Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2, 136 och 148,

–  med beaktande av artikel 9 i EUF-fördraget (den horisontella sociala klausulen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25–26 mars 2010 och den 17 juni 2010 samt kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik(9),

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(11),

–  med beaktande av kommissionen meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(12),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av Europas ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av kommissionen meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av G20-ledarnas kommuniké från toppmötet i Antalya den 15–16 november 2015,

–  med beaktande av Internationella valutafondens internt producerade uppdatering av hållbarhetsbedömning för G20-processen för ömsesidiga bedömningar av obalanser och tillväxt (oktober 2015),

–  med beaktande av COP21-avtalet som antogs vid klimatkonferensen i Paris den 12 december 2015,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2015,

–  med beaktande av de studier och djupanalyser av samordningen av den ekonomiska politiken i euroländerna som görs inom ramen för den europeiska planeringsterminen för utskottet för ekonomi och valutafrågor (november 2015),

–  med beaktande av kommissionen meddelande av den 26 november 2015 Årlig tillväxtöversikt för 2016 (COM(2015)0690), rapporten om förvarningsmekanismen 2016 (COM(2015)0691) och utkastet till gemensam sysselsättningsrapport (COM(2015)0700),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (COM(2015)0701),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union(14),

–  med beaktande av rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet,

–  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2016,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 14 december 2015 Public Finances in the EMU 2015 (Institutional Paper 014),

–  med beaktande av debatten med kommissionen i Europaparlamentet om paketet om den europeiska planeringsterminen – den årliga tillväxtöversikten 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A8-0030/2016), och av följande skäl:

A.  En ekonomisk återhämtning i Europeiska unionen är på gång, men återhämtningen är fortfarande svag och ojämn mellan och inom medlemsstaterna och drivs delvis av tillfälliga och externa faktorer, inklusive låga oljepriser.

B.  Vissa medlemsstater har ihållande problem med en mycket låg tillväxtnivå.

C.  Den globala ekonomiska tillväxten är på väg att sakta in på grund av ekonomisk och finansiell oro i flera tillväxtekonomier, vilket ger upphov till nya strategiska utmaningar som Europeiska unionen måste anpassa sig till på lämpligt sätt.

D.  Europa brottas fortfarande med ett stort investeringsgap, vilket på ett betydande sätt försvagar EU:s långsiktiga tillväxtpotential, samtidigt som euroområdets bytesbalansöverskott ökar. De offentliga och privata skuldnivåerna är fortfarande höga i flera medlemsstater, även om underskotten i bytesbalanserna har minskat. Många medlemsstater borde trappa upp sina insatser för att genomföra meningsfulla strukturreformer.

E.  Trots att flera medlemsstater har upplevt avsevärda minskningar av sina befintliga underskott i bytesbalansen och minskade enhetsarbetskostnader, har nettoutlandsskulderna i procent av BNP inte minskat i de flesta medlemsstater.

F.  Sysselsättningsgraden är på väg att förbättras men är fortfarande inte tillräcklig för att i någon betydande omfattning minska arbetslösheten, särskilt ungdoms- och långtidsarbetslösheten, och fattigdomen.

G.  Europa är det ekonomiska område som är mest beroende av importerade resurser jämfört med sina konkurrenter. Att bygga en verkligt cirkulär ekonomi i Europa är därför en grundförutsättning för framtida ekonomisk tillväxt.

H.  Krisen 2008 var inte bara cyklisk utan också strukturell, vilket förklarar dess långvariga effekter.

I.  Fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital är grunden till en hållbar ekonomisk tillväxt på EU:s inre marknad.

J.  Skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering har orsakat miljarder euro i förlorade intäkter för de offentliga finanserna i flera medlemsstater, till förmån för storföretag, vilket har undergrävt grunden för solidaritet mellan länder och sund konkurrens mellan företag.

Policymix

1.  Europaparlamentet välkomnar 2016 års årliga tillväxtöversikt och den föreslagna policymixen av investeringar, strukturreformer och finanspolitiskt ansvar, som syftar till att ytterligare stimulera högre tillväxtnivåer och stärka den europeiska återhämtningen och uppåtriktad konvergens. Parlamentet betonar att det behövs stora nationella ansträngningar för att effektivt genomföra strukturreformer, liksom en bättre europeisk samordning, för att åstadkomma en mer robust ekonomisk återhämtning och ett hållbart, brett fördelat välstånd.

2.  Europaparlamentet välkomnar de förbättrade offentliga finanserna, särskilt den gradvis minskande skuldsättningen i förhållande till BNP för EU- och euroområdet, liksom minskningen av budgetunderskotten på viktiga områden. Parlamentet noterar emellertid att den offentliga skuldsättningen fortsätter att öka i flera medlemsstater med låg nominell BNI-tillväxt och låg inflation, och att förfarandet vid alltför stora underskott fortfarande pågår för nio medlemsstater. Parlamentet påpekar att många medlemsstater har begränsat skattemässigt utrymme för att hantera eventuella nya ekonomiska chocker, och att man därför bör överväga en bättre europeisk samordning för att främja budgetkonsolidering utan att hindra tillväxt.

3.  Europaparlamentet noterar att Europas globala konkurrenskraft förblir ett viktigt mål och påpekar vikten med strukturreformer, investeringar i forskning och utveckling, resurseffektivitet, produktivitetshöjande innovation och en minskning av makroekonomiska obalanser. Parlamentet anser samtidigt att de försämrade globala utsikterna också kräver att den inhemska efterfrågan stärks så att Europas ekonomi görs mer motståndskraftig. Parlamentet är särskilt oroat över en eventuell minskning av den globala efterfrågan.

4.  Europaparlamentet anser att makroekonomiska obalanser bör hanteras med stöd av en samordnad insats som involverar samtliga medlemsstater och som bygger på relevanta reformer och investeringar. Parlamentet betonar att varje medlemsstat måste bidra genom ökat eget ansvar i detta sammanhang. Parlamentet noterar att stora bytesbalansöverskott innebär möjlighet till ökad inhemsk efterfrågan. Parlamentet betonar att höga offentliga och privata skuldnivåer är en betydande svaghet och att en ansvarsfull finanspolitik och högre tillväxt behövs för att minska dem snabbare.

5.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att stödja återhämtningen och främja konvergens i riktning mot de länder som har bäst resultat och korrigera makroekonomiska obalanser, inbegripet genom en ökning av produktiviteten och främjande av investeringar.

6.  Europaparlamentet gläder sig åt de små förbättringarna i arbetsmarknadsindikatorerna, men inser samtidigt att skillnaderna mellan medlemsstaterna fortfarande är stora och att arbetslösheten fortfarande är oacceptabelt hög. Parlamentet konstaterar behovet av att bygga vidare på förbättringar som skett nyligen genom att även öka kvaliteten på de skapade jobben och deras produktivitet. Parlamentet efterlyser mer insatser för att öka investeringarna i kunskap, göra arbetsmarknaderna mer inkluderande, skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och minska fattigdom, social utestängning och ökade ojämlikheter när det gäller inkomst och förmögenhet, samtidigt som budgetdisciplinen upprätthålls. Parlamentet betonar att sysselsättningsindikatorerna bör ges samma status som de befintliga indikatorerna, så att en djupanalys kan genomförs och en strategi med två klasser undvikas, och att vederbörlig hänsyn bör tas till dessa i EU:s politik och riktlinjer till medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet välkomnar förnyelsen av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin och begär att man ska stärka Europa 2020-strategins roll när det gäller att styra den europeiska planeringsterminen, i överensstämmelse med målen i fördraget och tillämplig lagstiftning, och när det gäller att undvika en ny stadsskuldskris. Parlamentet betonar vikten av ambitiösa politiska åtgärder och instrument för att EU ska kunna göra det mesta av energi- och digitalövergångarna, bland annat genom tillräckliga investeringar i forskning, utveckling, innovation och kunskaper, för att minska EU:s eftersläpning i total faktorproduktivitet jämfört med sina största globala konkurrenter. Parlamentet anser det vara av avgörande betydelse att råda bot på ekonomiska ojämlikheter som utgör hinder för långvarig ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp frågan om miljöskattereformer i de landsspecifika rekommendationerna, även i samband med finanspolitiskt ansvar. Parlamentet efterlyser en konsekvent och övergripande övervakning av konvergensen i riktning mot de länder som har bäst resultat när det gäller målen i Europa 2020-strategin.

Investeringar

8.  Europaparlamentet begär att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) ska användas maximalt för att stödja projekt som inte finansieras på annat sätt, i överensstämmelse med dess mandat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Efsi-instrumentet att aktivt involvera lokala och regionala myndigheter i utformningen av projektförteckningar och investeringsplattformar, med stöd av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå. Parlamentet understryker även vikten av att åstadkomma synergier mellan Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att potentialen hos de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) fullt ut, och i överensstämmelse med Europa 2020-strategin, för att stärka sammanhållningen och minska skillnaderna på den inre marknaden, genom att göra det möjligt för alla regioner att utveckla sina konkurrensfördelar och underlätta kompletterande privata investeringar. Parlamentet anser dessutom att dessa investeringar bör användas till att upprätta en enhetlig industripolitik, med en särskild fokusering på skapande av sysselsättning av hög kvalitet, särskilt för ungdomar. Parlamentet betonar behovet av en tillräcklig administrativ kapacitet, en aktiv roll för regionerna och bättre samordning på alla myndighetsnivåer och mellan dessa. Parlamentet anser att man bör överväga ytterligare politiska åtgärder för att minska investeringsgapet i EU.

10.  Europaparlamentet är medvetet om den pågående processen för att minska skuldsättningen i den privata sektorn. Parlamentet betonar att investeringsnivån i Europa är betydligt lägre än under perioden före krisen. Parlamentet pekar i detta sammanhang på vikten av att snabbt genomföra bankunionen och strukturreformer inom bankväsendet samt av att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag genom att utnyttja kapitalmarknadsunionen. Parlamentet efterlyser ett utnyttjande av Efsi och Cosme för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering. Parlamentet anser att ökad förutsägbarhet i regelverket för den inre marknaden skulle öka investerarnas förtroende.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av ökade investeringar i humankapital, i synnerhet i utbildning och innovation, även i samband med arbetsmarknadsreformer. Parlamentet betonar behovet av att förbättra de nationella utbildningssystemen och systemen för livslång lärande och anpassa dem till de nya färdighets- och kunskapskraven på EU:s arbetsmarknad. Parlamentet understryker att detta kommer att möjliggöra innovation som en viktig drivkraft för tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att förbättra de offentliga investeringarnas produktivitet.

12.  Europaparlamentet välkomnar de landsspecifika investeringsprofilerna som identifierar några av de största utmaningarna för investeringar i de enskilda medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att involvera alla myndighetsnivåer och relevanta intressenter i arbetet med att identifiera hinder för investeringar, med särskilt fokus på den inre marknaden, dämpad inhemsk efterfrågan och strukturreformer samt på att tillgängliggöra lämpliga instrument genom att kombinera offentlig och privat finansiering. Parlamentet betonar att man behöver en hög nivå av produktiva investeringar för att möjliggöra en hållbar ekonomisk upphämtningsprocess mellan medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att man i varje land måste finna en lämplig balans mellan löpande utgifter, långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna och investeringar i den ekonomiska tillväxtpotentialen, och att den inre marknaden och europeiska instrument, såsom Efsi och Esi-fonderna spelar en viktig roll när det gäller att främja en sund investeringsnivå. Parlamentet anser att de låga offentliga investeringarna i forskning och innovation i flera länder kan leda till att dessa länder ännu fastare fångas i en medelinkomstfälla.

Strukturreformer

13.  Europaparlamentet anser att efter en lång period med makroekonomiska anpassningar bör fokus läggas på att genomföra strukturreformer och investeringar som syftar till att stärka en tillväxtpotential baserad på kvalitetsjobb och produktivitet, främja rättvisa, robusta, effektiva och finanspolitiskt hållbara välfärdssystem och stödja en hållbar övergång för medlemsstaternas ekonomier till större resurseffektivitet.

14.  Europaparlamentet efterlyser hållbara reformer på produkt-, tjänste- och arbetsmarknaderna och när det gäller pensionsplaner, samt bättre reglering som främjar innovation, jobbskapande och välfärdshöjande och sund konkurrens utan att konsumentskyddet urvattnas.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av större resurs- och energieffektivitet, inbegripet genom en utveckling av den cirkulära ekonomin. Parlamentet betonar vikten av att vidareutveckla en verklig energiunion som bygger på solidaritet, effektivitet och mångfald och som inte bortser från inhemska energikällor, inte minst förnybar energi. Kommissionen uppmanas att ta med dessa landsspecifika rekommendationer när de är som mest relevanta för konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

16.  Europaparlamentet begär att ytterligare steg ska tas för att främja nya kvalitetsjobb och skapa motståndskraftiga arbetsmarknader med minskad segmentering. Parlamentet betonar vikten av hållbara och effektiva välfärdssystem. Parlamentet påminner om att en viktig faktor för att upprätthålla hållbarheten hos pensionssystemen är att säkerställa en hög sysselsättningsnivå.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av moderna, effektiva, demokratiska och medborgarvänliga offentliga förvaltningar på alla styrelsenivåer liksom av effektiva och transparenta regler för offentlig upphandling. Parlamentet betonar vikten av att ta ytterligare steg mot en verklig e-förvaltning i och mellan medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att identifiera och korrigera brister i sina respektive förvaltningar som skulle kunna visa sig vara skadliga i en krissituation.

18.  Europaparlamentet efterlyser en större skatteväxling bort från arbete som ska bestämmas på nationell nivå samtidigt som hållbarheten i de sociala trygghetssystemen säkerställs.

19.  Europaparlamentet noterar det förslag till ett stödprogram för strukturreformer som är utformat för att stärka genomförandet av tillväxtvänliga reformer i medlemsstaterna och som ska beslutas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet upprepar att det är medlemsstaterna som är ansvariga för genomförandet av strukturreformerna.

Finanspolitiskt ansvar

20.  Europaparlamentet upprepar behovet av en ansvarsfull och tillväxtvänlig finanspolitik som säkerställer hållbarheten i skuldsättningen och som beaktar konjunkturcykeln och investeringsgap, samtidigt som medborgarnas sociala rättigheter respekteras. Parlamentet påminner om att den mycket höga skuldsättningen i vissa medlemsstater utgör en avsevärd risk vid eventuella framtida chocker inom euroområdet. Parlamentet betonar att insatserna för att förbättra motståndskraften i offentliga finanser och främja tillväxten behöver intensifieras i länder med hög skuldsättningsgrad så att de hamnar på en hållbar bana mot lägre skuldsättning.

21.  Europaparlamentet insisterar på att stabilitets- och tillväxtpakten genomförs samtidigt som existerande flexibilitetsklausuler används fullt ut, i linje med kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 (COM(2015)0012), bland annat för att stödja större investeringar och strukturreformer samt för att hantera säkerhetshot och inflödet av flyktingar.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av förbättrad skatteuppbörd, bekämpning av skattebedrägerier, skatteundandragande, tvingande åtgärder mot aggressiv skatteplanering och skatteparadis samt förbättrad samordning av skattepolitiken inom EU. Parlamentet efterlyser skattesystem som är effektiva och transparenta för att öka skatteuppbörden, förhindra skatteflykt och bekämpa organiserad brottslighet. Parlamentet anser därför att skatte- och tullmyndigheterna bör få tillräckliga personella, materiella och finansiella resurser.

23.  Europaparlamentet stöder rationella och landsspecifika insatser för att förbättra kvaliteten, effektiviten och tillväxtinriktningen på de offentliga utgifterna, i synnerhet genom att improduktiva utgifter vänds till tillväxtfrämjande investeringar, men utan att äventyra det viktiga tillhandahållandet av offentliga och sociala tjänster.

Särskilt fokus på euroområdet

24.  Europaparlamentet välkomnar den rekommendation för euroområdets ekonomiska politik som kommissionen föreslog sex månader före de landsspecifika rekommendationerna såsom ett steg för att fördjupa samordningen av politiken vid uppföljningen av de fem ordförandenas rapport och relevanta resolutioner från Europaparlamentet.

25.  Europaparlamentet betonar att euroområdet, på grund av att det ömsesidiga beroendet är stort och att den monetära politiken är gemensam, är en ekonomisk enhet där konvergens mot dem som presterar bäst måste främjas och stödjas av starkare samordning av nationell politik. Parlamentet betonar vikten av att alla nationella regeringar intensifierar åtgärderna för att inom sina medlemsstater genomföra de ekonomiska reformer och investeringar som krävs för att minska de makroekonomiska obalanserna och förhindra negativa spridningseffekter av den nationella politiken på andra medlemsstater. Parlamentet efterlyser därför en djupgående bedömning av dessa makroekonomiska obalanser och spridningseffekter som ett komplement till bedömningen av varje lands specifika sårbarheter och den makroekonomiska dialogen. Parlamentet insisterar på att rekommendationerna för euroområdet och de landsspecifika rekommendationerna ska överensstämma helt och hållet.

26.  Europaparlamentet välkomnar den ökade uppmärksamhet som fästs vid euroområdets samlade finanspolitiska ställning utan att fokus släpps på medlemsstaternas ansvar. Parlamentet påminner om att ett budgetunderskott i en medlemsstat inte kan uppvägas av ett budgetöverskott i en annan medlemsstat inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Parlamentet efterlyser regelbunden övervakning av huruvida den samlade finanspolitiska ställningen är lämplig med tanke på det existerande investeringsgapet.

27.  Europaparlamentet stöder rekommendationen att differentiera de enskilda medlemsstaternas finanspolitiska insatser, med beaktande av deras respektive positioner i förhållande till kraven i stabilitets- och tillväxtpakten och stabiliseringsbehovet, liksom av spridningseffekterna. Parlamentet noterar att för många medlemsstater innebär detta att bedriva en tillväxtvänlig budgetkonsolidering. Parlamentet noterar å andra sidan att vissa länder har allt större finanspolitiskt spelutrymme jämfört med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, vilket i detta läge skulle kunna bidra till att stödja den inhemska ekonomin.

28.  Europaparlamentet noterar att euroområdets stora bytesbalansöverskott visserligen är ett välkommet tecken på euroområdets externa konkurrenskraft men att dess nuvarande nivå också är ett uttryck för brist på investeringar, vilket får negativa effekter på tillväxt och sysselsättning. Parlamentet anser att starkare inre efterfrågan skulle vara bättre för en hållbar tillväxt i euroområdet och även utifrån ett globalt perspektiv. Parlamentet är medvetet om att det med vissa medlemsstaters bytesbalansöverskott följer positiva spridningseffekter över värdekedjan som andra medlemsstater kan gynnas av på olika sätt. Parlamentet konstaterar också att den gemensamma valutan spelar en roll för att bidra till att mer konkurrenskraftiga länder fortsätter att ha stora överskott gentemot resten av världen. Parlamentet välkomnar slutsatsen i kommissionens vinterprognos 2016 enligt vilken den ekonomiska tillväxten i vissa medlemsstater 2015 framför allt har drivits av den inhemska efterfrågan. Parlamentet anser att det är viktigt att medlemsstater med större bytesbalansöverskott fortsätter att öka sin inhemska efterfrågan för sitt eget bästa och för allmännyttan. Samtidigt uppmanas mindre konkurrenskraftiga medlemsstater att verkligen genomföra strukturreformer och investeringar av hög kvalitet för att modernisera sina ekonomier och skapa en hållbar affärsmiljö för långsiktiga investeringar i enlighet med Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att detta är det bästa sättet att minska makroekonomiska obalanser inom medlemsstaterna och inte genom en intern devalvering, vilken försvagar efterfrågan och bromsar den ekonomiska tillväxten i hela euroområdet.

