Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2556(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0173/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 04/02/2016 - 8.1
CRE 04/02/2016 - 8.1

Antagna texter :

P8_TA(2016)0043

Antagna texter
PDF 171kWORD 71k
Torsdagen den 4 februari 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Människorättssituationen på Krim, framför allt för Krimtatarerna
P8_TA(2016)0043RC-B8-0173/2016

Europaparlamentets resolution av den 4 februari 2016 om människorättssituationen på Krim, framför allt för Krimtatarerna (2016/2556(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om det östliga partnerskapet, Ukraina och Ryssland,

–  med beaktande av rapporterna från människorättsbedömningsuppdraget på Krim, utarbetade av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter och OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter,

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut (av den 21 mars, 27 juni och 16 juli 2014) om införande av sanktioner mot Ryssland till följd av den olagliga annekteringen av Krim,

–  med beaktande av rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Ukraina den 16 augusti–15 november 2015,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 68/262 av den 27 mars 2014 om Ukrainas territoriella integritet,

–  med beaktande av rapporten från Freedom House om friheten i världen 2016, i vilken det olagligt annekterade Krim bedöms som ”ofritt” med avseende på politiska och medborgerliga friheter,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ryssland har olagligen annekterat Krim och Sevastopol och därigenom brutit mot folkrätten, däribland FN-stadgan, Helsingforsslutakten, 1994 års samförståndsavtal från Budapest och 1997 års fördrag om vänskap, samarbete och partnerskap mellan Ryssland och Ukraina.

B.  Under Rysslands olagliga annektering av Krim i mars 2014 visade ukrainarna, inklusive Krimtatarerna, och den ukrainska armén prov på stort mod och lojalitet med Ukraina och motsatte sig fredligt den krigshandling som annekteringen innebar. Flera internationella organisationer och människorättsgrupper fördömer att skyddet av de mänskliga rättigheterna har blivit kraftigt kringskuret sedan Rysslands ockupation och olagliga annektering av halvön i början av 2014.

C.  Tatarbefolkningen, där en majoritet var emot det ryska maktövertagandet och bojkottade den så kallade folkomröstningen den 16 mars 2014, har utsatts för riktade övergrepp, särskilt genom att Rysslands vaga och alltför vida ”antiextremistlagstiftning” har tillämpats för att skrämma eller tysta kritiker. Bland övergreppen märks bortföranden, påtvingade försvinnanden, våld, tortyr och utomrättsligt dödande som de facto-myndigheterna underlåtit att utreda och lagföra.

D.  Krimtatariska ledare, som Mustafa Cemilev, ledamot av Ukrainas Verchovna Rada, och Refat Çubarov, talman i Mejlis, förbjöds inresa till Krim. De har nu fått tillåtelse att resa in, men under hot om gripande. En rysk domstol har nu utfärdat en arresteringsorder mot Mustafa Cemilev, som tidigare har tillbringat 15 år i sovjetiska fängelser för sina försök att göra det möjligt för sitt folk att återvända till fäderneslandet på Krim.

E.  Alla religiösa samfund, däribland kristna kyrkor som är oberoende av Moskva, har sett sin verksamhet påföras restriktioner. Svårigheterna beror på den kraftigt begränsade föreningsfriheten, exproprieringar, utebliven förlängning av handlingars giltighet och regelbundna genomsökningar av de lokaler som återstår för dessa religiösa organisationer.

F.  Personer som avvisat ryskt medborgarskap efter annekteringen utsätts för diskriminering och stora svårigheter i alla delar av det politiska, sociala och ekonomiska livet.

G.  Ryssland har begränsat tillträdet till Krim för OSSE, FN och Europarådet, för att inte tala om icke-statliga människorättsorganisationer och oberoende journalister. Svårigheterna att komma in gör övervakningen av och rapporteringen om de mänskliga rättigheterna på Krim mycket svår.

H.  Hela den Krimtatariska befolkningen, en ursprungsbefolkning på Krim, tvångsdeporterades 1944 till andra delar av dåvarande Sovjetunionen utan rätt att återvända före 1989. Den 12 november 2015 antog Ukrainas Verchovna Rada en resolution där deportationen av Krimtatarerna 1944 erkänns som folkmord och den 18 maj utropas till minnesdag.

