Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2101(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0309/2016

Ingivna texter :

A8-0309/2016

Debatter :

PV 25/10/2016 - 15
CRE 25/10/2016 - 15

Omröstningar :

PV 26/10/2016 - 6.7
CRE 26/10/2016 - 6.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0416

Antagna texter
PDF 202kWORD 54k
Onsdagen den 26 oktober 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016
P8_TA(2016)0416A8-0309/2016

Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016 (2016/2101(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF), särskilt artiklarna 121.2 och 136,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2016 ”Europeiska planeringsterminen 2016: Landspecifika rekommendationer” (COM(2016)0321),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets sammanträde den 28–29 juni 2016 (EUCO 26/16),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 april 2016 ”Europeiska planeringsterminen 2016: Bedömning av framstegen med strukturreformer, förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser samt resultatet av de fördjupade granskningarna enligt förordning (EU) nr 1176/2011” (COM(2016)0095),

–  med beaktande av kommissionens rapporter Annual Growth Survey 2016 (COM(2015)0690), Alert Mechanism Report 2016 (COM(2015)0691) och Draft Joint Employment Report (COM(2015)0700), av kommissionens rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet (COM(2015)0692), samt kommissionens förslag av den 26 november 2015 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 (COM(2015)0701),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 ”Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union”,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 ”Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler” (COM(2015)0012),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 ”En investeringsplan för Europa” (COM(2014)0903),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 18 februari 2015 ”Att bygga en kapitalmarknadsunion” (COM(2015)0063),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juni 2015 ”En rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 nyckelområden för handling” (COM(2015)0302),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 5 februari 2013(5) och 15 september 2016(6) om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0309/2016), och av följande skäl:

A.  Kommissionens vårprognos 2016 förutsäger en tillväxt med 1,6 % för euroområdet och 1,8 % för hela EU 2016.

B.  Europa lider fortfarande av ett allvarligt investeringsunderskott, och den interna efterfrågan måste växa och de makroekonomiska obalanserna rättas till samtidigt som investeringarna ökar i EU.

C.  Arbetslösheten i allmänhet (och i synnerhet den strukturella arbetslösheten) inom EU förblir en av medlemsstaternas största utmaningar, då den för närvarande är mycket hög (10,5 miljoner långtidsarbetslösa i EU). Även om siffrorna har förbättrats något jämfört med tidigare år är ungdomsarbetslösheten och den generella arbetslösheten i EU:s periferi fortfarande väsentligt högre än den genomsnittliga arbetslösheten i hela EU.

D.  De fallande oljepriserna och långsam ekonomisk tillväxt i början av 2016 tycks vara ytterligare orsaker till att inflationen har dragits ned till nivåer under 0 %.

E.  Den politiska utvecklingen, såsom resultatet av folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i unionen, förbindelserna med Ryssland och osäkerheten i den globala ekonomiska utvecklingen, har lett till att investeringarna hämmats ytterligare.

F.  Inflödet av flyktingar i medlemsstaterna har också bromsat investeringarna i medlemsstaterna.

G.  Rekommendationerna till medlemsstaterna avseende den europeiska planeringsterminen följs av medlemsstaterna i lika hög grad som OECD:s unilaterala rekommendationer (29 % respektive 30 % 2014).

H.  Europaparlamentet välkomnade i sin resolution om den årliga tillväxtöversikten 2016 den förbättrade politiska mixen, samtidigt som man betonade att euroområdet måste ägnas särskild uppmärksamhet. Dessutom betonades hur viktigt det är med ökande investeringar, hållbara reformer och finanspolitiskt ansvarstagande, syftande till högre tillväxt och återhämtning i Europa.

Europas utmaning i samband med den globala ekonomiska avmattningen

1.  Europaparlamentet noterar med oro att EU:s ekonomi kommer att växa långsammare än förväntat enligt den europeiska ekonomiska vårprognosen för 2016, eftersom BNP i euroområdet förväntas öka med endast 1,6 %, och nå 1,8 % 2017.

2.  Europaparlamentet betonar att utmaningarna i EU hänger ihop med den försämrade internationella miljön, att hållbara reformer inte har genomförts och att olika delar av unionen skiljer sig åt när det gäller ekonomiska och sociala resultat. Parlamentet understryker hur viktigt det är att förbättra tillväxten, sammanhållningen, produktiviteten och konkurrenskraften. Bristen på hållbara investeringar och misslyckandena med att fullborda den inre marknaden gör att EU inte kan utnyttja sin fulla tillväxtpotential.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fokus i dess landspecifika rekommendationer för 2016 på de tre huvudsakliga prioriteringarna för att förstärka den ekonomiska tillväxten: stöd till investeringar för innovation, tillväxt och skapande av arbetstillfällen, fortsatta socialt balanserade strukturreformer och uppmuntran till ansvarsfulla offentliga finanser. Parlamentet understryker dock att kommissionen skulle kunna göra mer för att förbättra den finanspolitiska hållbarheten i linje med stabilitets- och tillväxtpakten, samtidigt som dess flexibilitetsklausuler utnyttjas till fullo, i linje med kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 (COM(2015)0012).

4.  Europaparlamentet är medvetet om betydelsen av samstämdhet mellan de sammanhållningspolitiska instrumenten och den vidare ramen för ekonomisk styrning, för att stödja de återhämtningsinsatser som krävs för att följa den europeiska planeringsterminens bestämmelser. Parlamentet understryker emellertid att sammanhållningspolitikens legitimitet härrör från fördragen, och att denna politik är ett uttryck för europeisk solidaritet med huvudmålen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU genom att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i de olika regionerna, samt finansiera investeringar kopplade till målen i Europa 2020-strategin och föra EU närmare medborgarna. Parlamentet anser därför att åtgärder som syftar till att skapa en koppling mellan ESI-fondernas effektivitet och en sund ekonomisk styrning bör tillämpas med omdöme och på ett balanserat sätt, men endast som en sista utväg, och att deras effekter bör rapporteras. Parlamentet påminner dessutom om att tillämpningen av sådana åtgärder alltid bör motiveras och vara transparent, samtidigt som hänsyn tas till den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala förhållanden, så att regionala och lokala investeringar inte begränsas, då dessa är absolut nödvändiga för medlemsstaternas ekonomier, särskilt för små och medelstora företag, eftersom sådana investeringar maximerar tillväxten och skapandet av sysselsättning samt stimulerar konkurrenskraften och produktiviteten, särskilt i tider när det råder stor press på de offentliga utgifterna. När det gäller fallen med de två medlemsstater som var föremål för rådets beslut av den 12 juli 2016 och som medförde sanktioner enligt förfarandet vid alltför stora underskott på grundval av artikel 126.8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget), framhåller Europarlamentet kommissionens förslag av den 27 juli 2016 och rådets senare beslut av den 8 augusti 2016 att annullera de böter som skulle ha kunnat utfärdas, med beaktande av medlemsstaternas motiverade begäranden, den svåra ekonomiska situationen, båda medlemsstaternas reformansträngningar och deras löften att följa bestämmelserna i tillväxt- och stabilitetspakten. Parlamentet anser i detta sammanhang att dess åsikt, som framfördes under den strukturerade dialogen, bör beaktas i förslaget om att delvis hålla inne 2017 års åtaganden för ESI-fonderna inom ramen för de åtgärder som syftar till att skapa en koppling mellan ESI-fondernas effektivitet och en sund ekonomisk styrning.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fortlöpande arbete med att begränsa antalet rekommendationer och dess ansträngningar att effektivisera planeringsterminen genom att huvudsakligen ta upp områden av makroekonomisk och social relevans när man formulerar de politiska målen för de kommande 18 månaderna. Parlamentet upprepar att detta underlättar genomförandet av rekommendationerna, baserat på en fullständig och användbar uppsättning existerande ekonomiska och sociala riktmärken. En minskning av antalet rekommendationer bör också leda till ett tydligare tematiskt fokus. De ekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna måste minska och konvergensen mellan dem måste öka.

6.  Europaparlamentet stöder helt och fullt de ansträngningar som har gjorts för att uppnå större nationellt ansvarstagande vid formulering och genomförande av de landspecifika rekommendationerna, som en fortlöpande reformprocess. För att förbättra det nationella ansvarstagandet och främja ett effektivt genomförande av de landspecifika rekommendationerna, och med tanke på att lokala och regionala myndigheter genomför mer än hälften av dessa rekommendationer, bör de vara tydligt formulerade och avse väl definierade och strukturerade prioriteringar på unionsnivå, och när så är lämpligt involvera nationella parlament samt regionala och lokala myndigheter. Parlamentet upprepar att mot bakgrund av makt- och behörighetsfördelningen i olika medlemsstater skulle de landspecifika rekommendationerna kunna följas i större utsträckning om de regionala och lokala myndigheterna deltog aktivt, och därför stöder parlamentet förslaget om en uppförandekod för de regionala och lokala myndigheternas deltagande i den europeiska planeringsterminen, i enlighet med förslaget från Regionkommittén. Medlemsstaterna uppmanas se till att deras nationella reformprogram blir föremål för en ordentlig demokratisk granskning i respektive parlament.

7.  Europaparlamentet betonar att Europas långvariga ekonomiska kris har belyst hur ytterst viktigt det är att underlätta investeringar inom områden som utbildning, innovation samt forskning och utveckling, samtidigt som man förstärker EU:s konkurrenskraft genom strukturreformer som skapar flera kvalitativa arbetstillfällen och inför en ansvarsfull skattepolitik för att skapa en bättre miljö för arbetstillfällen, företag (särskilt små och medelstora företag) och investeringar. Parlamentet noterar effekten av Europeiska fonden för strategiska investeringar efter endast ett verksamhetsår. Parlamentet betonar hur viktigt det är att förbättra utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner, och dess investeringars karaktär som verkliga tillägg, och att man samtidigt måste intensifiera arbetet med att utveckla investeringsplattformar, bland annat på regional nivå.

8.  Europaparlamentet understryker att den fortfarande alltför höga arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, visar att förmågan att skapa kvalitativa arbetstillfällen fortfarande är begränsad i de flesta medlemsstaterna, och betonar att det krävs ytterligare åtgärder, i samråd med arbetsmarknadens parter och i överensstämmelse med nationell praxis, för att öka investeringarna i färdigheter, göra arbetsmarknaderna mer inkluderande och minska den sociala utestängningen och de växande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna, samtidigt som man håller fast vid en sund budgetförvaltning. Det är mycket viktigt med stödåtgärder för att underlätta tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, om man ska kunna tackla den fortsatt höga arbetslösheten i många medlemsstater på ett effektivt sätt.

9.  Europaparlamentet betonar att den rådande ekonomiska situationen, som kombinerar likviditetsöverskott med räntenivåer på omkring 0 % (Zero Lower Bound (ZLB)), svag utveckling av efterfrågan samt begränsade investeringar och utgifter från hushållens och företagens sida, kräver att man genomför den förnyade politiska mix för att skapa tillväxt som kommissionen har presenterat. Det går inte att stimulera tillväxt endast genom monetär politik när det saknas investeringar och hållbara strukturreformer.

Prioriteringar och mål i rekommendationerna för 2016

10.  Europaparlamentet framhåller kommissionens rekommendationer till tre medlemsstater att avsluta förfarandet vid alltför stora underskott. Parlamentet håller med kommissionen om att stora och ihållande överskott i nationalräkenskaperna tyder på att efterfrågan och investeringar, särskilt långsiktiga investeringar, behöver stimuleras för att komma till rätta med utmaningarna i framtiden avseende transporter och kommunikation, den digitala ekonomin, utbildning, forskning och utveckling, klimatförändringen, energin, miljöskyddet och den åldrande befolkningen. Kommissionen uppmanas att fortsätta att uppmuntra ansvarsfull och hållbar budgetpolitik som gynnar tillväxt och återhämtning i alla medlemsstater genom att lägga större tonvikt vid investeringar och effektiva offentliga utgifter, och stödja hållbara och socialt balanserade strukturreformer.

11.  Europaparlamentet noterar att det krävs ytterligare åtgärder för att öka finansieringsmöjligheterna, särskilt för små och medelstora företag, och minska de nödlidande lånen inom euroområdet i enlighet med unionslagstiftningen, för att stärka bankernas balansräkningar och därigenom förbättra bankernas förmåga att ge lån till realekonomin. Parlamentet understryker hur viktigt det är att stegvis genomföra bankunionen och utveckla kapitalmarknadsunionen för att skapa en stabil miljö för investeringar och tillväxt och undvika att finansmarknaden inom euroområdet fragmenteras.

12.  Europaparlamentet understryker att investeringarna hittills har släpat efter och inte har lett till hållbar och inkluderande tillväxt i EU eller bidragit till att förbättra miljön för företagen. Den monetära politiken måste åtföljas av en lämplig finanspolitik som syftar till att öka tillväxten i EU i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser, inklusive dess flexibilitetsklausuler. Investeringarna på nivåer under den nationella nivån har minskat kraftigt under senare år, men står inte desto mindre för ca 60 % av de offentliga investeringarna i EU. Investeringspolitiska instrument såsom Efsi och Esif kräver en noggrann avstämning vad gäller deras utnyttjande samt att de kompletterar varandra, om man ska kunna förbättra mervärdet av unionens utgifter genom att attrahera ytterligare resurser från privata investerare. Därför betonar parlamentet att stödprogrammet för strukturreformer bör involvera lokala och regionala myndigheter när man utarbetar de berörda projekten för strukturreformer.

Politiska reaktioner och slutsatser

13.  Europaparlamentet betonar att man måste förbättra EU:s generella kapacitet att skapa och behålla kvalitativa arbetstillfällen, och på så sätt tackla den höga arbetslösheten genom att skapa en regleringsram som understödjer tillväxt. Migrationen kan spela en roll när det gäller att kompensera för de negativa effekterna av den åldrande befolkningen, beroende på medlemsstaternas förmåga att bättre utnyttja migranternas färdigheter och att anpassa systemen för arbetskraftsinvandring till arbetsmarknadens behov.

14.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med inkluderande utbildningssystem som främjar innovation och kreativitet och som lär ut färdigheter som är relevanta på arbetsmarknaden, med särskild tonvikt på yrkesutbildning. Man måste undvika en kapplöpning mot botten när det gäller löner och anställningsvillkor och upprätthålla en balans mellan ekonomiska, sociala och personella kostnader, i linje med EU:s värden solidaritet och subsidiaritet, samtidigt som man fokuserar på investeringarna i humankapital, forskning och utveckling, uppgraderingen av systemen för högre utbildning och yrkesutbildning, inklusive livslångt lärande. Det krävs en noggrant utvecklad politik för att främja innovation, forskning och utveckling för att främja produktivitet, åstadkomma stabil och hållbar tillväxt och bidra till att lösa de rådande strukturella utmaningarna, och sålunda minska avståndet till andra ekonomier.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera åtgärder som minskar hindren för större investeringsströmmar och handel, vilka uppstår på EU-nivå genom bristande tydlighet när det gäller vilka strategier som ska följas, särskilt avseende energi, transporter, kommunikationer och den digitala ekonomin. Parlamentet noterar effekterna av bankernas utlåning direkt efter antagandet av bankunionen, och på nationell nivå genom besvärliga rättsliga system, korruption, bristande transparens inom finanssektorn, gammalmodig byråkrati, otillräcklig digitalisering av den offentliga sektorn, felaktig fördelning av resurser, hinder för den inre marknaden inom bank- och försäkringssektorn samt utbildningssystem som är i otakt med arbetsmarknadens krav och fullbordandet av den inre marknaden.

16.  Europaparlamentet beklagar att man i samband med Europa 2020-strategin, i vilken kampen mot fattigdom för första gången ingick i ett EU-program, kan konstatera att målet att minska fattigdomen i unionen inte kommer att nås. Kampen mot fattigdomen bör inkluderas redan från början i EU:s politik.

17.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att undvika alltför höga skatter på arbete, med tanke på att höga skatter minskar incitamenten för inaktiva, arbetslösa, andraförsörjare och låginkomsttagare att återgå till ett arbete.

18.  Europaparlamentet noterar den pågående diskussionen mellan kommissionen och medlemsstaterna om metoden för att beräkna produktionsgapet.

19.  Europaparlamentet framhåller att man måste göra ansträngningar för att få bort de återstående hindren för investeringar i medlemsstaterna och tillåta en bättre anpassad politisk mix som är inriktad på att främja hållbar tillväxt, inklusive verkligt fokus på forsknings- och utvecklingsutgifter. Offentligt och privat stöd för forskningsinstitut och institutioner för högre utbildning är avgörande faktorer för en konkurrenskraftigare europeisk ekonomi, och att denna infrastruktur är svag eller saknas i vissa länder gör att dessa länder missgynnas enormt. Det finns inte något idealiskt recept på EU‑innovationspolitik som passar alla, men för att få bort klyftan mellan innovation och kapacitet i EU rekommenderas en tillräckligt differentierad innovationspolitik i medlemsstaterna genom att man bygger vidare på de framgångar som redan har uppnåtts.

20.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen från klimatkonferensen i Paris (COP21) i december 2015, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att genomföra den.

Olika sektorers bidrag till den europeiska planeringsterminen 2016

Sysselsättnings- och socialpolitik

21.  Europaparlamentet anser att rådet och kommissionen bör försöka nå målet att de skattemässiga konsolideringsprocesserna åtföljs av åtgärder för att hjälpa till att minska ojämlikheter, och poängterar att den europeiska planeringsterminen bör bidra till att ge svar på befintliga och nya sociala utmaningar, så att en mer effektiv ekonomi kan skapas. Parlamentet anser dock att sociala investeringar i humankapital måste utgöra centrala kompletterande åtgärder, eftersom humankapital är en av tillväxtfaktorerna och en motor för konkurrenskraft och utveckling. Parlamentet begär att de omfattande strukturreformer som förespråkas i de landspecifika rekommendationerna åtföljs av en konsekvensbedömning av deras kortsiktiga, medellångsiktiga och långsiktiga effekter, med målet att man bättre ska kunna förstå de sociala, ekonomiska och sysselsättningsmässiga konsekvenserna, särskilt hur de påverkar skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.

22.  Europaparlamentet understryker att arbetslösheten, och framför allt ungdomsarbetslösheten fortfarande är ett mycket stort problem för de europeiska samhällena, och att arbetslösheten, enligt kommissionen, har fortsatt att gradvis minska, men fortfarande ligger över 2008 års nivåer med 21,2 miljoner arbetslösa i april 2016, med enorma skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att det behövs en kvalitativ och kvantitativ utvärdering av den sysselsättning som skapas, så att man undviker en ökning av sysselsättningsnivån som endast är en konsekvens av tillfälliga jobb eller en minskning av arbetsstyrkan. Parlamentet noterar att vissa medlemsstaters skol- och utbildningssystem, trots sina resultat i färdigheter och kunskaper, inte har bra resultat på internationell nivå utan visar växande kunskapsbrister, vilket bidrar till det faktum att 39 % av företagen fortfarande har svårigheter att finna personal med de färdigheter som krävs. Parlamentet insisterar på att man i de landspecifika rekommendationerna ska ge högre prioritet åt att övervinna strukturella obalanser på arbetsmarknaden, inbegripet långtidsarbetslöshet och kompetensglapp, och understryker behovet av att ytterligare investera och utveckla skol- och utbildningssystemen, och ge samhället verktyg och kapacitet att på nytt anpassa sig efter arbetsmarknadens förändrade efterfrågan.

23.  Europaparlamentet påpekar att antalet människor i EU som riskerar fattigdom och social utestängning mellan 2008 och 2014 ökade med 4,2 miljoner, och att de nu sammanlagt är fler än 22 miljoner (22,3 %). Kommissionen hävdar att de flesta medlemsstaterna fortfarande brottas ”med svåra sociala problem efter krisen”. Parlamentet efterlyser en mer kraftfull insats från kommissionen och medlemsstaterna för att minska fattigdom, social utestängning och växande ojämlikheter för att åtgärda de ekonomiska och sociala skillnaderna och orättvisorna mellan medlemsstaterna och inom samhället. Parlamentet anser att kampen mot fattigdom och social utestängning samt minskningen av ojämlikheter bör vara en av de prioriteringar som återspeglas i de landspecifika rekommendationerna, eftersom den är grundläggande för att man ska uppnå varaktig ekonomisk tillväxt och en socialt hållbar takt i genomförandet.

24.  Europaparlamentet påminner om vad man tidigare har framhållit, nämligen att socialt ansvarsfulla reformer måste bygga på solidaritet, integration, social rättvisa och en rättvis inkomstfördelning – en modell som säkerställer jämlikhet och socialt skydd, skyddar utsatta grupper och ger alla medborgare bättre levnadsstandard.

25.  Europaparlamentet anser att den ekonomiska tillväxten måste garantera positiva sociala effekter. Parlamentet välkomnar införandet av tre nya huvudindikatorer på sysselsättningsområdet i den makroekonomiska resultattavlan, och upprepar sin begäran om att dessa indikatorer ska ses som lika viktiga som befintliga ekonomiska indikatorer, så att man kan garantera en bättre analys av interna obalanser och effektivare strukturreformer. För att undvika en selektiv tillämpning önskar parlamentet därför att de ska leda till en djupgående analys och till bättre förståelse av kopplingen mellan orsak och verkan när det gäller politik och åtgärder. Parlamentet föreslår att man ska införa ett förfarande för sociala obalanser när de landspecifika rekommendationerna utformas, så att man förhindrar en kapplöpning mot botten när det gäller sociala normer, och att detta förfarande ska bygga på en effektiv användning av de sociala och sysselsättningsmässiga indikatorerna vid makroekonomisk övervakning. Om man ger sysselsättningsindikatorer och ekonomiska indikatorer lika stor betydelse bör detta enligt parlamentets synsätt gå hand i hand med uppgradering av rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) roll i den europeiska planeringsterminen.

26.  Europaparlamentet anser att införandet av de tre sysselsättningsindikatorerna visar att den europeiska sysselsättningsstrategin, inbegripet sysselsättningsriktlinjerna, spelar en viktig roll i EU:s ekonomiska styrprocess, men att ytterligare ansträngningar måste göras, framför allt genom införandet av sociala indikatorer.

27.  Europaparlamentet uppskattar att kommissionen har påbörjat arbete för att skapa en europeisk pelare för sociala rättigheter, men påminner om att man måste visa att samrådsprocessen har gett resultat och gå vidare med nya effektiva åtgärder som syftar till att åstadkomma ett mer djupgående och rättvist EU och som bör spela en viktig roll för att angripa ojämlikheter. Parlamentet betonar i detta sammanhang de fem ordförandenas rapport som efterlyser ökad ekonomisk och social konvergens men erkänner att det inte finns några lösningar som passar alla. Parlamentet anser här att all gemensam politik bör anpassas till varje medlemsstat. Parlamentet anser att EU:s insatser även bör inriktas på orättvisor och inkomstskillnader inom medlemsstaterna, och måste göra mer än att endast fokusera på situationen för dem med störst behov.

28.  Europaparlamentet erkänner att den europeiska planeringsterminen nu har större fokus på sysselsättning och sociala resultat. Parlamentet respekterar medlemsstaternas behörigheter, men uppmanar dem ändå att snabbt vidta åtgärder för att skapa anständiga arbeten med en lön som går att leva på, tillgång till adekvat minimiinkomst och socialt skydd (vilket redan minskat fattigdomsnivån från 26,1 % till 17,2 %) och offentliga tjänster av god kvalitet, och önskar att ett verkligt hållbart socialförsäkringssystem ska utformas och inrättas. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till och erbjuda utbyte av bästa praxis med medlemsstater för att förbättra den administrativa kapaciteten på nationell, regional och lokal nivå, eftersom detta är en avgörande utmaning för nystart av långvariga investeringar och säkerställande av nya arbetstillfällen samt hållbar tillväxt.

29.  Europaparlamentet betonar att det är medlemsstaternas ansvar att tillhandahålla och förvalta socialförsäkringssystem, och att unionen samordnar men inte harmoniserar dem.

30.  Europaparlamentet är medvetet om att lönesättningen är en fråga för medlemsstaterna, och att detta måste respekteras i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

31.  Europaparlamentet noterar att ungdomsarbetslösheten har sjunkit men påpekar att den fortfarande ligger på en otroligt hög nivå, med fler än fyra miljoner unga under 25 år utan arbete inom EU, varav 2,885 miljoner inom euroområdet. Parlamentet beklagar att resultaten av genomförandet av ungdomsgarantin, mer än tre år efter lanseringen av ungdomssysselsättningsinitiativet, är så ojämna och ibland ineffektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att i oktober 2016 lägga fram en grundlig analys av genomförandet, som grund för en fortsättning av programmet.

32.  Europaparlamentet påminner om att arbetslöshetsersättningarna i många medlemsstater minskar år efter år, till följd av bland annat långvarig arbetslöshet, vilket ökar antalet människor som lever under gränsen för fattigdom och social utestängning. Parlamentet begär att tillräckliga arbetslöshetsersättningar garanteras så att människor kan leva ett värdigt liv, och efterlyser åtgärder för en smidig integration av dessa personer på arbetsmarknaden.

33.  Europaparlamentet betonar att obalanserna i pensionssystemen i princip är en följd av arbetslöshet, lönedevalvering och osäkra arbetsmarknader. Parlamentet efterlyser därför reformer som garanterar en tillräcklig finansiering av en stark första pensionspelare som säkerställer anständiga pensioner, som åtminstone når över fattigdomsgränsen.

34.  Europaparlamentet påminner än en gång om att den fria rörligheten för personer är avgörande för att förbättra konvergensen och integrationen mellan EU-länderna.

35.  Europaparlamentet noterar det ökade antalet rekommendationer (till fem medlemsstater) om minimiinkomstsystem. Med tanke på att stora inkomstskillnader får negativa effekter inte endast för den sociala sammanhållningen utan också för en hållbar ekonomisk tillväxt (vilket både IMF och OECD nyligen konstaterat), uppmanar parlamentet kommissionens att infria det löfte ordförande Juncker gav i sitt installationstal att genom ett europeiskt ramverk för minimiinkomster ge alla unionsmedborgare tillräcklig inkomst som täcker grundläggande levnadskostnader samtidigt som nationell praxis och subsidiaritetsprincipen respekteras.

36.  Europaparlamentet är bekymrat över att inkomstklyftorna ökat, något som delvis hänger samman med att arbetsmarknadsreformerna inte varit effektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra åtgärder för att höja kvalitén i arbetet så att segmenteringen av arbetsmarknaden minskas, tillsammans med åtgärder för att höja minimilönerna till anständig nivå och ge kollektivförhandlingar och arbetstagarna en starkare ställning inom lönesättningssystemen, för att på det sättet minska lönespridningen. Parlamentet framhåller att företagsledningarna under de senaste årtiondena fått en allt större del av de ekonomiska vinsterna, medan arbetstagarnas löner stagnerat eller minskat. Parlamentet anser att denna överdrivet stora lönespridning skapar ökad ojämlikhet och skadar företagens produktivitet och konkurrenskraft.

37.  Europaparlamentet är oroat över att långtidsarbetslösheten fortfarande är hög, med 10,5 miljoner arbetslösa i EU, och påminner om att dessa långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden är avgörande för att garantera socialskyddssystemens hållbarhet samt för personernas självförtroende. Parlamentet beklagar därför bristen på åtgärder i medlemsstaterna vad gäller genomförandet av rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att stödja ansträngningar för att skapa inkluderande möjligheter till livslångt lärande för arbetstagare och arbetssökande i alla åldrar, och så snart som möjligt vidta åtgärder för att förbättra tillgången till EU-finansiering samt ta ytterligare resurser i anspråk när det är möjligt.

38.  Europaparlamentet anser att socialskyddet, inklusive pensioner och tjänster såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg och långvarig vård och omsorg, förblir avgörande för en balanserad tillväxt med plats för alla, för ett längre arbetsliv, för att skapa nya arbetstillfällen och för att minska ojämlikheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att främja en politik som garanterar tillräckliga, adekvata, effektiva och högklassiga socialförsäkringssystem under alla skeden i en persons liv, och som garanterar ett värdigt liv, bekämpar ojämlikheter och främjar inkludering i syfte att utrota fattigdom, i synnerhet avseende personer utanför arbetsmarknaden och de mest utsatta grupperna.

39.  Europaparlamentet poängterar de hinder och barriärer, såväl fysiska som digitala, som personer med funktionsnedsättning fortfarande möter. Parlamentet hoppas att den lagstiftning om funktionsnedsättning (Disability Act) som kommissionen har lanserat kan genomföras snabbt, och att den verkligen koncentreras på konkreta åtgärder för att främja inkludering och tillträde.

Den inre marknaden

40.  Europaparlamentet välkomnar det stora antal landspecifika rekommendationer som stöder en välfungerande och integrerad inre marknad, inbegripet finansierings- och investeringsmöjligheter som stöder företag, särskilt små och medelstora företag, och bidrar till att skapa jobb, e-förvaltning, offentlig upphandling och ömsesidigt erkännande, inklusive ömsesidigt erkännande av kvalifikationer. Parlamentet betonar att kontrollerad efterlevnad är avgörande för att effekterna av denna politik ska kunna märkas. I detta sammanhang är det avgörande att kommissionen i samband med de landspecifika rekommendationerna ägnar så mycket uppmärksamhet som möjligt åt införandet av långsiktiga reformer som får betydande effekter, särskilt i samband med sociala investeringar, sysselsättning och utbildning.

41.  Europaparlamentet menar att den inre marknaden är hörnstenen i EU-ekonomin och betonar att en inkluderande inre marknad, med förbättrad styrning som främjar bättre lagstiftning och konkurrens, är av central vikt för att förbättra tillväxten, sammanhållningen, sysselsättningen och konkurrenskraften och för att upprätthålla näringslivets och konsumenternas förtroende. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa de framsteg som medlemsstaterna gör, och upprepar hur viktigt det är att inremarknadspelaren kommer med i den europeiska planeringsterminen så att inremarknadsindikatorer kan övervakas kontinuerligt, vilket gör det möjligt att systematiskt följa upp och bedöma medlemsstaternas framsteg avseende de landspecifika rekommendationerna.

42.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens fasta föresats att ta itu med bristen på skattesamordning inom EU, och i synnerhet de svårigheter som små och medelstora företag möter till följd av komplexiteten i de olika nationella momsbestämmelserna. Kommissionen uppmanas att bedöma möjligheterna till ytterligare samordning och särskilt att bedöma möjligheten att införa en förenklad momsstrategi på den digitala inre marknaden.

43.  Europaparlamentet kritiserar de barriärer som fortfarande finns, eller som har skapats, och som hindrar en välfungerande och integrerad inre marknad. Parlamentet uppmärksammar särskilt att många medlemsstater endast delvis har införlivat och genomfört tjänstedirektivet, och uppmanar kommissionen att effektivare genomdriva det som medlemsstaterna åtagit sig enligt unionslagstiftningen. Parlamentet påminner om att kommissionen åtagit sig att vid behov använda överträdelseförfaranden för att se till att inremarknadslagstiftningen genomförs fullt ut för varor och tjänster och inom den digitala sfären.

44.  Europarlamentet påpekar att systemet för att godkänna yrkeskvalifikationer vilar på principen om ömsesidigt förtroende mellan rättssystem och ömsesidig kontroll av kvalifikationsbevisens kvalitet. Parlamentet noterar att ytterligare åtgärder krävs för att bättre genomföra det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer. Parlamentet betonar att korrekt efterlevnad och bättre lagstiftning är avgörande, med tanke på fragmenteringen på den inre marknaden, som begränsar den ekonomiska aktiviteten och konsumenternas valfrihet, och bör omfatta alla näringsgrenar och gälla för nuvarande och framtida lagstiftning. Parlamentet välkomnar kartläggningen av reglerade kvalifikationer som utmynnar i en interaktiv offentlig databas som kan bidra till medlemsstaternas nationella handlingsplaner.

45.  Europaparlamentet beklagar att de landspecifika rekommendationerna fortsätter att peka på brister i offentlig upphandling, såsom bristande konkurrens och transparens, och att 21 medlemsstater inte har införlivat lagstiftningspaketet fullt ut, vilket har lett till marknadsstörningar. Kommissionen uppmanas att agera skyndsamt för att säkerställa att medlemsstaterna uppfyller sina rättsliga förpliktelser, genom att inleda de nödvändiga överträdelseförfarandena. Kommissionen uppmanas vidare att på ett effektivt och transparent sätt systematiskt kontrollera att de administrativa förfarandena inte skapar en oproportionerlig börda för företagen eller hindrar små och medelstora företag från att delta i offentliga upphandlingar.

46.  Europaparlamentet stöder medlemsstaterna i deras ansträngningar att modernisera offentliga förvaltningstjänster, särskilt genom e-förvaltning, och efterlyser bättre gränsöverskridande samarbete, förenkling av administrativa förfaranden och kompatibilitet mellan de offentliga förvaltningarna till förmån för alla företag och medborgare, och uppmanar samtidigt kommissionen, när digitalisering av den offentliga sektorn finansieras från EU-budgeten, att engagera sig i effektivare övervakning av att medlen används korrekt.

o
o   o

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordförandena för rådet, kommissionen, Eurogruppen, ECB och till medlemsstaternas nationella parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0058.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0238.
(3) EUT C 165E, 11.6.2013, s. 24.
(4) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.
(5) EUT C 24, 22.1.2016, s. 2.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0358.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy