Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten, särskilt resolutionerna av den 17 december 2015(1) och den 15 januari 2015(2),

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Egypten av den 21 augusti 2013 och av den 10 februari 2014,

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan EU och Egypten,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, om tortyr, om yttrandefrihet och om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av svaret av den 27 oktober 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på den skriftliga frågan E-010476/2015 om EU:s och medlemsstaternas militära stöd till Egypten,

–  med beaktande av Egyptens författning, framför allt artiklarna 52 (om tortyr) och 93 (om den internationella människorättslagstiftningens bindande karaktär),

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och FN:s tortyrkonvention, som Egypten är part i,

–  med beaktande av uttalandet från den egyptiska kommissionen för rättigheter och friheter som rapporterade om att 1 700 personer försvunnit i de statliga säkerhetsstyrkornas förvar 2015,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt de uppgifter som finns tillgängliga försvann Giulio Regeni, en 28-årig italiensk doktorand från Cambridge University, den 25 januari 2016 efter att ha lämnat sin bostad i Kairo. Hans kropp hittades den 3 februari 2016 nära en väg i en förort till Kairo.

B.  De egyptiska myndigheterna beordrade att en obduktion skulle genomföras före kroppens repatriering till Italien, där italienska utredare genomförde en egen obduktion. Resultaten har inte offentliggjorts än. De egyptiska myndigheterna har bedyrat att de inte har någonting att dölja i samband med mordet, att de är lika intresserade av att komma fram till sanningen och att de är beredda att samarbeta fullt ut med sina italienska motparter under pågående utredning.

C.  Enligt rapporter i medierna och till den italienska ambassadören i Kairo hade Giulio Regenis kropp misshandlats allvarligt och utsatts för många olika former av tortyr. Den italienska inrikesministern sade att kroppen visade tecken på ”något inhumant, djuriskt, en oacceptabel våldshandling”.

D.  I Kairo forskade Giulio Regeni på utvecklingen av oberoende fackföreningar efter Mubaraks och Mursis styre, och han hade kontakt med regeringsmotståndare.

E.  Fallet Giulio Regeni är ett av många påtvingade försvinnanden i Egypten sedan juli 2013. Dessa försvinnanden bestraffas inte.

F.  Egyptens nuvarande regering har bedrivit en storskalig kampanj med godtyckliga frihetsberövanden mot regeringskritiker, däribland journalister, människorättsförsvarare samt medlemmar av politiska och sociala rörelser. Enligt de egyptiska myndigheterna har fler än 22 000 personer frihetsberövats sedan juli 2013.

G.  Myndigheterna hotar att stänga El Nadim-centret för behandling och rehabilitering av våldsoffer på grund av felaktiga anklagelser om hälsomässiga överträdelser. Centret har varit mycket viktigt för behandlingen av vålds- och tortyroffer, och har varit avgörande i tillhandahållandet av information om tortyr, dödsfall och de värsta fall av övergrepp som förekommit vid frihetsberövanden.

H.  Egypten är sedan länge en strategisk partner för Europeiska unionen. Nivån på EU:s engagemang i Egypten bör vara incitamentbaserad i linje med ”mer för mer”-principen i den europeiska grannskapspolitiken, och vara beroende av att det görs framsteg i reformeringen av demokratiska institutioner och i samband med rättsstatliga principer och mänskliga rättigheter. Den 21 augusti 2013 gav rådet (utrikes frågor) vice ordföranden/den höga representanten i uppdrag att se över EU:s bistånd till Egypten. Utrikesrådet beslutade att EU:s samarbete med Egypten skulle justeras enligt händelseutvecklingen på plats.

I.  Utrikesrådet angav i sina slutsatser av den 21 augusti 2013 att ”medlemsstaterna [också enades] om att dra in licenserna för export till Egypten av utrustning som kan användas för internt förtryck och att ompröva licenserna för export av sådan utrustning som omfattas av gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp och se över sitt stöd på säkerhetsområdet med Egypten”. Dessa slutsatser upprepades av utrikesrådet i februari 2014. Vice ordföranden/den höga representanten bekräftade i sitt svar av den 27 oktober 2015 på den skriftliga frågan E-010476/2015 att dessa slutsatser utgjorde ”ett politiskt ställningstagande mot allt militärt stöd till Egypten”.

J.  I den egyptiska författningen, som antogs 2014, föreskrivs grundläggande rättigheter och friheter.

K.  Egypten brottas med terrorism från olika jihadorganisationer som är verksamma i landet, i synnerhet på Sinaihalvön, med kopplingar till Islamiska staten och andra terroristorganisationer som är verksamma i Libyenkrisen. Den pågående konflikten i Libyen har direkta konsekvenser för Egyptens säkerhet. Den pågående krisen utgör även ett allvarligt problem för Europeiska unionen, i synnerhet för Italien.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt tortyren av och mordet på EU-medborgaren Giulio Regeni under misstänkta omständigheter, och uttrycker sin djupa sympati och sitt deltagande med de anhöriga.

2.  Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att i enlighet med internationella skyldigheter tillhandahålla de italienska myndigheterna alla de handlingar och uppgifter som krävs för en snabb, transparent och oberoende gemensam utredning i fallet Giulio Regeni, samt att göra allt de kan för att ställa förövarna av brottet inför rätta så snart som möjligt.

3.  Europaparlamentet understryker med stor oro att fallet Giulio Regeni inte är en isolerad händelse, utan att det förekommit tortyr, dödsfall i häkten och påtvingade försvinnanden över hela Egypten under senare år, något som helt klart strider mot artikel 2 i associeringsavtalet mellan EU och Egypten, enligt vilket det framhålls att förhållandena mellan EU och Egypten måste utgå från respekten för demokratiska principer och de grundläggande mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som är en viktig del av avtalet. Parlamentet uppmanar därför Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att med de egyptiska myndigheterna lyfta frågan om det rutinmässiga användandet av påtvingade försvinnanden och tortyr, samt att trycka på för en effektiv reform av Egyptens säkerhetsapparat och rättsväsen.

4.  Europaparlamentet är djupt oroat över det överhängande hotet om tvångsstängning av El Nadim-centret för hantering och rehabilitering av vålds- och tortyroffer. Parlamentet yrkar på att ordern om dess administrativa stängning genast dras tillbaka.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de fortsatta trakasserierna mot den egyptiska kommissionen för rättigheter och friheter på grund av dess framträdande roll i kampanjen för att stoppa påtvingade försvinnande i Egypten.

6.  Europaparlamentet påminner de egyptiska myndigheterna om deras nationella och internationella rättsliga skyldigheter, och uppmanar dem att prioritera arbetet med att skydda och främja mänskliga rättigheter och se till att ansvar utkrävs för kränkningar av sådana rättigheter. Parlamentet kräver återigen ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av alla personer som frihetsberövats och dömts enbart för att de utövat sin rätt till yttrandefrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster, däribland mediearbetare och bloggare. Parlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att säkerställa rätten till en rättvis rättegång i enlighet med internationella normer.

7.  Europaparlamentet uppmanar Egyptens regering att garantera att inhemska och internationella civilsamhällesorganisationer och oberoende fackföreningar kan verka fritt utan regeringsinblandning eller hot i landet. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att dra tillbaka de reseförbud som ett antal av Egyptens ledande människorättsförsvarare belagts med.

8.  Europaparlamentet förväntar sig att den nya författningen, som antogs den 14 och 15 januari 2014, framför allt artiklarna 52, 73 och 93, kommer att utgöra ett viktigt steg framåt i landets övergång till demokrati.

9.  Europaparlamentet noterar inrättandet av den nya folkförsamlingen, och uppmanar den att snarast möjligt se över både den repressiva protestlagen från november 2013, vilken har tillämpats för att slå ned på alla former av fredliga protester, och möteslagen från 1914. Parlamentet efterlyser även en översyn av all annan repressiv lagstiftning som antagits i strid med Egyptens författning, såsom lagen om terroristhandlingar och lagen om terroristenheter, som skulle kunna missbrukas för internt förtryck snarare än att förbättra den kollektiva säkerheten. Parlamentet betonar att det är redo att, i partnerskap med landets myndigheter, studera möjligheten att utveckla ett program för kapacitetsuppbyggnad för det egyptiska parlamentet.

10.  Europaparlamentet vidhåller att man endast genom att skapa ett verkligt pluralistiskt samhälle där man respekterar alla olika åsikter och livsstilar kan uppnå långsiktig stabilitet och säkerhet i Egypten, och uppmanar landets myndigheter att bidra till en försoningsdialog som inkluderar alla krafter som använder icke-våld, inbegripet icke våldsamma islamister, för att bygga upp förtroendet för politiken och ekonomin i en inkluderande politisk process.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av att Europeiska unionen fortsätter samarbeta med Egypten som en viktig granne och partner, samt Egyptens roll för att säkra stabiliteten i regionen. Parlamentet delar den egyptiska befolkningens oro för de ekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga utmaningar som deras land och regionen står inför. Parlamentet fördömer terroristattackerna mot egyptiska civila och militärer.

12.  Europaparlamentet efterlyser att EU, i synnerhet vice ordföranden/den höga representanten och EU:s delegation i Kairo, säkerställer regelbundna utbyten med människorättsförsvarare och andra oliktänkande för att stötta dem som är i fara eller frihetsberövade och övervakar deras rättegångar på ett omfattande sätt.

13.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att följa utrikesrådets slutsatser från augusti 2013 fullt ut när det gäller export av militär teknologi och utrustning samt säkerhetssamarbete. Parlamentet kräver att exporten av övervakningsutrustning ställs in när det finns bevis för att sådan utrustning skulle kunna användas för att kränka de mänskliga rättigheterna. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att rapportera om den rådande situationen för EU-medlemsstaternas militära och säkerhetsmässiga samarbete med Egypten och utarbeta en färdplan i nära samråd med Europaparlamentet med konkreta åtgärder som ska vidtas av de egyptiska myndigheterna för att åstadkomma betydande förbättringar i fråga om människorättssituationen och genomföra övergripande reformer av rättsväsendet innan utrikesrådets slutsatser från augusti 2013 eventuellt kan omprövas.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Arabrepubliken Egyptens president och regering och Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0463. (2) Antagna texter, P8_TA(2015)0012.