29.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja faktisk ekonomisk och social konvergens som drivs av förbättringar i produktiviteten och icke-kostnadsrelaterade faktorer. Parlamentet betonar vikten av att alla medlemsstater verkligen genomför strukturreformer, förbättrar kvaliteten på offentliga utgifter och har en tillräcklig investeringskapacitet så att en balanserad och hållbar tillväxt möjliggörs, vilket är avgörande även för att minska skuldsättningen i förhållande till BNP. Parlamentet erkänner att höga offentliga och privata skuldnivåer avsevärt minskar kapaciteten att investera och därmed saktar ner tillväxten.

30.  Europaparlamentet påminner om att lönesättningen är en fråga om autonoma kollektivförhandlingar, och begär att relevanta aktörer säkerställer både ansvarsfulla och tillväxtvänliga löneutvecklingar som återspeglar ökningarna i produktivitet. Parlamentet uppmanar särskilt relevanta aktörer i länder med bytesbalansunderskott eller en bytesbalans i nära jämvikt att fortsätta sina insatser för att stärka produktiviteten och upprätthålla konkurrenskraften. Samtidigt uppmanas relevanta aktörer i länder med stora överskott att använda sparandeöverskottet för att stödja inhemsk efterfrågan och inhemska investeringar.

31.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder som hindrar en kapplöpning mot botten när det gäller beskattning och sociala standarder, något som leder till ökad ojämlikhet. Parlamentet påminner om behovet att behålla internationell konkurrenskraft baserad på produktivitet och uppåtriktad konvergens. Parlamentet välkomnar den ökade uppmärksamhet som fästs vid tre sysselsättningsrelaterade indikatorer resultattavlan för makroekonomiska obalanser och uppmanar kommissionen att ställa dem på jämbördig fot med de andra. Parlamentet anser också att analys av den existerande resultattavlan med centrala sysselsättningsrelaterade och sociala indikatorer och relevanta indikatorer för resurseffektivitet bör beaktas på vederbörligt sätt i politiska riktlinjer.

32.  Europaparlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser från december 2015 om den ekonomiska och monetära unionen och uppmanar kommissionen att så snart som möjligt börja förbereda de mer långsiktiga åtgärderna.

En effektivare europeisk planeringstermin med större demokratisk ansvarsskyldighet

33.  Europaparlamentet beklagar det svaga genomförandet av landsspecifika rekommendationer och anser att ett bättre genomförande av de landsspecifika rekommendationerna kräver klart uttalade prioriteringar på europeisk nivå och en verklig offentlig debatt, politisk vilja och åtaganden på nationell nivå som leder till större relevans och nationellt egenansvar. Parlamentet välkomnar i detta avseende de besök som hittills gjorts av ledamöter från kommissionen i medlemsstaterna för att diskutera processen med den europeiska planeringsterminen och dess dokument.

34.  Europaparlamentet begär att rätt avvägning görs mellan att utfärda landsspecifika rekommendationer som fokuserar på nyckelprioriteringar och att säkerställa att de är inriktade på alla de centrala utmaningarna, däribland behovet av att undvika en ny stadsskuldskris och öka konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen, med beaktande av Europa 2020-målen.

35.  Europaparlamentet välkomnar plenardebatten med kommissionens ordförande och Eurogruppens ordförande om utkastet till rekommendation för euroområdet den 15 december 2015, och begär att sådana plenardebatter blir ett regelbundet inslag i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser att sådana debatter stärker och kompletterar existerande demokratisk dialog, i synnerhet den ekonomiska dialogen, och bidrar till att öka ansvarigheten för den verkställande makten.

36.  Europaparlamentet betonar att Europeiska rådets vårmöte bör förbli den centrala tidpunkt då politiska prioriteringar fastställs. Parlamentet välkomnar plenardebatten med kommissionen om prioriteringarna för den årliga tillväxtöversöversikten innan och efter att den antas. Parlamentet påminner om att fastställanden av den ekonomiska politiken efter rekommendationen från rådet till medlemsstaterna är en verkställighetsakt som behöver genomgå demokratisk granskning av och debatt i Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar därför rådet att anta rekommendationerna för euroområdet och slutsatserna om paketet med den årliga tillväxtöversikten efter att parlamentet har kunnat inta en ståndpunkt om dem. Parlamentet bekräftar sin föresats att behandla dessa dokument snabbt och inta en ståndpunkt i god tid före Europeiska rådets vårmöte. Parlamentet välkomnar den inbjudan som utgått till Europaparlamentet att dess talman ska presentera parlamentets ståndpunkt vid Europeiska rådets vårmöte. Parlamentet påminner vidare om att Europaparlamentet enligt fördraget måste informeras efter det att rådet har antagit rekommendationer och även om resultaten av den multilaterala övervakningen.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att de nationella parlamenten debatterar landsrapporter och landsspecifika rekommendationer och röstar om nationella reformprogram samt om nationella konvergens- eller stabilitetsprogram. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera arbetsmarknadens parter, lokala och regionala myndigheter samt andra relevanta intressenter på ett strukturerat sätt, och dra fördel av att landsrapporterna offentliggörs tidigt. Parlamentet betonar den oersättliga roll som arbetsmarknadens parter har i lönesättningen och den viktiga roll de bör spela i mer omfattande ekonomiska diskussioner, i synnerhet när det gäller att främja produktivitet. Parlamentet begär dessutom att de nationella parlamenten samarbetar mer med Europaparlamentet.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda förhandlingar om ett interinstitutionellt avtal om ekonomisk styrning. Parlamentet insisterar på att detta interinstitutionella avtal bör säkerställa, inom ramen för fördragen, att den europeiska planeringsterminens struktur möjliggör en meningsfull och regelbunden parlamentarisk granskning av processen, i synnerhet när det gäller prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten och rekommendationerna för euroområdet.

Budgetpolitiken

39.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av en tillfredsställande hävstång och anser att detta beror på EU-budgetens begränsade storlek och på att systemet för egna medel är omöjligt att ändra, samt på inkonsekvensen mellan ekonomiska prognoser, prioriteringar för den ekonomiska politiken och utarbetandet av de årliga och fleråriga budgetarna.

40.  Europaparlamentet betonar att EU:s budget direkt bidrar till att uppnå två av de tre målen med den årliga tillväxtöversikten för 2016 (stimulera investeringarna, fortsätta strukturreformerna och genomföra en ansvarsfull och seriös finanspolitik som lever upp till de utlovade politiska åtagandena). Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att använda EU-medel för tekniskt stöd i syfte att främja strukturreformer.

41.  Europaparlamentet anser att EU:s budget skulle kunna avlasta de nationella budgetarna och stödja budgetkonsolideringsinsatser genom tillhandahållandet av egna medel och en rationalisering av utgifter. Parlamentet är övertygat om att fler former av förvaltning av offentliga medel på EU-nivå skulle göra det möjligt att uppnå stordriftsfördelar och därmed minska utgifterna, särskilt på de diplomatiska och militära områdena, dock utan att ifrågasätta principen om delad förvaltning, i synnerhet när det gäller strukturfonderna.

42.  Europaparlamentet påminner om att det är olagligt för EU att ha underskott i budgeten. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna använder EU:s budget som en variabel för att justera de nationella budgetarna.

43.  Europaparlamentet påminner om att det krävs en mer djupgående integration inom euroområdet för att den ekonomiska och monetära unionen (EMU) ska kunna fullbordas, och att en budgetunion är en av hörnstenarna för att euron ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

44.  Europaparlamentet begär när det gäller parlamentets ståndpunkt om euroområdet och dess budgetkapacitet att man beaktar slutsatserna i initiativbetänkandet om euroområdets budgetkapacitet, som ska utarbetas under 2016.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över den fleråriga budgetramen, i enlighet med vad som föreskrivs i den politiska överenskommelsen mellan parlamentet, kommissionen och rådet från juni 2013. Parlamentet understryker att finanskrisen och den humanitära krisen som drabbade EU mellan 2009 och 2014 visat att den nuvarande fleråriga budgetramen är olämplig. Parlamentet betonar dessutom behovet av en långtgående reform av EU:s finansiella planering så att vederbörlig hänsyn tas till målen, finansieringen och varaktigheten för de tillgängliga instrumenten.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

46.  Europaparlamentet understryker att om reformen av avfallslagstiftningen och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ska skynda på den europeiska ekonomins omställning till en cirkulär modell, är det mycket viktigt att rekommendationer för detta ändamål integreras processen för den europeiska planeringsterminen för att främja konkurrenskraften, skapa jobb och åstadkomma hållbar tillväxt. Parlamentet rekommenderar att den cirkulära ekonomins principer integreras i de landsspecifika rekommendationerna.

47.  Europaparlamentet betonar att det behövs en skatteram som belönar utveckling av en hållbar politik och som följer principen om att ”förorenaren betalar” och ger rättvisande signaler för investeringar i resurseffektivitet, modernisering av produktionsprocesser och tillverkning av produkter som lättare går att reparera och som håller längre. Parlamentet upprepar att miljöskadliga subventioner, inbegripet subventioner till fossila bränslen, stegvis måste avskaffas och att det måste ske en skatteväxling från skatt på arbete till skatt på miljöföroreningar.

48.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att bedöma hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och hållbarhet inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och stöder en övergång till en resultatbaserad strategi samt en fokusering på förebyggande av sjukdomar och på hälsofrämjande verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med alla aktörer, utarbeta verktyg för att övervaka resultaten på hälso- och sjukvårdsområdet, mäta tillgången till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och främja transparensen i kostnaderna för läkemedelsforskning med målet att minska de sociala skillnaderna och ojämlikheterna i hälsa mellan och inom medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i de landsspecifika rekommendationerna beakta de långsiktiga hälso- och budgeteffekterna av åtgärder inriktade på förebyggande program.

49.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av en hållbar hälso- och sjukvårdssektor, vilken spelar en viktig roll för hela ekonomin, i och med att den sysselsätter 8 procent av den sammanlagda europeiska arbetskraften och står för 10 procent av unionens BNP, och det är även viktigt att denna sektor kan erbjuda lika tillgång till hälso- och sjukvård för alla medborgare, eftersom hälsa är avgörande för stabiliteten, hållbarheten och den framtida utvecklingen av medlemsstaterna och deras ekonomier.

Regionalpolitik

50.  Europaparlamentet noterar EU-investeringarnas betydelse för mindre utvecklade regioner och vikten av att säkra deras kapacitet att locka till sig ytterligare investeringar, och på detta sätt främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

51.  Europaparlamentet noterar kopplingarna mellan målen för den europeiska planeringsterminen och programplaneringen av ESI-fonderna för 2014–2020, som avspeglas i partnerskapsavtalen. Parlamentet anser därför att sammanhållningspolitiska instrument, efter reformen 2014–2020, skulle kunna spela en mycket viktig roll i genomförandet av de relevanta landsspecifika rekommendationerna, och på detta sätt stödja strukturreformer och bidra till att fullfölja EU:s strategiska mål och ett effektivt genomförande av partnerskapsavtalen. Parlamentet understryker dock att ESI-fondernas program och mål är fleråriga och långfristiga till skillnad från den europeiska planeringsterminens årliga cykel, och betonar vikten av samordning mellan unionens prioriteringar och nationella, regionala och lokala behov.

o
o   o

52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12. (2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41. (3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8. (4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33. (5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25. (6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1. (7) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11. (8) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1. (9) EUT L 192, 18.7.2015, s. 27. (10) EUT L 268, 15.10.2015, s. 28. (11) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1. (12) Antagna texter, P8_TA(2015)0238. (13) Antagna texter, P8_TA(2015)0408. (14) Antagna texter, P8_TA(2015)0469.