Index 
Antagna texter
Torsdagen den 21 januari 2016 - StrasbourgSlutlig utgåva
Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Kosovo ***
 Associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina
 Klausulen om ömsesidigt försvar (artikel 42.7 i EU-fördraget)
 EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016
 Verksamheten i utskottet för framställningar 2014
 Frihetsberövade EU-medborgare i Indien, särskilt estniska och brittiska sjömän
 Etiopien
 Nordkorea

Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Kosovo ***
PDF 237kWORD 289k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 21 januari 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Kosovo, å andra sidan (10725/2/2015 – C8-0328/2015 – 2015/0094(NLE))
P8_TA(2016)0017A8-0372/2015

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (10725/2/2015),

–  med beaktande av utkastet till stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Kosovo, å andra sidan (10728/1/2015),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 217 samt artikel 218.6 andra stycket a led i, 218.7 och 218.8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0328/2015),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0372/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Kosovo.


Associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina
PDF 194kWORD 90k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina (2015/3032(RSP))
P8_TA(2016)0018RC-B8-0068/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, Moldavien och Ukraina, å andra sidan,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Georgien, Moldavien och Ukraina samt sitt nyligen behandlade resolution av den 9 juli 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken (nedan kallad EGP) och det östliga partnerskapet(1),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från det toppmöte för det östliga partnerskapet som hölls i Riga den 21–22 maj 2015,

–  med beaktande av lägesrapporterna om Georgiens och Ukrainas genomförande av handlingsplanen för viseringsliberalisering av den 18 december 2015,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs rekommendationer om integrering av det civila samhället i politiskt beslutsfattande och reformprocesser,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Georgien, Moldavien och Ukraina har alla ratificerat associeringsavtalen, som även omfattar de djupgående och omfattande frihandelsområdena, och därmed valt att slå in på en väg med närmare politisk och ekonomisk integration med Europeiska unionen. De genomgår nu ambitiösa reformer inom ett flertal områden, bland dem demokrati, goda styrelseformer, rättsstaten och mänskliga rättigheter.

B.  EU erkänner dessa tre länders europeiska strävanden och framhåller att associeringsavtalen ger dem mervärde i deras reformarbete.

C.  God samhällsstyrning, demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter kvarstår i centrum för EGP och innebär ett grundläggande åtagande, framför från de tre länders sida som undertecknat associeringsavtalen med EU.

D.  Ryssland är fortfarande direkt eller indirekt inblandat i konflikter och interna splittringar som rör alla de tre associeringsländerna – konflikten i Abchazien och regionen Sydossetien/Tskhinvali i Georgien, frågan om Transnistrien i Moldavien och Rysslands annektering av Krim och dess inblandning i konflikterna i de östra delarna av Ukraina.

E.  I april 2014 infördes viseringsfria resor mellan EU och Moldavien. Av kommissionens senaste rapporter i december 2015 framgår det att Georgien och Ukraina nu uppfyller kraven i handlingsplanerna för viseringsliberalisering.

F.  EU:s kontakter med länderna i det östliga partnerskapet har stött på starkt motstånd och aggressiva reaktioner från Ryska federationens sida, såsom repressalieåtgärder mot associeringsländerna. EU och dess medlemsstater har antagit en rad sanktioner och restriktiva åtgärder gentemot Ryska federationen och ryska tjänstemän.

1.  Europaparlamentet betonar vikten av associeringsavtalen, som även omfattar de djupgående och omfattande frihandelsområdena. Parlamentet välkomnar de framsteg som hittills gjorts och håller fast vis att EU och de tre partnerna måste högprioritera att dessa avtal med tillhörande associeringsagendor tillämpas minutiöst noggrant och i rätt tid. Europaparlamentet betonar att Europeiska unionens råd enhälligt undertecknade associeringsavtalen.

2.  Europaparlamentet välkomnar vad Georgien, Moldavien och Ukraina gjort för att få sin respektive nationella lagstiftning att närma sig EU:s normer, utgående från åtagandena med stöd av associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsområdena. Parlamentet påpekar att framgång i detta hänseende beror av många faktorer, bland annat en stabil politisk omgivning, strategiskt tänkande konkreta planer för politiska reformer och god användning av ekonomiskt och tekniskt stöd från internationellt håll.

3.  Europaparlamentet stöder här det engagerade och mångfasetterade ekonomiska och tekniska stöd som EU och andra finansiella institutioner gett till Ukraina och Georgien, men betonar att EU:s stöd till alla sina partner har som villkor att de vidtar konkreta reformåtgärder. Parlamentet betonar den avgörande roll som kommissionen bör spela för att underlätta tillämpningen av associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsområdena, genom övervakning och både tekniskt och ekonomisk bistånd till de relevanta myndigheterna.

4.  Europaparlamentet erinrar om att de tillgängliggjorda medlen måste användas väl och att de inte i sig räcker för att stabilisera ekonomin och att ingen varaktig framgång kan nås utan att partnerna fortsatt åtar sig att lägga fram och genomföra strukturreformer, stärka den inhemska efterfrågan och uppnå social sammanhållning.

5.  Europaparlamentet anser att parlamentarisk granskning är en grundläggande förutsättning för ett demokratiskt stöd för EU-politiken. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att underlätta en regelbunden och noggrann övervakning från Europaparlamentets sida av genomförandet av associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen i god tid. Parlamentet vill att den parlamentariska församlingen Euronest ska få en ny påstöt för sitt arbete så att den kan arbeta intensivare och effektivt bemöta nya utmaningar. Parlamentet manar till utbyte av bästa praxis och till ett samförståndsavtal enligt samma modell som det som undertecknades tillsammans med Ukrainas Verchovna Rada, vilket kunde tjäna som modell för parlamentariskt samarbete.

6.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att utveckla partnerskapets sociala dimension i linje med bestämmelserna i associeringsagendorna och Internationella arbetsorganisationens relevanta konventioner. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att fullgöra sina åtaganden om grundläggande arbetsnormer och miljönormer.

7.  Europaparlamentet understryker sitt starka stöd för alla tre ländernas territoriella integritet. Parlamentet uppmanar Ryssland att upphöra med sin ockupation av Krim, och att omedelbart upphöra med all direkt eller indirekt inblandning i den pågående konflikten i Ukraina samt i de frusna konflikterna i Georgien och Moldavien. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 21 december 2015 att förlänga de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, eftersom Minskavtalen inte har genomförts.

8.  Europaparlamentet understryker att associeringsländerna av egen fri vilja valt att ha fördjupade förbindelser med EU och att deras val måste respekteras fullständigt och vara fritt från alla påtryckningar utifrån. Parlamentet fördömer vad Ryssland gjort för att underminera de tre associeringsländernas proeuropeiska kurs eller få den in på avvägar, och efterlyser skärpta insatser att bemöta desinformation och förbättra den strategiska kommunikationen om EU:s politik och verksamhet i det östliga grannskapet, jämsides med den verksamhet som utförs av EU:s arbetsgrupp East Stratcom, en nyligen inrättad struktur inom utrikestjänsten.

9.  Europaparlamentet välkomnar varmt de senaste och sista lägesrapporterna, offentliggjorda av kommissionen den 18 december 2015, om Georgiens och Ukrainas genomförande av respektive handlingsplan för viseringsliberalisering. Parlamentet förväntar sig att rådet och medlemsstaterna utan dröjsmål ska bevilja dessa länder viseringsfrihet. Parlamentet lovordar Moldavien för dess goda genomförande av det viseringsfria system som gäller sedan april 2014 och som är ett bra exempel att följa för hela regionen.

10.  Europaparlamentet understryker att de huvudsakliga syftena med de djupgående och omfattande frihandelsområdena på mikroplanet är att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar av vanliga människors levnadsvillkor genom att trygga stabiliteten, öppna möjligheter för små och medelstora företag och skapa sysselsättning. Parlamentet poängterar att genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsområdet, i kombination med den svåra ekonomiska situationen, kan komma att påverka Ukrainas ekonomi och arbetsmarknad, med sociala konsekvenser som inte får förbises. Parlamentet understryker att inrättandet av bilaterala djupgående och omfattande frihandelsområden med Ukraina, Georgien och Moldavien är ett centralt verktyg för en modern, transparent och förutsägbar handel, tillnärmning av lagstiftning och en successiv ekonomisk integration av dessa partner på EU:s inre marknad samt för utländska direktinvesteringar som kan skapa arbetstillfällen och långsiktig tillväxt med det yttersta målet att bilda ett större ekonomiskt område på grundval av WTO:s bestämmelser och respekt för länders suveräna val.

11.  Europaparlamentet understryker att det krävs hårt arbete med reformagendan, särskilt inom rättsväsendet och i fråga om rättsstatsprincipen, och att korruption och organiserad brottslighet måste bekämpas, vilket är en viktig förutsättning för den socioekonomiska utvecklingen i de tre associeringsländerna.

12.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av att få med det civila samhället i besluts- och reformprocesser. Parlamentet framhåller den roll som de plattformar för det civila samhället, vilka föreskrivs i associeringsavtalen, kan spela inom den här processen, framför allt med att öka allmänhetens medvetenhet och övervaka genomförandet av avtalen. Parlamentet påpekar att nyttan med tillämpningen av associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen måste förklaras för invånarna i associeringsländerna och eventuella vanföreställningar klaras upp.

13.  Europaparlamentet framhåller vikten av de bestämmelser om energisamarbete som ingår i associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen och som handlar om försörjningstrygghet och utvecklingen av konkurrensutsatta, öppna och icke‑diskriminerande energimarknader i enlighet med EU:s bestämmelser och normer, samt om förnybar energi och energieffektivitet. Parlamentet stöder EU:s avsikt att via energigemenskapen förbättra den fullständiga energimarknadsintegrationen med Moldavien, Ukraina och Georgien.

14.  Europaparlamentet gläds åt att exporten från Georgien och Moldavien till EU, trots negativa ekonomiska tendenser i regionen, växte under de första tolv månaderna av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, så att EU:s import från Georgien steg med 15 % och dess totala andel av Moldaviens export ökade med 62 %, och väntar sig att få se samma positiva trender i Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen att varje år ingående rapportera om tillämpningen av de djupgående och omfattande frihandelsavtalen med Georgien, Moldavien och Ukraina, för Georgiens del framför allt om mekanismen för att undvika kringgående, och för Moldaviens del om mekanismen för att undvika kringgående och om skyddsklausulen.

15.  Europaparlamentet betonar att artikel 49 i EU-fördraget innebär att varje europeisk stat, inklusive Ukraina, får ansöka om EU-medlemskap, förutsatt att den ansluter sig till demokratins principer, respekterar de grundläggande friheterna samt de mänskliga rättigheterna och minoriteternas rättigheter och garanterar rättsstaten.

16.  Europaparlamentet är tillfreds med de tre ländernas deltagande i, eller associering med, EU-program, såsom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), Horisont 2020, Erasmus+, Marie Skłodowska-Curie och Kreativa Europa. Parlamentet konstaterar att detta samarbete, samtidigt som det är till ömsesidig nytta, ger partnerländerna möjlighet att bekanta sig med EU:s arbetsmetoder och politik.

17.  Europaparlamentet välkomnar den nya inriktningen på den förnyade EGP samt EU:s avsikt att utöka sitt samarbete med våra partner inom konfliktförebyggande, insatser mot terrorism och radikalisering samt reform av säkerhetssektorn. Parlamentet anser att detta samarbete måste vara substantiellt och syfta till att ta tag i gemensamma säkerhetshot och utforma gemensamma insatser för hållbar konfliktlösning, bland annat genom förstärkt deltagande i uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken (GSFP-uppdrag) och GSFP-utbildningsinsatser och åtgärder för icke‑spridning av massförstörelsevapen och bekämpande av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen. Parlamentet upprepar sitt stöd för EU:s gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina (EU BAM), EU:s rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina) och EU:s övervakningsuppdrag i Georgien (EUMM), och för alla insatser som görs för att få till stånd en fredlig lösning på de konflikter som berör dessa tre länder.

Georgien

18.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Georgien gjort under de senaste tre åren på alla de områden som täcks av de fyra grupperna i handlingsplanen för viseringsliberalisering, och lovordar de georgiska myndigheternas engagemang på detta område.

19.  Europaparlamentet betonar att mediefrihet, yttrandefrihet och ett mångfaldigt informationsutbud är de grundläggande värdena i ett demokratiskt samhälle. Parlamentet ser med oro på de negativa konsekvenser för mediepluralismen som sådana fall som exempelvis det med tv-bolaget Rustavi 2 får. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att garantera mediepluralism, redaktionellt oberoende och insyn i medieägandet, särskilt strax inför parlamentsvalet 2016. Parlamentet ställer upp bakom de georgiska myndigheternas uppslag om att ett expertuppdrag med högt uppsatta rådgivare, sammansatt av pensionerade domare från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, ska sändas ut för att övervaka det pågående fallet med Rustavi 2.

20.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att rättsliga åtgärder bör medge insyn, vara opartiska och fria från politiska motiv. Parlamentet uppmanar Georgien att fortsätta med och fullt ut genomföra reformen av rättsväsendet, bland annat genom att stärka dess oberoende och avpolitisera åklagarmyndigheten. Parlamentet oroar sig fortfarande över bristen på ansvarsskyldighet inom åklagarmyndigheten och över de oklara kriterierna för utnämning av åklagare och utredare. Parlamentet kräver fortsatta insatser för att fullt ut säkra oberoende, effektivitet, opartiskhet och professionalism inom rättsväsendet, åklagarmyndigheten och inrikesministeriet, samt inom den nyligen inrättade säkerhetstjänsten, också i form av parlamentarisk granskning av de två sistnämndas verksamhet. Parlamentet ser med oro på den utbredda tillämpningen, särskilt mot politiska personligheter och aktivister, av häktning i avvaktan på rättegång, vilket borde vara en undantagsåtgärd som vidtas endast under tvingande och tydliga omständigheter.

21.  Europaparlamentet erinrar om uttalandet av den 22 september 2015 från Europarådets Venedigkommission, om att domarna vid Georgiens författningsdomstol utsatts för otillbörliga påtryckningar, och uppmanar Georgiens regering att vidta lämpliga åtgärder, bland annat för att skydda domstolens ledamöter och deras anhöriga, för att fullständigt utreda samtliga fall av hotelser och för att ställa de skyldiga inför rätta.

22.  Europaparlamentet understryker att en politisk opposition är en ovillkorlig förutsättning för ett balanserat och moget politiskt system, och betonar att allt våld mot medlemmar av ett politiskt parti bör utredas omgående och grundligt. Parlamentet uppmanar alla politiska krafter i Georgien att förbättra det politiska klimatet genom att undvika konfrontation och polarisering och genom att säkerställa en partiöverskridande dialog med målet att stärka demokratin och rättsstaten.

23.  Europaparlamentet yrkar på att rekommendationerna i den epokgörande rapporten Georgia in Transition från EU:s särskilde rådgivare Thomas Hammarberg om reformer av statsförfattningen och lagstiftningen och om mänskliga rättigheter ska genomföras fullständigt.

24.  Europaparlamentet gratulerar Georgien till dess innovativa system för e-upphandling, som avsevärt har förbättrat insynen, effektiviteten och ansvarsskyldigheten, som är nyckelfaktorer i kampen mot korruption.

Moldavien

25.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över att det i själva verket råder en systeminbyggd politisk instabilitet i Moldavien, vilket varit fallet alltsedan det senaste parlamentsvalet den 30 november 2014, och anser att det nuvarande politiska dödläget i Moldavien har nått en kritisk punkt, som riskerar att destabilisera landets institutioner och bli ett hot mot ekonomin, något som i hög grad inverkar på inflödet av utländska direktinvesteringar.

26.  Europaparlamentet välkomnar bildandet av en ny regering efter en lång tids dödläge och fruktlösa försök att bilda en regering den 4 och 13 januari 2016 och uppmanar med eftertryck de politiska krafterna i Moldavien att utan vidare dröjsmål påskynda reformprocessen till förmån för alla moldavier, också för att Världsbankens och Internationella valutafondens (IMF) krav ska uppfyllas. Parlamentet uppmuntrar till att undvika de allvarliga geopolitiska konsekvenserna av en fortsatt politisk kris och påminner de moldaviska partierna om vikten av att förbättra den politiska stabiliteten i syfte att garantera hållbart framgångsrika reformer, samt hoppas att den nya regeringen kommer att vara i stånd att leverera påtagliga resultat.

27.  Europaparlamentet betonar att det behövs ytterligare insatser för att bekämpa korruption, skapa ett oberoende och avpolitiserat rättsväsen, få bort obehörig påverkan av statsmakterna från utomståendes sida (så kallad state capture), och stabilisera Moldaviens ekonomi. Parlamentet beklagar att utbetalningarna av stöd ur EU:s budget inställdes 2015 till följd av den politiska instabiliteten i Moldaviens institutioner och deras oförmåga att få något uträttat.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge Moldaviens kommande regering all teknisk knowhow och allt ekonomiskt stöd som behövs, och då ta modell av EU:s stödgrupp för Ukraina, bland annat genom att sända ut experter och tjänstemän från Bryssel och medlemsstaternas huvudstäder och integrera dem i Moldaviens förvaltningsapparat så att de kan bistå med och övervaka tillämpningen av reformer, på ort och ställe och dag för dag.

29.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att fullständigt och grundligt utreda korruptionsskandalen och stölden av en miljard euro från banksystemet och att ställa de skyldiga inför rätta, och se till att de stulna medlen fås tillbaka. Parlamentet anser att den pågående bankkrisen illustrerar det stora behovet av systemförbättringar inom ramen för regelverket för att förstärka kontrollen av och insynen i banksektorns verksamhet. Parlamentet uppmanar här kommissionen att noggrant övervaka de pågående rättsliga utredningarna och, vid behov, ge de moldaviska myndigheterna den sakkunskap och det bistånd som behövs för att utredningarna ska kunna verkställas och slutföras.

30.  Europaparlamentet efterlyser en allsidig reform av mediesektorn och full insyn i medieägandet. Parlamentet uttrycker oro över bristen på verklig konkurrens, och efterlyser antagande av en strikt lag om intressekonflikter.

Ukraina

31.  Europaparlamentet välkomnar att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina trätt i kraft den 1 januari 2016. Parlamentet fördömer dock att Ryska federationen ensidigt inställt tillämpningen av sitt frihandelsavtal med Ukraina, infört betungande handelsbegränsningar för Ukrainas export till Ryssland och hindrar transiteringen av varor till tredjeländer, i strid med WTO:s avtal och andra bilaterala avtal. Parlamentet uppmanar med kraft EU att stödja Ukraina i aktuella och framtida konflikter med Ryssland som igångsatts inom WTO.

32.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen under halvtannat år varit öppen och arbetat som aldrig förut för att åtgärda Rysslands alla farhågor om vilka konsekvenser tillämpningen av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet skulle föra med sig och för att finna praktiska lösningar. Parlamentet beklagar att man på ryskt håll inte kunnat lägga fram några konkreta exempel på hur landets egen marknad och handel skulle komma att påverkas av att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet träder i kraft. Parlamentet upprepar de potentiella vinsterna med tillämpningen av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet för Ryssland, genom ökad handel och ekonomisk verksamhet och ett mer stabilt grannskap. Parlamentet uppmanar till en utredning av de ytterligare möjligheterna till dialog på hög nivå.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hålla uppdraget Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) fullt bemannat och insatsklart. Parlamentet noterar den ukrainska regeringens krav på en utvidgad internationell fredsbevarande styrka längs gränsen mellan Ukraina och Ryssland och i områdena Luhansk och Donetsk. Parlamentet anser att så snart situationen tillåter det, och inom ramen för det fulla genomförandet av Minskavtalet, bör man föreslå parterna i konflikten att stationera ut ett GSFP-uppdrag under EU-ledning för att hjälpa till med uppgifter såsom minröjning, hjälp i förberedelserna inför lokala val och för att säkra fritt tillträde för humanitära hjälporganisationer.

34.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över tillämpningen av Minskavtalet vid den ursprungligen överenskomna tidsgränsen den 31 december 2015. Parlamentet erinrar om att de ryska myndigheterna har ett särskilt ansvar i samband med detta. Parlamentet upprepar att allt fler kränkningar av eldupphöret inträffat sedan mitten av oktober 2015, vartill kommer att rörelsefriheten för observatörer från OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag fortfarande är begränsad, att Ukraina ännu inte återfått kontrollen över hela sin gräns med Ryssland, att ingen överenskommelse uppnåtts om hur de lokala valen ska förrättas i de tillfälligt ockuperade områdena Luhansk och Donetsk, och att inte heller alla personer som olagligt berövats sin frihet, såsom Nadija Savtjenko eller Oleg Sentsov, har frigetts.

35.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av den nederländska säkerhetsstyrelsens rapport om nedskjutningen av Malaysia Airlines flygning nr 17 (MH17), där 298 oskyldiga civila dödades. Parlamentet ställer sig bakom att det inrättas en internationell brottmålsdomstol, och uppmanar Ryska federationen till fullständigt samarbete med det internationella samfundet om att genomföra en heltäckande och opartisk brottsutredning och ställa de ansvariga inför rätta. Parlamentet beklagar Ryska federationens beslut om att i FN:s säkerhetsråd blockera resolutionen om att inrätta en internationell domstol för utredning av denna förbrytelse.

36.  Europaparlamentet beklagar djupt att Rysslands nuvarande aggression har utmynnat i ett akut humanitärt problem i Donbassregionen och att ukrainska och internationella humanitära organisationer nekas tillträde till de ockuperade områdena. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de svåra humanitära förhållanden som över 1,5 miljoner internflyktingar lever under. Parlamentet är djupt oroat över människorättskränkningarna i det ryskockuperade Krim, särskilt den allvarliga situationen för krimtatarerna samt problemen för övriga minoritetsgrupper och anhängare av ukrainskt styre, och betonar att Ukraina behöver ytterligare ekonomiskt stöd från EU.

37.  Europaparlamentet välkomnar de ukrainska myndigheternas fortgående arbete för att uppfylla handlingsplanen för viseringsliberalisering och gratulerar dem till att ha fått ett positivt utlåtande i den slutliga lägesrapporten om genomförandet av denna plan. Parlamentet uttrycker tillfredsställelse över att det antagits ny lagstiftning och nya strategier som har stärkt skyddet mot diskriminering. Parlamentet förväntar sig att Ukrainas ledare ska fullgöra sina åtaganden i fråga om korruptionsbekämpning under första kvartalet av 2016.

38.  Europaparlamentet betonar att den djupt inrotade korruptionen är den största enskilda utmaningen för reformarbetet. Parlamentet välkomnar de beslut som hittills fattats, såsom införande av lagstiftning mot korruption, institutioner (den nationella byrån för korruptionsbekämpning, det nationella organet för förebyggande av korruption, en åklagare för korruptionsfall) och mekanismer, samt av det nationella organet för återvinning av tillgångar från korruption. Parlamentet välkomnar dessutom den nyligen antagna lagen om statsfinansiering av politiska partier, som kommer att träda i kraft den 1 juli 2016, samt lagen om offentlig upphandling.

39.  Europaparlamentet uttrycker sin förståelse för att krigssituationen i östra Ukraina lägger svåra hinder i vägen för reformarbetet. Parlamentet säger dock klart ifrån att Ukrainas möjligheter till framgång och motståndskraft mot en eventuell yttre fiende strikt beror av att landet präglas av sund ekonomi och lagstiftning, blomstrande demokrati och stigande välstånd.

40.  Europaparlamentet välkomnar det pågående arbetet med att reformera statsförfattningen inom områdena decentralisering och rättsväsen. Parlamentet erinrar om att Venedigkommissionen utfärdat positiva rekommendationer om bägge uppsättningarna av författningsändringar. Parlamentet understryker att det behövs fortsatta framsteg inom både dessa och andra områden, framför allt inom ekonomin, där bättre lagstiftning och avmonopolisering måste kvarstå som en prioritering, tillsammans med skattereformer, ökad transparens och ett gynnsamt investeringsklimat. Parlamentet uttrycker oro över läget för Ukrainas ekonomi och för den finansiella situationen överlag i landet. Parlamentet konstaterar att det rapporterats smärre framsteg med stabiliseringen av den ekonomiska prestandan och lovordar den epokgörande uppgörelse om skuldlättnad som Ukraina uppnått med sina fordringsägare i september 2015. Parlamentet erinrar om att det internationella samfundet, framför allt EU, Europabaserade internationella finansiella institutioner, IMF och enskilda givarländer utfäst sig att ställa till förfogande ett rekordstort belopp på omkring 20 miljarder euro.

41.  Europaparlamentet välkomnar EU:s aktiva stöd och solidaritet i energifrågor, vilket lett till att ryska gasleveranser till Ukraina kunnat återupptas för vintersäsongen 2015–2016. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra full nytta av de möjligheter till transitering som Ukraina erbjuder och att stärka samarbetet för att trygga energiförsörjningen både för EU och Ukraina, och för att det med tanke på leveranserna av rysk gas till Europa inte ska behöva anläggas några nya rörledningar som går förbi Ukraina, framför allt inte projektet Nord Stream II, i och med att dessa skulle kunna bli till skada för EU:s strategi om diversifiering av energikällorna och även för unionslagstiftningen. Parlamentet stöder EU:s avsikt att via energigemenskapen förbättra den fullständiga energimarknadsintegrationen med Ukraina och att minska energiberoendet utan att överbelasta de privata hushållen. Parlamentet uppmanar EU och de berörda regeringarna att utarbeta åtgärder som stötdämpare mot sociala svårigheter.

42.  Europaparlamentet uppskattar det aktiva och dynamiska arbete som görs av den parlamentariska associeringskommittén EU–Ukraina för att övervaka den politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska situationen i Ukraina, liksom också dess engagemang och stöd för att förbättra de ukrainska myndigheternas övergripande EU-inriktade reformarbete. Parlamentet erinrar sig det samförståndsavtal som undertecknades av Verchovna Rada och Europaparlamentet 2015, så att vi fick en gemensam ram för parlamentariskt stöd och kapacitetsuppbyggnad mellan de bägge parlamenten.

43.  Europaparlamentet betonar att det civila samhället i Ukraina måste stärkas så att det kan ge råd och stöd till myndigheterna i deras arbete med att förverkliga de utlovade reformerna och fungera som en effektiv väktare och påtala missförhållanden. Parlamentet välkomnar det effektiva samarbetet mellan experterna och Verchovna Rada, såväl vid reformarbetet som vid tillämpningen av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Parlamentet anser det berömvärt att Verchovna Radas prioriteringar utformas i en omfattande dialog med det civila samhället.

44.  Europaparlamentet noterar den kommande rådgivande nederländska folkomröstningen om associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina och litar på att det nederländska folket kommer att fatta sitt beslut på grundval av avtalets förtjänster och inse dess konkreta effekter för EU och särskilt för Nederländerna.

o
o   o

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaterna, regeringarna och parlamenten i länderna inom det östliga partnerskapet och i Ryska federationen, den parlamentariska församlingen Euronest samt Europarådets respektive OSSE:s parlamentariska församlingar.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0272.


Klausulen om ömsesidigt försvar (artikel 42.7 i EU-fördraget)
PDF 168kWORD 303k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2016 om klausulen om ömsesidigt försvar (artikel 42.7 i EU-fördraget) (2015/3034(RSP))
P8_TA(2016)0019RC-B8-0043/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 42.7,

–  med beaktande av artiklarna 2.4 och 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2012 om EU:s klausuler om ömsesidigt försvar och solidaritet: politiska och operativa dimensioner(1),

–  med beaktande av FN:s stadga, särskilt bestämmelserna i kapitel VII och artikel 51,

–  med beaktande av den franske presidentens uttalande i den franska kongressen den 16 november 2015 om att Frankrike befinner sig i krig,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser om försvar och säkerhet, antagna den 19–20 december 2013 och den 25–26 juni 2015,

–  med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikes frågor) möte (med försvarsministrarna) den 17 november 2015,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 13 november 2015 ägde flera terroristattacker rum i Paris, i vilka minst 130 personer från över 26 länder miste livet. EU har sedan 2004 drabbats av åtskilliga terroristattacker i vilka hundratals människor dödats och tusentals skadats.

B.  Efter terroristattackerna i Paris den 13 november 2015 åberopade Frankrikes regering officiellt klausulen om ömsesidigt försvar enligt artikel 42.7 i EU-fördraget.

C.  Solidaritet, stöd och ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna, bl.a. genom utnyttjande av unionens medel, är en del av EU:s grundvalar.

D.  Till följd av Frankrikes åberopande av klausulen om ömsesidigt försvar är EU:s medlemsstater skyldiga att ge Frankrike stöd och bistånd på alla sätt som står i deras makt, i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan. Förebyggande av konflikter och attacker är att föredra framför att tvingas hantera deras konsekvenser.

E.  Bekämpande av internationell terrorism anses vara en prioritering för EU, och solidaritetsprincipen kräver åtgärder både på hemmaplan och utomlands. De interna och externa dimensionerna av EU:s säkerhet är med nödvändighet nära kopplade till varandra. En gemensam EU-strategi är nödvändig.

F.  Den säkerhets- och försvarsarkitektur som fördragen lägger grunden för har ännu inte genomförts fullt ut. Medlemsstaterna ansvarar för att nå framsteg på säkerhets- och försvarsområdet i unionen.

G.  EU behöver stärka sitt samarbete med Atlantpaktsorganisationen (Nato) för att kunna skapa större överensstämmelse mellan de båda organisationernas säkerhets- och försvarspolitik, i synnerhet när en medlemsstat utsätts för ett väpnat angrepp på sitt territorium, vilket inkluderar terroristattacker.

H.  EU-institutionerna bör vara mer aktiva inom säkerhets- och försvarspolitiken och främja tillämpningen av alla säkerhets- och försvarspolitiska bestämmelser som står inskrivna i fördragen, inklusive dem om Natos särskilda roll för säkerhet och försvar i Europa och över Atlanten. EU-institutionerna måste stödja alla medlemsstater i deras arbete med att tillämpa dessa bestämmelser fullt ut.

I.  Artikel 42.6 i EU-fördraget om ett permanent strukturerat samarbete bör aktiveras mellan de medlemsstater som önskar ha ett nära samarbete med varandra.

J.  EU har antagit en strategi för kampen mot terrorism som bygger på både gemenskapsinstrument och mellanstatliga resurser inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp). I denna strategi ingår förslaget att EU:s åtgärder organiseras på grundval av de fyra målen om att förebygga, skydda, förfölja och agera.

K.  För att kunna ta itu med grundorsakerna till våldsbejakande extremism inbegriper EU:s svarsåtgärder mot terrorismen främjande av demokrati, dialog och goda styrelseformer.

1.  Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag de ohyggliga terroristattacker som utförts av Daish. Parlamentet uttrycker sin allra djupaste medkänsla och solidaritet och sitt allra djupaste deltagande med alla offer för terroristattacker och med deras anhöriga.

2.  Europaparlamentet noterar och välkomnar det enhälliga stödet till Frankrike från samtliga EU:s medlemsstater. Parlamentet välkomnar även samtliga medlemsstaters beredskap att fullt ut bidra med det stöd och bistånd som krävs.

3.  Europaparlamentet erinrar om att detta var första gången som klausulen om ömsesidigt försvar åberopades. Parlamentet anser att det nu aktuella fallet måste fungera som en katalysator för ingående politiska diskussioner om den flerdimensionella karaktären hos Europas säkerhet och försvar.

4.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de ytterligare bidrag i form av kapacitet som tillgängliggjorts i kampen mot terrorism, och uppmanar samtliga medlemsstater att upprätthålla ett villkorslöst och varaktigt stöd och att upprätthålla sina bidrag så länge det behövs. Parlamentet noterar Frankrikes roll som katalysator i denna gemensamma strävan och uppmuntrar behöriga EU-institutioner att tillhandahålla och upprätthålla det stöd som krävs.

5.  Europaparlamentet anser att åberopande av fördragens klausuler om ömsesidigt försvar och solidaritet i första hand är en politisk fråga. Parlamentet understryker att den politiska debatten bör hållas i både Europeiska rådet och Europaparlamentet när dessa klausuler åberopas.

6.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det inte kommer att vara möjligt för alla medlemsstater att hantera stöd och bistånd enligt klausulen om ömsesidigt försvar på bilateral grund – vilket är fallet här. Parlamentet uppmanar därför Europeiska rådet att stimulera en vidareutveckling av klausulen om ömsesidigt försvar och att bygga vidare på den roll som berörda EU-institutioner spelar som underlättande aktörer.

7.  Europaparlamentet erinrar om sin uppmaning i tidigare resolutioner till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att föreslå praktiska arrangemang och riktlinjer för att säkerställa effektiva svarsåtgärder om en medlemsstat åberopar klausulen om ömsesidigt försvar, samt en analys av EU-institutionernas roll om klausulen åberopas. Parlamentet anser det emellertid beklagligt att det inte fanns någon analys eller några riktlinjer tillgängliga när klausulen om ömsesidigt försvar aktiverades för första gången, vilket ledde till den rådande situationen som kräver åtgärder, ledning och samarbete av ad hoc-karaktär.

8.  Europaparlamentet ser det alltjämt som en brådskande prioritering att utarbeta praktiska arrangemang och riktlinjer för framtida aktivering av klausulen om ömsesidigt försvar. När riktlinjerna utarbetas bör hänsyn tas till lärdomarna av den första aktiveringen av artikel 42.7.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att i brådskande ordning utarbeta och anta en politisk ram som kan fungera som vägledning vid tillämpningen av artikel 42.7 i EU-fördraget och som innehåller en tidsplan, översynsklausul och övervakningsmekanismer. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att alla nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder till följd av aktiveringen av artikel 42.7 bör meddelas rådet och samtidigt offentliggöras.

10.  Europaparlamentet konstaterar att solidaritetsklausulen i artikel 222 i EUF-fördraget skulle göra det möjligt att ge Frankrike och andra medlemsstater som är direkt engagerade i kampen mot terrorism tillgång till alla relevanta EU-medel. Parlamentet erinrar om att artikel 222 i EUF-fördraget är specifikt utformad för att hantera konsekvenserna av terroristattacker i Europa och syftar till att åtgärda bristande samarbete och samordning mellan nationella brottsbekämpande organ i Europa.

11.  Europaparlamentet är övertygat om att EU, genom att utnyttja befintlig kapacitet i medlemsstaterna och på unionsnivå, behöver ett permanent civil-militärt högkvarter på strategisk och operativ nivå och att denna struktur bör ges i uppdrag att planera för strategisk och operativ beredskap, däribland för kollektivt försvar i enlighet med artikel 42.7 och 42.2 i EU-fördraget och dess framtida tillämpning i nära samarbete med berörda Nato-strukturer.

12.  Europaparlamentet anser att det aktuella åberopandet av artikel 42.7 i EU-fördraget bör fungera som en katalysator för att frigöra potentialen hos alla säkerhets- och försvarsrelaterade fördragsbestämmelser som bör följa. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om betydelsen av att till fullo och korrekt tillämpa försvarspaketet bestående av direktiv 2009/81/EG om upphandling på försvarsområdet och 2009/43/EG om överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen.

13.  Europaparlamentet uppmanar samtliga europeiska länder att fortsätta att tillhandahålla alla former av stöd i kampen mot terrorism och att inta en strikt hållning på hemmaplan och utomlands.

14.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att de personer som spelade en central roll i Parisattackerna tycks ha varit medborgare i EU-länder och var födda och bosatta i EU. Parlamentet efterlyser därför lämpliga åtgärder för att övervaka förflyttningar av vapen och sprängämnen samt terroristmisstänkta personers rörelser.

15.  Europaparlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna att upprätta ett strukturerat informationsutbyte och operativt samarbete mellan gränsförvaltning, polis och andra brottsbekämpande myndigheter samt utbyte av underrättelseuppgifter genom att koppla samman nationella databaser och dra full nytta av befintliga ramar, såsom Europols plattform för säkert utbyte av information och underrättelser (Siena), och genom att maximera användningen av andra plattformar och tjänster inom ramen för Europol.

16.  Europaparlamentet vidhåller att det behövs en heltäckande strategi för avradikalisering, bland annat nationella insatser riktade mot unga, förebyggande av våldsbejakande extremism samt terrorismbekämpning, med fokus på stärkt social sammanhållning, brottsförebyggande och riktade polis- och säkerhetsinsatser som baseras på enskilda misstankar eller konkreta hot som fastställts av människor och inte av maskiner. Dessutom behövs det en skärpning av reglerna om köp och innehav av vapen, exportreglerna och bekämpningen av illegal vapenhandel.

17.  Europaparlamentet efterlyser en gemensam utrikespolitik för EU när det gäller framtiden för Syrien och Mellanöstern i stort, i samordning med alla relevanta aktörer. Denna politik bör vara en integrerad del av den framtida globala EU-strategin.

18.  Europaparlamentet betraktar aktiveringen av klausulen om ömsesidigt bistånd som ett unikt tillfälle att skapa en grund för en stark och hållbar europeisk försvarsunion. Parlamentet anser att EU kommer att vara rustat och redo att bemöta de överväldigande hoten och utmaningarna på området för inre och yttre säkerhet endast om man har tillgång till självständig säkerhets- och försvarskapacitet.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Natos generalsekreterare, FN:s generalsekreterare, Förenta staternas president och Förenta staternas försvarsminister.

(1) EUT C 419, 16.12.2015, s. 138.


EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016
PDF 230kWORD 348k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2016 om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016 (2015/3035(RSP))
P8_TA(2016)0020RC-B8-0050/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner och tillhörande fakultativa protokoll,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om människorättsrådet,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat sina resolutioner om debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området(1),

–  med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av årsrapporten för 2015 från människorättsrådet till FN:s generalförsamling,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  2015 och 2016 är viktiga jubileumsår när det gäller åtnjutandet av mänskliga rättigheter, fred och säkerhet: 70-årsdagen för grundandet av FN, 50-årsdagen för den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och för den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 30‑årsdagen respektive 20-årsdagen för förklaringen om rätten till utveckling (1986) och deklarationen och handlingsplanen från Peking (1995), samt 15-årsdagen för FN:s säkerhetsråds banbrytande resolution om kvinnor, fred och säkerhet (2000) och millennieutvecklingsmålen (2000).

B.  Alla stater är skyldiga att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna, oavsett ras, ursprung, klass, kast, kön, sexuell läggning eller hudfärg. De mänskliga rättigheterna, antingen de är medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala eller kulturella, är odelbara samt förbundna med och beroende av varandra. Förvägras man någon av dessa rättigheter får det direkt negativa konsekvenser för de övriga rättigheterna. Alla stater är skyldiga att respektera sina befolkningars grundläggande rättigheter och vidta konkreta åtgärder i syfte att främja respekten för dessa rättigheter på nationell nivå samt att samarbeta på internationell nivå för att undanröja hinder för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna inom alla områden.

C.  Respekten för samt främjandet och försvaret av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten. Konsekvens mellan EU:s inre och yttre politik på området för mänskliga rättigheter är avgörande för att unionens människorättspolitik ska vara trovärdig utomlands.

D.  I sina förbindelser med tredjeländer vägleds unionens åtgärder av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen, där de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet bekräftas och där det föreskrivs respekt i åtgärder på den internationella arenan för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.

E.  Respekten för mänskliga rättigheter bör integreras i alla politikområden, inbegripet fred och säkerhet, utvecklingssamarbete, handel och investeringar, humanitära åtgärder, klimatförändringar och kampen mot terrorism, eftersom man inte kan föra sådan politik utan att beakta respekten för mänskliga rättigheter.

F.  FN:s medlemsstater har antagit och förbundit sig till Agenda 2030 där målet är en värld med allmän respekt för de mänskliga rättigheterna och människans värdighet, rättsstatsprincipen, rättvisa, jämlikhet och icke-diskriminering.

G.  De ordinarie mötena i människorättsrådet och det faktum att det utses särskilda rapportörer och att det finns en mekanism för allmän återkommande utvärdering och särskilt förfarande, antingen för situationen i vissa länder eller tematiska frågor, bidrar alla till att de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten främjas och respekteras.

H.  Bland medlemmarna i människorättsrådet vissa som erkänt hör till dem som begår de grövsta brotten mot de mänskliga rättigheterna och som har ett tvivelaktigt rykte när det gäller att samarbeta med FN:s särskilda förfaranden eller uppfylla sina rapporteringskrav gentemot FN:s organ för människorättsfördraget.

FN:s råd för mänskliga rättigheter

1.  Europaparlamentet välkomnar utnämningen av ambassadör Choi Kyong-lim till människorättsrådets ordförande under 2016.

2.  Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets årsrapport till FN:s generalförsamling om sina 28:e, 29:e och 30:e möten.

3.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter, rättsstaten och demokratin och uppmanar eftertryckligen FN-medlemsstaterna om att bland annat främja kriterier som baseras på resultat inom området mänskliga rättigheter när en stat ska väljas till medlem av människorättsrådet. Parlamentet uttrycker sin oro över kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i några nyvalda medlemsländer i människorättsrådet. Parlamentet anser att medlemsstaterna inte bör stödja att länder som inte upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter väljs in i människorättsrådet.

4.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av stöd för oberoendet och integriteten för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, så att kontoret kan fortsätta att utföra sitt uppdrag på ett verkningsfullt och opartiskt sätt. I detta sammanhang vill parlamentet att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska få adekvat stöd och finansiering. Parlamentet upprepar sitt stöd för de särskilda förfarandena och uppdragsinnehavarnas – t.ex. de särskilda rapportörernas – oberoende ställning, som gör det möjligt för dem att fullgöra sitt uppdrag med fullständig opartiskhet, och uppmanar alla stater att samarbeta med dessa förfaranden. Parlamentet beklagar den brist på samarbete som vissa medlemsstater uppvisar.

5.  Europaparlamentet bekräftar vikten av att de allmänna återkommande utvärderingarna är allomfattande, så att man får fullständig inblick i situationen för de mänskliga rättigheterna i alla FN:s medlemsstater. Det är fortsatt viktigt att denna andra utvärderingsomgång särskilt fokuserar på genomförandet av de rekommendationer som antagits under den första omgången. Parlamentet begär dock än en gång att de rekommendationer som inte godtogs av staterna under den första omgången tas upp till omprövning under den fortsatta processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att se till att många olika intressenter, särskilt det civila samhället, deltar fullt ut i alla aspekter av människorättsrådets arbete, och uttrycker oro över att allvarliga begränsningar hämmar det civila samhällets deltagande i processen med allmän återkommande utvärdering. Alla FN:s medlemsstater, däribland EU-medlemsstaterna, uppmanas att använda de allmänna återkommande utvärderingarna för att bedöma sin egen människorättssituation och lägga fram rekommendationer i detta avseende.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU att följa upp rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna i EU:s politiska dialoger med de berörda länderna för att undersöka olika sätt och möjligheter att genomföra rekommendationerna genom landsstrategier och regionala strategier.

8.  Europaparlamentet välkomnar det initiativ om förändring från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som är avsett att förbättra och stärka FN:s människorättskontors globala närvaro genom att inrätta åtta regionala nav som ska skydda och främja respekten för de mänskliga rättigheterna genom att arbeta direkt med partnerna i syfte att omvandla människorättsmekanismernas rekommendationer till verkliga förändringar på plats. Med anledning av människorättsrådets tioårsdag efterlyser parlamentet en bedömning av detta råds inverkan, däribland dess uppdrag, liksom av genomförandet av dess resolutioner och andra beslut.

Medborgerliga och politiska rättigheter

9.  Europaparlamentet oroar sig över de konstitutionella ändringar som gjorts i vissa länder för att ändra fastställda begränsningar av presidentens mandatperiod, vilket i vissa fall har lett till valrelaterat våld. Parlamentet bekräftar på nytt att respekten för medborgerliga och politiska rättigheter, inklusive individuell och kollektiv yttrandefrihet och mötes- och föreningsfrihet, är indikatorerna för ett demokratiskt och tolerant samhälle med åsiktsmångfald.

10.  Europaparlamentet upprepar att fria och verkliga val som återkommer regelbundet på grundval av allmän och lika rösträtt är en grundläggande rättighet som alla medborgare borde åtnjuta i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (artikel 21.3) och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 25). Parlamentet bekräftar att yttrandefrihet och ett dynamiskt klimat som gynnar ett oberoende och pluralistiskt civilt samhälle är förutsättningar för att respekten för de mänskliga rättigheterna ska främjas.

11.  Europaparlamentet anser att dagens digitala teknik medför fördelar och utmaningar för skyddet av rätten till personlig integritet, utövandet av yttrandefriheten på nätet i hela världen och för säkerheten, eftersom dagens digitala teknik kan utnyttjas för extremist‑ och terroristpropaganda och rekryteringskanaler. I detta sammanhang välkomnar parlamentet utnämningen av en särskild FN-rapportör för rätten till integritet i den digitala tidsåldern, vars mandat omfattar övervaknings- och integritetsfrågor som påverkar människor på eller utanför nätet.

12.  Europaparlamentet uppmanar FN:s medlemsstater, däribland EU-medlemsstaterna, att införliva rekommendationerna från FN:s särskilda rapportör om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans, i syfte att motverka spridningen av hat och hets med rasistiska, etniska och främlingsfientliga förtecken via internet och sociala medier genom lämpliga lagstiftningsåtgärder, med fullständig respekt för yttrande- och åsiktsfriheten.

Människorättsförsvarare

13.  Europaparlamentet fördömer att regeringsstyrkor i ett antal tredjeländer fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. Parlamentet oroar sig över orättvis och restriktiv lagstiftning, inbegripet begränsningar för utländsk finansiering, vilket leder till att det civila samhällets handlingsutrymme krymper. Parlamentet uppmanar alla regeringar att främja och stödja mediefrihet, organisationer i det civila samhället och människorättsförsvararnas verksamhet och låta dem verka utan fruktan, förtryck eller hot.

14.  Europaparlamentet anser att människorättsrådets trovärdighet undergrävs av att ett antal av dess medlemmar fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. EU och dess medlemsstater uppmanas eftertryckligen att stödja ett initiativ på FN-nivå för att ta fram ett sammanhållet och heltäckande svar på de stora globala utmaningarna för människorättsförsvarare som arbetar för kvinnors rättigheter och försvar av miljö-, mark- och urbefolkningsrättigheter, mot korruption och straffrihet, samt religion, liksom för journalister och andra människorättsförsvarare som använder medier, inklusive internet och sociala medier, och att systematiskt fördöma mördandet av dem.

15.  Europaparlamentet är ytterst oroat över de ökande angreppen på humanitära biståndsarbetare och medicinska inrättningar. Parlamentet påminner om att varje sådant angrepp är förbjudet enligt internationell humanitär rätt, och uppmanar konfliktparterna att respektera dess bestämmelser. Parlamentet betonar att biståndsarbetares säkerhet måste förbättras så att de kan reagera mer effektivt på angreppen.

Dödsstraff

16.  Europaparlamentet påminner om EU:s ståndpunkt om nolltolerans mot dödsstraff och upprepar sitt långvariga motstånd mot dödsstraff, tortyr och grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning i samtliga fall och under alla omständigheter. Parlamentet betonar betydelsen av att EU fortsätter att arbeta för ett moratorium för dödsstraff som ett första steg mot ett avskaffande, och framhåller än en gång att dödsstraffets avskaffande bidrar till att höja människans värdighet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att stödet till tredjeländer för bekämpning av narkotikabrottslighet, till exempel ekonomiskt bistånd, tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad, bör utesluta tillämpning av dödsstraffet för narkotikarelaterade brott. Parlamentet uttrycker sitt stöd för inrättandet av en särskild rapportör om mänskliga rättigheter och narkotikapolitik.

17.  Europaparlamentet lovordar de betydande framsteg som gjorts hittills, då många länder har slutat tillämpa dödsstraffet medan andra har vidtagit lagstiftningsåtgärder i riktning mot avskaffande av det. Parlamentet uttrycker dock sin besvikelse över att avrättningar återupptagits i vissa länder under de senaste åren. Parlamentet uppmanar de stater som har avskaffat dödsstraffet eller under lång tid haft ett moratorium mot det att stå fast vid sina åtaganden och inte återinföra det.

Religionsfrihet

18.  Europaparlamentet påminner om att tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet, något som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och dessutom garanteras i artikel 18 i FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet påminner också om att denna rättighet står i växelverkan med andra mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och innefattar rätten att tro eller inte tro och friheten att utöva teistisk, icke-teistisk eller ateistisk övertygelse samt rätten att fritt välja, ändra och frånträda eller återgå till sin övertygelse. Parlamentet uttrycker sin oro över att vissa länder fortfarande inte följer FN:s normer och tillgriper förtryck från statens sida, vilket kan innefatta kroppsstraff, fängelsestraff, skyhöga böter och rentav dödsstraff. Allt detta är något som kränker religions- eller trosfriheten. Parlamentet är oroat över den ökande förföljelsen av minoriteter på grund av deras religion eller tro och den olagliga skadegörelsen på deras mötesplatser. Parlamentet ställer sig bakom rapporten från FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet avseende våldshandlingar som utförts i ”religionens namn”. Parlamentet uppmanar EU att genomföra sina rekommendationer om initiativ till interreligiös dialog.

19.  Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande att främja religions- och trosfrihet i internationella forum, bland annat genom att stödja mandatet för FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet. Parlamentet stöttar till fullo EU:s praxis att gå i ledningen för tematiska resolutioner om detta ämne i människorättsrådet och i FN:s generalförsamling. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för skydd av religiösa minoriteter, icke-troende, apostater och ateister som fallit offer för hädelselagar. Parlamentet framhåller att åtgärder bör vidtas både i internationella och regionala forum genom att man i enlighet med artikel 17 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt upprätthåller en öppen, tydlig och regelbunden dialog med religiösa sammanslutningar och samfund.

Sociala och ekonomiska rättigheter

20.  Europaparlamentet erkänner människorättsrådets ansträngningar för att få samtliga mänskliga rättigheter att behandlas lika och ge dem samma tyngd genom att inrätta innehavare av mandat för särskilda förfaranden som rör ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I detta avseende betonar parlamentet betydelsen av en ratificering av det fakultativa protokollet till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive inrättande av klagomåls- och utredningsmekanismer.

21.  Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över ökningen av extrem fattigdom, som äventyrar ett fullständigt utövande av alla mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang rapporten från människorättsrådets särskilde rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter (A/HRC/29/31) och stöder hans förslag om eliminering av extrem fattigdom. Det är viktigt att åtgärda den växande ojämlikheten för att man ska kunna bekämpa fattigdomen överlag och verka för sociala och ekonomiska rättigheter, särskilt genom att underlätta tillgången till livsmedel, vatten, utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder.

22.  Europaparlamentet anser att korruption, skatteundandragande, vanskötsel av kollektiva nyttigheter och bristande ansvarsskyldighet hotar ett jämlikt åtnjutande av mänskliga rättigheter och undergräver demokratiska processer, rättsstatsprincipen, en opartisk rättsskipning samt offentliga tjänster som utbildning och grundläggande hälsovårdstjänster. Parlamentet anser att åtgärder för att garantera respekten för mänskliga rättigheter, särskilt rätten till information, till yttrande- och mötesfrihet, till ett oberoende rättsväsen och till demokratiskt deltagande i det offentliga livet, är avgörande för kampen mot korruption.

23.  Europaparlamentet framhåller att minoritetsbefolkningar i tredjeländer har särskilda behov och att man bör arbeta för deras likställdhet inom alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet samt kulturlivet.

24.  FN:s medlemsstater, medräknat EU-medlemsstaterna, uppmanas att begära att alla innehavare av mandat för särskilda förfaranden ägnar särskild uppmärksamhet åt frågor som rör kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättningar i urbefolkningar, och att rapportera om sådana frågor till människorättsrådet. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att stödja urbefolkningars deltagande i människorättsrådets möten. Utrikestjänsten och medlemsstaterna uppmanas att aktivt stödja utvecklingen av den systemomfattande handlingsplanen för urbefolkningar, särskilt när det gäller regelbundna samråd med urbefolkningar.

Företag och mänskliga rättigheter

25.  Europaparlamentet uppmuntrar ett verkningsfullt och omfattande genomförande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Alla FN:s medlemsstater, medräknat EU-medlemsstaterna, uppmanas eftertryckligen att ta fram och genomföra nationella handlingsplaner. Parlamentet anser att handel och mänskliga rättigheter kan gå hand i hand och att näringslivet spelar en viktig roll för att främja mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet bekräftar än en gång vikten av att europeiska och multinationella företag går i spetsen för att främja internationella normer i fråga om företag och mänskliga rättigheter.

26.  Europaparlamentet uppmanar FN och EU att även ta itu med frågan om markrofferi och markrättighetsförsvarare som drabbas av repressalier, bland annat hot, trakasserier, godtyckliga gripanden, överfall och mord,

27.  Europaparlamentet välkomnar initiativet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att stärka projektet Accountability and Remedy så att det bidrar till ett rättvist och mer ändamålsenligt system av nationella rättsmedel, särskilt i fall av grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i näringslivet. Parlamentet uppmanar alla regeringar att fullgöra sina skyldigheter att garantera respekten för mänskliga rättigheter, tillgång till rättslig prövning för offer som står inför både praktiska och juridiska utmaningar i fråga om tillgång till rättsmedel på nationell och internationell nivå i samband med företagsrelaterade kränkningar av mänskliga rättigheter.

28.  Europaparlamentet konstaterar att den öppna mellanstatliga arbetsgruppen som inrättades med stöd av en resolution från människorättsrådet den 26 juni 2014 för att utveckla ett internationellt, rättsligt bindande instrument för reglering av transnationella och andra företags verksamhet på människorättsområdet, höll sitt första möte i juli 2015. Parlamentet uppmanar EU att stödja insatser för att anpassa unionens politik till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och rekommenderar EU och dess medlemsstater att delta på ett konstruktivt sätt i debatten om ett rättsligt bindande internationellt instrument för företag och mänskliga rättigheter inom ramen för FN‑systemet.

Migration och flyktingar

29.  Europaparlamentet är djupt oroat över den allvarligaste flyktingkrisen sedan andra världskriget, vilken uppstått till följd av att allt fler människor tvingats lämna sina hem på grund av förföljelse, väpnade konflikter och klimatförändringar, och som i en strävan efter ett mer skyddat och bättre liv riskerar livet på farliga resor. Parlamentet efterlyser effektiva och samordnade internationella åtgärder för att ta itu med migrationens grundläggande orsaker. Parlamentet efterlyser också ökade insatser inom FN för att ta itu med de aktuella och framtida utmaningarna på migrationsområdet genom att säkerställa tillräcklig finansiering för människorättsrådet, världslivsmedelsprogrammet och andra FN-organ som deltar i att tillhandahålla grundläggande tjänster till flyktingar inom och utanför konfliktområden. Parlamentet understryker betydelsen av det arbete som uträttas av FN:s särskilda rapportör om migranters mänskliga rättigheter, tillsammans med hans rekommendationer.

30.  Europaparlamentet uppmanar alla länder till en människorättsbaserad syn på migration, som slår vakt om migranters och flyktingars rättigheter inom migrationspolitiken och migrationshanteringen, så att särskild uppmärksamhet ägnas situationen för marginaliserade och missgynnade migrant- och flyktinggrupper, såsom kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar alla stater att åtgärda könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor och betonar att migrationspolitiken måste utformas med hänsyn tagen till jämställdhetsperspektivet, för att dessa personers särskilda behov ska kunna tillgodoses.

31.  Europaparlamentet påminner om att alla stater är skyldiga att respektera och skydda de mänskliga rättigheterna för alla personer som befinner sig inom deras jurisdiktion, oavsett deras nationalitet, ursprung eller immigrationsstatus. Parlamentet påminner om att en global migrationsstrategi är nära förknippad med utvecklingspolitiken och den humanitära politiken, däribland inrättande av humanitära korridorer och utfärdande av visum av humanitära skäl. Parlamentet uppmanar än en gång att alla avtal om migrationssamarbete och återtagande som ingås med tredjeländer bör respektera folkrätten. Parlamentet erinrar om att migranter får återsändas endast om deras rättigheter fullständigt respekteras samt om återsändandet bygger på fria och välgrundade beslut och skyddet av migranternas rättigheter garanteras i deras land. Parlamentet uppmanar regeringarna att upphöra med godtyckliga gripanden och frihetsberövanden av migranter. Parlamentet uttrycker oro över diskrimineringen av migranter och flyktingar samt kränkningarna av deras rättigheter. I detta avseende uppmanas alla FN:s medlemsstater, däribland EU-medlemsstaterna, att respektera rätten att söka och åtnjuta asyl.

Klimatförändringar och mänskliga rättigheter

32.  Europaparlamentet välkomnar Parisöverenskommelsen inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar anpassning, begränsning, teknikutveckling och tekniköverföring samt kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet uppmanar samtliga signatärstater att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet beklagar avsaknaden av en hänvisning till den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna i UNFCCC och begär att alla strategier och åtgärder avseende UNFCCC bör vara baserade på mänskliga rättigheter.

33.  Europaparlamentet erinrar om att klimatförändringarnas skadeverkan utgör ett överhängande och möjligen oåterkalleligt hot mot det oinskränkta åtnjutandet av mänskliga rättigheter och att den i stor utsträckning drabbar utsatta grupper vilkas rättighetssituation redan är allvarlig. Parlamentet konstaterar med oro att klimatrelaterade incidenter, såsom stigande havsnivåer och extrema väderleksförändringar som vållar torka och översvämningar förväntas leda till att ännu flera människoliv går förlorade och ännu fler människor tvingas lämna sina hem, samt till brist på livsmedel och vatten.

34.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att åtgärda de juridiska bristerna i begreppet ”klimatflykting”, också med hjälp av en eventuell internationell definition.

Kvinnors rättigheter

35.  Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds färska resolution 2242 om kvinnor, fred och säkerhet, där kvinnor görs till en central del i alla insatser för att ta itu med globala utmaningar, bland annat tilltagande våldsbejakande extremism, klimatförändringar, migration, hållbar utveckling, fred och säkerhet. Parlamentet lovordar resultaten från FN:s globala studie om genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, där man betonade betydelsen av kvinnligt ledarskap och kvinnors deltagande i konfliktlösning och fredsbyggande. Det underströks också att kvinnors deltagande har förbättrat det humanitära biståndet, stärkt fredsbevarande insatser, gynnat slutförandet av fredsförhandlingar och bidragit till att motarbeta våldsbejakande extremism. Parlamentet uppmanar FN och alla dess medlemsstater att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa kvinnors självständighet och se till att de på ett meningsfullt sätt kan medverka i konfliktförebyggande och konfliktlösning samt i fredsförhandlingar och fredsprocesser, genom att låta fler kvinnor vara med på alla nivåer av beslutsfattandet, även inom nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer.

36.  Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över att framväxten av våldsamma extremistgrupper som Daish i Syrien och Irak eller Boko Haram i Västafrika har medfört att våldet mot kvinnor, särskilt det sexuella våldet, blivit en del av dessa extremistgruppers mål och ideologi samt en inkomstkälla för dem. Detta ställer det internationella samfundet inför en kritisk ny utmaning. Parlamentet uppmanar alla regeringar och FN-institutionerna att göra mer för att bekämpa dessa avskyvärda brott och återställa kvinnornas värdighet, så att de får tillgång till rättslig prövning, ersättning och tillräckligt stöd.

37.  Europaparlamentet anser att ett av sätten att motverka extremism är att kvinnors egenmakt garanteras genom åtgärder mot den underliggande bristen på jämställdhet mellan kvinnor och män, som gör att kvinnor och flickor hamnar i en utsatt situation i samband med konflikter. Parlamentet understryker behovet av kontinuerlig utbildning för flickor i flyktingläger, i konfliktområden och i områden som präglas av extrem fattigdom och extrema miljöförhållanden, såsom torka och översvämningar.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av att inte undergräva det som uppnåtts inom ramen för Pekingplattformen när det gäller tillgång till utbildning och hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet och skyddet av sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet understryker att universell respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt tillgång till relevanta tjänster bidrar till att minska spädbarns- och mödradödligheten. Parlamentet påpekar att familjeplanering, mödravård, enkel tillgång till preventivmedel och tillgång till alla relevanta tjänster som avser sexuell och reproduktiv hälsa är viktiga faktorer för att rädda livet på kvinnor och hjälpa dem att återuppbygga sina liv i de fall de utsatts för våldtäkt. Parlamentet betonar vikten av att låta dessa strategier vara centrala delar av utvecklingssamarbetet med och humanitära insatser i tredjeländer.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av åtgärder som förstärker kvinnligt ledarskap och kvinnors delaktighet i beslutsprocessen på alla nivåer. Parlamentet uppmanar staterna att garantera kvinnors lika representation i offentliga institutioner och det offentliga livet, med särskilt fokus på inkluderandet av kvinnor från minoritetsgrupper.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och vice ordföranden/den höga representanten till fortsatt arbete för kvinnors och flickors politiska och ekonomiska egenmakt genom att integrera jämställdheten i all sin yttre politik och i alla sina program, bland annat genom att föra strukturerade dialoger med tredjeländer, offentligen föra jämställdhetsfrågor på tal och säkerställa tillräckliga resurser för detta ändamål.

Barns rättigheter

41.  Europaparlamentet stöder EU:s insatser för att främja barns rättigheter, framför allt genom att bidra till att trygga barns tillgång till vatten, sanitet, hälso- och sjukvård samt utbildning, genom att säkerställa rehabilitering och återanpassning av barn som värvats till väpnade styrkor, genom att utrota barnarbete, tortyr, barn som anklagas för trolldom, människohandel, barnäktenskap och sexuellt utnyttjande samt genom att hjälpa barn i väpnade konflikter och trygga deras tillgång till undervisning i konfliktområden och flyktingläger.

42.  Europaparlamentet påminner om att konventionen om barnets rättigheter, som antogs 1989 och som är den mest ratificerade internationella människorättskonventionen, föreskriver ett antal rättigheter för barn, bland annat rätten till liv, hälsa, utbildning och lek, rätten till familjeliv, rätten till skydd mot våld och diskriminering samt rätten att yttra sig. Parlamentet uppmanar alla parter som undertecknat denna konvention att leva upp till sina skyldigheter.

43.  Europaparlamentet välkomnar den världsomfattande undersökning som FN planerat att inleda för att med hjälp av övervakning och utredning kartlägga hur befintliga internationella lagar och normer tillämpas på ort och ställe och bedöma hur olika stater rent konkret skulle kunna förbättra sin politik och sina bemötanden. Parlamentet uppmanar med kraft alla stater att stödja denna undersökning och aktivt delta i den.

44.  Europaparlamentet konstaterar med oro att ett antal personer har dömts till döden för brott som begicks när de var under 18 års ålder och har avrättats under 2015 i länder runt om i världen, trots förbudet mot tillämpning av dödsstraff på ungdomar i FN:s konvention om barnets rättigheter.

Hbti-personers rättigheter

45.  Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande förekommer diskriminerande lagar och metoder samt våldsdåd mot personer i olika länder på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet. Parlamentet efterlyser nära övervakning av situationen för hbti-personer i länder där nyligen antagna hbti-fientliga lagar utgör ett hot mot livet för sexuella minoriteter. Parlamentet uttrycker sin starka oro över de så kallade lagarna mot propaganda som begränsar yttrande- och mötesfriheten, även i länder i Europa.

46.  Europaparlamentet bekräftar än en gång sitt stöd till det fortsatta arbete som utförs av högkommissarien för mänskliga rättigheter för att främja och skydda åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter för hbti-personer, framför allt genom uttalanden, rapporter och kampanjen Free & Equal, och uppmuntrar högkommissarien att fortsätta att bekämpa diskriminerande lagar och metoder. Parlamentet är oroat över inskränkningarna i de grundläggande friheterna för människorättsförsvarare som arbetar med hbti-personers rättigheter, och uppmanar EU att stärka sitt stöd till dem. Parlamentet anser att hbti‑personers grundläggande rättigheter med större sannolikhet kommer att respekteras om de har tillgång till juridiska institutioner.

EU:s integrering av mänskliga rättigheter och konsekvens

47.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja den allmängiltiga och odelbara karaktären hos de mänskliga rättigheterna, inklusive medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och de allmänna bestämmelserna om unionens yttre åtgärder.

48.  Europaparlamentet uppmanar än en gång EU att anta ett rättighetsbaserat synsätt och att integrera respekten för mänskliga rättigheter i handels- och investeringspolitiken, offentliga tjänster och utvecklingssamarbete samt i sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet betonar samtidigt att EU i sin politik för mänskliga rättigheter bör se till att det råder konsekvens mellan dess inre och yttre politik, i enlighet med EU:s fördragsfästa skyldigheter.

49.  Europaparlamentet upprepar dessutom vikten av att EU aktivt och konsekvent engagerar sig i alla FN-mekanismer för mänskliga rättigheter, framför allt i tredje utskottet, FN:s generalförsamling och människorättsrådet. Parlamentet erkänner de insatser som gjorts av utrikestjänsten, EU-delegationerna i New York och Genève och medlemsstaterna för att EU ska bli mer konsekvent i människorättsfrågor på FN‑nivå med hjälp av konkreta samråd i god tid och genom ett enhetligt budskap. Parlamentet uppmanar EU att göra mer för att få sin röst hörd, också genom att intensifiera de allt oftare förekommande tvärregionala initiativen samt ställa sig bakom resolutioner och gå i bräschen för dem. Parlamentet upprepar sin begäran om ökad synlighet för EU:s åtgärder i alla multilaterala forum.

50.  Europaparlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att fortsätta att göra EU:s människorättspolitik mer verkningsfull, samstämmig och synlig inom människorättsrådet och att vidareutveckla ett nära samarbete med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och de särskilda förfarandena.

51.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att bättre förbereda och samordna EU:s ståndpunkter inför människorättsrådets möten och för att säkerställa samstämdheten mellan EU:s externa och interna människorättspolitik.

52.  Europaparlamentet påminner om vikten av att bibehålla den institutionaliserade praxisen med att sända parlamentariska delegationer till människorättsrådet och FN:s generalförsamling.

53.  Europaparlamentet efterlyser ett mer principbaserat och icke-selektivt engagemang från EU:s medlemsstater i människorättsrådet,

Drönare och självstyrande vapen

54.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådet om att utarbeta en gemensam EU‑ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare, där man lägger största vikt vid respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och tar upp frågor som de rättsliga ramarna, proportionalitet, ansvarsskyldighet, skydd av civila och öppenhet. Parlamentet vädjar än en gång till EU att förbjuda tillverkning, utveckling och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter måste ingå i alla dialoger med tredjeländer om terrorbekämpning.

Bekämpning av terrorism

55.   Europaparlamentet ser positivt på det vägledningsdokument om terroristbekämpning som sammanställdes av utrikestjänsten och kommissionen i syfte att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter vid planering och genomförande av projekt för stöd till terroristbekämpning tillsammans med tredjeländer. I detta sammanhang påpekar parlamentet att respekten för de grundläggande rättigheterna och friheterna är grunden för en framgångsrik politik mot terrorism, inbegripet användningen av digital övervakningsteknik. Parlamentet betonar behovet av att utveckla effektiva kommunikationsstrategier för att bekämpa terrorist- och extremistpropaganda och rekryteringsmetoder, särskilt på nätet.

Demokratisering

56.  Europaparlamentet rekommenderar att EU ska förstärka sina insatser för att utveckla en mera heltäckande syn på demokratiseringsprocesser, i vilka fria och rättvisa val bara utgör ett enskilt inslag, för att faktiskt bidra till starkare demokratiska institutioner. Parlamentet anser att utbyten av bästa praxis vid övergång till demokrati inom ramen för utvidgnings- och grannskapspolitiken bör användas för att stödja och befästa andra demokratiseringsprocesser runtom i världen.

Utveckling och mänskliga rättigheter

57.  Europaparlamentet betonar betydelsen av mål nr 16 om fred och rättvisa i målen för hållbar utveckling enligt Agenda 2030, vilket bör prioriteras i samband med alla yttre och inre åtgärder, särskilt när det gäller finansiering av utvecklingssamarbete.

Idrott och mänskliga rättigheter

58.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att vissa stora idrottsevenemang anordnas i auktoritära stater där det förekommer kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar FN och EU:s medlemsstater att ta upp denna fråga och att samarbeta med nationella idrottsförbund, näringslivsaktörer och organisationer i det civila samhället kring villkoren kring deras deltagande i sådana evenemang, bland annat med avseende på fotbolls-VM i Ryssland 2018 och i Qatar 2022 samt OS i Peking 2022.

Internationella brottmålsdomstolen

59.  Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt helhjärtade stöd för Internationella brottmålsdomstolens arbete för att sätta stopp för straffriheten för personer som begår de allvarligaste brotten av betydelse för det internationella samfundet, och för att ge rättvisa åt offer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Parlamentet är alltjämt på sin vakt mot alla försök att undergräva denna domstols legitimitet eller oberoende. EU och dess medlemsstater uppmanas med eftertryck att samarbeta med domstolen och ge den ett starkt diplomatiskt, politiskt och ekonomiskt stöd, även inom FN. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och särskilda representanter att aktivt främja Internationella brottmålsdomstolen, verkställandet av dess beslut och kampen mot straffrihet för brott mot Romstadgan, att stärka och utvidga dess förbindelser med FN:s säkerhetsråd och främja en universell ratificering av Romstadgan, inklusive Kampalaändringarna.

Länder som ingår i de allmänna återkommande utvärderingarna

Georgien

60.  Europaparlamentet ser positivt på Georgiens medlemskap i människorättsrådet och den senaste allmänna återkommande utvärderingen om Georgien. Parlamentet noterar de meningsfulla lagstiftningsreformer som lett till vissa framsteg och förbättringar inom områdena för rättväsendet och brottsbekämpningen, åklagarmyndigheten, kampen mot misshandel, barnens rättigheter och skyddet av den personliga integriteten och personuppgifter samt internflyktingar.

61.  Europaparlamentet konstaterar emellertid att det krävs ytterligare insatser i fråga om misshandel, särskilt när det gäller frihetsberövande före rättegång och rehabilitering av offer, ansvarsutkrävande för övergrepp av brottsbekämpande organ, utredningar av tidigare övergrepp av regeringstjänstemän samt minoriteter och kvinnors rättigheter. Parlamentet betonar att regeringen enligt internationell människorättslagstiftning är skyldig att skydda alla barn mot våld, och efterlyser tillsyn över alla välgörenhetsinstitutioner som ägnar sig åt barn. Parlamentet efterlyser åtgärder för rehabilitering av offer. Parlamentet är och förblir oroat med tanke på yttrandefriheten och medierna samt för att observatörer inte släpps in i de ockuperade regionerna i Abchazien och Tschinvali-regionen/Sydossetien, där människorättskränkningar fortfarande är utbredda. Den georgiska regeringen uppmanas att vidta lämpliga åtgärder för att se till att de rekommendationer som gjordes under processen med de allmänna återkommande utvärderingarna följs upp.

Libanon

62.  Europaparlamentet lovordar Libanon för den politik för öppna gränser och mottagande som landet under många år tillämpat på flyktingar från Palestina, Irak och Syrien. Parlamentet betonar att Libanon – där var fjärde person är flykting – har den högsta koncentrationen flyktingar per capita i världen, och kräver att EU anslår ökade resurser till och samarbetar nära med de libanesiska myndigheterna för att hjälpa landet slå vakt om flyktingars och asylsökandes rättigheter. Parlamentet är i detta sammanhang oroat över de talrika fall av barn- och/eller tvångsäktenskap som lär förekomma bland syriska flyktingar. Den libanesiska regeringen uppmanas att överväga en reform av den lagstiftning som gäller inresa till, uppehälle i och utresa från Libanon.

63.  Europaparlamentet stöder rekommendationerna från kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor, där det efterlyses åtgärder för att kvinnliga migranter som är hushållsanställda ska bli mera medvetna om sina mänskliga rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som Libanon är part i. Parlamentet betonar framför allt att det så kallade Kafala-systemet måste bort och att kvinnliga migrerande hushållsanställda måste få effektiv tillgång till rättslig prövning, också genom att deras säkerhet och boende garanteras under de rättsliga och administrativa förfaranden som rör deras status.

Mauretanien

64.  Europaparlamentet betonar att Mauretaniens regering visserligen gjort framsteg med att lagstifta mot alla former av slaveri och förfaranden som påminner om slaveri, men att sådana fortfarande förekommer, bland annat till följd av att gällande lagar inte genomförs effektivt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta en lag mot slaveriet, att sätta i gång med en landsomfattande, systematisk och regelbunden insamling av uppgifter fördelade på olika kategorier och att genomföra en ingående och evidensbaserad undersökning av slaveriets historia och karaktär, för att utrota slaveriet.

65.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Mauretaniens myndigheter att tillåta yttrande- och mötesfrihet, i enlighet med internationella konventioner och Mauretaniens egna lagar. Parlamentet kräver också att Biram Dah Abeid, Bilal Ramdane och Djiby Sow friges, så att de utan fruktan för trakasserier eller hot kan fortsätta sin ickevåldskampanj mot fortsatt slaveri.

Myanmar/Burma

66.  Europaparlamentet välkomnar det flerpartival som hölls i Myanmar/Burma den 8 november 2015 – en viktig milstolpe i landets övergång till demokrati. Parlamentet ser positivt på engagemanget hos väljarna i Myanmar/Burma för landets fortsatta demokratisering. Parlamentet är och förblir dock oroat över den konstitutionella ramen för detta val, där 25 procent av mandaten i parlamentet har reserverats för militären. Parlamentet erkänner de framsteg som hittills gjorts med mänskliga rättigheter, men påtalar samtidigt att ett antal kvardröjande allvarliga orosmoment, bland annat minoriteters rättigheter och yttrande- och föreningsfriheten samt rätten att hålla fredliga sammankomster.

67.  Europaparlamentet fördömer den allvarliga och utbredda diskrimineringen av rohingyafolket, som förvärras av att denna folkgrupp saknar rättslig status och av att hatpropagandan mot icke-buddhister ökar. Parlamentet vill att alla rapporter om brott mot rohingyafolkets mänskliga rättigheter ska utredas till fullo, på ett öppet och oberoende sätt, och anser att de fyra lagar som parlamentet antog 2015 för att ”skydda ras och religion” innehåller diskriminerande könsaspekter. Parlamentet upprepar sitt krav på att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska få inrätta ett kontor i Myanmar/Burma och uttrycker sin oro över detta inte har tillåtits. betonar att det behövs en fullständig bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling innan förhandlingarna om investeringsavtalet mellan EU och landet slutförs.

Nepal

68.  Europaparlamentet välkomnar att Nepals nya statsförfattning, som bör lägga grunden till landets kommande politiska stabilitet, trädde i kraft den 20 september 2015. Parlamentet hoppas att de återstående orosmomenten kring minoriteternas, bland dem daliternas, politiska representation kommer att åtgärdas i en nära framtid, liksom lagarna om medborgarskap.

69.  Europaparlamentet beklagar den utbredda avsaknaden av ansvarsskyldighet för människorättskränkningar som förövats av båda sidorna under inbördeskriget, trots att lagen om sanning, försoning och försvunna personer antogs i maj 2014. Den nepalesiska regeringen uppmanas eftertryckligen att ansluta sig till den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet fördömer inskränkningarna i de tibetanska flyktingarnas grundläggande friheter. Parlamentet uppmanar med kraft Indien att häva den inofficiella blockaden av Nepals ekonomi, som – tillsammans med den förödande jordbävningen i april 2015 – vållar en humanitär kris och tvingar in nästan en miljon nepaleser i en återvändsgränd av fattigdom.

Oman

70.  Europaparlamentet berömmer Oman för att landet inrättat den regeringsledda nationella kommissionen för mänskliga rättigheter och gått ut med en inbjudan som gjorde det möjligt för FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster att avlägga sitt epokgörande besök i landet i september 2014. Parlamentet hoppas att dessa konstruktiva åtgärder kommer att motivera Oman till intensivare kontakter med FN:s representanter för mänskliga rättigheter och med oberoende människorättsorganisationer.

71.  Europaparlamentet uppmanar Oman att vidta nödvändiga åtgärder för att få bukt med det som FN:s särskilda rapportör kallat ett allestädes närvarande klimat av fruktan och skrämsel i landet. Parlamentet är fortsatt oroat över förbudet mot alla politiska partier och uppmanar regeringen att ompröva det. EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmanas att erbjuda tekniskt och juridiskt bistånd för att hjälpa Oman att skapa ett säkert och gynnsamt klimat för organisationer i det civila samhället.

Rwanda

72.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över människorättssituationen i Rwanda, bland annat över begränsningarna för yttrande- och mötesfriheten, det krympande demokratiska utrymmet för oppositionella politiska partier och det oberoende civila samhället verksamhet, samt över frånvaron av ett gynnsamt klimat för rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att möjliggöra ett demokratiskt utrymme där alla grupperingar i samhället kan verka fritt.

73.  Europaparlamentet är oroat över de senaste ändringarna av författningen som gör det möjligt för den sittande presidenten att kandidera för en tredje mandatperiod. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att hålla fast vid den afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning.

Sydsudan

74.  Europaparlamentet välkomnar det fredsavtal som de stridande parterna undertecknade den 28 augusti 2015 och som markerade slutet på inbördeskriget. Avtalet omfattar maktdelning under en övergångsperiod, säkerhetsarrangemang och inrättandet av en hybriddomstol som ska pröva alla brott som begåtts sedan konfliktens början. Parlamentet påminner om att konflikten har krävt tusentals människoliv och lett till fördrivning av hundratusentals människor som tvingats på flykt.

75.  Europaparlamentet uppmanar samtliga parter att avhålla sig från brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell humanitär rätt, inbegripet internationella brott såsom utomrättsliga avrättningar, etniskt motiverat våld, konfliktrelaterat sexuellt våld, däribland våldtäkt, liksom könsrelaterat våld, rekrytering och utnyttjande av barn, påtvingade försvinnanden och godtyckliga gripanden och frihetsberövanden.

76.  Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets resolution från juni 2015 och insatsen av ett uppdrag från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter för att övervaka och rapportera om människorättssituationen i Sydsudan. Parlamentet uppmanar människorättsrådet att stödja tillsättandet av en särskild rapportör för Sydsudan med uppdrag att övervaka och offentligt rapportera om kränkningar, bistå regeringen att förverkliga de rekommendationer som kommer att läggas fram av kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt att lägga fram rekommendationer om hur effektiv ansvarsskyldighet ska uppnås.

Venezuela

77.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den svåra människorättssituationen i landet till följd av de senaste årens förvärrade ekonomiska, politiska och sociala klimat. Parlamentet påminner om att yttrandefriheten, ett oberoende rättsväsende och rättsstatsprincipen är livsviktiga inslag i varje demokratiskt samhälle. Parlamentet uppmanar Venezuelas myndigheter att omedelbart frige oppositionsledarna samt alla fredliga demonstranter som på godtyckliga grunder har gripits för att ha utövat sin yttrandefrihet och sina grundläggande rättigheter.

78.  Europaparlamentet ser positivt på det val som hölls den 6 december 2015 och tillträdandet av den nya nationalförsamlingen. Parlamentet fördömer alla försök att underminera ett fullständigt verkställande av valresultaten, som uttrycker det venezuelanska folkets vilja, t.ex. genom att stänga av en del demokratiskt valda ledamöter. Parlamentet påminner om att den nya regeringen kommer att få tampas med många människorättsfrågor såsom straffrihet, ansvarsskyldighet för utomrättsliga avrättningar, godtyckliga gripanden och frihetsberövanden, rättvisa rättegångar, rättsväsendets oberoende, mötes- och föreningsfrihet samt mediefrihet. Parlamentet understryker att Venezuelas medlemskap i människorättsrådet för en treårsperiod från och med den 1 januari 2016 för med sig ett särskilt ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna.

Syrien

79.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den dramatiska säkerhetssituationen och humanitära situationen i Syrien. Parlamentet betonar betydelsen av arbetet inom FN:s oberoende internationella undersökningskommission om Syrien. Parlamentet fördömer den avsiktliga inriktningen på civila, urskillningslösa och oproportionerliga angrepp, attacker på civila och på skyddade kulturarvsobjekt samt belägringar och blockader i bestraffande syfte. Parlamentet betonar behovet av att särskilt fokusera på och stödja kvinnor som utsatts för våld samt kvinnoorganisationer och deras deltagande i humanitärt bistånd samt konfliktlösning. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att bidra till säkerställandet av adekvata medel för att undersökningskommissionen ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Hit hör att fastställa varje allvarligt människorättsbrott som begåtts och att i förekommande fall identifiera de ansvariga så att gärningsmännen kan ställas till svars, medräknat de som begått våldsdåd vilka kan utgöra brott mot mänskligheten, bland annat genom hänskjutande till Internationella brottmålsdomstolen.

80.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att en hållbar lösning på krisen i Syrien endast kan nås genom en inkluderande politisk överenskommelse som leder till en verklig politisk övergång som motsvarar det syriska folkets rättmätiga förhoppningar och gör det möjligt för syrierna att själva bestämma över sin framtid på ett oberoende och demokratiskt sätt. Parlamentet välkomnar slutförklaringen av den 30 oktober 2015 om resultaten av de förhandlingar om Syrien som anordnades i Wien. Parlamentet välkomnar antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2254 (2015) den 18 december 2015.

81.  Europaparlamentet är mycket oroat över förföljelsen av religiösa och etniska minoriteter i Syrien, som tvingas att konvertera och visa sin hyllning, som utsätts för angrepp, skadas, säljs som slavar och berövas sina organ enbart på grund av sin tro.

Burundi

82.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de riktade angreppen på människorättsförsvarare, journalister och deras familjer. Parlamentet fördömer kraftfullt det politiska våldet, de godtyckliga avrättningarna och de övriga människorättsbrotten. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Burundi att sätta stopp för kränkningarna och missbruket som en brådskande nyckelprioritering och genomföra opartiska och oberoende utredningar för att de skyldiga ska ställas till svars och offren ska få återupprättelse.

83.  Europaparlamentet är fortsatt djupt bekymrat över krisens humanitära konsekvenser för civilbefolkningen i landet och regionen som helhet. Parlamentet vill att EU ska fortsätta att arbeta för att finna ett samförstånd mellan regeringen och oppositionen i syfte att återupprätta ett inkluderande och demokratiskt politiskt system.

84.  Europaparlamentet välkomnar att människorättsrådet höll ett extra möte den 17 december 2015 för att förhindra ytterligare försämring av människorättssituationen i Burundi, men beklagar att det tog så länge innan mötet hölls. Parlamentet vill att uppdraget med oberoende experter snabbt ska sättas in, och uppmanar de burundiska myndigheterna att samarbeta fullt ut med uppdraget.

Saudiarabien

85.  Europaparlamentet är och förblir djupt oroat över de systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Saudiarabien. Parlamentet är mycket oroat över det alarmerande antal dödsdomar som avkunnats och verkställts i Saudiarabien under 2015. Parlamentet är bestört över de senaste veckornas massavrättningar. Parlamentet uppmanar Saudiarabien att införa ett moratorium för dödsstraffet.

86.  De saudiska myndigheterna uppmanas att frige alla samvetsfångar, däribland 2015 års Sacharovpristagare, Raif Badawi. Europaparlamentet uppmanar EU att noga följa detta särskilda fall.

87.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och demokratin. Detta är för närvarande inte fallet i Saudiarabien. Parlamentet uppmanar de saudiska myndigheterna att fullt ut medverka till människorättsrådets särskilda förfaranden och samarbeta med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Vitryssland

88.  Europaparlamentet välkomnar att de resterande politiska fångarna frigavs i augusti 2015, och uppmanar den vitryska regeringen att rehabilitera de frigivna politiska fångarna och återge dem alla deras medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de fortsatta inskränkningarna av yttrandefriheten, föreningsfriheten och friheten att delta i fredliga sammankomster. Parlamentet fördömer trakasserierna mot oberoende och oppositionella journalister och trakasserierna mot och fängslandet av människorättsaktivister och kritiker. Parlamentet uppmanar med kraft Vitryssland att ansluta sig till ett världsomfattande moratorium för dödsstraffet, som ett första steg på vägen mot dess allmänna avskaffande. Regeringen uppmanas att helt och fullt samarbeta med den särskilda rapportören och utfästa sig att genomföra reformer för att skydda de mänskliga rättigheterna, bland annat genom att genomföra rekommendationerna från den särskilda rapportören och från andra människorättsmekanismer.

Fredsprocessen i Mellanöstern

89.  Europaparlamentet noterar de slutsatser om fredsprocessen i Mellanöstern från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och rådet som antogs den 18 januari 2016. Parlamentet ansluter sig till fullo till rådets ståndpunkt att efterlevnad av internationell människorätt och humanitär rätt av alla parter, inbegripet deras ansvarsskyldighet, är en hörnsten för att uppnå fred och säkerhet, och att de israeliska bosättningarna är folkrättsstridiga och underminerar genomförandet av tvåstatslösningen. Parlamentet beklagar djupt att FN:s särskilda rapportör för situationen för de mänskliga rättigheterna på de ockuperade palestinska områdena, Makarim Wibisono, har avgått.

o
o   o

90.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 69:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt generalsekreteraren för Europarådets parlamentariska församling.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0470.


Verksamheten i utskottet för framställningar 2014
PDF 274kWORD 109k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2016 om verksamheten i utskottet för framställningar under 2014 (2014/2218(INI))
P8_TA(2016)0021A8-0361/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om resultaten av överläggningarna i utskottet för framställningar,

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av den viktiga rätten att inge framställningar och vikten av att parlamentet omedelbart får veta vad EU:s medborgare och invånare anser vara särskilt angeläget, på det sätt som föreskrivs i artiklarna 24 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 228 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, om rätten att inge framställningar till Europaparlamentet,

–  med beaktande av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om överträdelseförfarandet, särskilt artiklarna 258 och 260,

–   med beaktande av artiklarna 52, 215, 216.8, 217 och 218 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0361/2015), och av följande skäl:

A.  Under 2014 mottogs 2 714 framställningar, vilket motsvarar en minskning med närmare 6 procent jämfört med 2013, då parlamentet mottog 2 885 framställningar. 790 framställningar förklarades tillåtliga och uppföljda, 1 070 framställningar förklarades otillåtliga, 817 framställningar förklarades tillåtliga och avslutade och 37 framställningar har fått sin rekommendation ifrågasatt. Det sammanlagda antalet framställningar är nästan dubbelt så högt som antalet framställningar som mottogs 2009, men det har inte skett en motsvarande ökning av antalet tjänstemän som handlägger framställningarna.

B.  Syftet med det årliga betänkandet om verksamheten i utskottet för framställningar är att analysera de framställningar som mottogs 2014 och diskutera möjliga förbättringar av förfaranden och relationer med andra institutioner.

C.  Antalet mottagna framställningar är lågt i förhållande till EU:s totala folkmängd, vilket visar att de allra flesta EU-medborgarna ännu inte känner till rätten att inge framställningar eller dess möjliga användbarhet som ett sätt att göra EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmärksamma på frågor som berör dem och är angelägna för dem. Även om vissa EU-medborgare känner till framställningsförfarandet, råder det fortfarande stor förvirring kring EU:s verksamhetsområde, vilket framgår av det höga antalet mottagna otillåtliga framställningar (39,4 procent).

D.   Att framställningarna behandlas på ett korrekt sätt under hela förfarandet är avgörande för att se till att rätten att inge framställningar respekteras. Framställarna är ofta medborgare som engagerar sig för att förbättra våra samhällen och se till att de fungerar väl även i framtiden. Dessa medborgares upplevelse av hur deras framställningar behandlas kan avgöra deras framtida åsikt om det europeiska projektet.

E.  Under 2014 avslutades 1 887 framställningar, av vilka 1 070 framställningar var otillåtliga. Endast 29,1 procent av framställningarna förklarades tillåtliga och följdes upp medan 39,4 procent förklarades otillåtliga och 30,1 procent förklarades tillåtliga och avslutades direkt.

F.  EU-medborgarna företräds av den enda direkt folkvalda EU-institutionen: Europaparlamentet. Rätten att inge framställningar ger dem en chans att påkalla de valda företrädarnas uppmärksamhet.

G.  EU-medborgarna och servicen till dem bör alltid stå i centrum för parlamentets arbete, särskilt i utskottet för framställningar, och prioriteras framför alla andra faktorer eller effektivitetskriterier. Med den nuvarande personalnivån på enheten för framställningar finns det en risk för att dessa grundläggande principer inte går att uppnå.

H.  Rätten att inge framställningar kan, om den respekteras fullt ut, stärka kommunikationen mellan parlamentet och EU:s medborgare och invånare, förutsatt att det i samtliga faser av framställningsförfarandet inrättas en öppen, demokratisk, inkluderande och transparent mekanism för att lösa problem som i första hand rör tillämpningen av EU-lagstiftningen.

I.  Rätten att inge framställningar är en avgörande faktor för deltagandedemokrati.

J.  Tillsammans med Europeiska ombudsmannen syftar rätten att inge framställningar till att hantera administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner eller nationella institutioner där EU-lagstiftningen tillämpas.

K.  Framställningarna ger värdefull återkoppling till lagstiftarna och de verkställande organen på både EU-nivå och nationell nivå, särskilt i fråga om eventuella kryphål i tillämpningen av EU-lagstiftningen. Framställningarna kan vara en tidig varning för medlemsstater som släpar efter med tillämpningen av EU-lagstiftningen.

L.  Framställningar som ingetts till utskottet för framställningar har ofta varit direkt användbara för andra utskott inom deras respektive ansvarsområden.

M.  Ansvaret för att säkerställa vederbörlig respekt för den grundläggande rätten att inge framställningar vilar inte enbart på utskottet för framställningar, utan bör snarare vara ett åtagande som delas av alla parlamentets utskott och alla andra EU-institutioner. Framställningar bör inte avslutas innan all återkoppling från andra utskott inom parlamentet inkommit.

N.  Utskottet för framställningar bör bemöda sig om att bättre tillvarata sina befogenheter och allmänna eller specifika utskottsverktyg, till exempel muntliga frågor och kortfattade resolutioner, för att på grundval av de framställningar som mottagits synliggöra olika problem som är av intresse för EU:s medborgare och invånare, och föra fram dessa i parlamentets kammare.

O.  Alla framställningar måste noggrant, effektivt, skyndsamt, öppet och individuellt bedömas och hanteras på ett sätt som slår vakt om rätten för ledamöterna i utskottet för framställningar att medverka. Varje framställare måste inom en kort tidsperiod ange antingen skälen för att avsluta framställningen eller uppföljningen, verkställandet och övervakningen av de vidtagna åtgärderna. Bättre institutionell samordning mellan institutioner på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå är av allra största vikt för att man snabbt ska kunna lösa de problem som tas upp i framställningarna.

P.  En effektiv och skyndsam behandling av framställningar måste säkerställas även vid nya valperioder och åtföljande personalombyte.

Q.  Det är viktigt att verksamheten i utskottet för framställningar inte belastas med en alltför utdragen hantering av otillåtliga eller omotiverade framställningar, eftersom detta framför allt påverkar tillåtliga och välgrundade framställningar.

R.  Framställaren måste vederbörligen informeras om anledningarna till att framställningen inte har förklarats tillåtlig.

S.  Framställningarna diskuteras under sammanträdena i utskottet för framställningar och framställarna kan delta i dessa diskussioner och har rätt att presentera sina framställningar och lämna mer detaljerad information och på så sätt aktivt bidra till utskottets arbete genom att ge ytterligare information till utskottets ledamöter och till kommissionen, samt till eventuella företrädare för medlemsstaterna som är närvarande. Under 2014 närvarade 127 framställare vid utskottets överläggningar och tog del i dessa. Andelen direkt deltagande är fortfarande relativt låg och bör utökas, bl.a. genom användning av teknik för distanskommunikation och genom en planering som medför att framställarna bättre kan organisera sina besök till utskottet.

T.  Efter den offentliga debatten vid utskottssammanträdena lämnas framställningarna ofta öppna. Ytterligare uppföljning är att förutse och återkoppling förväntas, nämligen ytterligare undersökningar från kommissionen eller parlamentsutskott eller ett konkret utbyte med berörda nationella eller regionala myndigheter.

U.  Det behövs mer mötestid för att möjliggöra ett brett spektrum av ämnen att diskutera och för att säkerställa kvaliteten på varje debatt. Sammanträdena för de politiska gruppernas samordnare är avgörande för att säkerställa en smidig planering och styrning av utskottsarbetet. Därför bör tillräcklig tid avsättas för att möjliggöra ett demokratiskt beslutsfattande.

V.  Verksamheten i utskottet för framställningar bygger på framställarnas skriftliga information och deras muntliga och audiovisuella bidrag under sammanträdet, vilka kompletteras med ytterligare sakkunskap från kommissionen, medlemsstaterna, ombudsmannen och andra politiska representativa organ.

W.  De frågor som är angelägna för framställarna bör vederbörligen diskuteras grundligt under hela framställningsförfarandet. Detta förfarande kan kräva olika stadier, inklusive flera omgångar av återkoppling från framställaren och från berörda EU-institutioner och nationella myndigheter.

X.  Enligt de kriterier som i enlighet med fördraget och parlamentets arbetsordning har fastställts för framställningars tillåtlighet (artikel 215 i arbetsordningen) måste en framställning handla om en fråga som ligger inom unionens verksamhetsområde och som påverkar framställaren direkt. Framställaren måste vara medborgare i unionen eller bosatt där. En del av framställningarna förklaras därför vara otillåtliga eftersom de inte uppfyller dessa formella kriterier. Beslutet om tillåtlighet motsvarar snarare sådana juridiska och tekniska kriterier och bör inte avgöras av politiska beslut. Webbportalen bör vara ett effektivt verktyg för att förse framställarna med nödvändig information och vägledning om tillåtlighetskriterierna.

Y.  Ett särskilt handläggningsförfarande har nu införts för framställningar som rör barn, eftersom varje försening avseende dessa ärenden kan orsaka de berörda personerna särskilt allvarlig skada.

Z.  Genom att använda sig av framställningarna kan EU-medborgarna övervaka EU-lagstiftningens utformning och tillämpning. Detta gör det möjligt för EU-medborgarna att fungera som en användbar informationskälla när det gäller krav rörande, och överträdelser av, EU-lagstiftningen, det senare särskilt inom områdena miljö, inre marknaden, erkännande av yrkeskvalifikationer, konsumentskydd och sektorn för finansiella tjänster.

AA.  Ingivandet av en framställning sammanfaller ofta med inlämnande av ett klagomål till kommissionen, vilket kan leda till att ett överträdelseförfarande inleds eller till att en passivitetstalan väcks. Statistiken visar (se kommissionens 23:e rapport om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning (COM(2006)0416)) att en fjärdedel – eller till och med en tredjedel – av de framställningar och klagomål som behandlades gällde överträdelseförfaranden eller gav upphov till sådana förfaranden. Parlamentets deltagande i dessa framställningsförfaranden ger en extra granskning av de behöriga EU-institutionernas undersökningsarbete. Framställningar bör inte avslutas under tiden då kommissionens undersökning pågår.

AB.  Det har tagits upp en mängd angelägna frågor i framställningarna, t.ex. om miljölagstiftningen (särskilt när det gäller avfalls- och vattenhantering, verksamhet för prospektering efter och utvinning av kolväte samt stora infrastruktur- och utvecklingsprojekt), grundläggande rättigheter (särskilt barns rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket är speciellt relevant med tanke på att upp till en fjärdedel av väljarkåren i EU har någon form av skada eller funktionsnedsättning), fri rörlighet för personer, diskriminering, invandring, sysselsättning, förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP), djurskydd, rättstillämpning och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

AC.  Webbportalen för utskottet för framställningar lanserades den 19 november 2014 med ett års försening och ersatte den elektroniska plattform för ingivande av framställningar som tidigare fanns tillgänglig på Europarl-portalen. Syftet med utskottets webbportal var att främja rätten att inge framställningar och stärka medborgarnas aktiva deltagande i samhällslivet i EU. Portalen, som ännu inte är helt i drift, är tänkt att vara en integrerad lösning för att tillgodose de specifika behoven i framställningsförfarandet och erbjuda ett lämpligare nätbaserat verktyg för de EU-medborgare som vill inge en framställning. Här finns även möjlighet till uppföljning av framställningarnas status i realtid. Det har, särskilt när det gäller sökfunktionen, påtalats flera brister som urholkar portalens roll som ett offentligt register över framställningar, och den andra fasen, som syftar till att täppa till de befintliga kryphålen, borde redan ha avslutats. Portalen kan bidra till att förbättra servicen och synligheten gentemot medborgare och ledamöter, och den kommer att fungera som ett elektroniskt register (enligt artikel 216.4 i parlamentets arbetsordning) och göra det möjligt för medborgarna att lämna in och följa framställningar och lägga till en elektronisk signatur till sina egna. Den nya portalen är tänkt att göra framställningsförfarandet mer öppet och interaktivt och effektivisera administrationen för framställare, ledamöter och allmänhet. Webbportalen bör vara det redskap som gör det möjligt att öka öppenheten i framställningsförfarandet, förbättra framställarnas tillgång till information och höja medborgarnas medvetenhet om den kapacitet och de möjligheter som utskottet för framställningar har för att hjälpa dem att åtgärda sin situation. Parlamentet betonar att användningen av ny informations- och kommunikationsteknik bör stimuleras för att föra utskottets arbete närmare medborgarna.

AD.  EU:s medborgarinitiativ är ett viktigt verktyg för att göra det möjligt för medborgarna att delta i EU:s politiska beslutsfattande, och dess potential måste utnyttjas till fullo. För att kunna åstadkomma optimala resultat när det gäller medborgardeltagande bör detta instrument förbättras ytterligare. Dess representationsnivåer – och de praktiska aspekterna – bör stärkas, och instrumentet bör till fullo respekteras och genomföras av EU-institutionerna (särskilt kommissionen).

AE.  Utskottet för framställningar fortsätter att på nära håll intressera sig för tillämpningen av förordningen om EU:s medborgarinitiativ och är medvetet om behovet av en ny förordning för att undanröja de många bristerna, hindren och svagheterna och för att ta itu med den rigida befintliga rättsliga ramen samt med de nödvändiga mekanismerna för att inleda och följa upp medborgarinitiativ, särskilt när det gäller den faktiska insamlingen av underskrifter.

AF.  Nu när det har gått tre år sedan ikraftträdandet av förordning (EU) nr 211/2011 den 1 april 2012 anser utskottet för framställningar att tillämpningen av förordningen bör utvärderas. Målsättningen bör vara att upptäcka eventuella brister och föreslå livskraftiga lösningar i samband med en snabb revidering för att förbättra tillämpningen.

AG.  Arrangemangen med offentliga utfrågningar för framgångsrika initiativ har varit lyckade, och utskottet för framställningars delaktighet och deltagande som associerat utskott när det gäller utfrågningar om EU:s medborgarinitiativ har varit mycket uppskattat av ledamöterna och det civila samhället. Utskottet för framställningar stöder detta förfarande och ställer sin omfattande erfarenhet av förbindelser med medborgarna till förfogande. En konkret uppföljning förväntas av kommissionen för alla framgångsrika medborgarinitiativ.

AH.  På grund av arbetsbördan för utskottet för framställningar och behovet att öka personalen på sekretariatet för utskottet för framställningar har ingen undersökningsresa genomförts i fråga om de framställningar där en undersökning pågick under 2014. I framtiden kommer undersökningsresor att genomföras i samband med lämpliga framställningar.

AI.  Det normala antalet undersökningsresor bör återupptas under 2016, eftersom de är en särskild befogenhet för utskottet och en väsentlig del av dess arbete, som medför kontakter med medborgare och myndigheter i de berörda medlemsstaterna. Medlemmar av dessa delegationer deltar i alla relaterade verksamheter, inklusive rapportering, på lika villkor.

AJ.  Utskottet har skyldigheter när det gäller Europeiska ombudsmannens kansli, som ansvarar för att undersöka klagomål från EU-medborgare om eventuella administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ, och sammanställer även en årlig rapport om detta som utgår från Europeiska ombudsmannens egen årsrapport. Under 2014 deltog utskottet aktivt och direkt i organiserandet av valet av Europeisk ombudsman i enlighet med artikel 204 i parlamentets arbetsordning. Emily O’Reilly omvaldes till ombudsman för en mandatperiod på fem år i ett val i december 2014 som genomfördes effektivt och öppet.

AK.  Utskottet för framställningar är medlem i det europeiska ombudsmannanätverket, som består av vissa framställningsutskott från nationella parlament som har sådana och det är viktigt att medlemsstaternas parlament inrättar framställningsutskott, stärker befintliga framställningsutskott och förbättrar samarbetet mellan dem.

1.  Europaparlamentet framhåller att utskottet för framställningar måste sträva efter att göra det möjligt för EU:s medborgare och invånare att i någon mån bli delaktiga i arbetet med att försvara och främja sina rättigheter och se till att unionens regelverk tillämpas på rätt sätt. Medborgarna kan nämligen, genom sina framställningar, visa vilka frågor som är angelägna för dem och få en lösning på sina berättigade klagomål inom en rimlig tidsperiod. Parlamentet poängterar att framställningar som är tillåtliga bör tas upp i utskottet inom nio månader från det att framställningen har inkommit. Parlamentet vidhåller att bättre institutionell samordning mellan institutioner på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå och med andra organ är av allra största vikt för att man snabbt ska kunna lösa problem som tagits upp i framställningar.

2.  Europaparlamentet understryker att utskottet för framställningar (i sin egenskap av kontaktpunkt för alla medborgare), Europeiska ombudsmannen och EU:s medborgarinitiativ utgör en grupp grundläggande instrument för ett större politiskt deltagande från medborgarnas sida. Medborgarna måste ha en transparent och lämplig tillgång till dessa instrument, och det måste finnas garantier för att de fungerar väl. Parlamentet understryker dessa instruments ansvar för att främja unionsmedborgarskapet och stärka EU-institutionernas synlighet och trovärdighet. Parlamentet ser gärna att EU:s institutioner i högre grad erkänner Europeiska ombudsmannens arbete. Parlamentet vill också att det införs fler mekanismer för att säkerställa direkt medborgardeltagande i EU-institutionernas beslutsfattande.

3.  Europaparlamentet betonar att ett förbättrat samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter om frågor som rör tillämpningen av EU-lagstiftningen är nödvändigt för målsättningen att återupprätta kontakten med EU-medborgarna och stärka den demokratiska legitimiteten och ansvarsutkrävandet i parlamentets beslutsfattande. Parlamentet konstaterar att samarbetet stärks genom proaktivt informationsutbyte på alla institutionella nivåer och att detta är nyckeln till att kunna lösa problem som tagits upp i framställningarna. Parlamentet beklagar att nationella, regionala och lokala myndigheter i vissa fall inte reagerar på kraven från utskottet för framställningar.

4.  Europaparlamentet varnar för den ihållande eftersläpningen i behandlingen av framställningar, vilken beror på att personalstyrkan på utskottets sekretariat är begränsad, något som har en tydlig inverkan på tidsintervallet i behandlingen av framställningar, särskilt vad gäller fastställandet av deras tillåtlighet. Parlamentet anser att sådana förseningar är oacceptabla om målet är en utmärkt service, och att de inte bara underminerar den faktiska rätten att inge framställningar, utan också skadar de europeiska institutionernas trovärdighet hos de berörda medborgarna. Parlamentets ansvariga politiska och administrativa instanser uppmanas att, i samarbete med budgetutskottet, finna en lämplig lösning för att säkerställa att arbetet i utskottet för framställningar kan leva upp till fördragens anda.

5.  Parlamentet betonar behovet av att noggrant motivera för framställaren varför framställningen är otillåtlig eller avslutas eftersom den saknar grund.

6.  Europaparlamentet uppmanar utskottet för framställningar och, om så är tillämpligt, de parlamentsutskott som har ansvar för att ändra parlamentets arbetsordning att tydligare strukturera skillnaden mellan kriterierna för att fastställa om en framställning är en välgrundad och reglerna för att bestämma dess tillåtlighet och mellan att hålla en framställning öppen och avsluta den och att även synliggöra denna struktur för potentiella framställare.

7.  Europaparlamentet understryker kommissionens betydande roll vid behandling av ärenden som framställarna tar upp och uppmanar kommissionen att, genom proaktiva åtgärder i tid, övervaka vissa projekt som framställarna anmält i vilka EU-lagstiftningen har åsidosatts eller kommer att åsidosättas som en följd av genomförandet av den officiella planeringen. Kommissionen uppmanas, i sin egenskap av fördragens väktare, att åtgärda det felaktiga eller bristande införlivandet av EU-lagstiftningen som anmälts i ett stort antal framställningar till parlamentet. Vidare uppmanas kommissionen att agera mer beslutsamt för att inleda överträdelseförfaranden. Parlamentet betonar att det vid inledandet av överträdelseförfaranden inte får ges intryck av att det tas mer hänsyn till större medlemsstater. Parlamentet uppmanar också kommissionen att regelbundet informera utskottet för framställningar om utvecklingen av de överträdelseförfaranden som har ett direkt samband med en viss framställning, och om det konkreta slutresultatet.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo engagera sig i framställningsförfarandet, särskilt genom att utföra grundliga undersökningar av de hänvisade tillåtliga fallen, och att slutligen ge framställarna korrekta och uppdaterade skriftliga svar i god tid. Parlamentet förväntar sig att dessa svar utvecklas vidare i de muntliga debatterna om dessa problem vid de offentliga sammanträdena i utskottet för framställningar. För att öka den institutionella trovärdigheten bör kommissionen i sådana debatter företrädas av en tjänsteman med lämplig tjänstegrad. Kommissionen bör i sin egenskap av fördragens väktare sätta sig in mer i de berörda sakfrågorna och ta hänsyn till andan i den relevanta EU-lagstiftningen.

9.  Europaparlamentet begär att kommissionen, för öppenhetens skull och i en anda av lojalt samarbete mellan de olika EU-institutionerna, underlättar tillgången till handlingar med all relevant information om EU:s pilotförfaranden, särskilt i fall som rör mottagna framställningar, däribland utbyten av frågor och svar mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten, åtminstone efter det att förfarandena avslutas.

10.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med proaktiv övervakning och att kommissionen vidtar förebyggande åtgärder i tid i fall där det finns välgrundade bevis för att vissa planerade och offentliggjorda projekt kan strida mot EU-lagstiftningen. Parlamentet oroar sig över den aktuella trenden inom kommissionen att hindra utredningar av sakfrågan i många framställningar av rent förfarandemässiga skäl. Parlamentet samtycker inte till de upprepade förslagen om att avsluta ett flertal specifika framställningsärenden utan att invänta resultaten av utredningarna, och anser att detta strider mot kommissionens grundläggande roll som fördragens väktare. De ärenden som framställarna tar upp kräver ännu större uppmärksamhet och konsekventa åtgärder, särskilt om de handlar om eventuella överträdelser av EU-lagstiftningen som kommissionen själv gjort sig skyldig till, exempelvis i fråga om allmänhetens tillgång till handlingar i enlighet med Århuskonventionen.

11.  Europaparlamentet framhåller vikten av att kommissionen svarar detaljerat, proaktivt och så snabbt som möjligt på samtliga framställningar.

12.  Europaparlamentet kräver att sekretariatet för utskottet för framställningar ska tilldelas mer personal, eftersom utskottet har en speciell karaktär och en stor arbetsbörda som hör samman med dess kontakter med de tusentals medborgare och invånare i EU som varje år inger framställningar.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka kommunikationen med medborgarna i samband med handläggningen av deras förfrågningar.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra samarbetet med de nationella parlamenten och deras berörda utskott och med medlemsstaternas regeringar och uppmuntra medlemsstaternas myndigheter att införliva och tillämpa EU-lagstiftningen fullständigt öppet. Parlamentet betonar vidare betydelsen av samarbetet med kommissionen och medlemsstaterna i syfte att hävda medborgarnas rättigheter på ett effektivare och mer transparent sätt och uppmuntrar företrädare för medlemsstaterna att delta i sammanträdena. Parlamentet understryker behovet av att företrädare för rådet och kommissionen med högsta möjliga befattningar närvarar vid utskottssammanträden och utfrågningar där innehållet i de frågor som diskuteras kräver att dessa institutioner deltar. Parlamentet upprepar den uppmaning som riktades i resolutionen av den 11 mars 2014 om verksamheten i utskottet för framställningar(1), nämligen att man bör lansera en förbättrad strukturerad dialog med medlemsstaterna genom att hålla regelbundna sammanträden med ledamöter från nationella framställningsutskott eller medlemmar från andra behöriga myndigheter.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i lag föreskriva skyldigheten att inrätta välfungerande framställningsutskott i de nationella parlamenten, vilket avsevärt skulle öka effektiviteten i samarbetet mellan Europaparlamentets utskott för framställningar och de nationella parlamenten.

16.  Europaparlamentet anser att det är grundläggande att utskottet stärker sitt samarbete med parlamentets övriga utskott genom att be dem yttra sig om framställningarna, bjuda in deras ledamöter till diskussioner som hör till deras respektive ansvarsområden och i större utsträckning delta i deras arbete som rådgivande utskott för vissa betänkanden, särskilt betänkanden som gäller ett korrekt införlivande och genomförande av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna. Parlamentet begär att de ansvariga utskotten tar sig an de framställningar som vidarebefordras till dem på ett korrekt sätt och att de ger den återkoppling som behövs för en korrekt behandling av framställningar.

17.  Europaparlamentet framhåller den ökande betydelsen av utskottet för framställningar som ett granskande utskott, som bör vara en referenspunkt för införlivande och tillämpning av EU:s lagstiftning på administrativ nivå i medlemsstaterna. Parlamentet upprepar sitt krav på fler politiska debatter under plenarsammanträdena och på en mer livlig kommunikation kring EU-medborgarnas framställningar. Detta krav har tidigare framförts i ovannämnda resolution om verksamheten i utskottet för framställningar 2013.

18.  Europaparlamentet beklagar att inte fler framställare kan presentera sina ärenden direkt i utskottet för framställningar, bl.a. på grund av att det saknas sammanträdestid och personalresurser på utskottssekretariatet. Parlamentet efterlyser förbättrade tidsfrister inom vilka framställarna meddelas om handläggningen av deras framställningar och när dessa behandlas i utskottet. Parlamentet stöder dessutom en ökad användning av videokonferenser eller av annan teknik för att framställarna ska kunna delta aktivt i arbetet i utskottet för framställningar även när de inte kan vara fysiskt närvarande.

19.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt inrättande av ett informellt nätverk för framställningar inom parlamentet, där ledamöter från alla parlamentets utskott deltar, i syfte att säkerställa en smidig och effektiv samordning av arbetet med framställningar, vilket kommer att stärka utövandet av rätten att inge framställningar.

20.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som spelas av dess övriga utskott, bl.a. när de på sina sammanträden behandlar frågor som har tagits upp i framställningar inom utskottens respektive ansvarsområden, och lyfter, när det är relevant, fram deras användning av de mottagna framställningarna som informationskälla för lagstiftningsförfaranden.

21.  Europaparlamentet beklagar djupt att stadgan om de grundläggande rättigheterna inte har antagits i samtliga medlemsstater och att många medborgare upplever dess genomförande som otydligt och i viss utsträckning en besvikelse. Parlamentet beklagar också djupt att den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ännu inte har antagits av EU i den mening som avses i artikel 6.2 i EU-fördraget, och att EU-medborgarna inte får tillräcklig information om pågående förfaranden. Parlamentet beklagar djupt kommissionens strikta tolkning av artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, där det fastställs att bestämmelserna i stadgan riktar sig, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, till unionens institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna enbart när dessa tillämpar EU-lagstiftningen. Parlamentet påminner om att kommissionen ofta har hävdat att den inte kan agera inom området grundläggande rättigheter när utskottet bett om det, just på grund av artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet understryker också att medborgarnas förväntningar ofta är högre än vad som är tillåtet enligt de strikt juridiska bestämmelserna i stadgan, och uppmanar därför kommissionen att infria medborgarnas förväntningar och hitta ett nytt sätt att tolka artikel 51.

22.  Europaparlamentet understryker det viktiga arbete som utskottet för framställningar utfört när det gäller att genomföra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet har tagit del av de avslutande iakttagelser som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har gjort när det gäller Europeiska unionens ursprungliga rapport(2). Parlamentet betonar att EU:s ram bör ha tillräckliga resurser, i linje med konventionens krav. Parlamentet efterlyser i detta avseende en förbättring av kapaciteten hos utskottet för framställningar och dess sekretariat, vilket skulle göra det möjligt för utskottet att korrekt fullgöra sin skyddsroll. Parlamentet efterlyser inrättandet av en utsedd ansvarig för behandlingen av frågor relaterade till funktionsnedsättningar. Parlamentet betonar utskottets strävan efter ett nära samarbete med andra lagstiftande utskott som deltar i parlamentets nätverk för funktionsnedsättningar. Parlamentet noterar behovet av ytterligare insatser och åtgärder på utskottets vägnar för att skydda personer med funktionsnedsättningar, till exempel åtgärder för att främja en snabb ratificering av Marrakechfördraget.

23.  Europaparlamentet framhåller medborgarnas oro över förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) som kommissionen deltar i. Denna fråga togs upp i ett stort antal framställningar som inkom under 2014. Parlamentet betonar vikten av att kommissionen skyndsamt genomför rekommendationerna från Europeiska ombudsmannen i denna fråga.

24.  Europaparlamentet framhåller utskottets yttrande om kommissionens rekommendationer angående förhandlingarna om TTIP, där man, precis som i ett stort antal mottagna framställningar, kräver att det tvistlösningsinstrument som är känt som ISDS förkastas. Parlamentet beklagar också att kommissionen har förkastat det europeiska medborgarinitiativet om TTIP.

25.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater ännu inte har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och uppmanar dem att underteckna och ratificera den så snart som möjligt.

26.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att underteckna och ratificera det fakultativa protokollet till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underteckna och ratificera Marrakechfördraget för att utan ytterligare dröjsmål underlätta tillgången till publicerade verk för synskadade personer och personer med läshandikapp.

28.  Europaparlamentet framhåller att vissa framställningar om planerna på att undersöka och utvinna eventuella oljereserver på Kanarieöarna har ägnats särskild uppmärksamhet. Parlamentet medger att de framställare som av miljöskäl vänder sig emot projektet på ett avgörande sätt har bidragit till att klargöra diskussionen. Miljöfrågor är fortfarande ett prioriterat område för framställarna, vilket visar att medlemsstaterna fortfarande inte gör tillräckligt på detta område. Många av framställningarna handlar om avfall, säkra vattenleveranser, kärnenergi, hydraulisk spräckning och skydd av djurarter.

29.  Europaparlamentet framhåller det stora antalet framställningar som förkastar tekniken med hydraulisk spräckning för utvinning av gas och olja från marken och som belyser de miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna i samband med användningen av denna teknik.

30.  Europaparlamentet fördömer den uppdelning av akter som ofta förekommer när det gäller stora infrastruktur- eller borrningsprojekt som ligger till grund för många framställningar om miljöfrågor.

31.  Europaparlamentet framhåller att framställare har uttryckt oro över vad som ses som orättvisor i samband med administrativa och rättsliga förfaranden som rör föräldrar som separerar eller skiljer sig och som väcker frågor om vårdnaden om små barn samt tvångsadoptioner. I ärenden som rör makar av olika nationaliteter kan det i vissa medlemsstater förekomma diskriminering som innebär att man gynnar den förälder som kommer från den medlemsstat där förfarandet äger rum och missgynnar den förälder som inte kommer från den staten, vilket får allvarliga och ofta mycket dramatiska återverkningar på barnets rättigheter. Parlamentet har informerats om fall som berör flera medlemsstater (Tyskland (i synnerhet ärenden rörande den tyska barn- och ungdomsnämnden), Frankrike, Nederländerna, Slovakien och Danmark) samt Norge, och välkomnar i detta hänseende den kommande översynen av Bryssel IIa-förordningen under 2016. Under 2015 inrättades inom ramen för utskottet för framställningar en ny arbetsgrupp som fick ansvaret för att ge en snabb och sammanhållen lösning på dessa problem, och arbetsgruppen har gjort en undersökningsresa till Förenade kungariket för att på plats undersöka denna typ av klagomål.

32.  Europaparlamentet framhåller det stora antalet framställningar som hårt kritiserar och varnar för konsekvenserna av EU:s migrations-, handels- och utrikespolitik när det gäller uppfyllandet av migranternas mänskliga rättigheter. Parlamentet påpekar att alla EU:s byråer, organ och institutioner, inklusive Frontex, är skyldiga att i varje ögonblick garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras och att stadgan om de grundläggande rättigheterna uppfylls inom de respektive verksamhetsområdena.

33.  Europaparlamentet välkomnar samhällsdialogen ”Europeiskt forum för barns rättigheter”, som arrangeras årligen på kommissionens initiativ sedan 2007 och som har till syfte att främja barns rättigheter som ett led i EU:s interna och externa åtgärder. De som deltar i denna dialog är medlemsstater, barnombudsmän, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europarådet, Unicef och ett antal icke-statliga organisationer.

34.  Europaparlamentet betonar den mångfald av teman som tas upp i medborgarnas framställningar, exempelvis grundläggande rättigheter, mänskliga rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den inre marknaden, miljörätt, anställningsförhållanden, migrationspolitik, handelsavtal, folkhälsofrågor, barns välbefinnande, transporter, djurs rättigheter och diskriminering. Utskottet för framställningar uppmanas att specialisera sig ytterligare inom de viktiga politikområden som framställarna hänvisar till. För att utskottet ska kunna hantera detta intensiva och omfattande utbud av framställningar måste mer resurser anslås till dess sekretariat.

35.  Europaparlamentet anser att anordnandet av offentliga utfrågningar är ett viktigt verktyg vid undersökningen av de problem som framställarna lyfter fram. Parlamentet vill uppmärksamma de offentliga utfrågningar som arrangerats tillsammans med miljöutskottet inom ramen för EU:s medborgarinitiativ om ”vatten – en mänsklig rättighet” och tillsammans med utskottet för rättsliga frågor inom ramen för EU:s medborgarinitiativ med rubriken ”En av oss”. Medborgarinitiativet är ett instrument som främjar en gränsöverskridande, deltagande och representativ demokrati som, när en ny förordning godkänns, kan göra det möjligt för medborgarna att på ett mer direkt sätt delta i utformningen, åskådliggörandet och prioriteringen av politik och lagstiftningsfrågor i EU som bör tas upp. Parlamentet upprepar sitt åtagande att proaktivt delta i offentliga utfrågningar om godkända medborgarinitiativ, och förbinder sig att på institutionsnivå se till att denna inkluderande process effektiviseras och att se till att initiativen får en lämplig lagstiftningsmässig uppföljning om så behövs. Under utfrågningarna är det enligt parlamentet lämpligt att använda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, till exempel text till tal-skärm.

36.  Europaparlamentet beklagar djupt kommissionens svar på de få framgångsrika medborgarinitiativen och beklagar att det skett begränsad uppföljning av det enda tillgängliga instrumentet för gränsöverskridande demokrati i EU.

37.  Europaparlamentet påpekar att ett flertal resolutioner antogs 2014, såsom dess resolution av den 12 mars 2014 om rapporten om EU-medborgarskapet 2013 – EU-medborgare: dina rättigheter, din framtid(3), vilken har lett till debatter om harmoniseringen av pensionsrättigheter och om medborgarnas rätt att rösta och ställa upp i val. Parlamentet uppmärksammar även utskottets årliga betänkande om verksamheten i utskottet för framställningar 2013 (A7-0131/2014) liksom dess resolution av den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2013(4), särskilt när det gäller TTIP-avtalet.

38.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att under 2014 fortsätta med den verksamhet inom ”Europaåret för medborgarna” som inletts 2013 genom att i större utsträckning betona EU-valet (som genomfördes den 22–25 maj 2014). Parlamentet välkomnar vidare kommissionens strävan att informera medborgarna om de verktyg som står till deras förfogande så att de kan delta i EU:s beslutsfattande, liksom dess strävan att i detta sammanhang ge EU-medborgarna information och råd om deras rättigheter och om de demokratiska verktyg som står till deras förfogande för att hävda dessa rättigheter. Parlamentet understryker att ytterligare ansträngningar bör göras för att öka medvetenheten, med tanke på att valdeltagandet i EU-valet 2014 var lägre än 50 procent i många medlemsstater.

39.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att se till att utskottet för framställningar har en fullt fungerande internetportal som framställarna kan använda för att på ett effektivt sätt registrera sig, presentera sin framställning, ladda upp åtföljande handlingar, stödja tillåtliga framställningar, få information om status för sin framställning och få besked om när den ändras via automatisk e-post, och som de även kan använda för att komma i direkt kontakt med EU-tjänstemän för att få tydlig och direkt information om hur frågan fortskrider. Parlamentet beklagar att den förväntade tidsramen för genomförandet inte har uppnåtts och att många av de förväntade funktionerna förblir ofullständiga. Parlamentet uppmanar enträget de ansvariga administrativa organen att påskynda de åtgärder som krävs för att slutföra genomförandet av projektets återstående faser och rätta till eventuella befintliga brister. Parlamentet betonar att ytterligare steg bör tas för att stärka insynen i framställningsförfarandet.

40.  Europaparlamentet efterlyser en gemensam strategi från parlamentet, de nationella parlamenten och myndigheter på lägre nivåer i medlemsstaterna med berörda överklagandeinstanser för att klargöra för medborgarna till vilken nivå och vilken instans de kan rikta sina framställningar.

41.  Europaparlamentet efterlyser en effektiv bedömning av personalen på sekretariatet för utskottet för framställningar. Fokus bör ligga på att uppnå både en kvalitativ och kvantitativ lämplighet mot bakgrund av den stora ansamlingen av framställningar och de pågående förseningarna i behandlingen. Parlamentet anser att lämplig behandling och bedömning av tillåtliga framställningar, tillsammans med rättvis återkoppling till framställarna, är nyckeln till att stärka banden mellan EU:s civilsamhälle och EU-institutionerna.

42.  Europaparlamentet anser att man på ett konstruktivt sätt bör informera medborgarna om webbportalen för utskottet för framställningar genom att anordna utbildningsseminarier i medlemsstaterna.

43.  Europaparlamentet understryker att Solvit-nätverket har en viktig roll och att detta nätverk regelbundet tar upp och löser problem i samband med genomförandet av lagstiftningen om den inre marknaden. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att stärka detta verktyg, ge ledamöterna i utskottet för framställningar tillgång till all information som är tillgänglig genom Solvit samt hålla dem informerade i de ärenden som gäller registrerade framställningar.

44.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att utskottet för framställningar utökar sitt samarbete med EU:s övriga institutioner och organ samt med medlemsstaternas nationella myndigheter. Det är mycket viktigt med förstärkta dialoger och systematiskt samarbete med medlemsstaterna, särskilt med de nationella parlamentens framställningsutskott. Alla de parlament i medlemsstaterna som ännu inte har inrättat framställningsutskott bör göra det. Det besök som en delegation från det skotska parlamentets framställningsutskott avlade den 2 december 2014 hos Europaparlamentets utskott för framställningar var ett exempel på denna typ av samarbete, och partnerskap av detta slag gör det möjligt att utbyta bästa praxis, sammanställa erfarenheter och ta fram ett effektivt och systematiskt sätt att överlämna framställningar till behöriga myndigheter.

45.  Europaparlamentet betonar att ett nära samarbete med medlemsstaterna är väsentligt för arbetet i utskottet för framställningar. Medlemsstaterna uppmanas att aktivt medverka när det gäller att besvara framställningar som avser tillämpning och uppfyllande av EU-lagstiftningen, och fäster mycket stor vikt vid att företrädare för medlemsstaterna är närvarande vid sammanträdena i utskottet för framställningar och aktivt deltar i dem. Parlamentet lyfter fram närvaron av företrädare för den grekiska regeringen vid sammanträdet den 10 februari 2014, då rapporten om undersökningsresan till Grekland rörande avfallshantering (den 18–20 september 2013) lades fram.

46.  Europaparlamentet påminner om att undersökningsresorna är ett av de viktigaste undersökningsinstrument som utskottet för framställningar förfogar över, och som föreskrivs i reglerna, även om ingen sådan genomfördes under 2014. Det är mycket viktigt att uppföljningen av framställningar som är under handläggning under undersökningsresor inte avstannar, bl.a. mellan Europaval och vid ombildningar av parlamentet, och parlamentets utskott uppmanas att vidta lämpliga åtgärder. Parlamentet betonar att undersökningsresor behövs för att det ska gå att ge tydliga rekommendationer som fokuserar på att lösa framställarnas problem. Parlamentet förväntar sig att den regelbundna verksamheten i utskottet för framställningar när det gäller undersökningsresor återupptas från och med 2016.

47.  Europaparlamentet uppmanar Grekland att notera rekommendationerna i den rapport från undersökningsresan som utskottet antog i februari 2014 och som handlade om insamling av avfall och avfallsdeponiers placering i Grekland. Kommissionen uppmanas att uppmärksamt kontrollera användningen av de medel som avsatts för insamling av avfall. Medlemsstaterna uppmanas att följa EU:s direktiv när det gäller återvinning av avfall.

48.  Europaparlamentet anser det vara av stor betydelse att medlemsstaternas företrädare är närvarande och aktivt deltar i sammanträdena i utskottet för framställningar. Parlamentet välkomnar och uppmuntrar närvaron från den berörda medlemsstatens offentliga myndigheter, deras deltagande och aktiva samarbete. Alla medlemsstater uppmuntras att aktivt delta i framställningsförfarandet.

49.  Europaparlamentet betonar vikten av samarbete med Europeiska ombudsmannen och Europaparlamentets deltagande i det europeiska nätverket av ombudsmän. Parlamentet gläds även åt de utmärkta förbindelserna mellan ombudsmannen och utskottet för framställningar inom ramen för det institutionella samarbetet. Parlamentet uppskattar särskilt ombudsmannens regelbundna bidrag till arbetet i utskottet för framställningar under hela året.

50.  Europaparlamentet ser fram emot att stärka samarbetet med framställningsutskotten i nationella och regionala parlament i de olika medlemsstater där sådana finns. Parlamentet förbinder sig att ge vägledning för att inrätta sådana utskott i de övriga medlemsstater som är villiga att göra det.

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt dessa parlaments framställningsutskott och ländernas nationella ombudsmän eller liknande behöriga organ.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0204.
(2) Antagen av FN-kommittén vid dess fjortonde sammanträde (17 augusti–4 september 2015); se: http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRPD%2fC%2fEU%2fCO%2f1&Lang=en
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0233.
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0009.


Frihetsberövade EU-medborgare i Indien, särskilt estniska och brittiska sjömän
PDF 158kWORD 293k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2016 om de estniska och brittiska sjömän som är frihetsberövade i Indien (2016/2522(RSP))
P8_TA(2016)0022RC-B8-0085/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt artiklarna 9, 10 och 14,

–  med beaktande av Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos),

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 12 oktober 2013 greps den 35 man starka besättningen (inklusive fjorton ester och sex britter, liksom indier och ukrainare) på det USA-baserade, Sierra Leone-flaggade och privatägda fartyget MV Seaman Guard Ohio i delstaten Tamil Nadu (Indien) och åtalades för olagligt innehav av vapen på indiskt vatten.

B.  Besättningen var uppenbarligen ute på ett piratbekämpningsuppdrag, har inte uppträtt aggressivt mot indiska medborgare och har konsekvent förnekat att de gjort något fel.

C.  Åtalet lades ner strax därefter, men de indiska myndigheterna överklagade och Högsta domstolen beordrade att rättegången skulle fortsätta. Männen har inte kunnat lämna Indien eller arbeta under denna period.

D.  Omfattande och regelbundna samråd har ägt rum på högsta nivå mellan de indiska myndigheterna och deras brittiska och estniska motparter, även på minister- och premiärministernivå. Detta har inbegripit en begäran om ett snabbt återbördande av de fjorton esterna och sex britterna bland besättningen, med hänvisning till deras familjers ekonomiska svårigheter och psykiska lidande.

E.  Den 12 januari 2016 dömdes var och en av de 35 sjömännen och vakterna till maximistraffet fem års ”strängt fängelse” och böter på 3 000 rupier (40 euro). Männen befinner sig nu i fängelset Palayamkottai i Tamil Nadu. De överväger att överklaga domarna inom de föreskrivna 90 dagarna.

F.  Denna händelseutveckling har väckt förvåning och bestörtning på många håll.

1.  Europaparlamentet respekterar Indiens suveränitet över sitt territorium och landets domstolars behörighet, och erkänner det indiska rättssystemets integritet.

2.  Europaparlamentet delar Indiens välgrundade farhågor och vaksamhet, som bygger på aktuella erfarenheter, i samband med terrorism.

3.  Europaparlamentet konstaterar att den inblandade personalen enligt uppgift ska ha deltagit i piratbekämpning. Skyddsgrupper ombord har visat sig vara den enskilt mest effektiva åtgärden mot piratdåd och förtjänar stöd från det internationella samfundet, inbegripet Indien.

4.  Europaparlamentet uppmanar de indiska myndigheterna att se till att fallet med besättningen på MV Seaman Guard Ohio behandlas med fullständig respekt för de svarandes mänskliga och juridiska rättigheter, i enlighet med de skyldigheter som anges i de olika stadgor, fördrag och konventioner om mänskliga rättigheter som Indien har undertecknat.

5.  Europaparlamentet vädjar till de indiska myndigheterna att visa välvilja i detta fall, att lösa det rättsliga förfarandet så snabbt som möjligt och att frige all berörd personal i avvaktan på slutförande av rättsprocesserna i syfte att minimera de negativa effekterna för de berörda personerna och deras familjer.

6.  Europaparlamentet rekommenderar Indien att överväga att underteckna Montreuxdokumentet av den 18 september 2008, som bland annat fastställer hur internationell rätt tillämpas på den verksamhet som privata militära företag och säkerhetsföretag bedriver.

7.  Europaparlamentet understryker de sedan länge utmärkta förbindelserna mellan EU och dess medlemsstater och Indien. Indien och de berörda europeiska länderna uppmanas med eftertryck att se till att denna incident inte inverkar negativt på de övergripande förbindelserna. Parlamentet betonar vikten av en nära ekonomisk, politisk och strategisk relation mellan Indien och EU:s medlemsstater samt EU själv.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU och Indien att öka samarbetet i frågor om sjöfartsskydd och bekämpning av piratdåd, bland annat genom att utveckla internationella doktriner och operativa standardförfaranden i syfte att fullt ut utnyttja den potential som erbjuds av Indiens roll i regionen. Vidare menar parlamentet bestämt att detta kommer att bidra till att förebygga liknande omstridda fall i framtiden.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Indiens regering och parlament.


Etiopien
PDF 180kWORD 75k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2016 om situationen i Etiopien (2016/2520(RSP))
P8_TA(2016)0023RC-B8-0082/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Etiopien och den senaste plenardebatten i frågan den 20 maj 2015,

–  med beaktande av uttalandet av den 23 december 2015 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om den senaste tidens sammandrabbningar i Etiopien,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 20 oktober 2015 från Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och Tedros Adhanom, utrikesminister i Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien,

–  med beaktande av pressmeddelandet om mötet den 13 januari 2016 mellan vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, och utrikesministern i Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, Tedros Adhanom,

–  med beaktande av uttalandet av den 27 maj 2015 från utrikestjänstens talesperson om valet i Etiopien,

–  med beaktande av förklaringen av den 10 juli 2015 från FN:s särskilde rapportör om främjande och skydd av rätten till åsikts- och yttrandefrihet, David Kaye, om frisläppandet av etiopiska journalister,

–  med beaktande av den senaste allmänna återkommande utvärderingen om Etiopien av FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av Cotonouavtalet,

–  med beaktande av Demokratiska förbundsrepubliken Etiopiens författning, som antogs den 8 december 1994, särskilt bestämmelserna i kapitel III om grundläggande fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter och demokratiska rättigheter,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som Etiopien ratificerade 1994,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det senaste allmänna valet hölls den 24 maj 2015, då Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF) förblev det styrande partiet och tog hem alla platser i det nationella parlamentet, delvis på grund av bristen på utrymme för kritiska eller avvikande röster i valprocessen. Det federala valet i maj ägde rum i en allmän atmosfär av hotelser och oro över den nationella valmyndighetens bristande oberoende. EPRDF har suttit vid makten i 24 år efter att militärregimen störtades 1991.

B.  Under de senaste två månaderna har Etiopiens största region, Oromia, som är hem för Etiopiens största etniska grupp, drabbats av en våg av massprotester mot utökningen av den kommunala gränsen för huvudstaden Addis Abeba, som innebär att bönder riskerar att vräkas från sin mark.

C.  Enligt internationella människorättsorganisationer har säkerhetsstyrkorna besvarat de i allmänhet fredliga protesterna genom att döda minst 140 demonstranter och såra många fler, i vad som kan vara den största krisen som drabbat Etiopien sedan våldsamheterna efter valet 2005. Regeringen har däremot bara medgett att några tiotal personer dödats, liksom tolv medlemmar av säkerhetsstyrkorna.

D.  Den 14 januari 2016 beslutade regeringen att lägga ned den omtvistade storskaliga stadsutvecklingsplanen. Om planen genomfördes skulle den utöka stadens gräns 20 gånger. Utvidgningen av Addis Abeba har redan fördrivit miljontals oromobönder som fastnat i fattigdom.

E.  Etiopien är ett land som präglas av stor religiös och kulturell mångfald. Vissa av de största etniska grupperna, särskilt oromo och somali (Ogaden), har marginaliserats till förmån för amhara och tigray, med begränsat deltagande i den politiska representationen.

F.  De etiopiska myndigheterna har godtyckligt gripit ett antal fredliga demonstranter, journalister och ledare för oppositionspartier i ett brutalt tillslag mot protesterna i Oromiaregionen. De gripna riskerar att utsättas för tortyr och annan misshandel.

G.  Regeringen har brännmärkt huvudsakligen fredliga demonstranter som ”terrorister”, och tillämpar antiterrorkungörelsen (lag nr 652/2009) och sätter in militära styrkor mot dem.

H.  Den 23 december 2015 grep myndigheterna Bekele Gerba, vice ordförande för Oromos federalistkongress (OFC), det största lagligen registrerade politiska partiet i Oromia. Gerba fördes till fängelse och ska strax därefter ha tagits in på sjukhus. Var han befinner sig nu är okänt.

I.  Andra höga OFC-ledare har gripits på godtyckliga grunder under de senaste veckorna eller sägs i praktiken sitta i husarrest.

J.  Detta är inte första gången som etiopiska säkerhetsstyrkor har varit inblandade i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med fredliga protester, och det är känt att den etiopiska regeringen systematiskt undertrycker yttrande- och föreningsfriheten och förbjuder enskilda personer att uttrycka avvikande åsikter eller motsätta sig regeringens politik och därmed begränsar det medborgerliga och politiska utrymmet, bland annat genom att genomföra politiskt motiverade åtal enligt den drakoniska lagen mot terrorism, decimera oberoende medier, nedmontera en betydande medborgaraktivism samt slå till mot politiska partier i opposition.

K.  I december 2015 greps ledande aktivister såsom Getachew Shiferaw (chefredaktör för Negere Ethiopia), Yonathan Teressa (en nätaktivist) och Fikadu Mirkana (Oromias radio och tv) på godtyckliga grunder, men har ännu inte åtalats av de etiopiska myndigheterna.

L.  Den etiopiska regeringen inför genomgripande restriktioner för det oberoende civila samhället och medierna. Enligt den förteckning över fångar som Committee to Protect Journalists (CPJ) sammanställde 2014 var Etiopien på fjärde plats i världen när det gäller fängslade journalister, med minst 17 journalister bakom galler. 57 yrkesverksamma i mediebranschen har flytt Etiopien under de senaste fem åren, och ett antal oberoende tidningar har lagts ned till följd av officiella påtryckningar. 2015 låg Etiopien också på fjärde plats på CPJ:s lista över de tio mest censurerade länderna.

M.  Många samvetsfångar som fängslats under tidigare år enbart på grund av sitt legitima utövande av sin yttrande- och åsiktsfrihet, däribland journalister och medlemmar av politiska oppositionspartier, hålls fortfarande frihetsberövade. Vissa av dem har dömts i orättvisa rättegångar, för vissa pågår rättegångarna fortfarande och vissa hålls fängslade utan att åtalas, bland annat Eskinder Nega, Temesghen Desalegn, Solomon Kebede, Yesuf Getachew, Woubshet Taye, Saleh Edris och Tesfalidet Kidane.

N.  Andargachew Tsege, en brittisk-etiopisk medborgare och ledare för ett oppositionsparti som lever i exil, greps i juni 2014. Tsege hade dömts till döden i sin frånvaro flera år tidigare och har suttit praktiskt taget isolerad i dödscell sedan han greps.

O.  Etiopiens kungörelse om välgörenhetsorganisationer och föreningar kräver att organisationer som bedriver opinionsbildning genererar 90 procent av finansieringen av sin verksamhet från lokala källor, vilket har lett till en minskning av insatserna från det civila samhällets organisationer och till att många organisationer i det civila samhället försvunnit. Etiopien avvisade rekommendationer från flera länder om att ändra kungörelsen om välgörenhetsorganisationer och föreningar och antiterrorkungörelsen under granskningen av landets rättighetssituation i samband med människorättsrådets allmänna återkommande utvärdering i maj 2014.

P.  Den etiopiska regeringen har de facto infört en omfattande blockad mot Ogadenregionen i Etiopien, som är rik på olje- och gasreserver. Försök av internationella medier och humanitära grupper att arbeta i och rapportera från regionen betraktas som straffbara gärningar enligt antiterrorkungörelsen. Det finns rapporter om krigsförbrytelser och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begås av armén och regeringens paramilitära styrkor mot befolkningen i Ogaden.

Q.  Etiopien, det näst mest folkrika landet i Afrika, är enligt uppgift en av de snabbast växande ekonomierna på kontintenten, med en genomsnittlig tillväxttakt på 10 procent under det senaste årtiondet. Det är emellertid fortfarande ett av de fattigaste länderna, med en BNI per capita på 632 US-dollar. Landet kom på 173:e plats av 187 i FN:s index för mänsklig utveckling 2014.

R.  Etiopien spelar en nyckelroll i regionen och åtnjuter politiskt stöd från givare i västvärlden och de flesta av sina regionala grannländer, främst på grund av sin roll som värd för Afrikanska unionen (AU) och sitt bidrag till FN:s fredsbevarande verksamhet, säkerhet och biståndspartnerskap med länder i väst.

S.  Allt eftersom den ekonomiska tillväxten fortsätter i snabb takt (tillsammans med betydande utländska investeringar, bland annat inom jordbruks-, byggnads- och tillverkningssektorerna, stora utvecklingsprojekt såsom vattenkraftsdammbyggen och plantager samt omfattande markuthyrning, ofta till utländska företag) har många människor, däribland bönder och boskapsskötare, fördrivits från sina hem.

T.  Enligt artikel 40.5 i Etiopiens författning garanteras etiopiska boskapsskötare rätten till fri mark för bete och odling och rätten att inte flyttas från sina egna marker.

U.  Etiopien har undertecknat Cotonouavtalet. I artikel 96 i detta slås fast att respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna utgör ett väsentligt inslag i AVS‑EU-samarbetet.

V.  Etiopien har drabbats av den värsta torkan på flera årtionden, vilket leder till en allt osäkrare livsmedelsförsörjning, allvarlig avmagring och sällsynt boskapsdöd. Nästan 560 000 människor är internflyktingar till följd av översvämningar, våldsamma konflikter om knappa resurser och torka. Den etiopiska regeringen uppskattar att 10,1 miljoner människor, varav hälften barn, är i behov av akut livsmedelsbistånd på grund av torkan.

W.  Etiopien har en permanent tillströmning av migranter och är värdland för ungefär 700 000 flyktingar, främst från Sydsudan, Eritrea och Somalia. Den 11 november 2015 undertecknades en gemensam agenda för migration och rörlighet av EU och Etiopien för att fördjupa samarbetet och dialogen mellan de båda parterna på området migration.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt den senaste tidens användning av övervåld från säkerhetsstyrkornas sida i Oromia och i alla etiopiska regioner och det ökade antalet kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uttrycker sitt deltagande med offrens familjer och kräver en omedelbar frigivning av alla som fängslats för att ha utövat sin rätt att delta i fredliga sammankomster och sin rätt till yttrandefrihet.

2.  Europaparlamentet påminner den etiopiska regeringen om dess skyldighet att garantera de grundläggande rättigheterna, inklusive tillgång till rättslig prövning och rätten till en rättvis rättegång, såsom föreskrivs i Afrikanska stadgan och andra internationella och regionala människorättsinstrument, däribland Cotonouavtalet, närmare bestämt artiklarna 8 och 96 i detta.

3.  Europaparlamentet efterlyser en trovärdig, öppen och oberoende utredning av dödandet av demonstranter och av andra påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med proteströrelsen, och uppmanar regeringen att på ett rättvist sätt åtala de ansvariga inför behöriga domstolar.

4.  Europaparlamentet uppmanar Etiopiens regering att respektera den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Afrikanska stadgan, inklusive rätten att delta i fredliga sammankomster och yttrande- och föreningsfriheten. Regeringen uppmanas kraftfullt att omedelbart bjuda in FN:s särskilda rapportör om rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och till föreningsfrihet och andra FN-experter på mänskliga rättigheter att besöka Etiopien för att rapportera om situationen.

5.  Europaparlamentet välkomnar regeringens beslut att fullständigt stoppa den särskilda områdesöversiktsplanen för Addis Abeba och Oromia. Parlamentet efterlyser en omedelbar, inkluderande och öppen politisk dialog mellan regeringen, oppositionspartierna, företrädare för det civila samhället och lokalbefolkningen, för att förhindra ytterligare våld och radikalisering bland befolkningen.

6.  Europaparlamentet betonar att fria och oberoende medier är väsentliga för att garantera en välinformerad, aktiv och engagerad befolkning, och uppmanar de etiopiska myndigheterna att sluta att undertrycka det fria flödet av information, bland annat genom störning av sändningar och trakasserier av medier, för att garantera rättigheterna för det lokala civila samhället och medier och underlätta tillträde i hela Etiopien för oberoende journalister och människorättsobservatörer. Parlamentet gläds åt att ”Zone 9”-bloggarna och sex journalister nyligen frigavs.

7.  Europaparlamentet begär att de etiopiska myndigheterna upphör med att använda lagstiftningen mot terrorism (antiterrorkungörelsen nr 652/2009) för att bekämpa politiska motståndare, oliktänkande, människorättsförsvarare, andra aktörer i det civila samhället och oberoende journalister. Parlamentet uppmanar också den etiopiska regeringen att se över sin antiterrorlag i syfte att göra den förenlig med internationell människorättslagstiftning och internationella människorättsprinciper.

8.  Europaparlamentet fördömer de överdrivna restriktionerna mot människorättsarbetet genom kungörelsen om välgörenhetsorganisationer och föreningar, som nekar människorättsorganisationer tillgång till nödvändig finansiering, ger byrån för välgörenhetsorganisationer och föreningar alltför långtgående befogenheter till inblandning i människorättsorganisationer och ytterligare försätter offer för människorättskränkningar i fara genom brott mot principerna om sekretess.

9.  Europaparlamentet uppmanar de etiopiska myndigheterna att förebygga all etnisk eller religiös diskriminering och att uppmuntra och vidta åtgärder till förmån för en fredlig och konstruktiv dialog mellan samtliga folkgrupper.

10.  Europaparlamentet välkomnar Etiopiens handlingsplan för mänskliga rättigheter 2013 och efterlyser ett snabbt och fullständigt genomförande av den.

11.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att genomföra framför allt rekommendationen från människorättsrådets arbetsgrupp om godtyckliga frihetsberövanden och att frige den brittiske medborgaren och politiske aktivisten Andargachew Tsege omedelbart.

12.  Europaparlamentet slår fast att respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten är av avgörande betydelse för EU:s politik att främja utvecklingen i Etiopien och hela Afrikas horn. Parlamentet uppmanar AU att uppmärksamma den politiska, ekonomiska och sociala situationen i sitt värdland Etiopien.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU, som största enskilda givare, att övervaka program och politik på ett effektivt sätt för att se till att EU:s utvecklingsbistånd inte bidrar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Etiopien, särskilt genom program som innebär fördrivning av bönder och boskapsskötare, och att utveckla strategier för att minimera eventuella negativa effekter av fördrivning inom EU-finansierade utvecklingsprojekt. Parlamentet betonar att EU bör anpassa sitt ekonomiska stöd efter landets människorättssituation och i vilken grad den etiopiska regeringen verkar för reformer för demokratisering.

14.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att inkludera lokalsamhällen i en dialog om genomförandet av alla storskaliga utvecklingsprojekt. Parlamentet uttrycker sin oro över regeringens tvångsförflyttningsprogram.

15.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de aktuella förödande klimatförhållandena i Etiopien, som har förvärrat den humanitära situationen i landet. Parlamentet uppmanar EU att tillsammans med sina internationella partner öka sitt stöd till Etiopiens regering och folk. Parlamentet välkomnar det bidrag som nyligen tillkännagavs av EU och uppmanar kommissionen att se till att denna ytterligare finansiering tillhandahålls brådskande.

16.  Europaparlamentet påminner om att Etiopien är ett viktigt destinations-, transit- och ursprungsland för migranter och asylsökande, och att den största flyktingbefolkningen i Afrika finns i landet. Parlamentet noterar därför antagandet av en gemensam agenda för migration och rörlighet mellan EU och Etiopien som rör flyktingar, gränskontroll och kampen mot människohandel. Parlamentet uppmanar även kommissionen att noga övervaka alla projekt som nyligen inletts inom ramen för EU:s förvaltningsfond för Afrika.

17.  Europaparlamentet är ytterst oroat över den ekonomiska och sociala situationen för landets befolkning – särskilt kvinnor och minoriteter samt flyktingar och fördrivna personer, vars antal fortsätter att öka – med tanke på krisen och instabiliteten i regionen. Parlamentet upprepar sitt stöd för alla humanitära organisationer som verkar på plats och i värdländer i närområdet. Parlamentet stöder uppmaningarna från det internationella samfundet och humanitära organisationer om att öka biståndet till flyktingar och fördrivna personer.

18.  Europaparlamentet betonar att det krävs stora offentliga investeringar, särskilt på utbildnings- och hälsoområdet, om målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar de etiopiska myndigheterna att göra ett verkligt åtagande om att uppnå dessa mål.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Etiopiens regering och parlament, kommissionen, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, AVS‑EU-ministerrådet, Afrikanska unionens institutioner, FN:s generalsekreterare samt det panafrikanska parlamentet.


Nordkorea
PDF 249kWORD 304k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2016 om Nordkorea (2016/2521(RSP))
P8_TA(2016)0024RC-B8-0083/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nordkorea,

–  med beaktande av uttalandet av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, av den 6 januari 2016 om det påstådda kärnvapenprovet i Nordkorea,

–  med beaktande av uttalandet från FN:s generalsekreterare av den 6 januari 2016 om det av Nordkorea tillkännagivna kärnvapenprovet,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1718(2006), 1874(2009), 2087(2013) och 2094(2013), som uttryckligen förbjuder Nordkorea att utföra kärnvapenprov,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 17 december 2015 om människorättssituationen i Demokratiska folkrepubliken Korea,

–  med beaktande av FN:s rapport Democratic People’s Republic of Korea 2015: Needs and Priorities från april 2015,

–  med beaktande av resolutionen från FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 27 mars 2015 om människorättssituationen i Demokratiska folkrepubliken Korea,

–  med beaktande av undersökningskommissionens rapport av den 7 februari 2014 om de mänskliga rättigheterna i Demokratiska folkrepubliken Korea,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om barnets rättigheter och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, av vilka Nordkorea är part i samtliga,

–  med beaktande av 1984 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionens råd och FN:s säkerhetsråd fördömde det som Nordkorea beskrev som ett ”framgångsrikt vätebombsprov” utfört den 6 januari 2016 i uppenbar strid mot landets internationella förpliktelser enligt resolutionerna från FN:s säkerhetsråd.

B.  Spridningen av kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen samt bärare till dessa utgör ett hot mot den internationella freden och säkerheten. Nordkorea lämnade fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke-spridningsfördraget) 2003 och har utfört kärnvapenprov sedan 2006. År 2009 tillkännagav landet att det hade utvecklat ett kärnvapen, vilket innebär att hotet till följd av dess förbättrade kärnvapenkapacitet har vuxit betydligt. Olagliga program för kärnvapen och ballistiska robotar är en provokation mot det internationella systemet för icke-spridning av kärnvapen och riskerar att förvärra regionala spänningar.

C.  Landet är, med sin militärt inriktade ekonomi, långt ifrån att uppnå sitt uttalade mål att bli en stark och välmående nation och har i stället isolerat sin befolkning alltmer och gjort den allt fattigare genom sin strävan att utveckla massförstörelsevapen och bärare för sådana.

D.  EU stöder kraftfullt tanken på en kärnvapenfri Koreahalvö och anser att återupptagandet av sexpartssamtalen är av största vikt för att uppnå fred, säkerhet och stabilitet i regionen.

E.  Nordkoreas inriktning på militära investeringar kan anses vara en kriminell försummelse av medborgarnas grundläggande behov, med tanke på att runt 70 % av landets 24,6 miljoner invånare har osäker livsmedelsförsörjning och närmare 30 % av alla barn under fem år är akut undernärda.

F.  Människorättssituationen i Nordkorea har varit ytterst problematisk i många år. Nordkoreas regim har knappt samarbetat med FN och har förkastat människorättsrådets och generalförsamlingens alla resolutioner om de mänskliga rättigheterna i landet. Regimen har även underlåtit att samarbeta med FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i landet och har avvisat allt bistånd från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter enligt de särskilda förfarandena.

G.  Efter människorättsrådets resolution av den 27 mars 2015 hölls ett möte mellan nordkoreanska diplomater och Marzuki Darusman, människorättsrådets särskilda rapportör om de mänskliga rättigheterna i Nordkorea.

H.  Europeiska unionen en försvarare av och förespråkare för mänskliga rättigheter och demokrati i världen. Människorättsdialogen mellan EU och Nordkorea har varit avbruten från Nordkoreas sida sedan 2013. EU och Nordkorea genomförde en politisk dialogomgång i juni 2015.

I.  FN:s undersökningskommission har utrett ”de systematiska, utbredda och allvarliga människorättskränkningarna” i Nordkorea och lade fram en rapport den 7 februari 2014. I denna kom undersökningskommissionen fram till att Pyongyangs människorättskränkningar ”saknar motstycke i dagens värld” och fann ”en nära nog fullständigt förvägrad rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet samt till åsikts-, yttrande-, informations- och föreningsfrihet”. I många fall fann undersökningskommissionen att människorättskränkningarna utgör brott mot mänskligheten. Människorättssituationen i Nordkorea har förvärrats sedan 2014.

J.  Nordkoreas regering tillåter ingen politisk opposition, inga fria och rättvisa val, inga fria medier och ingen religionsfrihet, föreningsfrihet, rätt till kollektiva förhandlingar eller rörelsefrihet.

K.  Nordkorea har ett omfattande och välstrukturerat säkerhetssystem som noga övervakar nära nog varje medborgares liv och inte tillåter någon form av grundläggande friheter i landet.

L.  De statliga myndigheterna i Nordkorea har satt i system att döda utan rättsliga förfaranden, godtyckligt fängsla och låta personer försvinna. De har även fört bort utländska medborgare, och de håller över 100 000 personer fångna i fängelser och s.k. omskolningsläger.

M.  Befolkningen i Nordkorea har i flera årtionden lidit av underutveckling med undermålig hälso- och sjukvård och omfattande undernäring bland mödrar och barn i en situation med politisk och ekonomisk isolering, återkommande naturkatastrofer och internationella prishöjningar på livsmedel och bränsle. Nordkorea kränker sin befolknings rätt till livsmedel.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt det fjärde kärnvapenprovet av den 6 januari 2016 som en onödig och farlig provokation, en kränkning av FN:s säkerhetsråds resolutioner på detta område och ett allvarligt hot mot freden och säkerheten på Koreahalvön och i den nordostasiatiska regionen. Parlamentet stöder meningsfulla och effektiva sanktioner till följd av det nyligen genomförda kärnvapenprovet, vilka bör beslutas av världssamfundet.

2.  Europaparlamentet uppmanar Nordkorea att avstå från fler provokativa handlingar genom att överge sina program för kärnvapen och ballistiska robotar på ett fullständigt, verifierbart och oåterkalleligt sätt, att upphöra med all relaterad verksamhet och att omedelbart fullgöra alla sina internationella förpliktelser, däribland resolutionerna från FN:s säkerhetsråd och IAEA:s styrelse samt andra internationella normer för nedrustning och icke-spridning. Parlamentet uppmanar Nordkorea att omedelbart underteckna och ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar och att fullgöra sina åtaganden enligt det gemensamma uttalandet från sexpartssamtalen av den 19 september 2005.

3.  Europaparlamentet bekräftar sin önskan om en diplomatisk och fredlig lösning på den nordkoreanska kärnvapenfrågan. Parlamentet upprepar sitt stöd för sexpartssamtalen och vill att de återupptas. Parlamentet uppmanar med kraft alla deltagare i sexpartssamtalen att öka sina insatser. Parlamentet uppmanar Nordkorea att återuppta konstruktiva kontakter med världssamfundet, särskilt deltagarna i sexpartssamtalen, för att verka för varaktig fred och säkerhet på en kärnvapenfri Koreahalvö, vilket är det bästa sättet att säkra en mer välmående och stabil framtid för Nordkorea.

4.  Europaparlamentet är övertygat om att det är dags för världssamfundet att vidta konkreta åtgärder för att få slut på förövarnas straffrihet. Parlamentet kräver att de huvudansvariga för de brott mot mänskligheten som begåtts i Nordkorea ska ställas till svars inför Internationella brottmålsdomstolen och bli föremål för riktade påföljder.

5.  Europaparlamentet understryker att de kränkningar som beskrivs i undersökningskommissionens rapport, av vilka många utgör brott mot mänskligheten, har pågått alldeles för länge mitt framför ögonen på världssamfundet.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Nordkoreas regering att genomföra undersökningskommissionens rekommendationer utan dröjsmål.

7.  Europaparlamentet uppmanar Kinas regering att utöva sitt förstärkta inflytande och sin politiska och ekonomiska tyngd gentemot Nordkorea för att se till att situationen inte trappas upp ytterligare. Parlamentet uppmanar Kina att, i samarbete med världssamfundet, vidta alla nödvändiga åtgärder för att återupprätta fred och säkerhet på Koreahalvön. Parlamentet noterar Kinas stöd för FN:s säkerhetsråds resolution 2094(2013). Parlamentet noterar samsynen bland medlemmarna i FN:s säkerhetsråd i deras reaktion på Nordkoreas senaste kärnvapenprov.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Kinas regering att, i enlighet med sina förpliktelser som part i FN:s flyktingkonvention, inte neka nordkoreanska flyktingar som tar sig över gränsen till Kina deras rätt att söka asyl och att inte tvinga dem tillbaka till Nordkorea, utan att värna deras grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU att utöva diplomatiska påtryckningar i detta syfte. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla länder som tar emot flyktingar från Nordkorea att respektera 1951 års Genèvekonvention och 1967 års protokoll genom att inte skicka tillbaka några nordkoreanska flyktingar till Nordkorea.

9.  Europaparlamentet välkomnar FN:s generalförsamlings resolution av den 17 december 2015 om människorättssituationen i Demokratiska folkrepubliken Korea, som stöddes av alla EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att ta upp den allvarliga människorättssituationen i Nordkorea.

10.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, att dra nytta av Sydkoreas sakkunskap vid utformningen av EU:s strategi gentemot Nordkorea. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att övervaka den vidare utvecklingen i Nordkorea och att rapportera tillbaka till parlamentet, så att de mänskliga rättigheterna i Nordkorea förblir en fråga högt upp på EU:s politiska dagordning. Parlamentet anser att EU kan spela en konstruktiv roll genom sitt kritiska engagemang i förbindelserna med den nordkoreanska regeringen.

11.  Europaparlamentet är djupt oroat över den ihållande försämringen av människorättssituationen i Nordkorea. Parlamentet uppmanar Nordkoreas regering att fullgöra sina förpliktelser enligt de människorättsinstrument som den anslutit sig till och att se till att humanitära organisationer, oberoende människorättsinspektörer och FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Nordkorea ges tillträde till landet och garanteras nödvändigt samarbete.

12.  Europaparlamentet uppmanar Nordkoreas regering att omedelbart sluta att använda det systematiska undertryckandet av mänskliga rättigheter som ett politiskt redskap för att kontrollera och övervaka sin egen befolkning.

13.  Europaparlamentet fördömer skarpt den systematiska och storskaliga tillämpningen av dödsstraff i Nordkorea. Parlamentet uppmanar den nordkoreanska regeringen att utlysa ett moratorium för alla avrättningar för att i en nära framtid avskaffa dödsstraffet. Parlamentet uppmanar Nordkorea att upphöra med utomrättsliga avrättningar och påtvingade försvinnanden, att frige politiska fångar och att låta medborgarna resa fritt, både inom och utanför landet. Parlamentet uppmanar Nordkorea att tillåta yttrandefrihet och pressfrihet för nationella och internationella medier och att låta alla medborgare i landet få ocensurerad tillgång till internet.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Nordkoreas regering att upphöra med sitt statsunderstödda program för tvångsarbete, genom vilket andra länder har anlitat tiotusentals nordkoreanska arbetstagare under olagliga villkor, främst i samband med gruv-, skogsavverknings-, textil- och byggprojekt, och vilket har genererat hårdvaluta som har hjälpt till att upprätthålla regimen. Parlamentet påpekar att ansvaret för att skydda arbetstagarnas rättigheter i detta fall sträcker sig till värdländerna, som bör se till att arbets- och människorättsnormer värnas.

15.  Europaparlamentet fördömer de kraftiga inskränkningarna i tanke-, samvets-, religions-, tros-, åsikts- och yttrandefriheten, friheten att delta i fredliga sammankomster samt föreningsfriheten, liksom även diskrimineringen på grundval av songbun-systemet, enligt vilket människor klassificeras utifrån sin av staten tilldelade samhällsklass och börd och där hänsyn även tas till politiska åsikter och religion.

16.  Europaparlamentet uttrycker sin särskilda oro över den allvarliga livsmedelssituation landet befinner sig i och situationens inverkan på befolkningens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla befintliga humanitära biståndsprogram och kommunikationskanaler med Nordkorea och att garantera trygga biståndsleveranser till de berörda delarna av befolkningen. Parlamentet uppmanar de nordkoreanska myndigheterna att se till att alla invånare, utgående från sina behov, kan få del av livsmedelshjälp och humanitärt bistånd, i enlighet med humanitära principer.

17.  Europaparlamentet uppmanar de nordkoreanska myndigheterna att i brådskande ordning lösa frågan om det systematiska bortförandet av människor, att överlämna all information om tredjelandsmedborgare, inklusive från Japan och Sydkorea, som tros ha blivit bortförda av nordkoreanska statliga agenter under de senaste årtiondena och att omedelbart återföra de bortförda personer som fortfarande hålls kvar till deras hemländer.

18.  Europaparlamentet uppmanar Nordkorea att fortsätta att arbeta konstruktivt med internationella samtalspartner i syfte att verka för konkreta förbättringar av människorättssituationen på plats, bland annat genom dialog, officiella besök i landet och fler direkta personkontakter.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Nordkoreas regering och parlament, Sydkoreas regering och parlament, Kinas regering och parlament, Förenta staternas regering och parlament, Rysslands regering och parlament, Japans regering och parlament, FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Nordkorea samt FN:s generalsekreterare.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy