Europaparlamentets beslut att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 5 april 2016 om rättelse av delegerad förordning (EU) 2015/2446 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (C(2016)01934 – 2016/2639(DEA))

P8_TA(2016)0124 B8-0452/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2016)01934),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 11 mars 2016, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 7 april 2016 från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen(1), särskilt artikel 160 och artikel 284.5,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 105.6 tredje och fjärde strecksatsen, vilken löpte ut den 13 april 2016 och av följande skäl:

A.  Efter offentliggörandet av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446(2) upptäcktes två fel.

B.  Det första felet avser presumtionen om en tulldeklaration som fastställs i artikel 139 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 för vissa av de varor som avses i artikel 136.1 i den delegerade förordningen. Ordningen på de varor som anges i artikel 136 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 ändrades under den slutliga översynen av den delegerade förordningen innan den antogs. Av misstag uppdaterades inte hänvisningarna till dessa varor i artikel 139 i den delegerade förordningen, och därför bör denna hänvisning rättas.

C.  Det andra felet avser artikel 141.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446. Den för närvarande tillämpliga artikel 233.1 b i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(3), enligt vilken gränspassage – i ett antal begränsade och mycket specifika fall – får betraktas som en tulldeklaration för tillfällig import, export eller återexport, inkluderades av misstag inte i delegerad förordning (EU) 2015/2446, och därmed finns det ingen möjlighet att deklarera vissa varor enbart genom passage över gränsen för unionens tullområde. Artikel 141.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför rättas.

D.  Dessa två fel kommer att påverka handelsflödena och få mycket negativa konsekvenser för både tullmyndigheter och handeln om de inte rättas före den 1 maj 2016 när de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) nr 952/2013 börjar tillämpas.

E.  Den delegerade förordningen kan träda i kraft först vid utgången av den granskningsperiod som fastställts för parlamentet och rådet, om varken parlamentet eller rådet har gjort invändningar eller om både parlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. I artikel 284.5 i förordning (EU) nr 952/2013 fastställs granskningsperioden till två månader efter delgivningsdagen, dvs. fram till den 5 juni 2016, och den kan förlängas med ytterligare två månader.

F.  På grund av ärendets brådskande karaktär bad dock kommissionen den 11 mars 2016 parlamentet om en tidig bekräftelse av den delegerade förordningen före den 1 maj 2016.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 269, 10.10.2013, s. 1. (2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1). (3) Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 april 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän uppgiftsskyddsförordning) (05419/1/2016 – C8-0140/2016 – 2012/0011(COD))

P8_TA(2016)0125 A8-0139/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (05419/1/2016 – C8‑0140/2016),

–  med beaktande av de motiverade yttranden från den belgiska deputeradekammaren, det tyska förbundsrådet, den franska senaten, den italienska deputeradekammaren och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 23 maj 2012(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 10 oktober 2012(2),

–  med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttranden av den 7 mars 2012(3) och den 19 november 2015(4),

–  med beaktande av kommissionens yttrande (COM(2016)0214),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(5), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0011),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0139/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 229, 31.7.2012, s. 90. (2) EUT C 391, 18.12.2012, s. 127. (3) EUT C 192, 30.6.2012, s. 7. (4) EUT C 67, 20.2.2016, s. 13. (5) Antagna texter, 12.3.2014, P8_TA(2014)0212.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 april 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter, och om ersättande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (05418/1/2016 – C8-0139/2016 – 2012/0010(COD))

P8_TA(2016)0126 A8-0138/2016

RÄTTELSER COR01

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (05418/1/2016 – C8‑0139/2016),

–  med beaktande av de motiverade yttranden från det tyska förbundsrådet och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 10 oktober 2012(1),

–  med beaktande av yttrandena från Europeiska datatillsynsmannen av den 7 mars 2012(2) och 19 november 2015(3),

–  med beaktande av kommissionens yttrande (COM(2016)0213),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(4), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0010),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0138/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 391, 18.12.2012, s. 127. (2) EUT C 192, 30.6.2012, s. 7. (3) EUT C 67, 20.2.2016, s. 13. (4) Antagna texter 12.3.2014, P8_TA(2014)0219.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 april 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om användning av PNR-uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet (COM(2011)0032 – C7-0039/2011 – 2011/0023(COD))

P8_TA(2016)0127 A8-0248/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0032),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 82.1 andra stycket led d och 87.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0039/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av de bidrag som det bulgariska parlamentet, den tjeckiska senaten, det tyska förbundsrådet, den italienska senaten, den nederländska första kammaren, det österrikiska nationalrådet, det portugisiska parlamentet och den rumänska senaten lagt fram om utkastet till lagstiftningsakt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 5 maj 2011(1),

–  med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande av den 25 mars 2011(2),

–  med beaktande av domstolens dom av den 8 april 2014 i de förenade målen C-293/12 och C-594/12, Digital Rights Ireland och Seitlinger m.fl., C-293/12 och C-594/12(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(4),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 december 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 188 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för transport och turism (A7-0150/2013),

–  med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 18 september 2014 om oavslutade ärenden från den sjunde valperioden,

–  med beaktande av betänkande 2 från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för transport och turism (A8-0248/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 april 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/… om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR) för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2016/681.)

(1) EUT C 218, 23.7.2011, s. 107. (2) EUT C 181, 22.6.2011, s. 24. (3) Domstolens dom av den 8 april 2014, Digital Rights Ireland och Seitlinger m.fl., förenade målen C-293/12 och C-594/12, ECLI:EU:C:2014:238. (4) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om Pakistan, särskilt attacken i Lahore (2016/2644(RSP))

P8_TA(2016)0128 RC-B8-0466/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Pakistan,

–  med beaktande av uttalandet av den 27 mars 2016 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, om attacken i Lahore i Pakistan,

–  med beaktande av uttalandet av den 29 oktober 2014 från EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis,

–  med beaktande av uttalandena från FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon, av den 27 mars 2016 om bombningen i Pakistan och av den 21 januari 2016 om angreppet mot Bacha Khan-universitetet,

–  med beaktande av uttalandet av den 28 mars 2016 från FN:s säkerhetsråd om terrorattentat i Lahore i Pakistan,

–  med beaktande av rapporterna från FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet,

–  med beaktande av rapporten av den 5 januari 2015 från FN:s särskilda rapportör om minoritetsfrågor, Rita Izsák-Ndiaye, om hatpropaganda och hets mot minoriteter i medierna,

–  med beaktande av uttalandet av den 27 mars 2016 från mottagaren av Nobels fredspris och Sacharovpristagaren Malala Yousafzei,

–  med beaktande av rapporten av den 4 april 2013 från FN:s särskilda rapportör om domares och advokaters oberoende, Gabriela Knaul, och rapporten av den 26 februari 2013 från FN:s arbetsgrupp för påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden om dess besök i Pakistan,

–  med beaktande av artikel 18 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, reviderade den 12 april 2013,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juli 2015 om Pakistan,

–  med beaktande av den femåriga åtagandeplanen mellan EU och Pakistan från mars 2012, som innehåller sådana prioriteringar som gott styre och dialog om de mänskliga rättigheterna, liksom den närbesläktade andra strategiska dialogen mellan EU och Pakistan från den 25 mars 2014,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området(1),

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 27 mars 2016 ledde ett attentat av en självmordsbombare på en lekplats i Gulshan-e-Iqbal Park i Lahore till minst 73 personers död och att över 300 skadades, däribland många kvinnor och barn. Den islamistiska terrorgruppen Jamaat-ul-Ahrar har tagit på sig skulden för attentatet och hävdar att det avsiktligen riktades mot kristna. De flesta av de skadade och dödade var dock muslimer, och alla var pakistanier.

B.  Vid tidpunkten för terrorattentatet ägde våldsamma demonstrationer rum i Islamabad, där anhängare till Mumtaz Qadri, som dömts för mordet på guvernör Salman Taseer, krävde att Asia Bibi, en kvinna som anklagas för hädelse och dömts till döden och som guvernör Taseer hade försvarat, skulle avrättas. Tiotusentals människor deltog i Qadris begravning efter hängningen av honom och hyllade honom som en hjälte, och bilder cirkulerade på sociala medier. Den domare som först dömde Qadri blev tvungen att fly landet efter att ha tagit emot dödshot.

C.  Vissa extremistgrupper tillåts utveckla sin ideologi och verksamhet obehindrat, till exempel vissa studentföreningar vid universiteten och advokatforumet Khatm-e-Nubuwwat, som uppges vara den drivande kraften bakom ökningen av åtal för hädelse i Pakistans domstolar och motsätter sig alla försök från lagstiftarna att reformera den berörda lagen.

D.  Kristna och andra minoriteter utsätts inte bara för förföljelse av extremister, utan också rättslig diskriminering, särskilt på grund av Pakistans hädelselagar, som är diskriminerande och i stor utsträckning missbrukas av personer med personliga och politiska motiv. Även muslimer själva fortsätter att åtalas med hänvisning dessa lagar.

E.  I åratal har terrorism och islamistisk extremism plågat det pakistanska folket, i synnerhet religiösa minoriteter, kvinnor och barn. Sedan antagandet av Europaparlamentets senaste resolution om Pakistan den 15 januari 2015(2) har det inträffat tiotals andra terrorattentat och våldsamma angrepp mot religiösa minoriteter, i ett sammanhang av diskriminerande lagar och otillräcklig tillämpning.

F.  Flera terrorgrupper i Pakistan riktar in sig på religiösa minoriteter såsom ahmadiyyamuslimer, kristna, shiamuslimer och hinduer, liksom sunnimuslimer med avvikande åsikter. I sin årsrapport för 2015 anmärkte Pakistans människorättskommission att gärningsmännen i de flesta fall åtnjöt straffrihet.

G.  Enligt uppgift utnyttjas fortfarande barn som självmordsbombare av extremistgrupper. Regeringen har inte antagit lagstiftning om inrättande av en nationell kommission för barnets rättigheter, ett oberoende organ som ska slå vakt om och hävda barns rättigheter.

H.  Efter talibanrebellernas skolmassaker i december 2014 återinförde Pakistans regering dödsstraffet efter ett sex år långt moratorium, till en början endast för terroristhandlingar men senare för alla brott som kan leda till dödsstraff. I slutet av 2015 hade Pakistan avrättat 326 personer – det högsta antalet någonsin och det tredje högsta i världen.

I.  Striderna mellan den pakistanska militären och icke-statliga väpnade grupper har lett till mer än en miljon internflyktingar.

J.  Kvinnor från Pakistans religiösa minoriteter blir bortförda, gifts bort under tvång och tvingas konvertera till islam, en företeelse som till stor del ignoreras av polis och civila myndigheter.

K.  Pakistan spelar en viktig roll för att främja stabilitet i Sydasien och bör därför föregå med gott exempel genom att stärka rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.

L.  EU står till fullo fast vid sin beslutsamhet att fortsätta dialogen och samarbetet med Pakistan inom ramen för den femåriga åtagandeplanen.

1.  Europaparlamentet är djupt skakat över det attentat som ägde rum den 27 mars 2016 i Lahore och fördömer kraftfullt dessa vettlösa våldshandlingar mot så många oskyldiga människor.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa medkänsla och sitt deltagande med offrens anhöriga och sin solidaritet med Pakistans folk och regering.

3.  Europaparlamentet understryker att det är absolut nödvändigt att ställa förövarna bakom Lahoreattentatet inför rätta. Parlamentet uppmanar de pakistanska myndigheterna, särskilt de lokala och regionala, att se till att dessa handlingar faktiskt utreds och lagförs.

4.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de systematiska och grova kränkningarna av religions- och trosfriheten i Pakistan. Parlamentet betonar vikten av respekt för de grundläggande rättigheterna för alla religiösa och etniska minoriteter i Pakistan, så att de kan fortsätta att leva i värdighet, jämlikhet och trygghet och utöva sin religion i full frihet utan tvång, diskriminering, hot eller trakasserier av något slag, i enlighet med Pakistans grundprinciper.

5.  Europaparlamentet välkomnar regeringens reforminitiativ, såsom lagförslaget om att göra barnäktenskap olagligt och lagen om skydd av kvinnor från våld och trakasserier, upphörandet med blockeringen av YouTube, beslutet att utse Holi, Diwali och påsken till helgdagar för religiösa minoriteter samt premiärminister Nawaz Sharif personliga insats när han besökte en hinduisk religiös begivenhet. Regeringen uppmanas kraftfullt att ytterligare öka sina insatser för att skapa ett samhällsklimat som välkomnar minoriteter och tankemångfald. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den nationella handlingsplanen, de utlovade och akut nödvändiga reformerna av koranskolorna, särskilt regeringsåtgärder mot hatpropaganda, samt reformen av polis- och rättsväsendet, som lyser med sin frånvaro. Parlamentet konstaterar att mer långtgående åtgärder bör vidtas i framtiden, särskilt på utbildningsområdet (rensa ut negativa fördomar och förutfattade meningar från läroplaner och läroböcker) och för att åtala personer som uppmanar till våld.

6.  Europaparlamentet välkomnar den pakistanska regeringens åtagande att ta itu med hotet från religiös extremism. Parlamentet uppmuntrar till fortsatt dialog mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Pakistan, å andra sidan, om att säkerställa skyddet och främjandet av mänskliga rättigheter, framför allt i fråga om insatserna mot terrorism och genom genomförandet av säkerhetslagar.

7.  Europaparlamentet anser att den militära operation som aviserats i Punjab visserligen är vital i kampen mot terrorismen, men att en seger i det ideologiska kriget mot extremismen som säkrar en tolerant och progressiv framtid för Pakistan är lika viktig.

8.  Europaparlamentet uppmanar de pakistanska myndigheterna att bekämpa socialt och ekonomiskt utanförskap, inklusive den otrygga tillvaro som en stor majoritet av de kristna och andra religiösa minoriteter lever i.

9.  Europaparlamentet är bekymrat över den fortsatta användningen av hädelselagar i Pakistan och anser att detta förvärrar klimatet av religiös intolerans. Därför uppmanar parlamentet Pakistans regering att se över dessa lagar och deras tillämpning. Parlamentet uppmanar myndigheterna att säkerställa en korrekt och snabb rättskipning i alla mål om hädelse. Parlamentet noterar i synnerhet fallet Asia Bibi och uppmanar kraftfullt Högsta domstolen att fatta ett beslut i frågan.

10.  Europaparlamentet uppmanar de pakistanska myndigheterna att garantera domstolarnas oberoende, rättsstaten och en rättvis rättegång i enlighet med internationella normer för rättsliga förfaranden. Parlamentet uppmanar vidare de pakistanska myndigheterna att ge tillräckligt skydd åt alla som är inblandade i hädelsemål, i synnerhet landets jurister, och att skydda anklagade, vittnen, deras anhöriga och de samhällgrupper de tillhör från pöbelvåld, inklusive personer som frikänts men inte kan återvända hem. Parlamentet uppmanar Pakistans regering att se till att lämpliga rättsmedel och andra åtgärder som är tillämpliga enligt internationell människorättslagstiftning ställs till förfogande för offer för riktat våld och förföljelse.

11.  Europaparlamentet påminner om sitt konsekventa motstånd mot dödsstraffet under alla omständigheter. Parlamentet noterar med stor oro den dramatiska ökningen av användningen av dödsstraffet i Pakistan, bland annat, vilket är högst beklagligt, mot minderåriga förbrytare. Parlamentet efterlyser ett nytt moratorium för avrättningar i avsikt att avskaffa dödsstraffet i Pakistan.

12.  Europaparlamentet betonar att det i kampen mot terrorism och religiös extremism är avgörande att ta itu med de bakomliggande orsakerna genom att bekämpa fattigdomen, säkerställa religiös tolerans och trosfrihet samt garantera rätten till och säker tillgång till skolgång för barn, särskilt flickor.

13.  Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att lämna en öppen inbjudan till FN:s särskilda rapportörer, framför allt den särskilda rapportören om främjande och skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter vid bekämpning av terrorism, den särskilda rapportören om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar samt den särskilda rapportören om religions- och trosfrihet, och att på alla sätt stödja det arbete som uträttas av den nationella kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

14.  Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att utbildningsanstalter, platser för rekreation och samlingspunkter för minoritetsgrupper i områden som präglas av otrygghet och konflikter är tillräckligt skyddade och att minimera risken för att liknande kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna ska hända igen.

15.  Europaparlamentet uppmanar alla regionala aktörer att avsevärt förbättra samarbetet mot terrorism. Parlamentet bekräftar vikten av ett villkorslöst internationellt åtagande att bekämpa terrorism, bland annat genom att hindra alla former av ekonomiskt stöd till terroristnätverk och ideologisk indoktrinering som underblåser extremism och terrorism.

16.  Europaparlamentet välkomnar Pakistans ratificering av konventionen om barnets rättigheter och berömmer de åtgärder som vidtagits av de pakistanska myndigheterna angående barns rättigheter. Parlamentet uppmanar Pakistan att ratificera det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om indragning av barn i väpnade konflikter och att inrätta den nationella kommissionen för barnets rättigheter.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, Europeiska utrikestjänsten och rådet att helhjärtat gå in med Pakistans regering i kampen mot det hot som terrorismen innebär och att ytterligare bistå landets regering och folk i deras fortsatta insatser för att utrota terrorismen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, att regelbundet informera parlamentet om de framsteg som görs i dessa bilaterala insatser.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter, ordförandeskapet för FN:s säkerhetsråd, FN:s höge flyktingkommissarie samt Pakistans regering och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0470. (2) Antagna texter, P8_TA(2015)0007.

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om situationen för människorättsförsvarare i Honduras (2016/2648(RSP))

P8_TA(2016)0129 RC-B8-0469/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan(1),

–  med beaktande av slutrapporten från EU:s valobservatörsuppdrag till de allmänna valen i Honduras 2013 och dess uppföljningsuppdrag 2015 avseende straffrihet,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015‑2019),

–  med beaktande av FN:s rekommendationer till Honduras i den allmänna återkommande utvärderingen av den 8 maj 2015,

–  med beaktande av rapporten från FN:s särskilda rapportör om de globala hoten mot människorättsförsvarare och om situationen för kvinnliga människorättsförsvarare,

–  med beaktande av uttalandet den 18 mars 2016 i Genève från FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare i Honduras,

–  med beaktande av artikel 25 i arbetsordningen för den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna om mekanismen för försiktighetsåtgärder,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder (ILO-konvention nr 169),

–  med beaktande av uttalandet av den 17 februari 2016 från EU:s delegationschefer om den svåra situationen för hbti-personer i Honduras,

–  med beaktande av uttalandena från EU:s myndigheter, däribland uttalandet av den 3 mars 2016 från EU:s delegation till Honduras och uttalandet av den 16 mars 2016 från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini,

–  med beaktande av människorättsklausulerna i associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika och partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Centralamerika, som varit i kraft sedan 2013,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt flera FN-rapporter om människorättsförsvarare utsätts miljöaktivister, försvarare av urbefolkningars rättigheter, journalister, rättstillämpare, fackanslutna, bönder, kvinnorättsaktivister och hbti-personer, och andra aktivister, fortfarande för övergrepp, våld, godtyckligt frihetsberövande, hot och mord i Honduras.

B.  Honduras regering har gjort positiva åtaganden och infört lagstiftning för att skydda människorättsförsvarare, journalister och rättstillämpare, som bland annat omfattar inrättandet av ett kontor för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, öppenhet från de nationella myndigheternas sida när det gäller att tillåta internationella delegationer för övervakning av mänskliga rättigheter samt antagandet av lagen för skydd av människorättsförsvarare från 2015.

C.  Honduras har trots detta nu blivit ett av de farligaste länderna i regionen för människorättsförsvarare. Honduras är dessutom ett av världens våldsammaste länder för miljöaktivister, då minst 109 miljöaktivister mördades mellan 2010 och 2015.

D.  Enligt uppgifter mördades Berta Cáceres, framträdande miljöaktivist och ledare för urbefolkningars rättigheter samt grundare av medborgarrådet av folkliga och urbefolkningars organisationer i Honduras (COPINH), den 3 mars 2016 i sitt hem av oidentifierade män. Hennes död väckte internationell bestörtning och allmän oro om situationen för försvarare av urbefolkningars rättigheter, miljö- och markrättigheter.

E.  Endast två veckor senare, den 16 mars 2016, mördades Nelson García, även han medlem av COPINH. Ett snabbt ingripande av de honduranska myndigheterna ledde till att den misstänkte mördaren kunde gripas.

F.  Den mexikanske medborgaren Gustavo Castro Soto, som var det enda ögonvittnet till mordet på Berta Cáceres och som själv blev skottskadad, hindrades från att lämna landet i nästan en månad av utredningstekniska skäl. Den 6 april 2016 fick han lämna landet.

G.  Honduras regering fördömde snabbt det avskyvärda dådet, förklarade att man skulle göra utredningen av mordet på Berta Cáceres till en nationell prioritering och informerade allmänheten om de framsteg som gjorts. Regeringen har officiellt bett om stöd från Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) med utredningen av detta mord.

H.  Berta Cáceres, som levde under ständigt hot, omfattades av försiktighetsåtgärder från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, men enligt uppgift genomförde den honduranska staten inte dessa på lämpligt sätt. Berta Cáceres är en av 15 människorättsförsvarare som har dödats mellan 2010 och 2016 i Honduras trots att de omfattades av dessa försiktighetsåtgärder.

I.  Dessa aktuella mord bör ses mot bakgrund av det fredliga motstånd som letts under ett årtionde av COPINH och andra aktivister mot bygget av vattenkraftsdammen Agua Zarca på Gualcarquefloden, ett megaprojekt som är högst beroende av europeiska investerare och teknik och som enligt uppgift håller på att genomföras utan fria och välinformerade förhandssamråd för att få medgivande från berörda urbefolkningar, vilket krävs enligt ILO-konvention nr 169. Den nederländska utvecklingsbanken FMO och Finnfund har stoppat utbetalningarna till Agua Zarca-dammbygget, som Berta Cáceres var en ledande motståndare till.

J.  Mordet den 24 januari 2016 på Paola Barraza, en försvarare av hbti-rättigheter, transkvinna och medlem av föreningen Arcoíris, är en påminnelse om att situationen för hbti-personer blir allt farligare i Honduras. Mordet är det senaste i raden av våldsamma mord på aktiva medlemmar av organisationer för hbti-rättigheter de senaste elva månaderna, däribland morden på Angy Ferreira, Violeta Rivas, Gloria Carolina Hernández Vásquez (även känd som Génesis Hernández), Jorge Alberto Castillo, Estefanía Zúñiga, Henry Matamoros och Josselin Janet Aceituno Suazo. Enligt rapporter har 235 hbti-personer mördats i Honduras sedan 1994, varav endast 48 fall gått till domstol. Den nationella kommissarien för mänskliga rättigheter gör gällande att 92 procent av brotten inte har utretts ordentligt och därför förblir olösta.

K.  FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare, Michel Forst, uttalade sig den 18 mars 2016 och sade att ”denna våldscykel inte kommer att upphöra förrän man tar itu med straffriheten och förövarna av sådana dåd ställs inför rätta”, och han har betonat att de honduranska myndigheterna måste vidta konkreta åtgärder för att garantera säkerhet för alla människorättsförsvarare i landet och deras familjer.

L.  Honduras håller för närvarande på att reformera sin strafflag, vilken bör grunda sig på internationella konventioner och vara ett viktigt verktyg för att säkra rättigheterna för utsatta grupper.

M.  EU och dess medlemsstater stöder stärkandet av rättsväsendet och de mänskliga rättigheterna genom olika program och samarbetsprojekt, särskilt programmet för att stödja mänskliga rättigheter (PADH) och EuroJusticia.

N.  Flera medlemsstater har fortfarande inte ratificerat associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika, vilket innebär att pelaren om den politiska dialogen inte har trätt i kraft. Respekten för demokrati, rättsstatsprincipen och medborgarnas politiska, medborgerliga och mänskliga rättigheter i båda regionerna utgör grundläggande beståndsdelar av associeringsavtalet.

1.  Europaparlamentet fördömer i starkaste ordalag den senaste tidens mord på Berta Cáceres, Nelson García och Paola Barraza samt vart och ett av de tidigare morden på andra människorättsförsvarare i Honduras. Parlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med de anhöriga och vännerna till alla dessa människorättsförsvarare.

2.  Europaparlamentet hyllar Berta Cáceres, en honduransk miljöaktivist och ledare för urbefolkningen Lenca, liksom grundare av och samordnare för COPINH, som ägnade sitt liv åt att försöka skapa ett mer demokratiskt samhälle i sitt land. Parlamentet betonar att mordet på Berta Cáceres är ett symboliskt fall i ett land med extremt många mord och utbredd straffrihet.

3.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över att de honduranska myndigheterna, trots de försiktighetsåtgärder som den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna utfärdat, misslyckades med att ge Berta Cáceres lämpligt skydd. Parlamentet uppmanar den honduranska regeringen att vidta alla åtgärder som står till dess förfogande för att genomföra de 92 försiktighetsåtgärder som för närvarande finns att tillgå i landet och därmed förhindra att liknande brott begås mot andra miljöaktivister och försvarare av urbefolkningars rättigheter som lever under hot.

4.  Europaparlamentet efterlyser akut omedelbara, oberoende, objektiva och noggranna utredningar av dessa och tidigare mord för att föra de som beställt morden och de som utfört dem inför rätta och få ett slut på straffriheten. Parlamentet ser positivt på att företrädare för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och OAS, på begäran av den honduranska regeringen, deltar i utredningen av mordet på Berta Cáceres. Parlamentet anser att tillgängliga instrument inom ramen för FN och den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, såsom en oberoende internationell utredning, som begärdes av offren, skulle kunna hjälpa till att säkerställa en opartisk och rättvis utredning av dessa mord.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det extrema våldet, särskilt mot hbti-personer och försvarare av deras rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att genomföra omedelbara, noggranna och opartiska utredningar av morden på aktiva medlemmar av olika organisationer för hbti-personers mänskliga rättigheter.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka skyddet mot diskriminering och hatbrott på grund av sexuell läggning och könsidentitet, och att utveckla riktlinjer för god praxis i nära samarbete med det civila samhället. Parlamentet kräver att lämpliga nya åtgärder inkluderas för att förhindra diskriminering och hatbrott, och att skyddet av hbti-personer ingår som en del av en eventuell reform av strafflagen.

7.  Europaparlamentet är djupt oroat över den allmänna människorättssituationen i Honduras men välkomnar samtidigt de senaste rättsliga reformerna och den honduranska regeringens insatser för att förbättra den rådande situationen för människorättsförsvararna i landet. Parlamentet uppmanar de honduranska myndigheterna att verkställa och fullt utveckla den befintliga lagen för skydd av människorättsförsvarare från 2015, och att i lämpligt samarbete med det civila samhället se till att det nationella skyddssystemet för människorättsförsvarare, journalister och rättstillämpare är fullt fungerande och har tillräcklig finansiering. Parlamentet uppmanar Honduras regering att fullt ut genomföra de rekommendationer som den fått som en del av den senaste allmänna återkommande utvärderingen.

8.  Europaparlamentet uppskattar det arbete som EU:s delegationschef i Honduras, Ketil Karlsen, och hans team gjort för honduranska människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar EU:s delegation, och medlemsstaternas ambassader och konsulat i landet, att aktivt följa och övervaka processerna kring utredningen av morden på människorättsförsvarare, och att ytterligare öka sina insatser för att hjälpa människorättsförsvarare som befinner sig i fara.

9.  Europaparlamentet anser att europeiska investerares verksamhet måste vara förankrad i kraftfulla miljörelaterade och sociala skyddsåtgärder. Parlamentet stöder helhjärtat genomförandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, med tydliga krav på tillbörlig aktsamhet, riskhanteringsåtgärder och effektiva rättsmedel när det behövs. Parlamentet ser positivt på att både FMO och Finnfund gått ut och fördömt mordet på Berta Cáceres och att de har efterlyst en noggrann utredning, och att båda den 16 mars 2016, efter rapporter om mordet på Nelson García, stoppade all sin verksamhet.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att se till att europeiskt stöd inte främjar eller tillåter utvecklingsprojekt såvida de inte uppfyller kraven på fria och välinformerade förhandssamråd med urbefolkningarna, säkerställer meningsfulla samråd med alla berörda grupper och har starka mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och miljömässiga garantier.

11.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att ratificera associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att utveckla en enhetlig politik i förhållande till Honduras som förpliktigar de 28 medlemsstaterna och EU:s institutioner till ett starkt gemensamt budskap om vilken roll de mänskliga rättigheterna ska spela i förbindelserna mellan EU och Honduras och i regionen som helhet.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, de nationella parlamenten i de 28 medlemsstaterna, Honduras president, regering och parlament, sekretariatet för den ekonomiska integrationsprocessen i Centralamerika, det centralamerikanska parlamentet, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater.

(1) EUT C 434, 23.12.2015, s. 181.

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om Nigeria (2016/2649(RSP))

P8_TA(2016)0130 RC-B8-0478/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nigeria,

–  med beaktande av president Muhammadu Buharis tal inför Europaparlamentet den 3 februari 2016,

–  med beaktande av de tidigare uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om situationen i Nigeria,

–  med beaktande av rådets slutsatser om situationen i Nigeria, bland annat resolutionen av den 9 februari 2015,

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares tidigare uttalanden om situationen i Nigeria,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds tidigare uttalanden om situationen i Nigeria,

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Förbundsrepubliken Nigerias utrikesminister vid den sjätte ministerdialogen mellan Nigeria och EU i Bryssel den 15 mars 2016,

–  med beaktande av rådets beslut att föra upp Boko Haram på EU:s förteckning över terroristorganisationer, vilket trädde i kraft den 29 maj 2014,

–  med beaktande av den andra översynen av Cotonouavtalet 2007–2013, ratificerad av Nigeria den 27 september 2010,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor från 1979,

–  med beaktande av FN:s förklaring från 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion och tro,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter från 1981, ratificerad av Nigeria den 22 juni 1983,

–  med beaktande av Nigerias statsförfattning, i synnerhet bestämmelserna om skydd för religionsfriheten i kapitel IV – Rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet,

–  med beaktande av resultatet av presidentvalet i Nigeria i mars 2015,

–  med beaktande av rapporten av den 29 september 2015 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om kränkningar och övergrepp som begås av Boko Haram och effekterna på de mänskliga rättigheterna i de drabbade länderna,

–  med beaktande av FN:s hållbarhetsmål som antogs i september 2015,

–  med beaktande av konventionen om barnets rättigheter, som ratificerades av Nigeria den 16 april 1991,

–  med beaktande av Amnesty Internationals rapport Nigeria: Still waiting for justice, still waiting for change. Government must prioritise accountability in the north-east,

–  med beaktande av rapporten från Human Rights Watch om Nigeria från januari 2016,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Med sina enorma naturtillgångar har Nigeria Afrikas största ekonomi och är världsdelens folkrikaste nation, med den största kulturella mångfalden. Nigeria spelar en central roll i regional och afrikansk politik, och är en drivande kraft bakom regional integration genom Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas). Likväl är landet av världens mest ojämlika länder, med en utbredd korruption som avsevärt bidrar till de ekonomiska och sociala klyftorna, och dess säkerhet hotas av den våldsbejakande extremistgruppen Boko Haram.

B.  Åratal av militärdiktatur, korruption, politisk instabilitet och vanstyre har lett till att investeringarna i landets infrastruktur, utbildningsväsen och sociala tjänster blivit otillräckliga, vilket bidrar till att undergräva de sociala och ekonomiska rättigheterna i Nigeria.

C.  Fler än sex av tio nigerianer lever på mindre än 2 US-dollar om dagen. Denna extrema fattigdom är ännu mer akut i de norra delstaterna, som är landets minst utvecklade. Fattigdomen bidrar till en social klyfta, fiendskap mellan religioner och regional splittring. Nigerias Gini-koefficient har ökat drastiskt och uppgick till 48,8 under 2010.

D.  Organisationen Transparency International klassade Nigeria som 136:e bland 175 länder i sitt korruptionsindex för 2015. Enligt vissa beräkningar stjäls olja i Nigeria till ett värde av mellan tre och åtta miljarder USD per år.

E.  Trots att president Muhammadu Buhari kom till makten under fredliga former i mars 2016 har freden och stabiliteten i Nigeria hotats av de många angrepp, dödanden och kidnappningar som iscensatts av den våldsbejakande extremistgruppen Boko Haram, liksom också av att ekonomin är vacklande till följd av de låga världsmarknadspriserna på olja, samt av att de politiska institutionerna är svaga, korruptionen inte åtgärdats och konflikterna i Nigerdeltat och i den centrala regionen Middle Belt fortfarande är olösta.

F.  Boko Haram dödade minst 200 civilpersoner under 2014 och 2015. Antalet fördrivna personer uppskattas till över 2,6 miljoner och över 14,8 miljoner påverkas av Boko Harams upprorsverksamhet.

G.  Terrorismen är ett globalt hot, men det är en förutsättning för att världssamfundet ska kunna samarbeta med de nigerianska myndigheterna för att bekämpa Boko Haram, att de nya styrande i landet är fullständigt trovärdiga och ansvarstagande och medger full insyn i sin verksamhet. En av de mest aktuella frågorna i Nigeria är att regeringen inte fått slut på straffriheten på högsta nivå för krigsförbrytelser. President Buhari har lovat inleda utredningar av denna fråga.

H.  Boko Haram har som mål att inrätta en fullständig islamisk stat i Nigeria, inbegripet genomförandet av kriminella shariadomstolar över hela landet och att förbjuda västerländsk utbildning. Boko Haram har kidnappat kvinnor och flickor för att använda dem vid självmordsangrepp. Självmordsbombares angrepp på senaste tiden, bland annat den 16 mars, 11 februari och 31 januari 2016 i nordöstra Nigeria har krävt flera tiotals människoliv.

I.  Sexuellt våld och könsrelaterat våld och våld mot homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer) florerar fortfarande i de oroliga regionerna i nordöstra Nigeria, och situationen för grundläggande rättigheter, såsom utbildning för unga flickor och kvinnor och en rättvis fördelning av statens inkomster i samhället, undergår en drastisk försämring, vilket också gäller för kampen mot korruptionen.

J.  Den 14–15 april 2014 kidnappade Boko Haram omkring 270 skolflickor från en skola i Chibok i nordöstra Nigeria, och de flesta av dem är fortfarande försvunna. Man vet fortfarande inte exakt vad det blivit av dem, men det befaras att flertalet antingen tvingats gifta sig med upprorsmän eller själva bli upprorsmän, utsatts för sexuellt våld eller sålts som slavar, och flickor som inte var muslimer tvingats omvända sig till islam. Sedan 2009 har Boko Haram kidnappat över 2 000 kvinnor och flickor, bland annat omkring 400 från Damasak i delstaten Borno den 24 november 2014.

K.  Den nigerianska militären tillkännagav den 6 april 2016 att minst 800 stridande gett sig under de gångna tre veckorna. Nigerianska trupper har sedan den 26 februari 2016 vid angrepp på Boko Harams territorium i bergstrakterna mellan Nigeria, Tchad och Kamerun räddat 11 595 personer som hållits som gisslan.

L.  Den ytterst svåra situationen för de kidnappade skolflickorna har låtit en bredare uppsättning problem framgå, bland annat att skolor regelbundet utsätts för angrepp, att det är brist på lärare och att det råder ett akut behov av internationell finansiering för att byggnader som förstörts ska kunna repareras och återuppbyggas. Bristen på möjligheter till utbildning innebär att vissa barn inte fått någon skolundervisning på många år.

M.  Boko Haram ägnar sig urskillningslöst åt våldsbejakande extremism och har vållat oerhört lidande för människor av alla religioner och folkgrupper som ett resultat av sina många våldsdåd. Antalet dödade kristna i norra Nigeria rapporterats ha ökat i fjol.

N.  Regionen Middle Belt har lidit av ekonomisk och politisk spänning mellan etniska och religiösa folkgrupper. Den senaste tidens våld har underblåsts av att nomaderna och jordbruksbefolkningen tävlar om makten och tillgången till mark.

O.  Olje- och gassektorerna är fortfarande Nigerias huvudsakliga inkomstkällor, men nyttan med landets ekonomiska rikedomar är ytterst ojämlikt fördelad. Fattigdomen och arbetslösheten i norra Nigeria är avsevärt större än i den oljerika södern. Enligt Världsbanken har Nigeria till följd av korruption sedan 1960 förlorat uppskattningsvis 400 miljarder US-dollar i oljeintäkter, och ytterligare 20 miljarder US-dollar i oljepengar har försvunnit från Nigerias statskassa de senaste två åren.

P.  Presidentens kansli har inrättat en särskild utredningsinstans för att undersöka påståenden om att säkerhetsstyrkor skulle ha begått kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bl. a. i form av dödanden, tortyr och påtvingade försvinnanden.

Q.  I dagens läge har det inför Nigerias senat lagts fram lagförslag som syftar till att straffa spridande av ”oseriösa påståenden” via sociala medier eller kritik mot regeringen eller andra via tryckta eller elektroniska medier.

1.  Europaparlamentet välkomnar det fredliga maktskiftet i Nigeria efter presidentvalet och finner det uppmuntrande att president Buharis och hans regerings ambitiösa reformprogram möts med så stora förväntningar.

2.  Europaparlamentet är djupt oroat av de avsevärda sociala, ekonomiska, politiska och säkerhetsrelaterade utmaningar som Nigeria står inför, och beklagar att inga verkliga framsteg gjorts med åtgärderna mot korruptionen, som varit en skamfläck för det nigerianska samhället i flera tiotals år.

3.  Europaparlamentet erkänner att Nigeria kan bli en ekonomisk och politisk maktfaktor i Afrika, men att landet hämmats i sin utveckling av dålig ekonomisk styrning, svaga demokratiska institutioner och utbredd ojämlikhet. Parlamentet uppmanar ytterligare Europeiska unionen och dess medlemsstater att fullgöra sitt åtagande om att ge ett brett upplagt politiskt bistånd, utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd som stöd till program på alla förvaltningsnivåer mot fattigdom, ungdomsarbetslöshet och kvinnors brist på egenmakt.

4.  Europaparlamentet anser att korruptionsbekämpningen måste utspela sig under de nigerianska myndigheterna ledning, och anser att, om så inte sker, skulle detta innebära ytterligare år av fattigdom, ojämlikhet, vanrykte och färre investeringar från utlandet, liksom också undergräva ungdomarnas möjligheter i livet. Vidare erbjuder parlamentet sitt stöd till uppnåendet av detta mål, liksom också till strävandena efter att bryta kopplingen mellan korruption och terrorism.

5.  Europaparlamentet berömmer de insatser som Buharis regering gjort för att framstå som trovärdigare i kampen mot korruptionen och genom att förordna att alla statens finansiella transaktioner ska gå genom en enda bank för att utgifterna ska kunna övervakas. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta konkreta åtgärder för att effektivt hejda olagliga finansiella flöden samt skattebedrägerier och skatteflykt, och att främja demokratiskt internationellt samarbete i skattefrågor.

6.  Europaparlamentet uttrycker solidaritet med Nigerias folk som lider av de terrordåd som förövats av Boko Haram och lett till att tusentals dödats och över två miljoner tvångsfördrivits. Parlamentet uppmanar med kraft Nigerias regering att vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillförsäkra sin civilbefolkning skydd, i enlighet med regionala och internationella skyldigheter på de mänskliga rättigheternas område, även genom att inleda heltäckande, oberoende och effektiva utredningar av dessa brott.

7.  Europaparlamentet fördömer skarpt det våld och de angrepp som Boko Haram förövat på sista tiden och uppmanar den federala regeringen att skydda befolkningen och åtgärda de grundläggande orsakerna till våldet genom att tillförsäkra alla medborgare lika rättigheter, också i form av åtgärder mot frågorna om ojämlikhet, kontroll över bördig jordbruksmark, arbetslöshet och fattigdom. Parlamentet avvisar alla de våldsamma repressalier som, i strid med humanitär rätt, förövats av den nigerianska militären. Parlamentet välkomnar dock den nigerianska arméns program med ”säkra korridorer”, som är avsett för rehabilitering av stridande från Boko Haram.

8.  Europaparlamentet beklagar djupt massakern på oskyldiga kvinnor, män och barn, våldtäkterna, användningen av tortyr och rekryteringen av barnsoldater, och ställer upp för Nigerias folk i dess beslutsamhet att bekämpa alla former av våld i landet.

9.  Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering att ta fram en heltäckande strategi mot de grundläggande orsakerna till terrorism, och att, såsom det utlovats, utreda beläggen för att den nigerianska militären kan ha gjort sig skyldig till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar det toppmöte om säkerhet som ska hållas i Abuja i maj 2016, och uppmanar alla berörda parter att peka ut konkreta, fungerande lösningar för bekämpning av terrorism, utan att det ges avkall på respekten för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet framhåller ytterligare betydelsen av regionalt samarbete mot det hot som Boko Haram innebär.

10.  Europaparlamentet efterlyser en internationell utredning, under FN:s överinseende, för att man ska kunna fastställa vilket ansvar tredjeländer har för att organisera och finansiera terroristgrupper i regionen, såsom Boko Haram.

11.  Europaparlamentet anser att den andra årsdagen efter kidnappningen av skolflickorna i Chibok den 14 april bör ge Nigerias regering och det internationella samfundet en ny impuls till att utverka att de omedelbart och ovillkorligen släpps fria, vilket också gäller de 400 kvinnor och barn som kidnappades från staden Damasak i november 2014, och alla andra kidnappade kvinnor och barn.

12.  Europaparlamentet vädjar till myndigheterna att de ska sörja för att kvinnor och flickor lätt kan få tillgång till alla tjänster inom området sexuell och reproduktiv hälsa.

13.  Europaparlamentet noterar med oro angreppen på skolor i norra Nigeria, vilka leder till att barn inte får möjlighet till utbildning och till risk för ökad radikalisering av det slag som våldsbejakande extremistgrupper såsom Boko Haram är beroende av.

14.  Europaparlamentet konstaterar att Boko Haram urskillningslöst slagit till mot muslimer, kristna, anhängare av andra religioner och personer utan religion, och fördömer det ökade våldet, också när det inriktas på religiösa institutioner och religionsutövare.

15.  Europaparlamentet fördömer dessutom angreppen på jordbrukare och de interetniska konflikterna mellan boskapsuppfödare och jordbrukare i området Middle Belt, framför allt i delstaterna Plateau och Taraba, där det inträffat svåra kränkningar av de mänskliga rättigheterna och där tusentals personer dödats sedan 2014.

16.  Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering och internationella partner till ökade investeringar för att förebygga och lösa inre konflikter mellan jordbrukare och boskapsskötare genom stöd till samarbete kring initiativ till delad förvaltning av ekonomiska resurser och naturtillgångar.

17.  Europaparlamentet uppmanar president Buhari att se till att hans regering försvarar nigerianernas rätt till fri religionsutövning, samt alla landets invånares rättigheter i bredare bemärkelse, i överensstämmelse med landets lagar och statsförfattning, och uppmanar Nigerias religiösa ledare att hjälpa till med att bekämpa extremism och radikalisering.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till fortsatt engagemang för diplomatiska insatser i Nigeria, för att åstadkomma fred, säkerhet, god samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar dem framför allt med kraft att fortsätta den politiska dialogen med Nigeria i enlighet med artikel 8 i det reviderade Cotonouavtalet, och att i samband därmed ta upp frågor som är kopplade till de allmänna mänskliga rättigheterna, däribland tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet och förbud av alla former av diskriminering, i enlighet med internationella, regionala och nationella människorättsinstrument.

19.  Europaparlamentet uppmanar Nigerias myndigheter att förkasta det lagförslag om förbud mot oseriösa framställningar och andra frågor i samband därmed, som nu behandlas i Nigerias senat, eftersom det undergräver press- och yttrandefriheten i Nigeria.

20.  Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering och regionala myndigheter att upphöra med kriminaliseringen av hbti-personer i Nigeria, och att garantera dem yttrandefrihet.

21.  Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering att vidta krisåtgärder i Nigerdeltat, också i form av åtgärder för att få slut på olaglig oljeverksamhet.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Förbundsrepubliken Nigerias president, Afrikanska unionens ordförande, den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen, Panafrikanska parlamentet och företrädare för Ecowas.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 april 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om att skydda know-how och företagsinformation (företagshemligheter) som inte har röjts från att olagligen anskaffas, utnyttjas och röjas (COM(2013)0813 – C7-0431/2013 – 2013/0402(COD))

P8_TA(2016)0131 A8-0199/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0813),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0431/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 mars 2014(1),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 18 december 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0199/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 april 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/… om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2016/943.)

(1) EUT C 226, 16.7.2014, s. 48.

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017 (2016/2019(BUD))

P8_TA(2016)0132 A8-0131/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 36,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om det gemensamma förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 som förlikningskommittén har antagit inom ramen för budgetförfarandet(6),

–  med beaktande av generalsekreterarens rapport till presidiet inför upprättandet av det preliminära förslaget till parlamentets budgetberäkning för budgetåret 2017,

–  med beaktande av det preliminära förslag till budgetberäkning som presidiet upprättade den 11 april 2016 i enlighet med artiklarna 25.7 och 96.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till budgetberäkning som budgetutskottet upprättat i enlighet med artikel 96.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 96 och 97 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0131/2016), och av följande skäl:

A.  Detta förfarande är det andra fullständiga budgetförfarande som genomförs under den nya valperioden och det fjärde året i den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

B.  Budgeten för 2017, såsom den föreslås i generalsekreterarens rapport, skulle präglas av ett fullföljande och en intensifiering av institutionens politik att genomföra effektivitetsvinster inom alla områden där detta är möjligt utan att försämra ledamöternas och personalens arbetsmiljö.

C.  Generalsekreteraren har föreslagit fyra prioriterade mål för 2017 års budget, nämligen säkerhet och it-säkerhet, utfasning av det tillfälliga undantaget för iriska, löpande åtgärder för ökat stöd till ledamöterna i samband med utövande av deras mandat och insatser för att göra parlamentet attraktivt för allmänhet och besökare.

D.  Med hänsyn till den aktuella politiska och säkerhetsmässiga situation som uppstått till följd av terroristattackerna i Europa, bör 2017 års budgetförfarande resultera i en förstärkning av parlamentets säkerhet och it-säkerhet.

E.  Generalsekreteraren har föreslagit en budget på 1 910 073 000 EUR för parlamentets preliminära budgetberäkning för 2017, vilket innebär en övergripande ökning med 3,9 % jämfört med 2016 års budget, varav 1,7 % betraktas som ordinarie utgifter och skulle utgöra 19,26 % av rubrik 5 i den fleråriga budgetramen för 2014−2020.

F.  Mellan 2017 och 2022 kommer undantaget avseende översättning av alla officiella dokument till iriska gradvis att upphävas, vilket innebär att alla officiella dokument även ska översättas till iriska. Ett belopp på 3,7 miljoner EUR föreslås för ytterligare extraordinära utgifter för att uppfylla detta nya språkliga krav, vilket motsvarar 0,2 % av den övergripande ökningen.

G.  Det krävs 47,6 miljoner EUR i kompletterande särskilda investeringar för att stärka säkerheten och it-säkerheten, vilket motsvarar 2,6 % av den övergripande ökningen.

H.  Inflationen har konstant minskat sedan 2011. Den faktiska inflationen på parlamentets arbetsorter under 2015 och 2016 var lägre än den faktiska ökningen av dess budget.

I.  Nästan 60 % av budgeten består av indexreglerade utgifter som huvudsakligen gäller ledamöternas och personalens arvoden och löner och som justeras i enlighet med tjänsteföreskrifterna, och av avtalsförpliktelser som gäller sektorsspecifik indexering som vanligtvis är högre än den normala inflationsnivån.

J.  I sin resolution av den 29 april 2015 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2016(7) betonade parlamentet att 2016 års budget bör ha en realistisk grund och att den bör vara förenlig med principerna om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

K.  Europaparlamentets trovärdighet som en del av budgetmyndigheten beror i stor utsträckning på dess kapacitet att kontrollera sina egna utgifter.

L.  Den 26 oktober 2015 antog presidiet en ny uppsättning regler för hanteringen av ersättningen för assistentstöd till ledamöterna som innebär en skärpning av kraven för ersättning av utgifterna för kontrakten för lokala parlamentsassistenter, närmare bestämt genom att öronmärka åtminstone 25 % av ersättningen för assistentstöd till ledamöterna för att täcka utgifter för ackrediterade assistenter.

Allmänna ramar

1.  Europaparlamentet understryker att den andel som motsvarar parlamentets budget för 2017 bör ligga under 20 % av rubrik 5. Parlamentet noterar att i det preliminära förslaget till budgetberäkning, enligt presidiets ståndpunkt av den 9 mars 2016, uppgick denna andel till 19,26 %, vilket är lägre än vad som uppnåddes 2016 (19,39 %) och det andra lägsta avsnittet av rubrik 5 under de senaste åtta åren. Parlamentet minskar ytterligare sin andel av rubrik 5 för att uppnå 19,17 % år 2017.

2.  Europaparlamentet anser emellertid att med hänsyn till den ekonomiska avmattningen i medlemsstaterna bör den beräknade inflationsnivån för 2017 inte betraktas som det främsta riktmärket för ökningarna av ordinarie utgifter.

3.  Europaparlamentet noterar att man har begärt extraordinära utgifter som motsvarar en ökning på 0,2 % jämfört med 2016 års budget för utfasningen av det tillfälliga undantag för iriskan som infördes genom rådets förordning (EG) nr 920/2005 av den 13 juni 2005(8).

4.  Europaparlamentet noterar begäran om en ökning på 2,6 % för säkerhet och it-säkerhet, vilket skulle innebära mer än en fördubbling av de avsatta anslagen 2016. Parlamentet uppmanar eftertryckligen generalsekreteraren att på ett transparent sätt förse budgetutskottet med detaljerade uppgifter om aktuella och kommande säkerhets- och it-säkerhetsåtgärder och hur kostnaderna för dessa åtgärder är fördelade.

5.  Europaparlamentet godkänner anslaget till extraordinära utgifter för säkerhetsinvesteringar under 2017 till följd av den analys som lades fram inför presidiet i februari 2016 och som kompletterades av den undersökning som gjordes efter händelserna den 22 mars 2016 (47,6 miljoner EUR) och anslaget till extraordinära utgifter för utfasningen av det tillfälliga undantaget för användningen av det iriska språket (3,7 miljoner EUR).

6.  Europaparlamentet begränsar ökningen av sina ordinarie utgifter för 2017, med undantag av de två extraordinära anslagen, till 1,4 % jämfört med de ordinarie utgifterna i 2016 års budget och 0,6 % jämfört med 2016 års budget.

7.  Europaparlamentet fastställer den övergripande nivån för budgetberäkning för 2017 till 1 900 873 000 EUR, vilket motsvarar en total ökning på 3,4 % jämfört med 2016 års budget.

8.  Europaparlamentet understryker att parlamentet bör ges tillräckliga medel så att det kan utöva sin centrala uppgift som ett lagstiftande organ och budgetmyndighet. Parlamentet betonar att man i den aktuella ekonomiska situationen bör förvalta dessa resurser på ett rigoröst, pragmatiskt och effektivt sätt. Parlamentet påpekar att det med hänsyn till den demokratiska processen i EU visserligen är korrekt att säkerställa en lämplig nivå för finansiering av parlamentet, men att insatser för att göra besparingar och ytterligare effektivisera utnyttjandet av offentliga medel bör kraftfullt rekommenderas.

9.  Europaparlamentet betonar att den största andelen av parlamentets budget och dess årliga indexering bestäms av lagstadgade eller kontraktsenliga skyldigheter som parlamentet inte kan påverka under budgetförfarandet.

Transparens, tillgänglighet och läsbarhet

10.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att lägga fram ett förslag om presentation av budgeten för allmänheten på lämplig detaljnivå och på ett begripligt och användarvänligt sätt på parlamentets webbplats, så att alla medborgare kan skapa sig en bättre förståelse av parlamentets verksamhet och prioriteringar samt dithörande utgiftsmönster. Parlamentet anser att ett första steg skulle kunna vara att på parlamentets webbplats offentliggöra den grafiska information som för närvarande är tillgänglig på intranätet.

11.  Europaparlamentet anser när det gäller budgetförfarandet att all relevant information bör lämnas till presidiets och budgetutskottets ledamöter vid varje etapp i förfarandet, i god tid och på ett begripligt sätt samt med de detaljer och utgiftsfördelningar som är nödvändiga för att presidiet, budgetutskottet och de politiska grupperna ska kunna föra ändamålsenliga diskussioner och basera sina beslut på en heltäckande bild av parlamentet budget och dess behov.

12.  Europaparlamentet understryker behovet av precision och transparens när det gäller budgetens utveckling från ett år till ett annat. Parlamentet anser att även om vissa extraordinära utgifter t.ex. för säkerhet är motiverade i budgeten för 2017, så är det ökade utnyttjandet av extraordinära utgifter varje år problematiskt när det gäller budgetkontroll och budgetstabilitet. Parlamentet efterlyser en mer exakt definition av extraordinära utgifter. Parlamentet anser att man för att säkra ansvar och jämförbarhet när det gäller uppgifterna i den allmänna budgeten bör undersöka om de extraordinära utgifterna bör ingå i beräkningsbasen för den procentuella skillnaden mellan budgetarna från ett år till ett annat.

13.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på en budgetplanering på medellång och lång sikt, med en tydlig åtskillnad mellan investeringar och driftsutgifter i samband med parlamentets verksamhet och dess stadgeenliga skyldigheter (inbegripet avseende hyror och förvärv), i enlighet med parlamentets resolution av den 29 april 2015 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2016(9), och efterlyser därför en ändring av presentationen där en klar åtskillnad görs mellan investeringar och driftsutgifter

14.  Europaparlamentet lovordar presidiet och GD ITEC för den nya utformningen av ledamöternas personliga sidor på parlamentets officiella webbplats, vilken bidrar till ökad transparens när det gäller deras arbetsgruppers sammansättning och status (införande av en ny flik ”assistenter” med underrubrikerna assistenter, ackrediterade assistenter, ackrediterade assistenter (gruppering), lokala assistenter, tjänsteleverantörer, betalningsombud och praktikanter). Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att se till att det finns nödvändiga kontroller för genomförandet av den nya uppsättning regler för hanteringen av ersättningen för assistentstöd till ledamöterna som presidiet antog den 26 oktober 2015.

15.  Europaparlamentet anser att man minst vart femte år bör utarbeta en budget på basis av faktiska behov inom enskilda budgetposter, och inte på basis av ett system med koefficienter.

Säkerhet och it-säkerhet

16.  Europaparlamentet efterlyser en budgetplanering på medellång och lång sikt, med tydlig information om utgifterna för säkerhet och it-säkerhet. I ljuset av den senaste tidens händelser uppmanar parlamentet dessutom presidiet att uppdatera det övergripande säkerhetskonceptet och snarast möjligt, dock senast i juni 2016, informera om detta.

17.  Europaparlamentet anser att alla åtgärder på detta område bör baseras på en klar bedömning av parlamentets behov och åtgärdernas proportionalitet i förhållande till riskerna. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren och presidiet att i god tid före parlamentets behandling av 2017 års budget förelägga budgetutskottet ett övergripande säkerhetskoncept med en global utvärdering av uppfattade risker och de säkerhetsåtgärder som planerats liksom möjliga alternativ, tillsammans med en detaljerad bedömning av deras budgetmässiga konsekvenser på 2017 års budget och efterföljande budgetar, där det görs en klar åtskillnad mellan investeringar och återkommande utgifter, och att redogöra för de åtgärder som planerats för att öka säkerheten inom och utanför parlamentets byggnader, tillsammans med dessa åtgärders inverkan på 2017 års budget. Parlamentet efterfrågar också information om de ekonomiska konsekvenserna av avtalen om interinstitutionellt administrativt samarbete på säkerhetsområdet.

18.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att bedöma om det finns behov av att se över befintliga försäkringsavtal (för ledamöter och personal) i ljuset av terroristhoten, och att vid behov lägga fram förslag för att åtgärda eventuella brister.

19.  Europaparlamentet anser att säkerhetssystemet utanför parlamentets byggnader även i fortsättningen bör garanteras av de belgiska myndigheterna.

Stärkt stöd till ledamöterna i samband med utövande av deras mandat

20.  Europaparlamentet noterar de pågående insatserna för att stärka stödet till ledamöterna i samband med utövande av deras mandat.

21.  Europaparlamentet välkomnar utvidgningen av ledamotsportalen (e-portalen), men uppmanar dock generalsekreteraren att i linje med initiativet om en ”papperslös miljö” förbättra det aktuella systemet som innebär att en papperskopia av betalningsbeskeden skickas till ledamöterna, med målet att det ska vara helt avskaffat i slutet av 2017. Parlamentet anser att e-portalen standardmässigt bör erbjuda denna funktion elektroniskt till alla ledamöter, vilket skulle generera avsevärda besparingar i både tid och pengar.

22.  Europaparlamentet gläder sig över att kvaliteten på den rådgivning och forskning som erbjuds ledamöterna och utskotten har förbättrats. Parlamentet påminner om att man när Europaparlamentets utredningstjänst inrättades 2013 planerade en utvärdering efter halva tiden för att bedöma hur effektivt samarbetet fungerade mellan denna tjänst och utredningsavdelningarna. Parlamentet uppmanar därför generalsekreteraren att genomföra denna utvärdering och att lämna resultatet till budgetutskottet före utgången av 2016. Parlamentet anser att denna utvärdering bör innehålla förslag till hur man kan säkerställa att det stöd som tillhandahålls av Europaparlamentets utredningstjänst på bästa sätt kopplas till utvecklingen inom de olika tematiska utskotten och samtidigt tillgodoser de enskilda ledamöternas behov, och inte överlappar med utredningsavdelningarnas verksamhet eller uppmuntrar till konkurrens mellan olika enheter.

23.  Europaparlamentet anser att man bör bedöma ledamöternas behov i deras valkretsar, även så att hänsyn tas till skillnader mellan valkretsar, i syfte att i högre grad stödja ledamöterna i deras valkretsarbete. Parlamentet anser att mobila arbetsutrymmen för ledamöterna och stöd i valkretsarna bör baseras på en bedömning av faktiska behov och utnyttjande, och bör inte generera avsevärda eller återkommande ytterligare kostnader för parlamentet. Parlamentet insisterar på att ingen datautrustning bör tillhandahållas eftersom ersättningarna för allmänna utgifter är tillräckliga omfattande för att täcka inköp av modern utrustning. Parlamentet ifrågasätter behovet av att utveckla privata mobila arbetsutrymmen för ledamöterna, eftersom detta inte verkar motsvara det sätt på vilket ledamöterna och deras kontor organiserar sig.

24.  Europaparlamentet medger att it-verktygen är viktiga instrument för ledamöterna när de utför sina uppgifter. Parlamentet upprepar dock att det är nödvändigt att tillåta installation av fri programvara, vilket skulle möjliggöra avsevärda besparingar i kommunikationsutgifter och förbättra arbetsflödet i ledamöternas kontor, samtidigt som hänsyn tas till it-säkerhet och uppgiftsskydd garanteras.

25.  Europaparlamentet kräver att möjligheten att elektroniskt underteckna alla typer av interna dokument, såsom formulär och skriftliga förklaringar, bör generaliseras, parallellt med att tillförlitligheten och säkerheten garanteras. Parlamentet begär att man undersöker möjligheten att installera ett verifieringssystem med TAN-kod på ledamöternas mobiltelefoner. Parlamentet anser vidare att användningen av fax inte bör uppmuntras, utan gradvis fasas ut om den enskilda ledamoten så beslutar.

26.  Europaparlamentet välkomnar den nya reform angående ytterligare skriftliga frågor som utskottet för konstitutionella frågor antog den 3 september 2015 på begäran av budgetutskottet, i samband med antagandet av parlamentets budget för budgetåret 2016. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att upprätta nödvändiga kontroller för genomförandet av den nya tolkningen. Parlamentet uppmanar talmanskonferensen att göra en utvärdering av detta nya system för skriftliga frågor när det gäller ytterligare frågor för att analysera de besparingar som åstadkommits, och att senast i augusti 2016, före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2016, informera budgetutskottet om resultaten av denna bedömning.

27.  Europaparlamentet anser att anslagen till utgifterna för assistentstöd till ledamöterna för 2017 bör bibehållas på samma nivå som för 2016 och respektera den bindande indexering som gäller enligt tjänsteföreskrifterna.

28.  Europaparlamentet anser att den nuvarande beskrivningen av ledamöternas parlamentariska verksamhet på parlamentets webbplats inte är korrekt och att den inte avspeglar ledamöternas verkliga verksamhet och engagemang. Parlamentet föreslår att den nuvarande metoden med rangordning av webbplatser avskaffas och att information om varje enskild ledamots verksamhet bättre framhålls på parlamentets officiella webbplats. Parlamentet kräver en utvärdering av presentationen av röstmotiveringar och anföranden på en minut, i synnerhet möjligheten att visa dem separat från inläggen i kammaren, samt en bedömning av mervärdet med röstförklaringar och möjliga alternativ. Parlamentet förväntar sig att presidiets behöriga arbetsgrupp som arbetar med denna fråga lägger fram sin agenda och sina slutsatser inför budgetutskottet så snart de finns tillgängliga.

Ledamöternas utgifter

29.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till presidiet att fastställa mer exakta bestämmelser för redovisningsskyldigheten när det gäller utgifter som ersätts inom ramen för ersättningarna för allmänna utgifter, vilket skulle kunna inkludera kostnadseffektiva åtgärder, t.ex. att ledamöterna offentliggör sina utgiftsverifikationer, vilket ett allt större antal ledamöter redan gör, och åtföljas av ett förenklat system för återbetalning av oanvända medel. Parlamentet upprepar att sådana åtgärder inte borde kräva extrapersonal för parlamentets administration.

Fastighetspolitiken

30.  Europaparlamentet påminner om att fastighetsstrategin på medellång sikt, som antogs av presidiet 2010, håller på att ses över. Parlamentet beklagar att presidiet ännu inte har slutfört sina diskussioner om parlamentets fastighetsstrategi på medellång sikt. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att så snart som möjligt, och senast i augusti 2016 före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2016, lägga fram den nya fastighetsstrategin på medellång sikt för budgetutskottet.

31.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att lägga fram en långsiktig strategi för parlamentets fastigheter. Parlamentet påminner om att långsiktiga investeringar såsom parlamentets fastighetsprojekt måste hanteras med försiktighet och transparens. Parlamentet insisterar på strikt kostnadshantering, projektplanering och kontroll. Parlamentet upprepar sin begäran om en transparent beslutsprocess inom fastighetspolitiken, baserad på tidig information, med full hänsyn till artikel 203 i budgetförordningen. Parlamentet anser att en rapport om orsakerna till förseningen och de högre kostnaderna för Europeiska historiens hus bör ingå i den långsiktiga fastighetsstrategin.

32.  Europaparlamentet kräver att situationen för Europaparlamentets fastighetsbestånd korrekt återspeglas i budgeten. Parlamentet begär därför att kostnaden för KAD-byggnaden tydligt framgår i parlamentets slutliga budget, och kräver att investeringar i fast egendom i framtiden budgetiseras så att man kan undvika uppsamlingsöverföringar.

33.  Europaparlamentet anser att i det rådande ekonomiska läget bör inga ytterligare Parlamentarium-projekt lanseras utan att budgetutskottet först tillfrågas och ger sitt godkännande.

34.  Europaparlamentet föreslår därför att man från och med 2018 inför en specifik budgetpost för investeringar i byggnader, som skulle använda de anslag som föreslås 2017 för extraordinära utgifter som bas för finansieringen under 2018.

35.  Europaparlamentet föreslår, med hänsyn till de extraordinära omständigheter 2017 som kräver höga investeringar i säkerhetsinfrastruktur, att man använder alla medel som inte utnyttjats i slutet av 2017 till att betala kostnaderna för byggandet av KAD-byggnaden, för att i så hög grad som möjligt undvika räntebetalningar till bankerna för lån som måste tas för att finansiera byggandet.

36.  Europaparlamentet kräver mer information om läget när det gäller projektet att renovera PHS-byggnaden. Parlamentet begär att presidiet inleder och behandlar en undersökning avseende renoveringen. Parlamentet förväntar sig att presidiet beaktar behovet av hälsosamma och säkra arbetsvillkor när tidsplanen för renoveringen fastställs. Parlamentet uppmanar presidiet att informera budgetutskottet om alla åtgärder så snart information finns tillgänglig. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang presidiet att förbereda omvandlingen av PHS-byggnaden till en exemplarisk modern byggnad i fråga om energieffektivitet och att snabbt inleda moderniseringen av byggnaden.

37.  Europaparlamentet uppmanar ansvariga vice talmän att presentera en framstegsrapport om KAD-byggnaden för budgetskottet.

38.  Europaparlamentet anser att de strukturella och organisatoriska reformer som syftar till att öka effektiviteten, den miljömässiga hållbarheten och ändamålsenligheten bör fortsätta med hjälp av en grundlig undersökning av möjliga synergier och besparingar. Parlamentet påminner om de avsevärda besparingar som skulle kunna göras om man endast hade en arbetsort i stället för tre (Bryssel, Strasbourg och Luxemburg). Parlamentet understryker att denna process inte får äventyra den höga kvaliteten på parlamentets lagstiftningsarbete, dess budgetbefogenheter och kontrollbefogenheter samt kvaliteten på ledamöternas, assistenternas och personalens arbetsförhållanden.

Personalrelaterade frågor

39.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att minska antalet tjänster i tjänsteförteckningen med 60 tjänster år 2017 i linje med den överenskommelse som nåddes med rådet om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 och som godkändes av förlikningskommittén inom ramen för budgetförfarandet den 14 november 2015.

40.  Europaparlamentet påminner om att den totala personalstyrkan i de politiska grupperna ska undantas från målet att minska personalen med 5 % i överensstämmelse med de beslut som fattades i förbindelse med budgetåren 2014, 2015 och 2016.

41.  Europaparlamentet stöder inrättandet av de ytterligare tjänster som krävs för översättning och tolkning från och till iriska. Parlamentet undantar dessa extra tjänster från minskningsmålet på 5 % i linje med kommissionens rekommendation. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att konsultera de irländska ledamöterna med avseende på en eventuell rationalisering av användningen av det iriska språket, utan att undergräva ledamöternas garanterade rättigheter.

42.  Europaparlamentet stöder införandet av tolkning till ett internationellt teckenspråk av samtliga debatter i kammaren så att åtminstone dessa faktiskt blir tillgängliga för alla europeiska medborgare.

43.  Europaparlamentet välkomnar de effektivitetsvinster som har gjorts på området för översättning och tolkning. Parlamentet uppskattar kvaliteten och mervärdet när det gäller de tjänster som tillhandahålls av tolkarna. Parlamentet kräver en varaktig överenskommelse i ett tidigt skede mellan generalsekreteraren och företrädarna för tolkarna, där högkvalitativa arbetsvillkor kombineras med en effektiv förvaltning i syfte att undvika obalanser när det gäller arbetstider och allmän otrygghet bland tolkarna, så att hänsyn tas till sociala rättigheter. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att lägga fram nya förslag till rationalisering, såsom ökad användning av översättning och tolkning på begäran, i synnerhet när det gäller verksamheten i Europaparlamentets tvärpolitiska grupper. Parlamentet anser att det språkprofilsystem som är i kraft sedan oktober 2014 för ändringsförslag på utskottsnivå är ett exempel på möjliga effektivitetsvinster och att det kan utvecklas ytterligare. Parlamentet anser att tolkningen och översättningen står i centrum för en europeisk demokrati som är öppen för alla, och kräver därför att man motsätter sig alla reformer som skulle hindra maximal tillgång för alla till Europaparlamentets verksamhet och handlingar.

44.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att utvärdera och, vid behov, se över bestämmelserna för praktikanternas ställning, och att bland annat införa en minimilön och harmonisera priserna för cateringtjänster för alla praktikanter både i parlamentets administration och i ledamöternas kansli, i syfte att säkerställa lika behandling och skydda praktikanternas sociala rättigheter.

45.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att se över bestämmelserna för ersättning av kostnader för resor mellan parlamentets arbetsorter för ackrediterade ledamotsassistenter, i syfte att anpassa dem till de bestämmelser som gäller för övrig personal.

46.  Europaparlamentet anser att ett tredje förfarande bör införas så att ett kontrakt mellan en ledamot och en assistent genom kan upphävas genom ömsesidigt samförstånd.

Chaufförstjänster/rörlighet

47.  Europaparlamentet uttrycker förbehåll när det gäller förslaget att internalisera chaufförstjänsterna och ersätta den externa tjänsteleverantören med kontraktsanställda vid parlamentet, vilket kommer att medföra cirka 3,7 miljoner EUR i omedelbara extra utgifter. Parlamentet anser att ett väl organiserat externt kontrakt, som ingåtts i enlighet med tillämpliga regler för offentlig upphandling, där den externa tjänsteleverantören har en klar skyldighet att ta ansvar för säkerhets- och bakgrundskontroller samt för att säkra anständiga arbetsvillkor och löner bör övervägas som en alternativ möjlighet. Parlamentet skulle enbart överväga en internalisering om dess kostnader inte överstiger kostnaderna för det nuvarande systemet, och om det möjliggör anständiga arbetsvillkor och löner till chaufförerna, jämnare könsfördelning och användning av mer miljövänliga bilar. Parlamentet kräver att detaljerad information lämnas till budgetutskottet innan något beslut fattas.

48.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att samråda med de belgiska myndigheterna för att säkra lätt tillträde och ett allmänt bästa utnyttjande av den nya direkta tågförbindelsen mellan Luxemburgstationen i Bryssel och Zaventem-flygplatsen, vilket skulle kunna innebära att ledamöternas passerkort används i stället för det nuvarande laissez-passer-systemet.

49.  Europaparlamentet anser att bilparken bör bestå av mer kostnadseffektiva, bränslesnåla och säkra bilar. Parlamentet betonar att företräde bör ges till användning av minibussar och bussar, till och från flygplatsen, enligt fastställd tidtabell. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att rapportera om möjligheten att helt övergå till elektriska fordon i slutet av årtiondet.

50.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att diskutera med parlamentets resebyrå. Parlamentet uppmuntrar resebyrån att göra mer omfattande prisjämförelser. Parlamentet uppmanar vidare resebyrån att aktivt leta efter billigare biljetter i samband med bokningarna och att rent generellt erbjuda mer konkurrenskraftiga priser för ledamöterna och alla personalkategorier samtidigt som lämpliga villkor för biljettbyten säkerställs.

Kommunikation

51.  Europaparlamentet kräver att få tillgång till resultatet av efterhandsutvärderingen av den övergripande strategin och metoden för 2014 års informations- och kommunikationskampanj (utvärderingsrapporten var väntad till före det andra halvåret 2015).

52.  Europaparlamentet uppmanar återigen generalsekreteraren att rapportera till budgetutskottet om utvärderingen av 2014 års parlamentsvalkampanj samt om ändamålsenligheten när det gäller parlamentets kommunikationsåtgärder för att nå ut till allmänheten.

53.  Europaparlamentet anser att parlamentets informationskontor spelar en viktig roll för att sprida allmän information om parlamentets och unionens verksamhet. Parlamentet anser att åtgärder för att öka effektiviteten vid parlamentets informationskontor bör övervägas. Parlamentet anser vidare att informationskontoren i största möjliga utsträckning bör placeras i samma byggnader som kommissionens representationer och dela de administrativa tjänsterna med dessa. Parlamentet kräver att en utvärdering görs av informationskontorens mål, arbetsuppgifter och resultat och används som bas för fastställandet av prioriteringarna.

54.  Europaparlamentet kräver att en utvärdering görs av möjligheten till ett närmare samarbete med ARTE i Strasbourg i syfte att skapa ett europeiskt mediecentrum för utbildning av unga journalister.

55.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att lägga fram en rapport om de företag och organisationer som har fått tillträde till Europaparlamentet för att anordna forum med anknytning till deras verksamheter. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att säkra balans mellan de olika sektorer och de olika typer av organisationer som beviljas tillträde till Europaparlamentet.

Övriga frågor

56.  Europaparlamentet uppmanar bestämt generalsekreteraren att lägga fram en detaljerad rapport om genomförandet av de administrativa delarna av samarbetsavtalen mellan parlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, och att på grundval av denna rapport utveckla möjliga arrangemang för ytterligare administrativt samarbete på områden såsom logistik, infrastruktur eller säkerhet.

57.  Europaparlamentet uppmanar bestämt generalsekreteraren att redogöra för den nuvarande förvaltningen av parlamentets gym och utnyttjandet i nuläget av parlamentets personal i detta sammanhang. Parlamentet kräver dessutom klargöranden av den pågående tvisten och de möjligheter som finns för att säkerställa en effektiv och kostnadseffektiv förvaltning av gymmet i framtiden.

58.  Europaparlamentet anser att ytterligare besparingar kan göras på möbler då man anser att ökningen på 3 589 832 EUR för 2016 och en liknande ökning för 2017 jämfört med 2 415 168 EUR 2015, är allt annat än rimlig.

59.  Europaparlamentet välkomnar en mer begränsad och effektiv användning av flyttlådor. Parlamentet anser att flyttlådor kan delas i samband med resorna till Strasbourg.

60.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att till fullo genomföra andan och bokstaven i budgetförordningen när det gäller miljöanpassad och ekonomiskt effektiv offentlig upphandling, genom att förstärka parlamentets upphandlingsstrategi i detta avseende.

61.  Europaparlamentet vill att man fortsätter att sträva efter att åstadkomma energibesparingar, i synnerhet när det gäller belysnings- och uppvärmningssystemen i byggnaderna, eftersom diskussionerna om 2016 års budget har visat att det finns utrymme för förbättringar.

62.  Europaparlamentet vill i högre grad främja hälsosamma och ekologiska livsmedel. Parlamentet uppmanar därför också presidiet att utvärdera möjligheten att tillhandahålla hälsosamma livsmedel, inte enbart i form av en diversifiering av tjänsterna, utan också och framför allt i form av färsk frukt och färska grönsaker till mer överkomliga priser.

o
o   o

63.  Europaparlamentet antar budgetberäkningen för budgetåret 2017.

64.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och budgetberäkningen till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) EUT L 287, 29.10.2013, s. 15. (5) Antagna texter, P8_TA(2015)0376. (6) Antagna texter, P8_TA(2015)0407. (7) Antagna texter, P8_TA(2015)0172. (8) EUT L 156, 18.6.2005, s. 3. (9) Antagna texter, P8_TA(2015)0172.

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om 2015 års rapport om Turkiet (2015/2898(RSP))

P8_TA(2016)0133 B8-0442/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av 2015 års rapport om Turkiet från kommissionen (SWD(2015)0216),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 december 2015 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen och tidigare relevanta slutsatser från rådet och Europeiska rådet,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 november 2015 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU:s utvidgningsstrategi (COM(2015)0611),

–  med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet (nedan kallat partnerskapet för anslutning), samt rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning från 2001, 2003 och 2006,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet efter toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 samt EU:s och Turkiets handlingsplan,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2015 om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet(1),

–  med beaktande av regeringskonferensen den 14 december 2015, under vilken man officiellt inledde kapitel 17 om ekonomisk och monetär politik,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt resolutionerna av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om Turkiet(2), den 9 mars 2011 om 2010 års framstegsrapport om Turkiet(3), den 29 mars 2012 om 2011 års framstegsrapport om Turkiet(4), den 18 april 2013 om 2012 års framstegsrapport om Turkiet(5), den 13 juni 2013 om situationen i Turkiet(6), den 12 mars 2014 om 2013 års framstegsrapport om Turkiet(7), den 13 november 2014 om turkiskt agerande som skapar spänningar i Cyperns exklusiva ekonomiska zon(8), den 15 januari 2015 om yttrandefrihet i Turkiet(9) och den 10 juni 2015 om 2014 års framstegsrapport om Turkiet(10),

–  med beaktande av parlamentets uppmaning till kommissionen, i sin resolution om 2014 års framstegsrapport om Turkiet, att göra en bedömning av det sätt på vilket förhandlingarna hittills har förts och se hur förbindelserna och samarbetet mellan EU och Turkiet skulle kunna förbättras och intensifieras,

–  med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet från den 3 oktober 2005,

–  med beaktande av den förklaring som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater utfärdade den 21 september 2005, inbegripet bestämmelsen att ett erkännande av alla EU:s medlemsstater är en nödvändig del av anslutningsprocessen, och av behovet av att Turkiet till fullo genomför tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet genom att undanröja alla hinder för den fria rörligheten för varor utan fördomar eller diskriminering,

–  med beaktande av att Turkiets anslutning till EU kräver att landet helt och hållet uppfyller Köpenhamnskriterierna och att EU har förmåga att integrera nya medlemsstater i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006,

–  med beaktande av artikel 46 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen), enligt vilken de fördragsslutande parterna förbinder sig att rätta sig efter slutgiltiga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i alla mål där de är parter,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av krisen i Syrien, ansträngningarna för att nå en vapenvila och en fredlig lösning och Turkiets skyldigheter att stärka stabiliteten och främja goda grannförbindelser genom intensiva insatser för att lösa kvarstående bilaterala frågor, tvister och konflikter med sina grannländer om land, havsgränser och luftrum, i enlighet med FN-stadgan och de värden och principer som EU grundas på,

–  med beaktande av att respekten för rättsstatsprincipen, däribland särskilt maktdelning, demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och religionsfrihet, står i centrum för förhandlingsprocessen,

–  med beaktande av godkännandet av ett anslag på tre miljarder euro, varav en miljard från EU:s budget och resten från medlemsstaterna, för att hantera flyktingkrisen i Turkiet,

–  med beaktande av det arbete som Kati Piri utfört i Europaparlamentets utrikesutskott som ständig föredragande för Turkiet,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005. Inledandet av dessa förhandlingar utgör startpunkten för en långsiktig och öppen process som grundar sig på rättvisa och stränga villkor och reformvilja.

B.  Reformprocessen i Turkiet bör även i fortsättningen vara förankrad i EU med hänsyn till anslutningsförhandlingarnas och utvidgningsprocessens kapacitet att leda till förändringar.

C.  I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006 krävs det att Köpenhamnskriterierna uppfylls helt och hållet och att EU har förmåga att integrera nya medlemsstater. Turkiet har åtagit sig att uppfylla Köpenhamnskriterierna, genomföra lämpliga och effektiva reformer och gradvis anpassa sig till EU:s regelverk. Dessa insatser bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att stärka sina institutioner och fortsätta sin demokratiserings- och moderniseringsprocess.

D.  Respekten för rättsstatsprincipen är av central betydelse i förhandlingsprocessen – särskilt maktdelning, yttrande- och mediefrihet, mänskliga rättigheter och demokrati, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, goda grannförbindelser, religionsfrihet, föreningsfrihet och rätt till fredliga protester, minoriteters rättigheter, kvinnors rättigheter och kampen mot diskriminering av utsatta grupper såsom romer, personer med funktionsnedsättning och homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer).

E.  Reformtakten har bromsats upp när det gäller de politiska kriterierna och avsevärda bakslag har konstaterats när det gäller yttrandefriheten och mötesfriheten.

F.  Turkiet är fortfarande bland de länder som har det högsta antalet fängslade journalister i världen.

G.  Enligt Freedom Houses klassificering av press- och mediefrihet betraktas Turkiet fortfarande som ett land som inte har pressfrihet och som endast delvis har internetfrihet.

H.  Säkerhetssituationen försämras snabbt i Turkiet, både internt och externt.

I.  Turkiet har drabbats av många terroristangrepp, som tillskrivits den så kallade Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil)/(IS/Daish)– i Diyarbakir, Suruc, Ankara och Istanbul – och som har lett till att 150 oskyldiga människor har mist livet.

J.  De ryska bombningarna av Aleppo och andra delar av Syrien leder till att ett stort antal ytterligare flyktingar söker skydd i Turkiet.

K.  EU och Turkiet har enats om att blåsa nytt liv i förhandlingsprocessen och samarbeta ingående i fråga om migration.

L.  Det turkiska folket har visat en beundransvärd gästfrihet gentemot de många flyktingar som bor i Turkiet. Turkiet hyser världens största flyktingbefolkning med omkring 2,7 miljoner registrerade flyktingar från Syrien, Irak och Afghanistan, enligt UNCHR.

M.  De turkiska myndigheterna gick inte med på att återöppna det ortodoxa seminariet på ön Heybeliada.

I.Läget i förbindelserna mellan EU och Turkiet

1.  Europaparlamentet är djupt bekymrat, till följd av bakslagen när det gäller respekten för demokratin och rättsstatsprincipen i Turkiet, över att den övergripande reformtakten i Turkiet avsevärt har bromsats under de senaste åren och att det inom vissa centrala områden, såsom rättsväsendets oberoende, mötesfriheten, yttrandefriheten och respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, har konstaterats en tillbakagång när det gäller uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna, som kandidatländerna måste uppfylla.

2.  Europaparlamentet understryker att Turkiet är en central strategisk partner för EU och att aktiva och trovärdiga förhandlingar skulle utgöra en lämplig ram för att ta till vara hela potentialen för förbindelserna mellan EU och Turkiet. Parlamentet gläder sig över att EU har blåst nytt liv i förhandlingarna och hoppas att inledandet av nya kapitel kommer att leda till konkreta framsteg. Parlamentet kräver i detta avseende konkreta framsteg och ett genuint engagemang från Turkiets sida. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att göra en ny utvärdering av det sätt på vilket förhandlingarna hittills har förts och av hur förbindelserna och samarbetet mellan EU och Turkiet skulle kunna förbättras och intensifieras. Parlamentet stöder bestämt en strukturerad och mer frekvent och öppen politisk dialog på hög nivå om nyckelfrågor av gemensamt intresse, såsom migration, kampen mot terrorism, energi, ekonomi och handel.

3.  Europaparlamentet anser att beslutet att senarelägga kommissionens framstegsrapport för 2015 till efter valet i november 2015 i Turkiet slog fel, eftersom det gav ett intryck av att unionen är beredd att inte ta upp frågan om kränkningar av grundläggande rättigheter så länge som Turkiets regering samarbetar i flyktingfrågan. Parlamentet uppmanar kommissionen att förpliktiga sig till att offentliggöra de årliga framstegsrapporterna enligt en särskild och fastställd tidsplan. Parlamentet uppmanar både kommissionen och rådet att inte ignorera den interna utvecklingen i Turkiet och att klart och tydligt försvara rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i landet, i enlighet med Köpenhamnskriterierna och oberoende av andra intressen.

4.  Europaparlamentet noterar resultaten av parlamentsvalet den 1 november 2015 och bildandet av en ny regering. Parlamentet upprepar sin uppmaning att sänka tioprocentspärren och kräver transparens i finansieringen av politiska partier och valkampanjer. Parlamentet gläder sig över att frivilliga från det civila samhället deltog aktivt i valet och att valdeltagandet var högt. Parlamentet fördömer dock hoten och trakasserierna mot medierna och diskrimineringen av oppositionspartierna i rapporteringen inför valet, den stämning av våld och hot som främst präglades av angreppen på enskilda kandidater och oppositionspartiernas kontor, i synnerhet folkets demokratiska parti (HDP), samt den starka politiska polariseringen. Parlamentet gläder sig över att den turkiska nationalförsamlingen i högre grad inkluderar minoritetsgrupper i Turkiet till följd av de senaste två valen och trots tioprocentspärren.

5.  Europaparlamentet kräver att tullunionen utökas och att dess tillämpningsområde utvidgas till nya sektorer, bland annat jordbruksprodukter, tjänster och offentlig upphandling. Parlamentet noterar att förhandlingarna om detta ska inledas under andra halvåret 2016. Parlamentet påminner om att tullunionen endast kan nå sin fulla potential om Turkiet till fullo genomför tilläggsprotokollet gentemot samtliga medlemsstater. Parlamentet anser att Turkiets intressen bör beaktas i framtida frihandelsavtal som EU ingår med tredjeländer, särskilt när det gäller förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan EU och USA. Parlamentet kräver en förbättring av den fria rörligheten för personer och en utökning av de interkulturella utbytena.

6.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att den politiska dialogen mellan EU och Turkiet på det utrikes- och säkerhetspolitiska området har intensifierats och att Turkiets anpassning till EU:s förklaringar och rådets beslut ökade under 2015. Parlamentet beklagar att Turkiet inte har anpassat sig till rådets beslut med anledning av Rysslands olagliga annektering av Krim och händelserna i östra Ukraina, däribland de restriktiva åtgärderna.

7.  Europaparlamentet upprepar att Turkiet ytterligare bör anpassa sin utrikespolitik till EU:s utrikespolitik, i enlighet med bestämmelserna i förhandlingsramen. Parlamentet anser att det är av största vikt att öka informationsutbytet i utrikespolitiska frågor och att bjuda in den turkiske utrikesministern att delta i rådets (utrikes frågor) möten när detta är relevant. Parlamentet betonar Turkiets strategiska betydelse för EU:s energitrygghet, eftersom landet är ett centralt transitland. Parlamentet anser att det är av största vikt att snabbt utveckla energisamarbetet och bredda transitkorridoren för energi genom Turkiet till EU.

8.  Europaparlamentet upprepar behovet av att stärka goda grannskapsförbindelser, vilka utgör en grundläggande del av förhandlingsramen och en väsentlig aspekt i utvidgningsprocessen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Turkiet att utöka insatserna för att lösa kvarstående bilaterala problem, bland annat oavgjorda rättsliga åtaganden och tvister med sina omedelbara grannar kring land- och sjögränser och luftrum, i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att underteckna och ratificera Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos). Parlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiets regering att stoppa de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och territorialvatten samt den turkiska militärens överflygningar över grekiska öar. Parlamentet beklagar att det hot om casus belli (anledning till krigsförklaring) som har uttalats av den turkiska nationalförsamlingen mot Grekland ännu inte har dragits tillbaka. Parlamentet uppmanar kraftfullt Turkiet och Armenien att arbeta för att normalisera sina förbindelser, genom att förutsättningslöst upprätta diplomatiska förbindelser, och kräver att gränsen mellan Turkiet och Armenien öppnas, vilket kan leda till förbättrade förbindelser, i synnerhet när det gäller det gränsöverskridande samarbetet och den ekonomiska integrationen.

II.Respekt för rättsstatsprincipen, demokratin, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

9.  Europaparlamentet anser, i linje med EU:s åtagande om rättsstatsprincipen och grundläggande värden, att det i Turkiet finns ett akut behov av reformer av rättsväsendet liksom på området för grundläggande rättigheter och rättvisa, frihet och säkerhet. Utan att det föregriper medlemsstaternas ståndpunkter uppmanar parlamentet Europeiska unionens råd att, så snart de officiella öppningsriktmärkena har uppnåtts, föreslå öppnandet av kapitlen 23 (Rättsväsen och grundläggande rättigheter) och 24 (Rättvisa, frihet och säkerhet) och att säkerställa att reformprocessen i Turkiet utformas på grundval av EU:s värderingar och standarder. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullt ut samarbeta med Europarådet och Venedigkommissionen när det gäller reformen av rättsväsendet.

10.  Europaparlamentet beklagar den allvarliga tillbakagången under de senaste två åren när det gäller yttrandefriheten och åsiktsfriheten, både på nätet och i traditionella medier i Turkiet, som hamnar på 149:e plats av 180 rankade länder i det senaste pressfrihetsindexet från Reportrar utan gränser. Parlamentet påminner om att Turkiet enligt de turkiska myndigheternas egna siffror är det land som har det högsta antalet fängslade journalister. Parlamentet upprepar att åsiktsfrihet och yttrandefrihet, däribland oberoende medier, är grundläggande europeiska värden. Parlamentet gläder sig över författningsdomstolens avgörande som fastslår att Can Dündars och Erdem Güls rättigheter hade kränkts. Parlamentet påminner om att de båda fortfarande inväntar rättegång och att åklagarna kräver flera livstidsdomar, uttrycker sin oro över beslutet att utestänga allmänheten under hela rättegången samt kräver en ingående och objektiv utredning av anklagelserna mot journalisterna avseende vapentransporter till Syrien. Parlamentet fördömer den turkiska presidentens senaste uttalanden riktade mot författningsdomstolen. Parlamentet kräver att alla fängslade journalister omedelbart friges och uppmuntrar europeiska diplomater att fortsätta att noggrant övervaka alla brottmål mot journalister. Parlamentet beklagar de personliga angreppen mot journalister och opponenter från ledande regeringstjänstemäns sida liksom det turkiska ledarskapets alltmer auktoritära tendenser. Parlamentet uppmanar Turkiet att motverka alla former av trakasserier mot journalister, i synnerhet genom att utreda alla fysiska angrepp och hot mot journalister och aktivt förebygga angrepp mot medieföretag, men även genom att minska de politiska spänningarna, som skapar förhållanden där yttrandefriheten i medierna och på internet inskränks.

11.  Europaparlamentet noterar korruptionsindex för 2015 som offentliggjordes av Transparency International den 27 januari 2016, av vilket det framgår att korruptionen ökade i Turkiet under det senaste året och att Turkiet nu hamnar på 66:e plats. Parlamentet understryker att den turkiska regeringen bör ge klara och tydliga signaler om sin uppriktiga avsikt att bekämpa korruption på alla maktnivåer.

12.  Europaparlamentet påminner om att kampen mot korruption bör vara en av Turkiets prioriteringar. Parlamentet uppmanar därför Turkiet att uppdatera strategin och handlingsplanen mot korruption, inrätta ett oberoende antikorruptionsorgan och upprätta ett trovärdigt register över utredningar, åtal och fällande domar på alla nivåer.

13.  Europaparlamentet kräver att oberoendet för medierna inom Koza Ipek Holding och mediegruppen Feza återupprättas och att alla statliga företrädare avlägsnas från styrelserna, att de tiotals avskedade arbetstagare som framfört sitt missnöje över förstatligandet återanställs och att anklagelserna om terrorism dras tillbaka.

14.  Europaparlamentet fördömer de våldsamma och olagliga övertagen av flera turkiska dagstidningar, t.ex. nu senast Zaman, och uttrycker sin oro över Digiturks beslut att upphöra att sända vissa tv-kanaler, vilket bland annat påstås vara baserat på politiska motiv. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att upphöra med de politiska och ekonomiska påtryckningarna mot oberoende medier. Parlamentet fördömer kraftfullt alla verbala och fysiska påhopp och det alltmer vanliga utnyttjandet av ärekränknings- och antiterrorlagstiftning mot journalister, Parlamentet noterar de innehållsrelaterade förbuden i samband med rapportering på nätet och i traditionella medier, samt blockeringarna av webbplatser, i synnerhet av sociala nätverk, vilket har lett till självcensur bland journalister som fruktar att kritik mot myndigheterna ytterligare skulle öka repressalierna. Parlamentet är djupt oroat över blockeringen av tiotusentals webbplatser och de ändringar som antogs i mars 2015 av internet- och medielagen, samt över att direktoratet för telekommunikationer (TIB) har befogenhet att blockera webbplatser inom fyra timmar av ett stort antal vaga orsaker. Parlamentet är oroat över att den turkiska satellitteve-leverantören Turksat fredagen den 26 februari 2016 stoppade sändningarna av IMC TV på begäran av en åklagare i Ankara som utredde om kanalen stödde en terroristgrupp. Parlamentet uttrycker sin oro över de ytterst höga skattetillägg som påförts medieorganisationer. Parlamentet kräver en översyn av internetlagen för att främja förhållanden som leder till yttrandefrihet på internet och skydd av privatlivet och personliga rättigheter. Parlamentet fördömer de turkiska regeringstjänstemännens försök att skrämma och, i vissa fall, utvisa flera utländska journalister. Parlamentet kräver en oberoende utredning av morden på turkiskt territorium på journalisterna Naji Jerf och Ibrahim Abdel Qader samt Fares Hammadi från Syrienbloggen ”Raqqa is Being Slaughtered Silently”. Parlamentet beklagar vidare alla utredningar, gripanden, fängelsestraff och böter till följd av påstådda förolämpningar av statschefen, på grundval av artikel 299 i strafflagen. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att omedelbart och som en prioriterad fråga ta itu med dessa problem för att skydda pluralismen i linje med internationella normer. Parlamentet anser att en öppen offentlig debatt är en väsentlig aspekt i alla sunda demokratier.

15.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att anta en stark dataskyddslag och inrätta en oberoende dataskyddsmyndighet, i linje med europeiska standarder, vilket skulle skapa nödvändiga förutsättningar för ett ändamålsenligt och effektivt internationellt polissamarbete och rättsligt samarbete samt informationsutbyte, samtidigt som det skulle bidra till att uppfylla kriterierna för viseringsliberalisering. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att tydligt definiera undantag till lagstiftningens tillämpningsområde, särskilt avseende behandling av hälsorelaterade uppgifter, och att införa ett urvalsförfarande som garanterar oberoende för dataskyddsmyndigetens personal.

16.  Europaparlamentet upprepar sin oro över antiterrorlagen, framför allt dess breda och extremt vaga definition av terrorism, organiserad brottslighet och propaganda, vilket gör det helt omöjligt att fastställa dessa brotts exakta art. Parlamentet insisterar på att strafflagstiftning och antiterrorlagstiftning måste vara förenlig med Europadomstolens rättspraxis, som till fullo bör respekteras och genomföras av Turkiet. Parlamentet uppmanar Turkiet att skapa ett politiskt och rättsligt klimat där rättsväsendet kan fullgöra sina uppgifter på ett oberoende och opartiskt sätt, även i praktiken, så att det inte blir ett instrument för att kväsa interna dissidenter. Parlamentet uppmanar Turkiet att genomföra alla domar som avkunnats av de europeiska domstolarna. Parlamentet är oroat över de talrika omplaceringarna, ofrivilliga förflyttningarna och uppsägningarna av domare och åklagare, som undergräver rättsväsendets oberoende, opartiskhet och effektivitet, liksom respekten för principerna om rättssäkerhet och maktdelning. Parlamentet efterlyser en snabb återställning av maktfördelningen och meningsfulla åtgärder för att säkerställa rättsväsendets fullständigs oberoende. Parlamentet beklagar förvrängningen av rättvisans gång till fördel för vissa politiker, vilket blev en vardaglig företeelse i Turkiet efter korruptionsskandalen 2013. Parlamentet understryker att den verkställande makten inom högsta rådet för domare och åklagare måste ges en begränsad roll och ett begränsat inflytande, och att det krävs adekvata garantier mot omplaceringar av domare mot deras vilja.

17.  Europaparlamentet erinrar om att Turkiets exceptionella ekonomiska tillväxt det senaste årtiondet har lett till ett aldrig tidigare skådat uppsving på bostads- och infrastrukturområdet, ofta på bekostnad av miljö- och naturskyddsintressen. Parlamentet är särskilt oroat över de olika megaprojekten i landet, och vädjar enträget till regeringen att göra miljö- och samhällskonsekvensbedömningar och att vederbörligen involvera lokalbefolkningen i projektutformningen, så att de långsiktigt negativa effekterna av urbanisering, utrymmeskonsumtion och miljöförstöring i möjligaste mån kan undvikas.

18.  Europaparlamentet anser att den konstitutionella reformen bör utveckla ett sekulärt, pluralistiskt, inkluderande och tolerant samhälle. Parlamentet understryker att en ny konstitution bör bygga på ett brett samförstånd över hela det politiska spektrumet och samhället i stort, med full respekt för minoriteters rättigheter, oberoende av deras kulturella eller religiösa bakgrund, och därmed bilda en stabil grund för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiet att till fullo respektera rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna och friheterna, i synnerhet religiösa och etniska minoriteters frihet. Parlamentet betonar behovet av att anta heltäckande lagstiftning mot diskriminering, inklusive ett förbud mot diskriminering och hets på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning, kön eller könsidentitet, och att införliva förbudet mot sådan diskriminering i en ny konstitution. Parlamentet understryker att detta inte bör hindra Turkiet från att bevilja medborgare särskilda rättigheter på grundval av etniskt ursprung, religion eller språk, så att de kan bevara sin identitet. Parlamentet konstaterar i detta avseende att ytterligare åtgärder krävs för att hantera de problem som den grekiska minoriteten ställs inför, särskilt med avseende på utbildning och äganderätt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de turkiska myndigheterna att vidta rättsliga åtgärder mot personer och organ som begår hatbrott, däribland antisemitism, vilket utlovades i regeringens ”demokratiseringspaket” 2013. Parlamentet fördömer den turkiska regeringens passiva inställning till de allvarliga hoten mot kristna och deras präster i sociala medier. Parlamentet förväntar sig att den turkiska regeringen behandlar alla turkiska medborgare lika, oavsett deras religiösa övertygelser. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna, med hänsyn till att Turkiet har den största romska minoriteten i världen, att vidta konkreta och effektiva åtgärder för att uppnå verkligt lika rättigheter för romer i det turkiska samhället och att förbättra romernas situation, med särskild uppmärksamhet på de romska barnens situation och integreringen av romska kvinnor.

19.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att fortsätta sitt nära samarbete med kommissionen om nya lagförslag som utarbetas och om genomförandet av gällande lagar, i syfte att garantera överensstämmelse med EU:s regelverk.

20.  Europaparlamentet understryker behovet av att i överensstämmelse med europeiska värden till fullo respektera rätten till olika livsstilar, såväl sekulära som religionsbaserade livsstilar, och att upprätthålla separationen mellan stat och religion.

21.  Europaparlamentet betonar vikten av fortsatta reformer på området för tanke-, samvets- och religionsfrihet, genom att låta religiösa samfund bli juridiska personer, avskaffa alla begränsningar för utbildning och utnämning av präster samt för vilka som får efterträda dem i ämbetet, respektera relevanta domar från Europadomstolen och Venedigkommissionens rekommendationer och avskaffa all slags diskriminering eller hinder baserade på religion. Parlamentet uppmanar Turkiet att respektera det ekumeniska patriarkatets särdrag och betydelse och erkänna det som juridisk person. Parlamentet betonar behovet av att tillåta återöppnandet av Halkiseminariet och undanröja alla hinder för dess verksamhet samt tillåta offentlig användning av den ecklesiastiska titeln ”ekumenisk patriark”.

22.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att stoppa byggandet av det planerade kärnkraftverket Akkuyu. Parlamentet påpekar att den tilltänkta platsen ligger i en region som kan drabbas av allvarliga jordbävningar och att detta därför utgör ett allvarligt hot inte bara mot Turkiet, utan mot hela Medelhavsregionen. Parlamentet begär därför att den turkiska regeringen ansluter sig till Esbokonventionen, enligt vilken konventionsparterna måste underrätta och samråda med varandra om större planerade projekt som kan få betydande negativa miljökonsekvenser över nationsgränser. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att involvera, eller åtminstone konsultera, regeringarna i sina grannländer, såsom Grekland och Cypern, när det gäller Akkuyu-projektets eventuella vidareutveckling.

23.  Europaparlamentet uttrycker oro över de fortsatt höga nivåerna av våld mot kvinnor och det bristande genomförandet av nationell lagstiftning för att förhindra våld mot kvinnor och skydda kvinnor. Parlamentet insisterar dessutom på att myndigheterna verkligen tillämpar befintliga lagar om våld mot kvinnor och våld i hemmet, som är ett utbrett problem i både landsbygds- och stadsområden, åtgärdar underrapporteringen av könsrelaterat våld, tillhandahåller stödtjänster och skyddsboenden för offer för sådant våld och straffar förövarna samt ökar medvetenheten i samhället om och motverkar dess acceptans av könsrelaterat våld. Parlamentet rekommenderar eftertryckligen regeringen att främja jämställdhet på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga området liksom på alla andra områden.

24.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att göra stora insatser för att skydda hbti-personers rättigheter. Parlamentet uttrycker sin starka oro över bristen på skydd för hbti-personer mot våldshandlingar. Parlamentet uttrycker i detta avseende sin besvikelse över att Turkiet inte har inbegripit skydd mot hatbrott på grund av sexuell läggning och könsidentitet i lagen om hatbrott. Parlamentet beklagar att hatbrott mot hbti-personer ofta förblir ostraffade eller att förövarnas domar mildras på grund av offrets påstådda ”oberättigade provokation”.

III.Den kurdiska fredsprocessen och situationen i sydöstra Turkiet

25.  Europaparlamentet är djupt oroat över den försämrade situationen i sydöstra Turkiet. Parlamentet påminner om den turkiska regeringens ansvar att skydda alla befolkningar som lever inom dess område, oberoende av deras kulturella eller religiösa bakgrund. Parlamentet erkänner Turkiets legitima rätt att bekämpa terrorism, med iakttagande av internationell rätt, men betonar emellertid att säkerhetsåtgärder måste vidtas med respekt för rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att alla insatser av säkerhetsstyrkor måste vara proportionella och får inte ske i form av kollektiva bestraffningar. Parlamentet fördömer de särskilda säkerhetsstyrkornas grova misskötsamhet och kräver att gärningsmännen ställs inför rätta. Parlamentet kräver att humanitär rätt tillämpas så att skadade kan få den vård som de har rätt till.

26.  Europaparlamentet fördömer och anser det inte berättigat att PKK, som fortfarande finns med på EU:s förteckning över terroristorganisationer, åter har börjat tillgripa våld. Parlamentet betonar att våld inte kan lösa den kurdiska frågan och uppmanar eftertryckligen den turkiska regeringen att ta sitt ansvar och omedelbart återuppta förhandlingarna för att uppnå en heltäckande och varaktig lösning på den kurdiska frågan. Parlamentet uppmanar PKK att lägga ner sina vapen, överge terroristtaktiken och använda fredliga och lagliga metoder för att uttrycka sina förväntningar. Parlamentet fördömer kraftfullt alla angrepp mot säkerhetsstyrkor och civila. Parlamentet är i detta sammanhang djupt oroat över att YPG-H-milisen har börjat uppföra barrikader och gräva skyttegravar, men framhåller dock att fredliga protester måste tillåtas.

27.  Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att omedelbart upphäva utegångsförbuden eftersom de bryter mot den turkiska konstitutionen. Parlamentet uttrycker särskilt stark oro över situationen i Cizre och Sur/Diyarbakir, och fördömer att civila dödas, skadas och lämnas utan vatten, mat och vård. Parlamentet uppmanar Turkiet att låta den internationella rödakorsrörelsen lindra den pågående humanitära krisen i Cizre och Diyarbakir. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att tillåta att skadade förs till sjukhus, i enlighet med Europakonventionens interimistiska åtgärder, och att säkerställa säkra vägar att nå ut till civila i städer där det råder utegångsförbud. Parlamentet är djupt oroat över att antalet dödsfall och skadade bland civila ökar – något som måste utredas ingående – och att omkring 400 000 personer tvingats fly inom landet. Med hänsyn till den mänskliga värdigheten understryker parlamentet att familjer måste få hämta kropparna på gatorna och begrava dem. Parlamentet betonar den turkiska regeringens ansvar för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna samt garantera säkerhet och tillgång till varor och tjänster för hela civilbefolkningen i de huvudsakligen kurdiska delarna av Turkiet som berörs av strider. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att inrätta en formell mekanism för akut bistånd och ersättning till personer som tvingats fly från sina hem, blivit arbetslösa och förlorat sina försörjningsmöjligheter. Parlamentet beklagar att det historiska arvet ödeläggs.

28.  Europaparlamentet noterar med oro de stadsomvandlings- och omlokaliseringsprojekt i konfliktdrabbade områden som nyligen avslöjades av den turkiska regeringen och beklagar beslutet om utbredd expropriering i distriktet Sur i Diyabakir, inbegripet av egendom som tillhör kommunen och även kyrkans egendom, vilket skulle vara en kränkning av religiösa minoriteters rättigheter. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att respektera regionens kulturella särart och avstå från att ge ytterligare makt åt den centraliserade lokala regeringsstrukturen i regionen. Parlamentet vill att exproprieringsbeslutet och ombyggnadsplanerna ses över genom att man inleder en dialog och ett samarbete med distrikten och storstadskommunen och respekterar de boendes och ägarnas rättigheter.

29.  Europaparlamentet är bestört över de särskilda polisstyrkorna, de så kallade Esedullah-teamen, som förefaller bära ansvaret för allvarliga människorättskränkningar, däribland att avsiktligt ha dödat civila i sydöstra Turkiet. Parlamentet kräver att de turkiska myndigheterna genomför en grundlig utredning av Esedullah-teamens agerande, utkräver ansvar och straffar de personer som är skyldiga till människorättskränkningar.

30.  Europaparlamentet efterlyser en omedelbar vapenvila och ett återupptagande av fredsprocessen för att uppnå en framförhandlad lösning på den kurdiska frågan. Parlamentet understryker att framsteg mot demokratisering och försoning måste prioriteras. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang inrättandet av en särskild kommitté i den turkiska nationalförsamlingen för att hitta en lösning på den kurdiska frågan, i syfte att bidra till varaktig fred genom att återinföra en känsla av rättvisa och läka de trauman som är sårbara för politiskt missbruk. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att utan dröjsmål inta en aktiv roll i fredsprocessen. Parlamentet understryker vikten av att man prioriterar att stärka de sociala, kulturella och politiska rättigheterna för samt likabehandlingen av folk av kurdiskt ursprung. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet, som medlem i Europarådet, att häva sina reservationer mot den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse så att den kan genomföras fullt ut i alla avseenden.

31.  Europaparlamentet beklagar kraftfullt trakasserierna och åtalen mot över 1 000 akademiker som undertecknat ett upprop för fred. Parlamentet fördömer uppsägningen eller avstängningen av nästan 50 av dem, liksom frihetsberövandet av ytterligare fyra av undertecknarna. Parlamentet understryker att de personer som bär ansvaret för mordet på juristen Tahir Elçi – som ägnade sitt liv åt fred och mänskliga rättigheter – måste ställas inför rätta. Parlamentet är allvarligt oroat över de rättsliga utredningar som främst riktas mot HDP-medlemmar, liksom över de lokala borgmästare, varav 25 medborgmästare, som sitter i förvar och som avsatts samt de hot som många kurdiska politiker utsätts för.

32.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt IS/Daish terroristangrepp i Diyarbakir, Suruc, Ankara och Istanbul. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med offren, deras familjer och Turkiets befolkning i frontlinjen för kampen mot extremism. Parlamentet fördömer lika kraftfullt bombdådet i Ankara den 17 februari 2016, som den militanta gruppen TAK (Kurdistans frihetshökar) tog på sig ansvaret för, liksom attentatet i Ankara den 13 mars 2016, och framför sina kondoleanser till offrens familjer och sörjande. Parlamentet betonar betydelsen av att dessa attentat utreds ingående i syfte att lagföra de skyldiga. Parlamentet anser att ett starkare samarbete mellan Europol och turkiska brottsbekämpande organ är avgörande för en effektiv kamp mot terrorism.

33.  Europaparlamentet välkomnar Turkiets deltagande i den globala koalitionen mot Daish och öppnandet av dess baser för USA och koalitionsstyrkorna. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att agera med nödvändig återhållsamhet och i fullt samarbete med sina allierade i väst.

34.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiet att fortsätta att öka sina åtgärder för att förhindra att utländska stridande, pengar och utrustning når IS/Daish och andra extremistgrupper via turkiskt territorium. Parlamentet befarar att de turkiska myndigheterna inte har tillgripit alla medel som står till buds för att blockera och hindra IS/Daish aktiviteter, i synnerhet genom att bekämpa den olagliga handeln med olja över landets gränser. Parlamentet uppmanar EU att förbättra sin kapacitet att utbyta information och att samarbeta nära med de turkiska myndigheterna i denna fråga och ge ytterligare stöd för att bekämpa smugglingsnätverken. Parlamentet noterar bristerna i samband med gripandet av utländska stridande och kontrollen av gränserna mot Irak och Syrien.

35.  Europaparlamentet välkomnar Turkiets stöd och bidrag till den överenskommelse som har nåtts mellan viktiga aktörer för att få ett slut på fientligheterna i Syrien och ge humanitärt bistånd till människor i nöd. Parlamentet ser det som ett viktigt steg mot att lösa Syrienkrisen. Parlamentet noterar att upphörandet av fientligheter bör gälla för alla parter i konflikten utom grupper som har angetts som terroristorganisationer av FN:s säkerhetsråd, och uppmanar alla parter att skyndsamt genomföra dessa åtaganden fullt ut. Parlamentet betonar sin uppfattning att konflikten i Syrien inte kan lösas militärt och vidhåller att en politisk lösning måste nås. Parlamentet fördömer Turkiets militära ingripande mot kurdiska styrkor i norra Syrien, vilket undergräver kampen mot IS/Daish och äventyrar ansträngningarna för att uppnå fred och säkerhet.

IV.Samarbetet mellan EU och Turkiet om flykting-/migrationskrisen

36.  Europaparlamentet stöder ett förnyat politiskt engagemang mellan EU och Turkiet i fråga om geopolitiska utmaningar, däribland flykting- och migrationskrisen. Parlamentet uppskattar Turkiets stora humanitära bidrag med hänsyn till att landet hyser världens största flyktingbefolkning. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och Turkiet att gemensamt förbättra och säkerställa anständiga levnadsvillkor och grundläggande förnödenheter i flyktinglägren och underlätta arbetet för FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), för att undvika migranternas massförflyttningar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att fortsätta att arbeta med turkiska regeringstjänstemän för att säkerställa att migranterna har rätt dokumentation. Parlamentet påminner om att Turkiet är ett av de viktigaste transitländerna för migranter och flyktingar som kommer till EU, inte bara från Syrien utan från många andra länder. Parlamentet betonar betydelsen av samarbete med Turkiet när det gäller att hantera flyktingkrisen och förhindra förluster av människoliv till havs. Parlamentet välkomnar Natos övervakningsuppdrag i Egeiska havet.

37.  Europaparlamentet ser positivt på att den gemensamma handlingsplanen mellan EU och Turkiet om flyktingar och migrationshantering började tillämpas den 29 november 2015, som en del av en övergripande samarbetsagenda som bygger på delat ansvar, ömsesidiga åtaganden och resultat, och insisterar på behovet att genomföra den omedelbart. Parlamentet betonar att migrationssamarbetet mellan EU och Turkiet inte bör kopplas till förhandlingsprocessens tidsplan, innehåll och villkor. Att lägga ut flyktingkrisen på Turkiet är ingen trovärdig långsiktig lösning på problemet. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att visa solidaritet så att fler länder tar emot flyktingar för omplacering i en anda av delad börda och delat ansvar.

38.  Europaparlamentet understryker att de tre miljarder EUR, och ytterligare finansiering, som utgör en del av faciliteten för flyktingar i Turkiet måste användas korrekt så att de omgående och direkt kommer till nytta för flyktingarna och deras värdsamhällen genom projekt för att tillgodose de omedelbara behoven av mat, hälso- och sjukvård, sanitet samt utbildning. Parlamentet kräver att få bli fullt delaktigt i beslutsprocessen som medlagstiftare och budgetmyndighet, och kräver en snabbare utbetalning av de utlovade medlen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i samarbete med Turkiet, se till att det inrättas en mekanism för att kontrollera att medlen används korrekt i detta syfte, att mekanismen övervakas noga och att Europaparlamentet får regelbunden information från kommissionen om hur medlen används. Parlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör fästas vid sårbara grupper såsom kvinnor och barn, särskilt föräldralösa barn, samt religiösa minoriteter såsom kristna och yazidier. Parlamentet betonar det brådskande behovet av att ta itu med det könsrelaterade våldet och övergreppen mot kvinnor och flickor på migrantvägarna genom Turkiet.

39.  Europaparlamentet gläder sig över den turkiska regeringens färska beslut att öppna sin arbetsmarknad för syriska flyktingar. Parlamentet vill att ytterligare brådskande åtgärder vidtas så att alla 700 000 syriska barn ska få utbildning. Parlamentet berömmer den turkiska regeringen för att den ger syriska flyktingar gratis sjukvård och utbildning. Parlamentet beklagar att UNHCR:s vädjan om att öka finansieringen inte har fått gehör och att Världslivsmedelsprogrammet var tvunget att minska sin näringskvot till 80 procent på grund av minskade medel. Parlamentet berömmer Turkiet för att landet ensidigt har minskat detta finansieringsunderskott, och uppmanar medlemsstaterna och EU att öka anslagen till FN:s organ och de icke-statliga organisationer som är dess partner i Turkiet.

40.  Europaparlamentet uppskattar att Turkiet tills nyligen har hållit fast vid en öppen gränspolitik för syriska flyktingar. Parlamentet gläder sig över att nya regler har trätt i kraft i det turkiska viseringssystemet, som redan har banat väg för ett kraftigt minskat antal olagliga inresor. Parlamentet betonar dock att en mycket strängare viseringspolitik, i linje med EU:s viseringspolitik, måste tillämpas gentemot länder som utgör en stor källa till irreguljär migration, för att minska tillströmningen av migranter som inte är i behov av internationellt skydd via Turkiet till EU. Parlamentet understryker att Turkiet behöver allt stöd för att strama åt säkerheten vid sina gränser och stärka sin kamp mot människosmugglare. Parlamentet uppmanar Turkiet att visa nolltolerans och vidta effektiva åtgärder för att stoppa människohandlarna och flyktingströmmen mot de grekiska öarna, som orsakar allvarliga humanitära, politiska, sociala och säkerhetsrelaterade problem i EU. Parlamentet uppmuntrar till mer samarbete mellan Turkiet, Bulgarien och Grekland vid sök- och räddningsinsatser i Egeiska havet, och uppmanar Frontex att erbjuda stöd till den turkiska kustbevakningen och stärka det bilaterala informationsutbytet. Parlamentet erkänner att åtgärder mot olaglig smuggling endast kan bli verkningsfulla tillsammans med införandet av säkra och lagliga vägar för flyktingar och asylsökande in i EU.

41.  Europaparlamentet betonar att stävjande av migrationen till EU inte får medföra tillbakavisande av flyktingar eller olagligt förvar. Parlamentet uppmanar, med hänsyn till den gemensamma handlingsplanen mellan EU och Turkiet, kommissionen att undersöka anklagelserna i Amnesty Internationals rapport av den 1 april 2016 om att Turkiet genomför ofrivilligt återvändande av syriska flyktingar. Parlamentet insisterar på att alla ofrivilliga återvändanden från Grekland till Turkiet måste vara helt förenliga med internationell rätt och EU:s lagstiftning avseende tillgång till asyl och internationellt skydd och genomförandet av grundläggande rättigheter och förfarandegarantier. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att noggrant följa det sätt på vilket de turkiska myndigheterna genomför avtalet och huruvida principen om ”non-refoulement” respekteras i fall där personer återlämnas till Turkiet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till den turkiska regeringen att dra tillbaka det geografiska förbehållet till Genèvekonventionen från 1951. Parlamentet vidhåller att det är avgörande att man sörjer för säkra och lagliga vägar för flyktingar, och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att öka sina insatser för vidarebosättning avsevärt. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att finna en politisk lösning på Syrienkrisen. Turkiet uppmanas med kraft att avsevärt utöka sina insatser för att finna en politisk lösning, genom att avlägsna sina reservationer mot att kurder deltar i fredssamtalen i Genève.

42.  Europaparlamentet ser positivt på att turkiska myndigheter och UNHCR i Turkiet harmoniserar sina databaser för registrering av flyktingar till ett enda registreringssystem. Det är brådskande att hitta tekniska sätt att göra denna databas driftskompatibel och förenlig med den europeiska databasen för registreringen av asylsökande, Eurodac. Parlamentet betonar att det också är viktigt att flyktingar som lämnar Turkiet för att resa till EU avregistreras från den turkiska databasen.

43.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av återtagandeavtalet med alla medlemsstater är mycket viktigt för EU eftersom det möjliggör en mer verkningsfull återvändandepolitik när det gäller migranter som inte är i behov av internationellt skydd. Parlamentet välkomnar den politiska överenskommelse som nåddes mellan de två parterna vid toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 för att återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet skulle bli fullt tillämpligt från och med juni 2016. Parlamentet uppmanar samtliga parter att genomföra de befintliga bilaterala återtagandeavtalen fullt ut och på ett ändamålsenligt sätt och att se till att de återsända migranternas grundläggande rättigheter respekteras fullt ut.

44.  Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt uppfylla kriterierna i färdplanen för viseringsliberalisering gentemot alla medlemsstater. Parlamentet påminner om att viseringsliberalisering är en meritbaserad process och att viseringsfria resor inte kommer att vara möjliga för turkiska medborgare förrän normerna har uppfyllts. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare tekniskt stöd för att villkoren i färdplanen ska uppfyllas.

V.Framsteg i samtalen om Cyperns återförening

45.  Europaparlamentet lovordar de betydande framsteg som gjorts i samtalen om Cyperns återförening, under ledning av FN. Parlamentet välkomnar den gemensamma förklaringen av den 11 februari 2014 från de båda ledarna, vilken kan ligga till grund för en lösning. Utan att föregripa det slutliga avtalet stöder parlamentet utvecklingen av Republiken Cypern till en federation som omfattar båda befolkningsgrupper och båda zoner, med en enda suveränitet, en enda internationell juridisk person och ett enda medborgarskap, där politisk jämlikhet råder mellan de två befolkningsgrupperna och det finns lika möjligheter för alla medborgare, i linje med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd samt internationell rätt. Parlamentet berömmer den konstruktiva strategi som ledarna för öns grekcypriotiska respektive turkcypriotiska befolkningsgrupp tillämpar, liksom deras beslutsamhet och outtröttliga insatser för att uppnå en rättvis, övergripande och hållbar lösning så snart som möjligt. Parlamentet betonar hur viktigt det är för hela regionen och för Europa/EU att finna en lösning på Cypernfrågan, som pågått i årtionden. Parlamentet välkomnar därför möjligheten till en ny folkomröstning om återförening och uppmanar samtliga parter att bidra till ett positivt resultat.

46.  Europaparlamentet understryker att avsaknaden av en lösning på Cypernfrågan påverkar utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Turkiet, och uppmanar därför alla berörda parter att tillsammans försöka lösa den.

47.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att fullgöra sin skyldighet att fullt ut och utan diskriminering genomföra tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet med avseende på samtliga medlemsstater, inbegripet Republiken Cypern, eftersom fullgörandet av denna skyldighet skulle kunna ge en avsevärd skjuts åt förhandlingsprocessen.

48.  Europaparlamentet finner Turkiets olagliga bosättningspolitik djupt beklaglig, och uppmanar Turkiet att avstå från att låta fler turkiska medborgare bosätta sig i den ockuperade delen av Cypern, vilket strider mot Genèvekonventionen och de folkrättsliga principerna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiet att upphöra med alla åtgärder som förändrar den demografiska balansen på ön och därigenom hindrar en framtida lösning.

49.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att avstå från alla åtgärder i Cyperns exklusiva ekonomiska zon som kan leda till friktion och kris i en mycket känslig region och få negativa effekter på förhandlingarna för att hitta en demokratisk lösning, som skulle få ett slut på den rådande oacceptabla dikotomiska situationen. Parlamentet erkänner medlemsstaternas rätt att ingå bilaterala och andra avtal inom ramen för sina suveräna rättigheter för att utnyttja sina nationella resurser inom sin exklusiva ekonomiska zon.

50.  Europaparlamentet ser positivt på att de två ledarna enats om ett antal förtroendeskapande åtgärder, bland annat öppnandet av två nya gränsövergångsställen och sammankopplingen av elnäten. Parlamentet noterar dock att små eller inga framsteg gjorts när det gäller mobiltelefoners interoperabilitet, och uppmanar därför eftertryckligen båda sidor att utan dröjsmål genomföra alla överenskomna åtgärder. EU uppmanas att ge sitt fulla stöd till avtalet, både politiskt och finansiellt. Parlamentet uppmanar Turkiet att aktivt stödja förhandlingsprocessen och ett positivt resultat. Parlamentet uppmanar vidare Turkiet att börja dra tillbaka sina styrkor från Cypern och att lämna över det avstängda området Famagusta till FN, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550 (1984). Parlamentet gläder sig över att kommittén för saknade personer (som hanterar både grekcypriotiska och turkcypriotiska saknade personer) ges tillträde till alla relevanta platser. Parlamentet uppmanar dock eftertryckligen Turkiet att ge åtkomst till de relevanta arkiven, vilket skulle göra kommitténs arbete ännu effektivare.

51.  Europaparlamentet välkomnar initiativet från Cyperns president, Nicos Anastasiades, att göra turkiska till officiellt EU-språk, och uppmanar eftertryckligen parterna att påskynda denna process. Parlamentet konstaterar att genomförandet av EU:s regelverk i den framtida turkcypriotiska delstaten när avtalet träder i kraft måste vara väl förberett. I detta avseende välkomnas inrättandet av den tillfälliga kommitté för EU-förberedelse som inbegriper bägge befolkningsgrupperna. Parlamentet uppmuntrar både parlamentet och kommissionen att intensifiera sitt arbete för att föra samtal med turkcyprioterna som förberedelse för deras fullständiga integrering i EU. Parlamentet uppmuntrar sin talman att vidta alla nödvändiga åtgärder i händelse av ett avtal.

o
o   o

52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europarådets generalsekreterare, Europadomstolens ordförande, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Republiken Turkiets regering och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0094. (2) EUT C 341 E, 16.12.2010, s. 59. (3) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 98. (4) EUT C 257 E, 6.9.2013, s. 38. (5) EUT C 45, 5.2.2016, s. 48. (6) EUT C 65, 19.2.2016, s. 117. (7) Antagna texter, P7_TA(2014)0235. (8) Antagna texter, P8_TA(2014)0052. (9) Antagna texter, P8_TA(2015)0014. (10) Antagna texter, P8_TA(2015)0228.

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om 2015 års rapport om Albanien (2015/2896(RSP))

P8_TA(2016)0134 B8-0440/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 26–27 juni 2014 om att bevilja Albanien status som kandidatland för EU-medlemskap samt rådets slutsatser av den 15 december 2015,

–  med beaktande av det sjunde mötet i stabiliserings- och associeringsrådet mellan Albanien och EU den 18 maj 2015 i Bryssel,

–  med beaktande av Albaniens anslutning till Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) den 1 april 2009,

–  med beaktande av slutförklaringen från ordförandeskapet för det toppmöte om västra Balkan som hölls i Wien den 27 augusti 2015 samt rekommendationerna från det civila samhällets organisationer för toppmötet i Wien 2015,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 november 2015 EU:s utvidgningsstrategi (COM(2015)0611), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Albania 2015 Report (SWD(2015)0213),

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser från den femte högnivådialogen om de centrala prioriteringarna som antogs i Tirana den 24 mars 2015,

–  med beaktande av slutrapporten av den 8 september 2015 från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag för de lokala valen den 21 juni 2015,

–  med beaktande av det nionde sammanträdet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU och Albanien den 9–10 november 2015,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Albanien,

–  med beaktande av det arbete som Knut Fleckenstein uträttat som utrikesutskottets ständige föredragande för Albanien,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Albanien har gjort stadiga framsteg på sin väg mot EU-anslutning.

B.  (Potentiella) kandidatländer bedöms efter sina egna meriter, och tidsplanen för anslutningen avgörs av kvaliteten på de nödvändiga reformerna.

C.  Det finns dock fortfarande utmaningar som kräver snabb och effektiv behandling för att landet ska kunna göra ytterligare framsteg på sin väg mot EU-anslutning.

D.  Ett konsekvent antagande och fullständigt genomförande av reformer i fråga om de fem centrala prioriteringarna samt ett fortsatt politiskt engagemang är en förutsättning för ytterligare framsteg på vägen mot EU-anslutning.

E.  Skyddet av religionsfriheten, kulturarvet och förfogandet över egendom enligt rättsstatsprincipen är några av Europeiska unionens grundläggande värderingar.

F.  En konstruktiv och hållbar politisk dialog mellan de politiska aktörerna om EU‑relaterade reformer är avgörande för ytterligare framsteg på vägen mot EU‑anslutning. Rättvist agerande, konstruktiv dialog, samarbete och kompromissvilja mellan regeringen och oppositionen är av avgörande betydelse för en framgångsrik och hållbar reformprocess.

G.  I Albanien finns politisk enighet om och ett brett allmänt stöd för EU‑anslutningsprocessen. Reformagendans framgång är starkt beroende av att det finns en demokratisk politisk miljö i landet.

H.  Fortsatta framsteg framför allt på områdena rättsstatlighet, reformer av rättsväsendet, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, reform av den offentliga förvaltningen samt grundläggande rättigheter är mycket viktiga för hela reformprocessen. Albanien måste intensifiera ansträngningarna att få till stånd reformer på dessa och andra centralt prioriterade områden för att anslutningsförhandlingarna ska kunna inledas och för att befästa sin övergång till demokrati. EU har placerat rättsstatsprincipen i centrum för utvidgningsprocessen och vidare framhållit behovet av att stärka den ekonomiska styrningen och den offentliga förvaltningen i alla länder på västra Balkan.

1.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens stadiga framsteg med de reformer avseende de centrala prioriteringarna som är ett krav för att anslutningsförhandlingarna ska kunna inledas. Parlamentet uppmuntrar Albaniens regering, parlament och politiska partier att upprätthålla drivkraften i reformerna och påskynda genomförandet av reformerna. De uppmanas att skyndsamt gå vidare med en genomgripande reform av rättsväsendet. Parlamentet vidhåller att det är viktigt att dessa reformer genomförs korrekt och i tid.

2.  Europaparlamentet uppmanar alla politiska partier att göra fler ansträngningar för att delta i en mer konstruktiv och verklig politisk dialog som möjliggör antagande och genomförande av centrala reformer. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att ett hållbart samarbete mellan regeringen och oppositionen i Albaniens parlament är av avgörande betydelse för landets EU-anslutningsprocess och för att uppfylla anslutningskriterierna. Med kraft understryks betydelsen av att upprätthålla åtagandena att skapa en demokratisk politisk kultur som omfattar öppenhet i fråga om dialog, förhandlingar och kompromisser samt fullständigt avståndstagande från bojkotter och radikalism. Parlamentet välkomnar inrättandet av och arbetet i det nationella rådet för europeisk integration, som förväntas göra den EU-relaterade reformprocessen mer inkluderande. Det är mycket viktigt att man stärker parlamentets kapacitet att övervaka genomförandet av och överensstämmelsen med gällande regelverk.

3.  Europaparlamentet lovordar både regeringen och oppositionspartierna för ett konstruktivt samarbete och det enhälliga antagandet i parlamentet av lagen om utestängande av brottslingar från att utnämnas och väljas till offentliga ämbeten (”lagen om avkriminalisering”). Parlamentet välkomnar antagandet av förordningar i Albaniens parlament och efterlyser ett fullständigt genomförande i enlighet med andan och bokstaven i denna lagstiftning. Parlamentet uppmanar med eftertryck Albaniens parlament att föregå med gott exempel och genomföra lagarna så att man ökar medborgarnas och näringslivets förtroende för deras politiska företrädare och de offentliga institutionerna.

4.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens engagemang för en omfattande och fullständig reform av rättsväsendet och uppmuntrar med eftertryck de albanska myndigheterna till skyndsamma fortsatta förberedelser inför denna mycket viktiga reform, så att man främjar medborgarnas förtroende för rättsväsendet. Parlamentet lovordar det arbete det tillfälliga parlamentsutskottet för en reform av rättsväsendet har uträttat hittills för att förbereda reformen. Det nära samarbetet med Venedigkommissionen uppskattas. Parlamentet uppmuntrar till en fortsatt samarbetsvillig inställning på vägen mot antagandet av denna reform. Parlamentet uppmanar alla parter att, genom att beakta Venedigkommissionens rekommendationer, verka för en kompromiss i fråga om avgörande förändringar av rättsväsendet, bl.a. i fråga om fullständigt oberoende och full ansvarsskyldighet för domare och åklagare samt en opartisk ställning för domstolarna, i synnerhet landets högsta domstol, författningsdomstolen och det högsta rättsliga rådet.

5.  Europaparlamentet understryker behovet av att åtgärda de nuvarande bristerna i rättsväsendets funktionssätt, t.ex. en oberoende ställning i förhållande till andra grenar av makten, politisering, selektiv rättvisa och begränsad ansvarsskyldighet, utbredd korruption, ineffektiva kontrollmekanismer, otillräckliga resurser, i allmänhet långdragna rättsliga förfaranden och brist på tydliga yrkeskriterier för utnämning och befordran av domare. Parlamentet betonar behovet av att öka transparensen och att genomföra de relevanta rekommendationerna från Gruppen av stater mot korruption (Greco) i dess rapport för den fjärde utvärderingsomgången om förebyggande av korruption när det gäller domare och åklagare.

6.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att noggrant övervaka framstegen i reformen av rättsväsendet och uppmuntrar den att rapportera till parlamentet och rådet så snart Albanien har gjort tillräckliga framsteg i denna reform samt att beakta dessa slutsatser, och Albaniens framsteg i genomförandet av de fem centrala prioriteringarna, när den överväger att rekommendera att anslutningsförhandlingar inleds.

7.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av reformstrategin för den offentliga förvaltningen för perioden 2015–2020 och den åtföljande handlingsplanen för perioden 2015–2017 samt reformstrategin för förvaltningen av de offentliga finanserna för perioden 2014–2020. Parlamentet betonar behovet av en professionell och insynsvänlig offentlig förvaltning som tjänar medborgarnas allmänna intresse, erbjuder medborgarna bättre tjänster och kan bana väg för effektiva anslutningsförhandlingar framöver. Parlamentet noterar satsningarna på en mer medborgarvänlig offentlig förvaltning. Regeringen uppmanas eftertryckligen att fortsätta sina insatser för att stärka den administrativa kapaciteten och avpolitisera – och bekämpa korruptionen i – den offentliga förvaltningen samt förbättra rekryteringsförfarandena på grundval av kvalifikationer och resultat. Parlamentet efterlyser ett fullständigt och effektivt genomförande av lagen om den offentliga förvaltningen och den nya lagen om administrativa förfaranden. Vidare efterlyses åtgärder för att stärka befogenheterna, oberoendet, effektiviteten och resurserna för människorättsstrukturer, såsom landets ombudsman. Parlamentet efterlyser lämpliga budgetanslag för de två nya posterna som barnkommissionär och kommissionär för förhindrande av tortyr. Parlamentet välkomnar antagandet av decentraliseringsstrategin för perioden 2015–2020 och av lagen om kommunal självstyrelse, som stärker den administrativa och finansiella kapaciteten för lokala förvaltningsenheter och föreskriver samråd mellan centrala och lokala förvaltningar. Parlamentet noterar behovet av att ytterligare klargöra funktion och ansvarsområden för lokala styrelseorgan och att fortsätta med en nära dialog med relevanta intressenter, däribland företrädare för det civila samhället.

8.  Europaparlamentet är fortsatt oroat över den utbredda korruptionen, särskilt när det gäller utbildning, hälso- och sjukvård, rättsväsen, offentliga upphandlingar, offentlig‑privata partnerskap (koncessioner), byggnadsverksamhet och fysisk planering, lokala styrelseorgan och offentlig sektor. De lokala styrelseorganen måste stärkas. Parlamentet välkomnar antagandet av den nationella strategin mot korruption för perioden 2015–2020 och den åtföljande handlingsplanen för perioden 2015–2017. De behöriga myndigheterna uppmanas att grundligt övervaka och se över handlingsplanen, förbättra resultaten vad gäller utredning, lagföring och fällande domar i ärenden som rör korruption på alla nivåer, strikt verkställa lagstiftningen mot korruption och stärka oberoendet för och samarbetet mellan institutioner som bekämpar korruption. Parlamentet välkomnar lagförslaget om skydd för visselblåsare och förbättrad insyn i och övervakning av de politiska partiernas finanser. Parlamentet betonar behovet av att stärka de brottsbekämpande organens kapacitet att genomföra proaktiva och effektiva utredningar. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att framsteg i arbetet med att reformera rättsväsendet i betydande utsträckning också kommer att främja kampen mot korruption och organiserad brottslighet.

9.  Europaparlamentet noterar regeringens engagemang i kampen mot organiserad brottslighet, vilket har lett till ett flertal framgångsrika storskaliga brottsbekämpande insatser, även i samarbete med myndigheter i grannländer och EU-medlemsstater. Icke desto mindre är parlamentet fortsatt oroat över det begränsade antalet slutliga fällande domar. Det är mycket viktigt att vidareutveckla samarbetet mellan åklagare och polis och att garantera en effektiv rättslig uppföljning. Parlamentet efterlyser tillräckliga resurser till polisen och åklagarväsendet för bekämpning av organiserad brottslighet. Parlamentet välkomnar de senaste insatserna mot narkotikahandlare, men konstaterar att denna handel fortfarande är ett allvarligt problem i Albanien. De behöriga myndigheterna uppmanas att förstärka sina insatser i kampen mot tillverkning och handel med droger och narkotika, bland annat genom att öka det internationella och regionala samarbetet. Parlamentet efterlyser ett förstärkt samarbete mellan de brottsbekämpande institutionerna på människohandelsområdet, bättre skydd och möjligheter till gottgörelse för offren samt bättre resultat när det gäller utredning, lagföring och fällande domar. De behöriga myndigheterna uppmanas att intensifiera sina insatser mot vapenhandeln.

10.  Europaparlamentet noterar bedömningen och rekommendationerna från OSSE/ODIHR gällande valprocessen med anledning av de lokala valen i juni 2015, där ett antal oegentligheter iakttogs av internationella observatörer. Parlamentsvalet 2017 kommer att bli ett viktigt test när det gäller Albaniens EU-integrationsprocess. De behöriga myndigheterna uppmanas att göra allt de kan för att förbereda ett fritt och rättvist val. Parlamentet välkomnar inrättandet i januari 2016 av ett tillfälligt parlamentsutskott för en valreform och uppmuntrar till ett effektivt genomförande av nämnda rekommendationer, särskilt som en del av arbetet med att förbereda inför – och genomföra – kommande val. Parlamentet är oroat över den allmänna politiseringen av valprocessen och uppmanar de behöriga myndigheterna att ta itu med bland annat de förfarandemässiga bristerna, exempelvis med avseende på stridigheter i samband med val, valkommissioners oberoende, transparens och effektivitet i finansieringen av politiska partier, påstådda fall av röstköp och hot mot väljare samt missbruk av statliga medel, i syfte att stärka allmänhetens förtroende för valprocessen. Parlamentet noterar att den centrala valkommissionen måste upprätta tydligt internt ansvar för tillsynen av partifinanser och gå lägre än att enbart göra formella kontroller av de politiska partiernas redovisningar.

11.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av en parlamentsresolution om det civila samhällets roll i landets demokratiska utveckling och noterar det förbättrade samarbetet mellan statliga institutioner och det civila samhällets organisationer, inbegripet dessa organisationers deltagande i sammanträdena med det nationella rådet för europeisk integration. Parlamentet lovordar antagandet av en färdplan för det civila samhället och uppmuntrar till ett friktionsfritt genomförande av den. Parlamentet rekommenderar att samarbetet med det civila samhällets organisationer institutionaliseras, så att man stärker demokratin och skyddet för mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter genom allmänhetens deltagande och ökar insynen i beslutsfattandet. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att minska den administrativa belastningen för det civila samhällets organisationer och se över skatteregler och övrig relevant reglering i syfte att underlätta privata donationer. De behöriga myndigheterna uppmanas att uppmuntra det civila samhällets organisationer att aktivt delta i övervakningen av valprocessen och vara delaktiga i att i tid erbjuda omfattande information till allmänheten om EU-anslutningsprocessen.

12.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den albanska regeringen att ägna särskild uppmärksamhet åt att förbättra ungas framtidsutsikter, investera i modernisering och reformera utbildningssystemet för att öka möjligheterna till anställning och yrkesutsikterna i synnerhet för unga. Parlamentet understryker behovet av att förvandla den nuvarande kompetensflykten till en kompetenscirkulation som stöder rörlighet samtidigt som den skapar stor potential för goda karriärutsikter i Albanien. Parlamentet välkomnar stödet för utbildning, sysselsättning och socialpolitik från instrumentet för föranslutningsstöd.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till behöriga myndigheter att fortsätta skipa rättvisa för offren för händelserna den 21 januari 2011.

14.  Europaparlamentet fördömer den dåliga behandlingen av misstänkta på polisstationer, det alltför stora antalet fångar i fängelserna och den otillräckliga medicinska vården och de dåliga förhållandena i förvarsanläggningarna.

15.  Europaparlamentet påminner om att institutionella mekanismer för att trygga barns rättigheter fortfarande är svaga. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att förnya rättsväsendet för minderåriga så att det överensstämmer med internationella standarder. Parlamentet efterlyser en markant ökning av de finansiella anslagen för systemet för skydd av barn, i synnerhet skyddsenheterna för barn på lokal och regional nivå. Parlamentet beklagar att vissa skyddsenheter för barn har måst lägga ned verksamheten på grund av avsaknaden av finansiella resurser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att säkerställa barns tillgång till skyddsenheter för barn även på landsbygden.

16.  Europaparlamentet lovordar det klimat av religiös tolerans som råder i landet, det goda samarbetet mellan olika religiösa samfund samt dessa samfunds positiva förbindelser med staten. Alla behöriga myndigheter och religiösa samfund uppmanas att gemensamt verka för att bevara och främja den religiösa harmonin.

17.  Bland de fem centrala prioriteringarna påminner Europaparlamentet om behovet av effektiva lagstiftningsmässiga och politiska åtgärder för att förstärka skyddet för mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och politik mot diskriminering. Romer och egyptier lever under svåra förhållanden och ofta utsätts för social utestängning och diskriminering. Parlamentet lovordar antagandet av den nationella handlingsplanen för integrering av romer och egyptier under perioden 2015–2020 och för ett effektivare genomförande av politiken för integrering av romer. Såväl antalet inskrivningar och skolavhopp för romska barn som situationen för romska och egyptiska gatubarn, däribland fall av tvångsvräkning av dem utan föregående rättslig prövning eller tillhandahållande av annat lämpligt boende, är fortfarande ett problem. Skyddet för barns rättigheter och rättsväsendet för minderåriga måste förbättras. Parlamentsresolutionen om skydd av hbti-personers rättigheter och friheter välkomnas. Den andra upplagan av pridefestivalen i Tirana genomfördes i juni 2015 utan några större incidenter. Parlamentet rekommenderar att diskriminerande bestämmelser om transpersoner och intersexuella ska avlägsnas från befintlig lagstiftning. De behöriga myndigheterna uppmanas att fortsätta förbättra det inkluderande och toleranta klimatet gentemot alla minoriteter i landet, bland annat genom att stärka den roll som den statliga minoritetskommittén spelar.

18.  Europaparlamentet rekommenderar att man med hjälp av lämpliga mekanismer tar itu med ojämställdhet mellan könen, könsdiskriminering och våld i nära relationer. Parlamentet välkomnar de ändringar i vallagen som antogs i april 2015 och som föreskriver en könskvot på 50 procent i kandidatlistorna för kommunalval.

19.  Europaparlamentet noterar att respekten för äganderätten måste säkerställas och efterlyser med kraft såväl ett slutförande av processen med registrering och återlämnande av samt ersättning för egendom som ett effektivt genomförande av strategin för äganderätten för perioden 2012–2020. En bättre efterlevnad av äganderätten kommer att påverka lokala och utländska investeringar positivt.

20.  Europaparlamentet betonar på nytt att professionella, oberoende och pluralistiska public service-medier och privata medier är mycket viktiga. Parlamentet är oroat över den utbredda självcensuren bland journalister, som ibland fysiskt hindras från att bevaka vissa evenemang, attackeras eller hotas på grund av sitt arbete, samt över fall av direkt ingripande i utgivarnas autonomi. I detta sammanhang beklagar parlamentet att Balkanländernas regionala nätverk för undersökande journalistik har hotats med ett förtalsmål till följd av sina undersökningar av en borgmästarkandidats brottsliga förflutna under de lokala valen 2015. Parlamentet efterlyser åtgärder för att stärka de yrkesmässiga och etiska standarderna för journalister och för förbättrat genomförande av lagen om audiovisuella medier. Man behöver öka insynen i regeringens reklam i medierna och vidta ytterligare åtgärder för att säkra oberoendet för myndigheten för audiovisuella medier (AMA) och för public service-kanalerna. Parlamentet är oroat över ändringar i förfarandet för val av generaldirektör för det albanska public service‑radio/tv-bolaget (RTSh). Både regeringen och oppositionen uppmanas att garantera att det nationella sändningsföretaget fungerar korrekt genom att ta fram en kandidat till direktörsposten som man kan enas om. Parlamentet understryker behovet av att slutföra den försenade digitaliseringsprocessen.

21.  Europaparlamentet konstaterar att Albanien i viss mån är på väg att utveckla en funktionsduglig marknadsekonomi. Parlamentet välkomnar den förbättrade skatteuppbörden och regeringens kampanj mot informellt arbete. Samtidigt som sysselsättningsgraden ökat är den höga arbetslöshetsnivån ett problem, särskilt ungdoms- och långtidsarbetslösheten, som utgör mer än 50 procent av den sammanlagda arbetslösheten. Parlamentet efterlyser med kraft mer uppmärksamhet för jämställdhet och ytterligare åtgärder för att öka kvinnors sysselsättning på arbetsmarknaden. Parlamentet är fortfarande oroat över de ihållande betydande bristerna med avseende på rättsstatligheten, det gällande regelverket, efterlevnaden av äganderätten och kampen mot korruption. Detta gör det svårare att åstadkomma förbättringar i företagsklimatet. Albanien uppmanas med kraft att på ett övergripande sätt ta itu med det fortfarande akuta problemet med landets omfattande svarta ekonomi, som är kopplat till den utbredda korruptionen, genom att vidta effektiva ekonomiska reformer. Parlamentet efterlyser med kraft åtgärder för att ta itu med bristerna när det gäller avtalsefterlevnad och rättsstatsprincipen, hantera den fortfarande omfattande informella ekonomin och prioritera programmet för en konsolidering av de offentliga finanserna och en minskning av statsskulden. Vidare efterlyses med eftertryck ett större stöd för skyddsmekanismer för konsumenter.

22.  Europaparlamentet uppmanar Albanien att vidta ytterligare åtgärder för att anpassa sig till EU:s miljölagstiftning och kraven i kapitel 27. I detta hänseende välkomnas etableringen av en nationell myndighet för skyddade områden och en myndighet för den albanska kusten.

23.  Europaparlamentet uppmanar Albaniens regering att kontrollera utvecklingen av vattenkraftverk i miljömässigt känsliga områden såsom runt floden Vjosa och i skyddade områden samt att upprätthålla integriteten hos befintliga nationalparker. Parlamentet rekommenderar att kvaliteten på miljökonsekvensbedömningar förbättras, vilket skulle göra det möjligt att beakta EU-standarder enligt fågeldirektivet, habitatdirektivet och ramdirektivet för vatten. Albaniens regering uppmanas att öka transparensen genom allmänhetens deltagande och samråd om planerade projekt.

24.  Europaparlamentet uppmanar Albanien att genomföra de relevanta mätningarna i fråga om miljöskydd och avfallshantering, och att vidta ytterligare åtgärder mot felaktig avfallsdeponering och avlägsnande av felaktigt deponerat avfall, särskilt marint avfall.

25.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att anta och genomföra en nationell energistrategi. Parlamentet är oroat över att Albanien inte lämnat in någon handlingsplan för förnybar energi till energigemenskapen, vilket utlöste ett överträdelseförfarande. Likaledes oroar sig parlamentet över att Albanien inte anpassade sin lagstiftning till 2006 års direktiv om effektiv slutanvändning av energi inom energigemenskapens tidsfrist. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att göra mer för energieffektiviteten genom att anta en ny lag om energieffektivitet i byggnader.

26.  Europaparlamentet lovordar Albanien för att landet fortsatt är en konstruktiv partner i regionen och en proaktiv aktör i det regionala samarbetet. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa goda grannförbindelser, vilka förblir betydelsefulla. Albaniens engagemang för de regionala samarbetsinitiativ som inleddes vid de toppmöten om västra Balkan som hölls i Berlin 2014 och Wien 2015 är positivt. Parlamentet välkomnar Albaniens konstruktiva roll i agendan för uppkoppling. De behöriga myndigheterna uppmanas att se till att de tekniska standarder och icke-bindande åtgärder på transportområdet som antogs vid toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan i Wien 2015 genomförs heltäckande och snabbt före nästa toppmöte i Paris 2016.

27.  Europaparlamentet välkomnar landets fortsatta politiska vilja att förbättra förbindelserna med Serbien och uppmuntrar Albanien och Serbien att vidta ytterligare åtgärder för att främja den regionala stabiliteten och samarbetet samt goda grannförbindelser. I ljuset av dessa satsningar uppmuntras Albanien att fortsätta utvecklingen av en regional byrå för ungdomssamarbete med huvudkontor i Tirana, som är av största betydelse för vidare försoning i regionen, i synnerhet bland ungdomar. Parlamentet rekommenderar att man påskyndar konstruktionen av större infrastrukturprojekt såsom järnvägsanknytningen och den moderna motorvägen mellan Tirana och Skopje som en del av korridor VIII. Parlamentet lovordar Albanien för dess fullständiga anpassning till EU:s alla relevanta Gusp-förklaringar och Europeiska rådets slutsatser, samt för landets beredskap att bidra till de europeiska bistånds- och vidarebosättningssystemen för syriska flyktingar. Regeringen uppmanas eftertryckligen att göra ytterligare ansträngningar för att ta itu med det stora antalet uppenbart ogrundade asylansökningar som lämnas in i EU-medlemsstater och vidta kraftfulla åtgärder via mekanismen för uppföljning av viseringsliberaliseringen för att intensifiera det operativa samarbetet och informationsutbytet med EU-medlemsstaterna och grannländerna. Likaså uppmanas regeringen att överväga ytterligare åtgärder för att förbättra de socioekonomiska levnadsförhållandena. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att upprätta en gemensam unionsförteckning över säkra ursprungsländer och förordar att Albanien införs i denna förteckning.

28.  I samband med Berlinprocessen stöder Europaparlamentet inrättandet av forumet för det civila samhället på västra Balkan, som ger företrädare för det civila samhället i regionerna en möjlighet att utbyta tankar, framföra sina frågor och utarbeta konkreta rekommendationer till beslutsfattarna. Parlamentet önskar att denna process ska fortsätta vid nästa toppmöte, som ska hållas i Paris 2016, och att förberedande seminarier ska anordnas för det civila samhällets organisationer i regionen.

29.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens engagemang i kampen mot radikalisering och terrorism och att landet antagit relevanta säkerhetsstrategier och en handlingsplan. Att den uppdaterade strategiska ramen omfattar en strategi för att motverka våldsam extremism välkomnas. Parlamentet är oroat över att Albanien, precis som andra länder, drabbas av förekomsten av återvändande utländska stridande, islamisk radikalisering och våldsam extremism. I detta avseende välkomnar parlamentet åtgärder som den albanska regeringen har vidtagit för att förhindra utflödet av utländska stridande som skulle ansluta till IS i Irak och Syrien. Det är nödvändigt att fortsätta genomföra en effektiv politik för att förebygga islamisk radikalisering, bemöta våldsam extremism även med deltagande av det civila samhällets organisationer och religiösa samfund, förebygga och avbryta strömmen av utländska terroriststridande, motverka finansiering av terrorism, ta fram en särskild rättsstatsbaserad strategi för underrättelseorganen och de brottsbekämpande myndigheterna och utveckla en konsekvent rättspolitik med avseende på lagöverträdare. Vidare rekommenderar parlamentet att man intensifierar ett effektivt regionalt samarbete och samarbetet med EU-medlemsstaternas relevanta tjänster i denna fråga, bland annat i fråga om informationsutbyte. Parlamentet anser att man i samband med alla åtgärder som vidtas för detta ändamål bör se till att de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna respekteras i enlighet med internationella normer och instrument.

30.  Europaparlamentet beklagar att ingen meningsfull debatt för närvarande kan hållas i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén och att ingen rekommendation kunde antas vid dess nionde sammanträde, på grund av avsaknaden av samarbets- och kompromissvilja inom den albanska delegationen. Nämnda kommitté bör stärkas för att kunna bidra positivt till Albaniens EU-anslutningsprocess.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina kommande rapporter inkludera detaljerad information om stöd från instrumentet för föranslutningsstöd till Albanien och genomförandet av åtgärder, särskilt sådant stöd av denna typ som tilldelats för genomförande av de centrala prioriteringarna och de berörda projekten, med beaktande av kommissionens förklaring om den strategiska dialogen med Europaparlamentet.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Albaniens regering och parlament.

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om 2015 års rapport om Bosnien och Hercegovina (2015/2897(RSP))

P8_TA(2016)0135 B8-0441/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan(1),

–  med beaktande av att Bosnien och Hercegovina ansökte om medlemskap i Europeiska unionen den 15 februari 2016,

–  med beaktande av rådets beslut av den 21 april 2015 om ingåendet av stabiliserings- och associeringsavtalet med Bosnien och Hercegovina,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19 och 20 juni 2003 om västra Balkan och den tillhörande bilagan Thessaloniki-agendan för västra Balkan: I riktning mot europeisk integration,

–  med beaktande av slutsatserna om Bosnien och Hercegovina från rådets möten den 12 mars, 12 oktober och 15 december 2015,

–  med beaktande av det första mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén EU–Bosnien och Hercegovina i Sarajevo den 5–6 november 2015 och de första mötena i stabiliserings- och associeringsrådet och stabiliserings- och associeringskommittén mellan Bosnien och Hercegovina och EU den 11 respektive 17 december 2015,

–  med beaktande av slutförklaringen från ordförandeskapet för det toppmöte om västra Balkan som hölls i Wien den 27 augusti 2015 samt av rekommendationerna från det civila samhällets organisationer till toppmötet i Wien 2015,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 november 2015 EU:s utvidgningsstrategi (COM(2015)0611), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Bosnia and Herzegovina 2015 Report (SWD(2015)0214),

–  med beaktande av det skriftliga åtagande om EU-integration som Bosnien och Hercegovinas presidentråd gjorde den 29 januari 2015 och som godkändes av Bosnien och Hercegovinas parlamentariska församling den 23 februari 2015 samt Bosnien och Hercegovinas reformagenda 2015–2018, som antogs av alla tre förvaltningsnivåer i juli 2015,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet, däribland resolutionerna av den 9 juli 2015 om hågkomsten(2) av Srebrenica och av den 17 december 2015 om 20-årsdagen för Daytonavtalet(3),

–  med beaktande av konferensen European future of Bosnia and Herzegovina - 20 years after Dayton-Paris Peace Agreement, som hölls i Europaparlamentet den 9 december 2015,

–  med beaktande av det arbete som gjorts av Cristian Dan Preda såsom utskottets för utrikesfrågor ständige föredragande för Bosnien och Hercegovina,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU stöder fortsatt Bosnien och Hercegovinas europeiska utsikter och dess territoriella integritet, suveränitet och enhet.

B.  EU-anslutningen är en inkluderande process som kräver samsyn om reformagendan. Bosnien och Hercegovinas medborgare måste stå i centrum för de institutionella, ekonomiska och sociala reformerna.

C.  EU har förnyat sin strategi för Bosnien och Hercegovina i syfte att landet ska röra sig mot EU och ta itu med kvarvarande socioekonomiska och rättsstatsrelaterade utmaningar, så att landet kan förbereda sig för ett framtida medlemskap. Stabiliserings- och associeringsavtalet trädde i enlighet med denna strategi i kraft den 1 juni 2015.

D.  En ändamålsenlig samordningsmekanism mellan de olika förvaltningsnivåerna är oundgänglig för att säkerställa bättre samverkan med EU, underlätta anpassningen, genomförandet och efterlevnaden av EU-lagar och för att Bosnien och Hercegovinas medlemskapsansökan ska bli en framgång. Bosnien och Hercegovinas ministerråd antog ett beslut om ett samordningssystem inom processen för Bosnien och Hercegovinas europeiska integration den 26 januari 2016. Framsteg inom samordningen av EU-frågor kommer att bereda vägen för Bosnien och Hercegovina att fullt ut dra nytta av EU-bidrag.

E.  Det finns fortfarande 84 500 internflyktingar och ett stort antal flyktingar från Bosnien och Hercegovina i grannländerna, hela Europa och världen över.

F.  Starkt politiskt stöd är avgörande för att göra landets institutionella struktur effektivare.

1.  Europaparlamentet välkomnar den första positivare kommissionsrapporten om Bosnien och Hercegovina och upprepar sitt entydiga åtagande för landets europeiska utsikter. Parlamentet uppmanar myndigheterna att visa beslutsamhet i det institutionella och socioekonomiska reformarbetet, däribland ett verkningsfullt genomförande av reformerna, och göra stadiga framsteg mot EU. Parlamentet efterlyser öppenhet under processen för att planera och genomföra reformer. Parlamentet välkomnar statens och entiteternas gemensamma handlingsplan för genomförande av reformagendan 2015–2018 och uppmanar till ett harmoniserat genomförande med målet att åstadkomma verkliga och synliga förändringar över hela landet och förbättra livet för Bosnien och Hercegovinas invånare.

2.  Europaparlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas ansökan om EU-medlemskap, som lämnades in den 15 februari 2016. Parlamentet uppmanar rådet att granska denna ansökan vid första möjliga tillfälle och utan dröjsmål översända den till kommissionen så att förberedelserna av ett yttrande kan inledas.

3.  Europaparlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas ministerråds antagande den 26 januari 2016 av ett beslut om inrättande av en samordningsmekanism för EU-frågor och, den 9 februari 2016, av en förhandlingsposition om antagandet av stabiliserings- och associeringsavtalet, till följd av Kroatiens anslutning till EU. Parlamentet påminner om att dessa inslag, parallellt med betydande framsteg i reformagendans genomförande, krävs för att EU ska behandla ansökan om medlemskap som trovärdig. Parlamentet uppmanar till harmonisering av entiteternas ståndpunkt i fråga om den antagna samordningsmekanismen utan dröjsmål och uppmuntrar till samarbete mellan alla aktörer för att ytterligare förbättra den. Parlamentet uppmanar till ett skyndsamt genomförande av densamma och begär ett konstruktivt samarbete i EU-frågor. Parlamentet understryker att denna mekanism är absolut nödvändig för ett effektivt beslutsfattande i EU-anslutningsprocessen. Parlamentet välkomnar de första konkreta samråden på parlamentarisk nivå i syfte att fullt ut genomföra samordningsmekanismen, och uppmuntrar med eftertryck till ytterligare intensifiering av sådana möten mellan de institutionella aktörerna. Parlamentet insisterar åter på anpassning av handelsmedgivanden som beviljas enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. Parlamentet menar att ett fullt genomförande av stabiliserings- och associeringsavtalet, inklusive dess antagande, utgör en viktig del av Bosnien och Hercegovinas åtagande gentemot EU och att detta är en förutsättning för att medlemsansökan ska godkännas. Parlamentet rekommenderar Bosnien och Hercegovina att även samarbeta med EU-medlemsstaterna på sin väg mot EU.

4.  Europaparlamentet upprepar behovet av att även gå vidare med konstitutionella, rättsliga och politiska reformer, vilka skulle förvandla Bosnien och Hercegovina till en verkligt effektiv, inkluderande och fungerande stat med garantier för jämställdhet och demokratisk representation för alla landets konstituerande folkgrupper och alla medborgare, med garantier för att alla medborgare kan kandidera, vara valbara och kunna utföra uppdrag på alla politiska nivåer på lika villkor, oavsett etnisk eller religiös bakgrund, i enlighet med de principer som uttrycktes i parlamentets förra resolution, inte minst Köpenhamnskriterierna, EU:s regelverk, rekommendationerna från Venedigkommissionen samt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen) och de relevanta besluten från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att aktivt främja principerna om legitim representation, federalism, decentralisering och subsidiaritet samt europeiska värderingar och betydelsen av det europeiska perspektivet. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner att delta aktivt i insatserna för att komma fram till en hållbar lösning avseende Bosniens och Hercegovinas konstitutionella arrangemang.

5.  Europaparlamentet uppmanar de politiska och religiösa ledarna att avhålla sig från splittrande nationalistisk och separatistisk retorik som polariserar samhället och att fortsätta den politiska dialog och de aktiviteter som syftar till ömsesidig respekt, samförstånd och samarbete mellan legitima politiska representanter och skydd för samhällets mångfald. Parlamentet vill se alla medborgare inta en försonande och samarbetsvillig hållning, vilket är en nödvändig förutsättning för förverkligandet av det europeiska perspektivet.

6.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som gräsrotsorganisationer i det civila samhället spelar i freds- och försoningsprocessen, särskilt ungdomars deltagande i interkulturella dialoger och utbyten, liksom på det politiska planet. Parlamentet noterar den betydelsefulla roll som kulturaktivister, konstnärer, författare och akademiker spelar för att främja dialog och förståelse mellan de olika grupperna i samhället. Parlamentet kräver främjande av utbildning för demokrati, grundläggande rättigheter och medborgarskap i Bosnien och Hercegovina.

7.  Europaparlamentet noterar tillkännagivandet från Republika Srpskas president om att senarelägga den planerade folkomröstningen i Republika Srpska om Bosnien och Hercegovinas rättsväsende på nationell nivå. Parlamentet beklagar däremot att detta beslut inte har antagits av Republika Srpskas nationalförsamling. Parlamentet uppmanar till att tanken på en folkomröstning ska slopas helt och hållet eftersom den utmanar landets sammanhållning, suveränitet och integritet och riskerar att undergräva ansträngningarna för att förbättra den socioekonomiska situationen för alla Bosnien och Hercegovinas medborgare och för att uppnå ytterligare framsteg med landets EU-integration. Parlamentet betonar att eventuella brister i Bosnien och Hercegovinas rättsväsen bör behandlas i en anda av samarbete snarare än genom ensidiga initiativ inom ramen för den breddade strukturerade dialogen om rättsväsendet. Parlamentet påminner om att Daytonavtalet inte ger Republika Srpska någon rätt till utträde.

8.  Europaparlamentet är djupt oroat över uttalandena från Republika Srpskas inrikesminister om den framtida utbildningen av Republika Srpskas specialpolisenheter i Ryska federationen, en fördjupning av samarbetet framför allt om informationsutbyte och avsikten att köpa rysk militär utrustning. Parlamentet uppmanar Republika Srpskas myndigheter att inte fortsätta med en självständig utrikes- och säkerhetspolitik som kan undergräva politiken på nationell nivå.

9.  Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av stabiliserings- och associeringsavtalet och att den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén var det första gemensamma organet som inrättades på dess grundval. Parlamentet beklagar emellertid djupt att kommittén misslyckades med att anta en arbetsordning beroende på försöken att införa en etnisk spärr i dess omröstningsbestämmelser. Parlamentet påminner om att det enligt stabiliserings- och associeringsavtalet krävs att arbetsordningen antas, och underlåtenhet att göra detta innebär ett direkt brott mot stabiliserings- och associeringsavtalets genomförande. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang med eftertryck den bosniska delegationen att konstruktivt verka för ett antagande av arbetsordningen utan dröjsmål vid den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommitténs nästa sammanträde. Parlamentet välkomnar stabiliserings- och associeringsrådets första möten mellan Bosnien och Hercegovina och Europeiska unionen som hölls den 11 december 2015.

10.  Europaparlamentet beklagar djupt att korruptionen, inbegripet den korruptionen på högsta nivå, fortsatt är utbredd och att politiska åtaganden inte har lett till några konkreta resultat. Parlamentet är fortfarande oroat över de svaga rättsliga och institutionella ramarna för att bekämpa korruptionen, på grund av vilka det ostraffat går att ägna sig åt korruption, och det låga antalet slutliga domar i korruptionsfall. Parlamentet uppmanar till en förbättring av meriterna avseende effektiv utredning och lagföring av vida uppmärksammade korruptionsmål, som inbegriper politiker, högt rankade officerare och tillsynsinstitutioner och av ärenden inom ramen för offentlig upphandling och privatisering. Parlamentet lovordar antagandet av strategin och handlingsplanen för korruptionsbekämpning för åren 2015–2019 och kräver att en tillräcklig budget anslås för dess genomförande. Parlamentet uppmanar till en avsevärd förbättring av det landsomfattande samarbetet mellan myndigheter. Parlamentet begär att det ska inrättas för ändamålet avsedda strukturer för förebyggande och övervakning av korruption och att det ska antas policydokument för förebyggande av korruption på alla myndighetsnivåer. Parlamentet begär fullt genomförande av rekommendationerna från Gruppen av stater mot korruption (Greco) utan dröjsmål.

11.  Europaparlamentet understryker att ett fungerande och stabilt rättsväsende är av allra största vikt för att garantera rättsstaten i landet och för att Bosnien och Hercegovina ska kunna fortsätta att närma sig EU. Europaparlamentet ser med oro på det ökade trycket mot rättsväsendet från politiska aktörer. Parlamentet konstaterar det mycket akuta behovet av att stärka oberoendet för Bosnien och Hercegovinas rättsväsen. Parlamentet ser med särskild oro på fallen av politisk inblandning i domstolsförfaranden, politiseringen av utnämningsförfaranden i rättsväsendet, den fortsatta fragmenteringen i fyra olika rättssystem och bristen på ett effektivt och objektivt system för bedömning av domares yrkesmässiga kvalifikationer. Parlamentet välkomnar den uppdaterade strategin för reform av rättsväsendet 2014–2018 och efterlyser en handlingsplan för dess genomförande med starkt fokus på landsomfattande harmoniseringsåtgärder. Parlamentet bedömer det som nödvändigt att garantera ett mer professionellt, oberoende och ansvarstagande rättsväsende, inbegripet systematisk tillämpning av objektiva utnämningskriterier. Parlamentet välkomnar det protokoll som undertecknats av justitieministrarna i entiteterna och på nationell nivå med målet att reformera de nationella rättsliga institutionerna och det höga domar- och åklagarrådet. Parlamentet välkomnar tillsättningen av ombudsmän men är oroat över de fortlöpande finansiella och personalrelaterade svårigheterna vid ombudsmannens kontor. Parlamentet uppmanar till ett skyndsamt antagande av lagen om reformer avseende ombudsmannen.

12.  Europaparlamentet ser fortfarande med oro på att tillgången till kostnadsfri rättshjälp är starkt begränsad. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att anta en lag om kostnadsfri rättshjälp på statlig nivå som en förutsättning för att säkerställa rättvis, effektiv och icke-diskriminerande tillgång till rättvisa. Parlamentet anser att genomförandet av en sådan lag är avgörande för att stärka medborgarnas förtroende för rättsstaten.

13.  Europaparlamentet fördömer starkt den alltjämt gällande ordningslagen i Republika Srpska som undergräver de grundläggande demokratiska rättigheterna mötes- och föreningsfrihet samt mediefrihet. Parlamentet begär fullt genomförande av lagen om frihet till tillgång till information, som fortfarande är ojämn och ofta begränsas genom hänvisning till rätten till integritet och skyddet av de kommersiella intressena för företag som handlar med stater och som berövar medborgarna verkningsfulla medel för överklagande när tillgång nekas till information. Parlamentet lovordar antagandet av ändringarna av Bosnien och Hercegovinas strafflag, varigenom dess bestämmelser om tortyr, påtvingat försvinnande och våldtäkt anpassas till internationella standarder. Parlamentet begär att myndigheterna ska införliva de brott som finns förtecknade i tilläggsprotokollet till den internationella konventionen om it-brottslighet i sin strafflag.

14.  Europaparlamentet anser det viktigt att förbättra samarbetet mellan parlamenten på nationell nivå, entitetsnivå och i Brčko-distriktet och att gemensamma sammanträden hålls dem emellan. Parlamentet noterar de åtaganden som ingåtts inom ramen för parlamentarisk samverkan och begär att de rekommendationer som detta ledde fram till ska genomföras samt att den överenskomna samarbetsramen ska göras färdig att tas i bruk. Parlamentet välkomnar i detta avseende undertecknandet av principerna för en samarbetsmekanism för parlamenten i Bosnien och Hercegovina vad gäller verksamheter med anknytning till EU-integrationsprocessen. Parlamentet uppmanar till förbättrad övergripande samordning med kantonsförsamlingarna.

15.  Europaparlamentet noterar den roll som parlamentarikerkommittén för säkerhet och försvar spelat när det gäller att säkerställa demokratisk kontroll över Bosnien och Hercegovinas väpnade styrkor. Parlamentet är bekymrat över den stora förekomsten av vapen som innehas illegalt av befolkningen och över de alltjämt stora lager av ammunition och vapen som de väpnade styrkorna ansvarar för. Parlamentet lovordar de framsteg som de väpnade styrkorna gjort i fråga om att avhända sig den mest instabila ammunitionen och bygga upp hållbar kapacitet för att hantera resten av lagren. Man måste snabbt utforma en övergripande strategi för att ta itu med det återstående minröjningsarbetet, så att landet kan vara fritt från minor senast 2019. Parlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att förbättra stödet på dessa områden.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemmarna av arbetsgruppen för utarbetande av ändringar av Bosnien och Hercegovinas vallag att se till att ändringarna av lagen lägger grunden till verkligt demokratiska val som ett uttryck för suveränitet. Parlamentet betonar att demokratiska val inte kan åstadkommas såvida inte ett brett spektrum av andra mänskliga rättigheter och grundläggande friheter kan utövas kontinuerligt utan diskriminering på grundval av etnicitet, religion, könstillhörighet, politiska eller andra uppfattningar, egendom, härkomst eller annan status, och utan godtyckliga och orimliga begränsningar.

17.  Europaparlamentet är av åsikten att fragmenteringen av den offentliga förvaltningen, dess politisering och den svaga samordningen av politiken hindrar institutionella och lagstiftningsmässiga reformer och påverkar tillhandahållandet av offentliga tjänster till medborgare. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter på alla nivåer att stärka den politiska planeringen på medellång sikt och utveckla en övergripande och landsomfattande strategisk ram för reform av den offentliga förvaltningen och ett program för offentlig ekonomisk förvaltning, i överensstämmelse med de europeiska principer för offentlig förvaltning som har fastställts av OECD/Sigma för kandidater till EU-medlemskap.

18.  Europaparlamentet erkänner jordbruk som en central ekonomisk sektor för Bosnien och Hercegovina, eftersom omkring 20 % av landets befolkning är direkt eller indirekt beroende av sektorn. Parlamentet välkomnar därför de framsteg som gjorts inom området livsmedelssäkerhet och veterinärpolitik och kommissionens beslut om att godkänna export av mjölk och mjölkprodukter från Bosnien och Hercegovina till EU. Parlamentet uppmuntrar till större insatser för att anpassa det officiella systemet för veterinär och fytosanitär kontroll till europeiska standarder och för att upprätta nödvändiga institutionella strukturer genom vilka det skulle bli möjligt att använda instrumentet för stöd inför anslutningen till landsbygdsutveckling. Parlamentet uppmanar regeringen att stödja inrättandet av ett jordbruksministerium på nationell nivå med en tillhörande utvecklingsstrategi.

19.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de otillräckliga mekanismerna för samarbete mellan myndigheterna och civilsamhällets organisationer, däribland deras begränsade förmåga att delta i politisk dialog om reformagendan. Parlamentet anser det nödvändigt att stärka civilsamhällets roll och att få medborgare att delta i EU-anslutningsprocessen. Parlamentet upprepar sina uppmaningar om att öppna och inkluderande mekanismer för offentligt samråd måste inrättas och genomföras. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter på alla nivåer att förbättra de relevanta rättsliga och finansiella ramarna, att anta en nationell strategi för civilsamhällets organisationer och att säkerställa öppen offentlig finansiering för dessa i syfte att främja en mer deltagande och inkluderande demokrati över hela landet. Parlamentet uppmanar civilsamhällets organisationer och aktivister att avsevärt stärka sina kapaciteter och strukturer samt föra en dialog med myndigheterna i Bosnien och Hercegovina, EU och det internationella samfundet. Parlamentet uppmanar de sistnämnda organen att bistå dem i detta.

20.  Europaparlamentet noterar det osamordnade genomförandet av strategin för 2014–2016 om bekämpning av organiserad brottslighet. Parlamentet uppmanar till antagande och genomförande av en ny strategi och handlingsplan om penningtvätt i linje med rekommendationerna från Moneyval. Parlamentet betonar behovet av en strategi som utgår från offren och av en sektorsövergripande och omfattande strategi för att bekämpa narkotika- och människohandel. Parlamentet uppmanar EU och Bosnien och Hercegovinas myndigheter att arbeta tillsammans för att effektivt bekämpa människohandel och erbjuda offren skydd. Parlamentet välkomnar antagandet av handlingsplanen för bekämpande av människohandel i Bosnien och Hercegovina 2016–2019, inbegripet dess betoning av problem med anknytning till migrantarbetare och barns påtvingade tiggeri, och uppmanar till effektivt genomförande av densamma. Parlamentet är fortsatt bekymrat över den stora mängden olagliga vapen i Bosnien, som enkelt skulle kunna överföras till EU. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att öka sina insatser för att lagföra vapenhandlare och vapensmugglare och till krafttag mot den okontrollerade spridningen av och olagliga handeln med vapen, i synnerhet små och lätta vapen och inte minst genom närmare samarbete regionalt samt mellan Bosnien och Hercegovina och EU.

21.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att ta fram en handlingsplan för genomförandet av strategin för förebyggande och bekämpande av terrorism 2015–2020. Parlamentet uppmanar myndigheterna att öka sina ansträngningar för att säkra ett effektivare landsomfattande samarbete mellan polis, underrättelsetjänst och säkerhetsorgan i kampen mot terrorism och våldsbejakande extremism. Parlamentet efterlyser en förstärkning av Bosnien och Hercegovinas terrorismbekämpningskapacitet. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att ta krafttag i kampen mot finansiering av terrorism, däribland inrättandet av en rättsligt ramverk som gör det möjligt att frysa terroristgruppers tillgångar. Parlamentet anser det nödvändigt att säkerhetsoperationer i Bosnien och Hercegovina samordnas och att data delas inom landet. Parlamentet understryker att närmare samarbete mellan regionala säkerhetstjänster också är av största vikt och uppmuntrar till ytterligare samarbete i det avseendet.

22.  Europaparlamentet betonar att Bosnien och Hercegovina har drabbats allvarligt av fenomenet med utländska stridande och radikalisering. Parlamentet är bekymrat över radikaliseringen av unga, varav ett stort antal – i jämförelse med andra länder i regionen – har anslutit sig till Daish. Parlamentet uppmanar till fortsatta och stärkta insatser mot radikalisering och terrorism. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts för att stärka den interreligiösa dialogen, inbegripet det gemensamma uttalandet av politiska och religiösa ledare om fördömande av terrorism och våldsbejakande extremism. Parlamentet välkomnar de första domarna mot utländska stridande för brotten finansiering av terroristverksamhet, offentlig anstiftan till terroristverksamhet samt för att ha organiserat sig och anslutit sig till Daish. Parlamentet kräver att det ska utarbetas effektiva avradikaliseringsprogram och att ansträngningarna för att tillhandahålla bättre ekonomiska perspektiv för Bosnien och Hercegovinas unga ska fortsätta, i linje med den positiva agendan för unga i västra Balkan, och därmed förebygga att de ansluter sig till radikala och extrema ideologier. Parlamentet uppmanar till att man tar hjälp av medierna, det akademiska samfundet och civilsamhället för att öka medvetenheten om riskfaktorer för att radikalisering ska övergå i våldsbejakande extremism. Parlamentet uppmuntrar till inrättandet av nationella och regionala nätverk för kunskapsspridning om radikalisering på grundval av bästa praxis och verktyg som finns tillgängliga från det EU-övergripande nätverket för kunskapsspridning om radikalisering. Parlamentet uppmuntrar till närmare samarbete med EU:s och grannländernas säkerhetstjänster, inklusive utbyte av information. Parlamentet uppmuntrar till polisinsatser som görs i hela Bosnien och Hercegovina och som leder till gripanden av personer som misstänks för att organisera, stödja och finansiera terroristverksamhet.

23.  Europaparlamentet noterar att den rättsliga och institutionella ramen för efterlevnaden av mänskliga rättigheter behöver förbättras avsevärt. Parlamentet vill att en landsomfattande antidiskrimineringsstrategi ska tas fram i samarbete med civilsamhällets organisationer. Parlamentet kräver återigen en tydlig definition av könsidentitet, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning som grunder för diskriminering i lagen mot diskriminering. Parlamentet uppmanar till dess effektiva genomförande och till en starkare roll för ombudsmannen för mänskliga rättigheter. Parlamentet ser med oro på diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning i samband med sysselsättning, utbildning, tillgång till hälso- och sjukvård och tillhandahållande av andra tjänster. Parlamentet ser med oro på det hatrelaterade våldet, hatpropagandan och den påstådda ökningen av hoten mot hbti-personer. Parlamentet uppmanar regeringen att ta itu med detta, bland annat genom att genomföra medvetenhetshöjande åtgärder om hbti-personers rättigheter riktade mot rättsväsendet, brottsbekämpande myndigheter och allmänheten. Parlamentet noterar de betydande framsteg som gjorts för att slutföra folkbokföringsprocessen för romer, men ser fortfarande med oro på de begränsade åtgärderna för att förbättra deras utsikter i fråga om hälsa, utbildning och sysselsättning. Parlamentet begär att i synnerhet myndigheterna ska bekämpa diskriminering på grundval av kön. Parlamentet uppmanar med eftertryck till upphävande av föreskriften om dödsstraff i konstitutionen för entiteten Republika Srpska.

24.  Europaparlamentet beklagar att inga framsteg har gjorts för att verkställa domarna i Sejdić–Finci- och Zornić-målen och påminner om att Bosnien och Hercegovina fortfarande bryter mot Europadomstolens domar i dessa mål. Parlamentet understryker ännu en gång att underlåtenheten att verkställa dem fortfarande medför diskriminering av medborgare i Bosnien och Hercegovina och därför kan hindra landets väg mot EU-anslutning.

25.  Europaparlamentet uppmanar till kraftfullare och grundligare utredningar och lagföring av hatbrott och hatpropaganda, inte minst där det skett på etniska grunder och där extremistisk ideologi spridits på sociala medier Parlamentet beklagar att federationen fortfarande är det enda område på västra Balkan där påföljder för hatbrott inte regleras i strafflagen, och kräver att bestämmelsen ska inbegripas. Parlamentet kräver även att en bestämmelse om hatpropaganda ska inbegripas i strafflagen i samtliga entiteter.

26.  Europaparlamentet upprepar att vallagen och valsystemet måste ge alla de tre konstituerande folkgrupperna och alla andra medborgare möjlighet att fritt och självständigt välja sina egna legitima politiska företrädare inom institutioner och myndigheter.

27.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll som det civila samhället spelar för att skydda och främja minoriteters rättigheter i landet och när det gäller att skapa social harmoni och tolerans och öka människors förståelse för de fördelar som mångfald innebär. Parlamentet uppmanar till fortsatt engagemang från civilsamhällets sida när det gäller att bemöta de utmaningar som etnisk splittring ger upphov till, i syfte att hjälpa landet att närma sig EU. Parlamentet efterlyser även bättre samordning mellan behöriga myndigheter och det civila samhällets organisationer för att säkerställa bättre efterlevnad av lagen om minoriteter.

28.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av strategin för åren 2015-2018 att genomföra Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Parlamentet begär att ramstrategin för Istanbulkonventionens genomförande ska antas och genomföras skyndsamt. Parlamentet ser med oro på avsaknaden på nationell nivå av en övergripande rättslig ram om sexuella övergrepp, liksom av en lämplig skadeståndsmekanism för dem som blivit utsatta. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att säkerställa tillräcklig finansiering och förbättring av lagstiftningen om kvinnojourer och att inrätta ett harmoniserat system för övervakning och insamling av data om fall av våld mot kvinnor. Parlamentet uppmanar även till att allt som kan göras ska göras för att öka kvinnors deltagande i politiken och på arbetsmarknaden, förbättra deras sociala och ekonomiska situation, särskilt vad gäller tillgång till rätten till mammaledighet och moderskapsförmåner, samt för att främja, skydda och stärka kvinnors rättigheter Parlamentet uppmanar med eftertryck regeringarna på alla nivåer att öka medvetenheten om dessa frågor med hjälp av civilsamhället, så att kvinnor börjar utnyttja de skyddsmöjligheter som lagen erbjuder.

29.  Europaparlamentet understryker den avgörande roll som utbildning spelar för att skapa och främja ett tolerant och inkluderande samhälle, men även när det gäller att uppmuntra till samarbete och sammanhållning över kulturella, religiösa och etniska skiljelinjer. Parlamentet noterar med besvikelse de blygsamma framsteg med att hantera fenomenet ”två skolor under ett tak” och andra former av segregering och diskriminering i skolor, och beklagar att en gemensam läroplan ännu inte har börjat utvecklas. Parlamentet vill se konkreta åtgärder så att upphävandet av segregeringen i utbildningssystemet kan påbörjas. Parlamentet understryker behovet av avsevärda ansträngningar för att förbättra effektiviteten i det fragmenterade utbildningssystemet, samtidigt som rätten till lika utbildningsmöjligheter på Bosnien och Hercegovinas alla officiella språk garanteras, men även varje folkgrupps rätt till utbildning på sitt eget språk. Parlamentet uppmanar myndigheterna med kraft att effektivt förverkliga principer om inkluderande undervisning med avseende på barn med funktionsnedsättning.

30.  Europaparlamentet ser positivt på Bosnien och Hercegovinas aktiva deltagande i plattformen för utbildning för västra Balkan samt dess fortsatta deltagande i Erasmus+ och ungdomsfönstret inom västra Balkan, vilket är mycket viktigt i kampen mot en mycket hög ungdomsarbetslöshet. Europaparlamentet välkomnar även Bosnien och Hercegovinas åtagande att delta i OECD:s PISA-undersökning 2018. Parlamentet anser att denna studie utgör ett användbart instrument för att debattera utbildningens kvalitet och nödvändiga reformer. Parlamentet lovordar att samtliga tretton utbildningsministerier och tillhörande myndigheter sagt sig vilja delta i denna gemensamma insats. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att finansiera Bosnien och Hercegovinas deltagande i studien med medel från instrumentet för stöd inför anslutningen.

31.  Europaparlamentet betonar att oberoende och professionella medieinstitutioner utgör en av de viktigaste komponenterna i ett vitalt demokratiskt samhälle. Parlamentet är därför bekymrat över bakslagen när det gäller yttrandefrihet, fallen av politiska påtryckningar och hot mot journalister, inbegripet det faktum att vissa mediefilialer utsatts för bedrägliga finansiella och andra kontroller av lokala och nationella politiska myndigheter, och den fortsatta polariseringen av medierna längs politiska och etniska skiljelinjer. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att se till att angreppen på journalister utreds grundligt och att det inrättas en rättslig ram för skydd av journalister. Parlamentet uppmanar dessutom eftertryckligen till skyndsamt säkrande av politiskt, institutionellt och finansiellt oberoende för tillsynsorganet i kommunikationsfrågor, liksom till säkerställande av insyn i medieägandet genom att man åtgärdar alla svagheter i lagstiftningen som systematiskt hindrar full insyn i detsamma. Parlamentet konstaterar att genomförandet av dessa åtgärder är avgörande för att man ska kunna garantera frånvaron av allt otillbörligt politiskt inflytande. Parlamentet vill se åtgärder för att säkerställa mediemångfald och sändningar på samtliga officiella språk. Parlamentet uppmanar även till stärkt redaktionellt oberoende och finansiell stabilitet för medier i allmänhetens tjänst, med tanke på hur viktigt det är med ett programföretag som verkar i allmänhetens tjänst för Bosnien och Hercegovinas sammanhållning. Parlamentet ser med oro på att riktade it-angrepp mot nyhetswebbplatser inte leder till åtal.

32.  Europaparlamentet välkomnar framstegen med att minska eftersläpningen inom krigsbrottmålen. Parlamentet noterar farhågorna vid Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien rörande statsåklagarmyndighetens otillräckliga uppföljning efter upprepade begäranden om slutförande av mål som rör krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar till översyn av den nationella strategin för krigsförbrytelser, till effektivare och bättre lagföring av sexuella våldshandlingar i väpnade konflikter och till förbättrat skydd för offren. Parlamentet kräver att deras rätt till effektiv ersättning garanteras.

33.  Europaparlamentet noterar viss verksamhet och uppmanar till nya krafttag för att främja ett hållbart återvändande av internflyktingar och flyktingar, inte minst inom sysselsättning, utbildning, social trygghet, återlämnande av egendom och hälso- och sjukvård på lokal nivå. Parlamentet upprepar vikten av att uppmuntra till deras hållbara återvändande till Bosnien och Hercegovina, särskilt till Republika Srpska. Parlamentet uppmanar alla regeringsnivåer att skydda dem och snabba upp deras återvändande genom att införa och vidta alla nödvändiga lagstiftningsmässiga och administrativa åtgärder. Parlamentet vill att den reviderade strategin ska tillämpas effektivt när det gäller bilaga VII till Daytonavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tillräckligt finansiellt och projektmässigt stöd, vilket skulle främja denna process. Parlamentet är oroat över det fortsatt höga antalet saknade personer och uppmanar behöriga myndigheter att inleda ett intensivt samarbete och öka ansträngningar för att finna de 7 019 personer som fortfarande saknas till följd av kriget. Parlamentet framhåller behovet av att ytterligare utveckla alternativa strategier för rättvisa, bland annat genom att utgå från FN:s utvecklingsprograms strategi för övergångsrättvisa. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att investera omfattande medel i relevanta program.

34.  Europaparlamentet noterar att det, trots att återställandet och återuppbyggandet i Bosnien och Hercegovina efter kriget till stora delar varit framgångsrikt och fört landet närmare EU, återstår utmaningar i fråga om försoningsprocessens hållbarhet. Parlamentet betonar därför betydelsen av utbildning för försoning och ömsesidig förståelse i samhället.

35.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av registrerade anställningar, liksom de första stegen mot en stärkt samordning av politiken och ett förbättrat företagsklimat. Parlamentet är fortsatt bekymrat över statens inblandning i ekonomin, de offentliga finansernas kvalitet, det stora beroendet av finansiering från internationella investeringslån, de internationella investeringarnas oklara ursprung och de svåra arbetsmarknadsvillkoren. Parlamentet betonar behovet att ta itu med den ihållande och höga långtidsarbetslösheten (27,6 %), däribland den mycket höga ungdomsarbetslösheten (62,7 %), och den stora informella ekonomin samt att skapa en mer välfungerande arbetsmarknad.

36.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av ny arbetslagstiftning i båda entiteterna. Parlamentet beklagar att det saknas ett gemensamt inre ekonomiskt område, vilket är hämmande för företagsklimatet. Parlamentet uppmanar till ytterligare förbättrat företagsklimat genom att stärka rättsstaten, underlätta avtalsefterlevnaden och bekämpa korruptionen. Parlamentet beklagar att Bosnien och Hercegovina inte har utarbetat en strategi för små och medelstora företag på nationell nivå.

37.  Europaparlamentet framhåller behovet av att reformera och harmonisera de oenhetliga systemen för socialt skydd på grundval av medborgarnas behov, för att alla ska ges lika behandling. Parlamentet noterar att fackförbundens och arbetstagares rättigheter, däribland hälso- och säkerhetslagarna, fortfarande är begränsade, och betonar vikten av att ytterligare stärka och harmonisera dessa lagar i hela landet.

38.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen till antagande av landsomfattande sektorsstrategier avseende transport, energi och miljö. Parlamentet betonar att dessa strategier behövs bland annat för att fullt ut dra nytta av EU:s stöd inför anslutningen.

39.  Europaparlamentet ser positivt på Bosnien och Hercegovinas deltagande i initiativet för de sex länderna på västra Balkan (”Western Balkan 6 initiative”). Parlamentet framhåller betydelsen av två viktiga investeringsprojekt, ”Stara Gradiška” i ”Svilaj”, som kommer att främja handel, regional integration och hållbar tillväxt. Parlamentet begär att myndigheterna ska se till att de tekniska standarder och mjuka åtgärder inom transport som man kom överens om vid toppmötet 2015 om västra Balkan i Wien (t.ex. anpassning/förenkling av gränsövergångsförfaranden, informationssystem, underhållsprogram, uppdelning och tredje parters åtkomst till nätverk) genomförs före kommande toppmöte i Paris under 2016.

40.  Europaparlamentet begär att resultaten av folk- och bostadsräkningen omedelbart offentliggörs, eftersom dessa är avgörande för ekonomisk och social planering. Parlamentet påminner dessutom om att data från folk- och bostadsräkningen 2013 kommer att behövas för att fylla i det frågeformulär som Bosnien och Hercegovina kommer att erhålla från kommissionen.

41.  Europaparlamentet begär att Bosnien och Hercegovinas statistikmyndigheter ska anpassa sin statistik till Eurostats standarder.

42.  Europaparlamentet bekymras över bakslagen vad avser informationssamhället. Parlamentet uppmanar till omedelbart genomförande av den digitala övergången. Parlamentet kräver att ett tillsynsorgan för ackreditering av lagarna avseende e-handel och e-signatur ska inrättas på nationell nivå, eftersom dessa fortfarande inte har genomförts i avsaknad av ett sådant organ. Parlamentet uppmanar de ansvariga myndigheterna att påskynda det framgångsrika genomförandet av det europeiska larmnumret 112, som infördes 2009.

43.  Europaparlamentet noterar att begränsade åtgärder och insatser har förekommit avseende anpassning till klimatförändringarna och att inledande steg har tagits för att utveckla ett Natura 2000-nätverk för naturskydd. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att upprätta en harmoniserad rättslig ram för miljöskydd och klimatåtgärder och att förbättra den strategiska planeringen och genomförandet av regelverket på dessa områden. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att förebygga kraftiga luftföroreningar, i enlighet med EU:s miljöstandarder, inte minst när det gäller föroreningarna från oljeraffinaderiet i Bosanski Brod. Parlamentet framhåller att Bosnien och Hercegovina fullständigt måste genomföra sina skyldigheter enligt konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbo 1991) och protokollet om strategiska miljöbedömningar (Kiev 2003).

44.  Europaparlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovinas regering att reglera och övervaka utvecklingen av vattenkraftverk i miljömässigt känsliga områden och i skyddade och potentiellt skyddade områden, samt att upprätthålla integriteten hos befintliga nationalparker, däribland Sutjeska och Una. Parlamentet rekommenderar att kvaliteten på miljökonsekvensbedömningar förbättras, vilket skulle göra det möjligt att beakta EU-standarder enligt fågeldirektivet, habitatdirektivet och ramdirektivet för vatten. Parlamentet uppmuntrar Bosnien och Hercegovinas regering att öka transparensen genom allmänhetens deltagande och samråd om planerade projekt med befolkningsgrupper, vetenskapliga experter och den civila sektorn.

45.  Europaparlamentet gratulerar Bosnien och Hercegovina till ordförandeskapet för energigemenskapen 2016. Parlamentet ser emellertid med oro på energigemenskapens införande av sanktioner mot Bosnien och Hercegovina. Parlamentet upprepar sitt krav på Bosnien och Hercegovina att vidta åtgärder för att ansluta till energiinfrastrukturen i angränsande länder och att respektera alla sina avtalsförpliktelser enligt fördraget om energigemenskapen.

46.  Europaparlamentet fördömer den lag om allmän ordning och säkerhet som antogs i Republika Srpska i februari 2015, enligt vilken inlägg i sociala medier som stör den allmänna ordningen eller innehåller oanständigt, förolämpande eller kränkande innehåll kriminaliseras. Detta banar vägen för lagliga begränsningar av yttrandefriheten på internet och av fria medier, och kan ge upphov till självcensur bland användare av sociala medier.

47.  Europaparlamentet berömmer Bosnien och Hercegovinas konstruktiva och proaktiva roll för att främja regionalt samarbete. Parlamentet anser att konkret samarbete på områden som rör gemensamma intressen kan bidra till stabilisering på västra Balkan. Parlamentet välkomnar gränsavtalet med Montenegro Parlamentet efterlyser fortsatta insatser för att ta itu med olösta bilaterala frågor, däribland gränsdragningsfrågorna med Serbien och Kroatien och frågorna om gränsöverskridande miljöförstöring. Parlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas ministerråds första gemensamma sammanträde med Serbiens regering, som ägde rum den 4 november 2015 i Sarajevo.

48.  Parlamentet välkomnar ökningen av takten för anpassning till Gusp-beslut från 52 % till 62 %. Parlamentet anser det nödvändigt, mot bakgrund av Bosnien och Hercegovinas ansökan om att bli medlemmar i EU, att utrikespolitiken i stor utsträckning samordnas med EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

49.  Europaparlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovinas myndigheter att i samband med de kommande lokalvalen genomföra de relevanta rekommendationerna från internationella och lokala observatörer och OSSE/ODIHR i syfte att säkerställa valförfarandets trovärdighet och integritet. Parlamentet begär att myndigheterna utan dröjsmål ska reglera lokalvalen i Mostar.

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, Bosnien och Hercegovinas presidentråd, Bosnien och Hercegovinas ministerråd, Bosnien och Hercegovinas parlamentariska församling samt regeringarna och parlamenten i Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska samt regeringarna i de tio kantonerna.

(1) EUT L 164, 30.6.2015, s. 2. (2) Antagna texter, P8_TA(2015)0276. (3) Antagna texter, P8_TA(2015)0471.

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om att uppnå målet för fattigdomsbekämpning mot bakgrund av hushållens ökande kostnader (2015/2223(INI))

P8_TA(2016)0136 A8-0040/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 3 och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 9,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga för de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 1 och artikel 34.3,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG(7), och Europaparlamentets resolution av den 15 december 2010 om översynen av handlingsplanen för energieffektivitet(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda(9),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Kommissionens arbetsprogram 2016 – Dags för nya tag av den 27 oktober 2015 (COM(2015)0610),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2014 om en genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla (COM(2014)0130),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och Europeiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs yttranden samt parlamentets resolution av den 15 november 2011(10)i samma fråga,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 om Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020), samt parlamentets resolution av den 16 juni 2010 om Europa 2020(11),

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 64/292 av den 28 juli 2010 The human right to water and sanitation(12),

–  med beaktande av kommissionens pilotprojekt för utveckling av en gemensam metod för referensbudgetar i EU,

–  med beaktande av rapporten från Unicefs Innocenti Research Center (2012) Measuring child poverty: New league tables of child poverty in the world’s rich countries(13),

–  med beaktande av rapporten från Unicefs Innocenti Research Center (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries(14),

–  med beaktande av kommissionens EU Employment and Social Situation, Quarterly Review från september 2015(15),

–  med beaktande av kommissionens åtgärdspaket för sociala investeringar av den 20 februari 2013,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 15 juni 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning(16),

–  med beaktande av OECD:s rapport In It Together: Why Less Inequality Benefits All av den 21 maj 2015,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 18 september 2013 om samordnade europeiska åtgärder för att förebygga och bekämpa energifattigdom(17),

–  med beaktande av yttrandet av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 10 december 2013 om en europeisk minimiinkomst och fattigdomsindikatorer(18),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 31 mars 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning(19),

–  med beaktande av det gemensamma yttrandet av den 3 oktober 2014 från kommittén för socialt skydd och sysselsättningskommittén om en halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin(20),

–  med beaktande av rapporten från kommittén för socialt skydd av den 10 mars 2015 om den sociala situationen i EU (2014)(21),

–  med beaktande av studierna The State of Lending: The Cumulative Costs of Predatory Practices(22)från juni 2015 och Le panier de la ménagère pauvre(23)från augusti 2008,

–  med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd av den 15 februari 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin(24),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water(25),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2015 om initiativ för grön sysselsättning: Ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential(26),

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015(27), och Europaparlamentets ståndpunkt av den 8 juli 2015 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(28),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om 25:e årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter(29),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i Europeiska unionen(30),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2012 med rekommendationer till kommissionen om tillgång till grundläggande banktjänster(31),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2010 om vikten av ett system med minimiinkomst för att bekämpa fattigdom och främja ett öppet samhälle för alla i Europa(32),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0040/2016), och av följande skäl:

A.  Mellan 2008 och 2013 ökade antalet personer som riskerade fattigdom och social utestängning i EU från 117 miljoner till 122,6 miljoner. Under 2013 riskerade 16,7 % av EU:s befolkning fattigdom efter sociala transfereringar, 9,6 % befann sig i en situation med allvarlig materiell fattigdom och 10,7 % av hushållen ansågs ha mycket låg arbetsintensitet. Denna utveckling strider mot EU:s strategiska mål som anges i Europa 2020-strategin och som syftar till att minska antalet människor som lever i eller riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning med minst 20 miljoner till 2020.

B.  Enligt Eurostats metod är gränsen för risk för fattigdom 60 % av den nationella disponibla medianinkomsten.

C.  Energibesparingar och effektivitetsförbättringar, särskilt vad gäller byggnadsbeståndet, skulle kunna få många hushåll att undgå energifattigdom. 10 % av EU-medborgarna låg efter med sina räkningar för el, vatten och värme 2015 (37 % i den mest utsatta medlemsstaten), 12 % av EU-medborgarna kunde inte värma upp sina hem tillräckligt 2014 (60 % i den mest utsatta medlemsstaten), 16 % av EU-medborgarna bodde i hus med läckande tak och fuktiga väggar 2014 (33 procent i den mest utsatta medlemsstaten) enligt SILC-statistik.

D.  Antalet långtidsarbetslösa överstiger tolv miljoner personer, av vilka 62 % har varit arbetslösa i över två år i rad. De långtidsarbetslösa riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning.

E.  Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt och dess fortsatta existens är viktig vid en tidpunkt då den sociala krisen drabbar allt fler européer.

F.  I artikel 34.3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna anges att i syfte att bekämpa social utestängning och fattigdom ska unionen erkänna och respektera rätten till socialt stöd och till stöd till boendet som är avsedda att trygga en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel.

G.  Priserna på grundläggande varor och tjänster har stundtals ökat ganska snabbt i vissa länder och därmed också familjernas kostnader.

H.  ”Kroniskt fattiga”, som ofta är långtidsarbetslösa men ibland låginkomsttagare, ensamstående föräldrar som är arbetslösa eller som i genomsnitt arbetar färre timmar i veckan än huvudförsörjaren, räknas genomgående till de mest utsatta grupperna.

I.  Än så länge finns det inga fastställda indikatorer på absolut fattigdom.

J.  Dåliga eller bristfälliga bostäder begränsar i hög grad möjligheterna till ett normalt liv. Under krisen har utsatta personers bostadskvalitet (inklusive tillräcklig isolering osv.) minskat på grund av brist på pengar till underhåll. Det kan påverka den psykiska hälsan att bo i en dålig bostad en längre tid.

K.  Familjernas ökade kostnader för boende, mat, el, gas och vatten, transporter, sjukvård och utbildning, gör det svårare att uppnå målet om fattigdomsbekämpning i Europa 2020-strategin.

L.  Kostnaderna för grundläggande och livsnödvändiga varor och tjänster har i många EU-länder stigit snabbt de senaste åren, vilket lett till att hushållens allmänna omkostnader ökat.

M.  Den ekonomiska och finansiella krisen och lägre inkomster för hushållen har sammantaget gjort att arbetslösheten och den sociala utestängningen ökat inom EU, särskilt bland de mest utsatta grupperna, och därigenom har kostnaderna för välfärdstjänsterna stigit.

N.  Ungdomsarbetslösheten, som redan tidigare var högre än arbetslösheten bland andra åldersgrupper, har exploderat i EU i och med krisen och överstiger nu 20 %, vilket gör att ungdomar riskerar fattigdom redan från mycket tidig ålder. FN:s kommitté för barnets rättigheter uttryckte i sina avslutande synpunkter på de senaste regelbundna rapporterna från vissa europeiska länder oro över den växande fattigdomen och/eller risken för att barn drabbas av fattigdom till följd av den ekonomiska krisen. Denna ökning påverkar rätten till hälsa, utbildning och social trygghet.

O.  Fattigdomen, som har legat på en hög nivå under många år i medlemsstaterna, har en allt större inverkan på ekonomin, skadar den ekonomiska tillväxten, ökar det offentliga budgetunderskottet och minskar EU:s konkurrenskraft.

P.  Att inte ha lämplig bostad och tillräcklig uppvärmning inverkar negativt på en persons hälsa, utbildning, sysselsättning och sociala delaktighet, särskilt för de mest utsatta. I både de norra och de södra medlemsstaterna lider människor av att inte kunna värma upp sina bostäder. Uppgifter från EU-Silc visar att andelen hushåll med hög boendeutgift i förhållande till den disponibla inkomsten (enligt besittningsstatus) är större för hyresgäster i den privata hyressektorn i vissa medlemsstater, vilket kan förklaras av låg bostadskvalitet och höga priser. Många familjer har svårt att klara av utgifterna för grundläggande varor och tjänster, också som en följd av ökande energipriser.

Q.  Energifattigdom står i samband med allmän fattigdom och beror på flera underliggande faktorer, däribland problem med hälsa och funktionsnedsättning, brist på tillgång till skräddarsydda erbjudanden eller onlinetjänster, låga inkomster, typ av uppvärmning i hushållet och bostädernas kvalitet och energiprestanda.

R.  Arbetslösa, ensamstående föräldrar, långinkomstfamiljer, änkor och änkemän, kroniskt sjuka, äldre människor, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och minoriteter tillhör de mest sårbara och löper störst risk att hamna i fattigdom och drabbas särskilt hårt av höga levnadsomkostnader.

S.  De stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller socialt bistånd och minimiinkomst innebär att det sociala biståndet i vissa medlemsstater minskar fattigdomsrisken med 60 %, men i andra med bara 15 %. Det sociala biståndet minskar i genomsnitt fattigdomsrisken i EU med 35 %.

T.  Eurofounds kommande rapport ”Housing in Europe” kommer att innehålla en modell som visar att de befintliga bostädernas brister (enligt uppgifter för 2011) kostar totalt mer än 170 miljarder euro per år i hälso- och sjukvårdsutgifter för ekonomierna i EU-28. Om alla nödvändiga reparationer utfördes skulle 8 miljarder euro i hälso- och sjukvårdskostnader sparas in första året, och fördelarna skulle fortsätta öka i framtiden.

U.  FN har fastställt att den mänskliga rätten till vatten och sanitet ger alla rätt till vatten, för personligt bruk och hushållsbruk, som är säkert, av god kvalitet, fysiskt tillgängligt, prismässigt överkomligt, tillräckligt och acceptabelt. FN har dessutom rekommenderat att 3 % av ett hushålls inkomster bör betraktas som ett tak för eventuella vattenavgifter. Privatiseringen av vattentjänster har en negativ inverkan på hushåll som lever i eller riskerar fattigdom.

V.  Energifattigdom är ett växande problem inom EU som antagligen kommer att förvärras under de närmaste åren till följd av förväntade energiprisökningar, ökade löneskillnader i kombination med ökad allmän fattigdom, avsaknad av effektiva uppvärmningssystem samt allmänt dåligt isolerade bostäder, särskilt i länderna i Medelhavsområdet.

W.  I EU lever tolv miljoner fler kvinnor än män i fattigdom. Några faktorer som bidrar till denna ojämlikhet är löne- och pensionsklyftorna mellan könen, den stora andelen kvinnor med osäkra anställningar och det faktum att kvinnor inte kan förvärvsarbeta på grund av barnomsorgens oöverkomliga kostnad.

X.  Skillnaderna mellan män och kvinnor i fråga om lön, arbetstider och yrkeskarriärens längd får direkt inverkan på kvinnornas liv som pensionärer. Kvinnor över 65 år löper betydligt större risk att drabbas av fattigdom eller socialt utanförskap än deras manliga motsvarigheter, eftersom en kvinnas genomsnittliga pensionsinkomst för närvarande är lägre, och ofta betydligt lägre, än en mans.

Y.  Energiunionen måste vidta effektiva åtgärder för att bekämpa energifattigdomen, som drabbar mer än 100 miljoner människor inom EU, genom att ge de mest utsatta konsumenterna egenmakt, förbättra energieffektiviteten för de mest utsatta och ta fram korrigerande åtgärder så att människor som behöver energi också har råd med den.

Z.  I direktiv 2012/27/EU uppmanas medlemsstaterna att utarbeta program för att höja medvetenheten och informera och ge råd åt enskilda och hushåll om energieffektivitet.

AA.  En familjs fattigdomssituation är odelbar, varför energifrågans betydelse för fattigdom måste framhållas.

AB.  En renovering av det nationella byggnadsbeståndet för att förbättra energieffektiviteten kommer att ge direkta effekter i form av minskade energikostnader, särskilt för mindre bemedlade familjer. Det kommer också att skapa sysselsättning.

AC.  I EU lägger 22 348 834 hushåll (ungefär 11 % av befolkningen) mer än 40 % av den disponibla inkomsten på boende. I den europeiska planeringsterminen fastställs att andelen hushåll med hög boendeutgift i förhållande till den disponibla inkomsten är en samhällelig trend man bör hålla ett vakande öga på. I EU har 21 942 491 hushåll (ungefär 10,8 % av befolkningen) svårt att hålla en tillräcklig bostadstemperatur. EU och medlemsstaterna bör skyndsamt fastställa, genomföra och vidmakthålla politiska åtgärder som gör det möjligt för hushållen att täcka sina boendekostnader, inklusive bostadsbidrag.

AD.  Energimarknadspriserna håller på att utjämnas i Europa medan köpkraften inte utjämnas i samma grad.

AE.  Att ha någonstans att bo är en grundläggande rättighet, som kan ses som en förutsättning för utövande av och tillgång till andra grundläggande rättigheter och till ett värdigt liv. EU bör beakta att det är medlemsstaternas internationella skyldighet att garantera tillgång till en värdig och lämplig bostad. Rätten till tillgång och stöd till boende erkänns både i artikel 34 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i artiklarna 30 och 31 i Europarådets reviderade sociala stadga och i artikel 25 i Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och den återfinns i många av medlemsstaternas grundlagar.

AF.  Bostadsrelaterade kostnader utgör den största utgiftsposten för hushållen i EU. Den kraftiga ökningen av bostadsrelaterade kostnader (mark, fastighet, hyra, energiförbrukning) är en källa till instabilitet och oro och måste anses utgöra ett stort problem.

AG.  Bostadsbristen och energifattigdomen är större i länder med en lägre andel subventionerade hyresbostäder (det vill säga i länder i Östeuropa och Medelhavsområdet).

AH.  Andelen subventionerade hyresbostäder av det totala antalet bostäder tyder på att väst- och nordeuropeiska länder har en större andel subventionerade bostäder jämfört med EU-genomsnittet, medan länderna i Medelhavsområdet och Östeuropa har ett minimalt antal subventionerade bostäder (ungefär 5 %) eller helt saknar en sådan sektor.

AI.  Eurofound har kommit fram till att obetalda el- och gasräkningar är en huvudsaklig skuldtyp för många låginkomsttagare, vilket ibland förbises.

AJ.  Subventionerade bostäder spelar en viktig roll för att uppnå målet i Europa 2020-strategin att minska fattigdomen, eftersom de bidrar till att säkerställa hög sysselsättning samt social integration och sammanhållning, främjar yrkesmässig rörlighet och gör det möjligt att bekämpa fattigdom.

AK.  I Eurofounds rapport ”Access to benefits: reducing non-take-up” framhålls uttryckligen problemet med att system för sociala förmåner och minimiinkomst inte alltid når dem som har rätt till dem. Det räcker inte att upprätta sådana system, man måste också se till att berättigade personer utnyttjar dem. De långsiktiga besparingarna med att förmåner snabbt, ändamålsenligt och effektivt når målgruppen måste också beaktas.

AL.  Krisen har påverkat hushållens villkor för tillgång till bostäder och investeringarna i subventionerade bostäder i EU. Offentliga utgifter för investeringar i subventionerade bostäder har drabbats hårt av detta och medlemsstaterna och unionen måste agera skyndsamt för att säkerställa rätten till värdiga bostäder till rimliga priser.

AM.  Fattigdom och social utestängning är en avgörande social faktor för hälsa och levnadsförhållanden, däribland förväntad livslängd, särskilt med hänsyn till hur barnfattigdom påverkar barns hälsa och välbefinnande.

AN.  Rådets kommitté för socialt skydd uttryckte i sitt yttrande av den 20 maj 2010 oro över att dagens ekonomiska och finansiella kris kan få negativa följder för medborgarnas tillgång till hälso- och sjukvård samt för medlemsstaternas hälso- och sjukvårdsbudgetar.

AO.  Dagens ekonomiska och finansiella kris kan få allvarliga följder för hälso- och sjukvårdssektorn i flera medlemsstater, både på utbuds- och efterfrågesidan.

AP.  Begränsningarna på grund av den rådande ekonomiska och finansiella krisen skulle i hög grad kunna underminera den finansiella och organisatoriska hållbarheten i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem och därmed hindra lika tillgång till vård i respektive land.

AQ.  Kombinationen av fattigdom och andra former av utsatthet, som barndom eller ålderdom, funktionsnedsättning eller minoritetsbakgrund, ökar ytterligare risken för ojämlikhet i hälsa och omvänt, dvs. dålig hälsa kan leda till fattigdom och/eller social utestängning.

AR.  Enligt de senaste uppgifterna från Eurostat har 21 % av hushållen i EU-28 inte tillgång till internet och 20 % av befolkningen mellan 16 och 74 år uppger att de aldrig har använt internet. Andelen hushåll med tillgång till internet är högst i Nederländerna (95 %), medan andelen hushåll med tillgång till internet är lägst i Bulgarien (54 %).

AS.  Den digitala inre marknaden är en av den nya kommissionens tio prioriteringar och i framtiden kommer vissa digitala färdigheter att krävas för 90 % av arbetstillfällena. Medan 59 % av EU:s medborgare har tillgång till 4G-nätet uppgår andelen i landsbygdsområden till högst 15 %.

AT.  Ett värdigt arbete är det bästa sättet att komma bort från risken att drabbas av fattigdom och social utestängning. Kunskaper i och tillgång till informations- och kommunikationsteknik utgör obestridliga tillgångar för arbetssökande.

AU.  FN:s generalförsamlings resolution 64/292 av den 28 juli 2010 om den mänskliga rättigheten till vatten och sanitet erkänner rätten till säkert och rent dricksvatten som en grundläggande rättighet som är nödvändig för full livskvalitet och åtnjutande av samtliga mänskliga rättigheter.

AV.  De sektorsövergripande könsaspekterna av fattigdom kräver ett helhetsgrepp för hantering av flerfaldig diskriminering och frågor som t.ex. bostäder, energikostnader, offentliga tjänster, anställningstrygghet, otrygga anställningsförhållanden och skattepolitik.

AW.  Målen för fattigdomsbekämpning kan inte uppfyllas om inte fattigdomen bland kvinnor åtgärdas eftersom det är nödvändigt med jämställdhet samt ekonomisk egenmakt och emancipation för kvinnor för att åstadkomma en uppåtriktad konvergens vad gäller fattigdomsminskning.

AX.  Datainsamling och beslutsfattande om fattigdom, levnadsomkostnader och inkomster hushållsvis förutsätter likformighet och lika resursfördelning mellan hushållets medlemmar. I praktiken ser hushållen olika ut och fördelningen kan vara ojämlik och könsuppdelad, vilket kräver att beslutsfattandet baseras på individuella utgifter och inkomster.

AY.  17 % av alla hushåll med en förälder, i de allra flesta fall en kvinna, har inte råd att hålla bostaden varm, vilket ska jämföras med bara 10 % av befolkningen i stort. Grossistpriserna på energi har minskat, medan konsumentpriserna ökat, vilket driver upp kostnaderna. Tyvärr saknas en EU-omfattande definition av energifattigdom, samtidigt som företeelsen drabbar kvinnor i oproportionerligt hög grad.

AZ.  Arbetslösheten bland unga kvinnor är högre än i andra åldersgrupper, vilket gör att unga kvinnor riskerar att drabbas av fattigdom redan tidigt.

BA.  Stigande hushållskostnader och alltför höga boendekostnader är en av faktorerna bakom kvinnlig hemlöshet; samtidigt behövs mer forskning om andelen kvinnor som förlorar eller lämnar sina hem och orsakerna till detta. Hushållens och enskilda personers skuldsättning är direkt kopplade till hushållskostnaderna och är en av nyckelfaktorerna bakom fattigdom och socialt utanförskap.

Grundläggande rekommendationer

På grundval av rekommendationerna i denna resolution:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera fullt ut för att bekämpa fattigdom och social utestängning och anta en integrerad strategi för att bekämpa olika former av fattigdom genom ett helhetsgrepp som binder samman den ekonomiska politiken och utbildnings-, sysselsättnings-, energi-, transport och socialpolitiken på grundval av bästa praxis.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underteckna ett moratorium för avstängning av uppvärmning under vintern för att säkerställa att inget hushåll under en fastställd vinterperiod kan stängas av från energi eller att de som har blivit avstängda måste få energi återinkopplad, med betoning på att de därmed relaterade kostnaderna är det offentligas ansvar, eftersom socialpolitik främst är statens ansvar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma vilka åtgärder de ska vidta för att uppfylla WHO:s standarder för tillräcklig bostadstemperatur.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en konsekvensbedömning av systemen för minimiinkomst i EU och att överväga ytterligare åtgärder med beaktande av de ekonomiska och sociala förhållandena i varje medlemsstat samt att bedöma om systemen gör det möjligt för hushållen att tillgodose sina grundläggande personliga behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att på denna grundval bedöma metoder och medel för att på medlemsstatsnivå tillhandahålla en tillräcklig minimiinkomst, i överensstämmelse med nationell praxis och nationella traditioner, med hänsyn till särdragen i var och en av dessa för att stödja social konvergens i hela unionen.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att nationella, regionala och lokala myndigheter använder sig av EU:s struktur- och investeringsfonder på ett mera effektivt, målriktat och noga övervakat sätt för att ta itu med energifattigdomen, ökade levnadsomkostnader, social utestängning, bostadsbrist och bristfälliga bostäder. Kommissionen bör möjliggöra större flexibilitet på detta område.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna ett toppmöte åt minskningen av fattigdom, extrem fattigdom och social utestängning och tillgång till skälig levnadsstandard.

EU-strategier för att uppnå målet för fattigdomsbekämpning

6.  Europaparlamentet beklagar att antalet personer som lever i eller riskerar fattigdom eller social utestängning ökar trots att Europa 2020-strategin syftar till att minska antalet människor i denna kategori med minst 20 miljoner. Parlamentet beklagar också att fattigdomsindexet har visat på förbättringar endast i vissa medlemsstater Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förnya sitt åtagande att uppnå målet för fattigdomsbekämpning som ligger allt längre utom räckhåll.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge alla tillgång till tillräckligt stöd, inklusive minimiinkomst så länge det behövs, och att tillhandahålla olika typer av ersättning vilket är mycket viktigt för att ta itu med en fattigdomssituation där kostnaderna inte kan sänkas på kort sikt. Parlamentet framhåller vikten av att fastställa kriterier för stödberättigande för att kunna dra fördel av ett system för tillräcklig minimiinkomst.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ompröva och anpassa all politik som kan leda till ökad fattigdom.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera möjligheten att förlänga fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt efter programperioden 2014–2020, och att bättre samordna den med andra EU-fonder, särskilt Europeiska socialfonden, samt att arbeta med en aktiv sysselsättningspolitik för att underlätta för de mest behövande att komma in på arbetsmarknaden. Kommissionen bör också utvärdera i vilken utsträckning de mest behövande och utsatta grupper, t.ex. yngre kvinnor, ensamstående föräldrar, personer med funktionsnedsättning och äldre kvinnor har dragit nytta av programmet.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta för föreningar som bekämpar fattigdom att få tillgång till EU-finansiering från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, utan att öka den administrativa bördan för dessa föreningar som ofta är underbemannade.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta mekanismer för att erkänna de färdigheter som har förvärvats på informell snarare än formell väg.

12.  Europaparlamentet betonar att instrument som ungdomsgarantin måste användas med en heltäckande förståelse för sysselsättningsstrukturen i de regioner där de ska användas. För detta krävs höjd kompetens hos arbetsförmedlingarna, dvs. när det gäller hanteringen av arbetssökande då hänsyn ska tas till samtliga egenskaper hos den sökande, till behovet av omskolning och till utvecklingssektorerna genom att direktkontakt upprätthålls med näringslivet för att få reda på vilka kompetensbehov som finns.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att föreslå en pelare för sociala rättigheter. Parlamentet erinrar om att pelaren bör uppfylla artikel 9 i EUF-fördraget.

14.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att säkra ett socialt AAA-kreditbetyg för EU genom att lägga fram nya åtgärder i syfte att effektivisera social- och sysselsättningspolitiken, vilket innefattar en tydlig strategi för bekämpning av könsrelaterade aspekter av social utestängning.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta, anta och genomföra en EU-ram för att minska fattigdomen och social utestängning i linje med Europa 2020-strategin, bestående av konkreta åtgärder, inklusive vad gäller energifattigdom.

16.  Europaparlamentet påminner om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om samordnade europeiska åtgärder för att förebygga och bekämpa energifattigdom, och noterar att kommittén rekommenderar ”att man inrättar ett europeiskt observationscentrum för fattigdom med främsta fokus på energifattigdom. Detta observationscentrum ska omfatta alla berörda parter och bidra till arbetet med att fastställa europeiska indikatorer på energifattigdom (tillsammans med Eurostat), göra en lägesbeskrivning, identifiera bästa praxis och formulera rekommendationer för att bättre förebygga och hantera problemet och för att utveckla europeisk solidaritet på detta område”. Parlamentet betonar vikten av att ta fram indikatorer och samla in uppgifter om hushållens förbrukning och kostnader i samband med energifattigdom för att få tillförlitlig information och möjliggöra evidensbaserat beslutsfattande och effektiv övervakning.

17.  Europaparlamentet anser att fattigdom och social utestängning innehåller en generationskomponent och understryker behovet av att underlätta för barn i hushåll som lever under fattigdomsgränsen, att få tillgång till utbildning och förespråkar en politik inriktad på att förebygga att de lämnar skolan i förtid.

18.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att i en situation med växande fattigdom intensifiera sina insatser för att hjälpa de människor som riskerar fattigdom eller social utestängning, vilket inbegriper ett uttalat jämställdhetsperspektiv, till exempel i form av en rådsrekommendation, för att nå Europa 2020-strategins mål om fattigdomsminskning.

19.  Europaparlamentet framhåller åter vikten av att ge kvinnor och flickor egenmakt genom utbildning, inbegripet formell och informell utbildning, och utbildningens roll när det gäller att motverka könsstereotyper och stigmatisering av fattigdom och att höja inkomstnivån genom kvinnors deltagande i sektorer där de varit underrepresenterade, t.ex. vetenskap, teknik, ingenjörsyrken och företagande, och uppmanar kommissionen att integrera yrkesutbildningsmål för kvinnor i de landsspecifika rekommendationerna.

20.  Europaparlamentet uppmanar varje medlemsstat ska lämna in ett detaljerat förlopp för sin fattigdomsminskningsplan och ange hur dess strategi tar upp könsspecifika aspekter av fattigdom och socialt utanförskap.

Fattiga hushålls resurser och inkomster

21.  Europaparlamentet betonar att en skälig inkomst är grundläggande för ett värdigt liv. Europaparlamentet framhåller att även om sysselsättning kan vara avgörande för att ta sig ur fattigdom är det viktigt att ha en minimiinkomst som är tillräcklig för att tillgodose de grundläggande behoven. Parlamentet erinrar om att 16,7 % av befolkningen i EU-28 riskerar fattigdom efter sociala transfereringar och att deras disponibla inkomst ligger under den nationella fattigdomsgränsen, och att fattigdomen bland förvärvsarbetande och den absoluta fattigdomen fortfarande är oacceptabelt hög.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för den europeiska terminen lämna rekommendationer till medlemsstaterna om den politik som ska genomföras och relevanta reformer för att effektivt bekämpa fattigdom och social utestängning, i syfte att främja social utjämning, med hänsyn till varje medlemsstats förutsättningar.

23.  Europaparlamentet påminner om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om en europeisk minimiinkomst och fattigdomsindikatorer. I yttrandet uttrycks stöd för en europeisk ram om en tillräcklig minimiinkomst med gemensamma normer och indikatorer, metoder för uppföljning av genomförandet av den och förbättrad dialog mellan aktörer, medlemsstaterna och EU-institutionerna. En sådan ram måste vara fakta- och rättighetsbaserad och ta hänsyn till de sociala och ekonomiska förhållandena i varje medlemsstat samt respektera subsidiaritetsprincipen.

24.  Europaparlamentet betonar att minimiinkomstsystem bör förhindra och lyfta hushåll ut ur allvarlig materiell fattigdom och möjliggöra en inkomst som ligger över fattigdomströskeln. Parlamentet erinrar om att minimiinkomstsystem på nationell nivå kan vara viktiga instrument för att uppfylla artikel 9 i EUF-fördraget genom att man garanterar tillräckligt socialt skydd, bekämpning av social utestängning, deltagande i samhället, skydd av människors hälsa samt större jämlikhet. Parlamentet instämmer i Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande att minimiinkomstsystem bör åtföljas av livslångt lärande, deltagande av berörda parter och aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder som syftar till att hjälpa arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden igen och hitta anständiga jobb.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla information, rådgivning och stöd till människor som riskerar fattigdom och social utestängning så att de fattar välgrundade beslut rörande sin energiförbrukning, stödja icke-statliga aktörer och lokala myndigheter som tillhandahåller riktad energirådgivning och utbildar energirådgivare samt förpliktiga energileverantörer att i sina energiräkningar till hushållen infoga information om åtgärder för att minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten.

26.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna och kommissionen att i förekommande fall föra en proaktiv politik för adekvata bostäder för att säkra tillgång till en bra bostad. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa en rimlig hyrespolitik när skyndsamma sociala åtgärder krävs och framhåller att den bör åtföljas av långsiktiga boende- och samhällsprogram för att öka antalet bostäder för olika socialt missgynnade målgrupper. Det behövs fortfarande effektiva åtgärder i hela EU för att förhindra att det uppstår ytterligare bostadsbubblor, t.ex. en effektiv konsumentskyddslagstiftning på bostadslånemarknaden. Parlamentet uppmuntrar åtgärder i detta avseende som syftar till att hjälpa ekonomiskt trängda hushåll att stanna i primärbostaden.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera EU-medborgarnas grundläggande rätt till stöd till boende som en förutsättning för ett värdigt liv. Betydelsen av hyresbostäder till överkomligt pris som ett sätt att underlätta tillgång till bostäder för låginkomsttagare måste erkännas. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att säkerställa ett tillräckligt antal bostäder till överkomligt pris.

28.  Europaparlamentet understryker att fattigdom bland äldre är ett stort problem i många medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att reformera sina pensionssystem för att garantera en tillräcklig pensionsinkomstnivå samt pensionssystemens hållbarhet och säkerhet.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med hemlösheten som är en extrem form av fattigdom, särskilt dödsfall under vintern bland hemlösa och personer som bor i kalla hem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omvärdera sina framsteg med att utrota sådan extrem form av fattigdom.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skyndsamt fastställa, genomföra och vidmakthålla politiska åtgärder som gör det möjligt för hushållen att täcka sina boendekostnader, inklusive tillhandahållande av bostadsbidrag, mot bakgrund av att 22 348 834 hushåll (omkring 11 % av EU:s befolkning) lägger mer än 40 % av sin disponibla inkomst på sitt boende och att 21 942 491 hushåll (omkring 10,8 % av EU:s befolkning) har svårt att hålla en tillräcklig temperatur i hemmet.

31.  Europaparlamentet påminner om att låginkomsthushåll och personer som riskerar fattigdom är mer beroende av tillgången till överkomliga högkvalitativa allmänna tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra de nödvändiga offentliga utgifterna för att låginkomsthushåll ska få tillgång till högkvalitativa och överkomliga offentliga tjänster.

Fattiga hushålls utgifter

32.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete med en referensbudget, vilket är ett steg i rätt riktning mot bakgrund av att det fortfarande är en utmaning att på ett mer välavvägt sätt och på grundval av fakta gripa sig an både inkomster och utgifter i fattiga hushåll. Parlamentet påpekar att referensbudgetar som speglar hushållens kostnader skulle kunna användas för att utforma det stöd som ska ges och pröva stödets lämplighet. Parlamentet anser att ett sådant instrument skulle vara av stort värde för att blåsa nytt liv i EU:s sociala sammanhållning, minska ojämlikheten och uppnå Europa 2020-strategins mål vad gäller fattigdom och social utestängning. Lägre hushållsutgifter för fattiga hushåll kommer att inverka positivt på de berörda hushållen samt på ekonomin, särskilt den lokala ekonomin, och den sociala sammanhållningen.

33.  Europaparlamentet erinrar om att fattiga hushåll spenderar största delen av sin inkomst på mat, boende samt el, vatten och gas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i större utsträckning koppla samman olika politikområden med tanke på fattigdomsbekämpningen, förbättra utbytet av bästa praxis och främja en regelbunden dialog med de personer som lever i fattigdom, så att de kan bidra till att utvärdera den politik som berör dem.

34.  Europaparlamentet betonar att det hittills inte finns någon definition av energifattigdom på EU-nivå och att det därför är mycket svårt att riktigt bedöma hur allvarlig energifattigdomen är i EU och vilka orsakerna och följderna är. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med berörda aktörer utveckla en gemensam definition av energifattigdom och fastställa vilka faktorer som bidrar till hushållens sårbarhet.

35.  Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla konsekvensbedömningar och information om bästa praxis för att bekämpa energifattigdom i medlemsstaterna i detta sammanhang. Alla invånare i EU måste få energi till överkomligt pris.

36.  Europaparlamentet betonar att det är ytterst viktigt att förebygga att ännu fler ungdomar hamnar i energifattigdom i framtiden.

37.  Europaparlamentet konstaterar att ekonomisk och finansiell utbildning från tidig ålder har visat sig förbättra det ekonomiska beslutsfattandet senare i livet, bland annat när det gäller hantering av utgifter och intäkter. Parlamentet rekommenderar utbyte av bästa praxis och främjande av sådana utbildningsprogram som riktar sig till kvinnor och flickor i utsatta och marginaliserade befolkningsgrupper som är drabbade av fattigdom och socialt utanförskap.

38.  Europaparlamentet betonar att en betydande andel av de personer som drabbas av energifattigdom riskerar fattigdom och social utestängning och därför inte har råd med den initiala förskottsinvestering som krävs för energieffektivitetsanordningar som till exempel isolering och förnybar energi. Parlamentet påpekar att detta skapar en ond cirkel där en större andel än nödvändigt av hushållets inkomst kontinuerligt används till att betala gas-, vatten- och elräkningar medan bl.a. bristen på energieffektivitet eller energi inte åtgärdas.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska jämställdhetsinstitutet och medlemsstaterna att undersöka kvinnlig hemlöshet samt dess orsaker och bakomliggande faktorer, eftersom denna företeelse är otillräckligt kartlagd. Könsspecifika faktorer som bör beaktas är bland annat könsbaserat ekonomiskt beroende, tillfälligt boende och undvikande av sociala tjänster.

40.  Europaparlamentet stöder initiativet om att utforma en referensbudget som riktlinje och uppmanar kommissionen att ta könsspecifika hänsyn vid dess utformning, till exempel ojämställdhet i hushåll.

41.  Europaparlamentet anser att kvinnors längre förväntade livslängd också måste tas i beaktande som en potentiell faktor i samband med utsatthet och utanförskap.

Riktad finansiering och politik för bekämpning av fattigdom och energifattigdom

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att genom t.ex. EIB bevilja mikrolån och räntefria lån eller lån till låg ränta för låginkomsthushåll för att stödja deras förskottsinvesteringar i förnybar energi eller energieffektivitet, såsom isolering, solenergi och energieffektiva apparater.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de investeringar som görs, både i nya bostäder och i renoveringar av redan befintliga bostäder, ska bygga på energieffektivitet.

44.  Europaparlamentet erinrar om att inriktningen av viss politik och EU-finansiering på att minska fattiga hushålls energikostnader genom investering i förnybar energi eller energieffektivitet kan ge många positiva effekter på medellång sikt: förbättring av de berörda personernas levnadsförhållanden och hälsa, minskade hushållskostnader vilket innebär budgetlättnader för fattiga familjer, ökade lokala investeringar, skapande av lokala arbetstillfällen och uppnående av målen i Europa 2020-strategin.

45.  Europaparlamentet anser dessutom att användningen av fonder måste övervakas samt att det måste bli lättare att få information om och tillgång till sådana resurser.

46.  Europaparlamentet framhåller vikten av att bekämpa fattigdomen inte endast ur ett socialt eller politiskt perspektiv utan även ur ett ekonomiskt perspektiv, med effekter på medellång sikt. Kommissionen bör bland sina prioriteringar ta med nödvändigheten av att bekämpa den nuvarande ojämlikheten som är till stor skada för tillväxten, påverkar sammanhållningen mycket negativt och ökar fattigdomen.

47.  Europaparlamentet understryker unionens och medlemsstaternas roll för att minska hushållens energikostnader. Unionen bör försäkra sig om en trygg försörjning och förhindra stora prisvariationer och spekulation på energimarknaden, stärka sammanlänkningarna, i högre grad integrera marknaden och göra hållbara investeringar i energi och öka investeringarna i forskning om förnybar energi. Medlemsstaterna bör stärka sina åtgärder för energieffektivitet i hushållen och särskilt uppmärksamma fattiga och socialt utestängda hushåll som inte är anslutna till elnätet. Parlamentet anser att unionen bör prioritera konsumentskyddet.

48.  Europaparlamentet beklagar de finansiella spekulationer som görs i naturresurser och energikällor, särskilt sådana som inte är flyttbara, t.ex. vattenkraft, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs, även skattevägen, för att minska fattiga familjers energikostnader.

49.  Europaparlamentet välkomnar att investeringar i energieffektivitet och förnybar energi är stödberättigande inom ramen för ESI-fonderna 2014–2020, med tanke på deras betydelse för att minska hushållens energikostnader. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja EU-fondernas hela potential för att bekämpa energifattigdom. Parlamentet betonar att man bör ta itu med hinder för ett effektivt utnyttjande, såsom mindre organisationers tillgång till medel från sammanhållningsfonden eller bristande information, särskilt om ansökningsvillkoren.

50.  Europaparlamentet erinrar om att en inriktning på mottagare som antingen arbetar med eller är del av fattiga hushåll kräver vissa förutsättningar, som är bättre tillgodosedda i ESI-fonderna men i mindre omfattning i större fonder såsom Eruf.

51.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att underlätta användningen av tvärgående finansiering särskilt mellan ESF och Eruf vad gäller förnybar energi eller energieffektivitetsprojekt med inriktning på energifattiga hushåll. Parlamentet betonar de många fördelarna med flerfondsprogram för att ta itu med tvärgående frågor rörande t.ex. energifattigdom.

52.  Europaparlamentet betonar att låginkomsthushåll i landsbygdsregioner tenderar att ha mycket låg boendestandard, och det gäller såväl hyresgäster som bostadsägare. Parlamentet påminner om att detta förvärrar den så kallade inlåsningseffekten med höga förbrukningskostnader utan utrymme för investeringar för att sänka energikostnaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra programmen Leader och Ejflu mer riktade mot att bekämpa energifattigdom i landsbygdsområden, genom att använda de operativa programmen och finansieringen för att generera diversifierad förnybar energi inom särskilt lokala nätverk som inkluderar energieffektivitetsåtgärder för byggnader med inriktning på hushåll som drabbats av energifattigdom.

53.  Europaparlamentet påminner om att hyresgäster har begränsad tillgång till medel för energieffektivitet, eftersom de inte äger fastigheten. Parlamentet påminner om att hyresgäster kan ha mindre incitament att investera, eftersom de kan flytta enklare och oftare än dem som äger sin bostad. Parlamentet välkomnar kommissionens pilotprojekt ”Bränsle-/energifattigdom – Bedömning av krisens effekter och översyn av existerande och möjliga nya åtgärder i medlemsstaterna”, som syftar till att ta itu med detta problem. Utifrån resultaten av detta pilotprojekt uppmanas kommissionen att utarbeta bestämmelser som möjliggör EU-stöd till energieffektivitetsåtgärder som vidtas av hyresgäster.

54.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att minst 20 % av de totala ESF-resurserna i varje medlemsstat bör öronmärkas för målet ”Främja social delaktighet, bekämpa fattigdom och diskriminering” och att fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt även ska kunna användas till åtgärder för social delaktighet.

55.  Europaparlamentet understryker att de hushåll som har det sämst ställt upplever en omedelbar lättnad och förbättrade levnadsförhållanden, när de får tillgång till småskaliga förnybara energiresurser till låg kostnad, t.ex. solpaneler för hus som inte är anslutna till energinätet.

Sammankoppling av sociala mål och energipolitik

56.  Europaparlamentet välkomnar att EU:s energipolitiklagstiftning erkänner sociala mål i strategier för energieffektivitet, framför allt i direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet och direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Det är beklagligt att de relevanta bestämmelserna i direktiv 2012/27/EU om inriktning på hushåll som påverkas av energifattigdom och subventionerat boende (artikel 7.7) inte tillämpas fullt ut av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin översyn och konsekvensbedömning av energieffektivitetspaketet utvärdera genomförandet och tillämpningen av artiklarna 7.7 och 5.7. Parlamentet uppmanar också kommissionen att på grundval av denna bedömning överväga att skärpa artikel 7, särskilt 7.7, så att medlemsstaterna i sina kvotpliktsystem för energieffektivitet uppmuntras att inkludera sociala mål.

57.  Europaparlamentet påminner om att lokala myndigheter också har en roll att spela i främjandet av alternativa finansieringsinstrument, inklusive kooperativa modeller, och i främjandet av kollektiva köpeavtal som gör det möjligt för konsumenter att samordna sin energiefterfrågan och som därigenom leder till lägre energipriser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja de lokala myndigheternas roll när det gäller att lindra energifattigdomen.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla WHO:s standarder för tillräcklig bostadstemperatur och att stödja de mest utsatta grupperna, särskilt yngre barn, äldre och kroniskt sjuka och funktionshindrade så att deras hälsa och välbefinnande kan skyddas.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med osäkra anställningar som gör att arbetstagaren inte får en regelbunden och trygg inkomst samt hindrar denne från att upprätta en hållbar budget och betala hushållsräkningar.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att alla får tillgång till överkomlig, pålitlig, hållbar och modern energi, i överensstämmelse med FN:s mål för hållbar utveckling.

Boende och fattigdom

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att komma med avgörande åtgärder när det gäller subventionerade bostäder och öka energieffektivitetsinvesteringarna i subventionerade hyresbostäder med hjälp av EU-medel. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utöka utbudet av bra subventionerade bostäder, för att garantera att alla, framför allt de mest missgynnade, får en lämplig bostad. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i högre grad använda sig av sina möjligheter att tillhandahålla subventionerade bostäder med alternativa rättsliga konstruktioner. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att stödja konsumentorganisationer.

62.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av tillgänglig barnomsorg av god kvalitet för att föräldrarna ska återvända till arbetet och öka sina inkomster. Detta är särskilt viktigt för ensamstående föräldrar, och kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att omedelbart vidta åtgärder som förbättrar barnomsorgsbestämmelserna.

63.  Europaparlamentet konstaterar att ökad energieffektivitet, renoveringar och förnybar energi är nyckeln till att bekämpa energifattigdom. Parlamentet uttrycker oro över att bostadsrenoveringspolitiken ofta inte riktar sig till de mest utsatta. Parlamentet framhåller att bostadsrenoveringspolitiken först och främst måste rikta sig till fattiga, ekonomiskt utestängda och utsatta hushåll, med tonvikt på dem som konfronteras med ojämställdhet och flerfaldig diskriminering.

64.  Europaparlamentet pekar på den viktiga roll som socialt företagande och alternativa företagsmodeller, t.ex. kooperativ och ömsesidiga bolag, har för att underlätta kvinnors sociala inkludering och ekonomiska egenmakt, särskilt bland marginaliserade befolkningsgrupper, och ett ökat ekonomiskt oberoende.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta processer för involvering av berörda parter och samråd där man uppmuntrar och underlättar för personer som riskerar fattigdom och socialt utanförskap, särskilt kvinnor och flickor, att delta direkt i beslutsfattandet om social inkludering på alla nivåer.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa åtgärder som utjämnar det enorma lönegapet mellan könen i EU, vilket för närvarande är 16 % och ökar till 39 % när det gäller pensioner. Dessa åtgärder är av avgörande betydelse för ensamstående mödrar, vars hushållskostnader kan vara en mycket stor börda.

67.  Europaparlamentet konstaterar att ensamstående föräldrar, av vilka majoriteten är kvinnor, löper högre risk än genomsnittet att hamna i fattigdom (34 %). Parlamentet noterar att en huvudsaklig bidragande faktor till denna högre risk är att ensamstående föräldrar på grund av kostnader för barnomsorg antingen utestängs från förvärvsarbete eller har osäkra, lågt betalda anställningar. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att lagstifta om en lön som det går att leva på och som garanterar att arbetstagarnas grundläggande behov kan uppfyllas.

68.  Europaparlamentet konstaterar att löne- och pensionsskillnaderna mellan könen är centrala bidragande orsaker till kvinnors fattigdom. Parlamentet noterar de långsiktiga återverkningarna på kvinnors fattigdom av att kvinnor stängs ute från traditionellt mansdominerade ekonomiska sektorer, såsom teknik, vetenskap, högre chefspositioner och beslutsfattande, och av att kvinnor är överrepresenterade i sektorer med jämförelsevis låga löner, såsom omsorg, offentliga tjänster, deltidsarbete och lågavlönade otrygga anställningar. Parlamentet uttrycker oro över att feminiseringen av fattigdomen delvis drivs på av ett väletablerat och ojämlikt normsystem som leder till att mansdominerade sektorer, t.ex. finanssektorn, prioriteras i näringspolitik och löneavtal.

69.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ta itu med kvinnlig fattigdom och social utestängning genom initiativ som garanterar arbetstillfällen av god kvalitet i kvinnodominerade sektorer med en lön som det går att leva på. Parlamentet pekar på den roll fackföreningar kan spela för att ge kvinnor representation och inflytande på arbetsplatsen och bekämpa utanförskap. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att föreslå och genomföra arbetsgivarspecifika och sektorsspecifika löneundersökningar för att visa på de ojämlika lönesystem som påverkar kvinnor och män på samma arbetsplats, som ett sätt att påskynda framstegen i riktning mot lika lön.

70.  Europaparlamentet framhåller att det i kampen mot fattigdom och social utestängning krävs riktade politiska strategier för att ta itu med de särskilda förhållandena för utsatta och marginaliserade befolkningsgrupper, som konfronteras med särskilda former av ojämställdhet och flerfaldig diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att ta fram strategier för att bekämpa fattigdom och social utestängning för kvinnor med funktionsnedsättning, äldre kvinnor, flykting- och invandrarkvinnor, romska kvinnor och kvinnor från etniska minoriteter, kvinnor på landsbygden och i eftersatta bostadsområden, ensamstående mammor samt kvinnliga högskole- och universitetsstuderande.

Fattigdom och tillgång till hälso- och sjukvård

71.  Europaparlamentet påminner om att lika tillgång till allmän hälso- och sjukvård av hög kvalitet är en internationellt erkänd grundläggande rättighet, särskilt inom EU.

72.  Europaparlamentet påminner om att tillgången till hälso- och sjukvård ofta begränsas av ekonomiska eller regionala faktorer (t.ex. i glesbygd), framför allt när det gäller primärvård (såsom tand- och ögonvård) och förebyggande vård.

73.  Europaparlamentet understryker att kombinationen av fattigdom och andra former av utsatthet (som barndom eller ålderdom, funktionsnedsättning eller minoritetsbakgrund) ytterligare ökar risken för ojämlikhet i hälsa och att dålig hälsa kan leda till fattigdom.

74.  Europaparlamentet betonar vikten av hälso- och sjukvårdstjänster för att överbrygga klyftorna i fråga om förmåga, främja social integration och bekämpa fattigdom och social utestängning.

75.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Handlingsplanen för e-hälsa 2012–2020 – Innovativ hälsovård för det 21:a århundradet”, som innehåller kompletterande åtgärder för att framför allt förbättra tillgången till hälsotjänster, minska hälso- och sjukvårdskostnaderna och öka jämlikheten mellan EU-medborgarna.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sitt arbete för att utjämna de sociala och ekonomiska ojämlikheterna, vilket skulle kunna göra det möjligt att till slut utjämna en del av ojämlikheterna i hälso- och sjukvård. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att, med utgångspunkt i de universella värdena mänsklig värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet, rikta uppmärksamheten på behoven hos utsatta grupper, t.ex. människor som lever i fattigdom.

77.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lösa problemen med ojämlikhet i tillgången till hälso- och sjukvård av betydelse för människors vardag, exempelvis tandvård och ögonvård.

78.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra sitt yttersta för att uppmuntra medlemsstaterna att ge patienter ersättning och att göra allt som behövs för att minska ojämlikheterna i tillgång till läkemedel för behandling av tillstånd och sjukdomar som benskörhet efter övergångsåldern och Alzheimers sjukdom, vilka i vissa medlemsstater inte ersätts, och att göra så omedelbart.

Informations- och kommunikationsteknik och fattigdom

79.  Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionens strategi för en digital inre marknad i Europa inte tar hänsyn till behovet av att säkra allmän, jämlik och obegränsad tillgång till ny teknik, nya marknader och nya digitala telekommunikationssätt, särskilt för personer som riskerar fattigdom eller social utestängning.

80.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att införa strategier för att minska den digitala klyftan och främja lika tillgång till ny informations- och kommunikationsteknik, särskilt för personer som riskerar fattigdom eller social utestängning.

Vatten och fattigdom

81.  Europaparlamentet påminner om att FN:s generalförsamling erkänner rätten till rent dricksvatten av hög kvalitet och sanitära anläggningar som en mänsklig rättighet. Parlamentet konstaterar dock att tillgång till dricksvatten inte garanteras i vissa områden, framför allt på landsbygden och i isolerade områden, och att alltfler har svårt att betala sina vattenräkningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att utan dröjsmål se till att alla har tillgång till dricksvatten. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att säkerställa ett minibehov av vatten och skydda sårbara hushålls mänskliga rättigheter.

82.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att snarast göra allt de kan för att hela befolkningen ska ha tillgång till dricksvatten.

o
o   o

83.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1. (2) EUT L 72, 12.3.2014, s. 1. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470. (4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 289. (5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320. (6) EUT L 257, 28.8.2014, s. 214. (7) EUT L 315, 14.11.2012, s. 1. (8) EUT C 169 E, 15.6.2012, s. 66. (9) EUT L 153, 18.6.2010, s.13. (10) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57. (11) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 57. (12) http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/64/292&Lang=F (13) http://www.unicef-irc.org/publications/pdf/rc10_fre.pdf (14) https://www.unicef.fr/sites/default/files/userfiles/2014_Bilan12_Innocenti.pdf (15) http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=89&newsId=2345&furtherNews=yes (16) EUT C 248, 25.8.2011, s. 130. (17) EUT C 341, 21.11.2013, s. 21. (18) EUT C 170, 05.06.2014, s. 23. (19) EUT C 166, 7.6.2011, s. 18. (20) Gemensamt yttrande från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd till rådet, Europeiska rådet 13809/14 SOC 662 EMPL 120 EDUC 297 ECOFIN 876, 3 oktober 2014. (21) http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=en&pubId=7744&visible=0. (22) Center for responsible lending, Durham, http://www.responsiblelending.org/state-of-lending/cumulative/ , http://www.uvcw.be/no_index/cpas/panier-etude-qualitative.pdf (23) Ricardo Cherenti, belgiska förbundet för lokala socialtjänstcentrum, http://www.uvcw.be/no_index/cpas/panier-etude-quantitative.pdf. (24) Yttrande från kommittén för socialt skydd till rådet, Europeiska unionens råd, 6491/11, SOC 124, av den 15 februari 2011. (25) Antagna texter, P8_TA(2015)0294. (26) Antagna texter, P8_TA(2015)0264. (27) EUT L 268, 15.10.2015, s. 28. (28) Antagna texter, P8_TA(2015)0261. (29) Antagna texter, P8_TA(2014)0070. (30) EUT C 65, 19.2.2016, s. 40. (31) EUT C 349 E, 29.11.2013, s. 74. (32) EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 8.

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om den privata sektorn och utveckling (2014/2205(INI))

P8_TA(2016)0137 A8-0043/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En starkare roll för den privata sektorn i insatserna för att uppnå hållbar tillväxt för alla i utvecklingsländerna (COM(2014)0263) och rådets slutsatser om detta av den 23 juni 2014 och 12 december 2014,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Ett globalt partnerskap för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling efter 2015 (COM(2015)0044),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Ett anständigt liv för alla (COM(2013)0092) och rådets slutsatser om detta av den 25 juni 2013,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring (COM(2011)0637) och rådets slutsatser om detta av den 14 maj 2012,

–  med beaktande av den handlingsplan för privata investeringar som kan bidra till ett uppnående av målen om hållbar utveckling och som ingår i Unctads rapport om investeringar i världen från 2014(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om att främja utveckling genom ansvarsfulla affärsmetoder, inklusive utvinningsindustrins roll i utvecklingsländerna(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om EU och den globala utvecklingsramen efter 2015(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2015 om finansiering för utveckling(4) och då i synnerhet sin uppmaning till den privata sektorn om att anpassa sig till målen för en hållbar utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om äganderättens, egendomsägandets och förmögenhetsskapandets roll när det gäller att utrota fattigdom och främja hållbar utveckling i utvecklingsländerna(5),

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om verksamheten inom EU-plattformen för kombinerade mekanismer vid externt samarbete från inrättandet till utgången av juli 2014 (COM(2014)0733),

–  med beaktande av Parisförklaringen om biståndseffektivitet av den 2 mars 2005 och handlingsprogrammet från Accra av den 4 september 2008,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2014: Ändamålsenligheten i att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med lån från finansinstitut för att stödja EU:s externa politik,

–  med beaktande av Busanpartnerskapet för ett effektivt utvecklingssamarbete från den 1 december 2011(6), särskilt punkt 32 om vikten av att erkänna den privata sektorns centrala roll när det gäller att driva på innovation, välstånd, inkomster och sysselsättning, samt att mobilisera inhemska resurser och på så sätt bidra till minskad fattigdom,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen om offentlig-privat(7) samarbete och det partnerskap för välstånd(8) som bildades genom Busaninitiativets byggsten för den privata sektorn,

–  med beaktande av slutdokumentet The future we want från Förenta nationernas Rio+20‑konferens om hållbar utveckling den 20–22 juni 2012(9),

–  med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter(10),

–  med beaktande av FN:s Global Compact-initiativ och OECD:s riktlinjer för multinationella företag: Complementarities and Distinctive Contributions(11),

–  med beaktande av Unctads investeringspolitiska ram för hållbar utveckling(12),

–  med beaktande av Afrikanska utvecklingsbanksgruppens strategi för utveckling av den privata sektorn 2013–2017 med titeln: Supporting the transformation of the private sector in Africa(13),

–  med beaktande av ILO:s trepartsförklaring om principer för multinationella företag och socialpolitik(14),

–  med beaktande av Unidos Limadeklaration om vägen mot en inkluderande och hållbar industriell utveckling(15),

–  med beaktande av ILO:s agenda för anständigt arbete,

–  med beaktande av artikel 9.2 b i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som fastställer krav på att säkerställa att enskilda enheter som erbjuder anläggningar och service dit allmänheten äger tillträde beaktar alla aspekter av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning(16),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681),

–  med beaktande av den globala utvecklingsramen för tiden efter 2015, i vilken den privata sektorns roll som den viktigaste samarbetspartnern i genomförandet av insatser och i övergången till en grön ekonomi framhålls,

–  med beaktande av de frivilliga riktlinjerna för ansvarsfull markförvaltning från 2010(17),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för internationell handel (A8-0043/2016), och av följande skäl:

A.  Den offentliga sektorns roll är grundläggande för att nå målen om hållbar utveckling. Den privata sektorn är en motor för skapande av välstånd och ekonomisk tillväxt i alla marknadsekonomier och svarar för 90 % av sysselsättningen och inkomsterna i utvecklingsländerna. Enligt FN står den privata sektorn för 84 % av utvecklingsländernas BNP och kan utgöra en hållbar grund för inhemsk resursmobilisering, vilket leder till ett minskat bidragsberoende så länge sektorn regleras ordentligt, följer principerna för mänskliga rättigheter och miljöstandarder och är kopplad till konkreta långsiktiga förbättringar för den inhemska ekonomin, en hållbar utveckling och minskad ojämlikhet.

B.  Enligt FN:s utvecklingsprograms fattigdomsindex tjänar 1,2 miljarder människor mindre än 1,25 amerikanska dollar per dag. Ojämlikheterna ökar och utgör, tillsammans med fattigdomen, ett av de största hoten mot den globala stabiliteten.

C.  Det finns ett tydligt samband mellan utvecklingen av en stark tillverkningsindustri och marknadens bidrag till fattigdomsminskningen: om förädlingsvärdet för tillverkningsindustrin ökar med 1 % per capita minskar antalet personer som lever i fattigdom med nästan 2 %(18).

D.  Behovet av investeringar i utvecklingsländerna är mycket stort och beräknas uppgå till 2,4 biljoner amerikanska dollar mer per år än i dag. Privat finansiering kan komplettera, men inte ersätta, offentlig finansiering.

E.  FN utnämnde 2012 till kooperationernas år för att understryka deras roll för att säkra utvecklingen, stärka människors egenmakt, öka den mänskliga värdigheten och bidra till att nå millenniemålen för en hållbar utveckling. Den kooperativa sektorn i världen har cirka 800 miljoner medlemmar i över 100 länder och beräknas omfatta över 100 miljoner arbetstillfällen globalt.

F.  Mikroföretag och små och medelstora företag, vilka utgör ryggraden i alla marknadsekonomier, åläggs mycket större regleringsbördor i utvecklingsländer än inom EU. I utvecklingsländerna verkar de flesta av dem inom den informella ekonomin, som präglas av osäkerhet och inom vilken de saknar rättsligt skydd, arbetsrättigheter och tillgång till finansiering. Enligt Världsbankens rapport Doing Business 2014 är regleringsbördan i själva verket störst i de fattigaste länderna(19).

G.  Industrialisering (i synnerhet genom utveckling av lokala små och medelstora företag) och små och medelstora industrier, är en drivkraft för välbefinnande och utveckling.

H.  I FN:s förklaring om rätten till utveckling från 1986 bekräftas att utveckling är en grundläggande mänsklig rättighet. I förklaringen fastställs ett människorättsbaserat synsätt som karaktäriseras av förverkligandet av alla mänskliga rättigheter (ekonomiska, sociala, kulturella, civila och politiska). I förklaringen fastställs även att det internationella samarbetet ska stärkas.

I.  Utländska direktinvesteringar kan bidra till uppnåendet av milleniemålen för en hållbar utveckling, vilket återspeglas i Unctads förslag om investeringar i millenniemålen (en handlingsplan för att främja bidragen till den privata sektorn(20)), om direktinvesteringarna regleras på rätt sätt och kopplas till konkreta förbättringar i den inhemska ekonomin, i synnerhet när det gäller överföringar av teknik och skapandet av utbildningsmöjligheter för den lokala arbetskraften, inklusive kvinnor och ungdomar.

J.  Importtullar spelar en avgörande roll för de statliga inkomsterna och gör det möjligt för nya branscher att växa fram på utvecklingsländernas egna inhemska marknader. Importtullar på bearbetade jordbruksprodukter kan skapa utrymme för ett mervärde och jobbskapande inom landsbygdsekonomier, samtidigt som de främjar livsmedelssäkerheten.

K.  I utvecklingsländerna finns 60 % av arbetstillfällena inom den informella sektorn i mikroföretag och små och medelstora företag, men 70 % av dessa företag saknar finansiering från finansinstitut, trots att de skulle behöva det för att växa och skapa arbetstillfällen.

L.  Av de 100 största ekonomiska aktörerna i världen är 51 företag och de 500 största multinationella företagen svarar för närmare 70 % av världshandeln.

M.  Det genomsnittliga förädlingsvärdet per capita för tillverkningsindustrin är 10 gånger högre i industriländer än i utvecklingsländer och 90 gånger högre än i de minst utvecklade länderna(21),

N.  Skatteutrymmet i utvecklade länder och utvecklingsländer begränsas i realiteten av kraven från globala investerare och finansmarknader. Enligt internationella valutafonden påverkas i synnerhet utvecklingsländerna av företagens skatteflykt, och de är mer beroende av inkomstskatter från företag som inkomstkälla än vad OECD-länderna är. EU:s medlemsstater tillämpar i stor utsträckning förfaranden som gör det lättare för transnationella företag och enskilda att smita undan skatt.

O.  Den högnivåpanel som ger råd åt FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon om utvecklingsagendan för perioden efter 2015 rådfrågade koncerncheferna för 250 företag (med en årsomsättning på 30 biljoner dollar) från 30 länder och drog slutsatsen att hållbarhet måste vara en integrerad del av företagens strategier för att de ska kunna utnyttja affärsmöjligheterna i samband med hållbar tillväxt. Den privata sektorns beredvillighet att bidra till en hållbar utveckling hindras ofta av bristen på tydliga modeller för företag att ingå partnerskap med den offentliga sektorn. Den privata sektorn har potential att tillhandahålla varor och tjänster till fattiga samhällen och befolkningar, vilket leder till minskade kostnader, ökade valmöjligheter samt produkter och tjänster som är skräddarsydda efter deras specifika behov, samt bidrar till spridningen av miljömässiga och sociala skyddsmekanismer och standarder.

P.  I brist på en allmänt vedertagen definition kan offentlig-privata partnerskap definieras som överenskommelser mellan flera privata aktörer, offentliga organ eller civilsamhällesorganisationer för att uppnå samhällsmål av ömsesidig nytta genom ett utbyte av resurser och/eller expertkunskaper.

Q.  De europeiska instituten för biståndsfinansiering, en grupp med 15 bilaterala institutioner som spelar en viktig roll för att ge långsiktig finansiering till den privata sektorn i utvecklings- och reformeringsekonomier, har som mål att investera i företag som ger en rad olika utvecklingseffekter, allt ifrån tillhandahållande av tillförlitlig elförsörjning och rent vatten till att ge små och medelstora företag tillgång till marknader för små jordbruk.

R.  Offentlig-privata partnerskap har i flera decennier varit vanliga i utvecklade länder, framför allt i Europa och Förenta staterna. I dag används de allmänt av de flesta biståndsgivare i utvecklingsländerna och svarar för cirka 15–20 % av de totala infrastrukturinvesteringarna.

S.  Fortfarande är 2,5 miljarder människor, de flesta kvinnor och unga, utestängda från företagsvärlden, den formella finanssektorn och möjligheten att äga fastigheter och mark. Det finns en stadig könsklyfta på mellan sex och nio procentenheter när det gäller inkomsterna i utvecklingsländer. Social dialog är ett betydelsefullt sätt att stödja jämställhet på arbetsplatsen och vända mönstret med underrepresentation inom företagen i utvecklingsländerna.

T.  Väl utformade och effektivt genomförda offentlig-privata partnerskap kan mobilisera långsiktig privat och offentlig finansiering, skapa tekniska och affärsmässiga innovationer och ha inbyggda mekanismer som säkerställer att sådana partnerskap hålls ansvariga för utvecklingsresultaten.

U.  De offentlig-privata partnerskapen i utvecklingsländerna har hittills i första hand varit inriktade på energi-, infrastruktur- och telekommunikationsbranscherna, medan de potentiella möjligheterna inom sektorer såsom jordbruk, utbildning, grön teknik, forskning och utveckling, hälsovård och äganderätt till stor del förblir outnyttjade.

V.  Närmare två tredjedelar av Europeiska investeringsbankens (EIB) utlåning till AVS‑länderna under de senaste tio åren har varit inriktad på verksamheter inom den privata sektorn. EIB:s Cotonouinvesteringsfacilitet har vunnit anseende som en unik, riskbärande revolverande fond för finansiering av högriskinvesteringar som ska främja utvecklingen av den privata sektorn.

W.  Trots att 45 miljoner nya arbetssökande kommer ut på utvecklingsländernas arbetsmarknader varje år(22) uppger 34 % av företagen i 41 länder att de inte kan hitta de arbetstagare de behöver.

X.  I agendan för förändring betraktas kombinerad finansiering som ett viktigt instrument för att få fram ytterligare resurser genom att kombinera EU-bidrag med lån eller kapital från offentliga och privata finansiärer. I revisionsrättens särskilda rapport 16 (2014) om att kombinera bidrag kom man dock fram till slutsatsen att i nästan hälften av de undersökta fallen var det inte uppenbart att bidragen var berättigade, för ett antal av dessa fall fanns det tecken på att investeringarna skulle ha gjorts även utan EU-bidraget.

Y.  Tillverkningsindustrin, med 470 arbetstillfällen runtom i världen 2009 och cirka en halv miljard jobb 2013(23), ger stora möjligheter för sysselsättning och skapande av välstånd samt för att erbjuda bra och högkvalitativt arbete.

Z.  Förmögenheterna i världen koncentreras i allt större utsträckning till en liten, rik elit och den rikaste procenten beräknas äga mer än hälften av världens tillgångar 2016.

AA.  Rättvisa och progressiva skattesystem med kriterier för välstånd och social rättvisa spelar en nyckelroll för att minska ojämlikheterna genom att åstadkomma en omfördelning från höginkomsttagande medborgare till de mest behövande i ett land.

En långsiktig strategi för samarbete med den privata sektorn

1.  Europaparlamentet påpekar att den privata sektorns investeringar i utvecklingsländer kan bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling om de regleras ordentligt. Parlamentet välkomnar och instämmer i rådets slutsatser av den 12 december 2014 om en större roll för den privata sektorn inom utvecklingssamarbetet. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att hjälpa den privata sektorn att, vid sidan om andra statliga och icke-statliga biståndsorganisationer och inkluderande företagsmodeller såsom kooperativ och sociala företag, bli en verklig partner i arbetet för en inkluderande och hållbar utveckling inom ramen för FN:s mål för en hållbar utveckling. Detta kräver att den privata sektorn åtar sig att verka för ett gott styre, minskad fattigdom och skapande av välstånd genom hållbara investeringar samt för att minska ojämlikheterna, främja mänskliga rättigheter och miljöstandarder och öka egenmakten hos lokala ekonomier. Parlamentet understryker att de privata och offentliga aktörernas olika roller måste vara helt klara och erkännas av alla inblandade parter.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att aktivt engagera sig i diskussionerna om 2030-agendan, samtidigt som man erkänner mångfalden inom den privata sektorn och de utmaningar som det innebär att utrota fattigdomen bland de mest marginaliserade och de som är svårast att nå. Parlamentet anser att man i EU:s politik för att involvera den privata sektorn i utvecklingen behöver specificera vilken privat sektor man riktar sig till.

3.  Europaparlamentet understryker att framtida partnerskap inom 2030-agendan för hållbar utveckling i större utsträckning måste fokusera på att motverka fattigdom och ojämlikhet. Parlamentet påminner om att offentligt utvecklingsbistånd måste fortsätta att spela en central roll för att utrota alla former och fattigdom och möta grundläggande sociala behov i utvecklingsländer, och får inte ersättas av privat finansiering. Parlamentet erkänner att det finns möjligheter att stärka privat finansiering genom officiellt utvecklingsbistånd under förutsättning att man uppfyller krav på transparens, ansvarighet, ägande och samordning med ländernas prioriteringar och en hållbar skuldförvaltning.

4.  Europaparlamentet efterlyser mer offentliga investeringar i offentliga tjänster som är tillgängliga för alla, i synnerhet inom transportsektorn och för att skapa tillgång till dricksvatten, hälsovård och utbildning.

5.  Europaparlamentet anser att de privata och offentliga sektorerna är som mest effektiva när de samarbetar för att skapa en miljö som främjar investeringar och företagande samt lägger grunden för ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker att alla partnerskap och allianser med den privata sektorn måste grundas på gemensamma värdeprioriteringar så att företagens affärsmål anpassas till EU:s utvecklingsmål och följer internationella standarder om utvecklingseffektivitet. Parlamentet anser att de måste utvecklas och ledas tillsammans med de aktuella partnerländerna så att risker, ansvarsområden och vinster delas. De måste också vara kostnadseffektiva och ha precisa utvecklingsmål, regelbundna milstolpar och tydlig ansvarighet och öppenhet.

6.  Europaparlamentet välkomnar utländska privata investeringar i utvecklingsländer för att skynda på den inhemska utvecklingen. Parlamentet betonar vidare betydelsen av att uppmuntra ansvarstagande investeringar som ger stöd till lokala marknader och bidrar till att motverka fattigdomen.

7.  Europaparlamentet stöder det arbete som de europeiska instituten för biståndsfinansiering gör då dess medlemmar bidrar med kapital till företag i utvecklingsländer genom direktinvesteringar till företag, samt indirekt genom att avsätta kapital till lokala affärsbanker och riskkapital till tillväxtmarknader, med fokus på mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att gynna denna typ av program genom sin finansiering och sitt samarbete, eftersom den privata sektorn är av yttersta vikt i utvecklingsländerna.

8.  Europaparlamentet vill att det tas fram effektivare standarder för öppenhet och ansvarsskyldighet för EU:s teknikföretag i samband med export av teknik som kan användas för att kränka mänskliga rättigheter, underlätta korruption eller motarbeta EU:s säkerhetsintressen.

9.  Europaparlamentet betonar att EU:s områden för handels-, investerings-, säkerhets- och utvecklingspolitik är sammankopplade och får direkta effekter i utvecklingsländerna. Parlamentet påminner om att artikel 208 i Lissabonfördraget innehåller principen om en konsekvent politik för utveckling, vilken innebär att utvecklingssamarbetets mål måste beaktas i sådan politik som sannolikt kommer att påverka utvecklingsländerna. Parlamentet vill att all handels- och investeringspolitik ska utvärderas utifrån dess utvecklingseffekt, i synnerhet när det gäller universell tillgång till varor och tjänster av allmänt intresse. Parlamentet understryker betydelsen av att förbättra kapitlen om hållbar utveckling i alla framtida bilaterala handelsavtal i syfte att inkludera effektiva rapporteringsordningar för den privata sektorn.

10.  Europaparlamentet betonar behovet av att undersöka hur den privata sektorn kan integreras ytterligare i den europeiska grannskapspolitiken för att hjälpa till att skapa ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen i Europas grannländer, till exempel genom att dela kunskap och ge tillgång till kapital.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja, stödja och finansiera offentlig-privata partnerskap som en första möjlighet samt att införa obligatoriska och allmänt tillgängliga bedömningar av effekterna på fattigdomen och samhället när utvecklingsprogram genomförs tillsammans med den privata sektorn.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU att inkludera ett formellt samråd med civilsamhällets organisationer och de samhällen som direkt och indirekt påverkas av utvecklingsprojekt.

13.  Europaparlamentet framhåller de enorma möjligheter att uppnå ett EU-mervärde som kan skapas genom partnerskap med den privata sektorn, i nära samordning med medlemsstaterna och berörda internationella organisationer, som i många fall har bevisad erfarenhet av att arbeta tillsammans med den privata sektorn. Parlamentet understryker att en fullt fungerande marknadsekonomi, som bygger på rättsstatsprincipen, fortsätter att vara en betydande drivkraft för ekonomisk och social utveckling och betonar att EU:s utvecklingspolitik bör återspegla detta.

14.  Europaparlamentet välkomnar ramen för affärsengagemang med FN, där det understryks att en robust privat sektor som ger ekonomisk tillväxt är avgörande för att nå målen om en hållbar utveckling och att den privata sektorn ger viktiga bidrag till delade ekonomiska, sociala och miljömässiga framsteg.

15.  Europaparlamentet välkomnar den privata sektorns deltagande i OECD:s högnivåforum för biståndseffektivitet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang särskilt innovativa sätt att öka utvecklingsfinansieringen från den privata sektorn och den gemensamma Busanförklaringen från 2011 om att öka och utvidga det offentlig-privata samarbetet för bred, inkluderande och hållbar tillväxt.

16.  Europaparlamentet välkomnar att andelen obundet, bilateralt bistånd stadigt har ökat, men uttrycker sin oro över fortsatta formella och informella former av bundet bistånd(24). Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att genomföra det åtagande de gjorde vid det europeiska samförståndet om utveckling om fortsatt avbindning av bistånd, utöver gällande OECD-rekommendationer. Parlamentet betonar att det finns en tillväxtskapande potential i ytterligare avbindning av bistånd, vilket skulle gynna lokala branscher i utvecklingsländer. Parlamentet kräver en höjning av det reella biståndet och en hållbar uppbyggnad av de regionala och lokala värdekedjorna samt större egenmakt för lokala aktörer och en fokusering på uppbyggande av hållbara regionala/lokala värdekedjor. Parlamentet betonar betydelsen av lokalt och regionalt ägande och av partnerländers egna nationella strategier och reformagendor, samt av att utvecklingsprojekt inkluderas och att ett mervärde skapas genom att säkra lokala försörjningskedjor. Parlamentet anser att utvecklingspolitiken spelar en viktig roll för att bekämpa grundorsakerna till de rådande migrationsströmmarna till EU.

17.  Europaparlamentet erkännar att alla länder, men i synnerhet utvecklingsländer, har rätt att införa tillfälliga kapitalbegränsningar för att förhindra en ekonomisk kris till följd av kortfristiga och volatila flöden av privat kapital. Parlamentet vill se att inskränkningar av denna rätt tas bort från alla handels- och investeringsavtal, inklusive inom Världshandelsorganisationen.

18.  Europaparlamentet påpekar att EU måste beakta tillgängligheten vid sitt stöd till den privata sektorn eftersom en utestängning av en stor del av befolkningen, till exempel personer med funktionsnedsättning, innebär att en icke-försumbar marknad undanhålls från de privata företagen.

Stöd till lokala, privata aktörer i utvecklingsländerna

19.  Europaparlamentet framhåller att regleringsbördan för mikroföretag och små och medelstora företag i utvecklingsländerna är betydligt tyngre än för motsvarande företag inom EU och att de saknar rättsligt skydd och äganderätt, samt är verksamma inom den osäkra informella ekonomin. Parlamentet understryker därför betydelsen av markregistreringssystem. Den lokala privata sektorn i utvecklingsländerna måste främjas genom till exempel tillgång till finansiering och främjande av företagande. Kommissionen, andra biståndsgivare och utvecklingsorgan uppmanas att öka sitt stöd för att bygga upp de inhemska små och medelstora företagens kapacitet.

20.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja nationellt ägda utvecklingsstrategier för att utforma den privata sektorns bidrag till utveckling inom en utvecklingsram som fokuserar på inhemska kooperativ, mikroföretag och små och medelstora företag, i synnerhet småskaliga jordbruk, eftersom de erbjuder störst potential för att driva på en rättvis utveckling i länderna.

21.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka stödet för partnerskap med utvecklingsländer i syfte att modernisera deras utvecklingsram genom att skapa en bra miljö för privata initiativ, erbjuda stödmekanismer för företag och samtidigt hitta rätt balans mellan att skapa en omgivning som främjar investeringar och skyddar offentliga intressen och miljön genom reglering. Parlamentet noterar att det finns ett behov av att upprätta tillförlitliga banksystem och skatteförvaltningar i utvecklingsländer som kan erbjuda tillräcklig ekonomisk styrning och förvaltning för offentliga och privata medel. Parlamentet uppmanar partnerländernas regeringar att införa en tidsfristklausul så att onödiga regler kan upphävas och påpekar att lagstiftningen bör bli föremål för konsekvensbedömningar för att bedöma negativ påverkan på sysselsättningen och hot mot miljöstandarder.

22.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka utvecklingsländernas kapacitet att mobilisera inhemska inkomster för att bekämpa skatteundandragande, korruption och illegala finansiella flöden, och i synnerhet för att hjälpa de minst utvecklade länderna och instabila stater att bygga upp mer effektiva och stabila statliga institutioner genom bland annat utveckling av rättvisa och effektiva skattesystem. Parlamentet uppmanar i detta syfte EU att uppgradera sitt ekonomiska och tekniska stöd till utvecklingsländer för att säkerställa större öppenhet och ökat ansvarstagande. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater, alla berörda organisationer samt de utvecklade länder och utvecklingsländer som har undertecknat Busanpartnerskapet för ett effektivt utvecklingssamarbete att uppfylla sina åtaganden om att öka insatserna för att bekämpa korruption och illegala finansiella flöden.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens GD Internationell utveckling och samarbete att tillsammans med GD Näringsliv etablera regionala stödstrukturer för små och medelstora företag och mikroföretag i utvecklingsländer, med Enterprise Europe Network som modell, för att hjälpa dem in i den legala ekonomin, få tillgång till finansiering och kapital, få tillträde till marknader och övervinna rättsliga hinder, samt att i synnerhet stärka de mellanliggande organisationer som representerar dem. Parlamentet understryker att sådana strukturer med tiden också kan bli forum för lansering av lokala och regionala offentlig-privata partnerskap inom allt från jordbruksföretag till yrkesutbildning och hälso- och sjukvårdsprogram för att därigenom underlätta kapacitetsuppbyggnad, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, samt sammanslagning av lokala och internationella resurser.

24.  Europaparlamentet upprepar att det är EU:s ansvar att stödja ett rättvist globalt skattesystem, vilket omfattar att etablera effektiva obligatoriska krav för landsvis rapportering för transnationella företag, upprätta offentliga register över de verkliga ägarna till företag, förvaltningsbolag eller liknande organ samt säkerställa ett automatiskt utbyte av skatteinformation och en rättvis fördelning av beskattningsrätten vid förhandling om skatte- och investeringsavtal med utvecklingsländer. Parlamentet anser även att utländska direktinvesteringar endast ska gå till företag och fonder som är beredda att offentliggöra vilka de verkliga ägarna är och redovisa sina räkenskaper landsvis.

25.  Europaparlamentet påminner om att tullsystem är en grundläggande del av de regleringar som främjar en utveckling och ett jobbskapande inom den privata sektorn som gynnar fattiga. Parlamentet konstaterar dock med oro att de ekonomiska partnerskapsavtalen innebär obligatoriska tullsänkningar för ett rad ekonomiska sektorer i AVS-länder, trots att ett avskaffande av alla tullar på importer från EU skulle leda till betydande minskningar av tullinkomsterna, i vissa fall med hela 15–20 % av de statliga inkomsterna. Parlamentet kräver att EU utformar sin handelspolitik i enlighet med principen om en konsekvent politik för utveckling.

26.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s finansieringsram för effektfinansiering via Cotonouinvesteringsfaciliteten, som gör det möjligt för EIB att utöka sitt stöd till den privata sektorn på mer riskfyllda områden och under mer besvärliga förhållanden. Parlamentet beklagar nedskärningarna i EIB:s utlåning till Asien. Parlamentet betonar att alla EIB-investeringar inom Cotonouinvesteringsfaciliteten bör anpassas till de nationellt ägda utvecklingsstrategierna, i enlighet med principen om demokratiskt ägande.

27.  Europaparlamentet understryker det faktum att i instabila stater och i länder som byggds upp efter en konflikt är hindren mot utvecklingen av den privata sektorn större än på andra ställen samt kräver mer riktade insatser för att förbättra investeringsklimatet, avskaffa hämmande, föråldrade företagsregleringar, motverka aggressivt företagsagerande och bekämpa den utbredda korruptionen. Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att kommissionen arbetar tillsammans med partnerländerna och den privata sektorn för att forma den politiska dialogen och överbrygga den omfattande misstro som finns mellan myndigheterna och den privata sektorn på grund av en tradition med vinstmaximerande beteende, vänskapstjänster och bristande legitimitet.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och utvecklingsländerna att öka sina ansträngningar för att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt och upprätta stödmekanismer för kvinnliga företagare. Parlamentet noterar att en sparinriktad strategi för att inkludera kvinnor i ekonomin har visat sig ge goda resultat och rekommenderar att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla partnerskapsprogram i kombination med utbildning i företagande för kvinnor, unga, personer med funktionsnedsättning och nätverk som riktar sig till kvinnliga företagare. Parlamentet vill se ett utökat stöd till lokala kvinnliga företagare så att de kan ta del av den tillväxt som den privata sektorn genererar. Parlamentet rekommenderar att man vidtar åtgärder för att övervaka processen för att öka kvinnors ekonomiska egenmakt, och konstaterar att enligt Internationella valutafonden skulle inkomsten per capita öka kraftigt om kvinnor och män bidrog lika mycket till arbetskraften.

Att engagera den europeiska och internationella företagssektorn för att skapa hållbar utveckling

29.  Europaparlamentet framhåller att den privata sektorns potentiella bidrag till en långsiktig hållbar utveckling inte bara handlar om ekonomi, erfarenheter och expertkunskaper, utan inkluderar utvecklingen av lokala värdekedjor och distributionskanaler som kan skapa sysselsättning, minskad fattigdom, ökad jämlikhet, främjande av kvinnors rättigheter och möjligheter, miljömässig hållbarhet, ökad räckvidd och effektivitet samt ytterligare tillgång till kommersiellt tillgängliga och rimligt prissatta produkter, tjänster och tekniker. Parlamentet vill att utvecklingsarbetet ska spela en betydelsefull roll vid genomförandet av avtalade internationella standarder, såsom FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter och ILO:s standarder, bland annat genom samarbete med europeiska företag och investerare för att säkerställa att deras affärsverksamhet och försörjningskedjor i utvecklingsländerna fullt ut följer de vägledande principerna och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

30.  Europaparlamentet understryker att den sociala dialogen är avgörande för att säkerställa att den privata sektorn engagerar sig effektivt i utvecklingen. Parlamentet betonar att det är utvecklingsländernas ansvar att stödja den sociala dialogen mellan den privata sektorns arbetsgivare, arbetstagare och nationella myndigheter som ett sätt att främja gott styre och statens stabilitet. I synnerhet uppmanas utvecklingsländerna att se till att den sociala dialogen även omfattar industrikluster och industriella frizoner för bearbetning på export.

31.  Europaparlamentet understryker att den privata sektorn, i synnerhet lokala små och medelstora företag, måste utgöra en del av den politiska dialogen tillsammans med alla andra utvecklingspartner för att kunna underlätta en ömsesidig förståelse, hantera förväntningar och säkerställa effektivitet och insyn. Parlamentet understryker i detta sammanhang EU-delegationernas viktiga roll i utvecklingsländer som en plattform för sådana dialoger. Parlamentet understryker den positiva roll som företagen spelar som katalysatorer för socialt inkluderande utveckling samt deras kapacitet att stärka samhällen genom skapande av arbetstillfällen och inkomster. Parlamentet påpekar framför allt att arbetstagarna har skapat delade tjänstekooperativ och tjänsteföreningar för att bistå vid deras egen sysselsättning inom den informella ekonomin, samtidigt som spar- och kreditkooperativ ger tillgång till banktjänster som annars saknas i många landsbygdsområden och finansierar bildandet av småföretag och mikroföretag. Parlamentet erkänner att den privata sektorn inkluderar aktörer såsom sociala företag och rättvisemärkta organisationer som har sociala och miljömässiga principer inbyggda i sitt arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att erkänna dessas insatser vid sitt arbete rörande den privata sektorns roll i utvecklingen.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja förslaget från investerare och andra berörda parter om att stödja bindande bestämmelser om social, miljömässig och människorättslig rapportering från företag, i enlighet med EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering, eftersom detta utgör ett av de nya förslagen till FN:s mål om hållbar utveckling.

33.  Europaparlamentet vill att EU bidrar till att stärka och bygga upp strukturer, nätverk och institutioner för inhemska privata aktörer, i synnerhet mikroföretag och små och medelstora företag, och beaktar deras roll vid utformningen av den nationella och regionala politiken.

34.  Europaparlamentet understryker att ett av de största hindren för privata företags engagemang i utvecklingsländerna är bristen på projekt som kan godtas av bankerna till följd av de svaga rättsliga, institutionella och finansiella ramarna och det bristfälliga upprätthållandet av lagstiftningen, samt bristen på resurser för investeringsplanering och projektberedning. Parlamentet efterlyser ett ökat tekniskt stöd till partnerländernas offentliga företag för att öka deras kapacitet att ta ansvar för ledningen av offentlig-privata partnerskap och hävda äganderätten i slutet av processen. Parlamentet understryker att den privata sektorn måste se en lönsamhet i långsiktiga investeringar eftersom de annars, beroende på aktieägarnas intressen, kan sakna den långsiktiga vision som krävs för lönsamhet i de sociala sektorer som är nödvändiga för mänsklig utveckling.

35.  Europaparlamentet noterar att de privata satsningarna på infrastruktur i utvecklingsländerna har ökat kraftigt, från 18 miljarder US-dollar 1990 till 150 miljarder US-dollar 2013. Parlamentet vill se ett fortsatt engagemang i detta avseende, och konstaterar att bristen på infrastruktur hämmar tillväxten inom den privata sektorn eftersom produktionen och skapandet av sysselsättning undermineras.

36.  Europaparlamentet understryker den enorma potential som finns för att etablera offentlig-privata partnerskap inom jordbruket, vilket bör ske enligt tydliga och starka regler för äganderätt och besittningsrätt för att förhindra markrofferi och säkerställa en utvidgad och effektiv jordbruksproduktion. Parlamentet välkomnar att man under 2014 startade ett EU-program för att stärka markförvaltningen i afrikanska länder. Parlamentet rekommenderar att EU och dess delegationer spelar en större roll i samarbetet med partnerregeringar samt EIB, Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) och andra liknande organ för att involvera den privata sektorn i att finna marknadsbaserade lösningar på problem inom jordbruket. Parlamentet understryker behovet av att upprätta ekonomiska incitament för att undvika utestängning av små, avlägset belägna befolkningar och jordbrukare som odlar spannmål utan större kommersiellt intresse, eller som knappast kommer att vara attraktiva för jordbruksföretag. Parlamentet understryker att säkerhetsklausuler bör inkludera sociala och miljömässiga riskbedömningar, samråd med behöriga representanter för de berörda samhällena, med deras fria, på förhand inhämtade och välinformerade samtycke till det aktuella projektet samt rättsligt stöd för dessa samhällen vid behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta projekten åtföljas av övervakningsförfaranden samt att förhandla om en översyn av kontrakt i de fall då dessa har visat sig vara skadliga för lokalbefolkningen.

37.  Europaparlamentet understryker även de risker som är kopplade till offentlig-privata företag inom jordbruket, däribland markrofferi vilket måste förhindras. Parlamentet understryker betydelsen av att fokusera på stöd till småskaliga jordbrukare, i synnerhet kvinnor, och uppmanar kommissionen att koppla alla offentlig-privata partnerskap där EU-medel används inom jordbrukssektorn till heltäckande åtgärder för att skydda småskaliga jordbrukare, boskapsskötare och andra utsatta markanvändare mot risken att förlora tillträde till mark eller vatten. Parlamentet understryker att säkerhetsklausuler bör inkludera sociala och miljömässiga riskbedömningar som ett villkor för att inleda det aktuella projektet samt rättsligt stöd för dessa samhällen vid behov. Parlamentet rekommenderar att projekten från G8-gruppens nya allians ersätts av initiativ under det övergripande programmet för utveckling av det afrikanska jordbruket (CAADP). De ekonomiska och sociala ersättningarna måste vara bindande åtaganden och alternativa utvecklingsplaner måste alltid beaktas.

38.  Europaparlamentet rekommenderar att EU fortsätter att stödja förnybara och gröna energiprojekt i utvecklingsländer, i synnerhet i landsbygdsområden, på ett hållbart sätt. Parlamentet välkomnar att en av prioriteringarna i EIB:s finansieringsram för effektfinansiering är investeringar i energisektorn, som generellt betraktas som en avgörande faktor för att få fart på den ekonomiska tillväxten i Afrika. Parlamentet förväntar sig innovativa finansieringsinstrument för att driva på investeringar från den privata sektorn inom förnybar energi, energieffektivitet och tillgång till energi. Parlamentet uppmuntrar även EIB och de europeiska instituten för biståndsfinansiering att ge ytterligare stöd till investeringsprojekt för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i Afrika, i enlighet med EU:s åtaganden och skyldigheter enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring. Parlamentet påminner om att man måste prioritera småskaliga, fristående och decentraliserade energiprojekt för att säkerställa energitillträde till landsbygdsområden, samtidigt som man undviker de potentiella negativa sociala och miljömässiga effekter som storskalig energiinfrastruktur kan få.

39.  Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla en robust regleringsram som bygger på utvecklandet av effektiva kriterier inom vilka den privata sektorn måste verka, däribland främjande av långsiktiga, kontraktsbyggande offentlig-privata företag. Parlamentet uppmanar EU att endast verka för användandet av offentlig-privata partnerskap om lönssamhetsbedömningar visar att det inte finns några andra billigare och mindre riskfyllda möjligheter. EU uppmanas att införa en effektiv säkerhetspolitik för offentlig-privata partnerskap för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna, inklusive kvinnors rättigheter, respekteras.

40.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som uppnåtts när det gäller att slå ihop offentliga och privata resurser för hälso- och sjukvård och bättre tillgång till läkemedel, samt i syfte att i allt högre grad utnyttja tekniköverföringsmöjligheterna i utvecklingsländerna. Parlamentet vill se att EU hjälper till att öppna vägar för samarbete utöver tillgången till mediciner för att reformera dysfunktionella hälsovårdssystem i utvecklingsländer. Parlamentet understryker att stödet till lokala små och medelstora företag och industrier kan utvidgas genom inte bara finansieringsinstrument, utan även genom tekniköverföring, kapacitetsuppbyggnad, utveckling av hållbara leveranskedjor och kontakter mellan företag.

41.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att minska klyftan mellan utbildningssystemet och den befintliga arbetsmarknaden i utvecklingsländer. Kommissionen uppmanas att bedriva program för och stödja offentlig-privata partnerskap som inkluderar alla berörda intressenter, skolor, universitet, utbildningscentrum och privata aktörer för att erbjuda utbildningsmöjligheter som är relevanta för marknaden. Parlamentet vill se att man upprättar varvade yrkesutbildningsinstitut i vilka unga människor kan genomgå professionella lärlingsprogram där tonvikten ligger på de praktiska aspekterna av ett yrke samtidigt som de deltar i teoretiska föreläsningar vid specialiserade yrkesskolor.

42.  Europaparlamentet påpekar att den statliga kapaciteten som reglerare måste utvecklas för att framgångsrikt kunna nå en hållbar utveckling.

Principer för samarbete med den privata sektorn

43.  Europaparlamentet understryker att ett engagemang med företagssektorn kräver flexibla metoder som inte bara är skräddarsydda till de önskade resultaten utan även tar hänsyn till i vilken utsträckning de lokala förhållandena är gynnsamma för privata företag och investeringar. Parlamentet rekommenderar en differentierad strategi när det gäller minst utvecklade länder och instabila stater. Investeringarna och den privata sektorns engagemang när det gäller målen för en hållbar utveckling varierar kraftigt mellan utvecklingsländerna. Biståndsgivarna uppmanas att ge större delen av sitt stöd till de minst utvecklade länderna i form av bidrag.

44.  Europaparlamentet välkomnar kriterierna för direkt stöd till den privata sektorn i kommissionens meddelande om den privata sektorn och utveckling. Parlamentet efterlyser en tydligt definierad ram som ska styra alla partnerskap med den privata sektorn genom att upprätta riktmärken såsom åtgärder som riktar sig till mikroföretag, strategier för tillgång till krediter och inkludering på marknadsmarknaden för missgynnade grupper, kvinnor och unga människor. Dessa riktmärken måste säkerställa efterlevnad av principen om en konsekvent politik för utveckling och principerna om utvecklingseffektivitet samt uppfylland av målen för utvecklingspolitiken, i synnerhet när det gäller minskning av fattigdom och ojämliketer. Parlamentet anser att alla beslut för att främja offentlig-privata partnerskap genom kombinerad finansiering i utvecklingsländer bör bygga på en grundlig bedömning av dessa mekanismer när det gäller utvecklingens effekter, ansvarstagande och insyn samt på de lärdomar som har dragits från tidigare erfarenheter.

45.  Europaparlamentet oroas över att det inte alltid finns skyddsmekanismer för att garantera en ändamålsenlig användning av offentliga medel. Man måste komma överens om mätbara resultatindikatorer, övervakning och utvärderingsmekanismer under den förberedande fasen av projektet, samtidigt som man även ser till att investeringarna följer internationella människorätts-, social-, miljö- och insynsnormer och att den privata sektorn betalar rättvisa skatter. Parlamentet understryker betydelsen av riskbedömningar, hållbar skuldsättning, öppenhet och investerarskydd. Parlamentet framhåller vikten av de nationella parlamentens formella rådgivande och granskande roll samt civilsamhällets roll för att säkerställa fullständig ansvarighet och öppenhet. Offer för övergrepp från företag bör ges en effektiv tillgång till rättslig prövning och kompensation i det utvecklingsland där ett utvecklingsprojekt bedrivs.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att företag som ingår i utvecklingspartnerskap anpassas till målen om en hållbar utveckling och följer och respekterar principerna om ett ansvarsfullt företagande. Parlamentet uttrycker sitt kraftfulla stöd för ett effektivt och heltäckande spridande och genomförande av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter inom och utanför EU samt understryker behovet av att vidta alla nödvändiga politiska och lagstiftande åtgärder för att åtgärda de brister som förhindrar ett effektivt genomförande av dessa, däribland tillgång till rättslig prövning. Parlamentet rekommenderar att alla företag som verkar i utvecklingsländer erbjuder en öppenhet som följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag när det gäller att respektera de mänskliga rättigheterna, bidra positivit till samhället och miljön i utvecklingsländer och samarbeta med civilsamhällesorganisationer. Medlemsstaterna bör upprätta nationella planer för att genomföra FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter och i synnerhet OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden.

47.  Europaparlamentet betonar att man i EU:s handels- och utvecklingspolitik måste respektera utvecklingsländernas, i synnerhet de minst utvecklade ländernas, politiska och ekonomiska utrymme, så att de kan behålla viktiga importavgifter när så behövs och därmed bidra till kvalificerade och anständiga arbetstillfällen inom de lokala tillverknings- och jordbruksbearbetningsindustrierna. På så sätt skapas inhemsk, mervärdesskapande industriell tillväxt och diversifiering, vilka utgör nyckelkomponenter i den inkluderande ekonomiska och sociala utvecklingen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja konkreta åtgärder för att säkerställa att multinationella företag betalar skatt i de länder där deras vinster genereras, samt att främja en effektiv, landsspecifik rapportering inom den privata sektorn, vilket ökar den inhemska marknadens möjligheter att mobilisera resurser och skapa en rättvis konkurrens.

48.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja den pågående processen inom FN för att utarbeta ett internationellt bindande rättsligt instrument för transnationella företag och andra bolag när det gäller respekt för de mänskliga rättigheterna, eftersom detta kommer att tydliggöra de transnationella företagens skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter och företagens skyldigheter gentemot stater, samt skapa effektiva rättsmedel för offer i de fall då den inhemska lagstiftningen uppenbarligen inte räcker till för att effektivt åtala dessa företag.

49.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åsikt att de strategiska pelarna i ILO:s agenda för anständigt arbete måste främjas som ett sätt att bemöta ojämlikheterna och den sociala utestängningen, i synnerhet inom de mest marginaliserade grupperna, däribland kvinnor, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet understryker att företag måste verka för en rättvis behandling av arbetstagare och säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö, socialt skydd och social dialog, samtidigt som man upprättar ett konstruktivt förhållande mellan arbetstagare, företagsledning och underleverantörer.

Vägen framåt: vilka steg måste tas för att den privata sektorn ska bli en stadigvarande partner i utvecklingspolitiken?

50.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och organ att utarbeta en tydlig och strukturerad ram för partnerskap och allianser med den privata sektorn i utvecklingsländerna, och understryker samtidigt att det parallellt med en utökad roll för den privata sektorn är viktigt att utveckla lämpliga säkerhetsklausuler och institutionell kapacitet.

51.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utveckla en tydlig och konkret strategi för att se till att den privata sektorn följer de nationella regeringarnas och civilsamhällets utvecklingsprioriteringar i utvecklingsländer.

52.  Europaparlamentet anser att det på EU-nivå bör inrättas sektoriella flerpartsplattformar som samlar den privata sektorn, civilsamhällesorganisationer, icke-statliga organisationer, tankesmedjor, partnerländers regeringar, biståndsgivare, kooperativa organisationer, sociala företag och andra aktörer för att undanröja förbehåll och bristen på förtroende bland aktörerna och lösa de utmaningar som oavsiktligen uppstår vid gemensamma insatser för utveckling. Parlamentet understryker i detta sammanhang EU-delegationerna i de respektive ländernas viktiga roll för att främja sådana dialoger. Kommissionens förslag om att stärka befintliga mekanismer, såsom det politiska forumet om utveckling, är ett steg i rätt riktning.

53.  Europaparlamentet tar del av revisionsrättens rekommendation om att kommissionen tydligt ska visa att EU-biståndet ger ett ekonomiskt och utvecklingsmässigt mervärde vid projekt med kombinerad finansiering. Parlamentet stöder kommissionens avsikt att utvidga kombinerad finansiering till annat än infrastruktur, t.ex. hållbart jordbruk, sociala sektorer och utveckling av den lokala privata sektorn om kommissionen kan motivera detta. Parlamentet understryker emellertid att all kombinerad finansiering måste vara helt förenlig med principerna för effektivitet i utvecklingen, såsom ägarskap, ansvarstagande och insyn, och man måste se till att målen om hållbar utveckling främjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera mekanismerna om kombinerade lån och bidrag och att stärka sin kapacitet att förvalta projekt med kombinerad finansiering i enlighet med revisionsrättens rekommendationer. Kommissionen uppmanas att demokratisera styrningsstrukturen i EU:s plattform för kombinerad finansiering och dess regionala system för kombinerad finansiering genom att ha ett ingående samarbete med alla intressenter på lokal nivå, däribland partnerregeringar, nationella parlament, privata aktörer, fackföreningar och lokalsamhällen. Parlamentet kräver att kommissionen ska stärka kriterierna för att upprätta biståndsbidrag och fastställa beloppen för dessa, samt att i detalj specificera mervärdet av den kombinerade finansieringen för vart och ett av dess projekt.

54.  Europaparlamentet vill att EIB:s mandat för extern utlåning ska utökas för att stärka dess bidrag till hållbar utveckling och framför allt för att delta mer aktivt i den nya strategin för den privata sektorn genom kombinerad finansiering, medfinansiering av projekt och lokal utveckling inom den privata sektorn. Parlamentet efterlyser dessutom ökad insyn och ökad ansvarighet i partnerskap och projekt som har anknytning till EIB. Parlamentet påminner om att EIB-finansiering genom unionens garanti för EIB i utvecklingsländer bör ha som primärt mål att minska och, på lång sikt, utrota fattigdomen. EIB och medlemsstaternas övriga institutioner för utvecklingsfinansiering uppmanas att se till att de företag som får stöd inte undandrar skatt.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att partnerskap och lån till den privata sektorn i låginkomstländer och instabila stater kopplas till direkta bidrag till civilsamhällesorganisationer och anpassas till utvecklingsprioriteringarna i de berörda länderna, i syfte att engagera medborgarna och skapa flerpartsprocesser med civilsamhällesorganisationer, lokala myndigheter och fackföreningar.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla EU:s delegationer har utbildad och kvalificerad personal som är beredda att främja och förverkliga partnerskap med aktörer från den privata sektorn. Parlamentet noterar att åtagandet att påskynda inrättandet av EIB-kontor i EU:s delegationer är ett steg i rätt riktning och uppmanar kommissionen att ute på fältet tillämpa medlemsstaternas bästa praxis eftersom det normalt är deras ambassader som aktörer inom den privata sektorn först vänder sig till.

57.  Europaparlamentet vill se ett starkare engagemang från kommissionens sida när det gäller att utnyttja kommissionens politiska styrka och verka för dialog gentemot partnerländers regeringar och lokala myndigheter för att underlätta en ökad och mer positiv samverkan med den privata sektorn. Parlamentet understryker att landstrategidokument, nationella indikativa program och budgetstöd kan vara de mest värdefulla instrumenten för att leda näringslivets miljöreformer i partnerländerna och främja inhemsk industrialisering. Parlamentet rekommenderar att EU stöder Unctads handlingsplan för investering i målen för en hållbar utveckling. Att utforma, strukturera och genomföra offentlig-privata partnerskap är fortfarande en komplex uppgift och för att det ska lyckas måste det finnas en positiv omgivning som de kan verka inom.

58.  Europaparlamentet framhåller att ansvaret för effektiva gemensamma åtgärder inte bara vilar på de berörda biståndsgivarna och företagen, utan även partnerländernas regeringar. Parlamentet uppmanar EU att arbeta för att stärka partnerländernas kapacitetsbyggande för att kunna bedöma när de ska delta i offentliga-privata partnerskap. Parlamentet understryker att gott styre, rättssäkerhet, en ram för företagsreformer, korruptionsbekämpning, hantering av de offentliga finanserna och effektiva offentliga institutioner är av avgörande betydelse för investeringar, innovation och utveckling av den privata sektorn.

59.  Europaparlamentet vill se en tydligare fokusering på förbättrad samordning bland biståndsgivarna och gemensam planering, samt på mätbara resultat och utvecklingsresultat för att maximera effekten av EU:s utvecklingspolitik och säkerställa en fullständig insyn i utvecklingsutgifterna.

o
o   o

60.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, FN:s generalsekreterare, Unctad, Unido och högnivåpanelen för utvecklingsramen för perioden efter 2015.

(1) http://unctad.org/en/PublicationsLibrary/wir2014_en.pdf. (2) Antagna texter, P7_TA(2014)0163. (3) Antagna texter, P8_TA(2014)0059. (4) Antagna texter, P8_TA(2015)0196. (5) Antagna texter, P7_TA(2014)0250. (6) http://www.oecd.org/development/effectiveness/49650173.pdf. (7) http://www.mofa.go.jp/mofaj/annai/honsho/seimu/nakano/pdfs/hlf4_5.pdf. (8) http://www.ifc.org/wps/wcm/connect/topics_ext_content/ifc_external_corporate_site/idg_home/p4p_home. (9) http://www.uncsd2012.org/content/documents/727The%20Future%20We%20Want%2019%20June%201230pm.pdf. (10) http://www.ohchr.org/Documents/Publications/GuidingPrinciplesBusinessHR_EN.pdf. (11) http://www.oecd.org/corporate/mne/34873731.pdf. (12) http://unctad.org/en/PublicationsLibrary/diaepcb2012d5_en.pdf (13) http://www.afdb.org/fileadmin/uploads/afdb/Documents/Policy-Documents/2013-2017_-_Private_Sector_Development_Strategy.pdf. (14) http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_emp/---emp_ent/---multi/documents/publication/wcms_094386.pdf. (15) http://www.unido.org/fileadmin/Lima_Declaration.pdf (16) http://www.un.org/disabilities/documents/convention/convention_accessible_pdf.pdf (17) http://www.fao.org/nr/tenure/voluntary-guidelines/en/. (18) http://www.unido.org/fileadmin/user_media/Services/PSD/WP4_2014_Industrialisation_and_social_well-being.pdf (19) Världsbanksgruppen, Doing Business 2014: Understanding Regulations for Small and Medium-Size Enterprises, 29 oktober 2013. (20) http://unctad.org/en/PublicationChapters/wir2014ch4_en.pdf (21) http://www.unido.org/fileadmin/user_media/Services/PSD/WP4_2014_Industrialisation_and_social_well-being.pdf (22) Uppbyggnad av en sysselsättningsorienterad ram för stark, hållbar och balanserad tillväxt – i The Challenges of Growth, Employment and Social Cohesion, (Tillväxtens, sysselsättningens och den sociala sammanhållningens utmaningar) bakgrundshandlingar för den gemensamma konferensen mellan ILO och Internationella valutafonden, ILO, 2010 (23) https://www.unido.org/fileadmin/user_media/Research_and_Statistics/UNIDO_IDR_2013_main_report.pdf (24) ActionAid (2005) Real Aid An Agenda for Making Aid Work, s. 4.