokala myndigheter och det civila samhället: Europas engagemang till stöd för en hållbar utveckling(5) och rådets slutsatser av den 22 juli 2013 om lokala myndigheters roll i utvecklingspolitiken,

–  med beaktande av artikel 7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som bekräftar att EU ”ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga sina mål”,

–  med beaktande av artikel 208 i EUF-fördraget, i vilken det anges att unionen ”ska ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2015 Ett globalt partnerskap för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling efter 2015 (COM(2015)0044),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2014 Ett anständigt liv för alla: från vision till kollektiva åtgärder (COM(2014)0335),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 maj 2014 En starkare roll för den privata sektorn i insatserna för att uppnå hållbar tillväxt för alla i utvecklingsländerna (COM(2014)0263),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 30 april 2014 A right-based approach, encompassing all human rights for EU development Cooperation (SWD(2014)0152), som innehåller en uppsättning verktyg,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 februari 2013 Ett anständigt liv för alla: Att avskaffa fattigdom och ge världen en hållbar framtid (COM(2013)0092),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 september 2012 En grund för demokrati och hållbar utveckling: EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser (COM(2012)0492),

–  med beaktande av kommissionens offentliga samråd om utarbetandet av en EU-ståndpunkt avseende en utvecklingsram för tiden efter 2015, som hölls den 15 juni–15 september 2012,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2008 Lokala myndigheter: utvecklingsaktörer (SEC(2008)2570),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik Europeiskt samförstånd(6),

–  med beaktande av den europeiska stadgan om utvecklingssamarbete till stöd för lokala myndigheter, som lanserades vid Europeiska utvecklingsdagarna den 16 november 2008,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 april 2005 Konsekvens i utvecklingspolitiken (COM(2005)0134) och slutsatserna från rådets (utrikes frågor) 3166:e möte den 14 maj 2012 Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 24 februari 2015 Ett anständigt liv för alla: från vision till kollektiva åtgärder,

–  med beaktande av Regionkommittés yttrande av den 9 oktober 2013 Ökad egenmakt för partnerländernas lokala myndigheter i syfte att förbättra samhällsstyrningen och resultaten på utvecklingsområdet,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 9 juni 2010 Vårpaketet: EU:s åtgärdsplan för att uppnå millennieutvecklingsmålen,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 22 april 2009 Lokala myndigheter: Utvecklingsaktörer,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020(7),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 2 april 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europaåret för utvecklingssamarbete (2015)(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om millennieutvecklingsmålen – att definiera en utvecklingsram för tiden efter 2015(9),

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 19 maj 2014 om en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete som omfattar alla mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 12 december 2013 om finansieringen av fattigdomsutrotning och hållbar utveckling efter 2015,

–  med beaktande av AVS–EU:s gemensamma uttalande av den 20 juni 2014 om utvecklingsagendan efter 2015,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A8-0232/2015), och av följande skäl:

A.  Lokala myndigheter kommer att vara avgörande för uppnåendet av målen för tiden efter 2015, eftersom de är nödvändiga statliga och institutionella aktörer när det gäller lokal styrning, framväxten av gräsrotsdemokrati och hållbar territoriell utveckling som bygger på lokalsamhällets deltagande och demokratiska röst.

B.  De lokala myndigheterna är av avgörande betydelse för utformningen, organisationen och uppnåendet av utvecklingsmålen.

C.  Lokala myndigheter är en viktig länk mellan samhället och de nationella och globala målen i en agenda för tiden efter 2015.

D.  Lokala myndigheter är viktiga för skyddet av sårbara befolkningsgrupper i bräckliga stater som upplever kriser och i medelinkomstländer.

E.  Med den nya globala ramen för hållbar utveckling kan ett brett deltagande av organisationer från det civila samhället, lokala myndigheter och nationella parlament säkras. Det är absolut nödvändigt att engagera lokala myndigheter och organisationer från det civila samhället för att säkerställa korrekt, öppen och ansvarsfull samhällsstyrning.

F.  EU har varit djupt engagerat i att stödja de lokala myndigheterna i utvecklingsländerna, både i syfte att bidra till att minska fattigdomen och uppnå millennieutvecklingsmålen, och för att införa demokratisk styrning på lokal nivå.

G.  Företrädare för regionala och lokala myndigheter har varit delaktiga i mötena i FN:s generalförsamlings öppna arbetsgrupp om hållbara utvecklingsmål, och the Global Taskforce har tillsammans med UNDP och UN-Habitat lett FN-samråden om att lokalisera agendan för tiden efter 2015.

H.  FN:s generalssekreterares sammanfattningsrapport om utvecklingsagendan för tiden efter 2015 upprepar att den nya utvecklingsagendan måste vara omdanande, universell, människoorienterad och bygga på principerna om de mänskliga rättigheterna och rättsstaten. Generalsekreteraren begär att innovativa partnerskap, inbegripet lokala myndigheter, blir den viktigaste aktören för genomförandet av denna agenda på den nivå som är närmast medborgarna.

I.  De viktigaste målen och utmaningarna för den globala utvecklingsagendan för tiden efter 2015 kommer att vara beroende av åtgärder på lokal nivå och starka partnerskap.

J.  Världens befolkning förväntas öka från cirka 7 miljarder till 9,3 miljarder fram till 2050, och den största befolkningsökningen förväntas äga rum i utvecklingsländer, och särskilt i städerna. Alltför stor urbanisering underminerar hållbarheten i utvecklingen i alla dess dimensioner.

K.  Två och en halv miljarder nya stadsinvånare kommer behöva tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, arbete, mat, sanitetsinrättningar, transporter, bostad och el. Detta ställer de lokala och regionala myndigheterna och kommunerna inför stora utmaningar, eftersom de är ansvariga för att tillhandahålla dessa tjänster.

L.  I Riodeklarationen framhålls att urbefolkningar och deras samhällen har en viktig roll i miljöledningen och den miljömässiga utvecklingen. Regeringarna bör ge erkännande och verkligt stöd åt deras identitet, kultur och intressen och låta dem delta effektivt i arbetet för att uppnå hållbar utveckling.

M.  Fattigdomsminskningen är ojämn, och ojämlikheterna mellan och inom länder, som har ökat i såväl utvecklade länder som utvecklingsländer, innebär en stor utvecklingsutmaning.

N.  Våldsamma konflikter och humanitära kriser fortsätter störa utvecklingsarbetet. Sårbara grupper som kvinnor, barn och äldre drabbas hårdare av militära konflikter och kriser, och de lokala myndigheterna är viktiga aktörer för att förebygga och hantera konflikter.

O.  Ytterligare insatser behövs om man ska kunna halvera andelen människor som lider av svält, eftersom 162 miljoner små barn är utsatta för undernäring. Dold svält kan definieras som brist på mikronäringsämnen, vilket kan orsaka irreversibla effekter på hälsan och få socioekonomiska konsekvenser kopplade till att människors produktivitet minskar.

P.  Klimatförändringar och miljöförstöring utgör ett hot mot fattigdomsminskningen och innebär en stor utmaning för de lokala myndigheterna eftersom de i första hand påverkar lokalsamhällen.

Q.  Det behöver skapas fler nya och anständiga arbetstillfällen för att kunna möta den demografiska tillväxten på global nivå. Den privata sektorn genererar många arbetstillfällen, såväl i utvecklade länder som i utvecklingsländer, och kan således vara en viktig aktör i kampen mot fattigdom.

R.  Bistånd fortsätter att spela en särskild roll i fattigdomsminskningen och när det gäller att förändra förhållandena i utvecklingsländer. Det måste riktas bättre för att kunna tillfredsställa de mest utsatta befolkningsgruppernas behov. Enbart bistånd är inte tillräckligt, och det måste därför användas till innovativ utvecklingsfinansiering.

S.  Mobiliseringen av internationell, offentlig och privat finansiering kommer att vara avgörande för att gynna hållbar lokal utveckling.

T.  EU och dess medlemsstater är de största givarna av utvecklingsbistånd, men även viktiga för den politiska utformningen och när det gäller decentraliserat samarbete, och bör därför fortsätta att vara den drivande kraften under nästa fas i förhandlingarna inom ramen för FN, särskilt när det gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling.

U.  Artikel 208 i EUF-fördraget fastställer att utrotning av fattigdom är det främsta målet för EU:s utvecklingspolitik och föreskriver en konsekvent politik för utveckling.

I.Lokala myndigheter som utvecklingsaktörer och Europeiska unionens roll

1.  Europaparlamentet påminner om att Busanpartnerskapet är ett växande forum för nya utvecklingsaktörer, till exempel lokala och regionala aktörer.

2.  Europaparlamentet betonar att de nya riktlinjer som anges i kommissionens meddelande om lokala myndigheter och ett erkännande av deras roll som statliga aktörer innebär ett stort kliv framåt för EU:s nya utvecklingsagenda.

3.  Europaparlamentet framhåller att dessa nya riktlinjer måste omsättas till ett effektivt genomförande av det europeiska samarbetet, både när det gäller elfte Europeiska utvecklingsfonden och finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.

4.  Europaparlamentet understryker att strategisk planering på nationell och lokal nivå är absolut nödvändigt för främjandet och integreringen av utvecklingens tre dimensioner: den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga dimensionen.

5.  Europaparlamentet välkomnar det stöd som getts till att stärka de lokala myndigheternas kapacitet genom den tematiska budgetposten för lokala myndigheter, särskilt stödet till att stärka de lokala myndigheternas samordningsstrukturer på nationell, regional och EU-övergripande nivå, samt inrättandet av ett partnerskap på EU-nivå.

6.  Europaparlamentet erkänner de lokala myndigheternas viktiga roll i utvecklingsländer. Parlamentet välkomnar inrättandet av partnerskapsavtal mellan lokala myndigheter i EU-staterna och lokala myndigheter i utvecklingsländer när det gäller till exempel utbildning och mänsklig kapacitet för att skapa större fördelar såsom bättre miljöplanering.

7.  Europaparlamentet anser att dessa samordningsstrukturer är av avgörande betydelse när det gäller tillhandahållandet av tekniskt stöd och metodstöd för utvecklingen av lokal kapacitet genom att de underlättar utbytet av kunskap till stöd för decentraliseringsprocessens och tillhandahållandet av grundläggande tjänster. Parlamentet anser dessutom att de är ett passande forum för politisk dialog och för att göra de lokala myndigheternas röst hörd på alla förvaltningsnivåer.

8.   Europaparlamentet uppmanar EU att främja decentraliserat samarbete som ett sätt att genomföra utvecklingsramen för tiden efter 2015. Parlamentet uppmanar i detta syfte kommissionen att prioritera finansiering till decentralisering inom sina finansieringsinstrument för bistånd till tredjeländer, först och främst finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och Europeiska utvecklingsfonden, samt att öka sina ansträngningar för att inkludera lokala myndigheter som fullvärdiga aktörer i genomförandet av elfte Europeiska utvecklingsfonden i partnerländer, regioner och för sektors- och budgetstöd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att hitta en lämplig funktion för de lokala myndigheterna i sina utvecklingsprogram och att samordna sin verksamhet med kommissionens och andra medlemsstaters verksamhet.

II.Politisk dialog, mobilisering av finansiella resurser och redovisning

9.  Europaparlamentet framhåller behovet av att säkerställa en rättvisare överföring av medel från nationell nivå till underregioner, städer och kommuner.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av att uppmuntra nationella regeringar att överföra delar av sina nationella budgetresurser till regionala och lokala förvaltningsnivåer, som en del i den pågående decentraliseringsprocessen. Parlamentet anser att man bör ge större stöd till att stärka lokala myndigheters finansiella och budgetmässiga kapacitet, även genom deras sammanslutningar.

11.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att tilldela en del av det europeiska bugetstödet till lokala myndigheter.

12.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att som en del av det europeiska samarbetet upprätta en verklig politisk dialog mellan de lokala myndigheterna, som skulle göra det möjligt att utvärdera framsteg, svårigheter och möjligheter att effektivisera stödet på lokal nivå.

13.  Europaparlamentet efterlyser en institutionalisering av denna dialog med utnyttjande av befintliga samordningsstrukturer inom de olika samarbetsramarna.

III.De lokala myndigheternas roll i genomförandet av millennieutvecklingsmålen: lärdomar

14.  Europaparlamentet betonar att millennieutvecklingsmålen har visat hur viktiga de lokala myndigheterna är för fattigdomsbekämpningen och för tillhandahållandet av samhällstjänster såsom vatten och sanitetsinrättningar, grundläggande hälso- och sjukvård och utbildning.

15.  Europaparlamentet välkomnar spridningen av initiativ till decentraliserat utvecklingssamarbete och användningen av samarbetsmekanismer mellan städerna.

16.  Europaparlamentet framhåller behovet att anslå ytterligare medel till en förstärkning av decentraliserade myndigheters kapacitet, så att de kan tillhandahålla högkvalitativa offentliga tjänster, garantera lika möjligheter och bygga upp social sammanhållning.

17.  Europaparlamentet beklagar att millennieutvecklingsmålen inte fäste tillräckligt stor vikt vid den lokala dimensionens betydelse för utvecklingssamarbetet. Parlamentet beklagar att utvecklingsprogram inte tar tillräcklig hänsyn till den kulturella dimensionen, som är avgörande för att förstå den lokala kontexten. Parlamentet begär att den kulturella dimensionen ägnas större uppmärksamhet i lokala, nationella och internationella strategier för fattigdomsminskning.

18.  Europaparlamentet beklagar att de nuvarande millennieutvecklingsmålen brister i klarhet när det gäller att anpassa de globala målen till nationella och lokala särdrag.

IV.Utformningen av en utvecklingsagenda för tiden efter 2015: utmaningar och möjligheter

19.  Europaparlamentet anser att processen för tiden efter 2015 bör innehålla en tydlig vision om ett genomförande av resultaten från Rio+20 som erkänner de lokala myndigheternas betydelse.

20.  Europaparlamentet framhåller vikten av att fastställa tillförlitliga målsättningar och indikatorer för målen för hållbar utveckling, som överensstämmer med de lokala gruppernas situation, behov och problem. Parlamentet uppmanar EU att stärka lokala myndigheters roll och ta deras expertis i beaktande i andra mål för hållbar utveckling.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta fästa särskild vikt vid de lokala myndigheterna i planerings- och genomförandestadiet i utvecklingsarbetet och i flödet av ekonomiskt bistånd. Parlamentet betonar att detta kräver ett verkligt deltagande tidigt i utvecklingsfasen, och att man därför måste acceptera och förstärka decentraliserat offentligt bistånd. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa ett större deltagande från dem i utarbetandet av strategier för utvecklingssamarbetet.

22.  Europaparlamentet uppmanar EU att säkerställa att lokala myndigheter är bättre representerade i internationella förhandlingar om antagandet av utvecklingsagendan efter 2015 vid den internationella konferensen om utvecklingsfinansiering och den internationella klimatkonferensen COP21.

23.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta arbeta för ett eget mål för städer och bosättningar.

V.Behovet av ett nytt effektivt globalt partnerskap (bland annat med organisationer i det civila samhället och den privata sektorn)

24.  Europaparlamentet uppmanar EU att bidra till att stärka partnerskap mellan flera aktörer och förlägga genomförandet av agendan för tiden efter 2015 till lokal nivå.

25.  Europaparlamentet efterlyser en tydlig beskrivning och fördelning av ansvaret bland aktörerna.

VI.Partnerskap med den privata sektorn

26.  Europaparlamentet påminner om att den offentliga sektorn kommer att vara en central faktor för genomförandet av den nya globla utvecklingsagendan och understryker att mobilisering av offentliga intäkter och en förstärkning av skattesystemet baserat på folkets skatteförmåga och en rättvis utdelning för ett öppet utnyttjande av naturtillgångar kommer att vara avgörande för dess effektivitet.

27.  Europaparlamentet understryker på nytt behovet av att stödja uppkomsten av en medelklass genom att främja privat entreprenörskap, framförallt i fråga om ungdomar och kvinnor.

28.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka lokala företag, mikroföretag och små och medelstora företag i skapandet av arbetstillfällen och att främja hållbar ekonomisk tillväxt för alla, särskilt via en kombination av offentliga och privata strategier.

29.  Europaparlamentet påminner om behovet att införa effektiva mekanismer för ansvarsskyldighet och obligatoriska sociala och miljömässiga krav.

VII.Partnerskap med det civila samhället

30.  Europaparlamentet anser att den betydelse och inverkan som organisationer i det civila samhället har måste förändras i den globala utvecklingsagendan för tiden efter 2015. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör ha ett nära samarbete med det civila samhällets organisationer genom att inrätta mekanismer för en regelbunden dialog, som bör vara tillräckligt effektiv för att kunna få positiv återkoppling från det civila samhället.

VIII. Stöd till lokalt egenansvar och kapacitetsuppbyggnad

31.  Europaparlamentet understryker att regeringar måste vara ansvariga både inför inhemska intressenter och det internationella samfundet.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av öppenhet och främjandet av dialoger mellan olika parter för att i större utsträckning kunna engagera lokala grupper, urbefolkningar, migranter och minoriteter.

33.  Europaparlamentet anser att det behövs kraftåtgärder för att förbättra de lokala myndigheternas förmåga att tillhandahålla offentliga tjänster.

34.  Europaparlamentet framhåller vikten av att främja god samhällsstyrning på lokal nivå genom att främja principerna om redovisningsskyldighet, öppenhet, deltagande, lyhördhet och rättsstaten.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av lokala plattformar för samråd som en del av budgetplaneringen.

36.  Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att se över de offentliga datainsamlingstjänsterna.

IX.Urbefolkningar och utvecklingsplanering

37.  Europaparlamentet betonar att urbefolkningarna på ett genuint sätt bör engageras i förberedelsen av lokala och regionala utvecklings- och investeringsplaner.

38.  Europaparlamentet uppmanar de nationella regeringarna och lokala myndigheterna att a) stärka den lokala lagstiftningen för att etablera erkännandet av traditionella besittningsrättsliga förhållanden, b) samarbeta med traditionella myndigheter när det gäller förvaltningen av naturtillgångar, c) lyfta de jämställdhetsfrågor och generationsöverskridande frågor som finns bland urbefolkningar, d) bevara inhemska kunskaper, d) förbättra urbefolkningarnas möjligheter att delta i utvecklingsplaneringen.

X.Tekniköverföring

39.  Europaparlamentet framhåller att de nationella regeringarna och de lokala myndigheterna bör skapa en miljö som möjliggör tekniköverföring.

40.  Europaparlamentet anser att ett sådant samarbete även bör inbegripa långsiktiga investeringar.

XI.Städer och bosättningar

41.  Europaparlamentet berömmer afrikanska städers mobilisering och engagemang i förberedelserna av Habitat III-konferensen om bostäder och hållbar stadsutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja dessa mobiliseringsprocesser och stödja en hållbar urbaniseringsprocess i sin partnerskapsplan.

42.  Europaparlamentet välkomnar den öppna arbetsgruppens beslut att inkludera hållbar stadsutveckling som ett eget mål.

43.  Europaparlamentet understryker vikten av att anta en territoriell strategi för att ta itu med frågor som rör avfall och fattigdomen i städerna, minskade ojämlikheter, ökad egenmakt bland medborgarna, en inkluderande och deltagarorienterad demokrati, innovativ utformning av infrastrukturen, tillhandahållande av tjänster, markförvaltning, städernas inverkan på klimatförändringarna och ekosystemen, minskade risker för naturkatastrofer och energiförbrukningen.

44.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att stödja utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna, bland annat genom ekonomiskt och tekniskt stöd.

XII.God samhällsstyrning och kampen mot korruption

45.  Europaparlamentet betonar att det internationella samarbetet för att bekämpa illegala finansiella flöden bör intensifieras för att säkerställa lika villkor när det gäller beskattning av inhemska och internationella företag.

46.  Europaparlamentet betonar att decentralisering av befogenheter är ett effektivt verktyg i kampen mot korruption, inbegripet korruption som har sitt ursprung i multinationella företag, och bidrar till en modernisering av den offentliga förvaltningen och tillfredsställer folkets behov genom ekonomiska och sociala reformer.

XIII. Stärkt mobilisering av resurser

47.  Europaparlamentet betonar att man behöver utforska kreativa och rättvisa finansieringsmekanismer.

48.  Europaparlamentet framhåller den oerhörda betydelse som mobiliseringen av nationella resurser på lokal nivå har för att agendan för tiden efter 2015 ska bli framgångsrik, då detta är centralt för genomförandet av både nationella och lokala utvecklingsstrategier. Parlamentet betonar i detta sammanhang det brådskande behovet av att samordna de lokala myndigheternas kapacitet i partnerländerna när det gäller kommunalbeskattning och budgetplanering. Parlamentet välkomnar det gradvisa införandet av lokala finansobservatorier, som förtjänar större stöd från Europeiska unionen.

49.  Europaparlamentet anser att det är effektivare att agera på lokal nivå för att förbättra samhällens levnadsförhållanden, särskilt i landsbygdsområden, och att en viktig utmaning för lokala och nationella myndigheter är att främja en gradvis återintegrering av den informella sektorn, utan att detta avskräcker från nyskapande satsningar.

50.  Europaparlamentet uppmanar Världsbanken och de internationella finansinstituten att se över sin miljö- och socialpolitik.

51.  Europaparlamentet påminner om att de lokala myndigheterna befinner sig i första linjen när det gäller att hantera ett växande antal kriser, och att de för det mesta saknar både förmågan och medlen för att bemöta dem på ett effektivt sätt.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra mobiliseringen av innovativa finansieringskällor till decentraliserat samarbete, inbegripet instrument som kombinerar lån och bidrag, vilka ännu inte är anpassade till de lokala myndigheternas behov.

53.  Europaparlamentet uppmanar därför Europeiska unionen att öka de decentraliserade budgetmedlen som är en förutsättning för lokal utveckling.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2014)0059. (2) The Global Taskforce of Local and Regional Governments for the Post-2015 Development Agenda towards HABITAT III. (3) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1. (4) Rådets slutsatser 9558/07, 15.5.2007. (5) Antagna texter, P7_TA(2013)0432. (6) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1. (7) EUT L 77, 15.3.2014, s. 44. (8) Antagna texter, P7_TA(2014)0269. (9) Antagna texter, P7_TA(2013)0283.