Antagna texter - Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget –Europeiska kommissionen och genomförandeorgan

Choisissez la langue de votre document :

Index

Föregående

Nästa

All text

Förfarande : 2015/2154(DEC)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång : A8-0140/2016
Ingivna texter : A8-0140/2016		Debatter : PV 27/04/2016 - 17 CRE 27/04/2016 - 17		Omröstningar : PV 28/04/2016 - 4.11 Röstförklaringar		Antagna texter : P8_TA(2016)0147

Antagna texter

896k

471k

Torsdagen den 28 april 2016 - Bryssel

Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget –Europeiska kommissionen och genomförandeorgan

P8_TA(2016)0147

A8-0140/2016

		Beslut
		Beslut
		Beslut
		Beslut
		Beslut
		Beslut
		Beslut
		Beslut
		Resolution

1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

– med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(2),

– med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194), SWD(2015)0195),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 juni 2015 Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2014 (COM(2015)0279), och de bilagor som åtföljer detta meddelande,

– med beaktande av kommissionens årsrapport med utvärdering av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts (COM(2015)0313) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0124), SWD(2015)0125),

– med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2014 (COM(2015)0441) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0170),

– med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

– med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(4) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05583/2016 – C8-0042/2016),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2015 till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om skyddet av EU:s budget fram till slutet av 2014 (COM(2015)0503),

– med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

– med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A. Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska den genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1. Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014.

2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 28 april 2016 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014(6).

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt till de nationella parlamenten och medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1)	EUT L 51, 20.2.2014.
(2)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3)	EUT C 373, 10.11.2015, s. 1.
(4)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5)	EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6)	Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.

2. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

– med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(2),

– med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2014(3),

– med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2014 med genomförandeorganets svar(4),

– med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(5) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05585/2016 – C8-0040/2016),

– med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(7), särskilt artikel 14.3,

– med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

– med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/776/EU av den 18 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur och om upphävande av beslut 2009/336/EG(9),

– med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A. Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1. Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1)	EUT L 51, 20.2.2014.
(2)	E UT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3)	EUT C 367, 5.11.2015, s. 2.
(4)	EUT C 409, 9.12.2015, s. 73.
(5)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(6)	EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7)	EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(8)	EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(9)	EUT L 343, 19.12.2013, s. 46.
(10)	Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.

3. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för små och medelstora företag (f.d. genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation) för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

– med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(2),

– med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag (f.d. genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation) för budgetåret 2014(3),

– med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag (f.d. genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation) för budgetåret 2014 och genomförandeorganets svar(4),

– med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/771/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för små och medelstora företag och om upphävande av besluten 2004/20/EG och 2007/372/EG(9),

– med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

1. Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag (f.d. Exekutiva byrån för intelligent energi) ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag (f.d. genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation), rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1)	EUT L 51, 20.2.2014.
(2)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3)	EUT C 367, 5.11.2015, s. 9.
(4)	EUT C 409, 9.12.2015, s. 90.
(5)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(6)	EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7)	E GT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(8)	EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(9)	EUT L 341, 18.12.2013, s. 73.
(10)	Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.

4. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (f.d. genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor) för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

– med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(2),

– med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (f.d. genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor) för budgetåret 2014(3),

– med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (f.d. genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor) för budgetåret 2014 med genomförandeorganets svar(4),

– med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor och om upphävande av beslut 2004/858/EG(9),

– med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2014/927/EU av den 17 december 2014 om ändring av genomförandeförordning 2013/770/EU för att omvandla ”genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor” till ”genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor”(10),

– med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

1. Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (f.d. genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor) ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (f.d. genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor), rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1)	EUT L 51, 20.2.2014.
(2)	E UT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3)	EUT C 367, 5.11.2015, s. 2.
(4)	EUT C 409, 9.12.2015, s. 56.
(5)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(6)	EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7)	EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(8)	EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(9)	EUT L 341, 18.12.2013, s. 69.
(10)	EUT L 363, 18.12.2014, s. 183.
(11)	Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.

5. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

– med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(2),

– med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2014(3),

– med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2014 med genomförandeorganets svar(4),

– med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/779/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet och om upphävande av beslut 2008/37/EG(9),

– med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

1. Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1)	EUT L 51, 20.2.2014.
(2)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3)	EUT C 367, 5.11.2015, s. 12.
(4)	EUT C 409, 9.12.2015, s. 247.
(5)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(6)	EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7)	EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(8)	EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(9)	EUT L 346, 20.12.2013, s. 58.
(10)	Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.

6. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

– med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(2),

– med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2014(3),

– med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2014 med genomförandeorganets svar(4),

– med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/778/EU av den 13 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för forskning och om upphävande av beslut 2008/46/EG(9),

– med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

1. Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för forskning ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för forskning, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1)	EUT L 51, 20.2.2014.
(2)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3)	EUT C 367, 5.11.2015, s. 10.
(4)	EUT C 409, 9.12.2015, s. 379.
(5)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(6)	EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7)	E GT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(8)	EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(9)	EUT L 346, 20.12.2013, s. 54.
(10)	Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.

7. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för innovation och nätverk (f.d. genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

– med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(2),

– med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk (f.d. genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) för budgetåret 2014(3),

– med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk (f.d. genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) för budgetåret 2014 och genomförandeorganets svar(4),

– med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/801/EU av den 23 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för innovation och nätverk och om upphävande av beslut 2007/60/EG ändrat genom beslut 2008/593/EG(9),

– med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

1. Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk (f.d. genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk (f.d. genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet), rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1)	EUT L 51, 20.2.2014.
(2)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3)	EUT C 367, 5.11.2015, s. 10.
(4)	EUT C 409, 9.12.2015, s. 362.
(5)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(6)	EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7)	EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(8)	EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(9)	EUT L 352, 24.12.2013, s. 65.
(10)	Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.

8. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

– med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(2),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 juni 2015 Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2014 (COM(2015)0279), och de bilagor som åtföljer detta meddelande,

– med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

– med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

– med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten och medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan, och att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1)	EUT L 51, 20.2.2014.
(2)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3)	EUT C 373, 10.11.2015, s. 1.
(4)	EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5)	EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6)	EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7)	EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(8)	Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.

9. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen,

– med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganens budgetar för budgetåret 2014,

– med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A. Unionens utgifter bidrar avsevärt till uppfyllandet av de politiska målen och står för i genomsnitt 1,9 % av EU-medlemsstaternas offentliga utgifter, dock i vissa specifika fall för betydligt mer än 10 %.

B. När Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet kontrollerar parlamentet dels om medlen har använts lagligt och korrekt, dels om de politiska målen har uppnåtts, vederbörliga resultat har gjorts och principerna för sund ekonomisk förvaltning och en resultatinriktad kultur har respekterats.

C. Ansvarsfrihetsförfarandet för 2014 omfattar ett år då två programperioder sammanfaller och i många fall har de registrerade utgifterna anknytning till programperioden 2007–2013.

D. De viktigaste prioriteringarna i samband med beviljandet av ansvarfrihet för kommissionen för 2014 är följande:

	a)	Att anta en förstärkt resultatbaserad och resultatorienterad strategi för att bidra till en balans mellan det traditionella tillvägagångssättet och införandet av nya element som återspeglar de nuvarande och framtida behoven inom unionens ekonomi.
	b)	Att fokusera på 2014 som det första året i en ny programperiod som introduceras med viktiga resultatorienterade element.
	c)	Att dra upp riktlinjer för vissa förbättringar vad gäller tillgängligheten till och användbarheten av uppgifter för att bedöma den faktiska nyttan.
	d)	Att i ansvarsfrihetsförfarandet inkludera utvärdering av kvaliteten på regelverket för fördelning av utgifter i unionens budget.
	e)	Att inte enbart betrakta ansvarsfrihetsförfarandet i relation till det aktuella året, utan även som en kontinuerlig process, där uppföljning är en väsentlig del.
	f)	Att betrakta ansvarsfrihetsförfarandet utifrån ett synsätt som bygger på den nära kopplingen mellan unionens budget och unionens nya makroekonomiska politik(1), så att hänsyn tas till det verkliga målet med unionens budget, som är att bidra till uppnåendet av unionens sektorspolitiska mål.
	g)	Att betrakta ansvarsfrihetsförfarandet som en viktig plattform för politiska rekommendationer som ska tillämpas och införas i unionens finansiering.

E. Följande nya inslag i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 är relevanta för beviljandet av kommissionen ansvarsfrihet för 2014:

	a)	Tematisk koncentration – EU-finansiering bör användas endast för att stödja prioriterade områden, inte alla områden. Prioriteringarna bör vara exakt definierade och vid behov stödas av kvantitativa analyser och genomförbara planer för hur de ska verkställas. Prioriteringarna bör vara tydligt avgränsade. Prioriteringarna bör vara föremål för omfattande finansiering för att faktiska resultat och konkret nytta ska åstadkommas.
	b)	En integrerad och platsbaserad strategi och synergieffekter – programmen och projekten ska inte enbart skapa egna resultat och egen nytta, utan resultaten och nyttan bör komplettera andra program och projekt genom synergieffekter, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras. Synergieffekterna bör uppnås inom ett specifikt territoriellt område. För att systemet ska fungera är det viktigt att utveckla en styrningsmatrix för att skapa lämpliga villkor för integrerade projekt.
	c)	Villkorlighet och resultatreserv – principerna för en sund ekonomisk förvaltning bygger på det faktum att EU-finansiering anslås under lämpliga nationella finanspolitiska, makroekonomiska och institutionella omständigheter, vilka är en förutsättning för själva finansieringen. Å andra sidan har en resultatreserv introducerats som en bonus för mottagare som gör ett gott resultat.
	d)	Förenkling – systemet som tillämpas på EU-finansiering är på många sätt exceptionellt invecklat, vilket är ett hinder för effektiv förvaltning och mätning av faktiska resultat och konkret nytta.
	e)	Bättre kvantifiering av resultat – det är viktigt att de resultat som uppnås mäts effektivt och att man drar politiska slutsatser av dessa observationer. Det är därför av avgörande betydelse att riktmärkningen och systemen för dataanalys förbättras och att förvaltningen lägger fokus på sådana uppgifter och andra förbättringsindikatorer.

F. Kommissionen har det yttersta ansvaret för genomförandet av unionens budget och medlemsstaterna är skyldiga att samarbeta uppriktigt med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna om en sund ekonomisk förvaltning. Medlemsstaterna har i synnerhet inom ramen för en delad förvaltning av medel ett särskilt ansvar för att genomföra unionsbudgeten.

G. Det är i samband med delad förvaltning av medel mycket viktigt att de uppgifter som medlemsstaterna har meddelat är rimliga och exakta. Det är mycket viktigt att medlemsstaterna förstår sitt eget ansvar för förvaltningen av unionsmedel under delad förvaltning.

A. Allmänna kapitel

Kommissionen åtaganden när det gäller prioriteringarna i samband med beviljandet av ansvarsfrihet

1. Europaparlamentet påminner om att kommissionen i enlighet med artikel 319.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ”ska vidta alla lämpliga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i besluten om ansvarsfrihet, andra iakttagelser från Europaparlamentet om verkställigheten av utgifterna samt de kommentarer som är fogade till rådets rekommendationer om ansvarsfrihet.”

2. Europaparlamentet beklagar att kommissionens svar i flera avseende förblir tvetydiga.

3. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 vad gäller sekretariatet för övervakningskommittén för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

4. Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att förelägga parlamentet ett förslag i god tid före halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, med förslag om hur de nya och potentiella utmaningar som kräver stöd från unionens budget kan mötas och en förklaring om hur man i framtiden kommer att förena långsiktiga politiska mål (såsom Europa 2020-strategin) med den kommande fleråriga budgetramen för programperioden efter 2020.

5. Europaparlamentet påminner kommissionen om att revisionsrätten i flera år har efterlyst införandet av en långsiktig likviditetsplan. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en sådan plan före utgången av 2016.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över uppförandekoden för kommissionsledamöter i ljuset av de krav som framfördes i resolutionen om ansvarsfrihet för kommissionen för 2014 i tid inför ansvarsfrihetsförfarandet för kommissionen för 2015.

7. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att inte anta bestämmelserna för kommissionens expertgrupper förrän ett möte mellan vice ordförande Timmermans, Europeiska ombudsmannen, centrala ledamöter av Europaparlamentet och det civila samhället har anordnats för att diskutera de sista frågorna avseende både innehållet i de nya övergripande bestämmelserna och genomförandet av dem.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge sina generaldirektorer i uppdrag att offentliggöra alla landsspecifika rekommendationer som de har utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen i sina respektive årliga verksamhetsrapporter.

Strategi och uppdrag: kontinuitet och innovation

9. Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att respektera både de befintliga principerna för ansvarsfrihet och de nya aspekterna och principerna i den senaste fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar därför att det krävs en innovativ strategi för att utvärdera den fleråriga budgetramens första år och bättre anpassa förfarandet för ansvarsfrihet till de nya behoven och kraven i unionens budget.

10. Europaparlamentet anser att den största innehållsmässiga nyheten i ansvarsfrihetsförfarandet bör bestå i att skapa bättre balans mellan å ena sidan de formella och förfarandemässiga aspekterna av användningen av unionsbudgeten och å andra sidan de resultatbaserade och resultatorienterade strategierna, samtidigt som hänsyn tas till utnyttjandet av absorptionsförmågan.

11. Europaparlamentet understryker att ansvarsfrihetsförfarandet tidigare främst kontrollerade de ekonomiska transaktionernas laglighet och korrekthet. Parlamentet anser i förbindelse med kommissionens initiativ avseende en resultatinriktad EU-budget, att det utöver ovannämnda kontroller i framtiden också bör läggas större vikt vid att undersöka om de resultat som uppnås i projekten och programmen överensstämmer med de eftersträvade målen.

12. Europaparlamentet konstaterar att ansvarsfrihetsförfarandet syftar till skapa en gemensam strategi för de enskilda beståndsdelarna i unionens budgetpolitik, i synnerhet de beståndsdelar som nyligen har införts, dvs. resultataspekterna och de aspekter som gäller övervaknings- och kontrollsystemens förebyggande och korrigerande kapacitet.

13. Europaparlamentet anser att en resultatorienterad budget kräver starka och solida indikatorer som antags gemensamt. Parlamentet påpekar emellertid att överenskommelser om dessa indikatorer fortfarande måste ingås med medlagstiftarna och kommissionen samt genom omfattande samråd med medlemsstaternas myndigheter och andra intressenter. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av den interinstitutionella arbetsgruppen om resultatbaserad budgetering som först nyligen har inlett sitt arbete. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att påskynda arbetet och samtidigt säkerställa att det fastställs indikatorer av hög kvalitet.

14. Europaparlamentet understryker att det huvudsakliga målet med unionens budget är att komma EU-medborgarna till gagn och samtidigt skydda unionens ekonomiska intressen och uppfylla de skyldigheter och mål som fastställs i fördragen. Parlamentet betonar att fördelarna består i stöd riktat mot utveckling och aktuella prioriteringar, som är förenliga med den ekonomiska politiken och de ekonomiska resultaten, varvid hänsyn också ska tas till den flexibilitet som krävs för att hantera eventuella nya situationer och nödsituationer. Parlamentet påpekar vidare att skyddet av unionens ekonomiska intressen kräver en korrekt användning av utgifterna i överensstämmelse med reglerna och utan fel eller bedrägeri. Parlamentet anser att ansvarsfrihetsförfarandet bör bidra till att skapa balans mellan dessa aspekter.

15. Europaparlamentet understryker dessutom kommissionens skyldighet att säkerställa en korrekt tillämpning av unionsrätten i enlighet med artikel 17.1 i EU-fördraget, och uppmanar revisionsrätten att utarbeta en särskild rapport om huruvida kommissionen har utnyttjat sina befogenheter väl när det gäller stöd till och övervakning av medlemsstaternas tillämpning av unionsrätten.

Uppnå resultat med hjälp av unionens budget

16. Europaparlamentet noterar att de viktigaste principerna i förbindelse med kommissionens ansvarsfrihet för 2014 är sunda finansiella flöden och konkreta bakomliggande program och projekt, mot bakgrund av en bedömning av det optimala utnyttjandet av unionens medel i alla hänseenden.

17. Europaparlamentet gläder sig över att strukturen och innehållet i revisionsrättens årsrapport för 2014 följer rubrikerna i den fleråriga budgetramen och lägger större vikt vid prestationer och resultat. Parlamentet uppskattar att rapportens kapitel om delad förvaltning – som ett pilotprojekt – omfattar de preliminära utvärderingarna av programmens resultat.

18. Europaparlamentet är medvetet om att en utökning av effektivitetsrevisionerna inte kan ske i en enda etapp, eftersom effektivitetsrevisioner först kan utföras när de grundläggande rättsakterna och budgeten har utarbetas i syfte att anpassa de politiska målen till kvalitativa indikatorer eller ta fram mätbara resultat.

19. Europaparlamentet anser i detta avseende att den fleråriga budgetramen är ett viktigt steg framåt, eftersom den inför förhandsvillkor, resultatreserver och fler möjligheter till förenklingar och synergier mellan medlen.

20. Europaparlamentet påpekar att eftersom de perioder som omfattas av unionens tioårsstrategi inte sammanfaller med den sjuåriga budgetperioden, har kommissionen begränsade möjligheter att övervaka EU-budgetens bidrag till Europa 2020-strategin under strategiperiodens första hälft, även om alla de uppgifter som är nödvändiga för att genomföra årliga kontroller finns tillgängliga.

21. Europaparlamentet påpekar dock att målen och den resultatbaserade budgeten måste inriktas på att uppfylla de mål som fastställs i fördragen, i Europa 2020-strategin och i sektors- och sammanhållningspolitiken, och de måste vara tillräckligt flexibla så att de kan anpassas till de nödsituationer som kan uppstå, såsom den ekonomiska krisen och/eller flyktingkrisen.

22. Europaparlamentet noterar att det för vissa program, fonder och instrument under 2014 inte användes några medel inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 på grund av det sena antagandet av relevanta regler och det sena antagtandet till följd av detta av sekundärlagstiftning och programdokument.

23. Europaparlamentet påminner om att den fleråriga budgetramen för 2014–2020 är den första som ställer färre budgetmedel till förfogande än föregående fleråriga budgetramar, och att trycket på betalningstaken är mycket större än i de föregående fleråriga budgetramarna.

24. Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sina resolutioner(2) som åtföljer besluten om ansvarsfrihet sedan 2013 har uppmanat kommissionen att fokusera sitt genomförande av artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) – när det gäller utvärderingsrapporten – på genomförandet av unionens tioårsstrategi för tillväxt och sysselsättning och dess konkreta prestationer och resultat. Parlamentet gläder sig över att revisionsrätten i kapitel 3 i sin årsrapport för 2014 har valt att lägga fokus på Europa 2020-strategin, och uppmanar revisionsrätten att fortsätta att vidareutveckla denna resultatbaserade och resultatorienterade strategi.

25. Europaparlamentet understryker att strukturen i Europa 2020-strategin är extremt komplex (den omfattar fem övergripande mål, sju flaggskeppsinitiativ och elva tematiska mål för Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna)). Parlamentet noterar att de olika verktygen inte är utformade för att omsätta strategins politiska mål till praktiska operativa mål med hjälp av synergier.

26. Europaparlamentet beklagar att kommissionen, trots vissa framsteg som revisionsrätten nämner i sin årsrapport 2014(3), hittills endast i begränsad omfattning har rapporterat om bidraget från unionsbudgeten till uppfyllandet av målen i Europa 2020-strategin (i enlighet med artikel 318 i EUF-fördraget) i en utvärderingsrapport. Parlamentet påpekar att det i den fleråriga budgetramen 2007–2013 inte ställs några krav på en omfattande rapportering om unionsbudgetens bidrag till målen i Europa 2020-strategin, vilket var avsikten innan den antogs.

27. Europaparlamentet gläder sig över att vissa beståndsdelar i ett effektivt övervaknings- och rapporteringssystem har införts, i synnerhet vad gäller de statistiska verktyg som Eurostat har inrättat, men beklagar att kommissionens översyn av Europa 2020-strategin har skjutits upp till början av 2016 och att resultaten av det offentliga samrådet om Europa 2020-strategin inte innehåller någon väsentlig feedback om den roll som EU-finansieringen spelar.

28. Europaparlamentet beklagar att Europa 2020-strategins överordnade mål inte systematiskt omsätts till operativa mål i partnerskapsavtal och program. Parlamentet noterar att det i den nuvarande lagstiftningen inte ställs krav på att Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) ska struktureras kring tematiska mål.

29. Europaparlamentet påpekar, vilket kommissionen bekräftar i sina svar till revisionsrättens iakttagelser(4), att EU:s politiska mål fastställs i fördragen och måste eftersträvas och respekteras (t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken). Inom denna ram fördelas EU-budgeten på olika aktiviteter och anpassas i så stor utsträckning som möjligt till EU:s skiftande överordnade prioriteringar (t.ex. Lissabonstrategin och Europa 2020-strategin).

30. Europaparlamentet beklagar att de potentiella fördelarna med att uppnå synergier mellan de fem ESI-fonderna genom att placera dem inom en lagstiftnings- och förvaltningsram och ett partnerskapsavtal per medlemsstat ännu inte har förverkligats, och att olika regler fortsätter att tillämpas på fondnivå och därmed på programnivå. Parlamentet betonar att endast noga övervägda partnerskapsavtal och program bör antas för att säkerställa ett effektivt genomförande av ESI-fonderna

31. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ska avge en rapport unionsbudgetens bidrag till uppfyllandet av Europa 2020-målen. Parlamentet håller med om att det är en krävande uppgift att rapportera konsekvent om de tematiska målen för alla fem ESI-fonderna och därmed om dessa fonders bidrag till Europa 2020-strategin. Parlamentet noterar att kommissionen under 2017 ska lägga fram den första strategiska rapporten om bidraget till Europa 2020-strategin.

32. Europaparlamentet understryker emellertid att tre fjärdedelar av strukturfondsprojekten helt eller delvis uppnådde sina mål och att endast i 2 % av fallen hade inget av de mål som fastställs i det operativa programmet eller i bidragsöverenskommelsen uppnåtts.

33. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten främst fokuserade på att analysera överensstämmelsen mellan medlemsstaternas partnerskapsavtal och Europa 2020-målen som en förutsättning för att uppnå bättre resultat. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin nästa årsrapport inbegripa information om hur Europa 2020-målen omsätts till förväntade resultat inom ramen för andra program och fonder som direkt förvaltas av kommissionen.

34. Europaparlamentet påpekar att införandet av gemensamma resultatindikatorer för varje fond skulle vara ett viktigt steg, men beklagar samtidigt att

	a)	medlemsstaterna inte är förpliktigade att inkludera gemensamma indikatorer i sina program, med undantag av ungdomssysselsättningsinitiativet och Ejflu, och att resultatbaserade utvärderingar inte ingår i den inledande kontrollfasen i medlemsstaterna,
	b)	inga indikatorer, med undantag av två fonder (Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden), är gemensamma för flera fonder,
	c)	det endast finns delmål för resultatramen, medan målen kan vara ambitionslösa,
	d)	kommissionen fortfarande har begränsad kapacitet för resultatövervakning och resultatutvärdering.

35. Europaparlamentet noterar att det enligt revisionsrätten finns brister i resultatramens utformning i förordningen om gemensamma bestämmelser för ESI-fonderna(5), eftersom dåliga resultat inte leder till att medlemsstaterna förlorar rätten till resultatreserven och de finansiella sanktioner som kommissionen kan använda sig av är begränsade. Parlamentet anser dock att det innan man efterlyser sanktioner bör införas ett bättre system för att mäta resultat och att ett förfarande för att hjälpa medlemsstaterna att förbättra sina resultat bör antas innan man utfärdar eventuella sanktioner.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning utnyttja möjligheterna inom ramen för befintlig lagstiftning med avseende på resultatreserven i syfte att skapa ett verklig finansiellt incitament att förbättra den finansiella förvaltningen i praktiken. Parlamentet kräver vidare att man i högre grad använder resultatreserven som ett verktyg för att öka den resultatbaserade delen när lagstiftningen revideras nästa gång(6).

37. Europaparlamentet noterar att de riktlinjer som tillhandahålls av kommissionens centrala avdelningar har förbättrats i generaldirektoratens årliga rapportering om resultat, men upprepar att generaldirektoratens mål inte är utformade efter förvaltningsbehoven och att det kvarstår problem med indikatorerna för övervakning av resultaten. Parlamentet noterar också att alla indikatorer som införts tidigare år för att mäta framstegen för Europa 2020-strategins reformer såväl på unionsnivå som på nationell nivå har avlägsnats från kommissionens generalsekreterares årliga verksamhetsrapport för 2014 och i stället ingår i de operativa generaldirektoratens förvaltningsplaner och årliga verksamhetsrapporter.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att lägga fram förslag i syfte att

	a)	bättre anpassa den fleråriga budgetramen till Europa 2020-stratgein och vid behov föreslå en revidering av den för att skapa bättre överensstämmelse med Europa 2020-strtagin,
	b)	säkra att Europa 2020-strategins politiska mål på hög nivå avspeglas i de mål som fastställs på unionsnivå,
	c)	säkerställa att partnerskapsavtalen och programmen omsätter målen på unionsnivå till tematiska mål, som kan kopplas till operativa mål på medlemsstatsnivå eller till de program som förvaltas direkt av kommissionen.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftaren att

	a)	medlemsstaterna i sina partnerskapsavtal och program inkluderar en förklaring om de kvantifierbara resultat som finansieringen förväntas ge upphov till, när detta är lämpligt,
	b)	alla partnerskapsavtal och program ska omfatta gemensamma resultatindikatorer, som delas av de olika fonderna, då det är möjligt, och som har utformats för att övervaka framstegen på lokal nivå, medlemsstatsnivå och unionsnivå,
	c)	resultatramen ska så långt det är möjligt basers på dessa gemensamma resultatindikatorer.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i de nästkommande utvärderingsrapporterna enligt artikel 318 i EUF-fördraget, inkludera en analys av effektiviteten, ändamålsenligheten och de uppnådda resultaten i fråga om tillväxt och sysselsättning genom den investeringsplan om 315 miljarder EUR som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade den 26 november 2014 vid parlamentets plenarsammanträde.

Uppföljning av förfarandet för ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2013

41. Europaparlamentet beklagar att den totala felprocenten låg kvar på nästan samma nivå och att betalningarna fortfarande innehöll väsentliga fel.

Kapitel	2013	2014
Transaktioner	Felnivå(7)	Transaktioner / EUR	Felnivå
Intäkter	55	0,0 %	55	0,0 %
Konkurrenskraft, Forskning, Utbildning, Transport, Övriga program	160	4,0 %	166 / 13 miljarder	5,6 %
Sammanhållningspolitik	343	5,3 %	331 / 55,7 miljarder	5,7 %
Regional- och stadspolitik	168	6,4 %	161	6,1 %
Sysselsättning och socialpolitik	175	3,1 %	170	3,7 %
Naturresurser	360	4,4 %	359 / 57,5 miljarder	3,6 %
EGFJ – marknads- och direktstöd	180	3,6 %	183	2,9 %
Landsbygdsutveckling, miljö, klimatåtgärder och fiske	180	7,0 %	176	6,2 %
Europa i världen	182	2,1 %	172 / 7,4 miljarder	2,7 %
Administration	135	1,1 %	129 / 8,8 miljarder	0,5 %
Totalt	1 180	4,5 %	1 157 / 142,4 miljarder	4,4 %

42. Europaparlamentet beklagar den fortsatt bristande tillförlitligheten när det gäller de kontroller på primär nivå som medlemsstaterna utför inom delad förvaltning och de bestående svagheterna när det gäller uteslutandet av icke stödberättigad mark från systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS). Parlamentet påpekar att både utgifter med delad förvaltning och alla andra former av driftsutgifter (som ofta direkt förvaltas av kommissionen) enligt revisionsrättens årsrapport för 2014 har en uppskattad felnivå på 4,6 %. Parlamentet noterar dock att avsevärda korrigerande åtgärder har vidtagits.

43. Europaparlamentet konstaterar bekymrat att genomförandet av följande rekommendationer och krav inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet för kommissionen för 2013 fortfarande pågår:

	a)	Ett sanktionssystem om medlemsstaterna lämnar in felaktig information och felaktiga förklaringar om program eller vid felaktig rapportering från utbetalande organ, inbegripet de tre områdena inspektionsstatistik, uttalanden från de utbetalande organen och det arbete som utförs av certifieringsorganen.
	b)	Offentliggörande av inte bara de nationella förklaringarna – när de frivilligt har beslutat att lägga fram dem – utan också de årliga sammanfattningarna och förvaltningsförklaringarna, som ”konfidentiella handlingar” när detta är relevant, så att mer insikt kan ges och verkliga framsteg i den ekonomiska förvaltningen kan uppnås. Det är dock fortfarande inte klart hur effektiva dessa åtgärder kommer att bli med hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaternas strukturer och de olika nationella myndigheternas politiska ansvarsskyldighet.
	c)	Analys av och information om de preliminära resultat som uppnåtts med hjälp av den investeringsplanen för Europa som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker utlovade i november 2014 inför parlamentet.

44. Europaparlamentet noterar med oro att av de 65 rekommendationer som revisionsrätten utfärdade 2011–2012 har endast 20 genomförts fullt ut, 26 har genomförts i de flesta avseenden och 19 i vissa avseenden. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta parlamentets rekommendationer och krav och att fortsätta att genomföra revisionsrättens rekommendationer.

45. Europaparlamentet betonar att det ur parlamentets synvinkel är otillfredsställande när kontradiktoriska förfaranden slutar med att kommissionen och rådet drar olika slutsatser. Parlamentet uppmanar därför båda institutionerna att undvika ett sådant resultat.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan med en tidsplan och mål som syftar till att stärka förebyggandet av dessa återkommande fel.

Revisionsrättens ståndpunkt: Revisionsrättens revisionsförklaring

47. Europaparlamentet gläder sig över uttalandet utan reservationer från revisionsrätten om räkenskapernas tillförlitlighet för 2014, såsom varje år sedan 2007, och att revisionsrätten drog slutsatsen att inkomsterna inte innehöll några väsentliga fel 2014. Parlamentet noterar också med tillfredsställelse att de åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2014 i allt väsentligt är lagliga och korrekta.

48. Europaparlamentet konstaterar att de övergripande resultaten i allmänhet överensstämmer med revisionsrättens tidigare iakttagelser.

49. Europaparlamentet beklagar att betalningarna i 21 år i rad har innehållit väsentliga fel på grund av att övervaknings- och kontrollsystemen endast delvis är effektiva.

50. Europaparlamentet beklagar att felnivån för betalningarna sannolikt uppgår till 4,4 %. Parlamentet påminner om att den mest sannolika felnivån för betalningar uppskattades till 4,7 % för budgetåret 2013, till 4,8 % för budgetåret 2012 och till 3,9 % för budgetåret 2011(8). När det gäller specifika poster identifierades de högsta felnivåerna i utgifterna för att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (5,7 %) och konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (5,6 %). Parlamentet påpekar att administrativa utgifter i gengäld förknippas med den lägst uppskattade felnivån (0,5 %).

51. Europaparlamentet undrar om felnivån för vissa transaktioner baseras på en jämförbar grund och därför bör fungera som ett jämförbart riktmärke. Parlamentet noterar att felnivån för ersättningssystem (5,5 %) baseras på stödberättigade kostnader i jämförelse med stödprogram (2,7 %) där felnivån enbart baseras på kravet att uppfylla vissa villkor.

52. Europaparlamentet noterar bekymrat att om de korrigerande åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna och kommissionen inte hade tillämpats på de betalningar som revisionsrätten granskade, skulle den totala uppskattade felnivån ha varit 5,5 % i stället för 4,4 %. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen, myndigheterna i medlemsstaterna eller oberoende revisorer att utnyttja all tillgänglig information för att förebygga, upptäcka och korrigera eventuella fel.

53. Europaparlamentet understryker att för driftsutgifter uppgår den uppskattade felnivån för utgifter med delad förvaltning med medlemsstaterna till 4,6 % (2013: 4,9 %) vilket fortfarande är en mycket hög nivå. Parlamentet är bekymrat över att felnivån för de andra formerna av driftsutgifter där kommissionen har en ledande roll har stigit till 4,6 % (2013: 3,7 %).

54. Europaparlamentet noterar att kommissionen medger att felnivån i utgifterna är väsentlig, eftersom den i sin sammanfattande rapport för 2014 presenterar riskbeloppet som ett intervall mellan 3,7 och 5 miljarder EUR, vilket motsvarar mellan 2,6 och 3,5 % av betalningarna. Parlamentet noterar att kommissionen beräknar att den under de kommande åren kommer att upptäcka och korrigera fel för totalt cirka 2,7 miljarder EUR.

55. Europaparlamentet delar revisionsrättens synpunkt att kommissionen, trots vissa förbättringar i analysen av de korrigerande åtgärdernas effekt, inte har undanröjt risken för att effekten av korrigerande åtgärder överskattas eller har begränsad betydelse(9).

56. Europaparlamentet konstaterar att kommissionens generaldirektorat när det gäller mer än tre fjärdedelar av utgifterna 2014 grundar sina uppskattningar av riskbeloppen på uppgifter som lämnats av nationella myndigheter. Parlamentet noterar att kommissionen i sin sammanfattande rapport uppger att tillförlitligheten hos medlemsstaternas kontrollrapporter fortfarande är en utmaning.

57. Europaparlamentet noterar att för 12 av kommissionens generaldirektorat är den uppskattade korrigerande kapaciteten högre än uppskattningen av riskbeloppet, vilket återspeglar korrigeringssystemens fleråriga karaktär.

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att revidera metoden för att beräkna den korrigerande kapaciteten i tid inför 2015 års ansvarsfrihetsförfarande.

59. Europaparlamentet påpekar att kommissionen, så snart den har bevis på att medlemsstaternas förmåga att tillgodogöra sig stödet minskar, bör utvärdera alla flexibilitetsbestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen och att föreslå åtgärder för att avhjälpa den otillräckliga förmågan att tillgodogöra sig stödet innan den vidtar andra åtgärder.

60. Europaparlamentet påpekar att mer än två tredjedelar av de finansiella korrigeringar som redovisades inom sammanhållning 2014 handlar om fall där myndigheterna i medlemsstaterna drar tillbaka utgifter som redovisats och ersätter dem med nya utgifter. Parlamentet gläder sig över att sådana förfaranden är begränsade i programperioden 2014–2020.

61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna bedöma den återstående felnivån efter alla korrigerande åtgärder för varje politikområde och för hela unionsbudgeten, med beaktande av programmens fleråriga karaktär.

62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt tillämpa artikel 32.5 i den nya budgetförordningen om felnivån är ständigt hög och att identifiera svagheterna i kontrollsystemen och analysera kostnader och fördelar med eventuella korrigerande åtgärder samt vidta eller föreslå lämpliga åtgärder, såsom förenkling av tillämpliga bestämmelser, förbättring av kontrollsystemen och omstrukturering av programmet eller genomförandesystemen innan halvtidsöversynen av programperioden 2014–2020.

63. Europaparlamentet understryker revisionsrättens iakttagelse att om kommissionen, myndigheterna i medlemsstaterna eller oberoende revisorer hade använt all tillgänglig information, borde de ha kunnat förebygga, upptäcka eller korrigera en betydande andel av felen innan de begicks. Parlamentet är bekymrat över att kommissionen har medgett att det kommer att ta minst tio år att korrigera felen. Parlamentet påpekar att om all tillgänglig information hade använts skulle kanske felnivån ha minskat med 3,3 procentenheter både för utgifter inom regional- och stadspolitik (6,1 %) och landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske (6,2 %). Parlamentet betonar att om all tillgänglig information hade använts skulle kanske felnivån ha minskat med 2,8 procentenheter på politikområdet konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som direkt förvaltas av kommissionen.

64. Europaparlamentet påpekar att man 2014 lade förnyad fokus på resultatinriktad budgetering och analys tillsammans med en ändring av metoderna. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att genomföra en tydlig och transparent undersökning av bidragen från unionsbudgeten för 2014 till de resultat som uppnåtts i förbindelse med Europa 2020-strategin och de sektoriella politiska målen.

65. Europaparlamentet påpekar också att de årliga verksamhetsrapporterna i praktiken syftar till att fastställa de resultat som uppnås med interventionerna, men att de fortfarande är mer inriktade på output än resultat.

66. Europaparlamentet stöder de reservationer som generaldirektören för GD REGIO har infört i sin årliga verksamhetsrapport avseende Eruf/Sammanhållningsfondens förvaltnings- och kontrollsystem för programperioden 2007−2013 i 12 medlemsstater (77 program) och program för europeiskt territoriellt samarbete. Parlamentet anser att dessa reservationer visar att de kontrollförfaranden som har införts inom kommissionen och i medlemsstaterna inte kan ge nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna inom de berörda politikområdena.

67. Europaparlamentet stöder följande reservationer som generaldirektören för GD AGRIO har infört i sin årliga verksamhetsrapport vad gäller följande utgiftsposter:

	–	ABB02 – Utgifter för marknadsåtgärder: 77,7 miljoner EUR i riskzonen och 8 reservationspunkter, som berör fyra stödordningar i sju medlemsstater: Österrike, Frankrike (där två stödåtgärder berörs), Nederländerna, Polen, Spanien, Rumänien och Förenade kungariket.
	–	ABB03 – Direktstöd: 831,6 miljoner EUR i riskzonen, som berör 15 utbetalande organ i sex medlemsstater: Spanien (där tio utbetalande organ berörs), Frankrike, Förenade kungariket (Rural Payments Agency i England), Grekland, Ungern och Portugal.
	–	ABB04 – Utgifter för landsbygdsutveckling: 532,5 miljoner EUR i riskzonen, som berör 28 utbetalande organ i 16 medlemsstater: Bulgarien, Tyskland (där tre utbetalande organ berörs), Danmark, Spanien (sex utbetalande organ), Frankrike (två utbetalande organ), Förenade kungariket (två utbetalande organ), Ungern, Grekland, Italien (där fyra utbetalande organ berörs), Litauen, Lettland, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien och Sverige.
	–	ABB05 – Ipard-utgifter för Turkiet: 5,07 miljoner EUR i riskzonen.

Parlamentet anser att dessa reservationer visar att de kontrollförfaranden som har införts inom kommissionen och i medlemsstaterna inte kan ge nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna inom de berörda politikområdena.

68. Europaparlamentet stöder de reservationer som generaldirektören för GD EMPL har infört i sin årliga verksamhetsrapport. Parlamentet noterar att den årliga verksamhetsrapporten innehåller en reservation avseende betalningar som gjorts för programperioden 2007–2013 för ett riskbelopp på 169,4 miljoner EUR 2014, som inbegriper utgifter för förvaltnings- och kontrollsystem för 36 specifika operativa program inom EUF i Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Rumänien, Slovakien, Spanien och Förenade kungariket för programperioden 2007–2013. Parlamentet anser att dessa reservationer visar att de kontrollförfaranden som har införts inom kommissionen och i medlemsstaterna inte kan ge nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna inom de berörda politikområdena.

69. Europaparlamentet uppmanar generaldirektören för GD DEVCO att ge en mer riskdifferentierad säkerhet i sin årliga verksamhetsrapport och att därefter ägna en större del av kontrollresurserna åt områden som omfattas av särskilda reservationer.

70. Europaparlamentet uppmanar rådet att inta en mer vaksam ställning till beviljandet av ansvarsfrihet, och välkomnar den kritiska ståndpunkt som intagits av Sverige och Förenade kungariket genom att uppmana kommissionen och revisionsrätten att

	–	fokusera på områden och mottagare där det finns en hög risk för fel, i stället för att lägga till fler kontroller för alla,
	–	fokusera på förhandskontroller snarare än efterhandkontroller,
	–	bevara de enhälligt överenskomna betalningstaken, i synnerhet genom att upprätthålla budgetdisciplinen när det gäller åtaganden, på ett effektivt sätt dra tillbaka anslag som inte tagits i anspråk för att skapa utrymme för nya prioriteringar och program, öka insynen genom att tillhandahålla långsiktiga prognoser, säkerställa balans mellan åtaganden och betalningar samt minska alltför stora saldon av likvida medel i finansieringsinstrument med tanke på att mer än 14 miljarder EUR i outnyttjade medel är låsta i sådana finansieringsinstrument och skulle kunna användas för mer trängande behov och prioriteringar.

Parlamentet välkomnar också Sveriges och Förenade kungarikets bestämda uppmaning till medlemsstaternas myndigheter att använda tillgängliga uppgifter bättre för att förebygga, upptäcka och korrigera felen innan utgifterna redovisas för kommissionen.

Sammanfattning

71. Europaparlamentet konstaterar att man inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet

	a)	prioriterar bland annat ett balanserat tillvägagångssätt mellan olika traditionella metoder och förstäkt fokus på prestationer och resultat, som i varje enskilt fall tar hänsyn till de skyldigheter som följer med fördragen, sektorspolitiken och den flexibilitet som är nödvändig för att kunna hantera oförutsedda händelser,
	b)	behöver bättre tillgång till och hantering av uppgifter för att fastställa prestationer och resultat,
	c)	vill se ett starkare samband mellan unionsbudgeten och unionens centrala politiska strategier och program (såsom Europa 2020-strategin) och deras koppling till central sektorspolitik,
	d)	respekterar förbättrade förvaltnings- och kontrollmetoder i linje med principerna för en sund ekonomisk förvaltning,
	e)	ger utrymme till att utveckla iakttagelserna från föregående ansvarsfrihetsförfaranden i form av regelbunden uppföljning,
	f)	beklagar den betydande ökningen av antalet fel i de driftsutgifter som direkt förvaltas av kommissionen, som har nått en punkt där de för första gången matchar felnivån för utgifter inom delad förvaltning med medlemsstaterna.
	a)	Den största andelen kommer fortfarande från medlemsstaterna, beroende på deras bruttonationalinkomst (BNI). Detta bidrag uppgick 2014 till 94,9 miljarder EUR.
	b)	Andra källor inbegriper betalningar som baseras på den mervärdesskatt som uppburits i enskilda medlemsstater, och som uppgår till totalt 17,7 miljarder EUR.
	c)	Tullar och jordbrukstullar utgör den tredje väsentliga källan med 16,4 miljarder EUR.

B. Särskilda kapitel

Allmän budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

72. Europaparlamentet påpekar att en sund ekonomisk förvaltning handlar om de konkreta resultaten av unionens budgetinsatser, förutsatt att de överensstämmer med reglerna för laglighet och korrekthet och bidrar till unionsbudgetens mervärde ur ett unionsperspektiv. Parlamentet betonar att en minimering av felnivåer och bedrägerier är en nödvändig förutsättning för att följa principen om sund ekonomisk förvaltning.

73. Europaparlamentet betonar att felnivån inte nödvändigtvis innebär bedrägeri, ineffektivitet eller slöseri, utan är en uppskattning av kapitalflöden som inte borde ha utbetalats eftersom de inte användes i överensstämmelse med regler och förordningar. Parlamentet understryker dock att den stora ökningen av allvarliga fel i förbindelse med offentliga upphandlingsförfaranden är en källa till allvarlig oro. Medlemsstaterna har flera års erfarenheter av de gällande upphandlingsreglerna, och om de redan har problem med dessa regler finns det anledning till oro inför den dag då de måste anpassa nationella lagar och förfaranden till de nya direktiven om upphandling och koncessioner. Parlamentet konstaterar att EU-medborgarna inte riktigt förstår felnivån och uppmanar därför revisionsrätten att inleda en diskussion med kommissionen i syfte att identifiera potentiella metodiska brister och enas om gemensamma standarder för rapportering av felnivåer.

74. Europaparlamentet rekommenderar att reglerna och bestämmelserna kontrolleras genom en konsekvensutredning(10) för att undersöka deras förenlighet och överensstämmelse med unionens behov och mål, precis som för ersättningssystem, medan de mest typiska exemplen på fel omfattar betalningar för icke stödberättigade kostnader (41 %) och fel i samband med offentliga upphandlingar (27 %). Parlamentet påpekar att dessa fel inte nödvändigtvis utgör bedrägeri eller ett uppsåtligt bedrägligt beteende för att uppnå en fördel.

75. Europaparlamentet understryker i detta avseende att genomförandet av unionens budget för 2014 utfördes mot bakgrund av olika lagstiftningsmässiga ramar, eftersom två ramar gällde det året för perioderna 2007–2013 respektive 2014–2020.

76. Europaparlamentet pekar på att det är lämpligt och viktigt att skilja mellan olika typer av felnivåer för de olika typerna av unionens budgetutgifter, eftersom dessa allokeras enligt olika kriterier och att det därför är väldigt svårt att jämföra dem.

77. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten, inom ramen för sina insatser till förmån för en förstärkt resultatinriktad kultur, i sin årsrapport för 2014 lägger stor vikt vid frågor som rör unionsbudgetens resultat, eftersom den verkliga komplementariteten mellan EU-medlen och Europa 2020-strategin testades inom ramen för ett pilotprojekt. Parlamentet noterar att revisionsrätten betonade och konstaterade en svag koppling mellan partnerskapsavtal/operativa program och Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar dock att en sådan komplementaritet bör övervägas inom den övergripande ramen för fondspecifika uppdrag i enlighet med målen i fördragen, inbegripet ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

78. Europaparlamentet är bekymrat över anslagsutnyttjandegraden i medlemsstaterna som varierar mellan 50 och 92 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en grundlig undersökning av varför vissa regioner fortfarande har låga utnyttjandegrader och att utvärdera specifika metoder för att rätta till de strukturella problem som ligger till grund för dessa obalanser.

79. Europaparlamentet uppskattar den innovativa karaktären av revisionsrättens årsrapport för 2014, som inbegriper en resultatbaserad och resultatorienterad strategi för att bedöma tillämpningen av och inriktningen på unionens budgetinsatser i förhållande till prioriteringarna inom Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att en resultatbaserad och resultatorienterad strategi bör tillämpas under kommande år vid utarbetandet av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

80. Europaparlamentet betonar att revisionsrättens rekommendationer och resultat framhäver behovet av att vidta åtgärder för att förbättra budgetresultatet och standarderna för delad förvaltning.

Budgetresultat

81. Europaparlamentet noterar att med budgetresultat avses lämplig fokusering på unionens budgetutgifter för verkliga unionsprioriteringar för den berörda perioden.

82. Europaparlamentet påpekar att den resultatinriktade kulturen baseras på tre centrala pelare: strategi, förenkling och budgetförfarandet.

83. Europaparlamentet rekommenderar att man fortsätter processen för att förenkla både budgetförfarandena och budgetinnehållet för att kunna minska den överdrivet stora administrativa bördan och begränsa överregleringen i vissa medlemsstater. Parlamentet betonar att förenklingsprocessen inte får leda till avreglering och bör inte innebära att man glömmer kontrollmekanismer och kontrollförfaranden, dvs. förhandkontroller. Parlamentet understryker att förenkling inte får leda till att regelverket ändras alltför ofta, vilket leder till ytterligare arbete för administration och mottagare och därmed undergräver den positiva utveckling som förenklingen förväntas medföra. Parlamentet välkomnar den högnivågrupp som kommissionen har inrättat och förväntar sig resultat.

84. Europaparlamentet rekommenderar en förbättring av budgetförfarandet för att säkerställa resultatinriktad information och förvaltning, bland annat när det gäller kostnadseffektiviteten för kontroller, revisionsförklaringen och ansvarsfrihet, projektdatabaser och kommunikationer.

85. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra kommunikationerna och samarbetet mellan de aktörer som är involverade i budgetplaneringen, budgetgenomförandet och ansvarsfrihetsförfarandet samt med den breda allmänheten, genom att harmonisera förväntningarna, dela erfarenheter avseende genomförandet och redovisa de resultat som uppnåtts.

86. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att använda t.ex. sociala medier, opinionsundersökningar och fokusgrupper för att mäta allmänhetens medvetenhet och bedöma möjligheterna att förbättra sin framtida kommunikationsstrategi för att kunna informera medborgarna om projektresultat.

87. Europaparlamentet välkomnar den nya interinstitutionella arbetsgruppen för resultatbaserad budgetering, som ska arbeta för att uppnå en gemensam förståelse för resultatorienterade och resultatinriktade budgetprinciper.

88. Europaparlamentet rekommenderar nödvändiga förbättringar inom områden såsom anpassning av kontrollintensiteten till riskerna, kartläggning av resultatrapporteringen eller tillförlitligheten när det gäller det kontrollresultat som redovisats av medlemsstaterna.

89. Europaparlamentet påpekar att kommissionen har skapat en enorm analytisk kapacitet, som huvudsakligen fokuserar på sektorer som är relevanta för enskilda generaldirektorat, men som inte täcker de horisontella, sektorsövergripande aspekterna eller de konkreta resultaten av dess politik som (med)finansieras av unionens budget.

90. Europaparlamentet rekommenderar att man fokuserar på en resultatbaserad strategi och på problemet med marknadsbrister och marknadsmisslyckanden, eftersom en sådan strategi gör det möjligt att koncentrera unionens finansieringsåtgärder till områden där kriterierna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet bäst kan uppfyllas. Parlamentet påpekar att utformningen bör skräddarsys så att den är anpassad till olika typer av marknadsbrister och marknadsmisslyckanden, som å ena sidan är kopplade till informationsasymmetri och å andra sidan till kommersiella bedömningar av avkastning, som i allmänhet varken inbegriper alla positiva externa effekter eller större sociala fördelar, vilka båda med rätta stöds av EU-finansiering.

91. Europaparlamentet föreslår att kommissionen i förbindelse med utvärderingen av unionens mervärde antar ett kriterium baserat på vad som troligen skulle ha inträffat om det berörda projektet eller verksamheten hade genomförts eller om unionsfinansiering inte hade beviljats.

92. Europaparlamentet kräver bestämt ett klargörande av hur stora belopp som har betalats från unionsfonder till medieföretag i varje medlemsstat och vilka företag som har mottagit medlen, oavsett om det handlade om att sprida information om dessa fonder eller om det förelåg andra orsaker.

Delad förvaltning

93. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna har ett stort ansvar för korrekt fördelning av unionens budget, eftersom 76 % av utgifterna används inom delad förvaltning. Parlamentet betonar att medlemsstaterna har ett stort ansvar för att korrekt och lagligt genomföra unionsbudgeten när de ansvarar för förvaltningen av unionens medel.

94. Europaparlamentet betonar att nyckeln till en korrekt fördelning är ett korrekt fastställande av unionens behov kombinerat med medlemsstaternas utvecklingsprioriteringar.

95. Europaparlamentet understryker att ju mer medlemsstaterna anstränger sig för att uppfylla de nationella och kvantifierade målen för Europa 2020-strategin, desto bättre kan unionens budgetutgifter målinriktas, och ju mer dessa mål avspeglar unionens verkliga ekonomiska, sociala, territoriella och miljömässiga behov, desto bättre kan unionen säkerställa en ram för sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att en permanent plattform inrättas bestående av kommissionen, de nationella regeringarnas representationer, inklusive de ständiga representationerna vid unionen och de regionala myndigheterna.

96. Europaparlamentet delar revisionsrättens iakttagelse att kommissionen, de nationella myndigheterna och oberoende revisorer måste använda all tillgänglig information för att förebygga eller upptäcka och korrigera fel innan ersättningar utbetalas. Parlamentet påpekar bestämt att när det finns information tillgänglig borde det inte finnas någon anledning för kommissionen, de nationella myndigheterna och oberoende revisorer att inte vidta lämpliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera fel.

97. Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att tillsammans med nationella revisionsmyndigheter utveckla ett system som gör det möjligt för revisionsrätten att utvärdera medlemsstaternas uppföljning av revisionsrättens rekommendationer.

98. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla medlemsstaterna riktlinjer så att partnerskapsavtal och operativa program på ett mer heltäckande sätt genomför Europa 2020-strategin och även inför konceptet med gemensamma resultatindikatorer enligt förslaget i revisionsrättens årsrapport för 2014.

99. Europaparlamentet anser att det vore bra om parlamentet och rådet tillsammans kunde finna ett sätt att behandla problemet med medlemsstaternas utgifter inom delad förvaltning.

100. Europaparlamentet stöder införandet av landsspecifika rekommendationer i partnerskapsavtalen.

101. Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att förstärka förhandlingarna med medlemsstaterna avseende behovet av att offentliggöra de nationella förklaringarna och årliga sammanfattningar.

Finansiella korrigeringar och återvinningar

102. Europaparlamentet är bekymrat över att de finansiella korrigeringar som gjordes 2014 (jämfört med mottagna betalningar från unionen) i vissa medlemsstater var tre gånger högre än genomsnittet på 2,3 % (Slovakien 8,7 %, Tjeckien 8,1 % och Grekland 4,7 %).

103. Europaparlamentet konstaterar att 209 miljoner EUR i finansiella korrigeringar för programperioden 2007–2013 har bekräftats inom EUF och 156 miljoner EUR har genomförts, varav 95 miljoner EUR bekräftades 2014. Parlamentet konstaterar att de medlemsstaterna som har störst korrigeringar är Spanien (56 miljoner EUR), Rumänien (43 miljoner EUR), Polen (32 miljoner EUR) och Frankrike (20 miljoner EUR).

104. Europaparlamentet påpekar att de ackumulerade belopp som korrigerats för sammanhållningspolitiken för perioden 2007–2013 utgör 0,9 % av budgetanslagen. Parlamentet delar kommissionens åsikt att de finansiella korrigeringarna för perioden 2007–2013 förväntas fortsätta att öka under de kommande åren, i takt med att dess program avslutas.

105. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen för programmen inom Eruf/Sammanhållningsfonden har föreskrivit finansiella korrigeringar på sammanlagt omkring 2 miljarder EUR sedan början av programperioden 2007–2013, vilket omfattar 782 miljoner EUR i finansiella korrigeringar som tillämpats av medlemsstaterna före eller samtidigt som de redovisat utgifterna för kommissionen. Parlamentet påpekar bekymrat att de medlemsstater som berörs mest är Tjeckien (719 miljoner EUR), Ungern (298 miljoner EUR), Grekland (257 miljoner EUR), Spanien (237 miljoner EUR), Slovakien (152 miljoner EUR), Rumänien (146 miljoner EUR) och Italien (105 miljoner EUR).

106. Europaparlamentet noterar när det gäller ESF att de medlemsstater som har högst nivå av ackumulerade finansiella korrigeringar är Rumänien (355 miljoner EUR), Spanien (213 miljoner EUR) och Polen (152 miljoner EUR).

107. Europaparlamentet anser att finansiella korrigeringar och återvinningar är effektiva medel för att skydda unionens budget. Parlamentet beklagar dock att på grund av den rättsliga ramen för att skydda unionens ekonomiska intressen, komplexiteten i de relaterade förfarandena och antalet kontrollnivåer som ingår i många områden, kan fel korrigerats först flera år efter det de har uppstått.

Skydd av ekonomiska intressen

108. Europaparlamentet understryker att korruption och bedrägerier urholkar förtroendet för offentliga institutioner och demokrati och skadar funktionen på unionens inre marknad. Parlamentet noterar att det behövs en integrerad metod där unionens institutioner (och medlemsstater) arbetar tillsammans. Parlamentet beklagar att flera av unionens institutioner (kommissionen och byråerna, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, revisionsrätten) rapporterar bedrägerier på olika sätt.

109. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att integrera alla rapporteringsarrangemang i ett enda samordnat system för att skydda unionens ekonomiska intressen och därmed effektivisera kampen mot bedrägeri och korruption. Parlamentet påminner om vikten av en konsekvent lagstiftning i unionen för att effektivt kunna bekämpa organiserad brottslighet på gränsöverskridande nivå.

110. Europaparlamentet påpekar att transparens är det mest effektiva instrumentet för att bekämpa missbruk och bedrägeri. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra lagstiftningen i detta avseende genom att göra det obligatoriskt att offentliggöra uppgifter som rör alla mottagare av unionsmedel, däribland uppgifter om underleverantörsavtal.

111. Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att ansluta sig till Europarådets straffrättsliga konvention om korruption (ETS nr 173) och att påskynda förhandlingarna om unionens deltagande i Gruppen av stater mot korruption (Greco), i syfte att bidra till en mer samordnad politik för korruptionsbekämpning i Europa.

112. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fullt ansvar för att återföra felaktigt utbetalda belopp till unionens budget och att införa enhetliga principer för rapportering i alla medlemsstater för att säkra att jämförbara, tillförlitliga och adekvata uppgifter samlas in.

113. Europaparlamentet gläder sig över kommissionens uttalande i dess årliga rapport om skydd av ekonomiska intressen (PIF) för 2014, i vilken man påminner om att både PIF-direktivet och förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO-förordningen) ”skulle komplettera och stärka den rättsliga ramen och avsevärt stärka insatserna mot bedrägerier”. Europaparlamentet upprepar sin åsikt att man snarast måste anta PIF-direktivet, och att det även bör täcka momsfrågorna och innehålla en tydlig definition av vad som utgör brott mot unionens ekonomiska intressen, minimibestämmelser för längsta fängelsestraff samt minimiregler för preskriptionstider. Parlamentet påminner om Taricco-fallet, där EU-domstolen betonade att momsbedrägerier faktiskt täcks av den definition av PIF-bedrägerier som ingår i PIF-konventionen från 1995. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra förhållandet mellan Eurojust, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och att utreda möjligheten till en mer integrerad strategi för dessa organ i syfte att effektivisera utredningarna.

114. Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att öka transparensen genom att förbättra sitt system med expertgrupper, i synnerhet i samband med förfarandet när experter väljs ut, genom att utarbeta en ny policy som rör intressekonflikter bland experter som utnämnts på personliga meriter, vilket gör det möjligt för parlamentet att utöva en direkt kontroll över sådana utnämningar. Parlamentet noterar kravet om att experter ska registreras i öppenhetsregistret vid behov. Parlamentet uppmanar emellertid med kraft kommissionen att beakta såväl rekommendationerna från Europeiska ombudsmannen om sammansättningen av expertgrupperna som rekommendationerna i studien om kommissionens expertgruppers sammansättning och expertgruppsregistrens status när man formulerar ändringar till de nuvarande övergripande regler som gäller för expertgrupper för att skapa en mer systematisk och öppen strategi. Kommissionen uppmanas att föra en dialog med parlamentet innan reglerna formellt antas, särskilt i samband med den kommande rapporten i denna fråga från budgetkontrollutskottet och utskottet för rättsliga frågor. Parlamentet uppmanar de europeiska byråerna att överväga liknande reformer.

115. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna inte följer upp misstänkta bedrägerifall som påverkar unionens ekonomiska intressen och som Olaf har hänskjutit till dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder och ber Olaf att fortsätta ge stöd till medlemsstaterna för att förbättra deras resultat när det gäller att förebygga och upptäcka bedrägerier mot europeiska fonder.

116. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett system med tydliga indikatorer och enhetliga kriterier. Parlamentet är oroat över tillförlitligheten i och kvaliteten på de uppgifter som kommer från medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bedriva ett nära samarbete med medlemsstaterna så att fullständiga, korrekta och tillförlitliga uppgifter kan garanteras, och att därvid beakta målet att fullt ut tillämpa modellen för samordnad granskning.

117. Europaparlamentet upprepar sin begäran att kommissionen vartannat år ska rapportera till parlamentet och rådet om unionsinstitutionernas genomförande av sina interna policyer mot korruption, och ser fram emot att läsa nästa rapport i början av 2016. Parlamentet begär att kommissionen lägger till ett kapitel om unionsinstitutionernas resultat vad gäller att bekämpa korruption, och anser att kommissionens kommande antikorruptionsrapporter alltid bör omfatta unionens alla institutioner och organ.

118. Europaparlamentet uttrycker sin oro över uppgifterna från Eurodad om penningtvätt, enligt vilka Luxemburg och Tyskland ligger i topp när det gäller risken för penningtvätt. Parlamentet anser att det är av största vikt att medlemsstaterna fullt ut införlivar unionens direktiv om penningtvätt och inför ett offentligt register över ägarskap av företag, däribland truster.

119. Europaparlamentet kräver en övergång från frivillig till obligatorisk registrering i unionen för alla lobbyister med verksamhet som riktar sig till kommissionen.

120. Europaparlamentet anser att kommissionens första tvååriga rapport om insatserna mot korruption utgör ett lovande försök att bättre förstå korruption i alla dess former, att utarbeta effektiva åtgärder för att hantera den och att bana väg för ett förbättrat ansvarstagande inom det offentliga rummet gentemot unionens medborgare. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang betydelsen av unionens nolltoleranspolitik i fråga om bedrägeri, korruption och otillbörligt samarbete. Parlamentet anser dock att det är beklagligt att denna rapport inte innehöll unionsinstitutionernas egna policyer mot korruption.

121. Europaparlamentet kräver att kommissionen senast i sin andra rapport om insatserna mot korruption utför ytterligare analyser på både EU-institutions- och medlemsstatsnivå av den miljö där politiken genomförs för att identifiera inneboende kritiska faktorer, sårbara områden och riskfaktorer som gynnar korruption.

122. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt FN:s konvention mot korruption.

Felnivåer generellt

123. Europaparlamentet konstaterar bekymrat att de mest vanliga felen är icke stödberättigade kostnader som inkluderas i ersättningsanspråk (41 %), allvarliga fel vid offentlig upphandling (27 %) och felaktiga arealdeklarationer från jordbrukare (20 %).

124. Europaparlamentet noterar dock att procentandelen av allvarliga fel som begåtts av medlemsstaterna i förbindelse med offentlig upphandling avsevärt minskades från 45 % år 2013 på det regionalpolitiska området till 25 % av alla kvantifierbara fel för det kombinerade politikområdet för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning under 2014.

125. Europaparlamentet anser att det är mycket oroväckande att kommissionen, de nationella myndigheterna eller de oberoende revisorerna i många fall av kvantifierbara fel hade tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de godkände utgifterna. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten ha varit betydligt lägre.

126. Europaparlamentet noterar att den uppskattade felnivån när det gäller stödprogram är 2,7 % (3 % 2013), vilket är betydligt lägre än vid ersättningsutgifter där den uppskattade felnivån är 5,5 % (5,6 % 2013). Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera övergången från ersättningssystem till ett stödsystem, där detta är lämpligt, som en möjlighet till förenkling.

Bästa praxis

127. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ta sina skyldigheter att uppnå Europa 2020-strategins mål på allvar, på samma sätt som de gör med de landsspecifika rekommendationerna och den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser att detta skulle återspegla en synbar ändring av förståelsen för resultatbegreppet, som i sin tur bör kompletteras med genomförandet av utvärderingsprocesser med verklig effekt, såsom en resultatreserv för ansvariga stödmottagare och sanktioner och restriktioner för de andra.

Utvärdering och analys av de viktigaste resultaten av unionens budget för 2014

128. Europaparlamentet noterar att totalt cirka 142,5 miljarder EUR under 2014 utgör nästan 2 % av de totala offentliga utgifterna i EU-medlemsstaterna, eller 1 % av unionens BNP.

129. Europaparlamentet begär att analysen av de verkliga effekterna av användningen av unionens budget för unionens makroekonomiska indikatorer integreras i ansvarsfrihetsförfarandet.

130. Europaparlamentet beklagar att endast 47 % av bidragen till finansieringstekniska instrument med delad förvaltning betalades ut till slutmottagarna vid utgången av 2013 (37 % betalades ut vid utgången av 2012), och att likvida medel inom finansieringstekniska instrument med indirekt förvaltning förblir omfattande (1,3 miljarder EUR 2014, 1,4 miljarder EUR 2013).

131. Europaparlamentet noterar revisionsrättens rekommendation till kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av den tillämpliga förordningen för att förlänga stödperioden för finansieringsinstrument med delad förvaltning enligt förordning (EG) nr 1083/2006 och kommissionens svar på rekommendationen.

132. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i enlighet med revisionsrättens rekommendation, att i sin budgetförvaltning och ekonomiska förvaltning beakta kapacitetsbegränsningarna i vissa medlemsstater för att undvika att fonder underutnyttjas och för att öka utnyttjandegraden, särskilt när det gäller ESI-fonderna. Parlamentet ger samtidigt sitt erkännande åt de åtgärder som vidtagits hittills, t.ex. inrättandet av arbetsgruppen för bättre genomförande, något som redan gett upphov till förbättringar.

133. Europaparlamentet kräver att kommissionen vidtar åtgärder för att minska de utestående åtagandena, bland annat en snabbare avslutning av programmen för 2007–2013 och en minskning av mängden likvida medel hos förvaltare.

134. Europaparlamentet upprepar att kommissionen årligen bör utarbeta en långsiktig prognos över budgettak, betalningsbehov, kapacitetsbegränsningar och potentiella tillbakadraganden av åtaganden för att bättre matcha betalningsbehov och tillgängliga medel(11).

135. Europaparlamentet anser att halvtidsrevisionen av den fleråriga budgetramen, som ska läggas fram av kommissionen före utgången av 2016, är den första och bästa möjligheten att strukturellt tackla det stora antalet utestående åtaganden. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lägga fram förslag till revision av förordningen om den fleråriga budgetramen i syfte att bland annat rätta till de utestående åtagandena.

Utestående betalningar

136. Europaparlamentet understryker att de gjorda åtagandena år 2014 uppgick till 109,3 miljarder EUR, dvs. 76,6 % av de tillgängliga anslagen, vilket innebär att ett mycket stort belopp i anslag för åtaganden finns tillgängligt 2015 (med en överföring på 12,1 miljard EUR höjs taket med 16,5 miljarder EUR).

137. Europaparlamentet påpekar att trots att betalningarna fortfarande låg över taket i den fleråriga budgetramen och trots att man utnyttjat reserven för oförutsedda utgifter ökade de oreglerade betalningsansökningarna med 1,4 miljarder EUR till 25,8 miljarder EUR. Europaparlamentet betonar betydelsen av att till fullo respektera det gemensamma uttalandet om en betalningsplan för 2015–2016 från parlamentet, rådet och kommissionen till följd av det gemensamma åtagandet om att minska eftersläpningen av utestående betalningskrav för sammanhållningsprogrammen 2007–2013 till ungefär 2 miljarder EUR i slutet av 2016. Parlamentet anser att denna situation de facto är en överträdelse av artikel 310 i EUF-fördraget, enligt vilken budgetens inkomster och utgifter ska balansera varandra.

138. Europaparlamentet betonar att minskningen av de utestående åtagandena förväntas bli tillfällig på grund av den begärda ökningen av taket i budgetramen för 2015 och påföljande år.

139. Europaparlamentet påpekar särskilt att betalningarna till medlemsstater inom de fleråriga ESI-fonderna för 2007–2013(12) i slutet av 2014 hade nått 309,5 miljarder EUR, dvs. 77 % av det totala beloppet på 403,0 miljarder euro för alla operativa program, där fem medlemsstater (nämligen Tjeckien, Spanien, Italien, Polen och Rumänien står för mer än hälften av de outnyttjade åtagandena inom de fleråriga ESI-fonderna).

140. Europaparlamentet beklagar den betydande eftersläpningen i utnyttjandet av fleråriga fonder, vilken kan skapa ett verkligt problem för vissa medlemsstater(13). Parlamentet stöder och erkänner i detta sammanhang värdet av att tillämpa flexibilitetsmöjligheter med hänsyn till förseningarna med inledandet av samtliga program.

Intäkter

141. Europaparlamentet noterar att inkomstflödena baseras på en flerkanalsprincip:

142. Europaparlamentet gläder sig över att två av de rekommendationer som revisionsrätten utfärdade 2011–2012 genomfördes i de flesta avseenden och att en rekommendation genomförs i vissa avseenden.

BNI

143. Europaparlamentet understryker att så länge inga ändringar har gjorts av unionens system för egna medel är BNI en avgörande faktor när det gäller inkomsterna i unionens budget. Parlamentet betonar därför den stora vikten av en korrekt och objektiv mätning av BNI, som är den enda betydelsefulla aspekten när det gäller inkomsterna inom ramen för den nuvarande unionsbudgetens struktur, liksom betydelsen av att ha tillförlitliga och flexibla databaser för beräkning av medlemsstaternas bidrag.

144. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att intyga att de BNI-uppgifter som lämnas av medlemsstater är tillförlitliga och att deras bidrag därför är korrekta.

145. Europaparlamentet erinrar om att uppdateringarna av BNI-uppgifterna 2014 ledde till exempellöst stora justeringar av medlemsstaternas bidrag, motsvarande ett belopp på 9,813 miljoner EUR.

146. Europaparlamentet betonar att konsekvenserna av dessa omfattande revideringar av BNI-saldona skulle ha fått mindre effekt om det hade funnits en gemensam revideringspolicy inom EU med en harmoniserad tidtabell för större revideringar.

147. Europaparlamentet anser att momsbedrägerier, särskilt så kallade karusellbedrägerier eller bedrägerier via skenföretag, snedvrider konkurrensen och berövar de nationella budgetarna avsevärda resurser samtidigt som unionens budget påverkas negativt. Parlamentet påpekar att mervärdesskattegapet och de beräknade förlusterna vid momsuppbörden uppgick till 168 miljarder EUR 2013. Parlamentet är oroat över att kommissionen inte har några tillförlitliga uppgifter om moms- och karusellbedrägerier. Parlamentet konstaterar att det nuvarande mervärdesskattesystemet fortfarande är fragmenterat och skapar en avsevärd administrativ börda, i synnerhet för små och medelstora företag och onlineföretag. Parlamentet är bekymrat över att det nya systemet för ansvarsskyldighet för mervärdesskatt som en källa för egna medel inte helt kunde uppnå sitt mål avseende förenkling, och betonar medlemsstaternas ansvar för att åtgärda brister i Eurofisc och bättre samordna sin politik för omvänd betalningsskyldighet för att underlätta informationsutbytet och bidra till att bekämpa oegentligheter och bedrägeri. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag på lagändringar som gör att det går att kontrollera tull- och skatteuppgifter mot varandra på ett ändamålsenligt sätt och att fokusera sin övervakning av medlemsstaterna på att påskynda deras svar på uppmaningar om att lämna uppgifter och öka tillförlitligheten för systemet för utbyte av information om mervärdesskatt.

Åtgärder som ska vidtas

148. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera en analys av den framtida finansieringen av unionen tillsammans med en utvärdering av ändamålsenligheten när det gäller basen för egna medel.

149. Europaparlamentet beklagar att de förslag som kommissionen lämnade 2013 med avseende på att införa en gemensam revideringspolicy inom EU fortfarande inte har konkretiserats och att kommissionen har inte vidtagit några ytterligare åtgärder trots att 19 medlemsstater har förklarat att de åtminstone delvis skulle vilja ansluta sig till EU:s revideringspolicy senast i september 2014.

150. Europaparlamentet gläder sig över inrättandet av högnivågruppen om egna medel. Parlamentet välkomnar den första utvärderingsrapporten, som den lade fram i slutet av 2014, och håller med om att systemet gradvis har kommit att domineras av nationella bidrag med en mindre del av oberoende genuina europeiska medel. Parlamentet anser att det nuvarande systemet med egna medel bör gå ifrån den aktuella nationella debatten om nettobidragsgivare och mottagare, som pågår långt ifrån unionens medborgare, mot ett system som tydligt anses ligga i unionens allmänna intresse och gagna dess politik.

151. Europaparlamentet påpekar att ändringar som är ett resultat av arbetet med reservationer kunde ha mildrats om kommissionens kontrollcykel varit kortare och erinrar om att parlamentet uppmanade kommissionen med kraft i sin resolution av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för budgetåret 2013.

	a)	att genomföra sin kontrollcykel av BNI snabbare,
	b)	att begränsa användningen av allmänna reservationer till exceptionella fall.

152. Europaparlamentet noterar med djup oro att kommissionen meddelat att nästa kontrollcykel kommer att slutföras först 2019 och att reservationerna kommer att omfatta åtminstone nio år, som den tidigare gjorde.

153. Europaparlamentet påpekar att enligt revisionsrätten har kvaliteten på de kontroller som medlemsstaterna utfört inte förbättrats. Parlamentet beklagar att den uppdaterade versionen av vägledningen för tullrevision, som utfärdades av kommissionen 2014, inte omfattar vissa av de brister som fastställts av revisionsrätten, i synnerhet avseende frågor med anknytning till hur man ska hantera importer som klareras i andra medlemsstater.

154. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

	a)	vidta åtgärder för att minska antalet år som omfattas av reservationer i slutet av nästa kontrollcykel för BNI-baserade bidrag,
	b)	upprätta de arrangemang som krävs för att minska konsekvenserna av revideringar av metoder och källor som presenterats av medlemsstater för sammanställning av deras BNI,
	c)	förbättra den befintliga vägledning som ges till medlemsstaternas tullmyndigheter om de kontroller de gör (i synnerhet revisionerna efter klarering), och
	d)	säkerställa att medlemsstater har lämpliga system för att utarbeta och förvalta sina rapporter om tullavgifter och sockeravgifter.
	e)	utöka riskbedömningskapaciteten hos Eurofisc så att det täcker VIES-systemet (transnationellt system för utbyte av momsinformation).

Bästa praxis

155. Europaparlamentet påpekar att inkomstsidan inte är behäftade med större fel, vilket i sig är en sorts bästa praxis, liksom nuvarande praxis med medlemsstaternas bidrag som baseras på BNI-principen, som än så länge är rimlig. För att denna modell ska fortsätta att fungera krävs dock en permanent bedömning av det ekonomiska utfallet i medlemsstaterna. Ett alternativ för att öka basen för egna medel förblir en aktuell fråga för framtiden.

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Allmänna frågor

156. Europaparlamentet välkomnar att strukturen på revisionsrättens årsrapport för första gången följer rubrikerna i den fleråriga budgetramen som trädde i kraft den 1 januari 2014. 2013 kallades kapitlet ”Forskning och annan intern politik”. Parlamentet anser att denna strukturändring gör det svårare att jämföra revisionsrättens slutsatser med slutsatser från tidigare år.

157. Europaparlamentet noterar även att forskning och innovation står för 61 % (8,1 miljarder EUR) av utgifterna, genom Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) och Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation inom utbildning 2014–2020 medan program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (1,5 miljarder EUR), rymdprogram (1,4 miljarder EUR), transport (0,8 miljarder EUR) och andra åtgärder och program (1,5 miljarder EUR) står för de återstående 39 %.

158. Europaparlamentet påminner om att rubrik 1a i den fleråriga budgetramen har skurits ned kraftigt under förhandlingarna (- 24 % jämfört med den ursprungliga kommissionsförslaget). Parlamentet är medvetet om att rubrik 1a i inkluderar utgifter till förmån för förbättring av forskning och innovation, förstärkning av utbildningssystem och främjande av sysselsättning, säkerställande av en digital inre marknad, främjande av förnybar energi och energieffektivitet, modernisering av transportsektorn och ett förbättrat företagsklimat, i synnerhet för små och medelstora företag.

159. Europaparlamentet understryker att 90 % av utgifterna på detta område utgör bidrag till privata och offentliga förmånstagare.

160. Europaparlamentet välkomnar att av revisionsrättens nio rekommendationer från 2011–2012 har tre rekommendationer genomförts fullt ut och sex rekommendationer håller på att genomföras i de flesta avseenden.

Europa 2020

161. Europaparlamentet är medvetet om att det sammanlagda totala antalet bidragsavtal för hela det sjunde ramprogrammet är 26 078 (varav totalt 9 627 har avslutats). Samtidigt inledde kommissionen arbetsprogrammet för 2014–2015 för Horisont 2020, vilket var en stor framgång, där 46 097 förslag hade tagits emot per den 25 februari 2015. Efter 79 avslutade ansökningsomgångar var 25 903 förslag behöriga, 3 765 godkändes för finansiering och 1 410 bidragsavtal tecknades.

162. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionen nådde de flesta målen för nyckelutförandeindikatorerna. Parlamentet tvivlar dock på att målet att fram till 2020 investera 3 % av EU:s BNP i forskning och utveckling kan nås. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att anta utmaningen. Parlamentet noterar att situationen förefaller särskilt svår för Kroatien, Finland, Luxemburg, Portugal, Rumänien, Spanien och Sverige. Kommissionen uppmanas att dra de nödvändiga slutsatserna inför den kommande halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen som ska läggas fram före utgången av 2016.

163. Europaparlamentet välkomnar den inverkan som europeisk forskning (europeiska forskningsnätverk) haft i kampen mot ebola, skapandet av ett gemensamt europeiskt område för klinisk forskning, bekämpning av översvämningar, ökande av livsmedelssäkerhet och förbättring av säkerheten för kryssningsfartyg, för att nämna några exempel.

164. Europaparlamentet välkomnar det faktum att efterhandsutvärderingen av det sjunde ramprogrammet blev tillgänglig i november 2015. Parlamentet förväntar sig att dess slutsatser och rekommendationer fortfarande kan beaktas för arbetsprogrammen inom ramen för Horisont 2020.

165. Europaparlamentet noterar med intresse den första tillgängliga informationen om rapporten ”Tillståndet i Innovationsunionen 2015”(14) vilken innehåller en uppdatering av det aktuella läget för genomförandet av de 34 åtaganden som gjorts inom ramen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen som ingår i Europa 2020-strategin.

166. Europaparlamentet påminner om att "Samhällsutmaning 6 (SC6)", i synnerhet samhällsvetenskap och humaniora, var en prioritet för parlamentet, som infördes under utvecklandet av Horisont 2020. Parlamentet påminner om vikten av denna del på de områden där unionen står inför särskilda utmaningar, såsom att bekämpa arbetslöshet, radikalisering och terrorism och stödja migranter, ekonomisk och monetär styrning och kampen mot ojämlikhet. Parlamentet är därför bekymrat att under genomförandefasen av programmen nedgraderades samhällsvetenskap och humaniora som en prioritet genom att deras särskilda ledarskap gick förlorat och åtagandebemyndigandena minskade med 40 % under en tid då den totala finansieringsramen för Horisont 2020 under den fleråriga budgetramen 2014-2020 ökade.

Förvaltningsfrågor

167. Europaparlamentet påpekar att

	a)	allmänna slutsatser och observationer för praxis för delad förvaltning är giltiga för konkurrenskraften,
	b)	synergier och mellan olika typer av instrument till stöd för forskning, utveckling och innovation finns, liksom ett integrerat tillvägagångssätt, men detta skulle behöva vidareutvecklas,
	c)	Horisont 2020 har infört enklare regler jämfört med det sjunde ramprogrammet. Å andra sidan finns inom Horisont 2020 understödda områden som är potentiellt mer riskfyllda, såsom affärsorienterade projekt där små och medelstora företag deltar och där nya innovativa instrument används, inbegripet finansiella sådana.

168. Europaparlamentet uppmanar förmånstagarna att dra största möjliga nytta av revisionsintyg, eftersom revisionsintyg minskar felprocenten med 50 % jämfört med kostnadsredovisningar utan intyg. Parlamentet anser dock att felprocenten som upptäcks i externa revisioner bör förbättras betydligt med tanke på det högt specialiserade stöd som kommissionen gett. I detta sammanhang välkomnas alla de riktlinjer, seminarier, modeller och förteckningar av de vanligaste felen som kommissionen tillhandahåller mottagare och revisionsorgan men uppmanar kommissionen att vidta kraftfullare åtgärder för att säkerställa att externa revisionsintyg återspeglar felprocenten på ett mer korrekt sätt.

169. Europaparlamentet stödjer kommissionens arbete med att vidareutveckla riskhantering på forskningsområdet. Parlamentet välkomnar här att urvalet av deltagare som ska granskas vid efterhandskontroller redan till stor del är riskstyrt. Kommissionen förväntar sig att 83 % av de revisioner som genomförs under perioden 2012–2016 kommer att väljas ut i enlighet med riskkriterier.

170. Europaparlamentet välkomnar skapandet av ett gemensamt stödcentrum som ska tillhandahålla stöd till alla forskningstjänster inom området rättsligt stöd, revision, affärsprocesser, it och information och uppgifter.

171. Europaparlamentet erkänner att väsentligt stöd för forskning och innovation ingår i medlemsstaternas och regionernas partnerskapsavtal och operativa program inom ramen för ESI-fonderna, vilket skapar ökade synergier. Stödet uppgår till mer än 42 miljarder EUR för kärnforskning och innovation och 118 miljarder EUR för forskning och innovation i vidare mening.

Laglighet och korrekthet, fel och misstag

172. Europaparlamentet är djupt bekymrat över att 79 av de 166 transaktioner som revisionsrätten granskat var behäftade med fel. Parlamentet noterar att den uppskattade felprocenten är 5,6 % baserat på 53 kvantifierade fel.

173. Europaparlamentet oroas över att varken kommissionen, nationella myndigheter eller oberoende revisorer hade tillräckligt med information för att förebygga, upptäcka och korrigera felen innan utgifterna godkändes i 27 fall av kvantifierbara fel. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten för detta kapitel ha varit 2,8 procentenheter lägre. Denna situation, som har varit oförändrad under flera år, pekar på bristande aktsamhet.

174. Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att felprocenten för det sjunde ramprogrammet inte förbättrats jämfört med det sjätte ramprogrammet och att det enligt uttalandena från GD RTD:s generaldirektör kommer att bli ännu värre. Parlamentet anser att felprocenten för det sjunde ramprogrammet borde ha förbättrats med tanke på de erfarenheter som redan gjorts inom projektförvaltning. Parlamentet beklagar att den dramatiska ökningen av felprocenten på området "konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning" under 2014 endast tjänar till att framhäva den sunda förvaltningen av programmet under senare år.

175. Europaparlamentet beklagar att utgiftsområdet "konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning" uppvisade den kraftigaste ökningen av felprocenten i unionen mellan 2013 och 2014.

176. Europaparlamentet beklagar att felkällorna har förblivit desamma:

	a)	På forskningsområdet (Forskning): Felaktigt beräknade personalkostnader, andra icke stödberättigande direkta kostnader, såsom ostyrkta kostnader för resor eller utrustning. Icke stödberättigande indirekta kostnader som bygger på felaktiga omkostnadspåslag eller inbegriper icke stödberättigande kostnadskategorier som inte hör samman med projektet
	b)	För övriga finansieringsinstrument (Övriga): Ostyrkta och icke stödberättigande kostnader samt fall av bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling.

Bidrag per typ av fel	Forskning	Övrigt
Felaktigt beräknade personalkostnader	30,5 %	2,5 %
Övriga icke stödberättigande direkta kostnader	17,5 %	13,5 %
Icke stödberättigande indirekta kostnader	20 %
Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling		14 %
Icke stödberättigat underleverantörskap	2 %
Totalt	70 %	30 %

177. Europaparlamentet förblir övertygat om att kommissionen måste fortsätta sträva efter en acceptabel balans mellan programmens dragningskraft för deltagare och det berättigade behovet av ansvarsskyldighet och ekonomisk kontroll. Parlamentet påminner i detta sammanhang om generaldirektörens uttalande år 2012 om att ett tillvägagångssätt som under alla omständigheter eftersträvar en kvarstående felprocent på 2 % inte utgör någon möjlig lösning(15).

178. Europaparlamentet noterar att generaldirektören för GD Forskning och innovation liksom tidigare år har utfärdat en övergripande reservation avseende andelen kvarstående fel avseende kostnadsanspråk i det sjunde ramprogrammet som genomförts direkt av GD RTD och i betalningarna till det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel, där den uppskattade kvarstående risken är 3 % och den uppskattade effekten 111,39 miljoner EUR.

179. Europaparlamentet konstaterar att vissa delar av utgifterna i det sjunde ramprogrammet inte täcktes av en reserv där det finns belägg för att riskerna (och därmed de kvarstående felprocenten) var betydligt lägre än för utgifterna totalt. Inom GD RTD avser detta utgifter för de gemensamma företagen Fusion for Energy och Clean Sky och det för bränsleceller och väte. Utanför GD RTD gäller detta också utgifter från genomförandeorganet för forskning inom Marie Curie-programmen och alla utgifter från genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet.

180. Europaparlamentet drar slutsatsen att den övergripande reservationen visserligen kan vara rättsligt nödvändigt men en sådan reservation kastar ett negativt sken över kommissionens ekonomiska förvaltning, särskilt som GD RTD kan ge en full försäkran för 97 % av dessa utgifter.

181. Europaparlamentet noterar att kommissionen på forskningsområdet under 2014 och 2015 utfärdade betalningskrav till ett belopp av 42 miljoner EUR. 31 miljoner EUR har redan återvunnits, medan resten har ännu inte återvunnits, antingen på grund av konkurs eller i väntan på påtvingad återbetalning.

182. Europaparlamentet beklagar den senaste tidens pressrapporter som ifrågasätter GD RTD:s förmåga att skydda unionens ekonomiska intressen på ett verkningsfullt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att klarlägga omständigheterna som blivit väl dokumenterade i medierna och pekar på ett tydligt fall av bristande förvaltning och otvetydig skada för unionens ekonomiska intressen och rykte. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att inleda en undersökning om detta.

183. Europaparlamentet beklagar att förhandskontroller försvunnit genom förenklingsinsatserna (det finns nu ingen förhandskontroll för utgifter över 375 000 EUR till exempel), vilket ger upphov till allt fler misstag som leder till en omfattande, ständigt stigande felprocent som knappast kommer att minska för Horisont 2020, med tanke på det ökade antal organ som ansvarar för att förvalta utgifterna för det sjunde ramprogrammet.

Uppgifternas tillförlitlighet

184. Europaparlamentet beklagar att det finns ett problem med den analys av sekundära uppgifter som krävs för resultatbaserade utvärderingar. Parlamentet anser att detta borde anses vara en utmaning för den nära framtiden. Parlamentet erinrar om behovet av att förbättra informationshanteringen.

Resultatbaserat tillvägagångssätt

185. Europaparlamentet noterar att de verkliga effekterna och resultaten av forskning och utveckling och innovation, med avseende på saluförande och mervärde, i högsta grad är påtagliga.

186. Europaparlamentet välkomnar de positiva effekter som högnivåexpertgruppen som utför efterhandsutvärderingar av det sjunde ramprogrammet kommit fram till, nämligen att programmet har skapat 1,3 miljoner jobbår direkt (genom projekt som finansierats under en period på 10 år) och indirekt 4 miljoner jobbår under en period på 25 år, att varje euro som spenderats genom det sjunde ramprogrammet genererade 11 EUR direkta och indirekta effekter genom innovationer, ny teknik och nya produkter och att dess finansiella bidrag till små och medelstora företag översteg målet på 15 % och uppnådde 17 % (5 miljarder EUR).

187. Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten, för att stärka den resultatbaserade metoden, tillhandahöll ett banbrytande test av indikatorerna inom Europa 2020-strategin, där utgifter för FoU spelar en viktig roll.

188. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att översända till parlamentet den handlingsplan som Iterrådet lade fram i november.

189. Europaparlamentet begär att kommissionen senast i juni 2016 förser parlamentet med en uppdatering av en långsiktig tidsplan för Iterprojektet, inklusive relaterade kostnader, som ett led i förberedelserna av budgetbesluten inför nästa år. Parlamentet påminner om att betalningsbemyndiganden för ett belopp på nästan 475 miljoner EUR har öronmärkts för Iter för 2016.

Finansieringsinstrument

190. Europaparlamentet noterar att i synnerhet för Horisont 2020 utgör väldigt avancerade och innovativa finansieringstekniska instrument ett av nyckelområdena för praktiskt genomförande. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang en ny uppsättning produkter inom InnovFin - EU-finansiering för innovatörer såsom ett gemensamt initiativ från Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB och EIF) i samarbete med kommissionen.

191. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida ansvarsfrihetsförfaranden lämna information om genomförandet av InnovFin avseende delen från unionsbudgeten i detta finansieringsinstrument.

192. Europaparlamentet betonar att vissa sektorer och politikområden, såsom järnvägsinfrastruktur eller teoretisk forskning eller grundforskning, är mindre lämpad att finansieras med finansieringsinstrument, och riskerar därmed att undantas från unionens verksamhet.

Bästa praxis

193. Europaparlamentet noterar att revisionsarbetet på detta område intensifierades och att den gemensamma revisionstjänstens samordning förbättrades, då den tillhandahålls som en delad förvaltningstjänst för alla generaldirektorat, genomförandeorgan och gemensamma företag som är involverade i utgifter för forskning och innovation.

194. Europaparlamentet anser att god praxis potentiellt kan vara en specifik utkontraktering, genom vilket förvaltning av stora program på detta område genomförs av särskilda organ. Eftersom en sådan praxis endast har funnits under en kort period är det inte möjligt att presentera några handfasta resultat, men som metod och modell verkar den dock vara väldigt innovativ.

Åtgärder som ska vidtas

195. Europaparlamentet drar slutsatsen att kommissionen bör

	a)	vidta ett antal åtgärder för att minska den relativt höga felprocenten på detta område, förbättra data- och informationshantering för att analysera även mycket avancerade projekt inom forskning, utveckling och innovation samt testa deras verkliga inverkan gentemot potentialen hos Horisont 2020,
	b)	presentera en rapport som utvärderar den aktuella erfarenheten med en ny praxis att använda särskilda organ i detta segment(16) ur ett budgetperspektiv samt införa regelbunden rapportering om överensstämmelse med de relevanta indikatorerna inom Europa 2020-strategin.

196. Europaparlamentet uppmanar GD RTD att förbättra informationshanteringen, i synnerhet i linje med en resultatkultur som ska inkludera samtliga intressenter, särskilt nya sådana, och att förbättra informationshantering med förmånstagare i medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar ett utökat inkluderande av oberoende revisorer som fokuserar inte bara på fel, utan även på resultatcykeln, inbegripet en lämplig riskutvärdering. Dessutom bör regelverket genomgå en konsekvensbedömning.

197. Europaparlamentet uppmanar GD RTD att i sina respektive årliga verksamhetsrapporter offentliggöra dess bidrag till de landsspecifika rapporterna på ett omfattande och utförligt sätt, eftersom dessa rekommendationer bör visa hur generaldirektoratet underlättar medlemsstaternas framsteg mot målen inom ramen för Europa 2020-strategin.

198. Europaparlamentet noterar att kommissionen inlett samråd med intressenter om ytterligare förenklingar som bör införas i Horisont 2020. Parlamentet begär information om hur ytterligare förenklingar kommer att genomföras.

199. Europaparlamentet betonar att förenkling och deltagande i Horisont 2020 också bör vara ledstjärnan i den kommenterade bidragsöverenskommelsen. Till skillnad från det sjunde ramprogrammet behöver internt fakturerade kostnader i Horisont 2020 delas upp och rapporteras enligt olika kostnadskategorier, inbegripet personalkostnader. Kommissionen uppmanas därför att se över kommentarerna och tillåta internt fakturerade kostnader att vara stödberättigande såsom andra direkta kostnader utan att dela upp dem i kostnadskategorier och utan tidsredovisning för tjänster.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Allmänna frågor

200. Europaparlamentet välkomnar att strukturen på revisionsrättens årsrapport för första gången följer rubrikerna i den fleråriga budgetramen som trädde i kraft den 1 januari 2014. År 2013 innehöll revisionsrättens årsrapport två olika kapitel: ett kapitel om ”regionalpolitik, transport och energi” och ett om ”sysselsättning och sociala frågor”. Parlamentet anser dock att denna policyändring gör det svårare att jämföra revisionsrättens slutsatser med slutsatser från tidigare år.

201. Europaparlamentet konstaterar en betydande del av unionens budget, nämligen 54,4 miljarder EUR under 2014, omfördelas genom politiken för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Av detta belopp anslogs 80 % till regional- och stadspolitik, främst via Eruf och Sammanhållningsfonden, och 20 % gick huvudsakligen till ESF för sysselsättning och sociala frågor.

202. Europaparlamentet påpekar att Eruf och Sammanhållningsfonden under denna period främst stödde områden såsom infrastrukturprojekt, åtgärder för att skapa eller behålla arbetstillfällen, regionala utvecklingsinitiativ och SMF-verksamheter (Eruf) samt infrastrukturinvesteringar på miljö- och transportområdet (Sammanhållningsfonden).

203. Europaparlamentet påpekar att ESF stöder investeringar i humankapital och åtgärder för att förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga till förändringar i arbetsmönstren, öka tillgången till sysselsättning, stärka den sociala integrationen av mindre gynnade personer och stärka förvaltningars och offentliga tjänsters kapacitet och effektivitet. Trots att det finns resultatindikatorer är därför resultaten av ESF-investeringar svårare att kvantifiera.

204. Europaparlamentet välkomnar att av revisionsrättens 16 rekommendationer åren 2011–2012 genomfördes åtta rekommendationer fullständigt, sju rekommendationer håller på att genomföras i de flesta avseenden och en rekommendation genomförs i vissa avseenden.

Europa 2020

205. Europaparlamentet noterar att de viktigaste resultatindikatorerna (KPI) för området regional- och stadspolitik omfattar antalet skapade arbetstillfällen, antal företag som samarbetar med stödmottagande forskningsinstitut, antalet företag som mottar stöd och ytterligare kapacitet för produktion av förnybar energi. De övergripande resultat som medlemsstaterna rapporterar i sina genomföranderapporter visar på framsteg med i genomsnitt 29 % jämfört med föregående år, men enligt kommissionen kommer inte alla mål att uppnås till följd av den ekonomiska krisen. Kommissionen uppmanas att dra de nödvändiga slutsatserna inför den kommande halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen som ska läggas fram före utgången av 2016.

206. Europaparlamentet välkomnar de insatser som görs av GD Regional- och stadspolitik för att ytterligare stärka sammanhållningspolitikens bidrag till unionens ekonomiska styrning genom att kontrollera alla partnerskapsavtal och operativa program under perioden 2014–2020 för att se till att relevanta landsspecifika rekommendationer som antogs i slutet av juni 2014 avspeglas på lämpligt sätt i medlemsstaternas strategier för utveckling och konkurrenskraft.

207. Europaparlamentet noterar att vid utgången av 2015 hade i genomsnitt 89 % av medlen för programperioden 2007-2013 använts (med beaktande av absorptionsandelen) med Italien (79 %), Rumänien (70 %) och Kroatien (59 %) på efterkälken.

208. Europaparlamentet påpekar att två av de viktigaste resultatindikatorerna på området sysselsättning och sociala frågor är arbetslöshetstalet och antalet arbetstillfällen som skapats och/eller bevarats. Parlamentet välkomnar att de preliminära resultaten av efterhandsutvärderingen av programperioden 2007–2013 visar att 8,8 miljoner av ESF-deltagarna i slutet av 2013 hade fått (eller kunnat behålla) anställning till följd av ESF-insatser under denna period. Parlamentet välkomnar också att över 300 000 personer som fått stöd via ESF blev egenföretagare och att över 50 000 nystartade företag fick stöd.

209. Europaparlamentet anser att ungdomsgarantin är särskilt viktig. Parlamentet noterar därför med tillfredsställelse att 110 300 arbetslösa ungdomar deltog i åtgärder som finansierades av sysselsättningsinitiativet för unga 2014. Ett belopp på 1,3 miljarder EUR har redan anslagits för projekt ute på fältet. I detta sammanhang är parlamentet tacksamt för den vägledning som revisionsrätten ger i sin särskilda rapport nr 3/2015 och kommissionens konstruktiva svar på revisionsrättens slutsatser. Parlamentet betonar dock att några medlemsstater fortfarande har vissa svårigheter med att se till att betalningarna fungerar inom ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga.

210. Europaparlamentet noterar slutsatserna i kommissionens rapport om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), där det anges att för de två kombinerade åren (2014–2015) hade 7 636 arbetstagare (44,9 % av stödmottagarna) hittat ett nytt arbete i slutet av genomförandeperioden för EGF.

211. Europaparlamentet instämmer i kommissionens åsikt att arbetslöshetstalet (särskilt långtidsarbetslöshet) och procentandelen unga som varken arbetar eller studerar visar på en obalans mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. De fem länderna med den högsta nivån på långtidsarbetslösheten (såsom andel av den aktiva befolkningen) i unionen är Grekland (19,5 %), Spanien (12,9 %), Kroatien (10,1 %), Slovakien (9,3 %) och Portugal (8,4 %) jämfört med unionsgenomsnittet på 5,1 %. Länderna med störst andel unga som varken arbetar eller studerar är Cypern (33,7 %), Bulgarien (30,9 %), Ungern (30,3 %), Grekland (30,0 %) och Rumänien (26,9 %) jämfört med unionsgenomsnittet på 16,37 %.

212. Europaparlamentet välkomnar resultaten från genomförandet av 2007–2013 års program inom Eruf/Sammanhållningsfonden, som illustreras av vissa nyckelindikatorer som medlemsstaterna rapporterar årligen och resultaten från den preliminära bedömningen av de senast tillgängliga uppgifterna som visar att cirka 950 000 jobb skapades, 36 000 företag samarbetade med forskningsinstitutioner, mer än 270 000 företag erhöll stöd och tillskottet i kapacitet för förnybar energiproduktion var mer än 4 000 megawatt.

213. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten, för första gången, även försökte utvärdera resultatet av programmen i ett pilotprojekt, och att revisionen visar att 89 av de 186 projekten (48 %) nådde (eller överskred) alla mål som hade ställts upp för att mäta projektresultaten. Parlamentet noterar att för 56 projekt (30 procent) fann revisionsrätten att en eller flera av de indikatorer som angetts för projektet inte nådde det avsedda målvärdet, och att i 17 fall (9 procent) nåddes tidsfristen för att uppnå målen för vissa, men inte alla, mål när revisionen gjordes. Parlamentet uppmuntrar revisionsrätten att fortsätta att finslipa detta arbete, särskilt för program under den nya räkenskapsperioden 2014–2020.

Förvaltningsfrågor

214. Europaparlamentet betonar att utgifterna under rubrik 1b i den fleråriga budgetramen omfattas av delad förvaltning. Inom detta område bär medlemsstaterna det främsta ansvaret för att genomföra de operativa programmen och för att förebygga, upptäcka och korrigera oegentliga utgifter.

215. Europaparlamentet betonar med eftertryck att särskilt för sammanhållning är omfattningen av den delade förvaltningen bred och specifik, av två skäl: programmen genomförs i medlemsstaterna och deras regioner enligt gemensamma unionsregler, men med hänsyn till deras specifika behov, förvaltningen är i många fall delad även när projekten samfinansieras av medlemsstaterna och stödmottagarna.

216. Europaparlamentet finner det oacceptabelt att i 21 fall av kvantifierbara fel som gjordes av stödmottagarna hade de nationella myndigheterna tillräckligt med information för att förebygga eller upptäcka och korrigera felen innan utgifterna anmäldes till kommissionen. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade mest sannolika felnivån för detta kapitel ha varit 1,6 procentenheter lägre. Dessutom har revisionsrätten konstaterat att det i 13 fall var de nationella myndigheterna som hade begått det fel som revisionsrätten upptäckte. Dessa fel bidrog med 1,7 procentenheter till den uppskattade felnivån. Denna situation, som nu har varit oförändrad under flera år, pekar på bristande aktsamhet.

217. Europaparlamentet betonar att inom ESF är de vanligaste typerna av upptäckta stödberättigandeproblem följande: utgifter som redovisats utanför stödberättigandeperioden (Tjeckien, Tyskland), för högt uttagna löner (Tyskland, Finland, Polen, Portugal), kostnader utan anknytning till projektet (Nederländerna, Polen, Portugal), nationella regler för stödberättigande som inte följts (Polen) och inkomster som inte dragits av (Österrike). De vanligaste exemplen på fall där regler för offentlig upphandling inte har följts är följande: omotiverad direkttilldelning (Tyskland, Italien), omotiverad direkttilldelning av ytterligare arbeten/tjänster, olaglig uteslutning av anbudsgivare, intressekonflikter och diskriminerande urvalskriterier (Finland);

218. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten analyserat 161 transaktioner på regional- och stadsområdet (101 gällde Eruf, 55 gällde Sammanhållningsfonden och 5 gällde finansieringsinstrument) och 170 transaktioner ESF. 135 av 331 transaktioner var behäftade med fel. Revisionsrätten uppskattar felprocenten till 5,7 % (för Eruf och Sammanhållningsfonden uppskattades felprocenten till 6,1 % och för ESF uppskattades den till 3,7 %).

219. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett effektivt verktyg för att bidra till att de nationella myndigheternas kontroll- och revisionsverksamhet blir mer tillförlitlig. Parlamentet påminner om betydelsen av att öka transparensen i uppgifter om offentlig upphandling för att förbättra tillgängligheten och kontrollerna genom att offentliggöra närmare uppgifter om leverantörer och underleverantörer.

220. Europaparlamentet noterar att enligt alla de revisionsresultat som fanns tillgängliga i slutet av november 2015 fungerade 90 % av kontrollerna av förvaltningen av program inom Eruf/Sammanhållningsfonden väl eller behövde endast små förbättringar. Parlamentet påminner om att den egentliga orsaken till medlemsstaternas fel är komplexa förvaltningsstrukturer och förlorad sakkunskap till följd av hög personalomsättning eller otillräcklig personaltilldelning till följd av budgetrestriktioner.

221. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna starkare incitament att främja användningen av innovativa finansieringsinstrument inom sin regionalpolitik samtidigt som man beaktar de erfarenheter som gjorts under perioden 2007–2013 för att undvika att medel blockeras i finansieringsinstrument.

222. Europaparlamentet uppmärksammar rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2015 ”Mer behöver göras för att åtgärda problemen vid offentlig upphandling inom EU:s sammanhållningsutgifter”, och välkomnar kommissionens positiva svar på revisionsrättens slutsatser.

223. Europaparlamentet gläder sig åt att kommissionen i oktober 2015 offentliggjorde ett dokument med titeln ”Offentlig upphandling –Vägledning för yrkesutövande aktörer om hur man undviker de vanligaste felen i projekt som finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna”. Parlamentet kritiserar dock att den främsta källan till utgiftsrelaterade fel i rubriken "Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning" forsätter att vara överträdelser av reglerna om offentlig upphandling, som står för nästan hälften av den uppskattade felprocenten. Parlamentet betonar att de allvarliga överträdelserna av reglerna för offentlig upphandling var bland annat direkt tilldelning av ytterligare kontrakt eller ytterligare arbeten eller tjänster för vilka ingen motivering lämnats, olaglig uteslutning av anbudsgivare, intressekonflikter och diskriminerande urvalskriterier. Parlament anser att det är avgörande med en policy för fullständig transparens när det gäller information om uppdragstagare och underleverantörer, så att fel och missbruk kan undvikas.

224. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i november 2014 inrättade en arbetsgrupp för bättre genomförande för Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Ungern, Italien (södra), Rumänien, Slovakien och Slovenien i syfte att undvika återtagande av medel.

225. Europaparlamentet påminner om att man i den rättsliga ramen för ESI-fonderna 2014–2020 även har infört förhandsvillkor om ändamålsenlig och effektiv användning av unionens medel, vilket bland annat omfattar medlemsstaternas system för offentlig upphandling, och att handlingsplaner här har antagits för 12 länder (Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Ungern, Kroatien, Italien, Lettland, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien) och kommer att utvärderas före utgången av 2016. Parlamentet påminner att en förutsättning för finansiering är att förhandsvillkoren är uppfyllda. Parlamentet kräver den fulla transparens om finansiering av infrastrukturprojekt, inbegripet publicering av förhands- och efterhandsbedömningar av den ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarheten i projekten.

226. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra alla dokument avseende projektet att bygga höghastighetssträckan Lyon-Turin och finansieringsarrangemangen för projektet.

227. Europaparlamentet välkomnar att GD REGIO har genomfört 265 revisionsuppdrag sedan 2009. GD Regio drog slutsatsen att det arbete som utförts av 42 revisionsmyndigheter med ansvar för att granska omkring 91 % av anslagen till Eruf/Sammanhållningsfonden under perioden 2007–2013 generellt sett är tillförlitligt. När det gäller GD EMPL hade 87 revisionsmyndigheter av 92 granskats (94,6 %) i slutet av 2014. De täcker 113 av 118 operativa program, som står för 99,1 % av den finansiella programplaneringen för programperioden 2007–2013.

228. Europaparlamentet konstaterar att 121 program inom Eruf/Sammanhållningsfonden berördes av förfaranden för att avbryta eller ställa in betalningarna och nästan 7,9 miljarder EUR i betalningskrav som lämnats in av medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar även att för ESF skickade kommissionen elva varningsskrivelser och 18 förhandsunderrättelser om att avbryta betalningarna, inledde 31 avbrott av betalningarna och stoppade elva operativa program. Totalt 1,3 miljarder EUR i betalningskrav avbröts.

229. Europaparlamentet noterar att 2004, till följd av en strikt övervaknings- och interventionspolicy hos GD REGIO och GD EMPL och ett allt större antal handlingsplaner, bekräftades 840 miljoner EUR av finansiella korrigeringar och 854 miljoner EUR genomfördes för Eruf/Sammanhållningsfonden för alla programperioden (beslutade under 2014 och under föregående år). För ESF under perioden 2007–2013 accepterades/beslutades 209 miljoner EUR i finansiella korrigeringar och 155,9 miljoner EUR genomfördes (beslutade 2014 och under tidigare år).

230. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att 2014, och tack vare kommissionens övervakande roll, tillämpade attesterande myndigheter finansiella korrigeringar på 782 miljoner EUR innan utgifterna deklarerades till kommissionen för Eruf/Sammanhållningsfonden, vilket har besparat EU-budgeten betalningar för inkorrekta utgifter.

231. Europaparlamentet är oroat över att Europa 2020-strategin enligt revisionsrätten inte omsätts systematiskt via tematiska mål i operativa målvärden i partnerskapsavtal och program. Parlamentet noterar dock att detta omvandlats till operativa mål på programnivå inom ESI-fonderna genom specifika mål i överensstämmelse med de 11 tematiska målen. Parlamentet anser att resultaten endast kan utvärderas på ett meningsfullt sätt om de tematiska målen och de operativa programmen är anpassade till varandra och resultatindikatorer och riktmärken gör det möjligt att mäta framstegen.

232. Europaparlamentet konstaterar att partnerskapsavtal och allmän reglering å ena sidan bidrar till att skapa gemensamma regler som bör uppmuntra ett integrerat synsätt, men att varje fond å andra sidan förvaltas enligt en specifik förordning och särskilda förfaranden.

233. Europaparlamentet noterar med intresse att revisionsrätten inom en snar framtid kommer att lägga fram en särskild revision av partnerskapsavtalen och den resultatinriktade ramen i sammanhållningspolitiken.

234. Europaparlamentet beklagar att antalet operativa program som det utfärdats en reservation för ökade från 73 till 77 för Eruf/Sammanhållningsfonden 2014 och förblev oförändrat, nämligen 36, när det gällde ESF. De uppskattade finansiella konsekvenserna av dessa reservationer minskade från 423 miljoner EUR 2013 till 224 miljoner EUR 2014 när det gällde Eruf/Sammanhållningsfonden, och den ökade från 123,2 miljoner EUR 2013 till 169,4 miljoner EUR när det gällde ESF 2014.

235. Europaparlamentet instämmer i uppläggningen av den gemensamma revisionsstrategin för perioden 2014–2020, där tematiska revisioner kommer att prioriteras inom två områden: tillförlitligheten hos system för rapportering av resultatuppgifter (en ny funktion som är kopplad till politikens resultatorienterade inriktning) och finansieringsinstrument.

236. Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte fullständigt tagit till sig det förenklade kostnadsalternativet inom ESF. Parlamentet välkomnar rapporten om detta där GD EMPL förväntar sig att under programperioden 2014–2020 kommer i genomsnitt 35 % av utgifterna att begäras enligt et förenklade kostnadsalternativet, och vissa medlemsstater (Italien, Nederländerna, Spanien och Sverige) kommer att ligga betydligt över medan andra medlemsstater (Bulgarien, Ungern, Lettland och Slovakien) kommer att ligga betydligt under. Parlamentet stöder GD EMPL:s insatser att främja användningen av det förenklade kostnadsalternativet från medlemsstaternas sida och uppmanar dessa att fullt ut ta fasta på möjligheterna i det förenklade kostnadsalternativet.

237. Europaparlamentet uppskattar i detta sammanhang att kommissionen har inrättat en högnivågrupp om förenkling för ESI-fondernas stödmottagare. Parlamentet vill få kopior av de rapporter som gruppen kommer att offentliggöra från och med februari 2016.

238. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att uppmuntra medlemsstaterna att ta över IT-verktyget Arachne för datautvinning, i syfte att förebygga bedrägerier. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att IT-verktyget tillhandahålls kostnadsfritt.

239. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen under 2014 inledde en första serie med fyra studier för att bedöma hur delar av den reformerade sammanhållningspolitiken integrerats i programplaneringen för perioden 2014–2020. Parlamentet påminner om att studierna omfattar följande ämnen: förhandsvillkor, partnerskapsprincipen, resultatramen och ”nya bestämmelser” (som omfattar en rad olika programplaneringsdelar, t.ex. bedömning av den administrativa bördan för stödmottagare och planerade åtgärder för att minska den, övergripande principer, territoriella strategier osv.). Parlamentet önskar få kopior av studierna när de har slutförts.

Laglighet och korrekthet, fel och misstag

240. Europaparlamentet är oroat över att revisionsrätten granskade 161 transaktioner på politikområdet regional- och stadspolitik och 170 transaktioner på politikområdet sysselsättning och socialpolitik, varav 135 innehöll fel (75 för politikområdet regional- och stadspolitik och 60 för politikområdet sysselsättning och socialpolitik). Parlamentet noterar att på grundval av 25 kvantifierade fel uppskattas felnivån till 6,1 % för politikområdet regional- och stadspolitik, och baserat på 28 kvantifierade fel uppskattas felnivån till 3,7 % för politikområdet sysselsättning och socialpolitik, vilket innebär att den mest sannolika felnivån för sammanhållningspolitiken som helhet ligger på 5,7 %.

241. Europaparlamentet finner det frustrerande att i 21 fall av kvantifierbara fel som gjordes av stödmottagarna hade de nationella myndigheterna tillräckligt med information för att förebygga eller upptäcka och korrigera felen innan utgifterna anmäldes till kommissionen. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade mest sannolika felnivån för detta kapitel ha varit 1,6 procentenheter lägre. Parlamentet noterar dessutom att revisionsrätten konstaterade att det i 13 fall var de nationella myndigheterna som hade begått det fel som revisionsrätten upptäckte. Dessa fel bidrog med 1,7 procentenheter till den uppskattade felnivån. Parlamentet anser att denna situation, som nu varit oförändrad under några år, visar på bristande aktsamhet.

242. Europaparlamentet kritiserar att liksom under tidigare budgetår omfattar felprocenten även vissa krav på slutbetalningar som varit föremål för externa revisioner och kontroller, och betonar att förhandskontroller inte är tillräckliga när det gäller ESF. Parlamentet betonar att fel som avser bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling och avsaknad av styrkande dokument för utgifter står för nästan en tredjedel av den uppskattade felprocenten.

243. Europaparlamentet betonar att om alla kontroller i medlemsstaterna skulle ha varit fullständigt tillförlitliga inom båda politikområdena skulle den uppskattade felnivån ha minskats med 3,3 procentenheter för politikområdet regional- och stadspolitik och med 3,2 procentenheter för politikområdet sysselsättning och socialpolitik.

244. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före den 1 juli ange vilka planer den har för att åtgärda denna situation för att väsentligt förbättra den ekonomiska förvaltningen på medlemsstatsnivå. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att ansvarsfriheten bör vara avhängig av att de nödvändiga framstegen på detta område görs.

245. Europaparlamentet beklagar att felkällorna har förblivit desamma:

	a)	Inom politikområdet regional- och stadspolitik (regionalpolitik): bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling, krav på icke stödberättigade kostnader och överträdelser av reglerna för statligt stöd.
	b)	Inom politikområdet sysselsättning och socialpolitik (sysselsättningspolitik): krav på icke stödberättigade kostnader, icke stödberättigade projekt eller icke stödberättigade mottagare samt fall av bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling. De vanligaste typerna av upptäckta stödberättigandeproblem följande: utgifter som redovisats utanför stödberättigandeperioden (Tjeckien, Tyskland), för högt uttagna löner (Tyskland, Finland, Polen, Portugal), kostnader utan anknytning till projektet (Nederländerna, Polen, Portugal), nationella regler för stödberättigande som inte följts (Polen) och inkomster som inte dragits av (Österrike). De vanligaste exemplen på fall där regler för offentlig upphandling inte har följts är följande: omotiverad direkttilldelning (Tyskland, Italien), omotiverad direkttilldelning av ytterligare arbeten/tjänster, olaglig uteslutning av anbudsgivare, intressekonflikter och diskriminerande urvalskriterier (Finland);

Bidrag per typ av fel	Regionalpolitik	Sysselsättningspolitik
Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling	44,9 %	2,9 %
Icke stödberättigande kostnader	21,5 %	5,6 %
Statligt stöd	21,2 %
Icke stödberättigat projekt eller icke stödberättigad mottagare		3,9 %
Totalt	87,6 %	12,4 %

246. Europaparlamentet beklagar att fel av samma slag fortsätter att upptäckas, och ofta i samma medlemsstater. Parlamentet konstaterar att kommissionen allt oftare avbryter och ställer in utbetalningar, vilket leder till att korrigeringsåtgärder vidtas i de fall där brister har identifierats. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka kontrollerna av nationella och regionala förvaltnings- och kontrollsystem utifrån detta konstaterande, och att dra ned på kontrollerna i stater där förvaltnings- och kontrollsystemen har visat sig vara tillförlitliga.

247. Europaparlamentet är bekymrat över överträdelser av regler för offentlig upphandling under upphandlingsförfaranden för IT-övervakningssystem under perioderna 2007–2013 och 2014–2020, vilket också gav upphov till misstankar om bedrägeri. Parlamentet noterar att dessa fel upptäcktes av de tjeckiska revisionsmyndigheterna. Parlamentet stöder helt och hållet kommissionens ståndpunkt att inga betalningar bör göras tills de respektive korrigerande åtgärderna vidtagits och polisutredningen slutförts.

248. Europaparlamentet noterar oroat problemen med upphandlingen av övervakningssystem för strukturfonderna under 2007–2013 och också under 2014–2020 och begär klarlägganden varför dessa problem uppstår under varje finansieringsperiod och också hur bedrägeriundersökningarna och återvinningen av oegentligt erhållna medel fortlöper.

249. Europaparlamentet betonar att enligt uppgifterna som tillhandahållits i 2014 års årliga verksamhetsrapport från GD REGIO ligger risken för fel som ett viktat genomsnitt av uppskattningarna för varje operativt program som stöds av Eruf och Sammanhållningsfonden under 1 % i 9 medlemsstater (2013: 6 medlemsstater) och att denna procentandel endast är 4 procent eller mer i 2 medlemsstater (2003: 5 medlemsstater).

250. Parlamentet betonar att enligt uppgifterna som tillhandahållits i 2014 års årliga verksamhetsrapport från GD EMPL ligger risken för fel som ett viktat genomsnitt av uppskattningarna för varje operativt program som stöds av ESF under 1 % i 9 medlemsstater såsom det var 2013 och att denna procentandel är 4 % eller mer i 6 medlemsstater (högst 7,9 %) medan denna procentandel 2013 låg över 4 % i 5 medlemsstater (som högst 8,8 % och 9,3 %).

251. Europaparlamentet betonar att revisionsrätten inte upptäckte några kvantifierbara fel i användningen av det förenklade kostnadsalternativet under de tre senaste åren. Detta visar att det förekommer färre fel i projekt som använder förenklade kostnadsalternativ än i projekt som använder faktiska kostnader.

252. Europaparlamentet anser att det skulle vara till hjälp att tillhandahålla en fokuserad analys på de nationella reglerna för stödberättigande (för både perioden 2007–2013 och perioden 2014–2020) och på grundval av denna analys utarbeta vägledning för medlemsstaterna om hur de kan förenkla och undvika onödigt komplexa och/eller betungande regler (överreglering).

253. Europaparlamentet konstaterar att efterlevnad av reglerna för statligt stöd förefaller vara en viktig fråga för att minimera felen i sammanhållningspolitiken.

254. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att uppmärksamma problemet med underrapportering av fel och överrapportering av finansiella korrigeringar av medlemsstaternas nationella myndigheter.

255. Europaparlamentet uttrycker oro över kontrollerna som gjorts av medlen för flyktingar som ofta tilldelas medlemsstaterna i krislägen och på ett sätt som inte är förenligt med gällande regler. Parlamentet anser att det är avgörande att kommissionen inför mer rigorösa kontroller, inte minst i syfte att säkerställa att flyktingar och asylsökandes mänskliga rättigheter respekteras.

Uppgifternas tillförlitlighet

256. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att korrektheten i de uppgifter som rapporteras i medlemsstaternas kontrollrapporter för Eruf/Sammanhållningsfonden och ESF har förbättrats. Parlamentet beklagar dock att kommissionens korrigeringar i vissa fall överskred 1,5 % och att uppgifterna ansågs vara otillförlitliga.

Resultatbaserat tillvägagångssätt

257. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten när det gäller belägg för verkliga politiska resultat och uppnådda resultat för första gången använde ett resultatbaserat tillvägagångssätt för att granska komplementariteten hos unionens budget med Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att resultatet som uppnåtts genom genomförandet av denna strategi av strukturfonderna är mycket viktiga för den unionsomfattande och viktiga ekonomiska indikatorn "BNP per capita", liksom för andra indikatorer.

258. Europaparlamentet anser att det är viktigt att bedöma om, och i så fall i vilken utsträckning, projekt inom Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF har slutförts (i slutet av 2014) och om målen har uppnåtts.

259. Europaparlamentet beklagar att resultatbaserade finansieringsarrangemang fortfarande snarare är undantag än regel. Parlamentet noterar att om de överenskomna målen i bidragsavtalen inte uppnåddes påverkade detta i de flesta fall inte beloppet för den EU-finansiering som mottogs.

260. Europaparlamentet påminner om att genomförandet av 51 prioriterade projekt i Grekland behöver påskyndas. Vidare har 14 projekt, bland annat projekt för fastighetsregister och det nationella registret, identifierats som flaskhalsar och löper nu risken att återtas. Kommissionen förväntas uppdatera parlamentet om situationen i sin uppföljningsrapport om ansvarsfriheten 2014.

261. Europaparlamentet påminner om att man i den tjeckiska revisionsrättens rapport OPTP/2014/SM/01 om upphandlingsförfaranden för övervakningssystemen 2014–2020, som lämnades in till kommissionen i april 2014, nämner oberättigade utgifter på 9 miljoner EUR. Parlamentet välkomnar att kommissionen har utfärdat en varningsskrivelse om möjliga avbrutna betalningar och uppmanar de tjeckiska myndigheterna att tillämpa lämpliga finansiella korrigeringar. Parlamentet önskar få veta hur Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har bedömt situationen.

Finansieringstekniska instrument

262. Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter rapporterade totalt 1 025 operativa finansieringstekniska instrument (inklusive 73 holdingfonder och 952 specifika fonder) i slutet av 2014: 90 % utgörs av finansieringstekniska instrument för företag, 6 % för stadsutvecklingsprojekt och 4 % för fonder för energieffektivitet/förnybar energi. Dessa finansieringstekniska instrument inrättades i 25 medlemsstater och fick finansiellt stöd från 183 operativa program. Det totala värdet på de bidrag från de operativa programmen som betalades till finansieringstekniska instrument uppgick till 16 miljarder EUR, inklusive 10,9 miljarder EUR från Eruf och ESF. Betalningarna till de slutliga mottagarna nådde 9,19 miljarder EUR i slutet av 2014, varav 5,8 miljarder EUR kom från strukturfonderna, och nådde därmed en utnyttjandegrad på nästan 57 % av beloppen från de operativa programmen.

263. Europaparlamentet noterar att man i den färska och mycket omfattande studien om utvärderingen av användningen av finansieringstekniska instrument under perioden 2007–2013 helt riktigt konstaterar att dessa har många fördelar men att vissa brister fortfarande behöver åtgärdas. Analysen visar dock att genomslagsförmågan varierar radikalt mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera de huvudsakliga skälen till sådana dramatiska skillnader mellan medlemsstaterna och ta fram effektiva incitament för dem att använda finansieringstekniska instrument på de områden där de visat sig vara framgångsrika.

264. Europaparlamentet konstaterar att det finns en synlig skillnad mellan den volym av finansiella källor som läggs in i finansieringstekniska instrument och det belopp som återfördelas till de slutliga mottagarna. Parlamentet anser att detta kan innebära att en del betydande belopp endast ”parkerades” i finansieringstekniska instrument för att undvika risken för återtagande av medel. Kommissionen uppmanas att bidra till att eliminera denna negativa egenskap hos användningen av finansieringstekniska instrument och anser att den nya bestämmelsen för 2014–2020 om betalningar till finansieringstekniska instrument i trancher är ett positivt steg i denna riktning.

265. Europaparlamentet konstaterar att det markerade uppsvinget för finansieringstekniska instrument nödvändigtvis leder till ett helt nytt sätt att använda offentliga medel för offentliga förvaltningsmyndigheter och revisions- och kontrollorgan, vilket i viss mån kräver en ”ny kultur” inom ramen för innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att testa beredskapen för detta.

266. Europaparlamentet konstaterar att finansieringstekniska instrument kan bidra stort till en effektiv, ändamålsenlig och ekonomiskt klok användning av ESI-fonderna, eftersom de är naturligt inriktade på att nå eller skapa resultat, förutsatt att de genomförs klokt. Parlamentet uppmanar kommissionen att även överväga denna typ av fördelar i unionens policy för budgetutgifter.

267. Europaparlamentet noterar att till 2014 hade totalt 53 finansieringsinstrument, som främst är inriktade på stöd till små och medelstora företag, genomförts i sju medlemsstater med finansiering från ESF, och att sammanlagt 16 716 små och medelstora företag (varav 11 286 är mikroföretag) hade nåtts med en total ESF-budget på 472 miljoner EUR.

268. Europaparlamentet påminner om att genomförandet av finansieringstekniska instrument under programperioden 2007–2013 var långsamt på grund av att

	a)	reglerna var komplexa,
	b)	det i vissa fall förekom övertilldelning av medel jämfört med faktiska behov,
	c)	genomförandet skedde under finanskrisen.

269. Europaparlamentet välkomnar att finansieringsinstrument enligt regelverket för programperioden 2014–2020 grundas på obligatoriska förhandsutvärderingar i syfte att identifiera investeringsbehov och bidra till att undvika alltför stora åtaganden av unionsmedel.

270. Europaparlamentet välkomnar också att en gemensam teknisk rådgivningsplattform för finansieringsinstrument (Fi-compass) inrättats tillsammans med Europeiska investeringsbanken för att stödja genomförandet av finansieringstekniska instrument under perioden 2014–2020.

Bästa praxis

271. Europaparlamentet välkomnar förenklingstrenden, undanröjandet av överreglering och förbättringarna av den gemensamma förvaltningen kombinerat med de nya inslagen i sammanhållningspolitiken för programperioden 2014–2020. Denna metod kan anses vara bästa praxis och avspeglas i många konkreta åtgärder, t.ex. att söka komplementaritet med investeringsplanen för Europa genom en praktisk samverkan mellan ESI-fonderna och Efsi (Europeiska fonden för strategiska investeringar), fördubbla omfattningen av finansieringstekniska instrument, tillhandahålla riktade initiativ, t.ex. för små och medelstora företag, inrätta arbetsgrupper för bättre genomförande, skapa ett tematiskt fokus på smart tillväxt och genomförandet av forsknings- och innovationsstrategier med hänsyn till strategierna för smart specialisering, eller sammanhållningspolitikens bidrag till relevant EU-politik, bland annat på områdena digital ekonomi, energi och sociala frågor.

272. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder att inrätta en högnivågrupp för förenkling för mottagarna att bidra till att identifiera hindren för förenklingar och hitta sätt att ta itu med dem. Kommissionen uppmanas att studera framgångsrika förenklingsförfaranden som revisionsrätten erkänt, såsom i Horisont 20202 och förenklingen av indirekta kostnader med schablonersättningar, så att detta tillvägagångssätt kan överföras till andra politikområden.

273. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera eller se över möjligheten att utsträcka systemet för betalningsrättigheter, vilket leder till färre fel än systemet för kostnadsersättningar – vilket är orsaken till flest fel – jämfört med andra program.

274. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka hur medlemsstaterna förbättrar reglerna för revision och kontroller för att skapa en gemensam grund för utbyte av bästa praxis, särskilt om offentlig upphandling och bekämpning av bedrägeri och korruption.

Åtgärder som ska vidtas

275. Europaparlamentet drar slutsatsen att kommissionen bör

	a)	samla in belägg för effekterna av insatser från Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden under perioden 2007–2013 för att uppfylla Europa 2020-strategins mål,
	b)	se till att nya unionsprioriteringar är mycket närmare kopplade till sammanhållningspolitiken,
	c)	fortsätta den förenklingsprocess som redan inletts, inbegripet främjandet av det förenklade kostnadsalternativet,
	d)	ytterligare stödja synergier inom sammanhållningspolitiken och mellan denna och andra EU-budgetinsatser.

276. Europaparlamentet instämmer i kommissionens reservationer på området ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och vill bli informerat om utvecklingen av de berörda programmen i kommissionens uppföljningsrapport av parlamentets beslut om ansvarsfrihet.

277. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att grundligt åtgärda bristerna i kontrollerna på primär nivå i medlemsstaterna, eftersom de största felen genereras på denna nivå.

278. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om medlemsstaternas användning av det förenklade kostnadsalternativet i sin uppföljningsrapport av parlamentets beslut om ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014.

279. Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionen bör utvidga sin bedömning av tillförlitligheten av de finansiella korrigeringar som rapporteras av de attesterande myndigheterna och dess inverkan på kommissionens beräkning av procentsatsen för kvarstående fel till att omfatta alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om resultaten när den följer upp parlamentets ansvarsfrihetsbeslut.

280. Europaparlamentet instämmer i revisionsrättens åsikt att kommissionen ytterligare bör stärka kontrollsystemet för revisionsmyndigheter och rapportera om resultaten när den följer upp parlamentets ansvarsfrihetsbeslut.

281. Europaparlamentet uppmanar GD REGIO och GD EMPL att i sina respektive årliga verksamhetsrapporter på ett heltäckande och detaljerat sätt redogöra för sina bidrag till kommissionens landsspecifika rekommendationer, eftersom dessa rekommendationer bör visa hur generaldirektoraten underlättar medlemsstaternas framsteg mot att uppnå Europa 2020-strategins mål.

Naturresurser

Allmänna frågor

282. Europaparlamentet konstaterar att utgiftsområdet som rör naturresurser huvudsakligen omfattar olika typer av verksamhet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), som är inriktad på att öka jordbrukssektorns produktivitet, upprätthålla jordbrukarnas levnadsstandarder, stabilisera marknaderna och se till att varor är tillgängliga till rimliga priser. Parlamentet är medvetet om att två fonder fyller denna funktion: EGFJ (Europeiska garantifonden för jordbruket) omfördelar unionens direktstöd och sörjer för marknadsinterventioner, och Ejflu (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) samfinansierar landsbygdsutvecklingsprogram på projektbasis.

283. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att inga EU-medel görs tillgängliga för att direkt eller indirekt stödja tjurfäktning. Parlamentet anser att varken GJP-anslag eller några andra anslag i budgeten bör användas för att finansiera verksamheter som innebär tortyr av djur.

284. Europaparlamentet konstaterar att övriga områden omfattar verksamhet inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (EFF: Europeiska fiskerifonden) och miljöfrämjande verksamhet (skydd och förbättring, rationellt utnyttjande av naturresurser), huvudsakligen inom ramen för Life (ett miljöprogram).

285. Europaparlamentet beklagar att fem av revisionsrättens 21 rekommendationer från 2011–2012 har genomförts fullt ut, fyra rekommendationer har genomförts i de flesta avseenden och tolv i vissa avseenden.

Förvaltningsfrågor

286. Europaparlamentet noterar att den gemensamma jordbrukspolitikens utgifter står under delad förvaltning (samfinansiering med medlemsstaterna; även direktstödet fördelas via utbetalande organ och medlemsstaterna har ansvar för att kontrollera om utgifterna är stödberättigande och för att fördela stödet till stödmottagarna), att EFF också förvaltas genom delad förvaltning och att Life förvaltas centralt av kommissionen.

287. Europaparlamentet betonar att problemet med effektiv fördelning även beror på begränsad tillförlitlighet och LPIS-databasen, som inte alltid är uppdaterad. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att samtliga granskade medlemsstater har tagit itu med bristerna i LPIS, men beklagar att vissa väsentliga brister fortfarande kvarstår i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sina förstärkta instrument enligt den nya GJP-lagstiftningen(17) om det finns betydande och fortsatta brister i de nationella systemen.

288. Europaparlamentet påpekar att en av de fastställda bristerna även är medlemsstaternas bristfälliga handlingsplaner för landsbygdsutveckling.

289. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen ger vägledning till medlemsstaterna om hur de ska ta itu med dessa problem och fatta tillfredsställande beslut.

290. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten genomförde en uppföljande revision för att bedöma om de brister i LPIS som iakttogs i medlemsstaterna mellan 2007 och 2013 har avhjälpts.

291. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att brister i LPIS åtgärdats i alla granskade medlemsstater. Parlamentet beklagar dock att vissa stora brister kvarstår i Grekland, Spanien och Italien. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sina förstärkta instrument enligt den nya GJP-lagstiftningen om det finns betydande och fortsatta brister i de nationella systemen.

292. Europaparlamentet noterar med oro att den felnivå för budgetåret som rapporteras av ett attesterande organ inom ramen för ”förfarandet för förstärkt säkerhet”(18) kan underskattas. Parlamentet betonar att revisionsrätten generellt konstaterade att bristerna i genomförandet i de sex medlemsstater där man hade valt att tillämpa förfarandet på frivillig basis överlag gör att de rapporterade felnivåerna inte är tillförlitliga.

293. Europaparlamentet beklagar djupt att det grekiska attesterande organet i betydande grad underskattade felnivån som rapporterats för budgetåret 2014 inom ramen för ”förfarandet för förstärkt säkerhet” och betonar att revisionsrätten allmänt för de sex medlemsstater som har valt den frivilliga tillämpningen av detta förfarande (Grekland, Bulgarien, Rumänien, Italien, Luxemburg, Förenade kungariket) funnit att, med undantag för Luxemburg, bristerna i medlemsstaternas genomförande gör de rapporterade felnivåerna otillförlitliga.

294. Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten upptäckte brister i kontrollsystemen för transaktioner inom landsbygdsutveckling hos de fem utbetalande organ som besöktes under 2014 i Irland, Italien (Kampanien), Portugal, Rumänien och Sverige, särskilt i kontrollerna som gäller stödvillkor för miljöförhållanden, företagens maximala storlek och förfarandena för offentlig upphandling.

295. Europaparlamentet beklagar att huvuddelen av feltyperna och systembristerna inte åtgärdats genom de handlingsplaner som revisionsrätten granskat.

296. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen enligt revisionsrätten utförde det finansiella förfarandet för avslutning 2014 på ett tillfredsställande sätt.

297. Europaparlamentet konstaterar oroat att förfarandena för överensstämmelse fortfarande var för långa under 2014. Parlamentet betonar att den 15-procentiga minskningen av eftersläpningen jämfört med årsslutet 2013 inte var tillräcklig och ledde till en betydande eftersläpning på 180 oavgjorda ärenden i slutet av 2014.

298. Europaparlamentet betonar att revisionsrättens granskning av kunskapsöverförings- och rådgivningsåtgärderna avslöjade att ett stort antal liknande tjänster finansieras av olika EU-fonder (t.ex. både från ESF och genom Ejflu) och att detta innebär en risk för dubbelfinansiering och kräver dubbla kostnadskrävande förvaltningsstrukturer.

299. Europaparlamentet beklagar revisionsrätten slutsatser att unionens stöd till landsbygdsinfrastruktur endast har uppnått begränsad valuta för pengarna. Parlamentet beklagar att behovet av finansiering för unionens landsbygdsutveckling inte alltid var tydligt motiverat och samordnat med andra medel och att urvalsförfarandena inte systematiskt förde finansieringen till de mest kostnadseffektiva projekten. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att samla in relevanta och tillförlitliga uppgifter om ändamålsenligheten och effektiviteten i de finansierade åtgärderna så att utgifterna kan förvaltas utifrån resultaten.

Laglighet och korrekthet, fel och misstag

300. Europaparlamentet är djupt bekymrat över att revisionsrätten granskade 183 transaktioner inom EGFJ som rörde marknads- och direktstöd, respektive 176 transaktioner inom landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske, och att så många som 177 transaktioner var behäftade med fel (93 inom marknads- och direktstöd för jordbruk och 84 inom landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske). Parlamentet noterar att felnivån uppskattades till 2,9 % på grundval av de 88 kvantifierade felen inom EGFJ:s marknads- och direktstöd. På grundval av de 41 kvantifierade felen inom landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske uppskattades felnivån till 6,2 %. Det innebär att den mest troliga felprocenten för ”naturresurser” som helhet var 3,6 %. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att situationen har förbättrats, eftersom den mest troliga felprocenten för ”naturresurser” som helhet, utan tvärvillkoren, skulle vara 3 %.

301. Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att de nationella myndigheterna hade tillräckligt med information för att förebygga, upptäcka och korrigera felen innan utgifterna anmäldes till kommissionen i 26 fall av kvantifierbara fel som gjordes av stödmottagarna inom EGFJs marknads- och direktstöd. Parlamentet noterar att om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felnivån för detta underkapitel ha varit 0,6 procentenheter lägre. Parlamentet noterar dessutom att revisionsrätten konstaterade att det i 34 fall var de nationella myndigheterna som hade begått det fel som revisionsrätten upptäckte. Dessa fel bidrog med 0,7 procentenheter till den uppskattade felnivån. De nationella myndigheterna hade tillräckligt med information för att förebygga, upptäcka och korrigera felen innan utgifterna anmäldes till kommissionen i 15 fall av kvantifierbara fel som gjordes av stödmottagarna inom landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felnivån för detta underkapitel ha varit 3,3 procentenheter lägre. Parlamentet noterar också att revisionsrätten konstaterade att det i tre fall var de nationella myndigheterna som hade begått det fel som revisionsrätten upptäckte. Dessa fel bidrog med 0,6 procentenheter till den uppskattade felnivån. Parlamentet anser att denna situation, som har varit oförändrad under flera år, pekar på bristande aktsamhet.

302. Europaparlamentet beklagar att felkällorna fortfarande är desamma:

	a)	Inom EGFJ:s marknads- och direktstöd (för jordbruk): Felaktiga eller icke stödberättigande ersättningsanspråk från stödmottagarnas sida (såsom överdeklarationer av jordbruksarealer, icke stödberättigande markskiften), icke stödberättigande stödmottagare, aktiviteter, projekt eller utgifter, överträdelser av tvärvillkoren och administrativa fel.
	b)	Inom landsbygdsutveckling, miljö, klimatåtgärder och fiske (landsbygdsutgifter): Felaktiga eller icke stödberättigande ersättningsanspråk från stödmottagarnas sida (överdeklarationer av jordbruksarealer, icke stödberättigande markskiften), icke stödberättigande stödmottagare, aktiviteter, projekt eller utgifter, överträdelser av tvärvillkoren, bristande efterlevnad av miljöåtaganden i jordbruket och bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling.

Bidrag per typ av fel	Jordbruk	Landsbygd
Överdeklaration av antalet stödberättigande hektar	28 %	6 %
Icke stödberättigande stödmottagare, aktiviteter, projekt eller utgifter	6 %	16 %
Överträdelser av tvärvillkor	15 %	1 %
Administrativa fel	15 %
Bristande efterlevnad av miljöåtaganden i jordbruket		10 %
Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling		3 %
Totalt	63 %	37 %

303. Europaparlamentet ser med särskild oro på fallen där stödmottagare misstänks för att avsiktligt ha kringgått stödkriterierna. Parlamentet noterar att dessa fall har vidarebefordrats till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och uppmanar Olaf att rapportera resultatet av utredningen i kommissionens uppföljningsrapport.

Uppgifternas tillförlitlighet

304. Europaparlamentet betonar att det är av central betydelse att ha ett tillförlitligt och uppdaterat LPIS, vilket bör minska antalet fel.

305. Europaparlamentet påpekar att GD AGRI justerar felprocenten, huvudsakligen baserat på kommissionens och revisionsrättens granskningar under de senaste tre åren, eftersom de felprocentsatser som medlemsstaterna rapporterar för varje utbetalande organ inte alltid är tillförlitliga.

306. Europaparlamentet betonar att de attesterande organen visserligen gjorde en positiv bedömning av all EGFJ–IACS-statistik som medlemsstaterna hade sänt in 2014, men att kommissionen var tvungen att uppjustera den felprocent som meddelats av 17 av 69 utbetalande organ med en procentsats för kvarstående fel på över 2 %, vilken i fem fall översteg 5 %(19), nämligen i Spanien (Andalusien, Kantabrien, Extremadura och Rioja) och Ungern. Parlamentet påpekar att den rapporterade felprocentsatsen för den gemensamma jordbrukspolitikens direktstöd som helhet ökade från 0,55 % till 2,54 % till följd av GD AGRI:s justeringar.

307. Europaparlamentet betonar att de attesterande organen visserligen gjorde en positiv bedömning av 88 % av den Ejflu-statistik som medlemsstaterna hade sänt in 2014, men att kommissionen var tvungen att uppjustera den felprocent som meddelats av 43 av 72 utbetalande organ med en procentsats för kvarstående fel på över 2 %, (vilken i 14 fall översteg 5 %) i Bulgarien, Danmark, Spanien (Andalusien och Valencia), Frankrike (Odarc och ASP), Storbritannien (England), Grekland, Irland, Litauen, Lettland, Nederländerna, Portugal och Rumänien. Parlamentet påpekar att den rapporterade felprocentsatsen för stöd till landsbygdsutveckling som helhet ökade från 1,52 % till 5,09 % till följd av GD AGRI:s justeringar.

308. Europaparlamentet betonar risken för att kommissionen underskattar den justerade felprocentsatsen på de enskilda utbetalande organens nivå, eftersom justeringarna görs först när kommissionens eller revisionsrättens revisioner är tillgängliga.

309. Europaparlamentet noterar dock att revisionsrätten anser kommissionens tillvägagångssätt vara lämpligt, och att det kan ge en tillräcklig grund för reservationer avseende de enskilda utbetalande organen.

310. Europaparlamentet påpekar att strukturen för att genomföra landsbygdsutvecklingspolitiken är mycket splittrad(20), vilket begränsar omfattningen av kommissionens revisioner av överensstämmelse när det gäller Ejflu-utgifter.

311. Europaparlamentet noterar att eftersom de finansiella korrigeringarna under de tre senaste åren i genomsnitt motsvarar 1,2 % av de berörda utgifterna inom EGFJ och 1 % inom Ejflu, har kommissionen generellt tillämpat finansiella korrigeringar som omfattar knappt hälften av den justerade felprocenten när det gäller EGFJ (2,6 % 2014) och cirka en femtedel när det gäller Ejflu (5,1 % 2014). Parlamentet noterar också att återvunna medel under de senaste tre åren har motsvarat 0,3 % av EGFJ:s utgifter och 0,9 % av Ejflus utgifter.

312. Europaparlamentet betonar, på grundval av kommissionens uppgifter när det gäller å ena sidan finansiella korrigeringar och återvinning (1,9 % av utgifterna) och å andra sidan den aggregerade justerade felprocenten (5,1 %), att 2014 års uppgifter för Ejflu visar att korrigeringsförmågan inte räcker för att minska de utgifter som är förenade med risk under väsentlighetsgränsen till programperiodens slut(21).

313. Europaparlamentet noterar att revisionsförklaringen från generaldirektören vid GD AGRI innehåller tre reservationer avseende utgifter under 2014 som varit föremål för delad förvaltning tillsammans med medlemsstaterna, och en reservation avseende indirekt förvaltning, uppgående till totalt 1 446,9 miljoner EUR (1 451,9 miljoner EUR 2013). Det största riskutsatta beloppet 2014 återfinns inom ABB 03 (direktstöd). Parlamentet välkomnar detta intensiva arbete inom generaldirektoratet för att övervaka och korrigera uppgifterna från medlemsstaternas myndigheter, enligt kraven i artikel 66 i budgetförordningen. De svagheter och de korrigeringar i de nationella systemen som avslöjas på detta sätt berör en väsentlig del av uppgifterna som ligger till grund för revisionsförklaringen. Kommissionen uppmanas att ytterligare förbättre kvaliteten på de uppgifter som ligger till grund för denna revisionsförklaring.

Resultatbaserat tillvägagångssätt

314. Europaparlamentet noterar att det fanns ett relativt starkt men ganska formellt fokus på resultatkriterier (till och med i 93 % av de granskade projekten, enligt revisionsrätten), men att mätningen av i vilken grad målen uppnås däremot inte verkar ha varit så sträng.

315. Europaparlamentet noterar att jordbruksinkomstfaktorn var stabil under 2014 (nyckelutförandeindikator 1), enligt den årliga verksamhetsrapporten från generaldirektören vid GD AGRI. Parlamentet betonar att jordbruksinkomsten per arbetstagare enligt kommissionen(22) påverkas positivt av att allt färre är sysselsatta inom jordbruket. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt redogöra för situationen i denna fråga i sin årliga verksamhetsrapport.

316. Europaparlamentet konstaterar med förvåning att sysselsättningsgraden i landsbygdsområden (nyckelutförandeindikator 4) var stabil under 2014 enligt den årliga verksamhetsrapporten från generaldirektören vid GD AGRI, samtidigt som antalet jordbrukare i unionen ständigt minskar.

317. Europaparlamentet anser att det är ohållbart att 44,7 % av alla jordbruksföretag i unionen enligt GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport(23) är delvis självförsörjande jordbruk, det vill säga har en inkomst på mindre än 4 000 EUR om året. Parlamentet noterar också att det i rapporten om fördelningen av direktstöd till jordbruksproducenter för budgetåret 2014, som kommissionen antog den 15 december 2015, anges att

	a)	i genomsnitt 80 % av dem som mottar direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken får ungefär 20 % av stödet, och att
	b)	79 % av dem som mottar direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken får 5 000 EUR eller mindre per år.

318. Europaparlamentet uppmanar GD AGRI att i sin årliga verksamhetsrapport för 2015 rapportera om en omfattande mix av ekonomiska och miljöanknutna indikatorer som ger en välbalanserad överblick över situationen för jordbruket i unionen och dess vidare kontext, så att lagstiftaren bättre kan bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens resultat och mot bakgrund av denna information reflektera över dess framtida inriktning.

319. Europaparlamentet uppmanar GD AGRI att i sin årliga verksamhetsrapport rapportera om trenden för fördelningen av inkomststöd inom jordbruket, och särskilt att upplysa om effekterna av de nya stödformerna, t.ex. det omfördelningsstöd som infördes genom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2013.

320. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten inom ramen för ett resultatinriktat pilotprojekt inriktade sig på 71 projekt inom landsbygdsutveckling, där det ingick investeringar i materiella tillgångar.

321. Europaparlamentet välkomnar de resultat som uppnåtts inom landbygdsutvecklingspolitiken 2007–2013 enligt preliminära uppgifter (slutet av 2014) när det gäller hur många mikroföretag (73 300) och unga jordbrukare (164 000) som fått stöd, samt det innovationsstöd som getts för att introducera nya produkter eller ny teknik på 136 000 gårdar.

322. Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten påvisade brister i åtgärdernas målinriktning och i urvalet av projekt och att det fanns otillräckliga bevis för att kostnaderna är rimliga.

323. Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten upptäckte brister i kontrollsystemen för transaktioner inom landsbygdsutveckling hos de fem utbetalande organ som besöktes under 2014 i Irland, Italien (Kampanien), Portugal, Rumänien och Sverige, särskilt i kontrollerna som gäller stödvillkor för miljöförhållanden, företagens maximala storlek och förfarandena för offentlig upphandling.

Finansieringstekniska instrument

324. Europaparlamentet noterar att utnyttjandet av finansieringstekniska instrument på området är fullkomligt försumbart, och tämligen ovanligt.

325. Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten upptäckte allvarliga brister vad beträffar de finansiella instrumentens revolverande effekter och hävstångseffekter på landsbygdsutvecklingen och drog slutsatsen att de finansieringstekniska instrumenten inte hade varit framgångsrika under perioden 2007–2013(24). Kommissionen uppmanas att göra mätningar som kan tjäna som tillräckliga incitament för stödmottagarna för att åstadkomma väsentligt mervärde.

326. Europaparlamentet noterar att kommissionen har inlett ett förfarande för kontroll av överensstämmelse för att få detaljerad och exakt information om risken för en intressekonflikt inom statens fond för interventioner på jordbruksmarknaden i Tjeckien, och har framhållit att om de åtgärder som krävs för att förhindra en intressekonflikt inte vidtas kan det leda till att den tjeckiska behöriga myndigheten blir tvungen att dra tillbaka det utbetalande organets ackreditering och/eller att kommissionen tillämpar finansiell korrigering. Kommissionen ombeds handla snabbt och att rapportera till parlamentet om denna fråga senast i juni 2016. Olaf ombeds att utan dröjsmål rapportera till parlamentet om sitt beslut om huruvida ett förfarande bör inledas.

327. Europaparlamentet noterar att efter perioden för stödberättigande för finansieringstekniska instrument kan resurser som återgår till fonden från gjorda investeringar användas av medlemsstaterna och bli nationella resurser enligt gällande lagstiftning. Parlamentet beklagar att resurser som ursprungligen var kopplade till specifika finansiella instrument på detta vis i sista hand kan överföras till andra sektorer och enskilda företag. Kommissionen uppmanas att förbättra incitamenten för medlemsstaterna att använda dessa resurser inom samma sektor.

Bästa praxis

328. Europaparlamentet noterar revisionsrättens detaljerade analys av huruvida unionens stöd var inriktat på tydligt definierade mål som speglar identifierade strukturella och territoriella behov samt strukturella nackdelar, och att revisionsrätten också granskade resultatkriteriets användning vid målinriktning och urval. Den förbättrade gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen som GD AGRI har utvecklat mot bakgrund av den resultatbaserade metoden innehåller en uppsättning specifika indikatorer som kommer att göra det möjligt för kommissionen att mäta och rapportera om framsteg.

Åtgärder som ska vidtas

329. Europaparlamentet drar slutsatsen att kommissionen bör

	a)	vidta lämpliga åtgärder för att förstärka handlingsplanerna i medlemsstaterna i syfte att identifiera de vanligaste orsakerna till fel, och se över strategin för sina revisioner av överensstämmelse inom landsbygdsutvecklingen,
	b)	analysera GJP-reformens inverkan när det gäller sektorns resultat och dess prioriteringar vad beträffar unionens budgetstöd,
	c)	underlätta synergieffekter i samband med naturresurser för att undanröja de stora skillnaderna mellan olika stödåtgärder,
	d)	detaljerat rapportera till parlamentet om genomförandet i varje medlemsstat av taken inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens direktstöd.

330. Europaparlamentet begär att

	a)	kommissionen överväger att i GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport rapportera om trenden för fördelningen av inkomststöd inom jordbruket,
	b)	medlemsstaterna anstränger sig mer för att ha tillförlitlig och aktuell information i sina LPIS-databaser, för att undvika att ej stödberättigad mark får stöd,
	c)	kommissionen utarbetar förslag i syfte att sanktionera falsk eller felaktig rapportering från utbetalande organ, inbegripet de tre aspekterna inspektionsstatistik, intyganden från de utbetalande organen och de attesterande organens arbete,
	d)	kommissionen vidtar lämpliga åtgärder för att kräva att medlemsstaternas handlingsplaner för landsbygdsutveckling inbegriper korrigerande åtgärder som tar itu med ofta konstaterade orsaker till fel,
	e)	kommissionen ser över strategin för sina revisioner av överensstämmelse inom landsbygdsutvecklingen för att fastställa om systembrister som konstateras i en specifik region i medlemsstater med regionala program också finns i de andra regionerna, särskilt när det gäller investeringsåtgärder,
	f)	kommissionen ser till att det nya förfarandet för att uppnå säkerhet om transaktionernas laglighet och korrekthet, som blir obligatoriskt från och med budgetåret 2015, tillämpas korrekt av de attesterande organen och ger tillförlitlig information om felnivån,
	g)	medlemsstaterna utvärderar behovet av att stödja kunskapsöverförings- och rådgivningsåtgärder som redan finns att tillgå på marknaden till ett rimligt pris och, när detta behov är berättigat, se till att kostnaderna för de finansierade verksamheterna inte överskrider kostnaderna för liknande insatser som tillhandahålls på marknaden,
	h)	kommissionen ser till att unionens fonder kompletterar varandra för att minska risken för dubbelfinansiering och dubblering av administrationen vid kunskapsöverförings- och rådgivningsåtgärder,
	i)	kommissionen uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett enda finansiellt instrument som tillhandahåller både lån och garantier, vilket ökar dess aktivitet och kritiska massa,
	j)	kommissionen fastställer lämpliga normer och mål för hävstångseffekter och revolverande effekter för att göra de finansiella instrumenten ändamålsenligare under programperioden 2014–2020,
	k)	Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor så långt det är möjligt minskar antalet överföringar av anslagsåtaganden, som uppgick till 0,9 miljoner EUR (50 %) 2014. Parlamentet pekar på att revisionsrätten kom med liknande synpunkter 2013 och att information om korrigerande åtgärder fortfarande inte är tillgänglig.

Europa i världen

Allmänna frågor

331. Europaparlamentet konstaterar att detta område omfattar utgifter i samband med utrikespolitisk verksamhet, stöd till unionens kandidatländer och potentiella kandidatländer samt utveckling och humanitärt bistånd till utvecklingsländer och grannländer som inte deltar i Europeiska utvecklingsfondens (EUF) verksamhet.

332. Europaparlamentet konstaterar att det i rubrik 4 – Europa i världen ingår ett totalt belopp på 7,4 miljarder EUR och att utgifterna baseras på samarbetsinstrument och leveransmetoder.

333. Europaparlamentet konstaterar att det för närvarande utan tvekan finns tre områden som är relevanta för agendan för utvidgning och grannländer: partnerskap, utvidgning och synergier med Europeiska utrikestjänsten.

334. Europaparlamentet välkomnar att fyra rekommendationer har genomförts fullt ut, två rekommendationer genomförs i de flesta avseenden och två rekommendationer av revisionsrättens åtta rekommendationer under åren 2011–2012 genomförs i vissa avseenden.

Förvaltningsfrågor

335. Europaparlamentet noterar att det finns direktförvaltning i det här avsnittet när kommissionen och dess generaldirektorat förvaltar utgifterna. Den tillhandahålls via huvudkontoret i Bryssel eller unionens delegationer i vissa länder eller i samarbete med internationella organisationer.

336. Europaparlamentet konstaterar med förvåning att delegationerna med de högsta riskutsatta beloppen, mätt enligt de centrala resultatindikatorerna 5 (genomförande i tid) och 6 (målet uppnått), skiljer sig från dem som uppvisar de sämsta resultaten. Det väcker frågor om av hur god kvalitet och hur seriös rapporteringen från vissa delegationer är.

337. Europaparlamentet noterar med stor oro att EAMR anger att av 2 598 projekt som leds av unionsdelegationer

	–	är 805 projekt, med ett värde av 13,7 miljarder EUR (45,53 % av totalbeloppet), försenade,
	–	kommer 610 projekt, med ett värde av 9,9 miljarder EUR (32,96 %), inte att uppnå de ursprungliga målen,
	–	är 500 projekt, med ett värde av 8,6 miljarder EUR (29 %) både försenade och kommer inte att uppnå de ursprungliga målen,
	–	är 915 projekt, med ett värde av 15 miljarder EUR (50 %), antingen försenade eller kommer inte att uppnå de ursprungliga målen,
	–	får nästan en femtedel av projekten med de största problemen budgetstöd.

338. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har tagit i bruk ett system för övervakning av pågående projekt, och att EAMR-rapporterna ger en kort överblick över situationen vid slutet av året för projekt som antingen brottas med svårigheter i samband med genomförandet eller riskerar att inte uppnå ett eller flera av sina ursprungligen fastställda mål.

339. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka dessa projekt och vidta lämpliga åtgärder så att dessa projekt kan nå upp till sina mål inom den fastställda tidsramen. Kommissionen uppmanas att lämna en uppdaterad rapport över situationen för dessa projekt, och att ta med stödprogram inom grannskapspolitiken i denna rapport.

340. Europaparlamentet beklagar att projekt som har problem med genomförandet besöks mer sällan av delegationsanställda än projekt utan problem.

341. Europaparlamentet konstaterar på basis av uppgifter från EAMR 2014 att 77 % av de projekt som hade försetts med röd flagga för den centrala resultatindikatorn 5 (KPI-5) kontrollerades, medan 23 % inte kontrollerades, 74 % av de projekt som hade försetts med gul flagga för KPI-5 kontrollerades, medan 26 % inte kontrollerades, och 71 % av de projekt som hade försetts med grön flagga för KPI-5 kontrollerades, medan 29 % inte kontrollerades.

342. Europaparlamentet påminner om att man begärde att kommissionen skulle presentera vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra unionsdelegationernas resultat när det gäller ekonomisk planering, resursfördelning, ekonomisk förvaltning och revision, och ge parlamentet de slutsatser som man har dragit av EAMR.

343. Europaparlamentet konstaterar att handlingsplaner från 22 delegationer, vilka hade uppnått riktmärken för mindre än 60 % av sina centrala resultatindikatorer under 2014, vidarebefordrades officiellt till Europaparlamentet den 5 november 2015. Parlamentet konstaterar dessutom att slutsatser som GD DEVCO dragit från EAMR lades fram i GD DEVCO:s årliga verksamhetsrapport för 2014.

344. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen inte i något fall ska använda det kontradiktoriska förfarandet i artikel 163 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget för att försena eller blockera antagandet av en särskild rapport från revisionsrätten.

345. Europaparlamentet upprepar kraftfullt att förfarandet för att bygga upp rimliga garantier kräver åtgärder för att stärka ansvarsskyldigheten hos EU:s delegationer genom att förvaltningsrapporterna om externt stöd bereds och undertecknas av cheferna för EU:s delegationer.

346. Europaparlamentet anser att de förvaltningsrapporter om externt stöd som utfärdats av cheferna för EU:s delegationer är ett användbart internt förvaltningsinstrument för att kommissionen tidigt ska kunna identifiera problem som uppstår i samband med projekten och ta itu med dem även under genomförandet. Parlamentet beklagar att dessa rapporter inte bifogas de årliga verksamhetsrapporterna från GD DEVCO och GD NEAR i enlighet med artikel 67.3 i budgetförordningen. Tyvärr anses de systematiskt vara konfidentiella, medan det i artikel 67.3 i budgetförordningen sägs att de ska "tillhandahållas Europaparlamentet och rådet, i tillämpliga fall med beaktande av rapporternas konfidentialitet".

347. Europaparlamentet beklagar att den totala prestandan för EU:s delegationer när det gäller genomförandet av externa stödprogram enligt de nyckelutförandeindikatorer (KPI) som används i EAMR från 2014 har försämrats jämfört med 2013. Parlamentet noterar emellertid att det i dessa rapporter finns en bedömning av pågående projekt och att resultatet påverkas av faktorer utanför EU-delegationernas kontroll, bland annat kvaliteten på styrningen i mottagarländerna, säkerhetssituationen, politiska kriser, åtaganden av genomförandepartner etc.

348. Europaparlamentet uppmärksammar att de bedömningar som härrör från EAMR endast ger en kort överblick över situationen för varje projekt vid slutet av året och att de konkreta följderna av de konstaterade svårigheterna endast kan bedömas efter varje projekts slutförande.

349. Europaparlamentet vidhåller att kommissionen ska använda EAMR för att ta itu med identifierade brister, så att pågående projekt uppfyller de mål som ursprungligen fastställdes. Kommissionen förväntas se till att projekt för externt stöd planeras inom realistiska tidsramar så att andelen försenade projekt minskar. Kommissionen förväntas rapportera till parlamentet om korrigerande åtgärder för att rätta till situationen i delegationer med allvarliga genomförandeproblem.

350. Europaparlamentet noterar att bara en mycket begränsad del av de pågående projekten bedömdes ha så allvarliga problem att det motiverade en röd flagga. Parlamentet välkomnar de planerade korrigeringsåtgärderna vilka ännu kan leda till ett positivt resultat till slutet av genomförandeperioden.

351. Europaparlamentet anser att cheferna för EU:s delegationer när de rekryteras och innan de inleder sitt arbete tydligt bör påminnas om sina plikter när det gäller verksamhetsledningen, ansvaret för förvaltningsförklaringen i samband med deras delegering av verksamhetsportföljer (nyckelhanteringsprocesser, kontrollsystem, tillräcklig kunskap om och bedömning av KPI), att rapportera utförligt och med kvalitet i samband med upprättandet av den årliga verksamhetsrapporten samt uppmanas att inte bara koncentrera sig på den politiska aspekten av sina uppgifter.

352. Europaparlamentet uttrycker sin oro över unionens förvaltning av externt stöd i tredjeländer. Varannan euro betalas för sent (vid tidpunkten för den senaste rapporten berördes 805 projekt), var tredje euro nådde inte det avsedda målet (610 projekt berördes) och båda dessa misslyckanden gäller för var fjärde euro (500 projekt berördes). När det gäller budgetstöd är nästan en femtedel (18,5 %) av åtgärderna försenade och når inte målen, och nästan hälften av EUF-projekten har samma problem med genomförandet. Det är bekymmersamt att projekt som har problem besöks mindre ofta än projekt utan problem. Kommissionen uppmanas att lämna en uppdaterad rapport över situationen för dessa projekt, och att ta med stödprogram inom grannskapspolitiken i denna rapport.

353. Europaparlamentet uppmärksammar att de konkreta följderna av de konstaterade svårigheterna endast kan bedömas efter varje projekts slutförande. Parlamentet anser att de ekonomiska konsekvenserna av de svårigheter och dröjsmål som konstaterats under projektens genomförande bör mätas försiktigt och kan endast återspegla en mycket begränsad del av projektutgifterna.

354. Europaparlamentet anser att cheferna för EU:s delegationer bör få tydlig vägledning om de allmänna riktlinjerna för definitionen av en reservation och dess komponenter.

355. Europaparlamentet anser att det är viktigt att identifiera och konsolidera utvecklingen per delegation på grundval av informationen om förvaltningen och KPI för att bedöma programcykeln till förmån för det övergripande resultatet eller resultatet per sektor av EU:s utvecklingsbistånd.

356. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har ökat övervakningen av unionsfinansierade projekt i Tindouf-lägret, med totalt 24 övervakningsuppdrag genomförda 2015, och med kommissionspersonal för humanitärt stöd på plats i lägret i upp till två veckor per månad. Parlamentet välkomnar kommissionens alla ansträngningar att se till att unionens finansiering i lägren används på effektivaste sätt, och uppskattar att det inte tas ut några tullavgifter för humanitär import när det gäller Tindouf.

Laglighet och korrekthet, fel och misstag

357. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten analyserade 172 transaktioner varav 43 var felaktiga. Parlamentet noterar att den uppskattade felprocenten är 2,7 % baserat på 28 kvantifierade fel.

358. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten utfärdade en särskild felprocent när de gäller de utgifter som kommissionen förvaltar direkt, (utom transaktioner från flera givare och budgetstöd), och beklagar att felprocenten för dess specifika transaktioner har fastställts till 3,7 %. Det är frustrerande att kommissionen i sju fall av kvantifierbara fel hade tillräcklig information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan utgiften godtogs. Parlamentet noterar att om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten för detta kapitel ha varit 0,2 procentenheter lägre.

359. Europaparlamentet noterar att de viktigaste felen omfattar icke stödberättigande utgifter som finansiella mottagare ansökt om (avseende tidsperiod, skatter, bristande efterlevnad av ursprungsregeln eller otillräcklig dokumentation) och otillräcklig reglering eller godkännande av utbetalningar av kommissionen.

Bidrag per typ av fel	Europa i världen
Icke stödberättigande utgifter	57 %
Icke tillhandahållna tjänster/arbeten/leveranser	24 %
Avsaknad av styrkande handlingar för utgifter	8 %
Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling	6 %
Felaktig beräkning av utgifter som begärs ersatta	4 %
Totalt	100 %

360. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten utfärdade en särskild felprocent när de gäller de utgifter som kommissionen förvaltar direkt, utom transaktioner från flera givare och budgetstöd. Parlamentet beklagar att felprocenten för dessa specifika transaktioner har beräknats till 3,7 %.

361. Europaparlamentet påpekar att de budgetstödtransaktioner som revisionsrätten granskade inte innehöll några fel med avseende på laglighet och korrekthet. Dock anser parlamentet att kommissionen bör införa konsekvent övervakning av de medel som fördelas form av budgetstöd, inklusive systematiska kontroller av efterlevnaden av de krav som styr vem som kan komma i fråga för denna typ av stöd.

362. Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten år 2014 än en gång noterade det systemfel som berodde på att utgifter godtogs baserat på egna uppskattningar i stället för på de faktiska, betalda och godtagna kostnader som den redan hade upptäckt i årsrapporten för 2013. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att GD ELARG i maj 2014 korrigerade de felaktiga regleringarna från räkenskaperna 2013 och 2014 samt även såg över anvisningarna i sin redovisningshandbok.

363. Europaparlamentet påminner om att EuropeAid:s generaldirektör i sin förklaring(25) uppgav att befintliga kontrollförfaranden gav nödvändiga garantier för laglighet och korrekthet i de underliggande transaktionerna samtidigt som han uttalade en allmän reservation avseende att felprocenten låg på över 2 %, vilket visar att kontrollförfarandena misslyckats med att förhindra, upptäcka och rätta till väsentliga fel.

364. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att föranslutningsstöd ska kunna dra in, inte bara när felaktig användning av pengar har bevisats, utan också när kandidatländer på något vis kränker rättigheterna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Uppgifternas tillförlitlighet

365. Europaparlamentet noterar att på grund av utgifternas karaktär och de territorier som de fördelas på skiljer sig datahanteringen inom detta område tydligt från andra delar av unionsbudgeten.

Prestations- och resultatbaserat tillvägagångssätt

366. Europaparlamentet noterar att på grund av stödets karaktär bidrar även en förbättrad riskhantering och förstärkta kontrollsystem väsentligt till en inriktning på prestationer.

Finansieringstekniska instrument

367. Europaparlamentet noterar att inom detta område utgör finansieringstekniska instrument ingen kärnfråga. Om det finns ett utrymme för denna typ av stöd utnyttjas det snarare via EUF:s åtgärder.

Åtgärder som ska vidtas

368. Europaparlamentet drar slutsatsen att kommissionen bör

	a)	följa revisionsrättens rekommendation att upprätta och genomföra interna kontrollförfaranden för att se till att återfinansieringsutbetalningar baseras på faktiska utgifter och för att stärka förhandskontrollerna för bidragskontrakt, inklusive användningen av riskbaserad planering och systematiska uppföljningsbesök,
	b)	återspegla de aktuella och kraftigt förändrade prioriteringarna för att tillhandahålla effektivt ekonomiskt stöd från EU för att följa inte bara de territoriella aspekterna (bland annat Ukraina, Turkiet, västra Balkan, länderna i det östliga partnerskapet), utan samtidigt också de tematiska aspekterna.

369. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta och genomföra interna kontrollförfaranden för att se till att förfinansieringen regleras på grundval av de faktiska utgifterna som inte omfattar rättsliga åtaganden.

370. Europaparlamentet ställer sig helt bakom de instruktioner som kommissionen fastställer i sin sammanfattande rapport(26) i vilken den uppdrar åt GD DEVCO ”att undersöka sätt att ta ökad hänsyn till kontrollresultaten. Syftet är att erhålla en mer riskdifferentierad försäkran och att sedan ägna en större del av kontrollresurserna åt områden som omfattas av särskilda reservationer, med beaktande av de olika kontrollernas kostnadseffektivitet”.

371. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

	a)	varje år till parlamentet överlämna en total bedömning av EAMR, och
	b)	i de årliga verksamhetsrapporterna från GD DEVCO och GD NEAR ange vilka åtgärder som har vidtagits för att rätta till situationen i de delegationer som har problem med genomförandet, för att förkorta förseningarna i budgetstöden och förenkla programmen.

Administration

372. Europaparlamentet noterar att detta mycket specifika område avser EU-institutionernas och andra organs utgifter samt att kommissionen i många fall här spelar en roll som tjänsteleverantör åt de andra.

373. Europaparlamentet påpekar att runt 60 % av det totala beloppet utgör personalkostnader. Övriga budgetposter omfattar bland annat byggnader, utrustning, energi, kommunikation och IT.

374. Europaparlamentet begär att alla unionens institutioner och byråer genomför artikel 16 i tjänsteföreskrifterna genom att årligen offentliggöra uppgifter om vilka höga tjänstemän som har lämnat unionens administration samt en förteckning över intressekonflikter. Parlamentet begär att man via den ovan nämnda oberoende strukturen bedömer huruvida anställningar som tillträds efter att tjänstemän lämnar EU-befattningar är förenliga med gällande bestämmelser, situationen när tjänstemän eller före detta Europaparlamentsledamöter övergår från den offentliga till den privata sektorn (”svängdörrsproblematiken”), risken för att det uppstår intressekonflikter samt fastställer tydliga karensperioder som bör vara minst lika långa som den period under vilken avgångsersättning betalas ut.

375. Europaparlamentet framhåller att fem före detta tjänstemän var anställda som särskilda rådgivare 2014 och fick ersättning för 43 veckor i ett fall och för 30 veckor i två andra fall. Kommissionen ombeds lämna ytterligare information om varför de ursprungliga kontrakten inte förlängdes i stället för att ge de ovan nämnda före detta tjänstemännen betalt per dag, om huruvida dessa ursprungliga kontrakt beaktades och, i så fall, på vilket sätt samt huruvida pension betalades ut parallellt.

376. Europaparlamentet påpekar att man genom att öka arbetstiden från 37,5 till 40 timmar per vecka genom revideringen av tjänsteföreskrifterna har vunnit ca 2 900 tjänster, och att detta i stort sett balanserar den personalminskning med 5 % under en följd av år, som man kom överens om vid reformen av tjänsteföreskrifterna. Kommissionen uppmanas att presentera en transparent rapport med årliga indikationer avseende den planerade minskningen av tjänster och att därvid ta hänsyn till den ökade arbetstiden.

377. Europaparlamentet understryker att för varje kommissionsledamot har förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet företräde framför andra möten eftersom parlamentets ansvariga utskott anser att varje kommissionsledamot är ansvarig inför parlamentet.

378. Europaparlamentet understryker visselblåsarnas viktiga roll. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla EU:s institutioner genomför regler för att skydda visselblåsare. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja lagstiftning om skydd av visselblåsare i EU.

379. Europaparlamentet kräver att alla unionsinstitutioner och byråer som ännu inte har antagit interna bestämmelser om rapportering av missförhållanden snarast gör det, och tillämpar en gemensam strategi för sina åtaganden med fokus på att skydda visselblåsare. Parlamentet kräver att särskild uppmärksamhet ägnas åt att skydda visselblåsare inom ramen för direktivet om skydd av företagshemligheter. Kommissionen uppmanas att främja lagstiftning om en minimiskyddsnivå för visselblåsare i unionen. Institutionerna och byråerna uppmanas att ändra tjänsteföreskrifterna så att de inte bara formellt kräver att anställda ska rapportera om alla former av oriktigheter, utan också innehåller adekvat skydd för visselblåsare. Institutionerna och byråerna uppmanas att snarast genomföra artikel 22 c i tjänsteföreskrifterna.

380. Europaparlamentet är oroat över antalet självmord bland personalen. Kommissionen bör göra en noggrann utvärdering av hur personalen mår, med syfte att stoppa självmorden.

381. Europaparlamentet beklagar att av revisionsrättens åtta rekommendationer under åren 2011–2012 genomfördes ingen rekommendation fullt ut, fem rekommendationer genomfördes i de flesta avseenden och tre rekommendationer genomfördes i vissa avseenden.

382. Europaparlamentet noterar att nivån för sjukfrånvaro inom kommissionen är stabil. Parlamentet välkomnar inrättandet av en psykosocial stödgrupp, som har gjort att antalet frånvarodagar har fallit från 2 200 under 2010 till 772 under 2014. Dock är det oroande att man behövde ingripa i 868 fall, även om det ledde till ett positivt resultat i 95 % av fallen.

383. Europaparlamentet noterar att mer än 250 anställda som inte placerades i de nya kanslierna integrerades eller placerades tillfälligt i generaldirektoraten, och att 550 anställda i de nya kanslierna välkomnades i den nya Junker-kommissionen.

384. Europaparlamentet anser att det 64 år gamla privilegium för unionspersonal som innebär att deras brott i EU-medlemsstater inte kan lagföras sedan länge är föråldrat. Parlamentet kräver att detta privilegium, som garanteras i protokollet till fördraget, begränsas till unionspersonal i tredjeländer.

Laglighet och korrekthet, fel och misstag

385. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten analyserade 129 transaktioner varav 20 innehöll fel. Parlamentet noterar att baserat på 12 kvantifierade fel är den uppskattade felprocenten 0,5 %.

386. Europaparlamentet noterar att de viktigaste felen omfattar icke stödberättigade eller felaktigt beräknade personalutbetalningar och tillhörande förmåner, utbetalningar för tjänster som inte ingår i aktuellt avtal samt andra utgifter utan korrekt motivering.

Bidrag per typ av fel	Administration
Icke stödberättigade eller felaktigt beräknade personalutbetalningar och tillhörande förmåner	70 %
Utbetalningar för tjänster som inte ingår i aktuellt avtal	22 %
Andra utgifter utan korrekt motivering	8 %
Totalt	100 %

Uppförandekod och intressekonflikter

387. Europaparlamentet noterar den stora uppmärksamhet hos allmänheten och medierna för integritetsfrågor, vilket innebär att väl fungerande uppförandekoder måste ses över kontinuerligt. Parlamentet betonar att en uppförandekod utgör en effektiv förebyggande åtgärd endast om den tillämpas korrekt och om efterlevnaden systematiskt granskas, inte enbart i samband med incidenter. Parlamentet påpekar att en översyn av uppförandekoden behövs före utgången av 2017.

388. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och organ att förbättra medvetenheten bland sin personal om policyer som rör intressekonflikter, parallellt med fortlöpande upplysningsverksamhet och det faktum att man tagit med integritet och transparens som obligatoriska frågor som måste diskuteras under rekryteringsförfaranden och resultatöversyner. I den lagstiftning som rör intressekonflikter bör en tydlig åtskillnad göras mellan valda företrädare och offentliga tjänstemän. Parlamentet anser att det även i medlemsstaterna bör finnas sådana föreskrifter för offentliga tjänstemän och tjänstemän som arbetar med förvaltningen och övervakningen av unionsstöd. Kommissionen uppmanas att lägga fram ett utkast till rättslig grund i denna fråga.

389. Europaparlamentet anser att kommissionen proaktivt bör offentliggöra dokument rörande rekommendationerna från den tillfälliga etikkommittén om före detta kommissionsledamöters anställningar efter sin mandattid vid kommissionen, och redigera den affärsmässiga eller personliga informationen i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001.

390. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över uppförandekoden för kommissionsledamöterna senast i slutet av 2017, bl.a. genom att definiera vad som är en "intressekonflikt" och genom att införa kriterier för bedömning av huruvida anställningar som tillträds efter att EU-befattningen har lämnats är förenliga med gällande bestämmelser samt att utsträcka karenstiden till tre år för kommissionsledamöter. Kommissionen uppmanas att begära av medlemsstaterna att de tydligt anger varje potentiell intressekonflikt som berör deras kandidat till ledamot av kommissionen samt förklara hur intressekonflikter definieras i deras nationella lagstiftning. Om det skulle finnas olika tolkningar av intressekonflikter i den nationella lagstiftningen och i de bestämmelser som kommissionen själv tillämpar i detta hänseende, anser parlamentet att den senare tolkningen bör följas av medlemsstaterna.

391. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt att förebygga intressekonflikter och korrupta beteenden vid decentraliserade byråer, som är särskilt sårbara med tanke på att de är relativt okända för allmänheten och att de även är spridda över hela unionen.

392. Europaparlamentet påpekar att ett viktigt steg när det gäller intressekonflikter är att öka transparensen hos kommissionens ordförande och kommissionens och generalsekreterarens tillfälliga etikkommitté när man granskar potentiella konfliktsituationer. Kommissionen uppmanas att proaktivt offentliggöra etikkommitténs yttranden, i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001, så att allmänheten kan ställa kommissionen till svars för de beslut som den fattar. Parlamentet upprepar sin rekommendation att den tillfälliga etikkommittén ska ombildas så att dess behörighet kan utvidgas och så att den kan rekrytera oberoende experter.

393. Europaparlamentet anser att uppförandekoden för kommissionsledamöterna bör innehålla en tydligare beskrivning av den tillfälliga etikkommitténs arbetsuppgifter och ett krav på att kommitténs medlemmar ska vara oberoende experter.

394. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra intresseförklaringarna i en öppen, maskinläsbar form.

395. Europaparlamentet anser att förbindelser med de egna medlemsstaterna helst inte bör ingå i uppgifterna för statligt anställda som rekryteras till en kommissionsledamots privata kansli, om inte en lämplig utredning på förhand har gjorts av eventuella konflikter med kommissionens legitima intressen.

Intressekonflikt i den delade förvaltningen och i tredjeländer vid förvaltningen av EU-medel

396. Europaparlamentet påpekar att vissa medlemsstater saknar lagar för ministrar som gör det omöjligt för sådana ämbetsinnehavare att ensamma äga eller vara delägare i företag.

397. Europaparlamentet ser en allvarlig intressekonflikt i möjligheten att dessa ämbetsinnehavares företag kan ansöka om unionsmedel eller kan få sådana som underentreprenörer, samtidigt som ägarna och ämbetsinnehavarna själva är ansvariga både för att dessa medel används på avsett sätt och för kontrollen av användningen.

398. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i alla kommande unionsrättsakter om utbetalningar tar med en klausul som innebär att företag som ägs av ämbetsinnehavare i unionens medlemsstater och i tredjeländer, inte kan ansöka om eller tilldelas unionsfinansiering.

Transparens

399. Europaparlamentet anser att alla uppgifter om budgetgenomförandet inom EU bör vara transparenta och vara föremål för redovisningsskyldighet genom offentliggörande, inklusive medlemsstaternas utgifter i samband med gemensam förvaltning.

400. Europaparlamentet understryker principen att kommissionen, på alla nivåer, bör avsluta sina kontakter med oregistrerade lobbyister.

401. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka tillgången till information från sammanträden med lobbyister till alla som är delaktiga i utformningen av unionens politik, genom att begära att generaldirektoraten lämnar regelbundna rapporter om de sammanträden som äger rum inom deras respektive avdelningar och lägger ut denna information på kommissionen webbplats, så att den är enkel att nå.

402. Europaparlamentet anser att kommissionen bör vara tvungen att registrera och offentliggöra alla synpunkter som tas emot från lobbyister/företrädare för intressegrupper om förslag till politik och lagar som ”avtryck i lagstiftningsprocessen”. Detta "avtryck i lagstiftningsprocessen" bör innehålla detaljerad information om lobbyister vilkas synpunkter hade en väsentlig inverkan på kommissionens förslag.

403. Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av en förteckning över höga tjänstemän som lämnat kommissionen, och uppmanar kommissionen att ta med alla kabinettsmedlemmar i definitionen av höga tjänstemän.

Expertgrupper

404. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att följa upp ombudsmannens rekommendationer avseende intressekonflikter i expertgrupper, och att skjuta upp antagandet av nya övergripande bestämmelser tills parlamentet har kunna uttrycka sin åsikt mot bakgrund av det pågående arbetet med det gemensamma initiativbetänkandet från CONT-JURI.

Övrigt

Migration och flyktingar

405. Europaparlamentet välkomnar information om medel som skulle kunna användas för att mildra de krissituationer som orsakats av en hög tillströmning av flyktingar(27).

406. Europaparlamentet anser att EU:s medel som ingår i migrationspolitiken bör vara föremål för kontroll och revision på grundval av resultatindikatorer.

407. Europaparlamentet hänvisar till den pågående migrationskrisen och understryker behovet av att hantera den med en konsekvent EU-lösning. Parlamentet noterar de medel som anslogs till migration och förvaltning av de yttre gränserna 2014 och uppmanar revisionsrätten att överväga att snabbt utarbeta en särskild rapport om effektiviteten av dessa anslag och att dra slutsatser som bör återspeglas i det pågående arbetet med översynen av EU:s migrationspolitik och yttre gränskontrollpolitik.

408. Europaparlamentet hänvisar till punkterna 234 och 235 i resolutionen om ansvarsfrihet för 2013 och efterlyser en uppdatering av det pågående samarbetet med International Management Group (IMG) och begär information från kommissionen särskilt om löpande och nya kontrakt och utbetalningar.

409. Europaparlamentet efterlyser förtydligande av vilka oavslutade unionsprojekt i Grekland som inte längre kan finansieras efter den 31 december 2015. Parlamentet begär också att det förtydligas vad som ska hända med vart och ett av dessa projekt.

Olaf

410. Europaparlamentet anser att Olaf är en nyckelaktör i kampen mot korruptionen, och anser att det är ytterst viktigt att denna institution arbetar effektivt och oberoende. Parlamentet rekommenderar, i enlighet med Olaf-förordningen, att Olafs övervakningskommitté får tillgång till de uppgifter som behövs för att effektivt kunna genomföra sitt mandat vad gäller tillsynen av Olafs verksamhet samt att den blir budgetmässigt oberoende.

411. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna inte följer upp misstänkta bedrägerifall som påverkar unionens finansiella intressen och som Olaf har hänskjutit till dem. Kommissionen uppmanas att vidta lämpliga åtgärder, och Olaf uppmanas att fortsätta och skynda på sin analys av orsakerna till att medlemsstaterna inte följer upp fall av misstänkt korruption, att ge parlamentet sina iakttagelser i samband med detta, och att ge fortsatt stöd till medlemsstaterna så att de blir bättre på att förhindra och upptäcka bedrägerier riktade mot unionens medel.

412. Europaparlamentet noterar Olafs ansträngningar att genomföra de flesta av sin övervakningskommittés rekommendationer(28). Europaparlamentet önskar dock få information om de fundamentala meningsskiljaktigheter som rör huruvida respektive rekommendation har genomförts. Parlamentet förväntar sig att Olaf i framtiden tydligt anger i vilka avseenden och i vilken utsträckning som man avviker från de ursprungliga rekommendationerna från övervakningskommittén. Parlamentet noterar att 2014 var det första året då övervakningskommittén beslutade att följa upp tidigare utfärdade rekommendationer. Parlamentet uppmanar Olaf och övervakningskommittén att göra detta varje år.

413. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck Olaf att genomföra rekommendationerna om generaldirektörens direkta deltagande i utredningarna, eftersom det i artikel 7.1 och 7.2 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 tydligt sägs att utredningarna ska genomföras av anställda som generaldirektören har utsett, och inte av generaldirektören själv, då detta skulle kunna leda till målkonflikter i utredningarna.

414. Europaparlamentet förväntar sig att Olaf genomför övervakningskommitténs rekommendation att i dokumentationen rörande ett visst ärende ta med verifieringen av varje potentiell intressekonflikt mellan en nationell experts skyldigheter och hans/hennes deltagande i utredningsarbetet.

415. Europaparlamentet anser fullt och fast att övervakningskommittén bör informeras om alla nedlagda fall där information har översänts till de nationella rättsliga myndigheterna i enlighet med artikel 17.5 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, för att skydda den misstänkta personens processrättsliga garantier. Olaf uppmanas att genomföra övervakningskommitténs rekommendationer så snart som möjligt.

416. Europaparlamentet noterar att Olaf 2014 avslutade 307 utredningar och samordnade aktiviteter. 147 av dessa utredningar ledde till att Olaf gav rekommendationer, vilka följdes till 47 %. Före 2011 låg andelen regelmässigt över 50 %. Parlamentet förväntar sig att Olaf vidtar åtgärder för att permanent återställa sin effektivitet genom att förbättra sitt urvalsförfarande. Olaf bör överväga övervakningskommitténs rekommendation nr 31 för att förbättra sin effektivitet.

417. Europaparlamentet noterar Olafs och övervakningskommitténs gemensamma insatser för att komma fram till ett avtal om nya arbetsformer. Parlamentet upprepar sin uppmaning avseende 2013 års budget till en snabb lösning av återstående frågor mellan Olaf och dess övervakningskommitté, så att de kan fullgöra sina rättsliga skyldigheter effektivt enligt villkoren för deras nuvarande begränsade samarbete. Kommissionen uppmanas att helt och fullt spela sin roll och att aktivt verka för en långsiktig lösning som måste genomföras utan dröjsmål.

418. Europaparlamentet välkomnar kommissionskollegiets beslut att upphäva immuniteten för Olafs generaldirektör, så att de belgiska rättsliga myndigheterna kan utreda de eventuellt olagliga inspelningarna av telefonsamtal (utskrivna av Olaf) mellan ett vittne (som Olaf uppmanat att ringa upp) och en person i Olafs lokaler, och som assisterades av Olafs utredare.

419. Europaparlamentet betonar att övervakningskommittén som en konsekvens av sitt mandat bör ha oberoende personal, som är skild från Olafs administration, och ekonomiskt oberoende. Parlamentet välkomnar kommissionens fortlöpande ansträngningar för att uppnå detta.

420. Parlamentet uppmanar Olaf att bevilja övervakningskommittén tillgång till alla de dokument som den anser nödvändiga för att fullgöra sin uppgift i enlighet med sitt uppdrag inom de rättsliga befogenheterna.

421. Europaparlamentet noterar att Olaf vidtog viktiga åtgärder 2014 för att förbättra kommissionens och medlemsstaternas skydd av EU:s ekonomiska intressen genom att slutföra de viktigaste åtgärderna i den fleråriga strategin för bedrägeribekämpning, med fokus såväl på att utveckla strategier för bedrägeribekämpning på kommissionens och myndigheternas nivå som på att stödja medlemsstaterna så att de utvecklar egna strategier för bedrägeribekämpning.

422. Europaparlamentet påpekar att Olaf 2014 rekommenderade rekordstora finansiella återkrav till EU:s budget, vilka totalt uppgick till 901 miljoner EUR, dvs. mer än dubbelt så stort belopp som 2013. Parlamentet påpekar att även totalbeloppet som återkrävdes av de berörda myndigheterna 2014 ökade efter Olafs rekommendation att återkräva 206,5 miljoner EUR (2013 var det 117 miljoner EUR).

423. Europaparlamentet uppmanar Olaf att utarbeta interna bestämmelser för visselblåsning, i enlighet med de nya tjänsteföreskrifterna från 2014.

424. Europaparlamentet påminner om att kommissionen har uppmanats av de belgiska domstolarna att upphäva immuniteten för sin personal. Parlamentet insisterar på att kommissionen samarbetar helt och fullt med de belgiska rättsliga myndigheterna.

425. Europaparlamentet konstaterar att Olaf i sin årsrapport för 2014 har specificerat utredningsarbete och resultat per sektor. Parlamentet begär att Olaf i sin nästa årsrapport ger detaljerad information om typ av utredningar och resultat i samtliga sektorer.

Tobaksavtal

426. Europaparlamentet påminner om att kommissionen i maj 2015 lovade att offentliggöra sin utvärdering av avtalet med Philip Morris International (PMI) så snart som möjligt. Parlamentet betonar att kommissionen sköt upp offentliggörandet av utvärderingen flera gånger och att den slutligen offentliggjordes den 24 februari 2016, dagen före debatten om denna fråga i kammaren. Parlamentet är av den fasta åsikten att detta försenade offentliggörande utgör en allvarlig underlåtelse från kommissionens sida att uppfylla sina skyldigheter i fråga om transparens, gentemot både parlamentet och medborgarna, vilket undergräver parlamentets möjligheter att i god tid uttrycka sina åsikter i denna komplexa och känsliga fråga.

427. Europaparlamentet understryker att PMI-avtalet var ett innovativt instrument för att bekämpa den olagliga tobakshandeln då det ursprungligen ingicks 2004, men betonar att marknaden och regleringsramarna avsevärt har förändrats sedan dess. Parlamentet betonar att avtalet med de "fyra stora" tobaksbolagen(29) inte behandlar viktiga särdrag i dagens olagliga handel med tobaksvaror, i synnerhet den stora andelen av handeln som nu består i så kallade cheap whites. Kommissionen uppmanas att lägga fram en handlingsplan med nya åtgärder för att snarast möjligt behandla detta problem.

428. Europaparlamentet anser att alla de aspekter som omfattas av tobaksavtalen kommer att täckas av de nya rättsliga ramarna i form av direktivet om tobaksvaror(30) och protokollet till WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

429. Europaparlamentet påminner om att man den 9 mars 2016(31) uttryckte sin uppfattning att PMI-avtalet inte borde förnyas, förlängas eller omförhandlas.

430. Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att, innan PMI-avtalet löper ut, vidta alla åtgärder som krävs på unionsnivå för att identifiera och spåra PMI-tobaksvaror, och att inleda rättsliga åtgärder i samband med alla beslag av olagliga varor från denna tillverkare tills alla bestämmelserna i direktivet om tobaksvaror är fullt tillämpliga, för att undvika luckor i lagstiftningen mellan den dag då PMI-avtalet löper ut och ikraftträdandet av direktivet om tobaksvaror och ramkonventionen om tobakskontroll.

431. Europaparlamentet uppmanar PMI att fortsätta tillämpa bestämmelserna om spårning och tillbörlig aktsamhet (”kundkännedom”) i enlighet med det gällande avtalet, oavsett om detta förlängs eller ej.

432. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå nya, kompletterande bestämmelser om införande av ett oberoende spårningssystem och tillämpning av tillbörlig aktsamhet (”kundkännedom”) på skuren råtobak, filter och papper som används av tobaksindustrin, som ett extra verktyg i kampen mot smuggelgods och förfalskade produkter.

433. Europaparlamentet beklagar att kommissionens utvärdering av tobaksavtal är försenad. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla denna utvärdering så snart som möjligt och sammanfatta resultaten av de investeringar som gjorts med hjälp av pengar som tobaksbolagen har betalat enligt dessa avtal.

434. Europaparlamentet är oroat över Europeiska ombudsmannens konstaterande(32) att kommissionen, med undantag av GD Hälsa, inte fullständigt tillämpade FN:s WHO-bestämmelser och riktlinjer för transparens och tobakslobbyverksamhet. Därför anser parlamentet att kommissionens trovärdighet och integritet har undergrävts.

435. Europaparlamentet uppmanar enträget alla berörda EU-institutioner att genomföra artikel 5.3 i WHO:s protokoll till ramkonventionen om tobakskontroll i enlighet med rekommendationerna i de tillhörande riktlinjerna. Kommissionen bör omedelbart offentliggöra avtal om utvärdering med tobaksbolag samt en konsekvensbedömning av genomförandet av WHO:s protokoll till ramkonventionen om tobakskontroll.

Europaskolorna

436. Europaparlamentet påpekar att Europaskolorna har fått 164,2 miljoner EUR från EU:s budget, vilket utgör 59 % av skolornas driftsbudget.

437. Europaparlamentet är mycket oroat över slutsatserna i revisionsrättens rapport om Europaskolornas årsredovisning för budgetåret 2014, som lyder: ”Med tanke på fortlöpande redovisnings- och kontrollbrister kan revisionsrätten inte bekräfta att den konsoliderade redovisningen för 2014 inte innehåller väsentliga felaktigheter”.

438. Europaparlamentet noterar att generaldirektören för GD HR ännu en gång fick en ”reservation gällande anseendet” i kommissionens sammanfattande rapport för 2014 om Europaskolorna, och att kommissionens företrädare röstade emot att bevilja ansvarsfrihet för Europaskolornas räkenskaper för 2012 och 2013. Det är beklagligt att medlemsstaternas företrädare inte tar problemen på lika stort allvar.

439. Europaparlamentet påminner om att man redan i förfarandet för att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för 2010 ifrågasatte "strukturerna för beslutsfattande och finansiering i konventionen med stadga för Europaskolorna", och begärde att kommissionen "tillsammans med medlemsstaterna [skulle] undersöka möjligheten att se över konventionen och senast den 31 december 2012 rapportera om de framsteg som gjorts". Parlamentet noterar att man aldrig har fått någon rapport om framstegen.

440. Europaparlamentet stöder fullt ut revisionsrättens elva rekommendationer som anges i dess rapport av den 11 november 2015 om Europaskolornas årsredovisning för 2014, vilken omfattar frågor om redovisning, personal, upphandlingsförfaranden, kontrollstandarder och utbetalningar.

441. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast den 1 juli 2016 rapportera om Europaskolornas framsteg när det gäller att genomföra revisionsrättens rekommendationer och kommissionens handlingsplan.

442. Europaparlamentet uppmanar budgetmyndigheten att under budgetförfarandet 2017 föra delar av EU:s budgetbidrag till Europaskolorna till reserven, ämnade i första hand till generalsekreterarens kansli, om inte tillräckliga framsteg har gjorts för med att genomföra revisionsrättens rekommendationer.

Euronews

443. Europaparlamentet noterar att Euronews fick 18 miljoner EUR från unionens budget 2014 trots att kommissionen inte ens är aktieägare i Euronews, och är oroat över att Euronews nuvarande ledningsstruktur kanske inte ger fullständigt oberoende och autonomi gentemot dess internationella aktieägare. Kommissionen uppmanas att i sin roll som viktig finansiell bidragsgivare se till att Euronews respekterar principerna för sund ekonomisk förvaltning och samtliga rättsliga överenskommelser med kommissionen, inklusive den bindande stadgan om redaktionellt oberoende.

Sammanfattning

444. Europaparlamentet drar sammanfattningsvis följande slutsatser:

	a)	Principerna för sund ekonomisk förvaltning utgör nyckelkravet för unionens budgetförvaltning.
	b)	Konsekvens- och riskanalyser ska ses som en integrerad del av detta.
	c)	Den nuvarande strategin för förenkling är viktig för en sund och effektiv förvaltning. Den ska åtföljas av höga krav på budgetdisciplin.
	d)	Det finns fortfarande utrymme för en förbättrad praxis avseende delad förvaltning när det gäller ökad kompatibilitet mellan unionens och medlemsstaternas politik.
	e)	Större insatser för att främja skyddet av ekonomiska intressen är avgörande.
	f)	Den totala felprocenten ligger nästan stabilt på 4,4 %, men felen är av många olika slag.
	g)	Inga allvarliga problem har identifierats på inkomstsidan. BNI-principen är fortfarande nyckeln till denna framgång. Tillräckliga inkomster är dock ett problem.
	h)	En högre felprocent än genomsnittet identifierades i utgifterna för konkurrenskraft inom tillväxt och sysselsättning, även om tillfällig kontroll inom området samtidigt uppvisade tydliga tecken på ett prestationsbaserat tillvägagångssätt.
	i)	Sammanhållningsstöd visade en tydlig högre felprocent för regional- och stadspolitik jämfört med den för sociala frågor. Ett prestationsbaserat tillvägagångssätt stöds dessutom av finansieringstekniska instrument, särskilt i vissa medlemsstater.
	j)	Bättre datahantering och databehandling skulle utan tvekan bidra till ett mer avancerat prestationsbaserat tillvägagångssätt.
	k)	Inom området naturresurser finns potential för att utveckla ett projektbaserat stöd för att effektivisera unionens finansieringskällor. Det finns dessutom ett stort utrymme för att förbättra förvaltningsstödet och det institutionella stödet, särskilt på medlemsstatsnivå.

Allmänna resultat och politiska rekommendationer

445. Europaparlamentet anser att ansvarsfriheten för budgetåret 2014

	a)	skapar ett nytt paradigm för att förstå EU:s budgeteffekter och budgetfördelar på ett mer fullständigt sätt som avser alla aspekter, inklusive fel, laglighet, utnyttjande, prestation och resultat som ett system, och uppmanar kommissionen och andra berörda aktörer att fortsätta utveckla en lämplig metod och ram för att gå vidare med det prestationsbaserade tillvägagångssättet på ett striktare sätt,
	b)	visar att det prestationstest som används inom Europa 2020-strategin är ett steg i rätt riktning, även om dess överensstämmelse med EU:s ram för den ekonomiska politiken kräver ytterligare utveckling, inklusive landsspecifika rekommendationer med relevanta makroekonomiska indikatorer och regelbundna uppdateringar av EU:s ekonomiska politiska prioriteringar,
	c)	visar att det finns utrymme för förbättrad budgetförvaltning och välkomnar arbetet med att förenkla den, inklusive dess konsekvensanalys, visar att det är mycket värdefullt med regelbunden uppföljning,
	d)	uppmanar de berörda unionsinstitutionerna att anpassa sina förvaltningssystem och rutiner för att framgångsrikt genomföra nya element som följer av unionens nuvarande och framtida budgetbehov, för att unionens budget ska kunna förverkliga sin potential på ett optimalt sätt.
	–	2 616 755 356 EUR i åtagandebemyndiganden och 937 182 847 EUR i betalningsbemyndiganden för transportpolitiken, bland annat för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), transportsäkerhet och passagerares rättigheter samt transportbyråerna.
	–	239 313 549 EUR i åtagandebemyndiganden och 71 213 206 EUR i betalningsbemyndiganden för forskning och utveckling med anknytning till transport, bland annat Sesar och det gemensamma företaget Shift2Rail.
	–	75 078 470 EUR i åtagandebemyndiganden och 80 731 327 EUR i betalningsbemyndiganden för administrativa utgifter.

C. Utskottens ställningstaganden

Utrikesfrågor

446. Europaparlamentet är oroat över ökningen av andelen väsentliga fel i rubrik 4 för budgetåret 2014. Parlamentet stöder alla rekommendationer som revisionsrätten framför i sin årsrapport och uppmanar kommissionen att skyndsamt följa upp de rekommendationer från tidigare år som fortfarande inte har genomförts fullt ut.

447. Europaparlamentet välkomnar att GD NEAR har åtgärdat de systemfel som påverkade utgifterna 2013 och gjort de grundläggande ändringar av sina system som revisionsrätten har begärt. Parlamentet uttrycker också sin tillfredsställelse över att den årliga verksamhetsrapporten från GD ECHO visat sig vara korrekt enligt revisionsrättens revisionsarbete.

448. Europaparlamentet noterar med oro de fel som identifierats i samband med utgiftsverifikationer för bidragskontrakt, vilka utgör mer än 50 % av de fel som revisionsrätten identifierat i rubrik 4. Parlamentet noterar att den vanligaste typen av fel avser utgifter som inte är stödberättigade. Det är viktigt att förebygga eller upptäcka och rätt till felen innan utgifterna godkänns, genom en bättre tillämpning av förhandskontroller. Parlamentet är särskilt oroat över EuropeAids oförmåga att upptäcka fel. Kommissionen uppmanas att se till att de ansträngningar som hittills gjorts för att lösa dessa problem med utgiftsverifikationer intensifieras och att fullt ut följa upp den rekommendation om bidragskontroll som revisionsrätten gjorde i sin årsrapport för 2011.

449. Europaparlamentet betonar behovet av en noggrann förhandsbedömning i fall då kommissionen, eventuellt via Europeiska investeringsbanken, beslutar att finansiera stora infrastrukturprojekt med stor miljöpåverkan, i syfte att kontrollera att de är finansiellt, miljömässigt och socialt hållbara, samt begär att unionens finansiering i tredjeländer koncentreras på projekt som både är finansiellt hållbara och till ekonomisk och social nytta.

450. Europaparlamentet uppskattar kommissioners löpande framsteg när det gäller att godkänna alla uppdrag inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i enlighet med bedömningar grundade på de sex pelarna, och välkomnar i synnerhet att de tre största uppdragen nu uppfyller reglerna. Parlamentet understryker att kommissionen måste godkänna alla uppdrag i linje med revisionsrättens rekommendationer.

451. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av plattformen för uppdragsstöd (MPS) och upprepar sin uppmaning till kommissionen att vidta åtgärder för att etablera ett verkligt gemensamt servicecentrum (SSC) i kombination med ett integrerat resursförvaltningssystem (IRMS), som ett sätt att få till stånd snabbare och mer kostnadseffektiva uppdrag. Parlamentet föreslår att lagret för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) ska uppgraderas och att det också ska stå till förfogande för framtida GSFP-uppdrag och förvaltas av det gemensamma servicecentrumet.

452. Europaparlamentet beklagar att tillhandahållandet av viktig utrustning och viktiga tjänster för GSFP-uppdragen har försenats avsevärt, och att detta leder till att uppdragen fungerar sämre. Parlamentet påminner om att revisionsrätten i sin särskilda rapport från 2012 om unionens stöd till Kosovo på rättsstatsområdet betonade denna ineffektivitet och drog slutsatsen att bestämmelserna för offentlig upphandling i budgetförordningen inte är utformade för GSFP-uppdrag där snabba och flexibla reaktioner ibland är nödvändiga. Parlamentet beklagar att den översyn som nyligen gjordes av budgetförordningen inte ledde till de nödvändiga förändringarna av de finansiella reglerna. Parlamentet påminner om sin åsikt att förvaltningen av de relevanta budgetposterna bör delegeras till den civila insatschefen, på samma sätt som man har gjort när det gäller EU-delegationernas chefer.

453. Europaparlamentet påminner om att effektiviteten när det gäller GSFP-uppdrag avseende utbildning och rådgivning i hög grad försämras av unionens institutionella svårigheter att stödja dessa åtgärder, t.o.m. med grundläggande stöd såsom utrustning. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens insatser för att genomföra det gemensamma meddelandet om kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram de lagstiftningsförslag som behövs för att inrätta en särskild fond så snart som möjligt, så att den kan tas med i unionens budget under halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

454. Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapporter från 2015 om Eupol Afghanistan och unionens stöd till kampen mot tortyr och till avskaffandet av dödsstraff. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att genomföra alla revisionsrättens rekommendationer i dessa rapporter.

455. Europaparlamentet betonar vikten av att beakta situationsrelaterade kriterier när effektiviteten hos unionsprojekt i tredjeländer utvärderas, eftersom unionens externa biståndsverksamhet ofta äger rum i krisdrabbade regioner och politiskt svåra miljöer.

Utveckling och samarbete

456. Europaparlamentet påminner om att utgifterna för unionens utvecklingsbistånd och humanitära bistånd ofta äger rum i situationer som innebär stora utmaningar, vilket förvärrar svårigheterna när det gäller genomförande och utvärdering av projekt samt kontroll av utgifterna. Därför är utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd oftare drabbade av fel än andra politikområden inom unionen.

457. Europaparlamentet noterar att enligt revisionsrätten avser 57 % av felen utbetalningar till ej stödberättigade ändamål. Parlamentet stöder revisionsrättens rekommendation till EuropeAid att förbättra förhandskontrollerna och att bättre utnyttja kontrollerna på plats för att upptäcka fel.

458. Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens konstaterande att de kontrollrutiner för finansiella transaktioner som GD ECHO har infört fungerar korrekt och att dess rapporteringssystem är tillförlitligt. Parlamentet lovordar GD ECHO för detta.

459. Europaparlamentet inser att utgifter i samband med säkerhet är viktiga för utvecklingen och särskilt relevanta när det gäller de pågående ansträngningarna att få ett helhetsgrepp på kopplingen mellan utvecklings- och säkerhetspolitik och uppnå resultat avseende mål 16 i utvecklingsagendan, men understryker att sådan finansiering inte utgör offentligt utvecklingsbistånd och för närvarande inte kan fås från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 eller från Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

460. Europaparlamentet noterar att 2014 finansierades två projekt med koppling till gränsförvaltning i Libyen, för ett belopp på 12,9 miljoner EUR, via DCI. Parlamentet påminner om att DCI:s främsta mål är att minska fattigdomen. Parlamentet upprepar att man är mycket orolig över att utvecklingsprogram kan komma att användas för syften som inte är direkt knutna till utveckling. Ett sådant agerande kommer inte att hjälpa unionen att nå målet att ge 0,7 % av BNI till offentligt utvecklingsbistånd.

461. Europaparlamentet noterar att den resultatram som GD DEVCO lanserade 2015 kan vara värdefull, men noterar även de tillhörande risker som revisionsrätten uppmärksammade i sin särskilda rapport nr 21/2015. Parlamentet anser att man även måste förhindra den mer politiskt betingade risken att man i alltför hög grad kommer att eftersträva det begränsade antal kvantifierbara resultat som GD DEVCO har tagit med i denna ram, på bekostnad av strävan att uppnå andra resultat knutna till målen för unionens politik för utvecklingssamarbete liksom kvalitativa resultat. Parlamentet betonar vikten av att behandla ramen som ett komplement till andra övervaknings- och rapporteringsmetoder.

462. Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport 18/2014 om EuropeAids system för utvärdering och resultatinriktad övervakning. Parlamentet uppmanar DG DEVCO att snarast ta itu med de olika brister i dess utvärderings- och övervakningssystem som identifieras i revisionsrättens särskilda rapport, särskilt de som avser allvarliga brister i DG DEVCO:s utvärderingssystem. Illa fungerande utvärderingssystem ökar risken för att projekt av låg kvalitet eller projekt som inte når sina mål blir utvalda. Parlamentet noterar och är oroat över de olika uppfattningarna hos kommissionen och revisionsrätten om vad som är tillförlitlig information om hur effektiva budgetstödsinsatser är. Parlamentet anser att det finns en koppling mellan personalbristen i unionens delegationer och i GD DEVCO:s utvärderingsenhet och de problem som revisionsrätten lyfter fram. Detta är en illustration av de negativa konsekvenser som personalnedskärningarna kan få för unionsprogrammens effektiva genomförande.

463. Europaparlamentet förväntar sig att GD DEVCO kommer att ta tag i de brister i utvärderings- och övervakningssystemen som uppmärksammades i revisionsrättens särskilda rapport nr 18/2014.

464. Parlamentet begär att formella granskningsbefogenheter införs i samband med EUF, eventuellt genom ett interinstitutionellt avtal av bindande karaktär enligt artikel 295 i EUF-fördraget.

465. Europaparlamentet är allvarligt oroat av iakttagelserna i revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2015 om kommissionens förvaltning av partnerskapsavtalen om fiske (FPA). Revisionsrätten uttrycker tvivel på partnerskapsavtalens hållbarhet, på grund av problemet med att tillämpa överskottsfiskekonceptet. Parlamentet noterar också att revisionsrätten allvarligt ifrågasätter kvaliteten på kommissionens övervakning av partnerskapsavtalens genomförande. Parlamentet beklagar också att efterhandsutvärderingarna av partnerskapsavtalen enligt revisionsrätten inte utnyttjas tillräckligt vid utarbetandet av uppföljande avtal. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att snarast genomföra revisionsrättens många rekommendationer.

466. Europaparlamentet påminner om att en nästan konstant brist på betalningsmedel under 2014 gjorde det ännu svårare för GD ECHO att reagera adekvat på de allt värre humanitära kriserna i unionens grannskapsområden och på andra platser. Parlamentet välkomnar att bättre anpassade anslag i unionsbudgetarna för 2015 och 2016 i stort sett har löst GD ECHO:s betalningsproblem.

467. Europaparlamentet beklagar att bristen på betalningsanslag i budgeten för 2014 ledde till att budgetstöd till Marocko och Jordanien på totalt 43 miljoner EUR inte kunde ges under 2014, såsom det var fastställt i kontrakt. Detta har allvarligt skadat unionens trovärdighet.

Sysselsättning och sociala frågor

468. Europaparlamentet är oroat över att den uppskattade felfrekvensen på politikområdet sysselsättning och sociala frågor är 3,7 % för 2014, vilket är något mer än förra året (3,1 %). Parlamentet betonar att detta är ett steg bakåt när det gäller att uppnå en felfrekvens som ligger under målet på 2 %.

469. Europaparlamentet välkomnar att man i revisionsrättens rapport analyserar genomförandet av unionens budget mot bakgrund av Europa 2020-strategin. Parlamentet noterar iakttagelsen att unionsbudgetens bidrag inte identifieras separat i samband med uppfyllelsen av de överordnade målen, såsom sysselsättning och kampen mot fattigdom och social utestängning.

470. Europaparlamentet välkomnar dessutom revisionsrättens rekommendationer att Europa 2020-strategin och den fleråriga budgetramen bättre måste anpassas till varandra, att de politiska ambitionerna på hög nivå behöver omsättas i användbara operativa mål och betonar vikten av att fokusera på resultat och mervärde, särskilt när det gäller de överordnade målen sysselsättning och sociala frågor, där kommissionen inte har någon behörighet att skapa en rättsligt bindande ram. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla resultatindikatorer och övervakningssystem för att jämföra resultaten med de överenskomna målen, för att få tillgång till bättre information när man fastställer framtida mål och för att öka effektiviteten i unionens utgifter.

471. Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser att små och medelstora företag som deltar i Horisont 2020 medför en ökad risk för fel. Parlamentet instämmer med kommissionens svar att små och medelstora företags deltagande är avgörande för att skapa tillväxt och sysselsättning och noterar att de administrativa reglerna för små och medelstora företag har förenklats. Parlamentet betonar att en ytterligare förenkling skulle leda till att små och medelstora företag i högre grad deltar. Parlamentet betonar vikten av att man skapar hållbara arbetstillfällen med hjälp av de små och medelstora företagen.

472. Europaparlamentet noterar att det är de små och medelstora företagen som skapar flest arbetstillfällen i Europa och anser att mer kan göras för att de i högre grad ska delta i unionens finansieringsprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder som uppmuntrar de små och medelstora företagens aktiva deltagande, inbegripet tillämpningen av principen att ”tänka småskaligt först”.

473. Europaparlamentet noterar att de största riskerna när det gäller ESF-utgifternas korrekthet fortfarande hänger samman med att investeringar i humankapital är immateriella till sin karaktär, att aktiviteterna är varierande och att många, ofta småskaliga, parter deltar i projektgenomförandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att vidta särskilda åtgärder för att råda bot på detta, inbegripet förebyggande och korrigerande åtgärder.

474. Europaparlamentet noterar iakttagelserna i revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2015 avseende omfördelningen av ESF-anslag under perioden 2012–2014. Parlamentet är bekymrat över bristerna i kommissionens rapportering när det gäller konsekvenserna av dessa anslag och anser att ytterligare steg mot en resultatbaserad politik är avgörande för att man ska kunna garantera sund ekonomisk ansvarsskyldighet och en effektiv användning av EU-medel.

475. Europaparlamentet är bekymrat över att högre felfrekvenser tillsammans med avbrutna och inställda betalningar kan äventyra en framgångsrik avslutning av programmen för 2007–2013.

476. Europaparlamentet anser att man genom att främja en ökad användning av förenklade kostnadsalternativ kan minska de administrativa bördorna, minska antalet fel och i högre grad fokusera på resultat. Parlamentet påpekar dock att förenklade kostnadsalternativ bör användas i ett klimat med rättssäkerhet och förtroende, åtföljas av en bedömning av fördelarna och fullt ut inbegripa aktörer på alla nivåer. Parlamentet betonar att medlemsstaterna även i fortsättningen bör kunna välja att använda förenklade kostnadsalternativ.

477. Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna undviker att ytterligare komplicera reglerna och kraven för genomförandet av ESF, vilket ytterligare skulle öka användarnas bördor och öka risken för fel.

478. Europaparlamentet oroar sig över att av de 178 transaktioner som revisionsrätten granskade på politikområdet sysselsättning och sociala frågor innehöll 62 transaktioner (34,8 %) fel, varav 12 var kvantifierbara fel som översteg 20 % (6,7 %). Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta korrigerande åtgärder och tillämpa strikta förfaranden för att minska risken för oriktigheter på detta politikområde, och följa upp de fall med icke stödberättigande utgifter som revisionsrätten upptäckt.

479. Europaparlamentet beklagar att antalet program inom ramen för ESF med en felfrekvens på över 5 % har ökat från 18,8 % under 2013 till 22,9 % under 2014 och att den betalningsvolym som påverkas av dessa felfrekvenser har ökat dramatiskt från 11,2 % till 25,2 %.

480. Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid att revisionsrätten vid upprepade tillfällen har anmärkt på att felprocenten skulle ha varit lägre om de nationella myndigheterna bättre hade använt tillgänglig information innan de sände betalningsansökningar till kommissionen. Parlamentet begär i detta avseende att medlemsstaterna och de nationella myndigheterna utför bättre kontroller och undviker att ansöka om återbetalning av inkorrekta utgifter.

481. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda riskbedömningsverktyget Arachne och uppmanar kommissionen att fortsätta att förse medlemsstaterna med relevanta riktlinjer och tekniskt stöd för att man på ett korrekt sätt ska kunna genomföra förvaltnings- och kontrollkraven under perioden 2014–2020. Parlamentet begär att kommissionen stärker utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

482. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa revisionsrättens rekommendationer för att se till att genomförandet av unionens budget bättre bidrar till att Europa 2020-strategins mål när det gäller sysselsättning och sociala frågor uppnås. Parlamentet förväntar sig i detta avseende att kommissionen och medlemsstaterna använder bättre resultatindikatorer och förbättrar rapporteringen av resultat under perioden 2014–2020.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

483. Europaparlamentet upprepar att parlamentet i enlighet med EUF-fördraget ska bevilja ansvarsfrihet till kommissionen för genomförandet av budgeten efter granskning av räkenskaperna, finansieringsöversikten, den utvärderingsrapport som avses i artikel 318 i EUF-fördraget, revisionsrättens årsrapport åtföljd av de granskade institutionernas svar, revisionsförklaringen och revisionsrättens särskilda rapporter som är av betydelse i detta sammanhang.

484. Europaparlamentet påminner om att 2014 är planerat att vara det första genomförandeåret för den nya fleråriga budgetramen – som ska fastställa storleken på och fördelningen av EU:s utgifter under perioden 2014– 2020 – och att genomförandenivån därför är lägre än under föregående år.

485. Europaparlamentet tar del av presentationen av politikområdena miljö och hälsa i revisionsrättens årsrapport avseende budgetåret 2014. Parlamentet är oroat över att de båda politikområdena även ingår i det kapitel som också är avsett för landsbygdens utveckling och fiske. Parlamentet upprepar sin kritik mot den ologiska sammansättningen av politikområdena i detta specifika kapitel. Parlamentet anser inte att revisionsrätten bör fatta det politiska beslutet om gruppering av politikområden. Parlamentet uppmanar bestämt revisionsrätten att se över sitt tillvägagångssätt i nästa årsrapport.

486. Europaparlamentet anser det nämnvärt i detta sammanhang att kapitlet om landsbygdens utveckling, miljö, fiske och hälsa har den högsta felprocenten i revisionsrättens årsrapport för 2014 med 6,2 % jämfört med genomsnittet på 4,4 %. Parlamentet noterar dessutom att de huvudsakliga brister som revisionsrätten konstaterade i många fall var nästan samma brister som redan rapporterats de senaste tre åren.

487. Europaparlamentet har lagt märke till att revisionsrätten och kommissionen har olika synpunkter på hur felen bör beräknas. Parlamentet noterar att kommissionen anser att revisionsrättens årliga representativa felprocent bör ses mot bakgrund av den fleråriga karaktären av finansiella nettokorrigeringar och återvinningar.

488. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten inte anmärkte på förvaltningen av politiken för folkhälsa, livsmedelssäkerhet och miljö- och klimatpolitik.

489. Europaparlamentet betonar att utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet är tillfreds med det övergripande genomförandet av budgetrubrikerna för miljö, klimatåtgärder, folkhälsa och livsmedelssäkerhet under 2014. Parlamentet påminner igen om att mindre än 0,5 procent av unionens budget är avsatt för dessa politiska instrument, och då bör man ha i åtanke det tydliga mervärdet för unionen på dessa områden och stödet från EU:s medborgare för unionens miljö- och klimatpolitik liksom för folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

490. Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av de fem decentraliserade byråer som ingår i ansvarsområdet för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och som utför tekniska, vetenskapliga eller förvaltningsmässiga uppgifter till stöd för unionsinstitutionerna när de utarbetar och genomför politiken på områdena miljö, klimat, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, samt det sätt på vilket deras budgetar genomförs.

Miljö och klimatpolitik

491. Europaparlamentet betonar att 352 041 708 EUR har anslagits till GD ENV i åtagandebemyndiganden och att 99,95 % har genomförts. Parlamentet noterar när det gäller betalningsbemyndiganden att det är tillfredsställande att 95,03 % av tillgängliga 290 769 321 EUR har utnyttjats. Parlamentet noterar dessutom att de administrativa utgifterna för Life + genomförs under två budgetår (genom automatiska överföringar), och att genomförandenivån för betalningar uppgår till 99,89 % om dessa administrativa utgifter inte beaktas.

492. Europaparlamentet noterar att GD CLIMA har ökat sitt genomförande så att det uppgår till 99,7 % av 102 694 032 EUR i åtagandebemyndiganden och 93,1 % av 32 837 296 EUR i betalningsbemyndiganden, och att genomförandenivån för betalningar uppgår till 98,5 % om administrativa utgifter inte beaktas.

493. Europaparlamentet anser att det övergripande genomförandet av driftsbudgeten för Life+, som var 99,9 % för åtagandebemyndiganden och 97,4 % för betalningsbemyndiganden 2014, var tillfredsställande. Parlamentet noterar att det år 2014 avsattes 283 121 194 EUR för inbjudan att lämna projektförslag i medlemsstaterna, 40 000 000 EUR användes till stöd för de operativa verksamheterna inom ramen för EU:s finansieringsmekanism för naturkapital (NCFF) och instrumentet för privat finansiering för energieffektivitet (PF4EE), 8 952 827 EUR användes till stöd för de operativa verksamheterna inom icke-statliga organisationer som arbetar med att skydda och förbättra miljön på EU-nivå och som medverkar till utvecklingen och genomförandet av unionens politik och lagstiftning, och 49 502 621 EUR användes för åtgärder för att stödja kommissionens roll i att initiera och övervaka utarbetandet av politik och lagstiftning. Parlamentet noterar att ett belopp på 20 914 622 EUR användes för administrativt stöd till Life och för driftsstöd till Easme.

494. Europaparlamentet är medvetet om att betalningsnivån för åtgärder inom ramen för Life+ alltid är något lägre jämfört med åtagandebemyndigandena, men med en hög genomförandenivå.

495. Europaparlamentet noterar att ett belopp på 4 350 000 EUR har anslagits som bidrag till internationella konventioner, protokoll och avtal i vilka unionen är part eller medverkar i det förberedande arbetet.

496. Europaparlamentet anser att de framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av tolv pilotprojekt och sex förberedande åtgärder som tillsammans uppgår till 2 950 000 EUR är tillfredsställande. Parlamentet är medvetet om att genomförandet av dessa åtgärder kan bli betungande för kommissionen på grund av de små medel som finns tillgängliga i förhållande till de genomförandeförfaranden som krävs (till exempel handlingsplaner, inbjudan att lämna förslag). Parlamentet uppmuntrar budgetmyndigheten att i framtiden fokusera på pilotprojekt och förberedande åtgärder med ett verkligt mervärde för unionen.

Folkhälsa

497. Europaparlamentet påminner om att 2014 är det första genomförandeåret för de nya programmen. Hälsoprogrammet antogs den 11 mars 2014 (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014(33), medan den gemensamma finansiella ramen för foder och livsmedel antogs den 27 juni 2014 (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014(34)).

498. Europaparlamentet noterar att GD SANTE år 2014 hade ansvar för att genomföra 244 221 762 EUR inom budgetposter för folkhälsa, varav 96,6 % har genomförts på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet är medvetet om att runt 75 % av den budgeten direkt förs över till tre decentraliserade organ (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiska läkemedelsmyndigheten). Parlamentet noterar vidare att genomförandenivån för åtagandebemyndigandena är över 98,9 % för alla budgetposter utom för Europeiska läkemedelsmyndigheten, för vilken underutnyttjandet av åtagandebemyndigandena motsvarar resultatet för 2013 som återanvändes 2015.

499. Europaparlamentet noterar att genomförandenivån för betalningsbemyndiganden är 98,8 %, vilket är en mycket bra genomförandenivå.

500. Europaparlamentet noterar att genomförandenivån inom programmet för folkhälsa 2008–2014 också är mycket bra (99,7 % för både åtagande- och betalningsbemyndiganden), och att de återstående icke-utnyttjade anslagen i princip avser inkomster avsatta för särskilda ändamål som fortfarande kan användas 2015.

501. Europaparlamentet välkomnar framstegen när det gäller genomförandet av alla tio pilotprojekt och fem förberedande åtgärder som GD SANTE ansvarar för på området för folkhälsa, och att alla motsvarande åtagandebemyndiganden (6 780 000 EUR) utnyttjades.

Livsmedelssäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande samt växtskydd

502. Europaparlamentet konstaterar att genomförandenivån för livsmedelssäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande samt växtskydd är 96,8 %. Parlamentet noterar dock att genomförandenivå uppgår till 100 % av de tillgängliga anslagen om den icke-automatiska överföringen på 6 800 000 EUR beaktas.

503. Europaparlamentet noterar att unions största bidrag, liksom föregående år, gick till program för tuberkulos, och att unionens bidrag till program för blåtunga däremot fortfarande var lågt.

504. Europaparlamentet konstaterar att huvudfaktorerna bakom underutnyttjandet av 8 100 000 EUR i kapitel Livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd kan förklaras enligt följande: 500 000 EUR som avser inkomster avsatta för särskilda ändamål för olika program som kan användas 2015 (dvs. inget underutnyttjande), 800 000 EUR som avser inkomster avsatta för särskilda ändamål som tekniskt inte kan återanvändas 2015 (C5-anslag till de gamla programmen) och 6 800 000 EUR som avser fonden för nödåtgärder. Parlamentet noterar att det sistnämnda beloppet överfördes till 2015 (för åtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i Estland, Lettland, Litauen och Polen 2014).

505. Europaparlamentet noterar att genomförandenivån när det gäller betalningsbemyndigandena för 2014 för budgetkapitlet för livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd var 99,0 %, vilket är en lätt minskning jämfört med 2013 (99,9%). Parlamentet har förstått att man under den samlade överföringen begärde ytterligare betalningsbemyndiganden, men som inte mottogs, och att endast en betalning inte fullt ut kunde göras i slutet av året, men att det återstående beloppet enligt överenskommelse med medlemsstaterna kunde betalas i början av januari 2015.

506. Europaparlamentet välkomnar framstegen när det gäller genomförandet av alla tre pilotprojekt och en förberedande åtgärd som GD SANTE ansvarar för på området för livsmedelssäkerhet, och att alla motsvarande åtagandebemyndiganden (1 250 000 EUR) utnyttjades.

507. Europaparlamentet anser, på grundval av tillgängliga uppgifter och rapporten om genomförandet, att kommissionen kan beviljas ansvarsfrihet för utgifterna på områdena miljö- och klimatpolitik, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för budgetåret 2014.

Transport och turism

508. Europaparlamentet noterar att det i budgeten för 2014, slutligt antagen och ändrad under det gångna året, anslogs totalt 2 931 147 377 EUR i åtagandebemyndiganden och 1 089 127 380 EUR i betalningsbemyndiganden för transportpolitiken. Parlamentet noterar vidare att dessa belopp omfattar följande:

509. Europaparlamentet välkomnar den höga genomförandegraden 2014 på 98,2 % för åtagandebemyndigandena för rörlighets- och transportpolitiken, och den synnerligen höga genomförandegraden på 95,2 % för betalningsbemyndigandena. Parlamentet noterar att de utestående åtagandena ökade med 1 653 372 424 EUR under 2014 i förhållande till det sammanlagda beloppet 5 647 143 046 EUR, och att ökningen av utestående belopp vanligtvis är högre i början av den nya fleråriga budgetramen, eftersom betalningar för nya projekt infaller senare. Parlamentet uppmanar emellertid kommissionen och medlemsstaterna att se till att transportprojekten genomförs korrekt.

510. Europaparlamentet beklagar när det gäller området ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning”, till vilket transporter hör och för vilket transporter utgör det lägsta beloppet (0,8 miljarder EUR) som granskas av revisionsrätten i förhållande till den totalt granskade populationen (13 miljarder EUR), var den uppskattade felfrekvensen 5,6 % 2014 (högre än motsvarande resultat 2013 (4,0 %)), vilket främst berodde på ersättning av icke stödberättigande kostnader i forskningsprojekt, men även på bristande efterlevnad av regler för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla lämpliga åtgärder för att komma till rätta med situationen (bland annat göra noggrannare förhandskontroller för att upptäcka och korrigera fel innan ersättningar betalas ut).

511. Europaparlamentet påpekar att under 2014 finansierades inte några projekt genom FSE eftersom den första inbjudan att lämna projektförslag avslutades i mars 2015 och fondens skuldinstrument som ska förvaltas av Europeiska investeringsbanken (EIB) inte godkändes förrän i slutet av 2014. Parlamentet noterar att revisionsrätten 2014 granskade sex transaktioner inom transportsektorn (GD Transport och rörlighet) och då konstaterade att två av de sex transaktionerna innehöll kvantifierbara fel. Parlamentet är sålunda tillfreds med att andelen berörda transaktioner minskat under 2014 (33 %) jämfört med 2013 (62 %) och 2012 (49 %). Parlamentet uppmanar kommissionen och andra berörda aktörer att säkerställa överensstämmelse med reglerna om offentlig upphandling och stödberättigandet när det gäller kostnader för framtida transportprojekt.

512. Europaparlamentet noterar att i enlighet med kommissionens fleråriga kontrollstrategi som tar hänsyn till återvinningar, korrigeringar och effekterna av alla kontroller och revisioner under programmets genomförande, beräknades den kvarstående felnivån för TEN-T till 0,84 %.

513. Europaparlamentet uppmärksammar det stora antalet projekt av hög kvalitet som inte kunde antas i samband med anbudsinfordran för FSE, som avser transport, på grund av brist på tillgängliga medel. Parlamentet anser att det är nödvändigt att säkerställa tillräcklig finansiering för dessa projekt. Parlamentet beklagar att budgeten för FSE minskades genom att medel omfördelades till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet påminner emellertid om att enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(35) ska det finnas en flexibilitet på 10 % för att öka budgeten för FSE i det årliga budgetförfarandet, och att denna flexibilitet finns oavsett finansieringen av Efsi. Parlamentet insisterar på att genomförandet av projekt som parlamentet och rådet kommit överens om i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013(36) skulle motivera en sådan ökning av budgeten för fonden för ett sammanlänkat Europa.

514. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta med sin noggranna övervakning av genomförandet av innovativa finansiella instrument som ska fungera som hävstång för EU-investeringar och dra till sig nya finansieringskällor för TEN-T-infrastrukturprojekt såsom Margueritefonden, instrument för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (LGTT) och initiativet om projektobligationer, och att säkerställa att EU-budgetens bidrag till dessa instrument förvaltas och används på lämpligt sätt.

515. Europaparlamentet noterar att det finns information om transport- och turismprojekt i olika databaser såsom systemet för finansiell transparens (FTS), INEA-databasen för TEN-T-projekt, projekt som samfinansieras genom Sammanhållningsfonden och regionala fonder samt CORDIS för Horisont 2000-projekt. Parlamentet vill se en integrering av projektinformation från dessa verktyg för att få en bättre överblick, både uppåt och nedåt, av processen för fördelning av EU-medel. Parlamentet upprepar betydelsen av att offentliggöra en lättillgänglig årlig förteckning över transport- och turismprojekt och att ha sökbara onlinedatabaser över projekt som medfinansieras av unionen som innehåller exakta finansieringsbelopp för att förbättra transparensen.

516. Europaparlamentet påpekar att transportprojekt under perioden 2014–2020 kommer att finansieras från flera olika källor, bland annat FSE, Sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Efsi. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla synergieffekter som kommer att göra det möjligt för dessa olika finansieringskällor att fördela de tillgängliga medlen på ett effektivare sätt.

517. När det gäller EU-medel påpekar Europaparlamentet att principen ”använd dem eller förlora dem” kan få medlemsstaterna att föreslå mindre effektiva projekt för att inte gå miste om medel. Parlamentet är bekymrat över att det har hänt att ett dåligt projekturval har lett till en del EU-finansierade transportinvesteringar som inte har gett särskilt hög avkastning. Parlamentet välkomnar den nya rättsliga ramen för 2014–2020 som stärker kostnads-nyttoanalysen och granskningsprocessen för projekt.

518. Europaparlamentet välkomnar att det gemensamma företaget Shift2Rail bildades i juni 2014 i syfte att förbättra den europeiska järnvägsindustrins konkurrenskraft. Parlamentet noterar att det gemensamma företaget Shift2Rail, när det har blivit ekonomiskt självbestämmande, under kommande år kommer att bli föremål för ett separat ansvarsfrihetsförfarande. Parlamentet beklagar dock det försenade genomförandet av detta gemensamma företag och det faktum att små och medelstora företag har väldigt svårt att få tillgång till det gemensamma företaget.

519. Europaparlamentet anser att kommissionen bör se till att det råder fullkomlig transparens vid förvaltningen av medel, att allmänhetens intressen skyddas och att dessa alltid har företräde framför privata intressen.

520. Europaparlamentet noterar att det i budgeten för 2014, slutligt antagen och ändrad under det gångna året, anslogs totalt 11 226 160 EUR i åtagandebemyndiganden och 6 827 266 EUR i betalningsbemyndiganden för turism. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvensbedöma finansierade projekt för att bättre kunna fastställa vilka utgifter som ska prioriteras i framtiden, och som fokuserar på EU som världens främsta turistdestination, samt gör det möjligt för turistnäringen att bli ett centralt tillväxtområde för EU:s ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera resultatet av pilotprojekt och förberedande åtgärder i nästa års budgetplanering och att tillhandahålla en lättillgänglig årlig förteckning över projekt på detta område.

521. Europaparlamentet föreslår, när det gäller de områden för vilka utskottet för transport och turism är ansvarigt, att parlamentet ska bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av unionens allmänna budget för budgetåret 2014.

Regional utveckling

522. Europaparlamentet noterar att man i revisionsrättens årsrapport av den 10 november 2015 om genomförandet av Europeiska unionens budget för 2014 uppskattade att den mest troliga felprocenten för sammanhållningspolitiken var 5,7 procent, vilket är en ökning jämfört med 2013 (5,3 procent). Parlamentet är oroat över denna ökning, som är av särskild betydelse när det gäller fel som ger finansiella återverkningar och allvarliga negativa effekter för budgeten. Parlamentet betonar att hälften av de uppskattade felen inom sammanhållningspolitiken beror på komplexiteten i reglerna om offentlig upphandling och statligt stöd, samt på överträdelser inom dessa förfaranden, såsom omotiverad direkt tilldelning av kontrakt, intressekonflikter och diskriminerande urvalskriterier.

523. Europaparlamentet noterar att kommissionens svar på revisionsrättens rapport var att den genomsnittliga minskningen av felfrekvensen jämfört med programplaneringsperioden 2000–2006 visar på en förbättring av förvaltnings- och kontrollsystemen. Parlamentet begär att kommissionen i tid tillhandahåller information och utbildning till myndigheterna om reglerna om offentlig upphandling och statligt stöd. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av handlingsplanen för offentlig upphandling. Parlamentet noterar tillämpningen av initiativet integritetspakter och uppmanar kommissionen att göra en lämplig förhandsbedömning av deras potential att verkligen förbättra transparensen och effektiviteten inom offentlig upphandling avseende ESI-fonder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla förhandsvillkoren när det gäller offentlig upphandling senast i slutet av 2016 och att införliva EU-direktiven om offentlig upphandling i sina rättssystem senast i april 2016, i syfte att undvika oriktigheter och garantera ett effektivt och ändamålsenligt projektgenomförande och uppnåendet av de planerade resultaten och därmed de sammanhållningspolitiska målen. Kommissionen uppmanas att strikt övervaka denna process och ge vägledning och tekniskt stöd till medlemsstaterna för ett korrekt införlivande av dessa direktiv i nationell lagstiftning.

524. Europaparlamentet påminner om att alla oriktigheter inte är bedrägerier och att det måste göras en åtskillnad mellan de oriktigheter som är bedrägerier och de som inte är det. Parlamentet anser att oriktigheter som inte är bedrägerier ofta är en följd av svaga ekonomiska förvaltnings- och kontrollsystem, bristen på administrativ kapacitet, både avseende kunskap om regler och teknisk sakkunskap när det gäller de specifika arbetena eller tjänsterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att lämpliga, effektiva och ändamålsenliga ekonomiska förvaltnings- och kontrollsystem inrättas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i regelverket och med beaktande av de nationella bestämmelserna.

525. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att säkerställa att stödmottagarna får konsekvent information om stödvillkoren, särskilt när det gäller stödberättigande utgifter och de relevanta taken för ersättningarna.

526. Europaparlamentet noterar att man vid genomförandet av sammanhållningspolitiken i medlemsstaterna, utifrån deras institutionella system, måste tillämpa ett stort antal nationella förfaranden och regler, vilket utgör ännu en nivå som kan leda till oriktigheter och därmed till en förlust av ESI-fonder och större skillnader mellan medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att bidra till att förenkla genomförandet på nationell och regional nivå, samtidigt som man respektar medlemsstaternas institutionella särdrag och förser medlemsstaterna med de förtydliganden som behövs för genomförandet av förordningar. Parlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om parlamentets resolution om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020, och om behovet av att vidta nödvändiga åtgärder för att i så stor utsträckning som möjligt begränsa den lagstiftningsmässiga och administrativa bördan, vilket gör det möjligt att bättre utnyttja ESI-fonderna och undvika fel som begås av de slutliga stödmottagarna, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet beklagar att kommissionen inte involverade medlemsstaternas företrädare i högnivågruppen för övervakning av förenkling för mottagare av ESI-fonderna, och därmed inte beaktade deras åsikter för att förbättra systemet.

527. Europaparlamentet anser att det behövs administrativ kapacitet för att man på ett korrekt och effektivt sätt ska kunna använda ESI-fonderna, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka utbytet av kunskap och bästa praxis avseende aspekter med genomförandet (till exempel offentlig upphandling, statligt stöd, kriterierna för bidragsberättigande eller revisionskedjan), särskilt för potentiella stödmottagare med mindre administrativ och finansiell kapacitet. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att man anordnar särskilda men övergripande aktiviteter för att utbilda statstjänstemän och myndigheter som arbetar med projekt som avser ESI-fonder samt stödmottagare (till exempel utbildningar och uppdateringskurser, seminarier eller tillhandahållande av tekniskt och administrativt stöd).

528. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har inrättat det nya verktyget ”Taiex Regio Peer 2 Peer” för att underlätta peer2peer-utbyte mellan förvaltnings- och revisionsmyndigheter och attesterande organ i medlemsstaterna, med målet att stärka deras administrativa kapacitet. Parlamentet betonar vikten av att öka insatserna i samband med utnämningen av myndigheter, vilket är en förutsättning för inlämningen av betalningskrav, i syfte att garantera ett smidigt genomförande av program och flöde av resurser. Parlamentet anser dessutom att kommissionen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt bör tillämpa alla tillgängliga verktyg för tidig upptäckt och förebyggande av risker inom sammanhållningspolitiken, och mer specifikt datautvinningsverktyg, såsom Arachne, för tidig upptäckt och förebyggande av risker inom förfarandena för offentlig upphandling. Eftersom verksamheten i arbetsgruppen för bättre genomförande också omfattar verksamhet som skulle kunna stärka effektiviteten, ändamålsenligheten och mervärdet hos sammanhållningspolitiska projekt som redan genomförts, uppmanas kommissionen att bedöma dessa faktorer med hjälp av kvalitativa indikatorer.

Jordbruk och landsbygdens utveckling

529. Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken, som är ett av unionens ursprungliga politikområden, är ett viktigt verktyg för EU med omfattande inverkan, inte endast när det gäller livsmedelsproduktion och genererade ekosystemtjänster, utan även när det gäller konkreta och potentiella miljömässiga och socio-ekonomiska förbättringar och en förstärkning av jämställdhetsaspekten. liksom insatser för att bekämpa avfolkningen i landsbygdsområdena, med hänsyn till behovet av att utveckla begreppet cirkulär ekonomi. Parlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken därmed påverkar unionens territoriella balans genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd och viktiga instrument med vars hjälp unga jordbrukare kan inleda en jordbruksverksamhet och trygga generationsväxlingen inom jordbruket.

530. Europaparlamentet konstaterar att GD AGRI under 2014 utförde ett anmärkningsvärt arbete med medlemsstaternas myndigheter för att se till att dessa myndigheter i allt högre utsträckning har möjlighet att förebygga fel i jordbruksutgifterna och genomföra sina landsbygdsutvecklingsprogram. Parlamentet uppmärksammar att GD AGRI bidragit till tydliga positiva effekter, vilka framgår av revisionsrättens årsrapport 2014, och parlamentet anser att direktoratets åtgärder, tillsammans med medlemsstaternas insatser, bör utgöra en god grund för ytterligare förbättringar under nyckelåren för utgiftsperioden 2014–2020.

531. Europaparlamentet kräver att utbetalande organ som konstant uppnår otillfredsställande resultat, i extrema fall fråntas sin ackreditering.

532. Europaparlamentet anser att konsekvens i fråga om resultat och genomförande är av avgörande betydelse inom den gemensamma jordbrukspolitiken – en politik som säkrar en säker och jämn produktion av våra livsmedel, verkar över hela unionen med en positiv effekt på den sociala, miljömässiga och ekonomiska nivån, och som omfattar produktion av grödor och alla typer av livsmedel.

533. Europaparlamentet konstaterar att jordbrukets faktorinkomst per arbetstagare i de medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 eller senare (EU-N13) uppgår till en fjärdedel av jordbrukets faktorinkomst för EU-15(37).

534. Europaparlamentet välkomnar förbättringarna jämfört med siffrorna i 2013 års rapport och noterar att revisionsrätten, i fråga om jordbrukspolitiken, har konstaterat att urvalet granskade transaktioner visade på en minskad felnivå jämfört med 2013. Parlamentet konstaterar att felnivån för EFGJ, enligt granskningar i 17 medlemsstater, är 2,9 % för 2014 (jämfört med 3,6 % 2013) och för landsbygdsutveckling, miljö och fiske, enligt granskningar i 18 medlemsstater, 6,2 % (sjunkit från 7 % 2013), medan genomsnittsnivån för hela kapitlet Naturresurser är 3,6 %.

535. Europaparlamentet understryker behovet av att utveckla en gemensam metod för beräkningen av felprocenten i syfte att garantera att den är korrekt och undvika betydande skillnader mellan den felprocent som anges av kommissionen och den som fastställs av revisionsrätten.

536. Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens uttalande(38) att överträdelser av tvärvillkoren (t.ex. meddelanden om djurförflyttningar i tid, iakttagande av sista datum och tidsfrister) inte påverkar stödberättigandet (vilket revisionsrätten redan uttryckligen bekräftat) och att tvärvillkorsfelprocenten bör dras av från den övergripande felprocenten för att beräkningarna ska bli tydligare.

537. Europaparlamentet påpekar att genomförandet av bestämmelserna för det kopplade stödet varierar mellan medlemsstaterna, vilket orsakar snedvridningar av konkurrensen, såsom exempelvis inom mjölksektorn.

538. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har infört nya riktlinjer för att fastställa finansiella korrigeringar inom ramen för delad förvaltning för bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling(39).

539. Europaparlamentet konstaterar att 2014 var ett övergångsår under vilket betydande betalningar för senare delen av utgiftsperioden 2007–2013 gjordes och under vilket de slutliga inslagen (genomförandeakter och delegerade akter) verkställdes efter halva året för den gemensamma jordbrukspolitikens utgiftsperiod 2014–2020. Parlamentet konstaterar även att 2015 och 2016 likaså bör betraktas som övergångsår, under vilka både jordbrukarna och medlemsstaterna varit tvungna att för första gången till fullo genomföra miljöanpassningen och andra viktiga policyändringar som involverade nya och komplexa regler och ett stort antal nya sökande när det gäller direktstöd, eftersom många av de fleråriga åtgärder som fastställts i medlemsstaternas landsbygdsutvecklingsplaner kommer att börja genomföras först under 2016 och särskild uppmärksamhet måste ägnas de nya verktyg som införts under reformen.

540. Europaparlamentet välkomnar de minskade felnivåerna jämfört med 2013 och uppmärksammar de stora insatser och resurser som krävts för att uppnå detta, i synnerhet via information och tekniskt stöd avseende genomförandet från kommissionen till medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet är emellertid av den åsikten att endast en mätning av fel i sig inte är ett mått på resultat eller genomförande.

541. Europaparlamentet påminner kommissionen om att risken för oavsiktliga fel på grund av komplicerade bestämmelser i slutändan drabbar stödmottagaren. Parlamentet efterlyser en rimlig, proportionerlig och effektiv sanktionspolitik för att stödja detta tillvägagångssätt, såsom till exempel undvikande av dubbla sanktioner för samma fel enligt både betalningssystemet och tvärvillkoren. Parlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad se till att påföljderna står i proportion till typen av fel. Parlamentet efterlyser instrument för en mer stimulerande och resultatinriktad strategi som skulle innebära en minskning av felprocenten och antalet kontroller samt i högre grad göra det möjligt att göra åtskillnad mellan fel och bedrägeri, samtidigt som man ser till att jordbrukarna fortfarande har möjlighet att tillhandahålla den nödvändiga livsmedelsproduktion som utgör kärnan i politiken. Parlamentet anser att fortsatta åtgärder för att hantera komplexiteten i och rationalisera den gemensamma jordbrukspolitiken är av avgörande betydelse för att locka nya aktörer till jordbruket, och hålla dem kvar och bevara deras kompetens, och därmed trygga en livskraftig jordbrukssektor i framtiden.

542. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten i sin årsrapport undersöker hur resultat ska mätas, i synnerhet eftersom kommissionen strävar efter att fokusera sina utgifter på resultat. Parlamentet pekar dock på svårigheterna att bedöma genomförandet av fleråriga finansieringsprogram, som numera är den prioriterade metoden för genomförande av miljöåtgärder inom den andra pelaren, via ett verktyg som granskar ett enda år, och uppmanar revisionsrätten att specifikt förklara sin resultatorientering i fråga om jordbruksutgifterna. Parlamentet uppmanar dock med kraft revisionsrätten att vid bedömningen av resultaten ta hänsyn till landsbygdsutvecklingspolitikens många olika mål, för att på detta sätt undvika förenklade indikatorer och risker för felaktiga tolkningar.

543. Europaparlamentet noterar revisionsrättens åsikt, på basis av dess egna granskningar, att det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) i hög grad bidrar till att förebygga och minska felnivåerna i de stödordningar som det omfattar(40), och uppmärksammar kommentaren att korrigerande åtgärder mot svagheter i LPIS (system för identifiering av jordbruksskiften) har vidtagits i samtliga granskade medlemsstater(41).

544. Europaparlamentet välkomnar kommissionens föreslagna förenkling av IACS genom förebyggande preliminära kontroller som kommer att ge de nationella myndigheterna möjlighet att fastställa problem med jordbrukarnas ansökningar och göra korrigeringar, och som bör bidra till ett mindre antal påföljder.

545. Europaparlamentet upprepar revisionsrättens huvudsakliga rekommendationer: Medlemsstaterna bör garantera trovärdiga och uppdaterade uppgifter och foton för LPIS för att minska risken för fel relaterade till överdeklarerad stödberättigande mark. Kommissionen bör kräva att medlemsstaternas handlingsplaner inbegriper korrigerande åtgärder som tar itu med ofta konstaterade orsaker till fel, och kommissionen bör se över sin egen strategi för revisioner av överensstämmelse inom landsbygdsutvecklingen samt se till att förfarandet för att uppnå säkerhet om transaktionernas laglighet och korrekthet, som blir obligatoriskt från och med budgetåret 2015, tillämpas korrekt.

546. Europaparlamentet noterar att kommissionen och revisionsrätten är överens om att landsbygdsutvecklingsutgifterna bygger på komplexa regler och villkor för stödberättigande, delvis till följd av politikens karaktär och de europeiska territoriernas heterogena natur. Parlamentet efterlyser en förstärkning av de åtgärder om förenkling och förebyggande åtgärder som ingår i regelverket för programperioden 2014–2020, och begär dessutom att denna förenkling ska genomföras på medlemsstatsnivå inom ramen för de nya landsbygdsutvecklingsprogrammen, som en prioritering och som ett viktigt sätt att minska felnivån och förbättra effektiviteten och flexibiliteten och därmed öka absorptionsförmågan, i synnerhet när mindre omfattande program kan ha fått mindre uppmärksamhet och/eller konstant uppvisat en hög felprocent på grund av sin tidigare osmidiga karaktär.

547. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i god tid lägga fram en detaljerad plan i syfte att minska byråkratin inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

548. Europaparlamentet uppmanar både kommissionen och medlemsstaternas myndigheter att fortsätta arbetet med att åtgärda och minska komplexiteten i fråga om direktbetalningar, närhelst detta är möjligt, och att ge hög prioritet åt att förenkla miljöanpassningsåtgärderna, särskilt om många olika nivåer är involverade i förvaltningen av EGFJ och fonden för landsbygdsutveckling inom medlemsstaterna, vid behov med olika angreppssätt för de två pelarna. Parlamentet betonar det faktum att de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller direktstödet har ökat skillnaderna i konkurrenskraft mellan de jordbrukare som är verksamma på den inre marknaden.

549. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen omedelbart till fullo utnyttjar processen att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt med avseende på de tungrodda och komplicerade bestämmelserna om tvärvillkor och miljöanpassning, som i slutändan påverkar jordbrukarna i hela Europa. Parlamentet betonar att förenklingsprocessen bör fokusera på att minska den administrativa bördan och bör inte äventyra de principer och regler som man kom överens om under den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilka bör förbli oförändrade. Parlamentet anser att en sådan förenkling inte bör innebära en översyn av utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2013–2020.

550. Europaparlamentet påpekar att olika investerares uppköp av jordbruksarealer sätter de små ägardrivna jordbruken inom EU under allt större press, och konstaterar att en del av direktstöden betalas till internationellt verksamma koncerner.

551. Europaparlamentet betonar vikten av att ha jämförbara resultatindikatorer och siffror för samma typ av program på olika orter och ser fram emot förbättringar i detta hänseende under perioden 2014–2020 som syftar till att garantera en bättre ekonomisk förvaltning av den gemensamma jordbrukspolitiken på grundval av varje medlemsstats behov.

552. Europaparlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken spelar en betydelsefull roll i främjande av social inkludering – i synnerhet men inte endast genom kooperativa insatser – fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden, genom att skapa arbetstillfällen via Leader och genom att ta i bruk nya eller förbättrade tjänster och infrastruktur. Parlamentet efterlyser en analys av den övergripande påverkan av den gemensamma jordbrukspolitikens två pelare i landsbygdsområden, var och hur stödet tilldelas och med en fokusering på de verkliga slutliga stödmottagarna.

553. Europaparlamentet konstaterar att utgifterna förväntas generera vinster för både landsbygdsområdena och konsumenterna i allmänhet, och påminner om att de slutliga stödmottagarna spenderar pengar på varor eller tjänster i sina lokalsamhällen eller sysselsätter folk på sina jordbruk, och bidrar sålunda till att hålla kvar människorna i regioner där jord- och skogsbruk ofta är den främsta ekonomiska drivkraften i landsbygdsområden eller isolerade områden.

554. Europaparlamentet konstaterar att följderna av det ryska förbudet mot import av jordbruksprodukter, vilket infördes i mitten 2014, är en stor utmaning. Parlamentet förspråkar bättre förvaltning i ett tidigt skede i samband med eventuella nödåtgärder för att garantera en korrekt målinriktning av medlen eller, vid behov, omedelbara återkrav av belopp grundade på felaktiga betalningsanspråk. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens fortsatta insatser för att identifiera alternativa avsättningsmöjligheter för överskott på jordbruksprodukter och för att stödja de sektorer som drabbats av förbudet. Parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att identifiera alternativa avsättningsmöjligheter för överskott på jordbruksprodukter, och uppmanar medlemsstaterna att vidta gemensamma åtgärder för att undanröja hindren för en utökning av avsättningsmöjligheterna. Parlamentet understryker vikten av TTIP-avtalet, som kan kompensera stängningen av ett antal traditionella valutamarknader.

555. Europaparlamentet gläder sig över kommissionens beslut att införa exceptionella stödsystem för länder som drabbats av förluster inom mjölksektorn, och uppmanar kommissionen att överväga andra stödåtgärder för sektorer som drabbats av liknande problem.

556. Europaparlamentet beklagar att kvinnor på landsbygden i många medlemsstater endast har begränsat tillträde till arbetsmarknaden, och uppmanar kommissionen att i sina framtida utvecklingsinitiativ prioritera ett bättre och förstärkt tillträde till arbetsmarknaden för kvinnor på landsbygden och att anslå tillräckliga medel till en europeisk sysselsättningsgaranti för kvinnor på landsbygden, i likhet med den europeiska ungdomsgarantin, genom att fastställa separata mål för kvinnor på landsbygden.

557. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förtydliga reglerna när det gäller erkännande av producentorganisationer, i synnerhet inom frukt- och grönsakssektorn, och att ytterligare förkorta ledtiderna för kommissionens granskningar, i syfte att sörja för rättslig säkerhet för stödmottagarna och undvika onödiga fel.

558. I ljuset av fördragets mål(42) att tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser anser Europaparlamentet att en rättvis tillgång för alla konsumenter äventyras om mervärdesskatten på livsmedel är alltför hög, och konstaterar att mervärdesskattebedrägerier blir mer sannolika.

559. Europaparlamentet anser att målen för programperioden 2007–2013 fortfarande är viktiga mål, och att unionen under den aktuella perioden bör fokusera på att förbättra jordbruksföretagens och jordbrukssektorns bärkraftighet, främja bättre balans i livsmedelskedjan i syfte att konsolidera och stärka producentorganisationerna, stödja kvalitetssystem, korta leveranskedjor, sociala kooperativ, lokala marknader, ekosystemtjänster och en balanserad territoriell utveckling – uteslutande i landsbygdsområden inom ramen för de nya landsbygdsprogrammen – samtidigt som orimliga miljömässiga förväntningar eller miljöutgifter undviks.

560. Europaparlamentet påminner om att endast tre fall av alla de granskningar som revisionsrätten utförde avseende utgifterna för 2014 hade hänvisats till Olaf för utredning(43) av misstankar om att stödmottagare kan ha ”skapat förutsättningar på konstlad väg för att få stöd” (nya enheter som inrättats av väletablerade företag eller grupper av personer), och att ett fall redan före revisionsrättens granskning hade identifierats som riskfyllt av de nationella myndigheterna.

561. Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av politiken skulle kunna förbättras ytterligare. Parlamentet betonar därför att det bör bli informerat om eventuella förbättringar ifråga om fastställande och uppfyllelse av politiska mål samt efterlevnad.

562. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska hur ändamålsenliga och effektiva stöden för marknadsföring i tredjeländer är, och att säkerställa att dessa åtgärder inte leder till att de lokala jordbruksproducenterna drivs bort från marknaden.

563. Europaparlamentet konstaterar att vid den tidpunkt då 2014 års årliga verksamhetsrapport utarbetades av GD AGRI saknades uppgifter om vissa Ipardfaktorer som ingår i årsrapporten, och denna information måste uppdateras (antalet jordbruk som erhållit stöd, ökning av bruttovärdet, antalet jordbruk som inför EU-standarder). Parlamentet anser att man kan förvänta sig en fortlöpande analys under den nya finansieringsperioden.

564. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens årsrapport för 2014 uppvisar goda resultat, men uppmanar dock revisionsrätten att informera parlamentet om de åtgärder den har för avsikt att vidta för att ta fram en flerårig granskningsmetod i takt med att man utvecklar den planerade mer resultatinriktade strategin.

Fiskeri

565. Europaparlamentet tar del av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2014, samt revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2014. Parlamentet tar vidare del av den årliga verksamhetsrapporten för 2014 från GD MARE. Parlamentet tar del av revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2015 om partnerskapsavtal om fiske.

566. Europaparlamentet tar del av revisionsättens iakttagelser med avseende på lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna. Parlamentet noterar revisionsrättens avvikande mening om betalningsbemyndigandena, för vilka den övergripande felnivån var 4,4 %, dock utan någon specifik felnivå för fiske. Parlamentet kräver att denna sektor blir föremål för en särskild redovisning och inte längre slås samman med jordbruket, så att man möjliggör ökad insyn i fisket.

567. Europaparlamentet konstaterar att GD MARE anför avvikande åsikt om förvaltningen av och kontrollsystemen för EFF-programmen i vissa medlemsstater.

568. Europaparlamentet är övertygat om att det interna kontrollsystem som GD MARE genomfört ger tillräckliga garantier för en adekvat riskhantering med avseende på transaktionernas laglighet och korrekthet.

Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)

569. Europaparlamentet konstaterar att antagandet av program med delad förvaltning i fråga om EHFF-fonden och andra ESI-fonder efter den 1 januari 2014 krävde en teknisk översyn av den fleråriga budgetramen för att göra det möjligt att överföra outnyttjade anslag för 2014 till påföljande år.

570. Europaparlamentet beklagar djupt att en överväldigande majoritet av medlemsstaterna lade fram sitt operativa program relaterat till EHFF mycket sent, vilket orsakade stora förseningar i genomförandet av fonden. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna är ansvariga för att genomföra anslagen inom ramen för delad förvaltning.

571. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör förbättra de instrument och kanaler de utnyttjar för att lämna information till kommissionen, och rekommenderar kommissionen att använda starkare påtryckningsmedel på medlemsstaterna så att de lämnar tillförlitliga uppgifter.

572. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på alla möjliga sätt stödja medlemsstaterna i syfte att trygga ett korrekt och fullständigt utnyttjande av EHFF-resurserna, med höga genomförandenivåer och i överensstämmelse med medlemsstaternas respektive prioriteringar och behov, i synnerhet när det gäller en hållbar utveckling av fiskerisektorn.

Genomförandeorganet för små och medelstora företag

573. Europaparlamentet välkomnar att Genomförandeorganet för små och medelstora företag tilldelats ansvaret för EHFF från och med den 1 januari 2014. Parlamentet uppmärksammar det samförståndsavtal som GD MARE och Genomförandeorganet för små och medelstora företag undertecknade den 23 september 2014. Parlamentet understryker behovet av att främja ett högkvalitativt stöd från genomförandeorganets sida till alla sina stödmottagare i fråga om de 19 EHFF-åtgärderna.

Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2015 (ansvarsfrihet för 2014): Förvaltas partnerskapsavtalen om fiske väl av kommissionen?

574. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till revisionsrättens rekommendationer.

575. Europaparlamentet beklagar den kostnad som uppstår till följd av underutnyttjandet av det referenstonnage som anges i vissa nya protokoll. Parlamentet föreslår att man närmare kopplar betalningar för tillträdesrättigheter till de faktiska fångsterna. Parlamentet uppmanar kommissonen att se till att utbetalningarna av sektorsstöd är förenliga med andra budgetstödbetalningar, och efterlyser en förbättring av de resultat som partnerländerna har uppnått när det gäller genomförandet av den uppsättning åtgärder som man gemensamt har kommit överens om.

576. Europaparlamentet betonar, i enlighet med revisionsrättens påpekande, att komplementariteten och enhetligheten i de partnerskapsavtal om fiske som förhandlas fram inom samma region kan förbättras, så att man maximerar avtalens potential att förbättra fiskeriförvaltningen på regional nivå.

577. Europaparlamentet understryker att informationen i oberoende efterhandsutvärderingar inte alltid var tillräckligt uttömmande, enhetlig eller jämförbar, vilket minskade dess användbarhet som underlag i beslutsprocessen och i förhandlingarna. Parlamentet konstaterar dessutom att dessa utvärderingar inte tillräckligt bedömer i vilken mån partnerskapsavtalen om fiske uppfyller alla sina mål, t.ex. hänvisas det inte till sysselsättningen i de EU-regioner som är beroende av fisket och ingen information ges om EU-marknadens fiskförsörjning.

578. Europaparlamentet uttrycker oro över att det saknas tillförlitlig, verifierbar och tillgänglig information om fiskbestånd och inhemska fiskeflottors fiskeansträngning eller om fiskeansträngningen för andra utländska fiskeflottor som också har beviljats tillträde. Ett av huvudmålen med partnerskapsavtalen om fiske är nämligen att endast fiska överskottsbestånd, och detta har visat sig var mycket svårt att genomföra i praktiken.

579. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer noggrant övervaka genomförandet av sektorsstödet för att se till att det fungerar effektivt.

580. Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att genom så detaljerat upprättade matristabeller som möjligt effektivt övervaka de åtgärder som unionen finansierar i form av sektorsstöd i internationella avtal. Parlamentet anser även att en ökning av andelen sektorsstöd bör främjas. Parlamentet är övertygat om att avtalens kommersiella del på sikt måste knytas till ett effektivt, tillräckligt övervakat och substantiellt sektorsstöd.

581. Europaparlamentet konstaterar med oro att de protokoll som för närvarande är i kraft fortfarande inte föreskriver att betalningar får minskas partiellt när resultat endast uppnås delvis. Parlamentet uppmärksammar att när inga eller begränsade resultat uppnåtts måste utbetalningen av sektorsstödet för påföljande år avbrytas tills det att målen nåtts. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att om möjligt i nya protokoll inkludera möjligheten att partiellt minska utbetalningar av sektorsstöd.

Beviljande av ansvarsfrihet

582. Europaparlamentet föreslår på grundval av tillgängliga uppgifter att kommissionen beviljas ansvarsfrihet för utgifterna på området för havspolitik och fiske för budgetåret 2014.

Kultur och utbildning

583. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att Erasmus+-programmet under sitt första år har fortsatt att prioritera främjandet av färdigheter och anställbarhet, att det har uppnått sitt mål att skapa närmare band mellan unionens program och den politiska utvecklingen på området för utbildning, yrkesutbildning, idrott och ungdomar, främjat unionsinsatser som bättre motsvarar målet om livslångt lärande och bidragit till att minska sociala, ekonomiska och territoriella ojämlikheter genom att nå ut till många europeiska medborgare. Parlamentet påpekar dock att en viss kritik har förts fram när det gäller tillgången till finansiering inom ramen för ungdomsdelen i Erasmus+ jämfört med det tidigare programmet Aktiv ungdom. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har tilldelat tillräckliga budgetmedel till Erasmus+, så att bättre information kan lämnas om de globala ändringar som har gjorts i de nya programdelarna i syfte att kunna inkludera ett större antal skolprojekt.

584. Europaparlamentet anser att även om den ökade decentraliseringen av utbetalningarna av medel till Erasmus+ gör det lättare att uppfylla vissa av programmets nationella och lokala krav, bör denna decentralisering utvärderas, i förhållande till de centrala insatserna, för att undvika att den blir ett hinder för uppnåendet av de strategiska målsättningarna för Erasmus+, i synnerhet inom ramen för dess ungdomsdel.

585. Europaparlamentet noterar att Erasmus+-programmet bidrar till att integrera unga européer på arbetsmarknaden, främja anställbarhet och utveckla nya färdigheter, att det stöder initiativ som rör medborgarskap, volontärarbete och internationalisering av ungdomar och idrott, att det bidrar till att förbättra kvaliteten på utbildning, formell och informell utbildning och livslångt lärande, samt att det stärker känslan av ett europeiskt medborgarskap baserat på förståelse och respekt för mänskliga rättigheter.

586. Europaparlamentet är djup bekymrat över att utbetalningarna av medel inom ramen för Erasmus+ ungdomsdel har ställts in i Grekland, vilket framgår av Europeiska ungdomsforumets rapport för 2015 om genomförandet av programmet.

587. Europaparlamentet noterar de svårigheter som har rapporterats av kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur (GD EAC) och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) i den första genomförandefasen av programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna, i synnerhet när det gäller vissa förseningar i inledandet av ansökningsomgångarna och utbetalningen av medel. Parlamentet hoppas att detta är en undantagssituation, och ser därför fram emot de kommande åren när dessa program går in i en mer stabil fas jämfört med detta första genomförandeår. Parlamentet rekommenderar att Erasmus+ integrerar fler småskaliga projekt, som är centrala för innovativa erfarenheter inom alla de tre områdena: utbildning, ungdom och sport.

588. Europaparlamentet gläder sig över de framsteg som gjorts i riktning mot finansieringsmodeller som är baserade på schablonbelopp och enhetskostnader, vilket förenklar den ekonomiska förvaltningen för både mottagare av EU-finansiering och unionen. Parlamentet påpekar dock att dessa schablonbelopp och enhetskostnader, i synnerhet när det gäller ungdomsdelen av Erasmus+, är otillräckliga för att finansiera de centrala operativa kostnaderna för ungdomsorganisationer och frivilligorganisationer. Parlamentet upprepar att unionens investeringar i programmet ytterligare bör ökas.

589. Europaparlamentet påminner om att förseningarna i Eaceas slutliga utbetalningar direkt inverkar på stödmottagarnas rättigheter och skadar därmed kulturella förningar och projekt, kreativitet och det kulturella civila samhällets mångfald. Parlamentet uppmanar Eacea att ytterligare förbättra sina kontroller och betalningssystem.

590. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att Europaskolorna inte har behandlat de problem som på nytt förs fram av revisionsrätten, och betonar rekommendationen till styrelsen för Europaskolorna att genomföra ett rotationssystem för känsliga befattningar och att åtgärda andra svagheter som kan undergräva de grundläggande principerna om transparens och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet noterar antagandet 2014 av de nya finansiella bestämmelserna för Europaskolorna, som – om de genomförs korrekt – är en av åtgärderna för att hantera de kritiska förhållanden som togs upp av revisionsrätten. Parlamentet uppmanar Europaskolornas styrelse att överväga att centralisera vissa funktioner som för närvarande är decentraliserade, såsom bokföringsbefattningen, och att främja en åtskillnad mellan godkännande, verkställande och kontroll av finansiella transaktioner i syfte att minimera risken för fel och bedrägeri. Parlamentet anser att en det är hög tid att göra en fullständig översyn av styrningen, förvaltningen och organisationen av systemet med Europaskolor, med hänsyn till de farhågor som lyfts fram och det faktum att 60 % av Europaskolornas budget på 177 miljoner EUR kommer från unionens budget.

591. Europaparlamentet noterar att missförhållandet mellan den fleråriga budgetramens sjuåriga programplanering och den tioåriga programplaneringen för unionens politiska och strategiska prioriteringar kan äventyra en konsekvent utvärdering av resultaten av unionsprogrammen. Parlamentet påpekar att den kommande översynen av den fleråriga budgetramen är en grundläggande aspekt i förvaltningen av unionens utgifter genom att den säkerställer att unionens investeringsprogram förblir effektiva. Parlamentet insisterar på en grundlig förenkling av ansökningsformulären och ansökningskriterierna, i synnerhet för småskaliga projekt, inom både programmet Erasmus+ och programmet Kreativa Europa.

592. Europaparlamentet är bekymrat över kommissionens betalningseftersläpningar, som uppgick till 26 miljarder EUR 2014, varav hälften betraktas som ”onormala”, dvs. inte genererade av fakturor utfärdade i slutet av budgetåret, vilket påvisades av Europaparlamentets utredningstjänst. Enbart för Erasmus+ uppgick betalningseftersläpningarna till 202 miljoner EUR. Parlamentet noterar att eftersläpningen dels orsakas av en extremt oflexibel flerårig budgetram som inte tillåter omfördelningar av medel och som har snäva marginaler, dels av att medlemsstaterna inte uppfyller sina åtaganden i fråga om betalningsbemyndiganden.

593. Europaparlamentet betonar att programmet Ett Europa för medborgarna fungerar som en unik och direkt länk mellan unionen och dess medborgare för att stödja åtgärder, framställningar och medborgerliga rättigheter. Parlamentet anser att den nuvarande finansieringsnivån är alldeles för låg, och betonar att programmet bör genomföras i överensstämmelse med sitt innehåll och att det berikas genom initiativ som stärker de värderingar som förknippas med det europeiska medborgarskapet. Parlamentet motsätter sig bestämt alla ytterligare budgetnedskärningar eller betalningsförseningar för programmet Ett Europa för medborgarna 2014–2020.

Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

594. Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att unionens konsoliderade årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av unionens finansiella ställning per den 31 december 2014. Parlamentet beklagar dock att de finansiella övervaknings- och kontrollsystem som undersöktes för 21:a året i rad enbart var delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna.

595. Europaparlamentet är dock bekymrat över att de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna har en felfrekvens som ligger över väsentlighetsgränsen. Parlamentet påminner därför om att det behövs en noggrann budgetförvaltning och begär att ytterligare ansträngningar görs för att minska felfrekvensen.

596. Europaparlamentet noterar den nya presentationen av revisionsrättens rapport om årsredovisningen av utgifter inom den fleråriga budgetramens rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap). Parlamentet begär att den inkluderas nästa år, med beaktande av budgetökningen. Parlamentet instämmer med att det behövs ett nytt tillvägagångssätt som går ut på att investera EU-budgeten i stället för att spendera den.

597. Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstaters lagstiftning om intressekonflikter som avser parlamentsledamöter, regeringen och lokala myndigheter är vag och otillräcklig. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka denna situation och vid behov lägga fram förslag i detta avseende. Parlamentet anser att alla eventuella sådana förslag också bör gälla för kommissionens ledamöter och nominerade ledamöter.

598. Europaparlamentet betonar behovet av att garantera valuta för pengarna och dra lärdom av tidigare projekt där brister i kommissionens förvaltning ledde till förseningar och kostnadsöverskridanden, vilket var fallet vid utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), som slutfördes sex år senare än planerat och kostade åtta gånger mer än den ursprungliga budgeten.

599. Europaparlamentet noterar att trots att Fonden för yttre gränser har bidragit till förvaltningen av de yttre gränserna har fondens mervärde varit begränsat. Det övergripande resultatet kunde inte mätas på grund av brister i de utnämnda myndigheternas övervakning och allvarliga brister i kommissionens och medlemsstaternas utvärderingar.

Jämställdhetsperspektivet

600. Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget är jämställdhet en av de värderingar som Europeiska unionen bygger på och främjar. Parlamentet anser att jämställdheten måste beaktas inom alla politikområden och därför ingå i budgetförfarandet.

601. Europaparlamentet påminner kommissionen om att vissa budgetposter indirekt kan upprätthålla bristande jämställdhet genom att de inverkar negativt på kvinnor när de genomförs. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en jämställdhetsbudgeteringsanalys av både nya och befintliga budgetposter och, när det är möjligt, göra nödvändiga ändringar för att säkerställa att bristande jämställdhet inte uppstår indirekt.

602. Europaparlamentet påminner kommissionen om att den nyligen förbundit sig till resultatbaserad budgetering, och upprepar sitt krav på att man i de gemensamma resultatindikatorerna för genomförandet av unionens budget även inkluderar jämställdhetsindikatorer, vilket skulle göra det möjligt att bättre utvärdera genomförandet av budgeten ur ett jämställdhetsperspektiv.

603. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av hur unionens finansiering har främjat jämställdhet.

604. Europaparlamentet uppmanar unionen att öka den andel av ESF som avsätts för utveckling av offentliga tjänster av hög kvalitet till överkomliga priser på området för barnomsorg och omvårdnad av äldre och vårdbehövande vuxna (som oftast fortfarande sköts om av kvinnor), även med beaktande av de uppgifter som lämnas av Europeiska jämställdhetsinstitutets nyligen utarbetade jämställdhetsindex.

605. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla fullständig utbildning för offentliga tjänstemän som är involverade i beslut om utgifter, för att se till att de till fullo förstår de konsekvenser besluten får för jämställdheten.

606. Europaparlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner att kontrollera huruvida det finns verklig paritet när det gäller fördelningen av tjänster inom EU:s institutioner och organ, genom att i samband med förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet tillhandahålla uppgifter om antalet anställda och lönegrader, uppdelat per kön.

(1)	Bland annat Europa 2020-strategin, den europeiska planeringsterminen, sexpacket, tvåpacket och de landsspecifika rekommendationerna. Korrekt efterlevnad av de landsspecifika rekommendationerna som ett riktmärke för effektiv fördelning av utgifterna i EU-budgeten skulle kunna vara lösningen.
(2)	Europaparlamentets resolution av den 17 april 2013 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2011, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (EUT L 308, 16.11.2013, s. 27), punkt 328, Europaparlamentets resolution av den 3 april 2014 om ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (EUT L 266, 5.9.2014, s. 32), punkterna 314 och 315, Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för budgetåret 2013 (EUT L 255, 30.9.2015, s. 27), punkt 305.
(3)	Revisionsrättens årsrapport för 2014, punkt 3.10.
(4)	Revisionsrättens årsrapport för 2014, punkt 3.5.
(5)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(6)	Revisionsrättens årsrapport för 2014, punkt 3.65.
(7)	Uppgifterna för 2013 har räknats om så att de ska stämma överens med strukturen på årsrapporten för 2014 och så att det ska gå att jämföra de båda åren.
(8)	Enligt revisionsrättens årsrapport för 2014 är den jämförbara uppskattade felnivån för 2013 och 2012 0,2 respektive 0,3 procentenheter lägre, eftersom revisionsrätten har uppdaterat sättet att kvantifiera allvarliga överträdelser av reglerna för offentlig upphandling.
(9)	Revisionsrättens årsrapport 1.64 och 1.65.
(10)	Konsekvensutredningar är ett mycket effektivt instrument för att säkra en sund ekonomisk förvaltning.
(11)	Den betalningsplan som antogs av kommissionen i mars 2015 och som innehåller kortsiktiga åtgärder för att minska mängden obetalda räkningar, är inte rätt verktyg. Det stora antalet utestående åtaganden kräver ett mer långsiktigt perspektiv.
(12)	Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden (SF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Källa: Revisionsrättens årsrapport 2014.
(13)	Utnyttjandegraden varierar mellan 50 och 92 % i medlemsstaterna.
(14)	Svar på ytterligare en fråga till kommissionsledamot Carlos Moedas, fråga 3.
(15)	Årlig verksamhetsrapport 2012 GD Forskning och innovation, s. 45 ff.
(16)	Som Inea.
(17)	Se artikel 41.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).
(18)	Se revisionsrättens årsrapport för 2014, punkterna 7.44–7.50.
(19)	Se tabell: Bilaga 10 – 3.2.8 i 2014 års årliga verksamhetsrapport från GD AGRI.
(20)	Landsbygdsutvecklingspolitiken genomförs via 46 åtgärder. Åtgärderna genomförs via landsbygdsutvecklingsprogram på nationell eller regional nivå.
(21)	Revisionsrättens årsrapport för 2014, punkt 7.71.
(22)	Se kommissionsledamot Phil Hogans svar på skriftlig fråga 7 b, budgetkontrollutskottets utfrågning den 14 januari 2016.
(23)	Årlig verksamhetsrapport från generaldirektören vid GD AGRI, s. 17.
(24)	Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2015: Är finansiella instrument ett framgångsrikt och lovande verktyg för landsbygdsutvecklingsområdet?
(25)	Se EuropeAid:s verksamhetsrapport för 2014, s. 115.
(26)	Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2014 (COM(2015)0279, s. 21).
(27)	Svar på skriftliga frågor till kommissionsledamot Thyssen, frågorna 48 och 49.
(28)	Se uppföljningen till Europaparlamentets resolution om verksamhetsrapporten 2014 från Olafs övervakningskommitté, som kommissionen antog den 23 september 2015.
(29)	Philip Morris International, British American Tobacco, Japan Tobacco International och Imperial Tobacco Limited.
(30)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 1).
(31)	Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2016 om tobaksavtalet (PMI-avtalet, Antagna texter, P8_TA(2016)0082).
(32)	http://www.ombudsman.europa.eu/en/press/release.faces/en/61027/html.bookmark.
(33)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett tredje program för unionens åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1350/2007/EG (EUT L 86, 21.3.2014, s. 1).
(34)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (EUT L 189, 27.6.2014, s. 1).
(35)	EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(36)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).
(37)	GD AGRI – Årsrapport 2014 – s. 12.
(38)	Revisionsrättens årsrapport 2014 – svar till punkt 7.15.
(39)	Revisionsrättens årsrapport 2014 – svar till punkt 7.32.
(40)	Revisionsrättens årsrapport 2014 – punkt 7.35.
(41)	Revisionsrättens årsrapport 2014 – punkt 7.40.
(42)	Artikel 39.1 e i EUF-fördraget.
(43)	Revisionsrättens årsrapport 2014 – punkt 7.30.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy