Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 4 och 13 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 107, 108, 113, 115 och 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av sitt beslut av den 2 december 2015 om tillsättning av ett särskilt utskott för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE 2) och om fastställande av dess ansvarsområden, antal ledamöter och mandatperiod(1),

–  med beaktande av de avslöjanden som ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists) gjort om skattebeslut och annan skadlig praxis i Luxemburg, vilka blivit kända som ”LuxLeaks”,

–  med beaktande av de avslöjanden som ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists) gjort om användningen av offshorebolag, vilka blivit kända som ”Panamadokumenten”, och i synnerhet de dokument som offentliggjordes den 9 maj 2016,

–  med beaktande av resultaten av de olika G7-, G8- och G20-toppmötena om internationella skattefrågor, i synnerhet toppmötet i Ise-Shima den 26 och 27 maj 2016, och resultatet av det möte mellan G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer som hölls den 14 och 15 april 2016 i Washington,

–  med beaktande av den resolution som FN:s generalförsamling antog den 27 juli 2015 om handlingsagendan från Addis Abeba,

–  med beaktande av rapporten från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) av den 30 november 2015, G20/OECD Principles of Corporate Governance (G20:s och OECD:s principer för företagsstyrning),

–  med beaktande av Ekofinrådets slutsatser om utbyte av skatteuppgifter om multinationella företag och om uppförandekoden för företagsbeskattning av den 8 mars 2016, om bolagsbeskattning, urholkning av skattebasen och överföring av vinster av den 8 december 2015, om företagsbeskattning av den 9 december 2014 samt om beskattningspolitik av den 1 december 1997, samt av kommentaren från Ekofinrådets informella diskussion om Panamadokumenten av den 22 april 2016,

–  med beaktande av rådets direktiv av den 8 december 2015(2) om ändring av direktivet om administrativt samarbete(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget(4),

–  med beaktande av rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning och skatter på försäkringspremier(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism(6),

–  med beaktande av kommissionens gemensamma uppföljning, så som den antogs den 16 mars 2016, av rekommendationerna i parlamentets resolutioner om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i EU, och parlamentets resolution om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (COM(2016)0198) (förslaget om landspecifik rapportering),

–  med beaktande av kommissionens förslag om åtgärdspaketet mot skatteflykt, bestående av ett ”övergripande meddelande”(7), ett förslag till rådets direktiv om åtgärder mot skatteflykt(8), ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktivet om administrativt samarbete(9), en rekommendation om skatteavtal(10) och en studie om aggressiv skatteplanering(11),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2011)0121), och av parlamentets ståndpunkt om detta av den 19 april 2012(12),

–  med beaktande av resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 1 december 1997 om en uppförandekod för företagsbeskattning(13) och av de regelbundna rapporterna till rådet från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning),

–  med beaktande av det avtal om skattetransparens som paraferades mellan EU och Furstendömet Monaco den 22 februari 2016,

–  med beaktande av det avtal som undertecknades mellan EU och Furstendömet Andorra den 12 februari 2016,

–  med beaktande av det avtal om beskattning av inkomster från sparande som undertecknades mellan EU och Republiken San Marino den 8 december 2015,

–  med beaktande av det avtal om automatiskt informationsutbyte om finansiella konton som undertecknades mellan EU och Furstendömet Liechtenstein den 28 oktober 2015,

–  med beaktande av det avtal om beskattning för att förbättra uppfyllelsen av skattskyldigheten som undertecknades mellan EU och Schweiziska edsförbundet den 27 maj 2015,

–  med beaktande av det uppdaterade avtalet mellan Jersey och Förenade kungariket av den 30 november 2015 och det så kallade ”ändrade synsättet på tolkningen av punkt 2 i den dubbla beskattningsordningen mellan Jersey och Förenade kungariket”,

–  med beaktande av den dubbla beskattningsordningen mellan Guernsey och Förenade kungariket, ändrad genom ordningen 2009, undertecknad den 20 januari 2009 och gällande från och med den 27 november 2009, om informationsutbyte,

–  med beaktande av parlamentets ståndpunkt i fråga om lagstiftning av den 8 juli 2015 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang och direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa inslag i årsberättelsen om företagsstyrning(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om skatteundandragande och skatteflykt som utmaningar till goda styrelseformer, socialt skydd och utveckling i utvecklingsländer(17),

–  med beaktande av de olika parlamentariska utfrågningarna och serien av rapporter om skatteflykt och skatteundandragande i och från nationella parlament, i synnerhet det brittiska underhuset, den amerikanska senaten, den australiska senaten och den franska nationalförsamlingen och senaten,

–  med beaktande av Europarådets rekommendation CM/Rec(2014)7 av den 30 april 2014 om skydd för visselblåsare,

–  med beaktande av rättegången i Luxemburg mot Antoine Deltour, Raphaël Halet och Édouard Perrin, åtalade för sin roll i offentliggörandet av de så kallade ”LuxLeaks”-dokumenten,

–  med beaktande av kommissionens beslut om statligt stöd som gäller Fiat(18), Starbucks(19) och de belgiska besluten om överdriven vinst(20), samt av besluten om att inleda utredningar om statligt stöd när det gäller McDonald’s, Apple och Amazon,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från det särskilda utskottet för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE 2) (A8-0223/2016), och av följande skäl:

Allmänna överväganden, fakta och siffror

A.  Panamadokumentavslöjandet och LuxLeaks-avslöjandet, som offentliggjordes av det internationella journalistnätverket ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists), har visat på det trängande behovet av att EU och dess medlemsstater bekämpar skatteflykt och skatteundandragande och agerar för att förbättra samarbetet och transparensen i syfte att göra våra skattesystem rättvisare och garantera att bolagsskatt betalas där värde skapas.

B.  Skatteflyktens och skatteundandragandets omfattning uppskattas av kommissionen till 1 biljon euro(21) per år, medan Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) uppskattar(22) inkomstförlusten på global nivå till mellan 4 och 10 procent av alla bolagsskatteintäkter, vilket motsvarar mellan 75 och 180 miljarder euro årligen, på 2014 års nivåer. Detta är bara försiktiga uppskattningar. De negativa effekter på medlemsstaternas budgetar och på medborgarna som följer av denna praxis är uppenbara och skulle kunna undergräva allmänhetens förtroende för demokratin. Skattebedrägerier, skatteflykt och aggressiv skatteplanering urholkar medlemsstaternas beskattningsunderlag och leder på så sätt till att skatteintäkter går förlorade, vilket försvagar ekonomierna, och påverkar därmed negativt regeringarnas kapacitet att upprätthålla en tillräcklig nivå på offentliga tjänster, investeringar och sociala trygghetssystem.

C.  Inom ett budgetsystem med ömsesidig kontroll är det oacceptabelt att resurser som ska genereras från skatter som ska betalas i en medlemsstat i stället genereras i en annan medlemsstat genom orättvis och aggressiv skatteplanering.

D.  Utvecklingsländer påverkas oproportionellt mycket av företags skatteflykt, som orsakar årliga förluster av skatteintäkter på uppskattningsvis 100 miljarder US-dollar(23) och berövar dem de nödvändiga resurserna för att finansiera de mest grundläggande tjänsterna samt skadar EU:s politik för utvecklingssamarbete.

E.  Panamadokumenten påminde oss om att problemet med skatteflykt inte bara rör multinationella företag, utan även om att det är nära kopplat till kriminell verksamhet och att offshoreförmögenheterna uppskattas till omkring 10 biljoner US-dollar.

F.  G20-ledarna vidtog åtgärder i april 2009 genom att särskilt begära att offshorejurisdiktioner skulle skriva under minst tolv avtal om informationsutbyte, i syfte att sätta stopp för eran av banksekretess. Ekonomer tvivlade starkt på åtgärdernas effektivitet, eftersom de menade att avtal har gjort att resurser i banker har flyttats till andra skatteparadis men inte till att några större summor har förts tillbaka till hemlandet(24). Det finns inga bevis för att portföljinvesteringar i offshorejurisdiktioner håller på att minska, åtminstone fram till 2014, trots den senaste tidens internationella ansträngningar för att öka den finansiella transparensen. Det är alltför tidigt att bedöma om införandet av automatiskt utbyte av skatteupplysningar (den gemensamma rapporteringsstandarden) kommer att leda till att denna trend bryts.

G.  Enligt upplysningar från Banken för internationell betalningsutjämning har gränsöverskridande insättningar i offshorecentrum ökat med i genomsnitt 2,81 procent varje år mellan 2008 och 2015, medan de bara har ökat med 1,24 procent i resten av världen(25). De viktigaste finansiella offshorecentrumen i fråga om utländska insättningar är Caymanöarna (663 miljarder US-dollar), Luxemburg (360 miljarder US-dollar), Schweiz (137 miljarder US-dollar), Hong Kong (125 miljarder US-dollar), Singapore (95 miljarder US-dollar), Bermuda (77 miljarder US-dollar), Panama (67 miljarder US‑dollar), Jersey (58 miljarder US-dollar) och Bahamas (55 miljarder US-dollar). Gränsöverskridande insättningar i europeiska skatteparadis såsom Andorra, Gibraltar, Liechtenstein och Schweiz har minskat eller stagnerat under de senaste åren, vilket har lett till misstankar om att offshoreverksamhet har flyttats till andra jurisdiktioner och att offshoreindustrin har omstrukturerats, till följd av det ökade antalet bilaterala avtal om skatteupplysningar.

H.  Investeringsflödena till finanscentrum offshore beräknas till 72 miljarder US-dollar under 2015(26) och har ökat under de senaste åren på grund av de växande flödena från multinationella företag som är belägna i utvecklings- och övergångsekonomier, i vissa fall genom tur- och returinvesteringar (s.k. round-tripping). Den största delen av investeringsflödena till offshoreområden består av investeringsflöden till företag för särskilda ändamål. Luxemburg var den främsta mottagaren av investeringsflöden med koppling till företag för särskilda ändamål under 2015, och flödena till företag för särskilda ändamål i Nederländerna var också särskilt höga under 2015. Att finansflöden fortsatt kanaliseras genom finansiella mekanismer offshore visar på behovet av bättre samordning av skatte- och investeringspolitiken på EU-nivå och global nivå.

I.  I april 2016 gavs OECD återigen mandat för att upprätta en svart lista över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Kriterier för att identifiera skatteparadis håller på att utformas av kommissionen, som har erkänt vikten av att inte enbart använda sig av kriterier för transparens och samarbete utan att även beakta skadliga skattesystem.

J.  Små och medelstora företag är den främsta källan till arbetstillfällen i EU och har legat bakom omkring 85 procent av alla nya jobb i EU(27) under de fem senaste åren. Undersökningar har visat att ett gränsöverskridande företag i genomsnitt betalar 30 % mindre skatt än företag som verkar i bara ett land(28). Detta leder till en allvarlig snedvridning av konkurrensen, innebär förlorade arbetstillfällen och minskad jämlikhet i unionen och hindrar hållbar utveckling.

K.  Aggressiv skatteplanering definieras av kommissionen som att dra nytta av teknikaliteter i ett skattesystem eller skillnader mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska det skattepliktiga beloppet. Kommissionen är medveten om att aggressiv skatteplanering kan ta sig många olika uttryck som leder till att skattelagstiftning inte tillämpas på det sätt som lagstiftarna hade tänkt sig. De främsta formerna av aggressiv skatteplanering inbegriper överföring av skulder, placering av immateriella tillgångar och immateriella rättigheter, strategisk internprissättning, hybridarrangemang och lånestrukturer offshore. De företag som har hörts av det särskilda utskottet har till största delen uppgett att de betalar mycket skatt och att deras beteende är lagligt. Endast en liten andel av företagen har än så länge erkänt offentligt att företags skatteflykt bör vara en prioriterad fråga.

L.  Närmare en tredjedel av de gränsöverskridande företagsinvesteringarna kanaliseras genom finansiella arrangemang offshore. Kommissionen noterar att 72 procent av överföringen av vinster i EU görs med hjälp av internprissättning och skatteeffektiv placering av immateriella tillgångar och att de resterande systemen för överföring av vinster omfattar överföring av skulder(29).

M.  Bilaterala skatteavtal fördelar rätten att inhämta skatt mellan ursprungsländer och vistelseländer. Ursprungsländerna har ofta rätt att beskatta företagens aktiva inkomster då det förekommer en permanent etablering i ursprungslandet och vistelseländerna har rätt att inhämta skatt på passiva inkomster såsom vinstutdelning, upphovsrättslig ersättning och ränta. En sådan uppdelning av rätten att inhämta skatt är viktig för att förstå aggressiv skatteplanering.

N.  Bokföringspraxis går ut på att ge en bild av ett företags finansiella situation genom att jämföra intäkter och utgifter och vinster och förluster under den kalenderperiod då de uppkommer, i stället för under den period då betalningsströmmarna faktiskt genomförs. Om beskattningsbar inkomst förflyttas från en jurisdiktion till en annan och de två jurisdiktionerna behandlar denna olika uppstår en möjlighet att utnyttja dessa skillnader. Utbetalning av royaltyer kan vara motiverad av affärsskäl, men utan verklig samordning av skattesystemen kan de behandlas förmånligt i skattehänseende i ett land, vilket leder till att skattebasen urholkas i andra länder.

O.  60 procent av all handel i världen görs inom koncerner och är därför föremål för metoder för internprissättning. 70 procent av all överföring av vinster görs med hjälp av internprissättning.

P.  Den skattepolitiska konvergensen bör också åtföljas av utökade kontroller och fler granskningar av skadlig skattepraxis. Kommissionen har inlett nya formella granskningar av den skattemässiga behandlingen av multinationella företag. Att bedöma skattepolitiska åtgärder utifrån deras karaktär av statligt stöd har blivit viktigare på senaste tiden. Det krävs ytterligare reflektion och åtgärder för att bättre förstå och hantera samspelet mellan beskattning och konkurrens. Kommissionen har möjlighet att granska alla fall av misstänkt olagligt statligt stöd i form av fördelaktig skattemässig behandling på ett icke selektivt och objektivt sätt. Ett antal av kommissionens granskningar avseende statligt stöd hade fortfarande inte avslutats när detta betänkande A8-0223/2016 antogs. Vissa medlemsstater har inlett återkravförfaranden mot ett antal multinationella företag. Endast några medlemsstater har gjort en analys av sina inhemska skattesystems spridningseffekter, för att bedöma deras inverkan på utvecklingsländer.

Q.  Det bästa verktyget för att bekämpa aggressiv skatteplanering är väl utformad lagstiftning som genomförs på ett korrekt och samordnat sätt.

Den roll som spelas av specifika skattejurisdiktioner

R.  Parlamentet har sammanträtt med regeringsföreträdare från Andorra, Liechtenstein, Monaco, Guernsey och Jersey. Caymanöarna har bara deltagit vid ett samordningsmöte och inte vid någon formell utfrågning i det särskilda utskottet. Isle of Man tackade nej till att träffa det särskilda utskottet, men skickade i stället in ett skriftligt bidrag.

S.  Vissa specifika skattejurisdiktioner bidrar aktivt till utformningen av aggressiva skattepolicyer å multinationella företags vägnar, som kan utnyttja dessa möjligheter för att undvika skatt. Bolagsskatten ligger i vissa jurisdiktioner på noll procent, eller nära noll procent. Den komplicerade situationen med många olika skattesystem leder till bristande transparens, vilket är skadligt för samtliga parter.

T.  Alla dessa jurisdiktioner har åtagit sig att införa automatiskt informationsutbyte senast 2017, förutom Andorra och Monaco som kommer att göra detta 2018. Det är viktigt att övervaka om effektiva ändringar redan håller på att införas i lagstiftningen i syfte att garantera ett effektivt automatiskt informationsutbyte från och med 2017.

U.  Kryphål i lagstiftningen, ineffektiva informationsutbyten och, mer allmänt, bristande efterlevnad av kontrollkrav, bristen på information om slutliga mottagare och bank- och företagssekretess trots ett gradvist lättande av banksekretesslagar utgör hinder för arbetet med att sätta stopp för skatteflykt och skatteundandragande. Den oklarhet som omgärdar detta används av vissa skatterådgivare inom finanssektorn för aggressiv skattepraxis. Det automatiska utbytet av information mellan länder utöver de befintliga bilaterala skatteavtalen har införts först nyligen. Utan effektiva kontroller kommer svagheterna i systemet att uppmuntra skatteflykt och skatteundandragande.

V.  Vissa specifika skattejurisdiktioner innanför och utanför EU är inte villiga att reformera sina skattesystem, trots de pågående globala initiativen och trots det faktum att vissa av dem är delaktiga i OECD:s arbete.

W.  De utfrågningar som anordnats med Andorra, Guernsey, Jersey, Liechtenstein och Monaco (se bilaga 1) visade att villkoren för registrering av offshorebolag och den information som ska lämnas i detta avseende varierar mellan jurisdiktionerna. Fullständig information om de slutliga mottagarna för fonder, stiftelser och bolag som de officiella skattemyndigheterna i vissa av dessa jurisdiktioner ska förfoga över tycks saknas eller inte samlas in eller offentliggöras. Andorra, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Schweiz har undertecknat avtal om informationsutbyte med EU. Kanalöarna har undertecknat avtal med Förenade kungariket och har förklarat sig redo att ingå liknande avtal med andra medlemsstater.

X.  Den rådande lagstiftningen i vissa jurisdiktioner garanterar inte god styrning eller respekt för internationella normer när det gäller slutliga mottagare, transparens och samarbete.

Y.  Några av dessa jurisdiktioner är medlemsstaternas beroende eller associerade territorier och omfattas, även om de är självstyrande, delvis av nationella och europeiska lagar. Medlemsstaterna bör därför överväga att lagstifta för att säkerställa att deras associerade och beroende territorier respekterar de högsta normerna.

Z.  Några medlemsstater har utarbetat egna förteckningar över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och/eller egna definitioner av ˮskatteparadisˮ eller ˮprivilegierad skattejurisdiktionˮ. Det förekommer stora skillnader mellan dessa förteckningar om hur icke samarbetsvilliga jurisdiktioner eller skatteparadis definieras eller bedöms. OECD:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner fyller inte sitt syfte. I skattepaketet den 17 juni 2015 offentliggjorde kommissionen en förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Den skapades med hjälp av gemensamma nämnare från befintliga nationella företeckningar. Någon gemensam unionsomfattande definition och förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner finns fortfarande inte, trots att det finns ett akut behov av en sådan. Ingen av dessa förteckningar innehåller tydliga, mätbara och uttömmande kriterier för hur hemlighetsfulla särskilda jurisdiktioner är.

Finansinstitutens roll i samband med multinationella företags aggressiva skatteplanering

AA.  Vissa finansinstitut och redovisnings- eller advokatbyråer har fungerat som mellanhänder i samband med inrättandet av komplicerade juridiska former som leder till sådana aggressiva skatteplaneringsarrangemang som används av multinationella företag, vilket framgår av LuxLeaks och Panamadokumenten. De rättsliga kryphålen, obalanserna och bristen på samordning, samarbete och transparens mellan länder skapar en miljö som underlättar skatteflykt. Finansinstitut är icke desto mindre viktiga och oumbärliga hjälpmedel i kampen mot skattebedrägerier på grund av den information om finansiella konton och slutliga mottagare de har till sitt förfogande, och det är därför viktigt att de fullt ut och på ett effektivt sätt samarbetar i utbytet av sådan information.

AB.  Flera skatteskandaler som involverar banker blev offentliga inom tidsramen för denna undersökning. Finansinstitut kan använda flera aggressiva skatteplaneringsupplägg för att hjälpa sina kunder att kringgå eller undvika skatt. Banker kan agera på marknaden på uppdrag av sina kunder och till skattemyndigheterna påstå sig vara den slutliga betalningsmottagaren av dessa transaktioner, vilket leder till att kunder otillbörligt gynnas av skattefördelar som beviljats till banker på grund av deras bankstatus eller på grund av deras hemvist. När det gäller utformningen och genomförandet av aggressiv skatteplanering bör bankernas roll (särskilt de som bedriver investeringsbanksverksamhet) betraktas som dubbel: för det första genom att de tillhandahåller aggressiv skatteplanering som kan användas av kunderna – ofta med hjälp av finansiella produkter såsom lån, derivat, repor eller andra aktierelaterade instrument och för det andra genom att de själva använder aggressiv skatteplanering – genom sina egna interna och skyddade strukturerade finansiella transaktioner.

AC.  Alla banker som framträdde inför det särskilda utskottet förnekade formellt att de rådde sina kunder att kringgå eller undvika skatt i vilken form som helst och förnekade att de hade förbindelser med redovisnings- och advokatbyråer för detta ändamål.

AD.  Betydande finansinstitut har inrättat ett stort antal dotterbolag i särskilda skattejurisdiktioner eller i jurisdiktioner med låga eller mycket låga bolagsskatter för att undvika skatt å sina företags- och privatkunders vägnar eller för egen vinning. Ett antal finansinstitut har nyligen stängt vissa av sina kontor i dessa jurisdiktioner. Flera finansinstitut har åtalats för skattebedrägeri eller penningtvätt i Förenta staterna, vilket ledde till att betydande böter betalades, men mycket få åtal har inletts i Europeiska unionen.

AE.  Banker är verksamma på en konkurrensutsatt marknad och stimuleras att främja skatteattraktiva arrangemang för att attrahera nya kunder och betjäna befintliga sådana. Bankanställda är ofta under enorm press att validera kunders kontrakt som möjliggör skatteflykt och skatteundandragande, och de löper risken att avskedas om de inte gör det. Det finns intressekonflikter och en svängdörrsproblematik mellan bankers och konsultföretags ledande anställda och företrädare för skattemyndigheterna. Skattemyndigheterna har inte alltid tillräcklig tillgång till information eller medel för att undersöka banker och upptäcka fall av skatteflykt.

AF.  Det är viktigt att uppmärksamma att inte alla komplexa strukturerade finansiella transaktioner har en dominerande skattemotivation, och att de huvudsakligen skattedrivna produkterna endast utgör en liten del av deras totala verksamhet. Beloppen i aggressiva skatteplaneringstransaktioner kan dock vara mycket stora, med enskilda transaktioner som ibland involverar finansiering för flera miljarder euro och skattemässiga fördelar värda hundratals miljoner(30). Skattemyndigheterna oroar sig för den bristande insynen i komplexa strukturerade finansiella transaktioner, vilka används för aggressiv skatteplanering, i synnerhet där separata etapper i dessa arrangemang genomförs i olika jurisdiktioner.

AG.  Kreditinstitut i EU omfattas redan av offentliga landspecifika rapporteringskrav enligt det fjärde kapitalkravsdirektivet. Det bör noteras att det har funnits vissa brister i dessa landspecifika rapporter och att dessa brister bör åtgärdas. Inga av de finansinstitut som träffade det särskilda utskottet kom med några betydande invändningar mot informationskraven. Vissa av dem uttryckte tydligt att de samtyckte till detta krav och skulle stödja kravet så att det blev en global norm.

AH.  Den offentliga landspecifika rapporteringen avseende vissa finansinstituts dokument har visat anmärkningsvärda skillnader mellan deras totala vinst i dessa utländska jurisdiktioner, deras verksamhet, betalad skatt och antalet anställda i dessa jurisdiktioner. Samma rapportering har avslöjat att det saknas koppling mellan de territorier där de bedriver verksamhet och har personal och de territorier där de gör sina vinster.

AI.  De banker och multinationella företag som deltog vid det särskilda utskottets möten svarade inte helt och hållet på alla frågor från utskottets ledamöter, och vissa av de frågor som togs upp har därför fortfarande inte besvarats eller är bristfälligt definierade. Några av dessa banker och multinationella företag skickade in skriftliga bidrag (se bilaga 2) i ett senare skede.

Patentboxar, kunskapsboxar och FoU-boxar

AJ.  Ordningar med koppling till immaterialrätt, patent och forskning och utveckling (FoU) används i stor utsträckning i unionen. Dessa används av multinationella företag för att på konstgjord väg minska deras totala skatter. Handlingsplanen mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) hänvisar i åtgärd nr 5 till den ändrade nexusstrategin. Uppförandekodgruppens roll är också att analysera och säkerställa en effektiv övervakning av sådan praxis i medlemsstaterna.

AK.  Uppförandekodgruppen analyserade europeiska patentboxsystem men avslutade inte sin analys av specifika system. Samtidigt hänvisar åtgärd 5 i OECD:s BEPS-handlingsplan till den ändrade nexusstrategin som den nya standarden för beviljande av FoU-incitament. Medlemsstaterna enades i uppförandekodgruppen att genomföra den ändrade nexusstrategin i sina nationella lagstiftningar från och med 2015. De enades också om att befintliga patentboxordningar bör avvecklas före 2021. Medlemsstaterna är allvarligt försenade i genomförandet av den modifierade nexusstrategin på nationell nivå.

AL.  Flera studier från kommissionen har tydligt visat att kopplingen mellan patentboxen och FoU kan vara godtycklig och/eller artificiell. Denna bristande överensstämmelse kan leda till antagandet att dessa ordningar i de flesta fall inrättas och används för skatteundandragande. Skatteincitamenten för inkomster från FoU, främst patentboxar, leder ofta till kraftigt minskade skatteintäkter för alla regeringar, även de som bedriver sådan politik. Man bör bättre analysera hur man på bästa sätt kan stimulera välbehövlig FoU och innovation i EU utan att skapa skadlig skatteverksamhet. OECD och IMF bekräftade också flera gånger att de inte tror att patentboxar är det rätta verktyget för att främja FoU.

AM.  Patentboxarnas centrala roll i skadliga skattepraxisarrangemang noterades inledningsvis under de undersökningsuppdrag som utfördes av parlamentets förra särskilda utskott (TAXE 1) i Nederländerna och Förenade kungariket, och bekräftades därefter vid dess uppdrag i Cypern. Liknande system existerar i andra medlemsstater.

AN.  Ett särskilt akut problem uppstår genom den direkta avsaknaden av harmoniserad strategi mellan medlemsstaterna i frågan om utgående betalningar. Inom denna nuvarande, icke-samordnade ram, skapar en kombination av ett borttagande av källbeskattningen i enlighet med direktivet om räntor och royaltyer och moder- och dotterbolagsdirektivet med en brist på källskatter på utdelning, licens- och royaltyavgifter och utgående räntebetalningar i vissa medlemsstater, kryphål varigenom vinster från en medlemsstat effektivt kan strömma ut ur unionen utan att beskattas åtminstone en gång.

Dokument från uppförandekodgruppen om företagsbeskattning, högnivågruppen för beskattning och arbetsgruppen för skattefrågor

AO.  Uppförandekodgruppens mandat definieras i Ekofinrådets slutsatser av den 1 december 1997. Uppförandekodgruppens dokument utgör en viktig informationskälla för det särskilda utskottets arbete (som redan har beskrivits i parlamentets resolution av den 25 november 2015).

AP.  Det tog fem månader efter inledningen av det särskilda utskottets mandattid innan vissa av uppförandekodgruppens mötesdokument och protokoll gjordes tillgängliga för Europaparlamentets ledamöter inom stängda dörrar i parlamentets lokaler. Fler dokument har gjorts tillgängliga, men vissa dokument och protokoll har fortfarande inte offentliggjorts, är otillgängliga eller saknas. Kommissionen meddelade vid ett informellt möte att man har överfört alla dokument som härrör från kommissionen och som man förfogar över till det särskilda utskottet och att alla andra mötesdokument av relevans som härrör från kommissionen, om kommissionen någonsin har förfogat över dem, därför måste ha kommit bort.

AQ.  Medlemsstaterna har lämnat otillräckliga svar på parlamentets upprepade förfrågningar om fullständigt offentliggörande av de berörda dokumenten. Detta har pågått i flera månader. Dessa dokument har lämnats till forskare vid Amsterdams universitet efter en begäran baserad på det europeiska öppenhetsdirektivet. Dessa dokument har emellertid nyligen gjorts tillgängliga men bara konfidentiellt och de kan inte användas i den offentliga debatten. Transparens och tillgång till information är viktiga inslag i parlamentets arbete.

AR.  Specifika frågor har undersökts inom uppförandekodgruppen utan att det ledde till konkreta reformer. Till exempel har diskussioner om domar pågått sedan åtminstone 1999 och det finns fortfarande svårigheter med att genomföra de överenskomna rekommendationerna, även efter LuxLeaks-avslöjandena. Undersökning av patentboxsystem avslutades aldrig helt 2014 och ingen annan undersökning har påbörjats trots att medlemsstaterna är sena med att genomföra den nya modifierade nexusstrategin.

Den yttre dimensionen: G20, OECD och FN – engagemang och konsekvenser för utvecklingsländer

AS.  OECD, FN och andra internationella organisationer deltar i kampen mot urholkning av bolagsskattebasen. Det finns ett behov av att säkerställa global harmonisering av praxis och genomförande av gemensamma normer, såsom de som föreslås av OECD i förhållande till BEPS-paketet. Man bör inrätta ett mellanstatligt forum på FN-nivå med mindre selektivt medlemskap än OECD eller G20 så att alla länder, inklusive utvecklingsländerna, kan delta på lika villkor. Vid det möte mellan G20:s finansministrar och centralbankernas chefer som hölls i Washington den 14–15 april 2016 upprepades kravet på alla länder och jurisdiktioner att genomföra arbetsgruppen för finansiella åtgärders (FATF) standarder om öppenhet och faktiskt ägande av juridiska personer och rättsliga arrangemang. Vissa G20-medlemmar har efterlyst automatiskt utbyte av information rörande faktiskt ägande och har bett FATF och det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet om att komma med inledande förslag om detta senast i oktober 2016.

AT.  Såsom det observerades under faktainsamlingsuppdrag i Förenta staterna, finns det en brist på öppenhet och en gemensam definition av faktiskt ägande på global nivå. Denna brist på öppenhet har speciellt observerats vad gäller skalbolag och advokatbyråer. Förenta staterna förbereder för närvarande genomförandet av OECD:s BEPS-handlingsplan.

AU.  BEPS-processen inkluderade inte utvecklingsländer som jämbördiga förhandlingspartners och misslyckats med att leverera effektiva lösningar på de fattigaste ländernas skatteproblem, vilket exemplifieras av det globala nätverket av skatteavtal som ofta hindrar utvecklingsländer från att beskatta vinster som genereras på deras territorium.

AV.  Samarbete i gemensamma skattefrågor existerar redan mellan relevanta myndigheter i EU och Förenta staterna, liknande samarbete saknas på politisk nivå, särskilt vad gäller parlamentariskt samarbete.

AW.  Ett beskattningssymposium planeras till juli 2016 i syfte att uppnå en stark, hållbar och balanserad ekonomisk tillväxt. G20 har uppmanat alla internationella organisationer, även EU, att ta itu med de berörda utmaningarna.

AX.  Den gemensamma utfrågningen i det särskilda utskottet TAXE 2 och Utskottet för utveckling om konsekvenser för utvecklingsländer av aggressiv skattepraxis har visat att utvecklingsländerna står inför liknande problem med urholkning av skattebasen, vinstförflyttning, brist på öppenhet, globalt divergerande skattesystem och avsaknad av enhetlig och effektiv internationell lagstiftning. Utvecklingsländer lider av aggressiv skatteplanering. Skattemyndigheterna i utvecklingsländer saknar resurser och expertis för att effektivt bekämpa skatteflykt och skatteundandragande.

AY.  G20-medlemmarna har åter bekräftat sitt åtagande att se till att ansträngningar görs för att förstärka kapaciteten i utvecklingsländernas ekonomier och att uppmuntra utvecklade länder att följa principerna i skatteinitiativet från Addis Abeba som antogs vid FN:s sammanträde den 27 juli 2015. Utvecklingsländernas synpunkter och prioriteringar är avgörande för en effektiv global samordning.

AZ.  Internationella valutafonden och Världsbanken bidrar med tekniskt bistånd, däribland verktyg för utvecklingsländernas skatteförvaltningar som rör internationell beskattning i syfte att förbättra utvecklingsländernas kapacitet att komma till rätta med skatteundandragande, skatteflykt och problem med penningtvätt, särskilt i samband med internprissättning.

BA.  Australiens regering har tillkännagett sina planer på att införa en skatt på undanhållna vinster för multinationella företag som undviker skatt, som ska träda i kraft den 1 juli 2017, och dessutom inrättat en ny arbetsgrupp för skattefrågor.

Arbetet i parlamentets särskilda utskott (TAXE 2)

BB.  Ett antal åtgärder som föreslagits av kommissionen är en direkt uppföljning av parlamentets resolutioner av den 16 december 2015 och den 25 november 2015. Viktiga initiativ i dessa har nu lagts fram av kommissionen, åtminstone till viss del. Andra viktiga åtgärder som efterfrågas i dessa resolutioner saknas fortfarande, bland annat en reform av ramverket för skattestöd, effektiva rättsliga bestämmelser för skydd av visselblåsare samt åtgärder för att begränsa rådgivares och den finansiella sektorns stöd till och främjande av aggressiv skatteplanering.

BC.  Konsekvenserna för unionen har analyserats och bedömts, i synnerhet av parlamentets särskilda utskott om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE 1), vars arbete resulterade i att en resolution antogs med överväldigande majoritet den 25 november 2015. Parlamentets resolution av den 16 december 2015 antogs med en liknande överväldigande majoritet. Kommissionen utfärdade ett gemensamt svar på resolutionerna av den 16 december 2015 och den 25 november 2015.

BD.  Parlamentets särskilda utskott TAXE 2, som bildades den 2 december 2015, anordnade elva sammanträden, vissa av dem tillsammans med utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för utveckling, där man hörde kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens, Margrethe Vestager, kommissionsledamoten med ansvar för ekonomiska och finansiella frågor, skatter och tullunionen, Pierre Moscovici, kommissionsledamoten för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen, Jonathan Hill, den nederländska statssekreteraren för ekonomiska frågor, Eric Wiebes (som representerar ordförandeskapet i rådet), experter på beskattnings- och utvecklingsområdet, representanter för multinationella företag, representanter för banker och ledamöter i EU:s nationella parlament. Utskottet höll också i sammanträden med representanter för regeringarna i Andorra, Liechtenstein, Monaco, Guernsey och Jersey, och tog emot ett skriftligt bidrag från Isle of Mans regering (se bilaga 1). Det organiserade även undersökningsuppdrag till Förenta staterna (se bilaga 6 till betänkande A8-0223/2016) för att titta närmare på särskilda aspekter av tredjelandsdimensionen av sitt mandat, och till Cypern (se bilaga 5 till betänkande A8-0223/2016). Ledamöterna i det särskilda utskottet bjöds personligen in till att delta i arbetet i OECD:s interparlamentariska högnivågrupp ”TAXE”. Det särskilda utskottet höll sammanträden bakom lyckta dörrar på samordnarnivå där man hörde representanter för Caymanöarnas regering, undersökande journalister och tjänstemän från kommissionen. Dessa verksamheter, som har lett till en stor mängd mycket användbara uppgifter om praxis och skattesystem både inom och utanför EU, har hjälpt till att klargöra vissa relevanta frågor, medan andra fortfarande inte har fått några svar.

BE.  Endast fyra av de sju multinationella företag som bjöds in tackade ja till den första inbjudan om att träffa dess ledamöter (se bilaga 2).

BF.  På grund av kommissionens och rådets fortsatta vägran att ge sitt samtycke till Europaparlamentets förslag till förordning om detaljerade bestämmelser avseende parlamentets utövande av undersökningsrätt har parlamentets särskilda utskott och undersökningskommittéer fortfarande otillräcklig behörighet, i och med att de till exempel saknar rätten att kalla vittnen och upprätthålla tillgång till dokument, jämfört med liknande utskott i medlemsstaternas parlament och den amerikanska kongressen.

BG.  På senare tid har rådet vid flera tillfällen antagit omfattande tidiga politiska ståndpunkter i skattefrågor utan att beakta eller ens invänta parlamentets ståndpunkter.

Slutsatser och rekommendationer

1.  Europaparlamentet upprepar slutsatserna av sin resolution av den 25 november 2015 och i sin resolution av den 16 december 2015.

Uppföljning från kommissionen och medlemsstaterna

2.  Europaparlamentet beklagar att tretton medlemsstater saknar egna regler för att motverka aggressiv skatteplanering baserad på skattefria flöden av utdelningar, samt att tretton medlemsstater inte tillämpar några prövningar av vem som är verklig förmånstagare när de tar emot en ansökan om nedsättning eller befrielse av källskatt. Parlamentet beklagar att för närvarande har fjorton medlemsstater fortfarande inga kontrollerade regler för utländska företag för att förhindra aggressiv skatteplanering och att tjugofem medlemsstater saknar regler för att motverka felanpassningar av ett lokalt företags skattebehörighet som gjorts av en annan medlemsstat. Parlamentet fördömer att inte en enda medlemsstat än så länge har begärt ett förbud mot strukturer för aggressiv skatteplanering.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att anta ytterligare lagstiftningsförslag om företags skatteflykt då utrymme finns för medlemsstaterna att skärpa sina regler för att motverka skatteflykt för att motarbeta en urholkning av skattebasen. Parlamentet beklagar djupt att medlemsstaterna inte diskuterade parlamentets rekommendationer i rådets arbetsgrupp.

4.  Europaparlamentet välkomnar det åtgärdspaket mot skatteflykt som offentliggjordes av kommissionen den 28 januari 2016 samt alla lagstiftningsförslag och meddelanden som redan framlagts sedan dess (se bilaga 4 till betänkande A8-0223/2016). Parlamentet välkomnar antagandet av rådets direktiv om ändring av direktivet om administrativt samarbete i syfte att införa landspecifik rapportering till skattemyndigheter, men beklagar att rådet inte väntade tills de visste och beaktade parlamentets ståndpunkt innan man enades om sin egen ståndpunkt och inte gav kommissionen möjlighet att delta i informationsutbytet. Parlamentet uppmanar rådet att komma fram till en enhällig ståndpunkt om åtgärdspaketet och låta direktivet mot skatteflykt fortsätta att vara ett enda direktiv, för att effektivt genomföra OECD:s rekommendationer samt gå längre än dessa för att uppfylla EU:s ambitioner och garantera en välfungerande inre marknad snarare än att försvaga den. Parlamentet beklagar djupt att rådets aktuella utkast till ståndpunkt har försvagats, särskilt med en undantagsbestämmelse om räntebegränsning eller en snäv strategi när det gäller kontrollerade regler för utländska företag. Parlamentet välkomnar initiativet att skapa en gemensam definition och unionsförteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner inom ramen för den externa strategin för effektiv beskattning. Parlamentet betonar att denna förteckning bör grunda sig på objektiva, uttömmande och kvantifierbara kriterier. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att det i framtiden kommer att krävas mer bindande åtgärder för att effektivt och systematiskt bekämpa BEPS.

5.  Europaparlamentet anser att direktivet om administrativt samarbete bör nu, efter att ha genomgått flera på varandra följande och ad hoc-ändringar om automatiskt informationsutbyte om skattebeslut och landspecifik rapportering, omarbetas i sin helhet, i synnerhet men inte enbart för att minska och slutligen eliminera de nuvarande undantagen till principen om informationsutbyte.

6.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att multinationella företag i sina balansräkningar på ett tydligt och begripligt sätt bör offentliggöra, för varje medlemsstat och tredjeland de är verksamma i, en antal informationsposter, som vinst eller förlust före skatt, skatt på vinst eller förlust, antalet anställda och utförd verksamhet. Parlamentet betonar vikten av att informationen blir tillgänglig för allmänheten, möjligen som ett centralt EU-register.

7.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att, före slutet av 2016, lägga fram ett förslag för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, vilken ska åtföljas av en lämplig och rättvis fördelningsnyckel som ska utgöra en heltäckande lösning på den mest skadliga skattepraxisen inom unionen, skapa klarhet och enkelhet för företag samt underlätta gränsöverskridande ekonomisk verksamhet inom EU. Parlamentet anser att det är en avgörande faktor att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen konsolideras. Parlamentet anser att konsolideringen bör införas så snart som möjligt och att eventuella mellanliggande system inklusive enbart harmonisering av skatteunderlag med en mekanism för förskjutning av förluster endast kan vara tillfälliga. Parlamentet anser att införandet av en fullständig gemensam konsoliderad bolagsskattebas blir allt mer brådskande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omgående nå en överenskommelse gällande förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas när detta lämnas in och att snabbt implementera lagstiftningen därefter. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att kryphål och obalanser mellan bolagsskattbaser och olika administrativa rutiner kan skapa orättvisa konkurrensvillkor och orättvis skattekonkurrens även inom EU.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens antagande den 12 april 2016 av ett förslag till ett direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU om företags, deras dotterbolags och filialers, offentliggörande av information med anknytning till inkomstskatt och till ökad transparens när det gäller företagsbeskattning. Parlamentet beklagar dock att den omfattning samt de kriterier och trösklar som kommissionen har föreslagit inte är i linje med parlamentets tidigare ståndpunkter och därför inte kommer att ge resultat.

9.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen i rådet av den 8 december 2015 om automatiskt utbyte av information om skattebesked. Parlamentet beklagar dock att rådet inte inkluderade parlamentets rekommendationer från dess betänkande av den 20 oktober 2015 om kommissionen ursprungliga förslag om en sådan åtgärd. Parlamentet betonar att kommissionen måste ges full tillgång till den nya unionsdatabasen över skattebesked. Parlamentet insisterar på behovet av en omfattande och effektiv databas över alla besked som får potentiellt gränsöverskridande konsekvenser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att snabbt införa nödvändiga rättsliga ramverk för automatiskt utbyte av information om skattebesked.

10.  Europaparlamentet understryker att det automatiska utbytet av information kommer att leda till att stora volymer uppgifter måste behandlas, och kräver att frågor med anknytning till databehandling av uppgifterna ska samordnas, precis som de personalresurser som krävs för att analysera uppgifterna. Parlamentet efterlyser en förstärkning av kommissionens roll i detta arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att noggrant övervaka och till fullo tillämpa genomförandet av direktivet om administrativt samarbete på nationell nivå, speciellt med syftet att kontrollera antalet medlemsstater som använder bilaterala skatteavtal för att efterfråga skatteuppgifter i stället för denna rättsliga grund. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka sina skattemyndigheter med en tillräcklig personalstyrka för att säkerställa en effektiv insamling av skatteintäkter och ta itu med skadlig skattepraxis, eftersom personalbrist och nedskärning av personal, såväl som brist på lämplig utbildning, tekniska verktyg och granskningsbefogenheter, i hög grad har hindrat skattemyndigheterna i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera information som utbyts med skattemyndigheter och med finansiella tillsynsorgan och tillsynsmyndigheter.

11.  Europaparlamentet välkomnar Frankrikes, Nederländernas och Förenade kungarikets tillkännagivande av den 12 maj 2016 om att upprätta offentliga register över företags faktiska ägare. Parlamentet välkomnar Frankrikes åtagande att skapa ett offentligt register för stiftelser. Parlamentet stöder Förenade kungariket i dess åtagande att tvinga alla utländska företag som antingen köper egendom i landet eller ingår ett avtal med staten att uppge de faktiska ägarna. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att anta liknande åtgärder.

12.  Europaparlamentet beklagar att OECD:s nya globala standard för automatiskt utbyte av information inte innehåller en övergångsperiod för utvecklingsländer. Då standarden blir ömsesidig kan de länder som fortfarande har begränsad förmåga att iordningställa den nödvändiga infrastrukturen för att samla in, hantera och dela den nödvändiga informationen i själva verket bli exkluderade.

13.  Europaparlamentet konstaterar att det gemensamma forumet för internprissättning i sitt arbetsprogram för 2014–2019 har inkluderat utveckling av god praxis för att säkerställa att OECD:s riktlinjer i frågan överensstämmer med medlemsstaternas specifika karaktär. Parlamentet konstaterar att kommissionen övervakar hur detta arbete framskrider.

14.  Parlamentet understryker att 70 procent av överföringen av vinster sker genom internprissättning och att bästa sättet att tackla problemet är att anta en fullständig gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Parlamentet uppmanar oaktat detta kommissionen att lägga fram ett konkret lagförslag om internprissättning ned beaktande av OECD:s publikation Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administration 2010. Parlamentet understryker vidare att ytterligare insatser kan komma att behövas för att minska BEPS-relaterade risker mellan EU:s medlemsstater och tredjeländer, risker som uppkommer genom ramen för internprissättning, särskilt prissättningen av immateriella tillgångar, och att globala alternativ till nuvarande armslängdsprincip bör undersökas aktivt och prövas för att se om de kan bidra till att säkerställa ett rättvisare och effektivare globalt skattesystem.

15.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens, Margrethe Vestager, har kategoriserat internprissättning som ett särskilt fokusområde för statligt stöd, eftersom det rapporteras vara ett vanligt verktyg som multinationella företag använder för skatteundandragande eller skatteflykt, t.ex. koncerninterna lån. Parlamentet konstaterar att det i nuläget inte finns några riktlinjer för att identifiera och reglera skatterelaterat statligt stöd trots att denna typ av statligt stöd har visat sig vara ett oroväckande verktyg för skatteflykt. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa riktlinjer och tydliga kriterier för att bättre kunna definiera var gränserna för internprissättning går, i syfte att på ett bättre sätt kunna bedöma fall av statligt stöd. Parlamentet stöder slutsatserna i kommissionens utredning av Starbucks, Fiat och Amazon och betonar vikten av att kommissionen har tillgång till alla relevanta uppgifter.

16.  Europaparlamentet beklagar att flera utfrågade multinationella företag inte starkt har fördömt skatteflyktsarrangemang och aggressiv skatteplanering. Parlamentet understryker att det är lätt för multinationella företag att bevilja artificiella lån inom koncernen för aggressiv skatteplanering. Parlamentet understryker att preferensen för sådan skuldfinansiering är till skada för skattebetalarna samt den ekonomiska stabiliteten. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att avskaffa den ensidiga skuldavskrivningen i sin skattelagstiftning.

17.  Europaparlamentet betonar starkt att visselblåsares arbete är avgörande för att avslöja omfattningen av skatteundandragande och skatteflykt och att skydd av visselblåsare av denna anledning behöver garanteras rättsligt och förstärkas inom EU. Parlamentet konstaterar att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Europarådet har arbetat med denna fråga. Parlamentet anser att domstolarna och medlemsstaterna bör garantera att legitima affärshemligheter skyddas utan att detta på något sätt hindrar, hämmar eller kväver visselblåsares och journalisters förmåga att dokumentera och avslöja olaglig, olovlig eller skadlig verksamhet i fall där detta uppenbart och på ett överväldigande sätt ligger i allmänhetens intresse. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har några planer för snabba åtgärder i denna fråga, med tanke på de mycket betydande avslöjandena som visselblåsare nyligen gjorde i samband med det så kallade LuxLeaks- avslöjandet respektive Panamadokumenten.

18.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har inlett ett offentligt samråd för att förbättra tvistlösningsmekanismerna vid dubbelbeskattning. Parlamentet understryker att upprättandet av en tydlig tidsram för tvistlösningsförfaranden är mycket viktigt för att förbättra systemens effektivitet.

19.  Europaparlamentet välkomnar meddelandet om den externa strategin för effektiv beskattning som uppmanar Europeiska centralbanken att omprioritera kraven på god förvaltning i avtalen med sina finansiella mellanhänder. Parlamentet uppmanar Europeiska centralbanken att ta fram en ny hållbar beskattningspolicy, från och med granskningen av policyn för icke samarbetsvilliga länder och territorier under 2016 i en nära dialog med civilsamhället. Parlamentet upprepar att EIB bör förstärka sina åtgärder för tillbörlig aktsamhet för att förbättra kvaliteten på informationen om slutliga mottagare och på ett effektivare sätt förhindra transaktioner med finansiella mellanhänder som uppvisar ett negativt mönster när det gäller transparens, bedrägeri, korruption, organiserad brottslighet, penningtvätt och skadlig miljöpåverkan och skadliga sociala effekter, eller som är registrerade i finansiella offshore-centrum eller skatteparadis som tillämpar aggressiv skatteplanering.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda tydlig lagstiftning vad gäller definitionen av ekonomisk substans, värdeskapande och fast etableringsställe i syftet att i synnerhet komma till rätta med problemet med brevlådeföretag.

Svarta listor och konkreta sanktioner för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och innehållen skatt

21.  Europaparlamentet konstaterar att det hittills enda konkreta initiativ som tagits av kommissionen avseende icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, inbegripet utomeuropeiska territorier, har varit den externa strategin för effektiv beskattning. Parlamentet noterar att OECD:s kriterier för förteckning av icke samarbetsvilliga jurisdiktioner hittills inte har visat sig vara effektiva i att hantera denna fråga, och inte har haft en avskräckande effekt. Parlamentet framhåller att det fortfarande finns tredjeländer som skyddar olagligt förvärvade tillgångar, vilket innebär att det är omöjligt för EU-myndigheterna att driva in dem.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram en gemensam definition och förteckning för unionen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner (dvs. en ”svart lista över skatteparadis”) som ska grundas på öppna och objektiva kriterier, inbegripet genomförande av OECD-rekommendationer, skattetransparensåtgärder, BEPS-åtgärder och standarder för automatiskt informationsutbyte, förekomsten av aktiva skadliga skattemetoder, förmåner som beviljas utländska fysiska personer eller juridiska personer, brist på krav på ekonomisk substans och icke offentliggörande av juridiska personers bolagsstruktur (bland annat fonder, välgörenhetsorganisationer, stiftelser etc.) eller ägande av tillgångar eller rättigheter, samt välkomnar kommissionens avsikt att nå en överenskommelse om en sådan förteckning inom de kommande sex månaderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att godkänna denna överenskommelse senast i slutet av 2016. Parlamentet anser att ett upptrappningsförfarande, som inleds med en verkligt konstruktiv dialog med den jurisdiktion där brister identifieras före införandet på förteckningen, för att förteckningen också ska få en förebyggande effekt. Parlamentet anser att det behövs en mekanism för att ta bort jurisdiktioner från förteckningen om och när de framgångsrikt uppnår eller återställer efterlevnaden av kriterierna. Parlamentet anser att bedömningen även bör omfatta medlemmar i OECD.

23.  Europaparlamentet efterlyser ett konkret EU-omfattande regelverk för sanktioner mot de svartlistade icke samarbetsvilliga jurisdiktionerna, inbegripet möjligheten att granska och, som sista utväg, säga upp frihandelsavtal och dubbelbeskattningsavtal samt förbjuda tillgång till EU-medel. Parlamentet konstaterar att syftet med sanktioner är att få till förändringar i lagstiftningen i de berörda jurisdiktionerna. Parlamentet vill att dessa sanktioner även ska gälla för företag, banker och revisions- och advokatbyråer, samt för skatterådgivare som bevisats vara involverade i olaglig, skadlig eller olovlig verksamhet med dessa jurisdiktioner eller som har bevisats underlätta olagliga, skadliga eller olovliga skattearrangemang för företag som involverar rättsliga konstruktioner i dessa jurisdiktioner.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en bindande lagstiftning som förbjuder alla EU-institutioner att öppna konton eller vara verksamma i de jurisdiktioner som ingår i unionens gemensamma förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att omförhandla sina bilaterala skatteavtal med tredjeländer, genom att utnyttja multilaterala verktyg, i syfte att införa klausuler mot skatteflykt och således förhindra ”treaty shopping” (utnyttjande av det mest förmånliga avtalet), inklusive en fördelning av beskattningsrätten mellan ursprungs- och bosättningsländer som återspeglar ekonomisk substans och en lämplig definition av fast etableringsställe. Parlamentet betonar vidare att detta förfarande markant skulle påskyndas om medlemsstaterna gav kommissionen mandat att förhandla sådana skatteavtal å EU:s vägnar. Medlemsstaterna uppmanas att säkerställa att utvecklingsländerna behandlas rättvist vid förhandlingar om sådana avtal.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagförslag om en EU‑omfattande källskatt, som ska skötas av medlemsstaterna, i syfte att säkerställa att vinster som skapas inom EU beskattas minst en gång innan de lämnar EU. Parlamentet konstaterar att ett sådant förslag bör inkludera ett återbetalningssystem för att förhindra dubbelbeskattning. Parlamentet understryker att ett sådant allmänt källskattesystem som bygger på avräkningsmetoden har fördelen att dubbel icke-beskattning och BEPS förhindras utan att det skapas fall av dubbelbeskattning.

27.  Europaparlamentet beklagar att Andorra och Monaco har åtagit sig att tillämpa automatiskt informationsutbyte från 2018 i stället för 2017. Parlamentet påpekar att vissa icke samarbetsvilliga jurisdiktioner som Andorra uppfyller standarderna för informationsutbyte men är på väg att bli en lågskattejurisdiktion. Parlamentet oroas över att dubbelbeskattningsavtalet mellan Andorra och Spanien för närvarande inte säkerställer ett effektivt automatiskt informationsutbyte. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka den effektiva tillämpningen av det automatiska informationsutbyte som ingår i medlemsstaternas avtal som tecknats med tidigare eller nuvarande icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

28.  Hybridarrangemang mellan EU-medlemsstaternas och tredjeländernas definition av enheter, som medför dubbel icke-beskattning, bör behandlas effektivt i EU:s lagstiftning, som ett tillägg till kommissionens förslag till åtgärdspaket mot skatteflykt.

Patentboxar, kunskapsboxar och FoU-boxar

29.  Europaparlamentet konstaterar att patent-, kunskaps- och FoU-boxar hittills kanske inte har främjat innovation inom EU som de borde ha gjort. Parlamentet beklagar att de istället används av multinationella företag för överföring av vinster genom aggressiv skatteplanering, såsom den välkända tekniken ”double Irish with a Dutch sandwich”. Parlamentet anser att patentboxar är ett illa lämpat och ineffektivt verktyg för att uppnå ekonomiska mål. Parlamentet insisterar på att FoU kan främjas genom bredare politiska åtgärder som främjar långsiktig innovation och oberoende forskning samt genom subventioner som bör föredras framför patentboxar, eftersom subventioner löper mindre risk att utnyttjas för skatteflykt. Parlamentet noterar att kopplingen mellan patentboxar och FoU-verksamhet ofta är godtycklig och att de nuvarande modellerna leder till en kapplöpning mot botten med avseende på vad multinationella företag faktiskt bidrar med via skatteinbetalningar.

30.  Europaparlamentet beklagar djupt att vissa medlemsstater, särskilt inom ramen för uppförandekodgruppen, hittills har försummat denna fråga och ännu inte har presenterat en ordentlig tidsram för att hantera den.

31.  I syfte att förhindra att patentboxar missbrukas samt säkerställa att dessa, om och när de används, har kopplingar till genuin ekonomisk verksamhet, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att lägga fram förslag på bindande unionslagstiftning om patentboxar som bygger på OECD:s ändrade nexusstrategi och åtgärdar bristerna i denna. Parlamentet betonar att kommissionens förslag bör gälla alla nya patentboxar som utfärdas i medlemsstaterna och att befintliga patentboxar som fortfarande är i kraft bör ändras i enlighet med detta.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera en faktisk minimibeskattningsklausul i direktivet om räntor och royaltyer och i moder- och dotterbolagsdirektivet samt att säkerställa att inga undantag beviljas av rådet.

Banker, skatterådgivare och mellanhänder

33.  Europaparlamentet beklagar djupt att vissa banker, skatterådgivare, advokat- och revisionsbyråer och andra mellanhänder har varit ledande och spelat en betydande roll i att utforma aggressiv skatteplanering för sina kunder och också hjälpt nationella regeringar att utforma sina skattesystem och skattelagar, vilket medför en betydande intressekonflikt.

34.  Europaparlamentet ser med oro på bristen på transparens och tillräcklig dokumentation inom finansinstitut och rådgivare och advokatbyråer avseende de specifika former av ägande av och kontroll över företag som rekommenderas av skatterådgivare och ekonomiska och juridiska rådgivare, vilket bekräftades av avslöjandena i Panamadokumenten nyligen. För att ta itu med problemet med skalbolag rekommenderar parlamentet att kraven på öppenhet för att starta privata bolag stärks.

35.  Europaparlamentet är oroat över bristen på öppenhet och tillräcklig dokumentation inom nationella skatteförvaltningar angående effekterna på konkurrensen av beslut om internpris, patentboxupplägg, skattebeslut och andra delar av skönsmässig företagsbeskattning.

36.  Europaparlamentet anser att befintliga uppförandekoder för skatterådgivningsbranschen bör skärpas, i synnerhet med hänsyn till potentiella intressekonflikter så att dessa kan offentliggöras på ett tydligt och förståeligt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en uppförandekod för unionen för samtliga rådgivningstjänster, för att se till att situationer med potentiella intressekonflikter offentliggörs på ett klart och tydligt sätt. Parlamentet anser att detta bör inbegripa ett EU-system för skatterådgivare avseende oförenlighet, i syfte att förhindra intressekonflikter i samband med råd till både den offentliga och den privata sektorn samt förhindra andra intressekonflikter.

37.  Europaparlamentet uppmärksammar riskerna för intressekonflikter som härrör från tillhandahållandet av juridisk skatterådgivning och revisionstjänster inom samma revisionsbolag. Parlamentet understryker därför vikten av att det görs tydlig åtskillnad mellan dessa tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en korrekt övervakning och tillämpning av lagstiftningen som syftar till att förhindra sådana konflikter och att undersöka behovet av att se över revisionsdirektivet, särskilt bestämmelserna i artikel 22, respektive revisionsförordningen, särskilt bestämmelserna i artikel 5 och definitionen av den väsentliga effekten av icke-revisionstjänster.

38.  Parlamentet begär att kommissionen gör en undersökning av kopplingen mellan den akademiska världen och skatterådgivningsvärlden, som åtminstone tar itu med frågorna om intressekonflikter.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner, inbegripet straffrättsliga sanktioner mot företagschefer som deltar i skatteundandragande och möjligheten att återkalla tillståndet att bedriva rörelse för yrkespersoner och företag som bevisats vara inblandade i utformning av, rådgivning i användning av, eller utnyttjande av illegal skatteplanering och skatteundandragande. Parlamentet begär att kommissionen undersöker huruvida det är genomförbart att införa proportionellt betalningsansvar för skatterådgivare som deltar i olaglig skatteverksamhet.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera möjligheten att införa proportionellt betalningsansvar för banker och finansinstitut som medverkar vid överföringar till kända skatteparadis, enligt definitionen i den framtida gemensamma unionsförteckningen över skatteparadis och icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skärpa kraven på banker att till medlemsstaternas skattemyndigheter rapportera överföringar till och från jurisdiktioner som är upptagna i den gemensamma unionsförteckningen över skatteparadis och icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att banker och andra finansinstitut tillhandahåller liknande information till tillsyns- och skattemyndigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sina skatteförvaltningars kapacitet att undersöka fall av skatteundandragande och skatteflykt.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag som inför ett obligatoriskt krav för banker, skatterådgivare och andra mellanhänder att offentliggöra uppgifter som rör komplexa strukturer och specialtjänster som är kopplade till jurisdiktioner som är uppförda på EU:s gemensamma förteckning över skatteparadis och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, som är utformade för och används av klienter för att underlätta skatteundandragande, skattebedrägeri, penningtvätt eller finansiering av terrorism.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen(31) att införa särskilda gemensamma minimiregler för att motverka missbruk som syftar till att förvägra förmåner som härrör från vissa hybridkapitalöverföringar(32), vars effekt ofta är avdrag för inkomster i en stat utan att ingå i skattebasen för den andra eller generering av oriktiga utländska skattekredittransaktioner.

Visselblåsare

44.  Europaparlamentet erinrar om den avgörande roll som visselblåsare spelar för att avslöja vanskötsel, inbegripet olagliga eller olovliga metoder. Parlamentet anser att sådana avslöjanden, vilka belyser omfattningen av skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt uppenbart ligger i allmänhetens intresse, vilket blev tydligt i och med LuxLeaks-avslöjandet och Panamadokumenten nyligen, som visade omfattningen av överförda tillgångar till lågskattejurisdiktioner. Parlamentet påpekar att tillgång till information och informationens kvalitet är av avgörande betydelse för möjligheten att upptäcka och väcka åtal för skattebrott.

45.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen begränsar sina åtgärder för att övervaka utvecklingen inom olika delar av unionens befogenhetsområden, utan att planera några konkreta åtgärder för att ta itu med problemet. Parlamentet oroar sig över att detta bristande skydd skulle kunna riskera offentliggörandet av nya avslöjanden, och därmed potentiellt leda till att medlemsstater går miste om legitima skatteintäkter. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen inte har lämnat något tillfredsställande svar på kraven i punkterna 144 och 145 i parlamentets resolution av den 25 november 2015, eller på kraven i rekommendation A7 i Europaparlamentets resolution av den 16 december 2015, och särskilt inte till begäran att före slutet av 2016 föreslå en tydlig lagstiftningsram för skydd av visselblåsare och liknande personer.

46.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på kommissionen att så snart som möjligt föreslå en tydlig rättslig ram för att garantera effektivt skydd av visselblåsare samt journalister och andra personer med kopplingar till de medier som hjälper och understödjer dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att revidera sin nuvarande lagstiftning om skydd av visselblåsare genom att inkludera möjligheten att avstå från åtal i fall där visselblåsare har handlat i allmänhetens intresse. Kommissionen uppmanas att betrakta de bästa exempel på lagstiftning för att skydda visselblåsare som redan har trätt i kraft i vissa medlemsstater som en modell.

Uppförandekodgruppen och interinstitutionella frågor

47.  Europaparlamentet beklagar att trots att både dess första och andra särskilda utskott (TAXE 1 och TAXE 2) upprepade gånger har begärt full tillgång till uppförandekodgruppens handlingar och sammanträdesprotokoll har endast ett begränsat antal nya handlingar gjorts tillgängliga för granskning av parlamentsledamöter inom stängda dörrar, och att detta gjordes först efter fem månader från att mandatet inleddes för TAXE 2. Parlamentet konstaterar att en del av dessa handlingar borde ha offentliggjorts för att möjliggöra offentlig granskning och en öppen politisk debatt om innehållet i dem. Parlamentet konstaterar vidare att rådets vilja att tillmötesgå denna begäran är fortsatt otillfredsställande.

48.  Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen, trots att denna tillhandahållit vissa interna sammanträdesprotokoll från sammanträdena med uppförandekodgruppen, inte kunnat föra register över alla handlingar som spridits. Parlamentet anser att det är kommissionens plikt att behålla alla spår och register över all information och alla handlingar som är i omlopp inom uppförandekodgruppens beredningsområde, i syfte att bedöma hur medlemsstaternas åtgärder överensstämmer med fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta skyndsamma åtgärder för att förbättra denna situation genom att hämta in samtliga handlingar. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att samarbeta med kommissionen i denna fråga.

49.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att förbättra transparensen och effektiviteten i uppförandekodgruppens arbetsmetoder, eftersom dessa tillhör de faktorer som hindrar konkreta, potentiella förbättringar vad gäller att hantera skadlig skattepraxis. Parlamentet beklagar att det inte har fått flera möteshandlingar från uppförandekodgruppen som härrör från rådet eller medlemsstaterna vilka är avgörande för ett korrekt genomförande av det särskilda utskottets mandat. Parlamentet begär att man regelbundet ska offentliggöra resultaten av övervakningen av medlemsstaternas efterlevnad av de gjorda rekommendationerna. Uppförandekodgruppen bör ta fram en offentligt tillgänglig årsrapport där man presenterar och beskriver den mest skadliga skattepraxis som medlemsstaterna har tillämpat under året. Parlamentet upprepar sin begäran till rådet från 2015 om att inrätta en skattekommitté på politisk nivå.

50.  Europaparlamentet fastställer genom offentlig information att uppförandekodgruppen undersökte 421 åtgärder mellan 1998 och 2014 och bedömde att 111 av dem var skadliga (26 procent), men två tredjedelar av dessa åtgärder undersöktes under gruppens fem första verksamhetsår. Parlamentet noterar att medlemsstaternas granskning av åtgärder har minskat under åren med endast 5 procent av det totala antalet åtgärder som undersöktes under 2014, och beklagar att inga skadliga skatteåtgärder har hittats av gruppen sedan november 2012. Parlamentet drar slutsatsen att uppförandekodgruppen inte har varit fullt fungerande under det senaste årtiondet och att dess styrning och mandat behöver omedelbar översyn.

51.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen från 2015 om att göra en uppdatering av Simmons & Simmons rapport från 1999 om administrativa förfaranden som nämns i punkt 26 i 1999 års rapport från uppförandekodgruppen, Primarolo-rapporten (SN 4901/99).

52.  Europaparlamentet understryker att även om uppförandekodgruppen har gjort det möjligt att göra vissa förbättringar, så är medlemsstaternas självanmälan av potentiellt skadliga åtgärder otillräcklig, kriterierna för att fastställa skadliga åtgärder är föråldrade och principen om majoritetsbeslut för att fatta beslut om skadlighet har visat sig ineffektiv. Parlamentet beklagar att flera medlemsstater motsätter sig en nödvändig reform av uppförandekodgruppen. Europaparlamentet uppmanar därför eftertryckligen medlemsstaterna att så snart som möjligt vidta de åtgärder som krävs för att reformera uppförandekodgruppens kriterier för att upptäcka skadliga åtgärder och styrningsaspekter (däribland beslutsfattandestruktur för och övervakning av överenskommen avveckling och frysning, undvikande av fördröjningar samt straff vid utebliven efterlevnad) i syfte att öka transparensen och ansvaret gentemot allmänheten samt säkerställa att parlamentet är starkt engagerat och har tillgång till information. Parlamentet understryker de brister och annan relevant information som finns i bilaga 3. Parlamentet konstaterar vidare att när man jämför kommissionens förteckning över alla skattesystem som formellt har bedömts av kodgruppen med respektive sammanträdeshandlingar vid tidpunkten för beslutet och därefter, är det först och främst i många fall oklart hur ett beslut har fattats, t.ex. varför system där det fanns skäl att anta att de skulle vara skadliga förklarades icke-skadliga i slutändan, och även, för det andra, avseende de fall där styrkt skadlighet var resultatet av bedömningen, om huruvida de följande avvecklingsförfarandena har slutförts på ett tillfredsställande sätt av medlemsstaterna. Parlamentet framhåller därför att medlemsstaterna inte uppfyllde kraven i rådets direktiv 77/799/EEG och 2011/16/EU eftersom de inte utbytte skatteinformation spontant, inte ens i fall där det fanns goda skäl, trots det handlingsutrymme som dessa direktiv medgav, att förmoda att det kunde förekomma skatteförluster i andra medlemsstater och att skattebesparingar uppnåtts genom konstgjorda överföringar av vinster inom koncerner. Kommissionen har inte fyllt sin uppgift som fördragens väktare, så som artikel 17.1 i EU-fördraget stadgar, eftersom den i denna fråga inte har handlat och vidtagit alla erforderliga åtgärder för att säkerställa att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter, särskilt de som framgår av rådets direktiv 77/799/EEG och 2011/16/EU, trots motstridiga bevis.

53.  Europaparlamentet noterar att ett mönster av systematisk obstruktion från vissa medlemsstater mot att uppnå framsteg i kampen mot skatteflykt blivit tydligt för det särskilda utskottet. Parlamentet noterar att diskussionerna om administrativ praxis (beslut) pågick i uppförandekodgruppen under nästan två decennier. Parlamentet fördömer att flera medlemsstater var ovilliga att komma överens om att utbyta information om sina beslutsmetoder före LuxLeaks, och fortfarande är tveksamma till att införliva den instruktionsmodell som utvecklades i uppförandekodgruppen i den nationella lagstiftningen, trots sina åtaganden efter LuxLeaks-avslöjandena.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge parlamentet permanent, lämplig och regelbunden tillgång till sammanträdeshandlingar och protokoll från rådets grupper som arbetar med skattefrågor, däribland uppförandekodgruppen för företagsbeskattning, högnivågruppen och arbetsgruppen för skattefrågor. Parlamentet föreslår att kommissionen använder den överenskommelse som ingåtts med parlamentet om tillgång till protokoll från tillsynsnämnden/ECB som ett exempel i sammanhanget.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i händelse av otillfredsställande respons från medlemsstaternas sida, att presentera ett lagstiftningsförslag, företrädesvis under artikel 116 eller artikel 352 i EUF-fördraget eller genom utvidgat samarbete, för att förbättra effektiviteten i uppförandekodgruppen.

56.  Europaparlamentet uppmanar både EU-institutionerna och medlemsstaterna att vidta skyndsamma åtgärder mot skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteparadis och aggressiv skatteplanering, både från tillgångs- och efterfrågesidan. Parlamentet beklagar att rådet, och i synnerhet vissa medlemsstater, i ett antal år inte har vidtagit några kraftfulla åtgärder i dessa frågor, och påminner medlemsstaterna om den möjlighet som står dem till buds att upprätta system för ökat samarbete (mellan minst 9 medlemsstater) i syfte att skynda på åtgärderna mot skadlig och olaglig skattepraxis.

57.  Europaparlamentet ser gärna att det i unionen inrättas ett nytt centrum för en konsekvent och samordnad skattepolitik, inom strukturen för kommissionen, för att säkerställa en enhetligt fungerande inre marknad och att internationella standarder tillämpas. Parlamentet anser att detta nya centrum borde ansvara för utvärdering och övervakning av medlemsstaternas skattepolitik på EU-nivå, säkerställa att inga nya skadliga skatteåtgärder införs i medlemsstaterna, övervaka medlemsstaternas följsamhet av unionens gemensamma förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, garantera och främja samarbete mellan nationella skattemyndigheter (exempelvis genom utbildning och utbyte av bästa praxis), samt för startandet av akademiska utbildningar inom området. Parlamentet anser att ett sådant centrum skulle kunna förebygga att nya luckor i skattelagstiftningen uppstår på grund av brist på politisk samordning mellan medlemsstaterna, och motverka skattemetoder och standarder som hotar att störa, hindra eller inverka negativt på den inre marknadens funktionssätt och grundtanke. Parlamentet anser att detta centrum också skulle kunna fungera som en kontaktpunkt för visselblåsare, om medlemsstaterna och de nationella skatteförvaltningarna inte agerar i samband med avslöjanden om skatteundandragande och skatteflykt eller inte utför lämpliga utredningar i frågan. Parlamentet anser att centrumet med fördel skulle kunna samla expertis på nationell nivå och på EU-nivå för att minska kostnaden för skattebetalarna.

Den yttre dimensionen

58.  Europaparlamentet välkomnar att skattefrågor åter sätts i fokus på G8- och G20-nivå, vilket bör leda till nya rekommendationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att på ett konsekvent sätt representera unionen under de kommande G20-mötena och på särskilda symposier. Kommissionen uppmanas att regelbundet informera parlamentet om alla resultat och möjliga konsekvenser av G20-beslut som rör kampen mot urholkning av skattebasen, aggressiva skatteplaneringsmetoder och alla olagliga finansiella flöden.

59.  Europaparlamentet uppmanar EU, G20, OECD och FN att fördjupa sitt samarbete för främjande av internationella riktlinjer som även kommer att gynna utvecklingsländer.

60.  Europaparlamentet stöder inrättandet av ett globalt organ, inom ramen för FN, som är välutrustat och har tillräckligt med ytterligare resurser, för att säkerställa att alla länder kan delta på lika villkor i formuleringen och reformen av den globala skattepolitiken. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att börja arbeta på ett ambitiöst globalt skattetoppmöte och sikta på att skapa ett sådant mellanstatligt organ.

61.  Europaparlamentet vill att internationella forum kommer överens om en strängare och mer precis definition av faktiska ägandeförhållanden för att säkerställa ökad transparens.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och, i tillämpliga fall, medlemsstaterna att utföra en analys av de externa effekterna av nationell skattepolitik och EU:s skattepolitik för att bedöma inverkan på utvecklingsländerna.

63.  Europaparlamentet påpekar att olagligt penningutflöde är en viktig förklaring till utvecklingsländernas skuldsituation, och att aggressiv skatteplanering står i strid med principerna för företagens sociala ansvar.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa klausuler om god skatteförvaltning i handels- och partnerskapsavtal, med en särskild hänvisning till efterlevnad av relevanta OECD-rekommendationer på skatteområdet (t.ex. BEPS-initiativet), och att säkerställa att handels- och partnerskapsavtal inte kan missbrukas av företag eller mellanhänder för att undvika och fly från skatter eller tvätta intäkter från olagliga verksamheter.

65.  Europaparlamentet uppmanar OECD och andra internationella organ att börja arbeta fram ett ambitiöst BEPS II, baserat på framför allt minimistandarder och konkreta genomförandemål.

66.  Europaparlamentet betonar att samordningen mellan kommissionen och de medlemsstater som ingår i arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) bör förbättras så att EU kan göra sin röst hörd. Parlamentet betonar behovet av utförliga genomföranderiktlinjer, framför allt för utvecklingsländer, liksom av övervakning av utvecklingen av nya skadliga skatteåtgärder.

67.  Europaparlamentet ser gärna att det på OECD-nivå inrättas en parlamentarisk granskningsgrupp för bevakning och granskning av utvecklingen och genomförandet av detta initiativ.

68.  Europaparlamentet vill att man inrättar en strukturerad dialog mellan Europaparlamentet och Förenta staternas kongress om internationella skattefrågor. Parlamentet föreslår att man skapar formella interparlamentariska forum för att hantera dessa frågor och drar nytta av den befintliga ramen för den transatlantiska lagstiftardialogen i detta avseende. Parlamentet uppmuntrar EU och Förenta staterna att samarbeta vid genomförandet av OECD:s BEPS-projekt, och noterar att det råder stor brist på ömsesidighet mellan Förenta staterna och EU inom ramen för FACTA-avtalet. Parlamentet uppmuntrar förbättrat samarbete mellan Förenta staterna och EU inom ramen för FACTA-avtalet för att säkerställa ömsesidighet, och uppmanar alla berörda parter att proaktivt delta i dess genomförande.

69.  Europaparlamentet välkomnar pilotprojektet för automatiskt utbyte av information om faktiska ägandeförhållanden mellan skattemyndigheter som lanserades i april 2016 av de fem största EU-medlemsstaterna. Eftersom dessa länder har uppgivit att det är avsikten vill parlamentet att detta initiativ utvidgas och utgör grunden för en global standard för informationsutbyte som liknar den som finns för information om finansiella konton.

70.  Europaparlamentet ser gärna, som nästa steg i processen med att förbättra tillgängligheten till information om faktiska ägandeförhållanden och effektiviteten i utbytet av sådan information, att ett EU-register för faktiska ägandeförhållanden upprättas, vilket ska vara tillgängligt för skattemyndigheterna och innehåller alla nödvändiga skyddsmekanismer för uppgiftsskydd, samt utgöra grunden för ett internationellt initiativ i detta avseende. Parlamentet betonar att institutioner som OECD och FN spelar en avgörande roll i sammanhanget.

71.  Europaparlamentet begär en undersökning av möjligheten att införa ett för skattemyndigheterna fritt tillgängligt internationellt register över samtliga tillgångar knutna till fysiska personer, företag och alla typer av förvaltningsfonder och stiftelser, som skulle inbegripa lämpliga skyddsmekanismer för att skydda den konfidentiella information som finns i detta.

72.  Europaparlamentet understryker behovet av en gemensam och övergripande strategi från EU och Förenta staterna i fråga om verkligt ägande och tillämpningen av OECD standarder. Vidare understryker parlamentet att klausuler om god skatteförvaltning bör införlivas i alla framtida handelsavtal för att garantera likvärdiga förutsättningar, skapa ökat värde för samhället i stort och bekämpa skattebedrägerier och skatteflykt och se till att transatlantiska partner går i bräschen för god skatteförvaltning.

Andra förslag

73.  Europaparlamentet uppmanar nationella parlament att samarbeta för att säkerställa kontroll och samstämdhet mellan medlemsstaternas respektive skattesystem. Parlamentet uppmanar nationella parlament att vara vaksamma på deras respektive regeringars beslut i denna fråga och att öka det egna engagemanget för interparlamentariska forums arbete inom skatteområdet.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda alla fall av olagligt statligt stöd som den får kännedom om för att säkerställa att alla behandlas lika inför lagen i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda beslut med återkrav i alla fall där de påstådda skatteförmånerna anses vara olagligt statligt stöd, och oroas över anklagelserna om att Luxemburg kan bevilja muntliga avgöranden för att kringgå dess skyldighet att utbyta information enligt direktivet om administrativt samarbete. Parlamentet ber kommissionen att övervaka och rapportera om huruvida medlemsstaterna ersätter en skadlig åtgärd med en annan när lagstiftningsmässiga framsteg har uppnåtts på unionsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och rapportera alla fall av snedvridning av marknaden som har sin grund i beviljandet av särskilda skatteförmåner.

75.  Europaparlamentet betonar potentialen hos digitala lösningar för effektiv skatteuppbörd genom insamling av data direkt från transaktioner inom den delade ekonomin och genom en sänkning av den övergripande arbetsbördan vid medlemsstaternas skattemyndigheter.

76.  Europaparlamentet noterar avslöjandena i Panamadokumenten som dokumenterar företags och privatpersoners systematiska nyttjande av skalföretag för att dölja skattepliktiga tillgångar och intäkter från korruption och organiserad brottslighet. Parlamentet välkomnar parlamentets beslut om att inrätta en undersökningskommitté i detta avseende och att fortsätta att arbeta med skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. Vidare understryker parlamentet den enorma politiska betydelsen av att analysera tillvägagångssätt bland skattemyndigheter och företag som är inblandade i denna praxis, så att kryphål i lagstiftningen kan täppas till.

77.  Europaparlamentet noterar att ytterligare ansträngningar krävs från medlemsstaterna, kommissionen och uppförandekodgruppen i fråga om tillgång till handlingar. Parlamentet upprepar att de handlingar som redan gjorts tillgängliga för parlamentet bör analyseras mer ingående så att en adekvat bedömning av vilka ytterligare politiska åtgärder och initiativ som krävs kan göras. Parlamentet uppmanar den kommande undersökningskommittén att fortsätta detta arbete och anta ett annat format än det särskilda utskottet, samt att i större utsträckning följa modellen av en förhörskommitté, såsom kommittén för offentliga räkenskaper i Förenade kungariket.

78.  Europaparlamentet uppmanar rådet att till fullo dra nytta av samrådsförfarandet med parlamentet, vilket i synnerhet innebär att vänta på parlamentets synpunkter innan man når en politisk överenskommelse, och sträva efter att ta parlamentets ståndpunkt i beaktande.

79.  Europaparlamentet förbinder sig att fortsätta det arbete som initierades av dess särskilda utskott, att ta itu med de hinder som utskottet stötte på i samband med slutförandet av sitt uppdrag och se till att dess rekommendationer följs upp på lämpligt sätt. Parlamentet uppdrar åt sina behöriga myndigheter att fastställa den bästa institutionella modellen för att uppnå detta.

80.  Europaparlamentet uppmanar sitt behöriga utskott att följa upp dessa rekommendationer i sitt kommande initiativbetänkande som avser lagstiftning i denna fråga.

o
o   o

81.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, medlemsstaterna, de nationella parlamenten, FN, G20 och OECD.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0420. (2) Rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 332, 18.12.2015, s. 1). (3) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1) om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning. (4) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. (5) EGT L 336, 27.12.1977, s. 15. (6) EUT L 141, 5.6.2015, s. 73. (7) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Åtgärdspaket mot skatteflykt: Nästa steg i riktning mot effektiv beskattning och ökad transparens i EU (COM(2016)0023). (8) Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (COM(2016)0026). (9) Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (COM(2016)0025). (10) Kommissionens rekommendation av den 28 januari 2016 om genomförandet av åtgärder mot missbruk av skatteavtal (C(2016)0271). (11) Studie om strukturer för aggressiv skatteplanering och indikatorer, Europeiska unionen, 2016. (12) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 134. (13) EGT C 2, 6.1.1998, s. 2. (14) Antagna texter, P8_TA(2015)0257). (15) Antagna texter, P8_TA(2015)0457. (16) Antagna texter, P8_TA(2015)0408. (17) Antagna texter, P8_TA(2015)0265. (18) SA.38375 – State aid which Luxembourg granted to Fiat (Statligt stöd som Luxemburg beviljat Fiat). (19) SA.38374 – State aid implemented by the Netherlands to Starbucks (Statligt stöd som Nederländerna tillämpat för Starbucks). (20) Kommissionens beslut (EU) 2016/1699 av den 11 januari 2016 om den statliga stödordning för skattelättnader vid överskjutande vinst SA.37667 (2015/C) (f.d. 2015/NN) som Belgien har genomfört (delgivet med nr C(2015) 9837) (EUT L 260, 27.9.2016, s. 61). (21) http://ec.europa.eu/taxation_customs/taxation/tax_fraud_evasion/a_huge_problem/index_en.htm, Europeiska kommissionen, den 10 maj 2016. (22) Measuring and Monitoring BEPS, Action 11 - 2015 Final Report, OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project. (23) [1] World Investment Report 2015 – Reforming International Investment Governance, UNCTAD, 2015. (24) http://gabriel-zucman.eu/files/JohannesenZucman2014 (25) Banken för internationell betalningsutjämning, 2016, bankstatistik per plats. (26) http://unctad.org/en/PublicationsLibrary/webdiaeia2016d2_en.pdf (27) http://ec.europa.eu/growth/smes/, Europeiska kommissionen, den 10 maj 2016. (28) http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-16-1351_en.htm#_ftnref8 and Egger, P., W. Eggert and H. Winner (2010), ‘Saving taxes through foreign plant ownership’, Journal of International Economics 81, ss. 99–108. Finke, K. (2013), Tax Avoidance of German Multinationals and Implications for Tax Revenue Evidence from a Propensity Score Matching Approach, mimeo. (29) https://polcms.secure.europarl.europa.eu/cmsdata/upload/a0cf64ee-8e0d-4b5f-b145-6ffbaa940e10/TheRoleFinancialSectorTaxPlanning_Draft_210316.pdf (30) OECD, 2008, ˮStudy into the role of tax intermediariesˮ. OECD, 2008, ˮStudy into the role of tax intermediariesˮ. http://www.oecd.org/tax/administration/39882938.pdf (31) Kommissionens tjänsteavdelningar bekräftade förvisso att artikel 10 (”hybridarrangemang”) i kommissionens förslag till direktiv mot skatteflykt av den 28 januari 2016 baserades på en strategi för ömsesidigt erkännande för att lösa skillnader i den rättsliga kvalificeringen av hybridenheter och hybridinstrument, men omfattade inte hybridkapitalöverföringar som inte berör rättsliga kvalificeringsarrangemang. (32) OECD definierar ”hybridöverföringar” som arrangemang som i ett land behandlas som överföring av äganderätten till en tillgång för skatteändamål, men inte i ett annat land, som i allmänhet betraktar det som ett lån mot säkerhet i OECD Se OECD, mars 2012, Hybrid Mismatch Arrangements: : Tax Policy and Compliance Issues, http://www.oecd.org/.

FÖRTECKNING ÖVER PERSONER SOM MÖTTS

(UTSKOTTSSAMMANTRÄDEN, SAMORDNARE OCH DELEGATIONER)

MULTINATIONELLA FÖRETAG OCH BANKER SOM INBJUDITS ATT FRAMTRÄDA VID UTSKOTTSSAMMANTRÄDEN

Bilaga 2.1: Förteckning över inbjudna multinationella företag

Bilaga 2.2: Förteckning över inbjudna banker

(1)  Bygger på offentligt tillgängliga handlingar och källor