Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2276(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0151/2016

Ingivna texter :

A8-0151/2016

Debatter :

PV 07/06/2016 - 17
CRE 07/06/2016 - 17

Omröstningar :

PV 08/06/2016 - 12.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0267

Antagna texter
PDF 213kWORD 104k
Onsdagen den 8 juni 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Rymdkapacitet för säkerhet och försvar i Europa
P8_TA(2016)0267A8-0151/2016

Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2016 om rymdkapacitet för säkerhet och försvar i Europa (2015/2276(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av avdelningarna XVII och XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Frankrikes begäran av den 17 november 2015 om stöd och bistånd enligt artikel 42.7 i EU-fördraget,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 november 2015 om förstärkning av de straffrättsliga åtgärderna mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 18 december 2013 och den 25–26 juni 2015,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 november 2013 och den 18 november 2014 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20–21 februari 2014 om rymdpolitiken,

–  med beaktande av lägesrapporten av den 7 juli 2014 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och chefen för Europeiska försvarsbyrån om genomförandet av Europeiska rådets slutsatser från december 2013,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 8 maj 2015 om genomförandet av dess meddelande om försvaret,

–  med beaktande av vice ordförandens/den höga representantens och kommissionens gemensamma meddelande av den 11 december 2013 EU:s övergripande strategi för externa konflikter och kriser (JOIN(2013)0030) och rådets relaterade slutsatser av den 12 maj 2014,

–  med beaktande av uttalandet från Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, i Europaparlamentet den 30 mars 2015 om ett närmare samarbete mellan EU och Nato,

–  med beaktande av uttalandena från USA:s biträdande försvarsminister, Bob Work, den 28 januari 2015 och den 10 september 2015 om den tredje amerikanska kompensationsstrategin och dess följder för partner och allierade (The Third U.S. Offset Strategy and its Implications for Partners and Allies),

–  med beaktande av vice ordförandens/den höga representantens och kommissionens gemensamma meddelande av den 18 november 2015 Översyn av den europeiska grannskapspolitiken (JOIN(2015)0050),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning(3),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0151/2016), och av följande skäl:

A.  Den allt farligare och mer utmanande säkerhetssituationen, både inom och utanför unionen, kännetecknas av terrorattentat och massmord som påverkar alla medlemsstater, och medlemsstaterna måste reagera på denna situation genom att anta en gemensam strategi och ett samordnat svar. Säkerhetsutmaningarna innebär att EU:s säkerhet behöver stärkas genom fortsatt utveckling av och stöd till EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, så att denna blir ett effektivare politiskt verktyg och en verklig garanti för EU-medborgarnas säkerhet och för främjandet och skyddet av europeiska normer, intressen och värden enligt artikel 21 i EU-fördraget.

B.  EU behöver stärka sin roll som säkerhetsgarant på hemmaplan och utanför unionen och säkerställa stabilitet i sitt grannskap och globalt. Unionen måste bidra till kampen mot säkerhetsutmaningar, i synnerhet sådana som följer av terrorism på hemmaplan och utanför unionen, bland annat genom att hjälpa tredjeländer att bekämpa terrorismen och dess bakomliggande orsaker. Medlemsstaterna och unionen måste samarbeta om ett ändamålsenligt och enhetligt gränsförvaltningssystem för att säkra de yttre gränserna.

C.  EU behöver utöka sitt samarbete och sin samordning med Nato och USA, som båda förblir garanter för Europas säkerhet och stabilitet, med FN, OSSE och Afrikanska unionen samt med andra grannar och regionala partner.

D.  EU behöver ta itu med de bakomliggande orsakerna till hoten mot vår säkerhet, oroligheterna och de väpnade konflikterna i vårt grannskap, migrationen, den försämring av människors försörjningsmöjligheter som orsakas av statliga och icke-statliga aktörer samt söndervittringen av stater och regionala ordningar, bland annat till följd av klimatförändringar och fattigdom. Detta bör göras med hjälp av en övergripande regel- och värdebaserad strategi för hantering av kriser både i och utanför unionen.

E.  Satellitkapaciteten skulle kunna utnyttjas för att bättre bedöma och identifiera strömmar av olagliga invandrare och deras resvägar samt, när det gäller de som kommer från Nordafrika, identifiera de områden där båtar tar ombord passagerare så att man snabbare kan ingripa och rädda fler liv.

F.  Vid Europeiska rådets möte i juni 2015 låg tonvikten vid försvaret, och man efterlyste ett ökat och mer systematiskt europeiskt försvarssamarbete i syfte att tillhandahålla nyckelkapacitet, bland annat genom en sammanhållen och effektiv användning av EU-medel och befintlig EU-kapacitet.

G.  Rymdpolitiken är ett väsentligt inslag i den strategiska autonomi som EU måste utveckla för att skydda känslig teknisk och industriell kapacitet och oberoende utvärderingskapacitet.

H.  Rymdkapacitet för Europas säkerhet och försvar är viktigt och i vissa fall rentav vitalt för en mängd situationer, från daglig användning i fredstid till krishantering och mer akuta säkerhetsutmaningar, inklusive fullskaligt krig. Att utveckla sådan kapacitet är ett långsiktigt projekt, och den framtida kapaciteten måste planeras samtidigt som den nuvarande används.

I.  Spridningen av rymdteknik och samhällenas ökande beroende av satelliter ökar konkurrensen om rymdtillgångarna (banor och frekvenser) och gör satelliterna till kritisk infrastruktur. Ett antal aktörers utveckling av antisatellitteknik, inbegripet kapacitet för vapen i omloppsbana, tyder på att man förbereder utplacering av vapen i rymden.

J.  På säkerhets- och försvarsområdet kan EU agera genom bland annat institutioner såsom Europeiska försvarsbyrån och Europeiska unionens satellitcentrum.

K.  Europeiska rymdtillgångar har utvecklats under de senaste fem årtiondena tack vare nationella rymdorgans och på senare tid Europeiska rymdorganisationens (ESA) samordnade insatser. Rymdfördraget, den grundläggande rättsliga ramen för internationell rymdlagstiftning, trädde i kraft i oktober 1967.

L.  För att utveckla och upprätthålla rymdkapacitet för säkerhet och försvar i Europa krävs ett verkningsfullt samarbete och synergier mellan medlemsstaterna och med europeiska och internationella institutioner.

M.  EU:s rymdkapacitet bör vara kompatibel med Natos och USA:s kapacitet så att den fullt ut kan utnyttjas som ett nätverk i händelse av en kris.

N.  Forskning och utveckling på det rymdtekniska området är en sektor som ger god avkastning på investerat kapital och som även genererar högkvalitativa program- och maskinvaror som biprodukter för olika typer av kommersiell användning.

1.  Europaparlamentet anser att rymdkapacitet och rymdbaserade tjänster spelar en viktig roll för bland annat Europas säkerhet och försvar. Parlamentet är övertygat om att nuvarande och framtida rymdkapacitet och rymdbaserade tjänster kommer att förse medlemsstaterna och unionen med förbättrad operativ kapacitet för dubbla användningsområden för genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och annan EU-politik på områden som yttre åtgärder, gränsförvaltning, sjöfartsskydd, jordbruk, miljö, klimatåtgärder, energitrygghet, katastrofhantering, humanitärt bistånd och transporter.

2.  Det krävs ytterligare åtgärder för att genomföra GSFP, och Europaparlamentet framhåller på nytt behovet att öka GSFP:s genomslagskraft, synlighet och inverkan. Parlamentet bekräftar rymdpolitikens betydelse och mervärde för GSFP. Rymden bör ingå som en del av den framtida unionspolitiken (på områden som inre säkerhet, transport, rymdfrågor, energi och forskningsfrågor), och synergierna med rymdområdet bör stärkas och utnyttjas i större utsträckning. Parlamentet understryker att användningen av rymdkapacitet i kriget mot terrorism och terroristorganisationer, tack vare möjligheten att lokalisera och övervaka deras träningsläger, är av avgörande betydelse.

3.  Europaparlamentet anser att de nationella regeringarna och unionen bör förbättra tillgången till den rymdbaserade satellitkommunikationen, rymdlägesbilden, precisionsnavigeringen och jordobservationskapaciteten samt säkra europeiskt oberoende när det gäller kritisk rymdteknik och tillgång till rymden. Särskilt rymdlägesbilden kommer att fortsätta att spela en avgörande roll i militära och civila sammanhang. Parlamentet framhåller utfästelsen att inte militarisera rymden. För att detta mål ska uppnås behövs det tillräckliga finansiella investeringar. Här uppmanas kommissionen och medlemsstaterna kraftfullt att garantera EU:s autonomi när det gäller rymdstrukturer och att tillhandahålla de resurser som krävs för detta ändamål. Detta är livsviktigt för den civila verksamheten (i västländerna uppskattas det att 6–7 procent av BNP är beroende av teknik för satellitpositionering och satellitnavigering) och för säkerheten och försvaret. Samarbete bör inledas på mellanstatlig grund och genom ESA.

4.  Europaparlamentet understryker säkerhetsaspekten av Copernicusprogrammet, i synnerhet dess tillämpningar för krisförebyggande och krishantering, humanitärt bistånd och samarbete, konfliktförebyggande arbete med kontroll av efterlevnaden av internationella fördrag samt övervakning till havs. Den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna uppmanas eftertryckligen att prioritera målet om konfliktförebyggande i samband med rymdkapacitet.

5.  Europaparlamentet betonar att EU:s rymdpolitik stöder vetenskapliga och tekniska framsteg, industrins konkurrenskraft och genomförandet av EU:s politik i enlighet med artikel 189 i EUF-fördraget, vilket inbegriper säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet påminner om att EU:s två flaggskeppsprogram – Galileo och Copernicus – är civila program som står under civil kontroll och att den europeiska dimensionen av Galileo och Copernicus har möjliggjort dessa program och säkerställt deras framgång. Rådet, vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen uppmanas med eftertryck att se till att europeiska rymdprogram används för att utveckla civil rymdkapacitet och civila rymdbaserade tjänster med betydelse för europeisk säkerhets- och försvarskapacitet, i synnerhet genom tillräckliga forskningsanslag. Rymdkapacitet för dubbla användningsområden är viktigt för att använda resurserna så effektivt som möjligt.

6.  Europaparlamentet betonar att rymdprogram ger säkerhets- och försvarsmässiga vinster som tekniskt sett hänger samman med civila fördelar, och framhåller i detta sammanhang Galileos och Copernicus kapacitet för dubbla användningsområden. Denna kapacitet bör utvecklas fullt ut i kommande generationer, till exempel för bättre precision, autentisering, kryptering, kontinuitet och integritet (Galileo). Parlamentet betonar att högupplösta jordobservationsdata och positioneringssystem är användbara för tillämpningar på de civila och säkerhetsmässiga områdena, till exempel inom katastrofhantering, humanitära insatser, flyktinghjälp, övervakning till havs, den globala uppvärmningen, energitrygghet och global livsmedelstrygghet samt upptäckt av och reaktion på globala naturkatastrofer, särskilt torka, jordbävningar, översvämningar och skogsbränder. Det behövs ett bättre samspel mellan drönare och satelliter. Parlamentet efterlyser tillräckliga anslag vid halvtidsöversynen till alla satellitsystems framtida utveckling.

7.  Europaparlamentet anser att det nödvändigt med ett integrerat och långsiktigt helhetsgrepp på rymdsektorn på EU-nivå. Rymdsektorn bör nämnas i EU:s nya globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken, med tanke på den nuvarande utvecklingen av EU:s rymdprogram med dubbla användningsområden och behovet att vidareutveckla civila EU-rymdprogram som kan användas för både civila ändamål och säkerhets- och försvarsändamål.

8.  Europaparlamentet välkomnar det EU-stödda multilaterala initiativet för en internationell uppförandekod för rymdverksamhet som ett sätt att införa normer för uppträdandet i rymden, eftersom det syftar till att öka säkerheten, skyddet och hållbarheten i rymden genom betoningen på att rymdverksamhet bör bedrivas med stor omsorg, tillbörlig aktsamhet och tillräcklig insyn i syfte att skapa förtroende i rymdsektorn.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt fastställa EU:s behov i fråga om rymdpolitikens potentiella bidrag till GSFP, med avseende på samtliga huvudaspekter, det vill säga uppskjutning, positionering, bilder, kommunikation, rymdväder, rymdskrot, it-säkerhet, störsändning, spoofing och andra avsiktliga hot samt säkerhet avseende marksegmentet. De nuvarande europeiska systemens framtida rymdinslag bör fastställas i enlighet med GSFP-kraven och omfatta alla de aspekter som anges ovan.

10.  Europaparlamentet begär att de nödvändiga kraven för framtida privata eller offentliga system som bidrar till tillämpningar avseende säkerhet för människoliv (t.ex. positionering och flygledningstjänster) definieras med hänsyn till skydd mot möjliga säkerhetsangrepp (störsändning, spoofing, it-angrepp, rymdväder och rymdskrot). Sådana säkerhetskrav bör vara möjliga att certifiera och stå under tillsyn av ett EU-organ (t.ex. Easa).

11.  Europaparlamentet understryker i detta avseende att utvecklingen av europeisk rymdkapacitet för Europas säkerhet och försvar bör följa två strategiska huvudmål: dels säkerhet på jorden genom rymdsystem i omloppsbana för övervakning av jordytan eller positionering, navigering och tidsbestämning eller satellitkommunikation, dels säkerhet i yttre rymden och rymdsäkerhet, det vill säga säkerhet i omloppsbana och i rymden genom rymdövervakningssystem på marken och i omloppsbana.

12.  Europaparlamentet ser farorna med it-krigföring och hybridhot för de europeiska rymdprogrammen, med tanke på att spoofing eller störsändning kan störa militära uppdrag eller få långtgående konsekvenser för vardagslivet på jorden. För att uppnå it-säkerhet krävs en samlad strategi från EU, medlemsstaterna, näringslivet och internetspecialister. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inbegripa rymdprogram i sin it-säkerhetsverksamhet.

13.  Europaparlamentet anser att samordningen av de rymdsystem som används på ett fragmentariskt sätt av de olika medlemsstaterna för olika nationella behov bör förbättras för att man snabbt ska kunna föregripa avbrott i olika tillämpningar (t.ex. flygledningstjänster).

14.  Europaparlamentet understryker att samarbete mellan kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, byrån för GNSS, Europeiska försvarsbyrån (EDA), ESA och medlemsstaterna är avgörande för att förbättra rymdkapacitet och rymdtjänster i Europa. Unionen, närmare bestämt vice ordföranden/den höga representanten, bör samordna, underlätta och stödja sådant samarbete på rymd-, säkerhets- och försvarsområdet genom ett specifikt operativt samordningscentrum. Parlamentet är övertygat om att ESA bör spela en betydande roll i fastställandet och genomförandet av en gemensam europeisk rymdpolitik som omfattar säkerhets- och försvarspolitik.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för resultaten från den nyinrättade Europeiska samarbetsramen för säkerhets- och försvarsforskning när det gäller rymdområdet, och efterlyser rekommendationer om hur denna kan vidareutvecklas. Kommissionen uppmanas även att klargöra hur civil-militär forskning inom ramen för Horisont 2020 bidragit till genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken på området för rymdkapacitet.

16.  Europaparlamentet välkomnar ramen till stöd för rymdövervakning och spårning. Kommissionen uppmanas att informera parlamentet om genomförandet av ramen och dess inverkan på säkerhet och försvar. Kommissionen uppmanas även att utarbeta en genomförandefärdplan som omfattar definitionen av den planerade strukturen.

17.  Europaparlamentet betonar den strategiska betydelsen för säkerhet och försvar av att stimulera rymdinnovationer och rymdforskning. Parlamentet erkänner den betydande potentialen för kritisk rymdteknik som det europeiska datareläsystemet, som möjliggör kontinuerlig jordobservation i realtid, utplacering av megakonstellationer av nanosatelliter och, slutligen, uppbyggnad av rymdkapacitet med reaktionsförmåga. Parlamentet understryker behovet av innovativ stordatateknik för att hela potentialen för rymddata för säkerhet och försvar ska kunna utnyttjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att införliva denna teknik i sin rymdstrategi för Europa.

18.  Europaparlamentet efterlyser en utveckling av EU:s olika diplomatiska initiativ med anknytning till rymdfrågor, både i ett bilateralt och multilateralt sammanhang, i syfte att bidra till utvecklingen av institutionaliseringen av rymden och större transparens och förtroendeskapande. Parlamentet betonar behovet att intensifiera arbetet för en internationell uppförandekod för verksamhet i yttre rymden. Utrikestjänsten uppmuntras att ta hänsyn till rymdaspekten i förhandlingar på andra områden.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra och slutföra gemensamma program och initiativ – såsom det multinationella rymdbaserade avbildningssystemet för övervakning, rekognoscering och observation och programmen för statlig satellitkommunikation respektive rymdövervakning och spårning – och att tillämpa sammanslagning och gemensamt utnyttjande på försvars- och säkerhetsområdet. Parlamentet uttrycker sitt stöd för sådana gemensamma program och initiativ.

20.  Europaparlamentet välkomnar EDA:s och ESA:s pågående projekt för statlig satellitkommunikation, som är ett av EDA:s flaggskeppsprogram enligt vad som fastställdes vid Europeiska rådets möte i december 2013. I detta avseende uppmanas de berörda aktörerna att inrätta ett permanent program och att utnyttja EDA:s europeiska mervärde också för militär satellitkommunikation. Parlamentet välkomnar det framgångsrika fullbordandet av Desire I-projektet och inledandet av demonstrationsprojektet Desire II inför EDA:s och ESA:s framtida drift av fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS) i ett icke separerat luftrum.

21.  Europaparlamentet anser att ett samarbete mellan EU och USA kring framtida rymdkapacitet och rymdbaserade tjänster för säkerhets- och försvarsändamål skulle vara till nytta båda parter. Parlamentet anser också att samarbetet mellan EU och USA är effektivare och kompatiblare när de båda parterna befinner sig på samma nivå vad gäller teknik och kapacitet. Potentiella teknikklyftor bör identifieras och åtgärdas av kommissionen. Parlamentet noterar det arbete som inletts för att upprätta den tredje amerikanska kompensationsstrategin. EU uppmanas kraftfullt att ta hänsyn till denna utveckling vid utarbetandet av sin egen globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken och att inkludera rymdkapacitet för säkerhet och försvar i denna strategi. Redan befintliga bilaterala förbindelser mellan medlemsstaterna och USA skulle vid behov kunna utnyttjas. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att med försvarsministrarna diskutera vilket strategiskt tillvägagångssätt som ska tillämpas och att informera parlamentet om diskussionens utveckling.

22.  Europaparlamentet anser att EU även framöver bör underlätta upprättandet av en internationell uppförandekod för verksamhet i yttre rymden, i syfte att skydda rymdinfrastruktur samtidigt som man förhindrar en utplacering av vapen av rymden. Utvecklingen av rymdlägesbildsprogrammet är av avgörande betydelse för detta. Unionen uppmanas att eftersträva detta mål i samarbete med FN:s kommitté för fredligt utnyttjande av yttre rymden och andra relevanta partner.

23.  Det behövs ett tätt samarbete mellan EU och Nato på säkerhets- och försvarsområdet. Europaparlamentet är övertygat om att samarbetet mellan EU och Nato bör omfatta deras uppbyggnad av motståndskraft, i samverkan med EU:s grannländer, liksom försvarsinvesteringar. Parlamentet anser att samarbete om rymdkapacitet och rymdbaserade tjänster kan ge utsikter till förbättrad kompatibilitet mellan de två ramverken. Parlamentet är av den bestämda åsikten att detta också skulle stärka Natos roll i säkerhets- och försvarspolitiken och i det kollektiva försvaret.

24.  Europaparlamentet påpekar emellertid att EU måste fortsätta att försöka säkerställa högsta möjliga rymdrelaterade och militära autonomi. På längre sikt måste EU ha sina egna instrument för att etablera en försvarsunion.

25.  Europaparlamentet anser att skyddet av rymdkapacitet och rymdbaserade tjänster för säkerhet och försvar mot it-angrepp, fysiska hot, rymdskrot eller andra skadliga störningar kan ge utsikter till ett samarbete mellan EU och Nato som skulle resultera i den tekniska infrastruktur som är nödvändig för att säkra tillgångarna, eftersom investeringarna på mångmiljardbelopp av skattebetalarnas pengar i den europeiska rymdinfrastrukturen annars kan vara bortkastade. Kommersiella satellittelekommunikationer och den alltmer utbredda användningen av dem för militära ändamål riskerar att göra dem till måltavlor för angrepp. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att hålla parlamentet informerat om hur samarbetet mellan EU och Nato på detta område utvecklas.

26.  Europaparlamentet anser att de civila EU-programmen på rymdområdet tillhandahåller många olika typer av kapacitet och tjänster som potentiellt kan användas i många sektorer, inbegripet de kommande etapperna i utvecklingen av Copernicus- och Galileosystemen. Alla eventuella säkerhets- och försvarsrelaterade frågor behöver tas under övervägande från första början. Parlamentet anser att rymdlägesbilden/rymdväder, satellitkommunikation, teknisk signalspaning och tidig varning är områden som skulle kunna dra nytta av ett ökat samarbete mellan den offentliga och privata sektorn, ytterligare stöd på EU-nivå samt kontinuerliga investeringar från och stöd till organ på rymd-, säkerhets- och försvarsområdena.

27.  Europaparlamentet noterar vikten av Galileos offentliga reglerade tjänst för navigering och styrning av militära system. Den höga representanten och EU:s medlemsstater uppmanas att öka sina insatser gällande en eventuell översyn av 1967 års fördrag om yttre rymden eller att utarbeta ett nytt regelverk som tar hänsyn till de tekniska framsteg som gjorts sedan 1960-talet och syftar till att förhindra en kapprustning i rymden.

28.  Öppenhet och effektiva åtgärder för att öka den europeiska allmänhetens medvetande om tillämpningsområdena för EU:s rymdprogram med direkt inverkan på användarna, såsom Galileo- och Copernicustjänster, är avgörande för att dessa program ska bli framgångsrika. Dessa program skulle kunna användas för att öka genomslagskraften för det strategiska arbetet och de operativa insatserna, inom ramen för GSFP. Europaparlamentet uppmuntrar till fastställande och utveckling av säkerhets- och försvarsrelaterade kapacitetsbehov för de kommande generationerna av Galileo- och Copernicussystemen.

29.  Europaparlamentet påpekar att det finns en offentlig reglerad tjänst för Galileo som är begränsad till användare med tillstånd från myndigheterna och som lämpar sig för känsliga tillämpningar där robusthet och fullständig tillförlitlighet måste säkerställas. Den offentliga reglerade tjänstens kapacitet bör vidareutvecklas i kommande generationer för att bemöta nya hot. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de operativa förfarandena är så effektiva som möjligt, i synnerhet i händelse av en kris. Parlamentet framhåller behovet att fortsätta att utveckla och främja tillämpningar som bygger på Galileokapacitet, inklusive sådana som behövs för GSFP, i syfte att maximera de socioekonomiska vinsterna. Parlamentet påminner dessutom om behovet att stärka Galileoinfrastrukturens säkerhet, även i fråga om marksegmentet, och uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs i riktning mot detta i samarbete med medlemsstaterna.

30.  Europaparlamentet understryker den höga säkerhetsnivån hos EU:s GNSS-system. Parlamentet betonar det framgångsrika genomförandet av de uppgifter som tilldelats Europeiska byrån för GNSS, i synnerhet genom styrelsen för säkerhetsackreditering och säkerhetsövervakningscentrumen för Galileo. Parlamentet efterlyser i detta avseende användning av sakkunskapen och säkerhetsinfrastrukturen hos Europeiska byrån för GNSS också för Copernicus. Denna fråga bör tas upp inom halvtidsöversynen av Galileo och Copernicus.

31.  Europaparlamentet noterar i synnerhet det operativa behovet av mycket högupplösta jordobservationsdata inom Copernicusprogrammet och uppmanar kommissionen att bedöma hur detta behov kan tillgodoses, med beaktande av GSFP-kraven. Parlamentet framhåller utvecklingsframsteg såsom observation i nära realtid och videoströmning från rymden, och rekommenderar kommissionen att undersöka hur dessa möjligheter kan utnyttjas för bland annat säkerhets- och försvarsändamål. Parlamentet påminner vidare om behovet att stärka Copernicusinfrastrukturens säkerhet, även i fråga om marksegmentet och datasäkerhet, och uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs i riktning mot detta i samarbete med medlemsstaterna. Parlamentet framhåller dessutom vikten av att överväga hur näringslivet kan involveras i förvaltningen av driften av Copernicus.

32.  Europaparlamentet framhåller behovet att förbättra processen för informationsspridning från satelliter till användare, bland annat genom att bygga den tekniska infrastruktur som krävs. Parlamentet noterar vad som anges i kommissionens meddelande, nämligen att 60 procent av elektroniken i europeiska satelliter för närvarande importeras från USA. Parlamentet efterlyser ett initiativ om hur känsliga uppgifter och personuppgifter kan skyddas i detta sammanhang.

33.  Europaparlamentet välkomnar arbetet med att ge EU en självständig tillgång till statlig satellitkommunikation (GovSatcom) och uppmanar kommissionen att fortsätta att göra framsteg avseende detta. Parlamentet påminner om att det första steget i processen utgjordes av att kommissionen respektive EDA fastställde de civila och militära behoven. Detta initiativ bör leda till sammanslagning beträffande efterfrågan och bör utformas på det sätt som bäst tillgodoser de fastställda behoven. Kommissionen uppmanas att på grundval av stödmottagarnas behov och krav göra en kostnadsnyttoanalys av olika lösningar, nämligen

   att kommersiella aktörer tillhandahåller tjänster,
   ett system som bygger på nuvarande kapacitet med möjlighet att integrera framtida kapacitet, eller
   att det skapas ny kapacitet genom ett särskilt system för detta ändamål.

Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att ta upp frågan om ägarskap och ansvarsskyldighet. Oavsett vilket det slutliga beslutet blir bör varje nytt initiativ ske i allmänhetens intresse och gynna det europeiska näringslivet (tillverkare, operatörer, uppskjutning och andra näringslivsgrenar). Statlig satellitkommunikation bör även ses som en möjlighet att främja konkurrenskraft och innovationer genom att man drar nytta av utvecklingen av teknik med dubbla användningsområden i samband med den extremt konkurrenskraftiga och dynamiska satellitkommunikationsmarknaden. Parlamentet understryker behovet att i mindre utsträckning förlita sig på leverantörer av utrustning och tjänster utanför EU.

34.  Europaparlamentet påpekar att utvecklingen av rymdövervakning och spårning är ett bra initiativ inom rymdsamarbetet och ett steg i riktning mot säkerhet i rymden. Parlamentet begär att en vidareutveckling av den egna rymdövervaknings- och spårningskapaciteten prioriteras av EU för att trygga ekonomin, samhället och medborgarnas säkerhet samt inom området rymdkapacitet för Europas säkerhet och försvar. Rymdövervakning och spårning bör bli ett EU-program med en egen budget, samtidigt som man säkerställer att finansieringen av pågående projekt för den skull inte minskar. Parlamentet anser dessutom att EU bör utveckla en mer övergripande kapacitet för rymdlägesbilden, med större prediktionsförmåga, där rymdövervakning samt analys och bedömning av potentiella hot och risker avseende rymdverksamhet bör ingå. Kommissionen uppmanas därför att bygga vidare på rymdövervakning och spårning genom att utveckla ett bredare koncept för rymdlägesbilden som även skulle bemöta avsiktliga hot mot rymdsystem och, i samarbete med ESA, ta hänsyn till rymdväder och jordnära objekt samt behovet av forskning om tekniska system för undvikande och bortskaffande av rymdskrot. Parlamentet anser att en helhetssamordning av rymdverksamheten bör uppnås utan att friheten att använda rymden hindras. Kommissionen uppmanas att undersöka om den privata sektorn kan spela en viktig roll i fortsatt utveckling och underhåll av den icke-känsliga delen av systemet för rymdövervakning och spårning, för vilket Galileos tudelade ledningsstruktur kan tjäna som förebild.

35.  Europaparlamentet understryker behovet att utveckla politik och forskningskapacitet för att kunna tillhandahålla framtida tillämpningar och utveckla en konkurrenskraftig europeisk industri som kan nå kommersiell framgång på grundval av en sund ekonomisk miljö. Parlamentet noterar att de privata aktörernas betydelse på rymdmarknaden ökar. Parlamentet understryker behovet av – och fördelarna med – små och medelstora företags delaktighet i processerna för forskning, utveckling och produktion med anknytning till rymdteknik, särskilt sådan som är relevant för att garantera säkerheten. Parlamentet är fortfarande på sin vakt vad avser riskerna med oreglerade privata initiativ med säkerhets- och försvarskonsekvenser. Förhållandet mellan risker och fördelar kan variera från segment till segment inom rymdverksamheten och måste därför bedömas från fall till fall, särskilt med tanke på de specifika förhållandena i denna sektor när det gäller suveränitet och strategisk autonomi. Kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att tillhandahålla de medel som är nödvändiga för att begränsa dessa risker.

36.  Med tanke på rymdens strategiska betydelse är det viktigt att den offentliga sektorn står för merparten av investeringarna. Europaparlamentet anser att de höga kostnaderna för att ta fram rymdprogram och rymdinfrastruktur innebär att det enda sättet att se till att dessa projekt är livskraftiga är beslutsamma offentliga ansträngningar som kanaliserar privata initiativ.

37.  Europaparlamentet påpekar att det, vad gäller den framtida finansieringen av europeiska rymdprogram, skulle vara önskvärt att fastställa när det kan bli möjligt att använda olika former av offentlig-privata partnerskap.

38.  Europaparlamentet påpekar att de korrekta rättsliga och politiska ramarna måste fastställas för att ge industrin ytterligare drivkraft och incitament att fortsätta den tekniska utvecklingen och forskningen inom rymdkapacitet. Parlamentet efterlyser den finansiering som krävs för att den rymdrelaterade forskningen ska säkerställas på de områden som anges ovan. Parlamentet noterar den viktiga roll som Horisont 2020 kan spela för att hjälpa EU att minska sitt beroende i fråga om kritisk rymdteknik. I samband med detta påminner parlamentet om att rymddelen av Horisont 2020 omfattas av prioriteringen ”Industriellt ledarskap” och i synnerhet av det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”. Parlamentet anser därför att Horisont 2020 bör användas för att stödja Europas rymdtekniska bas och rymdindustrikapacitet. Kommissionen uppmanas att ge tillräckligt utrymme åt kritisk rymdteknik för säkerhet och försvar under halvtidsöversynen av Horisont 2020.

39.  EU skulle kunna spela en roll för att göra rymdkapacitet och rymdtjänster i Europa mer robusta, motståndskraftiga och reaktiva. Europaparlamentet är övertygat om att en snabb reaktionsförmåga för att ersätta eller återställa skadade eller förstörda tillgångar i rymden i en krissituation bör utvecklas på ett ändamålsenligt sätt genom partnerskap som inbegriper flera stater, även på europeisk nivå. Parlamentet lovordar ESA:s arbete med att utveckla ett rymdlägesbildsprogram som ska upptäcka och förutspå rymdskrot och satellitkollisioner. Det finns ett akut behov att minska den kollisionsrisk som allt fler satelliter och en tilltagande mängd rymdskrot medför. Kommissionen och rådet uppmanas att fortsätta finansieringen av denna kapacitet efter 2016. Parlamentet välkomnar därför kommissionens initiativ till ett europeiskt system för rymdövervakning och spårning, som kommer att säkra EU:s oberoende i rymden. Parlamentet ifrågasätter om lämpliga styrningsstrukturer är på plats för förvaltningen av offentliga reglerade tjänster och andra centrala rymdinfrastrukturer i händelse av ett väpnat angrepp eller andra större säkerhetskriser.

40.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och de europeiska organen på rymd-, säkerhets- och försvarsområdena att med gemensamma krafter ta fram en vitbok om utbildningskrav för användning av rymdkapacitet och rymdbaserade tjänster för säkerhet och försvar. EU-resurser bör avsättas för pilotkurser på de områden där medlemsstaterna och de behöriga europeiska organen har pekat ut ett överhängande behov.

41.  Europaparlamentet anser att det är av strategisk betydelse med ytterligare finansiellt och politiskt stöd till utvecklingen och användningen av europeiska uppskjutningsanordningar och programmet Pride (Programme for Reusable In-orbit Demonstrator in Europe), eftersom en demonstrator är kostnadseffektivare och ger ett oberoende i fråga om tillgång till rymden och dessutom kan användas som en plan för rymdkrishantering.

42.  Europaparlamentet är oroat över de ökade kostnaderna för Copernicus- och Galileoprogrammen, långt utöver de ursprungliga budgetanslagen. Parlamentet stöder vidareutvecklingen av EU:s rymdkapacitet, samtidigt som det efterlyser lämplig förvaltning av de finansiella resurserna.

43.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som inte har ratificerat fördraget om yttre rymden att göra detta, med tanke på hur viktigt det är för upprätthållandet av lagen i rymden.

44.  Europaparlamentet välkomnar framstegen med och planerna på att utveckla nya europeiska uppskjutningsanordningar med namnen Ariane 6 och Vega, och anser att utvecklingen av dessa är nödvändig för att europeiska rymdprogram för försvars- och säkerhetsändamål ska kunna förbli livskraftiga och stå på egna ben i det långa loppet. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att det måste vara ett strategiskt europeiskt mål att upprätthålla de europeiska uppskjutningsanordningarnas dominerande ställning i ett läge när det dyker upp nya konkurrenter som är starkt uppbackade av konkurrenskraftiga finansieringsmodeller. För att uppnå detta mål behövs lämpliga ändringar av strukturer, lagstiftning och finansiering i syfte att främja utvecklingen av innovativa och konkurrenskraftiga projekt på EU-nivå. Parlamentet förespråkar bland annat innovation i återanvändningen av komponenter, eftersom det utgör ett viktigt framsteg i fråga om både effektivitet och hållbarhet. EU bör ägna särskild uppmärksamhet åt följderna av vissa projekt som rör unionens oberoende, såsom samarbete med Ryssland på känsliga områden som uppskjutning av satelliter med Sojuzraketer.

45.  Europaparlamentet noterar den strategiska betydelsen av oberoende tillträde till rymden och behovet av särskilda EU-åtgärder, också i fråga om säkerhet och försvar, eftersom Europa genom denna kapacitet skulle kunna få tillträde till rymden i händelse av en kris. Parlamentet uppmanar kommissionen, i samarbete med ESA och medlemsstaterna, att

   samordna, dela och utveckla planerade rymdprojekt och europeiska marknader, så att den europeiska industrin kan förutse efterfrågan (till förmån för arbetstillfällen och industri med bas i Europa) och även generera sin egen efterfrågan i fråga om företagsdriven användning,
   stödja infrastruktur för uppskjutning, och
   främja forskning och utveckling, bland annat genom offentlig-privata partnerskap, särskilt inom banbrytande teknik.

Parlamentet anser att dessa insatser är nödvändiga för att Europa ska kunna konkurrera på den globala uppskjutningsmarknaden. Parlamentet anser dessutom att EU måste se till att ha en solid rymdteknisk bas och nödvändig industriell kapacitet för att kunna utforma, utveckla, skjuta upp, driva och utnyttja rymdsystem, hela vägen från tekniskt oberoende och it-säkerhet till överväganden på utbudssidan.

46.  Europaparlamentet anser att EU dels bör uppmuntra alla aktörer i leveranskedjorna för teknik och kunskap att uppmärksamma rymdkapacitet och tekniker med dubbla användningsområden med betydelse för säkerhet och försvar, dels verka för en utveckling av innovativa tillämpningar och nya affärsidéer på detta område, med särskild inriktning på små och medelstora företag och en utveckling av entreprenörskap inom sektorn. Det behövs fortsatta finansiella investeringar för att den tekniska forskningen och utvecklingen ska kunna upprätthållas. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att den offentliga sektorn måste ge incitament till skapandet av specialistinkubatorer och medel som utformats för att finansiera innovativa uppstartsföretag, så att man ser till att de höga rymdforskningskostnaderna inte hindrar framväxten av innovativa projekt. Parlamentet efterlyser en plan för användning av rymdteknik med dubbla användningsområden inom rymdsektorn, i syfte att bidra till utvecklingen av europeisk försvarsindustri och ökad konkurrens.

47.  Man bör stödja insatser för att stärka det europeiska samarbetet i sektorn så att man får bukt med den stora splittringen, särskilt med avseende på efterfrågan från institutionerna. Europaparlamentet är övertygat om att endast en kostnadseffektivare, insynsvänligare och mer konsoliderad europeisk rymdindustri har möjlighet att hävda sig i den internationella konkurrensen. Den europeiska rymdindustripolitiken måste vidareutvecklas i samordning med ESA, så att komplementaritet garanteras.

48.  Europaparlamentet påminner om att det, för att man ska kunna upprätthålla och stärka säkerheten, försvaret och stabiliteten i Europa, är viktigt att förhindra export av känslig rymdteknik till länder som hotar den regionala eller globala säkerheten och stabiliteten, för en aggressiv utrikespolitik och direkt eller indirekt stöder terrorism samt gör sig skyldiga till inhemskt förtryck av befolkningen. Den höga representanten, EU:s medlemsstater och kommissionen uppmanas eftertryckligen att se till att de åtta kriterierna i den gemensamma ståndpunkten 944 och bestämmelserna i förordningen om dubbla användningsområden respekteras till fullo med avseende på export av känslig rymdrelaterad teknik.

49.  Det behövs bättre samordning av EU:s rymdkapacitet, genom en utveckling av den systemarkitektur och de förfaranden som behövs för att säkerställa en proportionerlig säkerhetsnivå, inklusive datasäkerhet. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och främja en förvaltningsmodell för varje system genom vilket säkerhets- och försvarsrelaterade tjänster tillhandahålls. För att kunna tillhandahålla slutanvändarna integrerade tjänster bör EU:s rymdkapacitet för säkerhet och försvar förvaltas av ett särskilt centrum för samordning av operativa tjänster (lednings- och kontrollcentrum enligt vad som avses i arbetsprogrammet 2014–2015 för Horisont 2020). Parlamentet anser att detta av kostnadseffektivitetsskäl om möjligt bör införlivas i ett av EU:s befintliga organ, såsom Europeiska byrån för GNSS, Europeiska unionens satellitcentrum eller EDA, med hänsyn till den kapacitet som redan erbjuds av dessa organ.

50.  Europaparlamentet anser att långsiktiga rättsliga ramar som möjliggör hållbara investeringar på EU-nivå i säkerhets- och försvarskapacitet skulle kunna främja ett ökat och mer systematiskt europeiskt försvarssamarbete i syfte att tillhandahålla nyckelkapacitet. Parlamentet noterar därför Europeiska rådets slutsatser från juni 2015 och uppmanar kraftfullt rådet, vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att utveckla de nödvändiga ramarna för EU-finansiering.

51.  Europas rymdindustri är mycket koncentrerad med en hög vertikal integration, där fyra företag står för mer än 70 procent av den sammanlagda sysselsättningen inom den europeiska rymdsektorn och där 90 procent av sysselsättningen i den europeiska rymdsektorns tillverkningsindustri är förlagd till sex länder. Europaparlamentet betonar att man inte bör förbise potentialen hos länder som uppvisar goda resultat gällande patentansökningar på högteknologiområden men inte har någon tradition av rymdverksamhet, och efterlyser politiska åtgärder för att uppmuntra sådana länders deltagande i den europeiska rymdsektorn, med hjälp av bland annat verktygen i Horisont 2020-programmet.

52.  Europaparlamentet anser också att forskningen och utvecklingen på området för rymdteknik och rymdbaserade tjänster bör stärkas inom en enhetlig EU-politisk ram.

53.  Europaparlamentet anser att en vitbok om säkerhet och försvar på EU-nivå skulle vara ett lämpligt sätt att skapa en struktur för EU:s framtida insatser för rymdbaserad säkerhets- och försvarskapacitet. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att inleda en debatt för att fastställa EU:s ambitionsnivå på de överlappande områdena rymdkapacitet och säkerhet och försvar. Detta skulle också kunna möjliggöra en sammanhållen utveckling inom alla kapacitetsområden när det gäller fredsbevarande och konfliktförebyggande arbete samt stärkt internationell säkerhet, i enlighet med FN-stadgans principer. Kommissionen uppmanas att i den kommande europeiska handlingsplanen på försvarsområdet ange huvuddragen för sina planer i fråga om rymdverksamhet till stöd för säkerhet och försvar. Parlamentet erkänner samtidigt vinsterna med ett säkerhetsrelaterat internationellt samarbete på rymdområdet med EU:s pålitliga partner.

54.  Europaparlamentet påminner om att rymdskrot är ett växande problem för rymdsäkerheten, och uppmanar EU att stödja forskning och utveckling av tekniker för aktivt bortskaffande av rymdskrot. EU uppmuntras att satsa på ett internationellt avtal som inbegriper en juridisk definition av rymdskrot, regler och föreskrifter om bortskaffande av det samt ett klargörande om ansvarsfrågor. Parlamentet framhåller behovet av en utökad global rymdlägesbildsmekanism, anser att det europeiska rymdlägesbildssystemet bör länkas till partner som USA och efterlyser ytterligare förtroendeskapande åtgärder och informationsutbyte med andra motparter.

55.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare, EU:s byråer på rymd-, säkerhets- och försvarsområdena samt de nationella parlamenten.

(1) EUT L 122, 24.4.2014, s. 44.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 1.
(3) EUT L 158, 27.5.2014, s. 227.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy