Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/0157(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0023/2016

Ingivna texter :

A8-0023/2016

Debatter :

PV 07/03/2016 - 14
CRE 07/03/2016 - 14
PV 12/12/2016 - 11
CRE 12/12/2016 - 11

Omröstningar :

PV 08/03/2016 - 6.3
CRE 08/03/2016 - 6.3
Röstförklaringar
PV 14/12/2016 - 9.12
CRE 14/12/2016 - 9.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0069
P8_TA(2016)0499

Antagna texter
PDF 691kWORD 346k
Tisdagen den 8 mars 2016 - Strasbourg
Tillträde till marknaden för hamntjänster och finansiell insyn i hamnar ***I
P8_TA(2016)0069A8-0023/2016

Europaparlamentets ändringar antagna den 8 mars 2016 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar (COM(2013)0296 – C7-0144/2013 – 2013/0157(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Titeln
Förslag till
 Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar
 om inrättande av en ram för organisering av hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Hamnar kan stärka den europeiska industrins långsiktiga konkurrenskraft på världsmarknaden samtidigt som de skapar mervärde och sysselsättning i unionens alla kustregioner. För att kunna möta de utmaningar som sjötransportsektorn står inför, till exempel bristerna i kedjan för hållbara transporter och logistik, är det mycket viktigt att de åtgärder som anges i kommissionens meddelande ”Hamnar: en tillväxtmotor” rörande administrativa förenklingar genomförs parallellt med denna förordning. Komplexa administrativa förfaranden för tullklarering medför förseningar i hamnarna, vilket är ett stort hinder för närsjöfartens konkurrenskraft och för effektiviteten i EU:s hamnar.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
(3a)  En omfattande förenkling av tullförfarandena kan ge en hamn en viktig ekonomisk fördel i fråga om konkurrenskraft. För att undvika illojal konkurrens mellan hamnarna och minska de tullformaliteter som allvarligt kan skada unionens finansiella intressen bör hamnmyndigheterna anta en särskild och effektiv riskbaserad politisk strategi för att undvika snedvridning av konkurrensen. Kommissionen och medlemsstaterna bör regelbundet se över dessa förfaranden, och kommissionen bör utvärdera det eventuella behovet av lämpliga åtgärder för att motverka illojal konkurrens.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Den absolut största delen av unionens sjötrafik går genom kusthamnar i det transeuropeiska transportnätet. För att uppnå målet med denna förordning på ett proportionerligt sätt, utan att det leder till några onödiga bördor för andra hamnar, bör denna förordning gälla hamnarna inom det transeuropeiska transportnätet, som var och en spelar en viktig roll för det europeiska transportsystemet, antingen därför att de var för sig hanterar över 0,1 % av EU:s totala frakt- eller passagerarvolymer eller därför att de förbättrar den regionala tillgängligheten för öregioner och randområden, dock utan att detta påverkar medlemsstaternas möjlighet att tillämpa denna förordning också på andra hamnar. Lotsningstjänster som utförs i djuphavsområden har ingen direkt inverkan på effektiviteten i hamnarna, eftersom de inte används för att anlöpa eller avgå från hamnarna och därför inte behöver omfattas av denna förordning.
 (4)  Den absolut största delen av unionens sjötrafik går genom kusthamnar i det transeuropeiska transportnätet. För att uppnå målet med denna förordning på ett proportionerligt sätt, utan att det leder till några onödiga bördor för andra hamnar, bör denna förordning enbart gälla kusthamnar inom det transeuropeiska transportnätet, som var och en spelar en viktig roll för det europeiska transportsystemet, antingen därför att de var för sig hanterar över 0,1 % av EU:s totala frakt- eller passagerarvolymer eller därför att de förbättrar den regionala tillgängligheten för öregioner och randområden. Denna förordning bör dock ge medlemsstaterna möjlighet att besluta huruvida denna förordning ska tillämpas på kusthamnar inom det övergripande transeuropeiska transportnätet i de yttersta randområdena. Medlemsstaterna bör även ha möjlighet att införa undantag för att undvika oproportionellt stora administrativa bördor för de kusthamnar inom det övergripande transeuropeiska transportnätet vars årliga trafik inte motiverar att denna förordning tillämpas fullt ut. Lotsningstjänster som utförs i djuphavsområden har ingen direkt inverkan på effektiviteten i hamnarna, eftersom de inte används för att anlöpa eller avgå från hamnarna och därför inte behöver omfattas av denna förordning.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Genom denna förordning införs ingen specifik modell för hamnförvaltning för hamnens ledningsorgan. Under förutsättning att reglerna rörande tillträde till marknaden och finansiell insyn respekteras kan befintliga modeller för hamnförvaltning som fastställts på nationell nivå i medlemsstaterna bibehållas i enlighet med protokoll nr 26 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Enligt artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är inskränkningarna i friheten att tillhandahålla tjänster i unionen förbjudna. I enlighet med artikel 58 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är bestämmelserna i avdelningen om transporter, närmare bestämt artikel 100.2 tillämpliga.
 utgår
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  I vissa medlemsstater finns säkerhets- och socialförsäkringsbestämmelser som reglerar rederiernas och hamntjänstleverantörernas möjligheter att anställa personal efter eget skön eller själva tillhandahålla hamntjänster. De berörda parter som kommissionen samrådde med under förarbetet till sitt förslag betonade, att om det blev generellt tillåtet att själv tillhandahålla tjänster på unionsnivå, skulle ytterligare bestämmelser om säkerhet och socialskydd krävas för att undvika möjliga negativa effekter inom dessa områden. På detta stadium förefaller det därför lämpligt att inte reglera frågan på EU-nivå, utan i stället överlåta på medlemsstaterna att reglera möjligheten att själv tillhandahålla hamntjänster. Därför bör denna förordning endast omfatta hamntjänster som tillhandahålls mot ersättning.
 utgår
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  För att skapa en effektiv, säker och miljövänlig hamnförvaltning bör hamnledningen kunna kräva att hamntjänsteleverantörerna kan belägga att de uppfyller minimikraven för att utföra tjänsten på ett lämpligt sätt. Dessa minimikrav bör vara begränsade till vissa klart definierade villkor som rör operatörernas yrkeskvalifikationer, men också deras utbildning, och den utrustning som krävs. Vidare ska kraven vara öppet redovisade, icke-diskriminerande, objektiva och relevanta för tillhandahållandet av hamntjänster.
 (7)  För att skapa en effektiv, säker och miljövänlig hamnförvaltning bör hamnledningen kunna kräva att hamntjänsteleverantörerna kan belägga att de uppfyller minimikraven för att utföra tjänsten på ett lämpligt sätt. Dessa minimikrav bör vara begränsade till vissa klart definierade villkor som rör operatörernas yrkeskvalifikationer, den utrustning som krävs för att tillhandahålla den berörda hamntjänsten, tjänstens tillgänglighet och efterlevnad av sjösäkerhetskraven. För dessa minimikrav bör hänsyn även tas till miljömässiga krav, nationella arbetsrättsliga standarder och hamntjänsteleverantörens goda anseende.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Alla tjänsteleverantörer och framför allt de som är nya på marknaden bör kunna styrka sin förmåga att betjäna ett lägsta antal fartyg med sin egen personal och utrustning. Tjänsteleverantören bör tillämpa relevanta bestämmelser och regler, inklusive tillämpliga arbetsmarknadslagar och den berörda hamnens tillämpliga kollektivavtal och kvalitetskrav.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 7b (nytt)
(7b)  För att avgöra om en tjänsteleverantör har uppfyllt kravet på ett gott anseende bör medlemsstaten överväga om det finns berättigade skäl att betvivla det goda anseendet för hamntjänstleverantören, dess chef eller någon annan relevant person som medlemsstaten fastställer, såsom fällande domar eller straff i någon medlemsstat för allvarliga brott mot eller överträdelser av gällande unionsrätt eller nationell rätt, bl.a. på följande områden: social-, arbetsrätts-, arbetsmiljö-, hälso- och miljölagstiftning.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 7c (nytt)
(7c)  I överensstämmelse med rådets förordning (EEG) nr 3577/921a och domstolens dom av den 11 januari 2007 i mål C-251/04, kommissionen mot Republiken Grekland, enligt vilka det inte kan utläsas att bogsering kan likställas med transporttjänster till sjöss, är det av hänsyn till sjösäkerheten och miljöskyddet möjligt att i minimikraven fastställa att fartyg som används för bogsering eller förtöjning ska registreras i den medlemsstat där den berörda hamnen är belägen och föra den medlemsstatens flagg.
_______________
1aRådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) (EGT L 364, 12.12.1992, s. 7).
1bDomstolens dom av den 11 januari 2007 i mål C-251/04, Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland, C-251/04, ECLI:EU:C:2007:5.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Eftersom hamnar är geografiskt avgränsade områden, kan marknadstillträdet i vissa fall inskränkas, särskilt vid utrymmesbrist eller utnyttjande av ett utrymme som är reserverat för en viss typ av verksamhet, dock på villkor att denna inskränkning överensstämmer med en officiell hamnutvecklingsplan, i vilken användningen av utrymmet är planlagd på ett transparent sätt och i enlighet med nationella bestämmelser, exempelvis stads- och samhällsplanering.
 utgår
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)  Unionens hamnsystem är mycket varierande och omfattar många olika modeller för hur hamntjänsterna organiseras. Det skulle därför inte vara lämpligt att tillämpa endast ett system. Hamnledningen eller den behöriga myndigheten bör kunna begränsa antalet hamntjänsteleverantörer, om omständigheterna kräver en sådan begränsning.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Varje avsikt att begränsa antalet hamntjänsteleverantörer bör av den behöriga myndigheten offentliggöras på förhand och vara väl motiverad, i syfte att ge de berörda parterna möjlighet att yttra sig. Kriterierna för begränsning bör vara objektiva, öppna och icke-diskriminerande.