1.  Europaparlamentet upprepar sitt starka engagemang för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser och för dess fria och suveräna val att slå in på den europeiska vägen. Parlamentet erinrar om sitt skarpa fördömande av Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön och om EU:s och dess medlemsstaters samt världssamfundets åtagande att till fullo följa linjen att inte erkänna den olagliga annekteringen av Krim. Parlamentet poängterar vidare att återupprättad ukrainsk kontroll över halvön är en av förutsättningarna för ett återupptagande av samarbetsförbindelserna med Ryssland, inklusive ett hävande av tillhörande sanktioner.

2.  Europaparlamentet fördömer starkt de exempellösa människorättskränkningar som drabbar invånare på Krim, i all synnerhet Krimtatarer, som inte underkastar sig det styre som påtvingats dem av de så kallade lokalmyndigheterna, och detta sker särskilt under förevändning att man bekämpar extremism eller terrorism.

3.  Europaparlamentet fördömer de kraftiga inskränkningarna av yttrandefriheten, föreningsfriheten och friheten att delta i fredliga sammankomster, bland annat i samband med traditionella minneshögtider såsom årsdagen av deportationen av Krimtatarerna under Stalins totalitära Sovjetregim och kulturella sammankomster för Krimtatarerna. Parlamentet betonar att tatarerna, i egenskap av ursprungsbefolkning på Krim, har en folkrättsenlig rätt att behålla och stärka sina egna politiska, rättsliga, ekonomiska, sociala och kulturella institutioner. Parlamentet kräver att Mejlis respekteras som den Krimtatariska befolkningsgruppens rättmätiga folkrepresentation och att trakasserier och systematisk förföljelse av dess ledamöter undviks. Parlamentet uttrycker oro över åsidosättandet av deras egendomsrättigheter och friheter, över hoten mot och fängslandena av dem och över den bristande respekten för deras medborgerliga, politiska och kulturella rättigheter. Lika oroväckande är de restriktiva omregistreringskraven för medieföretag och för organisationer i det civila samhället.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ryssland och de lokala de facto-myndigheterna att på ett effektivt, opartiskt och öppet sätt utreda alla fall av försvinnanden, tortyr och människorättskränkningar begångna av polis och paramilitära styrkor som är aktiva på Krimhalvön sedan februari 2014.

5.  Europaparlamentet erinrar om att Ryssland som ockupationsmakt har ett ansvar att garantera säkerheten för hela befolkningen och respekten för de mänskliga, kulturella och religiösa rättigheterna för den tatariska ursprungsbefolkningen och alla andra minoriteter på Krim och att upprätthålla rättsordningen på Krim.

6.  Europaparlamentet erinrar om att institutioner och oberoende experter från OSSE, FN och Europarådet helt eller delvis nekats tillträde till Krimhalvön och därigenom hindrats från att övervaka människorättssituationen trots sina mandat att bedriva sådan verksamhet på Krim.

7.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Ryssland och de facto-myndigheterna på Krim, som är bundna av internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, att bevilja obehindrat tillträde till Krim för internationella institutioner och oberoende experter från OSSE, FN och Europarådet och för alla icke‑statliga människorättsorganisationer eller nyhetsmedier som önskar besöka Krim och analysera och rapportera om situationen där. Parlamentet uppmanar rådet och utrikestjänsten att utöva påtryckningar på Ryssland i detta avseende. Parlamentet välkomnar beslutet av Europarådets generalsekreterare att skicka sin särskilda representant för mänskliga rättigheter till Krim, eftersom detta var det första besöket efter den ryska annekteringen och förväntas möjliggöra en färsk bedömning av situationen på plats. Parlamentet ser fram emot den särskilda representantens slutsatser. Europaparlamentet understryker att internationell närvaro på plats bör samordnas med Ukraina.

8.  Europaparlamentet välkomnar det ukrainska initiativet att inrätta en internationell förhandlingsmekanism för återupprättandet av ukrainsk överhöghet över Krim i ”Genève plus”-formatet, som bör inbegripa direkt involvering av EU. Parlamentet uppmanar Ryssland att inleda förhandlingar med Ukraina och andra parter om en avslutning av ockupationen av Krim, häva handels- och energiembargona och upphäva undantagstillståndet på Krim.

9.  Europaparlamentet beklagar hindren för de tatariska ledarna att återvända till Krim och åtalet mot dem, liksom även de tilltagande och oacceptabla påtryckningarna mot andra ledamöter av Mejlis. Parlamentet beklagar även den orättmätiga stängningen av medieföretaget ATR, som når ut till stora delar av den Krimtatariska befolkningsgruppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka det finansiella bistånd som krävs för att detta och andra medieföretag som befinner sig i exil i Ukraina ska kunna fungera. Parlamentet anser att nedläggningen av Krimtatariska skolor och kurser och restriktionerna i användningen av språket utgör en allvarlig begränsning av rättigheterna för medlemmarna i denna befolkningsgrupp, liksom det faktum att det ukrainska språket har tagits bort från det offentliga rummet.

10.  Europaparlamentet manar till ett bevarande av Krims multikulturella miljö och till full respekt för ukrainska, tatariska och andra minoritetsspråk och egna kulturer.

11.  Europaparlamentet beklagar de facto-administrationens åtgärder för att hindra Mejlis, Krimtatarernas högsta verkställande och representativa organ, från att fungera genom att stänga dess högkvarter och beslagta en del av dess egendom och genom annan skrämseltaktik.

12.  Europaparlamentet fördömer de regelbundna tillslagen mot oberoende medier, journalister och civilsamhällesaktivister på Krim. Parlamentet beklagar Rysslands påtvingade utfärdande av pass för ukrainska medborgare på Krim. Parlamentet fördömer även att de facto-myndigheterna påtvingat invånarna på Krim ryskt medborgarskap.

13.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för EU:s beslut att förbjuda importer från Krim om de inte åtföljs av ett ursprungscertifikat från de ukrainska myndigheterna, samt för de restriktiva åtgärderna avseende export av vissa varor och viss teknik, investeringar, handel och tjänster på Krim. Parlamentet uppmanar rådet att fortsätta med dessa sanktioner till dess att Krims fullständiga återintegrering i Ukrainas rättsordning är fullbordad.

14.  Europaparlamentet uppmanar Ryssland att utreda alla fall av tortyr av olagligt gripna fångar på Krim, frige fångar som Oleh Sentsov och Oleksandr Koltjenko, samt Ahtem Tjiigoz, vice talman i Mejlis, Mustafa Degermendzji och Ali Asanov, som greps på Krim för sin fredliga protest mot ockupationen, och att garantera dem ett säkert återvändande till Ukraina. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland att upphöra med politiskt motiverade åtal mot politiska dissidenter och medborgaraktivister. Parlamentet fördömer det efterföljande överförandet av dem till Ryssland och det påtvingade utfärdandet av ryskt medborgarskap.

15.  Europaparlamentet fördömer militariseringen av Krimhalvön med dess betydande negativa återverkningar på det ekonomiska och sociala livet samt Rysslands hot att placera ut kärnvapen på Krim, vilket utgör ett betydande hot mot den regionala, europeiska och globala säkerheten. Parlamentet upprepar sin vädjan att alla ryska styrkor ska dras tillbaka från Krim och östra Ukraina.

16.  Europaparlamentet betonar att ekonomiskt samarbete, liksom tillhandahållandet av varor och tjänster mellan Ukraina och den tillfälligt ockuperade Krimhalvön, bör ske inom ramen för Ukrainas regelverk och respekteras av alla parter, så att man undviker negativa konsekvenser för befolkningen på Krim. Om detta inte respekteras uppmanar parlamentet myndigheterna att utreda och sätta stopp för sådana överträdelser.

17.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över situationen för hbti-personer på Krim, som har försämrats avsevärt sedan den ryska annekteringen, och över de repressiva åtgärderna och hoten från de facto-myndigheterna och de paramilitära grupperna.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden/den höga representanten, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ukrainas president, regering och parlament, Europarådet, OSSE, Rysslands president, regering och parlament samt Krimtatarernas Mejlis.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy