Europaparlamentets resolution av den 13 april 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige – EGF/2015/009 SE/Volvo Trucks) (COM(2016)0061 – C8-0033/2016 – 2016/2022(BUD))

P8_TA(2016)0111 A8-0077/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0061 – C8-0033/2016),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0077/2016), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, för att underlätta omplaceringen och återinträdet på arbetsmarknaden för arbetstagare som blivit uppsagda, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Sverige lämnade in ansökan EGF/2015/009 SE/Volvo Trucks om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 29 (Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar) främst i Nuts 2-regionen Övre Norrland (SE33). 500 av 647 uppsagda arbetstagare som är berättigade till stöd från fonden förväntas delta i åtgärderna. 470 av dessa arbetstagare sades upp vid Volvo Group Truck Operation EMEA efter nedskärningar vid anläggningen i Umeå, och 177 andra vid fyra underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled (IL Logistics AB, Lemia, Caverion och Isringhausen).

E.  Ansökan lämnades in med stöd av insatskriteriet i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, enligt vilket minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat. Detta omfattar även arbetstagare som har blivit uppsagda vid underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled och/eller egenföretagare som har upphört med sin verksamhet.

F.  Medlemsstaterna är ansvariga för den finansiella kontrollen av åtgärder inom ramen för fonden i enlighet med artikel 21.1 i förordningen om fonden.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.1 a i förordningen om fonden är uppfyllda och att Sverige därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 1 793 710 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 2 989 518 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de svenska myndigheterna lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 16 september 2015, och att kommissionen avslutade sin bedömning av ansökan den 16 februari 2016 och underrättade parlamentet samma dag.

3.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen på grund av en mycket stor brist på personal inte kunde respektera tidsfristen för att slutföra bedömningen av denna ansökan. Parlamentet påminner om att med tanke på stödmottagarna bör stödet göras tillgängligt så snabbt och effektivt som möjligt. Medlemsstaterna och de unionsinstitutioner som är med och antar besluten om stöd från fonden bör göra sitt yttersta för att minska handläggningstiderna och förenkla förfarandena för att säkerställa ett smidigt och snabbt antagande av beslut om utnyttjande av fonden.

4.  Europaparlamentet noterar att tillverkningen av nyttofordon inte längre domineras av europeiska och nordamerikanska tillverkare, på grund av de framväxande asiatiska lastbilstillverkarna. Parlamentet påpekar att tillverkningen av tunga lastbilar i unionen minskade 2014 och det gjorde även exporten av tunga nyttofordon, bussar och turistbussar (en minskning med 6,3 miljarder EUR, eller -11 %) samtidigt som unionens totala import av nyttofordon ökade (+10 %). Parlamentet noterar att det har varit svårt för lastbilsbranschen att genomföra en genomgripande omvandling och anpassa sig, samtidigt som branschen blivit alltmer global. Parlamentet noterar att de svenska myndigheterna menar att den delvisa förflyttningen av Volvos enhet i Umeå har sin grund i behovet att öka effektiviteten och minska kostnaderna för att kunna stå sig i den nuvarande och förväntade globala konkurrensen, och utgör en del av Volvos optimeringsprogram.

5.  Europaparlamentet påpekar att uppsägningarna är en utmaning för Västerbottens län (där Umeå är residensstad) eftersom de lediga tjänsterna i regionen är koncentrerade till högkvalificerade områden samtidigt som de flesta av de berörda arbetstagarna enbart har gymnasieutbildning. Parlamentet noterar att man i ansökan hänvisar till en rapport nyligen i vilken det hävdas att 40 000 nya arbetstagare kommer att behövas i region Västerbotten. Parlamentet välkomnar de åtgärder som är inriktade på arbetstagare som behöver specialiserad utbildning.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med arbetsmarknadens parter utarbeta strategier för en proaktiv hållning till de planerade förändringarna på arbetsmarknaden och att skydda arbetstillfällen och kompetens i unionen på grundval av heltäckande konsekvensbedömningar för handeln som ska göras av kommissionen för varje handelsavtal.

7.  Europaparlamentet noterar att ungdomar som varken arbetar eller studerar inte omfattas av ansökan eftersom regionen inte är berättigad till sådana insatser inom ramen för sysselsättningsinitiativet för ungdomar.

8.  Europaparlamentet välkomnar att de svenska myndigheterna den 30 januari 2015 beslutade att inleda de individanpassade åtgärderna, långt innan beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

9.  Europaparlamentet noterar att Sverige planerar nio typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan, nämligen i) kartläggning och individuell planering, ii) jobbsökaraktiviteter och vägledning, iii) åtgärder för motivation och hälsa, iv) främjande av företagande, v) utbildning och vidareutbildning, vi) validering av kunskaper och erfarenheter, vii) jobbcoachning med privata tjänsteleverantörer, viii) rese- och flyttkostnader, ix) arbetssökarbidrag.

10.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som är inriktade på arbetstagarnas motivation och hälsa. Parlamentet anser att sådana åtgärder är nödvändiga för att stärka motivationen och erbjuda hjälp till dem som fått nedsatt hälsa till följd av uppsägningen. Parlamentet uppskattar också åtgärderna för validering av deltagarnas kunskaper och erfarenheter.

11.  Europaparlamentet noterar det höga belopp som kommer att användas till bidrag och incitament. Parlamentet noterar också att finansieringen av dessa åtgärder är begränsad till ett högsta belopp på 35 % av de totala kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster, i enlighet med förordningen om fonden, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

12.  Europaparlamentet väntar på svaret från kommissionen med en bekräftelse på att arbetssökarbidraget inte påverkar medlemsstatens skyldighet med avseende på aktiva arbetsmarknads- eller socialskyddsåtgärder. Parlamentet förväntar sig också en analys av komplementariteten med de åtgärder som får stöd inom ramen för fonden.

13.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med de berättigade stödmottagarna och deras företrädare samt med lokala offentliga aktörer.

14.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

15.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov och de berörda yrkessektorernas framtidsutsikter.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida förslag närmare ange inom vilka sektorer arbetstagarna kan förväntas finna sysselsättning och om den utbildning som erbjuds är anpassad till de ekonomiska framtidsutsikterna och arbetsmarknadsbehoven i de regioner som berörs av uppsägningarna.

17.  Europaparlamentet noterar att de svenska myndigheterna bekräftar att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan EU-finansierade tjänster.

18.  Europaparlamentet noterar att hittills har tjugotvå ansökningar om stöd från fonden, inklusive denna, gällt tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar. Tolv av dessa ansökningar grundar sig på handelsrelaterad globalisering och tio på den globala finansiella och ekonomiska krisen.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant bedöma ärenden där finansiering begärs från fonden för uppsägningar till följd av företags utlokaliseringsstrategier och att se till att dessa företag till fullo iakttagit de obligatoriska skyldigheter gentemot de uppsagda arbetstagarna som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal, och att fonden används som en kompletterande åtgärd.

20.  Europaparlamentet betonar på nytt att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

21.  Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen för med sig och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas.

22.  Europaparlamentet påminner kommissionen om dess ansvar och skyldighet att i god tid tillhandahålla detaljerad information som bekräftar att det föreslagna arbetssökarbidraget inte påverkar medlemsstatens skyldighet med avseende på aktiva arbetsmarknads- eller socialskyddsåtgärder samt en detaljerad analys som visar hur dessa åtgärder inom ramen för fonden kompletterar andra åtgärder.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissonen att säkra allmänhetens tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

24.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige - EGF/2015/009 SE/Volvo Trucks)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/618.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

Europaparlamentets resolution av den 13 april 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2016/000 TA 2016 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ) (COM(2016)0078 – C8-0095/2016 – 2016/2025(BUD))

P8_TA(2016)0112 A8-0078/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0078 –C8-0095/2016),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2015/000 TA 2015 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)(4),

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0078/2016), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen, parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Det högsta årliga belopp som är tillgängligt via fonden 2015 är 150 miljoner EUR (i 2011 års priser). På kommissionens initiativ får enligt artikel 11.1 i förordningen om fonden högst 0,5 % av detta belopp (dvs. 828 060 EUR 2016) användas för tekniskt stöd för att finansiera förberedande åtgärder, övervakning, insamling av uppgifter, upprättande av en kunskapsbas, administrativt och tekniskt stöd, informations- och kommunikationsinsatser samt den revision, kontroll och utvärdering som krävs för att genomföra denna förordning.

E.  Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen understrukit fondens betydelse som ett EU-instrument för stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa med avseende på ett förbättrat mervärde, ökad effektivitet och anställbarhet för stödmottagarna.

F.  Det föreslagna beloppet på 380 000 EUR motsvarar ca 0,23 % av det högsta årliga belopp som är tillgängligt via fonden för 2016.

1.  Europaparlamentet stöder de åtgärder som kommissionen föreslagit och som ska finansieras som tekniskt stöd i enlighet med artikel 11.1 och 11.4 samt artikel 12.2, 12.3 och 12.4 i förordningen om fonden.

2.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av nätverksverksamhet och utbyte av information om fonden, och stöder därför finansieringen av fondens expertgrupp med kontaktpersoner samt nätverksseminarier om genomförandet av fonden. Parlamentet förväntar sig att detta informationsutbyte även ska bidra till en bättre och mer detaljerad rapportering om hur framgångsrika åtgärderna som finansieras av fonden är i medlemsstaterna, särskilt när det gäller räckvidden och stödmottagarnas återanställningsgrad. Parlamentet stöder också alla initiativ som syftar till att öka deltagandet och rådfrågningen av de lokala myndigheter som dagligen förvaltar de åtgärder som finansieras av fonden.

3.  Europaparlamentet välkomnar det fortsatta arbetet med standardiserade förfaranden för ansökningar till fonden och för förvaltning av den med hjälp av funktionerna i systemet för elektroniskt datautbyte (SFC2014), som möjliggör en förenkling och snabbare behandling av ansökningarna samt bättre rapportering. Parlamentet noterar att kommissionen under 2016 har för avsikt att prioritera förberedelsen och finputsningen av modulen för slutrapporter som avslutar genomförandet av varje fondärende. Parlamentet noterar dock att kostnaderna för förfarandet att integrera fonden i SFC2014, som belastar fondens budget, kommer att fortsätta vara relativt höga.

4.  Europaparlamentet välkomnar integreringen av rapportering i systemet för elektroniskt datautbyte (SFC2014). Parlamentet anser att detta kommer att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna och underlätta användningen av rapporter för utvärderingsändamål.

5.  Europaparlamentet noterar att förfarandet att integrera fonden i SFC2014 har pågått i flera år och att kostnaderna för detta som belastar fonden har varit relativt höga. Parlamentet noterar att denna kostnadsnivå kommer att fortsätta under ytterligare ett år, varefter kostnaden kommer att sjunka.

6.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte redogjort för vilka framsteg som gjorts när det gäller integreringen i SFC2014 från början av 2011 till och med 2014, vilket parlamentet begärde i sin resolution av den 24 juni 2015 om förslaget om tekniskt stöd 2015. Parlamentet påminner kommissionen om att redogöra för vilka framsteg som gjorts, enligt begäran ovan, och att inkludera den senaste utvecklingen.

7.  Europaparlamentet anser att SFC2014 även skulle kunna användas för att göra det möjligt för kommissionen att samla in detaljerade uppgifter om konsekvenserna av stödet via fonden, särskilt när det gäller återanställningsgraden för uppsagda arbetstagare som har dragit nytta av stöd från fonden. Parlamentet insisterar på en bättre utvärdering av vilken typ av jobb som hittas och av kvaliteten på dessa jobb samt av tendensen på medellång och lång sikt när det gäller den återinträdesgrad som uppnås genom insatser inom ramen för fonden.

8.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har för avsikt att investera 70 000 EUR av den tillgängliga budgeten för tekniskt stöd i åtgärder för att särskilt förbättra övervakningen och utvärderingen av konsekvenserna av fondens stöd för enskilda deltagare. Parlamentet rekommenderar följande:

9.  Parlamentet understryker behovet av att ytterligare stärka förbindelserna mellan alla som är involverade i ansökningar till fonden, särskilt arbetsmarknadens parter och intressenter på regional och lokal nivå, för att skapa största möjliga synergieffekter. Parlamentet betonar att samverkan mellan den nationella kontaktpersonen och regionala eller lokala gemonförandepartner i ett ärende bör stärkas och kommunikations- och stödsystem samt informationsflöden (interna uppdelningar, uppgifter och ansvar) bör klargöras och alla berörda parter bör vara överens om detta.

10.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att inom rimliga tidsfrister bjuda in parlamentet till möten och seminarier med expertgrupperna i enlighet med relevanta bestämmelser i ramavtalet om förbindelser mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(5).

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att motivera beslutet att lägga ut halvtidsutvärderingen i enlighet med artikel 20.1 a i förordningen om fonden på en extern entreprenör. Parlamentet begär att kommissionen beslutar hur man ska agera utifrån kostnadsnyttoanalysen med en klar inriktning mot objektivitet, resultat, mervärde, anställbarhet och effektivitet.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i halvtidsutvärderingen av fonden inkludera alla aspekter avseende kostnadseffektiviteten för samtliga projekt inom ramen för fonden, uppgifter om direktstöd, samt förslag om hur medlemsstaternas deltagande i fonden kan förbättras och hur synergierna med andra åtgärder som omfattas av fonden eller av nationella program kan ökas. Parlamentet noterar att detta arbete bör kombineras med inrättandet av en fullständig databas över resultatet av samtliga fondåtgärder. Parlamentet efterlyser en debatt om resultatet av halvtidsutvärderingen i syfte att bedöma huruvida fonden är det effektivaste verktyget för utmaningarna i samband med uppsägningar.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en kvalitativ och kvantitativ analys av fondens stöd till ungdomar upp till 25 år som varken arbetar eller studerar och att förlänga denna åtgärd efter december 2017, på ett permanent och hållbart sätt genom att föreslå en ny förordning om fonden, särskilt med avseende på genomförandet av ungdomsgarantin och den pågående ungdomsarbetslöshetskrisen.

14.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att öka den allmänna medvetenheten om fonden och dess synlighet. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att de enligt artikel 12 i fondförordningen måste informera de direkta mottagarna, myndigheterna, arbetsmarknadens parter, medierna och allmänheten om de åtgärder som finansieras genom fonden.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och samtliga berörda institutioner att vidta de åtgärder som krävs för att ytterligare förbättra förfaranden och budgethantering för att öka effekten av fonden. Parlamentet noterar i detta sammanhang att parlamentet håller på att utarbeta ett initiativbetänkande på grundval av kommissionens utvärdering, för att bedöma hur förordningen om fonden fungerar och de granskade ärendena.

16.  Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen för med sig och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i större utsträckning dra nytta av kommissionens stöd innan den formella ansökan lämnas in.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och samtliga berörda institutioner att ställa sig bakom en mer omfattande tillämpning av undantaget från de trösklar som gäller för att komma i fråga, till förmån för små och medelstora företag, en förlängning av referensperioderna samt en möjlighet att inbegripa uppsagda arbetstagare som utför relaterade tjänster åt uppsagda arbetstagare i referensföretaget, vilket skulle bidra till en effektivare och värdefullare användning av fonden.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett tydligare sätt framhäva den additionalitet som insatser inom ramen för fonden skapat och förbindelserna till andra fonder, och att överväga på vilka sätt fonden bäst kan ge ett mervärde, hur man kan säkerställa synergier med andra finansieringskällor och hur man kan undvika att åtgärder finansieras som skulle ha finansierats ändå och överlappningar.

19.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2016/000 TA 2016 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/619.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) Antagna texter, P8_TA(2015)0237. (5) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.

Europaparlamentets resolution av den 13 april 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 1/2016 till 2016 års allmänna budget - Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen (07068/2016 – C8-0122/2016 – 2016/2037(BUD))

P8_TA(2016)0113 A8-0130/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, slutgiltigt antagen den 25 november 2015(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(5),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen(6),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 1/2016 som kommissionen antog den 9 mars 2016 (COM(2016)0152),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2016 som rådet antog den 16 mars 2016 och översände till Europaparlamentet den 17 mars 2016 (07068/2016 – C8-0122/2016),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0130/2016), och av följande skäl:

A.  Den massiva tillströmningen av flyktingar och migranter till Europa har skapat en exceptionell situation där ett stort antal personer är i akut behov av humanitärt bistånd inom unionen. Denna nödsituation har mer än uttömt den kapacitet som de flesta berörda länderna har att hantera en sådan situation. Det fanns inga lämpliga instrument på unionsnivå för att hantera katastrofdrabbade människors humanitära behov inom unionen.

B.  Den 2 mars 2016 presenterade kommissionen ett förslag till en förordning från rådet som syftar till att fylla en lucka i de tillgängliga instrumenten för att hantera humanitära behov inom unionen. Förordningen baseras på artikel 122.1 i EUF-fördraget, som inte tilldelar Europaparlamentet någon roll. Förordning (EU) 2016/369 antogs av rådet den 15 mars 2016.

C.  Kommissionen föreslog därefter en ändringsbudget som syftar till att skapa en budgetstruktur för detta instrument och att genom omfördelning inom rubrik 3 i den fleråriga budgetramen tillhandahålla 100 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 80,2 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden för omedelbara finansieringsbehov.

D.  Kommissionens beräknar att detta nya instrument skulle kräva 300 miljoner EUR 2016 (och 200 miljoner EUR 2017 och 200 miljoner EUR 2018) men att framtida behov sannolikt kommer att öka om migrant- och flyktingströmmarna fortsätter på nuvarande nivåer.

E.  Kommissionen föreslår också att man ska förstärka personalstyrkan hos Europols europeiska centrum mot terrorism och tillhandahålla motsvarande åtagande- och betalningsbemyndiganden till ett belopp av 2,0 miljoner EUR genom omfördelning från fonden för inre säkerhet.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att låta unionens budget tillhandahålla krisstöd inom unionen för att hantera de humanitära följderna av den rådande flyktingkrisen. Parlamentet framhåller den allt värre situationen för migranter och asylsökande, särskilt på grund av de europeiska ländernas osamordnade insatser, vilket gör det än viktigare och mer brådskande med sådant krisstöd. Parlamentet betonar att man måste visa solidaritet med de medlemsstater som står inför sådana krissituationer på sina territorier.

2.  Europaparlamentet noterar att det brådskar med den lösning som kommissionen har föreslagit. Parlamentet noterar att det efter inrättandet av två förvaltningsfonder och en facilitet för flyktingar i Turkiet har införts en ny ad hoc-mekanism utan en övergripande strategi för att angripa flyktingkrisen och utan att man fullt ut har garanterat parlamentets befogenheter som medlagstiftare. Det är problematiskt att det nya instrumentet inte grundas på ett förslag från kommissionen om en förordning, enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet har alltid agerat konstruktivt och snabbt för att stödja alla initiativ i samband med flyktingkrisen, och gör så fortfarande genom att snabbt anta den föreliggande ändringsbudgeten.

3.  Europaparlamentet anser att man bör överväga hållbarare rättsliga ramar och budgetramar, så att man i framtiden kan få fram humanitärt bistånd inom unionen när omständigheterna så kräver. Sådant katastrofstöd för att möta kriser och oförutsedda situationer bör, genom sin blotta karaktär, täckas av särskilda instrument och räknas utöver taken i den fleråriga budgetramen.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens utfästelse att inte omfördela anslag från budgeten för externt humanitärt bistånd. Kommissionen föreslår att man ska finansiera den första delutbetalningen inom detta nya instrument genom att återföra anslag från asyl-, migrations- och integrationsfonden vilka redan avsåg att garantera att bördorna fördelas mellan medlemsstaterna när det gäller att ta hand om flyktingarna. Parlamentet tror inte att hela beloppet kan täckas genom omfördelning utan att detta påverkar resultaten i samband med asyl-, migrations- och integrationsfonden som inte kan undgå att komma i ett pressat läge i år, och som kan behöva ytterligare förstärkning om omplaceringsplanen ska kunna följas i full omfattning. Därför betraktar parlamentet dessa 100 miljoner EUR som en tidig betalning av anslag, vilken måste kompenseras vid ett senare tillfälle. Det finns ingen marginal kvar under rubrik 3, och flexibilitetsmekanismen har redan använts i sin helhet för 2016. Därför är parlamentet positivt till att man så snart som möjligt utnyttjar marginalen för oförutsedda utgifter för det återstående beloppet för innevarande år, och uppmanar kommissionen att presentera ett förslag om detta. Parlamentet förutser att det kommer att bli ofrånkomligt med en höjning av taket i rubrik 3 för att beakta alla behov i samband med flykting- och migrationskrisen.

5.  Europaparlamentet godkänner den föreslagna personalökningen hos Europols europeiska centrum mot terrorism, med tanke på det rådande säkerhetsläget i Europeiska unionen. Denna ökning kommer att ske utöver de redan överenskomna ökningarna inom ramen för den nyligen genomförda revideringen av den rättsliga ramen för Europol.

6.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att undanta all byråer som i vidare mening sysslar med migration och säkerhet från kravet på en 5-procentig personalminskning, då samtliga är underbemannade i förhållande till den enorma ökningen av arbetsbördan och arbetsuppgifterna under de senaste två åren. Kommissionen uppmanas att se till att det råder balans mellan de byråer som sysslar med rättsliga och inrikes frågor, och att respektera deras arbetsbörda och arbetsuppgifter.

7.  Europaparlamentet bekräftar sin vilja att anta förslaget till ändringsbudget nr 1/2016 som kommissionen har presenterat, med hänsyn till den akuta situationen.

8.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2016.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 1/2016 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (2) EUT L 48, 24.2.2016. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (5) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17. (6) EUT L 70, 16.3.2016, s. 1.

Europaparlamentets beslut av den 13 april 2016 om nomineringen av Samo Jereb till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C8-0025/2016 – 2016/0804(NLE))

P8_TA(2016)0114 A8-0060/2016

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0025/2016),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0060/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 15 mars 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Samo Jereb till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

Europaparlamentets beslut av den 13 april 2016 om nomineringen av Mihails Kozlovs till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C8-0411/2015 – 2015/0814(NLE))

P8_TA(2016)0115 A8-0059/2016

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0411/2015),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0059/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 15 mars 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Mihails Kozlovs till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

Europaparlamentets beslut av den 13 april 2016 om nomineringen av Jan Gregor till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C8-0412/2015 – 2015/0815(NLE))

P8_TA(2016)0116 A8-0057/2016

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0412/2015),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0057/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 15 mars 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Jan Gregor till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

Europaparlamentets beslut av den 13 april 2016 om nomineringen av Ladislav Balko till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C8-0413/2015 – 2015/0816(NLE))

P8_TA(2016)0117 A8-0055/2016

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0413/2015),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0055/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 15 mars 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Ladislav Balko till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

Europaparlamentets beslut av den 13 april 2016 om nomineringen av Janusz Wojciechowski till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C8-0414/2015 – 2015/0817(NLE))

P8_TA(2016)0118 A8-0061/2016

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut,

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0414/2015),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0061/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 15 mars 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Janusz Wojciechowski till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

Europaparlamentets resolution av den 13 april 2016 om utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (D044281-01 – 2016/2624(RSP))

P8_TA(2016)0119 B8-0439/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (D044281-01),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG(1), särskilt artikel 20.1,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(3),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) angående sakkunniggranskningen av riskbedömningen av växtskyddsmedel med glyfosat som verksamt ämne(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den systemiska herbiciden glyfosat har för närvarande den största globala produktionsvolymen av alla herbicider. Dess användning globalt har ökat dramatiskt och blivit 260 gånger större under de senaste 40 åren (från 3 200 ton 1974 till 825 000 ton 2014)(5).

B.  Glyfosat är en icke-selektiv herbicid som dödar allt gräs. Den verkar genom att interferera med den så kallade shikimisyravägen, en väg som även finns i alger, bakterier och svampar. Subletala exponeringar för kommersiella sammansättningar av glyfosat i Escherichia coli och Salmonella enterica serovar Typhimurium har visat sig föranleda förändrad reaktion på antibiotika.

C.  76 % av användningen av glyfosat i världen förekommer inom jordbruket. Även inom skogsbruk och i urbana tillämpningar och trädgårdstillämpningar används det flitigt.

D.  Glyfosat och/eller dess rester har upptäckts i vatten, mark, mat och dryck och icke ätbara varor, liksom även i människokroppen (exempelvis i urin och modersmjölk).

E.  Allmänheten utsätts främst genom boende i närheten av besprutade områden, genom användning i hemmet och genom kostintag. Exponeringen för glyfosat är på uppåtgående på grund av en ökning av den totala användningen av glyfosat och dess vanligaste tillsatsämnen för människors hälsa måste regelbundet övervakas.

F.  Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 får ett verksamt ämne godkännas endast om det inte klassificeras eller inte ska klassificeras som cancerogent ämne i kategori 1A eller 1B i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1272/2008, utom om människors exponering för detta verksamma ämne är försumbar eller om det föreligger en allvarlig fara för växtskyddet som inte kan avvärjas med andra medel.

G.  I mars 2015 klassade Internationella centret för cancerforskning (IARC) glyfosat som ”troligtvis cancerframkallande för människor” (grupp 2A) på grundval av ”begränsade belägg” för cancer hos människor (från fall av verklig exponering under verkliga förhållanden), ”tillräckliga belägg” för cancer hos laboratoriedjur (från studier av ”ren” glyfosat) och ”starka belägg” för mekanistisk information om cancerogenitet (gentoxicitet och oxidativ stress) hos både ”ren” glyfosat och glyfosatsammansättningar.

H.  De kriterier IARC använder för grupp 2A är jämförbara med dem i kategori 1B i förordning (EG) nr 1272/2008.

I.  I november 2015 slutförde emellertid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) en sakkunnigbedömning av glyfosat där man kom fram till att ”glyfosat sannolikt inte utgör en cancerrisk för människor, och beläggen ger inte stöd för en klassificering med avseende på dess cancerframkallande potential i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008”.

J.  Kommissionens genomförandeförordning (EU) …/… av den XXX om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (nedan kallad utkast till genomförandeförordning), utgående från vetenskaplig utvärdering som gjorts både av BfR och av Efsa innehåller ett förslag om att glyfosat ska godkännas till och med den 30 juni 2031 – dvs. under den längsta tillåtna perioden – för alla användningar med en begränsning för ett av dess tillsatsämnen, samt om att medlemsstaterna ska upprätta en förteckning över tillsatsämnen som inte är godkända för att användas i växtskyddsprodukter; det ställs inte upp några rättsligt bindande villkor för dess användning och det enda kravet består i bekräftande information om hormonstörande egenskaper.

K.  Det uttalade syftet med förordning (EG) nr 1107/2009 är att ”säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att harmonisera reglerna för utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen”.

L.  I samma förordning (EG) nr 1107/2009 står det att dess bestämmelser ”baserar sig på försiktighetsprincipen i syfte att säkerställa att verksamma ämnen eller produkter som släpps ut på marknaden inte har någon negativ inverkan på människors eller djurs hälsa eller på miljön”. Vidare heter det att ”medlemsstaterna [...] i synnerhet inte [ska] hindras från att tillämpa försiktighetsprincipen om det råder vetenskaplig osäkerhet kring de risker för människors eller djurs hälsa eller miljön som det växtskyddsmedel som ska produktgodkännas på deras territorium medför”.

M.  Enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska alla beslut om godkännande/icke-godkännande/villkorat godkännande av ett verksamt ämne basera sig på kommissionens granskningsrapport och på ”andra faktorer av betydelse för den aktuella frågan och försiktighetsprincipen, där villkoren i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 178/2002 gäller”.

N.  I artikel 7.1 i förordning (EG) nr 178/2002 slås följande fast: ”När man i särskilda fall efter en bedömning av tillgänglig information identifierar möjligheten av skadliga effekter på hälsan, men när det fortfarande föreligger vetenskaplig osäkerhet, får sådana provisoriska åtgärder för riskhantering vidtas som är nödvändiga för att säkerställa den höga hälsoskyddsnivå som valts i gemenskapen, i avvaktan på ytterligare vetenskapliga uppgifter för en mer omfattande riskbedömning.”

O.  Villkoren för att tillgripa försiktighetsprincipen i enlighet med förordning (EG) nr 178/2002 är uppenbart uppfyllda mot bakgrund av den pågående kontroversen om de cancerframkallande egenskaperna hos glyfosat.

P.  Enligt artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 kan ett förnyat godkännande av verksamma ämnen gälla i högst 15 år. Med hänsyn till säkerheten bör godkännandeperioden stå i proportion till de eventuella risker som är förenade med användningen av sådana ämnen, och erfarenheterna från den faktiska användningen av växtskyddsmedel som innehåller de berörda ämnena och den vetenskapliga och tekniska utvecklingen bör beaktas då beslut fattas om förnyelse av ett godkännande.

Q.  I sitt beslut i ärende 12/2013/MDC av den 18 februari 2016 om Europeiska kommissionens praxis vid godkännande och utsläppande på marknaden av växtskyddsprodukter (pesticider) uppmanade Europeiska ombudsmannen kommissionen att se över sitt tillvägagångssätt vid fastställande och genomförande av riskreducerande åtgärder (villkor och begränsningar) för att inbegripa ytterligare krav så att kommissionen inte undandrar sig sin skyldighet att säkerställa ett verksamt skydd för människors och djurs hälsa och för miljön genom att tillerkänna medlemsstaterna nära nog fullständig handlingsfrihet vid fastställande av riskreducerande åtgärder för eventuellt osäkra ämnen, med tanke på att standardformuleringar är väldigt öppna och det är tveksamt om de rättsligt kan anses kräva riskreducerande åtgärder över huvud taget.

R.  Utkastet till genomförandeförordning innehåller emellertid inga rättsligt bindande riskreducerande åtgärder, trots att en hög långsiktig risk påträffats för nästan alla användningar av glyfosat hos landlevande ryggradsdjur som inte är målarter. Användningen av den icke-selektiva herbiciden glyfosat dödar inte bara oönskat ogräs utan alla växter samt alger, växter och svampar, och har därmed en oacceptabel inverkan på den biologiska mångfalden och ekosystemet. På så vis strider glyfosat mot artikel 4.3 e iii i förordning (EG) nr 1107/2009.

S.  Flera medlemsstater har redan vidtagit försiktighetsåtgärder till skydd för folkhälsan och miljön. För att uppnå samma skyddsnivå i alla medlemsstater bör, vid godkännande av ett verksamt ämne, tydliga och rättsligt bindande villkor för dess användning fastställas på unionsnivå.

T.  På begäran av kommissionen tog Efsa i sin bedömning hänsyn till den rapport som IARC offentliggjort och i vilken glyfosat klassificerades som ”troligtvis cancerframkallande för människor”. Efsas utvärdering baserades på en stor mängd belägg, bland annat ett antal studier som inte bedömts av IARC, och enligt Efsa är detta en av anledningarna till att man kom fram till olika slutsatser.

U.  Efsas enhet för pesticider, som ansvarade för bedömningen, beskrev vissa av de studier som inte bedömts av IARC som ”centrala” och ”avgörande”. Efsa har hittills vägrat att göra dessa studier allmänt tillgängliga, eftersom sökandena hävdat att ett utlämnande skulle skada deras affärsintressen. Underlåtenhet att offentliggöra studier omöjliggör en oberoende vetenskaplig granskning. Efsa har inte tillhandahållit verifierbara bevis för att ett utlämnande skulle skada industrin, vilket man har en rättslig skyldighet att göra enligt artikel 63 i förordning (EG) nr 1107/2009.

V.  Enligt artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(6) ska institutionerna vägra att ge tillgång till en handling om ett utlämnande skulle undergräva skyddet för affärsintressena, såvida det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet. Mot bakgrund av den pågående kontroversen mellan IARC och Efsa i en för allmänheten så pass viktig fråga som cancer, och med tanke på den globala betydelsen av ett beslut om förnyat godkännande/villkorat godkännande/icke-godkännande av glyfosat, föreligger alldeles uppenbart ett övervägande allmänintresse av att dessa studier lämnas ut.

W.  Det föreligger inte bara allvarliga farhågor om cancerogeniteten hos glyfosat utan även tvivelsmål vad gäller en möjlig verkningsmekanism med avseende på dess hormonstörande egenskaper. Glyfosatbaserade sammansättningar har visat sig vara hormonstörande i människors cellinjer, och i avsaknad av ordentliga vetenskapliga, övergripande kriterier kan en endokrin verkningsmekanism inte uteslutas. Kommissionen kommer senast i augusti 2016 att tillhandahålla standarder för definition av hormonstörande ämnen.

X.  Efsa uttryckte oro över att hormonstörande verkan inte kunde uteslutas, eftersom bedömningen inte kunnat slutföras på grund av luckor i uppgifterna. I punkt 2.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 får ett verksamt ämne godkännas endast om ett fullständigt underlag lämnats in. Detta är så mycket viktigare som det i förordning (EG) nr 1107/2009 föreskrivs att ett verksamt ämne får godkännas endast om det inte anses ha hormonstörande egenskaper som kan orsaka skada på människor, om inte människors exponering för ämnet är försumbar eller om det föreligger en allvarlig risk för växters hälsa som inte kan bemästras på något annat sätt.

Y.  Det är inte lämpligt att kommissionen hanterar denna avsevärda brist med hjälp av uppgifter av bekräftande natur som ska inlämnas efter beslutet om förnyat godkännande, eftersom förfarandet med sådana uppgifter bör gälla endast i vissa undantagsfall, såsom det stadgas i punkt 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 och inte bör beröra uppgiftskrav som fanns redan vid den tidpunkt då ansökan inlämnades.

Z.  Under de gångna två årtionden har man fått ytterligare belägg för skadeverkningar, framför allt att ryggradsdjur på ett flertal olika sätt påverkas av glyfosat, också i form av skador på lever och njurar och inverkan på balansen mellan näringsämnen genom glyfosatets keleringseffekt(7).

AA.  I juli 2015 tillkännagav den rapporterande medlemsstaten sin avsikt att lämna in dokumentation om harmoniserad klassificering av glyfosat inom ramen för förordning (EG) nr 1272/2008 till Europeiska kemikaliemyndigheten, som är den behöriga vetenskapliga myndigheten för harmoniserad klassificering av kemiska ämnen. Ansökan väntades inkomma i slutet av mars 2016. Beslutsprocessen förväntas pågå i 18 månader.

AB.  Ett viktigt användningsändamål för glyfosat är ”avdödning”, alltså att den gröda som odlas dödas innan den skördas, för att den ska mogna fortare och gå lättare att skörda. Det här blir inte bara till skada för den biologiska mångfalden, utan får också som ett typiskt resultat att resthalterna i de slutliga produkter som skördas blir åtskilligt högre, vilket alltså leder till att människor blir alltmer exponerade via kosten(8). En annan följd blir att halmen från den behandlade grödan förorenas, så att den inte går att använda som foder. Det är oacceptabelt, både ur synvinkel av folkhälsan och miljön, att en icke-selektiv herbicid används för sådana ändamål.

AC.  Det stora flertalet genetiskt modifierade grödor är resistenta mot glyfosat(9). Av allt glyfosat i världen användes under 2012 56 procent på glyfosatresistenta genetiskt modifierade grödor(10).

AD.  Under 2015 och 2016 invände Europaparlamentet mot fyra olika utkast till kommissionens genomföranderättsakter om utsläppande på marknaden av produkter som innehöll, bestod av eller producerats från genetiskt modifierade grödor(11)(12)(13)(14). Alla dessa grödor var genetiskt modifierade för att bli resistenta mot glyfosat. Tre av dessa grödor var också genetiskt modifierade för att bli resistenta mot en annan herbicid, så att de kombinerade multipel resistens.

AE.  Det är känt att den utbredda användningen av glyfosat på glyfosatresistenta grödor under de senaste 20 åren lett till att det utvecklats resistenta ogräs, eftersom den upprepade användningen av glyfosat utan insatser däremellan av ogräsdödande medel eller ogräsrensning i hög grad har gynnat utvecklingen av resistenta ogräs. Företagen inom jordbruksindustrin och biotekniken tillägger ytterligare herbicidtåliga egenskaper till grödorna, vilket framgår av tre av de fyra genetiskt modifierade grödor som Europaparlamentet motsatt sig. Detta är ett ekorrhjul som kan ge oss flera multiresistenta ogräs(15). En sådan giftkarusell är inte hållbar.

AF.  Olika studier har visat att integrerat växtskydd, baserat på diversifiering av grödor, jordbearbetning, datum för sådd och mekanisk ogräsrensning kan minska användningen av herbicider och samtidigt bevara grödornas avkastning och vara hållbarare och miljövänligare, till stor nytta för den biologiska mångfalden(16).

AG.  Efsa kom 2015 fram till att antalet gånger som maximalt tillåten restmängd fastställts för vissa bekämpningsmedel, bland dem också glyfosat, var avgjort lägre än det antal som krävdes för dragandet av statistiskt väl underbyggda slutsatser. Enligt Efsa bör de rapporterande länderna utvidga tillämpningsområdet för de analytiska metoder som används för att verkställa bestämmelserna om maximalt tillåten restmängd, för att vi inte ska få en missvisande bild av antalet upptäckta fall eller av den utsträckning i vilken maximalt tillåten restmängd överskrids, till följd av att endast några få fall konstaterats eller att uppgifter från vissa länder saknas(17).

AH.  I mars 2016 sköt den ständiga kommittén för fytofarmaceutiska produkter upp sin omröstning om utkastet till genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat.

AI.  USA:s revisionsmyndighet (US Government Accountability Office) utfärdade nyligen en rekommendation till landets livsmedelsverk (United States Food and Drug Administration) att utvärdera riskerna med och lämna ut information om glyfosatrester med avseende på folkhälsan.

1.  Europaparlamentet anser att kommissionens utkast till genomförandeförordning inte säkerställer en hög skyddsnivå för både människors och djurs hälsa och för miljön, att den inte tillämpar försiktighetsprincipen och att den överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1107/2009.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt utkast till genomförandeförordning för att bättre åtgärda frågan om hållbar användning av herbicider som innehåller glyfosat. Parlamentet uppmanar kommissionen att rekommendera att medlemsstaterna framför allt begränsar eller förbjuder försäljning av glyfosat till icke-yrkesmässiga användare, och ber kommissionen att, tillsammans med experter från medlemsstaterna, utvärdera användningen av växtskyddsprodukter för icke-yrkesmässiga användare samt att lägga fram förslag, att utveckla yrkesutbildningen och användargodkännandet för yrkesfolk, att ge bättre information om användningen av glyfosat och att strikt begränsa användningen före skörd av produkter som innehåller det verksamma ämnet glyfosat.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förnya godkännandet av glyfosat för en period på sju år. Parlamentet erinrar om att förordning (EG) nr 1107/2009 ger kommissionen möjlighet att dra tillbaka godkännandet för ett verksamt ämne under den period det blivit godkänt för, på grundval av att nya vetenskapliga bevis kan visa att ämnet inte längre uppfyller kriterierna för sitt godkännande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda sitt arbete med upprättandet av en förteckning över tillsatsämnen som inte accepteras i växtskyddsprodukter. Parlamentet välkomnar att POEA (polyetoxilerad talgamin) uteslutits från användning i växtskyddsprodukter som innehåller glyfosat.

4.  Europaparlamentet uppmanar framför allt kommissionen att inte godkänna annat än yrkesmässig användning av glyfosat.

5.  Europaparlamentet uppmanar framför allt kommissionen att inte godkänna att glyfosat används i eller nära offentliga parker, offentliga lekplatser och offentliga trädgårdar.

6.  Europaparlamentet uppmanar framför allt kommissionen att inte godkänna att glyfosat används inom jordbruket, om det räcker med system för integrerat växtskydd för den ogräsbekämpning som behövs.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sitt godkännande mot bakgrund av att man håller på att lägga fram ett ärende för Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) om harmoniserad klassificering av glyfosat enligt förordning (EG) nr 1272/2008.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt se till att det görs en oberoende översyn av den övergripande toxiciteten hos glyfosat, och av klassificeringen av glyfosat baserad på alla tillgängliga vetenskapliga belägg, också de som hänför sig till cancerogeniteten hos glyfosat, samt de möjliga hormonstörande egenskaperna enligt de förväntade vetenskapliga övergripande kriterierna för hormonstörande ämnen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Efsa att omedelbart lämna ut alla vetenskapliga belägg som legat till grund för den positiva klassificeringen av glyfosat och det föreslagna förnyade godkännandet, med tanke på det övervägande allmänintresset av ett utlämnande. Parlamentet uppmanar ytterligare kommissionen att göra allt som behövs för att de vetenskapliga belägg som använts vid EU:s utvärderingsprocess ska bli fullständigt tillgängliga.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt kontor för livsmedels- och veterinärfrågor i uppdrag att testa och övervaka glyfosatrester i mat och dryck som producerats i unionen samt i importerade produkter.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera forskning och innovation kring alternativa, hållbara och kostnadseffektiva lösningar för produkter för bekämpning av skadedjur, för att säkerställa en hög nivå av skydd för människors och djurs hälsa och för miljön.

12.  Europaparlamentet anser att det är viktigt med en lämplig uppföljning av denna resolution från kommissionens sida, med tanke på tilliten till och mellan Europeiska unionens institutioner.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1. (2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (3) EGT L 031, 1.2.2002, s. 1. (4) http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302. (5) http://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/s12302-016-0070-0 (6) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43. (7) http://ehjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12940-016-0117-0 (8) http://ehjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12940-016-0117-0 (9) http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302 (10) http://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/s12302-016-0070-0 (11) Europaparlamentets resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (MON-ØØ6Ø3-6 × ACS-ZMØØ3-2) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2015)0456). (12) Europaparlamentets resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (MON-877Ø5-6 × MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2016)0040). (13) Europaparlamentets resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2016)0038). (14) Europaparlamentets resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 (MON-877Ø5-9 × MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2016)0039). (15) http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302 (16) http://ec.europa.eu/environment/integration/research/newsalert/pdf/ herbicide_reduction_can_preserve_crop_yields_as_well_as_biodiversity_benefits_of_weeds_445na2_en.pdf (17) http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/scientific_output/files/main_documents/4038.pdf

Europaparlamentets resolution av den 13 april 2016 om EU i en föränderlig global miljö – en mer sammankopplad, omtvistad och komplex värld (2015/2272(INI))

P8_TA(2016)0120 A8-0069/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 3.1, 3.2, 3.5, 21, särskilt punkterna 21.1. 21.2 h och 21.3 andra stycket, och artiklarna 8, 22, 24, 25, 26, 42, särskilt 42.7 och 46 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av 2003 års europeiska säkerhetsstrategi (ESS) och 2008 års rapport om genomförandet av ESS,

–  med beaktande av vice ordförandens/den höga representantens rapport EU i en föränderlig global miljö – En mer sammankopplad, omtvistad och komplex värld,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och den höga representanten EU:s övergripande strategi för externa konflikter och kriser (JOIN(2013)0030),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Europeiska säkerhetsagendan (COM(2015)0185),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och den höga representanten Översyn av den europeiska grannskapspolitiken (JOIN(2015)0050),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2015 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (baserat på årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken)(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2016 om klausulen om ömsesidigt försvar (artikel 42.7 i EU-fördraget)(2),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19 och 20 december 2013 (EUCO 217/13) och den 25 och 26 juni 2015 (EUCO 22/15) samt rådets slutsatser om GSFP av den 18 maj 2015 (8971/15),

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2015/1835 av den 12 oktober 2015 om Europeiska försvarsbyråns stadga, säte och verksamhetsregler(3),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och den höga representanten EU:s strategi för cybersäkerhet: En öppen, säker och trygg cyberrymd (JOIN(2013)0001),

–  med beaktande av Europeiska unionens strategi för sjöfartsskydd, som antogs av Europeiska unionens råd den 24 juni 2014,

–  med beaktande av Natos strategiska koncept från 2010 och förklaringen från Natos toppmöte i Wales 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området(4),

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 25 juni 2012,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om vapenexport: genomförande av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp(5),

–  med beaktande av 2030-agendan för hållbar utveckling som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015, och Parisavtalet om klimatförändringar,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för internationell handel,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0069/2016), och av följande skäl:

A.  Många av de nuvarande och framtida utmaningarna och hoten mot EU är komplexa och sammankopplade, kommer från statliga och icke-statliga aktörer och har sitt ursprung lika mycket innanför som utanför de yttre gränserna. Det finns ett behov att koppla samman lokala, regionala och globala sammanhang. Det krävs en stark politisk vilja och ett ledarskap för beslutsamma gemensamma insatser från EU:s och dess medlemsstaters sida för att proaktivt, kollektivt och med framgång möta dessa utmaningar, slå vakt om EU:s värderingar och samhällsmodell och göra EU till en effektiv och mer strategisk aktör samt bidra till global säkerhet. EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken måste bana väg för denna utveckling genom att definiera en politisk ambitionsnivå för EU som internationell aktör.

B.  EU måste erkänna försämringen i sin omedelbara strategiska miljö och dess långsiktiga konsekvenser i sin helhet. Fler och samtidiga kriser får allt mer direkta konsekvenser inom EU, vilket innebär att ingen medlemsstat kan reagera på egen hand och att vi européer måste ta ett gemensamt ansvar för att trygga säkerheten.

C.  De hot som kartläggs i den europeiska säkerhetsstrategin från 2003 – terrorism, massförstörelsevapen, regionala konflikter, stater i upplösning och organiserad brottslighet – är till största delen fortfarande relevanta. I dag står EU inför en rad allvarliga och oförutsedda ytterligare utmaningar, såsom försöken från revisionistiska stormakter att med våld rita om gränser genom att kränka internationell rätt och att utmana en regelbaserad världsordning, klimatförändringarna, långsam ekonomisk tillväxt, stora migrations- och flyktingströmmar och den största flyktingkrisen sedan andra världskriget, förutom den tekniska utvecklingen inom rymd och cybernetik, ekonomisk brottslighet, kärnvapenspridning och kapprustning samt hybridkrigföring och asymmetrisk krigföring och hybridhot och asymmetriska hot.

D.  Europas säkerhetsstruktur har grundats på Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), och EU är en nyckelaktör inom OSSE.

E.  Mot bakgrund av den försämrade regionala säkerheten måste EU prioritera en stabilisering av sitt närmaste grannskap, men utan att åsidosätta sina internationella åtaganden. Säkerhetskriserna nära EU:s gränser försvåras och formas av globala trender, och omvänt är en effektiv hantering av den regionala säkerheten en grundförutsättning för EU:s förmåga att agera globalt.

F.  Europeiska rådet gav den 26 juni 2015 den höga representanten i uppdrag att fortsätta processen för en strategisk reflektion i syfte att i nära samarbete med medlemsstaterna utarbeta en global EU-strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken som ska överlämnas till Europeiska rådet senast i juni 2016.

G.  Ett snabbt och effektivt gensvar på hot från EU:s sida kräver att det finns en stark solidaritet mellan medlemsstaterna, att hinder övervinns och att silotänkandet upphör inom institutionerna, liksom vid Europeiska utrikestjänstens och medlemsstaternas utländska representationer, samt att tillräckliga och flexibla budgetmedel anslås för att stödja förverkligandet av EU:s intressen. En effektiv europeisk strategi kräver först och främst en stark politisk vilja och att medlemsstaterna delar samma mål att utveckla och använda verkliga europeiska instrument.

H.  Hot av olika slag mot enskilda medlemsstater måste betraktas som hot mot unionen som helhet, vilket kräver stark sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna och en konsekvent gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

I.  Den övergripande strategin och en konsekvent och samordnad användning av EU:s externa och interna politiska instrument bör stå i centrum för den nya strategin. EU:s vapenexport kan inte anses främja EU:s direkta säkerhetsintressen, och hänsyn bör tas till den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp vid utvecklingen av en global strategi för EU. EU:s främsta mål är att främja sina värden och därmed bidra till fred, säkerhet och en hållbar utveckling av världen, förutom solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken. Dessa grundläggande mål får inte förbises när EU vidtar åtgärder för att genomföra sin egen inrikes- och utrikespolitik. Även när EU agerar för att främja sina egna ekonomiska intressen måste unionen alltid vinnlägga sig om att se till att det man gör är förenligt med målet att upprätthålla freden och skydda de mänskliga rättigheterna.

J.  I en så flyktig och osäker internationell miljö måste EU förfoga över strategiskt oberoende för att kunna garantera sin säkerhet och främja sina intressen och värden.

K.  Människors säkerhet måste stå i centrum för EU:s globala strategi, och fullständig hänsyn måste tas till könsperspektivet i samband med säkerhet och FN:s säkerhetsråds resolution 1325.

L.  Sedan EU antog den europeiska säkerhetsstrategin 2003 är målet att fastställa en internationell ordning som bygger på effektiv multilateralism och bestämmelserna i folkrätten.

M.  Den nya strategin måste vara förenlig med 2030-agendan för hållbar utveckling.

N.  Den framtida strategin bör följas upp genom årliga genomföranderapporter och omfatta följande mål, som bör beskrivas utförligare i ”understrategier” som innehåller särskilda krav för olika insatsområden:

Försvara Europeiska unionen

1.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska unionen har som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd, samtidigt som dess medborgares och dess territoriums säkerhet garanteras. Parlamentet betonar att unionens externa åtgärder vägleds av de principer som stadgas i artikel 21 i EU-fördraget. EU måste därför säkerställa både sin interna och sin externa resiliens, sin förmåga att förutse, förekomma och lösa förutsägbara utmaningar och hot och vara redo att ingripa snabbt mot oförutsedda kriser samt sin förmåga att återhämta sig från olika typer av angrepp, liksom att trygga försörjningen på energi och råvaror med hänsyn till effekterna av klimatförändringarna, som måste hanteras akut genom att EU intar en ledande roll i globala klimatåtgärder och för att främja en hållbar utveckling.

2.  Europaparlamentet anser att EU:s strategi för att klara en föränderlig global miljö måste bygga på följande:

3.  Europaparlamentet betonar att varje medlemsstats gränser är unionens gränser och måste försvaras som sådana.

4.  Europaparlamentet anser att EU är en global aktör och som sådan har en nyckelroll för att upprätthålla de principer som anges i internationell människorättslagstiftning, i synnerhet principerna om de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet. Parlamentet anser därför att mänskliga rättigheter måste integreras på ett meningsfullt sätt i den nya globala strategin, för att fullständigt genomföra EU:s strategiska ram, EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter och handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet betonar i detta avseende behovet att alltid samråda med det civila samhället i EU, medlemsstaterna och tredjeländer för att de yrkesverksamma och människorättsförsvararna genom sin erfarenhet och sakkunskap ska kunna informera och skärpa EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att EU:s utrikespolitik innehåller en strategi för mänskliga rättigheter som betonar konkreta åtgärder och resultat samt visar samstämmighet i EU:s engagemang för mänskliga rättigheter i olika länder och regioner, oavsett säkerhet, utrikespolitik, handel, energi, bistånd eller andra frågor.

5.  Europaparlamentet anser det vara avgörande att de verkliga gemensamma utrikespolitiska intressena för alla 28 EU-medlemsstater identifieras, i varje region av världen och på varje relevant politikområde. Parlamentet betonar dessutom att bara det faktum att dessa gemensamma intressen synliggörs skulle göra EU till en starkare aktör på det utrikespolitiska området. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ge utrikestjänsten i uppgift att kartlägga dessa specifika intressen och hjälpa till att definiera strategiska och operativa mål som direkt kan leda till konkreta resultat.

6.  Europaparlamentet anser att USA är EU:s viktigaste strategiska partner. Parlamentet konstaterar att EU och dess medlemsstater måste blir mer enade och beredda att ta ett större ansvar för sin kollektiva säkerhet och sitt kollektiva territoriella försvar och förlita sig mindre på USA, särskilt i Europas grannskap. Parlamentet betonar att den transatlantiska alliansen måste förbli en grundpelare för ett globalt regelbaserat system. Därför uppmanar parlamentet EU och medlemsstaterna att öka sin försvarskapacitet för att vara redo att reagera på det breda spektrumet av civila, militära och kombinerade hot och risker, i synergi med Nato, och att fullt ut utnyttja Lissabonfördragets bestämmelser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

7.  Följaktligen uppmanar Europaparlamentet EU kraftfullt att stärka ett konsekvent och strukturerat samarbete om försvarsforskning, den industriella basen och it-försvar genom sammanslagning och gemensamt utnyttjande och andra samarbetsprojekt, i syfte att utnyttja de nationella försvarsbudgetarna på ett effektivare sätt för att uppnå det gemensamma målet att 2 procent av försvarsutgifterna ska gå till forskning, liksom att lansera ett EU-finansierat program för försvarsforskning och försvarsteknik i nästa fleråriga budgetram. Rollen för Europeiska försvarsbyrån (EDA) behöver stärkas och dess resurser ökas, så att den kan agera mer slagkraftigt. Parlamentet anser också att medlemsstaterna bör ta mer ansvar för att bygga upp den akut behövda europeiska kapaciteten och bidra till EU:s strategiska oberoende, öka sina militära forskningsutgifter genom EDA och stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och den europeiska försvarsmarknaden. Parlamentet efterlyser en mer transparent och ansvarsfull användning av säkerhets- och försvarsbudgetarna i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att se till att lämplig kapacitet för att utföra uppgifterna enligt artikel 43 i EU-fördraget tillgängliggörs, även för relevanta fredsbevarande FN-uppdrag. Parlamentet anser dessutom att det europeiska utbytet av underrättelser bör förbättras och en verklig europeisk underrättelse- och prognoskapacitet utvecklas, med lämpliga tillsynsmekanismer på plats.

8.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ta itu med avsaknaden av klarhet i den ömsesidiga försvarsklausulen i artikel 42.7 i EU-fördraget och att fastställa riktlinjerna och villkoren för dess genomförande så att medlemsstaterna kan reagera effektivt när denna åberopas.

9.  Europaparlamentet riktar skarp kritik mot kommissionen för att den inte i tid har slutfört de uppgifter den fick av Europeiska rådet 2013 beträffande en planerad färdplan för en övergripande, EU-omfattande ordning för försörjningstrygghet, en planerad grönbok om kontroll av industriell kapacitet för försvar och känslig säkerhet, övervakning av försvars- och säkerhetsupphandlingar samt ”affärer regeringar emellan” inom försvarssektorn.

10.  Europaparlamentet noterar rådets beslut (Gusp) 2015/1835 av den 12 oktober 2015. Parlamentet uppmanar EDA:s chef och vice ordföranden/den höga representanten att informera parlamentet om hur detta rådsbeslut återspeglar parlamentets upprepade begäran om en förstärkning av EDA genom att finansiera byråns personal- och driftskostnader ur unionens budget.

11.  Europaparlamentet anser att ett huvudmål bör vara att gå mot permanent sammanslagna multinationella militära enheter, gemensamma försvarsstyrkor och en utformning av en gemensam försvarspolitik som i slutänden bör leda till en europeisk försvarsunion. Parlamentet begär i detta avseende inrättandet av ett permanent militärt EU-högkvarter för att förbättra den militära krishanteringskapaciteten och säkra beredskapsplaneringen samt styrkornas samverkansförmåga och utrustningens driftskompatibilitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka försvarssamarbetet kollektivt, bilateralt och i regionala kluster. Parlamentet stöder antagandet av en vitbok om EU:s försvar som bygger på EU:s globala strategi.

12.  Europaparlamentet anser att det aktuella åberopandet av artikel 42.7 i EU-fördraget bör fungera som en katalysator för att frigöra potentialen hos alla säkerhets- och försvarsrelaterade fördragsbestämmelser.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att förstärka samarbetet mellan EU och Nato, vilket bör garantera en samordning mellan insatser, och stöder inrättandet av europeiska resurser som förstärker Natos i territorialförsvaret och kan genomföra ingripanden på egen hand utanför EU:s gränser. Parlamentet betonar att GSFP bör stärka den europeiska pelaren inom Nato och se till att de europeiska Natomedlemmarna faktiskt lever upp till sina Natoåtaganden. Parlamentet föreslår att man kombinerar koncepten EU:s stridsgrupper och Natos snabbinsatsstyrkor. Parlamentet påminner om att militära bidrag bör grundas på principen om solidaritet mellan EU-medlemsstaterna.

14.  Europaparlamentet betonar att vapenexportkontroll är en integrerande del av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och måste vägledas av de principer som stadgas i artikel 21 i EU-fördraget, särskilt främjande av demokrati och rättstaten, bevarande av freden, förebyggande av konflikter och stärkande av internationell säkerhet. Parlamentet påminner om att det är avgörande att säkerställa konsekvens mellan vapenexporten och EU:s trovärdighet som global människorättsförsvarare. Parlamentet är fast övertygat om att ett effektivare genomförande av den gemensamma ståndpunktens åtta kriterier skulle utgöra ett viktigt bidrag till utvecklingen av EU:s globala strategi.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera den gemensamma ståndpunkten om vapenexport och att upphöra med vapenhandel med tredjeländer som inte uppfyller de fastställda kriterierna.

16.  Europaparlamentet stöder en ytterligare fördjupning av en effektiv styrning på globala gemensamma områden såsom havet, luften, rymden och cyberrymden.

17.  Europaparlamentet noterar att teknikens roll i våra samhällen håller på att växa och att EU:s politik måste svara på de snabba förändringarna i den tekniska utvecklingen. Parlamentet betonar i detta hänseende den viktiga befrämjande roll som internet och teknik kan spela för människors utveckling, demokratiska medvetenhet och frigörelse över hela världen, och understryker därför vikten av att EU arbetar för att främja och skydda ett fritt och öppet internet och för att skydda de digitala rättigheterna.

18.  Europaparlamentet betonar att teknikens effekter bör återspeglas också i den globala strategin och i it-säkerhetsinitiativ, samtidigt som förstärkningen av de mänskliga rättigheterna bör utgöra en integrerande del av och införlivas i all EU-politik och alla EU-program, i tillämpliga fall, för att främja skyddet av de mänskliga rättigheterna och verka för demokratin, rättsstaten och goda styrelseformer samt fredlig konfliktlösning.

Stabilisera Europas större grannskap

19.  Europaparlamentet anser att EU för att få större tyngd och trovärdighet som global aktör bör ta ett större ansvar och fokusera på att fylla säkerhetsvakuumet i sitt närområde och sitt större grannskap och på att skapa förutsättningar för stabilitet och välstånd grundat på rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, vilket med nödvändighet inbegriper att ta itu med de bakomliggande orsakerna till de pågående krigen och konflikterna, migrationsströmmarna och flyktingkrisen.

20.  Europaparlamentet är övertygat om att EU bör satsa mer på diplomati för att trappa ner konflikter, särskilt i det södra grannskapet. Parlamentet anser att den nya strategin bör omfatta sätt på vilka EU kan bygga vidare på det nyligen ingångna kärnenergiavtalet med Iran och främja ytterligare förtroendeskapande och andra säkerhetsrelaterade regionala överenskommelser, som också kan bygga vidare på Europas egna erfarenheter av regionala säkerhetsarrangemang såsom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) och överenskommelser såsom Helsingforsslutakten.

21.  Europaparlamentet anser att EU, för att skapa stabilitet och fred och främja människors säkerhet, rättsstaten, respekten för mänskliga rättigheter och demokratisering, bör stå fast vid sina utvidgnings- och integrationsåtaganden, som grundar sig på politik som främjar ekonomisk tillväxt och inkluderande samhällen, och fortsätta samarbetet med mycket nära associerade länder inom ramen för den nyligen omarbetade europeiska grannskapspolitiken (EGP). Parlamentet påminner om att varje europeisk stat enligt artikel 49 i EU-fördraget kan ansöka om medlemskap i Europeiska unionen, förutsatt att landet ansluter sig till Köpenhamnskriterierna – som är fastställda och inte förhandlingsbara – och demokratins principer, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och minoriteternas rättigheter samt garanterar rättsstaten. Parlamentet anser att EU vid varje tidpunkt bör vara delaktigt i samordnade och konsekventa insatser både i sitt östra och sitt södra grannskap.

22.  Europaparlamentet anser att den aktuella flyktingkrisen kräver ett europeiskt helhetsgrepp och akuta samordnade åtgärder, med såväl interna som externa instrument. Parlamentet efterlyser en långsiktig strategi och hållbar hantering av asyl-, migrations- och återtagandepolitiken på grundval av gemensamma principer och solidaritet och med tillbörlig hänsyn till mänskliga rättigheter och människors säkerhet. Parlamentet efterlyser en förstärkning av Schengensystemet, den europeiska gräns- och kustbevakningen samt Frontex. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att föreslå verkningsfulla och hållbara lösningar. Parlamentet anser att EU i detta avseende bör verka för en mer praktisk och övergripande strategi för att bistå Afrika, Mellanöstern och sköra och krigsbenägna länder och regioner.

23.  Europaparlamentet anser att en inkluderande multilateral diplomati under samordning och ledning av vice ordföranden/den höga representanten är avgörande för att lösa konflikter och hantera kriser, både i grannskapet och i världen. Parlamentet betonar att en mer strategisk inriktning, konsekvens och positiva synergieffekter behöver utvecklas mellan politiken för yttre åtgärder och den interna politiken – på EU-nivå, inom medlemsstaterna samt mellan utrikestjänsten och kommissionen – som blir allt mer sammankopplade.

Stärka ett multilateralt globalt styre

24.  Europaparlamentet anser att EU bör vara en konstruktiv och motståndskraftig global aktör med regionalt fokus, utrustad med nödvändiga civila och militära medel, och sträva efter att bli en regelgivare som bidrar till och stärker en effektiv multilateral global styrning i syfte att stärka demokratin, goda styrelseformer, rättsstaten och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att GSFP är ett nyckelinstrument för krisförebyggande och krislösning.

25.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att följa den övergripande/sammanlänkade/integrerade strategin i sina yttre åtgärder och att ta hänsyn till det oupplösliga sambandet mellan inre och yttre säkerhet. I detta avseende uppmanas EU att utveckla synergier mellan säkerhet, utveckling, handel, mänskliga rättigheter, verksamhet för att främja demokrati och EU:s yttre åtgärder och att infoga denna politik i sin globala strategi. Det är nödvändigt att se till att EU:s åtgärder på handelsområdet också bidrar till uppnåendet av de mål som avser icke-spridning, främjande av fred och skydd för mänskliga rättigheter.

26.  Europaparlamentet påminner om den viktiga och växande roll som energitrygghet kommer att spela i EU:s interna utveckling och dess förbindelser med lokala, regionala och internationella partner. Parlamentet efterlyser ett snabbt och fullständigt genomförande av de fem pelarna i energiunionen. Parlamentet anser att det ligger i EU:s strategiska intresse att förse kommissionen med företrädesrätt att förhandla och underteckna alla avtal om energileveranser från och produktion i tredjeländer.

27.  Europaparlamentet framhåller behovet av en politisk vilja i medlemsstaterna att uppvisa större flexibilitet i GFSP-frågor för att skapa verklig dynamik på detta område. Parlamentet stöder inrättandet av rådets försvarsministerformat, liksom regelbundna möten i Europeiska rådet om försvarsfrågor. Parlamentet uppmanar intresserade medlemsstater att inrätta ett permanent strukturerat samarbete på försvarsområdet. Parlamentet betonar i detta avseende behovet att övervinna strukturella begränsningar som är relaterade till i synnerhet behovsbedömning, kapacitet (civil och militär) och gemensam finansiering. Parlamentet anser att användningen av ett permanent strukturerat samarbete på försvarsområdet och av artikel 44 i EU-fördraget utgör de bäst lämpade institutionella metoderna för att utveckla denna gemensamma politik på ett realistiskt sätt.

28.  Europaparlamentet stöder principen att EU:s medlemsstater bör åta sig att använda minst 2 procent av BNP till försvarsutgifter senast 2024 i syfte att uppnå nödvändig och tillräcklig civil och militär kapacitet för att genomföra målen för Gusp/GSFP, samtidigt som man stärker stordriftsfördelarna genom gemensam utveckling och samarbete och minskar skillnaderna mellan medlemsstaterna.

29.  Europaparlamentet betonar att ett förstärkt samarbete med globala och regionala aktörer kring globala hot och utmaningar är nödvändigt för att uppnå en global regelbaserad ordning. Genom att gå ihop om specifika sektorsfrågor med intresserade regionala aktörer kan man sprida europeiska värderingar och bidra till tillväxt och utveckling. Parlamentet påminner om att globala hot ofta har lokala orsaker och att en lösning av dem därför kräver lokala aktörers engagemang. Parlamentet konstaterar att upprättandet av närmare förbindelser med icke-statliga aktörer, lokala och regionala myndigheter och det civila samhället också är avgörande för att säkerställa ett helhetsgrepp på globala utmaningar som klimatförändringar och terrorism, och att det sätt som EU bygger upp och definierar partnerskap på behöver ses över för att öka partnerländernas känsla av egenansvar och ytterligare integrera ett fleraktörsperspektiv.

30.  Europaparlamentet anser att samarbetet med viktiga globala och regionala aktörer – stater, organisationer och institutioner – måste bygga på unionens grundläggande principer och strategiska intressen, respekt för folkrätten samt identifierade gemensamma mål och intressen, med hänsyn till deras strategiska betydelse och deras potentiella bidrag till att bemöta globala hot och utmaningar. Parlamentet anser att strategiska anslutningsprojekt kan spela en viktig roll för att bygga upp starka och stabila förbindelser med EU:s nyckelpartner.

31.  Europaparlamentet efterlyser ett ökat samarbete med regionala stormakter och ramverk i syfte att uppnå hållbar samverkan för fred, säkerhet, konfliktförebyggande och krishantering, liksom ett ökat stöd till länder som befinner sig under hårt tryck från regionala kriser, bland annat genom deltagande i uppbyggnaden av motståndskraftiga och stabila institutioner och ett inkluderande samhälle för att genom handel och sektorsavtal skapa hävstångseffekter för att främja säkerhet, stabilitet och välstånd och genomföra övergripande regionala strategier.

32.  Europaparlamentet beklagar djupt att enväldiga och repressiva regimer blir alltmer framgångsrika beträffande deras förmåga att undergräva eller omintetgöra mänskliga rättigheter, utveckling, demokrati och utvecklingen av ett aktivt civilt samhälle. Den vice ordföranden/höga representanten uppmanas kraftfullt att ta itu med denna negativa globala trend inom ramen för den globala strategin.

33.  Europaparlamentet konstaterar att unionens välstånd avgörs av dess förmåga att förbli innovativ, behålla sin konkurrenskraft och dra nytta av en global ekonomi som utvecklas i snabb takt. EU måste utnyttja alla sina politiska instrument på ett enhetligt sätt för att skapa gynnsamma yttre förutsättningar för hållbar tillväxt i den europeiska ekonomin. EU måste vara en engagerad och aktiv aktör som främjar fri och rättvis handel och investeringar, säkra handelsvägar och ökat marknadstillträde i hela världen samt värnar stabiliteten i det globala finansiella systemet genom att främja höga standarder för reglering och styrning.

34.  Europaparlamentet konstaterar att EU för att uppnå dessa mål måste stärka sitt samarbete med ett reformerat FN och inrikta sig på att påverka och styra verksamheten i de globala forumen om styrningen av de områden där EU:s strategiska intressen och säkerhet utvecklas, och fördjupa sitt partnerskap med andra globala och regionala aktörer samt blåsa nytt liv i sina strategiska partnerskap och omvandla dem till effektiva politiska verktyg, inbegripet sina partnerskap med icke-statliga aktörer. Parlamentet anser att EU också måste stärka europeisk diplomati, förbättra dess operativa kapacitet att förebygga konflikter, stödja demokrati och fred, hantera kriser och bygga upp allianser genom medling och dialog samt främja och stärka det civila samhället. Parlamentet uppmuntrar ett fördjupat samarbete mellan EU och FN och mellan EU och AU i fredsfrämjande insatser. Parlamentet betonar att metoderna för konfliktlösning i så hög grad som möjligt bör integreras i multilaterala överenskomna lösningar, med vederbörlig hänsyn till de många olika dimensioner som sådana insatser måste omfatta på områdena fredsbevarande och fredsframtvingande insatser, hållbar utveckling, hantering av de bakomliggande orsakerna till migration och respekt för de mänskliga rättigheterna.

35.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som unionen spelar när det gäller utvecklingsbistånd, och uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sina åtaganden om att avsätta 0,7 procent av BNP till offentligt utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmanar EU att främja en pragmatisk strategi för bistånd genom att underlätta användningen av budgetstöd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra allt för att uppnå målen för hållbar utveckling.

36.  Europaparlamentet betonar att utveckling inte är möjlig utan säkerhet och att säkerhet inte är möjlig utan utveckling. EU:s utvecklingspolitik måste därför vara en väsentlig del av den globala EU-strategin för utrikes- och säkerhetspolitiken.

37.  Europaparlamentet välkomnar det syfte med den nya globala EU-strategin för utrikes- och säkerhetspolitiken som innebär att man arbetar på ett heltäckande sätt, stärker samstämmigheten mellan intern och extern politik samt förbättrar samordningen mellan institutionerna och med medlemsstaterna. Parlamentet påminner i detta sammanhang om skyldigheten enligt fördraget att respektera principen om en konsekvent utvecklingspolitik och undvika inkonsekvenser mellan utvecklingspolitiken och annan politik vilka får följder för utvecklingsländer. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas därför att inrätta och befästa system för samordning mellan sina ministerier respektive i kommissionskollegiet som helhet och i ytterligare grad involvera de nationella parlamenten i dagordningen för en konsekvent utvecklingspolitik. EU uppmanas att verka för en samordningsmekanism för fastställande av den förda politikens potentiella konsekvenser för utvecklingsmålen, så att man redan från början integrerar utvecklingsaspekter i de politiska initiativen och inför en mer systematisk mätning av verkan och framsteg i fråga om en konsekvent utvecklingspolitik. Parlamentet efterlyser i detta avseende införande av ändamålsenliga rättsmedel för offer i fall där det klart framgår att det inhemska rättsväsendet inte har möjlighet att ta itu med tillvägagångssätt som tillämpas av utländska aktörer.

38.  Europaparlamentet gläds åt att kopplingen mellan fred och utveckling återspeglas i vederbörlig ordning i den nya 2030-agendan och att mål nr 16 om fred och rättvisa i målen för hållbar utveckling införts som en följd av det. EU och medlemsstaterna uppmanas att prioritera bland annat verksamhet med anknytning till arbetet med att uppnå mål nr 16 i målen för hållbar utveckling (mänskliga rättigheter, goda styrelseformer, fred och demokratifrämjande åtgärder), och att se till att dessa ingår i fokusområdena för nationella vägledande program inom ramen för program för utvecklingssamarbete.

39.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av det europeiska samförståndet om utveckling som ett viktigt bidrag till en uppdaterad och konsekvent global EU-strategi. Parlamentet understryker att man inom ramen för en sådan översyn bör ta hänsyn till nya globala utmaningar, förhålla sig till EU:s genomförande av målen för hållbar utveckling och på nytt ge uttryck för underliggande värderingar såsom respekten för de mänskliga rättigheterna – med särskild inriktning på rättigheterna för utsatta grupper som flickor, kvinnor och personer med funktionsnedsättning –, demokrati och rättsstatsprincipen, men även grundläggande principer för effektivitet i utvecklingsarbetet, såsom partnerländernas egenansvar för utvecklingsstrategier, ökad ansvarsskyldighet vad gäller partnerländernas nationella system samt differentiering baserat på såväl behov som resultatorienterade kriterier som i sin tur bygger på mål för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att Europeiska unionen bör göra sitt yttersta för att få till stånd en situation där alla utvecklingsaktörer i högre grad kompletterar varandra så att den europeiska utvecklingspolitikens fulla potential utnyttjas och genomförandet av 2030-agendan för hållbar utveckling därmed påskyndas.

40.  Europaparlamentet noterar med oro ökningen i ohållbar skuldsättning i både utvecklade länder och utvecklingsländer. Kommissionen uppmanas att inom alla sina politiska områden framhålla principen om gemensamt ansvar för låntagare och långivare och de facto följa och främja de principer från FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad) som rör ansvarsfullt låntagande och ansvarsfull utlåning. I detta avseende uppmanas EU och dess medlemsstater att delta konstruktivt i FN:s arbete för en internationell mekanism som en lösning på statsskuldsproblem.

41.  Europaparlamentet beklagar att det fortfarande saknas lagstiftningsmässiga ramar för hur företagen ska respektera mänskliga rättigheter samt skyldigheter vad gäller sociala och miljömässiga normer, vilket innebär att vissa stater och företag kan kringgå dem ostraffat. EU och medlemsstaterna uppmanas att aktivt delta i det arbete inom FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s miljöprogram som bedrivs för att man ska få till stånd en internationell konvention i syfte att hålla transnationella företag ansvariga för människorättsbrott och överträdelser av miljönormer.

42.  Europaparlamentet ställer sig bakom tanken om att omdefiniera EU:s förbindelser med AVS-länderna inte bara genom att i högre grad behandla respektive partner som likvärdig – med respekt för det politiska handlingsutrymme som innebär att regeringar i självständiga länder har möjlighet att inom demokratiska ramar fatta politiska beslut till gagn för sina befolkningar –, utan även genom att uppgradera principen om goda styrelseformer och mänskliga rättigheter som väsentliga inslag under perioden efter det att Cotonouavtalet löpt ut och genom att i praktiken stärka kopplingarna mellan EU:s utvecklingsmål för politiska åtgärder på områdena handel, säkerhet, klimatförändringar och migration, så att dessa ömsesidigt förstärker varandra. Parlamentet efterlyser ett införande av formella kontrollbefogenheter med avseende på Europeiska utvecklingsfonden, eventuellt genom ett bindande interinstitutionellt avtal enligt artikel 295 i Lissabonfördraget. Parlamentet efterlyser även ett rättvist och ambitiöst AVS–EU-partnerskap för perioden efter 2020 som bygger på principerna om egenansvar och ömsesidig respekt mellan partner med lika rättigheter och skyldigheter och som dessutom i högre grad är inriktat på gemensamma utmaningar och intressen och är bättre anpassat för att åstadkomma verkliga förändringar när det gäller de båda parternas ambitioner och utmaningar. Europeiska unionen uppmanas att främja instrument för handel med AVS-länderna, i synnerhet avtal om ekonomiskt partnerskap, för att man ska kunna åstadkomma verkliga förändringar vad avser säkerhet och välstånd för båda parter.

43.  Europaparlamentet betonar att EU måste fortsätta och öka sina ansträngningar för att främja den ekonomiska utvecklingen och resiliensen i sitt grannskap och i regioner som är kritiska för EU:s intressen. Parlamentet påminner om att det är främst små och medelstora företag som tillhandahåller jobb samt att det är mycket viktigt att underlätta deras arbete för att främja ekonomisk utveckling.

44.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att upprätta en tydlig koppling mellan EU:s globala strategi och strukturen och prioriteringarna i EU:s budget, inklusive utökade egna medel, för att anslå tillräckliga medel för dess genomförande och på bästa sätt använda befintliga budgetar genom bättre samarbete och samordnade åtgärder på områdena diplomati, handel, utveckling, energi och försvar.

Engagera – EU, de nationella parlamenten och EU-medborgarna

45.  Europaparlamentet betonar att den övergripande strategin bör ses över vart femte år, samtidigt som det nya Europaparlamentet och den nya kommissionen svärs in, vilket skulle göra det möjligt att kontrollera om målsättningarna och prioriteringarna verkligen motsvarade hoten och säkerhetssituationen och låta den nya vice ordföranden/höga representanten inleda en översyn.

46.  Europaparlamentet betonar att det tillsammans med de nationella parlamenten utövar tillsyn över EU:s åtgärder och att det spelar en nyckelroll i den regelbundna och utförliga övervakningen av EU-institutionernas yttre åtgärder. Parlamentet anser att de nationella parlamenten bör vara mer delaktiga i denna övervakning. Parlamentet påminner om att det är en nyckelpartner till vice ordföranden/den höga representanten i att utforma EU:s yttre förbindelser och möta aktuella utmaningar, bland annat genom att övervaka EU:s utrikespolitiska åtgärder. Parlamentet efterlyser årliga genomföranderapporter om strategin.

47.  Europaparlamentet anser att parlamentet bör delta fullt ut i EU:s ansträngningar för att förebygga konflikter.

48.  Europaparlamentet understryker vikten av att aktivt engagera de nationella parlamenten i processen genom noggrannare gemensam kontroll tillsammans med Europaparlamentet under sessionerna i den interparlamentariska konferensen om Gusp/GSFP.

49.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt de europeiska beslutsfattarna att engagera medborgarna, det civila samhället, näringslivet och lokala och regionala myndigheter kring nödvändigheten och fördelarna med starkare ramar för Europas säkerhet.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0213. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0019. (3) EUT L 266, 13.10.2015, s. 55. (4) Antagna texter, P8_TA(2015)0470. (5) Antagna texter, P8_TA(2015)0472.

Europaparlamentets resolution av den 13 april 2016 om genomförande och översyn av EU-strategin för Centralasien (2015/2220(INI))

P8_TA(2016)0121 A8-0051/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den fjärde lägesrapporten av den 13 januari 2015 om genomförandet av EU-strategin för Centralasien, som antogs 2007,

–  med beaktande av rådets slutsatser om EU:s strategi för Centralasien såsom dessa antogs av rådet (utrikes frågor) den 22 juni 2015,

–  med beaktande av de utfästelser som tillkännagavs vid ministermötet EU–Centralasien i Bryssel den 20 november 2013,

–  med beaktande av den gemensamma kommunikén från den femte högnivåkonferensen om energi- och vattensamarbete mellan EU och Centralasien, som hölls i Milano den 12–13 oktober 2015,

–  med beaktande av resultaten från OSSE:s möte för genomförande av den mänskliga dimensionen, som hölls i Warszawa från den 21 september till den 2 oktober 2015,

–  med beaktande av Istanbulprocessen om regional säkerhet och regionalt samarbete för ett säkert och stabilt Afghanistan, som inleddes i Turkiet 2011, samt ministerkonferensen ”Heart of Asia”, som hölls i Kabul den 14 juni 2012 för dess genomförande,

–  med beaktande av utrikesutskottet stöd till och positiva bedömning av EU:s nyligen utnämnda särskilda representant för Centralasien, Peter Burian, vid dess utfrågning den 1 juni 2015,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om regionen, särskilt av den 20 februari 2008 om en EU-strategi för Centralasien(1) och av den 15 december 2011 om hur genomförandet av EU:s strategi för Centralasien framskrider(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för 2013(3), särskilt del II av revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2013 EU:s utvecklingsbistånd till Centralasien,

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 där iakttagelser utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan(4), särskilt punkt 240 i detta,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2012 om inledandet av ett energipolitiskt samarbete med partner utanför våra gränser: En strategisk metod för en trygg, hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2012 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens roll vid klimatstyrda kriser och naturkatastrofer(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om EU:s prioriteringar inför det 25:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2012 om översynen av EU:s strategi för mänskliga rättigheter(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2012 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2011 och Europeiska unionens politik på området(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om Europeiska unionens politik till förmån för människorättsförsvarare(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om mänskliga rättigheter och teknik: effekterna för de mänskliga rättigheterna i tredjeländer av system för intrång och övervakning(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om stärkandet av OSSE: en roll för EU(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2012 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om det nya utvidgade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kazakstan(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2012 om Kazakstan(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 april 2013 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Kazakstan(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2015 om Kirgizistan: lag mot homosexuell propaganda(17),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 22 oktober 2013 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt bistånd till Kirgizistan(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2010 om situationen i Kirgizistan(19),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2010 om situationen i Kirgizistan(20),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2009 om ingående av ett avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tadzjikistan, å andra sidan(21),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2014 om mänskliga rättigheter i Uzbekistan(22),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011 om förslaget till rådets beslut om ingående av ett protokoll till avtalet om partnerskap och samarbete som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, vilket utvidgar bestämmelserna i partnerskaps- och samarbetsavtalet till att omfatta bilateral handel med textilprodukter, med hänsyn till att det bilaterala avtalet om handel med textilprodukter löper ut(23),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om förbindelserna mellan EU och Kina(24),

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som antogs av rådet den 20 juli 2015,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline, vilka antogs av rådet (utrikes frågor) den 12 maj 2014,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings förklaring A/RES/53/144 om de rättigheter och skyldigheter som samhällets medborgare, grupper och organisationer har att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, mer känd som förklaringen om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av de pågående översynerna av EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken och av den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av artikel 21 i EU-fördraget,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0051/2016), och av följande skäl:

A.  EU-strategin för Centralasien antogs mot bakgrund av regionens växande betydelse och EU:s ökade engagemang i det närliggande Afghanistan, utvidgningen av den europeiska grannskapspolitiken till den kaspiska regionen, det fortlöpande EU-stödet till reform och modernisering av postsovjetiska samhällen samt EU:s intressen av en trygg energiförsörjning. Det finns också säkerhetshot och säkerhetsutmaningar som kräver större samarbete mellan Centralasien och EU samt mellan dess medlemsstater. Strategin har genomförts under nästan åtta år.

B.  Trots sin gemensamma historia utgör Centralasien en heterogen region med en mångfald av etniska grupper och konfessioner. Bristen på ömsesidigt förtroende och den bestående spänningen kring användningen och delandet av naturresurser har hittills motverkat ett verkligt regionalt samarbete.

C.  Respekt för demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för ett fördjupat samarbete mellan EU och de fem länderna i Centralasien på områden av ömsesidigt intresse, såsom framgår av själva innebörden av begreppet ”partnerskap” i enlighet med partnerskaps- och samarbetsavtalen. Den övergripande situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i regionen förblir i varierande grad negativ och oroande.

D.  Allvarliga brister i fråga om rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna lägger hinder i vägen för de centralasiatiska ländernas möjligheter till hållbar utveckling och god samhällsstyrning, till skada för deras samhällen.

E.  Genom handels- och energikontakter stärks förbindelserna mellan EU och Centralasien, och gemensamma värden såsom rättsstaten, god samhällsstyrning och respekten för de mänskliga rättigheterna främjas. Det allmänna preferenssystemet syftar till diversifiering av de centralasiatiska ekonomierna.

F.  Vissa medlemsstater har utvecklat och fördjupat bilaterala förbindelser med vissa länder i Centralasien. EU behöver en sammanhållen och konsekvent strategi gentemot regionen, så att man undviker överlappningar och inte sänder ut motstridiga och förvirrande signaler.

G.  EU:s utvecklingsbistånd till Centralasien, huvudsakligen inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, har utökats till en miljard euro för 2014–2020, det vill säga med 56 procent jämfört med programperioden 2007–2013.

H.  Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) utgör ett viktigt finansieringsverktyg för stöd till organisationer i det civila samhället och demokratisering.

I.  Regionen har i allt högre grad konfronterats med religiös fanatism, som yttrar sig i stöd för IS/Daish, al-Qaida i Afghanistan och Hizb ut-Tahrir, och ett stort antal människor har rest därifrån för att ansluta sig till IS/Daish i Syrien och Irak.

J.  Regionen utgör en viktig transitväg för narkotika från Afghanistan till Ryssland, och vissa lokala klaner ägnar sig åt denna lukrativa handel som ger dem möjlighet att få ett stort politiskt inflytande genom korruption och intressekonflikter.

K.  Utbildning har en viktig roll att spela för att främja en stabil, säker och hållbar utveckling i regionen.

L.  I juni 2015 upprepade utrikesrådet sitt åtagande att främja kvinnors rättigheter och drog slutsatsen att kvinnors egenmakt i regionen är en väsentlig beståndsdel för långtidsstabilitet och god samhällsstyrning.

M.  Länderna i Centralasien måste förbättra det rättsliga och administrativa regelverket för sin asylpolitik, och regionala samråd, såsom Almatyprocessen under samordning av UNHCR och IOM, kan bidra till detta.

N.  Effekterna på Centralasien av den globala uppvärmningen är fortfarande till stor del okända, men det är redan nu tydligt att de kommer att förvärra vattenförsörjningsproblemen i lågländerna ännu mer.

O.  Ryssland och Kina har starka band till och stort inflytande i regionen, men det finns fortfarande ett stort utrymme för EU att öka sina insatser i och sitt samarbete med länder i Centralasien.

P.  Det finns olika regionala samarbeten, såsom Organisationen för det kollektiva säkerhetsavtalet, Shanghai Cooperation Organisation och Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU), som har flera centralasiatiska länder som medlemmar och som domineras av Ryssland och/eller Kina.

Q.  Regionen har integrerats genom initiativet ”Ett bälte, en väg”, och särskilt den nya sidenvägens ekonomiska bälte, varigenom dess strategiska betydelse har ökat.

R.  Regionen Centralasien omfattar de centralasiatiska republikerna i före detta Sovjetunionen, men står också under betydligt inflytande från Ryssland, Kina, Mongoliet, Iran och Afghanistan.

Allmänna bestämmelser om EU:s åtaganden

1.  Europaparlamentet betonar EU:s starka strategiska, politiska och ekonomiska intresse av att stärka sina bi- och multilaterala förbindelser med alla de centralasiatiska länderna på grundval av gemensamma värderingar, såsom anges i de befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalen mellan EU och Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan samt i avtalet med Turkmenistan, som visserligen ännu inte trätt i kraft.

2.  Europaparlamentet upprepar att EU har ett starkt intresse av Centralasien som en välmående, fredlig, demokratisk, stabil och inkluderande samt ekonomiskt och miljömässigt hållbar region, såsom anges i strategin från 2007.

3.  Europaparlamentet påpekar att det strategiska förhållningssätt som hittills intagits för att strukturera förbindelserna med de centralasiatiska länderna endast i begränsad omfattning har visat sig vara hållbart och framgångsrikt. De ekonomiska förbindelserna mellan EU och målländerna för strategin för Centralasien har inte stärkts på något relevant sätt. Det eftersträvade främjandet av regionalt samarbete och integration för de centralasiatiska länderna genom utbyte av erfarenheter och överföring av normer från EU:s sida har stagnerat.

4.  Europaparlamentet anser att några avsevärda framsteg på de områden som anges i denna resolution ännu inte har uppnåtts, men hoppas att de berörda parterna, alltså såväl EU och dess medlemsstater som de fem centralasiatiska länderna, kommer att göra kraftfulla insatser för att uppnå de syften och mål som fastställts i de officiella handlingar och avtal som utgör den rättsliga grunden för unionens bilaterala och multilaterala förbindelser med Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan respektive Uzbekistan.

5.  Europaparlamentet välkomnar den översyn av EU-strategin för Centralasien som utfördes av utrikestjänsten, kommissionen och rådet 2015. Parlamentet anser dock att prioriteringarna och målen bör avpassas mer specifikt efter de centralasiatiska partnerländernas intressen, krav och ramvillkor, med hänsyn till de skillnader som finns mellan länderna i regionen och de unika särdragen hos vart och ett av dem, och därför bör definieras exaktare genom individuella, skräddarsydda handlingsplaner för länderna och åtföljas av riktmärken och indikatorer med en rimlig tidsram för slutförande, så att dessa handlingsplaner så snart som möjligt kan anpassas på ett mer flexibelt sätt till ramvillkoren i regionen.

6.  Europaparlamentet instämmer i att den strategi som antogs 2007 och de långsiktiga prioriterade områden som anges i denna (respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten, god samhällsstyrning och demokratisering, ungdoms- och utbildningsfrågor, ekonomisk utveckling, handel och investeringar, energi och transport, miljömässig hållbarhet och vatten, gemensamma säkerhetshot och säkerhetsutmaningar samt interkulturell dialog) fortfarande är relevanta och nödvändiga för ett konkret europeiskt engagemang i regionen, i linje med målen i EU-strategin. Parlamentet välkomnar emellertid det mer målinriktade synsättet i översynen av strategin.

7.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att översynen av strategin är relativt ambitiös. Parlamentet instämmer i rådets bedömning att regionen är strategiskt viktig och samtycker därför till att stärka det praktiska samarbetet kring politiska, diplomatiska och handelsrelaterade förbindelser och att stödja en verklig demokratisk övergång. I detta sammanhang välkomnar parlamentet ökningen på 56 procent av och den mer specifika inriktningen för EU:s utvecklingsbistånd till regionen för perioden 2014–2020 jämfört med den föregående perioden.

8.   Europaparlamentet välkomnar det faktum att översynen diskuterades vid ministermötet EU–Centralasien, som hölls den 21 december 2015 i Astana. Parlamentet stöder anordnandet av ett toppmöte mellan EU och Centralasien för att främja EU:s mål i regionen och ta itu med problem och samarbetsfrågor.

9.  Europaparlamentet delar uppfattningen att en differentierad strategi, villkorad och baserad på incitament, bör tillämpas i syfte att uppnå bättre resultat både bilateralt och regionalt. Parlamentet anser att regionala program, såsom program för gränsförvaltning, för bekämpning av narkotika och olaglig handel samt för transport och energi, bör skräddarsys så att de når ut till de berörda parterna, inbegripet länder i den vidare regionen såsom Afghanistan, Iran, Mongoliet och Azerbajdzjan.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta mer intensivt på ad hoc-basis med de centralasiatiska länder som önskar gå längre än EU-strategin för Centralasien.

11.   Europaparlamentet betonar att ett ökat regionalt samarbete skulle förbättra den ekonomiska och säkerhetsmässiga situationen i regionen. Mot bakgrund av att de interregionala förbindelserna är svaga i Centralasien uppmanar parlamentet utrikestjänsten och kommissionen att utveckla projekt som skulle främja ett sådant samarbete för de länder som är intresserade av att stärka dessa förbindelser.

12.  Europaparlamentet understryker att utbetalningen av EU-medel tydligt bör grundas på incitament och prestationer, med utgångspunkt i resultat i förhållande till ett antal riktmärken som ska fastställas för varje land utifrån mätbara framsteg med avseende på i synnerhet områdena demokratisering, förebyggande och bekämpning av korruption, fria och rättvisa val, mänskliga rättigheter, upphörande av narkotikasmuggling, respekt för arbetsrättsliga regler, goda styrelseformer, rättsstaten, utveckling, människors säkerhet och goda grannförbindelser.

13.  Europaparlamentet instämmer i att konkret och konstruktivt engagemang och antagandet av demokratiska reformer och statliga program kan betraktas som bidragande indikationer på resultat inom många områden. Parlamentet uppmanar emellertid kommissionen och utrikestjänsten att grunda sina bedömningar på fakta som fastställts på plats.

14.  Europaparlamentet upprepar behovet av en större politisk synlighet för EU i den centralasiatiska regionen. EU och dess medlemsstater uppmanas kraftfullt att tala med en röst, utan bilaterala förhandlingar som ofta försvagar krav på mänskliga rättigheter, och att främja utrikespolitikens samstämdhet och samordning i regionen samt tillsammans med medlemsstaterna införa gemensam programplanering för bistånd och projekt i syfte att uppnå fullt genomslag och synergier. Parlamentet uppmanar rådet/utrikestjänsten/kommissionen att anta en konkret handlingsplan med mätbara riktmärken utifrån vilka det går att på ett korrekt sätt bedöma de framsteg som görs i framtiden. Parlamentet välkomnar närmare engagemang och delaktighet från medlemsstaternas sida i fråga om genomförandet av strategin.

15.  Europaparlamentet välkomnar återinrättandet av EU:s särskilda representant för Centralasien efter ett årslångt uppehåll, och förväntar sig att den nyutnämnda representanten på ett betydelsefullt sätt kommer att bidra till genomförandet av strategin för och att utforma förbindelserna med de centralasiatiska länderna genom att säkerställa samstämdhet mellan unionens yttre åtgärder i regionen och kommunicera EU:s ståndpunkter till de politiska ledarna och samhällena i Centralasien.

16.  Europaparlamentet kräver att EU:s särskilda representant riktar in sig på att stärka demokratin, rättsstaten, god samhällsstyrning samt respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, genom att främja regionalt samarbete och underlätta dialog och fredlig lösning av olösta tvister och utveckla kontakter med inte bara regeringar och parlament utan också med det civila samhället och medierna, för att därigenom bidra till förebyggande av konflikter och främjande av regional säkerhet samt sund förvaltning av miljön och hantering av klimatförändringar, i synnerhet beträffande vatten och kolväteresurser. Parlamentet ber EU:s särskilda representant att rapportera muntligen och skriftligen till parlamentet om större utmaningar, i enlighet med artikel 36 i fördraget om Europeiska unionen och den särskilda representantens mandat.

17.  Europaparlamentet kräver att utrikestjänsten, kommissionen och EU:s särskilda representant gör EU:s närvaro mer framträdande i Centralasien och ser till att EU:s synlighet ökar gentemot befolkningen, det civila samhället, lokala medier, näringslivet och universitetsmiljöer. Utrikestjänsten uppmanas kraftfullt att balansera den tysta diplomatin med ökad offentlig diplomati.

18.   Europaparlamentet kräver att utrikestjänsten regelbundet tillhandahåller analyser avseende Centralasien, med beaktande av regionens olikartade närområde, inbegripet frågor som berör integration av Afghanistan och Iran, och erbjuder en övergripande strategi beträffande Kaspiska havet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa synergier, konsekvens och samstämdhet mellan de åtgärder som vidtas av sådana internationella organisationer som OSSE, FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC), FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM) samt mellan EU:s olika externa finansieringsinstrument som används i regionen, såsom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, EIDMR och partnerskapsinstrumentet, liksom att öka samordningen med EBRD och EIB.

20.  Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta med USA:s stöd- och utvecklingsprojekt på områdena miljö, utbildning och klimatpolitik i syfte att förbättra genomslagskraften och gemensamt nå ut till en bredare publik.

21.  Europaparlamentet efterlyser ett närmare samarbete mellan EU och OSSE avseende Centralasien, särskilt på områdena mänskliga rättigheter, demokratisering och säkerhet, med målet att i lämpliga fall förena och komplettera varandras insatser i regionen.

22.  Europaparlamentet uppmuntrar EU:s delegationer i Centralasien att med största möjliga effekt använda sin potential till att bidra till genomförandet av EU:s strategi, i synnerhet avseende stöd till och deltagande från det civila samhället.

23.  Europaparlamentet stöder fortsatt interparlamentariskt samarbete och framhåller betydelsen av sin ständiga delegation för förbindelserna med regionen för att övervaka genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtal med regionens länder.

Demokratisering, mänskliga rättigheter och rättsstaten

24.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen rådet, utrikestjänsten och kommissionen att fästa stor vikt vid och aktivt engagera sig i främjandet och stärkandet av demokratin, verkställandet av medborgerliga, politiska och mänskliga rättigheter, inbegripet de sociala rättigheter som fastställs i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, samt upprättandet av rättsstaten och god samhällsstyrning och administrativ verksamhet i de centralasiatiska länderna, och därigenom lägga grunden för säkerhet och stabilitet, för öppna samhällen i länderna i fråga och därmed för delande av bästa praxis för att hantera externa och interna politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska påtryckningar och utmaningar.

25.  Europaparlamentet betonar att respekten för mänskliga rättigheter och demokrati måste stå i centrum för EU:s strategi i förhållande till räckvidden för samarbetet enligt partnerskaps- och samarbetsavtalen, vilket medför tillämpning av klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet beklagar att de rättsliga skyldigheterna i partnerskaps- och samarbetsavtalen att upprätthålla demokrati och rättsstaten inte har fullgjorts korrekt, med undantag för vissa framsteg som gjorts i Kirgizistan.

26.  Europaparlamentet beklagar att den allmänna respekten för demokratiska normer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter ännu inte har nått en acceptabel nivå. Parlamentet beklagar att situationen för de mänskliga rättigheterna överlag fortfarande är oroande, men understryker ändå att en begränsad positiv utveckling har skett i vissa länder i regionen, bland annat lagstiftningsreformer, ökade ansträngningar för att förhindra tortyr samt åtgärder för utrotande av barnarbete och tvångsarbete.

27.  Europaparlamentet framhåller rättsstatsplattformens mervärde och ytterligare potential. Denna plattform samordnas av Tyskland och Frankrike med aktivt stöd från Finland och Lettland, genom anordnande av flera arrangemang som rör författnings- och förvaltningsrätt och utbildning av domare. Parlamentet uppmuntrar andra medlemsstater att ta på sig en mer proaktiv roll i detta avseende. Parlamentet insisterar emellertid på att plattformen kan förbättras så att den omfattar faktisk demokratisering och frågor avseende mänskliga rättigheter. Parlamentet efterlyser fullt deltagande från och närmare samarbete med det civila samhället i förhållande till denna plattform. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaternas ambassader att stödja genuint oberoende icke-statliga partner.

28.  Europaparlamentet uppmärksammar de avvikelser som finns mellan antagandet av lagar och deras praktiska genomförande, vilket leder till en felaktig bedömning av framsteg. Parlamentet uppmanar eftertryckligen utrikestjänsten/kommissionen att utvärdera framsteg på grundval av verkliga praktiska resultat snarare än på bedömningar som bygger på lagstiftning och utfästelser.

29.  Europaparlamentet rekommenderar EU att skräddarsy sin politik för mänskliga rättigheter och sina externa finansieringsinstrument bättre, där en konsekvent långsiktig demokratisk reform bör vara ledstjärnan.

30.  Europaparlamentet fördömer starkt de fortsatta förföljelserna av människorättsförsvarare, oppositionspolitiker och journalister i Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kazakstan och Kirgizistan, och uppmanar utrikestjänsten att ingripa med alla till buds stående medel för att snabbt agera till deras försvar.

31.  Europaparlamentet fördömer förföljelsen av vissa företrädare för oppositionen i exil från vissa centralasiatiska regimers sida, inbegripet mord och missbruk av utlämningsförfaranden via Interpol. Medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att ge dem bättre skydd och att låta bli att utvisa dem, i linje med principen om non-refoulement, i enlighet med vilken det är förbjudet att lämna ut ett verkligt offer för förföljelse till den som utövar förföljelsen.

32.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang eftertryckligen utrikestjänsten att rättframt fördöma de repressiva åtgärder som vidtagits av centralasiatiska regimer under förevändning av att skydda den allmänna ordningen, samtidigt som man erkänner legitima farhågor gällande säkerheten.

33.  Europaparlamentet uppmanar rådet, utrikestjänsten och kommissionen att under den fortsatta utformningen av förbindelserna kräva att de centralasiatiska partnerna ratificerar Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen så snart som möjligt och godkänner och genomför återstående grundläggande normer och andra regler från ILO.

34.  Europaparlamentet inser säkerhetsriskerna i samband med återvändande utländska stridande som har stridit tillsammans med Daish, men uttrycker sin djupa oro över den ökande tendensen mot skärpt kontroll över det civila samhället och oppositionspartier under förevändningen att bevara säkerhet och stabilitet – vilket parlamentet under alla förhållanden inte anser vara ett lämpligt svar på detta hot – bland annat genom tvivelaktiga beskyllningar om terroristverksamhet eller vaga anklagelser om uppvigling till socialt hat, antagandet av lagar om ”utländska agenter”, som stigmatiserar och begränsar verksamheten för legitima icke-statliga organisationer som tar emot utländsk finansiering, samt den ökade användningen av teknik för övervakning, censur och filtrering. Parlamentet påminner partnerländerna om att en fullt ut fungerande demokrati måste respektera yttrandefrihet och mediemångfald. Parlamentet betonar i detta sammanhang att undertryckandet av yttrandefriheten inte på något sätt bidrar till att bevara den inre stabiliteten. Parlamentet betonar att de relevanta EU-verktygen, såsom genomförandet av regelbundna seminarier med allmänheten och det ökade utbytet, bör bidra till att stärka allmänhetens ställning, och att många av de berörda folkgrupperna i dag är mer benägna att förlita sig på förhållanden mellan grupper och klaner eller nätverk som kontrolleras av den styrande eliten.

35.  Europaparlamentet uppmanar länderna i regionen att inte betrakta internationella, icke-statliga organisationers närvaro som ett hot, utan som en berikning av samhället, och att ge dem fullständigt tillträde till fängelser för att förbättra insynen i de straffrättsliga påföljderna, i synnerhet när det gäller samarbetet med alla FN-organ och den internationella rödakorsrörelsen.

36.  Europaparlamentet är bekymrat över den ökande mängden lagar i länderna i regionen som begränsar mediernas frihet, yttrandefriheten samt mötes- och föreningsfriheten och riktas mot finansiering till det civila samhället (lagar om ”utländska agenter”) och hbti-personer (lagar mot ”hbti-propaganda”). Parlamentet anser att EU bland sina prioriteringar, förutom nämnda friheter, också bör inkludera religions- och trosfriheten samt kvinnors, minoriteters och barns rättigheter.

37.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att göra ytterligare ansträngningar för att skydda etniska och religiösa minoriteter och hbti-personer i centralasiatiska samhällen, få ett slut på diskrimineringen mot dem och verkställa utsatta personers rättigheter, särskilt vad gäller personer med funktionsnedsättning.

38.  Europaparlamentet påminner om att skydd och främjande av barns rättigheter tillhör EU:s viktigaste mål, och uppmanar myndigheterna att stödja genomförandet av dessa i enlighet med internationell rätt och internationella normer, i synnerhet FN:s konvention om barnets rättigheter.

39.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av människorättsdialoger med alla de fem länderna i Centralasien. Parlamentet påpekar dock bristen på insyn i processen, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att se över rollen, uppdraget och målsättningarna för samt uppföljningen av människorättsdialogerna med länderna i regionen och i synnerhet involvera alla berörda parter, inbegripet islamiska reformistiska politiska rörelser som motsätter sig extremism, och införa systematiska mekanismer för övervakning av de mänskliga rättigheterna, liksom alternativa planer för att förbättra dessa mekanismers effektivitet om de skulle uppvisa allvarliga brister. Parlamentet konstaterar att människorättsdialogerna är viktiga verktyg för EU:s engagemang i de centralasiatiska länderna, genom att de gör det möjligt att genomföra smarta strategier, och därför bör användas på lämpligt sätt. Parlamentet begär att dessa dialoger ska ingå i ett övergripande engagemang för mänskliga rättigheter i regionen. Parlamentet efterlyser i detta avseende att frågor om mänskliga rättigheter tas upp och framförs på alla nivåer, också på statschefs- och regeringschefsnivå. EU uppmanas kraftfullt att ta upp enskilda konkreta fall samstämmigt och offentligt.

40.  Europaparlamentet betonar betydelsen av mekanismen för allmänna återkommande utvärderingar inom FN:s råd för mänskliga rättigheter för att praktiskt genomföra skydd för de mänskliga rättigheterna, demokratiseringsprocessen och rättsstaten i Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kazakstan och Kirgizistan.

41.  Europaparlamentet påminner de centralasiatiska regeringarna om deras åtaganden inom ramen för OSSE:s mänskliga dimension.

42.  Europaparlamentet välkomnar de uttalanden från FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon, där han varnade för ett krympande demokratiskt utrymme under sitt besök i regionen i juli 2015.

43.  Europaparlamentet konstaterar att det praktiskt taget saknas samordning mellan EU:s och USA:s åtgärder i Centralasien. Parlamentet uppmuntrar till upprättandet av fler praktiska samarbetskontakter. Parlamentet anser att gemensamt agerande kan vara till nytta, framför allt på områden som människors säkerhet och främjande av mänskliga rättigheter.

Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

44.  Europaparlamentet erkänner att Uzbekistan, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Turkmenistan står inför olika utmaningar i främjandet av de mänskliga rättigheterna, men det finns gemensamma utmaningar för regionen när det gäller att lyfta fram och främja kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor.

45.  Trots att alla fem centralasiatiska länder ratificerat FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor konstaterar Europaparlamentet att det fortfarande råder en patriarkal och mansdominerad kultur i länderna, att det fortfarande finns stora brister i jämställdheten mellan kvinnor och män på många områden – bland annat när det gäller tillgång till högre utbildning, delar av arbetsmarknaden samt rättsskydd och lagstadgade rättigheter – och att våldet mot kvinnor fortfarande är utbrett i många delar av Centralasien och tar sig många former, såsom våld i hemmet, brudrov, människohandel, tidiga äktenskap och fysiska övergrepp. Parlamentet uppmanar de fem länderna att tillämpa konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor fullt ut. Parlamentet upprepar att EU:s stöd måste omfatta specifika åtgärder för att få bort diskrimineringen av kvinnor.

46.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnor spelar en stor och avgörande roll inom jordbruksproduktion och lantbruk i alla de centralasiatiska länderna, då i genomsnitt 58 procent av de anställda i jordbrukssektorn är kvinnor(25). Alla de centralasiatiska länderna uppmanas att uppmuntra anställning av kvinnor och kvinnligt företagande, särskilt på landsbygden. Parlamentet vill att flickors och kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter och makt över sina liv ska främjas och bevakas som en nyckelprioritering för EU:s förbindelser med regionen.

47.  Europaparlamentet erkänner de steg som tagits av enskilda centralasiatiska länder för att förbättra jämställdheten, såsom de ändringar av artiklarna 154 och 155 i Kirgizistans strafflag som trädde i kraft i februari 2014 och skärpte straffet för den vida utövade seden brudrov. Parlamentet konstaterar dock att skyddet av kvinnors rättigheter och främjandet av jämställdhet runt om i regionen fortfarande innebär en utmaning. Kommissionen uppmanas att stödja de centralasiatiska länderna ytterligare i utarbetandet av deras agendor för kvinnors rättigheter, i syfte att utveckla och uppnå jämställdhet och garantera att alla, även de mest utsatta samhällsmedborgarna, kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter fullt ut.

48.  Europaparlamentet välkomnar Kazakstans jämställdhetsstrategi med dess 45 politiska, sociala och ekonomiska åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja de centralasiatiska länderna ytterligare i utarbetandet av deras agendor för kvinnors rättigheter, och efterlyser en mer verkningsfull tillämpning av denna strategi. Parlamentet beklagar bristen på kvinnliga företrädare i Kazakstans offentliga beslutsfattande organ, trots att en kvot på 30 procent enligt lagen krävs i politiska institutioner.

49.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att, inom översynen av sin strategi för Centralasien och i linje med sina prioriteringar för 2016–2020 och de framsteg som redan gjorts av centralasiatiska länder, upprätta en övergripande handlingsplan för jämställdhet med konkreta åtgärder för att förbättra kvinnors rättigheter och levnadsförhållanden. Alla de centralasiatiska länderna bör uppmuntras att anta lagstiftning som uttryckligen förbjuder alla former av våld och diskriminering mot kvinnor, däribland sexuella, fysiska, psykiska och ekonomiska övergrepp som hindrar dem från att arbeta eller få tillgång till bankkonton, kreditkort eller transporter, bland andra isolerande taktiker. Parlamentet påpekar att ekonomisk trygghet är den viktigaste indikatorn för huruvida ett offer för våld i hemmet kommer att frigöra sig och undgå framtida övergrepp eller inte. De centralasiatiska länderna uppmanas att behandla våld mot kvinnor som ett brott, att ordentligt utreda alla rapporterade fall och att genomföra åtgärder som garanterar skydd, stöd och tillgång till rättvisa för offren, tillsammans med mekanismer som säkerställer efterlevnad av lagen. Parlamentet noterar att äktenskapsförmedlingar är en förhållandevis betydelsefull industri i Centralasien, och vill att länderna i regionen överväger reglering av dessa förmedlingar för att på bästa sätt skydda utsatta kvinnor från exploatering. Parlamentet uppmanar de centralasiatiska länderna att anordna utbildningskampanjer om rätten att leva fritt från våld, liksom initiativ för att öka medvetenheten i hela samhället, särskilt bland religiösa ledare, om det absoluta kravet att båda parter måste ge sitt samtycke till ingående av äktenskap.

50.  Europaparlamentet konstaterar att det finns ett glapp mellan lag och verklighet och att vissa länder har en lagstiftning som garanterar lika rättigheter när det gäller fördelning av tillgångar, trots att det fortfarande finns en diskriminering som gynnar manliga arvtagare. Parlamentet är oroat över att avsaknaden av laglig registrering av äktenskap i Tadzjikistan gör att kvinnor hamnar i en särskilt utsatt position efter en skilsmässa, eftersom OSSE:s undersökningar visar att 80 procent av kvinnorna i skilsmässofallen på grund av detta nekas rättigheter avseende tillgångar och underhåll till barnen.

51.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja organisationer i det civila samhället som arbetar för att försvara mänskliga rättigheter och främja jämställdhet i de centralasiatiska länderna och att aktivt samarbeta med internationella organisationer som verkar på jämställdhetsområdet, till exempel ILO, OECD och FN, i syfte att skapa synergier som kan öka kvinnors makt över sina liv.

52.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnorna är svagt representerade på ministerposterna, med 15 procent av ministerposterna i Kirgizistan respektive 5,7 procent i Turkmenistan för 2015(26). Parlamentet uppmuntrar de centralasiatiska länderna och kommissionen att fokusera också på kvinnors medverkan i beslutsfattandet, i synnerhet i den politiska sfären, och rekommenderar införandet av ett kvotsystem för att främja kvinnors deltagande, först och främst som kandidater.

53.  Europaparlamentet uppmanar de centralasiatiska länderna att främja jämställd tillgång till informations- och kommunikationsteknik för att säkerställa kvinnors potential att stimulera tillväxt i lokala och globala ekonomier.

54.  Europaparlamentet rekommenderar att de som arbetar inom rättsväsendet görs medvetna om och utbildas i jämställdhetsfrågor, och betonar att personer som begår könsrelaterade våldsbrott måste straffas.

55.  Europaparlamentet betonar behovet att anordna fortbildningskurser om våld mot kvinnor och människohandel för personal inom brottsbekämpande myndigheter, åklagare och personal inom rättsväsendet, och att inrätta lättillgängliga centrum och jourhem som erbjuder offren psykologiskt och rättsligt stöd.

56.  Europaparlamentet betonar vikten av att ge tillräcklig finansiering till de institutioner och organ som ansvarar för att genomföra jämställdhetspolitiken och garantera självständighet och finansiering åt civilsamhällesorganisationer som arbetar för kvinnors rättigheter.

Utbildning och ungdomar – utbyten mellan människor

57.  Europaparlamentet betonar att utbildning utgör ett av de nyckelområden på vilka EU bör rikta in sina långsiktiga insatser i Centralasien. Parlamentet anser att utbildning är en avgörande grundpelare för integration och en faktor som möjliggör demokratisk, ekonomisk och social utveckling för alla länder i Centralasien. Parlamentet stöder det arbete som utbildningsplattformen för Centralasien uträttar genom utbildningsprogram och institutionella program som tillhandahåller tekniskt stöd och dialog genom seminarier (t.ex. i Bisjkek 2014). I detta avseende välkomnar parlamentet Lettlands initiativ att anordna det första ministermötet EU–Centralasien om utbildning samt Lettlands och Polens åtagande att leda det regionala programmet för utbildning, efter en långdragen och nedslående ovilja från somliga medlemsstater att göra detta. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt bidra till genomförandet av de respektive mål som framfördes under det lettiska ordförandeskapet första halvåret 2015. Parlamentet ser investering i inkluderande utbildning av god kvalitet som det bästa sättet att gradvis förbättra den socioekonomiska situationen i regionen.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med de brister som upptäckts i utbildningsplattformen för Centralasien, såsom orättvis tillgång till utbildning, problem med kompetensflykt samt bristfällig utbildning för missgynnade och utsatta grupper, såsom flickor, barn med funktionsnedsättningar och barn som tillhör minoriteter.

59.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU att ägna mer uppmärksamhet åt att främja högkvalitativ utbildning bland ungdomar i de centralasiatiska länderna, med tanke på de positiva effekterna i fråga om social integration, social sammanhållning och stabilitet, och att bygga upp hållbara demokratiska samhällen som den bästa formen av förebyggande av våldsbejakande extremism och radikalisering bland unga i regionen. Parlamentet betraktar detta som en prioritet på grund av den demografiska utmaningen med ”ungdomspuckeln”, eller barn som är 14 år eller yngre och som utgör 25–35 procent av befolkningen. Parlamentet anser att det bör läggas större uppmärksamhet vid gränsöverskridande projekt för interkulturell försoning och utveckling i Ferghanadalen.

60.  Europaparlamentet välkomnar det ökande antalet elever på grundskole- och gymnasienivå, och anser att det är viktigt att fortsätta på den inslagna vägen. Parlamentet gläds över att nästan lika många flickor som pojkar fullföljer sin grundskole- och gymnasieutbildning. Parlamentet betonar vikten av kvinnors tillgång till yrkesutbildning och universitetsstudier, särskilt i Uzbekistan och Tadzjikistan, där stora skillnader kvarstår mellan det antal kvinnor och män som deltar i högre studier.

61.  Europaparlamentet påpekar betydelsen av att kvinnor får tillträde till yrkes- och universitetsutbildning, inklusive ett ökat deltagande inom områden som vetenskap och teknik. EU:s särskilda representant uppmanas eftertryckligen att uppmuntra incitament på detta område. EU bör intensifiera sina insatser på detta område, till exempel genom att anordna fortbildningskurser för lärare och tillhandahålla läromedel. Parlamentet efterlyser åtgärder för att modernisera den offentliga utbildningssektorn, främja internationella akademiska utbyten och ge kvinnor möjlighet att medverka på lika villkor. Utbildningsprogram i jämställdhetsfrågor bör utarbetas för dem som arbetar med utbildning.

62.  Europaparlamentet anser att EU:s positiva roll i regionen bör främjas genom utbildning och kontakter mellan människor. Europaparlamentet påminner om vikten av EU:s internationella utbytesprogram, såsom Erasmus +, Erasmus Mundus och Erasmus Tempus, i syfte att främja positiv rörlighet och interkulturell dialog mellan EU och Centralasien och ge möjlighet till självbestämmande för studerande som omfattas av programmen, så att de båda kulturerna förs närmare varandra. Parlamentet lovordar det faktum att EU har avsatt 115 miljoner euro av sin budget för programmet för utbildningssamarbete inom Erasmus+ i regionen. Parlamentet uppmanar alla berörda parter, såväl på EU-nivå som i medlemsstaterna, att utvärdera och förstärka de befintliga mekanismerna inom studie- och stipendieprogrammen och utbytena för unga yrkesverksamma mellan EU och den centralasiatiska regionen, särskilt i teknik och tillämpad forskning.

63.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att alla de fem centralasiatiska länderna har följt Bolognaprocessen på nära håll och genomfört många nationella reformer på senare år.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja deltagande av centralasiatiska vetenskapsmän, institut och företag i samarbetsinriktade forsknings- och innovationsprojekt som finansieras inom ramen för Horisont 2020-programmet.

Ekonomisk integration, handel och hållbar utveckling

65.  Europaparlamentet noterar de gemensamma särdragen, som kan härledas till äldre historiska skeenden, bland annat Sidenvägen, kolonialiseringen av turkfolken och islams ankomst. De fem länderna i regionen befinner sig i olika utvecklingsskeden: Kazakstan håller på att utvecklas till en nyckelaktör i regionen, och EU:s förbindelser med landet utvecklas stadigt. Kirgizistan och Tadzjikistan är mycket fattigare, men länderna är relativt öppna och präglas av en viss delaktighet från det civila samhällets sida. EU:s relation till Uzbekistan utvecklas också, men Turkmenistan är fortfarande det mest slutna landet i regionen och saknar i praktiken ett oberoende civilt samhälle.

66.  Europaparlamentet påpekar att det också finns stora skillnader i regionen, inte minst när det gäller tillgången på naturresurser, såsom fossila bränslen och åkermark. Den ojämna tillgången på resurser är i viss mån en förklaring till skillnaderna i de berörda ländernas aktuella nivåer i fråga om mänsklig och ekonomisk utveckling. Parlamentet framhåller att det är viktigt att ta hänsyn till å ena sidan de kulturella skillnaderna i regionen och å andra sidan det ömsesidiga beroendet mellan länderna.

67.  Europaparlamentet medger möjligheten till en positiv effekt av en ny stimulans till ekonomiskt samarbete mellan EU och Centralasien avseende modernisering och demokratisering i regionen.

68.  Europaparlamentet anser att den ekonomiska diversifieringen av regionen ger ett mervärde i form av regional utveckling, stabilitet och säkerhet, med samtidigt beaktande av en balans mellan sociala, ekonomiska och miljörelaterade faktorer. Det är mycket viktigt att det sker en modernisering och utveckling av det inhemska transportsystemet och energiinfrastrukturen så att man uppnår hållbarhet, särskilt i landsbygdsområdena, och att man förbättrar tillgången till höghastighetsinternet och underlättar en utveckling av förbindelserna mellan de olika regionerna. Parlamentet anser att miljösanering och hållbar utveckling bör ha lika hög prioritet när det gäller regionens utveckling, och betonar att handel är av stor betydelse i arbetet med att främja dessa båda områden. Parlamentet ställer sig bakom ett ökat EU-stöd till resursförvaltning i de centralasiatiska länderna och uppmuntrar gränsöverskridande samarbete länderna emellan.

69.  Europaparlamentet är oroat över bristen på socioekonomisk utveckling, som är avstannad och ojämn, bristen på statlig öppenhet och den därpå följande korruptionen, dålig samhällsstyrning, svaga institutionella ramar, bristen på respekt för rättsstaten och lågt deltagande av det civila samhället, vilket uppmuntrar till klientelism och förvärrar problemen med korruption och bristande statlig effektivitet.

70.  Europaparlamentet understryker den växande betydelsen av handelsförbindelser mellan EU och Centralasien, där EU numera är den främsta handelspartnern i regionen. Parlamentet betonar behovet att EU ytterligare utökar handels- och investeringsförbindelserna med de centralasiatiska länderna. Parlamentet framhåller i detta avseende att de centralasiatiska länderna behöver stärka sina insatser mot korruption och främja ett stabilt klimat för att kunna locka till sig utländska investeringar.

71.  Europaparlamentet anser att de ekonomiska och handelsrelaterade förbindelserna med länderna i Centralasien måste utvecklas hand i hand med, och aldrig på bekostnad av, rättsstaten, demokratin, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet påpekar i detta sammanhang vikten av att aktivera bestämmelserna i de relevanta klausulerna i de handelsavtal som har ingåtts med EU, om den andra avtalsparten bryter mot de mänskliga rättigheterna.

72.  Europaparlamentet framhåller att inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling utgör en av strategins centrala prioriteringar. Parlamentet betonar att de centralasiatiska länderna behöver främja en aktiv politik för att minska fattigdom och bekämpa social utslagning. Parlamentet noterar de starkt negativa effekterna för regionen av Rysslands och Kinas ekonomiska inbromsning samt de pågående geopolitiska spänningarna och konflikten i Ukraina. Parlamentet understryker i detta avseende att de negativa ekonomiska tendenserna till följd av sjunkande råvarupriser, rubelns devalvering och minskande penningförsändelser från migranter i Ryssland, av vilka många nu återvänder hem på grund av arbetslöshet, ställer regionen inför allvarliga socioekonomiska utmaningar. Mot denna bakgrund väntas tillväxttakten i regionen efter 2014 bli ungefär hälften av genomsnittet för de föregående tio åren.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla program för att främja återintegrering i samhället och sysselsättning för dem som återvänder från utlandet och en starkare dialog om migration och rörlighet.

74.  Europaparlamentet understryker att det behövs en EU-strategi för Centralasien som inte bygger på geostrategiska intressen, utan som är utformad för att utveckla ett deltagarbaserat och demokratiskt samhälle som präglas av föreningsfrihet för fackföreningar och ett aktivt civilt samhälle samt för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt, särskilt på landsbygden.

75.  Trots de senaste årens snabba ekonomiska tillväxt brottas regionen med höga fattigdomsnivåer, stora inkomstskillnader och minskad förväntad livslängd, särskilt på landsbygden, där 80–90 procent av befolkningen bor. Europaparlamentet framhåller att privatiseringsprocessen under den ekonomiska övergången i hög grad har inneburit att bergsområdena hamnat på efterkälken. Kvinnorna i de regionerna är särskilt hårt drabbade, eftersom många män flyttar till städerna på jakt efter jobb och lämnar kvinnorna med hela ansvaret för jordbruks- och familjearbetet.

76.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att se till att strategin blir förenlig med de globala åtagandena, framför allt agendan för hållbar utveckling till 2030 såsom denna antogs den 25 september 2015 vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling.

77.  Europaparlamentet uppmuntrar till integrering av målen för hållbar utveckling i EU:s agenda för utveckling i regionen. Parlamentet upprepar att inbegripandet av målen för hållbar utveckling kommer att leda till en mer omfattande hållbar utveckling i den centralasiatiska regionen.

78.  Europaparlamentet framhåller vikten av att EU utnyttjar möjligheten till utvecklingssamarbete för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna och uppnå målen för hållbar utveckling, så att man ökar handeln och investeringarna i alla länder i regionen och stärker arbetsmarknadens parters roll och delaktighet i det civila samhället.

79.  Europaparlamentet anser att utvecklingsbistånd bör betalas ut endast i länder som visar ett verkligt engagemang för att minska fattigdomen, för jämlika och hållbara socioekonomiska framsteg och för att respektera de mänskliga rättigheterna, och att dessa länder måste visa att de bedriver en effektiv politik mot korruption och gör det möjligt för EU att övervaka genomförandet av de motsvarande insatserna. Parlamentet ifrågasätter i detta avseende den logiska grunden och kostnadseffektiviteten för biståndet till Turkmenistan och Uzbekistan. Parlamentet begär att politiken ses över om förbättringar skulle inträffa, och uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten att bidra till att främja framsteg på detta område. Parlamentet beklagar att den omfattande korruptionen och ineffektiva byråkratin gör att upptagningskapaciteten för biståndet är mycket låg och att dess positiva effekter är mycket begränsade.

80.  Europaparlamentet noterar att den aktuella översynen avsiktligen kopplades bort från den programplanering för 2014–2020 avseende finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete för Centralasien som slutfördes 2014 i syfte att undvika eventuell förvirring eller dubblering, utan att förlora samstämmigheten i fråga om EU:s insatser i regionen.

81.  Europaparlamentet kräver en inriktning av utvecklingsbiståndet på landsbygdsutveckling och hållbart jordbruk, i synnerhet för att åstadkomma avvänjning från monokulturer såsom bomullsodling.

82.  Europaparlamentet uppmanar EU att övervaka effektiviteten avseende sitt tekniska och finansiella bistånd till reformen av den offentliga sektorn i länderna i Centralasien.

83.  Europaparlamentet vill att EU:s utvecklingspolitik ska samordnas med medlemsstaternas verksamhet i regionen. Parlamentet efterlyser ett närmare utvecklingspolitiskt samarbete med USA inom ramen för vårt partnerskap för hållbar utveckling. Även Kina och Ryssland bör vara en del av samarbetet för att utveckla den centralasiatiska regionen.

84.  Europaparlamentet beaktar Kinas beslutsamhet i regionen och landets skiftande roll från extern handelspartner till medlare i fråga om regional ekonomisk styrning, inklusive att tillhandahålla regionen kollektiva nyttigheter.

85.  Europaparlamentet anser att synergierna mellan Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Kinas initiativ ”Ett bälte, en väg” kommer att bli ett viktigt redskap för att åstadkomma ekonomisk och social utveckling i regionen.

86.  Europaparlamentet noterar även att två länder, närmare bestämt Kazakstan och Kirgizistan, har anslutit sig till den nya eurasiska ekonomiska union som Ryssland tagit initiativet till.

87.  Europaparlamentet efterlyser ett nära EU-samarbete med FN:s fonder och organ och med Världsbanken.

88.   Europaparlamentet noterar det fortsatta sektoriella budgetstödet till Kirgizistan och Tadzjikistan, och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att fastställa och tillämpa robusta och objektivt kontrollerbara villkor i synnerhet för att fortsätta med varje budgetstödsprogram. Parlamentet betonar dock att detta måste åtföljas av stramare kriterier, inbegripet en stark reformagenda och effektiva åtgärder mot korruption. Parlamentet framhåller att EU:s budgetstöd inte bör användas för direkt finansiering av grundläggande offentliga tjänster (såsom grundskole- och gymnasieutbildning, grundläggande hälsovård och grundläggande infrastruktur), som är myndigheternas primära ansvar. EU:s bistånd bör snarare knytas till myndigheternas prestationer i detta avseende, och EU:s budgetstöd bör uppmuntra till utveckling av avancerade offentliga tjänster såsom forskning, innovation, universitetsutbildning, innovativ infrastruktur och så vidare.

89.  Europaparlamentet välkomnar det utökade makroekonomiska biståndet och begär att det berörda instrumentet ska fungera på grundval av strikta kostnadseffektivitetskriterier och tydliga konsekvensbedömningar som är lyhörda för spridningseffekterna. Med beaktande av huvudpunkterna i rapporterna om strategiska framsteg betonar parlamentet vikten av att medlemsstaterna involveras i genomförandet av EU:s bistånd, så att man uppnår större verkan och bättre resultat.

90.  Europaparlamentet välkomnar Kirgizistans begäran om tillämpning av GSP+ och hoppas att Tadzjikistan och Uzbekistan kommer att följa detta exempel.

91.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att alla centralasiatiska länder följer Världshandelsorganisationens (WTO) regler och ansluter sig till WTO.

92.  Europaparlamentet erkänner, i linje med OECD:s rön, den särskilda vikten av program för sammankoppling av företag med inriktning på utländska direktinvesteringar i små och medelstora företag som ett verktyg för diversifiering och maximering av investeringarnas spridningseffekt. Detta verktyg gör det möjligt för de centralasiatiska länderna att föra utländska direktinvesteringar närmare sina inhemska ekonomier, så att konkurrenskraften stärks samtidigt som man får tillträde till internationella marknader och tillgång till kompetens på områdena finans, teknik och ledarskap. I detta avseende uppmanas regeringarna i de centralasiatiska staterna att inleda sådana program och i högre grad involvera berörda parter i redan befintliga program för sammankoppling av företag. För att se till att den lokala produktionen uppfyller internationell kvalitetsstandard måste det vidtas kompletterande åtgärder, såsom tillhandahållande av fortbildningsprogram som hjälper små och medelstora företag att uppgradera personalens kompetens eller stöd till små och medelstora företag i deras arbete med att nå upp till internationellt erkänd kvalitetsstandard.

93.  Europaparlamentet betonar att det för en hållbar ekonomisk utveckling i regionen är avgörande att fördjupa den regionala integrationen, öka handeln mellan regionerna, fokusera på transportnätverk och logistiktjänster och att förbättra näringslivsklimatet samt lagstiftningen och regelverket, särskilt för små och medelstora företag.

94.  Europaparlamentet påminner om de många fallen av smittsam tuberkulos i den centralasiatiska regionen. Parlamentet understryker hur viktigt det är med kontinuitet i genomförandet av behandlingen av tuberkulos i de tillväxtekonomier som inte längre får något bilateralt EU-bistånd, med tanke på att det uppkommit läkemedelsresistens i några tuberkulosstammar.

Energi, miljö, vatten och transporter

95.  Europaparlamentet betonar behovet av en utökad dialog om infrastrukturutveckling, inbegripet energi- och transportnätverk samt internetförbindelser med hög kapacitet.

96.   Europaparlamentet erkänner att energisamarbete är en nyckelfråga i förbindelserna mellan EU och Centralasien. Parlamentet betraktar regionen som en ytterligare potentiell källa till energitrygghet för EU, i synnerhet när det gäller potentialen till ökat samarbete med Kazakstan och Turkmenistan. Parlamentet påminner om vikten för EU att ha en säker och stabil energiförsörjning till överkomligt pris i linje med energiunionen, inte minst mot bakgrund av den betydelse detta har för unionens allmänna säkerhet. Parlamentet betonar att energiförsörjning och energidiversifiering följaktligen måste bli ett centralt inslag i EU-strategin för Centralasien, och uppmanar EU att öka arbetet med att integrera energimarknaden, vilket är av intresse för alla parter då det kommer att bidra till energidiversifieringen. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ökade insatser för att förverkliga målet att förlänga den södra korridoren till Centralasien och den transkaspiska ledningen. Parlamentet betonar emellertid att avtalen och dialogerna på energiområdet måste kopplas till starka människorättsförbehåll.

97.  Europaparlamentet noterar EU:s stöd till energiprojekt som kan leda till en förlängning av den södra gaskorridoren, bland annat genom den transkaspiska respektive eventuellt den iranska korridoren. Parlamentet uppmanar dock EU att utföra fullständiga genomförbarhetsstudier för sådana projekt, inklusive bedömningar av de miljömässiga och sociala konsekvenserna.

98.  Europaparlamentet stöder EU:s främjande av förnybar energi, energieffektivitet och integrering av energimarknaderna i Centralasien med grannländernas, liksom EU:s.

99.  Europaparlamentet upprepar sin uppfattning att återinvestering av inkomster från naturresurser är avgörande för socioekonomisk utveckling.

100.  Europaparlamentet uppmuntrar till bättre samordning och förnyade ansträngningar inom den viktiga regionala plattformen för vatten och miljö, som leds av Italien och Rumänien.

101.  Europaparlamentet förespråkar en utökad proaktiv roll för EU i fråga om miljömässigt hållbar utveckling. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av de principer om miljömässig hållbarhet under loppet av utvinning eller bearbetning av naturresurser i regionen som framförs i utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI). Parlamentet noterar att det i regionen enbart är Kazakstan och Kirgizistan som följer EITI, medan Tadzjikistans ställning som kandidatland upphävdes tillfälligt 2015.

102.  Europaparlamentet konstaterar med oro att många alarmerande miljöproblem som ärvts från den sovjetiska tiden kvarstår, utöver de tilltagande effekterna av klimatförändringarna. Exempel på sådana problem är oövervakad och pågående radioaktiv kontamination sedan föregående årtionden och det brådskande behovet av åtgärder för sanering av platser för kärnvapenprov, industriverksamhet och gruvdrift, ohållbart utnyttjande av naturresurser, mark- och ekosystemförstörelse, luftföroreningar, ökenspridning och, framför allt, en fortsatt katastrofal vattenförvaltning. Kommissionen uppmanas i detta avseende kraftfullt att intensifiera det tekniska biståndet, bistå med resursmobilisering och tillhandahålla europeisk kunskap och bästa praxis om hur man ska hantera dessa problem.

103.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att tillhandahålla finansiellt och tekniskt bistånd för hanteringen av de hälsofrågor, humanitära frågor, miljöfrågor, ekonomiska frågor samt medvetanderelaterade frågor som har anknytning till konsekvenserna av Sovjetunionens kärnvapenprov vid kärnvapenprovsanläggningen Semipalatinsk i nordöstra Kazakstan, i närheten av staden Semej (som tidigare gick under namnet Semipalatinsk).

104.  Europaparlamentet välkomnar och uppmuntrar till ytterligare insatser för anpassning till och motståndskraft mot klimatförändringar, och uppmanar de centralasiatiska länderna att bidra konstruktivt till en framgångsrik klimatkonferens i Paris 2015.

105.  Europaparlamentet uppmanar EU att ytterligare intensifiera sina program för katastrofriskreducering och uppbyggnad av motståndskraft i Centralasien, som är en region som är särskilt utsatt för naturkatastrofer med allvarliga hot i samband med miljökatastrofer och klimatförändringar.

106.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över massdöden bland flockar av saigaantiloper i Kazakstan i maj 2015. Parlamentet uppmanar EU att bidra med forsknings- och miljöåtgärder för att förebygga risken för liknande fall i framtiden.

107.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja sina insatser för att utveckla samarbetet mellan de centralasiatiska länderna kring vattenförvaltning.

108.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att prioritera och utveckla sin ”vattendiplomati” ytterligare, i syfte att underlätta en förbättrad gränsöverskridande vattenförvaltning och medla i tvister, inbegripet främjandet av en öppen och lämplig ram, i synnerhet i fallet med Rogun-dammen. I detta sammanhang uppmanas EU kraftfullt att stimulera till och påskynda ytterligare anslutning till internationella konventioner och rättsliga principer beträffande delade vattenresurser.

109.  Europaparlamentet uppmanar länderna i regionen att underteckna och ratificera FN:s Esbokonvention och Århuskonvention om vattenkonflikter, om de inte redan har gjort det, och att involvera det civila samhället i genomförandet av konventionerna.

110.  Europaparlamentet efterlyser förnyade insatser för att hantera och ta itu med de dramatiska konsekvenserna av den miljökatastrof som Aralsjöns uttorkning innebär. Kommissionen uppmanas kraftfullt att öka sitt stöd till den internationella fonden för Aralsjön, och utrikestjänsten uppmanas att ta med denna fråga som en prioritet i sina regelbundna kontakter med Uzbekistan.

111.  Europaparlamentet påpekar att anläggandet av en strategisk, modern och driftskompatibel väg- och järnvägsinfrastruktur utmed Sidenvägen är av centralt intresse för Kina, EU och Ryssland. Om man framgångsrikt integrerar regionen genom en modern och tillförlitlig infrastruktur skulle man skapa goda möjligheter inte bara för större regional ekonomisk integration, utan även för främjande av rörlighet för personer och ett mångkulturellt utbyte. Detta skulle i sin tur skapa bättre förutsättningar för att främja rättsstaten och demokratin.

112.  Europaparlamentet upprepar att EU är redo att dela med sig av sina erfarenheter och av sin kunskap för att främja antagandet och tillämpningen av säkerhets- och miljönormer för alla transportslag och för att främja förbindelser längs transportkorridoren mellan Europa, Kaukasus och Centralasien. Parlamentet stöder i synnerhet EU:s fortsatta insatser för att utveckla trygga och säkra luft- och vattentransporter i Centralasien.

113.  Europaparlamentet uppmuntrar till ytterligare samordning från EU:s sida med Kinas transportpolitik i regionen.

Regionalt samarbete, säkerhetsutmaningar och gränsförvaltning

114.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att utöka sin dialog om Centralasien med relevanta regionala och internationella organisationer samt med de centralasiatiska ländernas grannar och andra stater som är aktiva i regionen.

115.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att förbättra förbindelsemöjligheterna genom att tillsammans med länderna i Centralasien fastställa områden för utökat samarbete, särskilt avseende transport och energi. Parlamentet betonar att man bör prioritera integrationen av länderna i Centralasien inbördes och med internationella marknader och korridorer.

116.  Europaparlamentet anser att EU, i samarbete med medlemsstaterna, bör fortsätta att främja en specifik politik för regional integration och förtroendeskapande, samtidigt som man även belönar positiva steg som tas av enskilda centralasiatiska länder eller av grupper av länder genom ökat samarbete. EU:s åtgärder bör vara anpassade efter varje enskilt lands behov och specifika särdrag. Parlamentet betonar behovet att fördjupa den politiska dialogen och främja förtroendeskapande åtgärder mellan de olika länderna i regionen.

117.  Europaparlamentet betraktar fördjupandet av den regionala ekonomiska integrationen som en viktig faktor för regional stabilitet och fredsuppbyggnad.

118.  Europaparlamentet betonar betydelsen av samarbete med OSSE och FN inom alla politiska områden.

119.  Europaparlamentet uppmanar EU att även involvera Mongoliet på ad hoc-basis i vissa aspekter av EU-strategin för Centralasien.

120.  Europaparlamentet erkänner att de främsta hot och utmaningar som identifierats i strategin för Centralasien förblir relevanta.

121.  Europaparlamentet anser att EU bör uppmuntra till regionalt samarbete, i synnerhet beträffande gemensamma frågor och utmaningar, och att det gemensamma intresset bör ges företräde framför olikheterna mellan de berörda länderna.

122.  Europaparlamentet konstaterar att olösta etniska frågor, bristen på utsikter till ordnade maktöverlämnanden och icke-inkluderande samhällsstyrning i länderna i Centralasien är källor till potentiell instabilitet och extremism, och att ett framgångsrikt förverkligande av EU:s centrala intressen, med utgångspunkt i strategin för Centralasien, allvarligt äventyras som en konsekvens av detta.

123.  Europaparlamentet stöder EU:s långsiktiga mål att omvandla den begynnande högnivådialogen om säkerhet mellan EU och Centralasien till ett verkligt forum för samarbete för att hantera gemensamma säkerhetsutmaningar i regionen och utanför dess gränser, såsom spridningseffekterna av kriget i Afghanistan, inbegripet hotet från Islamiska staten, narkotikahandel, människohandel, våldsbejakande extremism och terrorism samt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker (CBRN-risker). Parlamentet framhåller betydelsen och den positiva inverkan av regionala samarbetsprogram, bland annat sådana som stärker det gränsöverskridande samarbetet och gränssäkerheten, såsom gränsförvaltningsprogrammet för Centralasien och narkotikahandlingsplanen för Centralasien (Cadap). Parlamentet anser att en inriktning på människors säkerhet snarare än statens säkerhet i strikt bemärkelse måste införlivas i dialogen. Parlamentet upprepar EU:s beslutsamhet i fråga om att ytterligare utveckla både regionala och bilaterala säkerhetsdialoger med länderna i Centralasien i syfte att säkerställa ett mer omfattande engagemang från Afghanistans sida i samarbetet med de berörda regionala partnerna, med särskilt avseende på FN:s regionala centrum för förebyggande diplomati för Centralasien (UNRCCA).

124.  Europaparlamentet noterar antagandet av Cadap för 2014–2020. Parlamentet är dock ytterst oroat över den rekordstora opiumodlingen och över den tillhörande smugglingen från Afghanistan genom Centralasien. Parlamentet begär att utrikestjänsten/kommissionen ska ta itu med frågan om såväl den organiserade brottslighetens som samhällselitens inblandning i smuggling och de negativa folkhälsoeffekterna i regionen.

125.  Europaparlamentet rekommenderar på nytt att gränsförvaltningsprogrammet för Centralasien och Cadap inlemmas i instrumentet som bidrar till stabilitet och fred snarare än i finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete.

126.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta med de regionala stödprogram som syftar till att förebygga konflikter och bygga upp fred, inbegripet främjande av försoning mellan olika samhällsgrupper och olika etniciteter samt utstakning av gränser i Centralasien, med finansiering från instrumentet som bidrar till stabilitet och fred.

127.  Europaparlamentet välkomnar projektet ”Cross-border Cooperation for Sustainable Peace and Development” (gränsöverskridande samarbete för hållbar fred och utveckling), som bekostas av Schweiz och FN:s utvecklingsprogram i syfte att åstadkomma en miljö som är mer gynnsam för hållbar fred och utveckling i gränsområdena mellan Kirgizistan och Tadzjikistan.

128.  Europaparlamentet framhåller den roll som spelas av UNRCCA, som har varit baserat i Asjchabad sedan 2007, och av OSSE för att förebygga konflikter i regionen.

129.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja initiativen från UNRCCA och att under dess tillsyn uppmärksamma vattenfrågan och få till stånd en dialog mellan de fem länderna om hantering av gränsöverskridande miljöföroreningar.

130.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma de negativa följder som problem med tillgången till vattenresurser kan få för stabiliteten och säkerheten i Centralasien och att noggrant övervaka händelseutvecklingen.

131.  Europaparlamentet konstaterar med oro att årsrapporten om människohandel för 2015(27) har satt Turkmenistan och Uzbekistan på ”bevakningslistan”, vilket betyder att antalet offer för människohandel ökar. Parlamentet uppmanar EU:s samordnare för kampen mot människohandel att hjälpa Turkmenistan och Uzbekistan att bekämpa människohandel, som utgör en skymf mot den mänskliga värdigheten och ofta omfattar psykisk terror och fysiskt våld och därför måste utrotas. Medlemsstaterna uppmanas att lyfta fram denna viktiga fråga i sina kontakter med dessa länder.

132.   Europaparlamentet framhåller vikten av samarbete mellan EU och länderna i Centralasien för att förebygga och bekämpa terrorism. Parlamentet är djupt oroat över att extremistorganisationen Islamiska staten (IS) håller på med att locka ett växande antal centralasiatiska medborgare till Mellanöstern för att strida eller på annat sätt stödja IS, al Nusra-fronten och andra terrorist- och extremistorganisationer, delvis till följd av politisk marginalisering och dystra ekonomiska utsikter. Parlamentet inser att det skulle innebära ett hot mot säkerheten och stabiliteten i hela Centralasien, Afghanistan, Iran, Ryssland, Kina och Indien om en betydande andel av de radikaliserade centralasiatiska medborgarna skulle återvända till sina hemländer.

133.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att tillsammans med de centralasiatiska regeringarna ta itu med de gemensamma utmaningar som IS rekrytering av stridande och anhängare innebär genom att rikta in sig på politiska och administrativa tillkortakommanden. Det handlar bland annat om att främja religionsfrihet samtidigt som man skyddar sekulära författningar och ser över diskriminerande lagar och politik, genomföra uppsökande program för både män och kvinnor, rikta in sig på sysselsättning för missgynnade ungdomar, prioritera reformer av polisväsendet samt säkerställa bättre samordning av säkerhetstjänster, liksom att dra lärdom av erfarenheter från Europa och Asien när det gäller att återanpassa och återintegrera radikaliserade islamister.

134.  Europaparlamentet anser att internationellt samarbete, också med Ryssland och Kina, är av avgörande betydelse för att ta itu med det växande hotet från islamistisk radikalisering i Centralasien. Parlamentet uppmanar alla internationella parter som har inflytande i regionen att uppmuntra de centralasiatiska staterna att göra en gemensam insats för att samordna samarbetet mellan sina säkerhetstjänster bättre, också i fråga om att dela med sig av underrättelser. Parlamentet betonar att sådant samarbete ska vara förenligt med deras internationella åtaganden avseende mänskliga rättigheter.

135.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det försämrade säkerhetsläget i norra Afghanistan och riskerna för återverkningar på regionens militära och politiska stabilitet. Parlamentet välkomnar den förbättrade samstämmigheten mellan EU:s strategier för Afghanistan respektive Centralasien. Parlamentet framhåller dock behovet att närmare koppla samman EU:s strategi för Centralasien med Afghanistan och att anpassa den befintliga politiken till strategin för Afghanistan efter 2014. Parlamentet uppmuntrar Afghanistan att delta i program för stabilitet och säkerhet i regionen och regeringarna i de centralasiatiska staterna att åta sig en mer proaktiv roll och engagera sig i ett mer omfattande samarbete till förmån för stabilitet i Afghanistan. Parlamentet betonar behovet att regionalt samordna strategierna för människors säkerhet, terrorismbekämpning, invandring och mot narkotikahandel.

136.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och utrikestjänsten att i sina förbindelser med de centralasiatiska staterna prioritera reformen av säkerhetssektorn, inbegripet bättre finansiering och utbildning, religionsfrihet inom ramen för de sekulära författningarna, förebyggande aspekter av att motverka terrorism samt insatser för att återanpassa tidigare jihadister, som delar av en övergripande strategi för att hantera den utmaning som islamistisk extremism utgör. Parlamentet beklagar att EU inte har lyckats få med reformen av säkerhetssektorn i länderna i Centralasien i sin strategi, trots det akuta behovet av denna reform. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de framsteg som har gjorts i Kazakstan som utgångspunkt för regional reform. Parlamentet uppmanar EU att utarbeta särskilda program för reform av säkerhetssektorn i Kirgizistan och eventuellt Tadzjikistan, med inriktning på normer avseende rättsstaten och mänskliga rättigheter inom straffrätten samt civilt polisarbete.

137.  Europaparlamentet erkänner de fem centralasiatiska ländernas fortsatta genomförande av den kärnvapenfria zonen i Centralasien.

138.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att visa mer enhetlighet i tolkningen och genomförandet samt den strikta respekten för de åtta kriterierna i EU:s gemensamma ståndpunkt från 2008 om vapenexportkontroll. I detta avseende är parlamentet oroat över vissa europeiska företags kringgående av denna gemensamma ståndpunkt till följd av vissa medlemsstaters bilaterala avtal.

139.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stoppa exporten av användningsklara inkräktande övervakningssystem till länder i regionen om det finns tillräckliga skäl att tro att dessa system kommer att användas mot journalister, politiker eller människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över det europeiska exportkontrollsystemet för att förhindra att sådana inkräktande system hamnar i fel händer.

Landsspecifika frågor

140.  Europaparlamentet understryker att de följande landsspecifika punkterna bara behandlar prioriterade frågor och därför inte är heltäckande.

Kazakstan

141.  Europaparlamentet betonar att fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser bör grunda sig på gemensamma värderingar. Parlamentet noterar att Kazakstan är den första centralasiatiska partner med vilken EU har förhandlat fram och undertecknat ett utvidgat partnerskaps- och samarbetsavtal. Parlamentet förväntar sig, i samband med slutförandet av avtalet, ett aktivt och konkret engagemang från Kazakstans sida för politiska och demokratiska reformer, utgående från landets internationella skyldigheter och åtaganden. Parlamentet erkänner ”100-stegsprogrammet” som ett försök att ta itu med brådskande reformer i landet.

142.  Europaparlamentet betonar i detta avseende sina rekommendationer avseende förhandlingarna om det utvidgade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kazakstan av den 22 november 2012, som är avgörande för att parlamentet ska godkänna ingåendet av det nya utvidgade partnerskaps- och samarbetsavtalet och för framtida samarbete mellan EU och Kazakstan.

143.  Europaparlamentet är djupt oroat över den allt sämre situationen för mediefriheten, yttrandefriheten samt förenings- och mötesfriheten. Parlamentet upprepar och betonar att konkreta och påtagliga framsteg i fråga om politiska reformer har kopplats till framsteg i förhandlingarna om det nya utvidgade partnerskaps- och samarbetsavtalet. Parlamentet uppmanar Kazakstan att göra sitt yttersta för att se till att landets lagstiftning överensstämmer med Europarådets normer och att landet garanterar ett fullständigt genomförande av de grundläggande friheterna utan egna inskränkningar. Parlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att vidta konkreta och verkningsfulla åtgärder för att genomföra rekommendationerna från FN:s särskilda rapportör om mötes- och föreningsfrihet i resultatrapporten från hans uppdrag till Kazakstan i januari 2015. Parlamentet uppmuntrar Kazakstan att i detta avseende se över och ändra sin nya strafflag med avseende på straffbeläggandet av förtal, eftersom detta urholkar de grundläggande friheterna. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över lagen om ideella organisationer, eftersom den undergräver oberoendet för och rentav hotar själva förekomsten av icke-statliga organisationer i Kazakstan, och kräver att den ska ses över.

144.  Europaparlamentet påminner Kazakstan om dess åtaganden inom ramen för OSSE. Landet uppmanas kraftfullt att – i egenskap av medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter 2013–2015, värd för den internationella utställningen 2017 och kandidat till en icke-permanent plats i FN:s säkerhetsråd 2017–2018 – komplettera sina utrikespolitiska ambitioner med betydande politiska reformer på hemmaplan.

145.  Europaparlamentet understryker att Kazakstan enligt de preliminära slutsatserna från OSSE/ODIHR:s internationella observatörsuppdrag i valet den 20 mars 2016 fortfarande inte på långa vägar uppfyller sina åtaganden inom ramen för OSSE för demokratiska val, även om vissa framsteg kunde konstateras. Parlamentet uppmuntrar de kazakstanska myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra samtliga rekommendationer från OSSE/ODIHR i sin helhet.

146.  Europaparlamentet kräver att alla politiska fångar ska släppas, inbegripet ledaren för oppositionspartiet Alga!, Vladimir Kozlov.

147.  Europaparlamentet erkänner den positiva roll som Kazakstan spelade genom sitt värdskap för och främjande av förhandlingarna 2013 mellan EU, USA, Kina och Ryssland (E3+3-länderna) och Iran om Irans kärntekniska program, landets bidrag till initiativ för global kärnsäkerhet, bland annat genom att vara värdland för den nya internationella kärnbränslebank som ska drivas av IAEA och som ska inleda sin verksamhet under 2017, försöket att inta en medlarroll avseende krisen mellan Ryssland och Ukraina samt den förmedling som tillhandahållits för samråd med den syriska oppositionen.

148.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att Kazakstan 2015 nådde fram till det sista steget i sin anslutningsprocess till WTO.

Kirgizistan

149.  Europaparlamentet beklagar tillbakagången i Kirgizistan, som är det land i regionen som EU hade störst förhoppningar på i fråga om fullföljandet av demokratiska ambitioner.

150.  Europaparlamentet lovordar Kirgizistan för de framsteg som det nyligen genomförda parlamentsvalet var ett prov på. Parlamentet erkänner det fredliga genomförandet av valet och den betydligt bättre öppenheten. Parlamentet välkomnar rönen från OSSE:s valövervakningsuppdrag vid parlamentsvalet i Kirgizistan den 4 oktober 2015, i vilka det framhålls att väljarna kunde välja bland ett brett spektrum av alternativ och att valrörelsen varit konkurrenspräglad. Parlamentet uttrycker emellertid sin oro över den obligatoriska registreringen av biometriska data som ett förhandsvillkor för att få rösta, vilket ledde till betydande problem i fråga om inkludering i röstlängden. Parlamentet påpekar att fortsatta insatser behövs för att utveckla en fullt fungerande parlamentarisk demokrati, trots de första uppmuntrande tecken som Kirgizistan – ett av pilotländerna för EU:s demokratistöd – visat när det gäller demokratiska reformer och en övergång till ett verkligt flerpartisystem.

151.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att Kirgizistan har dragit tillbaka sitt förslag till restriktiv lagstiftning om ”utländska agenter” och hbti-personer, och uppmanar landet att förkasta all lagstiftning med stöd av vilken hbti-personer diskrimineras och det civila samhället görs till måltavla.

152.   Europaparlamentet välkomnar Kirgizistans inval i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2016–2018 och uppmanar landet att använda sitt kommande medlemskap för att på ett konstruktivt sätt ta upp frågor om de mänskliga rättigheterna.

153.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att stödja Kirgizistan när det gäller att skipa rättvisa för de personer som drabbades av de etniska motsättningarna 2010.

Tadzjikistan

154.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Tadzjikistan att fullgöra sina internationella åtaganden avseende mänskliga rättigheter och att skydda mötesfriheten och juristkårens oberoende. Parlamentet uppmärksammar mediernas problematiska situation efter presidentens undertecknande av en ny förordning enligt vilken all information om officiella arrangemang kommer att kanaliseras genom den statliga informationsbyrån, vilket innebär att tillträdet för övriga medier begränsas. Parlamentet uppmanar Tadzjikistan att avstå från otillbörlig inblandning i icke-statliga organisationers arbete och att inte genomföra den nyligen antagna lagstiftningen om finansiering av icke-statliga organisationer.

155.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över beslutet att förbjuda Tadzjikistans parti för islamisk pånyttfödelse, ett beslut som följer en oroande trend att undertrycka legitima politiska krafter och tysta kritiska röster av hänsyn till säkerhetsskäl. Parlamentet uppmanar de tadzjikistanska myndigheterna att följa åtagandena i fredsavtalet från 1997 och vidta nödvändiga åtgärder för att garantera yttrandefrihet, mångfald och ett fritt och öppet politiskt klimat.

156.  Europaparlamentet noterar slutsatserna från OSSE:s/ODIHR:s valövervakningsuppdrag vid parlamentsvalet i Tadzjikistan den 1 mars 2015 om att valet ”ägde rum i ett begränsat politiskt utrymme och var bristfälligt i fråga om att tillhandahålla kandidaterna lika villkor”.

157.  Europaparlamentet fortsätter att uttrycka sin oro över den bristande effektiviteten vad gäller EU:s utvecklingsbistånd i landet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att prioritera program som syftar till att förebygga tortyr vid förvarsenheter samt till mediefrihet i Tadzjikistan.

158.  Europaparlamentet välkomnar Tadzjikistans anslutning till WTO i mars 2013.

Turkmenistan

159.  Europaparlamentet betonar att Turkmenistan är part i de flesta viktiga internationella avtal och därför är skyldigt att respektera och skydda de mänskliga rättigheterna under alla omständigheter. Parlamentet förklarar sig berett att öka EU:s stöd på området demokratiska principer och mänskliga rättigheter, särskilt genom att till fullo utnyttja EIDMR och andra instrument för att stödja reformprocessen i landet.

160.  Europaparlamentet beklagar att situationen inom området rättsstaten, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter praktiskt taget inte genomgick några förändringar alls under rapporteringsperioden, trots vissa lagstiftningsmässiga insatser inom de politiska, rättsliga, sociala och utbildningsrelaterade områdena. Parlamentet anser att den nya lagstiftningen bör granskas av internationella experter mot bakgrund av internationella skyldigheter avseende de mänskliga rättigheterna.

161.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att arbeta med de turkmenistanska myndigheterna och kräva konkreta åtgärder för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten, i enlighet med artikel 21 i EU-fördraget. Parlamentet begär vidare att människorättsfrågor ska fortsätta att tas upp på alla nivåer, utöver den pågående människorättsdialogen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till utrikestjänsten att så fort som möjligt uppgradera sambandskontoret i Asjchabad till en komplett EU-delegation i Turkmenistan, bland annat för att samverka med det civila samhället och övervaka människorättssituationen.

162.  Europaparlamentet betonar betydelsen av en fortsatt dialog om mänskliga rättigheter, särskilt för att hålla uppe trycket för att få personer som anhållits av politiska skäl frisläppta och få reda på vad som hänt med dem som försvunnit i fängelser.

163.  Europaparlamentet inser att det skulle vara till hjälp för att frigöra hela potentialen hos de upprättade förbindelserna om partnerskaps- och samarbetsavtalet med Turkmenistan trädde i kraft.

164.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att infria den överenskommelse som ingicks med hennes föregångare avseende en övervakningsmekanism där parlamentet skulle bli vederbörligen underrättat av utrikestjänsten om genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet när detta väl har trätt i kraft.

165.  Europaparlamentet gläds åt att Turkmenistan på sistone har ökat sitt engagemang tillsammans med EU inom områden av gemensamt intresse. Parlamentet noterar landets närvaro vid OSSE:s möte för genomförande av den mänskliga dimensionen 2015 och deltagandet av högt uppsatta företrädare för Turkmenistan vid det femtonde årliga gemensamma utskottssammanträdet inom ramen för interimsavtalet om handel i oktober 2015.

166.  Europaparlamentet uppmanar Turkmenistan att stoppa den pågående kampanjen för att avlägsna parabolantenner och blockera tillträdet till vissa webbplatser, och att sluta hota och trakassera oberoende journalister och aktivister inom det civila samhället.

Uzbekistan

167.  Europaparlamentet beklagar EU:s misslyckade strävan efter demokratisering i Uzbekistan och upprepar sina förväntningar på att EU aktivt ska sträva efter detta mål i landet. Parlamentet noterar regeringens vägran att företa signifikativa reformer och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att utveckla en politik för ett kritiskt, konstruktivt, villkorat och sammanhållet europeiskt engagemang i Uzbekistan.

168.  Europaparlamentet beklagar djupt de systematiska och rutinmässiga kränkningarna av de grundläggande fri- och rättigheterna trots antagandet av förbättrade lagar inom området och ratificeringen av internationella instrument avseende de mänskliga rättigheterna. De uzbekistanska myndigheterna uppmanas kraftfullt att vidta meningsfulla åtgärder för att ta itu med problemen och verkningsfullt genomföra samtliga rekommendationer från FN:s särskilda rapportör om tortyr, kommittén mot tortyr och kommittén för de mänskliga rättigheterna.

169.  Europaparlamentet insisterar på att de uzbekistanska myndigheterna måste släppa alla som fängslats som en vedergällning för sitt fredliga utövande av yttrande-, förenings- och mötesfriheten, och framhåller behovet att förebygga och utreda fall av tortyr i fängelserna. Parlamentet uttrycker sin oro över de godtyckliga förlängningarna av fängelsestraffen. Parlamentet uppmanar de uzbekistanska myndigheterna att tillåta oberoende icke-statliga organisationer att arbeta obehindrat.

170.   Europaparlamentet gläds åt att landet har gjort vissa framsteg i fråga om att få stopp på barnarbete och i synnerhet regeringens förbud i denna riktning. Parlamentet erinrar om betydelsen av att övervaka genomförandet av förbudet oberoende och objektivt. Parlamentet upprepar att användningen av tvångsarbetskraft under den årliga bomullsskörden måste upphöra, och uppmuntrar ytterligare åtaganden från regeringens sida att fortsätta med konkreta insatser, exempelvis i form av en handlingsplan för att utrota tvångsarbete i enlighet med ILO:s och Världsbankens rekommendationer.

171.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet beslutat att inte överväga ett godkännande av det protokoll till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Uzbekistan som utvidgar avtalets bestämmelser till att omfatta bilateral handel med textilprodukter, förrän det bekräftats att det genomförts konkreta reformer som gett påtagliga resultat på ett sådant sätt att även praxis med tvångsarbete för barn och annat tvångsarbete i praktiken är på väg att avskaffas i Uzbekistan.

172.  Europaparlamentet anser i detta avseende att en del av EU:s tidigare utvecklingsbistånd till Uzbekistan, inbegripet till parlamentets kapacitetsuppbyggnad, var missriktat och i stället borde riktas om till mer meningsfulla områden såsom landsbygdsutveckling eller miljö- och vattenförvaltning.

173.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över aktiviteten inom Uzbekistans islamiska rörelse, som i augusti 2015 svor trohet till Islamiska staten och har rekryterat tusentals jihadister i Centralasien.

o
o   o

174.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, utrikestjänsten och EU:s särskilda representant för Centralasien samt regeringarna och parlamenten i Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

(1) EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 49. (2) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 91. (3) EUT L 255, 30.9.2015, s. 68. (4) EUT L 255, 30.9.2015, s. 27. (5) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 28. (6) EUT C 419, 16.12.2015, s. 153. (7) Antagna texter, P7_TA(2014)0252. (8) EUT C 434, 23.12.2015, s. 111. (9) EUT C 434, 23.12.2015, s. 87. (10) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 69. (11) Antagna texter, P8_TA(2015)0288. (12) EUT C 434, 23.12.2015, s. 24. (13) EUT C 74 E, 13.3.2012, s. 12. (14) EUT C 419, 16.12.2015, s. 159. (15) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 93. (16) EUT C 45, 5.2.2016, s. 85. (17) Antagna texter, P8_TA(2015)0008. (18) Antagna texter, P7_TA(2013)0426. (19) EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 92. (20) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 80. (21) EUT C 224 E, 19.8.2010, s. 12. (22) Antagna texter, P8_TA(2014)0040. (23) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 195. (24) EUT C 36, 29.1.2016, s. 126. (25) Världsbankens statistik 2012. (26) Världsbankens statistik för femårsperioden 2011–2015. (27) Sammanställd av USA:s utrikesdepartement.

Europaparlamentets resolution av den 13 april 2016 om utbrottet av zikaviruset (2016/2584(RSP))

P8_TA(2016)0122 B8-0449/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) uttalande av den 1 februari 2016, enligt vilket utbrottet av zikaviruset bedöms som ett internationellt hot mot människors hälsa,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)(2),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om utbrottet av zikaviruset (O-000030/2016 – B8-0119/2016),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  WHO förklarade den 1 februari 2016 att utbrottet av zikaviruset bedöms som ett internationellt hot mot människors hälsa.

B.  Zikaviruset, som sprids via myggor, identifierades första gången 1947 hos rhesusapor i Zikaskogen i Uganda, med hjälp av ett övervakningssystem för gula febern (skogsformen).

C.  Sjukdomsutbrott orsakat av zikavirus har då och då rapporterats från två europeiska områden, Martinique och Franska Guyana, och från Afrika, Amerika, Asien och Stillahavsområdet. Smitta har upptäckts i Europa, särskilt i de utomeuropeiska territorierna Guadeloupe och Saint-Martin.

D.  2007 spreds zikaviruset för första gången utanför de hittills kända endemiska gränserna och orsakade en epidemi på ön Yap i Mikronesien. Sen följde en omfattande epidemi i Franska Polynesien 2013-2014 och vidare spridning till flera länder i Oceanien, bl.a. Nya Kaledonien och Cooköarna. Dittills hade zikaviruset enbart ansetts orsaka lindrig sjukdom hos människor, men utbrottet i Franska Polynesien avslöjade att viruset kunde medföra neurologiska komplikationer (Guillain-Barrés syndrom och meningoencefalit).

E.  Enligt Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) är infektionerna till största delen asymtomatiska (ungefär 80 procent).

F.  Det största utbrottet av zikaviruset har skett i Brasilien, särskilt de nordöstra delarna.

G.  I november 2015 förklarade det brasilianska hälsoministeriet att det rådde en nödsituation med hot mot människors hälsa i samband med den ovanliga ökningen av antalet nyfödda med mikrocefali i delstaten Pernambuco 2015. Den påfallande ökningen syns främst bland de allvarligaste formerna av mikrocefali, men vissa rapporter pekar på exceptionellt hög förekomst av lindrigare former av missbildningen redan några år före zikautbrottet 2015.

H.  Myggans livscykel bestäms av faktorer som klimat, livsmiljö och biologisk mångfald, och spridning via myggor underlättas av mänskliga faktorer som klimatförändring, konstgjorda akvatiska livsmiljöer, avskogning, urbanisering och dåliga sanitära förhållanden, hushållsavfall, konflikter och resande.

I.  Utbrottet av zikaviruset har riktat ljuset mot de orättvisor som finns i de drabbade länderna, t.ex. vad gäller offentliga hälso- och sjukvårdssystem och levnadsförhållanden. Utbrottet har i oproportionerligt hög grad drabbat de fattigaste i samhället, som ofta bor nära öppet vatten och är dåligt rustade för att förebygga och bekämpa sjukdomen. Kvinnor är fortfarande i majoritet bland världens fattiga, och deras situation är särskilt prekär eftersom det i första hand är de i hushållet som ansvarar för mat, rent vatten och hygien och tar hand om de barn som har syndrom som är associerade med mikrocefali, något som kan kräva extra finansiella resurser, särskilt om det saknas adekvata eller överkomliga stödsystem.

J.  Importerade zikavirusinfektioner har rapporterats från flera europeiska länder. Den 11 februari 2016 rapporterade ECDC om mikrocefali hos en gravid kvinna i Slovenien, som utvecklade en zikaliknande infektion under graviditeten när hon bodde i Brasilien.

K.  Den 9 februari 2016 hade inga fall med autokton överföring av zikaviruset rapporterats på den europeiska kontinenten, men några fall hade rapporterats i de yttersta randområdena.

L.  Förekomsten av viruset har associerats med kluster av mikrocefali och andra neurologiska sjukdomar, inklusive Guillain-Barrés syndrom. Den 1 februari 2016 förklarade WHO att det finns starka misstankar om att zikafeber hos gravida kan orsaka mikrocefali. De betonade dock att det ännu inte finns några vetenskapliga belägg för detta.

M.  På grundval av allt fler preliminära forskningsuppgifter råder det vetenskaplig enighet om att zikaviruset är en av orsakerna till mikrocefali(3), en sjukdom som skadar de fosterceller som bildar hjärnan(4), leder till att barn föds med ovanligt små huvuden och i de flesta fall försenad hjärnutveckling och verkar kunna skada fostret genom hela graviditeten(5). Viruset är också en orsak till Guillain-Barrés syndrom. Osäkerheten om det ofödda barnets hälsa, liksom oklarheterna angående smittomekanismerna, sätter kvinnor och tonårsflickor – särskilt gravida kvinnor och deras familjer – i ett oerhört svårt läge, i synnerhet vad gäller deras hälsa och konsekvenserna på lång sikt för alla hushållsmedlemmar. Det oklara läget får på inga villkor anföras som skäl för att vänta med de brådskande beslut och åtgärder som krävs för att lösa den här krisen.

N.  Det finns många möjliga orsaker till mikrocefali, men ofta förblir orsaken okänd. I brist på specifik mikrocefalibehandling är det viktigt att det finns vårdteam med mångsidig kompetens som kan undersöka och vårda spädbarn och barn med mikrocefali. Tidiga åtgärder med program för stimulering och lek kan ha positiv inverkan på utvecklingen, och familjerådgivning och stöd till föräldrar är också extremt viktigt.

O.  Argentinska och brasilianska forskare har kopplat samman mikrocefaliklustret i Brasilien med larvgiftet pyriproxyfen, en dricksvattentillsats som användes i de drabbade områdena i Brasilien 2014. Som respons på denna eventuella koppling, i strid mot riktlinjerna från hälsoministeriet och med hänvisning till försiktighetsprincipen, stoppade de lokala myndigheterna i Rio Grande do Sul (en delstat i södra Brasilien) användningen av detta ämne den 13 februari 2016.

P.  Sedan oktober 2015 har 4 783 fall av mikrocefali rapporterats, men i över 700 av dessa rapporterade fall har man konstaterat att det inte rör sig om mikrocefali.

Q.  Av de 404 spädbarn som har fastställd mikrocefali är det bara 17 som bär på zikaviruset.

R.  Utbrottet av zikaviruset har kunnat iakttas i EU:s utomeuropeiska områden sedan 2013.

S.  Det finns viss risk för att lokal vektorburen överföring etablerar sig i Europa under sommaren 2016.

T.  Det finns i dagsläget varken behandling eller vaccin, men det indiska företaget Bharat Biotech meddelade den 3 februari 2016 att det hade två möjliga vaccin under utveckling, ett rekombinant vaccin och ett inaktiverat vaccin som befinner sig i stadiet med prekliniska djurförsök.

U.  Zikaviruset kan överföras sexuellt(6),(7), och WHO har fastställt att det är ”relativt vanligt” med sexuell överföring(8).

V.  Det har också förekommit uppgifter om överföring av zikavirus i samband med blodtransfusioner.

W.  Gränsöverskridande överföring av zikaviruset genom smittade resenärer och global handel är ett verkligt hot.

1.  Europaparlamentet konstaterar att zikaviruset till största delen överförs till människor genom stick av smittade myggor av Aedes-släktet, främst arten Aedes aegypti i tropiska områden, och att det är samma mygga som överför denguefeber, chikungunya och gula febern.

2.  Europaparlamentet noterar att varken behandling eller vaccin finns i dagsläget och att myggorna som sprider zikaviruset sticker såväl inomhus som utomhus, mest dagtid. Enligt ECDC:s analys bygger de förebyggande insatserna därför för närvarande på personliga skyddsåtgärder, som att bära permetrinbehandlade kläder som täcker armar och ben (särskilt under de tidpunkter på dygnet då den myggart som bär på zikaviruset är som mest aktiv) och att sova eller vila i avskärmade eller luftkonditionerade rum, alternativt använda myggnät.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av att ta fram kommunikationsplaner i lämplig omfattning för att öka allmänhetens kunskap och främja ett korrekt beteende för att undvika att bli stucken av myggor.

4.  Europaparlamentet välkomnar att ECDC kontinuerligt följer utvecklingen. Parlamentet uppmanar ECDC att regelbundet uppdatera sina riskbedömningar och sin epidemiologiska information. Parlamentet anser att ECDC bör tillsätta en expertkommitté för tropiska smittsamma sjukdomar i syfte att effektivt samordna och övervaka alla åtgärder som måste vidtas i EU.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att ställa 10 miljoner euro till förfogande för forskning om zikaviruset och rekommenderar att man fokuserar på fall av allvarlig medfödd missbildning av hjärnan över hela Latinamerika och den misstänkta kopplingen till zikavirusinfektioner. Parlamentet undrar emellertid om detta belopp räcker för den stora vetenskapliga utmaningen att förstå zikavirussjukdomen och dess neurologiska komplikationer och ta fram diagnostiska tester och en behandling av sjukdomen.

6.  Europaparlamentet noterar att zikaviruset har observerats i 28 länder och att det kan ändra livet fullständigt, särskilt för unga och fattiga kvinnor, som till en förkrossande majoritet bor i de minst utvecklade delarna av dessa länder. Med tanke på att sjukdomen sannolikt kommer att spridas ytterligare betonar parlamentet att det internationella samfundet omgående måste omsätta lärdomarna från förra årets ebolakris i praktiken.

7.  Europaparlamentet betonar att forskningen främst bör fokusera på förebyggande åtgärder, för att undvika spridning av viruset, och på behandlingsåtgärder. Parlamentet rekommenderar en tredelad strategi för zikaforskningen: att undersöka den mycket sannolika kopplingen mellan zikaviruset och medfödd missbildning av hjärnan, att ta fram behandlingar och vaccin och att ta fram tester för snabb och effektiv diagnos.

8.  Europaparlamentet betonar att det behövs mer forskning om den eventuella kopplingen mellan mikrocefali och larvgiftet pyriproxyfen, med tanke på att det inte finns några vetenskapliga belägg som vederlägger denna koppling.

9.  Europaparlamentet betonar att forskningen inte bör bortse från andra möjliga och kompletterande orsaker till mikrocefali.

10.  Europaparlamentet lyfter fram de ytterligare finansieringsmöjligheter som finns genom Horisont 2020 och det sjunde ramprogrammet för forskning i syfte att ta fram vaccin för malaria och försummade infektionssjukdomar, däribland zikaviruset.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att resultaten från forskning som finansieras med EU-medel inte omfattas av immateriell äganderätt och att de produkter som utvecklas prissätts så att patienterna har råd med dem.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå särskilda åtgärder för europeiska regioner där zikaviruset redan finns, i syfte att utplåna alla potentiella överföringsvektorer i de regionerna, ge stöd till smittade personer, särskilt gravida kvinnor, och förhindra vidare spridning i de regionerna och till resten av den europeiska kontinenten.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en handlingsplan för att förhindra spridning av viruset i Europa och bistå medlemsstater och tredjeländer som kämpar mot den här epidemin i de regioner där utbrottet är allvarligare (huvudsakligen i Västindien och Central- och Sydamerika). Parlamentet anser att en sådan plan bör omfatta riktad och tillräckligt omfattande gratis utdelning av mekaniska barriärer som nät (för att undvika myggbett) och kondomer (för att undvika sexuell överföring). Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för beteende, inriktade på personer som eventuellt är i riskzonen för zikavirusinfektion på grund av det epidemiologiska sammanhang de befinner sig i, med målsättnigen att genom tidig upptäckt bryta smittokedjan via sexuellt umgänge och blodtransfusion.

14.  Europaparlamentet pekar på vikten av att ha en könsmedveten strategi när man diskuterar finansiering och laboratoriebehov, med tanke på hur komplext det är att testa och utveckla säkra och effektiva vaccin som gravida kvinnor – som ofta är uteslutna från tidiga kliniska tester – både har råd med och faktiskt kan använda. Parlamentet uppmanar med kraft ekonomiska bidragsgivare att vara realistiska beträffande de förväntade kostnaderna för att ta fram vaccin, också när man tilldelar EU-medel för forskning, och sätta flickors och kvinnors trygghet i främsta rummet.

15.  Europaparlamentet påpekar att zikaviruset har riktat ljuset mot bristerna både i det offentliga hälso- och sjukvårdssystemets respons – särskilt på primärvårdsnivå – och i systemet för tillhandahållande av tjänster och rättigheter för reproduktiv hälsa för kvinnor och flickor i de drabbade länderna – särskilt beträffande information och vård under och efter en graviditet, familjeplanering och abort – samtidigt som myndigheterna i dessa länder har rekommenderat kvinnor att inte bli gravida förrän man vet mer om zikaviruset.

16.  Europaparlamentet erkänner behovet av att öka laboratoriekapaciteten för att bekräfta misstänkta zikavirusinfektioner i EU/EES, så att man kan skilja zikavirusinfektioner från andra arbovirusinfektioner (t.ex. denguefeber och chikungunya). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att samordna forskning mellan laboratorier som arbetar med zikaviruset och att främja etablering av sådana laboratorier i de medlemsstater som ännu inte har sådana.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att föreslå strategier för att koppla samman vaccintillverkare, smittskyddsmyndigheter och andra nationella och offentliga hälsomyndigheter och vårdgivare, i syfte att främja utbytet av uppgifter och analyser.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka kunskapen bland obstetriker, barnläkare och neurologer om att patienter som rest till Brasilien och andra drabbade länder sedan 2014 respektive personer som uppvisar medfödda missbildningar i det centrala nervsystemet, mikrocefali och Guillain-Barrés syndrom bör undersökas för zikavirusinfektioner.

19.   Europaparlamentet noterar med oro att graviditet i många av de drabbade länderna inte alltid är ett frivilligt val, särskilt i de länder där sexuellt våld är vanligt förekommande. Parlamentet uppmanar EU att ge stöd till de drabbade länderna för att ge allmän tillgång till primärvård, inklusive mödravård före och efter förlossningen och diagnostisk testning för zikaviruset. Parlamentet uppmanar EU att stödja regeringarna i de drabbade länderna i arbetet med att erbjuda ett heltäckande paket med information och vård på området för sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive familjeplaneringsmöjligheter, med tonvikt på tillgång till olika typer av preventivmetoder av hög kvalitet för alla kvinnor och tonårsflickor samt tillgång till säkra aborter, för att sätta stopp för den ökning av osäkra aborter som kan noteras sedan epidemin började. I detta sammanhang bör den nödvändiga dialogen om preventivmetoder och kvinnors och flickors rättigheter inledas med partnerländerna.

20.  Europaparlamentet påpekar att hittills (10 februari 2016) har 25 EU/EES-länder, USA och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar utfärdat rekommendationer om att gravida kvinnor och kvinnor som försöker bli gravida bör undvika resor till zikadrabbade områden.

21.  Eftersom det i dagsläget varken finns profylax, behandling eller vaccin mot zikavirusinfektioner, och eftersom det finns risk för att lokal vektorburen smittöverföring etableras i Europa sommaren 2016, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att omgående låta analysera insektsbekämpningsmedel vad gäller deras inverkan på människors hälsa och hur pass effektiva de är mot de myggor som är infektionsvektorer. Parlamentet uppmanar också kommissionen att samordna en uppsättning riktlinjer som de nationella myndigheterna kan genomföra till sommaren.

22.  Europaparlamentet konstaterar att en kontrollalgoritm för gravida kvinnor som kommer tillbaka från ett zikadrabbat område har offentliggjorts. Parlamentet påpekar emellertid att en fråga som hälsomyndigheterna ännu inte har tagit itu med är den långa livslängden för zikavirus i sädesvätska och den dokumenterade överföringen av zikavirus genom sexuellt umgänge, vilket kan ha följder för manliga resenärer som kommer tillbaka från områden där smittan finns. Med tanke på att det är vanligt med asymtomatiska infektioner anser parlamentet att manliga resenärer bör rekommenderas att använda kondom när de kommer tillbaka från områden där smittan finns tills det finns säkra uppgifter om denna typ av smittoöverföring.

23.  Till följd av WHO:s rekommendationer om förebyggande åtgärder i europeiska länder uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att skaffa betydligt bättre överblick över situationen vad gäller invasiva myggarter, förstärka myggbekämpningen genom att ta bort fortplantningsplatser (t.ex. vattensamlingar) och ha beredskap för besprutning med insektsbekämpningsmedel om ett utbrott sker samt öka insatserna för desinficering av gods, lastrum, kabiner och passagerarutrymmen på flygplan från smittade områden.

24.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att via ambassader ge information och stöd till EU-medborgare som bor och reser i drabbade områden.

25.  Europaparlamentet uppmanar EU:s och tredjeländers flygbolag att genomföra ordentlig desinficering av flygplan som kommer från drabbade områden.

26.  Europaparlamentet anser att EU, för att bygga upp sin strategi mot zikaviruset, bör samråda med de medlemsstater och tredjeländer (nationella, regionala och lokala myndigheter) som redan har stor erfarenhet av övervakning, informationskampanjer, förebyggande åtgärder och/eller bekämpning av myggsläktet Aedes – till exempel Madeiras regionala myndigheter och Funchals kommun, som har över 10 års erfarenhet av den här frågan, och de franska yttersta randområdena och utomeuropeiska territorierna, där det sedan länge finns stora kunskaper om vektorburna nya sjukdomar och i synnerhet zikaviruset.

27.  Europaparlamentet pekar på behovet av samordning inom EU och internationellt i kampen mot detta utbrott. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den europeiska sjukvårdsstyrkan och anser att den kan vara behjälplig med att om så behövs mobilisera vårdpersonal och vårdutrustning för kampen mot zikaviruset. Parlamentet uppmanar också kommissionen att omgående ta fram en horisontell EU-strategi för global hälsa, som syftar till att uppfylla målen i den nya ramen för hållbar utveckling.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med andra parter, hjälpa till med att kontrollera spridningen av zikaviruset också i utvecklingsländer och att föra in lämpliga åtgärder – t.ex. utveckling av hälsovårdskapaciteten, utbildning av hälsovårdpersonal, epidemiologisk övervakning, information till och mobilisering av civilsamhället och bekämpning av myggpopulationer – i befintliga landsspecifika utvecklingsprogram i samarbete med berörda länder.

29.  Europaparlamentet betonar att alla förslag måste bygga på en bred uppsättning epidemiologiska studier som omfattar inte bara zikavirusets effekter utan även andra orsaker till dessa effekter.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka kunskapen bland vårdpersonal och på kliniker som är specialiserade på resemedicin om zikavirusepidemins utveckling och den vektorkontroll som myndigheterna planerar i drabbade områden, så att de kan inkludera zikavirusinfektion in sin differentialdiagnostik av boende och resenärer i de områdena och förbereda sig på eventuell karantän för resenärer som misstänks bära på zikaviruset i syfte att förhindra autokton smittöverföring. Parlamentet uppmanar de nationella hälsomyndigheterna att organisera en informationskampanj som samordnas av ECDC för att informera och lugna allmänheten i Europa och undvika onödig oro.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka vaksamheten vad gäller tidig upptäckt av importerade zikavirusinfektioner i EU, inklusive de utomeuropeiska territorierna och de yttersta randområdena, särskilt där det förekommer vektorer eller potentiella vektorer, för att minska risken för autokton smittöverföring. Parlamentet påpekar dessutom att det finns en risk, om än troligtvis låg och årstidsbunden, för import av zikavirus till tempererade klimatzoner där det finns Aedes-myggor (också områden i Nordamerika och Europa) och därmed risk för autokton smittöverföring.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av tillgång till en bred uppsättning hälso- och sjukvårdstjänster i kampen mot zikaviruset.

33.  Europaparlamentet stöder FN:s uppmaningar(9)# om att upphäva lagar och bestämmelser varigenom tillgången till hälsovård och rättigheterna på det sexuella och reproduktiva området begränsas, i strid med internationella normer. Parlamentet upprepar sin beredvillighet att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras när man vidtar åtgärder på folkhälsoområdet, särskilt rättigheter som rör hälsa och hälsorelaterade frågor.

34.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare och Världshälsoorganisationen.

(1) EUT L 293, 5.11.2013, s. 1. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 104. (3) http://www.who.int/features/qa/zika/en/ (4) http://www.nature.com/news/zika-highlights-role-of-controversial-fetal-tissue-research-1.19655 (5) Brasil, P. et al. N. Eng. J. Med. http://dx.doi.org/10.1056/NEJMoa1602412 (2016). (6) http://www.dallascounty.org/department/hhs/press/documents/PR2-2-16DCHHSReportsFirstCaseofZikaVirusThroughSexualTransmission.pdf (7) https://www.rt.com/news/333855-zika-sex-case-france/ (8) http://www.reuters.com/article/us-health-zika-qanda-factbox-idUSKCN0X22TY (9) http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=53173

Europaparlamentets resolution av den 13 april 2016 om situationen i Polen (2015/3031(RSP))

P8_TA(2016)0123 B8-0461/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördragen om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2, 3, 4 och 6 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 om en ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av sin debatt i plenum den 19 januari 2016 om situationen i Polen,

–  med beaktande av Venedigkommissionens yttrande av den 12 mars 2016 om ändringarna av den 22 december 2015 av lagen av den 25 juni 2015 om Polens författningsdomstol,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Respekt för rättsstaten, demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter samt de värderingar och principer som finns förankrade i EU:s fördrag och internationella instrument om mänskliga rättigheter är maktpåliggande skyldigheter för unionen och dess medlemsstater och måste iakttas.

B.  Enligt artikel 2 i EU-fördraget bygger EU på respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inbegripet rättigheter för personer som tillhör minoriteter – värden som är gemensamma för medlemsstaterna och som såväl EU som varje enskild medlemsstat måste respektera i all sin politik.

C.  Enligt artikel 4.2 i EU-fördraget ska unionen respektera medlemsstaternas likhet inför fördragen samt deras nationella identitet.

D.  Enligt artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen och medlemsstaterna, enligt principen om lojalt samarbete, respektera och bistå varandra när de fullgör de uppgifter som följer av fördragen.

E.  Enligt artikel 17 i EU-fördraget ska kommissionen säkerställa tillämpningen av fördragen.

F.  Rättsstaten utgör demokratins stomme och är en av de grundläggande principerna för EU, som fungerar utgående från en förutsättning om ömsesidigt förtroende för att medlemsstaterna iakttar demokrati, rättsstat och grundläggande rättigheter, enligt vad som föreskrivs i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i Europakonventionen.

G.  Ett effektivt, oberoende och opartiskt rättsväsen är avgörande för rättsstaten och för att säkerställa att EU-medborgares grundläggande rättigheter och medborgerliga friheter skyddas.

H.  Författningsdomstolen inrättades som en av de centrala kontrollinstanserna i en konstitutionell demokrati och för att Polen ska bli en rättsstat.

I.  Händelseutvecklingen på senaste tiden i Polen har varit ägnad att inge farhågor om huruvida författningsdomstolen klarar av att upprätthålla statsförfattningen och garantera att rättsstaten respekteras. Det handlar då främst om den politiska och juridiska tvisten om författningsdomstolens sammansättning och om de nya föreskrifterna för hur den ska fungera (bland annat om behandlingen av fall och i vilken ordning de ska behandlas, samt om att domförhet nu förutsätter fler närvarande ledamöter än tidigare och om att reglerna om vilken majoritet som krävs för beslutsfattande nu ändrats).

J.  Venedigkommissionen sade klart ifrån att författningsdomstolen inte kan borga för att Polens statsförfattning har absolut företräde, eftersom författningsdomstolens utslag av den 9 mars 2016 inte offentliggjorts och därför inte kan träda i kraft, något som undergräver rättsstaten. Venedigkommissionen varnade för att det skulle undergräva demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstaten om man inkräktade på författningsdomstolens funktionsduglighet.

K.  De åtgärder som vidtagits av Polens regering och Republiken Polens president när det gäller författningsdomstolen innebär en risk mot den konstitutionella demokratin.

L.  Efter riktlinjedebatten den 13 januari 2016 beslutade kommissionen att inleda den strukturerade dialogen inom ramverket för rättsstatsprincipen genom att tillställa den polska regeringen en skrivelse för att få klarhet i det rådande läget.

M.  Kommissionen är fördragens väktare och kommer nu att samla in och pröva all relevant information och bedöma om det finns omisskännliga antydningar om ett systeminbyggt hot mot rättsstaten.

N.  Ramverket för rättsstatsprincipen är avsett att åtgärda systeminbyggda hot mot rättsstaten, framför allt i situationer där en effektiv lösning med hjälp av överträdelseförfaranden inte ställer sig möjlig och där dessa hot inte längre förefaller kunna bemötas effektivt med hjälp av de ”rättsstatsgarantier” som finns på nationell nivå.

O.  Polens nuvarande statsförfattning antogs 1997 och innefattar garantier för maktfördelning, politisk pluralism, press- och yttrandefrihet samt rätten till information.

P.  Det är inte bara krisen kring statsförfattningen som inger allvarlig oro hos Europaparlamentet, utan också andra frågor, till den del de kan innebära brott mot unionslagstiftningen och grundläggande rättigheter, bland dem också kvinnors rättigheter. Unionens institutioner måste noggrant övervaka sådant agerande från den polska regeringens sida.

1.  Europaparlamentet anser det väsentligt att garantera att de gemensamma europeiska värden som förtecknas i artikel 2 i EU-fördraget respekteras fullt ut.

2.  Europaparlamentet anser att alla medlemsstater fullständigt måste följa unionslagstiftningen i sitt rättsliga och administrativa arbete, och att all lagstiftning, inklusive primärrätten i alla medlemsstater och kandidatländer, måste återspegla och följa grundläggande europeiska värden, såsom demokratiska principer, rättsstaten och respekten för grundläggande rättigheter.

3.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att det innebär en fara för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten, att författningsdomstolens arbete i praktiken lamslagits.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Polens regering att utan ytterligare dröjsmål rätta sig efter författningsdomstolens dom av den 9 mars 2016, att offentliggöra den och genomföra den till fullo, och att genomföra domarna av den 3 och 9 december 2015.

5.  Europaparlamentet uppmanar Polens regering att fullständigt genomföra Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet delar Venedigkommissionens uppfattning om att såväl Polens statsförfattning som europeiska och internationella normer kräver respekt för domarna från en författningsdomstol.

6.  Europaparlamentet välkomnar det besök som kommissionens vice ordförande Timmermans nyligen avlade i Polen, och hans uttalande vid kommissionens sammanträde den 6 april 2016 om inledandet av en dialog för att man skulle hitta en utväg ur det dagsaktuella läget, på grundval av fullständig respekt för statsförfattningens ramar, vilket innebär att författningsdomstolens utslag ska offentliggöras och genomföras. Parlamentet instämmer med hans farhågor om att man kan få två olika rättssystem jämsides med varandra, något som skulle leda till osäkerhet om rättsläget.

7.  Europaparlamentet stöder kommissionens beslut att inleda en strukturerad dialog inom ramverket för rättsstatsprincipen, där det bör klarläggas om de demokratiska värdena och rättsstaten i Polen står inför ett systeminbyggt hot. Parlamentet välkomnar kommissionens försäkran om att dialogen med de polska myndigheterna kommer att föras på ett opartiskt, evidensbaserat och samarbetsvilligt sätt, och uppmanar kommissionen att, för den händelse Polen under förloppet av den strukturerade dialogen inte skulle rätta sig efter Venedigkommissionens rekommendationer, aktivera det andra steget i förfarandet om rättsstatsprincipen genom att avge en ”rekommendation gällande rättsstatsprincipen” och erbjuda Polen stöd med att ta fram rättsstatsstärkande lösningar.

8.  Europaparlamentet framhåller dock att man måste göra allt för att respektera såväl EU:s och dess medlemsstaters fördragsfästa befogenheter som subsidiaritetsprincipen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet hålla parlamentet nära underrättat om sina bedömningar, samt om vilka framsteg som gjorts och vilka åtgärder som vidtagits.

10.  Europaparlamentet uttalar en förhoppning om att den strukturerade dialogen mellan Polens regering och kommissionen också kommer att föranleda en översyn av andra beslut från Polens regerings sida som ingett oro ur laglighetssynvinkel och ur synvinkel av sina eventuella konsekvenser för de grundläggande rättigheterna.

11.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen, för att undvika dubbla måttstockar, ska övervaka alla medlemsstater på samma sätt när det gäller respekten för demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter, och rapportera tillbaka till parlamentet.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Republiken Polens president.