Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 En ny kompetensagenda för Europa – Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften (COM(2016)0381/2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot en blomstrande datadriven ekonomi (COM(2014)0442),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 januari 2013 Handlingsplan för företagande 2020 – Stärka företagarandan i EU (COM(2012)0795),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 december 2012 om innehåll i den digitala inre marknaden (COM(2012)0789),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 september 2012 Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU (COM(2012)0537),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 26 september 2012 Competitiveness of the European High End Industries (SWD(2012)0286),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 juni 2010 Europa – världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (COM(2010)0352),

–  med beaktande av kommissions grönbok av den 27 april 2010 Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn (COM(2010)0183),

–  med beaktande av kommissionens undersökning från juni 2015 Förstärkning av konkurrenskraften hos kulturindustrin och den kreativa industrin för tillväxt och sysselsättning (EASME/COSME/2015/003),

–  med beaktande av kommissionens undersökning från juni 2009 om kulturens bidrag till kreativitet,

–  med beaktande av Regionkommitténs meddelande av den 30 maj 2013 om främjande av kultursektorn och den kreativa sektorn,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om de kreativa och kulturella sektorerna – en europeisk tillgång i den globala konkurrensen(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(5) (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG(8),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2016 om jämställdhet,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 27 maj 2015 om de kulturella och kreativa sektorernas samverkan med andra sektorer för att stimulera innovation, ekonomisk hållbarhet och social delaktighet,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2012 Uppdatering av meddelandet om industripolitiken: en starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om kultur som en drivkraft för kreativitet och innovation,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 8 juni 2016 till Europaparlamentet och rådet Towards an EU strategy for international cultural relations (JOIN(2016)0029),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 En integrerad kulturarvsstrategi för Europa(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om att främja de europeiska kulturella och kreativa sektorerna som källor till ekonomisk tillväxt och sysselsättning(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2012 om små och medelstora företag: konkurrenskraft och affärsmöjligheter(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna av EU:s yttre åtgärder(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om kulturindustrin i Europa(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2007 om konstnärers sociala ställning(16),

–  med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention av den 20 oktober 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

–  med beaktande av OECD:s och EUIPO:s rapport av den 18 april 2016 Trade in Counterfeit and Pirated Goods – Mapping the Economic Impact(17),

–  med beaktande av Unescos studie Cultural times: The first global map of cultural and creative industries, från december 2015,

–  med beaktande av rapporten från arbetsgruppen med EU-medlemsstaternas experter från november 2015 Towards more efficient financial ecosystems: innovative instruments to facilitate access to finance for the cultural and creative sectors,

–  med beaktande av artiklarna 167 och 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för kultur och utbildning, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0357/2016) och av följande skäl:

A.  I sitt ovannämnda meddelande Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU(18), erkänner kommissionen den kulturella och kreativa sektorns nyckelroll i EU:s och dess medlemsstaters sociala och ekonomiska utveckling.

B.  EU bör främja och investera i nya källor till smart och hållbar tillväxt för alla. I detta avseende bör EU frigöra den tillväxt- och sysselsättningsskapande potential som till stor del är outnyttjad i den kreativa och kulturella sektorn eftersom den har en betydande effekt på sådana områden som nya affärsmodeller, kreativitet och innovation, digitalisering och kompetensbyggande.

C.  Den kulturella och kreativa sektorn har ett dubbelt värde och egenvärde genom sin direkta koppling till konstnärer och upphovsmän eftersom de bevarar och främjar kulturell och språklig mångfald och stärker europeiska, nationella regionala och lokala identiteter, och samtidigt upprätthåller den sociala sammanhållningen och i stor utsträckning bidrar med olika värdeskapande modeller, till kreativitet, investeringar, innovation och sysselsättning och fungerar som drivkraft för tillväxt i EU och dess medlemsstater.

D.  Europeisk kultur och konst är resultatet av 3000 års gemensamt kulturarv som överför kunskap och värden samt bidrar till att skydda materiella och immateriella bevis på den konstgjorda världen och naturmiljön för nuvarande och framtida generationer.

E.  Kulturdiplomati, som baseras på ömsesidig respekt för värden och särskilda egenskaper, stärker de bilaterala och multilaterala förbindelserna mellan europeiska länder och tredjeländer, bygger broar mellan samhällen genom direkta personkontakter och samarbete på alla kulturella och kreativa områden, och bidrar till bättre ömsesidig förståelse och gemensamma projekt, och fungerar samtidigt som drivkraft för ekonomisk och social tillväxt.

F.  Den kulturella och kreativa sektorn bidrar till Europas mjuka makt i sin roll som företrädare för europeiska värden – t.ex. kultur, kreativitet, kvalitet, excellens och hantverksskicklighet – på världsscenen.

G.  Den kulturella och kreativa sektorn är själva hjärtat i ett dubbelt och bräckligt ekosystem mellan stora grupper av internationellt konkurrenskraftiga och innovativa små och medelstora företag samt nystartade företag, som hela tiden förnyar området, bevarar och främjar mångfald, skapar sysselsättning, men ibland är bräckliga, särskilt i deras tillgång till marknader och finansiering.

H.  Den kulturella och kreativa sektorn i Europa står för mer än 12 miljoner heltidsjobb, vilket innebär 7,5 % av EU:s arbetskraft och bidrar med cirka 509 miljarder euro i mervärde till BNP (5,3 % av EU:s totala bruttomervärde). I vissa regioner utgör den kulturella och kreativa sektorn en betydligt högre andel av BNP och sysselsätter en större andel av den lokala arbetskraften.

I.  Enligt en studie från Europeiska patentverket och Byrån för harmonisering i den inre marknaden bidrar de sektorer som präglas av en hög koncentration immateriella rättigheter med mer än en fjärdedel av arbetstillfällena och mer än en tredjedel av den ekonomiska verksamheten i EU.

J.  De sektorer som präglas av en hög koncentration immateriella rättigheter bidrar med nästan 39 % av EU:s BNP, och de sektorer som präglas av en hög koncentration varumärken bidrar med 34 %, medan de sektorer som präglas av en hög koncentration design står för 13 %, de med en hög koncentration av patent med 14 % och de med en hög koncentration av upphovsrätt med 4,2 %(19).

K.  Den kulturella och kreativa sektorn sysselsätter 2,5 gånger fler människor än bilindustrin och fem gånger fler än den kemiska industrin.

L.  Den kulturella och kreativa sektorn spelar en viktig roll i att skapa levande och distinkta regioner som kan bidra till en bättre livskvalitet för medborgarna och vara en viktig faktor för utländska investeringar.

M.  Författare och artister är den kulturella och kreativa sektorns ursprung och själva källa.

N.  Arbetstillfällen i kultursektorn kommer sannolikt inte att utlokaliseras då de är knutna till specifika kulturella, ofta regionala och historiska kunskaper. Den kulturella och kreativa sektorn bidrar avsevärt, och mer än någon annan sektor, till ungdomars sysselsättning och har visat sig vara ytterst motståndskraftiga efter den ekonomiska krisen 2008. Sysselsättningen inom den kulturella och kreativa sektorn har ökat i EU mellan 2008 och 2014. Parlamentet erkänner Europeiska socialfondens viktiga roll i att främja ungdomars sysselsättning och kompetensutveckling.

O.  Den kulturella och kreativa sektorns kvaliteter är attraktiva ur ett lokalt utvecklingsperspektiv. Den utnyttjar en mängd olika kompetenser på en rad olika nivåer, tenderar att vara socialt ansvarstagande och inkluderande och skapar positiva yttre effekter i de områden där de finns. Sektorns öppenhet och samspel med andra verksamheter ger upphov till tätorts- och klustereffekter, och tenderar att generera en hög andel totalt mervärde på lokal nivå.

P.  Flexibilitet och rörlighet är tätt förbundna med konstnärlig yrkesverksamhet och det är därför viktigt att konstnärsyrkets oförutsägbarhet och i vissa lägen osäkerhet kompenseras av ett garanterat socialt skydd.

Q.  Den kulturella och kreativa sektorn består till största delen av mikro- och småföretag, och företag inom denna med färre än 10 anställda står för mer än 95 %(20) av arbetskraften.

R.  Det finns en felaktig föreställning om att investeringar i den kulturella och kreativa sektorn innebär en större risk än investeringar i andra branscher, bland annat på grund av att det handlar om sektorer som i hög grad bygger på immateriella rättigheter, och att det är svårt att använda immateriella tillgångar som garantier för finansiering.

S.  Det är allt mer sällan som kulturellt och kreativt verksamma personer har fast anställning. De är allt oftare egenföretagare eller växlar mellan att vara egenföretagare och anställda eller att arbeta deltid eller på oregelbunden basis.

T.  Kulturbaserade initiativ och sektorer spelar flera roller i den lokala och regionala utvecklingen – de ökar traditionellt sett regioners attraktionskraft, säkerställer socio-ekonomiskt deltagande och utveckling på landsbygden och i isolerade områden, men möjliggör också en integrerad och hållbar stadsförnyelse.

U.  Den kulturella och kreativa sektorn har en nyckelroll i återindustrialiseringen av Europa, är en drivkraft för tillväxt och har en strategisk ställning när det gäller att utlösa nyskapande spridningseffekter i andra sektorer, såsom turism, detaljhandel och digital teknik.

V.  Den kulturella och kreativa sektorn är en drivkraft för innovation inom och utveckling av IKT i Europa. Den digitala omvandlingen av industrin erbjuder nya möjligheter till utveckling av nya affärsmodeller och marknadstillväxt, men utgör även utmaningar för de traditionella kulturella och kreativa sektorerna.

W.  De kreativa sektorerna är bland de mest företagsamma sektorerna där överförbara färdigheter utvecklas, såsom kreativt tänkande, problemlösning, lagarbete och uppfinningsrikedom.

X.  Industriturism och industrimuseum kan ge nya kulturella och ekonomiska perspektiv, särskilt till postindustriella regioner, och hålla traditionellt europeiskt know-how vid liv.

Y.  Bland de olika finansieringskällorna inom EU är det endast Kreativa Europa och Europeiska fonden för strategiska investeringar som nämner den kulturella och kreativa sektorn som särskild prioritering.

Z.  I och med ikraftträdandet av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 skulle vissa åtgärder inom sektorn för kulturarv (främst restaurering och bevarande) och, i vissa fall, för den kulturverksamhet som erhåller EU-stöd och ytterligare regionalt stöd, kunna anses vara statligt stöd, trots deras lokala relevans och den icke-ekonomiska karaktären och den icke-kommersiella organisationen av de verksamheter och kulturinstitutioner som berörs, vilket leder till betydande hinder för de relevanta regionala myndigheterna samt till förseningar vid genomförandet av sådana åtgärder.

AA.  På dagens konvergerande och globaliserade marknader är innovativa och forskningsdrivna europeiska kulturella och kreativa sektorer mycket viktiga för att säkerställa språklig och kulturell mångfald, pluralism och ett utbud av innovativa och högkvalitativa tjänster.

AB.  Trots att man tar del av och delar kulturellt och kreativt innehåll mer idag än någonsin tidigare, särskilt inom tjänster såsom plattformar för användaruppladdat innehåll och tjänster för sammanställning av innehåll, och att distributions- och produktionskostnaderna har minskat i takt med den tekniska utvecklingen, har den kulturella och kreativa sektorn inte upplevt någon en motsvarande ökning av intäkter från denna ökade konsumtion, till stor del på grund av bristande öppenhet i värdekedjan och rättslig otydlighet samt traditionella sektorers problem med anpassningen till den digitala omvandlingen.

AC.  Det är mycket viktigt att kommissionen vidtar lämpliga åtgärder för att underlätta utvecklingen av ett attraktivt lagligt utbud och gränsöverskridande tillgänglighet så att värdegapet kan minskas och författare, upphovsmän, artister och rättsinnehavare får rättmätigt betalt för sina verk.

AD.  Den kulturella och kreativa sektorn genomgår betydande förändringar till följd av ökad digital teknik som leder till förändrade förutsättningar för konstnärlig produktion och påverkar immaterialrätten.

AE.  Den kulturella och kreativa sektorn förblir undervärderad och erkänns inte, vilket framför allt påverkar deras förmåga att få tillgång till startkapital och finansiering.

AF.  Den senaste undersökningen som kommissionen(21) beställde beaktar i sin definition av den kulturella och kreativa sektorn den kreativitetsdrivna lyxindustrin. Mode- och lyxindustrin bygger på en stark kulturell och kreativ insats, bidrar till att bevara ett flera hundra år gammalt europeiskt know-how och stödjer sig på ett kulturellt arv och traditioner som inte kan kopieras av andra. Samarbetet bör stärkas i syfte att beakta förändringar inom sysselsättning och behovet av särskild kompetens.

AG.  Nationella uppskattningar om den kulturella och kreativa sektorn är sällan jämförbara eftersom medlemsstaterna fortfarande tillämpar olika definitioner på dessa sektorer. Sådana definitioner omfattar breda kategorier av kulturella och kreativa sektorer såsom programvara, reklam och marknadsföring, som är väldigt framgångsrika både rent ekonomiskt och som exempel på europeisk kreativitet och europeiskt entreprenörskap.

AH.  År 2013 utgjorde internationell handel med varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor upp till 2,5 % av världshandeln och upp till 5 % av importen till EU, vilket utgör 85 miljarder euro.

AI.  I den industriella ekonomin koncentrerades investeringarna huvudsakligen till materiella tillgångar och dessa var de främsta drivkrafterna för tillväxt, medan investeringarna i dagens kreativa ekonomi främst riktas mot immateriella tillgångar, som är värdekällor och drivkrafter för tillväxt. Finansieringen av den kulturella och kreativa sektorn bör betraktas ur detta perspektiv.

AJ.  Även om utveckling av digital teknik och infrastruktur är en europeisk politisk prioritering behöver spridningen av kulturella och kreativa varor och tjänster online, genom kulturinstitutioner, fortfarande förbättras.

AK.  Den kulturella och kreativa sektorn bidrar till underhåll och förbättring av Europas enorma kulturarv, historiska arv och arkitekturarv. Den kulturella och kreativa sektorn är viktig för utvecklingen av kulturdiplomati, turistnäringen och främjandet av nationell och lokal kultur, och är pådrivande vad gäller framsteg för och utveckling av städer och regioner.

Definition och statistik

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en övergripande, sammanhängande och långsiktig industripolitisk ram för den kulturella och kreativa sektorn, och uppmanar EU att inbegripa utveckling, effektivt främjande och skydd samt tillräcklig finansiering av den kulturella och kreativa sektorn i sina strategiska mål och övergripande prioriteringar för att öka sektorns konkurrenskraft och tillvarata dess potential att skapa kvalitativ sysselsättning och tillväxt.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma sin framtida politik på grundval av följande definition av den kulturella och kreativa sektorn: ”med den kulturella och kreativa sektorn avses sektorer som baseras på kulturella värden, kulturell mångfald, individuell och/eller kollektiv kreativitet, kompetens och talang med potential att generera innovation, välstånd och sysselsättning genom att skapa socialt och ekonomiskt värde, särskilt från immateriella rättigheter. Den omfattar följande sektorer som bygger på kulturella och kreativa faktorer: arkitektur, arkiv och bibliotek, konsthantverk, audiovisuella medier (inklusive film, tv, data- och videospel och multimedia och inspelad musik), kulturarv, design, kreativitetsdrivna lyxindustrier och exklusivt mode, festivaler, livemusik, scenkonst, böcker och publikationer (tidningar och tidskrifter), radio och bildkonst samt reklam”.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen – med hänsyn till att medlemsstaterna använder nationella klassificeringssystem för de verksamheter som tillhör den kulturella och kreativa sektorn – att identifiera särskilda indikatorer för att övervaka och analysera de kulturella, ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av dess politik och lagstiftningsförslag avseende den kulturella och kreativa sektorn, och denna sektors roll som drivkraft för innovation och tillväxt för alla andra verksamhetsområden inom EU och för anslutna tredjeländer. Parlamentet understryker därför vikten av att kommissionen identifierar alternativa datakällor i syfte att komplettera och förbättra den officiella statistiken. Parlamentet understryker att den kulturella och kreativa sektorn ofta har komplexa affärsmodeller som kan vara en utmaning för traditionella finansieringsformer, och att det är viktigt att säkerställa en bättre förståelse för de positiva effekterna av offentliga investeringar och att tillhandahålla den analys som krävs för att attrahera flera privata investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att dessutom planera för en samordningsinsats i syfte att underlätta för gränsöverskridande synergier såsom samarbetsprojekt, rörlighetsmöjligheter och konsortier på området.

4.  Europaparlamentet betonar att behovet av att sammanställa statistik om den kulturella och kreativa sektorn bidrar också till den politiska kulturdebatten, och uppmanar kommissionen och Eurostat att i sin strävan regelbundet analysera och mäta effekterna av kulturpolitiken på den kulturella och kreativa sektorn som helhet, att inkludera den kulturella och kreativa sektorn i sin årsstatistik baserat på en analys av det värde och de sidoeffekter som den kulturella och kreativa sektorn skapar i den digitala eran, och att vartannat år offentliggöra en rapport om utvecklingen av den kulturella och kreativa sektorn i Europa. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att stärka Eurostats och det gemensamma forskningscentrumets roll.

Ramvillkor och främjande av innovation

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en övergripande ordning som överbryggar klyftan mellan FoU, europeisk produktion av kreativt innehåll och teknisk innovation på medieområdet och bortom detta. Parlamentet noterar att en sådan övergripande ordning skulle främja skapandet av kreativa och konkurrenskraftiga EU-tjänster samt kommersiella möjligheter samt möjligheter till sysselsättning, och öka marknadstillträdet för små och medelstora företag och nystartade företag, samtidigt som ett pluralistiskt och mångfasetterat europeiskt landskap, som bygger på starka synergier mellan kulturella och kreativa sektorer och teknisk innovation, odlas, vilket stärker den digitala inre marknaden.

6.  Europaparlamentet understryker att digital teknik och infrastruktur är beroende av det innehåll som upphovsmännen tillhandahåller. Parlamentet noterar att direkt tillgång till en global publik har lett till nya typer av konstnärligt och kreativt innehåll. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, som balanserar alla relevanta aktörers behov, att inrätta en lämplig rättslig ram, inklusive upphovsrätt, för värdekedjan i den digitala åldern som beaktar sektorns särskilda egenskaper, möjliggör ytterligare innovation, främjar transparenta avtalsmässiga förbindelser och leder till etablering av rätten till skälig lön och rättsligt skydd för författare, upphovsmän och samtliga berörda parter i den kreativa processen och deras verk, för att på så vis garantera en blomstrande digital ekonomi.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att samarbeta och vikten av ett ständigt utbyte av kunskaper och bästa praxis mellan medlemsstater som vill stödja och stimulera den kreativa sektorn, främja kreativitet samt produktivitet på alla nivåer.

8.  Europaparlamentet anser att det upphovsrättsliga skyddet och skyddet för närstående rättigheter är centralt för den kulturella och kreativa sektorns intäkter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, med tanke på den pågående reformen av upphovsrätten, skapa balanserade rättsliga lösningar som är anpassade till den digitala eran, inklusive i partnerskap med sektorn och konsumentgrupper, och som kommer att stödja och tillgodose små och medelstora företags, mycket små företags och mikroföretags samt upphovsmäns, rättighetsinnehavares, rättighetsanvändares, frilansares och konsumenters behov i syfte att klargöra att undantag från ansvar endast kan tillämpas när det gäller verkligt neutrala och passiva tjänsteleverantörer online – enligt definitionen i direktivet för elektronisk handel och rättspraxis vid Europeiska unionens domstol – och inte när det gäller tjänster som spelar en aktiv roll i distributionen, främjandet och kommersialiseringen av innehåll på upphovsmännens bekostnad. Parlamentet anser att det med tanke på den digitala miljöns gränslösa natur finns ett behov av att säkerställa samstämmighet mellan tillsynsmyndigheter, brottsbekämpande myndigheter och rättssystemet i EU.

9.  Europaparlamentet betonar att forskning om rättighetsinnehavare och otydliga upphovsrättsliga regler utgör administrativa bördor som medför höga kostnader och stora ansträngningar, särskilt för små och medelstora företag som arbetar gränsöverskridande. Parlamentet rekommenderar därför att en gemensam, alleuropeisk databas upprättas med all tillgänglig information om rättighetsinnehavare för varje sektor i syfte att underlätta rättighetsklarering.

10.  Europaparlamentet betonar att direktiv 2014/26/EU har lett till förbättringar av systemet för rättighetsklarering avseende musikaliska verk inom internetmiljön. Parlamentet uppmanar också kommissionen att förbättra styrningen och öka effektiviteten, öppenheten och ansvarsskyldigheten avseende rättighetsförvaltande organisationer i andra sektorer.

11.  Europaparlamentet framhåller att piratkopiering och varumärkesförfalskning fortfarande är ett allvarligt problem för både den kulturella och kreativa sektorn och medborgarna. Parlamentet betonar att dessa olagliga verksamheter leder till betydande förlust av inkomst och arbetstillfällen och kan orsaka säkerhets- och hälsoproblem som måste åtgärdas. Parlamentet välkomnar sektorns engagemang för att hitta lösningar som kommer åt piratkopiering och varumärkesförfalskning, och understryker behovet av att stärka kampen mot denna olagliga verksamhet.

12.  Europaparlamentet understryker behovet av att övervaka och stärka tillämpningen av befintliga brottsbekämpande regler i hela EU. Parlamentet rekommenderar att man överväger hårdare sanktioner och främjar ett system med garantier för spårbarhet för att avskräcka förfalskare – särskilt dem som verkar i stor skala och i kommersiellt syfte – samt att man ökar skadeståndet och ersättningen till rättighetsinnehavare. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att starta informationskampanjer mot piratkopiering och varumärkesförfalskning, och att kartlägga trender och angripa dem mer effektivt, och samtidigt uppmuntra rättighetsinnehavare och tjänsteleverantörer att se till att det finns enkla åtkomstvägar till lagligt innehåll för att motverka piratkopiering. Parlamentet betonar slutligen behovet av att involvera alla digitala aktörer i kampen mot varumärkesförfalskning online.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå effektiva åtgärder för att bekämpa olaglig fildelning, i synnerhet för att säkerställa att innehållstjänster online tillämpar effektiva metoder för att avlägsna olicensierat innehåll från sina tjänster och att vidta åtgärder, när detta innehåll har avlägsnats, för att förhindra att det dyker upp på nytt.

14.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att man lägger silotänkandet bakom sig inom de traditionella politikområdena och främjar kulturella och kreativa spridningseffekter.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom sina respektive befogenhetsområden främja sektorsövergripande samarbete genom att inrätta ”lärolaboratorier”, kreativitetscentrum, gemensamma arbetsutrymmen, program för nätverkande, kulturella och kreativa kluster samt nätverk på regional, nationell, europeisk och internationell nivå i syfte att främja samverkan mellan mikroföretag, små och medelstora företag samt stora företag och mellan ideella organisationer och kommersiella företag inom den kulturella och kreativa sektorn, traditionellt hantverk, kulturarvsorganisationer, turismsektorn, forskningscentrum, universitet, investerare och beslutsfattare. Parlamentet efterlyser dessutom stöd till utvecklingen av en innovationsvänlig och stödjande rättslig miljö för skapande av och experimenterande kring nya affärsmodeller, produkter och tjänster genom strategiska partnerskap mellan producenter, distributörer och marknadsförare samt stöd till företagsinkubatorers verksamhet.

16.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att unionen och dess medlemsstater behåller möjligheten att bevara och utveckla sin kulturpolitik och sin audiovisuella politik inom ramen för sina befintliga lagar, standarder och avtal, inklusive Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Parlamentet efterlyser därför att tjänster med kulturellt och audiovisuellt innehåll, inklusive onlinetjänster, tydligt undantas i avtalen mellan unionen och tredjeländer. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att utesluta kulturella och audiovisuella tjänster från förhandlingsmandatet om allmänna frihandelsavtal samt påminner om att kulturella och kreativa verk har ett dubbelt värde och egenvärde.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja och stödja anläggandet, förbättringen och utbyggnaden av den infrastruktur som är viktig för att stödja kreativa industrier i Europa, i synnerhet att säkra utbyggnaden av bredband på landsbygden och i avlägsna områden.

18.  Europaparlamentet noterar att många städer och regioner i Europa har tagit fram genomgripande planer för sin lokala kulturella och kreativa sektor. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av bästa praxis från dessa strategier.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att betrakta Europaåret för kulturarv 2018 som ett viktigt tillfälle för att stärka den europeiska kvaliteten inom den kulturella och kreativa sektorn och att betona behovet av en lämplig programplanering och finansiering.

20.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att utnyttja kulturdiplomatins potential genom att främja och förbättra den europeiska kulturella och kreativa sektorns konkurrenskraft.

Digitalisering av den kulturella och kreativa sektorn

21.  Europaparlamentet understryker att den kulturella och kreativa sektorn, som till största del består av små och medelstora företag, verkar i en miljö som hela tiden förändras och att den därför tvingas att tänka om och utforma nya affärsmodeller för att utveckla marknadsdrivna lösningar och attrahera en ny publik. Parlamentet betonar de möjligheter som ny IKT-teknik som stordata, molntjänster och sakernas internet erbjuder ekonomin och samhället, särskilt när de integreras med exempelvis den kulturella och kreativa sektorn, och särskilt vad gäller distribution, exploatering och produktion av kreativa verk. Parlamentet betonar dock att för att den kulturella och kreativa sektorn ska kunna utnyttja den potential för tillväxt och sysselsättning som finns inom ny teknik till fullo måste fullbordandet av den digitala inre marknaden prioriteras. Parlamentet betonar dessutom behovet av att förbättra rättssäkerheten och minska den administrativa bördan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja digitaliseringen av kulturellt innehåll. Parlamentet betonar i detta sammanhang att kommissionens plan om att digitalisera industrin och EU:s ram för verkställighet, bör ta full hänsyn till den kulturella och kreativa sektorns särdrag.

22.  Europaparlamentet anser att digitala plattformar är ett sätt att skapa bredare tillgång till kulturella och kreativa verk och erbjuder goda möjligheter för den kulturella och kreativa sektorn att utveckla nya affärsmodeller. Parlamentet framhåller att hänsyn bör tas till hur denna process kan fungera med mer rättssäkerhet och respekt för rättsinnehavarna. Parlamentet understryker betydelsen av transparens och av att säkerställa rättvisa och lika villkor. Parlamentet anser i detta avseende att det är nödvändigt att inom ramen för upphovs- och immaterialrätten skydda rättsinnehavarna för att värden ska erkännas, och innovation, kreativitet, investeringar och innehållsproduktion ska stimuleras.

23.  Europaparlamentet pekar på att digitaliseringen och mediekonvergensen skapar nya möjligheter till tillgång tills amt distribution och främjande av europeiska verk, och betonar vikten av att man säkerställer finansiering för digitalisering, bevarande av och tillgänglighet till det europeiska kulturarvet online.

Arbetsvillkoren i den kulturella och kreativa sektorn

24.  Europaparlamentet påpekar att atypiska anställningar (deltids- och visstidskontrakt, tillfälligt arbete och ekonomiskt beroende egenföretagande) bland kulturellt och kreativt yrkesverksamma, särskilt i medie- och kultursektorn, är vanligt.

Parlamentet understryker behovet av att undanröja hindren för rörlighet för konstnärer och kulturarbetare, och stöder Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs begäran till kommissionen att tillhandahålla en lämplig lösning som ökar rörligheten inom EU för kulturellt och kreativt yrkesverksamma och som underlättar viseringsförfarandena för utbyte med tredjeländer.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta eller genomföra en rättslig och institutionell ram för kreativ konstnärlig verksamhet genom att anta eller vidta ett antal enhetliga och omfattande åtgärder som rör avtal, möjligheter till kollektiv representation, social trygghet, sjukförsäkring, direkt eller indirekt beskattning och överensstämmelse med EU-regler, i syfte att förbättra konstnärers rörlighet inom EU.

26.  Europaparlamentet noterar den höga andelen kvinnor i den kreativa sektorn och pekar i synnerhet på situationen för mödrar som är egenföretagare eller återvänder till arbetslivet (”mompreneurs”).

27.  Europaparlamentet betonar den nuvarande genomsnittliga löneklyftan (16,1 % under 2014) och pensionsklyftan (40,2 %) mellan kvinnor och män i EU, och framhåller att kvinnor stöter på samma hinder inom den kulturella och kreativa sektorn som inom andra ekonomiska sektorer, särskilt när det gäller löne- och pensionsklyftor, tillgång till finansiering, stereotyper, utbildning och livslångt lärande.

Utbildning, kompetens, yrkesutbildning

28.  Europaparlamentet understryker att den kreativa drivkraften finns hos alla människor och att kreativa färdigheter bör utvecklas från tidig ålder för att lägga grunden till en kontinuerlig förnyelse av kreativa talanger. Parlamentet konstaterar dock att dessa färdigheter kan stimuleras under hela livet, särskilt genom program för livslångt lärande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja ökad kunskap om den kulturella och kreativa sektorn i läroplanerna, att utveckla undervisningen i mediekunskap och digitala färdigheter och att förbättra sina utbildnings-, lärlings- och kvalifikationssystem och därmed göra det möjligt för studerande i alla åldrar att få en allsidig utbildning inom kreativa konstnärliga ämnen.

29.  Europaparlamentet uppmärksammar bristen på övergripande färdigheter, särskilt entreprenörskunskaper, bland dem med kulturell och konstnärlig utbildning och deras bristande kunskaper om upphovsrättslagar och om hur dessa rättigheter skyddas. Parlamentet anser att det därför är viktigt att uppmuntra medlemsstater och utbildningsinstitutioner att åtgärda denna brist genom att förändra utbildningsprogrammen, för att tillhandahålla fortbildning och bättre integrera kreativ och företagsinriktad utbildning, och således förbättra de kreativa entreprenörernas kompetens vad gäller företagande, ekonomi, marknadsföring och företagsledning.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka stödet till lärare så att de kan utveckla den kreativa och innovativa förmågan hos unga människor genom att modernisera undervisningen och inkludera mediekunskap, konst, musik, teater och film i utbildningsprogrammen. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utveckla kunskaper om kulturarvet, konstnärliga metoder och uttrycksformer, samt mjuka färdigheter som är inriktade på kreativitet och innovation. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att stödja samarbete mellan skolor för att utbyta de mest effektiva metoderna och praxis när det gäller att stimulera kreativitet och innovation, och därmed hjälpa människor att värdesätta den kreativa sektorns varor och tjänster.

31.  Europaparlamentet påminner om att partnerskap med utbildningssektorn även kan bidra till en stimulerande inlärningsmiljö och till integration av missgynnade och marginaliserade samhällen, samt även erbjuda möjligheter för människor i eftersatta områden.

32.  Europaparlamentet betonar den kulturella och kreativa sektorns potential när det gäller ungdomssysselsättning och återindustrialisering, särskilt den kulturella och kreativa sektorns växande möjligheter som den digitala miljön skapar för unga. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera den kulturella och kreativa sektorn i ungdomssysselsättningsinitiativet samt att tillhandahålla medel för att underlätta karriärer, entreprenörskap och utbildning inom denna sektor genom att skapa lärlingsprogram, och underlätta rörlighet och utbyte genom mentor- och praktikprogram. Parlamentet efterlyser därför en effektivare användning av de resurser som är avsedda för ungdomsgarantin.

33.   Europaparlamentet påminner om att en av de största utmaningarna för kulturarvssektorn är att traditionella kunskaper och hantverk gradvis håller på att försvinna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa bevarandet av kulturarvet samt av kulturell och språklig mångfald, traditionella färdigheter, europeiskt, nationellt, regionalt och lokalt know-how, och att bevara och främja hantverksyrken kopplade till den kulturella och kreativa sektorn, uppmuntra och underlätta överföring av know-how samt lägga större vikt vid yrkesutbildning och en välutbildad arbetskraft för att locka talanger, inklusive hantverksskicklighet i byggsektorn och arbete för bevarande och restaurering. Parlamentet understryker därför att starka strategiska kopplingar måste skapas mellan kulturpolitiken och de sociala och produktiva resurserna.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka medvetenheten om karriärmöjligheter inom konsthantverk och tillverkning med anknytning till den kulturella och kreativa sektorn genom informationskampanjer och åtgärder som främjar överföringen av kunskap i syfte att bevara hantverksskickligheten och expertisen inom denna sektor.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa upp Erasmus+-incitament för att främja sektorsövergripande metoder mellan olika områden när det gäller formell, icke-formell och informell utbildning och livslångt lärande. Parlamentet uppmuntrar högskolor och yrkesutbildningsskolor att i sina program kombinera konst och kultur, vetenskap, ingenjörsvetenskap, teknik, företagande och andra relevanta områden. Parlamentet efterlyser framför allt insatser för att överbrygga klyftan mellan vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, IKT-ämnen, konstnärliga ämnen och design för att stödja utvecklingen av tekniska karriärer inom den kreativa sektorn och kreativa karriärer inom sektorn för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, vilket är avgörande för tillväxten i Europas kulturella och kreativa sektor. Parlamentet betonar behovet av att stödja kompetenscentrum och att främja utbyten mellan olika yrken inom sektorn, även i tredjeländer, samt att attrahera och utveckla kreativa talanger.

36.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja samarbete mellan konstskolor, yrkesutbildningsinstitutioner, universitet och företag inom den kulturella och kreativa sektorn, inbegripet konstnärsbostäder i företagsmiljöer och utbildningsanstalter, för att bättre matcha kompetensutbudet och arbetsmarknadens behov och öka sektorns konkurrenskraft. Parlamentet rekommenderar en utveckling av system med kombinerad teori och praktik, såsom varvad utbildning.

37.  Europaparlamentet rekommenderar att man utformar och antar strategier som syftar till att öka EU-medborgarnas kulturella deltagande, som i många medlemsstater fortfarande är mycket lågt. Parlamentet understryker att detta skulle medföra fördelar både när det gäller att främja mer kreativa talanger och säkra en större efterfrågan på EU:s kulturella och kreativa produkter.

38.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en europeisk utmärkelse för kreativa och kulturella sektorer som utformas på samma sätt som det ”fransk-tyska priset för kreativa och kulturella sektorer”.

39.  Europaparlamentet framhåller kvinnliga innovatörers och företagares enorma potential och den viktiga roll de spelar i den kulturella och kreativa sektorn. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att erbjuda lämpligt ekonomiskt stöd och utbildning samt framhåller betydelsen av nätverk och utbyte av bästa praxis.

40.  Europaparlamentet vill att möjligheten till rörlighetsprogram för ”unga innovatörer” undersöks för att främja utbyte och innovation på området kultur och skapande.

41.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande En ny kompetensagenda för Europa: Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften och håller med om att i ”den snabbt föränderliga globala ekonomin kommer konkurrenskraften och innovationsförmågan i stor utsträckning att avgöras av kompetens” och att ”kompetens lockar till investeringar och är en katalysator för växelverkan mellan nya arbetstillfällen och ökad tillväxt”. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt kreativa kompetenser i översynen av referensramen för nyckelkompetenser och den europeiska referensramen för kvalifikationer.

42.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ta sådana initiativ som det italienska initiativet ”Kulturbonus”, som lanserats av den italienska regeringen och som ger alla 18-åringar som är lagligen bosatta i Italien 500 euro som endast kan användas till ”kulturellt berikande aktiviteter” såsom muséer, gallerier, arkeologiska och historiska platser, böcker och filmer.

Finansiering

43.  Europaparlamentet påminner om att den kulturella och kreativa sektorn får betydande offentligt kulturstöd, som också i hög grad bidrar till den kulturella mångfalden i Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att inom sina respektive behörighetsområden fortsätta avsätta en tillräcklig del av sina budgetar till offentligt kulturstöd.

44.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka den offentliga politiken till stöd för den kulturella och kreativa sektorn och öka de kulturella budgetarna. Parlamentet påpekar att den offentliga finansieringen har drabbats av svåra budgetnedskärningar i medlemsstaterna, vilket innebär ett allvarligt hot mot det kulturella och kreativa arbetet i Europa.

45.  Europaparlamentet noterar att de system för skattelättnader inom den kulturella och kreativa sektorn som finns i vissa medlemsstater har varit mycket framgångsrika. Parlamentet uppmuntrar därför samtliga medlemsstater att införa sådana system, med att samtidigt avvisa särskilda skattearrangemang – så kallade ”skattebeslut” – som har gjort att vissa företag har kunnat minska sina skatteinbetalningar till ett minimum.

46.  Europaparlamentet konstaterar att den kulturella och kreativa sektorn kan delta i alla EU-finansierade program, men att detta deltagande fortfarande anses ligga under dess potential. Parlamentet uppmanar kommissionen att som ett första steg skapa en gemensam kontaktpunkt, t.ex. en webbplats, där de olika berörda generaldirektoraten kan samverka för att lyfta fram olika finansieringsmöjligheter för den kulturella och kreativa sektorn, sprida information via europeiska kulturella och kreativa nätverk och nationella organisationer, samla in och främja exempel på bästa praxis och öka kunskapen bland finansiella investerare och institutioner om den kulturella och kreativa sektorns särdrag och de olika utmaningarna inom denna sektor, eftersom detta skulle öka medvetenheten om och tillgången till finansiering för den kulturella och kreativa sektorn.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att integrera EU-stödet till den kulturella och kreativa sektorn, även finansieringen, genom att anta en övergripande och tvärgående EU-strategi. Parlamentet betonar dock vikten av att vara medveten om de många olika typerna av kulturella och kreativa sektorer och således om deras specifika sektoriella behov i fråga om miljön för finansiering och innovation, och därför om de specifika genomförandeplanerna, såsom en gemensam ramordning mellan Horisont 2020 och Kreativa Europa. Parlamentet är medvetet om den multiplikatoreffekt som EU-medel har inom den kulturella och kreativa sektorn, särskilt i vissa regioner.

48.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som icke-vinstdrivande, kooperativa och sociala företag i den kulturella och kreativa sektorn spelar och kräver därför att man undviker eventuella skillnader i EU:s strukturella och sociala finansiering som kan begränsa rätten till stöd för dessa organisationsformer.

49.  Europaparlamentet noterar att halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och genomföranderapporterna om EU:s program bör anses utgöra två sammanlänkade delar av samma process. Parlamentet noterar att framför allt bör den kulturella och kreativa sektorn roll och inverkan på tillväxten, sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen utvärderas och främjas ytterligare, i synnerhet när det gäller Kreativa Europa, Horisont 2020 och strukturfonderna (Eruf och ESF). Parlamentet betonar att denna process bör ge en solid och sammanhängande grund för översynen av den fleråriga budgetramen och framtida EU-programs uppbyggnad efter 2020.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa artikel 167.4 i EUF-fördraget och att fastställa den kulturella och kreativa sektorn – som en del av den kulturella och kreativa branschen – som en övergripande prioritering i EU:s finansieringssystem och finansieringsprogram, särskilt i Horisont 2020, EaSI och ESI-fonderna.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja de potentiella synergier som finns mellan EU:s politiska åtgärder, för att effektivt använda de medel som finns att tillgå inom ramen för EU-programmen – t.ex. Horisont 2020, fonden för ett sammanlänkat Europa, Erasmus+, EaSI, Kreativa Europa och Cosme – och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) för att stödja fler projekt inom den kulturella och kreativa sektorn.

52.  Europaparlamentet framhåller att mycket mer kan göras för att få till stånd en effektivare interaktion mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och andra europeiska program för programperioden 2014–2020, särskilt med hänvisning till Erasmus+ och Kreativa Europa i punkterna 4.6 och 6.4 i bilaga I till förordningen om de gemensamma bestämmelserna, genom att man tillhandahåller bättre information i hela EU och genom ett mycket mer resolut genomförande i medlemsstaterna och deras regioner.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra och/eller tolka den del i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 som rör statligt stöd till kultur och bevarande av kulturarvet mot bakgrund av skäl 72 i förordningen och kommissionens meddelande av den 19 maj 2016, så att vissa åtgärder inom kulturarvssektorn (särskilt restaurering och bevarande) och, i vissa fall, inom den sektor för kulturell verksamhet som får stöd från EU-fonder och andra regionala fonder, inte omfattas av begreppet statligt stöd.

54.  Europaparlamentet konstaterar att lånegarantin inom Kreativa Europa är ett sätt att ta itu med det brådskande behovet av tillgång till lånefinansiering för innovativa och hållbara projekt inom den kulturella och kreativa sektorn. Parlamentet påminner om den försenade lanseringen av lånegarantin. Parlamentet betonar behovet av att öka budgeten för Kreativa Europa och lånegarantin för att effektivt stödja europeiska kulturella och kreativa yttringar, diversifiera finansieringens mottagare, garantera lika tillgång till lånegarantin och öka deltagandet bland samtliga medlemsstaters kulturaktörer i denna.

55.  Europaparlamentet noterar att Efsi bör hjälpa små och medelstora företag att få bukt med kapitalbrist och i första hand fokusera på projekt med högre riskprofil än projekt som stöds genom EIB:s gängse transaktioner(22). Parlamentet konstaterar att från september 2016 hade finansiering endast beviljats några få projekt i den kulturella och kreativa sektorn, som främst består av små och medelstora företag med en högre risk, och i utbildningssektorn, och betonar att allt måste göras för att öka deras deltagande i Efsi.

56.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ta itu med bristen på finansiering från Efsi till den kulturella och kreativa sektorn genom att undersöka eventuell samverkan med Kreativa Europa och lånegarantin i syfte att tillhandahålla ändamålsenliga lån till den kulturella och kreativa sektorn.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och EIB att stödja blandade finansieringsformer, särskilt i form av offentlig-privata partnerskap, för att ta itu med och korrigera bristen på tillgång till eget kapital för den kulturella och kreativa sektorn.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och dess medlemsstater att förbättra investeringsklimatet och bredda den uppsättning finansieringsinstrument som mikroföretag samt små och medelstora företag inom den kulturella och kreativa sektorn kan utnyttja med nya och innovativa finansieringssystem, exempelvis mikrokrediter, återbetalningspliktiga bidrag, gräsrotsfinansiering, riskkapitalfinansiering, startfinansiering och riskkapital. Parlamentet konstaterar att olika former av gräsrotsfinansiering och gräsrotsinvestering för den kulturella och kreativa sektorn kan bli ett solitt verktyg för finansiering av kulturella och kreativa projekt, och som sådana ett välkommet komplement till traditionella källor till ekonomiskt stöd för den kulturella och kreativa sektorn som helhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta övervaka och främja utvecklingen av marknaden för gräsrotsfinansiering, engagera offentliga institutioner, bättre utnyttja möjligheterna till institutionell gräsrotsfinansiering, samordna olika regleringsmetoder, förtydliga tillämpningen av EU-regler, utveckla bästa praxis och förbättra regelverket genom att avlägsna bördor och/eller ta fram ett nytt rättsligt instrument, om så behövs. Parlamentet påpekar emellertid att gräsrotsfinansiering inte kan ersätta hållbar offentlig och privat finansiering till den kulturella och kreativa sektorn.

59.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att stärka den roll som de offentliga investeringsbankerna spelar inom den kulturella och kreativa sektorn genom att ge små och medelstora företag bättre tillgång till krediter och hjälpa företag att expandera sin marknad och exportverksamhet.

60.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att utveckla kunskap för att identifiera och bedöma värdet av immateriella tillgångar som kan användas som säkerheter i syfte att förbättra tillgången till finansiering inom den kulturella och kreativa sektorn. Parlamentet betonar behovet av större kunskap bland finansiella investerare och institutioner om den kulturella och kreativa sektorns särdrag och de olika utmaningar inom denna sektor som anses utgöra en högre risk. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens införande av ett utbildningsprogram för finansiella mellanhänder i lånegarantin inom programmet Kreativa Europa eftersom det också kan förbättra den kulturella och kreativa sektorns förmåga att ta kontakt med och övertyga externa investerare. Parlamentet anser dock att man bör utvärdera resultaten av detta system och om utvärderingen är positiv utvidga det till att omfatta olika politikområden.

61.  Europaparlamentet efterlyser därför främjandet av ”protokoll för immateriella tillgångar” som underlättar värderingen av immateriella rättigheter samt uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta nödvändiga mekanismer i syfte att öka den finansiella attraktionen av immateriella rättigheter och erkännandet av deras fulla värde som tillgångar.

o
o   o

62.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 13, 15.1.2016, s. 83. (2) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 221. (4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 104. (5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320. (6) EUT L 347, 20.12.2013, s. 289. (7) EUT L 347, 20.12.2013, s. 259. (8) EUT L 347, 20.12.2013, s. 33. (9) Antagna texter, P8_TA(2016)0009. (10) Antagna texter, P8_TA(2015)0293. (11) EUT C 93, 9.3.2016, s. 95. (12) EUT C 68 E, 7.3.2014, s. 40. (13) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 135. (14) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 142. (15) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 25. (16) EUT C 125 E, 22.5.2008, s. 223. (17) OECD/EUIPO (2016), Trade in Counterfeit and Pirated Good: Mapping the Economic Impact, OECD Publishing, Paris. (18) Avser i kommissionens meddelande arkitektur, arkiv och bibliotek, konsthantverk, den audiovisuella industrin (inbegripet film, television, videospel och multimedier), kulturarv, formgivning (inbegripet modedesign), festivaler, musik, scen- och bildkonst, förlagsverksamhet och radio. (19) Industry-Level Analysis Report, (2013), Intellectual property rights intensive industries: contribution to economic performance and employment in the European Union, p.8 https://euipo.europa.eu/ohimportal/documents/11370/80606/IP+Contribution+study (20) Kommissionens studie EASME/COSME/2015/003. (21) Hänvisning till undersökningen kompletteras när den har publicerats. Notera att de siffror som nämns i denna resolution grundar sig på denna undersökning. (22) Förordning (EU) nr 2015/1017.