Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2114(REG)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0344/2016

Ingivna texter :

A8-0344/2016

Debatter :

PV 13/12/2016 - 3
CRE 13/12/2016 - 3

Omröstningar :

PV 13/12/2016 - 5.3
CRE 13/12/2016 - 5.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0484

Antagna texter
PDF 2089kWORD 259k
Tisdagen den 13 december 2016 - Strasbourg
Allmän översyn av parlamentets arbetsordning
P8_TA(2016)0484A8-0344/2016

Europaparlamentets beslut av den 13 december 2016 om den allmänna översynen av parlamentets arbetsordning (2016/2114(REG))(1)

Europaparlamentet har fattat detta beslut

–  med beaktande av artiklarna 226 och 227 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för rättsliga frågor (A8-0344/2016).

1.  Europaparlamentet beslutar att införa nedanstående ändringar i arbetsordningen.

2.  Europaparlamentet understryker att dessa ändringar av arbetsordningen har utarbetats med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016(2).

3.  Europaparlamentet begär att generalsekreteraren ska vidta de åtgärder som krävs för att omedelbart anpassa parlamentets it-system till den ändrade arbetsordningen och införa motsvarande elektroniska verktyg för bland annat uppföljning av frågor för skriftligt besvarande till de andra EU-institutionerna.

4.  Europaparlamentet beslutar att stryka artikel 106.4 i arbetsordningen så snart som hänvisningar till det föreskrivande förfarandet med kontroll har strukits i all befintlig lagstiftning, och uppmanar berörda avdelningar att under tiden lägga till en fotnot som hänvisar till denna framtida strykning.

5.  Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att se över uppförandekoden för förhandlingar i det ordinarie lagstiftningsförfarandet i syfte att harmonisera den med artiklarna 73 till 73d som antagits till följd av detta beslut.

6.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet att omorganisera bilagorna till arbetsordningen så att de bara innehåller texter som har samma rättsliga värde och omfattas av samma förfarandemässiga majoritetsregler som själva arbetsordningen och bilaga VI, som – även om den omfattas av ett annat förfarande och kräver en annan majoritet för ett antagande – består av tillämpningsföreskrifter för arbetsordningen. Parlamentet begär att de övriga befintliga bilagorna och alla ytterligare texter som kan vara relevanta för ledamöternas arbete ska samlas i ett kompendium som ska åtfölja arbetsordningen.

7.  Europaparlamentet påpekar att ändringarna av denna arbetsordning ska träda i kraft den första dagen i den sammanträdesperiod som följer efter det att de har antagits, med följande undantag:

   (a) Ändringarna till artikel 212.1 och 212.2 om interparlamentariska delegationers sammansättning, som ska träda i kraft för befintliga delegationer vid öppnandet av den första sammanträdesperioden efter nästa val till Europaparlamentet, som ska hållas 2019.
   (b) Ändringarna till artikel 199 om utskottens sammansättning och strykningen av artikel 200 om suppleanter, som ska träda i kraft vid öppnandet av den första sammanträdesperioden efter nästa val till Europaparlamentet, som ska hållas 2019.

Parlamentet påpekar vidare att nuvarande bestämmelser och närmare villkor för val av ledamöter som ska ingå i undersökningskommittéer och särskilda utskott ska fortsätta att vara i kraft fram till öppnandet av den första sammanträdesperioden efter nästa val till Europaparlamentet, som ska hållas 2019, trots ändringarna av artikel 196, artikel 197.1 och artikel 198.3.

8.  Europaparlamentet vill att man ska överväga ytterligare översyn av arbetsordningen avseende de interna budgetförfarandena.

9.  Europaparlamentet beslutar att ledamöterna ska anpassa sin förklaring om ekonomiska intressen till ändringarna av artikel 4 i bilaga I till arbetsordningen senast sex månader efter det datum då dessa ändringar träder i kraft. Parlamentet uppmanar sitt presidium och sin generalsekreterare att inom tre månader från datumet för ikraftträdande av dessa ändringar vidta lämpliga åtgärder för att ledamöterna ska kunna genomföra denna anpassning. Parlamentet beslutar att de förklaringar som lämnats in i enlighet med bestämmelserna i den arbetsordning som gäller den dag då detta beslut antas ska vara giltiga fram till sex månader efter datumet för detta ikraftträdande. Parlamentet beslutar också att dessa sistnämnda bestämmelser även ska gälla samtliga ledamöter som inleder sitt mandat under nämnda period.

10.  Europaparlamentet kritiserar presentationen av statistik om röstförklaringar, inlägg i kammaren, parlamentsfrågor, ändringsförslag och förslag till resolutioner på parlamentets webbplats, som verkar syfta till att på plattformar såsom MEPRanking visa vilka av Europaparlamentets ledamöter som kan sägas vara aktiva. Parlamentet uppmanar sitt presidium att sluta upp med att lämna obearbetade siffror i statistisk form och att ta hänsyn till mer passande kriterier för att fastställa vilka ledamöter som är aktiva.

11.  Europaparlamentet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att se över artikel 168a avseende de nya definitionerna av tröskelvärden, samt att efter ett år efter ikraftträdandet av den artikeln se över hur dessa tröskelvärden tillämpas på specifika artiklar.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut till rådet och kommissionen.

Nuvarande lydelse   Ändring
Ändring 1
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 2
Artikel 2
Artikel 2
Obundet mandat
Obundet mandat
Europaparlamentets ledamöter har ett obundet mandat. De får inte bindas av instruktioner eller uppdrag.
I enlighet med artikel 6.1 i akten av den 20 september 1976 och med artiklarna 2.1 och 3.1 i Europaparlamentets ledamotsstadga ska parlamentets ledamöter utöva sitt mandat fritt och obundet och får inte bindas av instruktioner eller uppdrag.
Ändring 2
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Valprövning
Valprövning
1.  Efter val till Europaparlamentet ska dess ordförande (härefter kallad talman) uppmana de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att utan dröjsmål meddela parlamentet namnen på de valda ledamöterna, så att alla ledamöter kan tillträda sitt uppdrag i parlamentet från och med öppnandet av det första sammanträdet efter valet.
1.  Efter val till Europaparlamentet ska dess ordförande (härefter kallad talman) uppmana de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att utan dröjsmål meddela parlamentet namnen på de valda ledamöterna, så att alla ledamöter kan tillträda sitt uppdrag i parlamentet från och med öppnandet av det första sammanträdet efter valet.
Samtidigt ska talmannen göra dessa myndigheter uppmärksamma på de relevanta bestämmelserna i akten av den 20 september 1976 och uppmana dem att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika oförenlighet med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.
Samtidigt ska talmannen göra dessa myndigheter uppmärksamma på de relevanta bestämmelserna i akten av den 20 september 1976 och uppmana dem att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika oförenlighet med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.
2.  Varje vald ledamot vars namn meddelats parlamentet ska, innan han eller hon tillträder sitt uppdrag som ledamot, avge en skriftlig förklaring om att han eller hon inte innehar något uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet, enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september 1976. Efter allmänna val ska denna förklaring om möjligt avges senast sex dagar före parlamentets konstituerande sammanträde. Fram till dess att bevis om valet av ledamöter har granskats eller beslut fattats beträffande en eventuell tvist, ska ledamoten, förutsatt att han eller hon undertecknat den ovannämnda skriftliga förklaringen, tillträda sitt uppdrag i parlamentet och i dess organ, och ha alla de rättigheter som följer av uppdraget.
2.  Varje vald ledamot vars namn meddelats parlamentet ska, innan han eller hon tillträder sitt uppdrag som ledamot, avge en skriftlig förklaring om att han eller hon inte innehar något uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet, enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september 1976. Efter allmänna val ska denna förklaring om möjligt avges senast sex dagar före parlamentets konstituerande sammanträde. Fram till dess att bevis om valet av ledamöter har granskats eller beslut fattats beträffande en eventuell tvist, ska ledamoten, förutsatt att han eller hon undertecknat den ovannämnda skriftliga förklaringen, tillträda sitt uppdrag i parlamentet och i dess organ, och ha alla de rättigheter som följer av uppdraget.
Om det, genom ett faktaunderlag som kan verifieras i källor som är tillgängliga för allmänheten, konstateras att en ledamot innehar ett uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet, enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september 1976, ska parlamentet på grundval av information från talmannen förklara platsen vakant.
Om det, genom ett faktaunderlag som kan verifieras i källor som är tillgängliga för allmänheten, konstateras att en ledamot innehar ett uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet, enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september 1976, ska parlamentet på grundval av information från talmannen förklara platsen vakant.
3.  Med utgångspunkt i ett betänkande från utskottet med ansvar för valprövning ska parlamentet omgående granska bevisen om val av ledamöter och avgöra varje enskild ny ledamots mandat, samt eventuella tvister som uppkommer till följd av bestämmelserna i akten av den 20 september 1976 med undantag av invändningar som grundar sig på nationella vallagar.
3.  Med utgångspunkt i ett betänkande från det ansvariga utskottet ska parlamentet omgående granska bevisen om val av ledamöter och avgöra varje enskild ny ledamots mandat, samt eventuella tvister som hänvisas till parlamentet till följd av bestämmelserna i akten av den 20 september 1976 med undantag av sådana tvister som enligt den akten exklusivt regleras av de nationella bestämmelser som akten hänvisar till.
Utskottets betänkande ska grunda sig på de officiella kungörelserna från de enskilda medlemsstaterna om det samlade valresultatet, med namnen på de valda kandidaterna och deras ersättare samt en rangordning baserad på valresultatet.
Giltigheten av en ledamots mandat får inte bekräftas förrän ledamoten har avgett de skriftliga förklaringar som följer av denna artikel och bilaga I till arbetsordningen.
4.  Utskottets betänkande ska grunda sig på de officiella kungörelserna från de enskilda medlemsstaterna om det samlade valresultatet, med namnen på de valda kandidaterna och deras ersättare samt en rangordning baserad på valresultatet.
Giltigheten av en ledamots mandat får inte bekräftas förrän ledamoten har avgett de skriftliga förklaringar som följer av denna artikel och bilaga I till arbetsordningen.
Parlamentet kan när som helst på grundval av ett betänkande från utskottet yttra sig om varje invändning mot ett mandats giltighet.
4.  Parlamentet ska på grundval av ett förslag från det ansvariga utskottet omgående göra en valprövning för var och en av de ledamöter som ersätter avgående ledamöter och kan när som helst yttra sig om varje invändning mot ett mandats giltighet.
5.  Om en ledamot utnämns till följd av att en kandidat på samma lista har dragit sig tillbaka, ska utskottet kontrollera att ett sådant tillbakadragande har skett i enlighet med andan och bokstaven i akten av den 20 september 1976 och i artikel 4.3.
5.  Om en ledamot utnämns till följd av att en kandidat på samma lista har dragit sig tillbaka, ska utskottet kontrollera att ett sådant tillbakadragande har skett i enlighet med andan och bokstaven i akten av den 20 september 1976 och i artikel 4.3.
6.  Utskottet ska se till att medlemsstaternas och unionens myndigheter omgående ger parlamentet alla uppgifter som kan komma att påverka en parlamentsledamots mandat eller ersättarnas rangordning, och i de fall det är fråga om en utnämning ska den dag anges från vilken utnämningen gäller.
6.  Utskottet ska se till att medlemsstaternas och unionens myndigheter omgående ger parlamentet alla uppgifter som kan komma att påverka en parlamentsledamots valbarhet eller ersättarnas valbarhet eller rangordning, och i de fall det är fråga om en utnämning ska den dag anges från vilken utnämningen gäller.
När behöriga myndigheter i medlemsstaterna inleder ett förfarande som kan leda till att en ledamot skiljs från sitt uppdrag, ska talmannen begära regelbunden information från dem om hur förfarandet framskrider och hänvisa ärendet till ansvarigt utskott. Parlamentet kan på förslag av detta utskott yttra sig över ärendet.
När behöriga myndigheter i medlemsstaterna inleder ett förfarande som kan leda till att en ledamot skiljs från sitt uppdrag, ska talmannen begära regelbunden information från dem om hur förfarandet framskrider och hänvisa ärendet till ansvarigt utskott. Parlamentet kan på förslag av detta utskott yttra sig över ärendet.
Ändring 3
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Mandatets varaktighet
Mandatets varaktighet
1.  Mandatet börjar och slutar i enlighet med akten av den 20 september 1976. Det upphör också när en ledamot avlider eller begär entledigande.
1.  En ledamots mandat börjar och slutar i enlighet med artiklarna 5 och 13 i akten av den 20 september 1976.
2.   Alla ledamöter har kvar sina uppdrag till dess att parlamentets första sammanträde efter valet öppnas.
3.  Varje ledamot som begär entledigande ska anmäla detta till talmannen tillsammans med angivande av det datum från vilket entledigandet ska gälla, vilket inte får vara senare än tre månader efter anmälan. Anmälan ska ske i form av ett skriftligt protokoll som upprättas i närvaro av generalsekreteraren eller generalsekreterarens företrädare. Det ska undertecknas av generalsekreteraren och den berörda ledamoten samt omgående överlämnas till ansvarigt utskott, vilket ska ta upp det på föredragningslistan till sitt första sammanträde efter det att handlingen mottagits.
3.  Varje ledamot som begär entledigande ska anmäla detta till talmannen tillsammans med angivande av det datum från vilket entledigandet ska gälla, vilket inte får vara senare än tre månader efter anmälan. Anmälan ska ske i form av ett skriftligt protokoll som upprättas i närvaro av generalsekreteraren eller generalsekreterarens företrädare. Det ska undertecknas av generalsekreteraren och den berörda ledamoten samt omgående överlämnas till ansvarigt utskott, vilket ska ta upp det på föredragningslistan till sitt första sammanträde efter det att handlingen mottagits.
Om det ansvariga utskottet anser att en begäran om entledigande strider mot andan eller bokstaven i akten av den 20 september 1976, ska parlamentet underrättas om detta, så att parlamentet kan avgöra om platsen ska förklaras vakant eller inte.
Om det ansvariga utskottet anser att en begäran om entledigande gjorts i enlighet med akten av den 20 september 1976, ska platsen förklaras vakant från det datum som den avgående ledamoten uppgett i det skriftliga protokollet, och talmannen ska underrätta parlamentet om detta.
I annat fall ska platsen förklaras vakant från och med det datum som den avgående ledamoten har angett i det skriftliga protokollet. Det sker ingen omröstning i parlamentet i detta fall.
Om det ansvariga utskottet anser att en begäran om entledigande strider mot akten av den 20 september 1976, ska det föreslå att parlamentet inte ska förklara platsen vakant.
För att komma till rätta med vissa exceptionella förhållanden har ett förenklat förfarande införts, vilket gäller i synnerhet när en eller flera sammanträdesperioder kommer att äga rum mellan det datum från vilket entledigandet ska gälla och det ansvariga utskottets första sammanträde, vilket – om platsen inte förklaras vakant – skulle hindra den politiska grupp som den avgående ledamoten tillhör från att erhålla en ersättare under denna period. Det förenklade förfarandet ger det ansvariga utskottets föredragande rätt att utan dröjsmål undersöka en vederbörligen anmäld begäran om entledigande och, om undersökningen visar att en försening skulle kunna få skadliga följder, rätt att uppmana utskottets ordförande att i överensstämmelse med punkt 3
–   antingen på utskottets vägnar meddela talmannen att platsen kan förklaras vakant, eller
–   sammankalla till ett extra utskottssammanträde för att gå igenom alla särskilda problem som utskottets föredragande har påpekat.
3a.   Om det ansvariga utskottet inte har något sammanträde inplanerat före nästföljande sammanträdesperiod ska det ansvariga utskottets föredragande utan dröjsmål granska alla vederbörligen anmälda begäranden om entledigande. Om granskningen visar att en försening skulle kunna få skadliga följder ska föredraganden hänvisa frågan till utskottets ordförande med en begäran, enligt punkt 3, om att
–   talmannen på utskottets vägnar ska underrättas om att platsen kan förklaras vakant, eller t
–   ett extra utskottssammanträde ska sammankallas för att behandla särskilda problem som föredraganden har noterat.
4.  När en behörig myndighet i en medlemsstat meddelar talmannen att mandatet för en ledamot av Europaparlamentet upphört i enlighet med bestämmelserna i medlemsstatens lagstiftning, till följd av antingen oförenlighet enligt artikel 7.3 i akten av den 20 september 1976 eller tillbakadragande av mandatet enligt artikel 13.3 i den akten, ska talmannen meddela parlamentet att mandatet upphört den dag som medlemsstaten angett och uppmana medlemsstaten att utan dröjsmål tillsätta den vakanta platsen.
4.  I de fall medlemsstaternas eller unionens behöriga myndigheter eller ledamoten i fråga underrättar talmannen om att en ledamot tilldelats ett uppdrag eller valts till ett ämbete som är oförenligt med uppdraget som ledamot av parlamentet enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september 1976 ska talmannen underrätta parlamentet, som ska förklara att platsen är vakant från det datum då oförenhetligheten konstaterats.
I de fall medlemsstaternas eller unionens ansvariga myndigheter eller ledamoten i fråga underrättar talmannen om att en ledamot tilldelats ett uppdrag eller valts till ett ämbete som är oförenligt med uppdraget som ledamot av parlamentet enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september 1976 ska talmannen underrätta parlamentet, som förklarar att platsen är vakant.
Om en ansvarig myndighet i en medlemsstat meddelar talmannen att mandatet för en ledamot av Europaparlamentet upphört till följd av antingen en ytterligare oförenlighet som fastställts i lagen i den medlemsstaten i enlighet med artikel 7.3 i akten av den 20 september 1976 eller tillbakadragande av ledamotens mandat i enlighet med artikel 13.3 i den akten, ska talmannen meddela parlamentet att mandatet för den ledamoten upphört den dag som medlemsstaten angett. Om inget sådant datum anges ska mandatet anses ha upphört från och med datumet för meddelandet från den berörda medlemsstaten.
5.  Medlemsstaternas eller unionens myndigheter ska underrätta talmannen om varje uppdrag som de ämnar anförtro en ledamot. Talmannen ska hänvisa frågan om huruvida uppdraget är förenligt med andan och bokstaven i akten av den 20 september 1976 till ansvarigt utskott samt underrätta kammaren, den berörda ledamoten och de berörda myndigheterna om utskottets slutsatser.
5.  Om medlemsstaternas eller unionens myndigheter underrättar talmannen om ett uppdrag som de ämnar anförtro en ledamot, ska talmannen hänvisa frågan om huruvida uppdraget är förenligt med akten av den 20 september 1976 till ansvarigt utskott samt underrätta parlamentet, den berörda ledamoten och de berörda myndigheterna om utskottets slutsatser.
6.   Mandatet ska anses ha upphört och platsen vara vakant från och med följande tidpunkter:
–   Vid begäran om entledigande: från och med den dag parlamentet konstaterar att platsen är vakant i enlighet med anmälan.
–   Vid tilldelning av ett uppdrag eller val till ett ämbete som inte är förenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september 1976: från och med den dag som ledamoten eller medlemsstaternas eller unionens ansvariga myndigheter angett.
7.  När parlamentet förklarat att en plats är vakant ska det underrätta berörd medlemsstat och uppmana den att utan dröjsmål tillsätta den vakanta platsen.
7.  När parlamentet förklarat att en plats är vakant ska talmannen underrätta berörd medlemsstat och uppmana den att utan dröjsmål tillsätta den vakanta platsen.
8.   Alla tvister rörande giltigheten av mandatet för en ledamot vars bevis redan granskats ska hänvisas till ansvarigt utskott, som omgående och senast vid början av nästföljande sammanträdesperiod ska underrätta parlamentet.
9.  Parlamentet förbehåller sig rätten att ogiltigförklara det mandat som är under prövning eller att inte förklara att platsen är vakant, då det i förbindelse med godkännandet eller upphävandet av mandatet konstateras att felaktigheter eller brister föreligger.
9.  Då det i förbindelse med godkännandet eller upphävandet av mandatet konstateras att felaktigheter eller brister föreligger får parlamentet ogiltigförklara det mandat som är under prövning eller låta bli att förklara platsen vakant.
Ändring 4
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Immunitet och privilegier
Immunitet och privilegier
1.  Ledamöterna åtnjuter immunitet och privilegier i enlighet med protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
1.  Ledamöterna åtnjuter immunitet och privilegier i enlighet med protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
2.  Parlamentarisk immunitet är inte en ledamots personliga privilegium, utan en garanti för hela parlamentets och dess ledamöters oberoende.
2.  Parlamentet ska vid utövandet av sina befogenheter i frågor som rör immunitet och privilegier verka för att upprätthålla parlamentets integritet som en demokratisk lagstiftande församling och säkerställa ledamöternas oberoende när dessa utövar sitt ämbete. Parlamentarisk immunitet är inte en ledamots personliga privilegium, utan en garanti för hela parlamentets och dess ledamöters oberoende.
3.  Passerkort som tillåter ledamöterna att fritt röra sig i medlemsstaterna ska utfärdas av parlamentets talman så snart talmannen meddelats vilka ledamöter som valts.
3.  En laissez-passer handling från Europeiska unionen som tillåter en ledamot att röra sig fritt i medlemsstaterna, samt i andra länder som erkänner den som en giltig resehandling, ska på begäran utfärdas av Europeiska unionen till en ledamot och godkännas av parlamentets talman.
3a.   För att utöva sitt ämbete har varje ledamot rätt att aktivt delta i arbetet i parlamentets utskott och delegationer i enlighet med bestämmelserna i denna arbetsordning.
4.  Ledamöterna har rätt att ta del av alla handlingar som parlamentet eller ett utskott innehar, med undantag av personakter och personliga räkenskaper, vilka endast de berörda ledamöterna har rätt att ta del av. I bilaga VII till denna arbetsordning finns bestämmelser om undantag från denna princip när det gäller hantering av sådana handlingar som allmänheten kan nekas tillgång till i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.
4.  Ledamöterna har rätt att ta del av alla handlingar som parlamentet eller ett utskott innehar, med undantag av personakter och personliga räkenskaper, vilka endast de berörda ledamöterna har rätt att ta del av. I artikel 210a finns bestämmelser om undantag från denna princip när det gäller hantering av sådana handlingar som allmänheten kan nekas tillgång till i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.
Med presidiets godkännande får en ledamot genom ett motiverat beslut förvägras att ta del av en av parlamentets handlingar, om presidiet efter att ha hört ledamoten drar slutsatsen att om ledamoten får ta del av handlingen skulle det på ett oacceptabelt sätt skada parlamentets institutionella intressen eller allmänintresset samt att ledamoten begär att få ta del av handlingen av privata och personliga skäl. Ledamoten får inom en månad efter det att beslutet tillkännagivits lämna in ett skriftligt överklagande. För att skriftliga överklaganden ska vara tillåtliga måste de innehålla en motivering. Parlamentet ska utan debatt besluta om detta överklagande vid den sammanträdesperiod som följer efter det att överklagandet inlämnats.
Ändring 5
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 6
Artikel 6
Artikel 6
Upphävande av immunitet
Upphävande av immunitet
1.  Parlamentet ska vid utövandet av sina befogenheter i frågor som rör immunitet och privilegier verka för att upprätthålla parlamentets integritet som en demokratisk lagstiftande församling och befästa ledamöternas oberoende när dessa fullgör sina åligganden. Varje begäran om upphävande av immunitet ska bedömas i enlighet med artiklarna 7, 8 och 9 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier och med de principer som avses i denna artikel.
1.  Varje begäran om upphävande av immunitet ska bedömas i enlighet med artiklarna 7, 8 och 9 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier och med de principer som avses i artikel 5.2.
2.  När en ledamot anmodas att vittna eller framträda som sakkunnig behöver ingen begäran om upphävande av immuniteten inges, under förutsättning att
2.  När en ledamot anmodas att vittna eller framträda som sakkunnig behöver ingen begäran om upphävande av immuniteten inges, under förutsättning att
–  ledamoten inte tvingas vittna en dag eller vid ett tillfälle som hindrar hans eller hennes arbete som parlamentsledamot, eller som försvårar detta arbete, eller under förutsättning att vittnesmålet kan avges skriftligt eller på annat sätt som inte försvårar för ledamoten att utföra sitt arbete som parlamentsledamot, och under förutsättning att
–  ledamoten inte tvingas vittna en dag eller vid ett tillfälle som hindrar hans eller hennes arbete som parlamentsledamot, eller som försvårar detta arbete, eller under förutsättning att vittnesmålet kan avges skriftligt eller på annat sätt som inte försvårar för ledamoten att utföra sitt arbete som parlamentsledamot, och under förutsättning att
–  ledamoten inte är skyldig att avlägga vittnesmål som omfattar sådana sekretessbelagda uppgifter som erhållits under utövandet av ledamotsuppdraget och som ledamoten inte anser sig kunna röja.
–  ledamoten inte är skyldig att avlägga vittnesmål som omfattar sådana sekretessbelagda uppgifter som erhållits under utövandet av ledamotsuppdraget och som ledamoten inte anser sig kunna röja.
Ändring 6
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Fastställelse av immunitet och privilegier
Fastställelse av immunitet och privilegier
1.  Om en ledamots eller en före detta ledamots immunitet och privilegier påstås ha kränkts av en medlemsstats myndigheter, får parlamentet i enlighet med artikel 9.1 uppmanas att besluta om huruvida det verkligen har skett en kränkning av denna immunitet och dessa privilegier.
1.  Om det finns misstankar om att en ledamots eller en före detta ledamots immunitet och privilegier redan har kränkts eller kan komma att kränkas av en medlemsstats myndigheter, får parlamentet i enlighet med artikel 9.1 uppmanas att besluta om huruvida någon kränkning av denna immunitet och dessa privilegier kan förväntas eller redan har skett.
2.  En sådan begäran om fastställelse av immunitet och privilegier får inlämnas i synnerhet om det anses att omständigheterna utgör en administrativ eller annan begränsning av ledamöternas rörelsefrihet under resan till eller från parlamentets mötesplats, eller av ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utövandet av ledamotsuppdraget, eller om dessa omständigheter omfattas av artikel 9 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
2.  En sådan begäran om fastställelse av immunitet och privilegier får inlämnas i synnerhet om det anses att omständigheterna skulle utgöra en administrativ eller annan begränsning av ledamöternas rörelsefrihet under resan till eller från parlamentets mötesplats, eller av ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utövandet av ledamotsuppdraget, eller om dessa omständigheter skulle omfattas av artikel 9 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
3.  En begäran om fastställelse av en ledamots immunitet och privilegier ska inte vara tillåtlig om en begäran om upphävande eller fastställelse av den ledamotens immunitet redan har mottagits avseende samma rättsliga förfarande, oavsett om ett beslut fattades vid den tidpunkten eller inte.
3.  En begäran om fastställelse av en ledamots immunitet och privilegier ska inte vara tillåtlig om en begäran om upphävande eller fastställelse av den ledamotens immunitet redan har mottagits avseende samma sakförhållanden, oavsett om ett beslut fattades vid den tidpunkten eller inte.
4.  En begäran om fastställelse av en ledamots immunitet och privilegier ska inte längre behandlas om en begäran om upphävande av den ledamotens immunitet tas emot avseende samma rättsliga förfarande.
4.  En begäran om fastställelse av en ledamots privilegier och immunitet ska inte längre behandlas om en begäran om upphävande av den ledamotens immunitet tas emot avseende samma sakförhållanden.
5.  Om ett beslut har fattats om att inte fastställa en ledamots immunitet och privilegier, får ledamoten begära omprövning av beslutet om nya bevis kan läggas fram. Begäran om omprövning ska vara otillåtlig om talan väckts mot beslutet enligt artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller om talmannen anser att de nya bevis som har lagts fram inte är tillräckligt underbyggda för att motivera en omprövning.
5.  Om ett beslut har fattats om att inte fastställa en ledamots immunitet och privilegier, får ledamoten undantagsvis begära omprövning av beslutet genom att lägga fram nya bevis i enlighet med artikel 9.1. Begäran om omprövning ska vara otillåtlig om talan väckts mot beslutet enligt artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller om talmannen anser att de nya bevis som har lagts fram inte är tillräckligt underbyggda för att motivera en omprövning.
Ändring 7
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 9
Artikel 9
Artikel 9
Immunitetsförfaranden
Immunitetsförfaranden
1.  Varje begäran ställd till talmannen från en i en medlemsstat behörig myndighet om upphävande av en ledamots immunitet, eller från en ledamot eller en före detta ledamot om fastställelse av immunitet och privilegier, ska tillkännages i kammaren och hänvisas till ansvarigt utskott.
1.  Varje begäran ställd till talmannen från en i en medlemsstat behörig myndighet om upphävande av en ledamots immunitet, eller från en ledamot eller en före detta ledamot om fastställelse av immunitet och privilegier, ska tillkännages i kammaren och hänvisas till ansvarigt utskott.
Ledamoten eller den före detta ledamoten kan representeras av en annan ledamot. En begäran kan inte lämnas in av en annan ledamot utan den berörda ledamotens godkännande.
1a.   Med den berörda ledamotens eller före detta ledamotens godkännande kan begäran lämnas in av en annan ledamot, som ska få företräda ledamoten eller före detta ledamoten i alla faser av förfarandet.
Ledamoten som företräder den berörda ledamot eller före detta ledamoten får inte delta i utskottets beslut.
2.  Utskottet ska utan dröjsmål, men med hänsyn till hur komplicerade de olika ärendena är, pröva varje begäran om upphävande av immunitet och varje begäran om fastställelse av immunitet och privilegier.
2.  Utskottet ska utan dröjsmål, men med hänsyn till hur komplicerade de olika ärendena är, pröva varje begäran om upphävande av immunitet och varje begäran om fastställelse av immunitet och privilegier.
3.  Utskottet ska lägga fram ett förslag till motiverat beslut, i vilket utskottet ska rekommendera huruvida en begäran om upphävande av immuniteten eller en begäran om fastställelse av immunitet och privilegier ska bifallas eller avslås.
3.  Utskottet ska lägga fram ett förslag till motiverat beslut, i vilket utskottet ska rekommendera huruvida en begäran om upphävande av immuniteten eller en begäran om fastställelse av immunitet och privilegier ska bifallas eller avslås. Ändringsförslag ska vara otillåtliga. Om ett förslag förkastas ska motsatt beslut anses fattat.
4.  Utskottet kan uppmana den berörda myndigheten att förse utskottet med alla upplysningar och preciseringar som det anser sig behöva för att kunna ta ställning till om immuniteten bör upphävas eller fastställas.
4.  Utskottet kan uppmana den berörda myndigheten att förse utskottet med alla upplysningar och preciseringar som det anser sig behöva för att kunna ta ställning till om immuniteten bör upphävas eller fastställas.
5.  Den berörda ledamoten ska ges möjlighet att höras och att lämna in allt skriftligt material som han eller hon anser relevant för utskottets ställningstagande, och har även rätt att låta sig företrädas av en annan ledamot.
5.  Den berörda ledamoten ska ges möjlighet att höras och att lämna in allt skriftligt material som han eller hon anser relevant för utskottets ställningstagande.
Ledamoten ska inte vara närvarande då begäran om upphävande eller fastställelse av hans eller hennes immunitet diskuteras, förutom vid det möte då ledamoten hörs.
Ledamoten ska inte vara närvarande då begäran om upphävande eller fastställelse av hans eller hennes immunitet diskuteras, förutom vid det möte då ledamoten hörs.
Utskottets ordförande ska inbjuda ledamoten att höras och ange datum och klockslag för ett sådant möte. Ledamoten får avsäga sig rätten att höras.
Utskottets ordförande ska inbjuda ledamoten att höras och ange datum och klockslag för ett sådant möte. Ledamoten får avsäga sig rätten att höras.
En ledamot som efter inbjudan inte infinner sig till mötet ska anses ha avsagt sig rätten att höras, såvida han eller hon inte meddelar förhinder att delta vid det datum och klockslag som föreslagits och anför skälen för detta. Utskottets ordförande ska besluta huruvida ett sådant meddelande om förhinder ska godtas med hänsyn till de anförda skälen, och ordförandens beslut i den frågan kan inte överklagas.
En ledamot som efter inbjudan inte infinner sig till mötet ska anses ha avsagt sig rätten att höras, såvida han eller hon inte meddelar förhinder att delta vid det datum och klockslag som föreslagits och anför skälen för detta. Utskottets ordförande ska besluta huruvida ett sådant meddelande om förhinder ska godtas med hänsyn till de anförda skälen, och ordförandens beslut i den frågan kan inte överklagas.
Om utskottets ordförande godkänner meddelandet om förhinder ska han eller hon inbjuda ledamoten att höras vid ett nytt datum och klockslag. Om ledamoten inte heller hörsammar denna andra inbjudan ska förfarandet fortsätta utan att ledamoten har hörts. Inga ytterligare meddelanden om förhinder eller begäranden om att få höras får därefter godtas.
Om utskottets ordförande godkänner meddelandet om förhinder ska han eller hon inbjuda ledamoten att höras vid ett nytt datum och klockslag. Om ledamoten inte heller hörsammar denna andra inbjudan ska förfarandet fortsätta utan att ledamoten har hörts. Inga ytterligare meddelanden om förhinder eller begäranden om att få höras får därefter godtas.
6.  Om en begäran om upphävande av immunitet hänför sig till flera gärningar kan upphävande av immuniteten beträffande var och en av dessa gärningar bli föremål för ett enskilt beslut. I utskottets betänkande kan det i undantagsfall föreslås att upphävandet av immuniteten endast ska beröra åtalet och att ledamoten, så länge som det inte finns någon lagakraftvunnen dom varken kan gripas, anhållas, häktas eller utsättas för någon annan åtgärd som skulle förhindra honom eller henne att utföra sina åligganden i enlighet med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.
6.  Om en begäran om upphävande eller fastställelse av immunitet hänför sig till flera gärningar kan var och en av dessa gärningar bli föremål för ett enskilt beslut. I utskottets betänkande kan det i undantagsfall föreslås att upphävandet eller fastställelsen av immuniteten endast ska beröra åtalet och att ledamoten, så länge som det inte finns någon lagakraftvunnen dom varken kan gripas, anhållas, häktas eller utsättas för någon annan åtgärd som skulle förhindra honom eller henne att utföra sina åligganden i enlighet med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.
7.  Utskottet får avge ett motiverat yttrande om huruvida myndigheten i fråga kan anses behörig och huruvida den begäran myndigheten har ingett kan anses tillåtlig, men utskottet får under inga omständigheter uttala sig i skuldfrågan, eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet.
7.  Utskottet får avge ett motiverat yttrande om huruvida myndigheten i fråga kan anses behörig och huruvida den begäran myndigheten har ingett kan anses tillåtlig, men utskottet får under inga omständigheter uttala sig i skuldfrågan, eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet.
8.  Utskottets betänkande ska tas upp som första punkt på föredragningslistan till det första sammanträdet efter det att betänkandet har lagts fram. Det är inte tillåtet att inge ändringsförslaget till förslaget eller förslagen till beslut.
8.  Utskottets förslag till beslut ska tas upp på föredragningslistan till det första sammanträdet efter det att förslaget lagts fram. Inga ändringsförslag får läggas fram till detta förslag.
Det är endast tillåtet att debattera grunderna för och emot varje enskilt förslag om att upphäva eller upprätthålla immunitet eller fastställa immunitet eller privilegier.
Det är endast tillåtet att debattera grunderna för och emot varje enskilt förslag om att upphäva eller upprätthålla immunitet eller fastställa immunitet eller privilegier.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 164 får den ledamot vars immunitet eller privilegier det är fråga om inte yttra sig i debatten.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 164 får den ledamot vars immunitet eller privilegier det är fråga om inte yttra sig i debatten.
Omröstning om betänkandets förslag till beslut ska ske vid det första omröstningstillfället efter det att debatten avslutats.
Omröstning om betänkandets förslag till beslut ska ske vid det första omröstningstillfället efter det att debatten avslutats.
Efter behandling i kammaren ska särskild omröstning ske om varje enskilt förslag i betänkandet. Om ett förslag förkastas ska motsatt beslut anses fattat.
Efter behandling i kammaren ska särskild omröstning ske om varje enskilt förslag i betänkandet. Om ett förslag förkastas ska motsatt beslut anses fattat.
9.  Talmannen ska omedelbart meddela parlamentets beslut till ledamoten i fråga och till den behöriga myndigheten i berörd medlemsstat och begära att talmannen hålls underrättad om hur de relevanta förfarandena fortskrider och om eventuella rättsliga avgöranden i samband därmed. När talmannen erhåller denna information, ska parlamentet, vid behov efter att ha hört ansvarigt utskott, underrättas på det sätt talmannen finner mest lämpligt.
9.  Talmannen ska omedelbart meddela parlamentets beslut till ledamoten i fråga och till den behöriga myndigheten i berörd medlemsstat och begära att talmannen hålls underrättad om hur de relevanta förfarandena fortskrider och om eventuella rättsliga avgöranden i samband därmed. När talmannen erhåller denna information, ska parlamentet, vid behov efter att ha hört ansvarigt utskott, underrättas på det sätt talmannen finner mest lämpligt.
10.  Utskottet ska vid behandlingen av dessa ärenden och eventuella handlingar det tar emot iaktta strikt sekretess.
10.  Utskottet ska vid behandlingen av dessa ärenden och eventuella handlingar det tar emot iaktta strikt sekretess. Utskottet ska alltid behandla begäranden som avser immunitetsförfaranden inom stängda dörrar.
11.  Efter att ha hört medlemsstaterna kan utskottet utarbeta en vägledande förteckning över de myndigheter i de olika medlemsstaterna som är behöriga att inkomma med en begäran om upphävande av en ledamots immunitet.
11.  Parlamentet ska endast behandla sådana begäranden om upphävande av en ledamots immunitet som medlemsstaternas rättsliga myndigheter eller ständiga representationer skickat till parlamentet.
12.  Utskottet ska fastställa principer för tillämpningen av denna artikel.
12.  Utskottet ska fastställa principer för tillämpningen av denna artikel.
13.  Alla förfrågningar som en behörig myndighet gör beträffande omfattningen av ledamöternas immunitet och privilegier ska behandlas i enlighet med bestämmelserna ovan.
13.  Alla förfrågningar som en behörig myndighet gör beträffande omfattningen av ledamöternas immunitet och privilegier ska behandlas i enlighet med bestämmelserna ovan.
Ändring 8
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 10
Artikel 10
utgår
Tillämpning av ledamotsstadgan
Parlamentet ska anta Europaparlamentets ledamotsstadga och alla ändringar av denna på grundval av ett förslag från det ansvariga utskottet. Artikel 150.1 ska gälla i tillämpliga delar. Presidiet ska ansvara för tillämpningen av dessa bestämmelser och besluta om anslagsfördelningen utgående från den årliga budgeten.
Ändringar 9 och 314
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11
Artikel 11
Artikel 11
Ledamöternas ekonomiska intressen, ordningsregler, obligatoriskt öppenhetsregister och tillträde till parlamentet
Ledamöternas ekonomiska intressen och ordningsregler
1.  Parlamentet ska fastställa regler om öppenhet i fråga om ledamöternas ekonomiska intressen i form av en uppförandekod som ska antas av en majoritet av dess ledamöter i enlighet med artikel 232 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fogas som bilaga till arbetsordningen1.
1.  Parlamentet ska fastställa regler om öppenhet i fråga om ledamöternas ekonomiska intressen i form av en uppförandekod som ska antas av en majoritet av dess ledamöter och fogas som bilaga till arbetsordningen1.
Dessa regler får på intet sätt hindra eller begränsa en ledamots utövande av sitt mandat, politisk verksamhet eller annan verksamhet i förbindelse härmed.
Dessa regler får inte annat sätt hindra eller begränsa en ledamots utövande av sitt mandat, politisk verksamhet eller annan verksamhet i förbindelse härmed.
1a.   Ledamöterna bör systematiskt tillämpa en praxis som innebär att de endast träffar företrädare för intressegrupper som är registrerade i öppenhetsregistret1a.
2.  Ledamöternas uppträdande ska präglas av ömsesidig respekt baserad på de värderingar och principer som fastställs i Europeiska unionens grundläggande rättsakter, och ledamöterna ska slå vakt om parlamentets värdighet och uppträda på ett sätt som inte stör parlamentets arbete eller ordningen i någon av parlamentets byggnader. Ledamöterna ska följa parlamentets regler om behandling av sekretessbelagd information.
2.  Ledamöternas uppträdande ska präglas av ömsesidig respekt baserad på de värderingar och principer som fastställs i fördragen, och särskilt i stadgan om de grundläggande rättigheterna, och ledamöterna ska slå vakt om parlamentets värdighet. Dessutom ska de uppträda på ett sätt som inte stör parlamentets arbete, undergräver säkerheten och ordningen i någon av parlamentets byggnader eller hindrar parlamentets utrustning från att fungera.
Ledamöterna ska inte ta till ärekränkande, rasistiskt eller främlingsfientligt språkbruk eller uppträdande i parlamentets debatter och ska inte heller i det sammanhanget använda sig av banderoller.
Ledamöterna ska följa parlamentets regler om behandling av sekretessbelagd information.
Om dessa föreskrifter och regler inte respekteras kan åtgärder i enlighet med artiklarna 165, 166 och 167 komma att tillämpas.
Om dessa föreskrifter och regler inte respekteras kan åtgärder i enlighet med artiklarna 165, 166 och 167 komma att tillämpas.
3.  Tillämpningen av denna artikel ska inte vara till hinder för en livlig debatt i parlamentet eller begränsa ledamöternas yttrandefrihet.
3.  Tillämpningen av denna artikel ska inte på annat sätt vara till hinder för en livlig debatt i parlamentet eller begränsa ledamöternas yttrandefrihet.
Artikeln ska tillämpas med fullt iakttagande av ledamöternas befogenheter, i enlighet med vad som fastställs i primärrätten och i ledamotsstadgan.
Artikeln ska tillämpas med fullt iakttagande av ledamöternas befogenheter, i enlighet med vad som fastställs i primärrätten och i ledamotsstadgan.
Artikeln ska tillämpas med iakttagande av öppenhetsprincipen och på ett sätt som medför att ledamöterna underrättas om alla gällande bestämmelser om öppenhet samt informeras personligen om sina rättigheter och skyldigheter.
Artikeln ska tillämpas med iakttagande av öppenhetsprincipen och på ett sätt som medför att ledamöterna underrättas om alla gällande bestämmelser om öppenhet samt informeras personligen om sina rättigheter och skyldigheter.
3a.   Om en person som är anställd av en ledamot, eller en annan person som har getts tillträde till parlamentets lokaler eller utrustning genom en ledamots försorg, inte följer uppförandereglerna i punkt 2, kan den berörda ledamoten vid behov bli föremål för de påföljder som anges i artikel 166.
4.  Vid början av varje valperiod ska kvestorerna besluta om det högsta antal assistenter som kan registreras av varje ledamot (ackrediterade assistenter).
4.  Kvestorerna ska besluta om det högsta antal assistenter som kan registreras av varje ledamot.
5.   Passerkort med lång giltighetstid ska utfärdas för personer utanför unionens institutioner under kvestorernas ansvar. Dessa passerkort får ha en giltighetstid på högst ett år och kan förnyas. Presidiet ska fastställa reglerna för användningen av passerkorten.
Passerkort kan utfärdas för
–   personer som registrerats i öppenhetsregistret2 eller som företräder eller arbetar för organisationer som registrerats där; en registrering ger dock inte automatiskt rätt till sådana passerkort,
–   personer som regelbundet vill ha tillträde till parlamentets lokaler men som inte omfattas av tillämpningsområdet för avtalet om inrättande av ett öppenhetsregister3, och
–   ledamöternas lokala assistenter samt personer som assisterar ledamöter i Europeiska Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
6.   De som registrerar sig i öppenhetsregistret måste inom ramen för sina förbindelser med parlamentet följa
–   den uppförandekod som utgör en bilaga till avtalet4,
–   de förfaranden och övriga skyldigheter som fastställs i avtalet, och
–   bestämmelserna i denna artikel och i dess genomförandebestämmelser.
7.   Kvestorerna ska fastställa i vilken mån uppförandekoden är tillämplig på personer som, trots att de innehar passerkort med lång giltighetstid, inte omfattas av avtalets tillämpningsområde.
8.   Passerkortet ska dras in genom ett motiverat beslut av kvestorerna i följande fall:
–   Vid strykning ur öppenhetsregistret, såvida det inte finns viktiga skäl som talar mot en indragning.
–   Vid allvarligt åsidosättande av skyldigheterna i punkt 6.
9.   Presidiet ska på förslag av generalsekreteraren fastställa de åtgärder som behövs för att införa öppenhetsregistret, i enlighet med bestämmelserna i avtalet om inrättande av detta register.
Genomförandebestämmelserna till punkterna 5–8 ska fastställas i bilagan5.
10.  Ordningsregler, rättigheter och privilegier för före detta ledamöter ska fastställas genom ett beslut av presidiet. Alla före detta ledamöter ska behandlas lika.
10.  Ordningsregler, rättigheter och privilegier för före detta ledamöter ska fastställas genom ett beslut av presidiet. Alla före detta ledamöter ska behandlas lika.
__________________
__________________
1 Se bilaga I.
1 Se bilaga I.
1a Avtal mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om öppenhetsregistret för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformning och genomförande av EU:s politik (EUT L 277, 19.9.2014, s. 11).
2 Register som inrättats genom avtal mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om inrättande av ett öppenhetsregister för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformningen och genomförandet av EU:s politik (se bilaga IX del B).
3 Se bilaga IX del B.
4 Se bilaga 3 till det avtal som utgör bilaga IX del B.
5 Se bilaga IX del A.
Ändring 10
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 12
Artikel 12
Artikel 12
Interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)
Interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)
I det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) återfinns gemensamma bestämmelser om erforderliga åtgärder för att underlätta utredningar som genomförs av Olaf, och dessa bestämmelser ska gälla inom parlamentet i enlighet med parlamentets beslut som fogats som bilaga till arbetsordningen6.
I det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) återfinns gemensamma bestämmelser om erforderliga åtgärder för att underlätta utredningar som genomförs av Olaf, och dessa bestämmelser ska gälla inom parlamentet i enlighet med parlamentets beslut av den 18 november 1999 om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada gemenskapernas intressen.
__________________
6 Se bilaga XI.
Ändring 11
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 13
Artikel 13
Artikel 13
Observatörer
Observatörer
1.  Om ett fördrag om en stats anslutning till Europeiska unionen har undertecknats kan talmannen, efter att talmanskonferensen gett sitt godkännande, uppmana anslutningsstatens parlament att bland sina egna ledamöter utse observatörer som till antalet motsvarar den aktuella statens framtida platser i Europaparlamentet.
1.  Om ett fördrag om en stats anslutning till Europeiska unionen har undertecknats kan talmannen, efter att talmanskonferensen gett sitt godkännande, uppmana anslutningsstatens parlament att bland sina egna ledamöter utse observatörer som till antalet motsvarar den aktuella statens framtida platser i Europaparlamentet.
2.  Observatörerna ska delta i parlamentets överläggningar i avvaktan på anslutningsfördragets ikraftträdande och ha rätt att uttala sig i utskott och politiska grupper. De ska inte ha rösträtt och inte heller vara valbara för ämbeten inom parlamentet. Deras deltagande ska inte ha någon rättslig inverkan på parlamentets överläggningar.
2.  Observatörerna ska delta i parlamentets överläggningar i avvaktan på anslutningsfördragets ikraftträdande och ha rätt att uttala sig i utskott och politiska grupper. De ska inte ha rösträtt eller vara valbara för ämbeten inom parlamentet och de ska inte heller företräda parlamentet externt. Deras deltagande ska inte ha någon rättslig inverkan på parlamentets överläggningar.
3.  Dessa observatörer ska i lika stor utsträckning som parlamentsledamöterna ha rätt att använda parlamentets resurser och erhålla ersättning för kostnader som de åsamkas i sin egenskap av observatörer.
3.  Dessa observatörer ska i lika stor utsträckning som parlamentsledamöterna ha rätt att använda parlamentets resurser och erhålla ersättning för kostnader för resa och uppehälle som de åsamkas i sin egenskap av observatörer.
Ändring 12
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 14
Artikel 14
Artikel 14
Tillfällig ordförande
Tillfällig ordförande
1.  Vid det sammanträde som avses i artikel 146.2 och vid varje annat sammanträde där avsikten är att välja talman och presidium ska den avgående talmannen eller, om denne inte är närvarande, en av de avgående vice talmännen – enligt rangordning – eller, om inte någon av dem är närvarande, den ledamot som har haft sitt mandat under längst tid leda sammanträdet till dess att en talman valts.
1.  Vid det sammanträde som avses i artikel 146.2 och vid varje annat sammanträde där avsikten är att välja talman och presidium ska den avgående talmannen eller, om denne inte är närvarande, en av de avgående vice talmännen – enligt rangordning – eller, om inte någon av dem är närvarande, den ledamot som har haft sitt mandat under längst tid leda sammanträdet till dess att en talman valts.
2.  När en ledamot med stöd av punkt 1 tillfälligt leder sammanträdet får inga andra frågor behandlas än sådana som rör val av talman eller granskning av bevis om val av ledamöter.
2.  När en ledamot med stöd av punkt 1 tillfälligt leder sammanträdet får inga andra frågor behandlas än sådana som rör val av talman eller granskning av bevis om val av ledamöter i enlighet med artikel 3.2 andra stycket. Övriga frågor som rör granskning av bevis om val av ledamöter och som tas upp när den ledamoten leder sammanträdet ska hänvisas till ansvarigt utskott.
Den ledamot som med stöd av punkt 1 tillfälligt leder sammanträdet ska utöva de av talmannens befogenheter som avses i artikel 3.2 andra stycket. Övriga frågor som rör granskning av bevis om val av ledamöter och som tas upp när den ledamoten leder sammanträdet ska hänvisas till utskottet med ansvar för valprövning.
Ändringar 13 och 383
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 15
Artikel 15
Artikel 15
Nomineringar och allmänna bestämmelser
Nomineringar och allmänna bestämmelser
1.  Talman, vice talmän och kvestorer ska väljas genom sluten omröstning i enlighet med artikel 182. Ingen får nomineras utan att ha gett sitt godkännande. Nomineringar kan endast göras av politiska grupper eller minst 40 ledamöter. Om antalet kandidater inte överstiger antalet lediga platser, kan emellertid kandidaterna väljas med acklamation.
1.  Talmannen ska väljas genom sluten omröstning, och därefter vice talmännen och kvestorerna, i enlighet med artikel 182.
Ingen får nomineras utan att ha gett sitt godkännande, och nomineringar kan endast göras av politiska grupper eller minst 40 ledamöter. Nya nomineringar kan lämnas in före varje omröstning.
Om antalet kandidater inte överstiger antalet lediga platser, ska kandidaterna väljas med acklamation, såvida inte minst en femtedel av parlamentets ledamöter begär sluten omröstning.
Om fler än en befattningshavare väljs i ett enda val ska valsedeln anses giltig endast om mer än hälften av de tillgängliga rösterna har avgetts.
Om det blir nödvändigt att ersätta en enda vice talman och det endast finns en enda kandidat, kan denna väljas med acklamation. Talmannen har ett utrymme för skönsmässig bedömning när han eller hon avgör om valet ska ske med acklamation eller genom sluten omröstning. Den nyvalda kandidaten ska enligt rangordningen för vice talmän inta den ersatta vice talmannens plats.
2.  Vid val av talman, vice talmän och kvestorer bör hänsyn tas till behovet av en för medlemsstaterna och de politiska åsiktsriktningarna övergripande rättvis representation.
2.  Vid val av talman, vice talmän och kvestorer bör hänsyn tas till behovet av en för de politiska åsiktsriktningarna samt för könsfördelningen och den geografiska balansen övergripande rättvis representation.
Ändring 14
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 16
Artikel 16
Artikel 16
Val av talman – öppningsanförande
Val av talman – öppningsanförande
1.  Talmannen ska väljas först. Före varje omröstning ska nomineringarna föreläggas den ledamot som med stöd av artikel 14 tillfälligt leder sammanträdet, vilken ska tillkännage dem i kammaren. Har ingen kandidat erhållit absolut majoritet av de avgivna rösterna efter tre valomgångar, ska den fjärde valomgången begränsas till de två kandidater som i den tredje valomgången erhöll flest antal röster. Vid lika röstetal ska den äldsta kandidaten förklaras vald.
1.  Nomineringar till talmansposten ska lämnas till den ledamot som med stöd av artikel 14 tillfälligt leder sammanträdet, och han eller hon ska tillkännage dem i kammaren. Har ingen kandidat erhållit absolut majoritet av de avgivna rösterna efter tre valomgångar, ska den fjärde valomgången, med avvikelse från vad som sägs i artikel 15.1, begränsas till de två kandidater som i den tredje valomgången erhöll flest antal röster. Vid lika röstetal ska den äldsta kandidaten förklaras vald.
2.  Så snart talmannen är vald ska den ledamot som med stöd av artikel 14 tillfälligt leder sammanträdet överlämna ordförandeposten till talmannen. Endast den nyvalda talmannen får hålla ett öppningsanförande.
2.  Så snart talmannen är vald ska den ledamot som med stöd av artikel 14 tillfälligt leder sammanträdet överlämna ordförandeposten till talmannen. Endast den nyvalda talmannen får hålla ett öppningsanförande.
Ändring 15
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 17
Artikel 17
Artikel 17
Val av vice talmän
Val av vice talmän
1.  Därefter ska vice talmän väljas från en enda valsedel. Vid första omröstningen ska de 14 kandidater förklaras valda som erhållit absolut majoritet av de avgivna rösterna och deras inbördes rangordning bestäms av antalet erhållna röster. Om antalet valda kandidater är lägre än antalet personer som ska väljas, hålls en andra valomgång på samma villkor för att fylla de återstående platserna. Om en tredje valomgång blir nödvändig, ska de kandidater som får flest röster förklaras valda till de återstående platserna. Vid lika röstetal ska de äldsta kandidaterna förklaras valda.
1.  Därefter ska vice talmän väljas i ett och samma val. Vid första omröstningen ska de 14 kandidater förklaras valda som erhållit absolut majoritet av de avgivna rösterna och deras inbördes rangordning bestäms av antalet erhållna röster. Om antalet valda kandidater är lägre än antalet personer som ska väljas, hålls en andra valomgång på samma villkor för att fylla de återstående platserna. Om en tredje valomgång blir nödvändig, ska de kandidater som får flest röster förklaras valda till de återstående platserna. Vid lika röstetal ska de äldsta kandidaterna förklaras valda.
Trots att det till skillnad från vad som är fallet i artikel 16.1 inte uttryckligen föreskrivs att nya kandidater ska nomineras vid varje valomgång vid val av vice talmän, har parlamentet rätt att göra detta, eftersom parlamentet som suverän församling måste kunna fatta beslut om alla tänkbara kandidater, särskilt som valet annars skulle försvåras.
2.  Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 20.1 ska de vice talmännens rangordning bestämmas utifrån den ordning de valdes och vid lika röstetal av ålder.
2.  Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 20.1 ska de vice talmännens rangordning bestämmas utifrån den ordning de valdes och vid lika röstetal av ålder.
När val har förrättats genom acklamation ska rangordningen bestämmas genom sluten omröstning.
När val har förrättats genom acklamation ska rangordningen bestämmas genom sluten omröstning.
Ändring 16
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 18
Artikel 18
Artikel 18
Val av kvestorer
Val av kvestorer
Efter valet av vice talmän ska parlamentet välja fem kvestorer.
Parlamentet ska välja fem kvestorer enligt samma förfarande som används för valet av vice talmän.
Kvestorerna ska väljas enligt samma förfarande som de vice talmännen.
Ändring 17
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 19
Artikel 19
Artikel 19
Mandattid
Mandattid
1.  Mandattiden för talmannen, vice talmännen och kvestorerna är två och ett halvt år.
1.  Mandattiden för talmannen, vice talmännen och kvestorerna är två och ett halvt år.
Även om en ledamot ändrar sin grupptillhörighet, ska ledamoten under den resterande delen av sin mandattid på två och ett halvt år behålla sin eventuella plats i presidiet eller kvestorskollegiet.
Även om en ledamot ändrar sin grupptillhörighet, ska ledamoten under den resterande delen av sin mandattid på två och ett halvt år behålla sin eventuella plats i presidiet eller som kvestor.
2.  Om en av dessa poster blir vakant före denna mandattids utgång, ska den ledamot som då väljs endast inneha sitt uppdrag till och med utgången av företrädarens mandattid.
2.  Om en av dessa poster blir vakant före denna mandattids utgång, ska den ledamot som då väljs endast inneha sitt uppdrag till och med utgången av företrädarens mandattid.
Ändring 18
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 20
Artikel 20
Artikel 20
Lediga poster
Lediga poster
1.  Om det blir nödvändigt att ersätta talmannen, en vice talman eller en kvestor ska ersättare väljas i enlighet med bestämmelserna ovan.
1.  Om det blir nödvändigt att ersätta talmannen, en vice talman eller en kvestor ska ersättare väljas i enlighet med bestämmelserna ovan.
En nyvald vice talman ska inta sin företrädares plats enligt rangordningen för vice talmän.
En nyvald vice talman ska inta sin företrädares plats enligt rangordningen för vice talmän.
2.  Om talmansposten blir ledig ska förste vice talman utföra talmannens uppgifter till dess att en ny talman valts.
2.  Om talmansposten blir ledig ska en vice talman, utsedd i enlighet med rangordningen, utföra talmannens uppgifter till dess att en ny talman valts.
Ändring 19
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 22
Artikel 22
Artikel 22
Talmannens uppgifter
Talmannens uppgifter
1.  Talmannen ska i enlighet med de i arbetsordningen fastställda reglerna leda allt arbete i parlamentet och dess organ samt ska ha alla nödvändiga befogenheter för att utöva ordförandeskapet vid alla parlamentets överläggningar och se till att de genomförs på ett korrekt sätt.
1.  Talmannen ska i enlighet med arbetsordningen leda allt arbete i parlamentet och dess organ samt ha alla nödvändiga befogenheter för att utöva ordförandeskapet vid alla parlamentets överläggningar och se till att de genomförs på ett korrekt sätt.
Denna bestämmelse kan tolkas som att de befogenheter som följer av bestämmelsen omfattar befogenheten att avbryta överdriven användning av begäranden såsom ordningsfrågor, förfarandefrågor och röstförklaringar samt begäranden om särskild omröstning, delad omröstning och omröstning med namnupprop, i de fall då talmannen är övertygad om att dessa begäranden uppenbarligen är avsedda att åstadkomma, och kommer att resultera i, allvarliga och långvariga störningar av kammarens överläggningar eller av andra ledamöters utövande av sina rättigheter.
I de befogenheter som följer av denna bestämmelse ingår även att låta textdelar gå till omröstning i en annan ordning än den ordning i vilken de förekommer i den handling som omröstningen avser. I likhet med vad som sägs i artikel 174.7 kan talmannen i förväg inhämta parlamentets medgivande till detta.
2.  Talmannen har till uppgift att öppna, avbryta och avsluta sammanträden. Talmannen ska avgöra huruvida ändringsförslag ska förklaras tillåtliga, avgöra ärenden som rör frågor till rådet och kommissionen samt avgöra huruvida betänkanden uppfyller arbetsordningens bestämmelser. Talmannen ska se till att arbetsordningen efterlevs, upprätthålla ordningen, ge talare ordet, förklara debatter avslutade, förrätta omröstningar och tillkännage omröstningsresultat. Talmannen ska även hänvisa ärenden till utskotten i enlighet med deras respektive ansvarsområden.
2.  Talmannen har till uppgift att öppna, avbryta och avsluta sammanträden. Talmannen ska avgöra huruvida ändringsförslag och andra texter för omröstning samt parlamentsfrågor ska förklaras tillåtliga. Talmannen ska se till att arbetsordningen efterlevs, upprätthålla ordningen, ge talare ordet, förklara debatter avslutade, förrätta omröstningar och tillkännage omröstningsresultat. Talmannen ska även hänvisa ärenden till utskotten i enlighet med deras respektive ansvarsområden.
3.  Talmannen får endast yttra sig i en debatt för att sammanfatta debatten och för att upprätthålla ordningen. Om talmannen önskar delta i en debatt ska ordförandeskapet överlåtas, och talmannen får inte återta ordförandeskapet förrän debatten i fråga är avslutad.
3.  Talmannen får endast yttra sig i en debatt för att sammanfatta debatten och för att upprätthålla ordningen. Om talmannen önskar delta i en debatt ska ordförandeskapet överlåtas, och talmannen får inte återta ordförandeskapet förrän debatten i fråga är avslutad.
4.  Talmannen företräder parlamentet i internationella förbindelser, vid ceremonier samt i administrativa, juridiska och ekonomiska angelägenheter och han eller hon får delegera dessa befogenheter.
4.  Talmannen företräder parlamentet i internationella förbindelser, vid ceremonier samt i administrativa, juridiska och ekonomiska angelägenheter och han eller hon får delegera dessa befogenheter.
4a.   Talmannen ska ansvara för säkerheten i Europaparlamentets lokaler och för deras okränkbarhet.
Ändring 20
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 23
Artikel 23
Artikel 23
Vice talmännens uppgifter
Vice talmännens uppgifter
1.  Om talmannen är frånvarande eller förhindrad att fullgöra sina uppgifter, eller önskar delta i en debatt i enlighet med artikel 22.3, ska en av de vice talmännen träda in i talmannens ställe i enlighet med artikel 17.2.
1.  Om talmannen är frånvarande eller förhindrad att fullgöra sina uppgifter, eller önskar delta i en debatt i enlighet med artikel 22.3, ska en av de vice talmännen träda in i talmannens ställe i enlighet med artikel 17.2.
2.  De vice talmännen ska även utföra de uppgifter de tilldelas i artiklarna 25, 27.3, 27.5 och 71.3.
2.  De vice talmännen ska även utföra de uppgifter de tilldelas i artiklarna 25, 27.3, 27.5 och 71.3.
3.  Talmannen kan delegera alla typer av uppgifter till de vice talmännen, exempelvis att representera parlamentet vid bestämda ceremonier eller i bestämda angelägenheter. Talmannen kan ge en vice talman befogenhet att utföra de uppgifter som talmannen tilldelas i artiklarna 130.2 och bilaga II punkt 3.
3.  Talmannen kan delegera alla typer av uppgifter till de vice talmännen, exempelvis att representera parlamentet vid bestämda ceremonier eller i bestämda angelägenheter. Talmannen kan ge en vice talman befogenhet att utföra de uppgifter som talmannen tilldelas i artiklarna 129 och 130.2.
Ändring 21
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 25
Artikel 25
Artikel 25
Presidiets uppgifter
Presidiets uppgifter
1.  Presidiet ska utföra de uppgifter det tilldelas enligt arbetsordningen.
1.  Presidiet ska utföra de uppgifter det tilldelas enligt arbetsordningen.
2.  Presidiet ska avgöra ekonomiska, organisatoriska och administrativa ärenden som rör parlamentets interna organisation, dess sekretariat och dess organ.
2.  Presidiet ska avgöra ekonomiska, organisatoriska och administrativa ärenden som rör parlamentets interna organisation, dess sekretariat och dess organ.
3.  Presidiet ska fatta ekonomiska, organisatoriska och administrativa beslut i frågor som rör ledamöterna på förslag från generalsekreteraren eller en politisk grupp.
3.  Presidiet ska fatta ekonomiska, organisatoriska och administrativa beslut i frågor som rör ledamöterna på förslag från generalsekreteraren eller en politisk grupp.
4.  Presidiet ska avgöra frågor som rör sammanträdesordningen.
4.  Presidiet ska avgöra frågor som rör sammanträdesordningen.
Begreppet sammanträdesordning inbegriper frågor som rör ledamöternas uppträdande i parlamentets samtliga lokaler.
5.  Presidiet ska fastställa föreskrifter för grupplösa ledamöter i enlighet med artikel 35.
5.  Presidiet ska fastställa föreskrifter för grupplösa ledamöter i enlighet med artikel 35.
6.  Presidiet ska fastställa generalsekretariatets tjänsteförteckning samt föreskrifter för tjänstemäns och övriga anställdas administrativa och ekonomiska situation.
6.  Presidiet ska fastställa generalsekretariatets tjänsteförteckning samt föreskrifter för tjänstemäns och övriga anställdas administrativa och ekonomiska situation.
7.  Presidiet ska utarbeta parlamentets preliminära förslag till budgetberäkning.
7.  Presidiet ska utarbeta parlamentets preliminära förslag till budgetberäkning.
8.  Presidiet ska fastställa riktlinjer för kvestorerna i enlighet med artikel 28.
8.  Presidiet ska fastställa riktlinjer för kvestorerna och kan begära att de utför vissa uppgifter.
9.  Presidiet är det organ som godkänner utskottssammanträden utanför de vanliga arbetsorterna, utskottsutfrågningar samt studie- och informationsresor för föredragande.
9.  Presidiet är det organ som godkänner utskottssammanträden eller utskottsresor utanför de vanliga arbetsorterna, utskottsutfrågningar samt studie- och informationsresor för föredragande.
När sådana sammanträden eller sammankomster godkänns ska det fastställas vilka språkregler som ska gälla med utgångspunkt i de officiella språk som ledamöterna och suppleanterna i utskottet i fråga använder och begär.
När sådana sammanträden eller resor godkänns ska det fastställas vilka språkregler som ska gälla med utgångspunkt i de riktlinjer för flerspråkighet som antagits av presidiet. Samma regel ska också gälla för delegationer.
Detsamma ska gälla för delegationerna, om inte berörda ledamöter och suppleanter kommer överens om något annat.
10.  Presidiet ska utse en generalsekreterare i enlighet med artikel 222.
10.  Presidiet ska utse en generalsekreterare i enlighet med artikel 222.
11.  Presidiet ska fastställa tillämpningsföreskrifter till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå. I samband med genomförandet av den förordningen ska presidiet utföra de uppgifter det tilldelas i arbetsordningen.
11.  Presidiet ska fastställa tillämpningsföreskrifter till förordningarna om regler för och finansiering av politiska partier och stiftelser på europeisk nivå.
12.  Presidiet ska fastställa regler för hur parlamentet och dess organ, befattningshavare samt andra ledamöter ska behandla sekretessbelagd information, med beaktande av eventuella interinstitutionella avtal på detta område. Dessa regler ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och bifogas till arbetsordningen7.
12.  Presidiet ska fastställa regler för hur parlamentet och dess organ, befattningshavare samt andra ledamöter ska behandla sekretessbelagd information, med beaktande av eventuella interinstitutionella avtal på detta område. Dessa regler ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
13.  Talmannen eller presidiet kan tilldela en eller flera medlemmar av presidiet allmänna eller specifika uppgifter som ligger inom talmannens eller presidiets ansvarsområde. Samtidigt ska det fastställas hur dessa uppgifter ska genomföras.
13.  Talmannen eller presidiet kan tilldela en eller flera medlemmar av presidiet allmänna eller specifika uppgifter som ligger inom talmannens eller presidiets ansvarsområde. Samtidigt ska det fastställas hur dessa uppgifter ska genomföras.
14.  Presidiet ska utse två vice talmän som ska ansvara för förbindelserna med de nationella parlamenten.
14.  Presidiet ska utse två vice talmän som ska ansvara för förbindelserna med de nationella parlamenten.
Dessa ska regelbundet rapportera till talmanskonferensen om sin verksamhet i detta avseende.
14a.   Presidiet ska utse en vice talman som ska ansvara för genomförandet av strukturerade samråd med det civila samhället inom EU i frågor av större vikt.
14b.   Presidiet ska ansvara för tillämpningen av ledamotsstadgan och besluta om anslagsfördelningen utgående från den årliga budgeten.
15.   Vid nyval till parlamentet ska det avgående presidiet ha kvar sina uppgifter fram till dess att det nya parlamentet sammanträder för första gången.
__________________
7 se bilaga VII, del E.
Ändring 22
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 26
Artikel 26
Artikel 26
Talmanskonferensens sammansättning
Talmanskonferensens sammansättning
1.  Talmanskonferensen består av talmannen och ordförandena i de politiska grupperna. En ordförande i en politisk grupp kan låta sig företrädas av en medlem av sin grupp.
1.  Talmanskonferensen består av talmannen och ordförandena i de politiska grupperna. En ordförande i en politisk grupp kan låta sig företrädas av en medlem av sin grupp.
2.  Parlamentets talman ska inbjuda en av de grupplösa ledamöterna att delta vid talmanskonferensens sammanträden. Denna ledamot har inte rösträtt.
2.  Parlamentets talman ska, efter att ha låtit de grupplösa ledamöterna framföra sina åsikter, bjuda in en av dem till att utan rösträtt delta vid talmanskonferensens sammanträden.
3.  Talmanskonferensen ska sträva efter att uppnå enighet om frågor som föreläggs den.
3.  Talmanskonferensen ska sträva efter att uppnå enighet om frågor som föreläggs den.
I fall där enighet inte kan uppnås ska frågan gå till omröstning, varvid gruppernas röster ska räknas i förhållande till antalet medlemmar i respektive grupp.
I fall där enighet inte kan uppnås ska frågan gå till omröstning, varvid gruppernas röster ska räknas i förhållande till antalet medlemmar i respektive grupp.
Ändringar 23 och 387
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 27
Artikel 27
Artikel 27
Talmanskonferensens uppgifter
Talmanskonferensens uppgifter
1.  Talmanskonferensen ska utföra de uppgifter den tilldelas enligt arbetsordningen.
1.  Talmanskonferensen ska utföra de uppgifter den tilldelas enligt arbetsordningen.
2.  Talmanskonferensen ska fatta beslut om parlamentets arbetsorganisation och frågor som rör planering av lagstiftningsarbete.
2.  Talmanskonferensen ska fatta beslut om parlamentets arbetsorganisation och frågor som rör planering av lagstiftningsarbete.
3.  Talmanskonferensen ska ansvara för frågor som rör förbindelserna med Europeiska unionens övriga institutioner och organ och med medlemsstaternas nationella parlament.
3.  Talmanskonferensen ska ansvara för frågor som rör förbindelserna med Europeiska unionens övriga institutioner och organ och med medlemsstaternas nationella parlament. Beslut om mandatet för och sammansättningen av parlamentets delegation som ska delta i samråd inom rådet och andra EU-institutioner om grundläggande frågor som rör Europeiska unionens utveckling (den s.k. sherpa-processen) ska fattas på grundval av relevanta ståndpunkter som antagits av parlamentet och med hänsyn till mångfalden av politiska åsikter i parlamentet. De vice talmän som har getts ansvar för förbindelserna med de nationella parlamenten ska regelbundet rapportera till talmanskonferensen om sin verksamhet i det avseendet.
4.  Talmanskonferensen ska ansvara för frågor som rör förbindelser med tredje land samt med institutioner och organisationer utanför Europeiska unionen.
4.  Talmanskonferensen ska ansvara för frågor som rör förbindelser med tredje land samt med institutioner och organisationer utanför Europeiska unionen.
5.  Talmanskonferensen ska ansvara för organisationen av strukturerade samråd med det europeiska civila samhället om viktiga ämnen. Detta kan inbegripa anordnande av offentliga debatter som rör frågor av allmänt europeiskt intresse, öppna för intresserade medborgares deltagande. Presidiet ska utse en vice ordförande som ska ansvara för genomförandet av sådana samråd och rapportera till talmanskonferensen.
5.  Talmanskonferensen ska ansvara för organisationen av strukturerade samråd med det europeiska civila samhället om viktiga ämnen. Detta kan inbegripa anordnande av offentliga debatter som rör frågor av allmänt europeiskt intresse, öppna för intresserade medborgares deltagande. Den vice talman som ska ansvara för genomförandet av sådana samråd ska regelbundet rapportera till talmanskonferensen om sin verksamhet i det avseendet.
6.  Talmanskonferensen ska utarbeta förslag till föredragningslista till parlamentets sammanträdesperioder.
6.  Talmanskonferensen ska utarbeta förslag till föredragningslista till parlamentets sammanträdesperioder.
7.  Talmanskonferensen ska ansvara för sammansättning av och ansvarsområden för utskott, undersökningskommittéer, gemensamma parlamentarikerkommittéer, ständiga delegationer och ad hoc-delegationer.
7.  Talmanskonferensen ska lägga fram förslag för parlamentet angående sammansättningen av och ansvarsområdena för utskott, undersökningskommittéer, gemensamma parlamentarikerkommittéer och ständiga delegationer. Talmanskonferensen ska ansvara för att godkänna ad hoc-delegationer.
8.  Talmanskonferensen ska i enlighet med artikel 36 avgöra platsfördelningen i plenisalen.
8.  Talmanskonferensen ska i enlighet med artikel 36 avgöra platsfördelningen i plenisalen.
9.  Talmanskonferensen är det organ som har behörighet att ge tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden.
9.  Talmanskonferensen är det organ som har behörighet att ge tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden.
10.  Talmanskonferensen ska lämna in förslag till presidiet om administrativa frågor och budgetfrågor som rör de politiska grupperna.
10.  Talmanskonferensen ska lämna in förslag till presidiet om administrativa frågor och budgetfrågor som rör de politiska grupperna.
Ändring 24
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 28
Artikel 28
Artikel 28
Kvestorernas uppgifter
Kvestorernas uppgifter
Kvestorerna ska ha ansvaret för administrativa och ekonomiska frågor som direkt berör ledamöterna, i enlighet med riktlinjer fastställda av presidiet.
Kvestorerna ska ha ansvaret för administrativa och ekonomiska frågor som direkt berör ledamöterna, i enlighet med riktlinjer fastställda av presidiet, samt för andra uppgifter som tilldelas dem.
Ändring 25
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 29
Artikel 29
Artikel 29
Utskottsordförandekonferensen
Utskottsordförandekonferensen
1.  Utskottsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga och särskilda utskott. Den ska välja en ordförande.
1.  Utskottsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga och särskilda utskott. Den ska välja en ordförande.
I ordförandens frånvaro ska den äldsta ledamoten, eller i dennes frånvaro den äldsta närvarande ledamoten, leda sammanträdet.
1a.   I ordförandens frånvaro ska den äldsta närvarande ledamoten leda sammanträdet.
2.  Utskottsordförandekonferensen kan utfärda rekommendationer till talmanskonferensen angående utskottens arbete och upprättandet av föredragningslista till sammanträdesperioderna.
2.  Utskottsordförandekonferensen kan utfärda rekommendationer till talmanskonferensen angående utskottens arbete och upprättandet av föredragningslista till sammanträdesperioderna.
3.  Presidiet och talmanskonferensen kan ge utskottsordförandekonferensen i uppdrag att utföra vissa uppgifter.
3.  Presidiet och talmanskonferensen kan ge utskottsordförandekonferensen i uppdrag att utföra vissa uppgifter.
Ändring 26
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 30
Artikel 30
Artikel 30
Delegationsordförandekonferensen
Delegationsordförandekonferensen
1.  Delegationsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga interparlamentariska delegationer. Den ska välja en ordförande.
1.  Delegationsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga interparlamentariska delegationer. Den ska välja en ordförande.
I ordförandens frånvaro ska den äldsta ledamoten, eller i dennes frånvaro den äldsta närvarande ledamoten, leda sammanträdet.
1a.   I ordförandens frånvaro ska den äldsta närvarande ledamoten leda sammanträdet.
2.  Delegationsordförandekonferensen kan utfärda rekommendationer till talmanskonferensen angående delegationernas arbete.
2.  Delegationsordförandekonferensen kan utfärda rekommendationer till talmanskonferensen angående delegationernas arbete.
3.  Presidiet och talmanskonferensen kan ge delegationsordförandekonferensen i uppdrag att utföra vissa uppgifter.
3.  Presidiet och talmanskonferensen kan ge delegationsordförandekonferensen i uppdrag att utföra vissa uppgifter.
Ändring 27
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 30a (ny)
Artikel 30a
Fortsatt innehav av en befattning under valperioden
Vid nyval till parlamentet ska alla organ och befattningshavare i det avgående parlamentet fortsätta att utöva sina arbetsuppgifter fram till dess att det nya parlamentet sammanträder för första gången.
Ändring 28
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 31
Artikel 31
Artikel 31
Offentlighet när det gäller presidiet och talmanskonferensen
Offentlighet när det gäller presidiet och talmanskonferensen
1.  Protokollen från presidiets och talmanskonferensens sammanträden ska översättas till de officiella språken, tryckas och delas ut till samtliga parlamentsledamöter och vara tillgängliga för allmänheten, såvida inte presidiet eller talmanskonferensen, av sekretesskäl enligt artikel 4.1–4.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001, undantagsvis beslutar annorlunda beträffande bestämda punkter i protokollen.
1.  Protokollen från presidiets och talmanskonferensens sammanträden ska översättas till de officiella språken och delas ut till samtliga parlamentsledamöter och vara tillgängliga för allmänheten, såvida inte presidiet eller talmanskonferensen av sekretesskäl enligt artikel 4.14.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 undantagsvis beslutar annorlunda beträffande bestämda punkter i protokollen.
2.  Varje ledamot kan ställa frågor som rör presidiets, talmanskonferensens eller kvestorernas arbete. Sådana frågor ska inges skriftligen till talmannen och tillsammans med de avgivna svaren meddelas ledamöterna och offentliggöras på parlamentets webbplats inom 30 dagar från det att de ingavs.
2.  Varje ledamot kan ställa frågor som rör presidiets, talmanskonferensens eller kvestorernas utförande av sina respektive ämbeten. Sådana frågor ska inges skriftligen till talmannen och tillsammans med de avgivna svaren meddelas ledamöterna och offentliggöras på parlamentets webbplats inom 30 dagar från det att de ingavs.
Ändring 29
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 32
Artikel 32
Artikel 32
Bildande av politiska grupper
Inrättande och upplösning av politiska grupper
1.  Ledamöter får bilda grupper efter politisk samhörighet.
1.  Ledamöter får bilda grupper efter politisk samhörighet.
Parlamentet behöver i normala fall inte bedöma gruppledamöters politiska samhörighet. Ledamöter som tillsammans bildar en grupp i enlighet med denna artikel accepterar per definition att de har politisk samhörighet. Endast då de berörda ledamöterna förnekar detta blir det nödvändigt för parlamentet att bedöma om gruppen har bildats i enlighet med arbetsordningens bestämmelser.
Parlamentet behöver i normala fall inte bedöma gruppledamöters politiska samhörighet. Ledamöter som tillsammans bildar en grupp i enlighet med denna artikel accepterar per definition att de har politisk samhörighet. Endast då de berörda ledamöterna förnekar detta blir det nödvändigt för parlamentet att bedöma om gruppen har bildats i enlighet med arbetsordningens bestämmelser.
2.  En politisk grupp ska omfatta ledamöter som valts i minst en fjärdedel av medlemsstaterna. För att bilda en politisk grupp fordras minst 25 ledamöter.
2.  En politisk grupp ska omfatta ledamöter som valts i minst en fjärdedel av medlemsstaterna. För att bilda en politisk grupp fordras minst 25 ledamöter.
3.  Om antalet ledamöter i en grupp är mindre än tröskelvärdet kan talmannen efter medgivande av talmanskonferensen bevilja gruppen rätt att finnas kvar fram till parlamentets nästa konstituerande sammanträde, förutsatt att följande villkor uppfylls:
3.  Om antalet ledamöter i en grupp är mindre än ett av de tröskelvärden som gäller kan talmannen efter medgivande av talmanskonferensen bevilja gruppen rätt att finnas kvar fram till parlamentets nästa konstituerande sammanträde, förutsatt att följande villkor uppfylls:
–  Ledamöterna företräder alltjämt minst en femtedel av medlemsstaterna.
–  Ledamöterna företräder alltjämt minst en femtedel av medlemsstaterna.
–  Gruppen har funnits i mer än ett år.
–  Gruppen har funnits i mer än ett år.
Talmannen ska inte tillämpa det här undantaget om det finns tillräckliga bevis för att anta att det missbrukas.
Talmannen ska inte tillämpa det här undantaget om det finns tillräckliga bevis för att anta att det missbrukas.
4.  En ledamot får inte tillhöra flera än en politisk grupp.
4.  En ledamot får inte tillhöra flera än en politisk grupp.
5.  Bildandet av en politisk grupp ska anmälas till talmannen. Anmälan ska omfatta gruppens namn och namnen på dess medlemmar och dess ledning.
5.  Bildandet av en politisk grupp ska anmälas till talmannen. Anmälan ska omfatta gruppens namn och namnen på dess medlemmar och dess ledning. Anmälan ska undertecknas av gruppens samtliga medlemmar.
6.  Anmälan ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
6.  Anmälan ska fogas som bilaga till protokollet från den sammanträdesperiod då den politiska gruppens inrättande tillkännagavs.
6a.   Talmannen ska i kammaren tillkännage inrättandet av politiska grupper. Sådana tillkännagivanden ska ha retroaktiv rättslig verkan och gälla från den tidpunkt då gruppen anmälde till talmannen att den inrättats i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.
Talmannen ska även tillkännage upplösning av politiska grupper i kammaren. Sådana tillkännagivanden får rättslig verkan dagen efter det att förutsättningarna för den politiska gruppens existens upphört att föreligga.
Ändringar 30 och 461
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 33
Artikel 33
Artikel 33
De politiska gruppernas verksamhet och rättsliga ställning
De politiska gruppernas verksamhet och rättsliga ställning
1.  De politiska grupperna ska utföra sina uppgifter inom ramen för unionens verksamhet, även de arbetsuppgifter som tillkommer dem genom arbetsordningen. De politiska grupperna ska inom ramen för generalsekretariatets tjänsteförteckning förfoga över ett sekretariat, administrativa resurser och de anslag som förs in i parlamentets budget.
1.  De politiska grupperna ska utföra sina uppgifter inom ramen för unionens verksamhet, även de arbetsuppgifter som tillkommer dem genom arbetsordningen. De politiska grupperna ska inom ramen för generalsekretariatets tjänsteförteckning förfoga över ett sekretariat, administrativa resurser och de anslag som förs in i parlamentets budget.
1a.  Alltid då en ny valperiod inleds ska talmanskonferensen sträva efter att nå enighet om förfaranden för att återspegla parlamentets politiska mångfald i utskotten, delegationerna och de beslutsfattande organen.
2.  Presidiet ska fastställa bestämmelser om hur dessa resurser och anslag ska tillhandahållas, utnyttjas och kontrolleras samt om de härtill hörande delegeringarna av befogenheter att genomföra budgeten.
2.  Presidiet ska, med beaktande av eventuella förslag från talmanskonferensen, fastställa bestämmelser om hur dessa resurser och anslag ska tillhandahållas, utnyttjas och kontrolleras samt om de härtill hörande delegeringarna av befogenheter att genomföra budgeten och om konsekvenserna ifall reglerna inte respekteras.
3.  I de bestämmelserna ska anges de administrativa och ekonomiska konsekvenserna i händelse av att en politisk grupp upplöses.
3.  I de bestämmelserna ska anges de administrativa och ekonomiska konsekvenserna i händelse av att en politisk grupp upplöses.
Ändring 31
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 34
Artikel 34
Artikel 34
Tvärpolitiska grupper
Tvärpolitiska grupper
1.  Enskilda ledamöter får bilda tvärpolitiska grupper eller andra inofficiella grupper med ledamöter, för att informellt utbyta åsikter om särskilda frågor mellan de olika politiska grupperna genom att locka till sig ledamöter från parlamentets olika utskott, och för att främja kontakten mellan ledamöterna och det civila samhället.
1.  Enskilda ledamöter får bilda tvärpolitiska grupper eller andra inofficiella grupper med ledamöter, för att informellt utbyta åsikter om särskilda frågor mellan de olika politiska grupperna genom att locka till sig ledamöter från parlamentets olika utskott, och för att främja kontakten mellan ledamöterna och det civila samhället.
2.  Sådana grupper får inte delta i verksamhet som skulle kunna leda till att förväxlingar sker med parlamentets eller dess organs officiella verksamhet. De politiska grupperna kan, under förutsättning att villkoren i de bestämmelser om inrättande av tvärpolitiska grupper eller andra inofficiella grupper som antagits av presidiet är uppfyllda, underlätta dessa gruppers verksamhet genom att förse dem med logistiskt stöd.
2.  Full insyn ska medges i sådana gruppers verksamhet, och dessa grupper får inte delta i verksamhet som skulle kunna leda till att förväxlingar sker med parlamentets eller dess organs officiella verksamhet. De politiska grupperna kan, under förutsättning att villkoren i de bestämmelser om inrättande av tvärpolitiska grupper eller andra inofficiella grupper som antagits av presidiet är uppfyllda, underlätta dessa gruppers verksamhet genom att förse dem med logistiskt stöd.
Sådana grupper ska redogöra för alla bidrag, både ekonomiska och andra (exempelvis sekretariatshjälp), som, om de hade erbjudits ledamöterna personligen, skulle ha uppgetts i enlighet med bilaga I.
3.   De tvärpolitiska grupperna ska varje år redogöra för alla bidrag, både ekonomiska och andra (exempelvis sekretariatshjälp), som, om de hade erbjudits ledamöterna personligen, skulle ha uppgetts i enlighet med bilaga I.
Kvestorerna ska ansvara för att ett register förs över de redogörelser som avses i andra stycket. Registret ska offentliggöras på Europaparlamentets webbplats. Kvestorerna ska fastställa närmare bestämmelser och villkor för redogörelserna.
4.   Kvestorerna ska ansvara för att ett register förs över de redogörelser som avses i punkt 3. Registret ska offentliggöras på Europaparlamentets webbplats. Kvestorerna ska fastställa närmare bestämmelser och villkor för redogörelserna och säkerställa att denna artikel verkligen genomförs.
Ändring 32
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – rubriken
LAGSTIFTNINGS- OCH BUDGETFÖRFARANDEN SAMT ANDRA FÖRFARANDEN
LAGSTIFTNINGS- OCH BUDGETFÖRFARANDEN, FÖRFARANDE FÖR ANSVARSFRIHETSBEVILJANDE SAMT ANDRA FÖRFARANDEN
Ändring 33
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 37
Artikel 37
Artikel 37
Kommissionens arbetsprogram
Årlig programplanering
1.  Parlamentet ska tillsammans med kommissionen och rådet utforma Europeiska unionens lagstiftningsprogram.
1.  Parlamentet ska tillsammans med kommissionen och rådet utforma Europeiska unionens lagstiftningsprogram.
Parlamentet och kommissionen ska samarbeta under förberedelserna av kommissionens arbetsprogram – som är kommissionens bidrag till unionens årliga och fleråriga programplanering – i enlighet med den tidsplan och de närmare föreskrifter som de två institutionerna kommit överens om och som fogas som bilaga till arbetsordningen8.
Parlamentet och kommissionen ska samarbeta under förberedelserna av kommissionens arbetsprogram – som är kommissionens bidrag till unionens årliga och fleråriga programplanering – i enlighet med den tidsplan och de närmare föreskrifter som de två institutionerna kommit överens om8.
1a.   När kommissionens arbetsprogram har antagits kommer parlamentet, rådet och kommissionen att enligt punkt 7 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning8a föra en diskussion och enas om en gemensam förklaring om en årlig interinstitutionell programplanering med allmänna mål och prioriteringar.
Innan förhandlingar inleds med rådet och kommissionen om den gemensamma förklaringen ska talmannen diskutera med talmanskonferensen och utskottsordförandekonferensen om parlamentets allmänna mål och prioriteringar.
Talmanskonferensen ska ge sitt godkännande innan talmannen undertecknar den gemensamma förklaringen.
2.   Vid brådskande och oförutsedda omständigheter har en institution rätt att på eget initiativ, och i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i fördragen, föreslå lagstiftningsåtgärder utöver dem som föreslås i kommissionens arbetsprogram.
3.  Talmannen ska översända den av parlamentet antagna resolutionen till de andra institutionerna som deltar i Europeiska unionens lagstiftningsförfaranden och till medlemsstaternas parlament.
3.  Talmannen ska översända alla av parlamentet antagna resolutioner om lagstiftningsplanering och lagstiftningsprioriteringar till de andra institutionerna som deltar i Europeiska unionens lagstiftningsförfaranden och till medlemsstaternas parlament.
Talmannen ska uppmana rådet att yttra sig över kommissionens arbetsprogram samt över parlamentets resolution.
4.   Om en av institutionerna inte kan följa den fastställda tidsplanen ska den uppmanas att underrätta de andra institutionerna om skälen till förseningen och att föreslå en ny tidsplan.
4a.   Om kommissionen avser att dra tillbaka ett förslag ska ansvarig kommissionsledamot bjudas in av det ansvariga utskottet till ett möte för att diskutera denna avsikt. Rådets ordförandeskap kan också bjudas in till ett sådant möte. Om det ansvariga utskottet inte accepterar avsikten att dra tillbaka ett förslag, kan det uppmana kommissionen att göra ett uttalande till parlamentet. Artikel 123 ska tillämpas.
__________________
__________________
8 Se bilaga XIII.
8 Ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen (EUT L 304, 20.11.2010, s. 47).
8a EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
Ändring 34
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 38
Artikel 38
Artikel 38
Respekt för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Respekt för de grundläggande rättigheterna
1.  Parlamentet ska i all sin verksamhet till fullo respektera de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
1.  Parlamentet ska i all sin verksamhet till fullo respektera de rättigheter, friheter och principer som erkänns i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och de värden som stadfästs i artikel 2 i det fördraget.
Parlamentet ska även till fullo respektera rättigheterna och principerna i artiklarna 2, 6.2 och 6.3 i fördraget om Europeiska unionen.
2.  Om det utskott som är ansvarigt för ärendet, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter anser att ett förslag till lagstiftningsakt eller delar av det strider mot rättigheterna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska ärendet på deras begäran hänvisas till utskottet med ansvar för tolkningen av stadgan. Yttrandet från det utskottet ska som bilaga bifogas betänkandet från det utskott som är ansvarigt för ärendet.
2.  Om det utskott som är ansvarigt för ärendet, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter anser att ett förslag till lagstiftningsakt eller delar av det strider mot Europeiska unionens grundläggande rättigheter ska ärendet på deras begäran hänvisas till utskottet med ansvar för skydd av grundläggande rättigheter.
2a.   Denna begäran ska lämnas in inom fyra arbetsveckor efter tillkännagivandet i kammaren av att ärendet hänvisats till ett utskott.
2b.   Yttrandet från det utskott som ansvarar för skyddet av grundläggande rättigheter ska bifogas som bilaga till betänkandet från det utskott som är ansvarigt för ärendet.
Ändring 36
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 39
Artikel 39
Artikel 39
Kontroll av den rättsliga grunden
Kontroll av den rättsliga grunden
1.  Innan förslag till lagstiftningsakter och andra texter som avser lagstiftning behandlas, ska det utskott som är ansvarigt för ärendet först göra en kontroll av den rättsliga grund som valts.
1.  Innan förslag till rättsligt bindande akter behandlas, ska det utskott som är ansvarigt för ärendet först göra en kontroll av den rättsliga grund som valts.
2.  Om det utskottet anser att den rättsliga grunden är inkorrekt eller olämplig – inbegripet kontroll i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen – ska det begära att utskottet med ansvar för rättsliga frågor yttrar sig.
2.  Om det utskottet anser att den rättsliga grunden är inkorrekt eller olämplig – inbegripet kontroll i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen – ska det begära att utskottet med ansvar för rättsliga frågor yttrar sig.
3.  Utskottet med ansvar för rättsliga frågor kan också på eget initiativ behandla frågor som rör den rättsliga grunden för förslag till lagstiftningsakter. I så fall ska det utskott som är ansvarigt för ärendet underrättas.
3.  Utskottet med ansvar för rättsliga frågor kan också på eget initiativ i varje skede av lagstiftningsförfarandet behandla frågor som rör den rättsliga grunden. I så fall ska det utskott som är ansvarigt för ärendet underrättas.
4.  Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att den rättsliga grunden är inkorrekt eller olämplig, ska det underrätta parlamentet om sina slutsatser. Parlamentet ska rösta om dessa slutsatser innan det röstar om innehållet i förslaget.
4.  Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor, om lämpligt efter att ha utbytt åsikter med rådet och kommissionen i enlighet med de förfaranden som överenskommits på interinstitutionell nivå1a, anser att den rättsliga grunden är inkorrekt eller olämplig, ska det underrätta parlamentet om sina slutsatser. Parlamentet ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 63, rösta om dessa slutsatser innan det röstar om innehållet i förslaget.
5.  Ändringsförslag som läggs fram i parlamentet i syfte att ändra den rättsliga grunden för ett förslag till lagstiftningsakt är tillåtliga endast om det utskott som är ansvarigt för ärendet eller utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att den rättsliga grunden är inkorrekt eller olämplig.
5.  Ändringsförslag som läggs fram i parlamentet i syfte att ändra den rättsliga grunden är tillåtliga endast om det utskott som är ansvarigt för ärendet eller utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att den rättsliga grunden är inkorrekt eller olämplig.
6.   Om kommissionen inte är villig att ändra sitt förslag i överensstämmelse med den rättsliga grund som parlamentet har godkänt, kan föredraganden eller ordföranden i utskottet med ansvar för rättsliga frågor eller i det utskott som är ansvarigt för ärendet föreslå att omröstningen om innehållet i förslaget ska skjutas upp till ett senare sammanträde.
__________________
1a Interinstitutionellt avtal av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, punkt 25 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).
Ändring 37
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 40
Artikel 40
Artikel 40
Delegering av lagstiftningsbefogenhet
Delegering av lagstiftningsbefogenhet och tilldelning av genomförandebefogenheter
1.  När parlamentet granskar ett förslag till lagstiftningsakt som delegerar befogenhet till kommissionen i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska det ägna särskild uppmärksamhet åt delegeringens mål, innehåll, omfattning och varaktighet samt åt de villkor som delegeringen omfattas av.
1.  När parlamentet granskar ett förslag till lagstiftningsakt som delegerar befogenhet till kommissionen i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska det ägna särskild uppmärksamhet åt delegeringens mål, innehåll, omfattning och varaktighet samt åt de villkor som delegeringen omfattas av.
1a.   När parlamentet granskar ett förslag till lagstiftningsakt som tilldelar genomförandebefogenheter enligt artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska parlamentet ägna särskild uppmärksamhet åt det faktum att kommissionen, när den utövar en genomförandebefogenhet, varken får ändra eller komplettera lagstiftningsakten, inte ens avseende icke väsentliga delar.
2.  Det utskott som är ansvarigt för ärendet får när som helst begära ett yttrande av det utskott som ansvarar för tolkning och tillämpning av unionslagstiftningen.
2.  Det utskott som är ansvarigt för ärendet får när som helst begära ett yttrande av det utskott som ansvarar för tolkning och tillämpning av unionslagstiftningen.
3.  Det utskott som ansvarar för tolkning och tillämpning av unionslagstiftningen får också på eget initiativ ta upp frågor som rör delegering av lagstiftningsbefogenhet. I så fall ska det utskott som är ansvarigt för ärendet underrättas.
3.  Det utskott som ansvarar för tolkning och tillämpning av unionslagstiftningen får också på eget initiativ ta upp frågor som rör delegering av lagstiftningsbefogenhet och tilldelning av genomförandebefogenheter. I så fall ska det utskott som är ansvarigt för ärendet underrättas.
Ändring 38
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 41
Artikel 41
Artikel 41
Kontroll av ekonomisk förenlighet
Kontroll av ekonomisk förenlighet
1.  Har ett förslag till lagstiftningsakt ekonomiska konsekvenser ska parlamentet fastställa om tillräckliga finansiella medel har föreslagits.
1.  Om ett förslag till en rättsligt bindande akt har ekonomiska konsekvenser ska parlamentet fastställa om tillräckliga finansiella medel har föreslagits.
2.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 47 ska det utskott som är ansvarigt för ärendet kontrollera om ett förslag till lagstiftningsakt och alla övriga handlingar som avser lagstiftning är ekonomiskt förenliga med den fleråriga budgetramen.
2.  Det utskott som är ansvarigt för ärendet ska kontrollera att ett förslag till en rättsligt bindande akt är ekonomiskt förenligt med förordningen om den fleråriga budgetramen.
3.  Om det utskott som är ansvarigt för ärendet ändrar några uppgifter i anslagstilldelningen i den berörda rättsakten ska det begära att utskottet med ansvar för budgetfrågor yttrar sig.
3.  Om det utskott som är ansvarigt för ärendet ändrar några uppgifter i anslagstilldelningen i den berörda rättsakten ska det begära att utskottet med ansvar för budgetfrågor yttrar sig.
4.  Utskottet med ansvar för budgetfrågor kan även på eget initiativ behandla frågor som rör den ekonomiska förenligheten av ett förslag till lagstiftningsakter. I så fall ska det utskott som är ansvarigt för ärendet underrättas.
4.  Utskottet med ansvar för budgetfrågor kan även på eget initiativ behandla frågor som rör den ekonomiska förenligheten av förslag till rättsligt bindande akter. I så fall ska det utskott som är ansvarigt för ärendet underrättas.
5.  Om utskottet med ansvar för budgetfrågor anser att förslaget inte är ekonomiskt förenligt, ska det översända sina slutsatser till parlamentet som ska låta dessa gå till omröstning.
5.  Om utskottet med ansvar för budgetfrågor anser att förslaget inte är ekonomiskt förenligt, ska det översända sina slutsatser till parlamentet innan parlamentet röstar om förslaget.
6.   Parlamentet får med budgetmyndighetens medgivande anta en rättsakt som förklarats oförenlig.
Ändring 39
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 42
Artikel 42
Artikel 42
Kontroll av respekten för subsidiaritetsprincipen
Kontroll av respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna
1.  Vid behandlingen av ett förslag till lagstiftningsakt ska parlamentet särskilt kontrollera att förslaget till rättsakt respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
1.  Vid behandlingen av ett förslag till lagstiftningsakt ska parlamentet särskilt kontrollera att förslaget till rättsakt respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
2.  Utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen får besluta att utarbeta rekommendationer till det ansvariga utskottet avseende ett förslag till lagstiftningsakt.
2.  Endast utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen får besluta att utarbeta rekommendationer till det ansvariga utskottet avseende ett förslag till lagstiftningsakt.
3.   Om ett nationellt parlament lämnar ett motiverat yttrande till talmannen i enlighet med artikel 3 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen och artikel 6 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska detta yttrande hänvisas till det utskott som är ansvarigt för ärendet och för kännedom vidarebefordras till utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen.
4.  Utom i de brådskande fall som avses i artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen får det utskott som är ansvarigt för ärendet inte företa slutomröstning före utgången av den frist på åtta veckor som fastställs i artikel 6 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
4.  Utom i de brådskande fall som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen får det utskott som är ansvarigt för ärendet inte företa slutomröstning före utgången av den frist på åtta veckor som fastställs i artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
4a.   Om ett nationellt parlament lämnar ett motiverat yttrande till talmannen i enlighet med artikel 3 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen ska detta yttrande hänvisas till det utskott som är ansvarigt för ärendet och för kännedom vidarebefordras till utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen.
5.  Om minst en tredjedel av det totala antal röster som tilldelats de nationella parlamenten står bakom motiverade yttranden om att ett förslag till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eller en fjärdedel för ett förslag till lagstiftningsakt som lagts fram på grundval av artikel 76 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, får parlamentet inte fatta beslut förrän förslagsställaren har redogjort för hur denne avser att gå vidare i ärendet.
5.  Om minst en tredjedel av det totala antal röster som tilldelats de nationella parlamenten står bakom motiverade yttranden om att ett förslag till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eller en fjärdedel för ett förslag till lagstiftningsakt som lagts fram på grundval av artikel 76 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, får parlamentet inte fatta beslut förrän förslagsställaren har redogjort för hur denne avser att gå vidare i ärendet.
6.  Om, inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, minst en enkel majoritet av de röster som tilldelats de nationella parlamenten står bakom motiverade yttranden om att ett förslag till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen får det utskott som är ansvarigt för ärendet, efter att ha beaktat de motiverade yttranden som inkommit från de nationella parlamenten och kommissionen och efter att ha hört utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen, antingen rekommendera att parlamentet förkastar förslaget på grund av åsidosättande av subsidiaritetsprincipen eller lägga fram andra rekommendationer för parlamentet, vilka kan inbegripa ändringsförslag som rör respekten för subsidiaritetsprincipen. Yttrandet från utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen ska fogas till dessa rekommendationer.
6.  Om, inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, minst en enkel majoritet av de röster som tilldelats de nationella parlamenten står bakom motiverade yttranden om att ett förslag till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen får det utskott som är ansvarigt för ärendet, efter att ha beaktat de motiverade yttranden som inkommit från de nationella parlamenten och kommissionen och efter att ha hört utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen, antingen rekommendera att parlamentet förkastar förslaget på grund av åsidosättande av subsidiaritetsprincipen eller lägga fram andra rekommendationer för parlamentet, vilka kan inbegripa ändringsförslag som rör respekten för subsidiaritetsprincipen. Yttrandet från utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen ska fogas till dessa rekommendationer.
Rekommendationen ska läggas fram för parlamentet för debatt och omröstning. Om en rekommendation om att förkasta förslaget antas med en majoritet av de avgivna rösterna ska talmannen förklara förfarandet avslutat. Om parlamentet inte förkastar förslaget ska förfarandet fullföljas, med beaktande av eventuella rekommendationer som antas av parlamentet.
Rekommendationen ska läggas fram för parlamentet för debatt och omröstning. Om en rekommendation om att förkasta förslaget antas med en majoritet av de avgivna rösterna ska talmannen förklara förfarandet avslutat. Om parlamentet inte förkastar förslaget ska förfarandet fullföljas, med beaktande av eventuella rekommendationer som antas av parlamentet.
Ändring 40
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 44
Artikel 44
Artikel 44
Parlamentets företrädare vid rådsmöten
Parlamentets företrädare vid rådsmöten
När rådet inbjuder parlamentet att delta vid ett rådsmöte där rådet handlar i sin egenskap av lagstiftare, ska talmannen uppdra åt ordföranden för det ansvariga utskottet, föredraganden eller någon annan ledamot som utsetts av det ansvariga utskottet att företräda parlamentet.
När rådet inbjuder parlamentet att delta vid ett rådsmöte ska talmannen uppdra åt ordföranden för det utskott som ansvarar för ärendet, föredraganden eller någon annan ledamot som utsetts av det ansvariga utskottet att företräda parlamentet.
Ändring 41
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 45
Artikel 45
Artikel 45
Parlamentets initiativrätt enligt fördragen
Parlamentets rätt att lägga fram förslag
I fall där fördragen ger parlamentet initiativrätt får det ansvariga utskottet besluta att utarbeta ett initiativbetänkande.
I fall där fördragen ger parlamentet initiativrätt får det ansvariga utskottet besluta att utarbeta ett initiativbetänkande i enlighet med artikel 52.
Betänkandet ska innehålla följande:
Betänkandet ska innehålla följande:
a)  Ett resolutionsförslag.
a)  Ett resolutionsförslag.
b)  När det är lämpligt ett förslag till beslut eller ett utkast till förslag.
b)  Ett utkast till förslag.
c)  En motivering med, när det är lämpligt, en finansieringsöversikt.
c)  En motivering med, när det är lämpligt, en finansieringsöversikt.
Om parlamentets antagande av en rättsakt kräver godkännande från rådet och yttrande eller godkännande från kommissionen får parlamentet, efter omröstningen om den föreslagna rättsakten och på förslag från föredraganden, besluta att skjuta upp omröstningen om resolutionsförslaget fram till det att rådet eller kommissionen har framfört sin ståndpunkt.
Om parlamentets antagande av en rättsakt kräver godkännande från rådet och yttrande eller godkännande från kommissionen får parlamentet, efter omröstningen om den föreslagna rättsakten och på förslag från föredraganden, besluta att skjuta upp omröstningen om resolutionsförslaget fram till det att rådet eller kommissionen har framfört sin ståndpunkt.
Ändring 42
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 46
Artikel 46
Artikel 46
Initiativ enligt artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Uppmaningar till kommissionen om att lägga fram förslag
1.  Parlamentet får enligt artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anmoda kommissionen att lägga fram ett lämpligt förslag om att anta nya eller ändra befintliga rättsakter genom att anta en resolution på grundval av det ansvariga utskottets initiativbetänkande som utarbetats i enlighet med artikel 52 i arbetsordningen. Resolutionen ska antas av en majoritet av parlamentets ledamöter vid slutomröstningen. Parlamentet kan samtidigt fastställa en frist för framläggandet av förslaget.
1.  Parlamentet får enligt artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anmoda kommissionen att lägga fram ett lämpligt förslag om att anta nya eller ändra befintliga rättsakter genom att anta en resolution på grundval av det ansvariga utskottets initiativbetänkande som utarbetats i enlighet med artikel 52 i arbetsordningen. Resolutionen ska antas av en majoritet av parlamentets ledamöter vid slutomröstningen. Parlamentet kan samtidigt fastställa en frist för framläggandet av förslaget.
2.  En ledamot får lägga fram ett förslag till unionsrättsakt inom ramen för parlamentets initiativrätt enligt artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
2.  En ledamot får lägga fram ett förslag till unionsrättsakt inom ramen för parlamentets initiativrätt enligt artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ett sådant förslag får läggas fram av upp till tio ledamöter. Förslaget ska ange den rättsliga grunden och kan åtföljas av en motivering på högst 150 ord.
Ett sådant förslag får läggas fram gemensamt av upp till tio ledamöter. Förslaget ska ange den rättsliga grund som förslaget baseras på och kan åtföljas av en motivering på högst 150 ord.
Förslaget ska inges till talmannen, som ska kontrollera om de rättsliga kraven är uppfyllda. Talmannen får hänvisa förslaget till det utskott som är ansvarigt för den aktuella kontrollen och begära att det avger ett yttrande om huruvida den rättsliga grunden är lämplig. Om talmannen förklarar att förslaget är tillåtligt ska han eller hon tillkännage detta i kammaren och hänvisa förslaget till ansvarigt utskott.
Innan förslaget hänvisas till ansvarigt utskott ska det översättas till de officiella språk som utskottets ordförande bedömer som oundgängliga för en summarisk behandling.
Det ansvariga utskottet ska besluta om den fortsatta behandlingen inom tre månader efter det att förslaget hänvisats till utskottet och efter att ha gett förslagets upphovsmän möjlighet att tala inför utskottet.
Förslagets upphovsmän ska nämnas vid namn i betänkandets titel.
3.   Förslaget ska inges till talmannen, som ska kontrollera om de rättsliga kraven är uppfyllda. Talmannen får hänvisa förslaget till det utskott som är ansvarigt för den aktuella kontrollen och begära att det avger ett yttrande om huruvida den rättsliga grunden är lämplig. Om talmannen förklarar att förslaget är tillåtligt ska denne tillkännage detta i kammaren och hänvisa förslaget till ansvarigt utskott.
Innan förslaget hänvisas till ansvarigt utskott ska det översättas till de officiella språk som utskottets ordförande bedömer som oundgängliga för en summarisk behandling.
Utskottet kan rekommendera talmannen att förslaget ska kunna skrivas på av andra ledamöter som så vill, enligt de villkor och med de tidsfrister som föreskrivs i artikel 136.2, 136.3 och 136.7.
Om förslaget undertecknats av en majoritet av parlamentets ledamöter ska betänkandet om förslaget anses som godkänt av talmanskonferensen. Utskottet ska utarbeta ett betänkande i enlighet med artikel 52 efter att ha hört förslagets upphovsmän.
Om förslaget inte har kunnat undertecknas av andra ledamöter eller inte har undertecknats av en majoritet av parlamentets ledamöter ska det ansvariga utskottet besluta om den fortsatta behandlingen inom tre månader efter det att förslaget hänvisats till utskottet och efter att ha hört förslagets upphovsmän.
Förslagets upphovsmän ska nämnas vid namn i betänkandets titel.
4.  Parlamentets resolutioner ska ange den relevanta rättsliga grunden och omfatta detaljerade rekommendationer angående innehållet i förslaget i fråga, vilket ska respektera de grundläggande rättigheterna och subsidiaritetsprincipen.
4.  Parlamentets resolutioner ska ange den relevanta rättsliga grunden och omfatta rekommendationer angående innehållet i förslaget i fråga.
5.  Om ett förslag har ekonomiska konsekvenser, ska parlamentet ange hur tillräcklig ekonomisk täckning kan garanteras.
5.  Om ett förslag har ekonomiska konsekvenser, ska parlamentet ange hur tillräcklig ekonomisk täckning kan garanteras.
6.  Ansvarigt utskott ska följa utvecklingen när det gäller varje förslag till lagstiftningsakt som utarbetas till följd av en särskild uppmaning från parlamentet.
6.  Ansvarigt utskott ska följa utvecklingen när det gäller varje förslag till unionsrättsakt som utarbetas till följd av en särskild uppmaning från parlamentet.
6a.   Utskottsordförandekonferensen ska regelbundet kontrollera huruvida kommissionen efterlever punkt 10 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, enligt vilken kommissionen inom tre månader ska besvara uppmaningar om framläggande av förslag genom att anta ett särskilt meddelande där de planerade uppföljningsåtgärderna anges. Utskottsordförandekonferensen ska regelbundet rapportera om resultaten av denna kontroll till talmanskonferensen.
Ändring 43
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 47
Artikel 47
Artikel 47
Behandling av lagstiftningstexter
Behandling av rättsligt bindande akter
1.  Förslag till lagstiftningsakter och andra texter som avser lagstiftning ska av talmannen hänvisas till ansvarigt utskott för behandling.
1.  Förslag till rättsligt bindande akter som mottagits från andra institutioner eller från medlemsstater ska av talmannen hänvisas till ansvarigt utskott för behandling.
I tveksamma fall kan talmannen tillämpa artikel 201.2 innan han eller hon tillkännager i kammaren att texten hänvisats till ansvarigt utskott.
När ett förslag är upptaget i kommissionens arbetsprogram, kan ansvarigt utskott besluta att utse en föredragande som ska följa utarbetandet av förslaget.
När rådet eller kommissionen begär att parlamentet ska yttra sig, ska talmannen vidarebefordra denna begäran till det utskott som ansvarar för behandlingen av förslaget i fråga.
Bestämmelserna om första behandlingen i artiklarna 38-46, 57-63 och 75 ska tillämpas på förslag till lagstiftningsakter, oavsett om det krävs en, två eller tre behandlingar.
1a.   I tveksamma fall kan talmannen innan han eller hon tillkännager i kammaren att texten hänvisats till ansvarigt utskott hänvisa frågan om ansvarsområden till talmanskonferensen. Talmanskonferensen ska anta sitt beslut på grundval av en rekommendation från utskottsordförandekonferensen, eller från dess ordförande, i enlighet med artikel 201a.2.
1b.   Det ansvariga utskottet kan när som helst besluta att utse en föredragande för att följa utarbetandet av ett förslag. Det ska särskilt överväga att göra detta om förslaget finns med i kommissionens arbetsprogram.
2.   Rådets ståndpunkter ska hänvisas för behandling till det utskott som var ansvarigt vid första behandlingen.
Bestämmelserna om andra behandlingen i artiklarna 64-69 och 76 ska tillämpas på rådets ståndpunkter.
3.   Under det förlikningsförfarande mellan parlamentet och rådet som följer på andra behandlingen får ingen återförvisning till utskott äga rum.
Bestämmelserna om tredje behandlingen i artiklarna 70, 71 och 72 ska tillämpas vid förlikningsförfarandet.
4.   Artiklarna 49, 50, 53, 59.1, 59.3, 60, 61 och 188 ska inte tillämpas vid andra och tredje behandlingen.
5.  Om en bestämmelse i arbetsordningen som rör andra och tredje behandlingen strider mot någon annan bestämmelse i arbetsordningen, ska de bestämmelser som rör andra och tredje behandlingen ha företräde.
5.  Om en bestämmelse i arbetsordningen som rör andra och tredje behandlingen strider mot någon annan bestämmelse i arbetsordningen, ska de bestämmelser som rör andra och tredje behandlingen ha företräde.
Ändring 44
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 47a (ny)
Artikel 47a
Påskyndande av lagstiftningsförfaranden
Ansvarigt eller ansvariga utskott kan fatta beslut om att i samarbete med rådet och kommissionen påskynda lagstiftningsförfaranden avseende specifika förslag, utvalda särskilt bland sådana förslag som fastställs som prioriteringar i den gemensamma förklaringen om årlig interinstitutionell programplanering enligt artikel 37.1a.
Ändring 45
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 48
Artikel 48
Artikel 48
Lagstiftningsförfaranden om initiativ som läggs fram av medlemsstater
Lagstiftningsförfaranden om initiativ som läggs fram av andra institutioner än kommissionen eller av medlemsstater
1.  Initiativ som läggs fram av medlemsstater i enlighet med artikel 76 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska behandlas i enlighet med denna artikel och artiklarna 38 – 43, 47 och 59 i arbetsordningen.
1.  När det ansvariga utskottet behandlar initiativ som läggs fram av andra institutioner än kommissionen eller av medlemsstater kan det bjuda in företrädare för dessa institutioner eller medlemsstater för att de ska redogöra för sina initiativ inför utskottet. De berörda medlemsstaternas företrädare kan åtföljas av rådets ordförandeskap.
2.   Det ansvariga utskottet kan inbjuda företrädare för de medlemsstater som lagt fram initiativet till utskottet för att redogöra för initiativet. Företrädarna för medlemsstaterna kan åtföljas av företrädare för rådets ordförandeskap.
3.  Innan det ansvariga utskottet påbörjar sin omröstning ska det fråga kommissionen om den håller på att utarbeta ett yttrande om initiativet. Om så är fallet ska utskottet inte anta sitt betänkande förrän det har tagit emot kommissionens yttrande.
3.  Innan det ansvariga utskottet påbörjar sin omröstning ska det fråga kommissionen om den håller på att utarbeta ett yttrande om initiativet eller om den inom kort avser att lägga fram ett alternativt förslag. Om kommissionen svarar att så är fallet ska utskottet inte anta sitt betänkande förrän det har tagit emot kommissionens yttrande eller alternativa förslag.
4.  Om parlamentet samtidigt eller inom en kort tidsperiod föreläggs två eller flera förslag, med samma lagstiftningssyfte, från kommissionen och/eller medlemsstaterna, ska parlamentet behandla dessa i ett enda betänkande. Det ansvariga utskottet ska i betänkandet ange till vilken text det föreslår ändringar och i lagstiftningsresolutionen hänvisa till de övriga texterna.
4.  Om parlamentet samtidigt eller inom en kort tidsperiod föreläggs två eller flera förslag med samma lagstiftningssyfte från kommissionen och/eller en annan institution och/eller medlemsstaterna, ska parlamentet behandla dessa förslag i ett enda betänkande. Det ansvariga utskottet ska i betänkandet ange till vilken text det föreslår ändringar och i lagstiftningsresolutionen hänvisa till de övriga texterna.
Ändring 46
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 49
Artikel 49
Artikel 49
Betänkanden som avser lagstiftning
Betänkanden som avser lagstiftning
1.  Ordföranden för det utskott till vilket ett förslag till lagstiftningsakt har hänvisats ska föreslå utskottet vilket förfarande som ska tillämpas.
1.  Ordföranden för det utskott till vilket ett förslag till rättsligt bindande akt har hänvisats ska föreslå utskottet vilket förfarande som ska tillämpas.
2.  Efter ett beslut om vilket förfarande som ska följas, och när artikel 50 inte ska tillämpas, ska utskottet bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande för förslaget till lagstiftningsakt, om detta inte redan har skett på grundval av kommissionens arbetsprogram som överenskommits i enlighet med artikel 37.
2.  Efter ett beslut om vilket förfarande som ska följas, och när det förenklade förfarandet enligt artikel 50 inte ska tillämpas, ska utskottet bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande för förslaget till lagstiftningsakt, om detta inte redan har skett på grundval av artikel 47.1b.
3.  Utskottets betänkande ska omfatta följande delar:
3.  Utskottets betänkande ska omfatta följande delar:
a)  Eventuella ändringsförslag till förslaget, vid behov försedda med korta motiveringar som föredraganden ska ha ansvaret för och som inte ska gå till omröstning.
a)  Eventuella ändringsförslag till förslaget, vid behov försedda med korta motiveringar som förslagsställaren ska ha ansvaret för och som inte ska gå till omröstning.
b)  Ett förslag till lagstiftningsresolution i enlighet med artikel 59.2.
b)  Ett förslag till lagstiftningsresolution i enlighet med artikel 59.1c.
c)  Vid behov en motivering, inklusive en finansieringsöversikt som anger omfattningen av betänkandets eventuella ekonomiska konsekvenser och överensstämmelsen med den fleråriga budgetramen.
c)  Vid behov en motivering, som om det behövs innehåller en finansieringsöversikt som anger omfattningen av betänkandets eventuella ekonomiska konsekvenser och överensstämmelsen med den fleråriga budgetramen.
ca)   Om tillgänglig, parlamentets konsekvensbedömning.
Ändring 47
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 50
Artikel 50
Artikel 50
Förenklat förfarande
Förenklat förfarande
1.  Efter en första diskussion om ett förslag till lagstiftningsakt får utskottsordföranden föreslå att förslaget godkänns utan ändringsförslag. Såvida inte minst en tiondel av utskottets ledamöter motsätter sig detta, ska utskottsordföranden lägga fram ett betänkande för parlamentet om godkännande av förslaget. Artikel 150.1 andra stycket, 150.2 och 150.4 ska tillämpas.
1.  Efter en första diskussion om ett förslag till lagstiftningsakt får utskottsordföranden föreslå att förslaget godkänns utan ändringsförslag. Såvida inte minst en tiondel av utskottets ledamöter motsätter sig detta, ska det föreslagna förfarandet anses ha godkänts. Utskottsordföranden eller föredraganden, om en sådan har utsetts, ska lägga fram ett betänkande för parlamentet om godkännande av förslaget. Artikel 150.1 andra stycket, 150.2 och 150.4 ska tillämpas.
2.  Ordföranden kan i stället föreslå att ordföranden själv eller föredraganden utarbetar ett antal ändringsförslag som återger diskussionen i utskottet. Om utskottet går med på detta, ska dessa ändringsförslag sändas till utskottets ledamöter. Betänkandet ska anses ha blivit antaget i utskottet såvida inte minst en tiondel av utskottets ledamöter har framfört invändningar före en fastställd tidpunkt, som inte får infalla tidigare än 21 dagar efter det att förslaget sänts ut. I så fall ska förslaget till lagstiftningsresolution och Ändringen läggas fram för kammaren utan debatt i enlighet med artikel 150.1 andra stycket, 150.2 och 150.4.
2.  Alternativt kan ordföranden föreslå att ordföranden själv eller föredraganden utarbetar ett antal ändringsförslag som återger diskussionen i utskottet. Såvida inte minst en tiondel av utskottets ledamöter motsätter sig detta, ska det föreslagna förfarandet anses ha godkänts och ändringsförslaget sändas till utskottets ledamöter.
Betänkandet ska anses ha blivit antaget i utskottet såvida inte minst en tiondel av utskottets ledamöter har framfört invändningar mot Ändringen före en fastställd tidpunkt, som inte får infalla tidigare än 10 arbetsdagar efter det att förslaget sänts ut. I så fall ska förslaget till lagstiftningsresolution och Ändringen läggas fram för kammaren utan debatt i enlighet med artikel 150.1 andra stycket, 150.2 och 150.4.
Om minst en tiondel av utskottets ledamöter framför invändningar mot Ändringen ska dessa tas upp till omröstning vid nästföljande utskottssammanträde.
3.   Om minst en tiondel av ledamöterna framför invändningar ska Ändringen tas upp till omröstning vid nästföljande utskottssammanträde.
4.  Punkterna 1 första och andra meningen, 2 första, andra och tredje meningen samt 3 ska också gälla i tillämpliga delar på utskottsyttranden i den mening som avses i artikel 53.
4.  Med undantag av bestämmelserna om framläggandet för parlamentet ska denna artikel också gälla i tillämpliga delar på utskottsyttranden i den mening som avses i artikel 53.
Ändring 48
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 51
Artikel 51
Artikel 51
Betänkanden som inte avser lagstiftning
Betänkanden som inte avser lagstiftning
1.  Om ett utskott utarbetar ett betänkande som inte avser lagstiftning, ska det bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande.
1.  Om ett utskott utarbetar ett betänkande som inte avser lagstiftning, ska det bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande.
2.   Utskottets föredragande är ansvarig för utarbetandet av utskottets betänkande och för att detta på utskottets vägnar läggs fram i kammaren.
3.  Utskottets betänkande ska omfatta följande delar:
3.  Utskottets betänkande ska omfatta följande delar:
a)  Ett resolutionsförslag.
a)  Ett resolutionsförslag.
b)  En motivering, inklusive en finansieringsöversikt som anger omfattningen av betänkandets eventuella ekonomiska konsekvenser och överensstämmelsen med den fleråriga budgetramen.
b)  En motivering, som om det behövs innehåller en finansieringsöversikt som anger omfattningen av betänkandets eventuella ekonomiska konsekvenser och överensstämmelsen med den fleråriga budgetramen.
c)  Alla resolutionsförslag som ska ingå i betänkandet i enlighet med artikel 133.4.
c)  Alla resolutionsförslag som ska ingå i betänkandet i enlighet med artikel 133.4.
Ändring 49
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 52
Artikel 52
Artikel 52
Initiativbetänkanden
Initiativbetänkanden
1.  Ett utskott som har för avsikt att utarbeta ett betänkande och förelägga parlamentet ett resolutionsförslag i ett ämne som hör till utskottets ansvarsområde, utan att det har fått sig hänvisat vare sig en begäran om samråd eller en begäran om yttrande i enlighet med artikel 201.1, får endast göra detta med ett i förväg inhämtat medgivande från talmanskonferensen. Ett eventuellt avslag på en sådan begäran ska alltid åtföljas av en motivering. Om betänkandet rör ett förslag som lagts fram av en ledamot i enlighet med artikel 46.2 får medgivandet nekas endast om villkoren i artikel 5 i ledamotsstadgan och i artikel 225 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inte är uppfyllda.
1.  Ett utskott som har för avsikt att utarbeta ett betänkande som inte avser lagstiftning eller ett betänkande enligt artikel 45 eller 46 om ett ämne som hör till utskottets ansvarsområde, utan att något hänvisningsförfarande har ägt rum, får endast göra detta med ett i förväg inhämtat medgivande från talmanskonferensen.
Talmanskonferensen ska fatta beslut om en begäran om tillstånd att utarbeta ett betänkande enligt första stycket på grundval av tillämpningsföreskrifter som talmanskonferensen själv fastställer.
Talmanskonferensen ska fatta beslut om en begäran om tillstånd att utarbeta ett betänkande enligt punkt 1 på grundval av bestämmelser som talmanskonferensen själv fastställer. Om ett utskotts befogenhet att utarbeta ett betänkande för vilket tillstånd har begärts ifrågasätts, ska talmanskonferensen inom sex veckor fatta ett beslut på grundval av en rekommendation från utskottsordförandekonferensen, eller, om ingen sådan rekommendation föreligger, från utskottsordförandekonferensens ordförande. Om inget beslut har fattats av talmanskonferensen inom denna period, ska rekommendationen anses ha blivit godkänd.
1a.   Ett avslag på en sådan begäran ska alltid åtföljas av en motivering till avslaget.
Om ämnet för betänkandet omfattas av den initiativrätt som avses i artikel 45 får medgivande nekas endast om villkoren i fördragen inte är uppfyllda.
1b.   I de fall som avses i artiklarna 45 och 46 ska talmanskonferensen fatta ett beslut inom två månader.
2.  Resolutionsförslag i initiativbetänkanden ska behandlas av parlamentet i enlighet med det förfarande för kortfattad redogörelse som fastställs i artikel 151. Ändringsförslag till dessa texter ska behandlas i kammaren endast om de lagts fram av föredraganden för att beakta ny information eller av minst en tiondel av parlamentets ledamöter. Alternativa förslag till resolution får inges av de politiska grupperna i enlighet med artikel 170.4. Artiklarna 176 och 180 ska tillämpas på utskottets resolutionsförslag och ändringsförslag till detta. Artikel 180 ska också tillämpas på den enda omröstningen om ett alternativt förslag till resolution.
2.  Resolutionsförslag som läggs fram för parlamentet ska behandlas i enlighet med det förfarande för kortfattad redogörelse som fastställs i artikel 151. Ändringsförslag till dessa texter och begäranden om delad omröstning eller särskild omröstning ska behandlas i kammaren endast om de har lagts fram antingen av föredraganden för att beakta ny information eller av minst en tiondel av parlamentets ledamöter. Alternativa förslag till resolution får inges av de politiska grupperna i enlighet med artikel 170.4. Artikel 180 ska tillämpas på utskottets resolutionsförslag och ändringsförslag till detta. Artikel 180 ska också tillämpas på den enda omröstningen om ett alternativt förslag till resolution.
Det första stycket ska inte tillämpas när ämnet för betänkandet kan bli föremål för en prioriterad debatt i kammaren, när betänkandet utarbetas i enlighet med den initiativrätt som avses i artiklarna 45 eller 46 eller när betänkandet har godkänts som strategiskt betänkande9.
2a.   Punkt 2 ska inte tillämpas när ämnet för betänkandet kan bli föremål för en prioriterad debatt i kammaren, när betänkandet utarbetas enligt den initiativrätt som avses i artiklarna 45 och 46 eller när betänkandet har godkänts som strategiskt betänkande9a.
3.   Om ämnet för betänkandet omfattas av den initiativrätt som avses i artikel 45 får medgivande nekas endast om villkoren i fördragen inte är uppfyllda.
4.   I de fall som avses i artiklarna 45 och 46 ska talmanskonferensen fatta ett beslut inom två månader.
__________________
__________________
9 Se talmanskonferensens beslut om detta, som återges i bilaga XVII till arbetsordningen.
9a Se talmanskonferensens relevanta beslut.
Ändring 50
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 53
Artikel 53
Artikel 53
Utskottsyttranden
Utskottsyttranden
1.  Om det utskott till vilket ett ärende först hänvisades önskar höra ett annat utskott, eller om ett annat utskott önskar yttra sig över det förstnämnda utskottets betänkande, kan utskotten begära att talmannen i enlighet med artikel 201.3 utser det ena utskottet till ansvarigt utskott och det andra till rådgivande utskott.
1.  Om det utskott till vilket ett ärende först hänvisades önskar höra ett annat utskott, eller om ett annat utskott önskar yttra sig till det utskott till vilket ett ärende först hänvisades, kan utskotten begära att talmannen i enlighet med artikel 201.3 utser det ena utskottet till ansvarigt utskott och det andra till rådgivande utskott.
Det rådgivande utskottet kan bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande av yttrande, eller lämna sina åsikter i form av en skrivelse från utskottets ordförande.
2.  När det rör sig om handlingar som avser lagstiftning enligt artikel 47.1 ska yttrandet från det rådgivande utskottet innehålla ändringsförslag till den text som har hänvisats till utskottet, vilka vid behov kan vara försedda med korta motiveringar. Föredraganden ska ha ansvaret för motiveringarna, vilka inte ska gå till omröstning. Om det behövs kan det rådgivande utskottet lämna in en kortfattad skriftlig motivering som omfattar hela yttrandet.
2.  När yttrandet avser ett förslag till en rättsligt bindande akt ska yttrandet från det rådgivande utskottet innehålla ändringsförslag till den text som har hänvisats till utskottet, vilka vid behov kan vara försedda med korta motiveringar. Den som inger motiveringar ska ha ansvaret för dem, och de ska inte gå till omröstning. Om det behövs kan det rådgivande utskottet lämna in en kortfattad skriftlig motivering som omfattar hela yttrandet. Föredraganden ska ha ansvaret för en sådan kortfattad skriftlig motivering.
När det rör sig om texter som inte avser lagstiftning ska yttrandet innehålla förslag till delar av det ansvariga utskottets resolutionsförslag.
När yttrandet inte avser ett förslag till en rättsligt bindande akt ska yttrandet innehålla förslag till delar av det ansvariga utskottets resolutionsförslag.
Det ansvariga utskottet ska rösta om dessa ändringsförslag eller förslag till delar av resolutionsförslaget.
Det ansvariga utskottet ska rösta om dessa ändringsförslag eller förslag till delar av resolutionsförslaget.
Yttrandet ska enbart omfatta sådana frågor som hör till det rådgivande utskottets ansvarsområde.
Yttrandet ska enbart omfatta sådana frågor som hör till det rådgivande utskottets ansvarsområde.
3.  Det ansvariga utskottet ska fastställa när det rådgivande utskottet måste avge sitt yttrande för att det ansvariga utskottet ska kunna ta hänsyn till det. Det ansvariga utskottet ska omedelbart meddela rådgivande utskott alla ändringar av denna frist. Ansvarigt utskott ska inte fatta beslut innan tidsfristen har löpt ut.
3.  Det ansvariga utskottet ska fastställa när det rådgivande utskottet måste avge sitt yttrande för att det ansvariga utskottet ska kunna ta hänsyn till det. Det ansvariga utskottet ska omedelbart meddela rådgivande utskott alla ändringar av denna frist. Ansvarigt utskott ska inte fatta beslut innan tidsfristen har löpt ut.
3a.   Alternativt kan det rådgivande utskottet besluta att lämna sina synpunkter i form av ändringsförslag som så snart de antagits ska läggas fram i det ansvariga utskottet. Dessa ändringsförslag ska läggas fram av ordföranden eller av föredraganden på utskottets vägnar.
3b.   Det rådgivande utskottet ska lägga fram de ändringsförslag som avses i punkt 3a inom den tidsfrist som fastställts av det ansvariga utskottet.
4.  Alla antagna yttranden ska återges i det ansvariga utskottets betänkande.
4.  Alla yttranden och ändringsförslag som antagits av det rådgivande utskottet ska återges i det ansvariga utskottets betänkande.
5.  Endast det ansvariga utskottet har rätt att lägga fram ändringsförslag i kammaren.
5.  Rådgivande utskott i den mening som avses i arbetsordningen får inte lägga fram ändringsförslag för behandling i parlamentet.
6.  Ordföranden och föredraganden i det rådgivande utskottet ska inbjudas att i en rådgivande roll delta i det ansvariga utskottets sammanträden om det rör sig om ett ärende av gemensamt intresse.
6.  Ordföranden och föredraganden i det rådgivande utskottet ska inbjudas att i en rådgivande roll delta i det ansvariga utskottets sammanträden om det rör sig om ett ärende av gemensamt intresse.
Ändring 51
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 54
Artikel 54
Artikel 54
Förfarande med associerade utskott
Förfarande med associerat utskott
När en fråga om ansvarsområden hänskjutits till talmanskonferensen i enlighet med artikel 201.2 eller 52 och talmanskonferensen, på grundval av bilaga VI, anser att ärendet faller i stort sett lika mycket inom två eller flera utskotts ansvarsområde, eller att olika delar av ärendet faller inom två eller flera utskotts ansvarsområde, ska artikel 53 tillämpas med följande tillägg:
1.   När en fråga om ansvarsområden har hänvisats till talmanskonferensen i enlighet med artikel 201a och talmanskonferensen, på grundval av bilaga VI, anser att ärendet faller i stort sett lika mycket inom två eller flera utskotts ansvarsområde, eller att olika delar av ärendet faller inom två eller flera utskotts ansvarsområde, ska artikel 53 tillämpas med följande tillägg:
–  De berörda utskotten ska gemensamt komma överens om tidsplanen.
–  De berörda utskotten ska gemensamt komma överens om tidsplanen.
–  De berörda föredragandena ska hålla varandra underrättade och sträva efter att komma överens om den text de lägger fram för sina respektive utskott och hur de ställer sig till eventuella ändringsförslag.
–  De berörda föredragandena ska hålla varandra underrättade och sträva efter att komma överens om den text de lägger fram för sina respektive utskott och hur de ställer sig till eventuella ändringsförslag.
–  De ordförande och föredragande som berörs ska tillsammans fastställa vilka delar av texten som hör till respektive utskotts exklusiva ansvarsområde och vilka delar av texten som hör till ett gemensamt ansvarsområde samt komma överens om hur samarbetet dem emellan ska bedrivas. Om det uppstår oenighet om ansvarsområdenas gränser ska frågan, på begäran av ett av de berörda utskotten, läggas fram för talmanskonferensen, som kan besluta i frågan om de olika ansvarsområdena eller besluta att förfarandet med gemensamma utskottssammanträden enligt artikel 55 ska tillämpas. Artikel 201.2 andra stycket ska gälla i tillämpliga delar.
–  De ordförande och föredragande som berörs är bundna av principen om gott och lojalt samarbete och ska tillsammans fastställa vilka delar av texten som hör till respektive utskotts exklusiva ansvarsområde och vilka delar av texten som hör till ett delat ansvarsområde samt komma överens om hur samarbetet dem emellan ska bedrivas. Om det uppstår oenighet om ansvarsområdenas gränser ska frågan, på begäran av ett av de berörda utskotten, läggas fram för talmanskonferensen, som kan besluta i frågan om de olika ansvarsområdena eller besluta att förfarandet med gemensamma utskottssammanträden enligt artikel 55 ska tillämpas. Det beslutet ska fattas i enlighet med det förfarande och den tidsfrist som fastställs i artikel 201a.
–  Det ansvariga utskottet ska utan omröstning godta ändringsförslag från ett associerat utskott om förslagen rör frågor som hör till det associerade utskottets exklusiva ansvarsområde. Om ändringsförslag om frågor som hör till det ansvariga utskottets och ett associerat utskotts gemensamma ansvarsområde avvisas av det ansvariga utskottet får det associerade utskottet lägga fram dessa ändringsförslag direkt för behandling i kammaren.
–  Det ansvariga utskottet ska utan omröstning godta ändringsförslag från ett associerat utskott om förslagen rör frågor som hör till det associerade utskottets exklusiva ansvarsområde. Om det ansvariga utskottet inte respekterar det associerade utskottets exklusiva ansvarsområde får det associerade utskottet lägga fram ändringsförslag direkt i kammaren. Om ändringsförslag om frågor som hör till det ansvariga utskottets och ett associerat utskotts delade ansvarsområde inte antas av det ansvariga utskottet får det associerade utskottet lägga fram dessa ändringsförslag direkt för behandling i kammaren.
–  Om ett förlikningsförfarande inleds om förslaget ska de associerade utskottens föredragande ingå i parlamentets delegation.
–  Om ett förlikningsförfarande inleds om förslaget ska de associerade utskottens föredragande ingå i parlamentets delegation.
I denna artikel föreskrivs ingen begränsning av tillämpningsområdet. Det får begäras att förfarandet med associerade utskott ska tillämpas på betänkanden som inte avser lagstiftning och som utarbetats i enlighet med artiklarna 52.1 samt 132.1 och 132.2.
Det förfarande med associerade utskott som avses i den här artikeln får inte tillämpas på den rekommendation som ska antas av det ansvariga utskottet enligt artikel 99.
Talmanskonferensens beslut att tillämpa förfarandet med associerade utskott gäller samtliga skeden av förfarandet i fråga.
Talmanskonferensens beslut att tillämpa förfarandet med associerade utskott gäller samtliga skeden av förfarandet i fråga.
De rättigheter som hänger samman med ställningen som "ansvarigt utskott" utövas av det utskott som har huvudansvaret för ärendet. Vid utövandet av dessa rättigheter ska det ansvariga utskottet respektera det associerade utskottets befogenheter, särskilt skyldigheten till lojalt samarbete när det gäller fastställande av tidsplanen och det associerade utskottets rätt att bestämma vilka ändringsförslag som ska föreläggas parlamentet inom ramen för dess exklusiva ansvarsområde.
De rättigheter som hänger samman med ställningen som "ansvarigt utskott" utövas av det utskott som har huvudansvaret för ärendet. Vid utövandet av dessa rättigheter ska det ansvariga utskottet respektera det associerade utskottets befogenheter, särskilt skyldigheten till lojalt samarbete när det gäller fastställande av tidsplanen och det associerade utskottets rätt att bestämma vilka ändringsförslag som ska föreläggas parlamentet inom ramen för dess exklusiva ansvarsområde.
Om det ansvariga utskottet åsidosätter det associerade utskottets befogenheter, ska de beslut som fattats av det ansvariga utskottet fortsätta att gälla, men det associerade utskottet får inom gränserna för sitt exklusiva ansvarsområde lägga fram ändringsförslag direkt i kammaren.
1a.   Det förfarande som fastställs i denna artikel ska inte tillämpas på de rekommendationer som ska antas av det ansvariga utskottet enligt artikel 99.
Ändring 52
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 55
Artikel 55
Artikel 55
Förfarande med gemensamma utskottssammanträden
Gemensamt utskottsförfarande
1.  När talmanskonferensen behandlar en ansvarsfråga i enlighet med artikel 201.2 kan den besluta att förfarandet med gemensamma utskottssammanträden och en gemensam omröstning ska tillämpas, om
1.  När talmanskonferensen behandlar en fråga om ansvarsområden i enlighet med artikel 201a kan den besluta att förfarandet med gemensamma utskottssammanträden och en gemensam omröstning ska tillämpas, om
–  ämnet i enlighet med bilaga VI på ett oskiljaktigt sätt hör till flera utskotts ansvarsområden, and
–  ämnet i enlighet med bilaga VI på ett oskiljaktigt sätt hör till flera utskotts ansvarsområden, och
–  talmanskonferensen anser att frågan är av större vikt.
–  talmanskonferensen anser att frågan är av större vikt.
2.  I sådana fall ska de respektive föredragandena utarbeta ett gemensamt förslag till betänkande som ska behandlas och bli föremål för omröstning i de berörda utskotten vid gemensamma sammanträden som hålls inom ramen för de berörda utskottsordförandenas gemensamma ordförandeskap.
2.  I sådana fall ska de respektive föredragandena utarbeta ett gemensamt förslag till betänkande som ska behandlas och bli föremål för omröstning i de berörda utskotten vid gemensamma sammanträden som hålls inom ramen för de berörda utskottsordförandenas gemensamma ordförandeskap.
De rättigheter som sammanhänger med det ansvariga utskottets ställning kan, i samtliga skeden av detta förfarande, utövas av de berörda utskotten endast om dessa handlar gemensamt. De berörda utskotten kan inrätta arbetsgrupper som förbereder sammanträdena och omröstningarna.
De rättigheter som sammanhänger med det ansvariga utskottets ställning kan, i samtliga skeden av detta förfarande, utövas av de berörda utskotten endast om dessa handlar gemensamt. De berörda utskotten kan inrätta arbetsgrupper som förbereder sammanträdena och omröstningarna.
3.  Vid andra behandlingen i det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska rådets ståndpunkt behandlas vid ett gemensamt sammanträde mellan de berörda utskotten, vilket – om ordförandena för dessa utskott inte kommer överens om annat – ska hållas på onsdagen i den första vecka som avsatts för sammanträden mellan de parlamentariska organen efter att rådets ståndpunkt har tillkännagetts för parlamentet. Om ingen överenskommelse nås om att kalla till ytterligare ett sammanträde ska utskottsordförandekonferensens ordförande kalla till ett sådant sammanträde. Andrabehandlingsrekommendationen ska bli föremål för omröstning vid ett gemensamt sammanträde på grundval av ett gemensamt förslag som utarbetats av de respektive föredragandena från de berörda utskotten eller, om det inte finns något sådant gemensamt förslag, på grundval av de ändringsförslag som lagts fram av de berörda utskotten.
3.  Vid andra behandlingen i det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska rådets ståndpunkt behandlas vid ett gemensamt sammanträde mellan de berörda utskotten, vilket – om ordförandena för dessa utskott inte kommer överens om annat – ska hållas på onsdagen i den första vecka som avsatts för sammanträden mellan de parlamentariska organen efter att rådets ståndpunkt har tillkännagetts för parlamentet. Om ingen överenskommelse nås om att kalla till ytterligare ett sammanträde ska utskottsordförandekonferensens ordförande kalla till ett sådant sammanträde. Andrabehandlingsrekommendationen ska bli föremål för omröstning vid ett gemensamt sammanträde på grundval av ett gemensamt förslag som utarbetats av de respektive föredragandena från de berörda utskotten eller, om det inte finns något sådant gemensamt förslag, på grundval av de ändringsförslag som lagts fram av de berörda utskotten.
Vid tredje behandlingen i det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska ordförandena och föredragandena för de berörda utskotten automatiskt vara medlemmar i delegationen till förlikningskommittén.
Vid tredje behandlingen i det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska ordförandena och föredragandena för de berörda utskotten automatiskt vara medlemmar i delegationen till förlikningskommittén.
Denna artikel kan tillämpas på det förfarande som leder till rekommendationen att godkänna eller förkasta ingåendet av ett internationellt avtal enligt artiklarna 108.5 och 99.1, förutsatt att villkoren i artikeln är uppfyllda.
Ändring 53
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 56
Artikel 56
Artikel 52a
Utarbetande av betänkanden
Utarbetande av betänkanden
-1.   Utskottets föredragande är ansvarig för utarbetandet av utskottets betänkande och för att detta på utskottets vägnar läggs fram i kammaren.
1.  Utskottets föredragande är ansvarig för utarbetandet av motiveringen, vilken inte ska gå till omröstning. Motiveringen får inte strida mot det resolutionsförslag som antagits och eventuella ändringsförslag från utskottet. Om så är fallet kan utskottets ordförande stryka motiveringen.
1.  Utskottets föredragande är ansvarig för utarbetandet av motiveringen, vilken inte ska gå till omröstning. Motiveringen får inte strida mot det resolutionsförslag som antagits och eventuella ändringsförslag från utskottet. Om så är fallet kan utskottets ordförande stryka motiveringen.
2.  I betänkandet ska resultatet från omröstningen om betänkandet i dess helhet anges. I betänkandet ska dessutom anges hur varje enskild ledamot röstade, om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär detta vid omröstningen.
2.  I betänkandet ska resultatet från omröstningen om betänkandet i dess helhet anges, och i linje med artikel 208.3 ska det anges hur varje enskild ledamot röstade.
3.  Uppnås inte enhällighet i utskottet ska även minoritetens uppfattning redovisas i betänkandet. Denna ska anmälas i samband med omröstningen om hela texten och kan på författarnas begäran utgöra en skriftlig reservation på högst 200 ord, som fogas som bilaga till motiveringen.
3.  Minoritetens uppfattningar kan anmälas i samband med omröstningen om hela texten och kan, på författarnas begäran, utgöra en skriftlig reservation på högst 200 ord som fogas som bilaga till motiveringen.
Utskottsordföranden ska avgöra alla tvister som kan uppkomma till följd av dessa bestämmelser.
Utskottsordföranden ska avgöra alla tvister som kan uppkomma till följd av denna punkt.
4.  Ett utskott kan på förslag av sitt presidium fastställa en tidsfrist för när utskottets föredragande ska lägga fram sitt förslag till betänkande. Tidsfristen kan förlängas, och en ny föredragande kan även utses.
4.  Ett utskott kan på förslag av sin ordförande fastställa en tidsfrist för när utskottets föredragande ska lägga fram sitt förslag till betänkande. Tidsfristen kan förlängas, och en ny föredragande kan även utses.
5.  När tidsfristen har löpt ut kan utskottet ålägga sin ordförande att begära att det ärende som hänvisats till utskottet ska tas upp på föredragningslistan till ett av parlamentets följande sammanträden. Debatter kan i så fall äga rum på grundval av en muntlig rapport från utskottet i fråga.
5.  När tidsfristen har löpt ut kan utskottet ålägga sin ordförande att begära att det ärende som hänvisats till utskottet ska tas upp på föredragningslistan till ett av parlamentets följande sammanträden. Debatter och omröstningar kan i så fall äga rum på grundval av en muntlig rapport från utskottet i fråga.
(Denna artikel i ändrad lydelse ska placeras före artikel 53)
Ändring 54
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 3 – rubriken
KAPITEL 3
KAPITEL 3
FÖRSTA BEHANDLINGEN
ORDINARIE LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDE
Ändring 55
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 3 – Avsnitt -1 (nytt)
AVSNITT 1
FÖRSTA BEHANDLINGEN
Ändring 56
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 3 – Del 1 – rubriken
I utskotten
utgår
Ändring 57
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 57
Artikel 57
utgår
Ändring av ett förslag till lagstiftningsakt
1.   Om kommissionen underrättar parlamentet om att den har för avsikt att ändra sitt förslag, eller om det ansvariga utskottet på annat sätt får kännedom om detta, ska detta utskott skjuta upp sin behandling av ärendet till dess att utskottet har mottagit det nya förslaget eller kommissionens ändringar.
2.   Om rådet väsentligt ändrar förslaget till lagstiftningsakt, ska bestämmelserna i artikel 63 tillämpas.
Ändring 58
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 58
Artikel 58
utgår
Kommissionens och rådets ståndpunkt vid ändringsförslag
1.   Innan ansvarigt utskott övergår till slutomröstning om ett förslag till lagstiftningsakt, ska det uppmana kommissionen att tillkännage sin ståndpunkt angående alla de ändringsförslag till föreslaget som utskottet antagit, och rådet ska uppmanas att ge en kommentar.
2.   Utskottet kan skjuta upp slutomröstningen om kommissionen inte har möjlighet att tillkännage sin ståndpunkt, eller om kommissionen förklarar att den inte är beredd att godta alla de ändringsförslag som utskottet antagit.
3.   Kommissionens ståndpunkt ska vid behov ingå i betänkandet.
Ändring 59
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 3 – Del 2 – rubriken
I kammaren
utgår
Ändring 60
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 59
Artikel 59
Artikel 59
Avslutande av första behandlingen
Omröstning i kammaren – första behandlingen
-1.   Parlamentet kan godkänna, ändra eller förkasta förslaget till lagstiftningsakt.
1.  Parlamentet ska behandla ett förslag till lagstiftningsakt på grundval av ett betänkande som det ansvariga utskottet utarbetat i enlighet med artikel 49.
1.  Parlamentet ska först rösta om alla förslag om att omedelbart förkasta det förslag till lagstiftningsakt som skriftligen har lämnats in av det ansvariga utskottet, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter.
Om förslaget om förkastande antas ska talmannen uppmana den institution som lagt fram förslaget till lagstiftningsakt att dra tillbaka sitt förslag.
Om den institution som lagt fram förslaget följer denna uppmaning ska talmannen förklara förfarandet för avslutat.
Om den institution som lagt fram förslaget inte drar tillbaka förslaget till lagstiftningsakt ska talmannen tillkännage att parlamentets första behandling är avslutad, om inte parlamentet på förslag av det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande, eller av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter, beslutar att återförvisa ärendet till det ansvariga utskottet för ny behandling.
Om förslaget om förkastande inte antas ska parlamentet fortsätta förfarandet i enlighet med punkterna 1a–1c.
1a.   Varje preliminär överenskommelse som läggs fram av det ansvariga utskottet enligt artikel 73d.4 ska ges omröstningsprioritet och gå till omröstning i en enda omröstning, om inte parlamentet på förslag av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter i stället beslutar att gå vidare med omröstningen om ändringsförslag i enlighet med punkt 1b. I sådana fall ska parlamentet också besluta huruvida omröstningen om ändringsförslaget ska hållas omedelbart. Om den inte ska hållas omedelbart ska parlamentet fastställa en ny tidsfrist för ingivande av ändringsförslag, och omröstningen ska hållas vid ett senare sammanträde.
Om den preliminära överenskommelsen antas vid en enda omröstning ska talmannen tillkännage att parlamentets första behandling är avslutad.
Om den preliminära överenskommelsen inte får en majoritet av de avgivna rösterna i den enda omröstningen, ska talmannen fastställa en ny tidsfrist för ingivande av ändringsförslag till förslaget till lagstiftningsakt. Sådana ändringsförslag ska sedan gå till omröstning vid ett senare sammanträde så att parlamentet kan avsluta sin första behandling.
1b.   Utom i de fall då ett förslag om förkastande har antagits i enlighet med punkt 1 eller en preliminär överenskommelse har antagits i enlighet med punkt 1a, ska därefter alla ändringsförslag till lagstiftningsakten gå till omröstning, och eventuellt också enskilda delar av den preliminära överenskommelsen, om någon har begärt delad eller särskild omröstning eller lagt fram konkurrerande ändringsförslag.
Innan ändringsförslaget går till omröstning kan talmannen uppmana kommissionen att tillkännage sin ståndpunkt och rådet att ge en kommentar.
Efter omröstningen om dessa ändringsförslag ska parlamentet rösta om hela förslaget till lagstiftningsakt, oavsett om detta ändrats eller inte.
Om hela förslaget till lagstiftningsakt, oavsett om detta ändrats eller inte, antas ska talmannen tillkännage att parlamentets första behandling är avslutad, om inte parlamentet på förslag av det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande, eller av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter, beslutar att återförvisa ärendet till det ansvariga utskottet för interinstitutionella förhandlingar i enlighet med artiklarna 59a, 73a och 73d.
Om hela det ändrade förslaget till lagstiftningsakt eller någon annan form av förslaget inte får någon majoritet av de avgivna rösterna ska talmannen tillkännage att parlamentets första behandling är avslutad, om inte parlamentet på förslag av det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande, eller av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter, beslutar att återförvisa ärendet till det ansvariga utskottet för ny behandling.
1c.   Efter omröstningarna enligt punkterna 1–1b, och efter de omröstningar som därefter hålls om ändringsförslag till förslaget till lagstiftningsresolution avseende eventuella framställningar som rör förfarandet, ska lagstiftningsresolutionen anses ha antagits. Vid behov ska lagstiftningsresolutionen ändras i enlighet med artikel 193.2 för att återge resultaten av omröstningarna enligt punkterna 1–1b.
Texten till lagstiftningsresolutionen och parlamentets ståndpunkt ska talmannen översända till rådet och kommissionen samt till en grupp medlemsstater, domstolen eller Europeiska centralbanken om förslaget till lagstiftningsakt inkommer från dessa.
2.   Parlamentet ska först rösta om ändringsförslag till det förslag som ligger till grund för det ansvariga utskottets betänkande, därefter om det eventuellt ändrade förslaget, därefter om ändringsförslag till förslaget till lagstiftningsresolution och därefter om förslaget till lagstiftningsresolution i sin helhet, vilket endast ska innehålla ett tillkännagivande av huruvida parlamentet godkänner, förkastar eller föreslår ändringar till föreslaget till lagstiftningsakt samt eventuella framställningar som rör förfarandet.
Första behandlingen är avslutad om förslaget till lagstiftningsresolution antas. Om parlamentet inte antar lagstiftningsresolutionen, ska förslaget återförvisas till det ansvariga utskottet.
Alla betänkanden som läggs fram i enlighet med lagstiftningsförfarandet måste vara förenliga med artiklarna 39, 47 och 49. Ett utskott måste lägga fram sådana resolutionsförslag som inte avser lagstiftning i enlighet med de särskilda förfaranden som anges i artikel 52 eller 201.
3.  Förslaget, så som det godkänts av parlamentet, och tillhörande resolution ska översändas till rådet och kommissionen av talmannen såsom parlamentets ståndpunkt.
Ändring 61
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 59a (ny)
Artikel 59a
Återförvisning till det ansvariga utskottet
Om ett ärende i enlighet med artikel 59 återförvisas till det ansvariga utskottet för ny behandling eller för interinstitutionella förhandlingar i enlighet med artiklarna 73a och 73d ska det ansvariga utskottet, muntligen eller skriftligen, rapportera till parlamentet inom fyra månader. Denna period kan förlängas av talmanskonferensen.
Efter återförvisande till utskottet måste det ansvariga utskottet, innan det fattar beslut om förfarandet, ge ett associerat utskott enligt artikel 54 möjlighet att göra sina val beträffande de ändringsförslag som omfattas av det associerade utskottets exklusiva ansvarsområde, i synnerhet valet av de ändringsförslag som ska föreläggas parlamentet på nytt.
Inget hindrar parlamentet från att, om det är lämpligt, besluta att hålla en avslutande debatt efter det att det ansvariga utskott till vilket ärendet har återförvisats har rapporterat.
(De två sista styckena ska införas som tolkningar.)
Ändring 62
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 60
Artikel 60
utgår
Förkastande av kommissionsförslag
1.   Om ett kommissionsförslag inte får en majoritet av de avgivna rösterna eller om kammaren antagit ett förslag om förkastande, vilket kan läggas fram av det ansvariga utskottet eller minst 40 ledamöter, ska talmannen, innan parlamentet röstar om förslaget till lagstiftningsresolution, uppmana kommissionen att dra tillbaka förslaget.
2.   Om kommissionen drar tillbaka sitt förslag, ska talmannen förklara förfarandet avslutat och underrätta rådet om detta.
3.   Om kommissionen inte drar tillbaka sitt förslag, ska parlamentet återförvisa frågan till ansvarigt utskott utan att rösta om förslaget till lagstiftningsresolution, såvida inte parlamentet, på förslag av ordföranden eller föredraganden för det ansvariga utskottet, av en politisk grupp eller av minst 40 ledamöter, väljer att rösta om förslaget till lagstiftningsresolution.
I fall av återförvisande ska ansvarigt utskott besluta om vilket förfarande som ska tillämpas och, muntligen eller skriftligen, rapportera till parlamentet före utgången av en av parlamentet fastställd tidsfrist som inte får överstiga två månader.
Efter återförvisande till utskottet i enlighet med punkt 3, ska det ansvariga utskottet, innan det fattar sitt beslut om förfarandet, ge ett associerat utskott enligt artikel 54 möjlighet att göra sina val beträffande de ändringsförslag som omfattas av det associerade utskottets exklusiva ansvarsområde, i synnerhet valet av de ändringsförslag som ska föreläggas parlamentet på nytt.
Den tidsfrist som fastställs i enlighet med punkt 3 andra stycket hänför sig till det skriftliga ingivandet eller det muntliga framställandet av det ansvariga utskottets rapport. Den påverkar inte parlamentets fastställande av den lämpliga tidpunkten för att återuppta behandlingen av ärendet.
4.   Om det ansvariga utskottet inte kan hålla tidsfristen ska det begära återförvisning till utskott i enlighet med artikel 188.1. Parlamentet kan vid behov fastställa en ny tidsfrist i enlighet med artikel 188.5. Om utskottets begäran inte bifalls ska parlamentet rösta om förslaget till lagstiftningsresolution.
Ändring 63
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 61
Artikel 61
utgår
Antagande av ändringar till ett kommissionsförslag
1.   Om kommissionens förslag godkänns i sin helhet, men med antagna ändringar, ska omröstningen om förslaget till lagstiftningsresolution skjutas upp till dess att kommissionen redogjort för sin ståndpunkt beträffande var och en av parlamentets ändringar.
Om kommissionen inte har möjlighet att lämna en sådan redogörelse när parlamentets omröstning om kommissionens förslag avslutas, ska kommissionen meddela talmannen eller ansvarigt utskott när den kommer att kunna göra detta. Förslaget ska därefter tas upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod som följer därefter.
2.   Om kommissionen meddelar att den inte har för avsikt att godta alla parlamentets ändringar, ska det ansvariga utskottets föredragande eller, om föredraganden inte är närvarande, utskottets ordförande lägga fram ett formellt förslag till parlamentet om huruvida förslaget till lagstiftningsresolution ska gå till omröstning. Utskottets föredragande eller ordförande kan före framläggandet av det formella förslaget begära att talmannen avbryter ärendets behandling.
Om parlamentet beslutar att skjuta upp omröstningen, ska ärendet anses återförvisat till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling.
I sådana fall ska det ansvariga utskottet, muntligen eller skriftligen, rapportera till parlamentet före utgången av en av parlamentet fastställd tidsfrist som inte får överstiga två månader.
Om det ansvariga utskottet inte kan respektera denna tidsfrist, ska förfarandet i artikel 60.4 tillämpas.
Endast ändringsförslag som ingetts av det ansvariga utskottet, och som syftar till att få till stånd en kompromiss med kommissionen, ska tillåtas i detta skede.
Inget hindrar parlamentet från att, om det är lämpligt, besluta att hålla en avslutande debatt efter det att det ansvariga utskott till vilket ärendet har återförvisats har rapporterat.
3.   Vad som sägs i punkt 2 utesluter inte att andra ledamöter kan begära återförvisning i enlighet med artikel 188.
Om ett ärende återförvisas i enlighet med punkt 2, är ansvarigt utskott i enlighet med vad som fastställs vid återförvisningen skyldigt att lägga fram ett nytt betänkande före utgången av den fastställda tidsfristen och att vid behov inge ändringsförslag i syfte att få till stånd en kompromiss med kommissionen, men det är inte skyldigt att på nytt behandla de delar av förslaget som redan godkänts av parlamentet.
Eftersom återförvisningen därmed innebär att behandlingen skjuts upp har utskottet emellertid större handlingsfrihet och kan, när det är nödvändigt för att få till stånd en kompromiss, föreslå en ny behandling av de delar av förslaget som redan godkänts av parlamentet.
Eftersom endast kompromissändringsförslag från utskottet är tillåtliga, och för att parlamentets suveränitet ska bevaras, måste det i sådana fall i det betänkande som avses i punkt 2 klart och tydligt framgå vilka redan godkända delar av förslaget som bortfaller om ändringsförslagen antas.
Ändring 64
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 3 – Del 3 – rubriken
Uppföljning
utgår
Ändring 65
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 62
Artikel 62
utgår
Uppföljning av parlamentets ståndpunkt
1.   När parlamentet har antagit en ståndpunkt om ett kommissionsförslag, ska det ansvariga utskottets ordförande och föredragande följa hur arbetet med förslaget fortskrider till dess att det har antagits av rådet, särskilt för att försäkra sig om att rådets och kommissionen verkligen respekterar sina åtaganden gentemot parlamentet när det gäller parlamentets ståndpunkt.
2.   Det ansvariga utskottet kan bjuda in kommissionen och rådet för att diskutera ärendet med utskottet.
3.   Det ansvariga utskottet kan enligt denna artikel, om det anser det nödvändigt, när som helst under uppföljningsförfarandet lägga fram ett resolutionsförslag i vilket det rekommenderas att parlamentet
–   uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag,
–   uppmanar kommissionen eller rådet att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet i enlighet med artikel 63 eller uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt förslag, eller
–   beslutar att vidta andra åtgärder som det finner lämpligt.
Detta förslag ska tas upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod som följer på utskottets beslut.
Ändring 66
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 63
Artikel 63
Artikel 63
Nytt hörande av parlamentet
Nytt hörande av parlamentet
Det ordinarie lagstiftningsförfarandet
1.  Talmannen ska på begäran av ansvarigt utskott uppmana kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om förslaget
1.  Talmannen ska på begäran av ansvarigt utskott uppmana kommissionen att på nytt lägga fram förslaget för parlamentet om
–   om kommissionen, efter det att parlamentet har antagit sin ståndpunkt, drar tillbaka sitt ursprungliga förslag för att ersätta det, såvida detta inte sker för att beakta parlamentets ståndpunkt,
–  om kommissionen väsentligt ändrar eller har för avsikt att ändra sitt ursprungliga förslag, såvida detta inte sker för att beakta parlamentets ståndpunkt,
–  kommissionen, efter det att parlamentet har antagit sin ståndpunkt, ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt ursprungliga förslag, såvida detta inte sker för att beakta parlamentets ståndpunkt,
–  om problemställningen som förslaget avser väsentligt har förändrats på grund av tidens gång eller ändrade förhållanden,
–  problemställningen som förslaget avser väsentligt har förändrats på grund av tidens gång eller ändrade förhållanden,
–  om ett nytt val till parlamentet har ägt rum sedan parlamentet antog sin ståndpunkt och om talmanskonferensen anser att så är önskvärt.
–  ett nytt val till parlamentet har ägt rum sedan parlamentet antog sin ståndpunkt och om talmanskonferensen anser att så är önskvärt.
1a.   När det planeras en ändring av den rättsliga grunden för ett förslag, och denna ändring skulle få till följd att det ordinarie lagstiftningsförfarandet inte längre vore tillämpligt på detta förslag, kommer parlamentet, rådet och kommissionen enligt punkt 25 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning att föra en diskussion om detta genom talmannen respektive ordförandena eller genom företrädare för dessa.
2.  Parlamentet ska på det ansvariga utskottets begäran uppmana rådet att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om ett förslag som kommissionen lagt fram i enlighet med artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om rådet har för avsikt att ändra förslagets rättsliga grund och det får till följd att det ordinarie lagstiftningsförfarandet inte längre är tillämpligt.
2.  Efter den diskussion som avses i punkt 1a ska talmannen på det ansvariga utskottets begäran uppmana rådet att på nytt lägga fram förslaget till rättsligt bindande akt för parlamentet, om kommissionen eller rådet har för avsikt att ändra den rättsliga grund som anges i parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen och det skulle få till följd att det ordinarie lagstiftningsförfarandet inte längre vore tillämpligt.
Andra förfaranden
3.   På begäran av ansvarigt utskott ska talmannen uppmana rådet att höra parlamentet på nytt under samma förutsättningar och på samma villkor som anges i punkt 1, och dessutom om rådet väsentligen ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra det ursprungliga förslag som parlamentet har yttrat sig över, såvida detta inte sker i syfte att föra in parlamentets ändringar.
4.   Talmannen ska även begära att parlamentet hörs på nytt om ett förslag till rättsakt under de förutsättningar som fastställs i denna artikel, om parlamentet så beslutar på förslag av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter.
Ändring 67
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 4 – rubriken
KAPITEL 4
AVSNITT 2
ANDRA BEHANDLINGEN
ANDRA BEHANDLINGEN
Ändring 68
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 4 – Del 1 – rubriken
I utskotten
utgår
Ändring 69
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 64
Artikel 64
Artikel 64
Översändande av rådets ståndpunkt
Översändande av rådets ståndpunkt
1.  Rådets ståndpunkt ska anses ha blivit översänd till parlamentet i enlighet med artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när talmannen tillkännager i kammaren att så har skett. Talmannen ska tillkännage detta efter att ha mottagit de handlingar som innehåller ståndpunkten, alla förklaringar som fogats till rådets protokoll när det antog ståndpunkten, skälen till antagandet av denna samt kommissionens ståndpunkt, allt vederbörligen översatt till Europeiska unionens officiella språk. Tillkännagivandet ska göras vid den sammanträdesperiod som följer på mottagandet av dessa handlingar.
1.  Rådets ståndpunkt ska anses ha blivit översänd till parlamentet i enlighet med artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när talmannen tillkännager i kammaren att så har skett. Talmannen ska tillkännage detta efter att ha mottagit de handlingar som innehåller ståndpunkten, alla förklaringar som fogats till rådets protokoll när det antog ståndpunkten, skälen till antagandet av denna samt kommissionens ståndpunkt, allt vederbörligen översatt till Europeiska unionens officiella språk. Tillkännagivandet ska göras vid den sammanträdesperiod som följer på mottagandet av dessa handlingar.
Före tillkännagivandet, men efter att ha hört det ansvariga utskottets ordförande och/eller föredragande, ska talmannen fastställa att den mottagna texten verkligen är rådets ståndpunkt vid första behandlingen och att sådana omständigheter som avses i artikel 63 inte föreligger. Om detta inte kan fastställas ska talmannen tillsammans med det ansvariga utskottet och om möjligt i samförstånd med rådet försöka hitta en lämplig lösning.
Före tillkännagivandet, men efter att ha hört det ansvariga utskottets ordförande och/eller föredragande, ska talmannen fastställa att den mottagna texten verkligen är rådets ståndpunkt vid första behandlingen och att sådana omständigheter som avses i artikel 63 inte föreligger. Om detta inte kan fastställas ska talmannen tillsammans med det ansvariga utskottet och om möjligt i samförstånd med rådet försöka hitta en lämplig lösning.
1a.   Rådets ståndpunkt ska, samma dag som den tillkännagivits i kammaren, utan föregående beslut anses ha blivit automatiskt hänvisad till det utskott som var ansvarigt utskott vid första behandlingen.
2.  En förteckning över sådana översända handlingar ska tillsammans med namnet på ansvarigt utskott offentliggöras i sammanträdesprotokollet.
2.  En förteckning över sådana översända handlingar ska tillsammans med namnet på ansvarigt utskott offentliggöras i sammanträdesprotokollet.
Ändring 70
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 65
Artikel 65
Artikel 65
Förlängning av tidsfrister
Förlängning av tidsfrister
1.  På uppmaning av det ansvariga utskottets ordförande, när det gäller de tidsfrister som fastställts för andra behandlingen, eller på begäran av parlamentets delegation till förlikningskommittén, när det gäller de tidsfrister som fastställts för förlikningen, ska talmannen förlänga tidsfristerna i fråga i enlighet med artikel 294.14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
1.  På uppmaning av det ansvariga utskottets ordförande ska talmannen förlänga de tidsfrister som fastställts för andra behandlingen, i enlighet med artikel 294.14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
2.  Talmannen ska underrätta parlamentet om alla förlängningar av tidsfristerna enligt artikel 294.14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, oavsett om dessa tillkommit på parlamentets eller rådets initiativ.
2.  Talmannen ska underrätta parlamentet om alla förlängningar av tidsfristerna enligt artikel 294.14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, oavsett om dessa tillkommit på parlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 71
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 66
Artikel 66
Artikel 66
Hänvisning till och förfarande i ansvarigt utskott
Förfarande i det ansvariga utskottet
1.   Rådets ståndpunkt ska samma dag den mottagits i enlighet med artikel 64.1 utan föregående beslut anses ha blivit hänvisad till de utskott som var ansvarigt respektive rådgivande utskott vid den första behandlingen.
2.  Rådets ståndpunkt ska tas upp som första punkt på föredragningslistan till ansvarigt utskotts första sammanträde efter tidpunkten för mottagandet. Rådet kan uppmanas att redogöra för sin ståndpunkt.
2.  Rådets ståndpunkt ska tas upp som prioriterad punkt på föredragningslistan till ansvarigt utskotts första sammanträde efter tidpunkten för mottagandet. Rådet kan uppmanas att redogöra för sin ståndpunkt.
3.  Beslutas inte annorlunda ska föredraganden vid andra behandlingen vara densamme som vid första behandlingen.
3.  Beslutas inte annorlunda ska föredraganden vid andra behandlingen vara densamme som vid första behandlingen.
4.  Bestämmelserna i artikel 69.2, 69.3 och 69.5 om parlamentets andra behandling ska tillämpas vid behandlingen i ansvarigt utskott. Endast detta utskotts ledamöter eller ständiga suppleanter har rätt att lägga fram förslag om avvisning eller ändringsförslag. Utskottets beslut ska fattas med en majoritet av de avgivna rösterna.
4.  Bestämmelserna i artikel 69.2 och 69.3 om tillåtligheten av ändringsförslag till rådets ståndpunkt ska tillämpas vid behandlingen i ansvarigt utskott. Endast detta utskotts ledamöter eller ständiga suppleanter har rätt att lägga fram förslag om avvisning eller ändringsförslag. Utskottets beslut ska fattas med en majoritet av de avgivna rösterna.
5.   Utskottet kan före omröstningen begära att utskottsordföranden och föredraganden tillsammans med rådets ordförande eller företrädaren för rådets ordförande och i närvaro av ansvarig kommissionsledamot diskuterar ändringsförslag som lagts fram i utskottet. Föredraganden kan lägga fram kompromissändringsförslag till följd av en sådan diskussion.
6.  Ansvarigt utskott ska avge en andrabehandlingsrekommendation där det föreslås att rådets ståndpunkt godkänns, ändras eller avvisas. Rekommendationen ska innehålla en kort motivering till det beslut som föreslagits.
6.  Ansvarigt utskott ska avge en andrabehandlingsrekommendation där det föreslås att rådets ståndpunkt godkänns, ändras eller avvisas. Rekommendationen ska innehålla en kort motivering till det beslut som föreslagits.
6a.   Artiklarna 49, 50, 53 och 188 ska inte tillämpas vid andra behandlingen.
Ändring 72
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 4 – Del 2 – rubriken
I kammaren
utgår
Ändring 73
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 67
Artikel 67
Artikel 67
Avslutande av andra behandlingen
Framläggande för parlamentet
1.   Rådets ståndpunkt, och i förekommande fall det ansvariga utskottets andrabehandlingsrekommendation, ska utan föregående beslut tas upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod vars onsdag infaller närmast före utgången av tidsfristen på tre eller, om denna förlängts i enlighet med artikel 65, fyra månader, såvida inte ärendet har behandlats vid en tidigare sammanträdesperiod.
Rådets ståndpunkt, och i förekommande fall det ansvariga utskottets andrabehandlingsrekommendation, ska utan föregående beslut tas upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod vars onsdag infaller närmast före utgången av tidsfristen på tre eller, om denna förlängts i enlighet med artikel 65, fyra månader, såvida inte ärendet har behandlats vid en tidigare sammanträdesperiod.
Utskottens andrabehandlingsrekommendationer är likvärdiga med en motivering i vilken utskottet redogör för sin ståndpunkt i förhållande till rådets ståndpunkt. Andrabehandlingsrekommendationer ska därför inte gå till omröstning.
2.   Andra behandlingen avslutas när parlamentet, inom de tidsfrister och i enlighet med de villkor som fastställs i artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, godkänner, avvisar eller ändrar den ståndpunkten.
Ändring 74
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 67a (ny)
Artikel 67a
Omröstning i kammaren – andra behandlingen
1.   Parlamentet ska först rösta om alla förslag om att omedelbart avvisa rådets ståndpunkt som skriftligen har lämnats in av det ansvariga utskottet, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter. Ett sådant förslag kan antas endast med en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.
Om rådets ståndpunkt avvisas ska talmannen tillkännage i kammaren att lagstiftningsförfarandet är avslutat.
Om förslaget om avvisning inte antas ska parlamentet fortsätta förfarandet enligt punkterna 2–5.
2.   Varje preliminär överenskommelse som enligt artikel 73d.4 läggs fram av det ansvariga utskottet ska ges omröstningsprioritet och gå till omröstning i en enda omröstning, om inte parlamentet på förslag av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter beslutar att omedelbart gå vidare med omröstningen om ändringsförslag i enlighet med punkt 3.
Om den preliminära överenskommelsen antas genom en enda omröstning med en majoritet av parlamentets ledamöter, ska talmannen tillkännage att parlamentets andra behandling är avslutad.
Om den preliminära överenskommelsen inte antas genom en enda omröstning med en majoritet av parlamentets ledamöter, ska parlamentet därefter tillämpa punkterna 3–5.
3.   Om inte ett förslag om avvisning har antagits i enlighet med punkt 1 eller en preliminär överenskommelse har antagits i enlighet med punkt 2, ska därefter alla eventuella ändringsförslag till rådets ståndpunkt gå till omröstning, även de som ingår i den preliminära överenskommelse som lagts fram av det ansvariga utskottet i enlighet med artikel 73d.4. Ett ändringsförslag till rådets ståndpunkt kan antas endast om det får en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.
Innan ändringsförslaget går till omröstning kan talmannen uppmana kommissionen att tillkännage sin ståndpunkt och rådet att ge en kommentar.
4.   Även om parlamentet röstat ned det ursprungliga förslaget om avvisning av rådets ståndpunkt enligt punkt 1 kan det, på förslag av det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter, ta ytterligare ett förslag om avvisning under övervägande efter omröstningen om ändringsförslag enligt punkterna 2 och 3. Ett sådant förslag kan antas endast med en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.
Om rådets ståndpunkt avvisas ska talmannen tillkännage i kammaren att lagstiftningsförfarandet är avslutat.
5.   Efter omröstningarna enligt punkterna 1–4, och efter de omröstningar som därefter hålls om ändringsförslag till förslaget till lagstiftningsresolution i samband med framställningar som rör förfarandet, ska talmannen tillkännage att parlamentets andra behandling är avslutad, och lagstiftningsresolutionen ska anses ha antagits. Vid behov ska lagstiftningsresolutionen ändras i enlighet med artikel 193.2 för att återge resultaten av omröstningarna enligt punkterna 1–4 eller tillämpningen av artikel 76.
Texten till lagstiftningsresolutionen och, i förekommande fall, parlamentets ståndpunkt ska talmannen översända till rådet och kommissionen.
Om inget förslag om att avvisa eller ändra rådets ståndpunkt har lagts fram ska den anses godkänd.
Ändring 75
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 68
Artikel 68
utgår
Avvisning av rådets ståndpunkt
1.   Ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan skriftligen och före utgången av en av talmannen fastställd tidsfrist lägga fram ett förslag om avvisning av rådets ståndpunkt. För att ett sådant förslag ska antas krävs en majoritet av parlamentets ledamöter. Omröstningen om förslag till avvisning av rådets ståndpunkt ska äga rum före omröstningen om eventuella ändringsförslag.
2.   Även om parlamentet röstat ned det första förslaget om avvisning av rådets ståndpunkt, kan det på rekommendation av föredraganden ta ytterligare ett förslag till avvisning under övervägande, efter att ha röstat om ändringsförslag och hört kommissionens uttalande i enlighet med artikel 69.5.
3.   Om rådets ståndpunkt avvisas ska talmannen tillkännage i kammaren att lagstiftningsförfarandet är avslutat.
Ändring 76
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 69
Artikel 69
Artikel 69
Ändringsförslag till rådets ståndpunkt
Tillåtlighet av ändringsförslag till rådets ståndpunkt
1.  Ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter har rätt att inge ändringsförslag till rådets ståndpunkt för behandling i kammaren.
1.  Ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter har rätt att inge ändringsförslag till rådets ståndpunkt för behandling i kammaren.
2.  Ett ändringsförslag till rådets ståndpunkt är tillåtligt endast om det är förenligt med artiklarna 169 och 170 samt om det syftar till att
2.  Ett ändringsförslag till rådets ståndpunkt är tillåtligt endast om det är förenligt med artiklarna 169 och 170 samt om det syftar till att
a)  helt eller delvis återinföra den ståndpunkt som parlamentet intog vid första behandlingen,
a)  helt eller delvis återinföra den ståndpunkt som parlamentet intog vid första behandlingen,
b)  nå en kompromiss mellan rådet och parlamentet,
b)  nå en kompromiss mellan rådet och parlamentet,
c)  ändra sådana delar av rådets ståndpunkt som inte ingick i eller som innehållsmässigt skiljer sig från det vid första behandlingen framlagda förslaget, och som inte medför en väsentlig förändring av förslaget enligt vad som avses i artikel 63,
c)  ändra sådana delar av rådets ståndpunkt som inte ingick i eller som innehållsmässigt skiljer sig från det vid första behandlingen framlagda förslaget,
d)  beakta en ny omständighet eller ett nytt rättsligt läge som uppstått sedan första behandlingen.
d)  beakta en ny omständighet eller ett nytt rättsligt läge som uppstått sedan parlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen.
Talmannens beslut om huruvida ett ändringsförslag är tillåtligt eller otillåtligt är slutgiltigt.
Talmannens beslut om huruvida ett ändringsförslag är tillåtligt eller otillåtligt är slutgiltigt.
3.  Om ett nytt val har ägt rum sedan första behandlingen och artikel 63 inte har åberopats kan talmannen besluta att göra undantag från begränsningarna beträffande tillåtlighet i punkt 2.
3.  Om ett nytt val har ägt rum sedan första behandlingen och artikel 63 inte har åberopats kan talmannen besluta att göra undantag från begränsningarna beträffande tillåtlighet i punkt 2.
4.   Ett ändringsförslag kan antas endast om det får en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.
5.   Innan ändringsförslagen går till omröstning kan talmannen uppmana kommissionen att tillkännage sin ståndpunkt och rådet att ge en kommentar.
Ändring 77
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 5 – rubriken
KAPITEL 5
AVSNITT 4
TREDJE BEHANDLINGEN
FÖRLIKNING OCH TREDJE BEHANDLINGEN
Ändring 78
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 5 – Del 1 – rubriken
Förlikning
utgår
Ändring 79
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 69b (ny)
Artikel 69b
Förlängning av tidsfrister
1.   På begäran av parlamentets delegation till förlikningskommittén ska talmannen förlänga de tidsfrister som fastställts för tredje behandlingen, i enlighet med artikel 294.14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
2.   Talmannen ska underrätta parlamentet om alla förlängningar av tidsfristerna enligt artikel 294.14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, oavsett om dessa tillkommit på parlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 80
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 71
Artikel 71
Artikel 71
Delegationen till förlikningskommittén
Delegationen till förlikningskommittén
1.  Parlamentets delegation till förlikningskommittén ska bestå av samma antal ledamöter som rådets delegation.
1.  Parlamentets delegation till förlikningskommittén ska bestå av samma antal ledamöter som rådets delegation.
2.  Delegationens politiska sammansättning ska motsvara parlamentets sammansättning av politiska grupper. Talmanskonferensen ska fastställa det exakta antalet ledamöter från varje politisk grupp.
2.  Delegationens politiska sammansättning ska motsvara parlamentets sammansättning av politiska grupper. Talmanskonferensen ska fastställa det exakta antalet ledamöter från varje politisk grupp.
3.  Delegationens ledamöter ska utses av de politiska grupperna för varje enskild förlikning, företrädesvis bland de berörda utskottens ledamöter, med undantag av tre ledamöter som ska utses som ständiga ledamöter för en tid av tolv månader. De tre ständiga ledamöterna ska utses av de politiska grupperna bland de vice talmännen och ska företräda minst två olika politiska grupper. Det ansvariga utskottets ordförande och föredragande ska alltid ingå i delegationen.
3.  Delegationens ledamöter ska utses av de politiska grupperna för varje enskild förlikning, företrädesvis bland det ansvariga utskottets ledamöter, med undantag av tre ledamöter som ska utses som ständiga ledamöter för en tid av tolv månader. De tre ständiga ledamöterna ska utses av de politiska grupperna bland de vice talmännen och ska företräda minst två olika politiska grupper. Det ansvariga utskottets ordförande och föredragande vid andra behandlingen, samt eventuella associerade utskotts föredragande, ska alltid ingå i delegationen.
4.  De i delegationen företrädda politiska grupperna ska utse suppleanter.
4.  De i delegationen företrädda politiska grupperna ska utse suppleanter.
5.  Politiska grupper och grupplösa ledamöter som inte är företrädda i delegationen har rätt att sända var sin företrädare till alla delegationens interna förberedande sammanträden.
5.  Politiska grupper som inte är företrädda i delegationen har rätt att sända var sin företrädare till alla delegationens interna förberedande sammanträden. Om ingen grupplös ledamot ingår i delegationen får en grupplös ledamot närvara vid delegationens alla interna förberedande sammanträden.
6.  Delegationen leds av talmannen eller en av de tre ständiga ledamöterna.
6.  Delegationen leds av talmannen eller en av de tre ständiga ledamöterna.
7.  Delegationen ska fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Delegationens överläggningar är inte offentliga.
7.  Delegationen ska fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Delegationens överläggningar är inte offentliga.
Talmanskonferensen ska fastställa ytterligare procedurregler för arbetet i delegationen till förlikningskommittén.
Talmanskonferensen ska fastställa ytterligare procedurregler för arbetet i delegationen till förlikningskommittén.
8.  Delegationen ska meddela parlamentet resultatet av förlikningen.
8.  Delegationen ska meddela parlamentet resultatet av förlikningen.
Ändring 81
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 5 – Del 2 – rubriken
I kammaren
utgår
Ändring 82
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 72
Artikel 72
Artikel 72
Gemensamt utkast
Gemensamt utkast
1.  Om enighet uppnås i förlikningskommittén om ett gemensamt utkast, ska ärendet tas upp på föredragningslistan i så god tid att det kan behandlas i kammaren inom sex eller, vid en förlängning av tidsfristen, åtta veckor från dagen för förlikningskommitténs godkännande av det gemensamma utkastet.
1.  Om enighet uppnås i förlikningskommittén om ett gemensamt utkast, ska ärendet tas upp på föredragningslistan i så god tid att det kan behandlas i kammaren inom sex eller, vid en förlängning av tidsfristen, åtta veckor från dagen för förlikningskommitténs godkännande av det gemensamma utkastet.
2.  Ordföranden eller någon annan utsedd medlem av parlamentets delegation till förlikningskommittén ska göra ett uttalande om det gemensamma utkastet, vilket ska åtföljas av ett betänkande.
2.  Ordföranden eller någon annan utsedd medlem av parlamentets delegation till förlikningskommittén ska göra ett uttalande om det gemensamma utkastet, vilket ska åtföljas av ett betänkande.
3.  Inga ändringsförslag får läggas fram till det gemensamma utkastet.
3.  Inga ändringsförslag får läggas fram till det gemensamma utkastet.
4.  Det gemensamma utkastet i sin helhet ska vara föremål för en enda omröstning. Det gemensamma utkastet godkänns om det får en majoritet av de avgivna rösterna.
4.  Det gemensamma utkastet i sin helhet ska vara föremål för en enda omröstning. Det gemensamma utkastet godkänns om det får en majoritet av de avgivna rösterna.
5.  Om det inte uppnås enighet om ett gemensamt utkast i förlikningskommittén, ska ordföranden eller någon annan utsedd medlem av parlamentets delegation till förlikningskommittén göra ett uttalande. Detta uttalande ska följas av en debatt.
5.  Om det inte uppnås enighet om ett gemensamt utkast i förlikningskommittén, ska ordföranden eller någon annan utsedd medlem av parlamentets delegation till förlikningskommittén göra ett uttalande. Detta uttalande ska följas av en debatt.
5a.   Under det förlikningsförfarande mellan parlamentet och rådet som följer på andra behandlingen får ingen återförvisning till utskott äga rum.
5b.   Artiklarna 49, 50 och 53 ska inte tillämpas vid tredje behandlingen.
Ändring 83
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 6 – rubriken
KAPITEL 6
AVSNITT 5
LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDET – AVSLUTANDE
FÖRFARANDET – AVSLUTANDE
Ändring 84
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 3 – Avsnitt 3a (nytt)
AVSNITT 3
INTERINSTITUTIONELLA FÖRHANDLINGAR UNDER DET ORDINARIE LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDET
(Avsnitt 3 ska införas före avsnitt 4 om förlikning och tredje behandlingen samt innehålla den ändrade artikel 73 och artiklarna 73a–73d.)
Ändring 85
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 73
Artikel 73
Artikel 73
Interinstitutionella förhandlingar i lagstiftningsförfaranden
Allmänna bestämmelser
1.   Förhandlingar med övriga institutioner som syftar till att få till stånd överenskommelser inom ramen för ett lagstiftningsförfarande ska föras i enlighet med den uppförandekod som fastställts av talmanskonferensen10.
Förhandlingar med övriga institutioner som syftar till att få till stånd överenskommelser inom ramen för ett lagstiftningsförfarande får inledas endast efter ett beslut som fattats i överensstämmelse med artiklarna 73a–73c eller efter det att parlamentet återförvisat ärendet för interinstitutionella förhandlingar. Sådana förhandlingar ska föras i enlighet med den uppförandekod som fastställts av talmanskonferensen10.
2.   Sådana förhandlingar ska inte inledas innan det ansvariga utskottet, från fall till fall och för varje berört lagstiftningsförfarande samt med en majoritet av sina ledamöter, har fattat ett beslut om att inleda förhandlingar. Detta beslut ska fastställa förhandlingsgruppens mandat och sammansättning. Sådana beslut ska meddelas talmannen, som regelbundet ska informera talmanskonferensen.
Mandatet ska utgöras av ett betänkande som antagits i utskottet och ingetts för senare behandling av parlamentet. I undantagsfall, när det ansvariga utskottet anser det tillräckligt motiverat att påbörja förhandlingar innan utskottet antagit ett betänkande, får mandatet bestå av en uppsättning ändringsförslag eller en uppsättning tydligt definierade mål, prioriteringar eller riktlinjer.
3.   Förhandlingsgruppen ska ledas av föredraganden och det ansvariga utskottets ordförande, eller en av utskottets vice ordförande som utsetts av utskottsordföranden, ska fungera som ordförande för gruppen. Gruppen ska omfatta åtminstone skuggföredragandena från varje politisk grupp.
4.   Alla handlingar som är avsedda att diskuteras vid ett möte med rådet och kommissionen (trepartsmöte) ska utformas som handlingar som anger de berörda institutionernas respektive ståndpunkter och eventuella kompromisslösningar och översändas till förhandlingsgruppen minst 48 timmar, eller i brådskande fall minst 24 timmar, före det berörda trepartsmötet.
Efter varje trepartsmöte ska förhandlingsgruppen avlägga rapport vid det ansvariga utskottets nästföljande sammanträde. Handlingar som återspeglar resultatet av det senaste trepartsmötet ska ställas till utskottets förfogande.
Om det visar sig vara omöjligt att sammankalla ett utskottssammanträde inom lämplig tid ska förhandlingsgruppen rapportera till utskottets ordförande, skuggföredragande och samordnare, enligt vad som är lämpligt.
Det ansvariga utskottet får uppdatera mandatet i ljuset av framstegen i förhandlingarna.
5.   Om förhandlingarna leder till en kompromiss ska det ansvariga utskottet omedelbart informeras. Den överenskomna texten ska läggas fram för det ansvariga utskottet för behandling. Om texten godkänns genom omröstning i utskottet ska den inges för behandling av parlamentet i lämplig form, däribland i form av kompromissändringsförslag. Den får inges i form av en konsoliderad text, förutsatt att denna tydligt visar vilka ändringar som gjorts i det förslag till lagstiftningsakt som är föremål för behandling.
6.   När förfarandet omfattar associerade utskott eller gemensamma utskottssammanträden ska artiklarna 54 och 55 tillämpas på beslutet om att inleda förhandlingar och på förhandlingarnas genomförande.
Om de berörda utskotten inte kan enas ska villkoren för inledandet av förhandlingar och genomförandet av sådana förhandlingar fastställas av utskottsordförandekonferensens ordförande i enlighet med de principer som anges i dessa artiklar.
__________________
__________________
10 Se bilaga XX.
10 Uppförandekod för förhandlingar i det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Ändring 86
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 73a (ny)
Artikel 73a
Förhandlingar inför parlamentets första behandling
1.   När ett utskott har antagit ett lagstiftningsbetänkande i enlighet med artikel 49 kan det med en majoritet av sina ledamöter besluta att inleda förhandlingar på grundval av detta betänkande.
2.   Beslut om att inleda förhandlingar ska tillkännages i början av den sammanträdesperiod som följer på utskottets beslut. Senast vid slutet av den dag som följer på tillkännagivandet i kammaren kan politiska grupper eller enskilda ledamöter som tillsammans utgör minst en tiondel av parlamentets ledamöter skriftligen begära omröstning om ett utskottsbeslut om att inleda förhandlingar. Parlamentet ska rösta om en sådan begäran under samma sammanträdesperiod.
Om ingen sådan begäran inkommit när den tidsfrist som anges i första stycket har löpt ut, ska talmannen informera parlamentet om att så är fallet. Om en begäran inkommer kan talmannen, omedelbart före omröstningen, ge ordet till en talare som stöder begäran och till en talare som är emot den. Båda talare får göra var sitt uttalande på högst två minuter.
3.   Om parlamentet avvisar utskottets beslut om att inleda förhandlingar ska förslaget till lagstiftningsakt och betänkandet från det ansvariga utskottet föras upp på föredragningslistan för följande sammanträdesperiod, och talmannen ska fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag. Artikel 59.1b ska tillämpas.
4.   Förhandlingar kan inledas när som helst efter det att den tidsfrist som anges i punkt 2 första stycket har löpt ut och ingen begäran om omröstning i parlamentet om beslutet att inleda förhandlingar har inkommit. Om en sådan begäran har inkommit kan förhandlingar inledas när som helst efter det att utskottets beslut om att inleda förhandlingar har godkänts av parlamentet.
Ändring 87
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 73b (ny)
Artikel 73b
Förhandlingar inför rådets första behandling
När parlamentet har antagit sin ståndpunkt vid första behandlingen ska denna utgöra mandat för samtliga förhandlingar med andra institutioner. Härefter kan det ansvariga utskottet med en majoritet av sina ledamöter besluta att inleda förhandlingar när som helst. Ett sådant beslut ska tillkännages i kammaren under sammanträdesperioden efter utskottets omröstning, och en hänvisning till beslutet ska tas till protokollet.
Ändring 88
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 73c (ny)
Artikel 73c
Förhandlingar inför parlamentets andra behandling
När rådets ståndpunkt vid första behandlingen har hänvisats till det ansvariga utskottet ska parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen, med förbehåll för artikel 69, utgöra mandat för eventuella förhandlingar med andra institutioner. Det ansvariga utskottet kan därefter besluta att när som helst inleda förhandlingar.
När rådets ståndpunkt innehåller delar som inte omfattas av förslaget till lagstiftningsakt eller av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen kan utskottet anta riktlinjer för förhandlingsgruppen, vilka kan innehålla ändringsförslag till rådets ståndpunkt.
Ändring 305
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 73d (ny)
Artikel 73d
Genomförande av förhandlingar
1.  Parlamentets förhandlingsgrupp ska ledas av föredraganden, och det ansvariga utskottets ordförande eller en av dess vice ordförande som ordföranden utsett ska fungera som ordförande för gruppen. Gruppen ska omfatta åtminstone skuggföredragandena från varje politisk grupp som önskar delta.
2.  Alla handlingar som avses diskuteras vid ett möte med rådet och kommissionen (trepartsmöte) ska översändas till förhandlingsgruppen minst 48 timmar, eller i brådskande fall minst 24 timmar, före trepartsmötet.
3.  Efter varje trepartsmöte ska förhandlingsgruppens ordförande och föredraganden på förhandlingsgruppens vägnar avlägga rapport vid det ansvariga utskottets nästföljande sammanträde.
Om det visar sig vara omöjligt att sammankalla ett utskottssammanträde inom lämplig tid ska förhandlingsgruppens ordförande och föredraganden på förhandlingsgruppens vägnar avlägga rapport vid ett möte med utskottets samordnare.
4.  Om förhandlingarna leder till en preliminär överenskommelse ska det ansvariga utskottet underrättas utan dröjsmål. Handlingar som återspeglar resultatet av det avslutande trepartsmötet ska ställas till utskottets förfogande och offentliggöras. Den preliminära överenskommelsen ska läggas fram för det ansvariga utskottet, som ska besluta genom en enda omröstning med en majoritet av de avgivna rösterna. Om överenskommelsen godkänns ska den inges till parlamentet för behandling, med tydlig markering av de ändringar som gjorts i utkastet till lagstiftningsakt.
5.  Om de utskott som enligt artiklarna 54 och 55 är berörda inte kan enas, ska de närmare bestämmelserna om inledandet av förhandlingar och genomförandet av sådana förhandlingar fastställas av utskottsordförandekonferensens ordförande i enlighet med de principer som anges i de artiklarna.
Ändring 90
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 74
Artikel 74
utgår
Godkännande av ett beslut om att inleda interinstitutionella förhandlingar innan utskottet antar ett betänkande
1.   Varje beslut av ett utskott om att inleda förhandlingar innan utskottet antar ett betänkande ska översättas till alla officiella språk, delas ut till samtliga parlamentsledamöter och översändas till talmanskonferensen.
På begäran av en politisk grupp får talmanskonferensen besluta att, för behandling med debatt och omröstning, ta med punkten i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod som följer på utdelandet; i detta fall ska talmannen fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.
Om talmanskonferensen inte fattar något beslut om att ta med punkten i förslaget till föredragningslista för denna sammanträdesperiod, ska beslutet om att inleda förhandlingar tillkännages av talmannen i början av denna sammanträdesperiod.
2.   Punkten ska skrivas in på parlamentets förslag till föredragningslista för den sammanträdesperiod som följer på tillkännagivandet, för behandling med debatt och omröstning, och om en politisk grupp eller minst 40 ledamöter så begär inom 48 timmar efter tillkännagivandet ska talmannen fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.
I övriga fall ska beslutet om att inleda förhandlingar anses godkänt.
Ändring 91
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 75
Artikel 75
Artikel 63a
Överenskommelse vid första behandlingen
Överenskommelse vid första behandlingen
Om rådet i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har underrättat parlamentet om att det har godkänt parlamentets ståndpunkt ska talmannen, sedan slutgranskning har skett i enlighet med artikel 193, tillkännage i kammaren att förslaget är antaget i den version som motsvarar parlamentets ståndpunkt.
Om rådet i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har underrättat parlamentet om att det har godkänt parlamentets ståndpunkt ska talmannen, sedan slutgranskning har skett i enlighet med artikel 193, tillkännage i kammaren att lagstiftningsakten är antagen i den version som motsvarar parlamentets ståndpunkt.
(Denna artikel ska flyttas till slutet av avsnitt 1 om första behandlingen.)
Ändring 92
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 76
Artikel 76
Artikel 69a
Överenskommelse vid andra behandlingen
Överenskommelse vid andra behandlingen
Om inte något förslag om avvisning av rådets ståndpunkt eller något ändringsförslag enligt artiklarna 68 och 69 antas före utgången av tidsfristen för att inge och rösta om ändringsförslag eller förslag om avvisning, ska talmannen tillkännage i kammaren att den föreslagna rättsakten är slutgiltigt antagen. Talmannen ska tillsammans med rådets ordförande, och i enlighet med artikel 78, underteckna den föreslagna rättsakten samt se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Om inte något förslag om avvisning av rådets ståndpunkt eller något ändringsförslag enligt artiklarna 67a och 69 inges före utgången av tidsfristen för att inge och rösta om ändringsförslag eller förslag om avvisning, ska talmannen tillkännage i kammaren att den föreslagna rättsakten är slutgiltigt antagen.
(Denna artikel ska flyttas till slutet av avsnitt 2 om andra behandlingen.)
Ändring 93
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 77
Artikel 77
utgår
Krav i samband med utarbetande av lagstiftningsakter
1.   I rättsakter som antas av parlamentet och rådet gemensamt inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska anges vilken typ av rättsakt det rör sig om, ordningsnumret, dagen för dess antagande och en uppgift om innehållet.
2.   Rättsakter som antas av parlamentet och rådet gemensamt ska innehålla följande:
a)   Formuleringen ”Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit denna förordning” eller ”Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit detta direktiv” eller ”Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit detta beslut”.
b)   Efter orden ”med beaktande av” en uppgift om de bestämmelser på grundval av vilka rättsakten antas.
c)   En hänvisning till framlagda förslag, avgivna yttranden och hållna samråd.
d)   Skälen till rättsakten.
e)   En formulering såsom ”härigenom föreskrivs följande” eller ”har beslutat följande” följd av bestämmelserna i rättsakten.
3.   Rättsakter ska delas in i artiklar som får grupperas i kapitel och avsnitt.
4.   Sista artikeln i en rättsakt ska bestämma dagen för ikraftträdandet, om denna dag inträffar före eller efter den tjugonde dagen efter det att rättsakten offentliggjorts.
5.   Sista artikeln i en rättsakt ska följas av
–   En lämplig slutformulering, i enlighet med relevant artikel i fördragen, beträffande rättsaktens tillämplighet.
–   ”Utfärdad i/Utfärdat i...” följt av dagen för antagandet av rättsakten.
–   Formuleringen ”På Europaparlamentets vägnar Ordförande”, ”På rådets vägnar Ordförande” med namnet på talmannen och namnet på ordföranden i rådet vid tidpunkten för antagandet av rättsakten infört före ordet ”Ordförande”.
Ändring 94
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 78
Artikel 78
Artikel 78
Undertecknande av antagna rättsakter
Undertecknande och offentliggörande av antagna rättsakter
Efter slutgranskning av den text som antagits i enlighet med artikel 193, och efter det att det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, ska rättsakter som antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet undertecknas av talmannen och av generalsekreteraren, och parlamentets och rådets generalsekreterare ska se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Efter slutgranskning av den text som antagits i enlighet med artikel 193 och bilaga XVIa, och efter det att det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, ska rättsakter som antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet undertecknas av talmannen och av generalsekreteraren.
Därefter ska parlamentets och rådets respektive generalsekreterare se till att rättsakten offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Ändring 95
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 4 (ny)
KAPITEL 4
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SAMRÅDSFÖRFARANDET
(Detta ska införas efter artikel 78.)
Ändring 96
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 78a (ny)
Artikel 78a
Ändrat förslag till rättsligt bindande akt
Om kommissionen har för avsikt att ersätta eller ändra sitt förslag till rättsligt bindande akt kan det ansvariga utskottet skjuta upp sin behandling av ärendet till dess att det har mottagit det nya förslaget eller kommissionens ändringar.
Ändring 97
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 78b (ny)
Artikel 78b
Kommissionens ståndpunkt angående ändringsförslag
Innan det ansvariga utskottet går vidare med slutomröstning om ett förslag till rättsligt bindande akt kan det uppmana kommissionen att meddela sin ståndpunkt angående alla de ändringsförslag till förslaget som utskottet antagit.
Om så är lämpligt ska ståndpunkten ingå i betänkandet.
Ändring 98
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 78c (ny)
Artikel 78c
Omröstning i parlamentet
Artikel 59.-1, 59.1, 59.1b och 59.1c ska gälla i tillämpliga delar.
Ändring 99
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 78d (ny)
Artikel 78d
Uppföljning av parlamentets ståndpunkt
1.   När parlamentet har antagit en ståndpunkt om ett förslag till rättsligt bindande akt ska det ansvariga utskottets ordförande och föredragande följa hur arbetet med förslaget till akt fortskrider till dess att det har antagits av rådet, i synnerhet för att försäkra sig om att rådet och kommissionen vederbörligen fullgör alla åtaganden gentemot parlamentet i fråga om parlamentets ståndpunkt. De ska regelbundet rapportera om detta till utskottet.
2.   Det ansvariga utskottet kan bjuda in kommissionen och rådet för att diskutera ärendet.
3.   Det ansvariga utskottet kan, om det anser det nödvändigt, när som helst under uppföljningsförfarandet lägga fram ett resolutionsförslag i vilket det rekommenderas att parlamentet
–   uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag,
–   uppmanar kommissionen eller rådet att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet i enlighet med artikel 78e eller uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt förslag, eller
–   beslutar att vidta andra åtgärder som det finner lämpligt.
Detta förslag ska föras upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod som följer på utskottets antagande av förslaget.
Ändring 100
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 78e (ny)
Artikel 78e
Nytt hörande av parlamentet
1.   På begäran av det ansvariga utskottet ska talmannen uppmana rådet att höra parlamentet på nytt under samma förutsättningar och på samma villkor som anges i artikel 63.1, och dessutom om rådet väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra det förslag till rättsligt bindande akt som parlamentet ursprungligen avgav sin ståndpunkt om, förutom när detta görs i syfte att införliva parlamentets ändringar.
2.   Talmannen ska även begära att ett förslag till rättsligt bindande akt på nytt hänvisas till parlamentet under de omständigheter som beskrivs i denna artikel, om parlamentet så beslutar på förslag av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter.
Ändring 101
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 7 – numrering
KAPITEL 7
KAPITEL 5
KONSTITUTIONELLA FRÅGOR
KONSTITUTIONELLA FRÅGOR
Ändring 102
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 81
Artikel 81
Artikel 81
Anslutningsfördrag
Anslutningsfördrag
1.  Varje ansökan från en europeisk stat om medlemskap i Europeiska unionen ska hänvisas till det ansvariga utskottet för behandling.
1.  Varje ansökan från en europeisk stat om medlemskap i Europeiska unionen i enlighet med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen ska hänvisas till det ansvariga utskottet för behandling.
2.  Parlamentet kan på förslag av det ansvariga utskottet, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter besluta att uppmana kommissionen och rådet att delta i en debatt innan förhandlingarna med den ansökande staten inleds.
2.  Parlamentet kan på förslag av det ansvariga utskottet, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter besluta att uppmana kommissionen och rådet att delta i en debatt innan förhandlingarna med den ansökande staten inleds.
3.  Under förhandlingarna ska kommissionen och rådet regelbundet och utförligt informera det ansvariga utskottet om hur förhandlingarna fortskrider och om nödvändigt ska sekretess gälla.
3.  Det ansvariga utskottet ska uppmana kommissionen och rådet att förse det med fullständig och regelbunden information om hur förhandlingarna fortskrider, och om nödvändigt ska sekretess gälla.
4.  Parlamentet har rätt att när som helst under förhandlingarna, på grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet, anta rekommendationer och kräva att dessa beaktas innan ett fördrag om en ansökande stats anslutning till Europeiska unionen ingås.
4.  Parlamentet har rätt att när som helst under förhandlingarna, på grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet, anta rekommendationer och kräva att dessa beaktas innan ett fördrag om en ansökande stats anslutning till Europeiska unionen ingås.
5.  När förhandlingarna slutförts, men innan något avtal undertecknas, ska förslaget till fördrag föreläggas parlamentet för godkännande i enlighet med artikel 99.
5.  När förhandlingarna slutförts, men innan något avtal undertecknas, ska förslaget till fördrag föreläggas parlamentet för godkännande i enlighet med artikel 99. I enlighet med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen ska det för parlamentets godkännande krävas att en majoritet av dess ledamöter röstar för det.
Ändring 103
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 83
Artikel 83
Artikel 83
En medlemsstats åsidosättande av grundläggande principer
En medlemsstats åsidosättande av grundläggande principer och värden
1.  Parlamentet kan, på grundval av ett särskilt betänkande som det ansvariga utskottet utarbetat i enlighet med artiklarna 45 och 52,
1.  Parlamentet kan, på grundval av ett särskilt betänkande som det ansvariga utskottet utarbetat i enlighet med artiklarna 45 och 52,
a)  rösta om ett motiverat förslag i vilket rådet uppmanas att handla i enlighet med artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen,
a)  rösta om ett motiverat förslag i vilket rådet uppmanas att handla i enlighet med artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen,
b)  rösta om ett förslag i vilket kommissionen eller medlemsstaterna uppmanas att lägga fram ett förslag i enlighet med artikel 7.2 i fördraget om Europeiska unionen,
b)  rösta om ett förslag i vilket kommissionen eller medlemsstaterna uppmanas att lägga fram ett förslag i enlighet med artikel 7.2 i fördraget om Europeiska unionen,
c)  rösta om ett förslag i vilket rådet uppmanas att handla i enlighet med artikel 7.3 eller, i ett senare skede, artikel 7.4 i fördraget om Europeiska unionen.
c)  rösta om ett förslag i vilket rådet uppmanas att handla i enlighet med artikel 7.3 eller, i ett senare skede, artikel 7.4 i fördraget om Europeiska unionen.
2.  En begäran från rådet om parlamentets godkännande av ett förslag som lagts fram i enlighet med artikel 7.1 och 7.2 i fördraget om Europeiska unionen ska tillkännages i kammaren, tillsammans med den aktuella medlemsstatens synpunkter, och hänvisas till det ansvariga utskottet i enlighet med artikel 99. Parlamentet ska fatta beslut på grundval av ett förslag från det ansvariga utskottet, utom i brådskande fall och om det finns goda skäl.
2.  En begäran från rådet om parlamentets godkännande av ett förslag som lagts fram i enlighet med artikel 7.1 och 7.2 i fördraget om Europeiska unionen ska tillkännages i kammaren, tillsammans med den aktuella medlemsstatens synpunkter, och hänvisas till det ansvariga utskottet i enlighet med artikel 99. Parlamentet ska fatta beslut på grundval av ett förslag från det ansvariga utskottet, utom i brådskande fall och om det finns goda skäl.
3.  Beslut i enlighet med punkterna 1 och 2 kräver två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets ledamöter.
3.  I enlighet med artikel 354 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska beslut i enlighet med punkterna 1 och 2 kräva två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets ledamöter.
4.  Det ansvariga utskottet kan, med talmanskonferensens medgivande, lägga fram ett kompletterande resolutionsförslag. Ett sådant resolutionsförslag ska innehålla parlamentets synpunkter på en medlemsstats allvarliga åsidosättande, på lämpliga påföljder och på förutsättningarna för att ändra eller upphöra med dessa åtgärder.
4.  Det ansvariga utskottet kan, med talmanskonferensens medgivande, lägga fram ett kompletterande resolutionsförslag. Ett sådant resolutionsförslag ska innehålla parlamentets synpunkter på en medlemsstats allvarliga åsidosättande, på lämpliga åtgärder och på förutsättningarna för att ändra eller upphöra med dessa åtgärder.
5.  Det ansvariga utskottet ska se till att parlamentet hålls fullständigt informerat, och vid behov hörs, om alla åtgärder som vidtas efter det att parlamentet gett sitt godkännande i enlighet med punkt 3. Rådet ska uppmanas att informera om utvecklingen på lämpligt sätt. På grundval av ett förslag från det ansvariga utskottet, utarbetat med talmanskonferensens medgivande, kan parlamentet anta rekommendationer till rådet.
5.  Det ansvariga utskottet ska se till att parlamentet hålls fullständigt informerat, och vid behov hörs, om alla åtgärder som vidtas efter det att parlamentet gett sitt godkännande i enlighet med punkt 3. Rådet ska uppmanas att informera om utvecklingen på lämpligt sätt. På grundval av ett förslag från det ansvariga utskottet, utarbetat med talmanskonferensens medgivande, kan parlamentet anta rekommendationer till rådet.
Ändring 104
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 84
Artikel 84
Artikel 84
Parlamentets sammansättning
Parlamentets sammansättning
I god tid före utgången av en valperiod kan parlamentet, på grundval av ett betänkande som utarbetats av det ansvariga utskottet i enlighet med artikel 45 lägga fram ett förslag om ändring av sin sammansättning. Europeiska rådets förslag till beslut om parlamentets sammansättning ska behandlas i enlighet med artikel 99.
I god tid före utgången av en valperiod kan parlamentet, på grundval av ett betänkande som utarbetats av det ansvariga utskottet i enlighet med artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen samt artiklarna 45 och 52 i arbetsordningen lägga fram ett förslag om ändring av sin sammansättning. Europeiska rådets förslag till beslut om parlamentets sammansättning ska behandlas i enlighet med artikel 99.
Ändring 105
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 85
Artikel 85
Artikel 85
Fördjupat samarbete mellan medlemsstater
Fördjupat samarbete mellan medlemsstater
1.  En begäran om att upprätta ett fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 20 i fördraget om Europeiska unionen ska av talmannen hänvisas till ansvarigt utskott för behandling. Artiklarna 39, 41, 43, 47, 57–63 och 99 i arbetsordningen ska tillämpas på lämpligt sätt.
1.  En begäran om att upprätta ett fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 20 i fördraget om Europeiska unionen ska av talmannen hänvisas till ansvarigt utskott för behandling. Artikel 99 i arbetsordningen ska tillämpas.
2.  Det ansvariga utskottet ska kontrollera om förslaget är förenligt med artikel 20 i fördraget om Europeiska unionen och med artiklarna 326–334 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
2.  Det ansvariga utskottet ska kontrollera om förslaget är förenligt med artikel 20 i fördraget om Europeiska unionen och med artiklarna 326–334 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
3.  Förslag till rättsakter som därefter läggs fram inom ramen för det fördjupade samarbetet, när detta väl upprättats, ska behandlas i parlamentet på samma sätt som när det inte förekommer något fördjupat samarbete. Artikel 47 ska tillämpas.
3.  Förslag till rättsakter som därefter läggs fram inom ramen för det fördjupade samarbetet, när detta väl upprättats, ska behandlas i parlamentet på samma sätt som när det inte förekommer något fördjupat samarbete. Artikel 47 ska tillämpas.
Ändring 106
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 8 – numrering
KAPITEL 8
KAPITEL 6
BUDGETFÖRFARANDEN
BUDGETFÖRFARANDEN
Ändring 107
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 86
Artikel 86
Artikel 86
Flerårig budgetram
Flerårig budgetram
När rådet begär parlamentets godkännande av ett förslag till förordning om den fleråriga budgetramen ska ärendet hänvisas till det ansvariga utskottet i enlighet med förfarandet i artikel 99. Parlamentet ska fatta beslut om godkännande med en majoritet av sina ledamöter.
När rådet begär parlamentets godkännande av ett förslag till förordning om den fleråriga budgetramen ska ärendet hanteras i enlighet med artikel 99. I enlighet med artikel 312.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska parlamentet fatta beslut om godkännande med en majoritet av sina ledamöter.
Ändring 108
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 86a (ny)
Artikel 86a
Det årliga budgetförfarandet
Det ansvariga utskottet kan besluta att utarbeta ett betänkande om budgeten som det finner lämpligt, med beaktande av bilagan till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning1a.
Alla andra utskott kan avge ett yttrande inom den tidsfrist som fastställts av det ansvariga utskottet.
___________________
1a EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
Ändring 109
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 87
Artikel 87
utgår
Sammanträdeshandlingar
1.   Följande handlingar ska göras tillgängliga för ledamöterna:
a)   Budgetförslaget som läggs fram av kommissionen.
b)   En sammanfattning av rådet om dess överläggningar om budgetförslaget.
c)   Rådets ståndpunkt beträffande budgetförslaget, upprättad i enlighet med artikel 314.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
d)   Förslag till beslut om de provisoriska tolftedelar som avses i artikel 315 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
2.   Dessa handlingar ska hänvisas till det ansvariga utskottet. Alla berörda utskott har rätt att yttra sig.
3.   Om andra utskott önskar yttra sig ska talmannen fastställa när dessa yttranden ska ha inkommit till det ansvariga utskottet.
Ändring 110
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 88
Artikel 88
Artikel 88
Behandling av budgetförslaget – första etappen
Parlamentets ståndpunkt om budgetförslaget
1.  Varje ledamot kan, på de villkor som anges nedan, inge och muntligen motivera förslag till ändringar av budgetförslaget.
1.  Ändringsförslag till rådets ståndpunkt om budgetförslaget kan inges till det ansvariga utskottet av enskilda ledamöter.
Ändringsförslag till rådets ståndpunkt kan inges till kammaren av minst 40 ledamöter eller på ett utskotts eller en politisk grupps vägnar.
2.  Förslag till ändringar ska, för att vara tillåtliga, inges skriftligen, vara undertecknade av minst 40 ledamöter eller ingivna på en politisk grupps eller ett utskotts vägnar, ange den punkt i budgeten som de avser och respektera upprätthållandet av en balans mellan inkomster och utgifter. Förslagen till ändringar ska omfatta alla relevanta uppgifter vad gäller de anmärkningar som berör den avsedda punkten i budgeten.
2.  Ändringsförslagen ska inges och motiveras skriftligen, vara undertecknade av sina författare och ange den budgetpost som de avser.
Alla förslag till ändringar av budgetförslaget ska åtföljas av en skriftlig motivering.
3.  Talmannen ska fastställa en tidsfrist för ingivande av förslag till ändringar.
3.  Talmannen ska fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.
4.  Det ansvariga utskottet ska yttra sig över de ingivna förslagen innan de behandlas i kammaren.
4.  Det ansvariga utskottet ska rösta om ändringsförslagen innan de behandlas i kammaren.
Förslag till ändringar som ansvarigt utskott har förkastat ska inte gå till omröstning i kammaren, om inte ett utskott eller minst 40 ledamöter skriftligen begär det före en tidpunkt som fastställs av talmannen. Denna tidsfrist får under inga omständigheter löpa ut senare än 24 timmar innan omröstningen inleds.
4a.   Ändringsförslag som ingetts till kammaren och som förkastats i det ansvariga utskottet får gå till omröstning endast om ett utskott eller minst 40 ledamöter skriftligen begär det före en tidpunkt som fastställs av talmannen. Denna tidsfrist får under inga omständigheter löpa ut senare än 24 timmar innan omröstningen inleds.
5.  Förslag till ändringar av parlamentets budgetberäkning vars innehåll liknar de förslag som parlamentet förkastade redan när budgetberäkningen upprättades ska behandlas endast om det ansvariga utskottet ger sitt samtycke till detta.
5.  Ändringsförslag till parlamentets budgetberäkning vars innehåll liknar de förslag som parlamentet förkastade redan när budgetberäkningen upprättades ska behandlas endast om det ansvariga utskottet ger sitt samtycke till detta.
6.  Trots vad som anges i artikel 59.2 ska parlamentet förrätta särskilda och på varandra följande omröstningar om
6.  Parlamentet ska förrätta på varandra följande omröstningar om
–  varje förslag till ändring,
–  ändringsförslagen till rådets ståndpunkt om budgetförslaget, avsnittsvis,
–   varje avsnitt av budgetförslaget,
–  ett resolutionsförslag om detta budgetförslag.
–  ett resolutionsförslag om detta budgetförslag.
Artikel 174.4–174.8 ska dock tillämpas.
Artikel 174.4–174.8a ska dock tillämpas.
7.  De artiklar, kapitel, avdelningar och avsnitt i budgetförslaget till vilka inga förslag till ändringar har ingetts ska anses antagna.
7.  De artiklar, kapitel, avdelningar och avsnitt i budgetförslaget till vilka inga ändringsförslag har ingetts ska anses antagna.
8.  För att godkännas måste ett förslag till ändring erhålla en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.
8.  I enlighet med artikel 314.4 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste ett ändringsförslag för att godkännas erhålla en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.
9.  Om parlamentet har gjort ändringar av budgetförslaget ska det ändrade budgetförslaget översändas till rådet och kommissionen tillsammans med motiveringarna.
9.  Om parlamentet har gjort ändringar av rådets ståndpunkt om budgetförslaget ska den ändrade ståndpunkten översändas till rådet och kommissionen tillsammans med motiveringarna samt protokollet från det sammanträde vid vilket ändringsförslagen antogs.
10.   Protokollet från det sammanträde vid vilket parlamentet yttrade sig över budgetförslaget ska översändas till rådet och kommissionen.
Ändring 111
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 89
Artikel 89
Artikel 95a
Finanspolitiskt trepartsmöte
Interinstitutionellt samarbete
Talmannen ska medverka i regelbundna möten mellan Europaparlamentets talman samt rådets och kommissionens ordförande, vilka sammankallats på kommissionens initiativ, inom ramen för de budgetförfaranden som avses i avdelning II i sjätte delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Talmannen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja samråd och närma institutionernas ståndpunkter till varandra för att underlätta genomförandet av de ovannämnda förfarandena.
I enlighet med artikel 324 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska talmannen medverka i regelbundna möten mellan Europaparlamentets talman samt rådets och kommissionens ordförande, vilka sammankallats på kommissionens initiativ, inom ramen för de budgetförfaranden som avses i avdelning II i sjätte delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Talmannen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja samråd och närma institutionernas ståndpunkter till varandra för att underlätta genomförandet av de ovannämnda förfarandena.
Parlamentets talman kan delegera denna uppgift till en vice talman som har erfarenhet av budgetfrågor eller till ordföranden för utskottet med ansvar för budgetfrågor.
Parlamentets talman kan delegera denna uppgift till en vice talman som har erfarenhet av budgetfrågor eller till ordföranden för utskottet med ansvar för budgetfrågor.
(Denna artikel bör i sin ändrade lydelse flyttas till slutet av kapitlet om budgetförfarandena, efter artikel 95.)
Ändring 112
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 91
Artikel 91
Artikel 91
Slutgiltigt antagande av budgeten
Slutgiltigt antagande av budgeten
Om talmannen har kunnat fastställa att budgeten har antagits i enlighet med bestämmelserna i artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska han eller hon inför parlamentet förklara att budgeten är slutgiltigt antagen. Talmannen ska även se till att budgeten offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Om talmannen anser att budgeten har antagits i enlighet med bestämmelserna i artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska han eller hon inför parlamentet förklara att budgeten är slutgiltigt antagen. Talmannen ska även se till att budgeten offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Ändring 113
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 93
Artikel 93
Artikel 93
Ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten
Ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten
Bestämmelser för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten, i enlighet med de finansiella bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och budgetförordningen, ska fogas som bilaga till arbetsordningen11. Denna bilaga ska antas i enlighet med artikel 227.2.
Bestämmelser för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten, i enlighet med de finansiella bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och budgetförordningen, ska fogas som bilaga till arbetsordningen11.
__________________
__________________
11 Se bilaga V.
11 Se bilaga V.
Ändring 114
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 94
Artikel 94
Artikel 94
Andra förfaranden för beviljande av ansvarsfrihet
Andra förfaranden för beviljande av ansvarsfrihet
Bestämmelserna angående förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen vad gäller genomförandet av budgeten ska på motsvarande sätt gälla för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för följande:
Bestämmelserna angående förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen i enlighet med artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller genomförandet av budgeten ska på motsvarande sätt gälla för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för följande:
–  Europaparlamentets talman vad gäller genomförandet av Europaparlamentets budget.
–  Europaparlamentets talman vad gäller genomförandet av Europaparlamentets budget.
–  De personer som är ansvariga för genomförandet av budgetarna för Europeiska unionens övriga institutioner och organ, exempelvis rådet (i fråga om rådets verkställande verksamhet), Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
–  De personer som är ansvariga för genomförandet av budgetarna för Europeiska unionens övriga institutioner och organ, exempelvis rådet, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
–  Kommissionen vad gäller genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens budget.
–  Kommissionen vad gäller genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens budget.
–  De organ som ansvarar för genomförandet av budgeten för juridiskt oberoende enheter vilka sköter uppgifter åt unionen, i den mån de bestämmelser som reglerar deras verksamhet föreskriver att ansvarsfrihet ska beviljas av Europaparlamentet.
–  De organ som ansvarar för genomförandet av budgeten för juridiskt oberoende enheter vilka sköter uppgifter åt unionen, i den mån de bestämmelser som reglerar deras verksamhet föreskriver att ansvarsfrihet ska beviljas av Europaparlamentet.
Ändring 115
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 95
Artikel 95
Artikel 92a
Parlamentets kontroll över genomförandet av budgeten
Genomförandet av budgeten
1.  Parlamentet ska övervaka genomförandet av den löpande budgeten. Parlamentet ska överlåta denna uppgift till utskotten som är ansvariga för frågor som rör budget och budgetkontroll samt övriga berörda utskott.
1.  Parlamentet ska övervaka genomförandet av den löpande budgeten. Parlamentet ska överlåta denna uppgift till utskotten som är ansvariga för frågor som rör budget och budgetkontroll samt övriga berörda utskott.
2.  Varje år ska parlamentet, före första behandlingen av budgetförslaget för det följande budgetåret, behandla problem i samband med genomförandet av den löpande budgeten, eventuellt på grundval av ett resolutionsförslag från ansvarigt utskott.
2.  Varje år ska parlamentet, före sin behandling av budgetförslaget för det följande budgetåret, behandla problem i samband med genomförandet av den löpande budgeten, eventuellt på grundval av ett resolutionsförslag från ansvarigt utskott.
(Denna artikel ska i sin ändrade lydelse flyttas och placeras före artikel 93.)
Ändring 116
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 9 – numrering
KAPITEL 9
KAPITEL 7
INTERNA BUDGETFÖRFARANDEN
INTERNA BUDGETFÖRFARANDEN
Ändring 117
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 98
Artikel 98
Artikel 98
Ekonomiska åtaganden och reglering av utgifter
Ekonomiska åtaganden, reglering av utgifter, godkännande av räkenskaper och beviljande av ansvarsfrihet
1.  Talmannen ska göra de ekonomiska åtaganden och reglera de utgifter – eller se till att så sker – som omfattas av de interna finansbestämmelser som presidiet fastställt efter att ha hört ansvarigt utskott.
1.  Talmannen ska göra de ekonomiska åtaganden och reglera de utgifter – eller se till att så sker – som omfattas av de interna finansbestämmelser som presidiet fastställt efter att ha hört ansvarigt utskott.
2.  Talmannen ska översända förslaget till avslutning av räkenskaperna till det ansvariga utskottet.
2.  Talmannen ska översända förslaget till avslutning av räkenskaperna till det ansvariga utskottet.
3.  På grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet ska parlamentet avsluta räkenskaperna och besluta om beviljande av ansvarsfrihet.
3.  På grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet ska parlamentet avsluta räkenskaperna och besluta om beviljande av ansvarsfrihet.
Ändring 118
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 10 – numrering
KAPITEL 10
KAPITEL 8
GODKÄNNANDEFÖRFARANDET
GODKÄNNANDEFÖRFARANDET
Ändring 119
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 99
Artikel 99
Artikel 99
Godkännandeförfarandet
Godkännandeförfarandet
1.  När parlamentet uppmanas att ge sitt godkännande av ett förslag till rättsakt ska det anta sitt beslut med beaktande av en rekommendation från det ansvariga utskottet om att godkänna eller förkasta rättsakten. Rekommendationen ska innehålla beaktandeled men inga skäl. Den får innehålla en kort motivering, som föredraganden ska vara ansvarig för och som inte ska gå till omröstning. Artikel 56.1 ska gälla i tillämpliga delar. Ändringsförslag som lagts fram i utskottet ska vara tillåtliga endast om de syftar till att avge en annan rekommendation än den som föreslagits av föredraganden.
1.  När parlamentet uppmanas att ge sitt godkännande till en rättsligt bindande akt ska det ansvariga utskottet lägga fram en rekommendation för parlamentet om att godkänna eller förkasta den föreslagna rättsakten.
Rekommendationen ska innehålla beaktandeled men inga skäl. Ändringsförslag som ingetts till utskottet ska vara tillåtliga endast om de syftar till att avge en annan rekommendation än den som föreslagits av föredraganden.
Rekommendationen får åtföljas av en kort motivering, som föredraganden ska vara ansvarig för och som inte ska gå till omröstning. Artikel 56.1 ska gälla i tillämpliga delar.
Det ansvariga utskottet får lägga fram ett resolutionsförslag som inte avser lagstiftning. Andra utskott får delta i arbetet med att utarbeta resolutionen i enlighet med artikel 201.3 jämförd med artikel 53, 54 eller 55.
1a.   Vid behov får det ansvariga utskottet även lägga fram ett betänkande med ett resolutionsförslag som inte avser lagstiftning, med angivande av skälen till att parlamentet bör ge sitt godkännande eller inte och där så är lämpligt med rekommendationer för genomförandet av den föreslagna rättsakten.
1b.   Det ansvariga utskottet ska hantera begäran om godkännande utan onödigt dröjsmål. Om det ansvariga utskottet inte har antagit sin rekommendation inom sex månader efter det att begäran om godkännande hänvisades till det, får talmanskonferensen antingen föra upp frågan på föredragningslistan för behandling vid en kommande sammanträdesperiod eller, i välgrundade fall, besluta att förlänga sexmånadersperioden.
Parlamentet ska i en enda omröstning om godkännande, oavsett om det ansvariga utskottets rekommendation är att godkänna eller förkasta rättsakten, yttra sig över den rättsakt för vilken fördraget om Europeiska unionen eller fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kräver parlamentets godkännande, varvid inga ändringsförslag får läggas fram. Den för godkännande nödvändiga majoriteten ska vara den majoritet som anges i den artikel i fördraget om Europeiska unionen eller fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som utgör den rättsliga grunden för förslaget till rättsakt eller, om ingen majoritet anges i den aktuella artikeln, majoriteten av de avgivna rösterna. Om den nödvändiga majoriteten inte uppnås ska den föreslagna rättsakten anses ha förkastats.
1c.   Parlamentet ska i en enda omröstning om godkännande, oavsett om det ansvariga utskottets rekommendation är att godkänna eller förkasta rättsakten, yttra sig över den föreslagna rättsakten, varvid inga ändringsförslag får läggas fram. Om den nödvändiga majoriteten inte uppnås ska den föreslagna rättsakten anses ha förkastats.
2.   Vid internationella avtal, anslutningsfördrag, fastslående av att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter grundläggande principer, fastställande av parlamentets sammansättning, upprättande av fördjupat samarbete mellan medlemsstater eller antagande av den fleråriga budgetramen ska dessutom artiklarna 108, 81, 83, 84, 85 respektive 86 i arbetsordningen tillämpas.
3.  När parlamentets godkännande krävs i samband med ett förslag till lagstiftningsakt eller ett tilltänkt internationellt avtal kan det ansvariga utskottet förelägga parlamentet ett interimsbetänkande med ett resolutionsförslag som innehåller rekommendationer om ändring eller genomförande av den föreslagna lagstiftningsakten eller det tilltänkta internationella avtalet.
3.  När parlamentets godkännande krävs kan det ansvariga utskottet när som helst förelägga parlamentet ett interimsbetänkande med ett resolutionsförslag som innehåller rekommendationer om ändring eller genomförande av den föreslagna rättsakten.
4.   Det ansvariga utskottet ska hantera begäran om godkännande utan onödigt dröjsmål. Om det ansvariga utskottet beslutar att inte avge en rekommendation eller om det inte har antagit en rekommendation inom sex månader efter det att begäran om godkännande hänvisats till utskottet, får talmanskonferensen antingen föra upp frågan på föredragningslistan för en senare sammanträdesperiod för behandling eller, i välgrundade fall, besluta att förlänga sexmånadersperioden.
När parlamentets godkännande krävs för ett tilltänkt internationellt avtal får parlamentet, på grundval av en rekommendation från det ansvariga utskottet, besluta att under högst ett år avbryta godkännandeförfarandet.
Ändring 120
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 11 – numrering
KAPITEL 11
KAPITEL 9
ÖVRIGA FÖRFARANDEN
ÖVRIGA FÖRFARANDEN
Ändring 121
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 100
Artikel 100
Artikel 100
Yttranden i enlighet med artikel 140 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Yttranden över undantag från att införa euron
1.  När parlamentet uppmanas att yttra sig över rekommendationer som utarbetats av rådet i enlighet med artikel 140.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska parlamentet, efter det att rådet har redogjort för dessa rekommendationer vid ett plenarsammanträde, hålla överläggningar med utgångspunkt i ett muntligt eller skriftligt förslag från det ansvariga utskottet om att godkänna eller förkasta de rekommendationer som samrådet avser.
1.  När parlamentet uppmanas att yttra sig i enlighet med artikel 140.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska det hålla överläggningar med utgångspunkt i ett betänkande från det ansvariga utskottet om att godkänna eller förkasta den föreslagna rättsakten.
2.  Parlamentet ska sedan vid ett och samma tillfälle rösta om dessa rekommendationer, varvid inga ändringsförslag får inges.
2.  Parlamentet ska sedan i en enda omröstning rösta om den föreslagna rättsakten, varvid inga ändringsförslag får inges.
Ändring 122
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 102
Artikel 102
Artikel 102
Förfaranden för kontroll av frivilliga överenskommelser
Förfaranden för kontroll av tilltänkta frivilliga överenskommelser
1.  Om kommissionen meddelar parlamentet att den avser att undersöka möjligheten att som ett alternativ till lagstiftning använda sig av frivilliga överenskommelser, får det ansvariga utskottet utarbeta ett betänkande om den aktuella sakfrågan i enlighet med artikel 52.
1.  Om kommissionen meddelar parlamentet att den avser att undersöka möjligheten att som ett alternativ till lagstiftning använda sig av frivilliga överenskommelser, får det ansvariga utskottet utarbeta ett betänkande om den aktuella sakfrågan i enlighet med artikel 52.
2.  När kommissionen uppger att den har för avsikt att ingå en frivillig överenskommelse, ska det ansvariga utskottet inge ett förslag till resolution som rekommenderar huruvida förslaget ska antas eller förkastas, och på vilka villkor.
2.  När kommissionen uppger att den har för avsikt att ingå en frivillig överenskommelse, ska det ansvariga utskottet inge ett förslag till resolution som rekommenderar huruvida förslaget ska antas eller förkastas, och på vilka villkor.
Ändring 123
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 103
Artikel 103
Artikel 103
Kodifiering
Kodifiering
1.  När ett förslag om kodifiering av unionslagstiftning föreläggs parlamentet, ska det hänvisas till utskottet med ansvar för rättsliga frågor. Utskottet ska behandla förslaget i enlighet med de förfaranden som överenskommits på interinstitutionell nivå12 för att se till att förslaget inskränker sig till en enkel kodifiering som inte i sak ändrar innehållet.
1.  När ett förslag om kodifiering av unionslagstiftning föreläggs parlamentet, ska det hänvisas till utskottet med ansvar för rättsliga frågor. Utskottet ska behandla förslaget i enlighet med de förfaranden som överenskommits på interinstitutionell nivå12 för att se till att förslaget inskränker sig till en enkel kodifiering som inte i sak ändrar innehållet.
2.  Det utskott som var ansvarigt för behandlingen av de rättsakter som ska kodifieras, får på egen begäran eller på begäran av utskottet med ansvar för rättsliga frågor, uppmanas att yttra sig över huruvida det är lämpligt att kodifiera.
2.  Det utskott som var ansvarigt för behandlingen av de rättsakter som ska kodifieras, får på egen begäran eller på begäran av utskottet med ansvar för rättsliga frågor, uppmanas att yttra sig över huruvida det är lämpligt att kodifiera.
3.  Förslag till ändringar av texten i förslaget är inte tillåtna.
3.  Förslag till ändringar av texten i förslaget är inte tillåtna.
På begäran av föredraganden kan ordföranden i utskottet med ansvar för rättsliga frågor emellertid förelägga sitt utskott ändringsförslag med tekniska anpassningar, förutsatt att dessa anpassningar är nödvändiga för att se till att förslaget överensstämmer med kodifieringsreglerna och att de inte innebär någon ändring i sak av förslaget.
På begäran av föredraganden kan ordföranden i utskottet med ansvar för rättsliga frågor emellertid förelägga sitt utskott tekniska anpassningar, förutsatt att dessa anpassningar är nödvändiga för att se till att förslaget överensstämmer med kodifieringsreglerna och att de inte innebär någon ändring i sak av förslaget.
4.  Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget inte innebär någon ändring i sak av unionslagstiftningen ska det förelägga parlamentet förslaget för godkännande.
4.  Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget inte innebär någon ändring i sak av unionslagstiftningen ska det förelägga parlamentet förslaget för godkännande.
Om utskottet anser att förslaget innebär en ändring i sak, ska det föreslå att parlamentet förkastar förslaget.
Om utskottet anser att förslaget innebär en ändring i sak, ska det föreslå att parlamentet förkastar förslaget.
I båda dessa fall ska kammaren fatta beslut genom en enkel omröstning utan vare sig ändringsförslag eller debatt.
I båda dessa fall ska kammaren fatta beslut genom en enkel omröstning utan vare sig ändringsförslag eller debatt.
__________________
__________________
12 Interinstitutionellt avtal av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter, punkt 4 (EGT C 102, 4.4.1996, s. 2).
12 Interinstitutionellt avtal av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter, punkt 4 (EGT C 102, 4.4.1996, s. 2).
Ändring 124
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 104
Artikel 104
Artikel 104
Omarbetning
Omarbetning
1.  När ett förslag om omarbetning av unionslagstiftning föreläggs parlamentet, ska förslaget hänvisas till utskottet med ansvar för rättsliga frågor och till det utskott som är ansvarigt för ärendet.
1.  När ett förslag om omarbetning av unionslagstiftning föreläggs parlamentet, ska förslaget hänvisas till utskottet med ansvar för rättsliga frågor och till det utskott som är ansvarigt för ärendet.
2.  Utskottet med ansvar för rättsliga frågor ska behandla förslaget i enlighet med de förfaranden som överenskommits på interinstitutionell nivå13 för att se till att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angetts som sådana.
2.  Utskottet med ansvar för rättsliga frågor ska behandla förslaget i enlighet med de förfaranden som överenskommits på interinstitutionell nivå13 för att se till att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angetts som sådana.
Inom ramen för denna behandling är det inte tillåtet att lägga fram förslag till ändringar av texten i förslaget. Artikel 103.3 andra stycket ska emellertid tillämpas när det gäller de oförändrade bestämmelserna i förslaget till omarbetning.
Inom ramen för denna behandling är det inte tillåtet att lägga fram förslag till ändringar av texten i förslaget. Artikel 103.3 andra stycket ska emellertid tillämpas när det gäller de oförändrade bestämmelserna i förslaget till omarbetning.
3.  Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angetts som sådana, ska det informera det ansvariga utskottet om detta.
3.  Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angetts som sådana, ska det informera det ansvariga utskottet om detta.
Det utskott som är ansvarigt för ärendet får i så fall bara behandla ändringsförslag om de berör de delar av förslaget som innehåller ändringar och uppfyller villkoren i artiklarna 169 och 170.
Det utskott som är ansvarigt för ärendet får i så fall bara behandla ändringsförslag om de berör de delar av förslaget som innehåller ändringar och uppfyller villkoren i artiklarna 169 och 170.
Om emellertid det ansvariga utskottet i enlighet med punkt 8 i det interinstitutionella avtalet avser att även lägga fram ändringsförslag till de kodifierade delarna av förslaget, ska det omedelbart meddela rådet och kommissionen sin avsikt, och kommissionen bör före omröstningen i enlighet med artikel 58 meddela utskottet hur den ställer sig till ändringsförslagen och huruvida den avser att dra tillbaka sitt förslag till omarbetning eller inte.
Ändringsförslag till delar av förslaget som inte har ändrats får emellertid, undantagsvis och från fall till fall, godtas av ordföranden i det utskott som ansvarar för ämnet, om han eller hon anser det nödvändigt av tvingande skäl som har att göra med textens följdriktighet eller på grund av att ändringsförslagen oupplösligt hör samman med andra tillåtliga ändringsförslag. Sådana skäl måste anföras i en skriftlig motivering till ändringsförslagen.
4.  Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget innebär andra ändringar i sak än dem som har angetts som sådana, ska det föreslå att parlamentet förkastar förslaget och underrätta det utskott som är ansvarigt för ärendet om detta.
4.  Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget innebär andra ändringar i sak än dem som har angetts som sådana, ska det föreslå att parlamentet förkastar förslaget och underrätta det utskott som är ansvarigt för ärendet om detta.
I detta fall ska talmannen uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag. Om kommissionen drar tillbaka sitt förslag ska talmannen slå fast att förfarandet är överflödigt och underrätta rådet om detta. Om kommissionen inte drar tillbaka sitt förslag ska parlamentet hänvisa det till det ansvariga utskottet, som ska ta upp det till förnyad behandling i enlighet med det gängse förfarandet.
I detta fall ska talmannen uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag. Om kommissionen drar tillbaka sitt förslag ska talmannen slå fast att förfarandet är överflödigt och underrätta rådet om detta. Om kommissionen inte drar tillbaka sitt förslag ska parlamentet hänvisa det till det ansvariga utskottet, som ska ta upp det till förnyad behandling i enlighet med det gängse förfarandet.
__________________
__________________
13 Interinstitutionellt avtal av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter, punkt 9 (EGT C 77, 28.3.2002, s. 1).
13 Interinstitutionellt avtal av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter, punkt 9 (EGT C 77, 28.3.2002, s. 1).
Ändring 125
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 9a (ny)
KAPITEL 9A
Delegerade akter och genomförandeakter
Ändring 126
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 105
Artikel 105
Artikel 105
Delegerade akter
Delegerade akter
1.  När kommissionen översänder en delegerad akt till parlamentet, ska talmannen hänvisa den till det utskott som är ansvarigt för den grundläggande rättsakten, varvid detta utskott kan besluta att utse en föredragande för behandlingen av en eller flera delegerade akter.
1.  När kommissionen översänder en delegerad akt till parlamentet, ska talmannen hänvisa den till det utskott som är ansvarigt för den grundläggande rättsakten, varvid detta utskott kan besluta att utse en av sina ledamöter att behandla en eller flera delegerade akter.
2.  Talmannen ska inför parlamentet tillkännage det datum då den delegerade akten mottagits på alla officiella språk och tidsfristen för eventuella invändningar. Tidsfristen ska börja löpa från det datumet.
2.  Under den sammanträdesperiod som följer på mottagandet ska talmannen inför parlamentet tillkännage det datum då den delegerade akten mottagits på alla officiella språk och tidsfristen för eventuella invändningar. Tidsfristen ska börja löpa från det datum då akten mottogs.
Tillkännagivandet ska tillsammans med namnet på ansvarigt utskott offentliggöras i sammanträdesprotokollet.
Tillkännagivandet ska tillsammans med namnet på ansvarigt utskott offentliggöras i sammanträdesprotokollet.
3.  Det ansvariga utskottet kan, inom ramen för bestämmelserna i den grundläggande rättsakten och, om det anser det vara lämpligt, efter att ha hört de berörda utskotten, förelägga parlamentet ett motiverat resolutionsförslag. Skälen till invändningen ska anges i resolutionsförslaget, som också kan innehålla en begäran till kommissionen om att lägga fram en ny delegerad akt med hänsyn tagen till parlamentets rekommendationer.
3.  Det ansvariga utskottet kan, inom ramen för bestämmelserna i den grundläggande rättsakten och, om det anser det vara lämpligt, efter att ha hört de berörda utskotten, förelägga parlamentet ett motiverat resolutionsförslag om invändning mot den delegerade akten. Om det ansvariga utskottet inte lagt fram något sådant resolutionsförslag tio arbetsdagar före inledningen av den sammanträdesperiod vars onsdag infaller närmast före den dag då den tidsfrist som avses i punkt 5 löper ut, kan en politisk grupp eller minst 40 ledamöter lägga fram ett resolutionsförslag i ämnet och få det uppfört på föredragningslistan för den ovannämnda sammanträdesperioden.
4.   Om det ansvariga utskottet inte lagt fram något resolutionsförslag senast tio arbetsdagar före inledningen av den sammanträdesperiod vars onsdag infaller närmast före den dag då den tidsfrist som avses i punkt 1d löper ut, kan en politisk grupp eller minst 40 ledamöter lägga fram ett resolutionsförslag i ärendet och få det uppfört på föredragningslistan för ovannämnda sammanträdesperiod.
4a.   I varje resolutionsförslag som läggs fram i enlighet med punkt 3 ska skälen till parlamentets invändningar anföras, och det får också innehålla en begäran till kommissionen om att lägga fram en ny delegerad akt med hänsyn tagen till parlamentets rekommendationer.
5.  Parlamentet ska fatta beslut om varje resolutionsförslag som lagts fram, vilket ska ske inom den tidsfrist som anges i den grundläggande rättsakten och med den majoritet som föreskrivs i artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
5.  Parlamentet ska godkänna ett sådant förslag inom den tidsfrist som anges i den grundläggande rättsakten och, i enlighet med artikel 290.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med en majoritet av sina ledamöter.
Om det ansvariga utskottet anser det lämpligt att i enlighet med den grundläggande rättsakten förlänga tidsfristen för invändningar mot den delegerade akten ska det ansvariga utskottets ordförande på parlamentets vägnar informera rådet och kommissionen om detta.
Om det ansvariga utskottet anser det lämpligt att i enlighet med bestämmelserna i den grundläggande rättsakten förlänga tidsfristen för invändningar mot den delegerade akten ska det ansvariga utskottets ordförande på parlamentets vägnar informera rådet och kommissionen om detta.
6.  Om det ansvariga utskottet rekommenderar att parlamentet, före utgången av den tidsfrist som föreskrivs i den grundläggande rättsakten, ska tillkännage att det inte invänder mot den delegerade akten gäller följande:
6.  Om det ansvariga utskottet rekommenderar att parlamentet, före utgången av den tidsfrist som föreskrivs i den grundläggande rättsakten, ska tillkännage att det inte invänder mot den delegerade akten gäller följande:
–  Utskottet ska informera utskottsordförandekonferensens ordförande genom en motiverad skrivelse och lägga fram en rekommendation om detta.
–  Utskottet ska informera utskottsordförandekonferensens ordförande genom en motiverad skrivelse och lägga fram en rekommendation om detta.
–  Om ingen invändning görs antingen under utskottsordförandekonferensens nästföljande sammanträde eller, i brådskande fall, skriftligen, ska dess ordförande informera talmannen om detta, och talmannen ska i sin tur informera ledamöterna i kammaren så snart som möjligt.
–  Om ingen invändning görs antingen under utskottsordförandekonferensens nästföljande sammanträde eller, i brådskande fall, skriftligen, ska dess ordförande informera talmannen om detta, och talmannen ska i sin tur informera ledamöterna i kammaren så snart som möjligt.
–  Om en politisk grupp eller minst 40 ledamöter invänder mot rekommendationen inom 24 timmar efter tillkännagivandet i kammaren ska rekommendationen tas upp till omröstning.
–  Om en politisk grupp eller minst 40 ledamöter invänder mot rekommendationen inom 24 timmar efter tillkännagivandet i kammaren ska rekommendationen tas upp till omröstning.
–  Om det under denna tidsfrist inte görs någon invändning ska den föreslagna rekommendationen anses godkänd.
–  Om det under denna tidsfrist inte görs någon invändning ska den föreslagna rekommendationen anses godkänd.
–  Antagandet av en sådan rekommendation innebär att alla ytterligare förslag till invändningar mot den delegerade akten blir otillåtliga.
–  Antagandet av en sådan rekommendation innebär att alla ytterligare förslag till invändningar mot den delegerade akten blir otillåtliga.
7.  Det ansvariga utskottet kan, inom ramen för bestämmelserna i den grundläggande rättsakten, ta initiativ till att för parlamentet lägga fram ett motiverat resolutionsförslag varigenom den delegering av befogenhet som avses i rättsakten återkallas helt eller delvis. Parlamentet ska fatta sitt beslut med den majoritet som föreskrivs i artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
7.  Det ansvariga utskottet kan, inom ramen för bestämmelserna i den grundläggande rättsakten, ta initiativ till att för parlamentet lägga fram ett resolutionsförslag varigenom delegeringen av befogenhet återkallas helt eller delvis eller varigenom parlamentet motsätter sig förlängningen genom tyst medgivande av den delegering av befogenhet som avses i rättsakten.
I enlighet med artikel 290.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska ett beslut om att återkalla delegeringen av befogenhet kräva att en majoritet av parlamentets ledamöter röstar för det.
8.  Talmannen ska informera rådet och kommissionen om de ståndpunkter som antagits i enlighet med denna artikel.
8.  Talmannen ska informera rådet och kommissionen om de ståndpunkter som antagits i enlighet med denna artikel.
Ändring 127
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 106
Artikel 106
Artikel 106
Genomförandeakter och genomförandeåtgärder
Genomförandeakter och genomförandeåtgärder
1.  Om kommissionen översänder ett förslag till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd till parlamentet ska talmannen hänvisa förslaget till det utskott som är ansvarigt för den grundläggande rättsakten, varvid detta utskott kan besluta att utse en föredragande för behandlingen av ett eller flera förslag till genomförandeakter eller genomförandeåtgärder.
1.  Om kommissionen översänder ett förslag till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd till parlamentet ska talmannen hänvisa förslaget till det utskott som är ansvarigt för den grundläggande rättsakten, varvid detta utskott kan besluta att utse en av sina ledamöter att behandla ett eller flera förslag till genomförandeakter eller genomförandeåtgärder.
2.  Det ansvariga utskottet kan för parlamentet lägga fram ett motiverat resolutionsförslag som anger att ett förslag till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i den grundläggande rättsakten eller att förslaget inte överensstämmer med unionslagstiftningen av andra skäl.
2.  Det ansvariga utskottet kan för parlamentet lägga fram ett motiverat resolutionsförslag som anger att ett förslag till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i den grundläggande rättsakten eller att förslaget inte överensstämmer med unionslagstiftningen av andra skäl.
3.  Resolutionsförslaget kan innehålla en begäran till kommissionen om att dra tillbaka akten, åtgärden eller förslaget till akt eller åtgärd, göra ändringar i enlighet med parlamentets invändningar eller lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag. Talmannen ska underrätta rådet och kommissionen om parlamentets ståndpunkt.
3.  Resolutionsförslaget kan innehålla en begäran till kommissionen om att dra tillbaka förslaget till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd, göra ändringar i enlighet med parlamentets invändningar eller lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag. Talmannen ska underrätta rådet och kommissionen om parlamentets ståndpunkt.
4.  Om genomförandeåtgärderna i en föreslagen lagstiftningsakt omfattas av det föreskrivande förfarandet med kontroll, som föreskrivs i rådets beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, ska följande kompletterande bestämmelser gälla:
4.  Om genomförandeåtgärderna i en föreslagen lagstiftningsakt omfattas av det föreskrivande förfarandet med kontroll, som föreskrivs i rådets beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, ska följande kompletterande bestämmelser gälla:
a)  Kontrolltiden ska börja löpa när förslaget till åtgärder har överlämnats till parlamentet på alla officiella språk. När den förkortade kontrolltiden är tillämplig i enlighet med artikel 5a.5 b i beslut 1999/468/EG och om ärendet är brådskande i enlighet med artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG ska kontrolltiden, om utskottsordföranden inte motsätter sig detta, börja löpa den dag då parlamentet tar emot det slutgiltiga förslaget till genomförandeåtgärder i de språkversioner som lagts fram för medlemmarna i den kommitté som inrättats i enlighet med beslut 1999/468/EG. I detta fall ska artikel 158 inte tillämpas.
a)  Kontrolltiden ska börja löpa när förslaget till genomförandeåtgärd har överlämnats till parlamentet på alla officiella språk. När den förkortade kontrolltiden är tillämplig i enlighet med artikel 5a.5 b i beslut 1999/468/EG och om ärendet är brådskande i enlighet med artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG ska kontrolltiden, om utskottsordföranden inte motsätter sig detta, börja löpa den dag då parlamentet tar emot det slutgiltiga förslaget till genomförandeåtgärder i de språkversioner som lagts fram för medlemmarna i den kommitté som inrättats i enlighet med beslut 1999/468/EG. I de båda fall som nämns i den föregående meningen ska artikel 158 inte tillämpas.
b)  Om förslaget till genomförandeåtgärd grundas sig på artikel 5a.5 eller 5a.6 i beslut 1999/468/EG, i vilken det föreskrivs förkortade tidsfrister inom vilka parlamentet kan motsätta sig ett förslag, kan ett resolutionsförslag med invändningar mot antagandet av förslaget till genomförandeåtgärd läggas fram av det ansvariga utskottets ordförande om utskottet inte har kunnat sammanträda inom den tid som stått till förfogande.
b)  Om förslaget till genomförandeåtgärd grundas sig på artikel 5a.5 eller 5a.6 i beslut 1999/468/EG, i vilken det föreskrivs förkortade tidsfrister inom vilka parlamentet kan motsätta sig ett förslag, kan ett resolutionsförslag med invändningar mot antagandet av förslaget till genomförandeåtgärd läggas fram av det ansvariga utskottets ordförande om utskottet inte har kunnat sammanträda inom den tid som stått till förfogande.
c)  Parlamentet kan med en majoritet av sina ledamöter motsätta sig att ett förslag till genomförandeåtgärd antas, genom att ange att förslaget överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i den grundläggande rättsakten eller att utkastet inte är förenligt med syftet med eller innehållet i den grundläggande rättsakten eller att det inte respekterar subsidiaritets- eller proportionalitetsprincipen.
c)  Parlamentet kan med en majoritet av sina ledamöter anta en resolution i vilken det motsätter sig att ett förslag till genomförandeåtgärd antas och anger att förslaget överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i den grundläggande rättsakten eller att utkastet inte är förenligt med syftet med eller innehållet i den grundläggande rättsakten eller att det inte respekterar subsidiaritets- eller proportionalitetsprincipen.
Om det ansvariga utskottet inte lagt fram något förslag till en sådan resolution tio arbetsdagar före inledningen av den sammanträdesperiod vars onsdag infaller närmast före den dag då tidsfristen för att motsätta sig antagandet av förslaget till genomförandeåtgärd löper ut, kan en politisk grupp eller minst 40 ledamöter lägga fram ett resolutionsförslag i ämnet och få det uppfört på föredragningslistan för den ovannämnda sammanträdesperioden.
d)  Om det ansvariga utskottet, till följd av en vederbörligen motiverad begäran från kommissionen, i en motiverad skrivelse till utskottsordförandekonferensens ordförande rekommenderar att parlamentet ska tillkännage att det inte har några invändningar mot den föreslagna åtgärden, vilket ska ske före utgången av den normala tidsfrist som föreskrivs i artikel 5a.3 c och/eller 5a.4 e i beslut 1999/468/EG, ska det förfarande som föreskrivs i artikel 105.6 tillämpas.
d)  Om det ansvariga utskottet i en motiverad skrivelse till utskottsordförandekonferensens ordförande rekommenderar att parlamentet ska tillkännage att det inte har några invändningar mot den föreslagna åtgärden, vilket ska ske före utgången av den normala tidsfrist som föreskrivs i artikel 5a.3 c och/eller 5a.4 e i beslut 1999/468/EG, ska det förfarande som föreskrivs i artikel 105.6 tillämpas.
Ändring 128
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 108
Artikel 108
Artikel 108
Internationella avtal
Internationella avtal
1.  Om avsikten är att inleda förhandlingar om ingående, förnyande eller ändring av internationella avtal kan det ansvariga utskottet besluta att utarbeta ett betänkande eller på annat sätt övervaka förfarandet och informera utskottsordförandekonferensen om det beslutet. Om lämpligt kan andra utskott uppmanas att avge yttranden i enlighet med artikel 53.1. Artiklarna 201.2, 54 eller 55 ska tillämpas i lämpliga fall.
1.  Om avsikten är att inleda förhandlingar om ingående, förnyande eller ändring av internationella avtal kan det ansvariga utskottet besluta att utarbeta ett betänkande eller på annat sätt övervaka detta inledande skede. Det ska informera utskottsordförandekonferensen om det beslutet.
Ordförandena och föredragandena för det ansvariga utskottet och eventuella associerade utskott ska gemensamt vidta lämpliga åtgärder för att se till att parlamentet förses med omedelbar, regelbunden och heltäckande information, vid behov med beaktande av sekretess, i alla skeden av förhandlingarna om och ingåendet av internationella avtal, även när det gäller förslagna och antagna förhandlingsdirektiv, samt den information som avses i punkt 3
–   av kommissionen i enlighet med dess skyldigheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och dess åtaganden enligt ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen, samt
–   av rådet i enlighet med dess skyldigheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
1a.   Det ansvariga utskottet ska så snart som möjligt få bekräftat från kommissionen vilken rättslig grund som valts för att ingå de internationella avtal som avses i punkt 1. Det ansvariga utskottet ska kontrollera den valda rättsliga grunden i enlighet med artikel 39.
2.  Parlamentet kan på förslag av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter uppmana rådet att inte tillåta att förhandlingar inleds förrän parlamentet, med ett betänkande från det ansvariga utskottet som grund, har yttrat sig om det föreslagna förhandlingsmandatet.
2.  Parlamentet kan på förslag av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter uppmana rådet att inte tillåta att förhandlingar inleds förrän parlamentet, med ett betänkande från det ansvariga utskottet som grund, har yttrat sig om det föreslagna förhandlingsmandatet.
3.   När förhandlingarna ska inledas, ska det ansvariga utskottet se till att kommissionen angett en rättslig grund för att ingå de internationella avtal som avses i punkt 1. Det ansvariga utskottet ska kontrollera den valda rättsliga grunden i enlighet med artikel 39. Om kommissionen inte har angett en rättslig grund eller om den rättsliga grundens lämplighet kan ifrågasättas, ska artikel 39 tillämpas.
4.  Parlamentet har rätt att när som helst under förhandlingarna och från det att förhandlingarna slutförts till det att det internationella avtalet ingås, på grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet och efter att ha prövat eventuella förslag som lagts fram i enlighet med artikel 134, anta rekommendationer och begära att dessa beaktas innan avtalet i fråga ingås.
4.  Parlamentet har rätt att, när som helst under förhandlingarna och från det att förhandlingarna slutförts till det att det internationella avtalet ingås, på grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet på dess egna initiativ, eller efter att ha prövat eventuella förslag som lagts fram av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter, anta rekommendationer riktade till rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och begära att dessa beaktas innan avtalet i fråga ingås.
5.  En begäran från rådet om parlamentets godkännande eller yttrande ska av talmannen hänvisas till ansvarigt utskott för behandling i enlighet med artikel 99 eller artikel 47.1.
5.  En begäran från rådet om parlamentets godkännande eller yttrande ska av talmannen hänvisas till ansvarigt utskott för behandling i enlighet med artikel 99 eller artikel 47.1.
6.  Före omröstningen får ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst en tiondel av ledamöterna föreslå att parlamentet ska inhämta yttrande från domstolen över huruvida ett internationellt avtal är förenligt med fördragen. Om parlamentet godkänner ett sådant förslag ska omröstningen skjutas upp till dess att domstolen har avgett sitt yttrande14.
6.  När som helst innan parlamentet röstar om en begäran om godkännande eller yttrande får det ansvariga utskottet eller minst en tiondel av parlamentets ledamöter föreslå att parlamentet ska inhämta yttrande från domstolen över huruvida ett internationellt avtal är förenligt med fördragen.
Innan parlamentet röstar om detta förslag kan talmannen begära ett yttrande från utskottet med ansvar för rättsliga frågor, vilket ska underrätta parlamentet om sina slutsatser.
Om parlamentet godkänner förslaget att inhämta ett yttrande från domstolen ska omröstningen om en begäran om godkännande eller yttrande skjutas upp till dess att domstolen har avgett sitt yttrande.
7.  Parlamentet ska i en enda omröstning med en majoritet av de avgivna rösterna avge ett yttrande eller ge sitt godkännande till ingående, förnyande eller ändring av ett internationellt avtal eller ett finansprotokoll som ingåtts av Europeiska unionen. Ändringsförslag till avtals- eller protokolltexten är inte tillåtliga.
7.  När parlamentet uppmanas att ge sitt godkännande till ingående, förnyande eller ändring av ett internationellt avtal ska det besluta genom en enda omröstning i enlighet med artikel 99.
Om parlamentet inte ger sitt godkännande ska talmannen meddela rådet att det berörda avtalet inte kan ingås, förnyas eller ändras.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 99.1b får parlamentet, på grundval av en rekommendation från det ansvariga utskottet, besluta att skjuta upp sitt beslut om godkännandeförfarandet i högst ett år.
8.  Om parlamentet avstyrker, ska talmannen uppmana rådet att inte ingå avtalet i fråga.
8.  När parlamentet uppmanas att avge ett yttrande över ingående, förnyande eller ändring av ett internationellt avtal ska inga ändringsförslag till avtalstexten vara tillåtliga. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 170.1 ska ändringsförslag till utkastet till rådets beslut vara tillåtliga.
Om parlamentet avstyrker, ska talmannen uppmana rådet att inte ingå avtalet i fråga.
9.   Om parlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna inte ger sitt godkännande till ett internationellt avtal, ska talmannen meddela rådet att avtalet inte kan ingås.
9a.   Ordförandena och föredragandena för det ansvariga utskottet och eventuella associerade utskott ska gemensamt kontrollera att rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt förser parlamentet med omedelbar, regelbunden och fullständig information, vid behov med beaktande av sekretess, i alla skeden av förhandlingsförberedelserna och förhandlingarna om och ingåendet av internationella avtal, inbegripet information om utkast till och slutligt antagna förhandlingsdirektiv, liksom information om genomförandet av dessa avtal.
__________________
14 Se även tolkningen av artikel 141.
Ändring 129
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 109
Artikel 109
Artikel 109
Förfaranden enligt artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när det gäller provisorisk tillämpning eller tillfälligt upphävande av internationella avtal eller fastställande av unionens ståndpunkt i ett organ som inrättats genom ett internationellt avtal
Provisorisk tillämpning eller tillfälligt upphävande av tillämpningen av internationella avtal eller fastställande av unionens ståndpunkt i ett organ som inrättats genom ett internationellt avtal
När kommissionen, i enlighet med sina skyldigheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen, informerar parlamentet och rådet om sin avsikt att föreslå provisorisk tillämpning eller ett tillfälligt upphävande av ett internationellt avtal ska detta ske genom ett uttalande i kammaren som ska följas av en debatt. Parlamentet kan utfärda rekommendationer i enlighet med artikel 108 eller 113 i arbetsordningen.
När kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik informerar parlamentet och rådet om sin avsikt att föreslå provisorisk tillämpning eller tillfälligt upphävande av ett internationellt avtal kan parlamentet uppmana rådet, kommissionen eller vice ordföranden/den höga representanten att göra ett uttalande som ska följas av en debatt. Parlamentet kan på grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet eller i enlighet med artikel 113 i arbetsordningen utfärda rekommendationer som särskilt kan innehålla en begäran till rådet om att inte provisoriskt tillämpa ett avtal innan parlamentet gett sitt godkännande.
Samma förfarande ska tillämpas när kommissionen informerar parlamentet om ett förslag till ståndpunkt som ska antas på unionens vägnar i ett organ som inrättats genom ett internationellt avtal.
Samma förfarande ska tillämpas när kommissionen eller vice ordföranden/den höga representanten föreslår ståndpunkter som ska antas på unionens vägnar i ett organ som inrättats genom ett internationellt avtal.
Ändring 130
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 110
Artikel 110
Artikel 110
Särskilda representanter
Särskilda representanter
1.  När rådet har för avsikt att utse en särskild representant enligt artikel 33 i fördraget om Europeiska unionen, ska talmannen, på begäran av ansvarigt utskott, uppmana rådet att göra ett uttalande och besvara frågor om mandatet, syftet och annat som rör den särskilda representantens uppgifter och roll.
1.  När rådet har för avsikt att utse en särskild representant enligt artikel 33 i fördraget om Europeiska unionen, ska talmannen, på begäran av ansvarigt utskott, uppmana rådet att göra ett uttalande och besvara frågor om mandatet, syftet och annat som rör den särskilda representantens uppgifter och roll.
2.  När den särskilda representanten har utsetts, men ännu inte tillträtt, kan han eller hon uppmanas att inför det ansvariga utskottet göra ett uttalande och besvara frågor.
2.  När den särskilda representanten har utsetts, men ännu inte tillträtt, kan han eller hon uppmanas att inför det ansvariga utskottet göra ett uttalande och besvara frågor.
3.  Inom tre månader från utfrågningen kan utskottet föreslå en rekommendation enligt artikel 134 som direkt hänför sig till uttalandet och svaren.
3.  Inom två månader från utfrågningen kan det ansvariga utskottet avge rekommendationer till rådet, kommissionen eller kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik som direkt hänför sig till utnämningen.
4.  Den särskilda representanten ska uppmanas att utförligt och regelbundet hålla parlamentet informerat om det praktiska genomförandet av sitt mandat.
4.  Den särskilda representanten ska uppmanas att utförligt och regelbundet hålla parlamentet informerat om det praktiska genomförandet av sitt mandat.
5.   En särskild representant, utsedd av rådet, med mandat för särskilda politiska frågor kan på parlamentets eller på eget initiativ inbjudas för att göra ett uttalande inför det ansvariga utskottet.
Ändring 131
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 111
Artikel 111
Artikel 111
Internationell representation
Internationell representation
1.  När en chef för en av unionens externa delegationer ska utses kan kandidaten uppmanas att framträda inför ansvarigt organ i parlamentet för att göra ett uttalande och besvara frågor.
1.  När en chef för en av unionens externa delegationer ska utses kan kandidaten uppmanas att framträda inför det ansvariga utskottet för att göra ett uttalande och besvara frågor.
2.  Inom tre månader efter utfrågningen enligt punkt 1 kan ansvarigt utskott antingen anta en resolution eller lägga fram en rekommendation som direkt hänför sig till uttalandet och svaren.
2.  Inom två månader efter utfrågningen enligt punkt 1 kan ansvarigt utskott antingen anta en resolution eller lägga fram en rekommendation som direkt hänför sig till utnämningen.
Ändring 132
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 112
Artikel 112
Artikel 113a
Samråd med och underrättande av parlamentet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
Samråd med och underrättande av parlamentet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
1.  När parlamentet hörs i enlighet med artikel 36 i fördraget om Europeiska unionen, ska ärendet hänvisas till ansvarigt utskott som kan utarbeta rekommendationer i enlighet med artikel 113 i arbetsordningen.
1.  När parlamentet hörs i enlighet med artikel 36 i fördraget om Europeiska unionen ska ärendet hänvisas till ansvarigt utskott, som kan utarbeta förslag till rekommendationer i enlighet med artikel 113 i arbetsordningen.
2.  De berörda utskotten ska sträva efter att förmå kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att förse dem med regelbunden och aktuell information om utvecklingen och genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den beräknade kostnaden för varje beslut på detta område som har ekonomiska konsekvenser och om övriga finansiella aspekter som rör genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. På begäran av kommissionens vice ordförande/den höge representanten kan ett utskott i undantagsfall besluta att hålla sina sammanträden inom stängda dörrar.
2.  De berörda utskotten ska sträva efter att förmå vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att förse dem med regelbunden och aktuell information om utvecklingen och genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den beräknade kostnaden för varje beslut på detta område som har ekonomiska konsekvenser och om övriga finansiella aspekter som rör genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. På begäran av vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten kan ett utskott i undantagsfall besluta att hålla sina sammanträden inom stängda dörrar.
3.  Två gånger om året ska det hållas en debatt om det samrådsdokument som vice ordförande för kommissionen/den höga representanten utarbetat om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och konsekvenserna för unionens budget. Förfarandet i artikel 123 ska tillämpas.
3.  Två gånger om året ska det hållas en debatt om det samrådsdokument som vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten utarbetat om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och konsekvenserna för unionens budget. Förfarandet i artikel 123 ska tillämpas.
(Se även tolkningen till artikel 134.)
4.  Vice ordföranden/den höga representanten ska inbjudas till alla plenardebatter som rör utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik.
4.  Vice ordföranden/den höga representanten ska inbjudas till alla plenardebatter som rör utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik.
(Denna artikel ska i sin ändrade form flyttas och placeras efter artikel 113 och därmed ingå i det nya kapitlet 2a.)
Ändring 133
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning II – Kapitel 2a – rubrik (ny)
KAPITEL 2A
REKOMMENDATIONER OM UNIONENS YTTRE ÅTGÄRDER
(Ska införas före artikel 113.)
Ändring 134
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 113
Artikel 113
Artikel 113
Rekommendationer inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
Rekommendationer om unionens externa politik
1.  Utskottet med ansvar för frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kan, efter att ha beviljats tillstånd av talmanskonferensen eller på grundval av ett förslag i enlighet med artikel 134, utarbeta rekommendationer till rådet inom sitt ansvarsområde.
1.  Det ansvariga utskottet kan utarbeta förslag till rekommendationer till rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om ämnen som hör till femte delen i fördraget om Europeiska unionen (”Unionens yttre åtgärder”) eller i fall där ett internationellt avtal som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 108 inte har hänvisats till parlamentet eller där parlamentet inte har informerats om detta enligt artikel 109.
2.  I brådskande fall kan det tillstånd som avses i punkt 1 beviljas av talmannen, som även kan ge utskottet tillstånd att hålla ett brådskande sammanträde.
2.  I brådskande fall kan talmannen ge utskottet tillstånd att hålla ett brådskande sammanträde.
3.  Under förfarandet för antagandet av dessa rekommendationer, vilka måste gå till omröstning i form av en skriven text, ska artikel 158 inte tillämpas och muntliga ändringsförslag får läggas fram.
3.  Under förfarandet för antagandet av dessa förslag till rekommendationer i utskottsskedet måste en omröstning om en skriven text förrättas.
Undantaget beträffande tillämpningen av artikel 158 gäller endast utskott och i brådskande fall. Bestämmelserna i artikel 158 ska tillämpas vid utskottssammanträden som inte har förklarats som brådskande och vid plenarsammanträden.
Bestämmelsen om att muntliga ändringsförslag får läggas fram innebär att ledamöter inte kan motsätta sig att muntliga ändringsförslag går till omröstning i utskottet.
3a.   I de brådskande fall som avses i punkt 2 ska artikel 158 inte tillämpas i utskottsskedet, och muntliga ändringsförslag ska vara tillåtliga. Ledamöterna får inte motsätta sig att muntliga ändringsförslag går till omröstning i utskottet.
4.  De på detta sätt utarbetade rekommendationerna ska föras upp på föredragningslistan till nästföljande sammanträdesperiod. I brådskande fall, vilka fastställs av talmannen, kan rekommendationer föras upp på föredragningslistan till en pågående sammanträdesperiod. Rekommendationer ska anses antagna om inte minst 40 ledamöter före sammanträdesperiodens början inger en skriftlig invändning, varvid var och en av utskottets rekommendationer ska föras upp på föredragningslistan för debatt och omröstning vid ett plenarsammanträde under den pågående sammanträdesperioden. En politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan inge ändringsförslag.
4.  De av utskottet utarbetade förslagen till rekommendationer ska föras upp på föredragningslistan till nästföljande sammanträdesperiod. I brådskande fall, vilka fastställs av talmannen, kan rekommendationer föras upp på föredragningslistan till en pågående sammanträdesperiod.
4a.   Rekommendationer ska anses vara antagna såvida inte minst 40 ledamöter före sammanträdesperiodens början lämnar in en skriftlig invändning. Om en sådan invändning lämnas in ska utskottets förslag till rekommendationer föras upp på föredragningslistan till den förestående sammanträdesperioden. Dessa rekommendationer ska bli föremål för debatt, och omröstning ska hållas om eventuella ändringsförslag som ingetts av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter.
Ändring 135
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 114
Artikel 114
Artikel 114
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna
Vid varje sammanträdesperiod får samtliga ansvariga utskott, utan att tillstånd krävs, lägga fram ett resolutionsförslag om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna enligt samma förfarande som det som anges i artikel 113.4.
Vid varje sammanträdesperiod får samtliga ansvariga utskott, utan att tillstånd krävs, lägga fram ett resolutionsförslag om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna enligt samma förfarande som det som anges i artikel 113.4 och 113.4a.
Ändring 136
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 115
Artikel 115
Artikel 115
Insyn i parlamentets verksamhet
Insyn i parlamentets verksamhet
1.  Parlamentet ska i enlighet med artikel 1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen, artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna se till att parlamentets verksamhet är så öppen som möjligt.
1.  Parlamentet ska i enlighet med artikel 1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen, artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna se till att parlamentets verksamhet är så öppen som möjligt.
2.  Parlamentets överläggningar ska vara offentliga.
2.  Parlamentets överläggningar ska vara offentliga.
3.  Parlamentets utskott ska normalt hålla offentliga sammanträden. Utskotten kan emellertid, senast vid den tidpunkt då föredragningslistan till ett sammanträde godkänns, besluta att dela upp föredragningslistan till det sammanträdet i ärenden som är offentliga och ärenden som ska behandlas inom stängda dörrar. Om ett sammanträde hålls inom stängda dörrar kan utskotten dock offentliggöra sammanträdeshandlingar och protokoll om inte annat följer av artikel 4.1-4.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001. Om tystnadsplikten inte respekteras ska artikel 166 tillämpas.
3.  Parlamentets utskott ska normalt hålla offentliga sammanträden. Utskotten kan emellertid, senast vid den tidpunkt då föredragningslistan till ett sammanträde godkänns, besluta att dela upp föredragningslistan till det sammanträdet i ärenden som är offentliga och ärenden som ska behandlas inom stängda dörrar. Om ett sammanträde hålls inom stängda dörrar kan utskotten dock besluta att göra sammanträdeshandlingar tillgängliga för allmänheten.
4.   Behandlingen i ansvarigt utskott av en begäran som avser immunitetsförfaranden i enlighet med artikel 9 ska alltid äga rum inom stängda dörrar.
Ändring 137
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 116
Artikel 116
Artikel 116
Allmänhetens tillgång till handlingar
Allmänhetens tillgång till handlingar
1.  Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till parlamentets handlingar i enlighet med artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av de principer, villkor och begränsningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 och i enlighet med de särskilda bestämmelser som ingår i arbetsordningen.
1.  Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till parlamentets handlingar i enlighet med artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av de principer, villkor och begränsningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001.
Andra fysiska och juridiska personer ska i den mån det är möjligt ha tillgång till parlamentets handlingar på samma sätt.
Andra fysiska och juridiska personer ska i den mån det är möjligt ha tillgång till parlamentets handlingar på samma sätt.
Förordning (EG) nr 1049/2001 ska offentliggöras för kännedom på samma sätt som arbetsordningen15.
2.  I frågor som berör tillgång till handlingar avses med begreppet ”parlamentets handlingar” varje innehåll i den mening som avses i artikel 3 a i förordning (EG) nr 1049/2001 som har utarbetats eller mottagits av den som har ett sådant uppdrag som avses i kapitel 2 i avdelning I i arbetsordningen, av parlamentets styrande organ, utskott eller interparlamentariska delegationer eller av parlamentets generalsekretariat.
2.  I frågor som berör tillgång till handlingar avses med begreppet ”parlamentets handlingar” varje innehåll i den mening som avses i artikel 3 a i förordning (EG) nr 1049/2001 som har utarbetats eller mottagits av den som har ett sådant uppdrag som avses i kapitel 2 i avdelning I i arbetsordningen, av parlamentets styrande organ, utskott eller interparlamentariska delegationer eller av parlamentets generalsekretariat.
Handlingar som utarbetats av enskilda ledamöter eller politiska grupper ska i frågor som berör tillgången till handlingar anses som parlamentets handlingar, om de framlagts i enlighet med arbetsordningen.
I enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets ledamotsstadga ska handlingar som utarbetats av enskilda ledamöter eller politiska grupper, med avseende på tillgången till handlingar, anses som parlamentets handlingar endast om de framlagts i enlighet med arbetsordningen.
Presidiet ska fastställa bestämmelser för att säkerställa att alla parlamentets handlingar registreras.
Presidiet ska fastställa bestämmelser för att säkerställa att alla parlamentets handlingar registreras.
3.  Parlamentet ska inrätta ett register över parlamentets handlingar. Lagstiftningshandlingar och vissa andra kategorier av handlingar ska göras direkt tillgängliga i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 via parlamentets register. Hänvisningar till andra av parlamentets handlingar ska i största möjliga utsträckning tas med i registret.
3.  Parlamentet ska inrätta en offentlig webbplats med ett register över parlamentets handlingar. Lagstiftningshandlingar och vissa andra kategorier av handlingar ska göras direkt tillgängliga i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 via parlamentets offentliga registerwebbplats. Hänvisningar till andra av parlamentets handlingar ska i största möjliga utsträckning läggas ut på den offentliga registerwebbplatsen.
De handlingar som är direkt tillgängliga ska tas upp i en förteckning som ska godkännas av presidiet och offentliggöras på parlamentets webbplats. Detta innebär inte att tillgången till handlingar av typer som inte finns med i förteckningen begränsas. Sådana handlingar ska tillhandahållas på skriftlig begäran.
De handlingar som är direkt tillgängliga via parlamentets offentliga registerwebbplats ska tas upp i en förteckning som ska godkännas av presidiet och offentliggöras på parlamentets offentliga registerwebbplats. Detta innebär inte att tillgången till handlingar av typer som inte finns med i förteckningen begränsas. Sådana handlingar kan tillhandahållas på skriftlig begäran i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001.
Presidiet kan i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 anta bestämmelser om hur tillgången praktiskt ska organiseras, vilka ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Presidiet ska anta bestämmelser om tillgång till handlingar i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001, vilka ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
4.  Presidiet ska fastställa vilka organ som ska ansvara för behandling av ursprungliga ansökningar (artikel 7 i förordning (EG) nr 1049/2001) samt anta beslut om bekräftande ansökningar (artikel 8 i förordningen) och ansökningar om känsliga handlingar (artikel 9 i förordningen).
4.  Presidiet ska fastställa vilka organ som ska ansvara för behandlingen av ursprungliga ansökningar (artikel 7 i förordning (EG) nr 1049/2001) samt för antagandet av beslut om bekräftande ansökningar (artikel 8 i förordningen) och om ansökningar om tillgång till känsliga handlingar (artikel 9 i förordningen).
5.   Talmanskonferensen ska utse parlamentets representanter till den interinstitutionella kommitté som inrättats enligt artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1049/2001.
6.  En av de vice talmännen ska vara ansvarig för tillsynen av hur ansökningar om tillgång till handlingar behandlas.
6.  En av de vice talmännen ska vara ansvarig för tillsynen av hur ansökningar om tillgång till handlingar behandlas.
6a.   Presidiet ska anta den årsrapport som avses i artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1049/2001.
7.  Ansvarigt parlamentsutskott ska, på grundval av upplysningar från presidiet och andra källor, utarbeta den årsrapport som avses i artikel 17 i förordning (EG) nr 1049/2001 och lägga fram den för kammaren.
7.  Ansvarigt parlamentsutskott ska regelbundet granska insynen i parlamentets verksamhet och lägga fram ett betänkande med sina slutsatser och rekommendationer för kammaren.
Ansvarigt utskott ska också granska och utvärdera de rapporter som i enlighet med artikel 17 i den förordningen antas av andra institutioner och organ.
Ansvarigt utskott får också granska och utvärdera de rapporter som i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1049/2001 antas av andra institutioner och organ.
7a.   Talmanskonferensen ska utse parlamentets representanter till den interinstitutionella kommitté som inrättats enligt artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1049/2001.
__________________
15 Se bilaga XIV.
Ändring 138
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 116a (ny)
Artikel 116a
Tillgång till parlamentet
1.   Passerkort för ledamöter, ledamotsassistenter och personer utifrån ska utfärdas på grundval av de bestämmelser som fastställts av presidiet. Dessa bestämmelser ska också reglera användning och indragning av passerkort.
2.   Passerkort får inte utfärdas till en ledamots enskilda medarbetare om dessa omfattas av avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om inrättande av ett öppenhetsregister för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformningen och genomförandet av EU:s politik1a.
3.   Enheter som är förtecknade i öppenhetsregistret och deras företrädare som försetts med passerkort med lång giltighetstid för tillträde till Europaparlamentet måste följa
–   den uppförandekod för registrerade som utgör en bilaga till avtalet,
–   de förfaranden och övriga skyldigheter som fastställs i avtalet, och
–   genomförandebestämmelserna till denna artikel.
Utan att det påverkar tillämpligheten av de allmänna bestämmelserna om indragning eller tillfällig avaktivering av passerkort med lång giltighetstid, och såvida det inte finns starka skäl som talar emot det, ska generalsekreteraren med kvestorernas tillstånd dra in eller avaktivera ett passerkort med lång giltighetstid om innehavaren har strukits från öppenhetsregistret på grund av överträdelse av uppförandekoden för registrerade, allvarligt åsidosatt de skyldigheter som fastställs i denna punkt eller vägrat att hörsamma en formell kallelse till en utfrågning eller ett utskottssammanträde eller att samarbeta med en undersökningskommitté, utan någon tillfredsställande motivering.
4.   Kvestorerna kan fastställa i vilken mån den uppförandekod som avses i punkt 2 är tillämplig på personer som, trots att de innehar passerkort med lång giltighetstid, inte omfattas av avtalets tillämpningsområde.
5.   Presidiet ska på förslag av generalsekreteraren fastställa de åtgärder som behövs för att införa öppenhetsregistret, i överensstämmelse med bestämmelserna i avtalet om inrättande av detta register.
__________________
1a EUT L 277, 19.9.2014, s. 11.
Ändring 139
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 117
Artikel 117
Artikel 117
Val av kommissionens ordförande
Val av kommissionens ordförande
1 När Europeiska rådet föreslår en kandidat till ämbetet som kommissionens ordförande, ska talmannen uppmana kandidaten att göra ett uttalande och redogöra för sitt politiska program inför parlamentet. Programförklaringen ska följas av en debatt.
1.  När Europeiska rådet föreslår en kandidat till ämbetet som kommissionens ordförande, ska talmannen uppmana kandidaten att göra ett uttalande och redogöra för sitt politiska program inför parlamentet. Programförklaringen ska följas av en debatt.
Europeiska rådet ska uppmanas att delta i debatten.
Europeiska rådet ska uppmanas att delta i debatten.
2.  Parlamentet ska välja kommissionens ordförande med en majoritet av sina ledamöter.
2.  I enlighet med artikel 17.7 i fördraget om Europeiska unionen ska parlamentet välja kommissionens ordförande med en majoritet av sina ledamöter.
Omröstningen ska vara sluten.
Omröstningen ska vara sluten.
3.  Om kandidaten blir vald, ska talmannen underrätta rådet och uppmana rådet och kommissionens nyvalda ordförande att i samförstånd nominera de övriga personer som de vill utse till ledamöter av kommissionen.
3.  Om kandidaten blir vald, ska talmannen underrätta rådet och uppmana rådet och kommissionens nyvalda ordförande att i samförstånd nominera de övriga personer som de vill utse till ledamöter av kommissionen.
4.  Om kandidaten inte får majoritet ska talmannen uppmana Europeiska rådet att inom en månad föreslå en ny kandidat som ska väljas enligt samma förfarande.
4.  Om kandidaten inte får majoritet ska talmannen uppmana Europeiska rådet att inom en månad föreslå en ny kandidat som ska väljas enligt samma förfarande.
Ändring 140
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 118
Artikel 118
Artikel 118
Val av kommissionen
Val av kommissionen
-1.   Talmannen ska bjuda in kommissionens tillträdande ordförande för att denne ska informera parlamentet om hur de olika ansvarsområdena ska fördelas i det föreslagna kommissionskollegiet i enlighet med den tillträdande ordförandens politiska riktlinjer.
1.  Talmannen ska, efter att ha hört kommissionens nyvalda ordförande, uppmana dem som den nyvalda ordföranden och rådet nominerat till ledamöter av kommissionen att framträda inför lämpligt utskott i enlighet med sina framtida ansvarsområden. Dessa utfrågningar ska vara offentliga.
1.  Talmannen ska, efter att ha hört kommissionens nyvalda ordförande, uppmana dem som den nyvalda ordföranden och rådet nominerat till ledamöter av kommissionen att framträda inför de lämpliga utskotten eller organen i enlighet med sina framtida ansvarsområden.
1a.   Utfrågningarna ska genomföras av utskotten.
Undantagsvis får en utfrågning genomföras i ett annat format om en nominerad kommissionsledamot har ett ansvarsområde som i första hand är övergripande, förutsatt att de ansvariga utskotten deltar i en sådan utfrågning. Utfrågningarna ska vara offentliga.
2.   Talmannen får bjuda in kommissionens nyvalda ordförande för att denne ska informera parlamentet om hur de olika ansvarsområdena, enligt dennes politiska riktlinjer, ska fördelas i det föreslagna kommissionskollegiet.
3.  Det eller de utskott som är ansvariga på området ska uppmana den nominerade kommissionsledamoten att göra ett uttalande och besvara frågor. Utfrågningarna ska anordnas på sådant sätt att de nominerade kommissionsledamöterna får möjlighet att lämna alla relevanta upplysningar till parlamentet. Bestämmelser om anordnandet av utfrågningarna ska fastställas i en bilaga till arbetsordningen16.
3.  Det eller de utskott som är ansvariga på området ska uppmana den nominerade kommissionsledamoten att göra ett uttalande och besvara frågor. Utfrågningarna ska anordnas på sådant sätt att de nominerade kommissionsledamöterna får möjlighet att lämna alla relevanta upplysningar till parlamentet. Bestämmelser om anordnandet av utfrågningarna ska fastställas i en bilaga till arbetsordningen16.
4.  Kommissionens nyvalda ordförande ska presentera kollegiet och dess program vid ett plenarsammanträde, där Europeiska rådets ordförande och rådets ordförande inbjuds att delta. Programförklaringen ska följas av en debatt.
4.  Kommissionens nyvalda ordförande ska inbjudas för att presentera kollegiet och dess program vid ett plenarsammanträde där Europeiska rådets ordförande och rådets ordförande inbjuds att delta. Programförklaringen ska följas av en debatt.
5.  Som avslutning på debatten har varje politisk grupp eller minst 40 ledamöter rätt att lägga fram ett resolutionsförslag. Artikel 123.3, 123.4 och 123.5 ska tillämpas.
5.  Som avslutning på debatten har varje politisk grupp eller minst 40 ledamöter rätt att lägga fram ett resolutionsförslag. Artikel 123.3123.5b ska tillämpas.
Efter omröstningen om resolutionsförslaget ska parlamentet välja eller avvisa kommissionen med en majoritet av de avgivna rösterna.
Omröstningen ska förrättas med namnupprop.
Parlamentet kan skjuta upp omröstningen till nästföljande sammanträde.
5a.   Efter omröstningen om resolutionsförslaget ska parlamentet genom omröstning med namnupprop välja eller avvisa kommissionen med en majoritet av de avgivna rösterna. Parlamentet kan skjuta upp omröstningen till nästföljande sammanträde.
6.  Talmannen ska underrätta rådet om huruvida kommissionen har valts eller avvisats.
6.  Talmannen ska underrätta rådet om huruvida kommissionen har valts eller avvisats.
7.  Om det under mandatperioden sker en avsevärd förändring beträffande ansvarsområden inom kommissionen, om i ersättare utses eller om en ny kommissionsledamot utses till följd av anslutning av en ny medlemsstat, ska ansvariga utskott bjuda in berörda kommissionsledamöter i enlighet med punkt 3.
7.  Om det sker en avsevärd förändring beträffande ansvarsområden eller en förändring av kommissionens sammansättning under dess mandatperiod ska berörda kommissionsledamöter eller andra nominerade kommissionsledamöter inbjudas att delta i en utfrågning som ska hållas i enlighet med punkterna 1a och 3.
7a.   Om det sker en förändring i kommissionsledamotens ansvarsområde eller i en kommissionsledamots ekonomiska intressen under hans eller hennes mandatperiod, ska denna situation granskas av parlamentet i enlighet med artikel 1.3–1.6 i bilaga XVI.
Skulle en intressekonflikt uppdagas under en kommissionsledamots mandatperiod och kommissionens ordförande underlåter att genomföra parlamentets rekommendationer för att lösa denna intressekonflikt får parlamentet be kommissionens ordförande att dra tillbaka sitt förtroende för kommissionsledamoten i fråga, enligt punkt 5 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen, och vid behov vidta åtgärder i syfte att beröva kommissionsledamoten i fråga rätten till pension eller andra förmåner i dess ställe, i enlighet med artikel 245 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
_______________
16 Se bilaga XVI.
Ändring 141
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 118a (ny)
Artikel 118a
Flerårig programplanering
När en ny kommission har utsetts ska parlamentet, rådet och kommissionen enligt punkt 5 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning föra en diskussion och enas om gemensamma slutsatser om den fleråriga programplaneringen.
I detta syfte, och före förhandlingarna med rådet och kommissionen om de gemensamma slutsatserna om den fleråriga programplaneringen, ska talmannen föra en diskussion med talmanskonferensen om de huvudsakliga politiska målen och prioriteringarna för den nya valperioden. Denna diskussion ska handla om bland annat de prioriteringar som presenterats av kommissionens tillträdande ordförande och svaren från de nominerade kommissionsledamöterna under utfrågningarna enligt artikel 118.
Talmannen ska inhämta talmanskonferensens godkännande före undertecknandet av de gemensamma slutsatserna.
Ändring 142
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 119
Artikel 119
Artikel 119
Misstroendeförklaring mot kommissionen
Misstroendeförklaring mot kommissionen
1.  En tiondel av parlamentsledamöterna kan förelägga talmannen ett förslag till misstroendeförklaring mot kommissionen.
1.  En tiondel av parlamentsledamöterna kan förelägga talmannen ett förslag till misstroendeförklaring mot kommissionen. Om ett förslag till misstroendeförklaring gått till omröstning under de föregående två månaderna får ett nytt läggas fram endast om det stöds av en femtedel av parlamentets ledamöter.
2.  Förslaget ska betecknas ”förslag till misstroendeförklaring” och vara försett med motivering. Det ska översändas till kommissionen.
2.  Förslaget ska betecknas ”förslag till misstroendeförklaring” och motiveras. Det ska översändas till kommissionen.
3.  Så snart talmannen mottagit ett förslag till misstroendeförklaring, ska talmannen underrätta ledamöterna om att ett sådant förslag har ingetts.
3.  Så snart talmannen mottagit ett förslag till misstroendeförklaring ska talmannen underrätta ledamöterna om att ett sådant förslag har ingetts.
4.  Debatten om misstroendeförklaringen ska äga rum tidigast 24 timmar efter det att ledamöterna underrättats om förslaget till misstroendeförklaring.
4.  Debatten om misstroendeförklaringen ska äga rum tidigast 24 timmar efter det att ledamöterna underrättats om förslaget till misstroendeförklaring.
5.  Omröstningen om förslaget ska förrättas med namnupprop och ska hållas tidigast 48 timmar efter debattens början.
5.  Omröstningen om förslaget ska förrättas med namnupprop och ska hållas tidigast 48 timmar efter debattens början.
6.  Debatten och omröstningen ska äga rum senast under den sammanträdesperiod som följer på ingivandet av förslaget.
6.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 4 och 5 ska debatten och omröstningen äga rum senast under den sammanträdesperiod som följer på ingivandet av förslaget.
7.  Förslaget till misstroendeförklaring antas om det erhåller en majoritet bestående av två tredjedelar av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets ledamöter. Rådets ordförande och kommissionens ordförande ska underrättas om omröstningsresultatet.
7.  I enlighet med artikel 234 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska förslaget till misstroendeförklaring antas om det erhåller en majoritet bestående av två tredjedelar av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets ledamöter. Rådets ordförande och kommissionens ordförande ska underrättas om omröstningsresultatet.
Ändring 143
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 120
Artikel 120
Artikel 120
Utnämning av domare och generaladvokater till Europeiska unionens domstol
Utnämning av domare och generaladvokater till Europeiska unionens domstol
På förslag av det ansvariga utskottet ska parlamentet utse sin kandidat till den kommitté på sju personer som ska pröva kandidaternas lämplighet att inneha ämbetet som domare eller generaladvokater vid domstolen och tribunalen.
På förslag av det ansvariga utskottet ska parlamentet utse sin kandidat till den kommitté på sju personer som ska pröva kandidaternas lämplighet att inneha ämbetet som domare eller generaladvokater vid domstolen och tribunalen. Det ansvariga utskottet ska välja vilken kandidat det vill föreslå genom att förrätta en omröstning med enkel majoritet. Samordnarna i det utskottet ska i det syftet upprätta en slutlig lista med kandidater.
Ändring 144
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 121
Artikel 121
Artikel 121
Utnämning av revisionsrättens ledamöter
Utnämning av revisionsrättens ledamöter
1.  Kandidater som har nominerats till ledamöter av revisionsrätten ska uppmanas att göra ett uttalande inför ansvarigt utskott samt besvara frågor från dess ledamöter. Utskottet ska rösta om varje enskild nominering genom sluten omröstning.
1.  Kandidater som har nominerats till ledamöter av revisionsrätten ska uppmanas att göra ett uttalande inför ansvarigt utskott samt besvara frågor från dess ledamöter. Utskottet ska rösta om varje enskild nominering genom sluten omröstning.
2.  Utskottet ska till parlamentet lämna en rekommendation av vilken det framgår huruvida det tillstyrker utnämningen av de nominerade kandidaterna och detta ska ske i form av ett betänkande med separata förslag till beslut för varje enskild nominering.
2.  Utskottet ska till parlamentet lämna en rekommendation av vilken det framgår huruvida det tillstyrker utnämningen av den nominerade kandidaten.
3.  Omröstningen i kammaren ska förrättas inom två månader från det att nomineringen mottagits, såvida inte parlamentet på begäran av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter beslutar annorlunda. Parlamentet ska rösta om varje enskild nominering genom sluten omröstning och fatta sitt beslut med majoritet av de avgivna rösterna.
3.  Omröstningen i kammaren ska förrättas inom två månader från det att nomineringen mottagits, såvida inte parlamentet på begäran av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter beslutar annorlunda. Parlamentet ska rösta om varje enskild nominering genom sluten omröstning.
4.  Om parlamentet avstyrker en enskild nominering ska talmannen uppmana rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.
4.  Om parlamentet avstyrker en enskild nominering ska talmannen uppmana rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.
Ändring 145
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 122
Artikel 122
Artikel 122
Utnämning av direktionsledamöter i Europeiska centralbanken
Utnämning av direktionsledamöter i Europeiska centralbanken
1.  Den kandidat som nomineras till Europeiska centralbankens ordförande ska uppmanas att göra ett uttalande inför ansvarigt utskott samt besvara frågor från dess ledamöter.
1.  Den kandidat som nomineras till Europeiska centralbankens ordförande, vice ordförande eller till ledamot av dess styrelse, ska uppmanas att göra ett uttalande inför ansvarigt utskott samt besvara frågor från dess ledamöter.
2.  Utskottet ska till parlamentet lämna en rekommendation av vilken det framgår huruvida det tillstyrker utnämningen av den nominerade kandidaten.
2.  Utskottet ska till parlamentet lämna en rekommendation av vilken det framgår huruvida det tillstyrker utnämningen av den nominerade kandidaten.
3.  Omröstningen ska förrättas inom två månader från det att nomineringen mottagits, såvida inte parlamentet på begäran av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter beslutar annorlunda.
3.  Omröstningen ska förrättas inom två månader från det att nomineringen mottagits, såvida inte parlamentet på begäran av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter beslutar annorlunda. Parlamentet ska rösta om varje enskild nominering genom sluten omröstning.
4.  Om parlamentet avstyrker nomineringen ska talmannen uppmana rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.
4.  Om parlamentet avstyrker nomineringen ska talmannen begära att förslaget dras tillbaka och att ett nytt föreläggs parlamentet.
5.   Samma förfarande ska tillämpas vid nomineringar till vice ordförande och andra direktionsledamöter i Europeiska centralbanken.
Ändring 146
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 122a (ny)
Artikel 122a
Utnämningar till organen för ekonomisk styrning
1.   Denna artikel ska tillämpas på utnämningar av
–   ordföranden och vice ordföranden i tillsynsnämnden för den gemensamma tillsynsmekanismen,
–   ordföranden, vice ordföranden och de heltidssysselsatta ledamöterna i den gemensamma resolutionsmekanismens gemensamma resolutionsnämnd,
–   ordförandena och de verkställande direktörerna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), och
–   den verkställande direktören och vice verkställande direktören vid Europeiska fonden för strategiska investeringar.
2.   Varje kandidat ska uppmanas att göra ett uttalande inför det ansvariga utskottet och besvara frågor från ledamöterna.
3.   Det ansvariga utskottet ska till parlamentet lämna en rekommendation om varje förslag till utnämning.
4.   Omröstningen ska äga rum inom två månader från det att förslaget till utnämning mottogs, såvida inte parlamentet på begäran av det ansvariga utskottet, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter beslutar annorlunda. Parlamentet ska rösta om varje enskild utnämning genom sluten omröstning.
5.   Om parlamentet avstyrker förslaget till utnämning ska talmannen begära att förslaget dras tillbaka och att ett nytt förslag föreläggs parlamentet.
Ändring 147
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 123
Artikel 123
Artikel 123
Uttalanden av kommissionen, rådet och Europeiska rådet
Uttalanden av kommissionen, rådet och Europeiska rådet
1.  Ledamöter av kommissionen, rådet och Europeiska rådet kan när som helst anhålla om talmannens tillstånd att göra ett uttalande. Efter varje möte i Europeiska rådet ska dess ordförande göra ett uttalande. Parlamentets talman avgör när ett uttalande får göras och huruvida ett sådant uttalande ska följas av en fullständig debatt eller endast 30 minuters frågestund med korta och koncisa frågor från ledamöterna.
1.  Ledamöter av kommissionen, rådet och Europeiska rådet kan när som helst anhålla om talmannens tillstånd att göra ett uttalande. Efter varje möte i Europeiska rådet ska dess ordförande göra ett uttalande. Parlamentets talman avgör när ett uttalande får göras och huruvida ett sådant uttalande ska följas av en fullständig debatt eller endast 30 minuters frågestund med korta och koncisa frågor från ledamöterna.
2.  När ett uttalande med debatt har förts upp på föredragningslistan, ska kammaren besluta huruvida debatten ska avslutas med att en resolution antas. Om inte talmannen på grund av särskilda omständigheter beslutar annorlunda, ska debatten inte avslutas med att en resolution antas, när ett betänkande om samma ämne ska tas upp under samma eller nästkommande sammanträdesperiod. Om kammaren beslutar att en debatt ska avslutas med antagandet av en resolution får ett utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter lägga fram ett resolutionsförslag.
2.  När ett uttalande med debatt har förts upp på föredragningslistan, ska kammaren besluta huruvida debatten ska avslutas med att en resolution antas. Om inte talmannen på grund av särskilda omständigheter beslutar annorlunda, ska debatten inte avslutas med att en resolution antas, när ett betänkande om samma ämne ska tas upp under samma eller nästkommande sammanträdesperiod. Om kammaren beslutar att en debatt ska avslutas med antagandet av en resolution får ett utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter lägga fram ett resolutionsförslag.
3.  Ett sådant resolutionsförslag ska gå till omröstning samma dag. Talmannen ska fatta beslut om eventuella undantag. Röstförklaringar ska tillåtas.
3.  Ett sådant resolutionsförslag ska gå till omröstning vid tidigast möjliga omröstningstillfälle. Talmannen ska fatta beslut om eventuella undantag. Röstförklaringar ska tillåtas.
4.  Ett gemensamt förslag till resolution kan ersätta de resolutionsförslag som förslagsställarna ingett tidigare, men inte dem som ingetts av andra utskott, politiska grupper eller ledamöter.
4.  Ett gemensamt förslag till resolution kan ersätta de resolutionsförslag som förslagsställarna ingett tidigare, men inte dem som ingetts av andra utskott, politiska grupper eller ledamöter.
4a.   Om ett gemensamt resolutionsförslag läggs fram av politiska grupper som företräder en tydlig majoritet kan talmannen låta det förslaget gå till omröstning först.
5.  När en resolution har antagits får inga andra resolutionsförslag gå till omröstning, om inte talmannen i undantagsfall beslutar annorlunda.
5.  När en resolution har antagits får inga andra resolutionsförslag gå till omröstning, om inte talmannen i undantagsfall beslutar annorlunda.
5a.   Författaren eller författarna till ett resolutionsförslag som lagts fram enligt punkt 2 eller artikel 135.2 ska ha rätt att dra tillbaka det före slutomröstningen.
5b.   Ett resolutionsförslag som dragits tillbaka får omgående övertas och läggas fram på nytt av en grupp, ett utskott eller det antal ledamöter som har rätt att inge förslaget. Punkt 5a och denna punkt ska tillämpas också på resolutioner som lagts fram enligt artiklarna 105 och 106.
Ändring 148
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 124
Artikel 124
Artikel 124
Förklaringar av kommissionens beslut
Förklaringar av kommissionens beslut
Talmannen kan efter samråd med talmanskonferensen uppmana kommissionens ordförande, den kommissionsledamot som ansvarar för förbindelserna med parlamentet, eller enligt överenskommelse någon annan kommissionsledamot, att uttala sig inför parlamentet efter vart och ett av kommissionens sammanträden för att förklara de viktigaste besluten. Uttalandet ska följas av en minst 30 minuter lång debatt, under vilken ledamöterna får ställa korta och koncisa frågor.
Talmannen ska uppmana kommissionens ordförande, den kommissionsledamot som ansvarar för förbindelserna med parlamentet, eller enligt överenskommelse någon annan kommissionsledamot, att uttala sig inför parlamentet efter vart och ett av kommissionens sammanträden för att förklara de viktigaste besluten, såvida inte talmanskonferensen av tidsplaneringsskäl eller på grund av ämnets relativa politiska betydelse beslutar att det inte är nödvändigt. Uttalandet ska följas av en minst 30 minuter lång debatt, under vilken ledamöterna får ställa korta och koncisa frågor.
Ändring 149
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 125
Artikel 125
Artikel 125
Uttalanden av revisionsrätten
Uttalanden av revisionsrätten
1.  Revisionsrättens ordförande kan, som ett led i ansvarsfrihetsförfarandet eller parlamentets verksamhet inom budgetkontrollområdet, uppmanas att presentera kommentarerna i revisionsrättens årsrapport, särskilda rapporter eller yttranden, eller att förklara revisionsrättens arbetsprogram.
1.  Revisionsrättens ordförande kan, som ett led i ansvarsfrihetsförfarandet eller parlamentets verksamhet inom budgetkontrollområdet, uppmanas att göra ett uttalande för att presentera kommentarerna i revisionsrättens årsrapport, särskilda rapporter eller yttranden, eller att förklara revisionsrättens arbetsprogram.
2.  Parlamentet kan besluta att i närvaro av kommissionen och rådet hålla en särskild debatt om varje fråga som tas upp i ett sådant uttalande, särskilt när oegentligheter i budgetförvaltningen har framhållits.
2.  Parlamentet kan besluta att i närvaro av kommissionen och rådet hålla en särskild debatt om varje fråga som tas upp i ett sådant uttalande, särskilt när oegentligheter i budgetförvaltningen har framhållits.
Ändring 150
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 126
Artikel 126
Artikel 126
Uttalanden av Europeiska centralbanken
Uttalanden av Europeiska centralbanken
1.  Europeiska centralbankens ordförande ska förelägga parlamentet bankens årsrapport om verksamheten inom Europeiska centralbankssystemet och om den monetära politiken under det föregående och det innevarande året.
1.  Europeiska centralbankens ordförande ska uppmanas att förelägga parlamentet bankens årsrapport om verksamheten inom Europeiska centralbankssystemet och om den monetära politiken under det föregående och det innevarande året.
2.  Därefter ska parlamentet hålla en allmän debatt.
2.  Därefter ska parlamentet hålla en allmän debatt.
3.  Europeiska centralbankens ordförande ska uppmanas att närvara vid sammanträden i ansvarigt utskott åtminstone fyra gånger om året för att göra ett uttalande och besvara frågor.
3.  Europeiska centralbankens ordförande ska uppmanas att närvara vid sammanträden i ansvarigt utskott åtminstone fyra gånger om året för att göra ett uttalande och besvara frågor.
4.  Europeiska centralbankens ordförande, vice ordförande och övriga direktionsledamöter ska inbjudas att närvara vid ytterligare sammanträden, om de själva eller parlamentet begär detta.
4.  Europeiska centralbankens ordförande, vice ordförande och övriga direktionsledamöter ska inbjudas att närvara vid ytterligare sammanträden, om de själva eller parlamentet begär detta.
5.  Ett fullständigt förhandlingsreferat från de sammanträden som hålls i enlighet med punkterna 3 och 4 ska upprättas på de officiella språken.
5.  Ett fullständigt förhandlingsreferat från de sammanträden som hålls i enlighet med punkterna 3 och 4 ska upprättas.
Ändring 151
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 127
Artikel 127
utgår
Rekommendation om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken
1.   Kommissionens rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik ska hänvisas till ansvarigt utskott, som ska förelägga kammaren ett betänkande.
2.   Rådet ska uppmanas att informera parlamentet om innehållet i sin rekommendation och om den ståndpunkt som intagits av Europeiska rådet.
Ändring 152
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 128
Artikel 128
Artikel 128
Frågor för muntligt besvarande med debatt
Frågor för muntligt besvarande med debatt
1.  Ett utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter får ställa frågor till rådet och kommissionen och begära att de ska föras upp på parlamentets föredragningslista.
1.  Ett utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter får ställa frågor till rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och begära att de ska föras upp på parlamentets föredragningslista.
Sådana frågor ska skriftligen inges till talmannen som utan dröjsmål ska hänskjuta dem till talmanskonferensen.
Sådana frågor ska skriftligen inges till talmannen som utan dröjsmål ska hänskjuta dem till talmanskonferensen.
Talmanskonferensen ska avgöra om och i vilken ordning frågor ska föras upp på föredragningslistan. Frågor som inte förts upp på parlamentets föredragningslista inom tre månader efter det att de ingetts ska utgå.
Talmanskonferensen ska avgöra om frågor ska föras upp på förslaget till föredragningslista i enlighet med förfarandet i artikel 149. Frågor som inte förts upp på parlamentets förslag till föredragningslista inom tre månader efter det att de ingetts ska utgå.
2.  Frågor till kommissionen ska vidarebefordras till den institutionen minst en vecka, och frågor till rådet minst tre veckor, före det sammanträde då frågorna enligt föredragningslistan ska behandlas.
2.  Frågor till kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska vidarebefordras till mottagaren minst en vecka, och frågor till rådet minst tre veckor, före det sammanträde då frågorna enligt föredragningslistan ska behandlas.
3.  Tidsfristen i punkt 2 i denna artikel gäller inte frågor angående de områden som avses i artikel 42 i fördraget om Europeiska unionen och rådet ska besvara sådana frågor tillräckligt snabbt för att hålla parlamentet vederbörligen informerat.
3.  Tidsfristerna i punkt 2 gäller inte frågor angående den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och sådana frågor måste besvaras tillräckligt snabbt för att hålla parlamentet vederbörligen informerat.
4.  En av frågeställarna har högst fem minuter till förfogande för att utveckla frågan. En ledamot av den berörda institutionen ska besvara frågan.
4.  En av frågeställarna får utveckla frågan. Mottagaren ska besvara frågan.
Frågeställaren har rätt att utnyttja hela den angivna talartiden.
5.  Artikel 123.2–123.5 ska gälla i tillämpliga delar.
5.  Artikel 123.2–123.5b om framläggande av och omröstning om resolutionsförslag ska gälla i tillämpliga delar.
Ändring 153
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 129
Artikel 129
Artikel 129
Frågestund
Frågestund
1.  Frågestund för frågor till kommissionen ska hållas i nittio minuter under varje sammanträdesperiod och ha ett eller flera särskilda övergripande teman som bestäms av talmanskonferensen en månad före sammanträdesperioden.
1.  Frågestund för frågor till kommissionen kan hållas i upp till nittio minuter under varje sammanträdesperiod och ha ett eller flera särskilda övergripande teman som bestäms av talmanskonferensen en månad före sammanträdesperioden.
2.  De kommissionsledamöter som talmanskonferensen inbjuder att medverka ska ha ett ansvarsområde som är relaterat till det eller de särskilda övergripande teman som frågorna till dem ska röra. Normalt ska högst två kommissionsledamöter medverka per sammanträdesperiod, men det ska finnas möjlighet att låta även en tredje kommissionsledamot medverka beroende på det eller de särskilda övergripande teman som valts för frågestunden.
2.  De kommissionsledamöter som talmanskonferensen inbjuder att medverka ska ha ett ansvarsområde som är relaterat till det eller de särskilda övergripande teman som frågorna till dem ska röra. Normalt ska högst två kommissionsledamöter medverka per sammanträdesperiod, men det ska finnas möjlighet att låta även en tredje kommissionsledamot medverka beroende på det eller de särskilda övergripande teman som valts för frågestunden.
3.   Frågestunden ska hållas i enlighet med ett lottningssystem, vars detaljer fastställs i en bilaga till arbetsordningen17.
4.  I överensstämmelse med riktlinjer som utfärdats av talmanskonferensen kan särskilda frågestunder hållas med rådet, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och ordföranden för Eurogruppen.
4.  I överensstämmelse med riktlinjer som utfärdats av talmanskonferensen kan särskilda frågestunder hållas med rådet, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och ordföranden för Eurogruppen.
4a.   Tiden för frågestunden ska inte fördelas i förväg. Talmannen ska så långt möjligt se till att ledamöter från olika politiska åsiktsriktningar och från olika medlemsstater ges möjlighet att ställa frågor i turordning.
4b.   Ledamoten får en minut på sig för att ställa frågan och kommissionsledamoten två minuter för att besvara den. Samma ledamot får ställa en följdfråga som inte får ta mer än trettio sekunder och som måste ha direkt samband med huvudfrågan. Kommissionsledamoten ska sedan få två minuter för att lämna ett kompletterande svar.
Frågor och följdfrågor måste vara direkt relaterade till det särskilda övergripande tema som bestämts enligt punkt 1. Talmannen får avgöra deras tillåtlighet.
__________________
17 Se bilaga II.
Ändring 154
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130
Artikel 130
Artikel 130
Frågor för skriftligt besvarande
Frågor för skriftligt besvarande
1.  Alla ledamöter får ställa frågor för skriftligt besvarande till ordföranden för Europeiska rådet, rådet, kommissionen eller kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med de kriterier som fastställs i en bilaga till arbetsordningen18.Frågeställaren får själv avgöra vad frågorna ska handla om.
1.  Alla ledamöter får ställa frågor för skriftligt besvarande till ordföranden för Europeiska rådet, rådet, kommissionen eller kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med de kriterier som fastställs i en bilaga till arbetsordningen18.Frågeställaren får själv avgöra vad frågorna ska handla om.
2.  Frågorna ska inges till talmannen. I tveksamma fall ska talmannen avgöra om en fråga är tillåtlig eller inte. Talmannens beslut ska inte uteslutande grundas på bestämmelserna i den bilaga som avses i punkt 1 utan på bestämmelserna i denna arbetsordning i allmänhet. Talmannens beslut ska meddelas frågeställaren.
2.  Frågorna ska inges till talmannen. I tveksamma fall ska talmannen avgöra om en fråga är tillåtlig eller inte. Talmannens beslut ska inte uteslutande grundas på bestämmelserna i den bilaga som avses i punkt 1 utan på bestämmelserna i denna arbetsordning i allmänhet. Talmannens motiverade beslut ska meddelas frågeställaren.
3.  Frågorna ska inges i elektroniskt format. Varje ledamot får inge högst fem frågor per månad.
3.  Frågorna ska inges i elektroniskt format. Varje ledamot får inge högst tjugo frågor under en löpande tremånadersperiod.
I undantagsfall får ytterligare frågor ges in genom att ledamoten i den berörda avdelningen inom parlamentets generalsekretariat personligen lämnar in och undertecknar en handling i pappersformat.
Ett år efter den åttonde valperiodens början ska talmanskonferensen göra en utvärdering av systemet avseende sådana ytterligare frågor.
Uttrycket ”i undantagsfall” ska tolkas så, att den ytterligare frågan avser ett brådskande ärende och att inlämningen av frågan inte kan vänta till påföljande månad. Vidare måste det antal frågor som inges i enlighet med punkt 3 andra stycket vara lägre än fem frågor per månad.
3a.   En fråga kan stödjas av andra ledamöter än frågeställaren. Sådana frågor ska bara räknas in i frågeställarens och inte den stödjande ledamotens högsta antal frågor enligt punkt 3.
4.  Om en fråga inte kan besvaras inom utsatt tid, ska den på frågeställarens begäran föras upp på föredragningslistan till nästa sammanträde i det ansvariga utskottet. Artikel 129 ska gälla i tillämpliga delar.
4.  Om en fråga inte kan besvaras av mottagaren inom tre veckor (prioriterad fråga) eller sex veckor (icke-prioriterad fråga) efter översändandet till mottagaren, kan den på frågeställarens begäran föras upp på föredragningslistan till nästa sammanträde i det ansvariga utskottet.
Eftersom ordföranden för ett parlamentsutskott har behörighet att kalla utskottet till sammanträde i enlighet med artikel 206.1, är det även ordföranden som ska se till att arbetet organiseras väl och besluta hur förslaget till föredragningslista till detta sammanträde ska se ut. Denna rätt påverkar inte skyldigheten enligt artikel 130.4, som innebär att en skriftlig fråga ska inbegripas i förslaget till föredragningslista till utskottets nästa sammanträde om frågeställaren begär detta. Ordföranden har emellertid möjlighet att efter eget gottfinnande, och med beaktande av de politiska prioriteringarna, föreslå i vilken ordning ärendena ska behandlas och enligt vilket förfarande (exempelvis förfarande utan debatt, eventuellt med ett beslut om uppföljning eller en rekommendation om att punkten ska skjutas upp till ett senare sammanträde).
5.  Frågor som kräver ett omedelbart svar, men inte någon ingående undersökning (prioriterade frågor), ska besvaras inom tre veckor efter det att de översänts till mottagarna. Varje ledamot har rätt att ställa en prioriterad fråga per månad.
5.  Varje ledamot har rätt att ställa en prioriterad fråga per månad.
Andra frågor (icke-prioriterade frågor) ska besvaras senast sex veckor efter det att de ingetts till mottagarna.
6.  Frågor och svar ska offentliggöras på parlamentets webbplats.
6.  Frågor och svar, inbegripet eventuella tillhörande bilagor, ska offentliggöras på parlamentets webbplats.
__________________
__________________
18 Se bilaga III.
18 Se bilaga III.
Ändring 295
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130a (ny)
Artikel 130a
Mindre interpellationer för skriftliga svar
1.  Beträffande mindre interpellationer, som består av frågor för skriftliga svar, kan rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik uppmanas av ett utskott, en politisk grupp eller minst fem procent av parlamentets ledamöter att lämna information om särskilda frågor.
Sådana frågor ska överlämnas till talmannen, som – under förutsättning att frågorna följer arbetsordningen i allmänhet och uppfyller de kriterier som fastställs i en bilaga till denna arbetsordning1a – ska be mottagaren att svara inom två veckor. Talmannen får förlänga denna tidsfrist i samråd med frågeställarna.
2.  Frågor och svar ska offentliggöras på parlamentets webbplats.
____________________________
1a Se bilaga III.
Ändring 296
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b (ny)
Större interpellationer för skriftliga frågor med debatt
1.  Vid större interpellationer, bestående av frågor för skriftliga svar med debatt, kan frågorna ställas till rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av ett utskott, en politisk grupp eller minst fem procent av parlamentets ledamöter. Frågorna kan inkludera en kortfattad motivering.
Sådana frågor ska överlämnas i skriftlig form till talmannen, som – under förutsättning att frågorna följer arbetsordningen i allmänhet och uppfyller de kriterier som fastställs i en bilaga till denna arbetsordning1a – omedelbart ska meddela frågans mottagare och be denne ange huruvida frågan kommer att besvaras, och när detta i så fall kommer att ske.
2.  Vid mottagande av det skriftliga svaret ska den större interpellationen föras upp på parlamentets förslag till föredragningslista i enlighet med förfarandet i artikel 149. En debatt måste hållas om ett utskott, en politisk grupp eller minst fem procent av parlamentsledamöterna så begär.
3.  Om mottagaren av frågan nekar att besvara frågan eller underlåter att göra det inom de kommande tre veckorna ska frågan föras upp på förslaget till föredragningslista. En debatt måste hållas om ett utskott, en politisk grupp eller minst fem procent av parlamentets ledamöter så begär. Före debatten kan en av frågeställarna ges tillåtelse att ange ytterligare motiveringar för frågan.
4.  En av frågeställarna får utveckla frågan. En ledamot av den berörda institutionen ska besvara frågan.
Artikel 123.2-123.5, som avser ingivande av och omröstning om resolutionsförslag, ska gälla i tillämpliga delar.
5.  Frågor och svar ska offentliggöras på parlamentets webbplats.
____________________________
1a Se bilaga III.
Ändring 155
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 131
Artikel 131
Artikel 131
Frågor till Europeiska centralbanken för skriftligt besvarande
Frågor till Europeiska centralbanken för skriftligt besvarande
1.  Varje ledamot får per månad ställa maximalt sex frågor för skriftligt besvarande till Europeiska centralbanken i enlighet med de kriterier som fastställs i en bilaga till arbetsordningen19. Frågeställaren får själv avgöra vad frågorna ska handla om.
1.  Varje ledamot får per månad ställa maximalt sex frågor för skriftligt besvarande till Europeiska centralbanken i enlighet med de kriterier som fastställs i en bilaga till arbetsordningen19. Frågeställaren får själv avgöra vad frågorna ska handla om.
2.  Sådana frågor ska inges skriftligen till det ansvariga utskottets ordförande som ska meddela dem till Europeiska centralbanken. I tveksamma fall ska ordföranden avgöra om en fråga är tillåtlig eller inte. Ordförandens beslut ska meddelas frågeställaren.
2.  Sådana frågor ska inges skriftligen till det ansvariga utskottets ordförande som ska meddela dem till Europeiska centralbanken. I tveksamma fall ska ordföranden avgöra om en fråga är tillåtlig eller inte. Ordförandens beslut ska meddelas frågeställaren.
3.  Frågor och svar ska offentliggöras på parlamentets webbplats.
3.  Frågor och svar ska offentliggöras på parlamentets webbplats.
4.  Om en fråga inte har besvarats inom den fastställda tidsfristen ska den på frågeställarens begäran föras upp på föredragningslistan för det ansvariga utskottets närmast påföljande sammanträde med ordföranden för Europeiska centralbanken.
4.  Om en fråga inte har besvarats inom sex veckor kan den på frågeställarens begäran föras upp på föredragningslistan för det ansvariga utskottets närmast påföljande sammanträde med ordföranden för Europeiska centralbanken.
__________________
_________________
19 Se bilaga III.
19 Se bilaga III.
Ändring 156
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 131a (ny)
Artikel 131a
Frågor för skriftligt besvarande om den gemensamma tillsynsmekanismen och den gemensamma resolutionsmekanismen
1.   Artikel 131.1, 131.2 och 131.3 ska i tillämpliga delar tillämpas på frågor för skriftligt besvarande om den gemensamma tillsynsmekanismen och den gemensamma resolutionsmekanismen. Antalet sådana frågor ska dras av från det högsta antalet på sex frågor enligt artikel 131.1.
2.   Om en fråga inte har besvarats inom fem veckor kan den på frågeställarens begäran föras upp på föredragningslistan för det ansvariga utskottets närmast påföljande sammanträde med ordföranden för mottagarens styrelse.
Ändring 157
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning V – Kapitel 4 – rubriken
RAPPORTER FRÅN ANDRA INSTITUTIONER
RAPPORTER FRÅN ANDRA INSTITUTIONER OCH ORGAN
Ändring 158
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 132
Artikel 132
Artikel 132
Årsrapporter och andra rapporter från andra institutioner
Årsrapporter och andra rapporter från andra institutioner eller organ
1.  Årsrapporter och andra rapporter från andra institutioner som parlamentet enligt fördragen eller enligt andra rättsliga bestämmelser ska höras om, ska behandlas i ett betänkande som ska läggas fram för kammaren.
1.  Årsrapporter och andra rapporter från andra institutioner eller organ som parlamentet enligt fördragen eller enligt andra rättsliga bestämmelser ska höras om, ska behandlas i ett betänkande som ska läggas fram för kammaren.
2.  Årsrapporter och andra rapporter från andra institutioner vilka inte omfattas av punkt 1 ska hänvisas till ansvarigt utskott som sedan får föreslå att ett betänkande ska utarbetas i enlighet med artikel 52.
2.  Årsrapporter och andra rapporter från andra institutioner eller organ vilka inte omfattas av punkt 1 ska hänvisas till ansvarigt utskott, som ska behandla dem och sedan får inge ett kort resolutionsförslag till parlamentet eller föreslå att ett betänkande ska utarbetas i enlighet med artikel 52 om det anser att parlamentet bör inta en ståndpunkt om en viktig fråga som tas upp i rapporterna.
Ändring 159
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 133
Artikel 133
Artikel 133
Resolutionsförslag
Resolutionsförslag
1.  Varje ledamot får inge ett resolutionsförslag i ett ämne som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde.
1.  Varje ledamot får inge ett resolutionsförslag i ett ämne som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde.
Förslaget får omfatta högst 200 ord.
Förslaget får omfatta högst 200 ord.
1a.   Ett sådant förslag får inte
–   innehålla något beslut i frågor för vilka det i denna arbetsordning, särskilt artikel 46, anges andra särskilda förfaranden och behörigheter, eller
–   handla om ämnen som redan är föremål för behandling i parlamentet.
1b.   Varje ledamot får lägga fram högst ett sådant förslag i månaden.
1c.   Resolutionsförslaget ska inges till talmannen, som ska kontrollera om det uppfyller de tillämpliga kriterierna. Om talmannen förklarar att förslaget är tillåtligt ska han eller hon tillkännage det i kammaren och hänvisa det till det ansvariga utskottet.
2.  Ansvarigt utskott ska avgöra vilket förfarande som ska tillämpas.
2.  Ansvarigt utskott ska avgöra vilket förfarande som ska tillämpas, inbegripet en sammanfogning av resolutionsförslaget med andra förslag till resolutioner eller betänkanden, antagandet av ett yttrande, eventuellt i form av en skrivelse, eller utarbetandet av ett betänkande enligt artikel 52. Utskottet kan också besluta att inte följa upp resolutionsförslaget.
Utskottet kan sammanfoga ett resolutionsförslag med andra resolutionsförslag eller betänkanden.
Utskottet kan besluta att avge ett yttrande, eventuellt i form av en skrivelse.
Utskottet kan besluta att utarbeta ett betänkande i enlighet med artikel 52.
3.  Författarna till ett resolutionsförslag ska underrättas om utskottets och talmanskonferensens beslut.
3.  Författarna till ett resolutionsförslag ska underrättas om talmannens, utskottets och talmanskonferensens beslut.
4.  Betänkandet ska innehålla resolutionsförslagets text.
4.  Betänkandet ska innehålla resolutionsförslagets text.
5.  Yttranden i form av skrivelser adresserade till andra institutioner inom Europeiska unionen ska översändas av talmannen.
5.  Yttranden i form av skrivelser adresserade till andra institutioner inom Europeiska unionen ska översändas av talmannen.
6.   Författaren eller författarna till ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med artikel 123.2, 128.5 eller 135.2 har rätt att dra tillbaka förslaget före slutomröstningen.
7.  Ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 1 kan dras tillbaka av författaren, författarna eller den första ledamot som undertecknat förslaget om detta görs innan ansvarigt utskott i enlighet med punkt 2 har beslutat att utarbeta ett betänkande om förslaget.
7.  Ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 1 kan dras tillbaka av författaren, författarna eller den första ledamot som undertecknat förslaget om detta görs innan ansvarigt utskott i enlighet med punkt 2 har beslutat att utarbeta ett betänkande om förslaget.
När ett förslag på detta sätt har övertagits av utskottet, har endast utskottet självt rätt att dra tillbaka det fram till dess att slutomröstningen om förslaget inleds.
När ett förslag på detta sätt har övertagits av utskottet, har endast utskottet självt rätt att dra tillbaka det fram till dess att slutomröstningen om förslaget inleds.
8.   Ett resolutionsförslag som dragits tillbaka får omgående övertas och inges på nytt av en grupp, ett utskott eller det antal ledamöter som har rätt att inge förslaget.
Utskotten är skyldiga att se till att alla resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med denna artikel, och som uppfyller de krav som fastställts, följs upp och nämns i de handlingar som utarbetas i samband med uppföljandet.
Ändring 160
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 134
Artikel 134
utgår
Rekommendationer till rådet
1.   En politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan förelägga rådet ett förslag till rekommendation om frågor som behandlas i avdelning V i fördraget om Europeiska unionen, eller när parlamentet inte har hörts om ett internationellt avtal som omfattas av artikel 108 eller 109 i arbetsordningen.
2.   Sådana förslag ska hänvisas till ansvarigt utskott för behandling.
I förekommande fall ska det ansvariga utskottet överlämna ärendet till kammaren i enlighet med bestämmelserna i denna arbetsordning.
3.   Om det ansvariga utskottet avger ett betänkande ska det förelägga parlamentet ett förslag till rekommendation till rådet, tillsammans med en kortfattad motivering och eventuella yttranden från de utskott som har hörts.
Tillämpning av denna punkt kräver inte förhandsgodkännande av talmanskonferensen.
4.   Bestämmelserna i artikel 113 ska tillämpas.
Ändring 161
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 135
Artikel 135
Artikel 135
Debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer
Debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer
1.  Ett utskott, en interparlamentarisk delegation, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter får skriftligen begära att talmannen håller en debatt om ett brådskande fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (artikel 149.3).
1.  Ett utskott, en interparlamentarisk delegation, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter får skriftligen begära att talmannen håller en debatt om ett brådskande fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer.
2.  På grundval av en sådan begäran som avses i punkt 1, och i enlighet med bestämmelserna i bilaga IV, ska talmanskonferensen upprätta en förteckning över de ämnen som ska föras upp i det slutgiltiga förslaget till föredragningslista inför nästa debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer. Högst tre ämnen, inklusive underavdelningar, får föras upp på föredragningslistan.
2.  På grundval av en sådan begäran som avses i punkt 1, och i enlighet med bestämmelserna i bilaga IV, ska talmanskonferensen upprätta en förteckning över de ämnen som ska föras upp i det slutgiltiga förslaget till föredragningslista inför nästa debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer. Högst tre ämnen, inklusive underavdelningar, får föras upp på föredragningslistan.
Parlamentet kan i enlighet med artikel 152 besluta att ett ämne som ska debatteras ska utgå och ersättas med ett debattämne som inte finns på föredragningslistan. Resolutionsförslag om de ämnen som valts ska inges senast på kvällen den dag då föredragningslistan godkänns. Talmannen ska fastställa den exakta tidsfristen för ingivande av sådana resolutionsförslag.
Parlamentet kan i enlighet med artikel 152 besluta att ett ämne som ska debatteras ska utgå och ersättas med ett debattämne som inte finns på föredragningslistan. Resolutionsförslag om de ämnen som valts kan inges av ett utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter senast på kvällen den dag då föredragningslistan godkänns. Talmannen ska fastställa den exakta tidsfristen för ingivande av sådana resolutionsförslag.
3.  Inom ramen för maximitiden på 60 minuter för sådana debatter ska den totala talartiden för politiska grupper och grupplösa ledamöter fördelas i enlighet med bestämmelserna i artikel 162.4 och 162.5.
3.  Inom ramen för maximitiden på 60 minuter för sådana debatter ska den totala talartiden för politiska grupper och grupplösa ledamöter fördelas i enlighet med bestämmelserna i artikel 162.4 och 162.5.
När den tid som beräknats för redogörelse för och omröstning om resolutionsförslag liksom även den talartid som eventuellt tilldelats kommissionen eller rådet räknats bort, ska återstående talartid fördelas mellan de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna.
När den tid som beräknats för redogörelse för resolutionsförslag liksom även den talartid som eventuellt tilldelats kommissionen eller rådet räknats bort, ska återstående talartid fördelas mellan de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna.
4.  Omröstning ska förrättas omedelbart efter debattens slut. Artikel 183 ska inte tillämpas.
4.  Omröstning ska förrättas omedelbart efter debattens slut. Artikel 183 om röstförklaringar ska inte tillämpas.
Omröstningar som förrättas i enlighet med denna artikel får efter talmannens och talmanskonferensens beslut anordnas som en enda omröstning.
Omröstningar som förrättas i enlighet med denna artikel får efter talmannens och talmanskonferensens beslut anordnas som en enda omröstning.
5.  Om två eller flera resolutionsförslag inges om samma ämne, ska förfarandet i artikel 123.4 tillämpas.
5.  Om två eller flera resolutionsförslag inges om samma ämne, ska förfarandet i artikel 123.4 och 123.4a tillämpas.
6.  Talmannen och ordförandena i de politiska grupperna får besluta att låta ett resolutionsförslag gå till omröstning utan debatt. För ett sådant beslut fordras enhällighet bland ordförandena i samtliga politiska grupper.
6.  Talmannen och ordförandena i de politiska grupperna får besluta att låta ett resolutionsförslag gå till omröstning utan debatt. För ett sådant beslut fordras enhällighet bland ordförandena i samtliga politiska grupper.
Bestämmelserna i artiklarna 187, 188 och 190 ska inte tillämpas på resolutionsförslag som tagits upp på föredragningslistan till en debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer.
Bestämmelserna i artiklarna 187 och 188 ska inte tillämpas på resolutionsförslag som tagits upp på föredragningslistan till en debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer.
Resolutionsförslag till en debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer ska läggas fram först efter det att förteckningen över ämnen har godkänts. Alla resolutionsförslag som inte hinner behandlas inom den tidsram som avsatts för debatten bortfaller. Detsamma gäller resolutionsförslag för vilka det, efter en begäran enligt artikel 168.3, fastslås att beslutförhet saknas. Ledamöter har rätt att åter lägga fram sådana förslag, antingen för behandling i utskott i enlighet med artikel 133 eller till debatten om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer vid nästföljande sammanträdesperiod.
Resolutionsförslag till en debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer ska läggas fram först efter det att förteckningen över ämnen har godkänts. Alla resolutionsförslag som inte hinner behandlas inom den tidsram som avsatts för debatten bortfaller. Detsamma gäller resolutionsförslag för vilka det, efter en begäran enligt artikel 168.3, fastslås att beslutförhet saknas. Författarna har rätt att åter lägga fram sådana förslag, antingen för behandling i utskott i enlighet med artikel 133 eller till debatten om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer vid nästföljande sammanträdesperiod.
Ett ämne får inte tas upp på föredragningslistan till en debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer, om det redan förekommer på föredragningslistan till den sammanträdesperioden.
Ett ämne får inte tas upp på föredragningslistan till en debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer, om det redan förekommer på föredragningslistan till den sammanträdesperioden.
Det finns inte några bestämmelser i arbetsordningen om att det är tillåtet att hålla en gemensam debatt om ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 2 andra stycket och ett utskottsbetänkande som avser samma fråga.
Det finns inte några bestämmelser i arbetsordningen om att det är tillåtet att hålla en gemensam debatt om ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 2 andra stycket och ett utskottsbetänkande som avser samma fråga.
En begäran om fastställande av beslutsförhet i enlighet med artikel 168.3 ska endast gälla för de resolutionsförslag som ska gå till omröstning och inte för efterföljande förslag.
En begäran om fastställande av beslutsförhet i enlighet med artikel 168.3 ska endast gälla för de resolutionsförslag som ska gå till omröstning och inte för efterföljande förslag.
Ändring 162
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 136
Artikel 136
utgår
Skriftliga förklaringar
1.   En skriftlig förklaring på högst 200 ord om ett ämne som uteslutande hör till Europeiska unionens behörighetsområde kan inges av minst tio ledamöter från minst tre politiska grupper. Innehållet i en sådan förklaring får inte avvika från den sedvanliga formen för en förklaring. I synnerhet får förklaringen inte efterlysa någon lagstiftningsåtgärd eller innehålla något beslut om frågor för vars antagande det i denna arbetsordning anges särskilda förfaranden och behörigheter, och den får inte heller handla om frågor som redan är föremål för behandling i parlamentet.
2.   För att få fortsätta krävs ett godkännande som endast kan ges genom att talmannen i varje enskilt fall avger ett motiverat beslut i enlighet med punkt 1. Skriftliga förklaringar ska offentliggöras på de officiella språken på parlamentets webbplats och spridas till samtliga ledamöter i elektronisk form. De ska tillsammans med namnen på undertecknarna införas i ett elektroniskt register. Detta register ska vara offentligt och ska vara tillgängligt via parlamentets webbplats. Papperskopior av de undertecknade skriftliga förklaringarna kommer även att förvaras av talmannen.
3.   Varje ledamot har rätt att underteckna en skriftlig förklaring som införts i det elektroniska registret. Underskriften kan dras tillbaka när som helst före utgången av en period på tre månader från det att förklaringen införts i registret. Om en underskrift dras tillbaka ska den berörda ledamoten inte få lägga till sin underskrift igen på samma förklaring.
4.   När en majoritet av parlamentets ledamöter har undertecknat en förklaring, efter en period på tre månader från det att förklaringen införts i registret, ska talmannen underrätta parlamentet om detta. Förklaringen, som inte ska vara bindande för parlamentet, ska offentliggöras i protokollet tillsammans med namnen på undertecknarna.
5.   Förfarandet avslutas i och med att förklaringen, tillsammans med namnen på undertecknarna, vid sammanträdesperiodens slut översänds till mottagarna.
6.   Om de institutioner till vilka den antagna förklaringen har riktats inte informerar parlamentet om den planerade uppföljningen senast tre månader efter mottagandet, ska frågan på begäran av en av förklaringens upphovsmän föras upp på föredragningslistan för ett kommande sammanträde i det ansvariga utskottet.
7.   En skriftlig förklaring bortfaller om den har varit införd i registret längre än tre månader och inte undertecknas av minst hälften av parlamentets ledamöter, och det är inte möjligt att förlänga denna period på tre månader.
Ändring 163
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning V – Kapitel 5a (ny)
KAPITEL 5A
SAMRÅD MED ANDRA INSTITUTIONER OCH ORGAN
(Ska införas efter artikel 136.)
Ändring 164
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 137
Artikel 137
Artikel 137
Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
1.  När det föreskrivs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska höras ska talmannen inleda förfarandet genom vilket kommittén hörs och underrätta parlamentet om detta.
1.  När det föreskrivs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska höras ska talmannen inleda förfarandet genom vilket kommittén hörs och underrätta parlamentet om detta.
2.  Ett utskott kan begära att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén hörs i allmänna eller särskilda frågor.
2.  Ett utskott kan begära att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén hörs i allmänna eller särskilda frågor.
Utskottet ska ange när Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska ha yttrat sig.
Utskottet ska ange när Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska ha yttrat sig.
En begäran om att höra Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska godkännas av kammaren utan debatt.
En begäran om att höra Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska tillkännages för parlamentet vid dess nästföljande plenarsammanträde och ska anses godkänd om inte en politisk grupp eller minst 40 ledamöter inom 24 timmar efter tillkännagivandet begär att den ska gå till omröstning.
3.  Yttranden från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska hänvisas till det ansvariga utskottet.
3.  Yttranden från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska hänvisas till det ansvariga utskottet.
Ändring 165
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 138
Artikel 138
Artikel 138
Samråd med Regionkommittén
Samråd med Regionkommittén
1.  När det föreskrivs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att Regionkommittén ska höras ska talmannen inleda förfarandet genom vilket kommittén hörs och underrätta parlamentet om detta.
1.  När det föreskrivs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att Regionkommittén ska höras ska talmannen inleda förfarandet genom vilket kommittén hörs och underrätta parlamentet om detta.
2.  Ett utskott kan begära att Regionkommittén hörs i allmänna eller särskilda frågor.
2.  Ett utskott kan begära att Regionkommittén hörs i allmänna eller särskilda frågor.
Utskottet ska ange när Regionkommittén ska ha yttrat sig.
Utskottet ska ange när Regionkommittén ska ha yttrat sig.
En begäran om att höra Regionkommittén ska godkännas av kammaren utan debatt.
En begäran om att höra Regionkommittén ska tillkännages för parlamentet vid dess nästföljande plenarsammanträde och ska anses godkänd om inte en politisk grupp eller minst 40 ledamöter inom 24 timmar efter tillkännagivandet begär att den ska gå till omröstning.
3.  Yttranden från Regionkommittén ska hänvisas till det ansvariga utskottet.
3.  Yttranden från Regionkommittén ska hänvisas till det ansvariga utskottet.
Ändring 166
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 140
Artikel 140
Artikel 140
Interinstitutionella avtal
Interinstitutionella avtal
1.  Parlamentet kan ingå avtal med andra institutioner om fördragens tillämpning och om förbättring eller förtydligande av olika förfaranden.
1.  Parlamentet kan ingå avtal med andra institutioner om fördragens tillämpning och om förbättring eller förtydligande av olika förfaranden.
Sådana avtal kan utgöras av gemensamma uttalanden, skriftväxlingar, förhållningsregler eller andra lämpliga instrument. De ska efter behandling i utskottet med ansvar för konstitutionella frågor och efter parlamentets godkännande undertecknas av talmannen. De kan för kännedom fogas som bilagor till arbetsordningen.
Sådana avtal kan utgöras av gemensamma uttalanden, skriftväxlingar, förhållningsregler eller andra lämpliga instrument. De ska efter behandling i utskottet med ansvar för konstitutionella frågor och efter parlamentets godkännande undertecknas av talmannen.
2.  Om avtalen innebär att befintliga förfarandemässiga rättigheter eller skyldigheter måste ändras eller skapar nya förfarandemässiga rättigheter eller skyldigheter för parlamentets ledamöter eller organ, eller om avtalen på annat sätt innebär att arbetsordningen måste ändras eller tolkas, ska ärendet innan avtalet undertecknas hänvisas till ansvarigt utskott för att behandlas i enlighet med artikel 226.2–226.6.
2.  Om avtalen innebär att befintliga förfarandemässiga rättigheter eller skyldigheter måste ändras eller skapar nya förfarandemässiga rättigheter eller skyldigheter för parlamentets ledamöter eller organ, eller om avtalen på annat sätt innebär att arbetsordningen måste ändras eller tolkas, ska ärendet innan avtalet undertecknas hänvisas till ansvarigt utskott för att behandlas i enlighet med artikel 226.2–226.6.
Ändring 167
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 141
Artikel 141
Artikel 141
Förfaranden vid Europeiska unionens domstol
Förfaranden vid Europeiska unionens domstol
1.  Före utgången av de tidsfrister för att väcka talan som gäller för Europeiska unionens institutioner och för fysiska och juridiska personer i enlighet med fördragen och stadgarna för Europeiska unionens domstol, ska parlamentet granska unionslagstiftningen och genomförandebestämmelserna för att försäkra sig om att fördragen till fullo respekteras, framför allt vad gäller parlamentets rättigheter.
1.  Före utgången av de tidsfrister för att väcka talan som gäller för Europeiska unionens institutioner och för fysiska och juridiska personer i enlighet med fördragen och stadgarna för Europeiska unionens domstol, ska parlamentet granska unionslagstiftningen och dess genomförande för att försäkra sig om att fördragen till fullo respekteras, framför allt vad gäller parlamentets rättigheter.
2.  Det ansvariga utskottet ska underrätta parlamentet, vid behov muntligen, om det misstänker en överträdelse av unionsrätten.
2.  Utskottet med ansvar för rättsliga frågor ska underrätta parlamentet, vid behov muntligen, om det misstänker en överträdelse av unionsrätten. Vid behov kan utskottet höra det utskott som är ansvarigt för ämnet.
3.  Talmannen ska i enlighet med en rekommendation från det ansvariga utskottet väcka talan på parlamentets vägnar.
3.  Talmannen ska i enlighet med en rekommendation från utskottet med ansvar för rättsliga frågor väcka talan på parlamentets vägnar.
I början av nästföljande sammanträdesperiod kan talmannen begära att kammaren beslutar om huruvida talan bör vidhållas. Om kammaren med en majoritet av de avgivna rösterna fattar ett beslut som går emot talan, ska talmannen dra tillbaka denna.
I början av nästföljande sammanträdesperiod kan talmannen begära att parlamentet beslutar om huruvida talan bör vidhållas. Om parlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna fattar ett beslut som går emot talan, ska talmannen dra tillbaka denna.
Om talmannen väcker talan i strid med rekommendationen från det ansvariga utskottet, ska han eller hon i början av nästföljande sammanträdesperiod begära att kammaren beslutar om huruvida talan bör vidhållas.
Om talmannen väcker talan i strid med rekommendationen från det ansvariga utskottet, ska han eller hon i början av nästföljande sammanträdesperiod begära att parlamentet beslutar om huruvida talan bör vidhållas.
4.  Talmannen ska efter att ha hört det ansvariga utskottet avge yttranden eller agera på parlamentets vägnar i domstolsförfaranden.
4.  Talmannen ska efter att ha hört utskottet med ansvar för rättsliga frågor avge yttranden eller agera på parlamentets vägnar i domstolsförfaranden.
Om talmannen avser att avvika från det ansvariga utskottets rekommendation ska han eller hon informera utskottet om detta samt hänskjuta frågan till talmanskonferensen med angivande av sina skäl.
Om talmannen avser att avvika från rekommendationen från utskottet med ansvar för rättsliga frågor ska han eller hon informera utskottet om detta samt hänskjuta frågan till talmanskonferensen med angivande av sina skäl.
Om talmanskonferensen anser att parlamentet undantagsvis inte bör avge yttranden eller agera i domstolen i mål där giltigheten av en rättsakt som parlamentet antagit ifrågasätts, ska ärendet utan dröjsmål föreläggas kammaren.
Om talmanskonferensen anser att parlamentet undantagsvis inte bör avge yttranden eller agera i domstolen i mål där giltigheten av en rättsakt som parlamentet antagit ifrågasätts, ska ärendet utan dröjsmål föreläggas parlamentet.
I brådskande fall får talmannen vidta förebyggande åtgärder för att den berörda domstolens tidsfrister ska respekteras. I sådana fall ska det förfarande som anges i denna punkt genomföras så snart som möjligt.
Inget i arbetsordningen hindrar det ansvariga utskottet från att i brådskande fall fatta beslut om lämpliga förfaranden för att kunna översända rekommendationen i rätt tid.
Inget i arbetsordningen hindrar det ansvariga utskottet från att i brådskande fall fatta beslut om lämpliga förfaranden för att kunna översända rekommendationen i rätt tid.
Artikel 108.6 föreskriver ett specifikt förfarande genom vilket parlamentet kan besluta huruvida den ska utnyttja sin rätt enligt artikel 218.11 i EUF-fördraget att inhämta ett yttrande från domstolen om ett internationellt avtals förenlighet med fördragen. Denna bestämmelse utgör ”lex specialis” som har företräde framför den allmänna regel som föreskrivs i artikel 141.
När det gäller frågan huruvida parlamentet ska utöva sin rätt i förhållande till Europeiska unionens domstol, och rättsakten i fråga inte omfattas av artikel 141, ska det förfarande som föreskrivs i den bestämmelsen tillämpas på motsvarande sätt.
När det gäller frågan huruvida parlamentet ska utöva sin rätt i förhållande till Europeiska unionens domstol, och rättsakten i fråga inte omfattas av artikel 141, ska det förfarande som föreskrivs i den bestämmelsen tillämpas på motsvarande sätt.
4a.   I brådskande fall får talmannen, om möjligt efter att ha hört ordföranden och föredraganden från utskottet med ansvar för rättsliga frågor, vidta förebyggande åtgärder för att följa de relevanta tidsfristerna. I sådana fall ska förfarandet i punkt 3 eller i punkt 4, beroende på vad som är tillämpligt, genomföras så snart som möjligt.
4b.   Utskottet med ansvar för rättsliga frågor ska fastställa de principer som det kommer att använda för tillämpningen av denna artikel.
Ändring 168
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 143
Artikel 143
Artikel 143
Konferensen mellan parlamentariska organ för EU-frågor (Cosac)
Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor (Cosac)
1.  Talmanskonferensen ska på förslag av talmannen utse och ge mandat åt ledamöterna i parlamentets delegation till Cosac. Delegationen ska ledas av en av Europaparlamentets vice talmän med ansvar för förbindelserna med de nationella parlamenten och av ordföranden för utskottet med ansvar för institutionella frågor.
1.  Talmanskonferensen ska på förslag av talmannen utse och ge mandat åt ledamöterna i parlamentets delegation till Cosac. Delegationen ska ledas av en av Europaparlamentets vice talmän med ansvar för förbindelserna med de nationella parlamenten och av ordföranden för utskottet med ansvar för konstitutionella frågor.
2.  De övriga delegationsledamöterna ska utses med hänsyn till de ärenden som ska behandlas vid Cosacs sammanträde, och bland dem ska det i möjligaste mån ingå företrädare för de utskott som är ansvariga för dessa ärenden. Delegationen ska lämna en rapport efter varje sammanträde.
2.  De övriga delegationsledamöterna ska utses med hänsyn till de ärenden som ska behandlas vid Cosacs sammanträde, och bland dem ska det i möjligaste mån ingå företrädare för de utskott som är ansvariga för dessa ärenden.
3.  Vederbörlig hänsyn ska tas till den övergripande politiska jämvikten i parlamentet.
3.  Vederbörlig hänsyn ska tas till den övergripande politiska jämvikten i parlamentet.
3a.   Delegationen ska lämna en rapport till talmanskonferensen efter varje Cosac-sammanträde.
Ändring 169
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 146
Artikel 146
Artikel 146
Sammankallande av parlamentet
Sammankallande av parlamentet
1.  Parlamentet sammanträder utan att kallelse krävs den andra tisdagen i mars varje år och avgör då de sammanträdesfria periodernas längd under sessionen.
1.  I enlighet med artikel 229 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska parlamentet sammanträda utan att kallelse krävs den andra tisdagen i mars varje år. Det avgör då de sammanträdesfria periodernas längd under sessionen.
2.  Parlamentet sammanträder dessutom utan att kallelse krävs den första tisdagen efter utgången av en period på en månad från och med slutet av den period som avses i artikel 10.1 i akten av den 20 september 1976.
2.  Parlamentet sammanträder dessutom utan att kallelse krävs den första tisdagen efter utgången av en period på en månad från och med slutet av den period som avses i artikel 10.1 i akten av den 20 september 1976.
3.  Om skäl anförs kan talmanskonferensen, senast två veckor före den av parlamentet fastställda tidpunkten då sessionen ska återupptas, ändra längden på de i enlighet med punkt 1 fastställda sammanträdesfria perioderna, men tidpunkten för återupptagande av sessionen kan inte uppskjutas mer än två veckor.
3.  Om skäl anförs kan talmanskonferensen, senast två veckor före den av parlamentet fastställda tidpunkten då sessionen ska återupptas, ändra längden på de i enlighet med punkt 1 fastställda sammanträdesfria perioderna, men tidpunkten för återupptagande av sessionen kan inte uppskjutas mer än två veckor.
4.  Talmannen ska, efter att ha hört talmanskonferensen, sammankalla parlamentet till ett extra sammanträde om en majoritet av parlamentets ledamöter, kommissionen eller rådet begär detta.
4.  Talmannen ska, efter att ha hört talmanskonferensen, sammankalla parlamentet till ett extra sammanträde om en majoritet av parlamentets ledamöter, kommissionen eller rådet begär detta.
I undantagsfall kan talmannen med talmanskonferensens godkännande i brådskande fall sammankalla parlamentet till ett extra sammanträde.
I undantagsfall kan talmannen med talmanskonferensens godkännande i brådskande fall sammankalla parlamentet till ett extra sammanträde.
Ändring 170
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 148
Artikel 148
Artikel 148
Deltagande i sammanträden
Deltagande i sammanträden
1.  Vid varje sammanträde ska det finnas en närvarolista som ledamöterna ska skriva på.
1.  Vid varje sammanträde ska det finnas en närvarolista som ledamöterna ska skriva på.
2.  Namnen på de ledamöter som är närvarande enligt närvarolistan ska föras till protokollet från varje sammanträde som ”närvarande”. Namnen på de ledamöter som av talmannen är befriade från skyldigheten att närvara ska föras till protokollet från varje sammanträde som ”befriad från närvaro”.
2.  Namnen på de ledamöter som registrerats som närvarande enligt närvarolistan ska i protokollet från varje sammanträde anges som ”närvarande”. Namnen på de ledamöter som av talmannen är befriade från skyldigheten att närvara ska i protokollet från varje sammanträde anges som ”befriade från närvaro”.
Ändring 171
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 149
Artikel 149
Artikel 149
Förslag till föredragningslista
Förslag till föredragningslista
1.  Före varje sammanträdesperiod ska talmanskonferensen upprätta ett förslag till föredragningslista på grundval av utskottsordförandekonferensens rekommendationer och med beaktande av kommissionens arbetsprogram som överenskommits i enlighet med artikel 37.
1.  Före varje sammanträdesperiod ska talmanskonferensen upprätta ett förslag till föredragningslista på grundval av utskottsordförandekonferensens rekommendationer.
Kommissionen och rådet har rätt att på talmannens inbjudan delta i talmanskonferensens överläggningar om förslag till föredragningslista.
Kommissionen och rådet har rätt att på talmannens inbjudan delta i talmanskonferensens överläggningar om förslag till föredragningslista.
2.  I förslaget till föredragningslista kan tider för omröstningar fastställas för enskilda punkter på föredragningslistan.
2.  I förslaget till föredragningslista kan tider för omröstningar fastställas för enskilda punkter på föredragningslistan.
3.   I förslaget till föredragningslista kan en eller två perioder på sammanlagt högst 60 minuter avsättas för debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer i enlighet med artikel 135.
4.  Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista ska delas ut till ledamöterna senast tre timmar före sammanträdesperiodens början.
4.  Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista ska göras tillgängligt för ledamöterna senast tre timmar före sammanträdesperiodens början.
Ändring 172
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 150
Artikel 150
Artikel 150
Förfarande i kammaren utan ändringsförslag och debatt
Förfarande i kammaren utan ändringsförslag och debatt
1.  Förslag till lagstiftningsakt (första behandlingen) och resolutionsförslag som inte avser lagstiftning och som har antagits av utskottet varvid färre än en tiondel av utskottsledamöterna röstat emot, ska föras upp på parlamentets förslag till föredragningslista för omröstning utan ändringsförslag.
1.  Om ett betänkande har antagits av utskottet och färre än en tiondel av utskottsledamöterna röstat emot, ska det föras upp på parlamentets förslag till föredragningslista för omröstning utan ändringsförslag.
Ärendet ska sedan vara föremål för en enda omröstning, såvida inte politiska grupper eller enskilda ledamöter som tillsammans utgör en tiondel av parlamentets ledamöter före upprättandet av det slutgiltiga förslaget till föredragningslistan skriftligen begär att ärendet ska vara föremål för ändringsförslag, och i så fall ska talmannen fastställa en tidsfrist för att inge ändringsförslag.
Ärendet ska sedan vara föremål för en enda omröstning, såvida inte politiska grupper eller enskilda ledamöter som tillsammans utgör en tiondel av parlamentets ledamöter före upprättandet av det slutgiltiga förslaget till föredragningslistan skriftligen begär att ärendet ska vara föremål för ändringsförslag, och i så fall ska talmannen fastställa en tidsfrist för att inge ändringsförslag.
2.  Ärenden som har förts upp på det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för omröstning utan ändringsförslag ska även avgöras utan debatt, såvida inte parlamentet, på förslag av talmanskonferensen eller på begäran av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter, beslutar annorlunda då föredragningslistan godkänns vid sammanträdesperiodens inledning.
2.  Ärenden som har förts upp på det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för omröstning utan ändringsförslag ska även avgöras utan debatt, såvida inte parlamentet, på förslag av talmanskonferensen eller på begäran av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter, beslutar annorlunda då föredragningslistan godkänns vid sammanträdesperiodens inledning.
3.  När talmanskonferensen upprättar det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för en sammanträdesperiod får den föreslå att andra ärenden ska behandlas utan ändringsförslag eller debatt. När parlamentet godkänner föredragningslistan får det inte godkänna något sådant förslag om en politisk grupp eller minst 40 ledamöter skriftligen har motsatt sig detta minst en timme innan sammanträdesperioden inleds.
3.  När talmanskonferensen upprättar det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för en sammanträdesperiod får den föreslå att andra ärenden ska behandlas utan ändringsförslag eller debatt. När parlamentet godkänner föredragningslistan får det inte godkänna något sådant förslag om en politisk grupp eller minst 40 ledamöter skriftligen har motsatt sig detta minst en timme innan sammanträdesperioden inleds.
4.  När ett ärende avgörs utan debatt får föredraganden eller ordföranden i ansvarigt utskott omedelbart före omröstningen göra ett kort uttalande på högst två minuter.
4.  När ett ärende avgörs utan debatt får föredraganden eller ordföranden i ansvarigt utskott omedelbart före omröstningen göra ett kort uttalande på högst två minuter.
Ändring 173
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 152
Artikel 152
Artikel 149a
Godkännande och ändring av föredragningslistan
Godkännande och ändring av föredragningslistan
1.  Parlamentet ska vid början av varje sammanträdesperiod fatta beslut om det slutgiltiga förslaget till föredragningslista. Ändringsförslag kan läggas fram av ett utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter. Alla sådana förslag ska vara talmannen tillhanda senast en timme före sammanträdesperiodens början. Talmannen kan ge ordet till förslagsställaren, en talare som är för förslaget och en talare som är emot förslaget. Talartiden får inte överstiga en minut.
1.  Parlamentet ska vid början av varje sammanträdesperiod anta sin föredragningslista. Ändringsförslag till det slutgiltiga förslaget till föredragningslista kan läggas fram av ett utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter. Alla sådana förslag ska vara talmannen tillhanda senast en timme före sammanträdesperiodens början. Talmannen kan ge ordet till förslagsställaren och till en talare som är emot förslaget. Talartiden får inte överstiga en minut.
2.  När föredragningslistan väl har godkänts kan den inte ändras, förutom i enlighet med artikel 154 eller artiklarna 187–191 eller på förslag av talmannen.
2.  När föredragningslistan väl har godkänts kan den inte ändras, förutom i enlighet med artikel 154 eller artiklarna 187–191 eller på förslag av talmannen.
Förkastas ett förslag om att ändra föredragningslistan, kan detta förslag inte läggas fram på nytt vid samma sammanträdesperiod.
Förkastas ett förslag om att ändra föredragningslistan, kan detta förslag inte läggas fram på nytt vid samma sammanträdesperiod.
3.  Innan talmannen avslutar sammanträdet ska datum, tidpunkt och föredragningslista för nästa sammanträde meddelas.
3.  Innan talmannen avslutar sammanträdet ska datum, tidpunkt och föredragningslista för nästa sammanträde meddelas.
Denna artikel ska placeras direkt efter artikel 149, eftersom den berör förslaget till föredragningslista.
Ändring 174
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 153a (ny)
Artikel 153a
Debatt om aktuella frågor som begärs av en politisk grupp
1.   Vid varje plenarsammanträde ska det i förslaget till föredragningslista avsättas en eller två perioder om minst 60 minuter för varje debatt om en aktuell fråga som är av stort intresse för Europeiska unionens politik.
2.   Varje politisk grupp ska ha rätt att föreslå en valfri aktuell fråga till minst en sådan debatt varje år. Talmanskonferensen ska, under en löpande ettårsperiod, se till att denna rätt att föreslå frågor fördelas rättvist mellan de politiska grupperna.
3.   De politiska grupperna ska skriftligen översända sin valfria aktuella fråga till talmannen innan talmanskonferensen upprättar det slutliga förslaget till föredragningslista. Artikel 38.1, som handlar om rättigheterna, friheterna och principerna i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och om värdena i artikel 2, ska respekteras till fullo.
4.   Talmanskonferensen ska fastställa tidpunkten för en särskild debatt. Den kan, med en majoritet som representerar fyra femtedelar av parlamentets ledamöter, besluta att förkasta en fråga som ingetts av en grupp.
5.   Debatten ska inledas av en företrädare för den politiska grupp som föreslagit den aktuella frågan. Efter denna inledning ska talartiden fördelas i enlighet med artiklarna 162.4 och 162.5.
6.   Debatten ska avslutas utan att någon resolution antas.
Ändring 175
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 154
Artikel 154
Artikel 154
Brådskande förfarande
Brådskande förfarande
1.  Talmannen, ett utskott, en politisk grupp, minst 40 ledamöter, kommissionen eller rådet kan begära att parlamentet ska förklara en debatt som brådskande när det gäller ett förslag om vilket parlamentet har hörts i enlighet med artikel 47.1. Denna begäran ska inges skriftligen och vara försedd med motivering.
1.  Talmannen, ett utskott, en politisk grupp, minst 40 ledamöter, kommissionen eller rådet kan begära att parlamentet ska förklara en debatt som brådskande när det gäller ett förslag som lagts fram för parlamentet i enlighet med artikel 47.1. Denna begäran ska inges skriftligen och vara försedd med motivering.
2.  Så snart talmannen har mottagit en begäran om brådskande debatt ska talmannen tillkännage detta i kammaren. Omröstning om en sådan begäran ska hållas vid inledningen av det sammanträde som följer på det sammanträde då tillkännagivandet gjordes, förutsatt att det förslag som den ingivna begäran avser har delats ut på de officiella språken. Finns det flera än en begäran om brådskande debatt som rör samma ämne, ska ett bifall respektive avslag på en begäran om brådskande debatt gälla varje begäran som rör detta ämne.
2.  Så snart talmannen har mottagit en begäran om brådskande debatt ska talmannen tillkännage detta i kammaren. Omröstning om en sådan begäran ska hållas vid inledningen av det sammanträde som följer på det sammanträde då tillkännagivandet gjordes, förutsatt att det förslag som den ingivna begäran avser har delats ut på de officiella språken. Finns det flera än en begäran om brådskande debatt som rör samma ämne, ska ett bifall respektive avslag på en begäran om brådskande debatt gälla varje begäran som rör detta ämne.
3.  Före omröstningen kan endast den som inkommit med en begäran, en talare för, en talare emot samt ansvarigt utskotts ordförande eller föredragande tilldelas ordet i högst tre minuter var.
3.  Före omröstningen kan endast den som inkommit med en begäran, en talare emot samt ansvarigt utskotts ordförande eller föredragande tilldelas ordet i högst tre minuter var.
4.  De ärenden om vilka kammaren beslutar att tillämpa brådskande förfarande ska ges företräde framför andra punkter på föredragningslistan. Talmannen ska fastställa tidpunkten för debatt och omröstning.
4.  De ärenden om vilka kammaren beslutar att tillämpa brådskande förfarande ska ges företräde framför andra punkter på föredragningslistan. Talmannen ska fastställa tidpunkten för debatt och omröstning.
5.  En brådskande debatt kan hållas utan betänkande eller i undantagsfall på grundval av en muntlig rapport från ansvarigt utskott.
5.  Ett brådskande förfarande kan genomföras utan betänkande eller i undantagsfall på grundval av en muntlig rapport från ansvarigt utskott.
Om ett brådskande förfarande tillämpas och interinstitutionella förhandlingar äger rum ska artiklarna 73 och 73a inte tillämpas. Artikel 73d ska gälla i tillämpliga delar.
Ändring 176
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 156
Artikel 156
Artikel 156
Tidsfrister
Tidsfrister
Förutom i de brådskande fall som avses i artiklarna 135 och 154, får en debatt eller omröstning om en text endast inledas om texten delats ut minst 24 timmar tidigare.
Förutom i de brådskande fall som avses i artiklarna 135 och 154, får en debatt eller omröstning om en text endast inledas om texten gjorts tillgänglig minst 24 timmar tidigare.
Ändring 177
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 157
Artikel 157
Artikel 157
Tillträde till plenisalen
Tillträde till plenisalen
1.  Tillträde till plenisalen har endast parlamentsledamöter, ledamöter av kommissionen och rådet, parlamentets generalsekreterare, parlamentspersonal vars uppgifter kräver närvaro där samt unionens experter och tjänstemän.
1.  Tillträde till plenisalen har endast parlamentsledamöter, ledamöter av kommissionen och rådet, parlamentets generalsekreterare, parlamentspersonal vars uppgifter kräver närvaro där samt alla personer som inbjudits av talmannen.
2.  Endast innehavare av ett av talmannen eller parlamentets generalsekreterare vederbörligen utställt tillträdeskort har rätt att vistas på åhörarläktaren.
2.  Endast innehavare av ett av talmannen eller parlamentets generalsekreterare vederbörligen utställt tillträdeskort har rätt att vistas på åhörarläktaren.
3.  Åhörare som vistas på åhörarläktaren måste förbli sittande och vara tysta. Åhörare som uttrycker bifall eller ogillande ska genast föras ut av vaktmästarna.
3.  Åhörare som vistas på åhörarläktaren måste förbli sittande och vara tysta. Åhörare som uttrycker bifall eller ogillande ska genast föras ut av vaktmästarna.
Ändring 178
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 158
Artikel 158
Artikel 158
Språk
Språk
1.  Samtliga parlamentets handlingar ska avfattas på de officiella språken.
1.  Samtliga parlamentets handlingar ska avfattas på de officiella språken.
2.  Ledamöter ska ha rätt att hålla sina anföranden i parlamentet på det officiella språk de önskar. Anföranden på ett av de officiella språken ska simultantolkas till övriga officiella språk och till varje annat språk som presidiet anser nödvändigt.
2.  Ledamöter ska ha rätt att hålla sina anföranden i parlamentet på det officiella språk de önskar. Anföranden på ett av de officiella språken ska simultantolkas till övriga officiella språk och till varje annat språk som presidiet anser nödvändigt.
3.  Vid varje utskotts- och delegationssammanträde ska tolkning finnas tillgänglig från och till de officiella språk som ledamöterna och suppleanterna i utskottet eller delegationen i fråga använder och begär.
3.  Vid varje utskotts- och delegationssammanträde ska tolkning finnas tillgänglig från och till de officiella språk som ledamöterna och suppleanterna i utskottet eller delegationen i fråga använder och begär.
4.  Vid utskotts- och delegationssammanträden utanför de vanliga arbetsorterna ska tolkning finnas tillgänglig från och till de språk som används av de ledamöter som bekräftat att de kommer att delta i sammanträdet. Avsteg från dessa regler får göras undantagsvis med godkännande från ledamöterna i utskottet eller delegationen. Om en överenskommelse inte kan uppnås ska presidiet avgöra frågan.
4.  Vid utskotts- och delegationssammanträden utanför de vanliga arbetsorterna ska tolkning finnas tillgänglig från och till de språk som används av de ledamöter som bekräftat att de kommer att delta i sammanträdet. Avsteg från dessa regler får göras undantagsvis. Presidiet ska anta de nödvändiga bestämmelserna.
Om det efter tillkännagivandet av resultatet av en omröstning visar sig att olika språkversioner avviker från varandra, ska talmannen i enlighet med artikel 184.5 avgöra om det resultat som tillkännagivits är giltigt. Om talmannen förklarar att resultatet är giltigt, ska talmannen avgöra vilken version som ska anses antagen. Originalversionen kan inte alltid betraktas som den officiella texten, eftersom en situation kan uppstå där alla de övriga språken avviker från originalversionen.
4a.   Efter det att omröstningsresultatet har tillkännagetts ska talmannen besluta om eventuella begäranden om påstådda avvikelser mellan de olika språkversionerna.
Ändring 179
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 159
Artikel 159
Artikel 159
Övergångsbestämmelser
Övergångsbestämmelser
1.  Under en övergångsperiod fram till åttonde valperiodens utgång20 ska det vara tillåtet att göra undantag från artikel 158, om och i den utsträckning det för ett officiellt språk inte finns tillräckligt många tolkar eller översättare trots att lämpliga åtgärder vidtagits.
1.  Under en övergångsperiod fram till åttonde valperiodens utgång20 ska det vara tillåtet att göra undantag från artikel 158, om och i den utsträckning det för ett officiellt språk inte finns tillräckligt många tolkar eller översättare trots att lämpliga åtgärder vidtagits.
2.  På förslag från generalsekreteraren ska presidiet fastställa om villkoren i punkt 1 är uppfyllda för vart och ett av de berörda officiella språken, och var sjätte månad ska det se över sitt beslut på grundval av en rapport från generalsekreteraren om de framsteg som gjorts. Presidiet ska anta de genomförandebestämmelser som behövs.
2.  På förslag från generalsekreteraren ska presidiet, med vederbörlig hänsyn till de bestämmelser som avses i punkt 3, fastställa om villkoren i punkt 1 är uppfyllda för vart och ett av de berörda officiella språken, och var sjätte månad ska det se över sitt beslut på grundval av en rapport från generalsekreteraren om de framsteg som gjorts. Presidiet ska anta de genomförandebestämmelser som behövs.
3.  De särskilda tidsbegränsade bestämmelser som rör utarbetandet av rättsakter och som rådet antagit med stöd av fördragen ska tillämpas, med undantag för förordningar som Europaparlamentet och rådet antagit gemensamt.
3.  De särskilda tidsbegränsade bestämmelser som rör utarbetandet av rättsakter och som rådet antagit med stöd av fördragen ska tillämpas.
4.  Parlamentet kan efter det att presidiet lämnat en motiverad rekommendation när som helst besluta att upphäva denna artikel i förtid, eller att förlänga giltighetstiden för densamma vid utgången av den frist som anges i punkt 1.
4.  Parlamentet kan efter det att presidiet lämnat en motiverad rekommendation när som helst besluta att upphäva denna artikel i förtid, eller att förlänga giltighetstiden för densamma vid utgången av den frist som anges i punkt 1.
__________________
__________________
20 Förlängd genom Europaparlamentets beslut av den 26 februari 2014.
20 Förlängd genom Europaparlamentets beslut av den 26 februari 2014.
Ändring 180
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 160
Artikel 160
Artikel 160
Utdelning av handlingar
Utdelning av handlingar
Handlingar som utgör underlag för parlamentets debatter och beslut ska tryckas och delas ut till ledamöterna. En förteckning över dessa handlingar ska offentliggöras i protokollen från parlamentets sammanträden.
Handlingar som utgör underlag för parlamentets debatter och beslut ska göras tillgängliga för ledamöterna.
Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket, ska ledamöter och politiska grupper ha direkt tillgång till parlamentets interna datasystem för att konsultera alla förberedande handlingar som inte är sekretessbelagda (förslag till betänkanden, förslag till rekommendationer, förslag till yttranden, arbetsdokument och ändringsförslag som lagts fram i utskott).
Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket, ska ledamöter och politiska grupper ha direkt tillgång till parlamentets interna datasystem för att konsultera alla förberedande handlingar som inte är sekretessbelagda (förslag till betänkanden, förslag till rekommendationer, förslag till yttranden, arbetsdokument och ändringsförslag som lagts fram i utskott).
Ändring 181 och muntlig ändring
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 162
Artikel 162
Artikel 162
Fördelning av talartid samt talarlista
Fördelning av talartid samt talarlista
1.  Talmanskonferensen kan föreslå parlamentet att talartid fördelas för en bestämd debatt. Parlamentet ska utan debatt fatta beslut om ett sådant förslag.
1.  Talmanskonferensen kan föreslå parlamentet att talartid fördelas för en bestämd debatt. Parlamentet ska utan debatt fatta beslut om ett sådant förslag.
2.  Ingen ledamot har rätt att yttra sig om inte talmannen tilldelat ledamoten ordet. Ledamöterna ska tala från sina platser och rikta sig till talmannen. Om en talare avviker från ämnet ska talmannen återkalla talaren till ordningen.
2.  Ingen ledamot har rätt att yttra sig om inte talmannen tilldelat ledamoten ordet. Ledamöterna ska tala från sina platser och rikta sig till talmannen. Om en talare avviker från ämnet ska talmannen återkalla talaren till ordningen.
3.  Talmannen får för den första delen av en debatt fastställa en talarlista med en eller flera omgångar talare från varje politisk grupp som önskar yttra sig vilket ska ske i turordning efter gruppernas storlek – samt en grupplös ledamot.
3.  Talmannen får för den första delen av en debatt fastställa en talarlista med en eller flera omgångar talare från varje politisk grupp som önskar yttra sig, vilket ska ske i turordning efter gruppernas storlek.
4.  Talartiden för denna del av debatten ska fördelas i enlighet med följande kriterier:
4.  Talartiden för denna del av debatten ska fördelas i enlighet med följande kriterier:
a)  En första del av talartiden ska fördelas lika mellan alla politiska grupper.
a)  En första del av talartiden ska fördelas lika mellan alla politiska grupper.
b)  En andra del ska fördelas mellan de politiska grupperna i proportion till deras sammanlagda antal ledamöter.
b)  En andra del ska fördelas mellan de politiska grupperna i proportion till deras sammanlagda antal ledamöter.
c)  De grupplösa ledamöterna ska tilldelas en sammanlagd talartid som baseras på de delar som respektive politisk grupp tilldelas enligt a och b.
c)  De grupplösa ledamöterna ska tilldelas en sammanlagd talartid som baseras på de delar som respektive politisk grupp tilldelas enligt a och b.
ca)  Vid fördelningen av talartid i kammaren ska det beaktas att ledamöter med funktionshinder kan behöva längre tid.
5.  Avsätts en gemensam talartid för flera punkter på föredragningslistan, ska de politiska grupperna underrätta talmannen om hur stor del av talartiden som de avser att använda för varje enskild punkt. Talmannen ska se till att dessa talartider respekteras.
5.  Avsätts en gemensam talartid för flera punkter på föredragningslistan, ska de politiska grupperna underrätta talmannen om hur stor del av talartiden som de avser att använda för varje enskild punkt. Talmannen ska se till att dessa talartider respekteras.
6.  Den resterande debattiden ska inte fördelas i förväg. I stället ska talmannen i regel ge ledamöter ordet i högst en minut. Talmannen ska så långt möjligt se till att talare från olika politiska åsiktsriktningar och från olika medlemsstater får ordet i turordning.
6.  Den resterande debattiden ska inte fördelas i förväg. I stället får talmannen i regel ge ledamöter ordet i högst en minut. Talmannen ska så långt möjligt se till att talare från olika politiska åsiktsriktningar och från olika medlemsstater får ordet i turordning.
7.  På begäran kan företräde ges åt ordföranden eller föredraganden i det ansvariga utskottet och åt gruppordförande som önskar tala på gruppens vägnar, eller åt talare som ersätter dessa.
7.  På begäran kan talmannen ge företräde åt ordföranden eller föredraganden i det ansvariga utskottet och åt gruppordförande som önskar tala på gruppens vägnar, eller åt talare som ersätter dessa.
8.  Talmannen får ge ordet till ledamöter som genom att hålla upp ett blått kort visar att de vill ställa en fråga på högst en halv minut till en annan ledamot under dennes anförande, om talaren godtar detta och talmannen anser att detta inte kommer att störa debatten.
8.  Talmannen får ge ordet till ledamöter som genom att hålla upp ett blått kort visar att de vill ställa en fråga på högst en halv minut till en annan ledamot under dennes anförande angående det som ledamoten sagt, förutsatt att talaren godtar detta och talmannen anser att detta inte kommer att vare sig störa debatten eller leda till, genom att flera på varandra följande frågor ställs med hjälp av blå kort, att det uppstår en allvarlig obalans när det gäller den politiska grupptillhörigheten för de ledamöter som yttrar sig i debatten.
9.  Talartiden för inlägg om sammanträdesprotokollen, procedurfrågor, ändringar till det slutgiltiga förslaget till föredragningslista eller till föredragningslistan får inte överstiga en minut.
9.  Talartiden för inlägg om sammanträdesprotokollen, procedurfrågor, ändringar till det slutgiltiga förslaget till föredragningslista eller till föredragningslistan får inte överstiga en minut.
10.   Utan att det påverkar talmannens övriga disciplinära befogenheter kan talmannen från det fullständiga förhandlingsreferatet avföra anföranden och inlägg från ledamöter som inte tilldelats ordet eller som överskridit den tilldelade talartiden.
11.  Kommissionen och rådet ska som regel ha rätt att yttra sig i en debatt om ett betänkande direkt efter det att betänkandet har lagts fram av föredraganden. Kommissionen, rådet och föredraganden får höras igen, särskilt för att bemöta uttalanden från ledamöterna.
11.  Kommissionen och rådet ska som regel ha rätt att yttra sig i en debatt om ett betänkande direkt efter det att betänkandet har lagts fram av föredraganden. Kommissionen, rådet och föredraganden får höras igen, särskilt för att bemöta uttalanden från ledamöterna.
12.  Ledamöter som inte yttrat sig under en debatt får, högst en gång per sammanträdesperiod, lämna in en skriftlig förklaring på högst 200 ord som ska bifogas protokollet från debatten.
12.  Ledamöter som inte yttrat sig under en debatt får, högst en gång per sammanträdesperiod, lämna in en skriftlig förklaring på högst 200 ord som ska bifogas protokollet från debatten.
13.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 230 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska talmannen försöka komma överens med kommissionen, rådet och Europeiska rådets ordförande om en lämplig fördelning av talartiden för dessa.
13.  Med vederbörlig hänsyn till artikel 230 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska talmannen försöka komma överens med kommissionen, rådet och Europeiska rådets ordförande om en lämplig fördelning av talartiden för dessa.
Ändring 182
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 164a (ny)
Artikel 164a
Förhindrande av störningar
Talmannen ska ha befogenhet att avbryta överdriven användning av begäranden såsom ordningsfrågor, förfarandefrågor, röstförklaringar eller begäranden om särskild omröstning, delad omröstning och omröstning med namnupprop, i de fall då talmannen är övertygad om att dessa begäranden uppenbarligen är avsedda att åstadkomma, och skulle resultera i, allvarliga och långvariga störningar av parlamentets överläggningar eller av ledamöternas utövande av sina rättigheter.
(I kapitel 3: ”Allmänna bestämmelser för plenarsammanträden”)
Ändring 183
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 165
Artikel 165
Artikel 165
Omedelbara åtgärder
Omedelbara åtgärder
1.  Varje ledamot som uppträder störande under ett sammanträde eller uppträder på ett sätt som strider mot tillämpliga bestämmelser i artikel 11 ska kallas till ordningen av talmannen.
1.  Varje ledamot som uppträder störande under ett sammanträde eller uppträder på ett sätt som strider mot tillämpliga bestämmelser i artikel 11 ska kallas till ordningen av talmannen.
2.  Om förseelsen upprepas ska talmannen återigen kalla ledamoten till ordningen, och saken ska föras till sammanträdesprotokollet.
2.  Om förseelsen upprepas ska talmannen återigen kalla ledamoten till ordningen, och saken ska föras till sammanträdesprotokollet.
3.  Vid upprepat störande uppträdande eller om ytterligare förseelser begås kan talmannen förbjuda ledamoten att ta till orda eller uppmana ledamoten att lämna plenisalen för återstoden av sammanträdet. Vid synnerligen grova ordningsförseelser kan talmannen omedelbart uppmana ledamoten att lämna plenisalen utan att dessförinnan än en gång ha återkallat till ordningen. Generalsekreteraren ska utan dröjsmål se till att denna disciplinära åtgärd verkställs med hjälp av vaktmästarna och vid behov med hjälp av parlamentets säkerhetstjänst.
3.  Vid upprepat störande uppträdande eller om ytterligare förseelser begås kan talmannen förbjuda ledamoten att ta till orda eller uppmana ledamoten att lämna plenisalen för återstoden av sammanträdet. Vid synnerligen grova ordningsförseelser kan talmannen omedelbart uppmana ledamoten att lämna plenisalen utan att dessförinnan än en gång ha återkallat till ordningen. Generalsekreteraren ska utan dröjsmål se till att denna disciplinära åtgärd verkställs med hjälp av vaktmästarna och vid behov med hjälp av parlamentets säkerhetstjänst.
4.  Om ett störande uppträdande hotar att förhindra överläggningarna får talmannen, för att återställa ordningen, avbryta sammanträdet under en viss tid eller avsluta detsamma. Kan talmannen inte göra sig hörd ska talmannen lämna ordförandeplatsen, vilket avslutar sammanträdet. Talmannen är den som kallar till fortsatt sammanträde.
4.  Om ett störande uppträdande hotar att förhindra överläggningarna får talmannen, för att återställa ordningen, avbryta sammanträdet under en viss tid eller avsluta detsamma. Kan talmannen inte göra sig hörd ska talmannen lämna ordförandeplatsen, vilket avslutar sammanträdet. Talmannen är den som kallar till fortsatt sammanträde.
4a.   Talmannen kan besluta att avbryta direktsändningen av sammanträdet om en ledamot uttrycker sig eller beter sig på ett förolämpande, rasistiskt eller främlingsfientligt sätt.
4b.   Talmannen kan besluta att från den audiovisuella upptagningen av förhandlingarna stryka de delar av en ledamots anförande som innehåller ett förolämpande, rasistiskt eller främlingsfientligt språkbruk.
Detta beslut träder i kraft omedelbart. Beslutet ska emellertid bekräftas av presidiet senast fyra veckor efter det att det fattats eller, om presidiet inte sammanträder under den perioden, vid dess nästföljande sammanträde.
5.  De befogenheter som fastställs i punkterna 1–4 ska i tillämpliga delar tillkomma organens, utskottens och delegationernas mötesordförande enligt vad som anges i arbetsordningen.
5.  De befogenheter som fastställs i punkterna 1–4b ska i tillämpliga delar tillkomma organens, utskottens och delegationernas mötesordförande enligt vad som anges i arbetsordningen.
6.  I förekommande fall och beroende på hur allvarlig överträdelsen av ordningsreglerna är kan mötesordföranden senast vid nästkommande sammanträdesperiod eller berörda organs, utskotts eller delegations nästkommande sammanträde uppmana talmannen att tillämpa artikel 166.
6.  I förekommande fall och beroende på hur allvarlig överträdelsen av ordningsreglerna är kan mötesordföranden senast vid nästkommande sammanträdesperiod eller berörda organs, utskotts eller delegations nästkommande sammanträde uppmana talmannen att tillämpa artikel 166.
Ändring 184
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 166
Artikel 166
Artikel 166
Påföljder
Påföljder
1.  Vid synnerligen grova fall av störande uppträdande eller försök att störa parlamentets överläggningar som står i strid med de principer som fastställs i artikel 11 kan talmannen, efter att ha hört den berörda ledamoten, fatta ett motiverat beslut om lämpliga påföljder och meddela detta beslut till den berörda ledamoten samt ordförandena för de organ, utskott och delegationer som ledamoten tillhör innan kammaren informeras om beslutet.
1.  Vid grova fall av störande uppträdande eller försök att störa parlamentets överläggningar som står i strid med de principer som fastställs i artikel 11 ska talmannen fatta ett motiverat beslut om lämpliga påföljder.
Den berörda ledamoten ska av talmannen uppmanas att inkomma med skriftliga synpunkter innan beslutet antas. I undantagsfall kan talmannen besluta att kalla till en muntlig utfrågning av den berörda ledamoten.
Den berörda ledamoten ska meddelas beslutet per rekommenderat brev eller, i brådskande fall, via vaktmästarna.
Varje påföljd för en ledamot ska tillkännages av talmannen i parlamentet efter att den har meddelats den berörda ledamoten, och ordförandena för de organ, utskott och delegationer som ledamoten tillhör ska informeras.
När påföljden slutgiltigt fastställts ska den offentliggöras på ett synligt ställe på Europaparlamentets webbplats under återstoden av valperioden.
2.  Hänsyn bör tas till om sådant uppträdande manifesterats vid enstaka eller upprepade tillfällen eller ständigt upprepas och hur allvarlig överträdelsen är, med beaktande av de riktlinjer som bifogas denna arbetsordning21.
2.  Hänsyn bör tas till om sådant uppträdande manifesterats vid enstaka eller upprepade tillfällen eller ständigt upprepas och hur allvarlig överträdelsen är.
Åtskillnad bör göras mellan å ena sidan synliga former av uppträdande, som kan tolereras under förutsättning att uppträdandet inte är kränkande, förolämpande, rasistiskt eller främlingsfientligt och håller sig inom rimliga gränser, och å andra sidan sådant som direkt stör den parlamentariska verksamheten.
3.  Sådana påföljder kan bestå av en eller flera av följande åtgärder:
3.  Sådana påföljder kan bestå av en eller flera av följande åtgärder:
a)  Prickning.
a)  Prickning.
b)  Indragning av dagtraktamentet under två till tio dagar.
b)  Indragning av dagtraktamentet under två till trettio dagar.
c)  Utan att det inverkar på rätten att rösta i kammaren, och under förutsättning att ordningsreglerna följs strikt, tidsbegränsad avstängning från deltagande i samtliga eller vissa av parlamentets eller något av dess organs, utskotts eller delegationers verksamhet under två till tio på varandra följande sammanträdesdagar.
c)  Utan att det inverkar på rätten att rösta i kammaren, och under förutsättning att ordningsreglerna följs strikt, tidsbegränsad avstängning från deltagande i samtliga eller vissa av parlamentets eller något av dess organs, utskotts eller delegationers verksamhet under två till trettio sammanträdesdagar.
d)   Framläggande till talmanskonferensen, i enlighet med artikel 21, av ett förslag om avstängning eller entledigande från ett eller flera av ledamotens uppdrag inom parlamentet.
da)   Förbud för ledamoten att, under en period på upp till ett år, företräda parlamentet i en interparlamentarisk delegation eller konferens eller ett interinstitutionellt forum.
db)   Vid brott mot tystnadsplikten: begränsning av rätten till tillgång till sekretessbelagda eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter under en period på upp till ett år.
3a.   De åtgärder som anges i punkterna 3 b till 3 db kan fördubblas vid upprepade överträdelser, eller om ledamoten vägrar att rätta sig efter en åtgärd som vidtagits enligt artikel 165.3.
3b.   Talmannen kan även till talmanskonferensen inge ett förslag om att ledamoten bör avstängas eller entledigas från ett eller flera av sina uppdrag inom parlamentet i enlighet med förfarandet i artikel 21.
__________________
21 Se bilaga XV.
Ändring 185
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 167
Artikel 167
Artikel 167
Internt förfarande för överklagande
Internt förfarande för överklagande
Senast två veckor efter att ha underrättats om den av talmannen beslutade påföljden kan den berörda ledamoten lämna in ett internt överklagande till presidiet, vilket får till följd att påföljden tills vidare inte ska tillämpas. Presidiet kan senast fyra veckor efter att överklagandet inkommit upphäva, fastställa eller reducera påföljden, utan att detta påverkar ledamotens externa överklaganderättigheter. Om presidiet inte fattar beslut inom angiven tid ska påföljden anses som ogiltig.
Senast två veckor efter att ha underrättats om den av talmannen beslutade påföljden kan den berörda ledamoten lämna in ett internt överklagande till presidiet, med stöd av artikel 166.1–166.3a, vilket får till följd att påföljden tills vidare inte ska tillämpas. Presidiet kan senast fyra veckor efter att överklagandet inkommit eller, om det inte sammanträder under den perioden, vid sitt nästföljande sammanträde – upphäva, fastställa eller ändra påföljden, utan att detta påverkar ledamotens externa överklaganderättigheter. Om presidiet inte fattar beslut inom angiven tid ska påföljden anses vara ogiltig.
Ändring 186
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning VII – Kapitel 5 – rubriken
BESLUTSFÖRHET OCH OMRÖSTNING
BESLUTSFÖRHET, ÄNDRINGSFÖRSLAG OCH OMRÖSTNING
Ändring 187
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 168
Artikel 168
Artikel 168
Beslutsförhet
Beslutsförhet
1.  Parlamentet har rätt att hålla överläggningar, fastställa föredragningslista och justera sammanträdesprotokoll oavsett antalet närvarande ledamöter.
1.  Parlamentet har rätt att hålla överläggningar, fastställa föredragningslista och justera sammanträdesprotokoll oavsett antalet närvarande ledamöter.
2.  Beslutsförhet föreligger om en tredjedel av parlamentets ledamöter är närvarande i plenisalen.
2.  Beslutsförhet föreligger om en tredjedel av parlamentets ledamöter är närvarande i plenisalen.
3.  Alla omröstningar är giltiga oavsett antalet deltagare i en omröstning, såvida inte talmannen i samband med omröstningen, till följd av en begäran gjord av minst 40 ledamöter innan omröstningen inletts, förklarar att beslutsförhet inte föreligger. Om omröstningen visar att beslutsförhet inte föreligger, ska omröstningen tas upp på föredragningslistan till nästföljande sammanträde.
3.  Alla omröstningar är giltiga oavsett antalet deltagare i en omröstning, såvida inte talmannen, till följd av en begäran gjord av minst 40 ledamöter innan omröstningen inletts, förklarar att beslutsförhet inte föreligger. Om antalet närvarande ledamöter inte uppgår till det antal som krävs för beslutsförhet, ska talmannen förklara att beslutsförhet inte föreligger, och omröstningen ska tas upp på föredragningslistan till nästföljande sammanträde.
En begäran om fastställandet av huruvida beslutsförhet föreligger måste framställas av minst 40 ledamöter. En begäran på en politisk grupps vägnar är inte tillåtlig.
När omröstningsresultatet fastställs ska hänsyn tas dels till antalet närvarande ledamöter i plenisalen i enlighet med punkt 2, dels till antalet ledamöter som begärt ett fastställande av beslutsförhet i enlighet med punkt 4. Det elektroniska omröstningssystemet får inte användas för detta syfte. Plenisalens dörrar får inte stängas.
Det elektroniska omröstningssystemet får användas för att kontrollera tröskelvärdet på 40 ledamöter men får inte användas för att fastställa beslutsförhet. Plenisalens dörrar får inte stängas.
Om antalet närvarande ledamöter inte uppgår till det antal som krävs för beslutsförhet, ska talmannen inte tillkännage omröstningsresultatet utan förklara att beslutsförhet inte föreligger.
Punkt 3 sista meningen ska inte tillämpas vid omröstningar om procedurfrågor utan endast vid omröstningar om sakfrågor.
4.  Ledamöter som begärt ett fastställande av beslutsförhet ska räknas som närvarande enligt punkt 2, även om de inte längre befinner sig i plenisalen.
4.  Ledamöter som begär ett fastställande av beslutsförhet måste vara närvarande i plenisalen när begäran framförs, och de ska räknas som närvarande enligt punkterna 2 och 3, även om de sedan lämnar plenisalen.
Ledamöter som begärt att beslutsförheten ska fastställas ska vara närvarande i plenisalen när denna begäran framställs.
5.  Om färre än 40 ledamöter är närvarande, har talmannen rätt att förklara att beslutsförhet inte föreligger.
5.  Om färre än 40 ledamöter är närvarande, har talmannen rätt att förklara att beslutsförhet inte föreligger.
Ändring 188
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 168a (ny)
Artikel 168a
Tröskelvärden
1.   Om inget annat anges gäller i denna arbetsordning följande definitioner:
a)   Lågt tröskelvärde: en tjugondel av parlamentets ledamöter eller en politisk grupp.
b)   Medelhögt tröskelvärde: en tiondel av parlamentets ledamöter, som utgörs av en eller flera politiska grupper eller enskilda ledamöter, eller en kombination av bådadera.
c)   Högt tröskelvärde: en femtedel av parlamentets ledamöter, som utgörs av en eller flera politiska grupper eller enskilda ledamöter, eller en kombination av bådadera.
2.   Om en ledamots underskrift krävs för att fastställa huruvida ett tillämpligt tröskelvärde har uppnåtts, får den underskriften vara antingen handskriven eller elektronisk, framställd genom parlamentets system för elektroniska underskrifter. En ledamot kan inom de gällande tidsfristerna dra tillbaka sin underskrift men får därefter inte förnya den.
3.   Om stöd av en politisk grupp är nödvändigt för att ett tröskelvärde ska uppnås, ska gruppen agera genom sin ordförande eller genom en person som ordföranden vederbörligen utsett för detta ändamål.
4.   Stöd av en politisk grupp ska räknas på följande sätt när det gäller tillämpningen av medelhöga och höga tröskelvärden:
–   I de fall då en artikel som fastställer ett sådant tröskelvärde åberopas under ett sammanträde eller möte: alla ledamöter som tillhör den stödjande gruppen och är fysiskt närvarande.
–   I övriga fall: alla ledamöter som tillhör den stödjande gruppen.
Ändring 189
Europaparlamentets arbetsordning
Övergripande anpassning
Övergripande anpassning av artiklar och ändringsförslag till de nya definitionerna av de tröskelvärden som fastställs i artikel 168a
A.   I de artiklar eller ändringsförslag som rör de följande artiklarna ska texten ”en politisk grupp eller minst 40 ledamöter” i alla förekommande grammatiska böjningsformer ersättas med ”en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet”, efter nödvändiga grammatiska justeringar:
Artikel 15.1
Artikel 38.2
Artikel 38a.1 (ny)
Artikel 59.1 första stycket
Artikel 59.1 fjärde stycket (nytt)
Artikel 59.1a första stycket (nytt)
Artikel 59.1b fjärde stycket (nytt)
Artikel 59.1b femte stycket (nytt)
Artiklarna 63.4 och 78e.2
Artikel 67a.1 första stycket (nytt) och artikel 68.1
Artikel 67a.2 första stycket (nytt)
Artikel 67a.4 första stycket (nytt)
Artikel 69.1
Artikel 81.2
Artikel 88.1 andra stycket
Artikel 105.3 och 105.4
Artikel 105.6 tredje strecksatsen
Artikel 106.4c andra stycket (nytt)
Artikel 108.2
Artikel 108.4
Artikel 113.4a (ny)
Artikel 118.5 första stycket
Artikel 121.3
Artikel 122.3
Artikel 122a.4 (ny)
Artikel 123.2
Artikel 128.1 första stycket
Artikel 135.1
Artikel 135.2
Artikel 137.2 tredje stycket
Artikel 138.2 tredje stycket
Artikel 150.2
Artikel 150.3
Artikel 152.1
Artikel 153.1
Artikel 154.1
Artikel 169.1 första stycket
Artikel 170.4 första stycket
Artikel 174.5
Artikel 174.6
Artikel 176.1
Artikel 180.1
Artikel 187.1 första stycket
Artikel 188.1 första stycket och artikel 188.2
Artikel 189.1 första stycket
Artikel 190.1 första stycket
Artikel 190.4
Artikel 226.4
Artikel 231.4
Bilaga XVI – punkt 1 c – stycke 7
I artiklarna 88.4 och 113.4a ska texten ”minst 40 ledamöter” i alla förekommande grammatiska böjningsformer ersättas med ”en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet”, efter nödvändiga grammatiska justeringar.
B.   I artiklarna 50.1 och 50.2 första stycket ska texten ”minst en tiondel av utskottets ledamöter” i alla förekommande grammatiska böjningsformer ersättas med ”ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet i utskottet”, efter nödvändiga grammatiska justeringar.
I artiklarna 73a.2 och 150.1 andra stycket ska texten ”politiska grupper eller enskilda ledamöter som tillsammans utgör en tiondel av parlamentets ledamöter” i alla förekommande grammatiska böjningsformer ersättas med ”ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet”, efter nödvändiga grammatiska justeringar.
I artikel 210a.4 ska texten ”tre ledamöter av ett utskott” ersättas med ”ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet i utskottet”, efter nödvändiga grammatiska justeringar.
C.   I artikel 15.1 ska texten ”minst tjugo procent av parlamentets ledamöter” ersättas med ”ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet”, efter nödvändiga grammatiska justeringar.
I artiklarna 182.2 och 180a.2 ska texten ”minst en femtedel av parlamentets ledamöter” ersättas med ”ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet”, efter nödvändiga grammatiska justeringar.
I artikel 191.1 ska texten ”en politisk grupp eller minst 40 ledamöter” ersättas med ”ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet”, efter nödvändiga grammatiska justeringar.
I artiklarna 204.2 första stycket och 208.2 ska texten ”en sjättedel av utskottets ledamöter” i alla förekommande grammatiska böjningsformer ersättas med ”ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet i utskottet”, efter nödvändiga grammatiska justeringar.
I artikel 208.3 ska texten ”en fjärdedel av utskottets ledamöter” ersättas med ”ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet i utskottet”, efter nödvändiga grammatiska justeringar.
D.   Denna övergripande anpassning av tröskelvärdena påverkar inte antagandet, förkastandet eller ändringarna av de ovannämnda artiklarna och ändringsförslagen när det gäller andra aspekter än dem som rör tröskelvärdena.
(Denna ändring berör hela texten. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.)
Ändring 190
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 169
Artikel 169
Artikel 169
Ingivande och framläggande av ändringsförslag
Ingivande och framläggande av ändringsförslag
1.  Ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan inge ändringsförslag för behandling i kammaren.
1.  Ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan inge ändringsförslag för behandling i kammaren. Namnen på samtliga medundertecknare ska offentliggöras.
Ändringsförslag ska inges skriftligen och vara undertecknade av förslagsställarna.
Ändringsförslag ska inges skriftligen och vara undertecknade av förslagsställarna.
Ändring till texter som avser lagstiftning enligt artikel 47.1 kan förses med en kort motivering. Förslagsställaren ska ansvara för motiveringen som inte ska gå till omröstning.
Ändringsförslag till förslag till rättsligt bindande akter kan förses med en kort motivering. Förslagsställaren ska ansvara för motiveringen som inte ska gå till omröstning.
2.  Om inte annat följer av de begränsningar som anges i artikel 170 kan ett ändringsförslag syfta till att ändra vilken del som helst av en text och till att stryka, tillföra eller ersätta ord eller siffror.
2.  Om inte annat följer av de begränsningar som anges i artikel 170 kan ett ändringsförslag syfta till att ändra vilken del som helst av en text och till att stryka, tillföra eller ersätta ord eller siffror.
Med ”text” avses i denna artikel och i artikel 170 hela den samlade textmassan i ett resolutionsförslag, förslag till lagstiftningsresolution, förslag till beslut eller förslag till lagstiftningsakt.
Med ”text” avses i denna artikel och i artikel 170 hela den samlade textmassan i ett resolutionsförslag, förslag till lagstiftningsresolution, förslag till beslut eller förslag till rättsligt bindande akt.
3.  Talmannen ska fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.
3.  Talmannen ska fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.
4.  Ett ändringsförslag kan under debatten läggas fram av förslagsställaren eller av varje annan ledamot som förslagsställaren utsett till ersättare.
4.  Ett ändringsförslag kan under debatten läggas fram av förslagsställaren eller av varje annan ledamot som förslagsställaren utsett till ersättare.
5.  Om en förslagsställare drar tillbaka sitt ändringsförslag ska detta bortfalla, såvida det inte genast övertas av en annan ledamot.
5.  Om en förslagsställare drar tillbaka sitt ändringsförslag ska detta bortfalla, såvida det inte genast övertas av en annan ledamot.
6.  Ändringsförslag ska gå till omröstning först efter det att de tryckts och delats ut på alla officiella språk, såvida inte kammaren beslutar annorlunda. Kammaren kan inte fatta ett sådant beslut om minst 40 ledamöter motsätter sig detta. Kammaren ska undvika att fatta beslut som skulle leda till att ledamöter som använder ett visst språk missgynnas på ett oacceptabelt sätt.
Ändringsförslag ska gå till omröstning först efter det att de gjorts tillgängliga på alla officiella språk, såvida inte kammaren beslutar annorlunda. Kammaren kan inte fatta ett sådant beslut om minst 40 ledamöter motsätter sig detta. Kammaren ska undvika att fatta beslut som skulle leda till att ledamöter som använder ett visst språk missgynnas på ett oacceptabelt sätt.
När färre än 100 ledamöter är närvarande kan kammaren inte fatta ett sådant beslut om minst en tiondel av de närvarande ledamöterna motsätter sig detta.
När färre än 100 ledamöter är närvarande kan kammaren inte fatta ett sådant beslut om minst en tiondel av de närvarande ledamöterna motsätter sig detta.
På förslag av talmannen ska muntliga ändringsförslag eller andra muntliga ändringar likställas med ändringsförslag som inte har delats ut på alla officiella språk. Om talmannen på grundval av artikel 170.3 beslutar att de ska vara tillåtliga, och om ledamöterna inte motsätter sig detta i enlighet med artikel 169.6, ska de gå till omröstning i enlighet med den omröstningsordning som fastställts.
På förslag av talmannen ska muntliga ändringsförslag eller andra muntliga ändringar likställas med ändringsförslag som inte har gjorts tillgängliga på alla officiella språk. Om talmannen på grundval av artikel 170.3 beslutar att de ska vara tillåtliga, och om ledamöterna inte motsätter sig detta i enlighet med artikel 169.6, ska de gå till omröstning i enlighet med den omröstningsordning som fastställts.
I utskottet ska det antal röster som är nödvändigt för att motsätta sig ett sådant ändringsförslag eller en sådan ändring fastställas på grundval av artikel 209 proportionerligt i förhållande till det antal som gäller för omröstning i plenum, i förekommande fall avrundat till nästa övre heltal.
I utskottet ska det antal röster som är nödvändigt för att motsätta sig ett sådant ändringsförslag eller en sådan ändring fastställas på grundval av artikel 209 proportionerligt i förhållande till det antal som gäller för omröstning i plenum, i förekommande fall avrundat till nästa övre heltal.
Ändring 191
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 170
Artikel 170
Artikel 170
Ändringsförslag tillåtlighet
Ändringsförslag tillåtlighet
1.  Ett ändringsförslag är otillåtligt i följande fall:
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av de ytterligare villkor som fastställs i artikel 52.2 när det gäller initiativbetänkanden och i artikel 69.2 när det gäller ändringsförslag till rådets ståndpunkt är ett ändringsförslagotillåtligt i följande fall:
a)  Det har inte något direkt samband med den text som det syftar till att ändra.
a)  Det har inte något direkt samband med den text som det syftar till att ändra.
b)  Det är avsett att stryka eller ersätta texten i sin helhet.
b)  Det är avsett att stryka eller ersätta texten i sin helhet.
c)  Det är avsett att ändra fler än en av de enskilda artiklarna eller punkterna i den text som berörs. Denna bestämmelse ska inte tillämpas vid kompromissändringsförslag eller ändringsförslag som avser att ändra ett visst ord eller en viss formulering på exakt samma sätt genom hela texten.
c)  Det är avsett att ändra fler än en av de enskilda artiklarna eller punkterna i den text som berörs. Denna bestämmelse ska inte tillämpas vid kompromissändringsförslag eller ändringsförslag som avser att ändra ett visst ord eller en viss formulering på exakt samma sätt genom hela texten.
ca)   Det är avsett att ändra ett förslag om kodifiering av unionslagstiftning. Dock ska artikel 103.3 andra stycket gälla i tillämpliga delar.
cb)   Det är avsett att ändra de delar av ett förslag om omarbetning av unionslagstiftning som lämnats oförändrade i förslaget. Dock ska artikel 104.2 andra stycket och artikel 104.3 tredje stycket gälla i tillämpliga delar.
d)  Det fastslås att ordalydelsen i den text som ändringsförslaget avser, på åtminstone ett av de officiella språken, inte kräver någon ändring. I sådana fall ska talmannen tillsammans med berörda parter söka nå en tillfredsställande språklig lösning.
d)  Det är enbart avsett att säkerställa att texten är språkligt korrekt eller terminologiskt konsekvent på det ingivna ändringsförslagets originalspråk. I sådana fall ska talmannen tillsammans med berörda parter söka nå en tillfredsställande språklig lösning.
2.   Ett ändringsförslag bortfaller om det är oförenligt med tidigare fattade beslut om samma text vid samma omröstning.
3.  Talmannen ska avgöra om ett ändringsförslag är tillåtligt.
3.  Talmannen ska avgöra om ett ändringsförslag är tillåtligt.
Talmannens beslut enligt punkt 3 angående ändringsförslags tillåtlighet ska inte uteslutande grundas på bestämmelserna i punkt 1 och 2 i denna artikel utan på bestämmelserna i arbetsordningen i allmänhet.
Talmannens beslut enligt punkt 3 angående ändringsförslag tillåtlighet ska inte uteslutande grundas på bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel utan på bestämmelserna i arbetsordningen i allmänhet.
4.  En politisk grupp eller minst 40 ledamöter får inge ett alternativt förslag till resolution som avser att ersätta ett resolutionsförslag i ett utskottsbetänkande som inte avser lagstiftning.
4.  En politisk grupp eller minst 40 ledamöter får inge ett alternativt förslag till resolution som avser att ersätta ett resolutionsförslag i ett utskottsbetänkande som inte avser lagstiftning.
I så fall får gruppen eller de berörda ledamöterna inte inge ändringsförslag till utskottets resolutionsförslag. Ett sådant alternativt förslag till resolution får inte vara längre än utskottets resolutionsförslag. Resolutionsförslaget ska gå till omröstning i en enda omröstning och utan ändringsförslag.
I så fall får gruppen eller de berörda ledamöterna inte inge ändringsförslag till utskottets resolutionsförslag. Ett sådant alternativt förslag till resolution får inte vara längre än utskottets resolutionsförslag. Resolutionsförslaget ska gå till omröstning i en enda omröstning och utan ändringsförslag.
Artikel 123.4 ska gälla i tillämpliga delar.
Artikel 123.4 och 123.4a, som avser gemensamma förslag till resolutioner, ska gälla i tillämpliga delar.
4a.   I undantagsfall kan det med talmannens godkännande inges ändringsförslag efter det att tidsfristen för ändringsförslag löpt ut, om ändringsförslagen är kompromissändringsförslag eller om tekniska problem föreligger. Talmannen ska avgöra om sådana ändringsförslag är tillåtliga. Talmannen ska inhämta kammarens godkännande innan sådana ändringsförslaggår till omröstning.
Följande allmänna kriterier för kompromissändringsförslag tillåtlighet kan tillämpas:
–   Kompromissändringsförslag avser normalt de delar av texten som när tidsfristen för ingivande av ändringsförslag löpt ut varit föremål för ändringsförslag.
–   Kompromissändringsförslag läggas normalt fram av politiska grupper som företräder en majoritet i parlamentet, berörda utskotts ordförande eller föredragande eller författare till andra ändringsförslag.
–   Kompromissändringsförslag innebär normalt att alla andra ändringsförslag som avser samma textavsnitt dras tillbaka.
Endast talmannen kan föreslå att ett kompromissändringsförslag ska behandlas. För att ett kompromissändringsförslag ska gå till omröstning ska talmannen inhämta kammarens godkännande genom att fråga om det finns några invändningar mot en sådan omröstning. Om invändningar framförs ska kammaren avgöra frågan med en majoritet av de avgivna rösterna.
Ändring 192
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 171
Artikel 171
Artikel 171
Omröstningar
Omröstningar
1.  Omröstningar om betänkanden ska förrättas i följande ordning:
1.  Såvida inget annat specifikt anges i denna arbetsordning ska omröstningar om texter som lagts fram för parlamentet förrättas i följande ordning:
a)  Omröstning om eventuella ändringsförslag till det förslag som behandlas i det ansvariga utskottets betänkande.
a)  I tillämpliga fall, omröstning om eventuella ändringsförslag till förslaget till rättsligt bindande akt.
b)  Omröstning om hela förslaget – ändrat eller inte.
b)  I tillämpliga fall, omröstning om hela förslaget – ändrat eller inte.
c)  Omröstning om ändringsförslag till resolutionsförslag eller till förslag till lagstiftningsresolutioner.
c)  Omröstning om eventuella ändringsförslag till resolutionsförslag eller till förslag till lagstiftningsresolutioner.
d)  Omröstning om hela resolutionsförslaget eller förslaget till lagstiftningsresolution (slutomröstning).
d)  Omröstning om hela resolutionsförslaget (slutomröstning).
Parlamentet ska inte rösta om betänkandets motivering.
Parlamentet ska inte rösta om några motiveringar i ett betänkande.
2.   Följande förfarande ska tillämpas vid andra behandlingen:
a)   Har inget förslag om att avvisa eller ändra rådets ståndpunkt lagts fram, ska den gemensamma ståndpunkten anses godkänd, i enlighet med artikel 76.
b)   Omröstning om avvisning av rådets ståndpunkt ska förrättas före omröstning om eventuella ändringsförslag (se artikel 68.1).
c)   Har flera ändringsförslagtill rådets ståndpunkt lagts fram, ska omröstning om dessa förrättas i den ordning som fastställs i artikel 174.
d)   Om parlamentet har röstat om förslag till ändring av rådets ståndpunkt, kan ytterligare en omröstning om hela förslaget endast förrättas i enlighet med artikel 68.2.
3.   Förfarandet i artikel 72 ska tillämpas vid tredje behandlingen.
4.  Vid omröstningar om lagstiftningstexter och resolutionsförslag som inte avser lagstiftning, ska de delar som rör det egentliga innehållet gå till omröstning först. Först därefter ska eventuella beaktandeled och skäl gå till omröstning. Om ett ändringsförslag är oförenligt med ett tidigare omröstningsresultat ska det bortfalla.
4.  Vid omröstningar om förslag till rättsligt bindande akter och resolutionsförslag som inte avser lagstiftning, ska de delar som rör det egentliga innehållet gå till omröstning först. Först därefter ska eventuella beaktandeled och skäl gå till omröstning.
4a.   Ett ändringsförslag ska bortfalla om det är oförenligt med tidigare fattade beslut om samma text vid samma omröstning.
5.  Utskottets föredragande är den ende ledamot som får yttra sig i samband med omröstningen och endast för att kortfattat redovisa sitt utskotts ståndpunkter angående de ändringsförslag som omröstningen gäller.
5.  Utskottets föredragande, eller i dennes ställe utskottets ordförande, är den ende ledamot som får yttra sig i samband med omröstningen. Han eller hon ska ges möjlighet att kortfattat redovisa sitt utskotts ståndpunkter angående de ändringsförslag som omröstningen gäller.
Ändring 193
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 172
Artikel 172
utgår
Lika röstetal
1.   Uppkommer lika röstetal i en omröstning enligt artikel 171.1 b eller 171.1 d, ska förslaget i sin helhet återförvisas till utskottet. Detta ska även gälla omröstningar enligt artiklarna 3 och 9 och slutomröstningar enligt artiklarna 199 och 212, varvid förslaget i de två sistnämnda fallen ska återförvisas till talmanskonferensen.
2.   Uppkommer lika röstetal vid en omröstning om föredragningslistan i sin helhet (artikel 152), protokollet i sin helhet (artikel 192) eller vid en delad omröstning enligt artikel 176, ska texten anses antagen.
3.   I alla övriga fall av lika röstetal ska texter eller förslag som gått till omröstning anses förkastade, utan att det påverkar tillämpningen av de artiklar som föreskriver kvalificerad majoritet.
Artikel 172.3 ska tolkas på så sätt att när det föreligger lika röstetal vid en omröstning beträffande ett förslag till rekommendation enligt artikel 141.4 om att inte agera i ett förfarande som är anhängigt vid Europeiska unionens domstol, ska detta inte anses innebära ett antagande av en rekommendation om att parlamentet ska agera i ett sådant förfarande. I ett sådant fall ska det ansvariga utskottet anses inte ha yttrat sig.
Ändring 194
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 173
Artikel 173
utgår
Grundläggande principer för omröstningen
1.   Omröstning om ett betänkande ska förrättas på grundval av en rekommendation från det ansvariga utskottet. Utskottet kan delegera denna uppgift till sin ordförande eller föredragande.
2.   Utskottet kan rekommendera att en gemensam omröstning förrättas om alla eller flera av Ändringen och att dessa ska antas, förkastas eller utgå.
Utskottet kan även lägga fram kompromissändringsförslag.
3.   Om det ansvariga utskottet rekommenderar en gemensam omröstning om Ändring, ska den gemensamma omröstningen förrättas först.
4.   Om det ansvariga utskottet lägger fram ett kompromissändringsförslag, ska omröstning om kompromissändringsförslaget förrättas först.
5.   Omröstning om Ändring för vilka namnupprop har begärts, ska förrättas separat.
6.   Delad omröstning ska inte tillåtas vid en gemensam omröstning eller en omröstning om ett kompromissändringsförslag.
Ändring 195
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 174
Artikel 174
Artikel 174
Omröstningsordning vid ändringsförslag
Omröstningsordning vid ändringsförslag
1.  Ändringsförslag har företräde framför den text de avser och ska gå till omröstning före den texten.
1.  Ändringsförslag har företräde framför den text de avser och ska gå till omröstning före den texten.
2.  Om två eller flera ändringsförslag, som ömsesidigt utesluter varandra, har lagts fram till samma textavsnitt, ska det ändringsförslag som avviker mest från den ursprungliga texten ha företräde och vara det som först går till omröstning. Antas det ändringsförslaget ska de övriga ändringsförslagen anses ha förkastats. Förkastas det ska omröstning förrättas om det ändringsförslag som står närmast i tur, och på samma sätt för vart och ett av de återstående ändringsförslagen. Råder det tvekan om den inbördes ordningen, ska denna avgöras av talmannen. Om samtliga ändringsförslag förkastas ska den ursprungliga texten anses antagen om inte särskild omröstning begärts inom föreskriven tid.
2.  Om två eller flera ändringsförslag, som ömsesidigt utesluter varandra, har lagts fram till samma textavsnitt, ska det ändringsförslag som avviker mest från den ursprungliga texten ha företräde och vara det som först går till omröstning. Antas det ändringsförslaget ska de övriga ändringsförslagen anses ha förkastats. Förkastas det ska omröstning förrättas om det ändringsförslag som står närmast i tur, och på samma sätt för vart och ett av de återstående ändringsförslagen. Råder det tvekan om den inbördes ordningen, ska denna avgöras av talmannen. Om samtliga ändringsförslag förkastas ska den ursprungliga texten anses antagen om inte särskild omröstning begärts inom föreskriven tid.
3.  Talmannen kan låta den ursprungliga texten gå till omröstning först, eller låta ett ändringsförslag, som står närmare den ursprungliga texten än det ändringsförslag som avviker mest gå till omröstning före det förslaget.
3.   Talmannen kan dock, om han eller hon anser att detta kommer att underlätta omröstningen, låta den ursprungliga texten gå till omröstning först, eller låta ett ändringsförslag som står närmare den ursprungliga texten än det ändringsförslag som avviker mest gå till omröstning före det förslaget.
Om endera av dessa erhåller majoritet bortfaller alla övriga ändringsförslag som avser samma text.
Om endera av dessa erhåller majoritet bortfaller alla övriga ändringsförslag som avser samma del av texten.
4.   I undantagsfall kan det på förslag av talmannen förrättas omröstning om ändringsförslag som lagts fram efter det att debatten avslutats, om ändringsförslag är kompromissändringsförslag eller om tekniska problem föreligger. Talmannen ska inhämta kammarens godkännande till att låta sådana ändringsförslag gå till omröstning.
Talmannen ska, i enlighet med artikel 170.3, besluta om ändringsförslag är tillåtliga. Vid kompromissändringsförslag som lagts fram efter en debatts avslutande i enlighet med denna punkt, ska talmannen i varje enskilt fall besluta om ändringsförslagen är tillåtliga med hänsyn till deras kompromisskaraktär.
Endast talmannen kan föreslå att ett kompromissändringsförslag ska behandlas. För att ett kompromissändringsförslag ska gå till omröstning måste talmannen inhämta kammarens godkännande genom att fråga om det finns några invändningar mot en sådan omröstning. Framförs invändningar ska kammaren besluta om frågan med en majoritet av de avgivna rösterna.
4a.   Kompromissändringsförslag som går till omröstning ska ges omröstningsprioritet.
4b.   Delad omröstning ska inte vara tillåtlig vid en omröstning om ett kompromissändringsförslag.
5.  När ansvarigt utskott har lagt fram en rad ändringsförslag som avser samma text som betänkandet, ska talmannen låta dem gå till gemensam omröstning, såvida inte en politisk grupp eller minst 40 ledamöter begärt särskild omröstning eller andra ändringsförslag lagts fram.
5.  När ansvarigt utskott har lagt fram en rad ändringsförslag som avser samma text som betänkandet, ska talmannen låta dem gå till gemensam omröstning, såvida inte en politisk grupp eller minst 40 ledamöter begärt särskild eller delad omröstning om vissa punkter eller andra, konkurrerande ändringsförslag lagts fram.
6.  Talmannen kan låta andra ändringsförslag gå till gemensam omröstning om de kompletterar varandra. I så fall ska talmannen tillämpa förfarandet i punkt 5. Författarna till ändringsförslag som kompletterar varandra har rätt att föreslå en gemensam omröstning.
6.  Talmannen kan låta andra ändringsförslag gå till gemensam omröstning om de kompletterar varandra, såvida inte en politisk grupp eller minst 40 ledamöter begärt särskild eller delad omröstning. Författarna till ändringsförslag som kompletterar varandra har även rätt att föreslå en gemensam omröstning.
7.  Efter det att ett visst ändringsförslag har antagits eller förkastats, kan talmannen besluta att flera andra ändringsförslag med liknande innehåll eller liknande syften ska gå till gemensam omröstning. Talmannen kan i förväg inhämta kammarens medgivande.
7.  Efter det att ett visst ändringsförslag har antagits eller förkastats, kan talmannen besluta att flera andra ändringsförslag med liknande innehåll eller liknande syften ska gå till gemensam omröstning. Talmannen kan i förväg inhämta kammarens medgivande.
Sådana grupper av ändringsförslag kan avse olika delar av den ursprungliga texten.
Sådana grupper av ändringsförslag kan avse olika delar av den ursprungliga texten.
8.  Om två eller flera identiska ändringsförslag läggs fram av olika personer, ska de gå till omröstning som ett enda ändringsförslag.
8.  Om två eller flera identiska ändringsförslag läggs fram av olika personer, ska de gå till omröstning som ett enda Ändring.
8a.   Omröstning om ändringsförslag för vilka namnupprop har begärts ska förrättas separat.
Ändring 196
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 175
Artikel 175
Artikel 175
Behandling i utskott av ändringsförslag ingivna för behandling i plenum
Filtrering i utskott av ändringsförslag ingivna för behandling i plenum
Om mer än 50 ändringsförslag och krav på särskild eller delad omröstning har ingetts till ett betänkande för behandling i plenum får talmannen, efter samråd med utskottsordföranden, uppmana det ansvariga utskottet att hålla ett sammanträde för att behandla dessa ändringsförslag eller krav. Endast ändringsförslag och krav på särskild eller delad omröstning som då stöds av minst en tiondel av utskottets ledamöter ska tas upp till omröstning i plenum.
Om mer än 50 ändringsförslag eller krav på särskild eller delad omröstning har ingetts om en text som lagts fram av ett utskott för behandling i plenum får talmannen, efter samråd med utskottsordföranden, uppmana det utskottet att hålla ett sammanträde för att rösta om vart och ett av dessa ändringsförslag eller krav. Endast ändringsförslag och krav på särskild eller delad omröstning som då stöds av minst en tredjedel av utskottets ledamöter ska tas upp till omröstning i plenum.
Ändring 197
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 176
Artikel 176
Artikel 176
Delad omröstning
Delad omröstning
1.  En politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan begära delad omröstning om ett textavsnitt som ska gå till omröstning innehåller två eller flera bestämmelser, syftar på två eller flera punkter eller kan indelas i två eller flera delar som har en egen betydelse och/eller ett eget normativt värde.
1.  En politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan begära delad omröstning om ett textavsnitt som ska gå till omröstning innehåller två eller flera bestämmelser, syftar på två eller flera punkter eller kan indelas i två eller flera delar som har en egen betydelse och/eller ett eget normativt värde.
2.  Begäran om delad omröstning ska göras kvällen före omröstningen, såvida inte talmannen fastställer en ny tidsfrist. Talmannen ska fatta beslut om en sådan begäran.
2.  Begäran om delad omröstning ska göras senast kvällen före omröstningen, såvida inte talmannen fastställer en ny tidsfrist. Talmannen ska fatta beslut om en sådan begäran.
Ändringar 198 och 347
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 178
Artikel 178
Artikel 178
Omröstning
Omröstning
1.  Parlamentet röstar normalt med handuppräckning.
1.  Parlamentet röstar normalt med handuppräckning.
Talmannen kan dock när som helst besluta att omröstningarna ska förrättas med det elektroniska omröstningssystemet.
1a.   Talmannen ska vid varje enskild omröstning förklara omröstningen påbörjad och avslutad.
När talmannen har förklarat en omröstning påbörjad har endast talmannen rätt att göra inlägg innan omröstningen förklarats avslutad.
1b.   Vid rösträkningen ska hänsyn tas endast till de röster som avgetts för eller emot en text, såvida inte en specifik majoritet fastställs i fördragen.
2.  Om talmannen finner att resultatet av omröstningen är oklart ska en ny omröstning äga rum med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet eller, om detta är ur funktion, genom att ledamöterna reser sig upp.
2.  Om talmannen finner att resultatet av omröstningen med handuppräckning är oklart ska en ny omröstning äga rum med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet eller, om detta är ur funktion, genom att ledamöterna reser sig upp.
2a.   Talmannen ska fastställa och tillkännage omröstningsresultatet.
3.  Omröstningsresultaten ska registreras.
3.  Omröstningsresultaten ska registreras.
Ändring 199
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 179
Artikel 179
Artikel 179
Slutomröstning
Slutomröstning
När parlamentet fattar beslut på grundval av ett betänkande ska varje enstaka omröstning och/eller slutomröstning ske med namnupprop i enlighet med artikel 180.2. Omröstning om ändringsförslag ska ske med namnupprop endast efter en begäran som gjorts i enlighet med artikel 180.
När parlamentet fattar beslut på grundval av ett betänkande ska varje enstaka omröstning och/eller slutomröstning ske med namnupprop i enlighet med artikel 180.2.
Bestämmelserna i artikel 179 om omröstning med namnupprop ska inte tillämpas på de betänkanden som föreskrivs i artiklarna 8.2 och 9.3, 9.6 och 9.8 när det gäller förfaranden som avser en ledamots immunitet.
Bestämmelserna i artikel 179 om omröstning med namnupprop ska inte tillämpas på de betänkanden som föreskrivs i artiklarna 8.2 och 9.3, 9.6 och 9.8 när det gäller förfaranden som avser en ledamots immunitet.
Ändring 200
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 179a (ny)
Artikel 179a
Lika röstetal
1.   Uppkommer lika röstetal i en omröstning enligt artikel 171.1 b eller 171.1 d, ska texten i sin helhet återförvisas till utskottet. Detta ska även gälla omröstningar enligt artiklarna 3 och 9.
2.   Uppkommer lika röstetal i en omröstning om en text som gått till delad omröstning enligt artikel 176, ska texten anses antagen.
3.   I alla övriga fall av lika röstetal ska texter eller förslag som gått till omröstning anses förkastade, utan att det påverkar tillämpningen av de artiklar som föreskriver kvalificerad majoritet.
Artikel 179a.3 ska tolkas på så sätt att när det föreligger lika röstetal vid en omröstning beträffande ett förslag till rekommendation enligt artikel 141.4 om att inte agera i ett förfarande som är anhängigt vid Europeiska unionens domstol, ska detta inte anses innebära ett antagande av en rekommendation om att parlamentet bör agera i ett sådant förfarande. I ett sådant fall ska det ansvariga utskottet inte anses ha uttryckt någon rekommendation.
Talmannen får rösta men ska inte ha utslagsröst.
(De två sista styckena ska införas som tolkningar.)
Ändring 201
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 180
Artikel 180
Artikel 180
Omröstning med namnupprop
Omröstning med namnupprop
1.  Utöver de fall som anges i artiklarna 118.5, 119.5 och 179 ska omröstning med namnupprop förrättas om detta skriftligen begärs av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter kvällen före omröstningen, såvida inte talmannen fastställer en ny tidsfrist.
1.  Utöver de fall som anges i denna arbetsordning ska omröstning med namnupprop förrättas om detta skriftligen begärs av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter senast kvällen före omröstningen, såvida inte talmannen fastställer en ny tidsfrist.
Bestämmelserna i artikel 180.1 om omröstning med namnupprop ska inte tillämpas på de betänkanden som föreskrivs i artiklarna 8.2 och 9.3, 9.6 och 9.8 när det gäller förfaranden som avser en ledamots immunitet.
Bestämmelserna i artikel 180 om omröstning med namnupprop ska inte tillämpas på de betänkanden som föreskrivs i artiklarna 8.2 och 9.3, 9.6 och 9.8 när det gäller förfaranden som avser en ledamots immunitet.
1a.   Varje politisk grupp får lämna in högst 100 begäranden om omröstningar med namnupprop per sammanträdesperiod.
2.  Omröstningen med namnupprop ska genomföras med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet. Om det senare av tekniska orsaker inte kan användas, ska namnuppropet ske i bokstavsordning och börja med namnet på en ledamot som tas fram genom lottdragning. Talmannen ska rösta sist.
2.  Omröstningen med namnupprop ska genomföras med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet.
Om det senare av tekniska orsaker inte kan användas, kan namnuppropet ske i bokstavsordning och börja med namnet på en ledamot som tas fram genom lottdragning. Talmannen ska rösta sist. Omröstningen sker muntligt genom att varje ledamot högt och tydligt säger ”ja”, ”nej” eller ”avstår”.
Omröstningen sker genom att varje ledamot högt och tydligt säger "ja", "nej" eller "avstår". Vid rösträkningen ska hänsyn endast tas till de röster som avgetts för eller emot ett förslag. Talmannen ska fastställa omröstningsresultatet och tillkännage detta.
Resultatet av omröstningen ska föras till protokollet från sammanträdet. Ledamöternas namn ska föras upp i bokstavsordning efter politisk grupptillhörighet och med angivelse av hur de röstat.
2a.   Resultatet av omröstningen ska föras till protokollet från sammanträdet. Ledamöternas namn ska föras upp i bokstavsordning efter politisk grupptillhörighet och med angivelse av hur de röstat.
Ändring 202
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 180a (ny)
Artikel 180a
Sluten omröstning
1.   Vid utnämningar ska sluten omröstning förrättas, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 15.1 och 204.2 andra stycket.
Endast röstsedlar med nominerade ledamöters namn ska beaktas vid räkningen av antalet avgivna röster.
2.   Sluten omröstning ska även förrättas om minst en femtedel av parlamentets ledamöter så begär. En sådan begäran måste framställas innan omröstningen inleds.
3.   En begäran om sluten omröstning har företräde framför en begäran om omröstning med namnupprop.
4.   Två till åtta genom lottdragning framtagna ledamöter ska räkna de röster som avges i en sluten omröstning, förutom vid elektronisk omröstning.
Vid omröstning enligt punkt 1 får nominerade kandidater inte vara rösträknare.
Namnen på de ledamöter som deltagit i en sluten omröstning ska föras till protokollet från det sammanträde då omröstningen ägde rum.
Ändring 203
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 181
Artikel 181
Artikel 181
Elektronisk omröstning
Användning av elektroniskt omröstningssystem
1.  Talmannen kan när som helst besluta att de omröstningar som avses i artiklarna 178, 180 och 182 ska förrättas med elektroniskt omröstningssystem.
Om det elektroniska omröstningssystemet av tekniska orsaker inte kan användas, ska omröstningen förrättas i enlighet med artikel 178, 180.2 eller 182.
Tekniska instruktioner för användningen av det elektroniska omröstningssystemet ska fastställas av presidiet.
1.  Tekniska instruktioner för användningen av det elektroniska omröstningssystemet ska fastställas av presidiet.
2.  Om det elektroniska omröstningssystemet används ska resultatet registreras endast i siffror.
2.  Om det elektroniska omröstningssystemet används ska resultatet registreras endast i siffror, såvida det inte är fråga om en omröstning med namnupprop.
Om omröstning med namnupprop har begärts i enlighet med artikel 180.1, ska omröstningsresultatet emellertid registreras namn för namn och föras till protokollet från sammanträdet efter politisk grupptillhörighet och i bokstavsordning efter ledamöternas namn.
3.   Omröstning med namnupprop ska förrättas i enlighet med artikel 180.2 om en majoritet av de närvarande ledamöterna så begär. Det förfarande som beskrivs i punkt 1 i denna artikel kan användas för att avgöra om en sådan majoritet föreligger.
3a.   Talmannen kan när som helst besluta att använda det elektroniska omröstningssystemet för att kontrollera ett tröskelvärde.
Ändring 204
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 182
Artikel 182
utgår
Sluten omröstning
1.   Vid utnämningar ska sluten omröstning förrättas, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 15.1, 199.1 och 204.2 andra stycket.
Endast röstsedlar med nominerade ledamöters namn ska beaktas vid räkningen av antalet avgivna röster.
2.   Sluten omröstning kan även förrättas om minst en femtedel av parlamentets ledamöter så begär. En sådan begäran måste framställas innan omröstningen inleds.
Parlamentet ska förrätta sluten omröstning om en begäran om sluten omröstning framställs av minst en femtedel av parlamentets ledamöter innan omröstningen inleds.
3.   En begäran om sluten omröstning har företräde framför en begäran om omröstning med namnupprop.
4.   Två till åtta genom lottdragning framtagna ledamöter ska räkna de röster som avges i en sluten omröstning, förutom vid elektronisk omröstning.
Vid omröstning enligt punkt 1 får nominerade kandidater inte vara rösträknare.
Namnen på de ledamöter som deltagit i en sluten omröstning ska föras till protokollet från det sammanträde då omröstningen ägde rum.
Ändring 205
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 182a (ny)
Artikel 182a
Invändningar beträffande omröstningar
1.   Ordningsfrågor beträffande en omröstnings giltighet kan tas upp efter det att talmannen har förklarat omröstningen avslutad.
2.   När resultatet av en omröstning med handuppräckning har tillkännagetts, kan en ledamot begära att resultatet ska kontrolleras med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet.
3.   Talmannen avgör om det tillkännagivna resultatet är giltigt. Talmannens beslut är slutgiltigt.
Ändring 206
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 183
Artikel 183
Artikel 183
Röstförklaringar
Röstförklaringar
1.  När den allmänna debatten har avslutats, har varje ledamot rätt att i samband med slutomröstningen avge en muntlig röstförklaring på högst en minut eller en skriftlig röstförklaring på högst 200 ord, vilka ska ingå i det fullständiga förhandlingsreferatet.
1.  När omröstningen har avslutats har varje ledamot rätt att i samband med den enstaka omröstningen och/eller slutomröstningen om en fråga som tagits upp i kammaren avge en muntlig röstförklaring på högst en minut. Varje ledamot har rätt att avge högst tre muntliga röstförklaringar per sammanträdesperiod.
Varje ledamot har i samband med en sådan omröstning rätt att avge en skriftlig röstförklaring på högst 200 ord, vilken ska publiceras på ledamotens sida på parlamentets webbplats.
Varje politisk grupp har rätt att avge en röstförklaring på högst två minuter.
Varje politisk grupp har rätt att avge en röstförklaring på högst två minuter.
När den första röstförklaringen har påbörjats ska ingen ytterligare begäran om att få avge röstförklaringar beviljas.
När den första röstförklaringen om den första punkten har påbörjats ska ingen ytterligare begäran om att få avge röstförklaringar beviljas.
Röstförklaringar till slutomröstning kan avges beträffande alla frågor som tagits upp i kammaren. I denna artikel avses med termen "slutomröstning" inte vilken typ av omröstning det gäller, utan den sista omröstningen beträffande en fråga.
Röstförklaringar till en enstaka omröstning och/eller en slutomröstning kan avges beträffande alla frågor som tagits upp i kammaren. I denna artikel avses med termen ”slutomröstning” inte vilken typ av omröstning det gäller, utan den sista omröstningen beträffande en fråga.
2.  Röstförklaringar ska inte tillåtas vid omröstning om procedurfrågor.
2.  Röstförklaringar ska inte tillåtas vid sluten omröstning eller vid omröstning om procedurfrågor.
3.  Om ett förslag till lagstiftningsakt eller ett betänkande är uppfört på föredragningslistan enligt artikel 150, kan ledamöter inge en skriftlig röstförklaring i enlighet med punkt 1.
3.  Om en fråga förts upp på föredragningslistan utan vare sig ändringsförslag eller debatt, kan ledamöter bara inge en skriftlig röstförklaring i enlighet med punkt 1.
Såväl muntliga som skriftliga röstförklaringar måste ha ett direkt samband med den text som är föremål för omröstning.
Såväl muntliga som skriftliga röstförklaringar måste ha ett direkt samband med den fråga som tagits upp i kammaren.
Ändring 207
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 184
Artikel 184
utgår
Invändningar beträffande omröstningar
1.   Talmannen ska vid varje enskild omröstning förklara omröstningen påbörjad och avslutad.
2.   När talmannen har förklarat en omröstning påbörjad, har endast talmannen rätt att göra inlägg innan omröstningen är avslutad.
3.   Ordningsfrågor beträffande en omröstnings giltighet kan tas upp efter det att talmannen har förklarat omröstningen avslutad.
4.   När resultatet av en omröstning med handuppräckning har tillkännagetts, kan en ledamot begära att resultatet ska kontrolleras med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet.
5.   Talmannen avgör om det tillkännagivna resultatet är giltigt. Talmannens beslut är slutgiltigt.
Ändring 208
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning VII – Kapitel 6 – rubriken
KAPITEL 6
KAPITEL 6
PROCEDURFRÅGOR
ORDNINGS- OCH PROCEDURFRÅGOR
Ändring 209
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 185
Artikel 185
Artikel 185
Förslag som rör förfaranden
Förslag som rör förfaranden
1.  En begäran om följande förslag som rör förfaranden ska ha företräde framför varje annan begäran om att tilldelas ordet:
1.  En begäran om följande förslag som rör förfaranden ska ha företräde framför varje annan begäran om att tilldelas ordet:
a)  Förslag om avvisning av ett ärende som otillåtligt (artikel 187).
a)  Förslag om avvisning av ett ärende som otillåtligt (artikel 187).
b)  Förslag om återförvisning till utskott (artikel 188).
b)  Förslag om återförvisning till utskott (artikel 188).
c)  Förslag om avslutande av debatt (artikel 189).
c)  Förslag om avslutande av debatt (artikel 189).
d)  Förslag om uppskjutande av debatt och omröstning (artikel 190).
d)  Förslag om uppskjutande av debatt och omröstning (artikel 190).
e)  Förslag om avbrytande eller avslutande av sammanträde (artikel 191).
e)  Förslag om avbrytande eller avslutande av sammanträde (artikel 191).
Endast förslagsställaren samt en talare för, en talare emot och det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande har rätt att yttra sig om sådana förslag.
Endast förslagsställaren samt en talare emot och det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande har rätt att yttra sig om sådana förslag.
2.  Talartiden får inte överstiga en minut.
2.  Talartiden får inte överstiga en minut.
Ändring 210
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 186
Artikel 186
Artikel 184a
Ordningsfrågor
Ordningsfrågor
1.  En ledamot kan tilldelas ordet för att göra talmannen uppmärksam på eventuella överträdelser av parlamentets arbetsordning. Ledamoten ska först ange vilken artikel som åsyftas.
1.  En ledamot kan tilldelas ordet för att göra talmannen uppmärksam på eventuella överträdelser av parlamentets arbetsordning. Ledamoten ska först ange vilken artikel som åsyftas.
2.  En begäran om att ta upp en sådan ordningsfråga ska ha företräde framför varje annan begäran om att tilldelas ordet.
2.  En begäran om att ta upp en sådan ordningsfråga ska ha företräde framför varje annan begäran om att tilldelas ordet eller varje annan procedurfråga.
3.  Talartiden får inte överstiga en minut.
3.  Talartiden får inte överstiga en minut.
4.  Talmannen ska omedelbart fatta beslut i ordningsfrågor i enlighet med arbetsordningen och ska meddela sitt beslut omedelbart efter det att ordningsfrågan har tagits upp. Det ska inte förrättas någon omröstning om detta.
4.  Talmannen ska omedelbart fatta beslut i ordningsfrågor i enlighet med arbetsordningen och ska meddela sitt beslut omedelbart efter det att ordningsfrågan har tagits upp. Det ska inte förrättas någon omröstning om detta.
5.  Talmannen kan i undantagsfall förklara att beslutet kommer att tillkännages senare, dock senast 24 timmar efter det att ordningsfrågan togs upp. Skjuts beslutet upp medför detta emellertid inte att debatten skjuts upp. Talmannen kan hänvisa ärendet till ansvarigt utskott.
5.  Talmannen kan i undantagsfall förklara att beslutet kommer att tillkännages senare, dock senast 24 timmar efter det att ordningsfrågan togs upp. Skjuts beslutet upp medför detta emellertid inte att debatten skjuts upp. Talmannen kan hänvisa ärendet till ansvarigt utskott.
En begäran om att ta upp en ordningsfråga ska röra den punkt på föredragningslistan som just då behandlas. En ledamot kan tilldelas ordet för att ta upp en ordningsfråga avseende ett annat ämne vid lämplig tidpunkt, exempelvis när behandlingen av den aktuella punkten på föredragningslistan avslutats eller innan sammanträdet avbryts.
En begäran om att ta upp en ordningsfråga ska röra den punkt på föredragningslistan som just då behandlas. En ledamot kan tilldelas ordet för att ta upp en ordningsfråga avseende ett annat ämne vid lämplig tidpunkt, exempelvis när behandlingen av den aktuella punkten på föredragningslistan avslutats eller innan sammanträdet avbryts.
(Denna artikel ska i sin ändrade lydelse flyttas och placeras före artikel 185.)
Ändring 211
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 187
Artikel 187
Artikel 187
Avvisning av ett ärende som otillåtligt
Avvisning av ett ärende som otillåtligt
1.  När en debatt om en bestämd punkt på föredragningslistan inleds kan förslag väckas om att avvisa denna punkt som otillåtlig. En sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.
1.  När en debatt om en bestämd punkt på föredragningslistan inleds kan förslag väckas, av en politisk grupp eller 40 ledamöter, om att avvisa denna punkt som otillåtlig. En sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.
En begäran om avvisning på grund av otillåtlighet ska anmälas till talmannen minst 24 timmar i förväg, och talmannen ska omgående informera parlamentet.
En begäran om avvisning på grund av otillåtlighet ska anmälas till talmannen minst 24 timmar i förväg, och talmannen ska omgående informera parlamentet.
2.  Godkänns förslaget ska kammaren genast fortsätta till nästa punkt på föredragningslistan.
2.  Godkänns förslaget ska kammaren genast fortsätta till nästa punkt på föredragningslistan.
Ändring 212
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 188
Artikel 188
Artikel 188
Återförvisning till utskott
Återförvisning till utskott
1.  En politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan begära återförvisning till utskott när föredragningslistan ska fastställas eller innan debatten inleds.
1.  En politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan begära återförvisning till utskott när föredragningslistan ska fastställas eller innan debatten inleds.
En begäran om återförvisning till utskott ska anmälas till talmannen minst 24 timmar i förväg. Talmannen ska omgående informera parlamentet.
En begäran om återförvisning till utskott ska anmälas till talmannen minst 24 timmar i förväg. Talmannen ska omgående informera parlamentet.
2.  En politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan även begära återförvisning till utskott före eller under en omröstning. En sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.
2.  En politisk grupp eller minst 40 ledamöter kan även begära återförvisning till utskott före eller under en omröstning. En sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.
3.  En sådan begäran kan endast göras en gång vid var och en av dessa etapper i förfarandet.
3.  En sådan begäran kan endast göras en gång vid var och en av dessa etapper i förfarandet.
4.  Återförvisning till utskott innebär att debatten av punkten i fråga skjuts upp.
4.  Återförvisning till utskott innebär att behandlingen av punkten i fråga skjuts upp.
5.  Kammaren kan fastställa en tidpunkt före vilken utskottet ska redogöra för sina slutsatser.
5.  Kammaren kan fastställa en tidpunkt före vilken utskottet ska redogöra för sina slutsatser.
Ändring 213
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 190
Artikel 190
Artikel 190
Uppskjutande av debatt och omröstning
Uppskjutande av debatt eller omröstning
1.  Vid inledandet av en debatt om en punkt på föredragningslistan kan en politisk grupp eller minst 40 ledamöter begära att debatten skjuts upp till en viss bestämd tidpunkt. En sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.
1.  Vid inledandet av en debatt om en punkt på föredragningslistan kan en politisk grupp eller minst 40 ledamöter begära att debatten skjuts upp till en viss bestämd tidpunkt. En sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.
En begäran om att skjuta upp debatten ska anmälas till talmannen minst 24 timmar i förväg, och talmannen ska omgående informera parlamentet.
En begäran om att skjuta upp debatten ska anmälas till talmannen minst 24 timmar i förväg, och talmannen ska omgående informera parlamentet.
2.  Om begäran bifalls ska kammaren gå vidare till nästa punkt på föredragningslistan. Den uppskjutna debatten ska återupptas vid den tidpunkt som angetts.
2.  Om begäran bifalls ska kammaren gå vidare till nästa punkt på föredragningslistan. Den uppskjutna debatten ska återupptas vid den tidpunkt som angetts.
3.  Om begäran avslås kan den inte läggas fram på nytt under samma sammanträdesperiod.
3.  Om begäran avslås kan den inte läggas fram på nytt under samma sammanträdesperiod.
4.  Före eller under en omröstning kan en politisk grupp eller minst 40 ledamöter begära att omröstningen ska skjutas upp. En sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.
4.  Före eller under en omröstning kan en politisk grupp eller minst 40 ledamöter begära att omröstningen ska skjutas upp. En sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.
Beslutar parlamentet att skjuta upp en debatt till en senare sammanträdesperiod ska beslutet ange den sammanträdesperiod på vars föredragningslista debatten ska tas upp, varvid föredragningslistan till den sammanträdesperioden ovillkorligen ska upprättas i enlighet med artiklarna 149 och 152.
Ändring 214
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 191
Artikel 191
Artikel 191
Avbrytande eller avslutande av sammanträde
Avbrytande eller avslutande av sammanträde
Ett sammanträde kan avbrytas eller avslutas under en debatt eller omröstning, om parlamentet på förslag av talmannen eller på begäran av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter så beslutar. Ett sådant förslag eller en sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.
Ett sammanträde kan avbrytas eller avslutas under en debatt eller omröstning, om parlamentet på förslag av talmannen eller på begäran av en politisk grupp eller minst 40 ledamöter så beslutar. Ett sådant förslag eller en sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.
Om en begäran om att avbryta eller avsluta sammanträdet läggs fram, ska förfarandet för omröstning om denna begäran inledas utan oskäligt dröjsmål. Det vanliga sättet att tillkännage plenaromröstningar bör användas, och i enlighet med gällande praxis bör ledamöterna få tillräckligt med tid för att hinna till plenisalen.
Om en begäran om att avbryta eller avsluta sammanträdet läggs fram, ska förfarandet för omröstning om denna begäran inledas utan oskäligt dröjsmål. Det vanliga sättet att tillkännage plenaromröstningar bör användas, och i enlighet med gällande praxis bör ledamöterna få tillräckligt med tid för att hinna till plenisalen.
I analogi med artikel 152.2 andra stycket kan en liknande begäran inte läggas fram på nytt under samma dag om en sådan begäran har förkastats. I överensstämmelse med tolkningen av artikel 22.1 har talmannen rätt att avbryta överdriven användning av begäranden som läggs fram i enlighet med den här artikeln.
I analogi med artikel 149a.2 andra stycket kan en liknande begäran inte läggas fram på nytt under samma dag om en sådan begäran har förkastats. I överensstämmelse med artikel 164a har talmannen rätt att avbryta överdriven användning av begäranden som läggs fram i enlighet med den här artikeln.
Ändring 215
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 192
Artikel 192
Artikel 192
Protokoll
Protokoll
1.  Protokollet från varje sammanträde, med uppgifter om parlamentets förfaranden och beslut och namnen på talarna, ska delas ut minst en halvtimme före inledningen av det därpå följande sammanträdets eftermiddagsblock.
1.  Protokollet från varje sammanträde, med uppgifter om parlamentets förfaranden och beslut och namnen på talarna samt resultaten av eventuella omröstningar om ändringsförslag, ska tillgängliggöras minst en halvtimme före inledningen av det därpå följande sammanträdets eftermiddagsblock.
Som ”beslut” i denna bestämmelse avses i samband med ett lagstiftningsförfarande även alla av parlamentet antagna ändringsförslag, även om kommissionsförslaget eller rådets ståndpunkt till slut förkastas eller avvisas i enlighet med artikel 60.1 eller artikel 68.3.
1a.   En förteckning över handlingar som utgör underlag för parlamentets debatter och beslut ska offentliggöras i protokollet.
2.  Vid inledningen av varje sammanträdes eftermiddagsblock ska talmannen förelägga kammaren protokollet från föregående sammanträde för justering.
2.  Vid inledningen av varje sammanträdes eftermiddagsblock ska talmannen förelägga kammaren protokollet från föregående sammanträde för justering.
3.  Om invändningar framförs mot protokollet ska kammaren avgöra huruvida de föreslagna ändringarna ska beaktas. Ingen ledamot får yttra sig i frågan i mer än en minut.
3.  Om invändningar framförs mot protokollet ska kammaren avgöra huruvida de föreslagna ändringarna ska beaktas. Ingen ledamot får yttra sig i frågan i mer än en minut.
4.  Protokollet ska undertecknas av talmannen och generalsekreteraren och förvaras i parlamentets arkiv. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
4.  Protokollet ska undertecknas av talmannen och generalsekreteraren och förvaras i parlamentets arkiv. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Ändring 216
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 194
Artikel 194
Artikel 194
Fullständigt förhandlingsreferat
Fullständigt förhandlingsreferat
1.  För varje sammanträde ska ett fullständigt förhandlingsreferat upprättas i form av ett flerspråkigt dokument där alla muntliga inlägg återges på sitt originalspråk.
1.  För varje sammanträde ska ett fullständigt förhandlingsreferat upprättas i form av ett flerspråkigt dokument där alla muntliga inlägg återges på det officiella originalspråket.
1a.   Utan att det påverkar talmannens övriga disciplinära befogenheter kan talmannen från det fullständiga förhandlingsreferatet avföra anföranden och inlägg från ledamöter som inte tilldelats ordet eller som överskridit den tilldelade talartiden.
2.  Talare får göra rättelser av utskrifterna av sina muntliga inlägg inom fem arbetsdagar. Rättelserna ska sändas till sekretariatet inom samma tidsfrist.
2.  Talare får göra rättelser av utskrifterna av sina muntliga inlägg inom fem arbetsdagar. Rättelserna ska sändas till sekretariatet inom samma tidsfrist.
3.  Det flerspråkiga fullständiga förhandlingsreferatet ska offentliggöras som bilaga till Europeiska unionens officiella tidning och bevaras i parlamentets arkiv.
3.  Det flerspråkiga fullständiga förhandlingsreferatet ska offentliggöras som bilaga till Europeiska unionens officiella tidning och bevaras i parlamentets arkiv.
4.  På begäran av en ledamot ska ett utdrag från det fullständiga förhandlingsreferatet översättas till något av de officiella språken. Om så är nödvändigt ska översättningen tillhandahållas med kort varsel.
4.  På begäran av en ledamot ska ett utdrag från det fullständiga förhandlingsreferatet översättas till något av de officiella språken. Om så är nödvändigt ska översättningen tillhandahållas med kort varsel.
Ändring 217
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 195
Artikel 195
Artikel 195
Audiovisuell upptagning av förhandlingar
Audiovisuell upptagning av förhandlingar
1.  Europaparlamentets förhandlingar ska direktsändas på parlamentets webbplats på de språk på vilka de förs, tillsammans med de flerspråkiga ljudspåren från alla aktiva tolkbås.
1.  Europaparlamentets förhandlingar ska direktsändas på parlamentets webbplats på de språk på vilka de förs, tillsammans med de flerspråkiga ljudspåren från alla aktiva tolkbås.
2.  Omedelbart efter sammanträdet ska en indexerad audiovisuell upptagning av förhandlingarna på de språk på vilka de förts, tillsammans med de flerspråkiga ljudspåren från alla aktiva tolkbås, produceras och göras tillgänglig på parlamentets webbplats under den pågående och den påföljande valperioden, varefter den ska bevaras i parlamentets arkiv. Denna audiovisuella upptagning ska länkas till det flerspråkiga fullständiga förhandlingsreferatet så snart detta är tillgängligt.
2.  Omedelbart efter sammanträdet ska en indexerad audiovisuell upptagning av förhandlingarna på de språk på vilka de förts, tillsammans med de flerspråkiga ljudspåren från alla aktiva tolkbås, produceras och göras tillgänglig på parlamentets webbplats under återstoden av valperioden och den påföljande valperioden, varefter den ska bevaras i parlamentets arkiv. Denna audiovisuella upptagning ska länkas till det flerspråkiga fullständiga förhandlingsreferatet så snart detta är tillgängligt.
Ändring 218
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning VIII – Kapitel 1 – rubriken
UTSKOTT OCH UNDERSÖKNINGSKOMMITTÉER – TILLSÄTTNING OCH ANSVARSOMRÅDEN
UTSKOTT OCH UNDERSÖKNINGSKOMMITTÉER
Ändring 219
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 196
Artikel 196
Artikel 196
Tillsättning av ständiga utskott
Tillsättning av ständiga utskott
Parlamentet ska på förslag från talmanskonferensen tillsätta ständiga utskott vars ansvarsområden fastställs i en bilaga till denna arbetsordning22. Val av utskottsledamöter ska äga rum vid den första sammanträdesperioden efter nyval till parlamentet och på nytt två och ett halvt år därefter.
Parlamentet ska på förslag från talmanskonferensen tillsätta ständiga utskott. Utskottens ansvarsområden fastställs i en bilaga till denna arbetsordning22 som ska antas med en majoritet av de avgivna rösterna. Utskottsledamöterna ska utses vid den första sammanträdesperioden efter nyval till parlamentet och på nytt två och ett halvt år därefter.
Ständiga utskotts ansvarsområden kan fastställas vid en annan tidpunkt än när dessa utskott tillsätts.
Ständiga utskotts ansvarsområden kan fastställas vid en annan tidpunkt än när dessa utskott tillsätts.
__________________
__________________
22 Se bilaga VI.
22 Se bilaga VI.
Ändring 220
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 197
Artikel 197
Artikel 197
Tillsättning av särskilda utskott
Särskilda utskott
Parlamentet kan när som helst på förslag från talmanskonferensen tillsätta särskilda utskott, vars ansvarsområden, sammansättning och mandatperioder ska fastställas vid samma tidpunkt som beslut om deras tillsättning fattas. Mandatperioden får vara högst tolv månader, såvida inte parlamentet vid denna periods utgång förlänger den.
1.   Parlamentet kan när som helst på förslag från talmanskonferensen tillsätta särskilda utskott, vars ansvarsområden, antal ledamöter och mandatperioder ska fastställas vid samma tidpunkt som beslut om deras tillsättning fattas.
Eftersom särskilda utskotts ansvarsområden, sammansättning och mandatperioder fastställs vid samma tidpunkt som dessa utskott tillsätts, kan parlamentet inte vid en senare tidpunkt besluta att ändra ansvarsområdena genom att begränsa eller utvidga dessa.
1a.   Mandatperioden för särskilda utskott får vara högst tolv månader, såvida inte parlamentet vid denna periods utgång förlänger den. Mandatperioden för ett särskilt utskott ska, om inte annat slås fast i parlamentets beslut om att tillsätta det, börja löpa från och med dagen för dess konstituerande sammanträde.
1b.   Särskilda utskott har inte rätt att avge yttranden till andra utskott.
Ändringar 221 och 307
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 198
Artikel 198
Artikel 198
Undersökningskommittéer
Undersökningskommittéer
1.  Parlamentet kan på begäran av en fjärdedel av ledamöterna tillsätta en undersökningskommitté för att utreda påstådda överträdelser av unionsrätten eller fall av missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten, oavsett om den som har gjort sig skyldig till överträdelsen är en av Europeiska unionens institutioner eller organ, en offentlig myndighet i en medlemsstat eller en person som enligt unionsrätten har befogenhet att tillämpa denna.
1.  I enlighet med artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 2 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt kan parlamentet på begäran av en fjärdedel av ledamöterna tillsätta en undersökningskommitté för att utreda påstådda överträdelser av unionsrätten eller fall av missförhållanden vid genomförandet av unionsrätten, oavsett om den som har gjort sig skyldig till överträdelsen är en av Europeiska unionens institutioner eller organ, en offentlig myndighet i en medlemsstat eller en person som enligt unionsrätten har befogenhet att tillämpa denna.
Beslut om att tillsätta en undersökningskommitté ska inom en månad offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Parlamentet ska därutöver vidta alla nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att beslutet får största möjliga spridning.
Inga ändringsförslag får inges vad beträffar ämnet för undersökningen såsom det har fastställts av en fjärdedel av parlamentets ledamöter och inte heller till den tidsfrist som fastställs i punkt 10.
1a.   Beslut om att tillsätta en undersökningskommitté ska inom en månad efter det att beslutet fattades offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
2.  Undersökningskommitténs arbetssätt ska regleras av de bestämmelser i denna arbetsordning som rör utskott, om inte annat följer av denna artikel och Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt, vilket fogas som bilaga till denna arbetsordning. 23.
2.  Undersökningskommitténs arbetssätt ska regleras av de bestämmelser i denna arbetsordning som rör utskott, om inte annat följer av denna artikel och beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG.
3.  I en begäran om att en undersökningskommitté ska tillsättas ska det anges vad som ska utredas och den ska innehålla en detaljerad redogörelse för de skäl som motiverar undersökningen. På förslag av talmanskonferensen ska parlamentet fatta beslut om huruvida undersökningskommittén ska tillsättas och hur den i så fall ska vara sammansatt. Beslut om sammansättning ska fattas i enlighet med artikel 199.
3.  I en begäran om att en undersökningskommitté ska tillsättas ska det anges vad som ska utredas, och den ska innehålla en detaljerad redogörelse för de skäl som motiverar undersökningen. På förslag av talmanskonferensen ska parlamentet fatta beslut om huruvida undersökningskommittén ska tillsättas och hur många ledamöter som i så fall ska ingå i den.
4.   Undersökningskommittén ska avsluta sitt arbete genom att lägga fram en rapport inom tolv månader. Parlamentet kan två gånger besluta att förlänga denna tidsfrist med ytterligare tre månader.
Endast ordinarie ledamöter, eller i deras frånvaro de ständiga suppleanterna, har rösträtt i en undersökningskommitté.
4a.   Undersökningskommittéerna har inte rätt att avge yttranden till andra utskott.
4b.   Endast ordinarie ledamöter, eller i deras frånvaro suppleanterna, har i varje skede av förfarandet rösträtt i en undersökningskommitté.
5.  Undersökningskommittén ska välja sin ordförande och två vice ordförande samt en eller flera föredragande. Undersökningskommittén får dessutom inom ramen för sin verksamhet anförtro uppgifter, uppdrag och särskilda befogenheter åt sina medlemmar, som sedan ska avlägga en utförlig rapport.
5.  Undersökningskommittén ska välja sin ordförande och flera vice ordförande samt en eller flera föredragande. Undersökningskommittén får dessutom inom ramen för sin verksamhet anförtro uppgifter, uppdrag och särskilda befogenheter åt sina medlemmar, som sedan ska avlägga en utförlig rapport.
Mellan sammanträdena ska presidiet i brådskande fall eller när det är nödvändigt utöva undersökningskommitténs befogenheter, vilket ska godkännas vid nästföljande sammanträde.
5a.   Mellan sammanträdena ska samordnarna i brådskande fall eller när det är nödvändigt utöva undersökningskommitténs befogenheter, vilket ska godkännas vid nästföljande sammanträde.
6.   Om en undersökningskommitté anser att någon av dess rättigheter inte har respekterats, ska den föreslå talmannen att vidta lämpliga åtgärder.
7.  En undersökningskommitté kan vända sig till sådana institutioner eller personer som avses i artikel 3 i det beslut som avses i punkt 2 i syfte att genomföra utfrågningar eller inhämta handlingar.
Kostnader för resa och uppehälle för ledamöter och tjänstemän vid unionens institutioner och organ ska täckas av dessa institutioner och organ. Kostnader för resa och uppehälle för andra personer som hörs av en undersökningskommitté ska ersättas av Europaparlamentet enligt gällande villkor för utfrågning av experter.
De personer som hörs av en undersökningskommitté kan åberopa de rättigheter som de skulle ha såsom vittnen inför en domstol i sitt hemland. De ska informeras om dessa rättigheter i nnan de hörs av undersökningskommittén.
Beträffande de språk som ska användas ska undersökningskommittén tillämpa bestämmelserna i artikel 158. Kommitténs presidium kan emellertid
7.  Beträffande de språk som ska användas ska undersökningskommittén tillämpa bestämmelserna i artikel 158. Kommitténs presidium kan emellertid
–  begränsa tolktjänsterna till att endast omfatta deltagarnas officiella språk, om detta bedöms som nödvändigt av sekretesskäl,
–  begränsa tolktjänsterna till att endast omfatta deltagarnas officiella språk, om detta bedöms som nödvändigt av sekretesskäl,
–  besluta om att mottagna handlingar ska översättas, för att på så sätt se till att undersökningskommittén kan utföra sin uppgift på ett snabbt och effektivt sätt samtidigt som eventuell sekretess respekteras.
–  besluta om att mottagna handlingar ska översättas, för att på så sätt se till att undersökningskommittén kan utföra sin uppgift på ett snabbt och effektivt sätt samtidigt som eventuell sekretess respekteras.
8.   Ordföranden i en undersökningskommitté ska i samarbete med presidiet se till att eventuell sekretess respekteras och att ledamöterna vederbörligen informeras om detta.
Ordföranden ska dessutom uttryckligen hänvisa till bestämmelserna i artikel 2.2 i ovannämnda beslut. Bestämmelserna i bilaga VII del A till arbetsordningen ska tillämpas.
9.   Vid behandling av sekretessbelagda handlingar som har vidarebefordrats, ska sådana tekniska hjälpmedel användas som kan garantera att endast de ledamöter som är ansvariga för ärendet i fråga får tillgång till dessa handlingar. Dessa ledamöter ska högtidligen förbinda sig att inte låta någon annan person få tillgång till sekretessbelagda uppgifter enligt denna artikel och att inte använda sådan information för andra ändamål än för att utarbeta sin rapport till undersökningskommittén. Sammanträden ska hållas i lokaler som utrustats på ett sådant sätt att ingen obehörig har möjlighet till avlyssning.
9a.   Om påstådda överträdelser eller missförhållanden i samband med genomförandet av unionsrätten tyder på att ett organ eller en myndighet i en medlemsstat skulle kunna vara ansvarig, kan undersökningskommittén uppmana parlamentet i den berörda medlemsstaten att samarbeta i undersökningen.
10.  När undersökningskommittén har slutfört sitt arbete, ska den förelägga parlamentet en rapport om de resultat den kommit fram till under arbetet. Eventuella avvikande meningar ska redovisas i enlighet med artikel 56. Rapporten ska offentliggöras.
10.  Undersökningskommittén ska avsluta sitt arbete genom att inom tolv månader från sitt konstituerande sammanträde för parlamentet presentera en rapport om de resultat den kommit fram till under arbetet. Parlamentet kan två gånger besluta att förlänga denna tidsfrist med ytterligare tre månader. Vid behov kan rapporten innehålla eventuella avvikande meningar i enlighet med artikel 56. Rapporten ska offentliggöras.
På begäran av undersökningskommittén ska parlamentet hålla en debatt om denna rapport under den sammanträdesperiod som följer på dess framläggande.
På begäran av undersökningskommittén ska parlamentet hålla en debatt om denna rapport under den sammanträdesperiod som följer på dess framläggande.
Undersökningskommittén kan även förelägga parlamentet ett förslag till rekommendation avsett för Europeiska unionens eller medlemsstaternas institutioner och organ.
10a.   Undersökningskommittén kan även förelägga parlamentet ett förslag till rekommendation avsett för Europeiska unionens eller medlemsstaternas institutioner och organ.
11.  Talmannen ska ge ansvarigt utskott enligt bilaga VI i uppdrag att följa upp resultatet av undersökningskommitténs arbete och att om nödvändigt utarbeta ett betänkande. Talmannen ska vidta alla övriga åtgärder som bedöms vara lämpliga för att undersökningens slutsatser ska leda till konkret resultat.
11.  Talmannen ska ge ansvarigt utskott enligt bilaga VI i uppdrag att följa upp resultatet av undersökningskommitténs arbete och att om nödvändigt utarbeta ett betänkande. Talmannen ska vidta alla övriga åtgärder som bedöms vara lämpliga för att undersökningens slutsatser ska leda till konkret resultat.
Ändringsförslag får inges endast till talmanskonferensens förslag om undersökningskommittéers sammansättning (punkt 3) i enlighet med artikel 199.2.
Inga ändringsförslag får inges vad beträffar ämnet för undersökningen såsom det har fastställts av en fjärdedel av parlamentets ledamöter (punkt 3) och inte heller till den tidsfrist inom vilken en rapport ska läggas fram i enlighet med punkt 4.
__________________
23 Se bilaga VIII.
(Punkt 1 andra stycket införs som tolkning.)
Ändring 222
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 199
Artikel 199
Artikel 199
Utskottens och undersökningskommittéernas sammansättning
Utskottens och undersökningskommittéernas sammansättning
1.  Val av ledamöter till utskott och undersökningskommittéer ska förrättas efter nomineringar från de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna. Talmanskonferensen ska förelägga kammaren förslag. Utskottens sammansättning ska så långt som möjligt avspegla parlamentets sammansättning.
1.  Ledamöter till utskott, särskilda utskott och undersökningskommittéer ska utses av de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna.
Talmanskonferensen ska fastställa en tidsfrist inom vilken de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna ska underrätta talmannen om sina utnämningar, vilken därefter ska tillkännage dem i kammaren.
Om en ledamot byter politisk grupp, ska ledamoten för återstoden av sin mandattid på två och ett halvt år behålla de platser ledamoten innehar i utskott. Om en ledamots byte av politisk grupp medför att den rättvisa fördelningen av politiska åsiktsriktningar i ett utskott rubbas, ska dock nya förslag om detta utskotts sammansättning läggas fram av talmanskonferensen enligt förfarandet i punkt 1 andra meningen, så att den enskilda ledamotens individuella rättigheter garanteras.
Vid upprätthållandet av det storleksmässiga förhållandet av utskottsplatser mellan de politiska grupperna ska närmaste lämpliga heltal användas. Om en grupp beslutar att inte ha några platser i ett visst utskott ska platserna i fråga förbli vakanta och utskottet minska i storlek i motsvarande omfattning. De politiska grupperna får inte utbyta platser sinsemellan.
1a.   Utskottens sammansättning ska så långt som möjligt avspegla parlamentets sammansättning. Vid fördelningen av utskottsplatser mellan de politiska grupperna ska närmaste heltal över eller närmaste heltal under resultatet av den proportionella beräkningen användas.
Om de politiska grupperna inte kommer överens om det inbördes storleksförhållandet inom ett eller flera specifika utskott ska talmanskonferensen fatta beslut.
1b.   Om en politisk grupp beslutar att inte ha några platser i ett visst utskott, eller inte utser sina ledamöter inom den av talmanskonferensen fastställda tidsfristen, ska platserna i fråga förbli vakanta. De politiska grupperna får inte utbyta platser sinsemellan.
1c.   Om en ledamots byte av politisk grupp medför en rubbning av det storleksmässiga förhållandet av utskottsplatser så som definierat i punkt 1a, och om de politiska grupperna inte kommer överens på ett sådant sätt som skulle säkerställa överensstämmelse med principerna i den punkten, ska talmanskonferensen fatta de beslut som krävs.
1d.   Eventuella beslutade ändringar i de politiska gruppernas och de grupplösa ledamöternas utnämningar ska meddelas talmannen, som ska tillkännage dem i kammaren senast i början av nästa sammanträde. Dessa beslut ska träda i kraft på dagen för tillkännagivandet.
1e.   De politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna kan till varje utskott utse ett antal suppleanter, vars antal inte får överskrida det antal ordinarie ledamöter som den politiska gruppen eller de grupplösa ledamöterna har rätt att utse i utskottet. Talmannen ska underrättas om detta. Dessa suppleanter har rätt att närvara och yttra sig vid utskottssammanträden och att, i den ordinarie ledamotens frånvaro, delta i omröstningar.
1f.   Om en ordinarie ledamot är frånvarande och suppleanter antingen inte har utsetts eller är frånvarande, kan den ordinarie ledamoten välja att under sammanträden låta sig företrädas av en annan ledamot från samma politiska grupp, eller, om ledamoten är en grupplös ledamot, av en annan grupplös ledamot, som har rätt att rösta. Detta ska anmälas till utskottsordföranden senast i början av omröstningen.
Den i förväg avgivna anmälan som avses i punkt 1f sista meningen ska inges innan debatten avslutas eller innan omröstningen inleds om den eller de punkter vid vilka den ordinarie ledamoten låter sig ersättas.
2.   Ändringsförslag till talmanskonferensens förslag är endast tillåtliga om de inges av minst 40 ledamöter. Kammaren ska förrätta sluten omröstning om sådana förslag.
3.   Ledamöter som föreslås av talmanskonferensen, eventuellt efter ändringar enligt punkt 2, ska anses valda.
4.   Om en politisk grupp underlåter att inom en av talmanskonferensen fastställd tidsfrist inge nomineringar till ledamöter av en undersökningskommitté i enlighet med punkt 1, ska talmanskonferensen endast förelägga parlamentet de nomineringar som ingetts före utgången av denna tidsfrist.
5.   Talmanskonferensen kan, med de berörda ledamöternas godkännande och med beaktande av punkt 1, besluta att tillfälligt fylla en vakant plats.
6.   Alla sådana ändringar ska föreläggas kammaren för godkännande vid det följande sammanträdet.
I enlighet med denna artikel gäller följande:
–   För att vara ordinarie ledamot eller suppleant i ett utskott ska en ledamot vara medlem i en viss politisk grupp.
–   Om antalet ordinarie ledamöter som en grupp har i ett utskott ändras, ska det maximala antal ständiga suppleanter som denna grupp kan utse ändras i motsvarande mån.
–   Om en ledamot byter politisk grupp har ledamoten inte rätt att behålla det uppdrag som ordinarie ledamot eller suppleant i ett utskott som ledamoten innehade som medlem av sin ursprungliga grupp.
–   Under inga omständigheter får en utskottsledamot vara suppleant för en ledamot som tillhör en annan politisk grupp.
(De två sista onumrerade styckena i denna artikel införs som tolkningar.)
Ändring 223
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 200
Artikel 200
utgår
Suppleanter
1.   De politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna kan till varje utskott utse ett antal ständiga suppleanter, vars antal ska svara mot det antal ordinarie ledamöter som företräder de olika grupperna och de grupplösa ledamöterna i respektive utskott. Talmannen ska underrättas om detta. Ständiga suppleanter har rätt att närvara och yttra sig vid utskottssammanträden och, i en ordinarie ledamots frånvaro, delta i omröstningar.
Om den plats som en ordinarie ledamot har i ett utskott blir vakant, är en ständig suppleant från samma politiska grupp behörig att i dennes ställe delta i omröstningar, tillsvidare och fram till dess att den ordinarie ledamoten tillfälligt har ersatts i enlighet med artikel 199.5 eller, om ett sådant tillfälligt ersättande inte sker, fram till dess att en ny ordinarie ledamot har utnämnts. Denna behörighet grundar sig på parlamentets beslut om antalet ledamöter i utskottet, och syftet är att garantera att antalet ledamöter från den berörda politiska gruppen som kan delta i en omröstning motsvarar det antal som hade rätt att göra det innan platsen blev vakant.
2.   Om en ordinarie ledamot är frånvarande och ständiga suppleanter antingen inte har utsetts eller är frånvarande, kan den ordinarie ledamoten välja att låta sig företrädas av en annan ledamot från samma politiska grupp, vilken har rätt att rösta på den ordinarie ledamotens vägnar. Namnet på företrädaren ska anmälas till utskottsordföranden före omröstningen.
Punkt 2 ska i tillämpliga delar gälla även för de grupplösa ledamöterna.
Den i förväg avgivna anmälan som avses i punkt 2 sista meningen måste inges innan debatten avslutas eller innan omröstningen inleds om den eller de punkter vid vilka den ordinarie ledamoten låter sig ersättas.
* * *
Dessa bestämmelser omfattas av två principer som klargörs av följande text:
–   En politisk grupp kan inte ha flera ständiga suppleanter i ett utskott än den har ordinarie ledamöter.
–   Endast politiska grupper har rätt att utse ständiga suppleanter, och det enda villkoret är att talmannen underrättas om detta.
Detta innebär följande:
–   För att vara ständig suppleant måste en ledamot vara medlem i en viss politisk grupp.
–   Om antalet ordinarie ledamöter som en grupp har i ett utskott ändras, kommer det maximala antal suppleanter som denna grupp kan utse att ändras i motsvarande mån.
–   Om en ledamot byter politisk grupp har ledamoten inte rätt att behålla det uppdrag som ständig suppleant som ledamoten innehade som medlem av sin ursprungliga grupp.
–   Under inga omständigheter får en utskottsledamot vara suppleant för en ledamot som tillhör en annan politisk grupp.
Ändring 224
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 201
Artikel 201
Artikel 201
Utskottens ansvarsområden
Utskottens ansvarsområden
1.  Ständiga utskott ska behandla ärenden som hänvisas till dem av kammaren eller, under ett sessionsuppehåll, av talmannen på talmanskonferensens vägnar. Särskilda utskotts och undersökningskommittéers ansvarsområden ska fastställas när utskotten eller kommittéerna tillsätts. De har inte rätt att avge yttranden till andra utskott.
1.  Ständiga utskott ska behandla ärenden som hänvisas till dem av kammaren eller, under ett sessionsuppehåll, av talmannen på talmanskonferensens vägnar.
(Se tolkningen till artikel 197.)
2.   Om ett ständigt utskott förklarar att ett ärende inte hör till dess ansvarsområde, eller om en ansvarstvist uppstår mellan två eller flera ständiga utskott, ska ansvarsfrågan hänskjutas till talmanskonferensen senast fyra arbetsveckor efter det att ärendets hänvisning till utskott har tillkännagetts i kammaren.
Talmanskonferensen ska fatta beslut inom sex veckor på grundval av en rekommendation från utskottsordförandekonferensen, eller, om ingen sådan rekommendation föreligger, från dess ordförande. Om talmanskonferensen inte har fattat ett beslut inom denna frist ska rekommendationen anses vara godkänd.
Utskottsordförandena kan ingå avtal med andra utskottsordförande angående fördelningen av ett ärende till ett visst utskott, om nödvändigt efter att tillstånd har erhållits att inleda ett förfarande med associerade utskott i enlighet med artikel 54.
3.  Om två eller flera ständiga utskott är ansvariga i ett ärende ska ett utskott utses till ansvarigt utskott och de övriga till rådgivande utskott.
3.  Om två eller flera ständiga utskott är ansvariga i ett ärende ska ett utskott utses till ansvarigt utskott och de övriga till rådgivande utskott.
Ett ärende får dock inte samtidigt hänvisas till fler än tre utskott, såvida det inte på goda grunder beslutas att denna regel ska frångås i enlighet med bestämmelserna i punkt 1.
Ett ärende får dock inte samtidigt hänvisas till fler än tre utskott, såvida det inte beslutas att denna regel ska frångås i enlighet med bestämmelserna i punkt 1.
4.  Två eller flera utskott eller underutskott kan gemensamt behandla ärenden som hör till deras ansvarsområden, men de har inte rätt att fatta beslut.
4.  Två eller flera utskott eller underutskott kan gemensamt behandla ärenden som hör till deras ansvarsområden, men de har inte rätt att fatta beslut gemensamt utom när artikel 55 är tillämplig.
5.  Alla utskott kan med presidiets godkännande ge en eller flera av sina ledamöter ett studie- eller informationsuppdrag.
5.  Alla utskott kan med godkännande från parlamentets relevanta organ ge en eller flera av sina ledamöter ett studie- eller informationsuppdrag.
Ändring 225
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 201a (ny)
Artikel 201a
Ansvarsfrågor
1.   Om ett ständigt utskott förklarar att ett ärende inte hör till dess ansvarsområde, eller om en ansvarstvist uppstår mellan två eller flera ständiga utskott, ska ansvarsfrågan läggas fram för utskottsordförandekonferensen senast fyra veckor efter det att ärendets hänvisning till utskott har tillkännagetts i kammaren.
2.   Talmanskonferensen ska fatta beslut inom sex veckor från det att frågan lades fram på grundval av en rekommendation från utskottsordförandekonferensen, eller, om ingen sådan rekommendation föreligger, från dess ordförande. Om talmanskonferensen inte har fattat ett beslut inom denna frist ska rekommendationen anses vara godkänd.
3.   Utskottsordförandena kan ingå avtal med andra utskottsordförande angående fördelningen av ett ärende till ett visst utskott, om nödvändigt efter att tillstånd har erhållits att inleda ett förfarande med associerade utskott enligt artikel 54.
Ändring 226
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 202
Artikel 202
utgår
Utskott med ansvar för valprövning
Bland de utskott som tillsatts i överensstämmelse med bestämmelserna i denna arbetsordning ska ett utskott ha ansvaret för att granska bevis om val av ledamöter och bereda beslut om alla invändningar om huruvida ett val är giltigt.
Ändring 227
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 203
Artikel 203
Artikel 203
Underutskott
Underutskott
1.  Efter att först ha inhämtat talmanskonferensens medgivande kan ett ständigt eller särskilt utskott, om dess arbete så kräver, tillsätta ett eller flera underutskott och samtidigt fastställa dessa underutskotts sammansättning i enlighet med artikel 199 och deras ansvarsområden. Underutskott ska inge rapporter till det utskott som tillsatt dem.
1.  Underutskott kan tillsättas i enlighet med artikel 196. Ett ständigt eller särskilt utskott kan också, om dess arbete så kräver och efter att först ha inhämtat talmanskonferensens medgivande, tillsätta ett eller flera underutskott och samtidigt fastställa dessa underutskotts sammansättning i enlighet med de relevanta bestämmelser som fastställs i artikel 199 och deras ansvarsområden, som ska ingå huvudutskottets ansvarsområde. Underutskott ska inge rapporter till sitt huvudutskott.
2.  Det förfarande som gäller för utskott ska även gälla för underutskott.
2.  Om inget annat anges i arbetsordningen ska det förfarande som gäller för utskott även gälla för underutskott.
2a.   Ordinarie ledamöter i ett underutskott ska väljas bland de ledamöter som sitter i huvudutskottet.
3.  Suppleanter har rätt att närvara vid underutskottssammanträden på samma villkor som vid utskottssammanträden.
3.  Suppleanter har rätt att närvara vid underutskottssammanträden på samma villkor som vid utskottssammanträden.
4.   Denna artikel ska tillämpas på ett sådant sätt att beroendeförhållandet mellan ett underutskott och det utskott som tillsatt det garanteras. Därför ska alla ordinarie ledamöter i ett underutskott väljas bland de ledamöter som sitter i huvudutskottet.
4a.   Ordföranden för huvudutskottet får låta ordförandena för underutskotten delta i samordnarnas arbete, eller tillåta att de är ordförande vid debatter i huvudutskottet om de särskilda frågor som behandlas av de berörda underutskotten, förutsatt att detta sätt att förfara granskas och godkänns av utskottets presidium.
Ändring 228
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 204
Artikel 204
Artikel 204
Utskottspresidium
Utskottspresidium
Vid det första utskottssammanträdet efter det att val av utskottsledamöter har förrättats i enlighet med artikel 199 ska utskottet i separata omröstningar välja ett presidium bestående av en ordförande och flera vice ordförande. Det antal vice ordförande som ska väljas ska fastställas av parlamentet på förslag från talmanskonferensen.
1.  Vid det första utskottssammanträdet efter det att utnämningen av utskottsledamöter har ägt rum i enlighet med artikel 199 ska utskottet i separata omröstningar välja ett presidium bestående av en ordförande och flera vice ordförande från utskottets ordinarie ledamöter. Det antal vice ordförande som ska väljas ska fastställas av parlamentet på förslag från talmanskonferensen. Mångfalden i parlamentet ska återspeglas i varje utskotts presidiesammansättning; presidier som består endast av män eller endast av kvinnor ska inte vara tillåtna, och det ska inte heller vara tillåtet att alla vice ordförande kommer från en och samma medlemsstat.
Endast ordinarie utskottsledamöter, valda i enlighet med artikel 199, kan väljas till dess presidium.
Om antalet kandidater svarar mot antalet lediga platser, får valet ske med acklamation.
2.  Om antalet kandidater svarar mot antalet lediga platser, ska valet ske med acklamation. Om det emellertid finns fler än en kandidat i en viss valomgång, eller om minst en sjättedel av utskottets ledamöter begärt omröstning, ska valet ske genom sluten omröstning.
Om detta inte är fallet, eller på begäran av en sjättedel av utskottets ledamöter, ska valet ske med sluten omröstning.
Om det endast finns en kandidat ska valet ske med en absolut majoritet av de avgivna rösterna; som avgivna röster ska endast räknas röster för och emot.
Om det endast finns en kandidat ska valet ske med en absolut majoritet av de avgivna rösterna; som avgivna röster ska endast räknas röster för och emot.
Om det finns fler än en kandidat i den första valomgången, ska den kandidat väljas som erhåller en absolut majoritet av de avgivna rösterna, i enlighet med föregående stycke. Vid den andra valomgången ska den kandidat som erhåller flest röster väljas. Vid lika antal röster ska den äldste kandidaten anses vald.
Om det finns fler än en kandidat ska den kandidat väljas som erhåller en absolut majoritet av de avgivna rösterna i den första valomgången. Vid den andra valomgången ska den kandidat som erhåller flest röster väljas. Vid lika antal röster ska den äldste kandidaten anses vald.
Om en andra valomgång krävs kan nya kandidater utses.
Denna bestämmelse utgör inte hinder för ordföranden för huvudutskottet att låta ordförandena för underutskotten delta i arbetet i presidiet, eller att tillåta att de är ordförande vid debatter om de särskilda frågor som behandlas av de berörda underutskotten, förutsatt att detta sätt att förfara i sin helhet granskas och godkänns av presidiet.
2a.   Följande artiklar om uppdrag ska i tillämpliga delar gälla även för utskott: artikel 14 (Tillfällig ordförande), artikel 15 (Nomineringar och allmänna bestämmelser), artikel 16 (Val av talman – öppningsanförande), artikel 19 (Mandattid) och artikel 20 (Lediga poster).
Ändring 229
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 205
Artikel 205
Artikel 205
Utskottssamordnare och skuggföredragande
Utskottssamordnare
1.  De politiska grupperna får utse en av sina medlemmar till samordnare.
1.  De politiska grupperna får utse en av sina medlemmar i varje utskott till samordnare.
2.  Utskottssamordnarna ska vid behov kallas samman av sina utskottsordförande för att förbereda beslut som utskottet ska fatta, särskilt beslut om förfarande och om utnämning av föredragande. Utskottet får delegera ansvaret att fatta vissa beslut till samordnarna, dock inte ansvaret att fatta beslut om antagande av betänkanden, yttranden eller ändringsförslag. Vice ordförandena får inbjudas att delta som rådgivare i utskottssamordnarnas möten. Samordnarna ska sträva efter att komma överens. Om de inte kan komma överens får de fatta beslut endast med en majoritet som klart och tydligt representerar en stor majoritet i utskottet, med beaktande av antalet ledamöter i respektive grupp.
2.  Utskottssamordnarna ska vid behov kallas samman av utskottsordföranden för att förbereda beslut som utskottet ska fatta, särskilt beslut om förfarande och om utnämning av föredragande. Utskottet får delegera ansvaret att fatta vissa beslut till samordnarna, dock inte ansvaret att fatta beslut om antagande av betänkanden, förslag till resolutioner, yttranden eller ändringsförslag.
Vice ordförandena får inbjudas att delta som rådgivare i utskottssamordnarnas möten.
Om samordnarna inte kan komma överens får de fatta beslut endast med en majoritet som klart och tydligt representerar en stor majoritet i utskottet, med beaktande av antalet ledamöter i respektive politisk grupp.
Ordföranden ska i utskottet tillkännage samordnarnas samtliga beslut och rekommendationer, som ska anses antagna om inga invändningar görs samt nämnas vederbörligen i protokollet från utskottssammanträdet.
3.   Utskottssamordnarna ska kallas samman av sin utskottsordförande för att förbereda anordnandet av utfrågningarna av de nominerade kommissionsledamöterna. Efter dessa utfrågningar ska samordnarna sammanträda för att bedöma de personer som nominerats i enlighet med det förfarande som fastställs i bilaga XVI.
4.   De politiska grupperna får för varje betänkande utse en skuggföredragande som ska följa utvecklingen beträffande betänkandet och utverka kompromisser inom utskottet på gruppens vägnar. Deras namn ska tillkännages för utskottsordföranden. Utskottet får på förslag av samordnarna särskilt besluta att inbegripa skuggföredragandena i arbetet med att nå överenskommelser med rådet i det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
De grupplösa ledamöterna utgör inte en politisk grupp i den mening som avses i artikel 32 och får därför inte utse samordnare, vilka är de enda som har rätt att delta i samordnarnas möten.
De grupplösa ledamöterna utgör inte en politisk grupp i den mening som avses i artikel 32 och får därför inte utse samordnare, vilka är de enda som har rätt att delta i samordnarnas möten.
Syftet med samordnarnas möten är att förbereda utskottens beslut och de får inte ersätta utskottsmötena utan uttrycklig delegering. Därför måste behörigheten att fatta beslut vid samordnarnas möten delegeras på förhand. I avsaknad av en sådan delegering får samordnarna endast anta rekommendationer, som måste godkännas formellt av utskottet i efterhand.
Under alla omständigheter måste de grupplösa ledamöternas tillgång till information garanteras i enlighet med principen om icke-diskriminering genom överlämnande av information och genom att en person från de grupplösas sekretariat närvarar vid samordnarnas möten.
Under alla omständigheter måste de grupplösa ledamöternas tillgång till information garanteras i enlighet med principen om icke-diskriminering genom överlämnande av information och genom att en person från de grupplösas sekretariat närvarar vid samordnarnas möten.
Ändring 230
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 205a (ny)
Artikel 205a
Skuggföredragande
De politiska grupperna får för varje betänkande utse en skuggföredragande som ska följa utvecklingen beträffande betänkandet och utverka kompromisser inom utskottet på gruppens vägnar. Deras namn ska tillkännages för utskottsordföranden.
Ändring 231
Europaparlamentets arbetsordning
Avdelning VIII – Kapitel 2 – rubriken
Kapitel 2
utgår
UTSKOTT OCH UNDERSÖKNINGSKOMMITTÉER – ARBETSSÄTT
Ändring 232
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 206
Artikel 206
Artikel 206
Utskottssammanträden
Utskottssammanträden
1.  Ett utskott ska sammanträda på kallelse av sin ordförande eller på uppmaning av talmannen.
1.  Ett utskott ska sammanträda på kallelse av sin ordförande eller på uppmaning av talmannen.
När ordföranden sammankallar sammanträdet ska han eller hon lägga fram förslaget till föredragningslista. Utskottet ska fatta beslut om föredragningslistan i början av sammanträdet.
2.  Kommissionen och rådet får delta i utskottssammanträden, om de inbjuds att delta av utskottets ordförande på utskottets vägnar.
2.  Kommissionen, rådet och andra unionsinstitutioner får yttra sig under utskottssammanträden, om de inbjuds att yttra sig av utskottets ordförande på utskottets vägnar.
Ett utskott får efter särskilt beslut inbjuda vem som helst att närvara och yttra sig vid ett sammanträde.
Ett utskott får efter beslut inbjuda vem som helst att närvara och yttra sig vid ett sammanträde.
Beslut om huruvida en ledamots assistenter ska få närvara vid utskottssammanträden ska på samma sätt överlåtas till varje enskilt utskott.
Ett ansvarigt utskott får med presidiets medgivande anordna en utfrågning av experter om det anser att en sådan utfrågning är nödvändig för att på ett effektivt sätt kunna utföra sitt arbete i ett bestämt ärende.
Ett ansvarigt utskott får med presidiets medgivande anordna en utfrågning av experter om det anser att en sådan utfrågning är nödvändig för att på ett effektivt sätt kunna utföra sitt arbete i ett bestämt ärende.
Rådgivande utskott har rätt att närvara vid utfrågningen om de så önskar.
Bestämmelserna i denna punkt ska tolkas i enlighet med punkt 50 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen.
3.