 (11)  Varje avsikt att begränsa antalet hamntjänsteleverantörer bör av hamnledningen eller den behöriga myndigheten offentliggöras på förhand. Kriterierna för begränsning bör vara objektiva, öppna och icke-diskriminerande.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  För att garantera öppenhet och insyn bör förfarandet för att välja ut hamntjänstleverantörerna och resultatet av detta förfarande offentliggöras och berörda parter ges fullständig dokumentation.
 (12)  Förfarandet för att välja hamntjänsteleverantörer och resultatet av detta förfarande bör offentliggöras och bör vara icke-diskriminerande, öppet och tillgängligt för alla berörda parter.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Förfarandet för att välja ut hamntjänsteleverantörer när antalet leverantörer är begränsat bör följa de principer och tillvägagångssätt som fastställs i direktiv ../../... [koncession]7, också tröskelvärdet och metoden för att bestämma värdet av kontrakten liksom definitionen av väsentliga ändringar och faktorer som rör kontraktets löptid.
 utgår
__________________
7 Förslag till direktiv om tilldelning av koncessioner, KOM(2011) 897 slutlig
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  Kommissionen har i sitt tolkningsmeddelande av den 1 augusti 2006 om den gemenskapsrätt som är tillämplig på tilldelningen av kontrakt som inte eller enbart delvis omfattas av upphandlingsdirektiven1 gett tydliga ramar för urvalsförfaranden som inte omfattas av upphandlingsdirektivens tillämpningsområde och inte tilldelas i form av koncessioner.
______________________
1 EUT C 179, 1.8.2006, s. 2.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  En tillämpning av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster för att begränsa antalet hamntjänsteleverantörer är motiverat endast om det är ett allmänintresse att säkerställa tillgången till hamntjänsten för alla användare, tillgängligheten till hamntjänsten året om eller mer överkomliga priser på hamntjänster för en viss kategori av användare.
 (14)  En tillämpning av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster för att begränsa antalet hamntjänsteleverantörer är motiverat endast om det är ett allmänintresse att säkerställa tillgången till hamntjänsten för alla användare, tillgängligheten till hamntjänsten året om, mer överkomliga priser på hamntjänster för en viss kategori av användare eller en säker eller miljömässigt hållbar hamnverksamhet.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  De behöriga myndigheter som utsetts i en medlemsstat bör ha valfriheten att själva fatta beslut om skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga hamntjänster eller att anförtro en intern operatör med utförandet av sådana tjänster. Ifall en behörig myndighet beslutar sig för att själv tillhandahålla tjänsten, kan detta innebära att tjänsten utförs av anställda vid den berörda myndigheten eller operatörer som förordnats av myndigheten. Om sådana begränsningar tillämpas i samtliga TEN-T-hamnar på en medlemsstats territorium ska kommissionen informeras. Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat väljer denna lösning, bör den interna operatörens tillhandahållande av hamntjänster inskränkas till den eller de hamnar som dessa interna operatörer utsetts till. I sådana fall bör dessutom de hamnavgifter som tas ut av en sådan operatör underkastas kontroll av det oberoende tillsynsorganet.
 (18)  Hamnledningen eller de behöriga myndigheter som utsetts i en medlemsstat bör ha valfriheten att själva fatta beslut om att tillhandahålla hamntjänster eller att anförtro en intern operatör med utförandet av sådana tjänster. Ifall en behörig myndighet beslutar sig för att själv tillhandahålla tjänsten, kan detta innebära att tjänsten utförs av anställda vid den berörda myndigheten eller operatörer som förordnats av myndigheten. Om sådana begränsningar tillämpas i samtliga TEN-T-kusthamnar på en medlemsstats territorium ska kommissionen informeras. Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat tillhandahåller en hamntjänst inom ramen för den allmännyttiga skyldigheten, bör den interna operatörens tillhandahållande av hamntjänster inskränkas till den eller de hamnar som dessa interna operatörer utsetts till. I sådana fall bör dessutom de hamnavgifter som tas ut av en sådan operatör underkastas oberoende tillsyn.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Medlemsstaterna bör behålla befogenheten att garantera personalen i de företag som utför hamntjänster en adekvat socialförsäkringsnivå. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av socialförsäkrings- och arbetsrättsreglerna i medlemsstaterna. Vid en begränsning av antalet hamntjänsteleverantörer till följd av att undertecknandet av ett hamntjänstekontrakt kan leda till byte av tjänsteleverantör, bör de behöriga myndigheterna kunna kräva att den tjänsteleverantör som valts ut tillämpar bestämmelserna i rådets direktiv 2001/23/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter.
 (19)  Medlemsstaterna bör behålla befogenheten att garantera personalen i de företag som utför hamntjänster en adekvat socialförsäkringsnivå. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av socialförsäkrings- och arbetsrättsreglerna i medlemsstaterna och bör respektera artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Om undertecknandet av ett hamntjänstekontrakt kan leda till byte av tjänsteleverantör, bör den behöriga myndigheten vid överföring av personal kräva att den tjänsteleverantör som valts ut tillämpar bestämmelserna i rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter.
__________________
 __________________
11 EUT L 82, 22.3.2001, s. 16.
 11 EUT L 82, 22.3.2001, s. 16.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)  När det gäller hamntjänster, som är en ytterst komplex och konkurrenskraftig sektor, är de nyanställdas utbildning och personalens livslånga lärande en avgörande faktor för hamnarbetarnas hälsa och säkerhet, tjänsternas kvalitet samt EU-hamnarnas konkurrenskraft. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att alla arbetstagare i hamnsektorn ska få relevant utbildning. Kommittén för dialog mellan hamnsektorns arbetsmarknadsparter på EU-nivå bör kunna utarbeta riktlinjer för utbildningskrav för att säkerställa en hög utbildningsnivå för hamnarbetare i syfte att minimera olycksrisken och tillgodose sektorns framtida behov mot bakgrund av tekniska och logistiska förändringar som införts på grund av kundernas efterfrågan.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 19b (nytt)
(19b)  Den europeiska hamnsektorn står inför ett antal utmaningar som kan påverka både konkurrenskraften och den sociala dimensionen. Utmaningarna omfattar bl.a. följande: den kontinuerligt ökande fartygsstorleken, konkurrensen från hamnar utanför EU, ökande marknadskraft på grund av allianser mellan rederier, behovet av att i god tid förhandla om nya arbetsmönster och tillhandahålla lämplig utbildning för tekniska innovationer samt minska de sociala konsekvenserna av dessa, de ökande volymerna som i allt högre grad grupperas, bristen på tillräckliga investeringar i infrastrukturer i inlandet, avlägsnandet av administrativa hinder för den inre marknaden, det föränderliga energilandskapet och de växande samhälleliga och miljömässiga påfrestningarna. Medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter bör ta itu med dessa utmaningar och vidta åtgärder i syfte att säkerställa både sektorns konkurrenskraft och förhindra otrygga arbetsförhållanden i hamnarna, trots den varierande efterfrågan på hamnarbetare.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 19c (nytt)
(19c)  Kommissionen och medlemsstaterna bör stödja samtliga modeller för att organisera hamnarbetet som tryggar kvalitetsjobb och säkra arbetsvillkor. Eventuella nödvändiga anpassningar bör endast stödjas genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, och kommissionen bör ta vederbörlig hänsyn till resultaten av dessa förhandlingar.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 19d (nytt)
(19d)  Automatisering och tekniska innovationer erbjuder en möjlighet att åstadkomma förbättringar i hamnarnas effektivitet och säkerhet. Före införandet av betydande förändringar bör arbetsgivarna och hamnarbetarnas fackföreningar samarbeta för att garantera den utbildning och omskolning som krävs och för att hitta gemensamma lösningar för att minska den negativa inverkan som denna utveckling kan få på arbetsmiljö och anställbarhet.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  I många hamnar beviljas leverantörer av lasthanterings- och passagerartjänster marknadstillträdet genom offentliga koncessionskontrakt. Denna typ av kontrakt kommer att omfattas av direktiv…/... [koncessioner]. Följaktligen bör kapitel II i denna förordning inte gälla tillhandahållande av lasthanterings- och passagerartjänster, men det bör ändå fortfarande stå medlemsstaterna fritt att fatta beslut om tillämpningen av reglerna i detta kapitel på dessa två typer av tjänster. För andra typer av kontrakt som används av myndigheter för att bevilja tillträde till marknaden för lasthanterings- och passagerartjänster, har Europeiska unionens domstol bekräftat att de behöriga myndigheterna är bundna av principerna om öppenhet och icke-diskriminering när dessa kontrakt sluts. Dessa principer är till fullo tillämpliga på hamntjänster.
 (20)  Kapitel II i denna förordning bör inte gälla tillhandahållande av lasthanterings- och passagerartjänster. För andra typer av kontrakt än offentliga koncessionskontrakt som används av myndigheter för att bevilja tillträde till marknaden för lasthanterings- och passagerartjänster, har Europeiska unionens domstol bekräftat att de behöriga myndigheterna är bundna av principerna om öppenhet och icke-diskriminering när dessa kontrakt sluts. Dessa principer är till fullo tillämpliga på hamntjänster.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 20a (nytt)
(20a)  Enligt Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) resolution A.960 kräver varje lotsområde utvecklad specialistkunskap och lokalkännedom från lotsens sida. Eftersom IMO anser att lotsning bör förvaltas regionalt eller lokalt bör lotsning inte omfattas av kapitel II i denna förordning.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 21a (nytt)
(21a)  Enligt mekanismen Ett sammanlänkat Europa ska hamnarna i det transeuropeiska nätet kunna få EU-stöd under pågående period 2014–2020. Kommissionen avser för övrigt att fastställa en ny ram om statligt stöd till hamnar, och eftersom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU1a även fastställer en ny lagstiftningsram om tilldelning av koncessioner som också påverkar hamntjänster som tillhandahålls genom koncession, behöver strikta bestämmelser om att de finansiella flödena ska vara öppna införas i denna förordning för att undvika uppkomsten av illojal konkurrens eller dumpning mellan unionens hamnar.
_______________
1aEuropaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Det är nödvändigt att ledningen för en hamn som erhåller offentlig finansiering åläggs att föra räkenskaper som skiljer på den verksamhet som den bedriver i egenskap av hamnledning och den som är konkurrensutsatt, för att därigenom garantera lika konkurrensvillkor, skapa insyn i tilldelningen och användningen av offentliga medel och undvika marknadssnedvridning. Under alla omständigheter måste reglerna om statligt stöd följas.
 (22)  Det är nödvändigt att ledningen för en hamn som erhåller offentlig finansiering åläggs att föra räkenskaper som skiljer på den offentligt finansierade verksamhet som den bedriver i egenskap av hamnledning och den som är konkurrensutsatt, för att därigenom garantera lika konkurrensvillkor, skapa insyn i tilldelningen och användningen av offentliga medel och undvika marknadssnedvridning. Under alla omständigheter måste reglerna om statligt stöd följas.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)
(22a)  Kusthamnar med en omsättning under tröskelvärdet i kommissionens direktiv 2006/111/EG bör uppfylla de krav på insyn som anges i artikel 12 i denna förordning på ett proportionellt sätt, utan att för den skull omfattas av en oproportionell administrativ börda.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 22b (nytt)
(22b)  Kommissionen bör för att säkerställa rättvis konkurrens och minska den administrativa bördan skriftligen klargöra begreppet statligt stöd i fråga om finansiering av hamninfrastruktur, med beaktande av att allmän tillträdes- och försvarsinfrastruktur, till sjöss eller på land, som är tillgänglig för alla potentiella användare på lika och icke-diskriminerande villkor, och infrastruktur i samband med tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, är av icke-kommersiell karaktär eftersom deras mål företrädesvis är av offentlig karaktär. Sådan infrastruktur omfattas av statens ansvar att tillgodose befolkningens allmänna behov.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 22c (nytt)
(22c)  Kommissionen bör dessutom, i god tid och i samråd med sektorn, fastställa vilka offentliga investeringar i hamninfrastruktur som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (allmänna gruppundantagsförordningen)1a.
_________________
1aKommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Hamnavgifter som tas ut av hamntjänsteleverantörer som inte har utsetts enligt ett öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande medför en större risk för prismissbruk på grund av deras monopol- eller oligopolställning och det faktum att deras marknad inte är konkurrensutsatt. Samma sak gäller avgifter som tas ut av operatörer i den mening som avses i denna förordning. I avsaknad av rättvisa marknadsmekanismer bör förfaranden införas för att se till att de avgifter som tas ut för dessa tjänster avspeglar de normala villkoren på den berörda marknaden och att de fastställs på ett öppet och icke-diskriminerande sätt.
 (23)  Hamnavgifter som tas ut av hamntjänsteleverantörer som inte har utsetts enligt ett öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande samt avgifter som tas ut av leverantörer av lotsningstjänster som inte är konkurrensutsatta medför en större risk för prismissbruk. I avsaknad av rättvisa marknadsmekanismer bör förfaranden införas för att se till att de avgifter som tas ut för dessa tjänster inte är oproportionella i förhållande till den tillhandahållna tjänstens ekonomiska värde och att de fastställs på ett öppet och icke-diskriminerande sätt.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  För att hamninfrastrukturavgifterna ska kunna fungera effektivt, bör avgifterna i varje enskild hamn fastställas på ett öppet och självständigt sätt i enlighet med hamnens egna affärs- och investeringsstrategi.
 (24)  Hamnledningens roll är bland annat att underlätta handel och agera som mellanhand mellan regional industri och transportoperatörer. Av effektivitetsskäl bör avgifterna i varje enskild hamn därför fastställas på ett öppet och självständigt sätt i enlighet med hamnens egna affärs- och investeringsstrategi.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Variationen i hamninfrastrukturavgifterna bör tillåtas för att främja närsjöfart och attrahera miljövänliga fartyg eller energi- och koldioxidsnåla transportmetoder, särskilt offshore- eller onshore-transporter, som är bättre än genomsnittet. Detta torde gynna såväl miljö- och klimatpolitiken som en hållbar utveckling av hamnarna och deras omgivning, särskilt genom att delvis begränsa miljöpåverkan från fartyg som anlöper och ligger i hamnen.
 (25)  Variationen i hamninfrastrukturavgifterna är ett viktigt verktyg för hamnledningen som bör tillåtas. Hamninfrastrukturavgifter kan variera för att till exempel främja närsjöfart och attrahera miljövänliga fartyg eller energi- och koldioxidsnåla transportmetoder, särskilt offshore- eller onshore-transporter, som är bättre än genomsnittet. Detta torde gynna såväl miljö- och klimatpolitiken som en hållbar utveckling av hamnarna och deras omgivning, särskilt genom att delvis begränsa miljöpåverkan från fartyg som anlöper och ligger i hamnen.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Lämpliga system bör finnas för att se till att de hamnanvändare som är skyldiga att betala avgift för hamninfrastruktur eller hamntjänster regelbundet kontaktas när hamninfrastruktur- eller hamnavgifterna fastställs eller ändras. Hamnledningen bör också regelbundet samråda med övriga berörda parter i viktiga frågor som rör en sund utveckling av hamnen, dess resultat och dess förmåga att attrahera och skapa ekonomisk verksamhet (t.ex. samordning av hamntjänster inom hamnområdet, effektiviteten i förbindelserna med inlandet och administrativa förfaranden i hamnarna).
 (26)  Det bör säkerställas att de hamnanvändare som är skyldiga att betala avgift för hamninfrastruktur eller hamntjänster regelbundet kontaktas när hamninfrastruktur- eller hamnavgifterna fastställs eller ändras. Hamnledningen bör också regelbundet samråda med övriga berörda parter i viktiga frågor som rör en sund utveckling av hamnen, dess resultat och dess förmåga att attrahera och skapa ekonomisk verksamhet (t.ex. samordning av hamntjänster inom hamnområdet, effektiviteten i förbindelserna med inlandet och administrativa förfaranden i hamnarna). Hamnledningen bör involvera privata investerare, som gör stora investeringar i hamnar, i hållbart samråd om hamnutvecklingsplaner.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  För att säkerställa en korrekt och verkningsfull tillämpning av denna förordning, bör ett oberoende tillsynsorgan, som kan vara ett redan befintligt organ, utses i varje medlemsstat.
 (27)  För att säkerställa att en självständig mekanism för klagomål finns på plats bör ett eller flera organ som utför oberoende tillsyn utses i varje medlemsstat. Det bör vara möjligt för redan befintliga organ, såsom konkurrensmyndigheter, domstolar, ministerier och departement inom ministerier, som inte har någon koppling till hamnledningen, att utses för detta ändamål.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  De olika oberoende tillsynsorganen bör utbyta information om sitt arbete och samarbeta för att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning.
 (28)  Vid gränsöverskridande tvister eller klagomål bör de olika organ som utför oberoende tillsyn samarbeta med varandra och utbyta information om sitt arbete.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 28a (nytt)
(28a)  Förhållandena mellan arbetsmarknadens parter i hamnarna har stor betydelse för hur hamnarna fungerar. Därför bör kommittén för dialog mellan hamnsektorns arbetsmarknadsparter på EU-nivå ge arbetsmarknadens parter en ram för att fastställa resultaten i fråga om arbetsorganisation och arbetsvillkor, såsom arbetsmiljö, utbildning och kvalifikationer, EU:s politik när det gäller bränslen med låg svavelhalt samt sektorns förmåga att locka till sig unga och kvinnor som arbetstagare.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  I syfte att komplettera och ändra vissa mindre väsentliga delar av denna förordning, och särskilt för att främja en enhetlig tillämpning av miljörelaterade avgifter, stärka den sammanlagda samstämmigheten mellan miljöavgifter samt för att säkerställa gemensamma avgiftsprinciper för att främja närsjöfarten, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och typer av insatser, enligt vilka infrastrukturavgifterna kan fastställas på olika sätt, samt gemensamma avgiftsprinciperna för hamninfrastruktur. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför nödvändiga samråd under sitt förberedande arbete, särskilt på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds till Europaparlamentet och rådet samtidigt, inom rimlig tid och på lämpligt sätt.
 utgår
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för lämpliga arrangemang för utbyte av information mellan oberoende tillsynsorgan. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter13.
 utgår
__________________
13 EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 30a (nytt)
(30a)  Kommissionen uppmanas att lägga fram ett lagstiftningsförslag om intyg om lotsdispens för att uppmuntra till användningen av dem i alla medlemsstater och därmed förbättra effektiviteten i hamnar, och framför allt att stimulera närsjöfarten när säkerhetsförhållandena så tillåter. De särskilda kraven för att utfärda sådana intyg ska fastställas av medlemsstaterna efter en riskbedömning och bör ta hänsyn till lokala förhållanden. Kraven bör vara öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Målet för denna förordning, som är att säkerställa en modernisering av hamntjänsterna och inrätta en lämplig ram för att locka nödvändiga investeringar till alla hamnar inom det transeuropeiska transportnätet, kan på grund av frågans europeiska dimension, hamnarnas och sjöfartssektorns internationella och gränsöverskridande natur inte i tillräcklig grad uppnås av medlemsstaterna själva. Lika konkurrensvillkor inom EU behövs därför, eftersom målet lättare kan uppnås på unionsnivå i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
 (31)  Målet för denna förordning, som är att säkerställa en ram för organisering av hamntjänsterna och inrätta en lämplig ram för att locka nödvändiga investeringar till alla kusthamnar inom det transeuropeiska transportnätet, kan på grund av frågans europeiska dimension, hamnarnas och sjöfartssektorns internationella och gränsöverskridande natur inte i tillräcklig grad uppnås av medlemsstaterna själva. Lika konkurrensvillkor inom EU behövs därför, eftersom målet lättare kan uppnås på unionsnivå i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. EU:s hamnar bör skyddas mot hamnar i tredjeländer som inte omfattas av de organisations- och driftskriterier som fastställs i denna förordning.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 31a (nytt)
(31a)  Förhållandet mellan arbetsmarknadens parter i hamnarna har stor betydelse för hamnarnas verksamhet och funktion. Därför bör EU:s branschvisa dialogkommitté för hamnar kunna erbjuda arbetsmarknadens parter en ram som gör det möjligt för dem att anta gemensamma resultat i sociala frågor som rör förhållandet mellan arbetsmarknadens parter i hamnarna. Kommissionen bör vid behov underlätta och stödja förhandlingarna samt tillhandahålla teknisk hjälp, samtidigt som arbetsmarknadsparternas självständighet respekteras. Parterna på EU:s arbetsmarknader bör ha möjlighet att rapportera eventuella framsteg, om de så önskar, så att kommissionen kan beakta resultaten när den rapporterar om effekterna av denna förordning.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led a
(a)  en tydlig ram för tillträde till marknaden för hamntjänster.
