Index 
Antagna texter
Onsdagen den 9 mars 2016 - StrasbourgSlutlig utgåva
Beslut att inte invända mot en genomförandeåtgärd: utbildning, testning och regelbunden kontroll av piloter för prestandabaserad navigering
 Minskning av svavelhalten i vissa flytande bränslen ***I
 Avledning till Europeiska unionen av handeln med vissa viktiga mediciner ***I
 Avtal mellan EU och Andorra om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton*
 Utnämning av ny verkställande direktör för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)
 Rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden ***I
 Riktlinjer för budgetåret 2017 - avsnitt III
 Interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning
 Tobaksavtal (PMI-avtalet)

Beslut att inte invända mot en genomförandeåtgärd: utbildning, testning och regelbunden kontroll av piloter för prestandabaserad navigering
PDF 243kWORD 292k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot utkastet till kommissionens förordning om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 vad gäller utbildning, testning och regelbunden kontroll av piloter för prestandabaserad navigering (D042244/03 – 2016/2545(RPS))
P8_TA(2016)0074B8-0287/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av utkastet till kommissionens förordning (D042244/03),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG(1), särskilt artikel 7.6,

–  med beaktande av yttrandet av den 18 december 2015 från den kommitté som avses i artikel 65 i ovannämnda förordning,

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 12 februari 2016, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot utkastet till förordning,

–  med beaktande av skrivelsen av den 23 februari 2016 från utskottet för transport och turism till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 5a.3 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för transport och turism,

–  med beaktande av artiklarna 106.4 d och 105.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 105.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 8 mars 2016, och av följande skäl:

A.  Utkastet till kommissionens förordning syftar bland annat till att förlänga den befintliga övergångsperioden för innehavare av ett privatflygarcertifikat med ett år, dvs. från den 8 april 2016 till april 2017.

B.  Tidsfristen för parlamentet att invända mot utkastet till kommissionens förordning löper ut den 23 april 2016.

C.  Ikraftträdandet av kommissionens förordning den 8 april 2016 skulle innebära att man undviker ett rättsligt tomrum i fråga om situationen för tusentals EU-medborgare som innehar ett privatflygarcertifikat (PPL) utfärdat av Förenta staternas luftfartsmyndighet (Federal Aviation Administration, FAA).

D.  Om datumet inte ändras kommer dessa piloter att bli skyldiga att låta godkänna eller omvandla sitt FAA-certifikat till ett EU-certifikat, vilket skulle vara mycket resurs- och tidskrävande för både de nationella myndigheterna och piloterna.

E.  Kommissionen och Europeiska byrån för luftfartssäkerhet är villiga att förhandla om ett förenklat förfarande för att underlätta det ömsesidiga erkännandet och omvandlingen av sådana pilotcertifikat mellan EU och Förenta staterna. Detta nya förfarande förväntas bli tillgängligt för piloter under andra halvåret 2016.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte har några invändningar mot utkastet till kommissionens förordning.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till kommissionen och, för kännedom, till rådet.

(1) EUT L 79, 19.3.2008, s. 1.
(2) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.


Minskning av svavelhalten i vissa flytande bränslen ***I
PDF 243kWORD 293k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 9 mars 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (kodifiering) (COM(2014)0466 – C8-0107/2014 – 2014/0216(COD))
P8_TA(2016)0075A8-0037/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0466),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0107/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 oktober 2014(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0037/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 9 mars 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/… om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (kodifiering)

P8_TC1-COD(2014)0216


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2016/802.)

(1) EUT C 12, 15.1.2015, s. 117.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Avledning till Europeiska unionen av handeln med vissa viktiga mediciner ***I
PDF 240kWORD 292k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 9 mars 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner avleds till Europeiska unionen (kodifiering) (COM(2014)0319 – C8-0015/2014 – 2014/0165(COD))
P8_TA(2016)0076A8-0038/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0319),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0015/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0038/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 9 mars 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/… om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner avleds till Europeiska unionen (kodifiering)

P8_TC1-COD(2014)0165


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2016/793.)

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Avtal mellan EU och Andorra om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton*
PDF 237kWORD 288k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 9 mars 2016 om förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av ändringsprotokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Furstendömet Andorra om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (COM(2015)0631 – C8-0028/2016 – 2015/0285(NLE))
P8_TA(2016)0077A8-0047/2016

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2015)0631),

–  med beaktande av förslaget till ändringsprotokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Furstendömet Andorra om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (15510/2015),

–  med beaktande av artikel 115 samt artikel 218.6 andra stycket b och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0028/2016),

–  med beaktande av artiklarna 59, 108.7 och 50.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0047/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att ändringsprotokollet till avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Furstendömet Andorra.


Utnämning av ny verkställande direktör för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)
PDF 240kWORD 291k
Europaparlamentets beslut av den 9 mars 2016 om förslaget till utnämning av ny verkställande direktör för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) (C8-0023/2016 – 2016/0902(NLE))
P8_TA(2016)0078A8-0045/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av förslaget av den 3 februari 2016 från Eiopas tillsynsstyrelse om utnämning av Eiopas verkställande direktör för en femårsperiod (C8-0023/2016),

–  med beaktande av artikel 51.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG(1),

–  med beaktande av sin arbetsordning,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0045/2016), och av följande skäl:

A.  Mandattiden för Eiopas nuvarande verkställande direktör upphör den 31 mars 2016.

B.  Eiopas tillsynsstyrelse föreslog den 28 januari 2016, på grundval av ett öppet urvalsförfarande, att utnämna Fausto Parente till verkställande direktör för en mandatperiod på fem år, i enlighet med artikel 51.2 och 51.3 i förordning (EU) nr 1094/2010.

C.  Utskottet för ekonomi och valutafrågor höll den 23 februari 2016 en utfrågning med Fausto Parente, där han höll ett inledande anförande och därefter besvarade utskottsledamöternas frågor.

1.  Europaparlamentet godkänner utnämningen av Fausto Parente till verkställande direktör för Eiopa.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, Eiopa och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.


Rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden ***I
PDF 241kWORD 306k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 9 mars 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (COM(2013)0822 – C7-0428/2013 – 2013/0408(COD))
P8_TA(2016)0079A8-0020/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0822),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 82.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0428/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från den nederländska andra kammaren som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 mars 2014(1),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 16 december 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0020/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 9 mars 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/… om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden

P8_TC1-COD(2013)0408


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2016/800.)

(1) EUT C 226, 16.7.2014, s. 63.


Riktlinjer för budgetåret 2017 - avsnitt III
PDF 290kWORD 333k
Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2016 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten 2017, avsnitt III – kommissionen (2016/2004(BUD))
P8_TA(2016)0080A8-0036/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 25 november 2015 om det gemensamma förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 som förlikningskommittén har antagit inom ramen för budgetförfarandet(4),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016(5) och de två gemensamma uttalanden som parlamentet, rådet och kommissionen(6) enats om,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet om en betalningsplan för 2015–2016(7), överenskommen den 19 maj 2015,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2015(8),

–  med beaktande av kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2016(9),

–  med beaktande av avdelning II kapitel 8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0036/2016), och av följande skäl:

A.  Budgeten för 2017 bör bana väg för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen inom ramen för en bräcklig ekonomisk återhämtning som äventyras av situationen på de nya globala marknaderna och de ihållande geopolitiska spänningarna.

B.  Budgeten för 2017 kommer att påverkas av den framväxande migrations- och flyktingkrisen.

C.  Budgeten för 2017 kommer att sammanfalla med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

D.  Balansen mellan intern efterfrågan och extern handel medför att EU i ekonomiskt avseende i viss utsträckning är beroende av den globala utvecklingen.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet noterar att unionens budget har visat sig vara en avgörande resurs för att hantera den senaste tidens kriser och tillgodose behov som inte nödvändigtvis förutsågs under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), migrations- och flyktingkrisen eller de geopolitiska spänningar i det europeiska grannskapet som har gett upphov till ett antal allvarliga utmaningar och nödsituationer, samtidigt som den långsamma ekonomiska återhämtningen och investeringstakten i EU inte motsvarar potentialen och det fortfarande finns ett investeringsgap.

2.  Europaparlamentet understryker att EU-budgetens begränsade förmåga att hantera dessa kriser i detta skede främst är ett resultat av användningen av alla tillgängliga medel som man kommit överens om i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, och särskilt användningen av särskilda instrument såsom flexibilitetsinstrumentet. Parlamentet påminner om sin avgörande roll i samband med utformningen av dessa instrument under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar dock att om kriserna fortsätter att förvärras kommer även en fullständig tillämpning av de nuvarande flexibilitetsbestämmelserna att vara otillräcklig för att hantera problemet. I detta sammanhang uppmanar parlamentet med eftertryck rådet att ompröva sin ståndpunkt när det gäller frågan om budgeteringen av den fleråriga budgetramens särskilda instrument för att minska de krav som tynger EU-budgeten. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin ståndpunkt sedan länge att betalningsbemyndigandena för de särskilda instrumenten (flexibilitetsinstrumentet, Europeiska unionens solidaritetsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för katastrofbistånd) måste räknas utanför och över betalningstaket för den fleråriga budgetramen, precis som man gör för åtagandena. Parlamentet förväntar sig att den här frågan ska lösas under halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

Budgetering med hänsyn till ekonomiska prognoser och i överensstämmelse med den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken

3.  Europaparlamentet noterar kommissionens ekonomiska höstprognos 2015, som visar på en svag återhämtning som dock fortfarande ligger under unionens tillväxtpotential. Parlamentet betonar dock att denna återhämtning måste vidareutvecklas genom att den grundläggande tillväxten förbättras i syfte att främja arbetstillfällen och återgå till full sysselsättning. Parlamentet noterar att arbetslösheten på lång sikt och mycket lång sikt fortfarande är oroväckande hög, särskilt i unionens fattigaste regioner och bland ungdomar, och att EU har svårigheter med att omstrukturera sin industri. Parlamentet noterar att skillnaderna när det gäller ekonomisk utveckling mellan de europeiska regionerna och mellan medlemsstaterna består, och framhåller den klyfta som finns mellan de fattigaste och de rikaste européerna. Parlamentet noterar dessutom att nya utmaningar har dykt upp såsom risken för en avmattning på tillväxtmarknaderna och i den globala handeln, och att ett särskilt starkt tryck kommer från volatiliteten på de kinesiska marknaderna, behovet att hantera migrant- och flyktingkrisen och de fortsatta geopolitiska spänningarna.

4.  Europaparlamentet noterar också kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2016. Parlamentet är fullt övertygat om att främjandet av investeringar, bland annat genom en bättre samordnad ökning av de offentliga och privata investeringarna med fokus på Europa 2020-målen, är ett lämpligt politiskt svar med avseende på en mer balanserad ekonomisk politik. Parlamentet anser att hänsyn bör tas till dessa två faktorer vid utarbetandet av förslaget till budget för 2017 i den mån detta skulle bidra till att fastställa prioriteringarna i ett ekonomiskt sammanhang. Parlamentet efterlyser därför fler synergieffekter mellan EU-dimensionen av den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken och EU-budgeten, som även är hörnstenen för ett stabilt euroområde.

5.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens ansträngningar att öka användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att stödja de centrala prioriteringarna i de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet noterar kommissionens förslag om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer och uppmanar med eftertryck kommissionen att garantera att medel kommer att anslås i syfte att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i linje med artikel 174 i EUF-fördraget.

6.  Europaparlamentet beklagar att EU-budgeten de senaste åren har blivit ett indirekt offer för medlemsstaternas hycklande beteende, vilket har medfört att de betraktat sitt bidrag till EU-budgeten som en börda och behandlat det som en justerbar variabel. Parlamentet betonar att EU-budgeten, som en investeringsbudget, kan ge ett särskilt kraftigt mervärde genom att främja tillväxt och arbetstillfällen i medlemsstaterna. Parlamentet pekar på behovet att medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten inte får behandlas som en justerbar variabel som är beroende av de makroekonomiska villkoren. Parlamentet betonar också mervärdet av EU-budgeten i form av synergier och stordriftsfördelar. Parlamentet betonar de isolerade och perifera områdenas särskilda situation.

7.  Europaparlamentet noterar och beklagar att företagens skatteflykt har orsakat enorma förluster i skatteinkomster för medlemsstaterna, vilket i sin tur minskar deras bidrag till EU-budgeten. Parlamentet anser dessutom att sådan orättvis skattekonkurrens i vissa fall leder till en BNP-överföring från en medlemsstat till en annan, och en BNI-överföring till skatteparadis utanför EU, vilket minskar medlemsstaternas samlade bidrag till EU-budgeten.

Övervinna kriser

8.  Europaparlamentet betonar att unionen har ställts inför ett stort antal kriser de senaste åren och att en heltäckande lösning bör hittas för dessa. Parlamentet påpekar att flyktingkrisen, som är en följd av den syriska konflikten, ännu inte har lösts, varken i unionen eller i grannländerna. Parlamentet noterar att krisen förvärrades under 2015 och har fortsatt under 2016 med en plötslig och massiv ökning av antalet flyktingar och migranter som flyr till unionen för att söka asyl. Parlamentet betonar att detta ytterligare har påverkat den interna krisen. Parlamentet understryker att EU-budgeten gav ett omedelbart svar på krisen och kraftigt bör justeras uppåt så att EU på ett effektivt sätt kan finansiera genomförandet av sina politiska åtgärder för att hantera denna kris, och att den bör vara en del av en europeisk lösning på denna nödsituation i framtiden.

9.  Europaparlamentet understryker att budgeten för 2017 kommer att påverkas av interna och externa säkerhetsutmaningar som kan bestå i terroristhot eller extremism, och av genomförandet av en gemensam agenda för unionen och medlemsstaterna för att skapa ett EU-område med frihet, säkerhet och rättvisa. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av EU:s budgetinstrument såsom Fonden för inre säkerhet, för att hantera de viktigaste problemen, bland annat genom att stärka de förebyggande åtgärderna samt det gränsöverskridande operativa samarbetet.

10.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av Efsi, som kommer att bli ett av de viktigaste verktygen för att stärka investeringar på EU-nivå och kommer att bidra till att stimulera sysselsättningen. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att ett betydande antal projekt och EIF-insatser redan har godkänts och att synergier mellan Efsi och Horisont 2020 har kunnat fastställas. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt underlätta synergier mellan olika EU-fonder och att inrätta ett spårningssystem för att kartlägga fall av kombinerad EU-finansiering. Parlamentet betonar behovet av korrekt tillämpning av resultattavlan. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och privata organ att fullständigt utnyttja de finansiella resurser som finns tillgängliga via Efsi. Parlamentet påminner om att EU-budgeten utgör den nya investeringsplanens ryggrad eftersom den ställer de 8 miljarder EUR till förfogande som krävs i åtagande- och betalningsbemyndiganden för avsättning av medel till Efsis garantifond. Av detta belopp har totalt 3,38 miljarder EUR redan tagits i anspråk i budgetarna för 2015 och 2016. Parlamentet påminner om att den totala marginalen för åtaganden utnyttjades fullständigt för detta ändamål under 2016 och konstaterar att kommissionen enligt finansieringsöversikten för Efsi-rättsakten förutser ett liknande scenario för budgetförslaget för 2017. Parlamentet upprepar sitt åtagande att förstärka Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa genom det årliga budgetförfarandet för att i så stor utsträckning som möjligt kompensera för de nedskärningar som man kommit överens om under förhandlingarna om Efsi.

11.  Europaparlamentet betonar betydelsen av Horisont 2020, Cosme, program som finansierar små och medelstora företag, Erasmus+ och program och politik som stödjer utvecklingen av en innovationsvänlig miljö för företagen och bidrar till Europa 2020‑strategins framgång. Parlamentet noterar med tillfredsställelse den höga utnyttjandegraden när det gäller Horisont 2020-programmen, men är bekymrat över att det i genomsnitt är oroväckande få finansierade projekt som blir framgångsrika, vilket leder till att många utmärkta projekt blir utan finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka möjligheter att ta över de Horisont 2020-projekt som utvärderats med positivt resultat, men inte kan samfinansieras på grund av att det saknas medel. Parlamentet betonar den viktiga roll som små och medelstora företag spelar, eftersom de utgör ryggraden i den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar att EU‑budgeten bör bidra till att ytterligare underlätta små och medelstora företags tillgång till marknader och finansiering via redan befintliga program såsom Cosme. Parlamentet upprepar att unionens framtid beror på dess innovationsförmåga inom viktiga strategiska sektorer så att EU är konkurrenskraftigt i den globala ekonomin.

12.  Europaparlamentet anser att i synnerhet sysselsättningsinitiativet för ungdomar utgör ett grundläggande bidrag till unionens prioriterade mål för arbetstillfällen och tillväxt. Parlamentet upprepar sitt åtagande att fortsätta finansiera detta program i syfte att utöka det och därigenom erbjuda ett större antal ungdomar, inklusive unga migranter som kommer till EU, möjligheten att effektivt komma in på arbetsmarknaden genom att ge dem ett kvalitetserbjudande om sysselsättning, vidareutbildning eller lärlingsutbildning. Parlamentet beklagar att inga nya åtaganden om ytterligare finansiering för sysselsättningsinitiativet för ungdomar gjordes under förhandlingarna om EU-budgeten för 2016, samtidigt som ungdomsarbetslösheten fortfarande ligger på sin högsta nivå någonsin i EU. Parlamentet påminner om att detta mål måste övervägas tillsammans med behovet av att främja ungdomars rörlighet, något som stöds av programmet Erasmus+. Parlamentet framhåller betydelsen av de tre institutionernas (parlamentet, rådet och kommissionen) gemensamma uttalande om budgeten för 2016, där det anges att ”det förblir en viktig och gemensam prioritering att minska ungdomsarbetslösheten och att de tre institutionerna på nytt bekräftar sin föresats att på bästa sätt använda de tillgängliga budgetresurserna för att motverka den, framför allt ungdomssysselsättningsinitiativet”. Parlamentet noterar att trots de inledande förseningarna i genomförandet av detta initiativ och trots att många medlemsstater skjuter upp utnämnandet av ansvariga myndigheter för de operativa programmen för ungdomssysselsättningsinitiativet, visar de nuvarande genomförandesiffrorna en fullständig förmåga att utnyttja anslagen. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av april 2016 lägga fram sin utvärdering av sysselsättningsinitiativet för ungdomar, och i alla händelser i så god tid att en förlängning av programmet ska kunna tas med i EU-budgeten för 2017. Parlamentet betonar att en permanent finansieringslösning för sysselsättningsinitiativet för ungdomar genom nya åtagandebemyndiganden fram till 2020 kommer att vara en del av översynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att utöka tillgången till stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för unga upp till 25 år som varken arbetar eller studerar, för ett lika stort antal som det antal arbetstagare som får stöd i regioner med hög ungdomsarbetslöshet.

13.  Europaparlamentet betonar att enligt en färsk rapport från Rädda Barnen riskerar 27 miljoner barn för närvarande att hamna i fattigdom i EU. Parlamentet påminner om sin resolution av den 24 november 2015(10) i vilket parlamentet förordar införandet av en barngaranti mot fattigdom för att hjälpa barn att komma bort från fattigdom, skapa en miljö som är lämplig för deras personliga utveckling och undvika att de blir utnyttjade och socialt utestängda. Parlamentet välkomnar de insatser som gjorts av de medlemsstater som nyligen har antagit strategier för minskad fattigdom bland barn, med målet att minska de totala fattigdomsnivåerna, även för barn och ungdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna respekterar FN-konventionen om barnets rättigheter och principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet anser att utbildning, barnomsorg, hälso- och sjukvård, bostäder och säkerhet är de grundläggande behov som varje europeiskt barn har rätt till, och att detta även gäller de barn som reser till Europa som flyktingar och migranter.

14.  Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att EU-organen säkerställer genomförandet av EU-lagstiftningen och därigenom uppfyller EU:s politiska mål för konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning å ena sidan och hantering av den rådande migrations- och flyktingkrisen å andra sidan. Parlamentet insisterar därför på att tillräckliga finansiella och mänskliga resurser tillhandahålls, både för administrativa utgifter och driftsutgifter, för att organen ska kunna fullgöra de uppgifter som de tilldelats och uppnå bästa möjliga resultat. Parlamentet påminner, med avseende på migrations- och flyktingkrisen, om personal- och anslagsökningarna för byråerna och organen för rättsliga och inrikes frågor i 2015 och 2016 års budgetar. Parlamentet understryker dock att ytterligare ökningar kommer att krävas i 2017 års budget för att dessa organ ska kunna klara den ökade arbetsbelastningen och sina ytterligare uppgifter. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att tillhandahålla aktuella och sammanställda uppgifter och en strategi på medellång och lång sikt för dessa organ.

15.  Europaparlamentet är oroat över de fortsatta socioekonomiska skillnaderna och svårigheterna när det gäller att nå EU:s mål för socioekonomisk konvergens. Parlamentet betonar att unionens budget ska användas för att främja politik som rör konvergens, integration och sammanhållning, med utgångspunkt i att säkerställa och främja entreprenörskap, skapandet av anständiga och stabila arbetstillfällen av hög kvalitet, en hållbar användning av naturresurser och miljöskydd genom att eftersträva målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet är särskilt oroat över att genomförandet av betalningsbemyndiganden för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) är lägre än förväntat.

16.  Europaparlamentet bekräftar vikten av skolmjölksprogrammet och programmet för frukt i skolan, och föreslår en analys av i vilken utsträckning en ökning av finansieringen av dessa program skulle vara möjlig. Parlamentet påminner om det stora antalet kriser de senaste åren, bland annat jordbrukskrisen som särskilt beror på effekterna av det ryska embargot. Europaparlamentet begär med eftertryck ytterligare insatser för att göra EU‑jordbruket klimatsmart, kombinerat med en övergripande minskning av utsläppen av växthusgaser från jordbruket och ett säkerställande av sektorns ekonomiska lönsamhet.

17.  Europaparlamentet erkänner att trots utnyttjandet av betydande budgetmedel under 2015 och 2016 för att hantera migrations- och flyktingkrisen, har man ännu inte hittat en lösning, varken internt inom unionen eller externt i flyktingarnas ursprungsländer. Parlamentet betonar dock att budgetmedlen är otillräckliga och att det behövs betydande ytterligare ekonomiska resurser för att hantera denna kris, eftersom det ökande antalet flyktingar och migranter inte kan anses vara ett tillfälligt fenomen. Parlamentet betonar att man måste hitta långsiktiga lösningar, inte bara i det årliga budgetförfarandet, utan även vid den kommande halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att lägga fram en politisk och finansiell plan på medellång och lång sikt för att hantera migrationskrisen och dess inverkan på budgeten för 2017. Parlamentet konstaterar att alla EU-finansierade åtgärder för att hantera flykting-/migrationsproblem bör betraktas som investeringar. Parlamentet betonar behovet av att hantera grundorsakerna till migrationsfenomenet genom att förbättra levnadsvillkoren, särskilt genom bättre utbildning och hälsovård samt ökat stöd för investeringar i infrastruktur i migranternas ursprungsländer eller i de länder där de först söker skydd. Parlamentet betonar att finansieringen av migrations- och flyktingkrisen inte får undergräva eller hindra genomförandet av annan viktig EU-politik. Parlamentet understryker i detta sammanhang att solidaritet är en grundläggande princip i EU-budgeten. Parlamentet är bekymrat över att alla medlemsstater inte visar sig lika solidariska i flyktingkrisen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett förslag om hur EU-budgeten kan få medlemsstaterna att välja en mer balanserad strategi som bygger på solidaritet.

18.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över bristen på skydd för underåriga som är på väg längs rutten mot en fristad utan någon medföljande vuxen, och vill se en grundlig utredning av fallet med de 10 000 försvunna barnen som Europol rapporterat om.

19.  Europaparlamentet betonar betydelsen av ökad finansiering för vidarebosättningssystem, omplaceringsförfaranden och återsändanden, särskilt inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), i syfte att uppnå en effektiv europeisk asyl- och migrationspolitik och förebygga och minska irreguljär migration. Parlamentet betonar behovet av att skapa möjligheter inom EU-budgeten för att utveckla vidarebosättningsområden och säkra zoner på den afrikanska kontinenten och i Mellanöstern, i samarbete med Afrikanska unionen, Arabförbundet och FN:s flyktingkommissariat.

20.  Europaparlamentet noterar inrättandet av unionens regionala förvaltningsfond för insatser mot den syriska krisen och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att hålla fast vid sina löften och matcha EU:s bidrag till dessa fonder, som uppgår till 2,3 miljarder EUR. Parlamentet är djupt oroat över den låga nivån på medlemsstaternas ekonomiska bidrag. Parlamentet betonar att det kommer att behövas ytterligare ekonomiska resurser för att tillhandahålla humanitärt bistånd längs transitvägarna och för att hantera de utmaningar som det allt större antalet flyktingar innebär. Parlamentet påpekar att brist på lämplig finansiering för humanitärt bistånd, även för hälso- och utbildningsåtgärder i lägren, har fått fler flyktingar att ge sig ut på den riskfyllda resan till EU. Parlamentet påminner om att dessa fonder inrättades för att hantera den bristande flexibiliteten och finansieringen i EU-budgeten. Parlamentet insisterar på att de åtgärder som vidtas för att hantera migrations- och flyktingproblemet inte bör vidtas på bekostnad av EU:s utvecklingspolitik inom andra områden, och att bestämmelserna om ansvarsskyldighet för alla EU-åtgärder inom detta område måste följas.

21.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna åter har bekräftat sitt åtagande vid det informella möte som EU:s stats- och regeringschefer höll den 23 september 2015 för att diskutera migration, vid Europeiska rådets möte den 15 oktober 2015 och vid toppmötet i Valletta den 11–12 november 2015. Parlamentet fäster ytterst stor vikt vid rådets offentliga uttalanden om svaret på den exempellösa migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet förväntar sig att rådet infriar de förväntningar som har väckts i och med dess egna uttalanden och beslut, särskilt om att medlemsstaternas bidrag ska motsvara EU:s budgetstöd till Madad-fonden och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, och att rådet fullständigt genomför kommissionens ursprungliga beslut om flyktingfaciliteten för Turkiet. Parlamentet konstaterar att en del medlemsstater har lämnat ytterligare bidrag via andra humanitära biståndssystem, som Världslivsmedelsprogrammet och FN:s flyktingkommissariat.

22.  Europaparlamentet välkomnar principen och målen för flyktingfaciliteten för Turkiet, som förfogar över ett belopp på 3 miljarder EUR, och uppmanar med eftertryck varje medlemsstat att fullgöra sina politiska utfästelser och tillhandahålla lämpligt finansiellt stöd i paketet för flyktingfaciliteten för Turkiet. Parlamentet är fast beslutet att ta till alla politiska och institutionella påtryckningsmedel för att se till att medlemsstaterna infriar sitt åtagande att bidra till den regionala förvaltningsfonden för insatser mot den syriska krisen, förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika samt flyktingfaciliteten för Turkiet. Parlamentet förväntar sig att kommissionen förklarar hur unionens bidrag ska kunna göras tillgängligt inom respektive tak i EU-budgetarna för 2016 och 2017. Parlamentet kritiserar rådet och kommissionen för att ha utestängt parlamentet från överläggningarna om inrättandet av faciliteten och mobiliseringen av unionens bidrag, vilket framgår av kommissionens tillkännagivande av sin avsikt att finansiera unionens bidrag genom att omfördela anslag från den nyligen antagna EU-budgeten för 2016 och genom att i förväg utnyttja marginalerna i 2017 års budget. Parlamentet understryker dessutom behovet av att öka effekten av EU:s yttre utgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag om hur synergierna mellan EU:s yttre finansieringsinstrument kan förstärkas och deras strategiska inriktning göras mer enhetlig. Parlamentet anser att dessa förvaltningsfonder samt flyktingfaciliteten varken finns inom eller utanför EU-budgeten, och att den redovisningsskyldighet och demokratiska process som föreskrivs i gemenskapsmetoden därför saknas. Parlamentet har därför för avsikt att nära övervaka inrättandet av fonderna och faciliteten och deras genomförande. Parlamentet understryker att ovannämnda åtgärder är en uppenbar överträdelse av de rättigheter som parlamentet har i egenskap av en av budgetmyndighetens båda parter.

23.  Europaparlamentet uppmärksammar att den geopolitiska situationen i det östra grannskapet är bräcklig och uppmanar EU att öka sitt stöd till länder som för närvarande genomför associeringsavtal, med målet att gå vidare med reformerna och säkerställa fördjupade förbindelser mellan EU och respektive länder.

Betalningar

24.  Europaparlamentet påminner om att i budgetarna för 2015 och 2016 avstod kommissionen i många fall från att be om ytterligare betalningsbemyndiganden för ett antal av sina krishanteringsinsatser (tidigareläggandet av 2 miljarder EUR till Grekland, de första initiativen på flyktingområdet), och i stället omfördelades resurser som redan fanns. Parlamentet betonar att detta har ökat bördan för betalningsbemyndigandena under 2016 och åren därefter och potentiellt åter skapat en situation där anslagen eventuellt inte är tillräckliga för att hantera finansieringsprogrammens faktiska behov inom alla rubriker, vilket direkt påverkar projektledare och medborgare. Parlamentet är oroat över att denna situation, förutom förseningen i genomförandet av program med delad förvaltning, kan återskapa de förhållanden som under den senaste fleråriga budgetramen ledde till en exempellöst hög nivå av utestående åtaganden och en ohållbar eftersläpning av utestående betalningskrav. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt sedan länge att oförutsedda betalningsbehov ska finansieras med nya anslag.

25.  Europaparlamentet vill se ett fullständigt genomförande av de gemensamma uttalanden om betalningar som parlamentet, rådet och kommissionen kom överens om under 2015 och 2016. Parlamentet påminner om att under detta år ska minst tre interinstitutionella möten hållas om betalningar för att granska betalningsgenomföranden och reviderade prognoser. Parlamentet noterar att kommissionen har uppgett att de försenade betalningarna uppgick till 8,2 miljarder EUR vid årsslutet 2015, vilket är nästan hälften av den siffra som kommissionen ursprungligen hade förutsett. Parlamentet har för avsikt att ta upp denna fråga vid det första interinstitutionella mötet om betalningar i mars 2016, för att fastställa orsakerna till denna skillnad och eventuella långsiktiga effekter för betalningsprognoserna. Parlamentet förväntar sig att rådet vid sin behandling av EU‑budgeten för 2017 kommer att beakta och till fullo respektera de belopp som bekräftades vid mötet i april 2016. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att i enlighet med vad man kom överens om i det gemensamma uttalande som antogs inom ramen för budgetförfarandet för 2016, ge parlamentet och rådet mer långsiktiga prognoser om den förväntade betalningsutvecklingen under den tid som budgetramen 2014–2020 fortsätter att gälla, för att undvika en eftersläpning av betalningarna under andra halvan av den fleråriga budgetramen.

26.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna förväntas vara i full gång 2017 och varnar för en underbudgetering av betalningsbemyndigandena för att matcha denna ökade förmåga att utnyttja anslagen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att i sitt budgetförslag fastställa betalningarna på de nivåer som krävs. Parlamentet är bekymrat över det sena antagandet av de operativa programmen och risken för att det skapas en ny eftersläpning av obetalda räkningar under den andra halvan av den fleråriga budgetramens löptid. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att arbeta aktivt med medlemsstaterna och att eftertryckligen uppmana dem att göra allt för att snabbt utse programmyndigheter, eftersom avsaknaden av sådana har varit den främsta orsaken till de nuvarande förseningarna. Parlamentet välkomnar kommissionens beredskap att på begäran föra ett nära samarbete med medlemsstaterna, särskilt när det gäller eventuella justeringar av operativa program, med målet att möjliggöra en starkare synergieffekt mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och de nationella utmaningarna i samband med flyktingkrisen.

Ytterligare frågor som är särskilt relevanta

27.  Europaparlamentet påminner om vikten av jämställdhetsintegrering, som bör vara en övergripande princip för unionens politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av förslaget till budget för 2017 i förekommande fall tillämpa principen om jämställdhetsintegrering i praktiken.

28.  Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes den 12 december 2015 i Paris av de 196 parterna till FN:s ramkonvention om klimatförändringar om ett universellt, bindande, dynamiskt och differentierat avtal för att möta utmaningarna i samband med klimatförändringarna. Parlamentet beklagar dock att det inte finns någon klarhet i hur givarländerna ska uppfylla det årliga målet på 100 miljarder USD för att stödja utvecklingsländerna, och i synnerhet hur de ska kunna komma överens om en gemensam metod för att ta hänsyn till klimatfinansiering. Parlamentet noterar att denna fråga måste lösas innan COP 22 i Marrakech, och förväntar sig att kommissionen utarbetar ett förslag om en konsoliderad EU-regleringsram i full överensstämmelse med samtliga åtaganden som ingicks i Paris och att kommissionen förutser sådan finansiering i sitt förslag till budget för 2017. Parlamentet påminner om att EU har enats om att minst 20 % av budgeten för 2014–2020 – så mycket som 180 miljarder EUR – ska användas för klimatrelaterade åtgärder och att det behövs en finjustering av EU-budgeten på klimatområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta ge stöd till EU-finansiering av hållbar effektiv infrastruktur och hållbara transportsätt. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att snabbt genomföra rådets slutsatser av den 17 november 2015 när det gäller medel till klimat- och sammanhållningspolitiken.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att utveckla en resultatinriktad EU-budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra framsteg med förenklingen av EU-finansiering, i synnerhet när det gäller minskade bördor i tillämpning och förvaltning av EU-finansierade projekt. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt resultaten av finansieringsinstrument inom unionens finansieringsprogram som kan nå ut till viktiga målgrupper, såsom små och medelstora företag, innovativa företag och mikroföretag. Parlamentet anser också att vid sidan av EU-institutionerna har även medlemsstaterna ett avsevärt ansvar med tanke på att 80 % av budgeten omfattas av delad förvaltning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att göra allt de kan för att garantera en sund ekonomisk förvaltning och färre fel och att undvika förseningar vid genomförandet av de program som de ansvarar för. Parlamentet betonar behovet av att fokusera mer på att utveckla lämpliga kvantitativa och kvalitativa resultatmätningsindikatorer för att mäta resultatet och få en konkret översikt av EU-utgifternas effekt på realekonomin. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att främja och införa konkreta åtgärder för att aktivt bekämpa korruption i samband med offentliga upphandlingar och anbud.

30.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för det internationella Iter-programmet för forskning och ingenjörsvetenskap och är fast beslutet att se till att programmet får tillräcklig finansiering. Parlamentet är emellertid bekymrat över att ytterligare förseningar och kostnader kan uppkomma för detta program och de eventuella konsekvenserna av detta för EU-budgeten. Parlamentet beklagar därför att det inte kunde bedöma nivån för Iter-anslagen 2016 med utgångspunkt i den uppdaterade betalningsplanen. Parlamentet förväntar sig att hänsyn tas till denna reviderade plan vid utarbetandet av förslaget till budget för 2017. Parlamentet efterlyser en korrekt mekanism för ansvarsskyldighet som ger en tydlig bild av de finansiella resurser som ställs till förfogande för det internationella projektet, och kommer att utvärdera hur effektivt de används.

31.  Europaparlamentet påminner om att den slutliga överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 enligt artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen, föreskriver en obligatorisk översyn av budgetramen för 2014–2020 samt ett lagstiftningsförslag om översyn av den fleråriga budgetramen i slutet av 2016. Parlamentet betonar att syftet med översynen är att bedöma hur den fleråriga budgetramen fungerar kvalitativt och kvantitativt och att hantera systembrister i EU‑budgeten, samt att se till att unionen ges tillräckliga resurser för att effektivt hantera de interna och externa kriserna och finansiera nya politiska prioriteringar för den andra halvan av den gällande fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att rådet bör leva upp till de förväntningar som uppstått till följd av Europeiska rådets uttalanden och beslut. Parlamentet understryker i detta avseende att rådet bör ta ansvar för att säkerställa att nödvändiga anslag tillhandahålls för att tillgodose finansieringen av nya uppgifter och oförutsedda omständigheter, bland annat genom att gå med på en höjning av taken i den fleråriga budgetramen. Parlamentet kommer att inta en konsekvent hållning och i förhandlingarna om budgeten för 2017 och översynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet tvivlar starkt på om dessa kriser kan finansieras inom begränsningarna i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet framhåller också att översynen av den fleråriga budgetramen under 2016 utgör en möjlighet att anpassa sina resurser och öka budgetramens flexibilitet.

32.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt att man ställer sig positivt till den nödvändiga djupgående reformen av systemet för EU:s egna medel, och fäster högsta politiska vikt vid det arbete som utförts av högnivågruppen för egna medel, som inrättats som en del av överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet tar hänsyn till det slutliga resultatet, som förväntas i slutet av 2016, och även beaktar varje ny kandidat till egna medel. Parlamentet påminner om att den bärande idén bakom reformen av egna medel är att göra EU-budgetens intäktssida mer självständig och mer stabil, enklare, rättvisare, mer hållbar och mer förutsägbar, samtidigt som man minskar bördan av alltför stora utgifter för de nationella budgetarna och ökar transparensen och synligheten för medborgarna, utan att öka den totala skattebördan för medborgarna. Parlamentet anser att verkliga egna medel måste införas om EU-budgeten ska bli fullständigt oberoende.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0407.
(5) EUT L 48, 24.2.2016.
(6) Se bilaga till parlamentets lagstiftningsresolution av den 25 november 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0407.
(7) Se bilaga till parlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juli 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0263.
(8) http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/eeip/pdf/ip011_en.pdf
(9) http://ec.europa.eu/europe2020/pdf/2016/ags2016_annual_growth_survey.pdf
(10) Antagna texter, P8_TA(2015)0401.


Interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning
PDF 266kWORD 93k
Beslut
Bilaga
Bilaga
Europaparlamentets beslut av den 9 mars 2016 om ingående av ett interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen (2016/2005(ACI))
P8_TA(2016)0081A8-0039/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 16 december 2015,

–  med beaktande av förslaget till interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen,

–  med beaktande av artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens förslag till interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning (COM(2015)0216 med bilagor),

–  med beaktande av ramavtalet av den 20 oktober 2010 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen(1) (ramavtalet från 2010),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2003 om bättre lagstiftning mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen(2) (det interinstitutionella avtalet från 2003),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om EU-lagstiftningens ändamålsenlighet, subsidiaritet och proportionalitet – 19:e rapporten om bättre lagstiftning avseende 2011(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2015 om kommissionens arbetsprogram 2016(4),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 18 och 19 februari 2016,

–  med beaktande av artikel 140.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8‑0039/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen krävt att det interinstitutionella avtalet från 2003 ska omförhandlas för att beakta den nya lagstiftningsmiljö som skapades genom Lissabonfördraget, befästa rådande bästa praxis och uppdatera avtalet i linje med agendan för bättre lagstiftning.

B.  Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och olika nationella parlament har lämnat sina synpunkter på kommissionens meddelande av den 19 maj 2015 Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda (COM(2015)0215), det ovannämnda förslaget från kommissionen om ett interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning eller samförståndet mellan institutionerna om ett nytt interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning.

C.  I sin ovannämnda resolution av den 16 september 2015 välkomnade parlamentet inledandet av förhandlingar om ett nytt interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning och angav ett antal prioriteringar, särskilt när det gäller kvaliteten på kommissionen lagberedningsarbete, flerårig och årlig programplanering, förstärkt konsekvensbedömning av lagförslag, likabehandling av de två grenarna av den lagstiftande myndigheten genom hela lagstiftningsprocessen när det gäller tillgång till information, lämpliga interinstitutionella samråd, kommissionens uppföljning av parlamentets förslag och rekommendationer samt tillhandahållande av detaljerade motiveringar för varje planerat tillbakadragande.

D.  De interinstitutionella förhandlingarna inleddes formellt den 25 juni 2015.

E.  Den 16 december 2015 godkände talmanskonferensen genom en majoritetsomröstning det provisoriska avtal som förhandlarna för de tre institutionerna enades om den 8 december 2015 i fråga om lydelsen av ett nytt interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning (”det nya interinstitutionella avtalet”).

F.  Syftet är att det nya interinstitutionella avtalet ska ersätta det interinstitutionella avtalet från 2003 och den interinstitutionella gemensamma strategin för konsekvensanalys från 2005. Bilagan till det nya interinstitutionella avtalet är tänkt att ersätta den gemensamma överenskommelsen om delegerade akter från 2001.

G.  Det nya interinstitutionella avtalet ska, enligt uttalandet från Europaparlamentet och kommissionen i bilaga II till detta beslut, inte påverka ramavtalet från 2010.

H.  Icke desto mindre kan vissa bestämmelser i ramavtalet från 2010 komma att bli föråldrade eller behöva uppdateras till följd av det nya interinstitutionella avtalet.

I.  I det nya interinstitutionella avtalet förutses ytterligare interinstitutionella förhandlingar, särskilt om praktiska arrangemang för samarbete och informationsutbyte i samband med ingåendet av internationella avtal och om kriterier för tillämpningen av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget på delegerade akter respektive genomförandeakter.

J.  Vissa bestämmelser i parlamentets arbetsordning kommer att behöva anpassas till följd av det nya interinstitutionella avtalet, till exempel de som rör kommissionens arbetsprogram och kontroll av den rättsliga grunden för akter.

K.  På ett eller annat sätt hanteras i det nya interinstitutionella avtalet de huvudsakliga invändningar som parlamentets utskott för konstitutionella frågor tog upp i sitt dokument av den 22 april 2015 med bidrag från AFCO-utskottet till Europaparlamentets ståndpunkt inför förhandlingarna om en översyn av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning.

1.  Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som institutionerna nått och ser den som en bra grundval för att upprätta och utveckla nya, mer öppna och insynsvänliga förbindelser dem emellan i syfte att åstadkomma bättre lagstiftning i unionsmedborgarnas intresse.

2.  Med tanke på bättre lagstiftning beklagar Europaparlamentet djupt att förhandlingarna om det interinstitutionella avtalet inte följde etablerad praxis i form av ett utskottsförfarande i parlamentet.

3.  Europaparlamentet välkomnar i synnerhet förhandlingsresultatet i fråga om flerårig och årlig interinstitutionell programplanering, kommissionens uppföljning av parlamentets lagstiftningsinitiativ samt tillhandahållandet av motiveringar till och samråd om planerade tillbakadraganden av lagstiftningsförslag. Parlamentet betonar att den överenskomna starka fokuseringen på kommissionens arbetsprogram inte kan tas som intäkt för någon som helst inskränkning av parlamentets egna lagstiftningsbefogenheter eller initiativrätt. Parlamentet välkomnar den överenskomna interinstitutionella diskussionen i de fall då en ändring av den rättsliga grunden för en akt planeras, och uttrycker sin fasta beslutsamhet att motsätta sig alla försök att undergräva Europaparlamentets lagstiftningsbefogenheter genom en ändring av den rättsliga grunden.

4.  Europaparlamentet understryker den betydelse som det nya interinstitutionella avtalets bestämmelser om bättre lagstiftning (konsekvensbedömningar, samråd med allmänheten och berörda parter, utvärderingar osv.) får för en beslutsprocess som är väl underbyggd, omfattar alla och medger insyn samt för en korrekt tillämpning av lagstiftningen, samtidigt som bestämmelserna skyddar lagstiftarnas befogenheter. Parlamentet anser att konsekvensbedömningarna måste vara omfattande och välavvägda och omfatta bland annat kostnaderna för producenter, konsumenter, arbetstagare, administrationen och miljön om nödvändig lagstiftning inte antas. Parlamentet är oroat över att ordalydelsen rörande konsekvensbedömningar inte i tillräcklig grad förpliktar de tre institutionerna att inbegripa små och medelstora företag och konkurrenskraftstester i sina konsekvensbedömningar. Parlamentet betonar betydelsen av att ta hänsyn till och uppmärksamma de små och medelstora företagens behov i alla skeden i lagstiftningscykeln. Enligt kommissionens arbetsdokument av den 19 maj 2015 om riktlinjer för bättre lagstiftning (SWD(2015)0111) ska en bedömning av inverkan på små och medelstora företag ingå i konsekvensbedömningsrapporterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna kompletterande information om denna praxis. Parlamentet välkomnar målet att förbättra unionslagstiftningens genomförande och tillämpning, bland annat genom att man bättre pekar ut nationella åtgärder som inte krävs enligt den unionslagstiftning som ska införlivas (nationell överreglering). Samtidigt som parlamentet är medvetet om att det står medlemsstaterna fritt att tillämpa strängare normer om endast miniminormer fastställs i unionsrätten förväntar det sig att medlemsstaterna tydligt anger och dokumenterar sådana åtgärder.

5.  Europaparlamentet konstaterar att lagstiftningens sammanlagda kostnader kan leda till stora svårigheter för företag och privatpersoner som påverkas av unionsreglerna.

6.  Europaparlamentet tar del av skrivelsen av den 15 december 2015 från kommissionens förste vice ordförande om funktionssättet för den nya nämnd för lagstiftningskontroll som ska övervaka kvaliteten i kommissionens konsekvensbedömningar (dock utan att få vetorätt över lagstiftningsförslag, vilket är en sak för de valda myndigheterna). Parlamentet påminner om att det i sin resolution av den 27 november 2014 om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar och SMF-testets roll(5) begärde att oberoendet för nämnden för lagstiftningskontroll (tidigare konsekvensbedömningsnämnden) ska stärkas och i synnerhet att nämndens ledamöter inte ska underställas politisk kontroll. Parlamentet anser i detta avseende att inrättandet av nämnden för lagstiftningskontroll är ett välkommet första steg för att uppnå detta oberoende, och påpekar också att lagstiftarna kan genomföra sina egna konsekvensbedömningar när de anser att det behövs. Konsekvensbedömningar ersätter dock inte den politiska beslutsprocessen, och parlamentet understryker vidare att det nya interinstitutionella avtalet föreskriver informationsutbyte mellan institutionerna angående bästa praxis och metoder i fråga om konsekvensbedömningar, vilket ger en möjlighet att i sinom tid se över hur nämnden för lagstiftningskontroll fungerar i avsikt att ta fram gemensamma metoder.

7.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen mellan institutionerna om att samarbeta för att uppdatera och förenkla lagstiftningen och diskutera detta innan kommissionen slutför sitt arbetsprogram. Parlamentet understryker betydelsen av den överenskomna ”årliga undersökningen av bördorna” som ett verktyg för att på ett tydligt och öppet sätt kartlägga och övervaka resultatet av unionens ansträngningar, i syfte att undvika och minska överreglering och administrativa bördor. Den årliga undersökningen av bördorna bör omfatta en förteckning som specifikt hänvisar till små och medelstora företag och bör skilja mellan bördor som införs genom enskilda förslag från kommissionen och lagar som införs av enskilda medlemsstater. Genomförbarheten och önskvärdheten av att sätta upp mål för minskning av bördorna inom särskilda områden måste noga utvärderas från fall till fall i nära samarbete institutionerna emellan, samtidigt som man fokuserar på lagstiftningens kvalitet och inte urholkar relevanta unionsnormer. Parlamentet förväntar sig att kommissionen löpande föreslår att rättsakter ska upphävas om detta bedöms vara nödvändigt. I detta avseende är det positivt att de tre institutionerna enats om att konsekvensbedömningar också bör ta upp förslagens inverkan på administrativa bördor, särskilt när det gäller små och medelstora företag. Parlamentet inser att lämplig unionslagstiftning kan bidra till att minska de administrativa bördorna för små och medelstora företag när 28 olika regeluppsättningar ersätts av en enda för den inre marknaden.

8.  Europaparlamentet anser att man i princip har hittat en balanserad lösning när det gäller delegerade akter och genomförandeakter som garanterar öppenhet och jämbördighet mellan lagstiftarna, men pekar på behovet att snabbt enas om lämpliga avgränsningskriterier för delegerade akter och genomförandeakter och en snar anpassning av alla grundläggande akter till den rättsliga ram som infördes genom Lissabonfördraget.

9.  Europaparlamentet medger att de överenskomna åtgärderna för förbättring av den ömsesidiga diskussionen och informationen mellan parlamentet och rådet i deras egenskap av lagstiftare utgör ett steg framåt. Parlamentet anser dock att åtgärderna bör vidareutvecklas, särskilt i fråga om ömsesidig tillgång till information och sammanträden, så att de skapar en verkligt jämbördig balans och jämlik behandling mellan lagstiftarna genom hela lagstiftningsprocessen och säkerställer att principen om ömsesidigt lojalt samarbete mellan institutionerna följs. De överenskomna informella diskussionerna får inte utvecklas till en ny arena för interinstitutionella förhandlingar utan insyn.

10.  Europaparlamentet påminner om att EUF-fördraget fastställer ett ordinarie lagstiftningsförfarande med tre behandlingar. Parlamentet påpekar att överenskommelser vid andra behandlingen bör vara standardförfarandet när parlamentet och rådet fullständigt utövar sina befogenheter under lagstiftningsförfarandet, och överenskommelser vid första behandlingen bör tillåtas endast när ett välövervägt och uttryckligt beslut har fattats om att göra detta.

11.  Europaparlamentet välkomnar åtagandet om att säkerställa insyn i lagstiftningsförfarandena, men understryker behovet av konkretare bestämmelser och verktyg för att åstadkomma detta, särskilt när det gäller överenskommelser vid första behandlingen.

12.  Europaparlamentet anser också att arrangemangen för politisk dialog med de nationella parlamenten bör utnyttjas bättre. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den viktiga roll som Lissabonfördraget tilldelar de nationella parlamenten, och betonar att de, utöver den roll de spelar för att övervaka att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna följs, kan lämna positiva bidrag inom ramen för den politiska dialogen, vilket de också gör. Parlamentet uppmuntrar till en bättre användning av befintliga subsidiaritets- och proportionalitetsmekanismer enligt fördragen. Det behövs större flexibilitet i fråga om de nationella parlamentens tidsfrist på åtta veckor för att inkomma med motiverade yttranden över bristande efterlevnad av subsidiaritetsprincipen.

13.  Europaparlamentet efterlyser en övergripande utvärdering av vilken inverkan det nya interinstitutionella avtalet kommer att få för ramavtalet från 2010 och andra liknande befintliga interinstitutionella avtal, med tanke på behovet att slå vakt om Europaparlamentets ställning och befogenheter och förenkla strukturen för de många arrangemang som reglerar de interinstitutionella förbindelserna.

14.  Europaparlamentet anser att en sådan förenkling bör genomföras när alla praktiska arrangemang för genomförandet av det nya interinstitutionella avtalet i sin helhet är på plats. Därefter skulle institutionerna också kunna utvärdera om det kan behövas justeringar i det nya interinstitutionella avtalet i ljuset av de erfarenheter man dittills har gjort med att genomföra det.

15.  Europaparlamentet understryker vikten av att det nya interinstitutionella avtalet genomförs på lämpligt sätt och att de åtaganden som görs och de tidsfrister som fastställs i avtalet också respekteras.

16.  Europaparlamentet påpekar att i synnerhet följande frågor kräver ytterligare uppföljning på teknisk och/eller politisk nivå, med aktivt deltagande av alla parlamentsutskott som har relevant erfarenhet och utnyttjande av deras sakkunskap:

   Programplanering (teknisk översyn av ramavtalet från 2010 och parlamentets arbetsordning).
   Kontroll av den rättsliga grunden för akter (översyn av arbetsordningen för att införa arrangemang för trepartsdiskussioner).
   En utvärdering av kommissionens tillämpning av sina ovannämnda riktlinjer för bättre lagstiftning och en bedömning av om den nyligen inrättade nämnden för lagstiftningskontroll fungerar ändamålsenligt, särskilt för att i enlighet med punkt 6 kontrollera att nämnden bedriver sin verksamhet på ett oberoende sätt och att dess medlemmar inte är underställda politisk kontroll.
   Öppenhet i och samordning av lagstiftningsprocessen (inbegripet lämplig användning av första och andra behandlingen, praktiska arrangemang för diskussion, informationsutbyte och jämförelse av tidsplanering, öppenhet kring trepartsförhandlingar, utveckling av plattformar och verktyg för inrättande av en gemensam databas om läget för lagstiftningsärenden, tillhandahållande av information åt de nationella parlamenten samt praktiska arrangemang för samarbete och informationsutbyte om förhandlingar om och slutförande av internationella avtal).
   En utvärdering och eventuell uppföljning av den oberoende ställningen för nämnden för lagstiftningskontroll när denna fullgör sin uppgift att övervaka och ge objektiva råd om konsekvensbedömningar.
   Parlamentets förväntningar, enligt gällande bestämmelser i det nya interinstitutionella avtalet, att kommissionen när så är möjligt lägger fram förslag som innehåller målsättningar om att minska bördorna inom nyckelsektorer så snart som möjligt, samtidigt som den ser till att lagstiftningens mål uppfylls.
   Operativ och rättslig konsekvens mellan det nya interinstitutionella avtalet och samarbetsavtal som rör unionens rådgivande organ.
   Delegerade akter och genomförandeakter, på grundval av parlamentets resolution av den 25 februari 2014 om uppföljning av delegeringen av lagstiftningsbefogenheter samt medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(6) (förhandlingar om avgränsningskriterier för delegerade akter och genomförandeakter, inrättande av ett register över delegerade akter och fullständig anpassning av akter från tiden före Lissabonfördraget).
   Genomförandet och tillämpningen av unionslagstiftningen (granskning av medlemsstaternas kommunikation om införlivandet av direktiv samt om varje nationell åtgärd som går utöver bestämmelserna i unionslagstiftningen (nationell överreglering)).

17.  Europaparlamentet godkänner det förslag till avtal som utgör bilaga I till detta beslut.

18.  Europaparlamentet godkänner uttalandet av parlamentet och kommissionen i bilaga II till detta beslut.

19.  Europaparlamentet uppmanar sitt ansvariga utskott att undersöka i vilken utsträckning det behövs ändringar eller tolkningar av arbetsordningen eller ändringar av parlamentets arbetsmetoder, förvaltning och kontaktkanaler med andra institutioner för att genomföra det nya interinstitutionella avtalet.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med kommissionens och rådets respektive ordförande underteckna det nya interinstitutionella avtalet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut med bilagor till rådet och kommissionen.

BILAGA I

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av det interinstitutionella avtalet, som offentliggjorts i EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.)

BILAGA II

UTTALANDE FRÅN EUROPAPARLAMENTET OCH KOMMISSIONEN MED ANLEDNING AV ANTAGANDET AV DET INTERINSTITUTIONELLA AVTALET OM BÄTTRE LAGSTIFTNING

Europaparlamentet och kommissionen anser att föreliggande avtal återspeglar balansen mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och deras respektive befogenheter, enligt fördragen.

Det påverkar inte tillämpningen av ramavtalet av den 20 oktober 2010 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(7).

(1) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.
(2) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0061.
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0323.
(5) Antagna texter, P8_TA(2014)0069
(6) Antagna texter, P7_TA(2014)0127.
(7) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.


Tobaksavtal (PMI-avtalet)
PDF 172kWORD 303k
Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2016 om tobaksavtalet (PMI-avtalet) (2016/2555(RSP))
P8_TA(2016)0082RC-B8-0312/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av avtalet om insatser mot smuggling och piratkopiering av den 9 juli 2004 mellan Philip Morris International (PMI) och dotterbolag, unionen och dess medlemsstater,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG(1),

–  med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll (FCTC) (nedan kallad WHO:s ramkonvention) och protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror, som antogs vid den femte partskonferensen till ramkonventionen genom beslut FCTC/COP5 (1) av den 12 november 2012,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 4 maj 2015 till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror till Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll, vad avser de bestämmelser i protokollet som omfattas av del III avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (COM(2015)0193),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 24 februari 2016 Technical assessment of the experience made with the Anti-Contraband and Anti-Counterfeit Agreement and General Release of 9 July 2004 among Philip Morris International and affiliates, the Union and its Member States (teknisk bedömning av erfarenheterna från avtalet om åtgärder mot smuggling och förfalskning av den 9 juli 2004 mellan Philip Morris International och dotterbolag, unionen och dess medlemsstater) (SWD(2016)0044),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 2007 om följderna av avtalet mellan gemenskapen, medlemsstaterna och Philip Morris om att intensifiera kampen mot bedrägeri och cigarettsmuggling och framsteg med genomförandet rekommendationerna från parlamentets kommitté för undersökning av gemenskapens transiteringssystem(2),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om tobaksavtalet (PMI-avtalet) (O-000010/2016 – B8-0109/2016),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Skyddet av EU:s ekonomiska intressen är en av kommissionens huvudprioriteringar. Den olagliga handeln med tobaksvaror, i synnerhet smuggling och förfalskning av cigaretter, kostar försiktigt räknat nationella budgetar och EU-budgeten minst 10 miljarder euro per år i förlorade offentliga intäkter.

B.  Olaglig handel är ett allvarligt brott som bidrar till att finansiera annan internationell organiserad brottslighet, bland annat handel med människor, narkotika och vapen, och i vissa fall terroristgrupper.

C.  Huvudsyftet med PMI-avtalet är att minska förekomsten av PMI-smuggelgods på EU:s olagliga tobaksmarknad.

D.  PMI-avtalet löper ut den 9 juli 2016.

E.  I sin tekniska bedömning av PMI-avtalet konstaterar kommissionen att detta huvudsyfte har uppfyllts på ett effektivt sätt. Kommissionen ifrågasätter dock den orsakskedja som har lett till detta resultat och påpekar att minskingen av PMI-smuggelgods inte har lett till en generell minskning av det totala antalet olagliga produkter på EU:s marknad.

F.  PMI-avtalet har inneburit finansiella förmåner för de offentliga intäkterna på cirka en miljard USD i årliga betalningar och 68,2 miljoner EUR i ersättning för beslag, vilket har fördelats mellan kommissionen (ca 10 %) och medlemsstaterna (ca 90 %). Det finns inga uppgifter om hur medlemsstaterna har spenderat de intäkter som erhållits enligt avtalet.

G.  Både de rättsliga ramarna och marknadssituationen för den olagliga tobakshandeln har förändrats betydligt sedan avtalet undertecknades, framför allt när det gäller den ökade förekomsten av icke-varumärkta cigaretter, ofta kallade cheap whites, samt utvecklingen av den nya marknaden för försäljning av flytande nikotin för e-cigaretter.

H.  Målen C-358/14 Republiken Polen mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, C-477/14 Pillbox 38 (UK) Limited och C-547/14 Philip Morris Brands SARL med flera, som ifrågasätter direktiv 2014/40/EU, behandlas för närvarande vid domstolen och bör dras tillbaka av berörda tobakstillverkare snarast möjligt.

I.  Kommissionen har förpliktigat sig till att ratificera protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror till WHO:s ramkonvention, vilket är ett viktigt steg mot en förstärkning av de rättsliga ramarna för kampen mot olaglig handel med tobaksvaror. Kommissionen har åtagit sig att uppmana tredjeländer att ratificera protokollet.

J.  Tobakssmuggling undergräver EU:s folkhälsopolitik och innebär att olagliga tobaksvaror finns tillgängliga – även för unga – med en betydande olaglig rabatt på många ställen. Inte nog med att förfalskade cigaretter tillverkas och importeras olagligt, de ingredienser som används är också okända, vilket innebär en allvarlig hälsofara.

1.  Europaparlamentet välkomnar protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror (FCTC-protokollet) till WHO:s ramkonvention, och begär att ratificeringsprocessen slutförs så snart som möjligt.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att ratificera protokollet, liksom dess åtagande att uppmana medlemsstaterna och tredjeländer att ratificera det. Parlamentet noterar att 15 länder hittills har ratificerat FCTC-protokollet, däribland fem EU-medlemsstater, och att EU för närvarande förbereder sig för att ratificera det.

3.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att snabbt ratificera protokollet. Parlamentet anser dock att en förlängning av avtalet skulle sända skadliga och kontraproduktiva signaler till tredjeländer avseende olämpliga kopplingar mellan EU och tobaksindustrin trots att protokollet klart förbjuder sådana kopplingar.

4.  Europaparlamentet uttrycker sin uppfattning att en förlängning av PMI-avtalet eventuellt strider mot EU:s skyldigheter enligt artikel 5.3 i WHO:s ramkonvention, vilket skulle kunna skada EU:s rykte som global ledare när det gäller tobakskontroll.

5.  Europaparlamentet framhåller att det i riktlinjerna för genomförande av artikel 5.3 i WHO:s ramkonvention fastställs att det råder en grundläggande och ofrånkomlig konflikt mellan tobaksindustrins och folkhälsopolitikens intressen.

6.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (direktivet om tobaksvaror). Parlamentet betonar att det i direktivet om tobaksvaror redan finns ett rättsligt krav på tobaksbolagen att införa och driva ett system för identifiering och spårning som måste vara i drift för cigaretter och rulltobak från och med den 20 maj 2019 och för andra tobaksvaror från och med den 20 maj 2024.

7.  Europaparlamentet betonar att kommissionen måste vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa ett fullständigt införlivande av direktivet om tobaksvaror i samtliga medlemsstater. Parlamentet noterar att många medlemsstater informellt har meddelat kommissionen att de har slutfört införlivandet av direktivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att efter tidsfristens utgång den 20 maj 2016 lämna fullständig information om den rådande situationen när det gäller införlivandet.

8.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen i maj 2015 lovade att offentliggöra sin bedömning av PMI-avtalet så snart som möjligt. Parlamentet betonar att kommissionen sköt upp offentliggörandet av bedömningen flera gånger och att den slutligen offentliggjordes den 24 februari 2016, dagen före debatten om denna fråga i kammaren. Parlamentet är av den fasta åsikten att detta försenade offentliggörande utgör en allvarlig underlåtelse från kommissionens sida att uppfylla sina skyldigheter i fråga om transparens, gentemot både parlamentet och EU:s medborgare, vilket undergräver parlamentets möjligheter att i god tid uttrycka sina åsikter i denna komplexa och känsliga fråga.

9.  Europaparlamentet noterar kommissionens bedömning att PMI-avtalet effektivt har uppfyllt sitt mål att minska förekomsten av PMI-smuggelvaror på den olagliga tobaksmarknaden i EU, vilket framgår av en minskning på cirka 85 % av det antal äkta PMI-cigaretter som togs i beslag av medlemsstaterna mellan 2006 och 2014. Parlamentet konstaterar dock att kommissionen ifrågasätter den orsakskedja som har lett till detta resultat och också påpekar att minskningen av PMI-smuggelvaror inte har lett till någon generell minskning av mängden olagliga varor på EU-marknaden. Parlamentet konstaterar att smugglade varor från de stora tillverkarna i allt högre grad har ersatts av andra varor, däribland icke varumärkta cigaretter (cheap whites) som i regel tillverkas i tredjeländer.

10.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att budgeten för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) delvis finansieras med årliga betalningar från tobaksindustrin, vilket anges i tobaksavtalen, eftersom detta kan leda till en viss intressekonflikt.

11.  Europaparlamentet understryker att PMI-avtalet var ett innovativt instrument för att bekämpa den olagliga tobakshandeln då det ursprungligen ingicks 2004, men betonar att marknaden och regleringsramarna avsevärt har förändrats sedan dess. Parlamentet betonar att avtalet inte behandlar viktiga särdrag i dagens olagliga handel med tobaksvaror, i synnerhet den stora andelen av handeln som nu består i så kallade cheap whites. Parlamentet anser därför att alla de aspekter som omfattas av PMI-avtalet kommer att täckas av de nya rättsliga ramarna i form av direktivet om tobaksvaror och protokollet till WHO:s ramkonvention.

12.  Europaparlamentet drar därför slutsatsen att PMI-avtalet inte bör förnyas, förlängas eller omförhandlas. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte förnya, förlänga eller omförhandla avtalet bortom dess nuvarande slutdatum.

13.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att, innan PMI-avtalet löper ut, vidta alla de åtgärder som krävs på EU-nivå för att identifiera och spåra PMI-tobaksvaror, och att inleda rättsliga åtgärder i samband med alla beslag av olagliga varor från denna tillverkare tills alla bestämmelserna i direktivet om tobaksvaror är fullt tillämpliga, för att undvika alla luckor i lagstiftningen mellan den dag då PMI-avtalet löper ut och ikraftträdandet av direktivet om tobaksvaror och ramkonventionen om tobakskontroll.

14.  Europaparlamentet uppmanar PMI att fortsätta tillämpa bestämmelserna om spårning och tillbörlig aktsamhet (”kundkännedom”) i enlighet med det gällande avtalet, oavsett om detta förlängs eller ej.

15.  Europaparlamentet oroar sig över att de fyra avtalen med tobakstillverkare inte tar upp frågan om cheap whites. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram en handlingsplan med nya åtgärder för att snarast möjligt behandla detta problem.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå nya, kompletterande bestämmelser om införande av ett oberoende spårningssystem och tillämpning av tillbörlig aktsamhet (”kundkännedom”) på skuren råtobak, filter och papper som används av tobaksindustrin, som ett extra verktyg i kampen mot smuggelgods och förfalskade produkter.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till sekretariatet för Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll.

(1) EUT L 127, 29.4.2014, s. 1.
(2) EUT C 227 E, 4.9.2008, s. 147.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy