Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2624(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0439/2016

Ingivna texter :

B8-0439/2016

Debatter :

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0119

Antagna texter
PDF 288kWORD 90k
Onsdagen den 13 april 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Förnyat godkännande av det verksamma ämnet glyfosat
P8_TA(2016)0119B8-0439/2016

Europaparlamentets resolution av den 13 april 2016 om utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (D044281-01 – 2016/2624(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (D044281-01),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG(1), särskilt artikel 20.1,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(3),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) angående sakkunniggranskningen av riskbedömningen av växtskyddsmedel med glyfosat som verksamt ämne(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den systemiska herbiciden glyfosat har för närvarande den största globala produktionsvolymen av alla herbicider. Dess användning globalt har ökat dramatiskt och blivit 260 gånger större under de senaste 40 åren (från 3 200 ton 1974 till 825 000 ton 2014)(5).

B.  Glyfosat är en icke-selektiv herbicid som dödar allt gräs. Den verkar genom att interferera med den så kallade shikimisyravägen, en väg som även finns i alger, bakterier och svampar. Subletala exponeringar för kommersiella sammansättningar av glyfosat i Escherichia coli och Salmonella enterica serovar Typhimurium har visat sig föranleda förändrad reaktion på antibiotika.

C.  76 % av användningen av glyfosat i världen förekommer inom jordbruket. Även inom skogsbruk och i urbana tillämpningar och trädgårdstillämpningar används det flitigt.

D.  Glyfosat och/eller dess rester har upptäckts i vatten, mark, mat och dryck och icke ätbara varor, liksom även i människokroppen (exempelvis i urin och modersmjölk).

E.  Allmänheten utsätts främst genom boende i närheten av besprutade områden, genom användning i hemmet och genom kostintag. Exponeringen för glyfosat är på uppåtgående på grund av en ökning av den totala användningen av glyfosat och dess vanligaste tillsatsämnen för människors hälsa måste regelbundet övervakas.

F.  Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 får ett verksamt ämne godkännas endast om det inte klassificeras eller inte ska klassificeras som cancerogent ämne i kategori 1A eller 1B i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1272/2008, utom om människors exponering för detta verksamma ämne är försumbar eller om det föreligger en allvarlig fara för växtskyddet som inte kan avvärjas med andra medel.

G.  I mars 2015 klassade Internationella centret för cancerforskning (IARC) glyfosat som ”troligtvis cancerframkallande för människor” (grupp 2A) på grundval av ”begränsade belägg” för cancer hos människor (från fall av verklig exponering under verkliga förhållanden), ”tillräckliga belägg” för cancer hos laboratoriedjur (från studier av ”ren” glyfosat) och ”starka belägg” för mekanistisk information om cancerogenitet (gentoxicitet och oxidativ stress) hos både ”ren” glyfosat och glyfosatsammansättningar.

H.  De kriterier IARC använder för grupp 2A är jämförbara med dem i kategori 1B i förordning (EG) nr 1272/2008.

I.  I november 2015 slutförde emellertid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) en sakkunnigbedömning av glyfosat där man kom fram till att ”glyfosat sannolikt inte utgör en cancerrisk för människor, och beläggen ger inte stöd för en klassificering med avseende på dess cancerframkallande potential i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008”.

J.  Kommissionens genomförandeförordning (EU) …/… av den XXX om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (nedan kallad utkast till genomförandeförordning), utgående från vetenskaplig utvärdering som gjorts både av BfR och av Efsa innehåller ett förslag om att glyfosat ska godkännas till och med den 30 juni 2031 – dvs. under den längsta tillåtna perioden – för alla användningar med en begränsning för ett av dess tillsatsämnen, samt om att medlemsstaterna ska upprätta en förteckning över tillsatsämnen som inte är godkända för att användas i växtskyddsprodukter; det ställs inte upp några rättsligt bindande villkor för dess användning och det enda kravet består i bekräftande information om hormonstörande egenskaper.

K.  Det uttalade syftet med förordning (EG) nr 1107/2009 är att ”säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att harmonisera reglerna för utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen”.

L.  I samma förordning (EG) nr 1107/2009 står det att dess bestämmelser ”baserar sig på försiktighetsprincipen i syfte att säkerställa att verksamma ämnen eller produkter som släpps ut på marknaden inte har någon negativ inverkan på människors eller djurs hälsa eller på miljön”. Vidare heter det att ”medlemsstaterna [...] i synnerhet inte [ska] hindras från att tillämpa försiktighetsprincipen om det råder vetenskaplig osäkerhet kring de risker för människors eller djurs hälsa eller miljön som det växtskyddsmedel som ska produktgodkännas på deras territorium medför”.

M.  Enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska alla beslut om godkännande/icke-godkännande/villkorat godkännande av ett verksamt ämne basera sig på kommissionens granskningsrapport och på ”andra faktorer av betydelse för den aktuella frågan och försiktighetsprincipen, där villkoren i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 178/2002 gäller”.

N.  I artikel 7.1 i förordning (EG) nr 178/2002 slås följande fast: ”När man i särskilda fall efter en bedömning av tillgänglig information identifierar möjligheten av skadliga effekter på hälsan, men när det fortfarande föreligger vetenskaplig osäkerhet, får sådana provisoriska åtgärder för riskhantering vidtas som är nödvändiga för att säkerställa den höga hälsoskyddsnivå som valts i gemenskapen, i avvaktan på ytterligare vetenskapliga uppgifter för en mer omfattande riskbedömning.”

O.  Villkoren för att tillgripa försiktighetsprincipen i enlighet med förordning (EG) nr 178/2002 är uppenbart uppfyllda mot bakgrund av den pågående kontroversen om de cancerframkallande egenskaperna hos glyfosat.

P.  Enligt artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 kan ett förnyat godkännande av verksamma ämnen gälla i högst 15 år. Med hänsyn till säkerheten bör godkännandeperioden stå i proportion till de eventuella risker som är förenade med användningen av sådana ämnen, och erfarenheterna från den faktiska användningen av växtskyddsmedel som innehåller de berörda ämnena och den vetenskapliga och tekniska utvecklingen bör beaktas då beslut fattas om förnyelse av ett godkännande.

Q.  I sitt beslut i ärende 12/2013/MDC av den 18 februari 2016 om Europeiska kommissionens praxis vid godkännande och utsläppande på marknaden av växtskyddsprodukter (pesticider) uppmanade Europeiska ombudsmannen kommissionen att se över sitt tillvägagångssätt vid fastställande och genomförande av riskreducerande åtgärder (villkor och begränsningar) för att inbegripa ytterligare krav så att kommissionen inte undandrar sig sin skyldighet att säkerställa ett verksamt skydd för människors och djurs hälsa och för miljön genom att tillerkänna medlemsstaterna nära nog fullständig handlingsfrihet vid fastställande av riskreducerande åtgärder för eventuellt osäkra ämnen, med tanke på att standardformuleringar är väldigt öppna och det är tveksamt om de rättsligt kan anses kräva riskreducerande åtgärder över huvud taget.

R.  Utkastet till genomförandeförordning innehåller emellertid inga rättsligt bindande riskreducerande åtgärder, trots att en hög långsiktig risk påträffats för nästan alla användningar av glyfosat hos landlevande ryggradsdjur som inte är målarter. Användningen av den icke-selektiva herbiciden glyfosat dödar inte bara oönskat ogräs utan alla växter samt alger, växter och svampar, och har därmed en oacceptabel inverkan på den biologiska mångfalden och ekosystemet. På så vis strider glyfosat mot artikel 4.3 e iii i förordning (EG) nr 1107/2009.

S.  Flera medlemsstater har redan vidtagit försiktighetsåtgärder till skydd för folkhälsan och miljön. För att uppnå samma skyddsnivå i alla medlemsstater bör, vid godkännande av ett verksamt ämne, tydliga och rättsligt bindande villkor för dess användning fastställas på unionsnivå.

T.  På begäran av kommissionen tog Efsa i sin bedömning hänsyn till den rapport som IARC offentliggjort och i vilken glyfosat klassificerades som ”troligtvis cancerframkallande för människor”. Efsas utvärdering baserades på en stor mängd belägg, bland annat ett antal studier som inte bedömts av IARC, och enligt Efsa är detta en av anledningarna till att man kom fram till olika slutsatser.

U.  Efsas enhet för pesticider, som ansvarade för bedömningen, beskrev vissa av de studier som inte bedömts av IARC som ”centrala” och ”avgörande”. Efsa har hittills vägrat att göra dessa studier allmänt tillgängliga, eftersom sökandena hävdat att ett utlämnande skulle skada deras affärsintressen. Underlåtenhet att offentliggöra studier omöjliggör en oberoende vetenskaplig granskning. Efsa har inte tillhandahållit verifierbara bevis för att ett utlämnande skulle skada industrin, vilket man har en rättslig skyldighet att göra enligt artikel 63 i förordning (EG) nr 1107/2009.

V.  Enligt artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(6) ska institutionerna vägra att ge tillgång till en handling om ett utlämnande skulle undergräva skyddet för affärsintressena, såvida det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet. Mot bakgrund av den pågående kontroversen mellan IARC och Efsa i en för allmänheten så pass viktig fråga som cancer, och med tanke på den globala betydelsen av ett beslut om förnyat godkännande/villkorat godkännande/icke-godkännande av glyfosat, föreligger alldeles uppenbart ett övervägande allmänintresse av att dessa studier lämnas ut.

W.  Det föreligger inte bara allvarliga farhågor om cancerogeniteten hos glyfosat utan även tvivelsmål vad gäller en möjlig verkningsmekanism med avseende på dess hormonstörande egenskaper. Glyfosatbaserade sammansättningar har visat sig vara hormonstörande i människors cellinjer, och i avsaknad av ordentliga vetenskapliga, övergripande kriterier kan en endokrin verkningsmekanism inte uteslutas. Kommissionen kommer senast i augusti 2016 att tillhandahålla standarder för definition av hormonstörande ämnen.

X.  Efsa uttryckte oro över att hormonstörande verkan inte kunde uteslutas, eftersom bedömningen inte kunnat slutföras på grund av luckor i uppgifterna. I punkt 2.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 får ett verksamt ämne godkännas endast om ett fullständigt underlag lämnats in. Detta är så mycket viktigare som det i förordning (EG) nr 1107/2009 föreskrivs att ett verksamt ämne får godkännas endast om det inte anses ha hormonstörande egenskaper som kan orsaka skada på människor, om inte människors exponering för ämnet är försumbar eller om det föreligger en allvarlig risk för växters hälsa som inte kan bemästras på något annat sätt.

Y.  Det är inte lämpligt att kommissionen hanterar denna avsevärda brist med hjälp av uppgifter av bekräftande natur som ska inlämnas efter beslutet om förnyat godkännande, eftersom förfarandet med sådana uppgifter bör gälla endast i vissa undantagsfall, såsom det stadgas i punkt 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 och inte bör beröra uppgiftskrav som fanns redan vid den tidpunkt då ansökan inlämnades.

Z.  Under de gångna två årtionden har man fått ytterligare belägg för skadeverkningar, framför allt att ryggradsdjur på ett flertal olika sätt påverkas av glyfosat, också i form av skador på lever och njurar och inverkan på balansen mellan näringsämnen genom glyfosatets keleringseffekt(7).

AA.  I juli 2015 tillkännagav den rapporterande medlemsstaten sin avsikt att lämna in dokumentation om harmoniserad klassificering av glyfosat inom ramen för förordning (EG) nr 1272/2008 till Europeiska kemikaliemyndigheten, som är den behöriga vetenskapliga myndigheten för harmoniserad klassificering av kemiska ämnen. Ansökan väntades inkomma i slutet av mars 2016. Beslutsprocessen förväntas pågå i 18 månader.

AB.  Ett viktigt användningsändamål för glyfosat är ”avdödning”, alltså att den gröda som odlas dödas innan den skördas, för att den ska mogna fortare och gå lättare att skörda. Det här blir inte bara till skada för den biologiska mångfalden, utan får också som ett typiskt resultat att resthalterna i de slutliga produkter som skördas blir åtskilligt högre, vilket alltså leder till att människor blir alltmer exponerade via kosten(8). En annan följd blir att halmen från den behandlade grödan förorenas, så att den inte går att använda som foder. Det är oacceptabelt, både ur synvinkel av folkhälsan och miljön, att en icke-selektiv herbicid används för sådana ändamål.

AC.  Det stora flertalet genetiskt modifierade grödor är resistenta mot glyfosat(9). Av allt glyfosat i världen användes under 2012 56 procent på glyfosatresistenta genetiskt modifierade grödor(10).

AD.  Under 2015 och 2016 invände Europaparlamentet mot fyra olika utkast till kommissionens genomföranderättsakter om utsläppande på marknaden av produkter som innehöll, bestod av eller producerats från genetiskt modifierade grödor(11)(12)(13)(14). Alla dessa grödor var genetiskt modifierade för att bli resistenta mot glyfosat. Tre av dessa grödor var också genetiskt modifierade för att bli resistenta mot en annan herbicid, så att de kombinerade multipel resistens.

AE.  Det är känt att den utbredda användningen av glyfosat på glyfosatresistenta grödor under de senaste 20 åren lett till att det utvecklats resistenta ogräs, eftersom den upprepade användningen av glyfosat utan insatser däremellan av ogräsdödande medel eller ogräsrensning i hög grad har gynnat utvecklingen av resistenta ogräs. Företagen inom jordbruksindustrin och biotekniken tillägger ytterligare herbicidtåliga egenskaper till grödorna, vilket framgår av tre av de fyra genetiskt modifierade grödor som Europaparlamentet motsatt sig. Detta är ett ekorrhjul som kan ge oss flera multiresistenta ogräs(15). En sådan giftkarusell är inte hållbar.

AF.  Olika studier har visat att integrerat växtskydd, baserat på diversifiering av grödor, jordbearbetning, datum för sådd och mekanisk ogräsrensning kan minska användningen av herbicider och samtidigt bevara grödornas avkastning och vara hållbarare och miljövänligare, till stor nytta för den biologiska mångfalden(16).

AG.  Efsa kom 2015 fram till att antalet gånger som maximalt tillåten restmängd fastställts för vissa bekämpningsmedel, bland dem också glyfosat, var avgjort lägre än det antal som krävdes för dragandet av statistiskt väl underbyggda slutsatser. Enligt Efsa bör de rapporterande länderna utvidga tillämpningsområdet för de analytiska metoder som används för att verkställa bestämmelserna om maximalt tillåten restmängd, för att vi inte ska få en missvisande bild av antalet upptäckta fall eller av den utsträckning i vilken maximalt tillåten restmängd överskrids, till följd av att endast några få fall konstaterats eller att uppgifter från vissa länder saknas(17).

AH.  I mars 2016 sköt den ständiga kommittén för fytofarmaceutiska produkter upp sin omröstning om utkastet till genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat.

AI.  USA:s revisionsmyndighet (US Government Accountability Office) utfärdade nyligen en rekommendation till landets livsmedelsverk (United States Food and Drug Administration) att utvärdera riskerna med och lämna ut information om glyfosatrester med avseende på folkhälsan.

1.  Europaparlamentet anser att kommissionens utkast till genomförandeförordning inte säkerställer en hög skyddsnivå för både människors och djurs hälsa och för miljön, att den inte tillämpar försiktighetsprincipen och att den överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1107/2009.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt utkast till genomförandeförordning för att bättre åtgärda frågan om hållbar användning av herbicider som innehåller glyfosat. Parlamentet uppmanar kommissionen att rekommendera att medlemsstaterna framför allt begränsar eller förbjuder försäljning av glyfosat till icke-yrkesmässiga användare, och ber kommissionen att, tillsammans med experter från medlemsstaterna, utvärdera användningen av växtskyddsprodukter för icke-yrkesmässiga användare samt att lägga fram förslag, att utveckla yrkesutbildningen och användargodkännandet för yrkesfolk, att ge bättre information om användningen av glyfosat och att strikt begränsa användningen före skörd av produkter som innehåller det verksamma ämnet glyfosat.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förnya godkännandet av glyfosat för en period på sju år. Parlamentet erinrar om att förordning (EG) nr 1107/2009 ger kommissionen möjlighet att dra tillbaka godkännandet för ett verksamt ämne under den period det blivit godkänt för, på grundval av att nya vetenskapliga bevis kan visa att ämnet inte längre uppfyller kriterierna för sitt godkännande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda sitt arbete med upprättandet av en förteckning över tillsatsämnen som inte accepteras i växtskyddsprodukter. Parlamentet välkomnar att POEA (polyetoxilerad talgamin) uteslutits från användning i växtskyddsprodukter som innehåller glyfosat.

4.  Europaparlamentet uppmanar framför allt kommissionen att inte godkänna annat än yrkesmässig användning av glyfosat.

5.  Europaparlamentet uppmanar framför allt kommissionen att inte godkänna att glyfosat används i eller nära offentliga parker, offentliga lekplatser och offentliga trädgårdar.

6.  Europaparlamentet uppmanar framför allt kommissionen att inte godkänna att glyfosat används inom jordbruket, om det räcker med system för integrerat växtskydd för den ogräsbekämpning som behövs.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sitt godkännande mot bakgrund av att man håller på att lägga fram ett ärende för Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) om harmoniserad klassificering av glyfosat enligt förordning (EG) nr 1272/2008.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt se till att det görs en oberoende översyn av den övergripande toxiciteten hos glyfosat, och av klassificeringen av glyfosat baserad på alla tillgängliga vetenskapliga belägg, också de som hänför sig till cancerogeniteten hos glyfosat, samt de möjliga hormonstörande egenskaperna enligt de förväntade vetenskapliga övergripande kriterierna för hormonstörande ämnen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Efsa att omedelbart lämna ut alla vetenskapliga belägg som legat till grund för den positiva klassificeringen av glyfosat och det föreslagna förnyade godkännandet, med tanke på det övervägande allmänintresset av ett utlämnande. Parlamentet uppmanar ytterligare kommissionen att göra allt som behövs för att de vetenskapliga belägg som använts vid EU:s utvärderingsprocess ska bli fullständigt tillgängliga.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt kontor för livsmedels- och veterinärfrågor i uppdrag att testa och övervaka glyfosatrester i mat och dryck som producerats i unionen samt i importerade produkter.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera forskning och innovation kring alternativa, hållbara och kostnadseffektiva lösningar för produkter för bekämpning av skadedjur, för att säkerställa en hög nivå av skydd för människors och djurs hälsa och för miljön.

12.  Europaparlamentet anser att det är viktigt med en lämplig uppföljning av denna resolution från kommissionens sida, med tanke på tilliten till och mellan Europeiska unionens institutioner.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) EGT L 031, 1.2.2002, s. 1.
(4) http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302.
(5) http://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/s12302-016-0070-0
(6) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.
(7) http://ehjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12940-016-0117-0
(8) http://ehjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12940-016-0117-0
(9) http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302
(10) http://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/s12302-016-0070-0
(11) Europaparlamentets resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (MON-ØØ6Ø3-6 × ACS-ZMØØ3-2) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2015)0456).
(12) Europaparlamentets resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (MON-877Ø5-6 × MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2016)0040).
(13) Europaparlamentets resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2016)0038).
(14) Europaparlamentets resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 (MON-877Ø5-9 × MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2016)0039).
(15) http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302
(16) http://ec.europa.eu/environment/integration/research/newsalert/pdf/ herbicide_reduction_can_preserve_crop_yields_as_well_as_biodiversity_benefits_of_weeds_445na2_en.pdf
(17) http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/scientific_output/files/main_documents/4038.pdf

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy