Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 2,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2015/623 av den 21 april 2015 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om förhandlingar om den fleråriga budgetramen 2014–2020: lärdomar och fortsatt utveckling(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 december 2013 om Europaparlamentets förbindelser med de institutioner som företräder de nationella regeringarna(7),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 19 november 2013 om den fleråriga budgetramen 2014–2020(8) och om det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen 2014–2020(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2013 om den fleråriga budgetramen(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2012 i syfte att uppnå ett positivt resultat av förfarandet för godkännande av den fleråriga budgetramen för 2014–2020(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla(13),

–  med beaktande av den interinstitutionella förklaringen om jämställdhetsintegrering som bifogas den fleråriga budgetramen,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 15 juni 2016 om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0224/2016), och av följande skäl:

A.  Den aktuella fleråriga budgetramen antogs för första gången enligt de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget, enligt vilka rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande enhälligt ska anta förordningen för den fleråriga budgetramen efter att ha erhållit Europaparlamentets godkännande.

B.  Den aktuella fleråriga budgetramen, som man enades om 2013, speglar EU:s prioriteringar vid tidpunkten för antagandet. EU kommer under de kommande åren att fortsätta att möta utmaningar som inte kunde förutses när man kom överens om den fleråriga budgetramen. EU:s finansiella prioriteringar har mångdubblats, medan den fleråriga budgetramen är oförändrad.

C.  För att säkerställa den demokratiska legitimiteten för den nya fleråriga budgetramen och för att ge den nya kommissionen och det nyvalda Europaparlamentet möjlighet att åter bekräfta och ompröva EU:s politiska och budgetmässiga prioriteringar genom att justera den fleråriga budgetramen begärde Europaparlamentet en klausul för revidering efter valet.

D.  Överenskommelsen om den fleråriga budgetramen 2014–2020 var resultatet av en lång och krävande förhandlingsprocess som ägde rum i ett mycket svårt socialt, ekonomiskt och finansiellt läge. Som en konsekvens minskades den fleråriga budgetramens allmänna nivå jämfört med föregående programplaneringsperiod.

E.  Då det är politiskt omöjligt att ändra de totalbelopp i den fleråriga budgetramen som beslutats av Europeiska rådet, har parlamentet med framgång förhandlat fram infogandet av en särskild artikel i förordningen om den fleråriga budgetramen som avser en obligatorisk och heltäckande översyn/revidering av den fleråriga budgetramen, inrättandet av nya och förbättrade flexibilitetsbestämmelser och införandet av en högnivågrupp för egna medel.

Rättsliga ramar och halvtidsöversynens/halvtidsrevideringens omfattning

1.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen enligt artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen ska lägga fram en obligatorisk översyn av hur budgetramen fungerar före utgången av 2016, med fullt beaktande av den ekonomiska situationen vid den tidpunkten och av de senaste makroekonomiska prognoserna, och att denna översyn i förekommande fall ska åtföljas av ett lagstiftningsförslag om revidering av förordningen om den fleråriga budgetramen.

2.  Europaparlamentet anser i detta avseende att en översyn syftar till att bedöma och utvärdera hur den fleråriga budgetramen fungerar mot bakgrund av dess genomförande, nya ekonomiska villkor och annan ny utveckling, och att den i befintligt skick skulle kunna bevara rättslig status quo, medan en revidering innebär att förordningen om den fleråriga budgetramen ändras, vilket även innefattar (utöver själva lagstiftningen) taken i budgetramen, med tillbörlig respekt för artikel 312 i EUF-fördraget och de begränsningar av omfattningen av revideringen av budgetramen som anges i sista meningen i artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om att denna artikel anger att nationella anslag som redan har tilldelats inte ska minskas genom en revidering. Parlamentet understryker att inga andra begränsningar har angetts för revideringen av budgetramen, och att det därmed är möjligt att justera taken i budgetramen uppåt. Parlamentet betonar i detta sammanhang att artikel 323 i EUF-fördraget kräver att de finansiella medel som behövs för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man säkerställs.

3.  Europaparlamentet påminner om att artikel 311 i EUF-fördraget anger att unionen ska se till att den har de medel som den behöver för att nå sina mål och genomföra sin politik. Parlamentet anser därför att det skulle vara en primärrättslig skyldighet att höja taken om översynen leder till slutsatsen att de aktuella taken är för låga.

4.  Europaparlamentet betonar att artikel 17 i förordningen om den fleråriga budgetramen ger möjlighet att revidera den fleråriga budgetramen vid oförutsedda omständigheter. Parlamentet framhåller omfattningen av de kriser som har drabbat unionen sedan den nuvarande budgetramen antogs 2013.

5.  Europaparlamentet betonar att syftet med den här resolutionen är att analysera de rent budgetmässiga aspekterna av den fleråriga budgetramens funktionssätt, och att betänkandet inte kommer att beröra de rättsliga grunderna för sektorsspecifik lagstiftning. Parlamentet noterar dock att man inom många av EU:s politikområden och program planerar egna översyner/revideringar, de flesta under 2017.

I.Översyn av den fleråriga budgetramen – bedömning av de första åren

6.  Europaparlamentet anser att man vid en översyn av den fleråriga budgetramen under 2016 bör granska ett antal allvarliga kriser och nya politiska initiativ, samt deras budgetkonsekvenser, som inte kunde förutses vid antagandet av den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar bland annat migrations- och flyktingkrisen, nödsituationer utanför EU, problem med inre säkerhet, jordbrukskrisen, finansieringen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), EU-budgetens betalningskris, den fortsatt höga arbetslöshetsnivån, särskilt bland ungdomar, samt fattigdom och social utestängning. Parlamentet framhåller vidare den nyligen antagna internationella överenskommelsen om klimatförändringar och den ökande pressen på utvecklingspolitiken. Parlamentet observerar att man, i syfte att finansiera extra trängande behov, för första gången behövde utnyttja budgetramens flexibilitetsmekanismer och särskilda instrument, eftersom taken i budgetramen visade sig vara för låga inom vissa rubriker. Parlamentet anser att den fleråriga budgetramen under de senaste två åren har närmat sig bristningsgränsen.

7.  Europaparlamentet betonar att EU-budgeten måste motsvara EU:s politiska och strategiska prioriteringar och säkerställa en balans mellan långsiktiga prioriteringar och nya utmaningar. I detta sammanhang betonar parlamentet den nyckelroll som EU‑budgeten måste spela för att uppnå den gemensamt överenskomna Europa 2020‑strategin, som står för den huvudsakliga inriktningen och de övergripande prioriteringarna. Parlamentet anser därför att översynen av den fleråriga budgetramen bör innehålla en kvalitativ analys av huruvida, och i vilken utsträckning, de mål som fastställs i denna strategi har uppnåtts. Parlamentet insisterar på att denna bedömning kopplas till en prognos för huruvida de finansiella resurser som är öronmärkta till stöd för denna strategi för de år som återstår i den aktuella fleråriga budgetramen kommer att räcka till för att den ska kunna genomföras med gott resultat.

A.Avgörande händelser och utmaningar

Migrations- och flyktingkrisen

8.  Europaparlamentet betonar att konflikterna i Syrien, Mellanöstern och flera områden i Afrika har fått oöverträffade humanitära och migrationsmässiga konsekvenser. Parlamentet påminner om att EU har påverkats direkt genom att mer än en miljon flyktingar har kommit till Europa bara under 2015 och ännu fler väntas komma under de närmaste åren. Parlamentet påminner också om att denna kris har medfört en stor ekonomisk insats från EU:s sida, vilket i stor utsträckning har påverkat EU:s budget, särskilt inom rubrikerna 3 (Säkerhet och medborgarskap) och 4 (Europa i världen).

9.  Europaparlamentet påminner om att de ytterligare åtgärder som antogs under 2015 enligt den europeiska migrationsagendan har haft en direkt inverkan på budgeten, vilket tydligt återspeglas av ändringsbudgetarna 5 och 7/2015. Parlamentet påminner vidare om att användningen av ytterligare 1 506 miljoner euro i EU:s budget 2016 för utnyttjande av flexibilitetsmekanismen godkändes för att ge ytterligare resurser till migrations- och flyktingrelaterade åtgärder inom rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap), såsom komplettering till Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för inre säkerhet, samt resurser till tre byråer med koppling till migrationen, nämligen Frontex, Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och Europol.

10.  Europaparlamentet noterar att tidigare nämnda budgetbeslut helt har förbrukat de små marginalerna inom denna rubrik, och att detta har lett till en faktisk revidering av taken för rubrik 3. Parlamentet uppmärksammar även de nya förslagen från kommissionen som förväntas påverka EU:s budget, särskilt förslaget till omarbetning av Dublin III‑förordningen, med en total budgetpåverkan på 1 829 miljoner euro för den resterande perioden av budgetramen, förslaget om inrättande av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, med en totalbudget på 1 212 miljoner euro för den resterande perioden av budgetramen, och den nya mekanismen för katastrofstöd, med en beräknad påverkan på EU:s budget på minst 700 miljoner euro under perioden 2016 till 2018. Parlamentet betonar att situationen är så allvarlig att de extra anslagen som avsattes för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) i november 2015 fick minskas i mars 2016 för att finansiera andra ännu mer akuta behov, som behovet av humanitär hjälp inom EU, som begärts av den tidigare nämnda mekanismen för katastrofstöd.

11.  Europaparlamentet anser att lösningen på den europeiska migrations- och flyktingkrisen kräver en europeisk strategi som baseras på solidaritet och en rättvis fördelning av bördan. Parlamentet understryker i detta sammanhang att EU:s budget bör stödja medlemsstaterna för att lätta på kostnadsbörda i samband med flyktingmottagandet, eftersom detta kommer att lätta på budgettrycket i de medlemsstater som står inför ett särskilt stort inflöde av flyktingar. Parlamentet betonar att detta angreppssätt kommer att skapa synergieffekter, och dessutom är effektivt och kostnadseffektivt för alla medlemsstater.

12.  Europaparlamentet betonar att betydande, men ändå otillräckliga, budgetmedel har använts för att hantera de ursprungliga orsakerna till flykting- och migrationskrisen genom ett förstärkande av särskilda EU-program under rubrik 4. Parlamentet påminner om de åtgärder som vidtagits, såsom omfördelningarna av medel till migrations- och flyktingrelaterade åtgärder med 170 miljoner euro under 2015, beviljandet 2016 av ytterligare 130 miljoner euro inom rubrik 4 för migrations- och flyktingrelaterade åtgärder samt omfördelningen av 430 miljoner euro inom instrumentet för stöd inför anslutningen, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och det europeiska grannskapsinstrumentet. Parlamentet påminner även om att kommissionen, för att hantera migrations- och flyktingkrisens yttre dimension, har presenterat flera olika förslag som påverkar EU:s budget, som exempelvis inrättandet av EU:s förvaltningsfonder (Madad-fonden och förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika, med en uppskattad budgetpåverkan på 570 miljoner euro respektive 405 miljoner euro) samt faciliteten för flyktingar i Turkiet där 1 miljard euro ska avsättas från EU:s budget, eventuell ytterligare finansiering ej medräknad. Parlamentet betonar att ytterligare belastning på unionsbudgeten kommer att uppstå på grund av andra planerade åtgärder som meddelats av kommissionen, som ”London pledge”, eller på grund av händelser som toppmötet mellan EU och Turkiet den 18 mars 2016. Parlamentet betonar att ytterligare kommande budgetmedel bör göra det möjligt att också integrera de mest sårbara migranterna, särskilt kvinnor, barn och hbti-personer. Parlamentet oroas dock av att EU på grund av problemens omfattning kommer att behöva vidta ytterligare åtgärder.

13.  Europaparlamentet drar slutsatsen att omfattningen av migrant- och flyktingkrisen och de finansiella konsekvenserna av de åtgärder som initierats av kommissionen för att hantera denna fråga inte kunde ha förutsetts vid antagandet av den fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet betonar att EU på grund av bristande resurser har fått skapa tillfälliga ”satellitinstrument” som samfinansieras av medlemsstaterna, EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, nämligen EU:s förvaltningsfonder (Madad-fonden och EU:s förvaltningsfond för Afrika) och faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet påminner om att avsaknaden av en övergripande budgetstrategi för att hantera migrant- och flyktingkrisen gjorde att parlamentet förbigicks när beslut fattades om EU:s budgetmedel. Parlamentet understryker att mångfaldigandet av sådana instrument skapar problem med ansvarsutkrävande och demokratisk kontroll i EU, vilket måste åtgärdas. Parlamentet beklagar dessutom att medlemsstaterna inte på långa vägar har bidragit i förväntad utsträckning till förvaltningsfonderna, vilket hindrar att fonderna kan fungera på ett framgångsrikt sätt. Parlamentet uppmanar än en gång medlemsstaterna att omedelbart uppfylla sina utfästelser och ta sitt ansvar.

Låg investeringsnivå

14.  Europaparlamentet påminner om att investeringsnivåerna i EU har varit låga och otillräckliga sedan den globala ekonomiska och finansiella krisen bröt ut. Parlamentet noterar särskilt att den totala investeringen under 2014 var 15 % lägre än 2007, vilket motsvarar en investeringsminskning på 430 miljarder euro. Parlamentet anser att den låga investeringsnivån bromsar den ekonomiska återhämtningen och har en direkt inverkan på tillväxt, arbetstillfällen och konkurrenskraft.

15.  Europaparlamentet betonar att den nya kommissionen i svar på detta akuta problem 2014 föreslog en investeringsplan för Europa och inrättandet av Efsi, med målet att uppbåda 315 miljarder euro i nya investeringar i realekonomin. Parlamentet upprepar sitt fasta åtagande gentemot Efsi, som förväntas ge en stark och riktad skjuts åt ekonomiska sektorer som bidrar till tillväxt och sysselsättning. Ett antal projekt har redan godkänts och håller på att genomföras. Parlamentet noterar att unionens garanti till Efsi består av en garantifond på 8 miljarder euro som ingår i EU:s budget.

16.  Europaparlamentet påminner om att man för att säkra den extra finansieringen minskade anslagen för två viktiga EU-program, Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, med 2,2 miljarder respektive 2,8 miljarder euro, medan resterande 3 miljarder euro täcks av icke-fördelade marginaler från den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar sin utfästelse under Efsi-förhandlingarna att så långt det går begränsa de negativa följderna för dessa två program, för vilka finansieringsramarna fastställdes så sent som 2013, och som redan under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 drabbades av stora nedskärningar jämfört med kommissionens förslag.

17.  Europaparlamentet beklagar att den andel av EU-budgeten som ägnas åt forskning och innovation ofta har varit den första som påverkats av eventuella budgetnedskärningar. Parlamentet konstaterar att forsknings- och innovationsprogram skapar EU-mervärde, och understryker den nyckelroll som dessa program har i att stödja konkurrenskraften och således för att säkra framtida tillväxt och långsiktigt välstånd i unionen.

18.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att en tidigareläggning av tilldelningen av resurser, i enlighet med artikel 15 i förordningen om den fleråriga budgetramen, genomfördes 2014–2015 för Horisont 2020 (200 miljoner euro till Europeiska forskningsrådet och Marie Curie-insatser) och Cosme (50 miljoner euro) för att delvis kompensera för de minskade anslagen mellan 2013 och 2014. Parlamentet noterar att denna tidigareläggning inte ändrar programmens totala finansieringsramar, vilket leder till minskade anslag för programmen under den fleråriga budgetramens senare del. Parlamentet betonar dock att det tidigarelagda stödet för Horisont 2020 och Cosme utnyttjades helt och hållet, vilket bevisar programmens goda resultat och kapacitet att utnyttja ytterligare medel.

19.  Europaparlamentet noterar med stor oro att resultatnivån för Horisont 2020 har sjunkit till 13 % från dess föregångares (FP7) 20–22 % under föregående programplaneringsperiod. Parlamentet beklagar att detta leder till att färre högkvalitativa projekt inom forskning och innovation får EU-medel, men noterar samtidigt att avslagen för många högkvalitativa ansökningar med koppling till fonden för ett sammanlänkat Europa beror på otillräckliga budgetanslag.

Ungdomsarbetslöshet

20.  Europaparlamentet betonar att ungdomsarbetslösheten fortfarande är mycket hög, och att den utgör ett av de mest akuta och allvarliga problemen inom EU för närvarande. Parlamentet understryker att 4,4 miljoner unga människor under 25 år var arbetslösa i unionen i februari 2016, och att detta i flera medlemsstater motsvarar över 40 %, och över 60 % i vissa regioner inom EU. Parlamentet understryker att sysselsättningsgraden i EU är betydligt lägre än Europa 2020-målet. Parlamentet framhåller att alltför många unga människor därför riskerar social utestängning, och att mer specifika åtgärder bör vidtas för att omfatta unga som varken arbetar eller studerar. Mängden av högutbildade och välskolade människor har stor betydelse för Europas konkurrenskraft, innovationskapacitet och produktivitet, och parlamentet understryker i detta sammanhang att man måste investera i utbildning, vidareutbildning, ungdom och kultur. Dessutom är EU:s ungdomsstrategi 2010–2018 viktig.

21.  Europaparlamentet betonar att EU:s budget ger ett viktigt bidrag till arbetet med att minska arbetslösheten, särskilt genom Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet påpekar att kommissionen har uppgett att utnämningen av genomförandemyndigheter har varit ett stort problem för initiativets finansiella flöden. Parlamentet understryker också att trots de inledande förseningarna med utnämningarna och genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet tyder aktuella siffror på att stödet har utnyttjats till fullo (vilket delvis har uppnåtts genom en avsevärd ökning av förfinansieringen av detta initiativ). Parlamentet observerar att en utvärdering av initiativet snart kommer att slutföras av kommissionen, och förväntar sig att nödvändiga justeringar kommer att presenteras för att säkerställa att initiativet kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. Det föreslagna stödprogrammet för strukturreformerna kan eventuellt ge ett värdefullt bidrag till förbättringen av den administrativa förmågan i medlemsstaterna i detta sammanhang. Parlamentet betonar hur viktigt det är att de berörda intressenterna, inklusive ungdomsorganisationer, fortsätter att utvärdera hur väl ungdomssysselsättningsinitiativet fungerar.

22.  Europaparlamentet oroas särskilt över bristen på nya åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativ för 2016, med tanke på att hela det ursprungliga anslaget tidigarelades under 2014–2015 (artikel 15 i förordningen om den fleråriga budgetramen). Parlamentet betonar att avsikten med att stödja den här tidigareläggningen inte var att initiativet skulle avslutas efter enbart två års finansiering och att andra mekanismer inom den fleråriga budgetramen, som den samlade marginalen för åtaganden, inrättades för att initiativet skulle kunna fortsätta. Parlamentet påminner dock om att den samlade marginalen för åtaganden redan har mobiliserats enbart för finansieringen av Efsi. Parlamentet noterar även tidigareläggningen av anslag, på grundval av samma artikel, för Erasmus+ (150 miljoner euro), som är ett annat EU-program som i stor utsträckning bidrar till att förbättra unga människors anställbarhet och som genomfördes fullt ut under de två första åren av perioden. Parlamentet påminner om att en effektiv ungdomsgaranti på EU-nivå enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) skulle kosta 21 miljarder euro på årsbasis för länderna i euroområdet.

Inre säkerhet

23.  Europaparlamentet påminner om de senaste terroristattackerna i Frankrike och i Belgien och de höjda hotnivåerna i andra medlemsstater, vilket kräver fler samordnade och förstärkta åtgärder och medel på EU-nivå. Parlamentet betonar att unionen har ett lämpligt instrument i Fonden för inre säkerhet, och flera byråer som arbetar med frågan och som blir alltmer belastade. Parlamentet anser att det krävs fler europeiska åtgärder och därmed större finansiering på detta område för att man ska kunna bemöta dessa hot på ett adekvat sätt. Parlamentet betonar att ett ökat samarbete inom detta område kräver mer personal i relevanta byråer, vilket kan sätta ytterligare tryck på EU:s budget, och påminner om den begränsade personalökningen vid Europeiska centrumet mot terrorism inom Europol, som finansieras genom en omfördelning från Fonden för inre säkerhet.

24.  Europaparlamentet betonar att också Eurojust gradvis kommer att behöva ytterligare ekonomiska resurser och personalresurser, med tanke på de aktuella åtgärderna och lagstiftningsförslagen för att öka det rättsliga samarbetet, och att detta kommer att påverka EU:s budget.

Kris inom jordbrukssektorn

25.  Europaparlamentet betonar att de låga taken för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) fram till 2020 innebär mycket mindre marginaler än i den förra fleråriga budgetramen, samtidigt som sektorns utmaningar är fler. Parlamentet påminner om att denna politik är avgörande för många jordbrukares inkomstsituation, särskilt i kristider, och framhåller den höga årliga utnyttjandegraden på nästan 100 %. Parlamentet påminner om de många kriser som har drabbat de europeiska jordbrukarna sedan inledningen av den aktuella fleråriga budgetramen, särskilt inom mejeri-, gris- och nötkötts- samt frukt- och grönsakssektorerna, och de långvariga negativa effekterna för de europeiska jordbrukarna av de förluster som orsakats av Rysslands embargo mot jordbruksprodukter. Parlamentet noterar att sockerkvoterna kommer att avskaffas 2017 och att detta kan komma att påverka sockersektorn, och beaktar särskilt de yttersta randområdenas särskilda behov. Parlamentet belyser budgeteffekterna av de nödåtgärder som vidtagits för att lösa dessa kriser, vilka uppgår till 500 miljoner euro i 2016 års budget och 300 miljoner euro för 2015, som finansierades från marginalerna i rubrik 2. Parlamentet understryker att alla nedskärningar på detta område skulle äventyra EU:s territoriella sammanhållning, särskilt i landsbygdsområdena. Parlamentet är dessutom emot alla tendenser till åternationalisering av jordbrukspolitiken, eftersom detta skulle snedvrida marknaden och leda till otillbörlig konkurrens mellan jordbrukarna.

Miljöutmaningar

26.  Europaparlamentet är oroat över att målet att spendera minst 20 % av EU:s budget (enligt den nuvarande budgetramen) på klimatförändringsrelaterade åtgärder inte har uppnåtts, och att det enligt kommissionens metod för integrering av klimataspekten endast var omkring 12,7 % av EU:s årliga budget som användes till detta ändamål. Parlamentet pekar på det avsevärda behovet av finansiering av klimatåtgärder, skydd av den biologiska mångfalden och en hållbar användning av naturresurser, som kommer att öka ytterligare till följd av effekterna av den pågående globala uppvärmningen. Parlamentet tar särskilt del av det COP21-klimatavtal som ingicks vid den senaste partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar i Paris 2015.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

27.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringspolitik, som syftar till att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan EU:s alla regioner, och därmed förbättra livskvaliteten för EU:s invånare. Parlamentet lyfter fram dess viktiga roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, särskilt genom en tydlig öronmärkning av resurser för de klimatrelaterade åtgärderna och de sociala målen, framför allt att bekämpa den ökande fattigdomen, inklusive barnfattigdom, ojämlikhet och social utestängning, och att stimulera sysselsättningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka ett fullständigt genomförande av dessa mål. Parlamentet anser dessutom att strukturfonderna, utöver att respektera de redan tilldelade nationella anslagen, också kan ge ett viktigt bidrag till de nya utmaningarna, såsom konsekvenserna av flyktingkrisen.

Allt större tryck på utvecklings- och grannskapspolitiken

28.  Europaparlamentet noterar det allt större globala behovet av humanitärt bistånd och katastrofriskreducering till följd av effekterna av konflikter och krig. Parlamentet hänvisar till Addis Abeba-avtalet, där stats- och regeringschefer bekräftade sitt starka politiska åtagande för uppnåendet av målen för en hållbar utveckling, och är medvetet om behovet av utgifter i detta avseende. Parlamentet påminner om EU:s nyligen förnyade kollektiva åtagande om att öka sitt offentliga utvecklingsbistånd till 0,7 % av sin BNI och att anslå minst 20 % av sitt offentliga utvecklingsbistånd till grundläggande sociala tjänster, med särskild inriktning på utbildning och hälso- och sjukvård. Parlamentet motsätter sig med kraft användningen av utvecklingsbistånd för mål som inte är utvecklingsrelaterade.

29.  Europaparlamentet påminner om att den geopolitiska situationen i det östra grannskapet också är instabil. Parlamentet betonar den viktiga roll som EU:s budget spelar i fråga om att bidra till en stabilisering av situationen i både EU:s södra och EU:s östra grannskap, och i fråga om att hantera dessa utmaningar genom att ge stöd till länder som håller på att genomföra associeringsavtal, i syfte att föra reformer framåt och säkerställa fördjupade förbindelser mellan EU och dessa länder.

Jämställdhetsintegrering

30.  Europaparlamentet välkomnar halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen som ett tillfälle att göra avsevärda framsteg mot en mer effektiv jämställdhetsintegrering i den fleråriga budgetramen och i genomförandet och övervakningen av den gemensamma förklaring som bifogas budgetramen i detta avseende.

Eftersläpning av betalningar

31.  Europaparlamentet påminner om ansamlingen av obetalda räkningar under föregående fleråriga budgetram (2007–2013) på grund av en eftersläpning, som steg från en nivå på 5 miljarder euro i slutet av 2010 till historiska nivåer på 11 miljarder euro i slutet av 2011, 16 miljarder euro i slutet av 2012 och 23,4 miljarder euro i slutet av 2013. Parlamentet varnar för att den här eftersläpningen har följt med till den nuvarande budgetramen (2014–2020), med en historisk toppnotering på 24,7 miljarder euro i slutet av 2014. Parlamentet betonar att man till följd av parlamentets upprepade begäran har kommit överens om en betalningsplan för att minska eftersläpningen av utestående betalningskrav som rör sammanhållningspolitiken 2007–2013 till en ”normal” nivå på 2 miljarder euro i slutet av 2016. Parlamentet pekar på att det fanns minst 8,2 miljarder euro i obetalda räkningar i slutet av 2015 för 2007–2013 inom sammanhållningspolitiken, en siffra som förväntas sjunka till under 2 miljarder euro i slutet av 2016. Parlamentet noterar att den här minskningen endast innebär en tillfällig lättnad, eftersom den är ett resultat av att ansökningarna om utbetalningar för programmen 2007–2013 och 2014–2020 är färre än beräknat. Parlamentet beklagar att inga åtgärder har vidtagits för att justera de ”dolda eftersläpningar” som identifierats inom andra rubriker. Parlamentet påpekar att den situation som rådde 2012–2014 förväntas uppstå igen i slutet av den aktuella fleråriga budgetramen om inga konkreta åtgärder vidtas.

32.  Europaparlamentet beklagar att konsekvenserna av den här betalningskrisen har varit allvarliga, med konsekvenser för EU-budgetens stödmottagare, såsom studenter, universitet, små och medelstora företag, forskare, icke-statliga organisationer, lokala och regionala myndigheter samt andra relevanta intressenter. Parlamentet påminner särskilt om den dramatiska bristen på betalningar inom området humanitära insatser under 2014, som påverkade EU:s livräddande insatser negativt. Parlamentet understryker också att kommissionen tvingades förlita sig till ”mildrande åtgärder”, såsom minskning av förfinansieringsgrader och uppskjutna inbjudningar att lämna in projektförslag/upphandlingar och liknande kontraktstilldelningar. Parlamentet påminner om att ett artificiellt avtagande av takten i genomförandet av de nya programmen för 2014–2020 skedde på grund av uteblivna betalningar, där ett exempel är en artificiell försening rörande förslagsinfordringar till ett värde av 1 miljard euro inom Horisont 2020 under 2014, i syfte att säkerställa att betalningarna förföll under 2015 i stället för under 2014. Parlamentet betonar dessutom att böter för försenade betalningar belastar EU:s budget och uppgick till cirka 3 miljoner euro under både 2014 och 2015.

B.Omfattande användning av budgetramens flexibilitetsbestämmelser

33.  Europaparlamentet betonar att budgetmyndigheten, för att säkerställa ytterligare anslag som behövts i krissituationer eller för att finansiera nya politiska åtgärder sedan 2014, har godkänt ett omfattande ianspråktagande av flexibilitetsbestämmelserna och de särskilda instrument som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen, efter att ha förbrukat samtliga tillgängliga marginaler. Parlamentet påminner om att flera av dessa bestämmelser har kommit direkt från förslag från Europaparlamentet, som såg begäran om största möjliga flexibilitet som ett av sina viktigaste krav i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

34.  Europaparlamentet noterar särskilt att de särskilda instrumenten för att hantera flykting- och migrationskrisen (alla medel från flexibilitetsmekanismen användes under 2016 – 1 530 miljoner euro; reserven för katastrofbistånd under 2016 – 150 miljoner euro), problem med försenade betalningar (marginalen för oförutsedda utgifter aktiverades under 2015 – 3,16 miljarder euro) och finansieringen av Efsis garantifond (fullt utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden under 2014 – 543 miljoner euro). Parlamentet påminner om att beslutet att använda marginalen för oförutsedda utgifter vid betalningar innebär sänkta betalningstak för 2018–2020.

35.  Europaparlamentet räknar med att eventuella ytterligare behov i samband med migrations- och flyktingkrisen 2016, inklusive 200 miljoner euro till det nya instrumentet för nödåtgärder inom unionen, bör leda till utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter så snart som detta krävs. Parlamentet påminner om att det inte finns fler marginaler inom rubrik 3, och att flexibilitetsmekanismen redan har förbrukats för det här året, och föreslår att ytterligare möjligheter till flexibilitet för nya utmaningar bör undersökas.

36.  Europaparlamentet påminner om att lagstiftningsflexibiliteten, som fastställs i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet, möjliggör en ökning av det totala anslaget för program som antagits enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet med upp till +/- 10 % under en sjuårsperiod. Parlamentet noterar att ”nya objektiva och varaktiga omständigheter” innebär att budgetmyndigheten kan avvika ännu mer från det ursprungliga anslaget. Parlamentet välkomnar det faktum att bestämmelsen redan har använts för att möjliggöra för unionen att hantera oförutsedda händelser genom att avsevärt öka de ursprungliga årliga anslagen för program som Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).

II.Halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen – ett absolut nödvändigt krav

37.  Europaparlamentet är mot bakgrund av analysen ovan övertygat om att översynen av hur den aktuella fleråriga budgetramen fungerar kommer att leda till slutsatsen att en verklig halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen, enligt förordningen om den fleråriga budgetramen, är absolut nödvändig om unionen på ett effektivt sätt ska kunna hantera flera utmaningar samtidigt som man uppfyller sina politiska mål. Parlamentet påminner om att den huvudsakliga prioriteringen fortfarande är att genomföra Europa 2020-strategin med stöd av EU:s budget. Parlamentet betonar att EU:s budget måste ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna säkerställa investeringar som leder till tillväxt och sysselsättning, uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och främja solidaritet.

38.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att vid förberedelsen av lagstiftningsförslaget beakta följande krav från parlamentet om ändringar i förordningen om den fleråriga budgetramen, i fråga om såväl belopp som flera bestämmelser om budgetramens funktionssätt som bör kunna tillämpas redan för den aktuella budgetramen.

39.  Europaparlamentet betonar att två lagstiftningsförslag med viktiga budgetkonsekvenser, nämligen förlängningen av Efsi och införandet av en extern investeringsplan, planeras till hösten 2016. Parlamentet förväntar sig att all information i samband med finansieringen av dessa två förslag görs tillgänglig så tidigt som möjligt, för att man ska kunna ta det i beaktande under förhandlingarna om halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar sin principiella ståndpunkt att nya politiska initiativ inte bör finansieras på bekostnad av EU:s befintliga program och politik.

40.  Europaparlamentet betonar att de ändringar som man kommer överens om under halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen bör genomföras snarast och integreras redan i 2017 års EU-budget. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram sitt lagstiftningsförslag om revidering av förordningen om den fleråriga budgetramen så snart som möjligt, så att förhandlingarna om revideringen av den fleråriga budgetramen och förhandlingarna om 2017 års EU-budget kan föras parallellt och man i god tid kan nå en överenskommelse om detta.

41.  Europaparlamentet noterar resultatet av den brittiska folkomröstningen den 23 juni 2016. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att tillhandahålla budgetmyndigheten all relevant information om eventuella budgetkonsekvenser av denna folkomröstning, utan att detta inverkar på de kommande förhandlingarna mellan Storbritannien och EU.

42.  Europaparlamentet noterar det viktiga bidrag som EU har gett till främjandet av fred och försoning i Irland, särskilt genom Peace-programmen, som riktar sig till Irland och gränsområdena i söder. Parlamentet konstaterar att resultatet av folkomröstningen i Storbritannien kan komma att orsaka stora problem för fredsprocessen, och undergräver fredsprocessens och långfredagsavtalets integritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja fredsprocessen genom fortsatt finansiering av Peace-programmet.

A.Parlamentets krav för andra hälften av den fleråriga budgetramen

Budgetramens siffror (åtaganden)

43.  Europaparlamentet bekräftar till fullo idén om politiskt och ekonomiskt stöd i stor omfattning till Efsi, men är samtidigt övertygat om att EU:s budget inte ska finansiera nya initiativ på bekostnad av unionens befintliga program och politik. Parlamentet avser att fullgöra sitt åtagande att till fullo kompensera för de Efsi-relaterade nedskärningar som påverkar Horisont 2020 och FSE, så att de kan uppnå sina mål enligt beslutet för endast två år sedan, och så att EU kan nå sina mål i fråga om forskning och innovation. Parlamentet betonar i detta sammanhang att finansieringsnivån för de andra programmen inom underrubrik 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) inte bör påverkas av denna kompensation, med hänvisning till deras obestridliga bidrag till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Parlamentet anser att marginalerna inom underrubrik 1a inte är tillräckliga för att tillgodose dessa behov, och efterlyser därför en höjning av taket inom denna underrubrik.

44.  Europaparlamentet stöder en fortsättning av ungdomssysselsättningsinitiativet, som ett medel för att säkerställa en snabb reaktion i kampen mot ungdomsarbetslösheten, efter de justeringar som krävs enligt pågående utvärdering. Enligt parlamentet kan detta endast uppnås genom att ungdomssysselsättningsinitiativet fram till slutet av innevarande fleråriga budgetram ges minst lika stora åtagandebemyndiganden som det anslogs årligen under de två första åren av denna period (6 miljarder euro som tidigarelades 2014–2015), beroende på resultatet av kommissionens kommande bedömning. Parlamentet noterar att detta bör inbegripa en revidering uppåt av taken inom underrubrik 1b (Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning), eftersom det inte finns några marginaler att tillgå.

45.  Europaparlamentet är av den fasta övertygelsen att de totala budgetanslagen och de i förväg fastställda nationella anslagen för GJP, inklusive beloppen för direktbetalningar, inte ska röras i samband med revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker dessutom att man måste säkerställa att anslagen till Europeiska havs- och fiskerifonden inte minskas, i syfte att se till att målen i den nyligen reformerade gemensamma fiskeripolitiken kan uppnås.

46.  Europaparlamentet anser att migrations- och flyktingkrisens omfattning, som beror på konflikter och klimatförändringar, visar att ytterligare behov med betydande budgetkonsekvenser kan förväntas uppstå för detta ändamål under de närmaste åren under rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap). Parlamentet understryker dessutom att det under samma rubrik också kommer att behövas ytterligare finansiering för stöd till förstärkta åtgärder på EU-nivå för inre säkerhet i EU och för kampen mot terrorismen. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt utarbeta en uppdaterad prognos av vilken budget som krävs fram till slutet av den nuvarande budgetramen för att bemöta alla utmaningar på dessa områden.

47.  Europaparlamentet är därför av den fasta övertygelsen att även om utnyttjandet av de små marginalerna inom rubrik 3 och de befintliga flexibilitetsbestämmelserna utnyttjas så kommer inte resurserna att räcka till för att möta de ökade behoven inom den här rubriken. Parlamentet efterlyser därför betydande förstärkningar av Amif och Fonden för inre säkerhet, samt av de EU-byråer (Frontex, Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), Europol, Eurojust och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)) som har tilldelats nya ansvarsområden och som arbetar på detta område, samt andra initiativ som kan genomdrivas. Parlamentet anser att taken inom rubrik 3 måste höjas.

48.  Europaparlamentet förväntar sig att de gemensamma åtgärderna för att effektivt hantera den yttre dimensionen av migrations- och flyktingkrisen, särskilt den politiska stabiliseringen av det europeiska grannskapet och Afrika söder om Sahara och hanteringen av humanitära och ekonomiska orsaker till migration, kommer att intensifieras under de närmaste åren och åtföljas av ett allt större antal ansökningar om finansiering inom rubrik 4 (Europa i världen). Parlamentet betonar att sådana krav på ytterligare finansiering inte ska beviljas på bekostnad av EU:s befintliga yttre åtgärder, inklusive utvecklingspolitiken. Parlamentet begär därför att taken inom rubrik 4 ska höjas.

49.  Europaparlamentet begär ett ökat ekonomiskt stöd till de tre EU-program som direkt berör medborgarna: Kreativa Europa, programmet ”Ett Europa för medborgarna” och Erasmus+, eftersom dessa program skapar nya subventionsposter som gör det möjligt att svara på den nuvarande situationen för integration av och utbildning för flyktingar, och eftersom de är bland de viktigaste av unionens och medlemsstaternas åtgärder för att förbättra den övergripande sociala situationen, den ömsesidiga förståelsen och samlevnaden i våra olika samhällen.

Budgetramens siffror (betalningar)

50.  Europaparlamentet anser att man måste prioritera att agera för att undvika en ny betalningskris i slutet av den aktuella fleråriga budgetramen. Parlamentet är av den starka övertygelsen att alla åtgärder som kan vidtas ska vidtas för att undvika en sådan eftersläpning av obetalda räkningar som uppstod under föregående period. Parlamentet betonar dock att man, samtidigt som betalningsbehoven borde återgå till sin normala nivå, redan nu kan förutse ett stort tryck på betalningar under andra hälften av den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att det ökade trycket bland annat beror på kompensationen av marginalen för oförutsedda utgifter mot de redan ansträngda betalningstaken för 2018–2020, den kraftigt försenade lanseringen av de nya programmen med delad förvaltning, inklusive ungdomssysselsättningsinitiativet, Efsis betalningsprofil och de extra betalningar som motsvarar de nyligen utökade åtagandena i samband med migrations- och flyktingkrisen.

51.  Europaparlamentet påminner om att betalningsbemyndiganden är en naturlig följd av tidigare åtaganden. Parlamentet förväntar sig därför att nya förstärkningar av åtagandebemyndigandena kommer att åtföljas av motsvarande ökning i betalningsbemyndigandena, inklusive en revidering uppåt av betalningstaken. Parlamentet anser dessutom att halvtidsöversynen/revideringen av den fleråriga budgetramen är en utmärkt möjlighet att gå igenom utförda betalningar och uppdaterade prognoser för förväntad betalningsutveckling fram till slutet av den aktuella budgetramen. Parlamentet anser att en gemensam betalningsplan för 2016–2020 bör vara bindande och bör utarbetas och godkännas av de tre institutionerna. Parlamentet insisterar på att en sådan ny betalningsplan bör baseras på sund ekonomisk förvaltning och innehålla en tydlig strategi för hur man ska hantera alla betalningsbehov inom samtliga rubriker fram till slutet av den aktuella fleråriga budgetramen, och för att undvika en ”dold eftersläpning” som orsakas av en artificiell neddragning av takten i genomförandet av vissa fleråriga program och andra mildrande åtgärder, såsom införandet av lägre förfinansieringsgrad.

52.  Europaparlamentet är fast beslutet att på ett entydigt sätt lösa frågan om budgetering av betalningar för de särskilda instrumenten inom budgetramen. Parlamentet påminner om den olösta tolkningskonflikten mellan kommissionen och parlamentet å ena sidan, och rådet å andra sidan, som har stått i fokus vid budgetförhandlingarna under de senaste åren. Parlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att betalningsbemyndiganden som har uppstått till följd av utnyttjandet av särskilda instrument vid åtagandebemyndiganden också ska räknas utöver budgetramens årliga betalningstak.

Villkor för att säkra EU:s grundläggande rättighet

53.  Europaparlamentet insisterar på att alla länder bör ta sitt fulla ansvar för flyktingkrisen och beslutet om den särskilda omfördelningsmekanismen. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en finansiell bonus–malusmekanism för medlemsstaternas fullgörande eller inte av sina åtaganden enligt åtgärder som antagits av EU. Parlamentet vidhåller att alla finansiella bidrag till följd av påföljder mot en medlemsstat som inte respekterar dessa åtgärder bör gå tillbaka till EU-budgeten som extra intäkter.

Extraordinära inkomster

54.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att eventuella överskott från undergenomförande av EU:s budget eller från bötesbelopp för företag som brutit mot EU:s konkurrenslagstiftning bör budgeteras som extra inkomst i EU:s budget, utan motsvarande justering av BNI-bidragen. Parlamentet anser att denna åtgärd avsevärt skulle bidra till att underlätta EU-budgetens betalningsproblem. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag i detta avseende.

55.  Europaparlamentet är övertygat om att återtaganden från alla rubriker, på grund av att de åtgärder som de öronmärkts för inte har genomförts alls eller endast delvis, bör göras tillgängliga i EU-budgeten igen och mobiliseras av budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet är starkt övertygat om att en sådan bestämmelse, med tanke på de begränsningar som för närvarande påverkar EU‑budgeten samt de ytterligare finansieringsbehov som unionen står inför, även bör gälla för återtaganden till följd av genomförande av programmen 2007–2013, inbegripet avslutandet av de sammanhållningspolitiska programmen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag i detta avseende.

Flexibilitetsbestämmelser och särskilda instrument

56.  Europaparlamentet betonar att man enbart genom att titta på hur ofta och i vilken omfattning de särskilda instrumenten inom budgetramen har utnyttjats under de senaste två åren utan tvivel kan se värdet av flexibilitetsbestämmelserna och mekanismerna i förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar sin sedan länge intagna ställning att flexibiliteten ska möjliggöra ett maximalt utnyttjade av samtliga tak inom budgetramen för åtaganden och betalningar.

57.  Europaparlamentet hoppas därför att man vid halvtidsrevideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen bör avskaffa ett antal begränsningar gällande flexibilitetsbestämmelserna som rådet införde vid tiden för antagandet av den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser särskilt att eventuella begränsningar i överföringen av outnyttjade anslag och marginaler ska upphävas, antingen genom att årliga tak (den samlade marginalen för betalningar) anges eller genom att tidsbegränsningar (den samlade marginalen för åtaganden) införs. Parlamentet anser att inga särskilda gränser för användningen av medel inom den samlade marginalen för åtaganden bör fastställas med tanke på de rådande budgetbegränsningarna i flera rubriker.

58.  Europaparlamentet betonar särskilt utnyttjandet av det totala beloppet för flexibilitetsmekanismen under 2016. Parlamentet noterar att mekanismen möjliggör finansiering av tydliga utgifter som inte kan finansieras inom taket för en eller flera rubriker och som inte är kopplade till någon särskild EU-politik, Parlamentet anser därför att instrumentet tillhandahåller en verklig flexibilitet inom EU:s budget, särskilt vid större kriser. Parlamentet begär därför att dess anslag ska ökas betydligt till ett årligt anslag på 2 miljarder euro, och påpekar att detta belopp endast budgeteras efter beslut från budgetmyndigheten om att ta detta instrument i anspråk. Parlamentet påminner om att flexibilitetsmekanismen inte är kopplad till ett särskilt politikområde och att den kan användas för alla syften som anses nödvändiga.

59.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av reserven för katastrofbistånd när det gäller att snabbt ge särskilt stöd till tredjeländer vid oförutsedda händelser, och betonar dess särskilda betydelse i den rådande situationen. Parlamentet begär att dess anslag ska ökas betydligt upp till ett årligt anslag på 1 miljard euro.

60.  Europaparlamentet noterar de olika regler som finns gällande tiden för överföring av outnyttjade anslag för de särskilda instrumenten inom budgetramen, nämligen flexibilitetsmekanismen, reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionens solidaritetsfond och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Parlamentet uppmanar till harmonisering av dessa regler så att en allmän N+3-regel kan tillämpas för instrumenten.

61.  Europaparlamentet anser att marginalen för oförutsedda utgifter är särskilt viktig, eftersom den är ett instrument som kan användas som en sista utväg vid oförutsedda händelser. Parlamentet betonar att detta, enligt kommissionen, är det enda särskilda instrument som kan tas i anspråk endast för betalningsbemyndiganden, och som därför kan användas för att undvika en betalningskris i EU:s budget som under 2014. Parlamentet beklagar det faktum att en obligatorisk avräkning av anslagen anges i förordningen om den fleråriga budgetramen, i motsats till föregående period. Parlamentet anser att detta krav ger en ohållbar situation, som i själva verket kommer att leda till en sänkning av de årliga beloppen för taken i budgetramen under de sista åren av perioden, och således kommer att leda till ytterligare press på EU-budgeten, och betonar att marginalen för oförutsedda utgifter i alla avseenden är ett instrument som ska användas som en sista utväg och vars utnyttjande godkänns gemensamt av budgetmyndighetens två grenar. Parlamentet uppmanar därför till ett omedelbart upphävande med retroaktiv verkan av regeln om obligatorisk avräkning, och efterlyser en justering uppåt av det högsta årliga beloppet till 0,05 % av EU:s BNI.

Uppföljning av de internationella avtalen om miljöförändringar

62.  Europaparlamentet noterar att COP21-avtalet, som antogs i Paris, är ett universellt, dynamiskt och differentierat avtal som syftar till att möta utmaningarna i samband med klimatförändringarna. Parlamentet konstaterar att ytterligare EU-medel kommer att behöva avsättas enligt detta avtal för att stödja klimatåtgärder i utvecklingsländer. Parlamentet betonar att all finansiering av de eventuella åtgärder som har sitt ursprung i COP21 bör gå utöver de aktuella utgifterna för klimatåtgärder, och uppmanar kommissionen att lägga fram sin genomförandestrategi och första utvärdering av eventuella konsekvenser av COP21-avtalet på EU:s budget i god tid före revideringen. Parlamentet understryker dessutom att revideringen av den fleråriga budgetramen utgör ett utmärkt tillfälle att säkerställa att målet att spendera 20 % på klimatrelaterade åtgärder uppnås och att eventuellt höja detta tröskelvärde i linje med de internationella åtaganden som EU ingick under COP21. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att mekanismen för införlivande av klimatpolitiken är fullt operativ och att den nuvarande metoden för att följa sådana utgifter förbättras. Parlamentet påminner dessutom om att EU har åtagit sig att genomföra FN-konventionens strategiska plan för biologisk mångfald, och understryker att man bör avsätta tillräckliga resurser för att fullgöra sitt åtagande i detta avseende.

Förenkling

63.  Europaparlamentet anser att halvtidsöversynen/halvtidsrevideringen är en utmärkt möjlighet att för första gången göra en bedömning och utvärdering av hur EU-politiken och berörda program fungerar och hur den fleråriga budgetramens flexibilitetsbestämmelser och särskilda instrument genomförs, och förväntar sig att kommissionen presenterar en analys av bristerna i det nuvarande systemet för genomförande. Parlamentet uppmärksammar särskilt bedömningen av hur de nya delar som införs i den nuvarande programplaneringsperioden påverkar genomförandeprocessen, såsom förhandsvillkor enligt sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att halvtidsöversynen/halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen också bör granska hur de medel som anslagits har bidragit till uppnåendet av målen. Parlamentet uppmanar kommissionen att komma med konkreta förslag för att åtgärda eventuella brister och förbättra och rationalisera genomförandemiljön för de år som återstår av den nuvarande budgetramen, för att säkerställa att de knappa finansiella resurserna används på bästa möjliga sätt och för att minska den administrativa bördan för mottagarna.

Resultatbaserad budgetering / Resultatinriktad EU-budget

64.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att visa det mervärde som genomförandet av EU-budgeten ger, och ser positivt på att EU:s utgifter görs mer resultatorienterade. Parlamentet betonar att resultat- och utfallsbaserade bedömningar bör vara en vägledande princip när så är möjligt, och betonar att denna princip skulle vara särskilt lämpad för innovationsinriktade program. Parlamentet uppmärksammar kommissionens arbete inom ramen för initiativet för en resultatinriktad EU-budget, som behöver utvecklas ytterligare, och inväntar resultatet av arbetet i den interinstitutionella expertarbetsgruppen för resultatinriktad budgetering. Parlamentet anser att detta tillvägagångssätt kan vara ett sätt att förbättra resultatet för underpresterande program. Parlamentet betonar dock att tekniska eller programmässiga brister inte får leda till att EU:s budget minskas eller att politiska prioriteringar överges, och att enbart en bättre användning av medel inte kommer att lösa problemet med för få ekonomiska medel för att bemöta akuta och växande behov. Parlamentet påminner kommissionen om att parlamentet, såsom ena delen av budgetmyndigheten, måste inkluderas vid utarbetandet av kommissionens strategi i denna fråga.

Finansieringsinstrument

65.  Europaparlamentet konstaterar att finansieringsinstrumenten i unionens budget har fått en större roll som en kompletterande typ av finansiering jämfört med subventioner och bidrag. Parlamentet bekräftar potentialen hos dessa instrument när det gäller att öka unionsbudgetens finansiella och därmed även politiska inverkan. Parlamentet understryker dock att en övergång från traditionell finansiering till mer innovativa instrument inte rekommenderas inom alla politiska områden, eftersom det finns politik som inte är helt marknadsrelaterad. Parlamentet påpekar att finansieringsinstrument utgör en alternativ och kompletterande finansieringsmetod, och att de inte bör användas för projekt som endast kan komma i fråga för bidrag, som är särskilt viktiga för mindre utvecklade regioner.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med halvtidsöversynen/halvtidsrevideringen genomföra en djupanalys av hur finansieringsinstrumenten har använts sedan den innevarande programplaneringsperioden inleddes. Parlamentet betonar att hävstångseffekten inte kan vara det enda utvärderingskriteriet vid bedömningar av finansieringsinstrument. Parlamentet påminner i detta sammanhang om hur viktiga tilläggskriterierna och bedömningen av hur instrumenten bidrar till uppnåendet av EU:s politiska mål är.

67.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att identifiera alla EU-politikområden där bidrag kan kombineras med finansieringsinstrument, och att reflektera över vad som är en lämplig balans mellan de två. Parlamentet är fast övertygat om att möjligheten att kombinera olika EU-resurser enligt harmoniserade förvaltningsregler skulle bidra till att optimera synergieffekterna mellan tillgängliga finansieringskällor på EU-nivå. Parlamentet betonar att en ökad användning av finansieringsinstrument inte får leda till en minskning av unionens budget. Parlamentet påminner om sina upprepade uppmaningar till större transparens och demokratisk kontroll i samband med användningen av finansieringsinstrument som stöds av unionens budget.

B.Parlamentets synpunkter om den fleråriga budgetramen efter 2020

68.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen enligt artikel 25 i förordningen om den fleråriga budgetramen ska presentera ett förslag till ny flerårig budgetram före den 1 januari 2018. Parlamentet betonar därför att flera viktiga delar för nästa budgetram bör redan nu diskuteras inom ramen för den kommande översynen/revideringen.

69.  Europaparlamentet anser att de viktigaste prioriteringarna måste gälla justeringar av budgetramens varaktighet, en omfattande reform av systemet för egna medel, ett större fokus på budgetens enhetlighet och större budgetflexibilitet. Parlamentet är dessutom övertygat om att metoderna för beslutsfattande bör granskas för att säkerställa demokratisk legitimitet och överensstämmelse med bestämmelserna i fördraget.

70.  Europaparlamentet påminner om budgetprinciperna för enhetlighet, riktighet, ettårighet, jämvikt, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning och öppenhet, som ska respekteras när unionens budget utformas och tillämpas.

71.  Europaparlamentet betonar att en viktig del av svårigheterna för medlemsstaterna när det gäller att komma överens om en flerårig budgetram är att de främst är inriktade på nettoflödet. Parlamentet upprepar sin inställning att unionens budget inte är ett enkelt nollsummespel utan snarare en viktig drivkraft för samordning och ett uttryck för en gemensam politik som skapar ett gemensamt mervärde. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ändra sin inställning till unionens budget, det vill säga att fastställa budgetens storlek baserat på en ingående bedömning av de finansiella behov som har sin grund i unionens rättsliga skyldigheter, de politiska mål som anges i dess program och strategier samt internationella åtaganden, för att säkerställa att det inte blir ett nytt dödläge som bara bidrar till att göra avståndet mellan unionen och dess medborgare ännu större. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utarbeta en studie av de besparingar som görs av medlemsstaterna på nationell nivå tack vare politiska åtgärder som finansieras på unionsnivå.

72.  Europaparlamentet framhåller den politiska nödvändigheten av att inrätta ett beslutsförfarande som säkerställer tillgång till de finansiella medel som behövs, antingen på EU-nivå eller på nationell nivå, för att säkerställa ett fullständigt genomförande av de politiska beslut som fattas av Europeiska rådet.

Varaktighet

73.  Europaparlamentet påminner om att de tre institutionerna enligt skäl 3 i förordningen om den fleråriga budgetplanen har enats om att vid översynen/revideringen gemensamt undersöka den lämpligaste tidsperioden. Parlamentet upprepar sin åsikt att budgetramens tidsperiod bör anpassas till parlamentets och kommissionens politiska cykler, och på så sätt göra valet till Europaparlamentet till ett diskussionsforum för framtida prioriteringar när det gäller utgifter.

74.  Europaparlamentet understryker dock att det är viktigt med långsiktig förutsägbarhet, särskilt för program med delad förvaltning inom sammanhållningspolitiken och inom landsbygdsutveckling, mot bakgrund av den tid det tar att enas om sektorsspecifik lagstiftning och operativa program på nationell och regional nivå.

75.  Med hänsyn till den snabbt växlande politiska miljön och för att möjliggöra större flexibilitet anser Europaparlamentet att vissa element i budgetramen ska gälla för fem år medan andra, särskilt de som rör program som kräver längre programplaneringstid och/eller politik som rör komplexa förfaranden för inrättande av system för genomförande, såsom sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, bör antas för en period på 5 + 5 år med obligatorisk halvtidsrevidering.

Reform av systemet för egna medel

76.  Europaparlamentet understryker att det behövs en fullständig reform av systemet för egna medel, med enkelhet, rättvisa och öppenhet som de ledande principerna. Parlamentet förväntar sig därför en ambitiös slutrapport från högnivågruppen för egna medel i slutet av 2016 samt ett lika ambitiöst lagstiftningspaket om egna medel för 2021 från kommissionen senast i slutet av 2017.

77.  Europaparlamentet betonar behovet av att minska andelen BNI-bidrag till unionens budget för att undvika medlemsstaternas metod för ”rättvist återflöde”. Parlamentet understryker att detta skulle minska belastningen på statskassorna och på så sätt göra berörda resurser tillgängliga i medlemsstaternas nationella budgetar. Parlamentet påminner om att egna medel från mervärdesskatt är onödigt komplexa och att de fungerar som ett andra BNI-bidrag, och vill därför att dessa egna medel ska reformeras rejält eller helt avskaffas. Parlamentet anser dock att man behöver behålla BNI-bidraget som en del av budgeten med tanke på behovet av dess funktion som ett balanserande bidrag.

78.  Europaparlamentet föreslår att ett eller flera nya egna medel införs, helst med en tydlig koppling till europeisk politik som skapar mervärde, och noterar att många möjliga nya egna medel redan har diskuterats i högnivågruppen, såsom en reformerad mervärdesskatt, en skatt på finansiella transaktioner, ECB:s myntskatt, ett reformerat EU-system för handel med utsläppsrätter samt koldioxidskatt, transportskatt, företagsbeskattning, elskatt och digital skatt. Parlamentet väntar med intresse på högnivågruppens rekommendationer för att kunna gå vidare och utarbeta parlamentets ståndpunkt i denna fråga. Parlamentet begär i detta sammanhang att alla sorters rabatter ska avskaffas.

Enhetlighet i budgeten

79.  Europaparlamentet betonar vikten av principen om enhetlighet i budgeten och påminner om att unionens alla intäkter och utgifter enligt artikel 310.1 i EUF-fördraget ska anges i budgeten. Parlamentet ser med oro på den senaste tidens övergång från gemenskapsmetoden till det mellanstatliga beslutsfattande som sågs sedan 2014 vid inrättandet av förvaltningsfonden Bêkou för Centralafrikanska republiken, Madad‑fonden för insatser med anledning av krisen i Syrien och Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika samt faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet påpekar att denna finansieringsform medför en omfördelning av medel inom ramen för befintliga fleråriga finansieringsprogram som förhandlats fram och avtalats mellan de tre institutionerna. Parlamentet betonar att detta äventyrar det demokratiska ansvarsutkrävandet, eftersom parlamentet har stängts ute från inrättandet av dessa fonder.

80.  Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet enligt fördraget ska fastställa unionens budget på lika villkor som de två grenarna av budgetmyndigheten. Parlamentet anser dessutom att fullständig parlamentarisk kontroll över samtliga utgifter är en viktig aspekt av EU:s användning av medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att bevara budgetens enhetlighet och att betrakta denna princip som vägledande vid framläggandet av nya politiska initiativ.

81.  Europaparlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att Europeiska utvecklingsfonden (EUF) bör ingå i unionens budget från 2021, samtidigt som man säkerställer finansieringen av den fredsbevarande resursen för Afrika och säkerhetsrelaterade operationer.

82.  Europaparlamentet betonar att all framtida integrering av EUF eller sådana ad hoc‑instrument i EU:s budget medför att instrumentens respektive finansieringsram läggs till utöver taken inom budgetramen, som kommer att behöva revideras i enlighet därmed, för att inte äventyra finansieringen av annan EU-politik och andra EU-program.

Större flexibilitet

83.  Europaparlamentet betonar att unionsbudgetens stela struktur berövar budgetmyndigheten dess möjlighet att på ett adekvat sätt reagera på förändrade omständigheter. Parlamentet manar därför till större flexibilitet i nästa fleråriga budgetram, särskilt mellan rubriker i form av flexibilitet beträffande outnyttjade marginaler och mellan år för att kunna utnyttja taken inom budgetramen till fullo.

84.  Europaparlamentet understryker att utöver förmågan att reagera på förändrade omständigheter utan att äventyra överenskommen programplanering finns det även ett behov av att unionen kan reagera snabbt när kriser, såsom den nuvarande migrationskrisen, uppstår. Parlamentet vill därför att man, utöver den fleråriga budgetramens redan befintliga särskilda instrument, i EU:s budget inför en permanent EU-reserv för kriser för att undvika tillfälliga lösningar som inrättande av förvaltningsfonder. Parlamentet betonar att en sådan mekanism, som är avsedd att hantera kriser och oförutsedda situationer, till sin natur bör fungera som ett nytt särskilt instrument inom budgetramen och räknas utöver den fleråriga budgetramens tak.

Beslutsprocessen

85.  Europaparlamentet påminner om sin kritiska inställning när det gäller hur förfarandet för att anta förordningen om den fleråriga budgetramen 2014–2020 genomfördes, och betonar att antagandet av förordningen kräver parlamentets godkännande. Parlamentet understryker därför att det måste vara fullt delaktigt i relevanta förhandlingar från början. Parlamentet anser att EU:s institutioner bör formalisera metoderna inför nästa förfarande för den fleråriga budgetramen i ett avtal som antas vid halvtidsöversynen/halvtidsrevideringen av budgetramen och som tar hänsyn till bristerna i föregående förhandlingar och säkerställer parlamentets roll och behörighet enligt fördragen. Parlamentet anser också att dessa metoder till sist bör stadfästas i själva det interinstitutionella avtalet, vilket är fallet när det gäller det årliga budgetförfarandet.

86.  Europaparlamentet anser att kravet på enhällighet för antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen är ett verkligt hinder för processen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Europeiska rådet att aktivera övergångsklausulen i artikel 312.2 i EUF-fördraget så att förordningen om den fleråriga budgetramen kan antas med kvalificerad majoritet. Parlamentet påminner dessutom om att den allmänna övergångsklausulen i artikel 48.7 i EU-fördraget också kan användas för att tillämpa det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet betonar att en övergång till kvalificerad majoritet i omröstningen om antagande av förordningen om den fleråriga budgetramen skulle vara i linje med både det beslutsförfarande som används för antagande av praktiskt taget alla fleråriga EU-program och med det årliga förfarandet för antagande av EU-budgeten.

87.  Europaparlamentet påminner om att fördraget inte ger Europeiska rådet rätt att utöva lagstiftande funktioner. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin kraftiga invändning mot Europeiska rådets inblandning i lagstiftningsarbete under de senaste förhandlingarna om den fleråriga budgetramen. Parlamentet kräver att Europeiska rådet begränsar sig till de uppgifter det tilldelas i fördraget och avstår från att lägga sig i politiska förändringar som ska beslutas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och därigenom respekterar parlamentets lagstiftningsrätt inom ramen för medbestämmandeförfarandet.

88.  Europaparlamentet insisterar på att lagstiftningsprocessen för att anta nästa fleråriga budgetram bör slutföras senast i slutet av 2018, efter uttömmande förhandlingar mellan parlamentet och rådet. Parlamentet betonar att en överenskommelse om den fleråriga budgetramen i god tid kommer att möjliggöra ett snabbt antagande av alla sektorsspecifika förordningar och ett inledande av nya program utan dröjsmål den 1 januari 2021. Parlamentet betonar att de nationella parlamenten och EU-invånarna måste informeras bättre om utmaningarna i nästa fleråriga budgetram genom att det, när så är lämpligt, organiseras en interinstitutionell, interparlamentarisk konferens.

o
o   o

89.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till berörda institutioner, organ och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (2) EUT L 103, 22.4.2015, s. 1. (3) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (6) Antagna texter, P7_TA(2014)0378. (7) Antagna texter, P7_TA(2013)0599. (8) Antagna texter, P7_TA(2013)0455. (9) Antagna texter, P7_TA(2013)0456. (10) EUT C 75, 26.2.2016, s. 47. (11) EUT C 36, 29.1.2016, s. 49. (12) EUT C 68 E, 7.3.2014, s. 1. (13) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 89.