Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Rosario Crocettas begäran, daterad den 7 januari 2016 och tillkännagiven i kammaren den 21 januari 2016, om fastställelse av hans immunitet och privilegier, med anledning av det pågående brottmålsförfarandet inför den tredje brottmålsavdelningen vid domstolen i Palermo, Italien (RGNR nr 20445/2012),

–  efter att ha hört Rosario Crocetta i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 595 i den italienska strafflagen,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 7 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0230/2016), och av följande skäl:

A.  En före detta ledamot av Europaparlamentet, Rosario Crocetta, har begärt fastställelse av sin parlamentariska immunitet med anledning av ett pågående straffrättsligt förfarande inför den tredje brottmålsavdelningen vid domstolen i Palermo. Enligt delgivningen från åklagarmyndigheten påstås Crocetta ha gjort ärekränkande uttalanden, vilket är straffbart enligt artikel 595 i den italienska strafflagen.

B.  Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. En sådan immunitet ska, i den mån den har till syfte att skydda Europaparlamentets ledamöters yttrandefrihet och oberoende, betraktas som en absolut immunitet vilken utgör hinder för samtliga rättsliga förfaranden med anledning av ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utövandet av ämbetet(2).

C.  Domstolen har slagit fast att ett yttrande omfattas av immunitet endast om en ledamot av Europaparlamentet har gjort det under utövandet av sitt ämbete. Det måste således föreligga ett samband mellan yttrandet och ämbetet som parlamentsledamot. Detta samband måste vara direkt och tydligt.(3)

D.  Rosario Crocetta var ledamot av Europaparlamentet när han gjorde uttalandena i fråga.

E.  Crocettas parlamentariska arbete visar att han alltid varit mycket aktiv i kampen mot den organiserade brottsligheten och dess följder för unionen och dess medlemsstater. Han har också fokuserat på inflytandet från systematisk korruption inom politiken och ekonomin, särskilt när det gäller offentliga upphandlingar inom området miljöpolitik.

F.  Omständigheterna i fallet visar, så som framgår av handlingarna till utskottet för rättsliga frågor och av utfrågningen inför utskottet, att Crocettas uttalanden har ett direkt och tydligt samband med utövandet av hans ämbete.

G.  Rosario Crocetta kan därför anses ha handlat inom ramen för utövandet av sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet.

1.  Europaparlamentet beslutar att fastställa Rosario Crocettas privilegier och immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till de behöriga myndigheterna i Republiken Italien och till Rosario Crocetta.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C 200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C‑163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T‑346/11 och T‑347/11, ECLI:EU:T:2013:23. (2) Se de ovannämnda förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra, punkt 27. (3) Se det ovannämnda målet C-163/10, Patriciello, punkterna 33 och 35.