Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/0011(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0189/2016

Ingivna texter :

A8-0189/2016

Debatter :

PV 07/06/2016 - 2
CRE 07/06/2016 - 2

Omröstningar :

PV 08/06/2016 - 12.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0265

Antagna texter
PDF 659kWORD 267k
Onsdagen den 8 juni 2016 - Strasbourg
Bestämmelser mot vissa skatteflyktsmetoder *
P8_TA(2016)0265A8-0189/2016

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2016 om förslaget till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (COM(2016)0026 – C8-0031/2016 – 2016/0011(CNS))

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0026),

–  med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0031/2016),

–  med beaktande av de motiverade yttranden från det maltesiska parlamentet och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0189/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  De nuvarande politiska prioriteringarna inom området internationell beskattning belyser behovet att se till att skatt betalas där vinster och mervärde genereras. Det är därmed viktigt att återupprätta förtroendet för att skattesystemen är rättvisa och ge regeringarna möjlighet att effektivt utöva sin suveränitet på skatteområdet. Dessa nya politiska mål har omsatts i konkreta rekommendationer om åtgärder inom ramen för initiativet mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Som svar på behovet av en rättvisare beskattning fastställer kommissionen i sitt meddelande av den 17 juni 2015 en handlingsplan för rättvis och effektiv företagsbeskattning inom Europeiska unionen3 (nedan kallad handlingsplanen).
(1)  De nuvarande politiska prioriteringarna inom området internationell beskattning belyser behovet att se till att skatt betalas där vinster genereras och mervärde skapas. Det är därmed viktigt att återupprätta förtroendet för att skattesystemen är rättvisa och ge regeringarna möjlighet att effektivt utöva sin suveränitet på skatteområdet. Dessa nya politiska mål har omsatts i konkreta rekommendationer om åtgärder inom ramen för initiativet mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Som svar på behovet av en rättvisare beskattning fastställer kommissionen i sitt meddelande av den 17 juni 2015 en handlingsplan för rättvis och effektiv företagsbeskattning inom Europeiska unionen3 (nedan kallad handlingsplanen), i vilken den erkänner att en fullt utvecklad gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med en lämplig och rättvis fördelningsnyckel, skulle utgöra en verklig förbättring i kampen mot artificiella BEPS-strategier. Kommissionen bör därför så snart som möjligt offentliggöra ett ambitiöst förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, och den lagstiftande makten bör slutföra förhandlingarna om detta viktiga ärende så snart som möjligt. Vederbörlig hänsyn bör tas till Europaparlamentets ståndpunkt av den 19 april 2012 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
__________________
__________________
3 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om en rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 viktiga åtgärdsområden COM(2015) 302 final av den 17 juni 2015.
3 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om en rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 viktiga åtgärdsområden COM(2015)0302 final av den 17 juni 2015.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 1a (nytt)
(1a)   Europeiska unionen anser att kampen mot bedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt är en överordnad politisk prioritering, eftersom missbruk av aggressiv skatteplanering är oacceptabelt för den inre marknadens integritet och den sociala rättvisan.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  Merparten av medlemsstaterna har, i sin egenskap av medlemmar i OECD, åtagit sig att genomföra de 15 åtgärdspunkterna mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster, som offentliggjordes den 5 oktober 2015. Det är därför viktigt för en väl fungerande inre marknad att medlemsstaterna åtminstone genomför sina åtaganden enligt BEPS och, mer allmänt, vidtar åtgärder för att motverka skatteflyktsmetoder och säkerställa en rättvis och effektiv beskattning i unionen på ett tillräckligt konsekvent och samordnat sätt. På en marknad med mycket integrerande ekonomier, finns ett behov av gemensamma strategier och samordnade åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion och maximera de positiva effekterna av initiativet mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Dessutom kan bara en gemensam ram förhindra en fragmentering av marknaden och få ett slut på nuvarande bristande överensstämmelse och snedvridning av marknaden. Slutligen skulle nationella genomförandeåtgärder som följer en gemensam hållning inom unionen kunna ge skattebetalare rättslig säkerhet genom att dessa åtgärder skulle vara förenliga med unionslagstiftningen.
(2)  Merparten av medlemsstaterna har, i sin egenskap av medlemmar i OECD, åtagit sig att genomföra de 15 åtgärdspunkterna mot en verklig urholkning av skattebasen och överföring av vinster, som offentliggjordes den 5 oktober 2015. Det är därför viktigt för en väl fungerande inre marknad att medlemsstaterna åtminstone genomför sina åtaganden enligt BEPS och, mer allmänt, vidtar åtgärder för att motverka skatteflyktsmetoder och säkerställa en rättvis och effektiv beskattning i unionen på ett tillräckligt konsekvent och samordnat sätt. På en marknad med mycket integrerande ekonomier finns ett behov av gemensamma strategier och samordnade åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion och maximera de positiva effekterna av initiativet mot verkliga BEPS-strategier, samtidigt som vederbörlig hänsyn måste tas till konkurrenskraften för de företag som driver verksamhet på den inre marknaden. Dessutom kan bara en gemensam ram förhindra en fragmentering av marknaden och få ett slut på nuvarande bristande överensstämmelse och snedvridning av marknaden. Slutligen skulle nationella genomförandeåtgärder som följer en gemensam hållning inom unionen kunna ge skattebetalare rättslig säkerhet genom att dessa åtgärder skulle vara förenliga med unionslagstiftningen. I en union som präglas av starkt skiftande nationella marknader är en omfattande konsekvensbedömning av alla planerade åtgärder av största betydelse för att säkerställa att denna gemensamma linje finner ett utbrett stöd bland medlemsstaterna.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 3a (nytt)
(3a)   Eftersom skatteparadis enligt OECD kan klassificeras som transparenta, bör förslag läggas fram om att öka transparensen i förvaltningsfonder och stiftelser.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 4a (nytt)
(4a)   Det är av största betydelse att ge skattemyndigheterna lämpliga medel så att de effektivt kan bekämpa BEPS och därigenom förbättra transparensen i de stora multinationella företagens verksamhet, i synnerhet vad gäller realiserade vinster, vinstskatt som betalats, mottagna bidrag, skatterabatter, antal anställda och tillgångar som innehas.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 4b (nytt)
(4b)   För att säkerställa konsekvens när det gäller behandlingen av fasta driftställen är det viktigt att medlemsstaterna i både den relevanta lagstiftningen och i bilaterala skatteavtal tillämpar en gemensam definition av fasta driftställen i enlighet med artikel 5 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 4c (nytt)
(4c)   För att undvika en inkonsekvent fördelning av vinster till fasta driftställen bör medlemsstaterna följa reglerna avseende vinster som ska tillskrivas fasta driftställen inom ramen för artikel 7 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet, och anpassa tillämplig lagstiftning och bilaterala avtal till dessa regler, när de revideras.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Det är nödvändigt att fastställa regler mot urholkning av skattebasen på den inre marknaden och överföring av vinster från den inre marknaden. Det är nödvändigt med regler på följande områden för att bidra till att uppnå det målet: begränsade ränteavdrag, utflyttningsbeskattning, regel om överflyttning av beskattning, en allmän regel för att motverka skatteflykt, regler om utländska kontrollerade bolag och en ram för att motverka hybridarrangemang. Om tillämpningen av dessa regler ger upphov till dubbelbeskattning bör skattebetalarna få skattelättnader genom avdrag för den skatt som erlagts i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, allt efter omständigheterna. Dessa regler bör därför inte bara syfta till att motverka skatteflyktspraxis utan också till att undvika att skapa andra hinder på marknaden, som exempelvis dubbelbeskattning.
(5)  Det är nödvändigt att fastställa regler mot urholkning av skattebasen på den inre marknaden och överföring av vinster från den inre marknaden. Det är nödvändigt med regler på följande områden för att bidra till att uppnå det målet: begränsade avdrag för räntebetalningar, grundläggande förhållningsregler mot BEPS via jurisdiktioner som tillämpar sekretess eller lågskattejurisdiktioner, utflyttningsbeskattning, en tydlig definition av fasta driftställen, tydliga bestämmelser för internprissättning, en ram för patentboxsystem, regel om överflyttning av beskattning vid avsaknad av ett skäligt skatteavtal med motsvarande verkan med ett tredjeland, en allmän regel för att motverka skatteflykt, regler om utländska kontrollerade bolag och en ram för att motverka hybridarrangemang. Om tillämpningen av dessa regler ger upphov till dubbelbeskattning bör skattebetalarna få skattelättnader genom avdrag för den skatt som erlagts i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, allt efter omständigheterna. Dessa regler bör därför inte bara syfta till att motverka skatteflyktspraxis utan också till att undvika att skapa andra hinder på marknaden, som exempelvis dubbelbeskattning. För en korrekt tillämpning av dessa regler måste medlemsstaternas skattemyndigheter få nödvändiga resurser. Det är emellertid också nödvändigt att brådskande fastställa en enda uppsättning regler för beräkningen av skattepliktiga vinster för gränsöverskridande företag i unionen genom att behandla företagsgrupper som en enda enhet i skattehänseende och därmed stärka den inre marknaden och undanröja många av svagheterna i den nuvarande ramen för företagsbeskattning, som möjliggör aggressiv skatteplanering.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  I ett försök att minska sin globala skattebörda, har gränsöverskridande företagsgrupper i allt större utsträckning ägnat sig åt att överföra vinster, ofta genom räntebetalningar som drivits upp, från högskattejurisdiktioner till lågskatteländer. Regeln om räntebegränsningar är nödvändig för att avskräcka från sådana metoder genom att man begränsar avdragsrätten för skattebetalarnas finansiella kostnader (dvs. det belopp med vilket finansiella kostnader överstiger finansiella intäkter). Det är därför nödvändigt att fastställa ett procenttal för avdragsrätt som hänför sig till en skattebetalares vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA). Skattebefriade finansiella intäkter bör inte avräknas mot finansiella kostnader. Detta beror på att endast skattepliktig inkomst ska beaktas vid fastställandet av hur mycket ränta som får dras av. För att underlätta för skattebetalare som löper minskade risker när det gäller urholkning av skattebasen och överföring av vinster, bör nettoräntor alltid vara avdragsgilla upp till ett fastställt maximibelopp, som tillämpas om det leder till ett högre avdrag än det procenttal som baseras på vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar. Om skattebetalaren är del av en företagsgrupp som lämnar koncernredovisning, bör företagsgruppens övergripande skuldsättning övervägas för att ge skattebetalarna rätt att dra av större belopp för finansiella nettokostnader. Regeln om räntebegränsningar bör tillämpas i samband med en skattebetalares finansiella nettokostnader, oberoende av om kostnaderna har sitt ursprung i skuld som fastställs nationellt, gränsöverskridande inom unionen eller i ett tredjeland. Även om det är allmänt accepterat att finansiella företag, dvs. finansinstitut och försäkringsföretag, också bör omfattas av begränsningarna av ränteavdrag är det också vedertaget att dessa två sektorer uppvisar särskilda egenskaper som kräver ett mer skräddarsytt tillvägagångssätt. Eftersom diskussionerna på detta område ännu inte är tillräckligt avgörande på internationell nivå och inom unionen, är det ännu inte möjligt att föreskriva särskilda regler inom finans- och försäkringssektorn.
(6)  I ett försök att minska sin globala skattebörda, har gränsöverskridande företagsgrupper i allt större utsträckning ägnat sig åt att överföra vinster, ofta genom räntebetalningar som drivits upp, från högskattejurisdiktioner till lågskatteländer. Regeln om räntebegränsningar är nödvändig för att avskräcka från sådana genuina BEPS-metoder genom att man begränsar avdragsrätten för skattebetalarnas finansiella kostnader (dvs. det belopp med vilket finansiella kostnader överstiger finansiella intäkter). Det är därför nödvändigt när det gäller räntekostnader att fastställa ett procenttal för avdragsrätt som hänför sig till en skattebetalares vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA). Skattebefriade finansiella intäkter bör inte avräknas mot finansiella kostnader. Detta beror på att endast skattepliktig inkomst ska beaktas vid fastställandet av hur mycket ränta som får dras av. För att underlätta för skattebetalare som löper minskade risker när det gäller urholkning av skattebasen och överföring av vinster, bör nettoräntor alltid vara avdragsgilla upp till ett fastställt maximibelopp, som tillämpas om det leder till ett högre avdrag än det procenttal som baseras på vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar. Om skattebetalaren är del av en företagsgrupp som lämnar koncernredovisning, bör företagsgruppens övergripande skuldsättning övervägas för att ge skattebetalarna rätt att dra av större belopp för finansiella nettokostnader. Regeln om räntebegränsningar bör tillämpas i samband med en skattebetalares finansiella nettokostnader, oberoende av om kostnaderna har sitt ursprung i skuld som fastställs nationellt, gränsöverskridande inom unionen eller i ett tredjeland. Det är allmänt accepterat att finansiella företag, dvs. finansinstitut och försäkringsföretag, också bör omfattas av begränsningarna av ränteavdrag, eventuellt med ett mer skräddarsytt tillvägagångssätt.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 6a (nytt)
(6a)   Vid finansiering av långsiktiga infrastrukturprojekt som ligger i allmänhetens intresse genom skuld till en tredje part, där skulden överstiger tröskelvärdet för undantag enligt detta direktiv, bör det vara möjligt för medlemsstaterna att bevilja undantag för tredjepartslån som finansierar offentliga infrastrukturprojekt under vissa villkor, eftersom tillämpning av de föreslagna bestämmelserna om räntebegränsning i sådana fall skulle vara kontraproduktivt.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 6b (nytt)
(6b)   Överföring av vinster till jurisdiktioner som tillämpar sekretess eller lågskattejurisdiktioner utgör en särskild risk för medlemsstaternas skatteintäkter liksom för en rättvis och lika behandling mellan företag som lever upp till sina skatteskyldigheter och företag som tillgriper skatteflykt, stora som små. Utöver de allmänt gällande åtgärder som föreslås i detta direktiv för alla jurisdiktioner, är det av största vikt att avskräcka jurisdiktioner som tillämpar sekretess och lågskattejurisdiktioner från att basera sitt bolagsskattemässiga och rättsliga klimat på att dölja vinster som härrör från skatteflykt, samtidigt som de inte i tillräcklig grad genomför globala standarder för god förvaltning på skatteområdet, till exempel ett automatiskt utbyte av skatteinformation, eller i det tysta underlåter att efterleva reglerna genom att inte korrekt genomdriva skattelagar och internationella överenskommelser, trots politiska åtaganden om att genomföra dem. Specifika åtgärder föreslås därför för att använda detta direktiv som ett redskap för att säkerställa att jurisdiktioner som tillämpar sekretess eller lågskattejurisdiktioner uppfyller de internationella kraven på skattemässig transparens och rättvisa.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 7a (nytt)
(7a)   Alltför ofta organiserar sig de multinationella företagen för att överföra sina vinster till skatteparadis utan att betala någon skatt eller efter att ha betalat mycket låg skatt. Begreppet fast driftställe gör det möjligt att fastställa en exakt och bindande definition av de kriterier som ska uppfyllas för att ett multinationellt företag ska kunna påvisa att det är etablerat i ett visst land. Detta kommer att tvinga de multinationella företagen att betala sina skatter på ett rättvist sätt.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 7b (nytt)
(7b)   Begreppet internprissättning avser de villkor och bestämmelser som gäller för de transaktioner som genomförs inom ett multinationellt företag, inbegripet dotterbolag och skalbolag vars vinster överförs till ett multinationellt moderbolag. Det handlar om de priser som tillämpas mellan närstående företag, som är etablerade i olika länder, för deras transaktioner inom gruppen, till exempel överföring av varor och tjänster. Eftersom priserna fastställs av icke oberoende parter inom det multinationella företaget, avspeglar de kanske inte det objektiva marknadspriset. Unionen måste försäkra sig om att de multinationella företagens beskattningsbara vinster inte artificiellt flyttas från deras jurisdiktion, och att de skattebaser som de multinationella företagen deklarerar i sina ursprungsländer avspeglar den ekonomiska verksamhet som bedrivs i dessa länder. Det är mycket viktigt för skattebetalarna att man begränsar de risker för dubbel icke-beskattning som kan uppstå till följd av skilda uppfattningar mellan två länder om fastställandet av avgiften på basis av armlängdsprincipen för deras internationella transaktioner med närstående företag. Detta system ger inte möjlighet att förhindra en rad artificiella metoder, i synnerhet för de produkter som det inte finns något marknadspris för (till exempel franchiseavgifter eller tjänster till företagen).
Ändring 101/rev
Förslag till direktiv
Skäl 7c (nytt)
(7c)   Skattesystem kopplade till immaterialrätt, patent och forskning och utveckling (FoU) används i stor utsträckning i unionen. Flera studier från kommissionen har dock tydligt visat att kopplingen mellan patentboxar och främjande av FoU i många fall är godtycklig. OECD har utarbetat den ändrade nexusstrategin för att reglera patentboxsystemet. Denna metod säkerställer att endast de inkomster som kan kopplas till utgifter för forskning och utveckling beviljas en förmånlig beskattning inom ramen för patentboxsystemet. Vi kan dock redan konstatera svårigheterna för medlemsstaterna när det gäller tillämpningen av begreppen nexus och ekonomisk substans på deras innovationsboxar. Om medlemsstaterna senast i januari 2017 fortfarande inte till fullo tillämpar den ändrade nexusstrategin på ett enhetligt sätt i syfte att avskaffa de nuvarande skadliga patentboxsystemen, bör kommissionen lägga fram ett nytt bindande lagstiftningsförslag i enlighet med artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i syfte att tidigarelägga avskaffandet av de gamla skadliga systemen till den 30 juni 2017 genom en förkortning av den period under vilken farfarsklausulen gäller. En gemensam konsoliderad skattebas skulle avskriva frågan om överföring av vinster genom skatteplanering när det gäller immateriella rättigheter.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 7d (nytt)
(7d)   Utflyttningsskatt bör inte tas ut om de överförda tillgångarna är materiella tillgångar som genererar aktiv inkomst. Överföringar av sådana tillgångar är en oundviklig del av ett företags konkreta resursfördelning och är inte främst avsedda för skatteoptimering och skatteflykt, och bör därför vara undantagna från dessa bestämmelser.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Med tanke på de svårigheter som finns när det gäller att göra avräkning för den skatt som erlagts i utlandet, tenderar staterna att alltmer undanta utländska inkomster från beskattning i hemvistlandet. De oavsiktliga negativa effekterna av detta tillvägagångssätt är dock att de uppmuntrar situationer där obeskattade eller lågt beskattade inkomster kommer in på den inre marknaden och därefter, cirkulerar – i många fall obeskattade – inom unionen, genom användning av tillgängliga instrument inom unionslagstiftningen. Det är vanligt att regler om överflyttning av beskattning används mot sådana metoder. Det är därför nödvändigt att föreskriva en regel om överflyttning av beskattning som är riktad mot vissa typer av utländska inkomster, t.ex. vinstutdelningar, inkomster från avyttring av aktier och vinster från fasta driftställen som är befriade från skatt i unionen och som har sitt ursprung i tredjeländer. Dessa inkomster bör vara skattepliktiga i unionen, om de har beskattats under en viss nivå i tredjeland. Eftersom regeln om överflyttning av beskattning inte kräver kontroll över den lågt beskattade enheten och enhetens lagstadgade redovisning därför inte är tillgänglig, kan beräkningen av den effektiva skattesatsen bli en mycket komplicerad uppgift. Medlemsstaterna bör därför använda den lagstadgade skattesatsen vid tillämpning av regeln om överflyttning av beskattning. Medlemsstater som tillämpar regeln om överflyttning av beskattning bör medge avräkning för den skatt som erlagts i utlandet, i syfte att undvika dubbelbeskattning.
(8)  Med tanke på de svårigheter som finns när det gäller att göra avräkning för den skatt som erlagts i utlandet, tenderar staterna att alltmer undanta utländska inkomster från beskattning i hemvistlandet. De oavsiktliga negativa effekterna av detta tillvägagångssätt är dock att de uppmuntrar situationer där obeskattade eller lågt beskattade inkomster kommer in på den inre marknaden och därefter, cirkulerar – i många fall obeskattade – inom unionen, genom användning av tillgängliga instrument inom unionslagstiftningen. Det är vanligt att regler om överflyttning av beskattning används mot sådana metoder. Det är därför nödvändigt att föreskriva en regel om överflyttning av beskattning som är riktad mot vissa typer av utländska inkomster, t.ex. vinstutdelningar, inkomster från avyttring av aktier och vinster från fasta driftställen som är befriade från skatt i unionen. Dessa inkomster bör vara skattepliktiga i unionen, om de har beskattats under en viss nivå i ursprungslandet och i avsaknad av ett skäligt skatteavtal med motsvarande verkan med det berörda landet. Medlemsstater som tillämpar regeln om överflyttning av beskattning bör medge avräkning för den skatt som erlagts i utlandet, i syfte att undvika dubbelbeskattning.
Ändring 96
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)  Allmänna regler för att motverka skatteflykt ingår i skattesystemen för att motverka skatteflyktsmetoder som ännu inte har behandlats genom särskilt riktade bestämmelser. Dessa regler har därför till syfte att täcka luckor och bör inte påverka tillämpningen av specifika regler för att motverka skatteflykt. Inom unionen bör tillämpningen av de allmänna reglerna för att motverka skatteflykt begränsas till arrangemang som är helt konstlade (icke genuina). Annars bör den skattskyldige ha rätt att välja den skattemässigt mest effektiva strukturen för sin kommersiella verksamhet. Det är dessutom viktigt att se till att de allmänna reglerna för att motverka skatteflykt tillämpas på ett enhetligt sätt i inhemska situationer, inom unionen och gentemot tredjeländer, så att deras räckvidd och resultatet av deras tillämpning i inhemska och gränsöverskridande situationer inte skiljer sig åt.
(9)  Allmänna regler för att motverka skatteflykt ingår i skattesystemen för att motverka skatteflyktsmetoder som ännu inte har behandlats genom särskilt riktade bestämmelser. Dessa regler har därför till syfte att täcka luckor och bör inte påverka tillämpningen av specifika regler för att motverka skatteflykt. Inom unionen bör allmänna regler för att motverka skatteflykt tillämpas för arrangemang, som har införts med det huvudsakliga syftet eller som har som ett av sina huvudsakliga syften att uppnå en skattefördel, som motverkar syftet med de i övrigt tillämpliga skattebestämmelserna, dock utan att hindra en skattebetalare från att välja den skattemässigt mest effektiva strukturen för sin kommersiella verksamhet. Det är dessutom viktigt att se till att de allmänna reglerna för att motverka skatteflykt tillämpas på ett enhetligt sätt i inhemska situationer, inom unionen och gentemot tredjeländer, så att deras räckvidd och resultatet av deras tillämpning i inhemska och gränsöverskridande situationer inte skiljer sig åt.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 9a (nytt)
(9a)   Ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang kan betraktas som icke-genuina i den utsträckning som de beskattar vissa typer av inkomster, till exempel inkomster från patent, olika.
Ändring 97
Förslag till direktiv
Skäl 9 b (nytt)
(9b)   Medlemsstaterna bör genomföra detaljerade bestämmelser, som klargör vad som avses med icke-genuina arrangemang och annan verksamhet på skatteområdet som är föremål för sanktioner. Sanktioner bör fastställas på ett tydligt sätt för att inte skapa rättsosäkerhet och för att ge starka incitament att till fullo efterleva skattelagstiftningen.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 9c (nytt)
(9c)   Medlemsstaterna bör införa ett sanktionssystem i enlighet med nationell rätt och informera kommissionen om detta.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 9d (nytt)
(9d)   För att undvika att skapa enheter med särskilda syften, t.ex. brevlådeföretag eller skalbolag, med lägre skatter, bör företagen uppfylla de definitioner för fast driftställe och minsta ekonomiska substans som anges i artikel 2.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 9e (nytt)
(9e)   Användningen av brevlådeföretag bör vara förbjuden för skattebetalare som verkar i unionen. Skattebetalare bör tillhandahålla skattemyndigheten bevis som dokumenterar ekonomisk substans för varje enhet i deras grupper, som en del av den årliga landsspecifika rapporteringen.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 9f (nytt)
(9f)   I syfte att förbättra de befintliga mekanismerna för att lösa gränsöverskridande skattetvister i unionen, där fokus inte enbart läggs på fall av dubbelbeskattning utan även på dubbel icke-beskattning, bör en tvistlösningsmekanism med tydligare regler och strängare tidsfrister införas senast i januari 2017.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 9g (nytt)
(9g)   En korrekt identifiering av skattebetalare krävs för ett effektivt informationsutbyte mellan skattemyndigheter. Införandet av ett europeiskt skatteregistreringsnummer skulle vara den bästa metoden för denna identifiering. Det skulle göra det möjligt för en tredje part att snabbt, enkelt och korrekt identifiera och registrera skatteregistreringsnummer i gränsöverskridande förbindelser och fungera som grundval för ett effektivt automatiskt informationsutbyte mellan medlemsstaternas skattemyndigheter. Kommissionen bör också arbeta aktivt för att införa ett liknande registreringsnummer på global nivå, såsom tillsynskommitténs globala system med identifieringskoder för juridiska personer (LEI).
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Reglerna om utländska kontrollerade bolag (CFC) får till följd att inkomster från ett lågt beskattat kontrollerat dotterbolag omfördelas till dess moderbolag. Då blir moderbolaget skattskyldigt för inkomsten i den stat där det har sin skatterättsliga hemvist. Beroende på de politiska prioriteringarna i den staten, kan reglerna om utländska kontrollerade bolag vara inriktade på hela det lågt beskattade dotterbolaget eller begränsas till inkomster som artificiellt har avletts till dotterbolaget. Det är önskvärt att ta itu med sådana situationer både i tredjeländer och i unionen. För att iaktta de grundläggande friheterna bör effekterna av reglerna inom unionen begränsas till arrangemang som leder till en konstlad överföring av vinster från moderbolagets medlemsstat till det utländska kontrollerade bolaget. I detta fall bör inkomstbelopp som tillskrivs moderbolaget justeras med hänsyn till armslängdsprincipen, så att moderbolagets medlemsstat bara beskattar inkomster från det utländska kontrollerade bolaget i den mån de inte överensstämmer med denna princip. Reglerna om utländska kontrollerade bolag bör inte tillämpas på finansiella företag om de är skatterättsligt hemmahörande i unionen, inbegripet fasta etableringsställen i sådana företag belägna inom unionen. Detta beror på att tillämpningsområdet för en legitim tillämpning av regler om utländska kontrollerade bolag inom unionen bör begränsas till artificiella situationer utan ekonomisk substans, vilket skulle innebära att den kraftigt reglerade finans- och försäkringssektorn sannolikt inte kommer att omfattas av dessa regler.
(10)  Reglerna om utländska kontrollerade bolag (CFC) får till följd att inkomster från ett lågt beskattat kontrollerat dotterbolag omfördelas till dess moderbolag. Då blir moderbolaget skattskyldigt för inkomsten i den stat där det har sin skatterättsliga hemvist. Beroende på de politiska prioriteringarna i den staten, kan reglerna om utländska kontrollerade bolag vara inriktade på hela det lågt beskattade dotterbolaget eller begränsas till inkomster som artificiellt har avletts till dotterbolaget. Det är önskvärt att ta itu med sådana situationer både i tredjeländer och i unionen. Effekterna av reglerna inom unionen bör omfatta alla arrangemang där ett av de huvudsakliga syftena är en konstlad överföring av vinster från moderbolagets medlemsstat till det utländska kontrollerade bolaget. I detta fall bör inkomstbelopp som tillskrivs moderbolaget justeras med hänsyn till armslängdsprincipen, så att moderbolagets medlemsstat bara beskattar inkomster från det utländska kontrollerade bolaget i den mån de inte överensstämmer med denna princip. Överlappningar mellan reglerna om utländska kontrollerade bolag och regeln om överflyttning av beskattning bör undvikas.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Skäl 11
(11)  Hybridarrangemang är följden av skillnader i den rättsliga kvalificeringen av betalningar (finansiella instrument) eller enheter och dessa skillnader visar sig vid interaktionen mellan rättssystemen i de två jurisdiktionerna. Effekten av sådana arrangemang är ofta dubbla avdrag (dvs. avdrag i båda staterna) eller ett avdrag av inkomst i den enda staten som inte ingår i skattebasen i den andra. För att förhindra ett sådant resultat är det nödvändigt att fastställa regler som gör det möjligt för en av de två jurisdiktionerna i ett hybridarrangemang att ge en rättslig kvalificering av hybridinstrumentet eller hybridenheten, som den andra jurisdiktionen bör godta. Även om medlemsstaterna, inom ramen för uppförandekodgruppen för företagsbeskattning, har enats om riktlinjer för den skattemässiga behandlingen av hybridenheter4 och fasta hybridenheter5 inom unionen samt för den skattemässiga behandlingen av hybridenheter i förbindelserna med tredjeländer är det fortfarande nödvändigt att utfärda bindande regler. Slutligen är det nödvändigt att begränsa tillämpningsområdet för dessa bestämmelser till hybridarrangemang mellan medlemsstater. Hybridarrangemang mellan medlemsstater och tredjeländer behöver utredas ytterligare.
(11)  Hybridarrangemang är följden av skillnader i den rättsliga kvalificeringen av betalningar (finansiella instrument) eller enheter och dessa skillnader visar sig vid interaktionen mellan rättssystemen i de två jurisdiktionerna. Effekten av sådana arrangemang är ofta dubbla avdrag (dvs. avdrag i båda staterna) eller ett avdrag av inkomst i den enda staten som inte ingår i skattebasen i den andra. För att förhindra ett sådant resultat är det nödvändigt att fastställa regler som gör det möjligt för en av de två jurisdiktionerna i ett hybridarrangemang att ge en rättslig kvalificering av hybridinstrumentet eller hybridenheten, som den andra jurisdiktionen bör godta. Om ett sådant hybridarrangemang uppstår mellan en medlemsstat och ett tredjeland måste en korrekt beskattning av denna verksamhet tryggas av medlemsstaten. Även om medlemsstaterna, inom ramen för uppförandekodgruppen för företagsbeskattning, har enats om riktlinjer för den skattemässiga behandlingen av hybridenheter4 och fasta hybridenheter5 inom unionen samt för den skattemässiga behandlingen av hybridenheter i förbindelserna med tredjeländer är det fortfarande nödvändigt att utfärda bindande regler.
__________________
__________________
4 Uppförandekoden (företagsbeskattning) – rapport till rådet, 16553/14, FISC 225, 11.12.2014.
4 Uppförandekoden (företagsbeskattning) – rapport till rådet, 16553/14, FISC 225, 11.12.2014.
5 Uppförandekoden (företagsbeskattning) – rapport till rådet, 9620/15, FISC 60, 11.6.2015.
5 Uppförandekoden (företagsbeskattning) – rapport till rådet, 9620/15, FISC 60, 11.6.2015.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 11a (nytt)
(11a)   Det bör upprättas en definition och en uttömmande ”svart lista” för hela unionen över skatteparadis och länder, däribland unionsländer, som snedvrider konkurrensen genom förmånliga skattevillkor. Denna svarta lista bör kompletteras med en lista över sanktioner för icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner och finansinstitut som är verksamma i skatteparadis.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 12a (nytt)
(12a)   En av de största svårigheterna för skattemyndigheterna är bristen på tillgång i rätt tid till fullständiga och relevanta uppgifter om de multinationella företagens skatteplaneringsstrategier. Dessa uppgifter bör göras tillgängliga för allmänheten, så att skattemyndigheterna kan reagera snabbt på skattemässiga risker genom en bättre bedömning av riskerna, målinriktade kontrollinsatser och meddelanden om nödvändiga ändringar av gällande rätt.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 14
(14)  Med tanke på att ett viktigt mål med detta direktiv är att förbättra motståndskraften hos den inre marknaden som helhet mot gränsöverskridande skatteplanering, kan detta inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig. De nationella bolagsskattesystemen är olika, och oberoende åtgärder från medlemsstaternas sida skulle bara återskapa den nuvarande fragmenteringen av den inre marknaden vid direkt beskattning. Det skulle därför göra det möjligt för ineffektiviteter och felaktigheter att kvarstå vid samverkan av olika nationella åtgärder. Resultatet skulle bli bristande samordning. På grund av det faktum att en stor del av ineffektiviteten på den inre marknaden främst skapar problem av gränsöverskridande karaktär måste avhjälpande åtgärder antas på unionsnivå. Det är därför avgörande att anta lösningar som fungerar på den inre marknaden som helhet, och detta kan bättre uppnås på unionsnivå. Unionen kan därmed vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Genom att fastställa en minsta skyddsnivå för den inre marknaden syftar detta direktiv endast till att uppnå nödvändig minsta samordning inom unionen för att förverkliga dess mål.
(14)  Med tanke på att ett viktigt mål med detta direktiv är att förbättra motståndskraften hos den inre marknaden som helhet mot gränsöverskridande skatteplanering, kan detta inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig. De nationella bolagsskattesystemen är olika, och oberoende åtgärder från medlemsstaternas sida skulle bara återskapa den nuvarande fragmenteringen av den inre marknaden vid direkt beskattning. Det skulle därför göra det möjligt för ineffektiviteter och felaktigheter att kvarstå vid samverkan av olika nationella åtgärder. Resultatet skulle bli bristande samordning. På grund av det faktum att en stor del av ineffektiviteten på den inre marknaden främst skapar problem av gränsöverskridande karaktär måste avhjälpande åtgärder antas på unionsnivå. Det är därför avgörande att anta lösningar som fungerar på den inre marknaden som helhet, och detta kan bättre uppnås på unionsnivå. Unionen kan därmed vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Genom att fastställa en minsta skyddsnivå för den inre marknaden syftar detta direktiv endast till att uppnå nödvändig minsta samordning inom unionen för att förverkliga dess mål. En översyn av den rättsliga ramen på skatteområdet, för att med stöd av en förordning kunna reglera metoderna för urholkning av skattebasen, skulle dock ha gjort det möjligt att uppnå ett bättre resultat för att säkra lika villkor på den inre marknaden.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 14a (nytt)
(14a)   Kommissionen bör genomföra en kostnads-nyttoanalys och bedöma de möjliga konsekvenserna av en hög skatt på kapital som återförs till hemlandet från tredjeländer med låg beskattning.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 14b (nytt)
(14b)   Alla handelsavtal och ekonomiska partnerskapsavtal i vilka unionen är part bör innehålla bestämmelser om främjande av god förvaltning på skatteområdet, i syfte att öka transparensen och bekämpa skadliga skattemetoder.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  Kommissionen bör genomförandet av detta direktiv tre år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering.
(15)  Kommissionen bör inrätta en specifik övervakningsmekanism för att säkerställa ett korrekt genomförande av detta direktiv och en enhetlig tolkning av dess åtgärder bland medlemsstaterna. Den bör utvärdera genomförandet av detta direktiv tre år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna bör till Europaparlamentet och kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1a (nytt)
(1a)   skattebetalare: en bolagsenhet inom tillämpningsområdet för detta direktiv.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4a (nytt)
(4a)   royaltykostnad: kostnader som härrör från varje slags betalning som görs som ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och programvara, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur eller någon annan immateriell egendom. Betalningar för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning ska anses vara royaltykostnader.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4b (nytt)
(4b)   jurisdiktion som tillämpar sekretess eller lågskattejurisdiktion: en jurisdiktion som från den 31 december 2016 uppfyller något av följande kriterier:
a)   Avsaknad av automatiskt utbyte av information med alla parter som undertecknat det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter i linje med OECD:s standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton som offentliggjordes den 21 juli 2014.
b)   Inget register över de verkliga huvudmännen för företag, truster och liknande juridiska strukturer som åtminstone uppfyller den minimistandard som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/8491a.
c)   Rättsliga eller administrativa bestämmelser eller praxis på grundval av vilka förmånliga skattevillkor beviljas oavsett om de bedriver någon egentlig ekonomisk verksamhet eller har någon väsentlig ekonomisk närvaro i landet i fråga.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7a (nytt)
(7a)   fast driftställe: en stadigvarande plats för affärsverksamhet belägen i en medlemsstat, från vilken ett i en annan medlemsstat beläget bolags verksamhet helt eller delvis bedrivs. Denna definition bör även omfatta situationer där företag som ägnar sig åt helt dematerialiserad digital verksamhet anses ha ett fast driftställe i en medlemsstat om de har en väsentlig digital närvaro i den medlemsstatens ekonomi.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7b (nytt)
(7b)   skatteparadis: en jurisdiktion som kännetecknas av ett eller flera av följande kriterier:
a)   Ingen eller endast nominell beskattning för icke bosatta personer.
b)   Rättslig eller administrativ praxis som förhindrar ett effektivt utbyte av skatteinformation med andra jurisdiktioner.
c)   Rättsliga eller administrativa bestämmelser som förhindrar skattetransparens eller avsaknad av krav på att en väsentlig ekonomisk verksamhet ska bedrivas.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7c (nytt)
(7c)   minsta ekonomiska substans: en faktor, som även omfattar den digitala ekonomin, som gör det möjligt att definiera ett företag på basis av objektiva kriterier såsom företagsspecifika mänskliga och materiella resurser, dess ledningsoberoende, dess juridiska status och, i förekommande fall, arten av dess tillgångar.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7d (nytt)
(7d)   europeiskt skatteregistreringsnummer eller TIN-nummer: ett nummer enligt definitionen i kommissionens meddelande av den 6 december 2012 med en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7e (nytt)
(7e)   internprissättning: den prissättning som ett företag tillämpar vid överföring av fysiska varor eller immateriella tillgångar, eller vid tillhandahållande av tjänster till närstående företag.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7f (nytt)
(7f)   patentbox: ett system som beräknar den inkomst som genereras av immateriella rättigheter som är berättigade till skatteförmåner, genom att upprätta en koppling mellan den förmånsberättigande utgift som uppstod i samband med skapandet av tillgångar i form av immateriella rättigheter (uttryckt som en andel av de globala utgifterna för skapandet av tillgångarna i form av immateriella rättigheter) och inkomsten från dessa tillgångar i form av immateriella rättigheter. Detta system begränsar tillgångarna i form av immateriella rättigheter till patent eller immateriella tillgångar med likvärdig funktion, och bidrar till definitionen av ”förmånsberättigande utgifter”, ”globala utgifter” och ”inkomst som genereras av tillgångar i form av immateriella rättigheter”.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7g (nytt)
(7g)   brevlådeföretag: alla typer av juridiska personer som saknar ekonomisk substans och som enbart har inrättats av skatteskäl.
Ändring 44
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7h (nytt)
(7h)   en person eller ett företag som är närstående med en skattebetalare: en situation där den första personen innehar en andel på över 25 procent i den andra, eller där det finns en tredje person som innehar en andel på över 25 procent i båda.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7i (nytt)
(7i)   hybridarrangemang: en situation som råder mellan en skattebetalare i en medlemsstat och ett närstående företag, enligt definitionen i det gällande bolagsskattesystemet, i en annan medlemsstat eller ett tredjeland där följande resultat kan hänföras till skillnader i den rättsliga kvalificeringen av ett finansiellt instrument eller en finansiell enhet:
a)   Ett avdrag av samma betalning, kostnader eller förluster görs både i den medlemsstat där betalningen har sin källa eller kostnaden eller förlusten uppstår och i en annan medlemsstat (dubbla avdrag).
b)   Det görs ett avdrag i den medlemsstat eller det tredjeland där betalningen har sin källa utan motsvarande upptagande av samma betalning i en annan medlemsstat eller ett annat tredjeland (avdrag som inte ingår).
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 2
2.  Överstigande lånekostnader ska vara avdragsgilla under det beskattningsår då de uppkommer med upp till 30 procent av skattebetalarens vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA) eller upp till ett belopp om 1 000 000 euro, beroende på vilket som är högre. Vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA) ska beräknas genom att man till den skattepliktiga intäkten lägger till de skattejusterade beloppen för nettoräntekostnader och andra likvärdiga kostnader liksom skattejusterade belopp för av- och nedskrivningar.
2.  Överstigande lånekostnader ska vara avdragsgilla under det beskattningsår då de uppkommer med upp till 20 % av skattebetalarens vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA) eller upp till ett belopp om 2 000 000 euro, beroende på vilket som är högre. Vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA) ska beräknas genom att man till den skattepliktiga intäkten lägger till de skattejusterade beloppen för nettoräntekostnader och andra likvärdiga kostnader liksom skattejusterade belopp för av- och nedskrivningar.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 2a (ny)
2a.   Medlemsstaterna kan från tillämpningsområdet för punkt 2 undanta alltför höga lånekostnader för tredje parts lån som används för att finansiera ett offentligt infrastrukturprojekt, som varar i minst 10 år och som av en medlemsstat eller unionen anses ligga i allmänhetens intresse.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 4
4.  Vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA) för ett beskattningsår som inte till fullo absorberas av de lånekostnader som skattebetalaren har ådragit sig under detta eller föregående beskattningsår får överföras till kommande beskattningsår.
4.  Vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA) för ett beskattningsår som inte till fullo absorberas av de lånekostnader som skattebetalaren har ådragit sig under detta eller föregående beskattningsår får överföras till kommande beskattningsår för en period på fem år.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 5
5.  Lånekostnader som inte får dras av under innevarande beskattningsår enligt punkt 2 ska vara avdragsgilla med upp till 30 procent av vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA) under påföljande beskattningsår på samma sätt som lånekostnaderna för de åren.
5.  Lånekostnader som inte får dras av under innevarande beskattningsår enligt punkt 2 ska vara avdragsgilla med upp till 20 % av vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA) under de fem påföljande beskattningsåren på samma sätt som lånekostnaderna för de åren.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 6
6.  Punkterna 2–5 ska inte gälla för finansiella företag.
6.  Punkterna 2–5 ska inte gälla för finansiella företag. Kommissionen måste se över tillämpningsområdet för denna artikel om och när ett avtal ingås på OECD-nivå och om kommissionen gör bedömningen att OECD-avtalet kan genomföras på unionsnivå.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Artikel 4a (ny)
Artikel 4a
Fast driftställe
1.   En stadigvarande plats för affärsverksamhet som utnyttjas eller upprätthålls av en skattebetalare ska anses utgöra ett fast driftställe om samma skattebetalare eller en närstående person bedriver kommersiell verksamhet på samma plats eller på en annan plats i samma stat och
a)   denna plats eller den andra platsen utgör ett fast driftställe för skattebetalaren eller den närstående personen i enlighet med denna artikel, eller
b)   den totala verksamhet som blir resultatet av de kombinerade verksamheter som bedrivs av skattebetalaren och den närstående personen på samma plats, eller av samma skattebetalare eller närstående personer på båda platserna, inte är av förberedande eller underordnad karaktär, förutsatt att de kommersiella verksamheter som bedrivs av skattebetalaren och den närstående personen på samma plats, eller av samma skattebetalare eller närstående personer på båda platserna, utgör kompletterande verksamheter som ingår i en sammanhängande affärsverksamhet.
2.   När en person är verksam i en stat för en skattebetalares räkning och, inom ramen för denna verksamhet, vanligtvis ingår kontrakt eller vanligtvis innehar den centrala roll som leder till ingåendet av kontrakt som systematiskt ingås utan väsentliga ändringar från skattebetalarens sida, och när dessa kontrakt
a)   står i skattebetalarens namn,
b)   avser överlåtelse av egendom som tillhör denna skattebetalare eller som skattebetalaren har rätt att utnyttja, eller avser beviljande av en rätt att utnyttja sådan egendom, eller
c)   används av denna skattebetalare för tillhandahållande av tjänster, ska denna skattebetalare anses ha ett fast driftställe i den staten för alla verksamheter som denna person bedriver för skattebetalarens räkning, såvida inte de verksamheter som denna person bedriver är av förberedande eller underordnad karaktär, så att de om de bedrivs på en stadigvarande plats för affärsverksamhet inte omvandlar denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till ett fast driftställe i enlighet med denna punkt.
3.   Medlemsstaterna ska anpassa sin gällande lagstiftning och eventuella bilaterala dubbelbeskattningsavtal till denna artikel.
4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter med avseende på begreppen förberedande eller underordnad karaktär.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Artikel 4b (ny)
Artikel 4b
Vinster som kan hänföras till ett fast driftställe
1.   Vinster som i en medlemsstat kan hänföras till det fasta driftställe som avses i artikel 4a är också de vinster som detta kan förväntas uppnå, särskilt i sina förbindelser med andra delar av företaget, om dessa var separata och självständiga företag som utövar samma verksamhet och under liknande förhållanden, med beaktande av det berörda fasta driftställets tillgångar och risker.
2.   Om en medlemsstat justerar den vinst som kan hänföras till det fasta driftställe som avses i punkt 1 och beskattar den i överensstämmelse härmed, bör vinsten och skatten i övriga medlemsstater justeras i enlighet med detta, för att undvika dubbelbeskattning.
3.   Som en del av OECD:s BEPS-åtgärd 7 håller OECD för närvarande på att revidera de regler som fastställs i artikel 7 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet, som rör vinster som kan hänföras till fasta driftställen, och när dessa regler har uppdaterats ska medlemsstaterna anpassa sin gällande lagstiftning i enlighet härmed.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Artikel 4c (ny)
Artikel 4c
Jurisdiktioner som tillämpar sekretess eller lågskattejurisdiktioner
1.   En medlemsstat kan ta ut en källskatt på betalningar från en enhet i en medlemsstat till en enhet i en jurisdiktion som tillämpar sekretess eller en lågskattejurisdiktion.
2.   Betalningar som inte direkt görs till en enhet i en jurisdiktion som tillämpar sekretess eller en lågskattejurisdiktion, men som skäligen kan antas indirekt göras till en enhet i en jurisdiktion som tillämpar sekretess eller en lågskattejurisdiktion, t.ex. genom mellanhänder i andra jurisdiktioner, ska också omfattas av bestämmelserna i punkt 1.
3.   Medlemsstaterna ska efter hand uppdatera eventuella dubbelbeskattningsavtal som för närvarande utesluter en sådan nivå av källskatt i syfte att avlägsna eventuella rättsliga hinder mot denna kollektiva försvarsåtgärd.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1 – inledningen
1.  En skattebetalare ska beskattas till ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för de överförda tillgångarna vid tidpunkten för utflyttningen, minus deras skattemässiga värde, om någon av följande omständigheter föreligger:
1.  En skattebetalare ska beskattas till ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för de överförda tillgångarna vid tidpunkten för utflyttningen av tillgångarna, minus deras skattemässiga värde, om någon av följande omständigheter föreligger:
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1 – led a
(a)   En skattebetalare överför tillgångar från sitt huvudkontor till sitt fasta driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.
a)   En skattebetalare överför tillgångar från sitt huvudkontor till sitt fasta driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, om den medlemsstat där huvudkontoret är beläget på grund av överföringen inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna.
Ändring 56
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1 – led b
(b)   En skattebetalare överför tillgångar från sitt fasta driftställe i en medlemsstat till sitt huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.
b)   En skattebetalare överför tillgångar från sitt fasta driftställe i en medlemsstat till sitt huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, om den medlemsstat där det fasta driftstället är beläget på grund av överföringen inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1 – led d
(d)   En skattebetalare flyttar sitt fasta driftsställe från en medlemsstat.
d)   En skattebetalare flyttar sitt fasta driftsställe till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland, om den medlemsstat där det fasta driftstället är beläget på grund av överföringen inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 7
7.  Denna artikel ska inte tillämpas på överföringar av tillgångar av tillfällig natur där tillgångarna är avsedda att återgå till den medlemsstat där den överlåtande parten har sin hemvist.
7.  Denna artikel ska inte tillämpas på överföringar av tillgångar av tillfällig natur där tillgångarna är avsedda att återgå till den medlemsstat där den överlåtande parten har sin hemvist, eller på överföringar av materiella tillgångar som förs över för att generera inkomster från aktiv verksamhet. För att omfattas av undantaget ska skattebetalaren bevisa inför skattemyndigheterna att den utländska inkomsten härrör från aktiv verksamhet, t.ex. med hjälp av ett intyg från de utländska skattemyndigheterna.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Artikel 5a (ny)
Artikel 5a
Internprissättning
1.   I enlighet med OECD:s riktlinjer för internprissättning för multinationella företag och skatteförvaltningar som offentliggjordes den 18 augusti 2010, kan de vinster som skulle ha gjorts av ett företag men som faktiskt inte har gjorts på grund av följande omständigheter inräknas i detta företags inkomster och beskattas i överensstämmelse därmed:
a)   Ett företag i en stat deltar direkt eller indirekt i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra staten eller äger del i detta företags kapital.
b)   Samma personer deltar direkt eller indirekt i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en stat som ett företag i den andra staten eller äger del i båda dessa företags kapital.
c)   Det mellan företagen i fråga avtalas om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag.
2.   I fall då inkomst, för vilken ett företag i en stat beskattas i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra staten och beskattats i överensstämmelse därmed i denna andra stat samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, ska den andra staten genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna stat. Vid sådan justering iakttas de övriga bestämmelserna i detta direktiv och de skattemyndigheterna i de berörda staterna överlägger vid behov med varandra.
Ändring 102
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska inte undanta en skattebetalare från skatt på utländska inkomster som skattebetalaren har uppburit som vinstutdelning från en enhet i ett tredjeland eller som inkomster från avyttring av aktier i en enhet i ett tredjeland eller som inkomst från ett fast driftställe som är beläget i ett tredjeland där enheten eller det fasta driftstället är föremål, i det land där enheten har sitt hemvist eller i det land där det fasta driftstället är beläget, för skatt på vinster med en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än 40 procent av den lagstadgade skattesatsen som skulle ha tagits ut enligt det tillämpliga systemet för företagsbeskattning i den medlemsstat där skattebetalaren har sin hemvist. Under dessa omständigheter ska skattebetalaren vara föremål för skatt på utländsk inkomst med avdrag för den skatt som erlagts i tredjelandet från sin skatteskuld i sin skatterättsliga hemvist. Avdraget får inte överstiga skattebeloppet, beräknat före avdraget, som är hänförligt till den inkomst som får beskattas.
1.  Medlemsstaterna ska inte undanta en skattebetalare från skatt på utländska inkomster, som inte härrör från aktiv verksamhet, som skattebetalaren har uppburit som vinstutdelning från en enhet i ett tredjeland eller som inkomster från avyttring av aktier i en enhet i ett tredjeland eller som inkomst från ett fast driftställe som är beläget i ett tredjeland där enheten eller det fasta driftstället är föremål, i det land där enheten har sin hemvist eller i det land där det fasta driftstället är beläget, för skatt på vinster med en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än 15 procent. Under dessa omständigheter ska skattebetalaren vara föremål för skatt på utländsk inkomst med avdrag för den skatt som erlagts i tredjelandet från sin skatteskuld i sin skatterättsliga hemvist. Avdraget får inte överstiga skattebeloppet, beräknat före avdraget, som är hänförligt till den inkomst som får beskattas. För att omfattas av undantaget ska skattebetalaren bevisa inför skattemyndigheterna att den utländska inkomsten härrör från aktiv verksamhet och stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler av rimlig omfattning som motiverar den inkomst som tillskrivits det.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 1
1.  Icke genuina arrangemang eller en uppsättning arrangemang, som utförs med det huvudsakliga syftet att uppnå en skattefördel som motverkar syftet med de i övrigt tillämpliga skattebestämmelserna, ska inte tas med i beräkningen av bolagsskatteskulden. Ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller av mer än en del.
1.  Icke genuina arrangemang eller en uppsättning arrangemang, som har införts med det huvudsakliga syftet eller som har som ett av sina huvudsakliga syften att uppnå en skattefördel som motverkar syftet med de i övrigt tillämpliga skattebestämmelserna, och som inte är genuina med hänsyn till alla relevanta förhållanden och omständigheter, ska inte tas med i beräkningen av bolagsskatteskulden. Ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller av mer än en del.
Ändring 103
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 3
3.  Om ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang inte tas med i enlighet med punkt 1 ska skatteskulden beräknas med hänvisning till ekonomisk substans i enlighet med nationell lagstiftning.
3.  Om ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang inte tas med i enlighet med punkt 1 ska skatteskulden beräknas med hänvisning till ekonomisk substans enligt definitionen i artikel 2 i enlighet med nationell lagstiftning.
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 3a (ny)
3a.   Medlemsstaterna ska anslå tillräcklig personal och expertis och tillräckliga budgetmedel till sina nationella skattemyndigheter, i synnerhet skatterevisionspersonal, samt medel till utbildning av skattemyndigheternas personal, med fokus på gränsöverskridande samarbete kring skattebedrägerier och skatteflykt och på automatiskt informationsutbyte för att säkerställa ett fullständigt genomförande av detta direktiv.
Ändring 98
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 3b (ny)
3b.   Kommissionen ska inom sin struktur inrätta en europeisk kontroll- och övervakningsenhet för BEPS som ett starkt redskap i kampen mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster, och denna enhet ska utvärdera och ge råd om genomförandet av detta direktiv och andra kommande rättsakter som behandlar frågan om urholkning av skattebasen och överföring av vinster, i nära samarbete med medlemsstaterna. Kontroll- och övervakningsenheten för BEPS ska avge rapport till Europaparlamentet.
Ändring 104
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – led b
b)  Enligt det allmänna systemet i det land där enheten är hemmahörande omfattas vinsterna av en effektiv bolagsskattesats som är lägre än 40 procent av den effektiva skattesats som skulle ha tagits ut enligt det tillämpliga systemet för bolagsbeskattning i skattebetalarens medlemsstat.
b)  Enligt det allmänna systemet i det land där enheten är hemmahörande omfattas vinsterna av en effektiv bolagsskattesats som är lägre än 15 procent. Denna skattesats ska ses över varje år i förhållande till den ekonomiska utvecklingen av världshandeln.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – led c – inledningen
(c)   Mer än 50 procent av inkomsterna till enheten ingår i någon av följande kategorier:
c)   Mer än 25 procent av inkomsterna till enheten ingår i någon av följande kategorier:
Ändring 74
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – led c – led viia (nytt)
viia) Inkomster från varor som handlats med skattebetalaren eller ett närstående företag, utom sådana standardvaror som regelbundet handlas mellan oberoende parter och för vilka det finns offentligt observerbara priser.
Ändring 105
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1
2.  Medlemsstaterna ska inte tillämpa punkt 1 när en enhet är skatterättsligt hemmahörande i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet eller när det gäller ett fast driftställe som innehas av en enhet i tredjeland, som är belägen i en medlemsstat, såvida inte enhetens säte är fiktivt eller i den utsträckning som enheten, inom ramen för sin verksamhet, ägnar sig åt icke-genuina arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet att uppnå en skattefördel.
2.  Medlemsstaterna ska inte tillämpa punkt 1 när en enhet är skatterättsligt hemmahörande i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet eller när det gäller ett fast driftställe som innehas av en enhet i tredjeland, som är belägen i en medlemsstat, såvida inte skattebetalaren kan fastställa att det kontrollerade utländska företaget har inrättats av giltiga kommersiella skäl och bedriver ekonomisk verksamhet som stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler av rimlig omfattning och som motiverar den inkomst som tillskrivits det. I det specifika fallet med försäkringsbolag, ska det faktum att ett moderbolag återförsäkrar sina risker genom sina egna dotterbolag anses som icke-genuint.
Ändring 77
Förslag till direktiv
Artikel 10 – rubriken
Hybridarrangemang
Hybridarrangemang mellan medlemsstater
Ändring 80
Förslag till direktiv
Artikel 10 – stycke 2a (nytt)
Medlemsstaterna ska uppdatera sina dubbelbeskattningsavtal med tredjeländer eller kollektivt förhandla fram likvärdiga avtal så att bestämmelserna i denna artikel blir tillämpliga i gränsöverskridande förbindelser mellan medlemsstaterna och tredjeländer.
Ändring 81
Förslag till direktiv
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Hybridarrangemang avseende tredjeländer
Om ett hybridarrangemang mellan en medlemsstat och ett tredjeland leder till ett dubbelt avdrag, ska medlemsstaten vägra avdraget av denna betalning, såvida inte tredjelandet redan har gjort det.
Om ett hybridarrangemang mellan en medlemsstat och ett tredjeland leder till ett avdrag som inte räknas med, ska medlemsstaten vägra avdrag eller icke-medräkning av en sådan betalning, beroende på vad som är tillämpligt, såvida inte tredjelandet redan har gjort det.
Ändring 82
Förslag till direktiv
Artikel 10b (ny)
Artikel 10b
Effektiv skattesats
Kommissionen ska utveckla en gemensam beräkningsmetod för den effektiva skattesatsen i varje medlemsstat, för att göra det möjligt att utarbeta en jämförelsetabell över de effektiva skattesatserna i samtliga medlemsstater.
Ändring 83
Förslag till direktiv
Artikel 10c (ny)
Artikel 10c
Åtgärder mot missbruk av skatteavtal
1.   Medlemsstaterna ska ändra sina bilaterala skatteavtal så att de omfattar följande bestämmelser:
a)   En klausul som säkerställer att båda avtalsparterna förbinder sig att se till att skatt betalas om ekonomisk verksamhet äger rum och värde skapas.
b)   Ett tillägg för att klargöra att målet med bilaterala fördrag, utöver att undvika dubbelbeskattning, är att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt.
c)   En klausul med en allmän regel för att motverka missbruk som bygger på en bedömning av huvudsakligt syfte, enligt definition i kommissionens rekommendation (EU) 2016/136 av den 28 januari 2016 om genomförandet av åtgärder mot missbruk av skatteavtal1a.
d)   En definition av fast driftställe, enligt definition i artikel 5 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet.
2.   Kommissionen ska lägga fram ett förslag senast den 31 december 2017 till en europeisk strategi för skatteavtal i syfte att skapa en europeisk modell för skatteavtal, som därefter kan ersätta de tusentals bilaterala avtal som varje medlemsstat har ingått.
3.   Medlemsstaterna ska upphäva eller avstå från att underteckna bilaterala avtal med jurisdiktioner som inte respekterar minimistandarderna i de principer om god förvaltning på skatteområdet som fastställts av unionen.
___________________
1a EUT L 25, 2.2.2016, s. 67.
Ändring 84
Förslag till direktiv
Artikel 10d (ny)
Artikel 10d
God förvaltning på skatteområdet
Kommissionen ska inkludera bestämmelser om främjande av god förvaltning på skatteområdet, i syfte att öka transparensen och bekämpa skadliga skattemetoder, i internationella handelsavtal och ekonomiska partnerskapsavtal i vilka unionen är part.
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 10e (ny)
Artikel 10d
Sanktioner
Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som antagits enligt detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen utan dröjsmål och ska anmäla eventuella ändringar som berör dem.
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 11 – rubriken
Översyn
Översyn och övervakning
Ändring 87
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 1
1.  Kommissionen ska utvärdera genomförandet av detta direktiv tre år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet.
1.  Kommissionen ska utvärdera genomförandet av detta direktiv tre år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet.
Ändring 88
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna all information som behövs för att utvärdera genomförandet av detta direktiv.
2.  Medlemsstaterna ska till Europaparlamentet och kommissionen överlämna all information som behövs för att utvärdera genomförandet av detta direktiv.
Ändring 89
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 2a (ny)
2a.   Kommissionen ska införa en specifik övervakningsmekanism för att säkerställa ett fullständigt och tillfredsställande införlivande av detta direktiv och en korrekt tolkning av alla fastställda definitioner och åtgärder som krävs av medlemsstaterna, för att uppnå en samordnad europeisk strategi för att motverka BEPS.
Ändring 90
Förslag till direktiv
Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Europeiskt skatteregistreringsnummer
Kommissionen ska senast den 31 december 2016 lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett harmoniserat, gemensamt europeiskt skatteregistreringsnummer, för att göra det automatiska utbytet av skatteinformation mer effektivt och tillförlitligt inom unionen.
Ändring 91
Förslag till direktiv
Artikel 11b (ny)
Artikel 11b
Automatiskt och obligatoriskt informationsutbyte i skattefrågor
För att säkerställa total transparens och korrekt tillämpning av bestämmelserna i detta direktiv, ska informationsutbytet i skattefrågor vara automatiskt och obligatoriskt, i enlighet med rådets direktiv 2011/16/EU11a.
_______________
1a Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy