Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2006(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0172/2016

Ingivna texter :

A8-0172/2016

Debatter :

PV 06/06/2016 - 15
CRE 06/06/2016 - 15

Omröstningar :

PV 07/06/2016 - 5.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0248

Antagna texter
PDF 303kWORD 100k
Tisdagen den 7 juni 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Utvärdering av internationella redovisningsstandarder (IAS)
P8_TA(2016)0248A8-0172/2016

Europaparlamentets resolution av den 7 juni 2016 om utvärdering av de internationella redovisningsstandarderna (IAS) och verksamheten i International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS Foundation), European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) och Public Interest Oversight Board (Piob) (2016/2006(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder(1),

–  med beaktande av rapporten av den 25 februari 2009 från högnivågruppen för finansiell tillsyn i EU, med Jacques de Larosière som ordförande,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020 och om upphävande av beslut nr 716/2009/EG(4),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 258/2014 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020 (COM(2016)0202),

–  med beaktande av Philippe Maystadts rapport från oktober 2013 Should IFRS standards be more European?

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 2 juli 2014 till Europaparlamentet och rådet om framstegen med genomförandet av Efrag-reformen efter rekommendationerna i Maystadt-rapporten (COM(2014)0396),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 18 juni 2015 till Europaparlamentet och rådet Utvärdering av förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (COM(2015)0301),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 17 september 2015 till Europaparlamentet och rådet om verksamheten vid IFRS Foundation, Efrag och Piob 2014 (COM(2015)0461),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2015 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion (COM(2015)0468),

–  med beaktande av studien om IASB (The European Union’s Role in International Economic Fora – paper 7: The IASB) och de fyra studierna om IFRS 9 (IFRS Endorsement Criteria in Relation to IFRS 9, The Significance of IFRS 9 for Financial Stability and Supervisory Rules, Impairments of Greek Government Bonds under IAS 39 och IFRS 9: A Case Study och Expected-Loss-Based Accounting for the Impairment of Financial Instruments: the FASB and IASB IFRS 9 Approaches),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007 av den 21 december 2007 om införande av en mekanism för fastställande av likvärdighet för redovisningsstandarder som tillämpas av tredjelandsemittenter av värdepapper enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG och 2004/109/EG(5),

–  med beaktande av G 20-ledarnas uttalande av den 2 april 2009,

–  med beaktande av IASB:s diskussionsunderlag från juli 2013 A Review of the Conceptual Framework for Financial Reporting (DP/2013/1) och av IASB:s begäran om synpunkter från juli 2015 Trustees' Review of Structure and Effectiveness: Issues for the Review,

–  med beaktande av kommissionens kommentar av den 1 december 2015 om IASB:s dokument Trustees' Review of Structure and Effectiveness,

–  med beaktande av den internationella redovisningsstandarden (IFRS) 9 om finansiella instrument som utfärdades av IASB den 24 juli 2014, Efrags rekommendationer avseende godkännande av IFRS 9, Efrags bedömning av IFRS 9 i förhållande till principen om att förmedla en sann och rättvisande bild, mötesdokumenten från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor (ARC) om IFRS 9 och Europeiska centralbankens (ECB) och Europeiska bankmyndighetens (EBA) skrivelser med kommentarer om godkännandet av IFRS 9,

–  med beaktande av skrivelsen av den 14 januari 2014, som skickades på uppdrag av samordnarna i utskottet för ekonomi och valutafrågor, med kommentarer om IASB:s diskussionsunderlag A Review of the Conceptual Framework for Financial Reporting,

–  med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) rapport Enforcement and Regulatory Activities of Accounting Enforcers 2014 av den 31 mars 2015 (ESMA/2015/659),

–  med beaktande av Esmas riktlinjer om genomdrivandet av kraven på finansiell information av den 10 juli 2014 (ESMA/2014/807),

–  med beaktande av Esmas tabell över efterlevnad av Esmas riktlinjer om genomdrivandet av kraven på finansiell information av den 19 januari 2016 (ESMA/2015/203 REV),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 april 2008 om internationella redovisningsstandarder (IFRS) och styrningen av International Accounting Standards Board (IASB)(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU:s roll inom ramen för internationella finansiella, monetära och tillsynsmässiga institutioner och organ(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning(8), ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU av den 16 april 2014(9) gällande från mitten av juni 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och budgetkontrollutskottet (A8-0172/2016),

A.  De internationella redovisningsstandarderna (IFRS) och de internationella redovisningsstandarderna (IAS) är en grundläggande komponent som krävs för att den inre marknaden och kapitalmarknaderna ska kunna fungera effektivt. IFRS och IAS kan betraktas som en allmän nyttighet och bör därför inte äventyra den finansiella stabiliteten eller hindra unionens ekonomiska utveckling, utan bör gagna allmänintresset och inte enbart investerares, långivares och kreditgivares intressen.

B.  Redovisningsfusk inom företagen utgör ett hot mot den ekonomiska och finansiella stabiliteten och underminerar dessutom allmänhetens förtroende för modellen med en social marknadsekonomi.

C.  Syftet med IFRS är att förstärka redovisningsskyldigheten genom att minska informationsklyftan mellan investerare och företag, skydda investeringarna och skapa transparens genom att göra det enklare att jämföra den finansiella informationen internationellt och förbättra dess kvalitet, att göra det möjligt för investerare och andra marknadsaktörer att fatta välinformerade ekonomiska beslut, och således påverka aktörernas beteende på de finansiella marknaderna och dessa marknaders stabilitet. Denna redovisningsmodell baserad på beslutsnytta (decision-usefulness) är inte helt i överensstämmelse med kapitalkravsfunktionen inom redovisningen enligt beskrivningen i EU-domstolens rättspraxis och redovisningsdirektivet, vilket tyder på att begreppsgrunden för redovisning enligt IFRS inte omfattar redovisningens syfte i EU-rätten, för vilken en sann och rättvisande bild av de angivna siffrorna är standard, enligt vad som anges i det skriftliga svaret E-016071/2015 från kommissionsledamot Jonathan Hill, daterat den 25 februari 2016. Kravet på en sann och rättvisande bild fordrar en holistisk utvärdering i vilken siffror och kvalitativa förklaringar är viktiga.

D.  I redovisningsdirektivet anges att räkenskaper är ”av särskild betydelse för skyddet av aktieägare, delägare och tredje parter” och att ”sådana företag inte erbjuder tredje part någon säkerhet utöver de belopp som utgör dessa företags nettotillgångar”. I redovisningsdirektivet anges även att dess syfte är ”att skydda intressenterna i aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar” genom att utdelningar inte betalas med aktiekapital. Detta allmänna syfte med räkenskaper kan endast uppnås om siffrorna i räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av företagets tillgångar och skulder, ekonomiska ställning och resultat. En sann och rättvisande bild, fastställandet av utdelningar och bedömningen av ett företags solvens kräver också kvalitativ information och en bredare riskutvärdering.

E.  IASB verkar inom ramen för IFRS Foundation – en privat, ej vinstdrivande organisation, registrerad i London/Förenade kungariket och i Delaware/USA – som är standardiseringsorganet på området, vars processer måste vara transparenta, oberoende, och underställda direkt offentlig granskning. EU bidrar med ca 14 % av IFRS Foundations budget, och är därmed dess största finansiella bidragsgivare.

F.  Den globala rörligheten för kapital kräver ett globalt system av redovisningsstandarder. IFRS tillämpas i 116 jurisdiktioner enligt olika villkor (fullständigt antagande, delvis, valfritt eller konvergens), men inte i USA för inhemska emittenter.

G.  I ”Norwalkavtalet” från oktober 2002 mellan IASB och US Financial Accounting Standards Board (FASB), föreslås att de IFRS som ges ut av IASB och de US-GAAP som ges ut av FASB ska närma sig varandra.

H.  I EU baseras godkännandeprocessen på godkännandekriterierna i IAS-förordningen. En IFRS bör inte strida mot principen om en sann och rättvisande bild, som ingår i redovisningsdirektivet, vilken kräver att ett bokslut måste ge en ”sann och rättvisande” bild av ett företags tillgångar och skulder, finansiella ställning samt vinster eller förluster. Utdelningar och bonusar får i enlighet med kapitalförsörjningsdirektivet inte betalas ut mot bakgrund av ej realiserade vinster, vilket i sista hand innebär att man tar av kapitalet. IFRS bör främja samhällsnyttan i Europa och bör uppfylla de grundläggande kriterierna avseende kvaliteten på den information som krävs i bokslut.

I.  Kommissionen, rådet och Europaparlamentet deltar i godkännandeprocessen mot bakgrund av råd från European Financial Reporting Advisory Group (Efrag), en privat teknisk rådgivare till kommissionen, och arbetet hos Accounting Regulatory Committee (ARC) som är sammansatt av företrädare från medlemsstaterna. I Maystadt-rapporten diskuterades möjligheten att inrätta en byrå för att ersätta Efrag, som en mer långsiktig lösning.

J.  Inom EU har olika intressenter – särskilt långsiktiga investerare – tagit upp frågan om hur konsekvent IFRS följer de rättsliga kraven i redovisningsdirektivet, i synnerhet försiktighets- och förvaltningsprinciperna. Parlamentets involvering i standardiseringsprocessen är otillräcklig och står inte i proportion till det finansiella bidraget från EU-budgeten till IFRS Foundation. Man har också gjort ansträngningar för att förstärka Europas röst för att garantera att sådana principer erkänns fullt ut och tillämpas genom hela standardiseringsprocessen.

K.  Finanskrisen nyligen gjorde att IFRS roll för finansiell stabilitet och tillväxt hamnade på dagordningen hos både G20 och EU, särskilt bestämmelserna om redovisning av förluster inom banksystemet. G20 och De Larosière-rapporten betonade viktiga frågor i samband med redovisningsstandarder som föregick krisen, inbegripet redovisning utanför balansräkningen, konjunkturförstärkning i samband med marknadsvärderingsprincipen och av erkännandet av vinst och förlust, undervärdering av riskackumulering under konjunkturuppgångar samt avsaknad av en gemensam och transparent metod för värderingen av illikvida och osäkra tillgångar.

L.  Som en mycket viktig reaktion på vissa aspekter av krisen och dess konsekvenser för banksektorn presenterade IASB det finansiella instrumentet IFRS 9. Efrags utlåtande om IFRS 9 var positivt med ett antal observationer avseende användandet av ”verkligt värde” när det gäller svåra marknadsförhållanden, avsaknaden av en begreppsmässig grund avseende faciliteten för avsättningar för förluster under en tolvmånadersperiod samt de otillräckliga bestämmelserna avseende långsiktiga investeringar. På grund av de olika datumen för ikraftträdande av IFRS 9 och den kommande försäkringsstandarden, innehöll utlåtandet en reservation avseende hur tillämpbar standarden är på försäkringssektorn. Denna fråga uppmärksammas också av IASB. Det finns en oro över att den föreslagna redovisningshanteringen av eget kapital kan inverka negativt på långsiktiga investeringar. ECB:s och Ebas skrivelser med kommentarer om IFRS 9 var positiva men nämnde även specifika brister.

M.  Frågan rörande redovisning utanför balansräkningen berördes i senare ändringar av IFRS 7 Finansiella instrument: Offentliggörande och utfärdande av tre nya standarder, IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang och IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag.

N.  I maj 2015 offentliggjorde IASB ett utkast till begreppsram i vilket man beskriver koncept som ska hjälpa IASB att utveckla IFRS och göra det möjligt för dem som sammanställer bokslut att utveckla och välja redovisningspolicy samt hjälpa alla aktörer att förstå och tolka IFRS.

O.  IFRS Foundations förvaltningsstruktur håller på att ses över, i enlighet med dess stadgar. Därför är detta rätt tillfälle att se över den organisatoriska strukturen och vilka förändringar som behöver göras av IFRS Foundations och IASB:s styr- och övervakningsorgan, i syfte att integrera dem bättre i systemet av internationella finansinstitutioner och säkerställa en bred representation (t.ex. konsumentorganisationer och finansministerier) av intressen och offentligt redovisningsansvar, vilket kommer att garantera redovisningsstandarder av hög kvalitet.

P.  Isa utvecklas av International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB), ett oberoende organ vid International Federation of Accountants (Ifac). Public Interest Oversight Board (Piob) är däremot en internationell och oberoende organisation som övervakar den process som leder till antagande av Isa samt Ifacs övriga allmännyttiga aktiviteter.

Q.  Unionens program till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020 omfattar finansiering av IFRS Foundation och Piob under 2014–2020, men finansiering av Efrag endast under 2014–2016.

Utvärdering av 10 års tillämpning av IFRS i EU

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens utvärderingsrapport om IAS-förordningen, som behandlar tillämpningen av IFRS inom EU, och dess bedömning att IAS-förordningens mål har uppfyllts. Parlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har föreslagit de lagändringar som krävs för att åtgärda de brister som fastställts i dess utvärdering. Standardiseringsorganet uppmanas se till att IFRS stämmer överens med den existerade uppsättningen redovisningsstandarder och att främja konvergens på internationell nivå. Parlamentet efterlyser en bättre samordnad strategi för utvecklingen av nya standarder, inklusive samordnade tidsplaner för tillämpning, i synnerhet med avseende på genomförandet av IFRS 9 Finansiella instrument och det nya IFRS 4 Försäkringsavtal. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att lägga fram omsorgsfullt utarbetade lagförslag i detta syfte, och att se till att eventuella förseningar inte leder till oförenligheter eller rubbningar av konkurrensen i försäkringsbranschen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detalj granska huruvida rekommendationerna i de Larosière-rapporten genomförts fullt ut, särskilt rekommendation nr 4 som konstaterar att man bredare måste begrunda huruvida marknadsvärderingsprincipen behövs.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt följa Maystadts rekommendation att utvidga kriteriet avseende ”samhällsnyttan”, – dvs. att redovisningsstandarder varken bör äventyra den finansiella stabiliteten i EU eller hindra EU:s ekonomiska utveckling – och att säkerställa att detta kriterium kommer att respekteras till fullo under godkännandeprocessen. Kommissionen uppmanas enträget att tillsammans med Efrag utfärda tydliga riktlinjer för innebörden av ”samhällsnytta” och principen om en ”sann och rättvisande bild” på grundval av EU-domstolens rättspraxis och redovisningsdirektivet, så att man kan komma fram till en gemensam syn på dessa godkännandekriterier. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att föra in Maystadts definition av kriteriet avseende ”samhällsnyttan” i IAS-förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med Efrag systematiskt undersöka huruvida kriteriet avseende ”samhällsnyttan”, såsom det definieras av Maystadt, kräver förändringar i befintliga redovisningsstandarder, och att mot bakgrund av detta samarbeta med IASB, nationella standardiseringsorgan och standardiseringsorgan i tredjeländer för att få bredare stöd för ändringar eller, om sådant stöd inte kan fås, att där så krävs i EU-lagstiftningen föra in specifika standarder för hur sådana kriterier ska uppfyllas.

3.  Europaparlamentet noterar att testet avseende rättvisande bild i artikel 4.3 i direktiv 2013/34/EU gäller siffrorna i räkenskaperna som standard för syftet med de räkenskaper som sammanställts i enlighet med europeisk lagstiftning enligt beskrivningen i skälen 3 och 29 i direktivet. Parlamentet understryker att detta syfte knyter an till räkenskapernas roll att visa att kapitalkravet är uppfyllt, dvs. att investerare, både borgenärer och aktieägare, använder siffrorna i årsboksluten som grund för att fastställa huruvida ett företag är solvent avseende ”nettotillgångar” och för att fastställa utbetalningar av utdelningar.

4.  Europaparlamentet betonar att en central aspekt för att uppnå en sann och rättvisande bild av siffrorna i räkenskaperna är försiktig värdering, vilket betyder att ingen undervärdering av förluster eller övervärdering av vinster sker, enligt beskrivningen i artikel 6.1 c i och ii i redovisningsdirektivet. Parlamentet påpekar att denna tolkning av redovisningsdirektivet har bekräftats genom ett flertal beslut av EU-domstolen.

5.  Europaparlamentet noterar att skäl 9 i IAS-förordningen medger viss flexibilitet vid beslut om att godkänna en IFRS-standard genom att inte kräva ”en exakt överensstämmelse med var och en av bestämmelserna i dessa direktiv”. Parlamentet föreslår dock att detta inte sträcker sig till att låta IFRS avvika så pass långt från det allmänna syftet med 2013 års redovisningsdirektiv (2013/34/EU), som ersatte det fjärde bolagsrättsdirektivet (78/660/EEC) och det sjunde bolagsrättsdirektivet (83/349/EEC) som avses i artikel 3.2 i IAS-förordningen, att resultatet av detta skulle leda till finansiella rapporter som övervärderar vinster eller undervärderar förluster. Parlamentet anser i detta avseende att godkännandet av IAS 39 möjligen stred mot detta allmänna syfte med det fjärde och sjunde bolagsrättsdirektivet, som ersattes av 2013 års redovisningsdirektiv, med tanke på dess modell enligt vilken reservering sker när en händelse inträffat (”incurred loss model”), särskilt artikel 31.1 c bb i det fjärde bolagsrättsdirektivet, där det sägs att ”alla förutsebara risker och möjliga förluster som har uppkommit under detta eller tidigare räkenskapsår [bör mätas och erkännas], även om dessa risker eller förluster blir kända först efter balansdagen men före upprättandet av balansräkningen”.

6.  Europaparlamentet välkomnar IASB:s avsikt att i den nya begreppsramen återinföra ”försiktighetsprincipen” och att förstärka ”förvaltningen”. Parlamentet beklagar att IASB:s tolkning av ”försiktighet” endast innebär ”försiktig och omdömesgill behandling”. Parlamentet noterar att IASB:s förståelse av principen om försiktighet och förvaltning skiljer sig från vad som anges i EU-domstolens rättspraxis och redovisningsdirektivet. Parlamentet anser att ”försiktighetsprincipen” bör kompletteras med en tillförlitlighetsprincip. Kommissionen och Efrag uppmanas att komma överens om innebörderna av principerna om försiktighet och förvaltning enligt definitionen i EU-domstolens rättspraxis och redovisningsdirektivet och med utgångspunkt från detta samarbeta med IASB, nationella standardiseringsorgan och standardiseringsorgan i tredjeländer för att få bredare stöd för dessa principer. Parlamentet uppmanar IASB att systematiskt undersöka huruvida ett reviderat ”Conceptual Framework” kräver förändringar i befintliga redovisningsstandarder och att göra ändringar där så krävs.

7.  Europaparlamentet noterar reformen avseende erkännandet av förluster inom IFRS ram som ska tillåta en försiktigare uppbyggnad av avsättningar för förluster på grundval av det framåtblickande konceptet för förväntade förluster istället för uppkomna förluster. Parlamentet anser att EU:s godkännandeprocess omsorgsfullt och försiktigt behöver omgärda det sätt på vilket konceptet för förväntade förluster ska specificeras för att undvika en övertro på modellen och möjliggöra tydlig tillsynsvägledning vid nedskrivning av tillgångar.

8.  Parlamentet anser att frågan rörande redovisning utanför balansräkningen ännu inte har berörts korrekt och på allvar, eftersom beslutet om huruvida en tillgång ska tas upp i balansräkningen eller ej fortfarande är föremål för en mekanisk regel som kan kringgås. Parlamentet uppmanar IASB att rätta till dessa brister.

9.  Europaparlamentet välkomnar protokollen från IFRS Foundation och Iosco om ett förstärkt samarbete när det gäller de huvudfrågor rörande tillsynen på värdepappersmarknaden som G20 identifierat. Parlamentet anser att detta samarbete är nödvändigt för att svara mot behovet av globala redovisningsstandarder av hög kvalitet och främja användningen av enhetliga standarder för varierande nationella situationer.

10.  Europaparlamentet är övertygat om att informationsutbytet mellan IASB och Iosco om den ökande användningen av IFRS inte bara ska ses som en förteckning, utan även som möjlighet att identifiera exempel på bästa praxis. Parlamentet välkomnar i detta avseende den årliga ”enforcer discussion session” som Iosco har infört för att IASB ska få information om centrala frågor rörande införandet och tillämpningen.

11.  Europaparlamentet noterar att en redovisningsstandards effekter måste vara fullt begripliga, och insisterar på att det måste vara en prioritet för IASB och Efrag att förstärka sina konsekvensbedömningar, i synnerhet på det makroekonomiska området och att utvärdera vilka olika behov som en mängd olika intressenter har, t.ex. långsiktiga investerare, företag och allmänheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att påminna Efrag att stärka sin kapacitet att bedöma nya redovisningsstandarders inverkan på den finansiella stabiliteten, med uttryckligt fokus på europeiska behov som bör föras in i IASB:s standardisering tidigare i processen. Parlamentet noterar särskilt att det saknas en kvantitativ konsekvensbedömning för IFRS 9 för vilken inga uppgifter kommer att finnas tillgängliga före 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att IFRS 9 tjänar EU:s långsiktiga investeringsstrategi, i synnerhet genom att begränsa bestämmelser som skulle kunna medföra kraftig kortsiktig volatilitet i finansiella rapporter. Parlamentet noterar att de europeiska tillsynsmyndigheterna (Esa) – Esma, Eba och Eiopa – som har sakkunskapen och kapaciteten att bistå med denna uppgift, tackade nej till fullvärdigt medlemskap i Efrags styrelse, eftersom Efrag är ett privat organ. Europaparlamentet anser att efter reformen av styrformerna skulle ECB och Esa som observatörer i Efrags styrelse bidra positivt till att större hänsyn togs till effekterna för den finansiella stabiliteten. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av IAS-förordningen undersöka hur man skulle kunna få med systematisk, formell feedback från Esa.

12.  Europaparlamentet är övertygat om att det bara är enkla regler som verkligen kan tillämpas av användarna och kontrolleras av tillsynsmyndigheterna. Parlamentet påminner om att G20-länderna i sitt uttalande den 2 april 2009 uppmanade till minskad komplexiteten i redovisningsstandarderna för finansiella instrument och till klarhet och konsekvens i tillämpningen av värderingsstandarder internationellt, i arbetet med tillsynsmyndigheter. Parlamentet oroar sig över IFRS komplexitet, och önskar att man vid utvecklingen av nya redovisningsstandarder minskar denna komplexitet när det är lämpligt och möjligt. Minskad komplexitet i systemet för redovisningsstandarder kommer att bidra till enhetligare genomförande, så att företagens ekonomiska uppgifter kan jämföras mellan medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet uppmanar till obligatorisk landsvis rapportering inom ramen för IFRS. Parlamentet upprepar sin uppfattning att den offentliga landsvisa rapporteringen kan spela en avgörande roll för att bekämpa skatteflykt och skattebedrägeri.

14.  Europaparlamentet uppmanar IASB, kommissionen och Efrag att involvera parlamentet och rådet i ett tidigt stadium när man utvecklar redovisningsstandarder i allmänhet, och vid godkännandeprocessen i synnerhet. Parlamentet anser att kontrollprocessen för antagandet av IFRS i EU bör formaliseras och struktureras analogt med kontrollprocessen för ”nivå 2”-åtgärder för finansiella tjänster. Parlamentet rekommenderar att de europeiska myndigheterna bjuder in civilsamhällets intressenter för att stödja deras verksamheter, däribland på Efrag-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa utrymme för intressenterna att diskutera grundläggande principer för redovisning i Europa. Kommissionen uppmanas att ge parlamentet möjlighet att få den slutgiltiga förteckningen över kandidaterna till posten som styrelseordförande i Efrag, så att parlamentet ska kunna ordna informella utfrågningar före omröstningen om den föreslagna kandidaten.

15.  Europaparlamentet noterar i detta avseende att parlamentet aktivt bör främja IFRS, under förutsättning att kraven i denna resolution vederbörligen beaktas, eftersom det finns dokumentation som visar att fördelarna uppväger kostnaderna.

16.  Europaparlamentet är övertygat om att en globaliserad ekonomi behöver internationellt accepterade redovisningsstandarder. Parlamentet påminner emellertid om att konvergens inte är ett mål i sig utan endast önskvärt om det leder till bättre redovisningsstandarder som återspeglar en inriktning på det allmännas bästa, försiktighet och tillförlitlighet. Parlamentet anser därför att en ordentlig dialog bör fortsätta mellan IASB och nationella standardiseringsorgan, trots att konvergensprocessen går långsamt.

17.  Europaparlamentet noterar att de flesta företag är små och medelstora företag. Parlamentet noterar kommissionens avsikt att tillsammans med IASB undersöka möjligheterna att utveckla gemensamma förenklade redovisningsstandarder av hög kvalitet för små och medelstora företag, vilka skulle kunna användas frivilligt på EU-nivå av små och medelstora företag som är registrerade på multilaterala handelsplattformar, och mer specifikt på handelsplattformen tillväxtmarknader för små och medelstora företag. Parlamentet noterar i detta sammanhang möjligheterna med de redan befintliga standarderna för finansiell rapportering för små och medelstora företag. Ett villkor för att arbetet inom detta område ska kunna fortsätta är att IFRS blir mindre komplicerade, att de inte får främja procyklikalitet och att de små och medelstora företagens intressen är tillräckligt företrädda i IASB. De relevanta intressenterna bör vara företrädda i IASB. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en ordentlig konsekvensbedömning av hur IFRS påverkar små och medelstora företag innan några vidare åtgärder vidtas. En sådan utveckling måste övervakas noggrant och parlamentet bör hållas fullständigt informerat, med vederbörlig hänsyn till processen ”bättre lagstiftning”.

18.  Europaparlamentet betonar att nationella standardiseringsorgan nu är ordentligt införlivade i Efrag. Parlamentet konstaterar därför att Efrag har en rådgivande roll när det gäller redovisningsproblem för både små börsnoterade företag och små och medelstora företag mer allmänt.

19.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att följa Esmas riktlinjer om genomdrivandet av finansiell information. Parlamentet beklagar att åtskilliga medlemsstater inte följer och inte avser att följa Esmas riktlinjer om genomdrivandet av finansiell information. Parlamentet uppmanar dessa medlemsstater att arbeta i riktning mot efterlevnad. Kommissionen uppmanas att utvärdera huruvida Esmas behörighet gör det möjligt att säkerställa ett konsekvent och sammanhållet genomdrivande i hela EU och, om så inte är fallet, att utforska andra sätt att säkerställa ett ordentligt genomdrivande.

20.  Europaparlamentet konstaterar att balansen mellan det obligatoriska genomförandet av IAS-förordningen och medlemsstaternas möjlighet att utöka användningen av IFRS på nationell nivå garanterar verklig subsidiaritet och proportionalitet.

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utreda huruvida bestämmelserna för utdelningar bör samordnas. I detta sammanhang påminner parlamentet om artikel 17.1 i kapitalförsörjningsdirektivet, vilken hänvisar direkt till ett företags årsredovisning som grund för beslut om utdelningar, och som fastställer vissa begränsningar för utbetalning av utdelning. Parlamentet noterar att kommissionens utvärdering av IAS-förordningen har gett vissa bevis för att det kvarstår skillnader i hur medlemsstaterna genomdriver IFRS. Parlamentet betonar att regler för kapitalförsörjning och utdelning i rapporten om utvärdering av IAS-förordningen har angetts som källa till juridiska utmaningar som kan uppstå i vissa jurisdiktioner där medlemsstater tillåter eller kräver att IFRS används för enskilda årsbokslut som ligger till grund för utdelningsbara vinster. Parlamentet påpekar att varje medlemsstat överväger hur man bemöter sådana problem i sin nationella lagstiftning inom ramen för EU:s kapitalförsörjningskrav. Kommissionen uppmanas i detta avseende att säkerställa efterlevnad av kapitalförsörjningsdirektivet och redovisningsdirektivet.

22.  Europaparlamentet uppmanar Efrag och kommissionen att så snart som möjligt utreda huruvida redovisningsstandarderna möjliggör skattebedrägeri och skatteflykt, och att göra alla de ändringar som behövs för att korrigera och förebygga potentiellt missbruk.

23.  Europaparlamentet noterar de pågående ansträngningarna att förbättra transparensen och jämförelsen mellan offentlig redovisning genom utveckling av europeiska redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (Epsas).

Verksamheten vid IFRS Foundation, Efrag och Piob

24.  Europaparlamentet stöder kommissionens rekommendation att IRFS Foundations övervakningsorgan bör omorientera sin uppmärksamhet från frågan om den interna organisationen till att diskutera frågor av allmänt intresse som skulle kunna hänskjutas till IFRS Foundation. Parlamentet anser emellertid att ytterligare framsteg bör göras när det gäller styrningen av IFRS Foundation och av IASB, i synnerhet när det gäller transparens, förebyggande av intressekonflikter och mångfald bland anlitade sakkunniga. Parlamentet påpekar att IASB:s legitimitet står på spel om övervakningsorganet fortsätter att vara oense om dess ansvar när man är beroende av beslut i samförstånd. Parlamentet stöder särskilt kommissionens förslag att man bör överväga rapporteringsbehoven för investerare med olika tidshorisonter och tillhandahålla specifika lösningar, i synnerhet för långsiktiga investerare, när deras standarder tas fram. Parlamentet stöder en bättre integrering av IASB i systemet av internationella finansinstitutioner och åtgärder för att säkerställa en bred representation (t.ex. konsumentorganisationer och finansministerier) av intressen och offentligt redovisningsansvar, vilket kommer att garantera redovisningsstandarder av hög kvalitet.

25.  Europaparlamentet noterar att privata aktörer dominerar IASB. Parlamentet påpekar att medelstora företag inte alls finns representerade. Parlamentet framhåller att IFRS Foundation är fortsatt beroende av frivilliga bidrag, ofta från den privata sektorn, vilket kan ge upphov till en risk för intressekonflikter. Kommissionen ombes att med eftertryck uppmana IFRS Foundation att sträva efter en mer diversifierad och balanserad finansieringsstruktur, inklusive baserad på avgifter och offentliga källor.

26.  Europaparlamentet välkomnar IFRS Foundations/IASB:s verksamheter inom koldioxid- och klimatrapportering. Parlamentet anser i synnerhet att viktiga långsiktiga strukturproblem, som att bedöma strandade koldioxidtillgångar i företagens balansräkningar, uttryckligen bör läggas till i IFRS arbetsprogram med avsikten att utveckla standarder för detta. Parlamentet uppmanar IFRS organ att föra upp svårigheterna med koldioxidrapportering och koldioxidrisker på sin agenda.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Efrag att titta närmare på det faktum att pensionstillgångar har börjat avsättas till obligationer istället för aktier till följd av införandet av marknadsvärdering enligt IFRS.

28.  Europaparlamentet stöder kommissionen i dess press på IFRS Foundation att se till att användning av IFRS och ett permanent ekonomiskt bidrag blir villkor för medlemskap i IFRS Foundations och IASB:s styrelser och övervakningsorgan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforska hur man kan reformera IFRS Foundation och IASB så att medlemmar som inte uppfyller tidigare nämnda kriterier fråntas sin vetorätt.

29.  Europaparlamentet uppmanar IFRS förtroendemän, IFRS övervakningsorgan och IASB att främja en lämplig balans mellan könen i respektive forum.

30.  Europaparlamentet påminner om den begäran man gjorde i Goulardbetänkandet om åtgärder för att förbättra den demokratiska legitimiteten, transparensen, redovisningsansvaret och integriteten, vilket bland annat rör allmänhetens tillgång till handlingar, en öppen dialog med olika intressenter, inrättande av obligatoriska transparensregister och regler för transparens vid möten med lobbyister samt interna bestämmelser, särskilt avseende förhindrande av intressekonflikter.

31.  Europaparlamentet understryker att reformen av Efrag måste förbättra Europas bidrag till utvecklingen av de nya IFRS och skulle kunna bidra till att reformera styrningen av IFRS Foundation.

32.  Europaparlamentet beklagar att Efrag har varit verksamt en tid utan en styrelseordförande som kan fylla den viktiga rollen att skapa samförstånd och säkerställa en tydlig och stark europeisk röst i redovisningsfrågor på internationell nivå. Parlamentet betonar hur viktigt det är att utse en ny ordförande så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att påskynda rekryteringsprocessen, och ta vederbörlig hänsyn till den roll som parlamentet och dess utskott för ekonomi och valutafrågor spelar.

33.  Europaparlamentet välkomnar reformen av Efrag som trädde i kraft den 31 oktober 2014 och erkänner att betydande insatser har gjorts i detta avseende. Parlamentet noterar att transparensen har förbättrats, men beklagar att kommissionen har riktat in sina insatser på att genomföra de delar av reformen som är uppnåeliga på kort sikt när det gäller finansieringen av Efrag och i synnerhet möjligheten att upprätta ett system där börsnoterade företag betalar obligatoriska avgifter. Parlamentet ber kommissionen att i enlighet med Maystadtrapportens rekommendationer vidta formella åtgärder för att uppmuntra de medlemsstater som inte redan har en nationell finansieringsmekanism att inrätta en. Parlamentet noterar kommissionens förslag att utvidga unionsprogrammet för Efrag under perioden 2017–2020. Kommissionen uppmanas att årligen göra en fullständig bedömning av den reform som man kommit överens om, i enlighet med artikel 9.3 och 9.6 i förordning (EU) nr 258/2014. Kommissionen uppmanas att utvärdera tillfällen och möjligheter att på lång sikt omvandla Efrag till ett offentligt organ.

34.  Europaparlamentet beklagar att Maystadts förslag att kombinera uppgifterna för Efrags VD och ordföranden för Efrags tekniska expertgrupp, har blivit möjligt att genomföra. Parlamentet noterar att den nya styrelsens sammansättning avviker från Maystadts förslag, då de europeiska tillsynsmyndigheterna och Europeiska centralbanken avvisade fullständigt medlemskap i styrelsen. Parlamentet uppmanar Efrag att öka antalet användare i styrelsen, som just nu bara innehåller en enda, och säkerställa att alla relevanta intressenter är representerade i Efrag.

35.  Europaparlamentet välkomnar att Piob diversifierade sin finansiering under 2014 men noterar att den totala finansieringen från Ifac uppgick till 58 % vilket, trots att det fortfarande är en väsentlig andel av Piobs finansiering, ligger klart under tröskelvärdet två tredjedelar, och att kommissionen därför inte hade någon anledning att begränsa sitt årliga bidrag, i enlighet med artikel 9.5 i förordning (EU) nr 258/2014. Piob uppmanas att öka sina ansträngningar att säkerställa integritet i revisionsbranschen.

o
o   o

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.
(2) EUT L 182, 29.6.2013, s. 19.
(3) EUT L 315, 14.11.2012, s. 74.
(4) EUT L 105, 8.4.2014, s. 1.
(5) EUT L 340, 22.12.2007, s. 66.
(6) EUT C 259 E, 29.10.2009, s. 94.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0108.
(8) EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.
(9) EUT L 158, 27.5.2014, s. 196.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy