Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194,

–  med beaktande av Parisavtalet, som ingicks i december 2015 vid den 21:a konferensen för parterna (COP21) i Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En EU-strategi för uppvärmning och kylning (COM(2016)0051),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2015 En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014 om ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030,

–  med beaktande av det tredje energipaketet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om resurseffektivitet: på väg mot ett kretsloppssamhälle(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2015 På väg mot en europeisk energiunion(4),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industri, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0232/2016), och av följande skäl:

A.  Nästan 50 procent av den slutliga energiefterfrågan i EU används för uppvärmning och kylning, och 80 procent av denna används i byggnader. Uppvärmnings- och kylningssektorn bör spegla 2015 års klimatavtal från Paris (COP21). En uppvärmnings- och kylningssektor som är förenlig med EU:s energi- och klimatmål måste baseras på 100 procent förnybara energikällor senast 2050, och detta kan endast uppnås genom att vi minskar vår energiförbrukning och till fullo tillämpar principen ”energieffektivitet först/första bränsle”.

B.  För varje energibesparing på 1 procent minskar gasimporten med 2,6 procent(5).

C.  Fler åtgärder krävs för att minska uppvärmningsbehovet i byggnader och för att det kvarvarande behovet inte längre ska baseras på förbränning av importerade fossila bränslen i separata pannor utan på förnybara uppvärmnings- och kylningsalternativ i enlighet med EU:s 2050-mål.

D.  Byggnader står för en mycket stor del av den totala slutliga energiförbrukningen, och högre energieffektivitet i byggnader samt program för efterfrågestyrning kan spela en viktig roll för att balansera energibehovet och minska hög efterfrågan, vilket leder till att överkapaciteten minskar, liksom kostnaderna för produktion, drift och transport.

E.  Andelen energi från förnybara energikällor har långsamt tilltagit (och stod 2012 för 18 procent av primärenergin), men trots det finns det fortfarande mycket stor potential på alla nivåer. Andelen energi från förnybara energikällor samt andelen värmeenergi som återvunnits vid uppvärmning och kylning bör ökas ytterligare i medlemsstaterna.

F.  EU-marknaden för uppvärmning och kylning är fragmenterad till följd av sin lokala karaktär, de olika tekniker som förekommer och de ekonomiska aktörer som är involverade. Den lokala och regionala dimensionen är avgörande för att fastställa rätt politik för uppvärmning och kylning, planera och förverkliga infrastruktur för uppvärmning och kylning samt för att samråda med konsumenterna i syfte att göra uppvärmningen och kylningen mer effektiv och hållbar.

G.  Biomassa utgör 89 procent av den totala förbrukningen av värme från förnybara källor i EU och 15 procent av den totala värmeförbrukningen i EU. Biomassa har stora möjligheter att bidra till ytterligare och betydande kostnadseffektiva lösningar för det växande behovet av uppvärmning.

H.  Uppvärmning och kylning är ett utmärkt exempel på var det krävs en helhetsbaserad strategi med integrerade system för energilösningar som är inriktade på övergripande metoder för utformning av energisystem och för ekonomin i bredare avseende.

I.  Andelen primärenergi från fossila bränslen för uppvärmning och kylning är fortfarande mycket hög och uppgår till 75 procent, vilket utgör ett stort hinder för minskning av koldioxidutsläppen, påskyndar klimatförändringarna och är mycket belastande för miljön. Sektorn för uppvärmning och kylning bör bidra fullt ut till EU:s klimat- och energimål, och stöd för utnyttjande av fossila bränslen inom denna sektor bör utfasas stegvis i linje med Europeiska rådets slutsatser av den 22 maj 2013, allt efter lokala villkor.

J.  Det uppskattas att den mängd värme som produceras genom industriella processer och andra kommersiella processer och som därefter försvinner ut i atmosfären eller vattnet (i stället för att användas produktivt) räcker för att täcka EU:s hela behov av uppvärmning i bostäder och kontorsbyggnader.

K.  Byggnader står för cirka 13 procent av de totala koldioxidutsläppen inom EU.

L.  Användningen av progressiva, effektiva system för uppvärmning eller kylning måste kombineras med en omfattande, enhetlig process för värmeisolering, vilket minskar energibehovet och kostnaderna för konsumenterna och bidrar till att begränsa energifattigdomen samt till att främja utvecklingen av kvalificerade lokala arbetstillfällen.

M.  Om åtgärder för att utveckla en övergripande och integrerad strategi för uppvärmning och kylning inom energiunionen genomförs på rätt sätt erbjuder det både EU:s företag och konsumenter stora möjligheter i form av minskade totala energikostnader för industrin, ökad konkurrenskraft och kostnadsbesparingar för konsumenterna.

N.  EU:s regelverk tjänar till att framhäva övergripande mål, men det är väsentligt att verkliga framsteg görs när det gäller att omvandla uppvärmning och kylning som en del av en vidare översyn av energisystemet.

O.  Målet att optimera de förnybara energikällornas roll – särskilt elektricitetens – i det totala energinätet genom bättre integrering med tillämpningar och transport för uppvärmning och kylning bidrar till att minska koldioxidutsläppen i energisystemet, reducerar beroendet av importerad energi, sänker hushållens energikostnader och främjar EU-industrins konkurrenskraft.

P.  Det mest effektiva sättet att uppnå de här gemensamma målen är att stärka och stödja de lokala och regionala myndigheterna, tillsammans med alla berörda aktörer, så att man kan tillämpa en fullt integrerad systembaserad strategi för stadsplanering, infrastrukturutveckling, byggande och renovering av bostäder samt ny industriell utveckling, i syfte att maximera potentiell samverkan, effektivitetsvinster och andra ömsesidiga fördelar.

Q.  Energieffektiva byggnader är också beroende av lämpliga energisystem. ”Energieffektivitet först/första bränsle” bör respekteras som grundläggande bränsleprincip inom sektorn för uppvärmning och kylning.

R.  Ambitiösa mål för omfattande renovering av det befintliga byggnadsbeståndet skulle skapa miljoner arbetstillfällen i EU, särskilt för små och medelstora företag, öka energieffektiviteten och spela en avgörande roll för att säkerställa minimal energiförbrukning för uppvärmning och kylning.

S.  Arkitektur, stadsplanering, koncentrationen av efterfrågan på uppvärmning samt en åtskillnad mellan olika klimatzoner och byggnadstyper i Europa måste beaktas vid planeringen av energieffektiva, utsläppssnåla offentliga byggnader och bostadshus.

T.  Det finns en mycket stor outnyttjad potential i användning av spillvärme och fjärrvärmesystem, med tanke på att spillvärmen i EU överstiger det totala uppvärmningsbehovet i samtliga byggnader i unionen och att 50 procent av det totala uppvärmningsbehovet inom EU kan tillgodoses med fjärrvärme.

U.  En stor del av EU:s befolkning bor i områden, framför allt städer, där luftkvalitetsnormerna ibland överskrids.

V.  Uppvärmning och kylning förväntas fortsätta att utgöra den största delen av energibehovet i Europa, och en hög grad av detta behov tillgodoses med hjälp av naturgas och LPG. Användningen skulle kunna optimeras genom högeffektiv energilagring. Fortsatt beroende av fossila bränslen går stick i stäv med EU:s klimat- och energiåtaganden samt mål för minskade koldioxidutsläpp.

W.  Skillnaderna i den årliga energiförbrukningen för uppvärmningsändamål varierar för närvarande avsevärt mellan olika klimatzoner i EU: i genomsnitt från 60 till 90 kWh/m2 i Sydeuropa och från 175 till 235 kWh/m2 i Central- och Nordeuropa.

X.  Spridningen av effektiva uppvärmnings- och kylningslösningar har stor potential att stimulera utvecklingen av EU:s industri- och tjänstesektorer, i synnerhet inom området för förnybar energi, liksom skapandet av ett högre mervärde i avlägsna regioner och landsbygdsområden.

Y.  Energi har blivit en samhällelig resurs till vilken tillgång måste säkerställas. Det är dock inte möjligt för alla medborgare att få tillgång till energi: det finns mer än 25 miljoner européer som har allvarliga problem med sin energiförsörjning.

Z.  Politiken för energieffektivitet bör koncentreras på de mest kostnadseffektiva sätten att förbättra byggnadernas prestanda genom att minska uppvärmningsbehovet och/eller ansluta byggnaderna till högeffektiva alternativ.

AA.  Den låga kunskapsnivån bland konsumenterna när det gäller uppvärmningssystemens bristande effektivitet är en av de faktorer som påverkar elräkningarna mest.

AB.  Bostäder med god termisk isolering är fördelaktiga både för miljön och för användarna, som får lägre energikostnader.

AC.  I landsbygdsområden och medelbefolkade områden förbrukas 72 procent av uppvärmnings- och kylningsbehovet i enfamiljshus.

AD.  Naturbaserade lösningar, som välutformad gatuvegetation och gröna tak och väggar som ger byggnader isolering och skugga minskar energiefterfrågan genom att begränsa behovet av uppvärmning och kylning.

AE.  Av den energi som förbrukas i byggnader går 85 procent till rumsuppvärmning och varmvattentillförsel medan 45 procent av uppvärmningen och kylningen i EU används i bostadshus.

AF.  Industrin har tillsammans med lokala myndigheter en viktig roll att spela när det gäller bättre användning av spillvärme och spillkyla.

AG.  I genomsnitt lägger EU-invånarna 6 procent av sina konsumtionsutgifter på uppvärmning och kylning, och 11 procent har inte råd att hålla sina hem tillräckligt varma under vintern.

AH.  Kylningssektorn måste fortfarande analyseras mer ingående och beaktas alltmer i kommissionens strategier och i medlemsstaternas politik.

AI.  Det är viktigt att främja undersökningar om energibesparing i historiska byggnader för att optimera energiprestandan där så är möjligt, samtidigt som man ser till att kulturarvet skyddas och bevaras.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en EU-strategi för uppvärmning och kylning såsom ett viktigt steg i riktning mot ett helhetsinriktat synsätt på omvandlingen av uppvärmning och kylning i unionen och identifieringen av prioriterade åtgärdsområden. Parlamentet ger sitt fulla stöd till kommissionens arbete för att erkänna och utnyttja synergierna mellan elektricitets- och uppvärmningssektorn i syfte att skapa en effektiv sektor som ger ökad försörjningstrygghet och gör det enklare att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå EU:s klimat- och energimål. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta uppvärmnings- och kylningssektorn som en del av utformningen av den europeiska energimarknaden.

2.  Europaparlamentet påpekar vikten av att vidta särskilda åtgärder för uppvärmning och kylning vid översynen av direktivet om energieffektivitet (2012/27/EU), direktivet om förnybar energi (2009/28/EG) samt direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU).

3.  Enligt Europaparlamentet bör man i samband med strategin för uppvärmning och kylning uppmärksamma bägge behoven i lika stor utsträckning och ta hänsyn till att EU har olika klimatzoner och att behoven i fråga om energianvändning därmed varierar.

4.  Europaparlamentet betonar att strategin bör prioritera hållbara och kostnadseffektiva lösningar som gör det möjligt för medlemsstaterna att uppnå EU:s politiska klimat- och energimål. Parlamentet noterar att medlemsstaternas uppvärmnings- och kylningssektorer skiljer sig mycket åt på grund deras divergerande energimix, klimatförhållanden, byggnadsbeståndets effektivitet och industriernas intensitet. Parlamentet understryker därför att man bör säkerställa flexibilitet när det väljs lämpliga strategiska lösningar.

5.  Europaparlamentet vill att specifika strategier för hållbar uppvärmning och kylning ska utarbetas på nationell nivå med särskild hänsyn till kombinerade lösningar för uppvärmning och energi, kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla som företrädesvis baseras på förnybara energikällor, i enlighet med artikel 14 i direktivet om energieffektivitet.

6.  Europaparlamentet konstaterar att hög energieffektivitet, värmeisolering med hög prestanda samt användning av förnybara energikällor och värmeåtervinning utgör de viktigaste prioriteringarna i EU-strategin för uppvärmning och kylning. Parlamentet anser därför att principen ”energieffektivitet först/första bränsle” bör respekteras, eftersom energieffektivitet ger störst och snabbast ekonomisk lönsamhet och är ett centralt inslag i strategin för att uppnå en framgångsrik övergång till en säker, motståndskraftig och intelligent uppvärmnings- och kylningssektor.

7.  Europaparlamentet konstaterar att ett mer decentraliserat och flexibelt energisystem, där kraft- och värmekällorna finns närmare konsumtionspunkten, kan främja decentraliserad energiproduktion och därigenom möjliggöra för konsumenter och samhällen att engagera sig mer på energimarknaden, kontrollera den egna energianvändningen samt bli aktiva deltagare i efterfrågeflexibilitet. Parlamentet anser att energieffektiviteten inom energisystemet som helhet blir allt högre ju kortare den kedja är som omvandlar primärenergi till andra energiformer och som slutligen genererar användbar värmeenergi. Parlamentet erkänner dessutom att man genom en sådan strategi minskar överförings- och distributionsförlusterna, förbättrar energiinfrastrukturens motståndskraft och samtidigt tillhandahåller små och medelstora företag lokala affärsmöjligheter.

8.  Europaparlamentet understryker de kompletterande inslagen mellan dels rättsakterna om ekodesign och energimärkning, dels energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda när det gäller att minska förbrukningen vid uppvärmning och kylning. Parlamentet anser att vitvaror (tvättmaskiner, diskmaskiner osv.) bör vara så effektiva som möjligt och utformade på ett sådant sätt att de kan utnyttja tappvarmvattennätet på installationsplatsen. Parlamentet anser därför att kraven på ekodesign och energimärkningsstrategierna regelbundet bör ses över och uppdateras för att man ska uppnå ytterligare energibesparingar och bättre konkurrenskraft genom mer innovativa produkter och lägre energikostnader.

9.  Europaparlamentet påminner om att uppvärmning och kylning står för den största delen av EU:s energibehov. Parlamentet betonar vikten av att respektera principen om teknikneutralitet mellan nuvarande tillgängliga förnybara energikällor och marknadsbaserade och statliga incitament under övergången till en trygg energiförsörjning med låga koldioxidutsläpp för uppvärmnings- och kylningssektorn.

10.  Europaparlamentet betonar behovet av en gynnsam ram för hyresgäster och personer som bor i flerfamiljshus för att det ska bli möjligt även för dem att dra nytta av egenproduktion och -förbrukning av förnybar uppvärmning och kylning samt energieffektivitetsåtgärder, för att man därigenom ska kunna ta itu med de utmaningar som delade incitament och, emellanåt, begränsande hyresregler innebär.

11.  Europaparlamentet understryker den väsentliga roll som tekniken för förnybar energi spelar, medräknat hållbar biomassa, luftvärme, geotermisk energi och solenergi samt solceller sammanlänkade med elektriska batterier, för uppvärmning av vatten samt uppvärmning och kylning av byggnader, i kombination med anläggningar för lagring av värme som kan nyttiggöras till utjämning på dags- eller årstidsbasis. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla stimulansåtgärder för främjande och utnyttjande av sådan teknik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda fullt ut, inklusive kraven på ett byggnadsbestånd med nära-nollenergibyggnader och långsiktiga renoveringsstrategier, med beaktande av att det behövs tillräckligt med investeringar för att byggnadsbeståndet i medlemsstaterna ska kunna moderniseras. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en EU-omfattande vision om ett byggnadsbestånd med nära-nollenergibyggnader fram till 2050.

12.  Europaparlamentet anser att problemen avseende energisäkerhet inom EU i hög grad gäller säkerheten i fråga om tillgång till uppvärmning. Parlamentet anser därför att diversifiering av värmekällorna är ytterst viktigt och uppmanar kommissionen att undersöka sätt att ytterligare stödja och påskynda ökad utveckling av teknik för förnybar värmeproduktion.

13.  Europaparlamentet anser att kartläggning av resurser för uppvärmningsändamål, ändamålsenliga arkitektlösningar för byggnader, bästa praxis vad gäller förvaltning av anläggningar och stadsplaneringsprinciper – inbegripet nätverkslösningar på stadsnivå såsom fjärrvärme och fjärrkyla vid utformning av hela bostads- och affärsområden – bör utgöra grunden för energieffektivt och utsläppssnålt byggande i Europas olika klimatzoner. Parlamentet understryker att ett väl isolerat klimatskal har en hög värmelagringskapacitet, vilket leder till betydande besparingar i fråga om uppvärmning och kylning.

14.  Europaparlamentet betonar att energiefterfrågan inom fastighetssektorn svarar för ungefär 40 procent av EU:s energiförbrukning respektive en tredjedel av naturgasförbrukningen och skulle kunna skäras ned med så mycket som tre fjärdedelar om renoveringen av byggnader påskyndas. Parlamentet framhåller att 85 procent av denna energiförbrukning används för uppvärmning och varmvatten för hushållsbruk och att modernisering av gamla och ineffektiva uppvärmningssystem, ökad användning av elektricitet från förnybara energikällor, bättre utnyttjande av spillvärme genom högeffektiva fjärrvärmesystem samt totalrenovering av byggnader med förbättrad värmeisolering fortsätter att vara centralt för att få en mer säker och hållbar metod för värmeförsörjning. Parlamentet rekommenderar fortsatt höjning av energieffektivitetsstandarderna för byggnader, varvid man bör beakta och uppmuntra tekniska innovationer framför allt för att säkerställa homogenitet för isoleringen. Parlamentet rekommenderar vidare fortsatt stöd till uppförandet av nära-nollenergibyggnader.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla långsiktiga strategier för uppvärmning och kylning på grundval av en integrerad metod samt harmoniserad kartläggning och bedömning i enlighet med artikel 14 i energieffektivitetsdirektivet. Genom strategin bör prioriterade områden för insatser fastställas och optimerad stadsplanering möjliggöras. Parlamentet uppmanar kommissionen att bistå medlemsstaterna i detta genom att utarbeta allmänna riktlinjer för de nationella uppvärmnings- och kylningsstrategierna.

16.  Europaparlamentet framhåller att de ekonomiska konsekvenserna av att renovera och isolera byggnader ofta sänker uppvärmnings- och kylningskostnaderna med 50 procent. Kommissionen uppmanas att tillhandahålla lämplig samfinansiering för initiativ som är inriktade på att renovera subventionerade boenden och hyreshus med låg energieffektivitet.

17.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utveckla en verktygslåda med åtgärder för att underlätta renovering av flerfamiljshus. Parlamentet anser att en harmoniserad och omfattande verktygslåda även bör utvecklas för städers energiplanering för att möjliggöra kartläggning av den lokala potentialen för uppvärmning och kylning, optimerad och integrerad byggnadsrenovering samt utveckling av infrastruktur för uppvärmning och kylning.

18.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av att utveckla EU-system som ger incitament för energieffektiv renovering som går utöver de lagstadgade minimikraven när det gäller offentliga byggnader, bostäder, subventionerade boenden och ekologiska nybyggnationer.

19.  Europaparlamentet framhåller uppvärmningens och kylningens lokala karaktär och potential och uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att underlätta ytterligare värmerenovering av befintliga offentliga och kommersiella byggnader samt bostadshus med låg energiprestanda. Parlamentet framhåller betydelsen av rörelser såsom borgmästaravtalet, som möjliggör delande av kunskap och bästa praxis.

20.  Europaparlamentet understryker behovet av att kartlägga möjligheter till lokal uppvärmning och kylning i hela Europa, så att städer på ett bättre sätt kan identifiera tillgängliga lokala resurser och därmed bidra till att öka EU:s oberoende inom energiproduktion, främja tillväxt och konkurrenskraft genom att skapa lokala arbetstillfällen som inte kan läggas ut på underleverantörer samt leverera ren och prisvärd energi till konsumenterna.

21.  Europaparlamentet uppmanar lokala myndigheter att inom sina områden bedöma den befintliga potentialen för uppvärmning och kylning, liksom framtida uppvärmnings- och kylningsbehov, med beaktande av potentialen hos lokalt tillgängliga förnybara energikällor, värmeenergi från kraftvärmeverk och fjärrvärmevolymer.

22.  Europaparlamentet anser att det bör inrättas ett attraktivt finansieringssystem för hushåll som är belägna utanför områden med fjärrvärme- och fjärrkylningssystem, i syfte att främja ny teknik för uppvärmning av hushåll som använder förnybara energikällor.

23.  Europaparlamentet uppmanar lokala myndigheter att ta itu med de specifika problemen med byggnader på landsbygden, som tenderar att vara äldre, mindre energieffektiva, mer hälsovådliga och ge lägre värmekomfort.

24.  Europaparlamentet anser att energieffektiviteten blir allt högre ju kortare den kedja är som omvandlar primärenergi till andra energiformer och som slutligen genererar användbar värmeenergi. Parlamentet konstaterar att det finns många olika klimatförhållanden och andra förhållanden i unionen och uppmanar kommissionen att främja teknikneutrala instrument som gör det möjligt för varje samhälle att utveckla kostnadseffektiva lösningar för att minska uppvärmnings- och kylningssektorns koldioxidintensitet.

25.  Europaparlamentet konstaterar att syftet med EU:s regelverk är att framhäva övergripande mål, men att det är viktigt med verkliga framsteg för att revolutionera uppvärmning och kylning som en del av en vidare översyn av energisystemet.

26.  Europaparlamentet framhåller att EU:s politiska verktyg och kapacitet ännu inte är tillräckligt utvecklade för att man ska kunna driva på omvandlingen av uppvärmnings- och kylningssektorn, utnyttja potentialen fullt ut eller ta fram lösningar för att minska efterfrågan och koldioxidutsläppen i den omfattning och takt som krävs.

27.  Europaparlamentet betonar betydelsen av fjärrvärmenät, som erbjuder ett alternativ till mer förorenande individuella uppvärmningssystem eftersom de utgör en särskilt verkningsfull och kostnadseffektiv metod att leverera hållbar uppvärmning och kylning, integrera förnybara energikällor samt återvunnen värme och kyla och att lagra överskott av el när konsumtionen är låg, varvid man möjliggör flexibilitet för nätet. Parlamentet betonar behovet av att integrera en större andel förnybara energikällor, med tanke på att över 20 procent av fjärrvärmen och fjärrkylan redan produceras från förnybara energikällor i överensstämmelse med artikel 14 i energieffektivitetsdirektivet, där det krävs heltäckande bedömningar av potentialen för effektiv fjärrvärme och fjärrkyla. Parlamentet efterlyser en modernisering och utvidgning av befintliga fjärrvärmesystem för att uppnå en övergång till hög energieffektivitet och förnybara alternativ. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra skattemässiga och finansiella mekanismer för att uppmuntra utvecklingen och användningen av fjärrvärme och fjärrkyla samt ta itu med befintliga lagstiftningsmässiga hinder.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant bedöma medlemsstaternas övergripande bedömningar av potentialen när det gäller kraftvärme och fjärrvärme enligt artikel 14 i energieffektivitetsdirektivet, så att dessa planer speglar lösningarnas verkliga ekonomiska potential och utgör en sund grundval för politiska strategier som överensstämmer med EU:s mål.

29.  Europaparlamentet betonar att det är ytterst viktigt att ineffektiva och icke-hållbara individuella uppvärmningssystem eller fjärrvärme-/fjärrkylsystem i tätorter med kompakt bebyggelse stegvis ersätts med effektiva fjärrvärme-/fjärrkylsystem eller moderniseras med den senaste uppvärmnings-/kylningstekniken för att uppnå en övergång till hög energieffektivitet och förnybara alternativ.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina initiativ avseende direktivet om förnybar energi och marknadsmodeller föreslå åtgärder som bidrar till ett effektivare energisystem med större flexibilitet genom ytterligare integrering av system för elektricitet, uppvärmning och kylning.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en gemensam EU-ram för att främja och ge rättslig trygghet för självförsörjning, som särskilt främjar och stödjer grannkooperativ vilka utnyttjar förnybara energikällor.

32.  Europaparlamentet vill att det tas fram en nationell indikator för behovet av uppvärmning och kylning i byggnader.

33.  Europaparlamentet efterlyser ett strategiskt tillvägagångssätt för att minska koldioxidutsläppen från uppvärmning och kylning inom industrin, genom att förbättra effektiviteten i processerna, ersätta fossila bränslen med hållbara energikällor och integrera industrierna med det omgivande termiska klimatet.

34.  Europaparlamentet betonar den enorma potential som finns hos samordning av energi- och resursflöden för att spara primärenergi, särskilt inom industrierna, där överskottsvärme eller överskottskyla med hjälp av kaskadsystemet kan återanvändas i en annan process som inte kräver lika extrema temperaturer och, om möjligt, i samband med uppvärmning och kylning av byggnader via fjärrvärmesystem.

35.  Europaparlamentet konstaterar att föråldrade fjärrvärmeverk med låg energieffektivitet bör ersättas med de bästa tillgängliga alternativa lösningar som fullt ut överensstämmer med EU:s energi- och klimatmål, t.ex. mer miljövänliga kraftvärmeverk som drivs med hållbara bränslen i enlighet med hållbarhetskriterier för biomassa.

36.  Europaparlamentet konstaterar att uppvärmning och kylning är en väldigt lokal fråga, eftersom tillgängligheten och infrastrukturen samt värmebehovet till största delen beror på lokala omständigheter.

37.  Europaparlamentet håller med om det som anges i strategin för uppvärmning och kylning, nämligen att kraftvärmeverkens ekonomiska potential inte utnyttjas. Därför uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare främja högeffektiv kraftvärme och fjärrvärme i enlighet med kommissionens meddelande om tillståndet i energiunionen (COM(2015)0572).

38.  Europaparlamentet anser att det krävs en strategi på systemnivå för kylning som inkluderar befintliga byggnader och andra verksamheter där kylning används, t.ex. transport.

39.  Europaparlamentet anser att reversibla system för uppvärmning och kylning med hjälp av effektiva värmepumpar under vissa förhållanden kan få mycket stor betydelse i den tempererade klimatzonen i Europa på grund av deras flexibilitet. Parlamentet framhåller att hybriduppvärmningssystem, där värmen hämtas från två eller flera energikällor, kan främja en allt viktigare roll för förnybar uppvärmning, framför allt i befintliga byggnader där dessa system kan införas med begränsade renoveringsbehov. När det gäller värmepumpar uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla lämpliga beräkningsmetoder och främja spridning av bästa praxis för stödmekanismer för att ge stöd till effektiva, hållbara lösningar med låga koldioxidutsläpp för olika uppvärmningsbehov.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka överensstämmelsen med EU:s lagstiftning gällande fluorerade växthusgaser för att minska utsläppet av sådana gaser i atmosfären. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att användningen av alternativa kylmedel är säker, kostnadseffektiv och överensstämmer med andra EU-mål avseende miljö, klimatförändringar och energieffektivitet.

41.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör undersöka möjligheten till direkt användning av värme från geotermiskt vatten, direkt återvunnen energi från industriella processer och värme från andra källor med lägre temperatur, till exempel värme från djuphavsutvinning för uppvärmning (kylning), vilket med hjälp av stora värmepumpar skulle möjliggöra uppvärmning av hela bostadsområden med befintliga och nya fjärrvärmenät och inte bara enskilda byggnader om det finns en lämplig fjärrvärmeinfrastruktur eller om en sådan kommer att utvecklas.

42.  Europaparlamentet betonar vikten av teknik som kan användas för att minska värmeenergibehovet och utsläppen av växthusgaser, såsom geotermisk energi med låg entalpi, fjärrvärme/fjärrkyla från förnybara energikällor, småskaliga kraftverk för trigeneration eller kraftvärmeverk som förbränner naturgas och/eller biometan, eller kombinationer av dessa.

43.  Europaparlamentet anser att anläggningar för lagring av värme som utnyttjar elektrisk resistans under perioder när förbrukningen är lägre (t.ex. genom att lagra energi i form av värme) och som därmed förbättrar kvaliteten på den elektriska strömmen genom att underlätta integrering av olika förnybara energikällor, kan spela en mycket viktig roll för uppvärmningen och bidra till att balansera elnätet samt minska energiproduktionen, importen och priserna.

44.  Europaparlamentet menar att spillvärme och spillkyla som uppstår genom industriella processer och kraftvärme under elproduktion i konventionella värmekraftverk och återvinns från välisolerade bostadshus genom rekuperativa metoder och mikrosystem bör spela en betydligt större roll för uppvärmning och kylning än hittills. Parlamentet betonar att återvinning av industriell spillvärme och spillkyla bör erkännas och uppmuntras genom forskning, eftersom den innebär en stor möjlighet för investering och innovation. Parlamentet betonar att industrier och närliggande bostadshus eller servicebyggnader bör uppmuntras att samarbeta och dela på energiproduktion och energibehov.

45.  Europaparlamentet betonar att offentlig finansiering eller offentligt ägande av fjärrvärmeinfrastruktur inte får leda till en kostsam låsning till infrastruktur med höga koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar nationella, regionala och lokala myndigheter att bedöma behovet av offentligt ekonomiskt stöd till fjärrvärmeinfrastrukturen mot bakgrund av EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent till 2050 jämfört med 1990 års nivåer och en ordnad övergång inom energihushållningen.

46.  Europaparlamentet konstaterar att integrering av produktion, konsumtion och återanvändning av spillkyla ger miljömässiga och ekonomiska fördelar och minskar det primära energibehovet av kylning.

47.  Europaparlamentet betonar att omvandlingen av avfall till energi kommer att fortsätta spela en viktig roll inom uppvärmningssektorn, eftersom alternativet ofta är deponering och användning av fossila bränslen, och påminner om att det behövs mer återvinning.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta rättsliga och ekonomiska åtgärder för att påskynda en gradvis avveckling av föråldrade värmesystem med ugnar för fasta bränslen med en energieffektivitet som understiger 80 procent och att ersätta dem, där så är möjligt, med effektiva och hållbara uppvärmningssystem på lokal nivå (såsom fjärrvärmesystem) eller mikronivå (såsom geotermisk värme och solvärmesystem).

49.  Europaparlamentet understryker att införandet av smarta värmesystem kan bidra till bättre förståelse av energiförbrukningen bland konsumenterna och förnyelse av ineffektiva värmesystem, vilket främjar energibesparingar.

50.  Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att 75 procent av det europeiska byggnadsbeståndet inte är energieffektivt och 90 procent av dessa byggnader enligt uppskattningarna fortfarande kommer att vara i bruk 2050. Därför understryker parlamentet vikten av att just dessa byggnader utan dröjsmål ska genomgå omfattande renovering.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för programmet ”Avfall till energi” utarbeta en plan för att främja och utnyttja det potentiella bidraget från hållbar användning av organiskt avfall för uppvärmning och kylning i samband med fjärrvärme- och fjärrkylningssystem.

52.  Europaparlamentet betonar att biogas utgör en viktig hållbar energikälla för uppvärmnings- och kylningssystem och att det därför måste uppställas ett tydligt mål för återvinning av organiskt material för att stimulera investeringar i insamling och behandling av biologiskt avfall.

53.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utfasa användning för uppvärmningsändamål i tätorter av föråldrade ugnar som alstrar marknära utsläpp, det vill säga utsläpp i atmosfären av organiska pyrolysgaser från ofullständig förbränning, kväveoxider, sot och partiklar samt flygaska som sprids genom konvektion, och att genom incitament främja användningen av hållbara – däribland förnybara – alternativ.

54.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för utfasning av ineffektiva ugnar och pannor som drivs med eldningsolja och kol och som idag används i mer än hälften av bostäderna på landsbygden. Parlamentet anser att energiförsörjningen bör komma från förnybara källor med låga utsläpp av koldioxid.

55.  Europaparlamentet betonar att fjärrvärme baserad på förnybar energi förhindrar spridningen av mer förorenande individuella uppvärmningssystem som ökar luftföroreningarna i bostadsområden och som är mycket svårare att kontrollera än utbredda fjärrvärmesystem. Parlamentet betonar dock att infrastrukturens tillstånd och klimatförhållandena varierar inom unionen och att dessa system ofta behöver moderniseras för att bli mer effektiva. Parlamentet efterlyser därför en analys av behovet av stöd till fjärrvärmeinfrastruktur, och av hur förnybara energikällor och fjärrvärme beskattas.

56.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna snarast bör ta itu med utfasningen av lågtemperaturugnar för förbränning av fasta bränslen och organiskt avfall, i vilka förbränningsprocessen orsakar utsläpp i atmosfären av flera olika skadliga ämnen. Parlamentet anser att medlemsstaterna där så är möjligt bör uppmuntra utfasningen av uttjänta och ineffektiva vedspisar som används i tätbebyggda stadsområden samt underlätta utbyte av dessa till moderna, effektiva miljö- och hälsovänliga alternativ, liksom initiativ för att öka medvetenheten om eventuella hälsorisker och bästa praxis för vedspisar.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att täppa till de luckor i lagstiftningen som härrör från direktivet om ekodesign och direktivet om medelstora förbränningsanläggningar, vilka leder till utsläpp vid installationer under 1 MW som inte omfattas av dessa direktiv.

58.  Europaparlamentet menar att ökat behov av kylning kräver ytterligare övervägande av denna fråga, inklusive en integrerad strategi för hela kylkedjan – allt ifrån efterfrågan på industriell kylning från höga temperaturer till kylning för hushåll och behovet av kylning inom livsmedelsindustrin.

59.  Europaparlamentet noterar att tillgång till kvalitativa uppgifter är en förutsättning för att konsumenter och myndigheter ska kunna göra rationella val ifråga om energieffektiva lösningar för uppvärmning. Parlamentet understryker vikten av att utöka de möjligheter som digitaliseringen erbjuder uppvärmnings- och kylningssektorn. Kommissionen uppmanas att utveckla en definition och en metod för att beräkna förnybar kylning.

60.  Europaparlamentet anser att vatteneffektiva värmeväxlare kan spela en viktig roll för kylning i industriella processer genom att avge värme till naturliga vattenförekomster (frikylning) i närheten av lagringsutrymmen för produkter där temperaturen inte överstiger 6 °C under hela året.

61.  Europaparlamentet anser att stationära bränsleceller med hög effekt inom en mycket nära framtid kan bli ett miljövänligt alternativ till kol som fast bränsle.

62.  Europaparlamentet anser att kraft till gas kommer att ha en stor framtida potential för att lagra, transportera och använda förnybar energi för centraliserad och lokal uppvärmning. Parlamentet konstaterar att användningen av kraft till gas är ett effektivt sätt att använda förnybar energi för uppvärmning, särskilt i storstadsområden, tack vare möjligheten att utnyttja befintlig infrastruktur. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att främja forskning och pilotprojekt om kraft till gas.

63.  Europaparlamentet anser att EU:s strategi för innovativ uppvärmning och kylning kräver intensiv forskning som ger en grund för etablering av industrier som tillverkar miljövänlig utrustning för detta ändamål.

64.  Europaparlamentet framhåller fördelarna med forskning och teknisk innovation för den europeiska industrin i och med att den stärker industrins konkurrensfördelar och kommersiella lönsamhet och bidrar till EU:s viktigaste energipolitiska mål. I detta sammanhang betonar parlamentet behovet av mer forskning, utveckling och innovation på området energieffektivitet och teknik för uppvärmning och kylning på basis av förnybar energi, i syfte att sänka kostnaderna, förbättra prestandan samt öka utnyttjandet av och integreringen i detta energisystem. Kommissionen uppmanas att samarbeta med aktörerna inom denna sektor för att bibehålla uppdaterade tekniska färdplaner inom förnybar uppvärmning och kylning för att samordna, spåra och identifiera brister inom teknikutvecklingen för förnybar uppvärmning och kylning.

65.  Europaparlamentet anser att EU mot bakgrund av det akuta behovet av snabba och effektiva resultat inom moderniseringsprocessen för uppvärmningssystem inom EU:s värmesektor bör fokusera på forskning för att öka driftsättningen av den bästa tillgängliga teknik som för närvarande finns.

66.  Europaparlamentet anser att forskningen inom ramprogrammet Horisont 2020 bör omfatta utveckling av hållbara uppvärmnings- och kylningslösningar, teknik för utnyttjande av spillvärme och -kyla, nya material med maximal värmeledningsförmåga (värmeväxlare), med minimal ledningsförmåga – dvs. maximalt värmemotstånd (värmeisolering) – och maximal värmeackumulationskoefficient (värmelagring).

67.  Europaparlamentet anser att framsteg bör uppnås inom ramprogrammet Horisont 2020 när det gäller FoU om hållbara och effektiva uppvärmnings- och kylningssystem och -material, som småskaliga lösningar för framställning och lagring av förnybar energi, fjärrvärme- och fjärrkylningssystem, kraftvärme, isoleringsmaterial och innovativa material såsom strukturella fönsterrutor med hög genomsläpplighet för extern kortvågig instrålning (solljus) och minimal genomsläpplighet för långvågig värmestrålning, som annars skulle flöda ut ur byggnaden.

68.  Europaparlamentet betonar vikten av omfattande forskning inriktad på att utveckla innovativa tekniska lösningar som syftar till konstruktion av anordningar och hela anläggningar för uppvärmning och kylning som är energieffektiva och grundar sig på förnybar energi.

69.  Europaparlamentet kräver en översyn av nuvarande lagstiftning som fokuserar på att värna om teknikneutralitet och kostnadseffektivitet, så att inte en viss teknik gynnas eller missgynnas på bekostnad av någon annan. Vid beräkning av en byggnads energiprestanda bör man t.ex. redovisa den förnybara energi som produceras i byggnaden, exempelvis genom solpaneler på bostadshus, eller nära byggnaden, oavsett vilken källa den kommer från.

70.  Parlamentet framhåller betydelsen av att kombinera den mest avancerade tekniken med intelligent energiförvaltning – t.ex. genom automatiseringssystem i hemmet och smarta värmekontrollsystem, framför allt i en uppkopplad värld där enheterna lätt kan anpassas efter väderförhållanden och elprissignaler samt bidra till stabilisering av nätet genom att efterfrågan ändras. Kommissionen uppmanas att integrera smart teknik på ett bättre sätt i relevanta energiunionsinitiativ för att säkerställa verklig inbördes sammankoppling mellan smarta enheter, uppkopplade bostäder och smarta byggnader med smarta elnät. Parlamentet anser att sådana lösningar bör främjas när det befintliga byggnadsbeståndet renoveras, eftersom de hjälper konsumenterna att förstå sina konsumtionsmönster bättre och justera driften av sitt uppvärmningssystem i enlighet med detta.

71.  Europaparlamentet betonar att byggsektorn har en stor potential att minska efterfrågan på energi och utsläppen av koldioxid. Parlamentet understryker att det behövs ytterligare insatser för att öka den takt i vilken byggnader renoveras. Parlamentet konstaterar att det krävs attraktiva finansiella stimulansåtgärder, tillgång till mycket kompetenta experter på olika nivåer samt utbyte och främjande av bästa praxis för att uppnå detta.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och undanröja de återstående hindren för energieffektivitetsåtgärder, särskilt renovering av bostadshus, och att utveckla en fullödig marknad på området energieffektivitet för att främja utbytet av bästa praxis och se till att produkter och lösningar är tillgängliga i hela EU i syfte att bygga upp en verklig inre marknad för produkter och tjänster som avser energieffektivitet. Parlamentet betonar att det inte enbart finns möjligheter att skapa jobb och ekonomisk tillväxt under uppstartsfasen av sådana produkter och tjänster utan även vid fortsatt underhåll och daglig drift av integrerade energisystem som reglerar uppvärmning och kylning.

73.  Europaparlamentet anser att industrin behöver tydliga signaler från de politiskt ansvariga så att de gör nödvändiga investeringar för att uppnå EU:s energimål. Parlamentet understryker behovet av ambitiösa bindande mål och en rättslig ram som främjar innovation utan att skapa överflödiga administrativa bördor, för att på bästa sätt främja kostnadseffektiva och miljömässigt hållbara uppvärmnings- och kylningslösningar.

74.  Europaparlamentet anser att investeringar i energieffektivitet för byggnader bör gå hand i hand med investeringar i förnybar uppvärmning och kylning. Parlamentet anser att de synergier som finns mellan energieffektivitet i byggnader och förnybar uppvärmning och kylning innebär ett stort steg i riktning mot en koldioxidsnål ekonomi. Parlamentet välkomnar nationella åtgärder för att öka antalet nära-nollenergibyggnader.

75.  Europaparlamentet rekommenderar att man för byggnader som utgör byggnadsminnen tar fram individuella system för värmerenovering med dubbelt fokus på investeringar i byggnadens ytskikt tillsammans med optimering av byggnadens styr- och automatiseringssystem samt tillförseln av effektiv uppvärmning och kylning, samtidigt som man är noggrann med att inte förstöra byggnadernas unika arkitektoniska stil.

76.  Europaparlamentet konstaterar att de arkitektoniska lösningarna för intelligenta byggnader bör ta ett helhetsgrepp för att garantera värmekomfort (kylning) genom byggnadernas form och massa, anpassning av ytan och justering av sådana parametrar som mängden dagsljus samt intensiteten hos ventilation och rekuperation, samtidigt som driftskostnaderna hålls låga.

77.  Europaparlamentet betonar betydelsen av standardiserade energibesiktningar samt kostnadseffektivitet när det gäller att lösa problem med industriell isolering för att spara energi och minska utsläppen. Parlamentet anser att industriella energikostnader skulle kunna minskas ytterligare genom investeringar i befintlig och beprövad hållbar teknik.

78.  Europaparlamentet betonar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna är ett viktigt verktyg för att modernisera energisystemet. Parlamentet menar att de begränsningar som gällt hittills för Eruf-finansieringen av den prioriterade övergången till en utsläppssnål ekonomi inte har varit effektiva. När det gäller programperioden efter 2020 anser parlamentet att den andel av budgeten som avsatts för denna prioritering bör utökas.

79.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att säkerställa tillgång till finansiering både på kort och lång sikt för investeringar i projekt av alla storlekar som avser modernisering av uppvärmnings- och kylningssektorn, medräknat fjärrvärme- och fjärrkylning, uppgradering av relevant nätinfrastruktur, modernisering av uppvärmningssystem – inklusive en övergång till förnybara energikällor – och en snabbare byggnadsrenoveringstakt. I detta avseende uppmanas kommissionen att utveckla en stabil, innovativ och långsiktig finansiell mekanism. Parlamentet betonar den roll som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och andra tillämpliga europeiska fonder, t.ex. de som är tillgängliga via Europeiska investeringsbanken (EIB) eller EU:s utsläppshandelssystem, skulle kunna spela i fråga om finansiering och tekniskt bistånd, när det gäller att se till att projekt är attraktiva för investerare i och med att det erbjuds stabila regleringsvillkor, framför allt genom minimerad byråkrati och en ändamålsenlig process för ansökan och godkännande. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka de befintliga bestämmelserna om uppvärmning och kylning under programperioden efter 2020 för samtliga tillämpliga europeiska fonder och att undanröja hinder som innebär att de lokala myndigheterna inte kan fördela användbara resurser för renovering av offentliga byggnader. Parlamentet stödjer initiativet smart finansiering för smarta byggnader, genom vilket ökat utnyttjande av energieffektivitetsåtgärder främjas i kombination med förnybar energi inom byggsektorn. Modernisering och värmeisolering av byggnader bör enligt parlamentets mening föregå andra åtgärder när det gäller tillgång till finansiering med tanke på deras synnerligen stora jobbskapande potential.

80.  Europaparlamentet upprepar behovet av att strukturfonderna görs tillgängliga för flera former av förbättringar av byggnader och byggnadssystem, särskilt genom förmånliga lån till privata fastighetsägare, vilket skulle kunna ge starkare incitament till en mycket välbehövlig förbättring av befintliga byggnader, särskilt i EU:s mindre utvecklade delar.

81.  Europaparlamentet betonar att kommissionen för att stimulera förbättringar inom uppvärmnings- och kylningssektorn till fullo bör tillämpa de förhandsvillkor som anges i artikel 19 i förordning (EU) nr 1303/2013 och säkerställa att EU:s befintliga lagstiftning om åtgärder för uppvärmning och kylning genomförs och tillämpas korrekt.

82.  Europaparlamentet anser att riktlinjerna för statligt stöd för effektiv teknik – som krävs för utfasningen av fossila bränslen inom uppvärmning och kylning, särskilt för gemenskapsbaserade lösningar – bör beakta behovet av lämpligt offentligt stöd.

83.  Europaparlamentet konstaterar att initiativ såsom Elena (europeiskt lokalt energistöd), smarta städer och det nya integrerade borgmästaravtalet om klimat och energi kan stödja lokala och regionala aktörer när det gäller renovering av energisystem i byggnader.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s budget används enligt målen om minskade koldioxidutsläpp och energieffektivitet.

85.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta riktade åtgärder och kraftfullt stimulera ökad energieffektivitet och användning av förnybara energikällor i utsatta hushåll med låg inkomst. Kommissionen uppmanas att öronmärka en mycket större andel av EU:s medel för att finansiera energieffektivitet och program för förnybara energikällor för utsatta hushåll i energifattigdom och för att ge medlemsstaterna vägledning i fråga om särskilda åtgärder mot energifattigdom.

86.  Europaparlamentet anser att medborgarna bör få bättre information om energiförbrukningen i sina hushåll, möjligheter till energibesparingar samt fördelarna med uppgraderingar av deras uppvärmningssystem som baseras på förnybar energi och möjligheten att producera och förbruka egen förnybar uppvärmning och kylning.

87.  Enligt Europaparlamentet måste medlemsstaterna se till – bland annat genom informationskampanjer, kontaktpunkter, kollektiva inköpssystem (så att konsumenterna kan gå samman om inköp till nedsatta priser) och kluster av enskilda projekt (så att flera små projekt sammanförs i ett större kluster, vilket bör göra det möjligt att finna investeringar med bättre villkor) – att konsumenterna får full kunskap om och tillgång till de tekniska och ekonomiska fördelarna med mer hållbara system för uppvärmning och kylning samt ökad energieffektivitet, så att de kan göra bästa möjliga val allt efter sin egen situation och få tillgång till de ekonomiska, hälsomässiga och livskvalitetshöjande fördelar som finns. Parlamentet noterar att hushåll i avlägsna och isolerade områden kan behöva särskild uppmärksamhet och unika lösningar. Parlamentet framhåller potentialen hos ”prosumenter” att upprätta energisystem som tillhandahåller uppvärmning och kylning baserat på förnybar energi. Parlamentet betonar vikten av regelbunden utbildning, fortbildning, certifiering och kontroll av installatörer och arkitekter, eftersom de utgör den första kontaktpunkten för hushållen.

88.  Europaparlamentet anser det vara avgörande att man kontinuerligt utbildar experter för att bedöma byggnaders värmetillstånd och huruvida byggnaderna värms upp (kyls) på ett effektivt sätt. Parlamentet anser att det blir nödvändigt med optimalt utplacerade servicegrupper som är tillgängliga för slutanvändare.

89.  Europaparlamentet understryker vikten av att ge konsumenterna valfrihet mellan flera olika högeffektiva uppvärmningstekniker som på bästa sätt uppfyller deras personliga uppvärmningsbehov.

90.  Europaparlamentet understryker att det därför är nödvändigt att genom information och stimulansåtgärder ge konsumenterna möjlighet att påskynda moderniseringen av sina uttjänta och ineffektiva uppvärmningssystem för att uppnå höga energieffektivitetsvinster som redan kan uppnås genom tillgänglig teknik, bland annat genom uppvärmningssystem som bygger på förnybar energi. Parlamentet påpekar den bristande medvetenheten hos konsumenterna om den ofta låga prestandan i deras uppvärmnings- och kylningssystem. Kommissionen uppmanas att lägga fram förslag för att öka medvetenheten om och moderniseringstakten för befintliga uppvärmnings- och kylningssystem som en del av den kommande översynen av direktivet om byggnaders energiprestanda. Parlamentet uppmanar även kommissionen att införa ett energimärkningssystem för installerade uppvärmningssystem.

91.  Europaparlamentet betonar den aktiva roll som konsumenter kan spela för att skapa ett hållbart EU-system för uppvärmning och kylning. Parlamentet anser att ett verksamt resultat av den nya förordningen om energimärkning, i vilken de nya etiketternas skalor är framåtblickande och gör det möjligt att belysa skillnaderna mellan olika produkters energieffektivitet, kan göra det lättare för konsumenterna att välja energibesparingar och minska sina kostnader.

92.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram särskilda strategier för att hantera det ständigt ökande problemet med energifattigdom för att kunna hjälpa alla konsumenter, särskilt de mest utsatta, att förbättra sina bostäder samt sin uppvärmning och kylning på enskild eller gemensam basis, oavsett om de är fastighetsägare eller hyresgäster.

93.  Europaparlamentet betonar behovet av att uppnå en hög grad av energioberoende genom att man prioriterar användning av lokala resurser.

94.  Europaparlamentet vill att man efterlyser använder spillvärme från befintliga industriföretag för uppvärmning av hushåll.

95.  Europaparlamentet anser att grunden för att åtgärda energifattigdom är att minska de totala värmeenergikostnaderna för enskilda hushåll genom att se till att energieffektiviteten ökas avsevärt under de tre grundläggande faserna av användningen, dvs. under omvandlingen av primärenergi till användbar energi, under vidare transporter av denna energi, och framför allt under slutanvändningen. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att verkligen prioritera åtgärderna för energieffektivitet och övergången till uppvärmning och kylning som grundas på förnybar energi.

96.  Europaparlamentet anser det vara viktigt att se till att en del av finansieringen av energieffektivitet avsätts till förbättringar för energifattiga hushåll eller för dem som lever i de mest eftersatta områdena, t.ex. genom att man hjälper dem investera i energieffektiv uppvärmnings- och kylutrustning.

97.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för direktivet om energieffektivitet införa statliga renoveringsprogram i syfte att göra byggnader energieffektiva, inte minst genom att erbjuda incitament för renovering av byggnader som ägs av enskilda. Sådana planer bör även inbegripa särskilda åtgärder för de mest utsatta grupperna med målet att förebygga energifattigdom.

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en del av genomförandet av direktivet om energieffektivitet utarbeta fortbildning av aktörerna när det gäller revision och planering av energieffektivitetsåtgärder och att hjälpa enskilda – framför allt de mest utsatta grupperna – att ta del av åtgärderna.

99.  Europaparlamentet understryker att lågkvalitativ isolering samt uttjänta och ineffektiva uppvärmningssystem medför att energi för närvarande går till spillo i en stor del av byggnaderna i EU samtidigt som nästan 11 % av unionens befolkning lider av energifattigdom.

100.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att mot bakgrund av risken för eventuella gasförsörjningskriser i framtiden fullt ut integrera produktionen av biogas från gödselbearbetning i genomförandet av den cirkulära ekonomin.

101.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0094. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 104. (3) Antagna texter, P8_TA(2015)0266. (4) Antagna texter, P8_TA(2015)0444. (5) Kommissionens meddelande (2014) om energieffektivitet, om hur energieffektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen för klimat- och energipolitiken (COM(2014)0520).