Europaparlamentets resolution av den 8 mars 2016 om jämställdhetsintegrering av Europaparlamentets arbete (2015/2230(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
– med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
– med beaktande av den allmänna förklaringen från 1948 om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,
– med beaktande av deklarationen och handlingsplanen från Peking, som antogs vid den fjärde kvinnokonferensen den 15 september 1995, de slutdokument som senare antogs vid FN:s extra sessioner Peking +5 (2000), Peking +10 (2005) och Peking +15 (2010) och slutdokumentet från översynskonferensen Peking +20,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 26 maj 2015 om jämställdhet i utvecklingssamarbetet,
– med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet av den 21 september 2015 om jämställdhet och kvinnors egenmakt – omvandling av flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020 (SWD(2015)0182) och av rådets slutsatser av den 26 oktober 2015 om handlingsplanen för jämställdhet 2016–2020,
– med beaktande av artikel 3 i Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, där ”genus” definieras som de socialt konstruerade roller, beteenden, aktiviteter och attribut som ett givet samhälle betraktar som tillämpliga på kvinnor respektive män,
– med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som Europeiska rådet antog i mars 2011,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2010 Ett förstärkt engagemang för jämställdhet: Kvinnostadga (COM(2010)0078),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010 Strategi för jämställdhet 2010–2015 (COM(2010)0491),
– med beaktande av kommissionens arbetsdokumentet Strategic engagement for gender equality 2016–2019 (SWD(2015)0278),
– med beaktande av kommissionens forskningsrapport Evaluation of the strengths and weaknesses of the strategy for equality between women and men 2010-2015,
– med beaktande av Europarådets jämställdhetsstrategi för 2014–2017,
– med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets studie Advancing women in political decision-making – Way forward, som offentliggjordes under 2015,
– med beaktande av slutsatserna och rekommendationerna i Europeiska jämställdhetsinstitutets rapport från 2011 om jämställdhetsmedvetna parlament och en global översyn av bästa praxis,
– med beaktande av sina resolutioner av den 10 februari 2010 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2009(1), den 8 mars 2011 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2010(2), den 13 mars 2012 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2011(3) samt den 10 mars 2015 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2013(4),
– med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2003 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet(5),
– med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2007 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens verksamhet(6),
– med beaktande av sin resolution av den 22 april 2009 om integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens och delegationernas arbete(7),
– med beaktande av sin resolution av den 7 maj 2009 om jämställdhetsperspektivet i EU:s yttre förbindelser samt freds- och nationsuppbyggnad(8),
– med beaktande av sitt betänkande av den 13 mars 2012 om kvinnor i politiskt beslutsfattande – kvalitet och jämställdhet(9),
– med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015(10),
– med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om den nya strategin för kvinnors rättigheter och jämställdhet i Europa efter 2015(11),
– med beaktande av kommissionens meddelande Att införliva jämställdheten mellan kvinnor och män i gemenskapens hela politik och i samtliga insatser (COM(1996)0067) av den 21 februari 1996, där man åtog sig att främja jämställdhet i hela sin verksamhet och all politik på alla nivåer, vilket i praktiken innebär ett fastställande av principen om jämställdhetsintegrering,
– med beaktande av studien Evaluation of the Strategy for Equality between women and men 2010-2015 as a contribution to achieve the goals of the Beijing Platform for Action, som Europaparlamentets utredningsavdelning C offentliggjorde under 2014,
– med beaktande av studien Gender Mainstreaming in Committees and Delegations of the European Parliament, som Europaparlamentets utredningsavdelning C offentliggjorde under 2014,
– med beaktande av studien The EU Budget for Gender Equality, som Europaparlamentets utredningsavdelning D offentliggjorde under 2015,
– med beaktande av meddelandet Guidance on the development of gender equality and the empowerment of women policies, som UN Women offentliggjorde i maj 2014,
– med beaktande av dokumentet Advances in EU Gender Equality: Missing the mark?, som European Policy Institutes Network offentliggjorde under 2014,
– med beaktande av årsrapporten för 2014 om personalresurser, som offentliggjorts av Europaparlamentets generaldirektorat för personal,
– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0034/2016), och av följande skäl:
A. I artikel 8 i EUF-fördraget fastställs jämställdhetintegrering som en övergripande princip, och i artikel 2 i EU-fördraget anges jämställdhetsprincipen som ett av unionens värden.
B. Stadgan om de grundläggande rättigheterna innehåller specifika bestämmelser om den övergripande jämställdhetsprincipen, och i artikel 6 i EU-fördraget slås det fast att denna stadga har samma rättsliga värde som fördragen.
C. Uppnåendet av jämställdhet är av central betydelse för skyddet av de mänskliga rättigheterna, en välfungerande demokrati, respekt för rättsstatsprincipen, ekonomisk tillväxt, social delaktighet och hållbarhet.
D. Jämställdhetsarbetet i EU håller på att stagnera, och fortsätter det i denna takt så kommer det att dröja länge innan jämställdhet kan uppnås.
E. I sitt arbetsdokument om ett strategiskt engagemang för jämställdhet 2016–2019 åtog sig kommissionen att fortsätta sitt arbete för jämställdhetsintegrering, bland annat genom utvärderingar och övervakning. Kommissionen har sänkt sitt strategiska engagemang för jämställdhet efter 2015 till att bara bestå av ett arbetsdokument från dess tjänsteavdelningar.
F. Det femte målet för hållbar utveckling är att uppnå jämställdhet senast 2030.
G. Jämställdhetsintegrering innebär att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla aspekter av EU:s politik – utarbetande, utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av politiska åtgärder, lagstiftningsåtgärder och finansieringsprogram – i syfte att uppnå jämställdhet(12).
H. Jämställdhetsintegrering måste inkludera rättigheter, perspektiv och välbefinnande för hbtiq-personer och personer av alla könsidentiteter.
I. Jämställdhetsintegreringen bör fungera som ett proaktivt och reaktivt verktyg för att uppnå jämställdhet.
J. Jämställdhetsintegrering är inte något policymål i sig, utan ett viktigt sätt att uppnå jämställdhet, alltid i kombination med andra specifika jämställdhetsfrämjande åtgärder och insatser.
K. En av det ansvariga utskottets behörigheter är att bidra till tillämpningen och vidareutvecklingen av jämställdhetsintegrering inom alla politikområden.
L. De flesta av parlamentets utskott fäster i allmänhet vikt vid jämställdhetsintegrering (t.ex. i sitt lagstiftningsarbete, i sina arbetsförbindelser med utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och när de upprättar handlingsplaner för jämställdhet), men vissa utskott visar bara ett ringa eller inget intresse för denna fråga.
M. Det ansvariga utskottet har sedan den förra valperioden utvecklat en praxis som går ut på att ge fokuserade bidrag till andra utskotts betänkanden genom s.k. ”ändringsförslag om jämställdhetsintegrering”. Enligt en studie från 2014(13) har 85 procent av alla ändringsförslag om jämställdhetsintegrering som lades fram mellan juli 2011 och februari 2013 inlemmats i de slutliga betänkanden som antagits av de ansvariga utskotten. Det behövs mer statistik för tiden från och med februari 2013 för att man ska kunna göra en uppdaterad bedömning av jämställdhetsintegreringen i Europaparlamentet.
N. Till följd av resolutionen om jämställdhetsintegrering från 2003 utser nu varje utskott en av sina ledamöter till ansvarig för jämställdhetsintegrering, vilka tillsammans utgör ”nätverket för jämställdhetsintegrering”. I senare resolutioner om denna fråga har det begärts att detta nätverk ständigt utvecklas och att det inrättas ett liknande nätverk inom de interparlamentariska delegationerna. Detta nätverk stöds av ett nätverk på personalnivå i utskottssekretariaten.
O. Nätverkets medlemmar av nätverket har fyllt i ett frågeformulär för att bedöma läget i fråga om jämställdhetsintegreringen inom sina respektive politikområden.
P. Den fleråriga budgetramen åtföljs av en gemensam förklaring från de tre institutionerna, som enats om att ”det årliga budgetförfarandet för den fleråriga budgetramen 2014–2020 på lämpligt sätt ska ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet och beakta hur unionens övergripande budgetram bidrar till ökad jämställdhet (och säkerställer jämställdhetsintegrering)”. Trots detta måste man stärka det faktiska engagemanget för ytterligare jämställdhetsintegrering och kvinnors egenmakt, eftersom den befintliga policyn har genomförs bara i begränsad omfattning och otillräckliga budgetmedel har avsatts specifikt för jämställdhetsfrågor.
Q. Ingen av EU-institutionerna har konsekvent tillämpat jämställdhetsbudgetering.
R. Europeiska jämställdhetsinstitutet inrättades för att bidra till och stärka jämställdhetsarbetet, inbegripet jämställdhetsintegreringen av all EU-politik och den därav följande nationella politiken. Det har tagit fram en plattform för jämställdhetsintegrering och en jämställdhetsordlista och jämställdhetsuppslagsbok för att hjälpa beslutsfattarna, EU-institutionernas personal och förvaltningarna att jämställdhetsintegrera sitt arbete.
S. Jämställdhetsintegrering innebär både att integrera ett jämställdhetsperspektiv i olika politiska åtgärder och att arbeta med frågan om representationen av kvinnor, män och personer av alla könsidentiteter inom givna politikområden. Båda dessa aspekter måste beaktas i alla etapper av beslutsfattandet.
T. All intern och extern EU-politik bör utformas så att den gynnar flickor och pojkar, kvinnor och män och personer av alla andra könsidentiteter i samma grad.
U. Genomförandet av jämställdhetsintegreringen tillhör de största svagheterna i kommissionens utvärdering av jämställdhetsstrategin 2010–2015.
V. Ett jämställdhetsmedvetet parlament har en avgörande roll att spela när det gäller att komma till rätta med obalanser mellan könen, främja ett jämlikt deltagande av kvinnor och män i ekonomiska, sociala och politiska sammanhang och utvidga den jämställdhetspolitiska ramen.
W. Fortbildning i jämställdhetsintegrering för Europaparlamentets ledamöter och personal, i synnerhet i ledande ställning, är av central betydelse för främjandet av ett jämställdhetsperspektiv inom alla politiska områden och etapper.
X. Det anslås inte tillräckligt med ekonomiska medel eller personal för att säkerställa att jämställdhetsintegreringen av parlamentets arbete verkligen går framåt.
Y. Det är absolut nödvändigt med en systematisk och regelbunden insamling av könsuppdelad information och statistik i politiska konsekvensbedömningar och i beslutsprocessen för att man ska kunna analysera framstegen i jämställdhetsarbetet. Det behövs mer kvalitativ forskning inom parlamentet för att man ska kunna fastställa vilken betydelse och påverkan verktygen för jämställdhetsintegrering har på politiska resultat, resolutioner och lagstiftningstexter.
Z. Andelen kvinnor på centrala beslutsfattande poster på det politiska och administrativa planet, inbegripet inom parlamentets politiska grupper, är fortfarande låg. Kvinnor tenderar att vara ordförande för utskott med mindre kopplingar till resursfördelning och ekonomiskt beslutsfattande. Parlamentet måste för att kunna förbättra kvaliteten på de beslut som fattas se till att posterna på beslutsfattande nivå fördelas jämnt mellan könen. Män måste engagera sig i jämställdhetfrämjandet på alla områden och alla nivåer, och manliga ledamöter av Europaparlamentet måste uppmuntras att bedriva jämställdhetsintegrering inom sitt arbete.
AA. Parlamentet har den organisationsstrukturen för att främja jämställdhetsintegrering inom sin verksamhet, men om jämställdhetsintegrering ska öka måste denna struktur samordnas bättre, förstärkas och utvidgas och en förnyad politisk och administrativ vilja komma till stånd.
AB. Det behövs ett mer omfattande interinstitutionellt samarbete om jämställdhetsintegrering mellan parlamentet, rådet och kommissionen för att jämställdhetsperspektivet garanterat ska kunna införas i alla steg av den politiska cykeln, något som skulle underlätta parlamentets eget arbete med jämställdhetsintegrering.
AC. Information från externa intressenter, såsom civilsamhällets organisationer, gräsrotsrörelser som arbetar för kvinnors rättigheter och jämställdhet, internationella institutioner, akademiska institutioner och nationella parlament är betydelsefulla för att förbättra parlamentets arbete med jämställdhetsintegrering och främja ett ömsesidigt utbyte som gynnar bästa praxis.
AD. I sin resolution från 2007 om jämställdhetsintegrering begärde parlamentet att det vartannat år skulle göras en bedömning av jämställdhetsintegreringen av dess arbete.
Allmän bedömning av den befintliga institutionella ramen
1. Europaparlamentet anser att man för att jämställdhetsintegrera en politisk process bör beakta olika aspekter: de politiska åtgärdernas innehåll och könsfördelningen inom administrationen och beslutsfattandet. Parlamentet konstaterar också att det är mycket viktigt med tydliga uppgifter om effekterna av politiken för fortsatt ökad jämställdhet.
2. Europaparlamentet konstaterar att det inom parlamentets organisationsstruktur finns olika organ som ansvarar för att utveckla och genomföra jämställdhetsintegrering på såväl politisk nivå som arbetslivsnivå:
–
högnivågruppen för jämställdhet och mångfald, som ansvarar för att främja fullständig jämställdhet inom alla delar av arbetet i parlamentets sekretariat,
–
det utskott som ansvarar för specifika åtgärder för jämställdhetsintegrering av arbetet i de övriga utskotten och delegationerna,
–
nätverket för jämställdhetsintegrering,
–
de tjänsteavdelningar som ansvarar för uppnåendet av en jämn könsfördelning på alla poster i organisationsplanen.
3. Europaparlamentet beklagar att verksamheterna inom dessa olika jämställdhetsintegreringsansvariga organ inte samordnas eller integreras inom parlamentet eller med andra institutioner (det finns inte någon interinstitutionell samarbetsmekanism för jämställdhetsintegrering). Parlamentet åtar sig att upprätta ett faktiskt samarbete mellan alla parter inom denna institutionella ram, baserat på specifika mekanismer såsom övervakning och återkoppling om resultat.
4. Europaparlamentet upprepar sitt löfte att regelbundet anta och genomföra en policyplan för jämställdhetsintegrering inom parlamentet, med det övergripande målet att främja jämställdhet genom en effektiv jämställdhetsintegrering av politikområden och verksamheter, inbegripet beslutsstrukturerna och administrationen.
5. Europaparlamentet efterlyser en fortlöpande utveckling av nätverket för jämställdhetsintegrering, så att det kommer att representera både utskotten och de interparlamentariska delegationerna, och dess fulla delaktighet i en regelbunden övervakning av läget i fråga om jämställdhetsintegreringen inom de olika politikområdena. Parlamentet konstaterar att det behövs ökat och aktivt deltagande av ledamöter av Europaparlamentet i nätverket, och begär att det införs suppleanter för ledamöterna för att öka deltagandet, precis som i utskott och delegationer.
6. Europaparlamentet understryker att det i den ovannämnda studien från 2014 om denna fråga anges att det effektivaste sättet att jämställdhetsintegrera den politiska processen har varit att använda sig av förfaranden som inbegriper samarbete med andra utskott. Parlamentet framhåller att de övriga utskotten måste stödja arbetet med jämställdhetsintegrering och tillämpa det i sina verksamheter.
7. Europaparlamentet uppmanar de ansvariga tjänsteavdelningarna att fortsätta att arbeta med specifika åtgärder för att göra det lättare att förena arbete och privatliv. Det är beklagligt att majoriteten av parlamentets kvinnliga personal tillhör tjänstekategorin assistent (AST). Det bör på basis av könsuppdelade uppgifter genomföras en årlig analys av jämställdheten inom parlamentet på alla nivåer av personalen och de politiska organen, inbegripet ledamöternas assistenter, och denna bör offentliggöras.
8. Europaparlamentet begär att strukturella hinder åtgärdas och att det skapas en miljö som gör det möjligt för kvinnor att nå beslutsfattande positioner på alla nivåer, till exempel genom åtgärder för att göra det lättare att förena arbete med privatliv och positiva åtgärder, som kan bidra till att öka underrepresenterade könets andel på positioner som domineras av antingen kvinnor eller män. Parlamentet uppmanar de politiska partierna att erkänna sitt ansvar för att främja kvinnor eftersom det är partierna som värvar, väljer ut och utser kandidater.
9. Europaparlamentet finner det beklagligt att de mål för en jämn könsfördelning på högre chefsnivå och mellanchefsnivå som presidiet antog 2006 (Kaufmannrapporten) inte uppnåddes till tidsfristen 2009 och fortfarande inte har uppnåtts. Parlamentet konstaterar att dessa mål senare har bekräftats av högnivågruppen för jämställdhet och mångfald för de kommande åren. Parlamentet efterlyser effektiva, korrigerande och långtgående åtgärder för att kunna uppnå dessa jämställdhetsmål så snart som möjligt.
10. Europaparlamentet noterar att högnivågruppen för jämställdhet och mångfald ansvarar för att anta en handlingsplan för främjandet av jämställdhet och mångfald i parlamentet och för dess genomförande. Parlamentet uppmanar högnivågruppen att, med stöd av de behöriga tjänsteenheterna, lägga fram en omfattande färdplan för jämställdhet, med uppgifter om hur man ska kunna öka kvinnornas representation på poster som mellanchefer och högre chefer till 40 procent senast 2020. Parlamentet uppmanar generaldirektoratet för personal och de politiska grupperna att överväga att föreslå både en kvinna och en man till varje vakant enhetschefstjänst.
11. Europaparlamentet rekommenderar att den ständiga föredraganden för jämställdhetsintegrering, när denna post väl har inrättats, arbetar tillsammans med högnivågruppen för att säkerställa att målen för jämställdhetsintegrering för parlamentets sekretariat och personal uppnås.
12. Europaparlamentet uppmanar de politiska grupperna att överväga att föreslå både en kvinna och en man till varje ordförandepost inom utskotten och grupperna.
13. Europaparlamentet konstaterar att det är önskvärt med en jämn könsfördelning i varje utskott i möjligast mån. Parlamentet uppmanar de politiska grupperna att överväga att på ett samordnat sätt utse ledamöter av Europaparlamentet från det underrepresenterade könet till varje utskott. De politiska grupperna uppmanas att utse lika många kvinnliga som manliga ledamöter av Europaparlament som ledamöter och suppleanter i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, för att därigenom främja männens engagemang i jämställdhetspolitiken.
Verktyg för jämställdhetsintegrering
14. Europaparlamentet betonar att ändringsförslag om jämställdhetsintegrering har visat sig vara mer effektiva än yttranden eftersom de är mer koncisa, kan läggas fram snabbare och avser centrala, specifika och avgränsade frågor. Parlamentet uppmanar åter det behöriga utskottet att införa praxisen med ändringsförslag om jämställdhetsintegrering i arbetsordningen, så att den specifika roll som utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män har i fråga om jämställdhetsintegrering beaktas som en övergripande princip. Parlamentet efterlyser ett närmare samarbete mellan utskotten samt en effektiv samordning mellan nätverket för jämställdhetsintegrering och det behöriga utskottet, på såväl politisk som administrativ nivå, med målet att tillföra en verklig jämställdhetsdimension i betänkandena. Parlamentet framhåller den viktiga roll som nätverkets medlemmar spelar i respektive utskott genom att de underlättar bidrag från det behöriga utskottet genom ändringsförslag om jämställdhetsintegrering och yttranden, och efterlyser en effektiv samordning mellan de ansvariga ledamöterna i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och nätverkets medlemmar i samband med förfarandet med ändringsförslag om jämställdhetsintegrering. Parlamentet upprepar att det behövs ett nära samarbete mellan det behöriga utskottet och de ansvariga utskotten i fråga om ändringsförslag om jämställdhetsintegrering och yttranden, i syfte att säkerställa en optimal tidsplan och planering för ett effektivt bidrag till utskottets betänkande.
15. Europaparlamentet beklagar att det trots den till den fleråriga budgetramen bifogade interinstitutionella förklaringen om jämställdhetsintegrering hittills inte vidtagits några åtgärder för jämställdhetsbudgetering. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är nödvändigt att noga övervaka hur principerna i den gemensamma förklaringen har tillämpats inom de årliga budgetförfarandena, och begär att det ansvariga utskottet får en formell roll i översynen av den fleråriga budgetramen.
16. Europaparlamentet betonar att jämställdhetsbudgetering i form av planering, programmering och budgetbeslut som bidrar till att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter är ett av de viktigaste verktyg som beslutsfattarna använder sig av för att minska klyftorna mellan könen. Parlamentet beklagar att jämställdhetsbudgeteringen har avslöjat att jämställdhetsintegreringen inte ens närapå sker inom alla politikområden, alla nivåer och alla etapper av beslutsfattandet. Parlamentet konstaterar att det i detta sammanhang är särskilt viktigt att bygga upp den interna kapaciteten att genomföra jämställdhetsbudgetering i syfte att stärka parlamentets granskande roll på detta område. Vidare konstaterar parlamentet att utgifts- och inkomstbeslut har mycket olika konsekvenser för kvinnor och män samt understryker att ledamöterna i de olika utskotten måste beakta dessa olika konsekvenser när de utformar budgetar. Parlamentet framhåller att jämställdhetsbudgetering främjar ansvarstagande och insyn när det gäller parlamentets engagemang i jämställdhetsarbetet.
17. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har utfäst sig att fortsätta med sin jämställdhetsintegrering genom att inbegripa jämställdhetsaspekter i sina konsekvensbedömningar och utvärderingar i enlighet med principerna för bättre lagstiftning och att den överväger att under 2017 avge en rapport om arbetet med jämställdhetsintegrering i kommissionen.
18. Europaparlamentet bekräftar behovet av tillräckliga resursanslag även på parlamentsnivå för konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv och könsuppdelade analyser. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt genomföra konsekvensbedömningar av nya lagstiftningsförslag och politiska förslag, på basis av en förstärkt utvärdering av hur de påverkar grundläggande rättigheter och i syfte att säkerställa att EU upprätthåller kvinnors rättigheter. Parlamentet betonar att dessa analyser, liksom metoderna för uppgiftsinsamling, måste ta hänsyn till hbtiq‑personers erfarenheter. Dessutom understryker parlamentet att utskotten måste uppmuntras att ta tillvara såväl interna expertkunskaper som expertkunskaper som finns inom andra institutioner och organ i den offentliga eller privata sektorn som arbetar med att främja jämställdhetsintegrering.
19. Europaparlamentet uppmanar Europeiska jämställdhetsinstitutet att regelbundet skicka ut information till alla utskott i syfte att framhålla jämställdhetsperspektivet inom respektive politikområde samt att tillgängliggöra de uppgifter och verktyg som det tagit fram, till exempel plattformen för jämställdhetsintegrering, som ett led i ett bredare arbete för kapacitetsuppbyggnad som riktar sig även till personalen och ledamöternas assistenter. Parlamentet uppmanar utredningsavdelningen att bedriva regelbunden, detaljerad, kvalitativ och kvantitativ forskning om jämställdhetsintegreringens utveckling i parlamentet och hur den organisatoriska struktur som har avsatts för detta fungerar.
20. Europaparlamentet beklagar att Europeiska jämställdhetsinstitutet för närvarande saknar resurser för att utföra alla sina uppgifter, och betonar att man därför behöver se till att institutets budget justeras så att den kommer att motsvara dess breda mandat.
21. Europaparlamentet konstaterar att det i svaren på frågeformuläret om jämställdhetsintegrering i parlamentets utskott lyftes fram specifika verktyg som effektiva för jämställdhetsintegreringen av utskottens arbete, bland annat
–
spridning av centrala dokument och inbegripande av jämställdhetsfrågor i kravspecifikationerna för studier som beställs,
–
fokus på användningen av specifik terminologi och specifika definitioner avseende jämställdhetsfrågor,
–
främjande av för- och efterhandsbedömningar av utkast till lagstiftningsförslag och utkast till framtida avtal,
–
fortbildning och informationsinsatser för ledamöter, personal, politiska rådgivare och ledamotsassistenter.
Parlamentet rekommenderar med eftertryck att dessa verktyg utvecklas ytterligare och används i parlamentets arbete.
22. Europaparlamentet påminner om att utvärderingar av och program för jämställdhetsintegrering också kräver en effektiv uppföljning för att det ska vara möjligt att bedöma effektiviteten hos och utvärdera eventuella problem med de olika åtgärderna. Parlamentet understryker att det är viktigt att vid behov vidta korrigerande åtgärder och att utveckla jämställdhetsintegreringen om det inte görs tillräckliga framsteg efter att sådana åtgärder vidtagits.
23. Europaparlamentet rekommenderar parlamentets generaldirektorat för kommunikation att anlägga ett starkare jämställdhetsperspektiv i sin rapportering om parlamentets beslutsfattande.
24. Europaparlamentet stöder helhjärtat framtagandet av riktad och regelbunden fortbildning i jämställdhetsintegrering som förses med adekvata resurser och skräddarsys efter de specifika behoven inom parlamentet samt riktar sig till all parlamentspersonal som arbetar inom de politiska områdena, liksom mer omfattande fortbildning för mellanchefer och högre chefer, i synnerhet enhetschefer. Parlamentet efterlyser även fortbildning i jämställdhetsintegrering för ledamöter, ledamotsassistenter och de politiska gruppernas personal. Vidare begär parlamentet att det anordnas chefsutbildningar för kvinnor och att kvinnor erbjuds möjligheter till erfarenhet av ledande positioner. Parlamentet rekommenderar att fortbildningskurserna inbegriper information om diskriminering som sker på flera grunder och områden. Parlamentet understryker att man måste säkerställa att alla tjänsteavdelningar är medvetna om sitt ansvar när det gäller jämställdhetsintegrering, inklusive de som ansvarar för personalresurser, säkerhet och utrustning. Parlamentet föreslår att man inför specifika personalriktlinjer för ett effektivt genomförande av jämställdhetsintegrering i syfte att förbättra personalens, inbegripet hbtiq-personers, välbefinnande på arbetsplatsen.
Jämställdhetsintegrering av utskottens arbete
25. Europaparlamentet begär åter att åtagandet om halvårsvisa betänkanden om jämställdhetsintegreringen av parlamentets arbete fullgörs. Parlamentet är medvetet om betydelsen av nätverket för jämställdhetsintegrering för arbetet med att bedöma läget i fråga om jämställdhetsintegreringen inom respektive politikområde, och rekommenderar att det frågeformulär som ligger till grund för de ovannämnda betänkandena blir en metod för en årlig övervakning.
26. Europaparlamentet konstaterar att nätverkets medlemmar i sina svar på frågeformuläret generellt sett svarat att könsspecifika behov beaktades inom deras specifika politikområde inom ramen för olika uppgifter såsom betänkanden, ändringsförslag om jämställdhetsintegrering, studier, utfrågningar, tjänsteresor och diskussioner.
27. Europaparlamentet välkomnar de specifika initiativ inom detta område som flera av parlamentets utskott har tagit. Parlamentet beklagar emellertid att den stora majoriteten av utskotten inte har vare sig antagit eller diskuterat någon handlingsplan för jämställdhet inom sitt arbete. Parlamentet understryker hur viktigt det är att de behöriga organen samarbetar med samtliga utskott och delegationer för att utbyta bästa praxis, bland annat genom nätverket för jämställdhetsintegrering, och upprätta ett tydligt förfarande, som ska införas i parlamentets arbetsordning, för varje utskotts och delegations antagande av en handlingsplan för jämställdhet. Parlamentet rekommenderar att varje utskott vart annat år anordnar en utfrågning om jämställdhetsintegrering inom sitt politikområde, i samband med utarbetandet av betänkandet om jämställdhetsintegrering.
28. Europaparlamentet framhåller vikten av att omsorgsfullt bedöma hur nätverket för jämställdhetsintegrering fungerar och identifiera sätt att göra nätverkets medlemmar mer delaktiga och medvetna. Parlamentet rekommenderar att medlemmarna och suppleanterna i nätverket för jämställdhetsintegrering ska vara engagerade i jämställdhetsarbetet, men inte nödvändigtvis vara ledamöter av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, eftersom detta skulle göra det möjligt för ett större antal ledamöter att arbeta med jämställdhetsintegrering. Dessutom förespråkar parlamentet regelbundna kontakter och utbyten mellan det ansvariga utskottet och nätverket.
29. Europaparlamentet rekommenderar att det ansvariga utskottet fungerar som medordförande för nätverket för jämställdhetsintegrering tillsammans med en annan medlem av nätverket, som utses på roterande basis från de olika utskotten, som en signal om att jämställdhetsintegrering berör samtliga utskott.
30. Europaparlamentet anser att det måste skapas ett internt övervakningsorgan med uppgift att följa upp och i efterskott utvärdera användningen av verktyg och åtgärder. Parlamentet begär att det upprättas specifika uppgiftsbeskrivningar för medlemmar av personalen som ansvarar för jämställdhetsintegringen i utskotten. Vidare uppmanar parlamentet de behöriga myndigheterna att två gånger om året utvärdera utvecklingen i fråga om jämställdhetsintegreringen i utskotten.
Interinstitutionellt samarbete till stöd för jämställdhetsintegrering
31. Europaparlamentet anser att starkare interinstitutionella förbindelser skulle medföra en jämnare könsfördelning inom EU:s beslutsfattande. Parlamentet konstaterar att det fortfarande inte har upprättats något strukturerat samarbete för jämställdhetsintegrering med andra institutionella partner såsom kommissionen, rådet eller Europeiska jämställdhetsinstitutet. Kommissionen uppmanas att föreslå en lämplig ram för upprättandet av ett interinstitutionellt samarbete för jämställdhetsintegrering, som även inbegriper andra berörda parter på detta område.
32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp resultaten från det offentliga samrådet samt parlamentets och rådets ståndpunkter genom att omedelbart anta ett meddelande om en ny strategi för jämställdhet och kvinnors rättigheter för perioden efter 2015, där jämställdhetsfrågor behandlas i enlighet med den internationella dagordningen.
33. Europaparlamentet rekommenderar att Europeiska ombudsmannen varje år förser parlamentets högnivågrupp för jämställdhet och mångfald med uppgifter avseende klagomål om jämställdhetsrelaterade administrativa missförhållanden i parlamentet, med vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets beslut om regler och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning.
34. Europaparlamentet anser att utbyte av bästa praxis med andra organisationer skulle stärka parlamentets kapacitetsuppbyggnad och effektivitet vad gäller jämställdhetsintegrering. Parlamentet begär att det på alla nivåer ordnas utbyten av bästa praxis med andra institutioner och organisationer såsom UN Women, Europarådet, EU-institutionerna och andra parter som arbetar med jämställdhetsfrågor, till exempel jämställdhetsorgan, arbetsmarknadsparterna och icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmuntrar till deltagande i andra internationella organisationers specifika program för kapacitetsuppbyggnad och i arbetet med att få deras stöd för anordnandet av skräddarsydda program för jämställdhetsintegrering.
35. Europaparlamentet begär att generaldirektoratet för personal utbyter bästa praxis och tekniskt stöd om jämställdhetsintegrering och mångfald med till exempel Förenta staternas kongress och nationella jämställdhetsorgan rörande hur underrepresenterade etniska minoriteter kan främjas i anställningsförfaranden för korttidskontrakt och i EPSO:s uttagningsprov. Parlamentet efterlyser en fokusering på praktikanter och begär att det tas fram initiativ och program som syftar till att främja praktik för unga människor, i synnerhet kvinnor, från underrepresenterade raser eller etniska minoriteter.
36. Europaparlamentet framhåller att man måste ha en öppen och pågående dialog med de nationella parlamenten för att upprätta regelbundna diskussioner, utbyta information om nya metoder och rapportera om politiska konsekvensbedömningar med målet att främja ett gemensamt synsätt och ytterligare utveckla bästa praxis för ökad jämställdhetsintegrering. Parlamentet rekommenderar att man anordnar regelbundna interparlamentariska möten om jämställdhetsintegrering.
o o o
37. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.