Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om Nigeria (2016/2649(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nigeria,
– med beaktande av president Muhammadu Buharis tal inför Europaparlamentet den 3 februari 2016,
– med beaktande av de tidigare uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om situationen i Nigeria,
– med beaktande av rådets slutsatser om situationen i Nigeria, bland annat resolutionen av den 9 februari 2015,
– med beaktande av FN:s generalsekreterares tidigare uttalanden om situationen i Nigeria,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds tidigare uttalanden om situationen i Nigeria,
– med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Förbundsrepubliken Nigerias utrikesminister vid den sjätte ministerdialogen mellan Nigeria och EU i Bryssel den 15 mars 2016,
– med beaktande av rådets beslut att föra upp Boko Haram på EU:s förteckning över terroristorganisationer, vilket trädde i kraft den 29 maj 2014,
– med beaktande av den andra översynen av Cotonouavtalet 2007–2013, ratificerad av Nigeria den 27 september 2010,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor från 1979,
– med beaktande av FN:s förklaring från 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion och tro,
– med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter från 1981, ratificerad av Nigeria den 22 juni 1983,
– med beaktande av Nigerias statsförfattning, i synnerhet bestämmelserna om skydd för religionsfriheten i kapitel IV – Rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet,
– med beaktande av resultatet av presidentvalet i Nigeria i mars 2015,
– med beaktande av rapporten av den 29 september 2015 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om kränkningar och övergrepp som begås av Boko Haram och effekterna på de mänskliga rättigheterna i de drabbade länderna,
– med beaktande av FN:s hållbarhetsmål som antogs i september 2015,
– med beaktande av konventionen om barnets rättigheter, som ratificerades av Nigeria den 16 april 1991,
– med beaktande av Amnesty Internationals rapport Nigeria: Still waiting for justice, still waiting for change. Government must prioritise accountability in the north-east,
– med beaktande av rapporten från Human Rights Watch om Nigeria från januari 2016,
– med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Med sina enorma naturtillgångar har Nigeria Afrikas största ekonomi och är världsdelens folkrikaste nation, med den största kulturella mångfalden. Nigeria spelar en central roll i regional och afrikansk politik, och är en drivande kraft bakom regional integration genom Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas). Likväl är landet av världens mest ojämlika länder, med en utbredd korruption som avsevärt bidrar till de ekonomiska och sociala klyftorna, och dess säkerhet hotas av den våldsbejakande extremistgruppen Boko Haram.
B. Åratal av militärdiktatur, korruption, politisk instabilitet och vanstyre har lett till att investeringarna i landets infrastruktur, utbildningsväsen och sociala tjänster blivit otillräckliga, vilket bidrar till att undergräva de sociala och ekonomiska rättigheterna i Nigeria.
C. Fler än sex av tio nigerianer lever på mindre än 2 US-dollar om dagen. Denna extrema fattigdom är ännu mer akut i de norra delstaterna, som är landets minst utvecklade. Fattigdomen bidrar till en social klyfta, fiendskap mellan religioner och regional splittring. Nigerias Gini-koefficient har ökat drastiskt och uppgick till 48,8 under 2010.
D. Organisationen Transparency International klassade Nigeria som 136:e bland 175 länder i sitt korruptionsindex för 2015. Enligt vissa beräkningar stjäls olja i Nigeria till ett värde av mellan tre och åtta miljarder USD per år.
E. Trots att president Muhammadu Buhari kom till makten under fredliga former i mars 2016 har freden och stabiliteten i Nigeria hotats av de många angrepp, dödanden och kidnappningar som iscensatts av den våldsbejakande extremistgruppen Boko Haram, liksom också av att ekonomin är vacklande till följd av de låga världsmarknadspriserna på olja, samt av att de politiska institutionerna är svaga, korruptionen inte åtgärdats och konflikterna i Nigerdeltat och i den centrala regionen Middle Belt fortfarande är olösta.
F. Boko Haram dödade minst 200 civilpersoner under 2014 och 2015. Antalet fördrivna personer uppskattas till över 2,6 miljoner och över 14,8 miljoner påverkas av Boko Harams upprorsverksamhet.
G. Terrorismen är ett globalt hot, men det är en förutsättning för att världssamfundet ska kunna samarbeta med de nigerianska myndigheterna för att bekämpa Boko Haram, att de nya styrande i landet är fullständigt trovärdiga och ansvarstagande och medger full insyn i sin verksamhet. En av de mest aktuella frågorna i Nigeria är att regeringen inte fått slut på straffriheten på högsta nivå för krigsförbrytelser. President Buhari har lovat inleda utredningar av denna fråga.
H. Boko Haram har som mål att inrätta en fullständig islamisk stat i Nigeria, inbegripet genomförandet av kriminella shariadomstolar över hela landet och att förbjuda västerländsk utbildning. Boko Haram har kidnappat kvinnor och flickor för att använda dem vid självmordsangrepp. Självmordsbombares angrepp på senaste tiden, bland annat den 16 mars, 11 februari och 31 januari 2016 i nordöstra Nigeria har krävt flera tiotals människoliv.
I. Sexuellt våld och könsrelaterat våld och våld mot homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer) florerar fortfarande i de oroliga regionerna i nordöstra Nigeria, och situationen för grundläggande rättigheter, såsom utbildning för unga flickor och kvinnor och en rättvis fördelning av statens inkomster i samhället, undergår en drastisk försämring, vilket också gäller för kampen mot korruptionen.
J. Den 14–15 april 2014 kidnappade Boko Haram omkring 270 skolflickor från en skola i Chibok i nordöstra Nigeria, och de flesta av dem är fortfarande försvunna. Man vet fortfarande inte exakt vad det blivit av dem, men det befaras att flertalet antingen tvingats gifta sig med upprorsmän eller själva bli upprorsmän, utsatts för sexuellt våld eller sålts som slavar, och flickor som inte var muslimer tvingats omvända sig till islam. Sedan 2009 har Boko Haram kidnappat över 2 000 kvinnor och flickor, bland annat omkring 400 från Damasak i delstaten Borno den 24 november 2014.
K. Den nigerianska militären tillkännagav den 6 april 2016 att minst 800 stridande gett sig under de gångna tre veckorna. Nigerianska trupper har sedan den 26 februari 2016 vid angrepp på Boko Harams territorium i bergstrakterna mellan Nigeria, Tchad och Kamerun räddat 11 595 personer som hållits som gisslan.
L. Den ytterst svåra situationen för de kidnappade skolflickorna har låtit en bredare uppsättning problem framgå, bland annat att skolor regelbundet utsätts för angrepp, att det är brist på lärare och att det råder ett akut behov av internationell finansiering för att byggnader som förstörts ska kunna repareras och återuppbyggas. Bristen på möjligheter till utbildning innebär att vissa barn inte fått någon skolundervisning på många år.
M. Boko Haram ägnar sig urskillningslöst åt våldsbejakande extremism och har vållat oerhört lidande för människor av alla religioner och folkgrupper som ett resultat av sina många våldsdåd. Antalet dödade kristna i norra Nigeria rapporterats ha ökat i fjol.
N. Regionen Middle Belt har lidit av ekonomisk och politisk spänning mellan etniska och religiösa folkgrupper. Den senaste tidens våld har underblåsts av att nomaderna och jordbruksbefolkningen tävlar om makten och tillgången till mark.
O. Olje- och gassektorerna är fortfarande Nigerias huvudsakliga inkomstkällor, men nyttan med landets ekonomiska rikedomar är ytterst ojämlikt fördelad. Fattigdomen och arbetslösheten i norra Nigeria är avsevärt större än i den oljerika södern. Enligt Världsbanken har Nigeria till följd av korruption sedan 1960 förlorat uppskattningsvis 400 miljarder US-dollar i oljeintäkter, och ytterligare 20 miljarder US-dollar i oljepengar har försvunnit från Nigerias statskassa de senaste två åren.
P. Presidentens kansli har inrättat en särskild utredningsinstans för att undersöka påståenden om att säkerhetsstyrkor skulle ha begått kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bl. a. i form av dödanden, tortyr och påtvingade försvinnanden.
Q. I dagens läge har det inför Nigerias senat lagts fram lagförslag som syftar till att straffa spridande av ”oseriösa påståenden” via sociala medier eller kritik mot regeringen eller andra via tryckta eller elektroniska medier.
1. Europaparlamentet välkomnar det fredliga maktskiftet i Nigeria efter presidentvalet och finner det uppmuntrande att president Buharis och hans regerings ambitiösa reformprogram möts med så stora förväntningar.
2. Europaparlamentet är djupt oroat av de avsevärda sociala, ekonomiska, politiska och säkerhetsrelaterade utmaningar som Nigeria står inför, och beklagar att inga verkliga framsteg gjorts med åtgärderna mot korruptionen, som varit en skamfläck för det nigerianska samhället i flera tiotals år.
3. Europaparlamentet erkänner att Nigeria kan bli en ekonomisk och politisk maktfaktor i Afrika, men att landet hämmats i sin utveckling av dålig ekonomisk styrning, svaga demokratiska institutioner och utbredd ojämlikhet. Parlamentet uppmanar ytterligare Europeiska unionen och dess medlemsstater att fullgöra sitt åtagande om att ge ett brett upplagt politiskt bistånd, utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd som stöd till program på alla förvaltningsnivåer mot fattigdom, ungdomsarbetslöshet och kvinnors brist på egenmakt.
4. Europaparlamentet anser att korruptionsbekämpningen måste utspela sig under de nigerianska myndigheterna ledning, och anser att, om så inte sker, skulle detta innebära ytterligare år av fattigdom, ojämlikhet, vanrykte och färre investeringar från utlandet, liksom också undergräva ungdomarnas möjligheter i livet. Vidare erbjuder parlamentet sitt stöd till uppnåendet av detta mål, liksom också till strävandena efter att bryta kopplingen mellan korruption och terrorism.
5. Europaparlamentet berömmer de insatser som Buharis regering gjort för att framstå som trovärdigare i kampen mot korruptionen och genom att förordna att alla statens finansiella transaktioner ska gå genom en enda bank för att utgifterna ska kunna övervakas. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta konkreta åtgärder för att effektivt hejda olagliga finansiella flöden samt skattebedrägerier och skatteflykt, och att främja demokratiskt internationellt samarbete i skattefrågor.
6. Europaparlamentet uttrycker solidaritet med Nigerias folk som lider av de terrordåd som förövats av Boko Haram och lett till att tusentals dödats och över två miljoner tvångsfördrivits. Parlamentet uppmanar med kraft Nigerias regering att vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillförsäkra sin civilbefolkning skydd, i enlighet med regionala och internationella skyldigheter på de mänskliga rättigheternas område, även genom att inleda heltäckande, oberoende och effektiva utredningar av dessa brott.
7. Europaparlamentet fördömer skarpt det våld och de angrepp som Boko Haram förövat på sista tiden och uppmanar den federala regeringen att skydda befolkningen och åtgärda de grundläggande orsakerna till våldet genom att tillförsäkra alla medborgare lika rättigheter, också i form av åtgärder mot frågorna om ojämlikhet, kontroll över bördig jordbruksmark, arbetslöshet och fattigdom. Parlamentet avvisar alla de våldsamma repressalier som, i strid med humanitär rätt, förövats av den nigerianska militären. Parlamentet välkomnar dock den nigerianska arméns program med ”säkra korridorer”, som är avsett för rehabilitering av stridande från Boko Haram.
8. Europaparlamentet beklagar djupt massakern på oskyldiga kvinnor, män och barn, våldtäkterna, användningen av tortyr och rekryteringen av barnsoldater, och ställer upp för Nigerias folk i dess beslutsamhet att bekämpa alla former av våld i landet.
9. Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering att ta fram en heltäckande strategi mot de grundläggande orsakerna till terrorism, och att, såsom det utlovats, utreda beläggen för att den nigerianska militären kan ha gjort sig skyldig till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar det toppmöte om säkerhet som ska hållas i Abuja i maj 2016, och uppmanar alla berörda parter att peka ut konkreta, fungerande lösningar för bekämpning av terrorism, utan att det ges avkall på respekten för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet framhåller ytterligare betydelsen av regionalt samarbete mot det hot som Boko Haram innebär.
10. Europaparlamentet efterlyser en internationell utredning, under FN:s överinseende, för att man ska kunna fastställa vilket ansvar tredjeländer har för att organisera och finansiera terroristgrupper i regionen, såsom Boko Haram.
11. Europaparlamentet anser att den andra årsdagen efter kidnappningen av skolflickorna i Chibok den 14 april bör ge Nigerias regering och det internationella samfundet en ny impuls till att utverka att de omedelbart och ovillkorligen släpps fria, vilket också gäller de 400 kvinnor och barn som kidnappades från staden Damasak i november 2014, och alla andra kidnappade kvinnor och barn.
12. Europaparlamentet vädjar till myndigheterna att de ska sörja för att kvinnor och flickor lätt kan få tillgång till alla tjänster inom området sexuell och reproduktiv hälsa.
13. Europaparlamentet noterar med oro angreppen på skolor i norra Nigeria, vilka leder till att barn inte får möjlighet till utbildning och till risk för ökad radikalisering av det slag som våldsbejakande extremistgrupper såsom Boko Haram är beroende av.
14. Europaparlamentet konstaterar att Boko Haram urskillningslöst slagit till mot muslimer, kristna, anhängare av andra religioner och personer utan religion, och fördömer det ökade våldet, också när det inriktas på religiösa institutioner och religionsutövare.
15. Europaparlamentet fördömer dessutom angreppen på jordbrukare och de interetniska konflikterna mellan boskapsuppfödare och jordbrukare i området Middle Belt, framför allt i delstaterna Plateau och Taraba, där det inträffat svåra kränkningar av de mänskliga rättigheterna och där tusentals personer dödats sedan 2014.
16. Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering och internationella partner till ökade investeringar för att förebygga och lösa inre konflikter mellan jordbrukare och boskapsskötare genom stöd till samarbete kring initiativ till delad förvaltning av ekonomiska resurser och naturtillgångar.
17. Europaparlamentet uppmanar president Buhari att se till att hans regering försvarar nigerianernas rätt till fri religionsutövning, samt alla landets invånares rättigheter i bredare bemärkelse, i överensstämmelse med landets lagar och statsförfattning, och uppmanar Nigerias religiösa ledare att hjälpa till med att bekämpa extremism och radikalisering.
18. Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till fortsatt engagemang för diplomatiska insatser i Nigeria, för att åstadkomma fred, säkerhet, god samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar dem framför allt med kraft att fortsätta den politiska dialogen med Nigeria i enlighet med artikel 8 i det reviderade Cotonouavtalet, och att i samband därmed ta upp frågor som är kopplade till de allmänna mänskliga rättigheterna, däribland tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet och förbud av alla former av diskriminering, i enlighet med internationella, regionala och nationella människorättsinstrument.
19. Europaparlamentet uppmanar Nigerias myndigheter att förkasta det lagförslag om förbud mot oseriösa framställningar och andra frågor i samband därmed, som nu behandlas i Nigerias senat, eftersom det undergräver press- och yttrandefriheten i Nigeria.
20. Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering och regionala myndigheter att upphöra med kriminaliseringen av hbti-personer i Nigeria, och att garantera dem yttrandefrihet.
21. Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering att vidta krisåtgärder i Nigerdeltat, också i form av åtgärder för att få slut på olaglig oljeverksamhet.
22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Förbundsrepubliken Nigerias president, Afrikanska unionens ordförande, den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen, Panafrikanska parlamentet och företrädare för Ecowas.