 (a)  en tydlig ram för organisering av hamntjänster.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led b
(b)  gemensamma regler för ledningsorgan eller hamntjänsteleverantörer med avseende på finansiell insyn och avgifter.
 (b)  gemensamma regler för ledningsorgan eller hamntjänsteleverantörer med avseende på finansiell insyn och avgifter som omfattas av denna förordning.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led c
(c)  muddring,
 utgår
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – stycke 2a (nytt)
Dessutom ska artikel 12.2 i denna förordning även tillämpas på muddring.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 3
3.  Denna förordning ska tillämpas på alla kusthamnar inom det transeuropeiska transportnätet, i enlighet med definitionen i bilaga I till förordning XXX [förordningen om TEN-T-riktlinjerna].
 3.  Denna förordning ska tillämpas på alla kusthamnar inom det transeuropeiska transportnätet, som förtecknas i bilaga II till förordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/20131a).
________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 3a (ny)
3a.  Denna förordning ska inte påverka de hamnstrukturer som respekterar principerna som anges i punkt 1 a och b.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 3b (ny)
3b.  Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa denna förordning på kusthamnar i det övergripande transeuropeiska transportnätet belägna i de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget. Om medlemsstaterna beslutar att inte tillämpa denna förordning på sådana kusthamnar, ska de anmäla beslutet till kommissionen.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2
2.  lasthanteringstjänster: organisation och hantering av last mellan fraktfartyget och land, oavsett om det gäller export, import eller transitering av lasten eller beredning, transport och tillfällig förvaring av lasten i den relevanta lasthanteringsterminalen och i direkt anknytning till transporten av lasten, men inte magasinering, undanskaffande, ompackning eller andra mervärdestjänster som rör den hanterade lasten.
 2.  lasthanteringstjänster: organisation och hantering av last mellan fraktfartyget och land, oavsett om det gäller export, import eller transitering av lasten eller beredning, surrning, lossning av surrning, stuvning, transport och tillfällig förvaring av lasten i den relevanta lasthanteringsterminalen och i direkt anknytning till transporten av lasten, men inte magasinering, undanskaffande, ompackning eller andra mervärdestjänster som rör den hanterade lasten, såvida inget annat fastställs av medlemsstaten.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2a (nytt)
2a.  behörig myndighet: ett offentligt eller privat organ som på lokala, regionala eller nationella myndigheters vägnar har rätt att i enlighet med nationella lagar eller andra instrument bedriva sådan verksamhet som rör organisation och förvaltning av hamnverksamhet, i samverkan med eller alternativt till hamnledningen.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 3
3.  muddring: avlägsnande av sand, sediment eller annat material från botten av en vattenväg till en hamn, så att fartyg kan anlöpa hamnen; muddring omfattar både det initiala avlägsnande (nymuddring) och underhållsmuddring, i syfte att hålla vattenvägen öppen.
 3.  muddring: avlägsnande av sand, sediment eller annat material från botten av en vattenväg till en hamn, så att fartyg kan anlöpa hamnen; muddring omfattar både det initiala avlägsnande (nymuddring) och underhållsmuddring i syfte att hålla vattenvägen öppen; det är inte en hamntjänst som erbjuds användarna.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 5
5.  hamnledning: ett offentligt eller privat organ vars uppgift, oavsett om den utförs i samband med annan verksamhet eller inte, är att i enlighet med nationella lagar eller förordningar administrera och sköta hamnens infrastruktur, hamntrafiken, samordningen och, i tillämpliga fall, kontrollen av den verksamhet som bedrivs av operatörerna i den berörda hamnen.
 5.  hamnledning: ett offentligt eller privat organ vars uppgift, oavsett om den utförs i samband med annan verksamhet eller inte, är att i enlighet med nationella lagar eller förordningar administrera och sköta hamnens infrastruktur och, i tillämpliga fall, samordningen utförandet, organiserandet eller kontrollen av den verksamhet som bedrivs av operatörerna i den berörda hamnen samt att administrera och sköta hamntrafiken och utvecklingen av hamnområdet.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 6
6.  förtöjning: de förtöjningstjänster som krävs när ett fartyg ligger för ankar eller på annat sätt är förtöjt vid kaj eller förankrat utmed vattenvägen till hamnen.
 6.  förtöjning: de säkra förtöjnings- och förflyttningstjänster som krävs för ett fartyg
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 8
8.  lotsning: vägledningstjänst för fartyg som utförs av lots eller lotsstation för att garantera att fartyget på ett säkert sätt kan anlöpa och avgå från hamnen via vattenvägen till hamnen.
 8.  lotsning: vägledningstjänst för fartyg som utförs av lots eller lotsstation för att garantera att fartyget via vattenvägen till hamnen på ett säkert sätt kan anlöpa och avgå från hamnen eller på ett säkert sätt kan navigera i hamnen.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9
9.  hamninfrastrukturavgift: en direkt eller indirekt avgift som tas ut till förmån för hamnledningen och som betalas av fartygsoperatörer eller lastägare för utnyttjande av de anläggningar och tjänster som gör att fartyg kan anlöpa och avgå från hamnen och de vattenvägar som leder in till de hamnarna, samt för tillgång till tjänster för hantering av passagerare och last.
 9.  hamninfrastrukturavgift: en direkt eller indirekt avgift som tas ut till förmån för hamnledningen och som betalas av fartygsoperatörer eller lastägare för utnyttjande av de infrastrukturer, anläggningar och tjänster som gör att fartyg kan anlöpa och avgå från hamnen och de vattenvägar som leder in till hamnen, om sådana vattenvägar omfattas av hamnledningens rättsliga behörighet, samt för tillgång till tjänster för hantering av passagerare och last, men som inte omfattar arrendeavgifter och avgifter med motsvarande verkan.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 12
12.  hamntjänstekontrakt: ett formellt och rättsligt bindande avtal mellan en hamntjänsteleverantör och en behörig myndighet, genom vilket myndigheten utser en hamntjänsteleverantör med ansvar för tillhandahållandet av hamntjänster efter ett förfarande för att begränsa antalet hamntjänsteleverantörer.
 12.  hamntjänstekontrakt: ett formellt och rättsligt bindande avtal mellan en hamntjänsteleverantör och hamnledningen eller en behörig myndighet, genom vilket hamnledningen eller den behöriga myndigheten utser en hamntjänsteleverantör med ansvar för tillhandahållandet av hamntjänster efter ett förfarande för att begränsa antalet hamntjänsteleverantörer.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 16
16.  kusthamn: land- och vattenområde som består av anläggningar och utrustning som i första hand möjliggör mottagande av fartyg, lastning och lossning av fartyg, lagring av varor, mottagande och leverans av varor, ombord- och landstigning av passagerare samt annan infrastruktur som är nödvändig för transportoperatörer inom hamnområdet.
 16.  kusthamn: det avgränsade land- och vattenområde som administreras av hamnledningen och som består av infrastruktur och anläggningar som i första hand möjliggör mottagande av fartyg, lastning och lossning av fartyg, lagring av varor, mottagande och leverans av varor, ombord- och landstigning av passagerare och personal.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 17
17.  bogsering: assistans till ett fartyg med bogserbåt som gör att fartyget på ett säkert sätt kan anlöpa eller avgå från hamn genom assisterad manövrering.
 17.  bogsering: assistans till ett fartyg med bogserbåt, varigenom fartyget på ett säkert sätt kan anlöpa eller avgå från hamn eller på ett säkert sätt kan navigera i hamnen genom assisterad manövrering.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 18
18.  vattenväg till hamn: vattenväg till hamnen från öppet hav, t.ex. hamninlopp, farleder, floder, kanaler och fjordar.
 18.  vattenväg till hamn: vattenväg till hamnen från öppet hav, t.ex. hamninlopp, farleder, floder, kanaler och fjordar, om en sådan vattenväg omfattas av hamnledningens rättsliga behörighet.
Ändring 62
Förslag till förordning
Kapitel II – rubriken
Marknadstillträde
 Organisering av hamntjänster
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 3
Artikel 3
 utgår
Friheten att tillhandahålla tjänster
1.  Friheten att tillhandahålla tjänster i kusthamnar som omfattas av denna förordning ska på de villkor som anges i detta kapitel tillämpas på hamntjänsteleverantörer som är etablerade inom unionen.
2.  Hamntjänsteleverantörerna ska ha tillträde till hamnanläggningar i den utsträckning som krävs för att de ska kunna bedriva sin verksamhet. Tillträdesvillkoren ska vara rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 3a (ny)
Artikel 3a
Friheten att organisera hamntjänster
1.  Med avseende på tillämpningen av denna förordning kan organiseringen av hamntjänsterna som omfattas av detta kapitel underkastas
(a)  minimikrav på hamntjänsteleverantörerna,
(b)  begränsning av antalet leverantörer,
(c)  skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster,
(d)  interna operatörer,
(e)  fritt och öppet tillträde till marknaden för hamntjänster.
2.  När de hamntjänster som avses i punkt 1 ska organiseras ska de villkor som fastställs i detta kapitel respekteras.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
1.  Hamnledningen får kräva att hamntjänsteleverantörerna uppfyller minimikraven för att utföra de aktuella hamntjänsterna.
 1.  Utan att det påverkar möjligheten att ålägga leverantörer allmännyttiga skyldigheter, såsom anges i artikel 8, får hamnledningen eller den behöriga myndigheten kräva att hamntjänsteleverantörerna, och deras underleverantörer, uppfyller minimikraven för att utföra de aktuella hamntjänsterna.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – inledningen
2.  Minimikraven i punkt 1 får, i förekommande fall, endast avse
 2.  Minimikraven i punkt 1 avser
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led b
(b)  den utrustning som behövs för att tillhandahålla de relevanta hamntjänsterna under normala och säkra omständigheter samt kapaciteten att hålla denna utrustning i lämpligt skick.
 (b)  den utrustning som behövs för att tillhandahålla de relevanta hamntjänsterna under normala, och säkra kontinuerliga omständigheter samt den tekniska och finansiella kapaciteten att hålla denna utrustning i erforderligt skick.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  hamntjänstens tillgänglighet utan avbrott vid samtliga kajplatser dygnet runt, året om för samtliga användare,
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led c
(c)  efterlevnaden av sjösäkerhetskraven och bestämmelserna om säkerhets- och skyddsåtgärder i hamnen och i fråga om tillträde till hamnområdet, anläggningarna och utrustningen samt personsäkerhet.
 (c)  efterlevnaden av sjösäkerhetskraven och bestämmelserna om säkerhets- och skyddsåtgärder i hamnen och i fråga om tillträde till hamnområdet, anläggningarna och utrustningen samt arbetstagarnas och övriga personers säkerhet.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)  efterlevnaden av den nationella social- och arbetsmarknadslagstiftningen i den medlemsstat där den berörda hamnen är belägen, samt villkoren i kollektivavtalen,
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led db (nytt)
(db)  hamntjänstleverantörens goda anseende, som medlemsstaten fastställt.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3a (ny)
3a.  Genomförandet av denna förordning får under inga omständigheter utgöra skäl för att sänka minimikraven för tillhandahållandet av sådana hamntjänster som redan åläggs av medlemsstaterna eller behöriga myndigheter.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4
4.  I de fall där minimikraven omfattar särskild lokalkännedom eller förtrogenhet med lokala förhållanden, ska hamnledningen, på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, se till att det finns tillfredsställande tillgång till relevant fortbildning, såvida inte sådan fortbildning garanteras av medlemsstaten.
 4.  I de fall där minimikraven omfattar särskild lokalkännedom eller förtrogenhet med lokala förhållanden, ska hamnledningen, på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, se till att det finns tillfredsställande tillgång till information.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5
5.  I de fall som anges i punkt 1 ska hamnledningen senast den 1 juli 2015 ha offentliggjort de minimikrav som avses i punkt 2 tillsammans med förfarandet för beviljande av rätten att tillhandahålla hamntjänster, eller, för minimikrav som är tillämpliga efter detta datum, minst tre månader före den dag då kraven blir tillämpliga. Hamntjänstleverantörer ska underrättas i förväg om varje förändring av kriterierna och förfarandet.
 5.  I de fall som anges i punkt 1 ska hamnledningen senast den...* ha offentliggjort de minimikrav som avses i punkt 2 tillsammans med förfarandet för beviljande av rätten att tillhandahålla hamntjänster, eller, för minimikrav som är tillämpliga efter detta datum, minst tre månader före den dag då kraven blir tillämpliga. Hamntjänstleverantörer ska underrättas i förväg om varje förändring av kriterierna och förfarandet.
__________________
* 24 månader efter denna förordnings ikraftträdande.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5a (ny)
5a.  För att säkerställa sjösäkerheten och miljöskyddet får medlemsstaten och den behöriga myndigheten kräva att fartyg som används för bogsering eller förtöjning registreras i den medlemsstat där den berörda hamnen är belägen och för den medlemsstatens flagg.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.  Hamnledningen ska behandla hamntjänsteleverantörer likvärdigt och förfara på ett öppet sätt.
 1.  Hamnledningen eller den behöriga myndigheten ska behandla hamntjänsteleverantörer likvärdigt och förfara på ett öppet, objektivt, icke-diskriminerande och proportionellt sätt.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
2.  Hamnledningen ska, inom en månad efter det att ansökan inkommit, bevilja eller förvägra en leverantör rätten att tillhandahålla hamntjänster enligt de minimikrav som fastställs i artikel 4. Varje avslag ska motiveras på grundval av objektiva, öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella kriterier.
 2.  Hamnledningen eller den behöriga myndigheten ska bevilja eller förvägra en leverantör rätten att tillhandahålla hamntjänster enligt de minimikrav som fastställs i artikel 4. Den ska göra detta inom rimlig tid, dock senast inom fyra månader efter det att ansökan och nödvändiga handlingar inkommit. Varje avslag ska motiveras på grundval av objektiva, öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella kriterier.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt -1 (ny)
-1.  I de fall som avses i artikel 9 i denna förordning, när hamnledningen inte är en upphandlande myndighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU ska denna artikel inte tillämpas.
________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – inledningen
1.  Genom undantag från artikel 3 får hamnledningen begränsa antalet leverantörer av en viss hamntjänst av ett eller flera av följande skäl:
 1.  Utan att det påverkar tillämpningen av de olika befintliga modellerna för att organisera hamntjänster får hamnledningen eller den behöriga myndigheten begränsa antalet leverantörer av en viss hamntjänst av ett eller flera av följande skäl:
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led a
(a)  Utrymmesbrist eller reserverad markanvändning, förutsatt att hamnledningen kan påvisa att marken utgör en del av hamnanläggningen som är avgörande för tillhandahållandet av hamntjänster och att begränsningen stämmer överens med den formella hamnutvecklingsplan som antagits av hamnledningen, och i tillämpliga fall eventuella andra behöriga myndigheter i enlighet med nationell lagstiftning.
 (a)  Utrymmesbrist eller reserverad markanvändning, förutsatt att hamnledningen kan påvisa att marken utgör en hamnanläggning som är avgörande för tillhandahållandet av hamntjänster och att begränsningen i tillämpliga fall stämmer överens med beslut eller planer som antagits av hamnledningen och, i tillämpliga fall, eventuella andra behöriga myndigheter i överensstämmelse med nationell lagstiftning.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa)  Bristen på vattenutrymme i de fall då vattenutrymmet utgör en väsentlig faktor för möjligheten att kunna tillhandahålla den berörda hamntjänsten på ett säkert och effektivt sätt.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led ab (nytt)
(ab)  Hamntrafiken är av sådan karaktär att den inte möjliggör att flera hamntjänsteleverantörer är verksamma i hamnen på ekonomiskt tillfredsställande villkor.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led ac (nytt)
(ac)  Behovet av att säkerställa tillhandahållandet av en säker eller miljömässigt hållbar hamnverksamhet.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 3a (ny)
3a.  Varje begränsning av hamntjänsteleverantörerna ska ske enligt ett urvalsförfarande som ska vara öppet för alla berörda parter, icke-diskriminerande och öppet. Hamnledningen ska förse alla berörda parter med alla nödvändiga uppgifter om hur man planerar att genomföra urvalsförfarandet, tidsfristen för ansökning samt alla relevanta tilldelningskriterier och krav. Tidsfristen för ansökning ska vara tillräckligt lång för att alla berörda parter ska kunna göra en meningsfull värdering och utarbeta sina ansökningar och under normala omständigheter ska minimifristen vara 30 dagar.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 4
4.  Om hamnledningen själv eller genom en i rättsligt hänseende fristående enhet under sin direkta eller indirekta kontroll utför hamntjänster, kan medlemsstaten anförtro beslutet om att begränsa antalet hamntjänsteleverantörer åt en myndighet som är oberoende av hamnledningen. Om medlemsstaten anförtror en sådan myndighet beslutet att begränsa antalet hamntjänsteleverantörer, får antalet leverantörer inte vara lägre än två.
 4.  Om hamnledningen själv eller genom en i rättsligt hänseende fristående enhet under sin direkta eller indirekta kontroll utför hamntjänster, ska medlemsstaten vidta nödvändiga åtgärder för att undvika intressekonflikter. I avsaknad av sådana åtgärder får antalet leverantörer inte vara lägre än två, såvida inte något av de skäl som anges i punkt 1 motiverar en begränsning till en enda leverantör.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 7
Artikel 7
 utgår
Förfarande för en begränsning av antalet hamntjänsteleverantörer
1.  Varje begränsning av antalet hamntjänsteleverantörer i enlighet med artikel 6 ska ske enligt ett urvalsförfarande som ska vara öppet för alla berörda parter, icke-diskriminerande och öppet.
2.  Om det beräknade värdet av hamntjänsten överskrider det tröskelvärde som fastställs i punkt 3, bör reglerna för tilldelningsförfarandet, rättssäkerhetsgarantierna och den maximala varaktigheten för koncessioner enligt direktiv…/… [koncession] tillämpas.
3.  Tröskelvärdet och metoden för at beräkna värdet av hamntjänsterna ska dock vara de som framgår av de relevanta och tillämpliga bestämmelserna i direktiv …/… [koncession].
4.  Den eller de utvalda leverantörerna och hamnledningen ska sluta ett hamntjänstekontrakt.
5.  Vid tillämpningen av denna förordning ska varje väsentlig ändring i den mening som avses i direktiv.../... [koncession] av bestämmelserna i ett hamntjänstekontrakt under löptiden anses utgöra ett nytt hamntjänstekontrakt, och kräver därför ett nytt förfarande av det slag som avses i punkt 2.
6.  Punkterna 1–5 i denna artikel ska inte tillämpas i de fall som avses i artikel 9.
7.  Denna förordning påverkar inte tillämpningen av direktiv.../... [koncession]15, direktiv…/… [allmänna tjänster]16 och direktiv.../... [offentlig upphandling]17.
__________________
15 Förslag till direktiv om tilldelning av koncessioner, KOM(2011) 897 slutlig
16 Förslag till direktiv om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster KOM(2011) 895 slutlig)
17 Förslag till direktiv om offentlig upphandling, KOM(2011) 896 slutlig)
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – inledningen
1.  Medlemsstaterna får fatta beslut om att ålägga leverantörer allmännyttiga skyldigheter med koppling till hamntjänster för att säkerställa att
 1.  Medlemsstaterna ska utse den behöriga myndigheten inom deras territorium som ska utgöra hamnens ledning och som har befogenhet att ålägga leverantörer allmännyttiga skyldigheter med koppling till hamntjänster för att säkerställa åtminstone ett av följande villkor
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – led b
(b)  samtliga användare har tillgång till tjänsten, och
 (b)  samtliga användare har tillgång till tjänsten, i förekommande fall på lika villkor, och
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  hamnverksamhetens säkerhet eller miljömässiga hållbarhet,
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – led cb (nytt)
(cb)  tillhandahållande av lämpliga transporttjänster åt allmänheten och territoriell sammanhållning,
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter inom sitt territorium med ansvar för att ålägga leverantörer sådana allmännyttiga skyldigheter. Hamnledningen kan vara den behöriga myndigheten.
 utgår
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4
4.  När den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med punkt 3 är en annan än hamnledningen, ska den behöriga myndigheten utöva de befogenheter som fastställs i artiklarna 6 och 7 om begränsning av antalet hamntjänsteleverantörer med utgångspunkt i den allmännyttiga skyldigheten.
 4.  När den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1 i denna artikel är en annan än hamnledningen, ska den behöriga myndigheten utöva de befogenheter som fastställs i artikel 6 om begränsning av antalet hamntjänsteleverantörer med utgångspunkt i den allmännyttiga skyldigheten.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 5
5.  Om en behörig myndighet fattar beslut om att i en medlemsstat införa allmännyttiga skyldigheter i alla kusthamnar som omfattas av denna förordning, ska den anmäla dessa skyldigheter till kommissionen.
 5.  Om en medlemsstat fattar beslut om att i en medlemsstat införa allmännyttiga skyldigheter i alla kusthamnar som omfattas av denna förordning, ska den anmäla dessa skyldigheter till kommissionen.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 6
6.  Vid en störning i hamntjänster som omfattas av en allmännyttig skyldighet eller när det föreligger en överhängande risk för sådan störning, får den behöriga myndigheten vidta nödåtgärder. Nödåtgärden kan bestå i en direkttilldelning så att tjänsterna åläggs en annan leverantör under en period av högst ett år. Under den perioden ska den behöriga myndigheten antingen inleda ett nytt förfarande för att välja en hamntjänsteleverantör i enlighet med artikel 7 eller tillämpa artikel 9.
 6.  Vid en störning i hamntjänster som omfattas av en allmännyttig skyldighet eller när det föreligger en överhängande risk för sådan störning, får den behöriga myndigheten vidta nödåtgärder. Nödåtgärden kan bestå i en direkttilldelning så att tjänsterna åläggs en annan leverantör under en period av högst ett år. Under den perioden ska den behöriga myndigheten antingen inleda ett nytt förfarande för att välja en hamntjänsteleverantör eller tillämpa artikel 9. Kollektiva stridsåtgärder som vidtas i enlighet med nationell lagstiftning i respektive medlemsstat och/eller gällande avtal mellan arbetsmarknadens parter ska inte anses vara en störning av hamntjänster som kan föranleda nödåtgärder.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  I de fall som avses i artikel 6.1 b kan den behöriga myndigheten fatta beslut om att tillhandahålla en hamntjänst inom ramen för själva den allmännyttiga skyldigheten eller att ställa detta krav direkt på en i rättsligt hänseende fristående enhet, över vilken den utövar kontroll på ett liknande sätt som över sina egna avdelningar. I fall som detta ska hamntjänsteleverantören, med avseende på denna förordning, betraktas som en intern operatör.
 1.  Hamnledningen eller den behöriga myndigheten kan fatta beslut om att tillhandahålla en hamntjänst själv eller genom en i rättsligt hänseende fristående enhet, över vilken den utövar kontroll på ett liknande sätt som över sina egna avdelningar, under förutsättning att artikel 4 tillämpas i lika grad på alla leverantörer som tillhandahåller den berörda tjänsten. I fall som detta ska hamntjänsteleverantören, med avseende på denna förordning, betraktas som en intern operatör.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2
2.  Den behöriga myndigheten ska anses utöva kontroll över en i rättsligt hänseende fristående enhet på ett liknande sätt som över sina egna avdelningar endast om myndigheten utövar ett avgörande inflytande i fråga om den juridiska personens strategiska mål och betydelsefulla beslut.
 2.  Hamnledningen eller den behöriga myndigheten ska anses utöva kontroll över en i rättsligt hänseende fristående enhet på ett liknande sätt som över sina egna avdelningar endast om hamnledningen eller myndigheten utövar ett avgörande inflytande i fråga om den berörda juridiska personens strategiska mål och betydelsefulla beslut.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3
3.  Den interna operatören får utföra den tilldelade hamntjänsten endast i de hamnar som omfattas av tillståndet att tillhandahålla hamntjänster.
 3.  I de fall som anges i artikel 8 får den interna operatören utföra den tilldelade hamntjänsten endast i de hamnar som omfattas av tillståndet att tillhandahålla hamntjänster.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2
2.  Utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning och unionslagstiftning, inklusive kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, får hamnledningen begära att den hamntjänsteleverantör som utsetts i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 7 – om denne leverantör är en annan än den tidigare hamntjänsteleverantören – tillförsäkrar den personal som varit anställd av den tidigare hamntjänsteleverantören samma rättigheter som skulle ha gällt om det varit fråga om en överlåtelse enligt direktiv 2001/23/EG.
 2.  Utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning och unionslagstiftning, inklusive representativa kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, ska den behöriga myndigheten begära att den hamntjänsteleverantör som har utsetts tillförsäkrar personalen sådana arbetsförhållanden som grundar sig på bindande nationella, regionala eller lokala sociala normer. Vid överföring av personal till följd av byte av tjänsteleverantör ska den personal som varit anställd av den tidigare hamntjänsteleverantören tillförsäkras samma rättigheter som skulle ha gällt om det varit fråga om en överlåtelse enligt direktiv 2001/23/EG.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3
3.  Om hamnledningarna kräver att hamntjänsteleverantörer följer vissa socialskyddsnormer när det gäller tillhandahållandet av relevanta hamntjänster, ska anbudshandlingarna och hamntjänstekontrakten innehålla dels en förteckning över den berörda personalen, dels klara och tydliga uppgifter om deras avtalsenliga rättigheter och de villkor på vilka arbetstagarna kommer att kopplas till hamntjänsterna.
 3.  Hamnledningarna eller den behöriga myndigheten ska kräva att alla hamntjänsteleverantörer följer alla socialskydds- och arbetsnormer i enlighet med unionsrätten och/eller nationell rätt inklusive tillämpliga kollektivavtal i enlighet med nationella seder och bruk. Om det i samband med tillhandahållandet av relevanta hamntjänster sker en överföring av personal ska anbudshandlingarna och hamntjänstekontrakten innehålla dels en förteckning över den berörda personalen, dels klara och tydliga uppgifter om deras avtalsenliga rättigheter och de villkor på vilka arbetstagarna kommer att kopplas till hamntjänsterna.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Utbildning och arbetstagarskydd
1.  Arbetsgivaren ska se till att de anställda erhåller nödvändig utbildning för att få goda kunskaper om hur deras arbete bedrivs och så att de har rätt utbildning för att möta de risker som arbetet kan medföra.
2.  Med full respekt för självständigheten för arbetsmarknadens parter uppmanas EU:s branschvisa dialogkommitté för hamnar att utveckla riktlinjer för utbildningskrav för att förhindra olyckor och säkerställa säkrast tänkbara arbetsmiljö för anställda. Sådana utbildningskrav ska regelbundet uppdateras för att fortlöpande minska förekomsten av olyckor på arbetsplatsen.
3.  Arbetsmarknadens parter ska utforma modeller som säkerställer en balans mellan å ena sidan variationerna i efterfrågan på hamnarbete och den flexibilitet som krävs i hamnarnas verksamhet och å andra sidan arbetstagarnas behov av fortsatt anställning och anställningsskydd.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 11
Detta kapitel och övergångsbestämmelserna i artikel 24 ska inte tillämpas på lasthanterings- och passagerartjänster.
 Detta kapitel, med undantag av artikel 10a, och övergångsbestämmelserna i artikel 24 ska inte tillämpas på lasthanterings-, passagerar- och lotstjänster.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – inledningen
2.  Om den hamnledning som erhåller offentliga medel själv tillhandahåller hamntjänster, ska den föra separata räkenskaper över hamntjänsteverksamhet på ett sådant sätt att
 2.  Om den hamnledning som erhåller offentliga medel själv tillhandahåller hamntjänster eller muddring, ska räkenskaperna för den verksamhet eller investering som finansieras med offentliga medel hållas separata från räkenskaperna för övrig verksamhet, på ett sådant sätt att
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Om en hamnledning eller en sammanslutning av hamnar själv utför muddring och mottar offentliga medel för denna verksamhet får den inte utföra muddring i andra medlemsstater.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3
3.  De offentliga medel som avses i punkt 1 ska omfatta aktiekapital eller kapital av liknande art som aktiekapital, icke återbetalningspliktigt eller endast under vissa omständigheter återbetalningspliktigt stöd, beviljande av lån (däribland överdragningsrätter och förskott på kapitaltillskott), garantier som hamnledningen beviljats av behöriga myndigheter, utbetalad utdelning och balanserade vinstmedel eller andra former av offentligt ekonomiskt stöd.
 3.  De offentliga medel som avses i punkt 1 ska omfatta aktiekapital eller kapital av liknande art som aktiekapital, icke återbetalningspliktigt eller endast under vissa omständigheter återbetalningspliktigt stöd, beviljande av lån (däribland överdragningsrätter och förskott på kapitaltillskott), garantier som hamnledningen beviljats av behöriga myndigheter eller andra former av offentligt ekonomiskt stöd.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4
4.  Hamnledningen ska förvara uppgifterna om de finansiella förbindelser som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel på ett sådant sätt att kommissionen och det behöriga oberoende tillsynsorgan som avses i artikel 17 kan få tillgång till dem under fem år efter utgången av det räkenskapsår som uppgifterna avser.
 4.  Hamnledningen ska förvara uppgifterna om de finansiella förbindelser som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel på ett sådant sätt att kommissionen och det organ som har utsetts i enlighet med artikel 17 kan få tillgång till dem under fem år efter utgången av det räkenskapsår som uppgifterna avser.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 5
5.  Hamnledningen ska, på begäran, förse kommissionen och det behöriga oberoende tillsynsorganet med eventuella ytterligare uppgifter som anses nödvändiga för att kunna genomföra en ingående granskning av de uppgifter som tillhandahållits och bedöma efterlevnaden av denna förordning. Uppgifterna ska översändas inom två månader från dagen för begäran.
 5.  Hamnledningen ska vid ett formellt klagomål och på begäran förse kommissionen och det organ som har utsetts i enlighet med artikel 17 med eventuella ytterligare uppgifter som anses nödvändiga för att kunna genomföra en ingående granskning av de uppgifter som tillhandahållits och bedöma efterlevnaden av denna förordning. Uppgifterna ska översändas inom två månader från dagen för begäran.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 7a (ny)
7a.  Medlemsstaterna får besluta att punkt 2 i denna artikel inte ska tillämpas på de av deras hamnar inom det övergripande nätet som inte uppfyller kriterierna i artikel 20.2 a eller b i förordning (EU) nr 1315/2013 i händelse av oproportionella administrativa bördor, förutsatt att alla offentliga medel som har erhållits samt användningen av dessa medel för tillhandahållande av hamntjänster förblir fullt transparenta i räkenskapssystemet. Om medlemsstaterna beslutar detta ska de informera kommissionen innan beslutet träder i kraft.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1
1.  Avgifterna för tjänster som tillhandahålls av en intern operatör i den mening som avses i artikel 9 och de avgifter som tas ut av hamntjänstleverantörer som – i fall av ett begränsat antal operatörer – inte utsetts genom öppna, transparenta och icke-diskriminerande förfaranden, ska fastställas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Dessa avgifter ska återspegla villkoren på en relevant konkurrensutsatt marknad och inte vara oproportionerliga i förhållande till den tillhandahållna tjänstens ekonomiska värde.
 1.  Avgifterna för tjänster som tillhandahålls av en intern operatör med en allmännyttig skyldighet, avgifterna för lotstjänster som inte är konkurrensutsatta och de avgifter som tas ut av hamntjänsteleverantörer enligt den mening som avses i artikel 6.1 b ska fastställas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Dessa avgifter ska i så hög grad som möjligt återspegla villkoren på en relevant konkurrensutsatt marknad och inte vara oproportionerliga i förhållande till den tillhandahållna tjänstens ekonomiska värde.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3
3.  Hamntjänsteleverantören ska på begäran av det behöriga oberoende tillsynsorgan som avses i artikel 17 tillhandahålla uppgifter om beräkningsgrunden för att fastställa strukturen och nivån på de hamnavgifter som omfattas av tillämpningen av punkt 1 i denna artikel. Uppgifterna ska även omfatta metoden för fastställande av hamnavgifter med beaktande av de anläggningar och tjänster som dessa hamnavgifter hänför sig till.
 3.  Hamntjänsteleverantören ska vid ett formellt klagomål eller på begäran förse det organ som har utsetts i enlighet med artikel 17 med uppgifter om beräkningsgrunden för att fastställa strukturen och nivån på de hamnavgifter som omfattas av tillämpningen av punkt 1 i denna artikel. Uppgifterna ska även omfatta metoden för fastställande av hamnavgifter med beaktande av de anläggningar och tjänster som dessa hamnavgifter hänför sig till.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  För att bidra till ett effektivt system för infrastrukturavgifter, ska infrastrukturavgiftens struktur och omfattning fastställas av hamnledningen på ett oberoende sätt i enlighet med dess egen affärsstrategi och investeringsplan samt återspegla konkurrensvillkoren på den berörda marknaden och stå i samklang med reglerna om statligt stöd.
 3.  För att bidra till ett effektivt system för infrastrukturavgifter, ska infrastrukturavgiftens struktur och omfattning fastställas av hamnledningen på ett oberoende sätt i enlighet med dess egen affärsstrategi och investeringsplan samt stå i samklang med reglerna om statligt stöd och konkurrensreglerna.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 4
4.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 kan infrastrukturavgifterna variera antingen utifrån affärsmetoder som bygger på användningsfrekvens, främjandet av en effektivare användning av hamninfrastrukturen, närsjöfarten eller omfattningen av transporternas miljö-, energi- eller koldioxidvinster. De kriterier som tillämpas på sådana variationer ska vara relevanta, objektiva, öppna och icke-diskriminerande samt med vederbörlig efterlevnad av konkurrensreglerna. Dessa variationer måste särskilt kunna utnyttjas av samtliga berörda hamntjänsteanvändare och på lika villkor.
 4.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 kan infrastrukturavgifterna variera i enlighet med hamnens ekonomiska strategi och hamnens politik för fysisk planering, bland annat med avseende på vissa kategorier av användare, eller i syfte att främja en effektivare användning av hamninfrastrukturen, närsjöfarten eller omfattningen av transporternas miljö-, energi- eller koldioxidvinster. De kriterier som tillämpas på sådana variationer ska vara rättvisa, icke-diskriminerande vad gäller nationalitet samt följa reglerna för statligt stöd och konkurrensreglerna. Hamnledning får ta hänsyn till externa kostnader när den fastställer avgifter. Hamnledningen får variera infrastrukturavgifterna i överensstämmelse med handelsbruk.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 5
5.  Kommissionen ska ges befogenhet att, vid behov, anta delegerade akter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 21 om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och typer av insatser, enligt vilka infrastrukturavgifterna kan variera samt gemensamma avgiftsprinciper för hamninfrastrukturavgifter.
 utgår
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6
6.  Hamnledningen ska underrätta hamnanvändarna och företrädarna för eller sammanslutningarna av hamnanvändare om den struktur och de kriterier som tillämpas för att fastställa hamninfrastrukturavgifternas belopp, inklusive de totala kostnader och intäkter som ligger till grund för att fastställa hamninfrastrukturavgifternas struktur och nivå. Den ska senast tre månader i förväg informera hamninfrastrukturanvändarna om eventuella förändringar av hamninfrastrukturavgifternas omfattning, struktur eller kriterier för att fastställa sådana avgifter.
 6.  Hamnledningen ska på ett öppet sätt underrätta hamnanvändarna och företrädarna för eller sammanslutningarna av hamnanvändare om den struktur och de kriterier som tillämpas för att fastställa hamninfrastrukturavgifternas belopp. Den ska senast tre månader i förväg informera hamninfrastrukturanvändarna om eventuella förändringar av hamninfrastrukturavgifternas omfattning, struktur eller kriterier för att fastställa sådana avgifter. Hamnledningen ska inte behöva redovisa skillnader i avgifterna som är resultat av individuella förhandlingar.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 7
7.  Hamnledningen ska, på begäran, förse det behöriga oberoende tillsynsorganet och kommissionen med de uppgifter som avses i punkt 4 och de ingående kostnads- och intäktsuppgifter som ligger till grund för att fastställa strukturen och nivån på hamninfrastrukturavgifterna samt den metod som använts för att fastställa hamninfrastrukturavgifterna med beaktande av vilka anläggningar och tjänster som dessa hamnavgifter hänför sig till.
 7.  Hamnledningen ska vid ett formellt klagomål och på begäran förse det organ som har utsetts i enlighet med artikel 17 och kommissionen med de uppgifter som avses i punkt 4 i denna artikel och information om nivån på hamninfrastrukturavgifterna samt den metod som använts för att fastställa hamninfrastrukturavgifterna med beaktande av vilka anläggningar och tjänster som dessa hamnavgifter hänför sig till.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 1
1.  Hamnledningen ska inrätta en kommitté bestående av företrädare för fartygsoperatörer, lastägare och andra hamnanvändare som är skyldiga att betala en infrastrukturavgift eller en hamnavgift eller båda. Kommittén ska kallas rådgivande hamnanvändarkommittén.
 utgår
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2
2.  En gång om året, inför fastställandet av hamninfrastrukturavgifterna, ska hamnledningen samråda med användarkommittén om strukturen och nivån på dessa avgifter. En gång om året, inför fastställandet av hamninfrastrukturavgifterna, ska hamntjänsteleverantörerna i den mening som avses i artiklarna 6 och 19 samråda med användarkommittén om strukturen och nivån på dessa avgifter. Hamnledningen ska erbjuda lämpliga lokaler för dessa samråd och hamntjänsteleverantörerna informera ledningen om resultaten av dessa samråd.
 2.  Hamnledningen ska säkerställa att det finns lämpliga mekanismer för samråd med hamnanvändare, inklusive relevanta transporttjänsteoperatörer. Den ska samråda med hamnanvändarna vid väsentliga ändringar av hamninfrastrukturavgifterna. Hamntjänsteleverantörerna ska förse hamnanvändarna med adekvat information om den struktur som gäller för hamninfrastrukturavgifterna och de kriterier som använts för att fastställa dem. En gång om året, inför fastställandet av hamninfrastrukturavgifterna, ska interna operatörer som tillhandahåller tjänster enligt en allmännyttig skyldighet och hamntjänsteleverantörerna i den mening som avses i artikel 6.1 b samråda med hamnanvändarna om strukturen och nivån på dessa avgifter. Hamnledningen ska erbjuda lämpliga mekanismer för dessa samråd och hamntjänsteleverantörerna informera ledningen om resultaten av dessa samråd.
De ovannämnda skyldigheterna kan åläggas ett organ, även av fristående natur, som redan finns etablerat i hamnen.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1 – inledningen
1.  Hamnledningen ska regelbundet samråda med berörda parter, t.ex. företag etablerade i hamnen, hamntjänsteleverantörer, fartygsoperatörer, lastägare, landtransportoperatörer och behöriga myndigheter som verkar inom hamnområdet om följande:
 1.  Hamnledningen ska regelbundet samråda med berörda parter samt med offentliga myndigheter med ansvar för transportinfrastrukturplanering i förekommande fall om
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  konsekvenserna av planering och beslut om fysisk planering när det gäller miljömässiga resultat,
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1 – led cb (nytt)
(cb)  åtgärder för att säkerställa och förbättra hamnsäkerheten, inklusive arbetsmiljö och tillgång till utbildning för hamnarbetare.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 17 – rubriken
Oberoende tillsynsorgan
 Oberoende tillsyn
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ett oberoende tillsynsorgan kontrollerar och övervakar tillämpningen av denna förordning i samtliga av denna förordning omfattade kusthamnar på varje medlemsstats territorium.
 1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns effektiva mekanismer för handläggning av klagomål i samtliga av denna förordning omfattade kusthamnar på varje medlemsstats territorium. Medlemsstaterna ska utse ett eller flera organ i detta syfte.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2
2.  Det oberoende tillsynsorganet ska i rättsligt hänseende vara fristående från och funktionellt oberoende av varje hamnledningsorgan eller hamntjänsteleverantör. Medlemsstater som äger eller kontrollerar hamnar eller hamnförvaltningar ska garantera en faktisk strukturell uppdelning mellan funktionerna för tillsynen och övervakningen av denna förordning och sådan verksamhet som hänger samman med ägandet eller kontrollen. Det oberoende tillsynsorganet ska utöva sina befogenheter på ett oberoende och öppet sätt och med vederbörlig respekt för rätten att bedriva affärsverksamhet.
 2.  Den oberoende tillsynen ska utföras på ett sätt som utesluter intressekonflikter och i rättsligt hänseende är fristående från och funktionellt oberoende av varje hamnledningsorgan eller hamntjänsteleverantör. Medlemsstater som äger eller kontrollerar hamnar eller hamnförvaltningar ska garantera att det finns en faktisk strukturell uppdelning mellan funktionerna för handläggningen av klagomål och sådan verksamhet som hänger samman med ägandet eller kontrollen. Den oberoende tillsynen ska vara opartisk och öppen för insyn och ska vederbörligen respektera rätten att fritt bedriva affärsverksamhet.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3
3.  Det oberoende tillsynsorganet ska hantera klagomål från en part med legitimt intresse och tvister som uppstår i samband med tillämpningen av denna förordning.
 3.  Medlemsstaterna ska se till att hamnanvändare och övriga berörda parter informeras om var och hur klagomål ska lämnas in, inbegripet angivelse av de organ som ansvarar för hanteringen av klagomål som avses i artiklarna 12.5, 13.3 och 14.7.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4
4.  I händelse av tvist mellan parter som är etablerade i olika medlemsstater ska det oberoende tillsynsorganet i den medlemsstat i vilken hamnen där tvisten anses ha sitt ursprung vara behörigt att lösa tvisten.
 4.  I händelse av tvist mellan parter som är etablerade i olika medlemsstater ska den medlemsstat i vilken hamnen där tvisten anses ha sitt ursprung vara behörig att lösa tvisten. De berörda medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och utbyta information om sitt arbete.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 5
5.  Den oberoende tillsynsmyndigheten har rätt att kräva att hamnledningar, hamntjänsteleverantörer och hamnanvändare lämnar in de uppgifter som behövs för att säkerställa övervakning och tillsyn av tillämpningen av denna förordning.
 5.  Om ett formellt klagomål anförs av en part med legitimt intresse har det relevanta organ som utför den oberoende tillsynen rätt att kräva att hamnledningar, hamntjänsteleverantörer och hamnanvändare lämnar in de uppgifter som behövs.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 6
6.  Det oberoende tillsynsorganet får avge yttranden på eget initiativ eller på begäran av en behörig myndighet i den berörda medlemsstaten i alla frågor som rör tillämpningen av denna förordning.
 utgår
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 7
7.  Den oberoende tillsynsmyndigheten får samråda med den berörda hamnens rådgivande hamnanvändarkommitté, när den handlägger reklamationer eller tvister.
 utgår
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 8
8.  Det oberoende tillsynsorganets beslut ska ha bindande verkan, utan att detta påverkar möjligheten till rättslig prövning.
 8.  De beslut som fattas av det relevanta organ som utför den oberoende tillsynen ska ha bindande verkan, utan att detta påverkar möjligheten till rättslig prövning.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 9
9.  Medlemsstaterna ska senast den 1 juli 2015 meddela kommissionen vilket organ som utsetts till oberoende tillsynsorgan och därefter eventuella ändringar av detta. Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra och uppdatera förteckningen över de oberoende tillsynsorganen.
 9.  Medlemsstaterna ska senast den... * meddela kommissionen vilka mekanismer och förfaranden som har införts för att uppfylla kraven i punkterna 1 och 2 i denna artikel, och därefter utan dröjsmål eventuella ändringar av dessa. Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra och uppdatera förteckningen över de berörda organen.
__________________
* 24 månader efter denna förordnings ikraftträdande.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 18
Artikel 18
 utgår
Samarbete mellan oberoende tillsynsorgan
1.  De oberoende tillsynsorganen ska informera varandra om sitt arbete, sina beslutsprinciper och sin praxis så att denna förordning kan genomföras på ett enhetligt sätt. I detta syfte ska de delta i och samarbeta inom ett nätverk som håller regelbundna möten åtminstone en gång om året. Kommission ska delta i, samordna och ge sitt stöd till nätverkets arbete.
2.  De oberoende tillsynsorganen ska utöva ett nära samarbete för att ömsesidigt bistå varandra i sina uppgifter, också med att genomföra de undersökningar som krävs för att hantera klagomål och tvister i fall som inbegriper hamnar i olika medlemsstater. I detta syfte ska de oberoende tillsynsorganen, efter en vederbörligt motiverad ansökan, förse varandra med de uppgifter som är nödvändiga för att organet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.
3.  Medlemsstaterna ska se till att det ansvariga tillsynsorganet förser kommission med de uppgifter som den behöver för att utföra sitt uppdrag. De uppgifter som kommissionen begär in ska stå i proportion till utförandet av uppgifterna.
4.  Om det oberoende tillsynsorganet betraktar uppgifterna som förtroliga i enlighet med EU-regler eller nationella regler om affärssekretess, ska det andra tillsynsorganet och kommissionen säkerställa att deras förtroliga karaktär respekteras. Dessa uppgifter får endast användas för det syfte för vilket de har begärts.
5.  Med utgångspunkt i de fristående tillsynsorganens erfarenheter och verksamheten inom det nätverk som anges i punkt 1 samt för att säkerställa effektivt samarbete får kommissionen anta gemensamma principer om lämpliga sätt för utbyte av uppgifter mellan de oberoende tillsynsorganen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det undersökningsförfarande som avses i artikel 22.2.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1
1.  Varje part med ett legitimt intresse har rätt att vända sig till en oberoende överklagandeinstans för att överklaga de beslut eller enskilda åtgärder som hamnledningen eller det oberoende tillsynsorganet fattat eller vidtagit i enlighet med denna förordning. Denna instans kan vara en domstol.
 1.  Varje part med ett legitimt intresse har rätt att vända sig till en oberoende överklagandeinstans för att överklaga de beslut eller enskilda åtgärder som hamnledningen eller det organ som har utsetts i enlighet med artikel 17 fattat eller vidtagit i enlighet med denna förordning. Denna instans kan vara en domstol.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 20 – stycke 1
Medlemsstaterna ska fastställa vilka påföljdsregler som är tillämpliga på överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. De påföljder som fastställs ska vara effektiva, proportionerliga och ha avskräckande effekt. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen om dessa påföljder senast den 1 juli 2015 och utan dröjsmål underrätta den om varje senare ändring som påverkar dem.
 Medlemsstaterna ska fastställa vilka påföljdsregler som är tillämpliga på överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. De påföljder som fastställs ska vara effektiva, proportionerliga och ha avskräckande effekt. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den … och utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar av dem.
__________________
* 24 månader efter denna förordnings ikraftträdande.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 21
Artikel 21
 utgår
Utövande av de delegerade uppgifterna
1.  Befogenheten att delegera akter ska överföras på kommission enligt villkoren i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 14 ska överföras på kommissionen för en begränsad tidsperiod.
3.  Den delegering av befogenheter som avses i artikel 14 kan när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett återkallandebeslut innebär att den delegering av befogenheter som anges i beslutet ska upphöra. Det ska träda i kraft dagen efter offentliggörandet av beslutet i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare tillfälle som anges i beslutet. Det ska inte påverka giltigheten i några delegerade akter som redan är i kraft.
4.  Så snart som kommissionen antar en delegerad akt, ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.
5.  En delegerad akt antagen i enlighet med artikel 14 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. På initiativ av Europaparlamentet eller rådet kan denna period förlängas med två månader.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 22
Artikel 22
 utgår
Kommittéförfarande
1.  Kommissionen ska bistås av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté I den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.  Om hänvisningar görs till denna punkt, ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 gälla.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 23
Senast tre år efter ikraftträdandet av denna förordning ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen och effekten av denna förordning, som i tillämpliga fall ska åtföljas av lämpliga förslag.
 I syfte att utvärdera denna förordnings funktion och verkningar, ska regelbundna rapporter läggas fram för Europaparlamentet och rådet. Senast den ...* ska kommissionen lägga fram en första rapport och därefter regelbundna rapporter vart tredje år, som i tillämpliga fall ska åtföljas av lämpliga förslag. I sina rapporter ska kommissionen beakta de framsteg som gjorts i EU:s kommitté för dialog mellan hamnsektorns arbetsmarknadsparter.
________________
* Fyra år efter datum för denna förordnings ikraftträdande.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 25
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2015.
 Den ska tillämpas från och med den… *.
__________________
* 24 månader efter denna förordnings ikraftträdande.

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 61.2 andra stycket i arbetsordningen (A8-0023/2016).

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy