Index 
Antagna texter
Torsdagen den 1 december 2016 - BrysselSlutlig utgåva
En tullkodex för unionen, för varor som tillfälligt lämnar unionens tullområde sjövägen eller med flyg ***I
 Tillämpningsdag: Faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) ***I
 Avtal mellan EU och Kiribati om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Avtal mellan EU och Salomonöarna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Avtal mellan EU och Mikronesien om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Avtal mellan EU och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Avtal mellan EU och Marshallöarna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Europeiska unionens solidaritetsfond: en utvärdering
 Avtal mellan USA och EU om skydd av personuppgifter i samband med brott ***
 Inledande avtal mellan EG och Ghana om ekonomiskt partnerskap ***
 Utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter 2016
 Förslag till ändringsbudget nr 4/2016: Aktualisering av anslagen för att ta hänsyn till de senaste förändringarna i fråga om migrations- och säkerhetsfrågor, minskning av betalnings- och åtagandebemyndiganden
 Förslag till ändringsbudget nr 5/2016: Genomförande av beslutet om egna medel
 Utnyttjande av EU:s solidaritetsfond för att ge stöd till Tyskland
 Förslag till ändringsbudget nr 6/2016 som åtföljer förslaget om utnyttjande av EU:s solidaritetsfond för Tyskland
 Utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter 2017
 Utnyttjande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av omedelbara budgetåtgärder för att hantera den pågående migrations-, flykting- och säkerhetskrisen
 Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att möjliggöra utbetalning av förskott i unionens allmänna budget för 2017
 Budgetförfarandet 2017: gemensamt förslag
 Situationen i Italien efter jordskalven
 Kommissionsledamöternas intresseförklaringar – riktlinjer
 Ansvarsskyldighet, ersättning och ekonomisk säkerhet avseende olje- och gasverksamhet till havs
 Situationen i Demokratiska republiken Kongo
 Tillgång till energi i utvecklingsländer
 Tillämpningen av det europeiska betalningsföreläggandet

En tullkodex för unionen, för varor som tillfälligt lämnar unionens tullområde sjövägen eller med flyg ***I
PDF 237kWORD 41k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, för varor som tillfälligt lämnar unionens tullområde sjövägen eller med flyg (COM(2016)0477 – C8-0328/2016 – 2016/0229(COD))
P8_TA(2016)0457A8-0329/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0477),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0328/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0329/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 1 december 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/… om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, för varor som tillfälligt lämnar unionens tullområde sjövägen eller med flyg

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2016/2339.)


Tillämpningsdag: Faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) ***I
PDF 241kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) vad gäller förordningens tillämpningsdag (COM(2016)0709 – C8-0457/2016 – 2016/0355(COD))
P8_TA(2016)0458A8-0356/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0709),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0457/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2016 om kommissionens delegerade förordning av den 30 juni 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare genom fastställande av tekniska tillsynsstandarder för faktabladens utformning, innehåll, översyn och revidering samt av villkor för uppfyllande av kravet att tillhandahålla sådana faktablad (C(2016)03999 – 2016/2816(DEA)), särskilt punkt 4(1),

–  efter att ha hört Europeiska Centralbanken,

–  efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 23 november 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0356/2016),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 1 december 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/… om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) vad gäller förordningens tillämpningsdag

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2016/2340.)

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0347.


Avtal mellan EU och Kiribati om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 234kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Kiribati om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12092/2015 – C8-0253/2016 – 2015/0200(NLE))
P8_TA(2016)0459A8-0334/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12092/2015),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kiribati om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12091/2015),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0253/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0334/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Kiribati.


Avtal mellan EU och Salomonöarna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 233kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Salomonöarna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09785/2016 – C8-0422/2016 – 2016/0096(NLE))
P8_TA(2016)0460A8-0336/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (09785/2016),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Salomonöarna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09783/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0422/2016),

–  med beaktande av artiklarna 99.1 första och tredje styckena, 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0336/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och på Salomonöarna.


Avtal mellan EU och Mikronesien om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 231kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Mikronesiska federationen om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09780/2016 – C8-0388/2016 – 2016/0098(NLE))
P8_TA(2016)0461A8-0337/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (09780/2016),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Mikronesiska federationen om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09779/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0388/2016),

–  med beaktande av artiklarna 99.1 första och tredje styckena, 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0337/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Mikronesiska federationen.


Avtal mellan EU och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 232kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09764/2016– C8-0268/2016 – 2016/0100(NLE))
P8_TA(2016)0462A8-0333/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (09764/2016),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09760/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0268/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0333/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Tuvalu.


Avtal mellan EU och Marshallöarna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 234kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om utkastet till rådets beslut om undertecknande av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Marshallöarna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09775/2016 – C8-0252/2016 – 2016/0103(NLE))
P8_TA(2016)0463A8-0335/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (09775/2016),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Marshallöarna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09774/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0252/2016),

–  med beaktande av artiklarna 99.1 första och tredje styckena, 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0335/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Marshallöarna.


Europeiska unionens solidaritetsfond: en utvärdering
PDF 247kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om Europeiska unionens solidaritetsfond: en utvärdering (2016/2045(INI))
P8_TA(2016)0464A8-0341/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 175 och 212.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 om Europeiska unionens solidaritetsfond: genomförande och tillämpning(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(3),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (COM(2013)0522)(4),

–  med beaktande av kommissionens rapport Europeiska unionens solidaritetsfond 2014 – Årsrapport 2014 (COM(2015)0502),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 september 2002 om översvämningskatastrofen i Centraleuropa(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2005 om naturkatastrofer (bränder och översvämningar) i Europa denna sommar(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om framtiden för Europeiska unionens solidaritetsfond (COM(2011)0613),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 28 november 2013 över Europeiska unionens solidaritetsfond(7),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(8),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet och budgetkontrollutskottet (A8-0341/2016), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionens solidaritetsfond inrättades i enlighet med förordning (EG) nr 2012/2002 som svar på de allvarliga översvämningarna i Centraleuropa under sommaren 2002, och syftet med detta värdefulla instrument var att göra det möjligt för EU att reagera på svåra naturkatastrofer och på regionala katastrofer, både i EU och i länder som inlett anslutningsförhandlingar, och att visa solidaritet med stödberättigade regioner och stater. Fonden stöder enbart nöd- och återställandeinsatser som genomförs av offentliga myndigheter efter naturkatastrofer och som har direkta återverkningar på människors liv, miljön eller ekonomin i en viss drabbad region (även om det bör nämnas att kommissionen 2005 lade fram ett förslag som syftade till att utvidga det ursprungliga tillämpningsområdet ytterligare).

B.  Solidaritetsfonden har sedan den inrättats varit till mycket stor nytta eftersom den sammanlagt mobiliserat 3,8 miljarder euro i samband med över 70 katastrofer i 24 stödberättigade medlemsstater och anslutningsländer, och den har använts som svar på ett brett spektrum av förödande naturkatastrofer, såsom jordbävningar, översvämningar, skogsbränder, jordskalv, stormar och, mer nyligen, torka. Fonden utgör alltjämt en av EU:s främsta symboler för solidaritet i svåra tider.

C.  En viktig reform gjordes av instrumentet 2014 för att man skulle kunna: förbättra och förenkla förfarandena och säkerställa en snabbare reaktion inom sex veckor från tillämpningen; fastställa tillämpningsområdet på nytt; upprätta tydliga kriterier för en regional katastrof; stärka strategierna för katastrofförebyggande och riskhantering och därmed öka nödfinansieringens ändamålsenlighet i överensstämmelse med de många önskemål som under årens lopp har framförts av parlamentet och av de lokala och regionala myndigheterna. En ny översyn av fonden planeras i det förslag till samlingsförordning(COM(2016)06052016/0282(COD)) som kommissionen lade fram den 14 september 2016 i syfte att förbättra nödfinansieringens tillgänglighet och ändamålsenlighet.

D.  Parlamentet har gett kraftfullt stöd åt de föreslagna ändringarna, varav de flesta var önskemål som redan tidigare framförts i parlamentets resolutioner.

E.  Ansökningar som mottagits före juni 2014 (då den ändrade förordningen trädde i kraft) bedömdes enligt bestämmelserna i den ursprungliga förordningen, medan de ansökningar som inkommit sedan dess har bedömts utifrån den ändrade förordningen.

F.  Investeringar i förebyggande av naturkatastrofer är av mycket stor betydelse som svar på klimatförändringarna. Betydande EU-medel har anslagits till investeringar i förebyggande av naturkatastrofer och i riskhanteringsstrategier, i synnerhet inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna).

G.  I undantagsfall kan man, om medlen inte räcker till under ett visst år, använda efterföljande års medel, med hänsyn tagen till det årliga budgettaket för fonden både för det år då katastrofen inträffade och för efterföljande år.

1.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska solidaritetsfonden, sedan den inrättades 2002, har varit en viktig stödresurs för lokala och regionala myndigheter såtillvida att den lindrat konsekvenserna av naturkatastrofer i Europa – vare sig det gällt översvämningar, jordbävningar eller skogsbränder – och visat EU:s solidaritet med de drabbade områdena. Parlamentet betonar att allmänheten betraktar solidaritetsfonden som ett av de mest konkreta och påtagliga uttryck för det stöd som EU kan ge till lokalsamhällena.

2.  Europaparlamentet poängterar att naturkatastroferna i EU har ökat kraftigt till antalet sedan solidaritetsfonden inrättades, och även blivit allvarligare och mer intensiva, som en konsekvens av klimatförändringarna. Parlamentet insisterar därför på fondens mervärde som ett stabilt och smidigt instrument för att visa solidaritet och säkerställa snabb konkret hjälp till medborgare som drabbats av större naturkatastrofer.

3.  Europaparlamentet påminner om att solidaritetsfonden är ett instrument som finansieras utanför Europeiska unionens budget, med ett maximalt anslag på 500 miljoner euro (i 2011 års priser), och påpekar att man, trots inbyggd flexibilitet (överföring N+1), varje år riskerar att väsentliga belopp förblir outnyttjade. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att det årliga ekonomiska anslag som fastställs i förslaget till samlingsförordning delvis har integrerats i budgeten, i syfte att påskynda mobiliseringsförfarandet och skapa en tidigare och mer ändamålsenlig insats för katastrofdrabbade medborgare.

4.  Europaparlamentet påpekar att användningen av det årliga tröskelvärdet visar att den årliga anslagsnivån, efter den nya programperioden inom ramen för den fleråriga budgetramen, är tillräcklig.

5.  Europaparlamentet betonar betydelsen av översynen 2014, då man lyckades övervinna blockeringen i rådet och äntligen tillmötesgick parlamentets upprepade önskemål om förbättringar av hjälpens reaktionsförmåga och ändamålsenlighet, i syfte att säkerställa en snabb och tydlig insats för medborgare som drabbats av naturkatastrofer. Parlamentet välkomnar dessutom det färska förslaget till samlingsförordning, där det införs nya bestämmelser avseende förenkling och smidigare mobilisering av medel.

6.  Europaparlamentet framhåller de viktigaste inslagen i reformen, nämligen: att en förhandsbetalning med upp till tio procent av det planerade stödbeloppet på begäran kan ställas till förfogande en kort tid efter det att en ansökan om att få ekonomisk hjälp från fonden inkommit till kommissionen (maximalt stödbelopp är 30 miljoner euro); att stöd kan utbetalas för kostnader med anknytning till förberedelse och genomförande av nöd- och återställandeinsatser (ett viktigt krav från parlamentet); att de stödberättigade staterna får längre tid på sig för att lämna in sina stödansökningar (12 veckor efter det att de första skadorna registrerats) och för att genomföra projektet (18 månader); att det införs en tidsfrist på sex veckor för kommissionens svar på stödansökningarna; att det införs nya bestämmelser om förebyggande av naturkatastrofer; att förfarandena förbättras när det gäller en sund ekonomisk förvaltning.

7.  Trots möjligheten att få förhandsbetalning snabbare än genom det normala förfarandet betonar Europaparlamentet att stödmottagarna ändå blir lidande genom att det tar så lång tid från ansökningstillfället till dess att hela det slutliga stödbeloppet har utbetalats. Parlamentet framhåller i detta sammanhang hur viktigt det är att lämna in ansökan så snart som möjligt efter en katastrof, och betonar att det behövs ytterligare förbättringar under bedömningsfasen och under efterföljande faser, för att underlätta genomförandet av betalningar. De nyligen föreslagna samlingsbestämmelserna om solidaritetsfonden kan bidra till en snabbare mobilisering, så att de verkliga behoven på plats kan tillgodoses. Parlamentet betonar även att medlemsstaterna måste se över sina egna administrativa förfaranden i syfte att skynda på mobiliseringen av bistånd till drabbade regioner och stater. Med sikte på att åstadkomma möjliga förbättringar i en framtida reform föreslår parlamentet dessutom att det införs en begäran om obligatoriska uppdaterade nationella planer för katastrofhantering samt ett krav på tillhandahållande av information om utarbetandet av avtal om kontrakt i nödsituationer.

8.  Europaparlamentet uppmanar även medlemsstaterna att förbättra kommunikationen och samarbetet med lokala och regionala myndigheter, både när de bedömer de skador för vilka finansiellt stöd från solidaritetsfonden begärs och när de förbereder ansökningar samt när de genomför projekt för att undanröja konsekvenserna av naturkatastrofer för att därigenom se till att unionens stöd är ändamålsenligt på plats och att hållbara lösningar främjas. Parlamentet anser dessutom att den breda allmänheten bör informeras om stödet från solidaritetsfonden. De berörda myndigheterna uppmanas att förbättra kommunikationen och tillhandahålla uppgifter som solidaritetsfondens stöd utan att öka på de administrativa bördorna.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av att se till att förfarandena för offentlig upphandling iakttas av medlemsstaterna när det gäller hanteringen av naturkatastrofer, i syfte att fastställa och sprida bästa praxis och erfarenheter med avseende på kontrakt i nödsituationer.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förtydligande av reglerna om att regionala naturkatastrofer kan få stöd, men påpekar ändå att den slutliga överenskommelsen mellan parlamentet och rådet i enlighet med kommissionens förslag lät tröskeln för stödmöjlighet ligga kvar på 1,5 procent av regionens BNP, trots att parlamentet försökte få ner detta tröskelvärde till 1 procent. Parlamentet noterar att hänsyn tagits till de yttersta randområdenas sårbarhet, eftersom tröskelvärdet har sänkts till 1 procent.

11.  Europaparlamentet erkänner att solidaritetsfonden tillhandahåller stöd för skador som inte täcks av någon försäkring, och att den inte kompenserar privata förluster. Parlamentet betonar att långsiktiga insatser, såsom hållbar återuppbyggnad eller verksamhet för ekonomisk utveckling och förebyggande åtgärder, kan finansieras genom andra EU-instrument, framför allt inom ramen för ESI-fonder.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att optimera användningen av befintliga EU-medel, i synnerhet de fem ESI-fonderna, till investeringar för att förebygga att naturkatastrofer inträffar, och framhåller vikten av att utveckla synergier mellan unionens olika fonder och politikområden, för att motverka naturkatastrofernas effekter, och, i de fall då solidaritetsfonden är aktiverad, för att säkerställa återuppbyggnadsprojektens stabilitet och långsiktigt hållbara utveckling. Parlamentet begär i detta syfte att den berörda medlemsstaten, när solidaritetsfonden utnyttjas, formellt åtar sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga katastrofer och återuppbygga de drabbade områdena på ett hållbart sätt. Om synergier aktiveras begär parlamentet att förfarandet för användning av sådana kombinerade fonder förenklas så långt det är möjligt rent administrativt.

13.  Europaparlamentet betonar därför att det krävs ökade insatser för att investera i begränsningar av och anpassningar till klimatförändringarna, och att man måste ta hänsyn till förebyggande åtgärder när man stöder återuppbyggande samt återplantering av skog inom ramen för solidaritetsfonden. Parlamentet anser att förebyggande bör bli en övergripande uppgift och föreslår att förebyggande åtgärder till följd av den ekosystembaserade strategin vidtas när konsekvenserna av katastrofer lindras inom ramen med hjälp av solidaritetsfonden. Dessutom uppmanas medlemsstaterna att upprätta strategier för förebyggande av risker och riskhantering, med tanke på att många av dagens naturkatastrofer är direkta konsekvenser av mänsklig verksamhet.

14.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att säkerställa största möjliga öppenhet vid tilldelning, förvaltning och genomförande av medel från solidaritetsfonden. Parlamentet anser det viktigt att fastställa huruvida stöd från solidaritetsfonden har använts i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning, för att fastställa, utveckla och dela bästa praxis och erfarenheter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att förstärka öppenheten och säkra allmänhetens tillgång till information under hela den process då hjälpinsatserna mobiliseras, från och med inlämnandet av en ansökan och ända tills projektet är avslutat. Parlamentet efterlyser också en särskild rapport av Europeiska revisionsrätten om hur solidaritetsfonden fungerar, inte minst med tanke på att den senaste tillgängliga rapporten är från tiden före 2014 års översyn av förordningen om solidaritetsfonden.

15.  Europaparlamentet konstaterar att 13 nya ansökningar togs emot 2014, och fäster uppmärksamheten på att detta år var speciellt, eftersom sex av dessa ansökningar bedömdes enligt bestämmelserna i den ursprungliga förordningen, medan de återstående sju ansökningar som kom in senare bedömdes utifrån de nya bestämmelserna.

16.  Europaparlamentet påminner om att två ansökningar avslogs 2014 enligt den tidigare förordningen om solidaritetsfonden, eftersom katastroferna inte ansågs vara ”ovanligt allvarliga” i den betydelse som avsågs i den ursprungliga förordningen, även om de orsakade allvarliga skador med direkta återverkningar på respektive regions ekonomiska och sociala utveckling. Parlamentet välkomnar därför de förtydliganden som gjorts i detta hänseende i den ändrade förordningen om solidaritetsfonden. Parlamentet föreslår emellertid, när det gäller kommande reformer och med hänsyn till möjligheten att omdefiniera regionala naturkatastrofer, att man ska tillåta att en enda ansökan inlämnas gemensamt av flera stödberättigade stater som drabbats av en gränsöverskridande naturkatastrof med samma ursprung och vid samma tidpunkt, och att indirekt skada ska beaktas i bedömningen av ansökningarna.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med sikte på kommande reformer ta hänsyn till möjligheten att höja tröskeln för förhandsbetalningar från 10 % till 15 % och att förkorta tidsfristerna för behandlingen av ansökningar från sex till fyra veckor. Vidare uppmanas kommissionen att överväga möjligheten att fastställa tröskelvärdet för regionala naturkatastrofer till 1 % av regionens BNP och att vid bedömningen av ansökningarna ta hänsyn till den socioekonomiska utvecklingen i de drabbade regionerna.

18.  Europaparlamentet påpekar att man behöver fundera på om man kan använda nya indikatorer som går längre än BNP, däribland indexet över mänsklig utveckling och det regionala indexet över social utveckling.

19.  Europaparlamentet välkomnar att de sju ansökningar om stöd som inkom inom ramen för de reviderade bestämmelserna godkändes av kommissionen, däribland fyra ansökningar som godkändes i slutet av 2014 men för vilka anslag måste föras över till 2015, vilket framgår av solidaritetsfondens årsrapport för 2015. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att 2015 var det första hela år då de reviderade bestämmelserna genomfördes. Analysen visar att de rättsliga förtydliganden som infördes i och med reformen säkerställde att ansökningarna godkändes, vilket inte var fallet med de gamla bestämmelserna, i enlighet med vilka ungefär två tredjedelar av ansökningarna om regional katastrofhjälp bedömdes vara oberättigade.

20.  Europaparlamentet beklagar djupt att förfarandena för bedömning av genomföranderapporter och avslutande rapporter tog så lång tid under den gamla förordningen, och hoppas att den ändrade förordningen ska medföra att ärendebehandlingen görs på ett mer effektivt och insynsvänligt sätt, samtidigt som unionens ekonomiska intressen garanteras skydd.

21.  Europaparlamentet betonar också att artikel 11 i den ändrade förordningen ger kommissionen och revisionsrätten befogenhet att utföra revision och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att vid behov göra utredningar.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och revisionsrätten att före utgången av den nuvarande fleråriga budgetramen utvärdera hur solidaritetsfonden fungerar.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna samt till de regionala myndigheterna.

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(2) EUT C 440, 30.12.2015, s. 13.
(3) EUT L 189, 27.6.2014, s. 143.
(4) EUT C 170, 5.6.2014, s. 45.
(5) EUT C 272E, 13.11.2003, s. 471.
(6) EUT C 193E, 17.8.2006, s. 322.
(7) EUT C 114, 15.4.2014, s. 48.
(8) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Avtal mellan USA och EU om skydd av personuppgifter i samband med brott ***
PDF 234kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen om skydd av personuppgifter i samband med förebyggande, utredning, upptäckt och lagföring av brott (08523/2016 – C8-0329/2016 – 2016/0126(NLE))
P8_TA(2016)0465A8-0354/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (08523/2016),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen om skydd av personuppgifter i samband med förebyggande, utredning, upptäckt och lagföring av brott (08557/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 16 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0329/2016),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för utrikesfrågor,

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0354/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Amerikas förenta stater.


Inledande avtal mellan EG och Ghana om ekonomiskt partnerskap ***
PDF 234kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om förslaget till rådets beslut om ingående av det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ghana, å andra sidan (12396/2016 – C8-0406/2016 – 2008/0137(NLE))
P8_TA(2016)0466A8-0328/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12396/2016),

–  med beaktande av det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Ghana, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (12130/2008),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207.3 och 207.4 första stycket och artikel 209.2 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0406/2016),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2009 om det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Ghana å andra sidan(1),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och artikel 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A8‑0328/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Ghanas regering.

(1) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 112.


Utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter 2016
PDF 243kWORD 42k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter under 2016 (COM(2016)0624 – C8-0399/2016 – 2016/2256(BUD))
P8_TA(2016)0467A8-0347/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0624 – C8-0399/2016),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 13,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 14,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, slutgiltigt antagen den 25 november 2015(3),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 4/2016 som kommissionen lade fram den 30 september 2016 (COM(2016)0623),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 som rådet antog den 8 november 2016 (13583/2016 – C8-0459/2016),

–  med beaktande av sin ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 som antogs den 1 december 2016(4),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0347/2016), och av följande skäl:

A.  Kommissionen föreslog i samband med förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 att utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter för 2016 till ett belopp av 240,1 miljoner EUR, som ska komplettera de åtagandebemyndiganden som är kopplade till utgifterna i rubrik 3 Säkerhet och medborgarskap i Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016.

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter under 2016

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/339.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(3) EUT L 48, 24.2.2016, s. 1.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0468.


Förslag till ändringsbudget nr 4/2016: Aktualisering av anslagen för att ta hänsyn till de senaste förändringarna i fråga om migrations- och säkerhetsfrågor, minskning av betalnings- och åtagandebemyndiganden
PDF 251kWORD 44k
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 till den allmänna budgeten 2016: Aktualisering av anslagen för att ta hänsyn till de senaste förändringarna i fråga om migrations- och säkerhetsfrågor, minskning av betalnings- och åtagandebemyndiganden till följd av den samlade överföringen, utvidgning av Efsi, ändring av Frontex tjänsteförteckning och aktualisering av avsatta medel (egna medel) (13583/2016 – C8-0459/2016 – 2016/2257(BUD))
P8_TA(2016)0468A8-0350/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, slutgiltigt antagen den 25 november 2015(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(5),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 4/2016 som kommissionen antog den 30 september 2016 (COM(2016)0623),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 som rådet antog den 8 november 2016 och översände till Europaparlamentet samma dag (13583/2016 – C8-0459/2016),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0350/2016), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 innebär en minskning av nivån på betalningsbemyndigandena med 7 284,3 miljoner EUR, huvudsakligen i budgetposter under rubrik 1b Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, och de nationella bidragen minskar därför i enlighet med detta.

B.  Förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 innebär en ökning av nivån på åtagandebemyndigandena under rubrik 3 Säkerhet och medborgarskap med 50 miljoner EUR för instrumentet för krisstöd inom unionen, en ökning med 130 miljoner EUR för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), och en ökning med 70 miljoner EUR för fonden för inre säkerhet (ISF), vilket därmed kräver ett utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter för ett totalt belopp på 240,1 miljoner EUR, efter det att hänsyn tagits till en omfördelning av 9,9 miljoner EUR.

C.  Förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 innebär en tidigareläggning av avsättningar till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) med en omfördelning av 73,9 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden från energidelen i Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE-energi), med en motsvarande kompensation under 2018.

D.  Förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 innebär en ändring av Frontex tjänsteförteckning inför ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624(6).

E.  Med en minskning med 14,7 miljoner EUR uppdelade på flera budgetposter under rubrik 2 Hållbar tillväxt: naturtillgångar kommer nettoeffekten av förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 på utgiftssidan i budgeten för 2016 att innebära en ökning med 225,4 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden.

F.  På intäktssidan innebär förslaget till ändringsbudget nr 4/2016 också justeringar kopplade till översynen av prognosen för traditionella egna medel (dvs. tullar och sockeravgifter), underlagen för mervärdesskatt (moms) och bruttonationalinkomst (BNI), samt budgeteringen av de berörda korrigeringarna för Förenade kungariket och finansieringen av dessa.

1.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över betalningsöverskottet på 7 284,3 miljoner EUR, vilket är resultatet av stora förseningar i genomförandet av EU‑program med delad förvaltning och banar väg för en allvarlig ackumulering av betalningskrav mot slutet av den nuvarande fleråriga budgetramens löptid. Parlamentet påminner om kommissionens slutsats att enligt den nuvarande prognosen kan uppdaterade betalningsbehov fram till 2020 endast tillgodoses med de nuvarande taken om den samlade marginalen för betalningar används fullt ut (och som en försiktighetsåtgärd avskaffas de årliga taken), och om betalningar i samband med särskilda instrument beräknas utanför och utöver betalningstaken. Parlamentet begär därför en definitiv och otvetydig lösning på denna fråga som en del av revideringen av den fleråriga budgetramen.

2.  Europaparlamentet ställer sig bakom förstärkningen av rubrik 3 genom utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter samt en tidigareläggning av förstärkningen av Frontex tjänsteförteckning. Parlamentet välkomnar särskilt den partiella förstärkningen av Amif, men är bekymrat över att trots en hög nivå på budgetgenomförandet på grundval av medlemsstaternas nationella program har hittills endast ett litet antal omplaceringar av flyktingar verkligen ägt rum.

3.  Europaparlamentet ställer sig bakom tidigareläggandet av Efsi under förutsättning att FSE-energi kompenseras med motsvarande belopp under 2018. Parlamentet förtydligar att denna tidigareläggning inte innebär ett föregripande av den slutliga finansieringsplanen för det nya förslaget till förlängning av Efsi som ska beslutas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

4.  Europaparlamentet noterar med oro det förväntade inkomstbortfallet som uppskattas till 1,8 miljarder EUR på grund av deprecieringen av det brittiska pundet gentemot euron. Parlamentet noterar kommissionens avsikt att använda inkomsterna från ytterligare böter för att täcka bortfallet.

5.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 4/2016.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 4/2016 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 48, 24.2.2016.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).


Förslag till ändringsbudget nr 5/2016: Genomförande av beslutet om egna medel
PDF 241kWORD 42k
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5/2016 för budgetåret 2016: Genomförande av beslutet om egna medel 2014/335/EU, Euratom efter avslutandet av ratificeringsprocessen och dess ikraftträdande den 1 oktober 2016 (13584/2016 – C8-0462/2016 – 2016/2258(BUD))
P8_TA(2016)0469A8-0348/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, slutgiltigt antagen den 25 november 2015(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(5),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 5/2016 som kommissionen antog den 7 oktober 2016 (COM(2016)0660),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 5/2016 som rådet antog den 8 november 2016 och översände till Europaparlamentet samma dag (13584/2016 – C8-0462/2016),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0348/2016), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 5/2016 är en följd av fullbordandet av ratificeringsprocessen och ikraftträdandet av beslut 2014/335/EU, Euratom och innehåller vissa ändringar såsom minskade uppbördskostnader för traditionella egna medel, en ny reducerad uttagssats för momsbaserade egna medel för vissa medlemsstater och bruttominskningar av BNI-baserade bidrag för vissa medlemsstater.

B.  Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 5/2016 är att på inkomstsidan av 2016 års unionsbudget införliva effekterna av justeringarna av de egna medlen till följd av genomförandet av beslut 2014/335/EU, Euratom, med retroaktiv verkan för budgetåren 2014, 2015 och 2016.

C.  Förslaget till ändringsbudget nr 5/2016 leder därför till ändringar av enskilda bidrag från alla medlemsstater men påverkar varken den totala inkomst- eller utgiftssidan av unionsbudgeten.

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 5/2016.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 5/2016 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 48, 24.2.2016.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.


Utnyttjande av EU:s solidaritetsfond för att ge stöd till Tyskland
PDF 237kWORD 42k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Tyskland (COM(2016)0681 – C8-0423/2016 – 2016/2267(BUD))
P8_TA(2016)0470A8-0352/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0681 – C8-0423/2016),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 11,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0352/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Tyskland

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/340.)

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Förslag till ändringsbudget nr 6/2016 som åtföljer förslaget om utnyttjande av EU:s solidaritetsfond för Tyskland
PDF 242kWORD 42k
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2016 för budgetåret 2016 som åtföljer förslaget om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för Tyskland (13852/2016 – C8-0473/2016 – 2016/2268(BUD))
P8_TA(2016)0471A8-0349/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, slutgiltigt antagen den 25 november 2015(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(5),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Tyskland, som kommissionen antog den 19 oktober 2016 (COM(2016)0681),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 6/2016 som kommissionen antog den 19 oktober 2016 (COM(2016)0680),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 6/2016 som rådet antog den 15 november 2016 och översände till Europaparlamentet samma dag (13852/2016 – C8-0473/2016),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0349/2016), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 6/2016 täcker det föreslagna utnyttjandet av Europeiska solidaritetsfonden avseende översvämningar som inträffade i Tyskland i maj och juni 2016.

B.  Kommissionen föreslår därför en ändring av budgeten för 2016 och en ökning av beloppet under budgetartikel 13 06 01 ”Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin” med 31 475 125 EUR både i åtagande- och betalningsbemyndiganden.

C.  Europeiska unionens solidaritetsfond definieras enligt förordningen om den fleråriga budgetramen som ett särskilt instrument och därför bör motsvarande åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden budgeteras utanför den fleråriga budgetramens tak.

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 6/2016.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 6/2016 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 48, 24.2.2016.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.


Utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter 2017
PDF 246kWORD 43k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter under 2017 (COM(2016)0678 – C8-0420/2016 – 2016/2118(BUD))
P8_TA(2016)0472A8-0346/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0678 – C8-0420/2016),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 13,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 14,

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som kommissionen antog den 18 juli 2016 (COM(2016)0300), ändrat genom ändringsskrivelse nr 1/2017 (COM(2016)0679),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som rådet antog den 12 september 2016 och översände till Europaparlamentet den 14 september 2016 (11900/2016 – C8-0373/2016),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 26 oktober 2016 om förslaget till den allmänna budgeten för 2017(3),

–  med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma utkast av den 17 november 2016 (14635/2016 – C8-0470/2016),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0346/2016), och av följande skäl:

A.  Efter att ha undersökt alla möjligheter till finansiering av ytterligare och oförutsedda behov, föreslog kommissionen i sitt budgetförslag att utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter till ett belopp av 1 164,4 miljoner EUR, som ska komplettera de åtagandebemyndiganden som är kopplade till utgifterna i rubrik 3 i Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, utöver taket för åtagandebemyndiganden på 2 578 miljoner EUR i löpande priser.

B.  Ytterligare ekonomiska behov kommer sannolikt att uppstå i samband med de inre säkerhetskriserna och de nuvarande humanitära utmaningarna liksom migrations- och flyktingutmaningarna. Dessa behov kan komma att avsevärt överstiga de tillgängliga medlen under rubrik 3. Det finns inte någon marginal kvar under taket i rubrik 3. Kommissionen bör därför förtydliga om och hur ytterligare anslag skulle kunna tillhandahållas genom marginalen för oförutsedda utgifter i syfte att bemöta eventuella ytterligare ekonomiska behov för rubrik 3 under 2017.

C.  Kommissionen reviderade detta förslag att utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter inom ramen för ändringsskrivelse nr 1/2017 i syfte att även inbegripa utgifterna i rubrik 4.

D.  Förlikningskommittén, som sammankallats för budgeten för 2016, godkände förslaget att utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter till ett belopp av 1 906,2 miljoner EUR för rubrikerna 3 och 4, och att räkna av 575,0 miljoner EUR mot marginalen för oförutsedda utgifter i rubrik 2 Hållbar tillväxt: naturtillgångar 2016 och 507,3 miljoner EUR 2017, 570,0 miljoner EUR 2018 och 253,9 miljoner EUR 2019 mot marginalen för oförutsedda utgifter i rubrik 5 Administration.

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter under 2017

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/344.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0411.


Utnyttjande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av omedelbara budgetåtgärder för att hantera den pågående migrations-, flykting- och säkerhetskrisen
PDF 249kWORD 45k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av omedelbara budgetåtgärder för att hantera den pågående migrations-, flykting- och säkerhetskrisen (COM(2016)0313 – C8-0246/2016 – 2016/2120(BUD))
P8_TA(2016)0473A8-0351/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0313 – C8-0246/2016),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 11,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 2015/623 av den 21 april 2015 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 12,

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som kommissionen antog den 18 juli 2016 (COM(2016)0300), ändrat genom ändringsskrivelse nr 1/2017 (COM(2016)0679),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som rådet antog den 12 september 2016 och översände till Europaparlamentet den 14 september 2016 (11900/2016 – C8-0373/2016),

–  med beaktande av sin ståndpunkt som antogs den 26 oktober 2016 om förslaget till den allmänna budgeten för 2017(4),

–  med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma utkast av den 17 november 2016 (14635/2016 – C8-0470/2016),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0351/2016), och av följande skäl:

A.  Efter att alla möjligheter att omfördela anslagen under rubrik 3 har undersökts förefaller det vara nödvändigt att utnyttja flexibilitetsmekanismen för åtagandebemyndiganden.

B.  Kommissionen hade föreslagit att flexibilitetsmekanismen ska utnyttjas för att komplettera finansieringen i Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, utöver taket för rubrik 3, med ett belopp på 530 miljoner EUR för att finansiera åtgärder på området migration, flyktingar och säkerhet.

C.  Det totala beloppet för flexibilitetsmekanismen för budgetåret 2017 har därför använts.

1.  Europaparlamentet noterar att 2017 års tak för rubrik 3 inte räcker till för att på ett tillfredsställande sätt finansiera brådskande åtgärder på området migration, flyktingar och säkerhet.

2.  Europaparlamentet samtycker därför till att flexibilitetsmekanismen utnyttjas till ett belopp på 530 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden.

3.  Europaparlamentet samtycker dessutom till förslaget att anslå motsvarande belopp i betalningsbemyndiganden, dvs. 238,3 miljoner EUR under 2017, 91 miljoner EUR under 2018, 141,9 miljoner EUR under 2019 och 58,8 miljoner EUR under 2020.

4.  Europaparlamentet upprepar att utnyttjandet av detta instrument, enligt bestämmelserna i artikel 11 i förordningen om den fleråriga budgetramen, än en gång visar att EU:s budget absolut måste bli mer flexibel, och upprepar den ståndpunkt som parlamentet uttryckte i samband med översynen/revideringen efter halva tiden av den fleråriga budgetramen att flexibilitetsinstrumentets årliga belopp bör ökas till 2 miljarder EUR.

5.  Europaparlamentet upprepar sin väletablerade åsikt att betalningar som härrör från åtagandebemyndiganden som tidigare tagits i anspråk via flexibilitetsmekanismen endast kan beaktas utöver betalningstaken. Detta påverkar inte möjligheten att för särskilda budgetposter utnyttja betalningsbemyndiganden via flexibilitetsmekanismen, utan att åtagandebemyndiganden först tagits i anspråk.

6.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av omedelbara budgetåtgärder för att hantera den pågående migrations-, flykting- och säkerhetskrisen

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/342.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT L 103, 22.4.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0411.


Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att möjliggöra utbetalning av förskott i unionens allmänna budget för 2017
PDF 242kWORD 43k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att möjliggöra utbetalning av förskott från unionens allmänna budget för 2017 (COM(2016)0312 – C8-0245/2016 – 2016/2119(BUD))
P8_TA(2016)0474A8-0323/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0312 – C8-0245/2016),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 11,

–  med beaktande av resultatet av trepartsmötet den 17 november 2016,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0323/2016), och av följande skäl:

A.  I linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014(4) ska ett belopp på 50 000 000 EUR göras tillgängligt för utbetalning av förskott genom anslag i Europeiska unionens allmänna budget.

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att möjliggöra utbetalning av förskott från unionens allmänna budget för 2017

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/343.)

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EUT L 189, 27.6.2014, s. 143).


Budgetförfarandet 2017: gemensamt förslag
PDF 561kWORD 69k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om det gemensamma förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som förlikningskommittén har antagit inom ramen för budgetförfarandet (14635/2016 – C8-0470/2016 – 2016/2047(BUD))
P8_TA(2016)0475A8-0353/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma utkast och Europaparlamentets, rådets och kommissionens uttalanden om detta (14635/2016 – C8-0470/2016),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som kommissionen antog den 18 juli 2016 (COM(2016)0300),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som rådet antog den 12 september 2016 och översände till Europaparlamentet den 14 september 2016 (11900/2016 – C8-0373/2016),

–  med beaktande av ändringsskrivelse nr 1/2017 till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, som kommissionen lade fram den 17 oktober 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(1), och de budgetändringar som antagits,

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(4),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(5),

–  med beaktande av artiklarna 90 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från parlamentets delegation till förlikningskommittén (A8-0353/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner förlikningskommitténs gemensamma utkast, som sammantaget består av följande dokument:

   förteckning över budgetposter som inte ändrats jämfört med budgetförslaget eller rådets ståndpunkt,
   sammanlagda belopp per rubrik i den fleråriga budgetramen,
   belopp per budgetpost för alla budgetpunkter,
   konsoliderat dokument som visar belopp och slutlig text för alla budgetposter som ändrats under förlikningen.

2.  Europaparlamentet bekräftar Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalanden, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet konstaterar att parlamentets personalnivåer var en av de svåraste frågorna under denna förlikning. Parlamentet påminner om att enligt ”gentlemen’s agreement” har varje gren av budgetmyndigheten exklusiv behörighet i fråga om sin egen del av budgeten och påminner även om sitt politiska beslut att undanta de politiska grupperna från kravet att minska personalen med 5 %, såsom underströks i dess resolutioner om budgetarna för 2014, 2015, 2016 och 2017. Parlamentet kommer att utvärdera budgetbeslutens konsekvenser när det gäller institutionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 slutgiltigt har antagits och att se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna lagstiftningsresolution till rådet och kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

BILAGA

17.11.2016

SLUTLIG

Budget 2017 – De gemensamma slutsatsernas olika delar

Dessa gemensamma slutsatser omfattar följande delar:

1.  Budget 2017

2.  Budget 2016 – förslag till ändringsbudgetar 4, 5 and 6/2016

3.  Gemensamma uttalanden

Översikt

A.   Budget 2017

Enligt de gemensamma slutsatsernas olika delar:

–  Totalt uppgår åtagandebemyndigandena i 2017 års budget till 157 857,8 miljoner EUR. Sammanlagt ger detta en marginal på 1 100,1 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden under taken för den fleråriga budgetramen för 2017.

–  Totalt uppgår betalningsbemyndigandena till 134 490,4 miljoner EUR i 2017 års budget.

–  Flexibilitetsmekanismen för 2017 tas i anspråk för att tillhandahålla ett belopp på 530 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden under rubrik 3 Säkerhet och medborgarskap.

–  Den samlade marginalen för åtaganden utnyttjas till ett belopp på 1 439,1 miljoner EUR för rubrik 1a Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning.

–  Den samlade marginalen för åtaganden utnyttjas till ett belopp på 1 906,2 miljoner EUR för rubrikerna 3 och 4. Detta belopp kompenseras med 575,0 miljoner EUR från den outnyttjade marginalen under rubrik 2 Hållbar tillväxt: Naturresurser under 2017 och med 507,3 miljoner EUR under 2017, 570,0 miljoner EUR under 2018 och 253,9 miljoner EUR under 2019 från de outnyttjade marginalerna under rubrik 5 Administration.

–  De betalningsbemyndiganden för 2017 som avser utnyttjandet av flexibilitetsmekanismen under 2014, 2015 och 2016 beräknas av kommissionen uppgå till 981,1 miljoner EUR.

B.   Budget 2016

Enligt de gemensamma slutsatsernas olika delar:

–  Förslaget till ändringsbudget 4/2016 och det därmed förenade utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter godtas enligt kommissionens förslag.

–  Förslaget till ändringsbudget 5/2016 godtas enligt kommissionens förslag.

–  Förslaget till ändringsbudget 6/2016 och det därmed förenade utnyttjandet av Europeiska unionens solidaritetsfond godtas enligt kommissionens förslag.

1.  Budget 2017

1.1.   ”Avklarade” budgetposter

Om inget annat anges nedan i dessa slutsatser är alla budgetposter som varken ändrats av rådet eller parlamentet och de budgetposter för vilka parlamentet accepterat rådets ändringar under respektive behandling bekräftade.

För övriga budgetposter har förlikningskommittén kommit överens om slutsatserna i avsnitten 1.2–1.8 nedan.

1.2.   Sektorsövergripande frågor

Decentraliserade byråer

EU:s bidrag (i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden) och antalet tjänster för samtliga decentraliserade byråer är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017 med undantag för:

—  Europeiska polisbyrån (Europol, artikel 18 02 04) som tilldelas ytterligare 10 tjänster med ytterligare anslag på 675 000 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden.

—  Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust, artikel 33 03 04) som tilldelas ytterligare 10 tjänster med ytterligare anslag på 675 000 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden.

—  Europeiska bankmyndigheten (EBA, artikel 12 02 04) vars åtagande- och betalningsbemyndiganden minskas med 500 000 EUR.

—  Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo, artikel 18 03 02) vars åtagande- och betalningsbemyndiganden ökas med 3 000 000 EUR.

—  Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA, punkt 17 03 12 01) vars åtagande- och betalningsbemyndiganden minskas med 8 350 000 EUR.

Genomförandeorgan

EU:s bidrag (i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden) och antalet tjänster för genomförandeorganen är fastställda på den nivå som föreslagits av kommissionen i budgetförslaget för 2017.

Pilotprojekt/förberedande åtgärder

Man har kommit överens om ett omfattande paket med 78 pilotprojekt/förberedande åtgärder till ett totalt belopp på 76,9 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, i enlighet med parlamentets förslag, utöver den förberedande åtgärd som kommissionen föreslog i förslaget till budget för 2017.

När ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd verkar täckas av en befintlig rättslig grund, kan kommissionen föreslå en överföring av anslag till den motsvarande rättsliga grunden i syfte att underlätta genomförandet av åtgärden.

Detta paket respekterar till fullo taken för de pilotprojekt och förberedande åtgärder som anges i budgetförordningen.

1.3.   Utgiftsrubrikerna i budgetramen – åtagandebemyndiganden

Efter att ha beaktat de ovanstående slutsatserna om ”avklarade” budgetposter, byråer samt pilotprojekt och förberedande åtgärder, har förlikningskommittén kommit överens om följande:

Rubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och arbetstillfällen

Åtagandebemyndigandena för följande budgetposter är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget för 2017, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017:

 

 

 

 

I EUR

Budgetpost

Namn

Budgetförslag 2017

Budget 2017

Skillnad

02 02 02

Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån

167 030 000

217 030 000

50 000 000

06 02 01 03

Att optimera integreringen och sammanlänkningen av transportslagen och göra transporterna mer driftskompatibla

360 321 493

410 321 493

50 000 000

08 02 01 01

Stärka spetsforskningen inom Europeiska forskningsrådet

1 736 471 644

1 753 136 644

16 665 000

08 02 04

Spridning av spetskompetens och bredare deltagande

123 492 850

140 157 850

16 665 000

09 04 02 01

Ledarskap inom informations- och kommunikationsteknik

779 380 777

796 050 777

16 670 000

15 02 01 01

Att främja kvalitet och samarbete inom den akademiska och yrkesinriktade utbildningen i EU, och utbildningens relevans för arbetsmarknaden

1 701 963 700

1 725 463 700

23 500 000

15 02 01 02

Främja kvalitet och samarbete inom ungdomsfrågor i Europa och ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv

201 400 000

227 900 000

26 500 000

 

Totalsumma

 

 

200 000 000(6)

Rådet och parlamentet bekräftar att de överenskomna ökningarna i rubrik 1a, som en del av budgeten för 2017, innebär att tidigare överenskommelser respekteras till fullo och att pågående lagstiftningsförfaranden inte påverkas.

Alla andra åtagandebemyndiganden under rubrik 1a är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017. De anpassningar som förlikningskommittén kommit överens om är integrerade och inkluderas i tabellen nedan. En särskild artikel inrättas för ”särskilda evenemang” i enlighet med parlamentets behandling.

 

 

 

 

I EUR

Budgetpost

Namn

BF 2017 (inkl. ÄS 1/2017)

Budget 2017

Skillnad

32 02 01 01

Fortsatt integrering av den inre marknaden för energi och driftskompatibiliteten för el- och gasnät över gränserna

217 403 954

206 508 927

-10 895 027

32 02 01 02

Öka unionens energiförsörjningstrygghet

217 403 954

207 441 809

-9 962 145

32 02 01 03

Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd

217 404 002

206 509 070

-10 894 932

32 02 01 04

Skapa en miljö som är gynnsam för privata investeringar i energiprojekt

85 227 000

77 291 975

-7 935 025

15 02 10

Särskilda årliga idrottsevenemang

 

6 000 000

6 000 000

04 03 02 01

Progress – Stöd till utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor

60 000 000

65 000 000

5 000 000

04 03 02 02

Eures ‒ Främja arbetstagarnas frivilliga geografiska rörlighet och stärka sysselsättningsmöjligheterna

22 578 000

23 578 000

1 000 000

 

Totalsumma

 

 

-27 687 129

Som en följd av detta, och inräknat kostnaderna för decentraliserade organ, pilotprojekt och förberedande åtgärder, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 21 312,2 miljoner EUR vilket ger en marginal under utgiftstaket för rubrik 1a på 51,9 miljoner EUR och ett utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden till ett belopp på 1 439,1 miljoner EUR.

Rubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som föreslås i budgetförslaget för 2017.

Inräknat kostnaderna för pilotprojekt och förberedande åtgärder, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 53 586,6 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 0,4 miljoner EUR under utgiftstaket för rubrik 1b.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: Naturresurser

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017, med en ytterligare minskning på 325,0 miljoner EUR på grund av en ökning av de inkomster som avsatts för EGFJ, enligt kommissionens meddelande av den 7 november 2016. Förlikningskommittén har därför kommit överens om följande:

 

 

 

 

I EUR

Budgetpost

Namn

BF 2017 (inkl. ÄS 1/2017)

Budget 2017

Skillnad

05 03 01 10

Ordningen för grundstöd

15 621 000 000

15 296 000 000

-325 000 000

Inräknat kostnaderna för decentraliserade organ, pilotprojekt och förberedande åtgärder, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 58 584,4 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 1 031,6 miljoner EUR under utgiftstaket för rubrik 2, med hänsyn till att ett belopp på 575,0 miljoner EUR används för att kompensera för utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017 med de anpassningar som förlikningskommittén kommit överens om, i enlighet med följande tabell:

 

 

 

 

 

I EUR

Budgetpost

Namn

BF 2017 (inkl. ÄS 1/2017)

Budget 2017

Skillnad

09 05 05

Multimedieåtgärder

19 573 000

22 573 000

3 000 000

15 04 02

Delprogrammet Kultur – Stödja gränsöverskridande åtgärder och främja spridning och rörlighet över gränserna

54 350 000

55 350 000

1 000 000

 

 Totalsumma

 

 

4 000 000

Anmärkningarna till artikel 09 05 05 kommer att ändras genom tillägget av följande mening: ”När så är lämpligt kan upphandlings- och bidragsförfarandena omfatta ingåendet av ramavtal för partnerskap i syfte att främja en stabil finansieringsram för de paneuropeiska nätverk som finansieras med detta anslag.”

Anmärkningarna till artikel 15 04 02 kommer att ändras genom tillägget av följande mening: ”Anslaget kan också finansiera förberedelsen av Europaåret för kulturarv.”

Som en följd av detta, och inräknat kostnaderna för decentraliserade organ, pilotprojekt och förberedande åtgärder, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 4 284,0 miljoner EUR, vilket inte ger någon marginal under utgiftstaket för rubrik 3, och ett utnyttjande av flexibilitetsmekanismen till ett belopp på 530 miljoner EUR samt ett utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter till ett belopp på 1 176,0 miljoner EUR.

Rubrik 4 – Europa i världen

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017, men med de anpassningar som förlikningskommittén kommit överens om, i enlighet med följande tabell:

 

 

 

 

 

I EUR

Budgetpost

Namn

BF 2017 (inkl. ÄS 1/2017)

Budget 2017

Skillnad

01 03 02

Makroekonomiskt stöd

30 828 000

45 828 000

15 000 000

01 03 08

Medel till garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling

275 000 000

p.m.

-275 000 000

13 07 01

Finansiellt stöd för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen

31 836 240

34 836 240

3 000 000

19 03 01 05

Katastrofinsatser

69 480 000

62 850 000

-6 630 000

21 02 07 05

Migration och asyl

448 273 912

404 973 912

-43 300 000

22 04 01 04

Stöd till fredsprocessen samt ekonomiskt stöd till Palestina och till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar

282 219 939

310 100 000

27 880 061

22 04 01 03

Medelhavsområdet – Förtroendeskapande åtgärder, säkerhet samt förebyggande och medling av konflikter

340 360 500

332 480 439

-7 880 061

22 04 02 02

Det östliga partnerskapet – Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

313 825 583

322 125 583

8 300 000

 

 Totalsumma

 

 

-278 630 000

För punkt 19 03 01 07 Europeiska unionens särskilda representanter är emellertid anslagen fastställda på nivån i budgetförslaget för 2017.

Som en följd av detta, och inräknat kostnaderna för decentraliserade organ, pilotprojekt och förberedande åtgärder, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 10 162,1 miljoner EUR, vilket inte ger någon marginal under utgiftstaket för rubrik 4 samt ett utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter till ett belopp på 730,1 miljoner EUR.

Rubrik 5 – Administration

Antalet tjänster i institutionernas tjänsteförteckningar och de anslag som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017, har godkänts av förlikningskommittén med följande undantag:

—  Parlamentets behandling godkänns med undantag för att ökningen med 76 tjänster för de politiska grupperna till fullo kompenseras genom en minskning av antalet tjänster i tjänsteförteckningen för parlamentets administration, på ett budgetneutralt sätt. Dessutom samtycker förlikningskommittén till att effekten av den automatiska uppdateringen av lönerna, som ska tillämpas från den 1 juli 2016 (8 717 000 EUR), integreras i budgeten för 2017.

—  Rådets behandling godkänns med en integrering i budgeten för 2017 av effekten av den automatiska uppdateringen av lönerna, som ska tillämpas från den 1 juli 2016 (3 301 000 EUR).

—  För revisionsrättens del godkänns minskningarna i förhållande till budgetförslaget för 2017 som inkluderats i parlamentets behandling.

—  Europeiska utrikestjänsten: Ett belopp på 560 250 EUR (punkt 1200) anslås för budgetposten för kontraktsanställda samtidigt som samma belopp minskas under punkt 3003 Byggnader och därtill hörande kostnader. Anmärkningarna till punkt 1200 kommer att ändras genom tillägget av följande mening: ”Anslaget täcker även kostnaden för kontraktsanställda som deltar i strategisk kommunikationsverksamhet.” Dessutom anpassas följande budgetposter i utrikestjänstens avsnitt för att avskaffa överföringen av EU:s särskilda representanter med dubbla befogenheter, vilket föreslås i ändringsskrivelse 1.

 

 

 

I EUR

Budgetpost

Namn

Skillnad

3001

Extern personal och externa tjänster

-3 645 000

3002

Övriga utgifter avseende personal

-1 980 000

3003

Byggnader och därtill hörande kostnader

-3 636 000

3004

Övriga löpande administrativa utgifter

-815 000

 

 Totalsumma

-10 076 000

Som en följd av detta, och inräknat kostnaderna för pilotprojekt och förberedande åtgärder, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 9 394,5 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 16,2 miljoner EUR under utgiftstaket för rubrik 5, med hänsyn till att ett belopp på 507,3 miljoner EUR används för att kompensera för utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter.

Särskilda instrument

Åtagandebemyndigandena för de särskilda instrumenten är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget för 2017, med undantag för reserven för Europeiska unionens solidaritetsfond (artikel 40 02 44) som minskas.

Kompensation för utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter under 2018 och 2019

Det totala utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter under 2017 uppgår till 1 176,0 miljoner EUR för rubrik 3 och 730,1 miljoner EUR för rubrik 4 till ett totalt belopp på 1 906,2 miljoner EUR. Kompensationen omfattar 575,0 miljoner EUR från de outnyttjade marginalerna under rubrik 2 och 507,3 miljoner EUR under 2017, och 570,0 miljoner EUR under 2018, 253,9 miljoner EUR under 2019 och 253,9 miljoner EUR under 2019, från de outnyttjade marginalerna under rubrik 5. Beslutet om utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter under 2017 som antogs tillsammans med ändringsskrivelse 1/2017 kommer att anpassas i enlighet med detta.

1.4.   Betalningsbemyndiganden

Den totala nivån för betalningsbemyndigandena i budgeten för 2017 är fastställd till nivån i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017 med följande anpassningar som förlikningskommittén kommit överens om:

1.  Först och främst tas hänsyn till den godkända nivån för åtagandebemyndigandena för de icke-differentierade utgifterna, för vilka betalningsbemyndigandena motsvarar åtagandebemyndigandena. Detta inkluderar minskningen av jordbruksutgifterna med 325 miljoner EUR och anpassningarna av de administrativa utgifterna för avsnitten I, II, III, IV, V, VI, VII, IX och X (13,4 miljoner EUR), och decentraliserade organ (för vilka EU:s bidrag i betalningsbemyndiganden är fastställd till den nivå som föreslås i avsnitt 1.2 ovan). Den kombinerade effekten blir en minskning med 332,3 miljoner EUR.

2.  Betalningsbemyndigandena för alla nya pilotprojekt och förberedande åtgärder som föreslagits av parlamentet är fastställda till 50 % av motsvarande åtagandebemyndiganden, eller till den nivå som föreslagits av parlamentet om den är lägre. Vid en förlängning av befintliga pilotprojekt och förberedande åtgärder är nivån på betalningsbemyndigandena den som fastställts i budgetförslaget plus 50 % av motsvarande nya åtagandebemyndiganden, eller den nivå som föreslagits av parlamentet om den är lägre. Den kombinerade effekten blir en ökning med 35,2 miljoner EUR.

3.  Betalningsbemyndigandena för ”särskilda evenemang” (artikel 15 02 10) är det belopp som anges i parlamentets behandling (6 miljoner EUR).

4.  Betalningsbemyndigandena (artikel 01 03 08 Medel till garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling) fastställs till ”p.m.” (symboliskt anslag).

5.  Anpassningarna av följande budgetposter har överenskommits till följd av utvecklingen av åtagandena för differentierade anslag:

 

 

 

 

I EUR

Budgetpost

Namn

BF 2017 (inkl. ÄS 1/2017)

Budget 2017

Skillnad

01 03 02

Makroekonomiskt stöd

30 828 000

45 828 000

15 000 000

04 03 02 01

Progress – Stöd till utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor

38 000 000

41 167 000

3 167 000

04 03 02 02

Eures ‒ Främja arbetstagarnas frivilliga geografiska rörlighet och stärka sysselsättningsmöjligheterna

17 000 000

17 753 000

753 000

09 05 05

Multimedieåtgärder

23 997 455

26 997 455

3 000 000

13 07 01

Finansiellt stöd för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen

36 031 865

39 031 865

3 000 000

15 04 02

Delprogrammet Kultur – Stödja gränsöverskridande åtgärder och främja spridning och rörlighet över gränserna

43 430 071

44 229 071

799 000

22 04 01 04

Stöd till fredsprocessen samt ekonomiskt stöd till Palestina och till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar

280 000 000

307 661 000

27 661 000

22 04 02 02

Det östliga partnerskapet – Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

167 700 000

172 135 000

4 435 000

19 03 01 05

Katastrofinsatser

33 212 812

30 043 812

-3 169 000

21 02 07 05

Migration och asyl

155 000 000

115 722 000

-39 278 000

22 04 01 03

Medelhavsområdet – Förtroendeskapande åtgärder, säkerhet samt förebyggande och medling av konflikter

138 000 000

134 805 000

-3 195 000

32 02 01 01

Fortsatt integrering av den inre marknaden för energi och driftskompatibiliteten för el- och gasnät över gränserna

34 765 600

33 023 600

-1 742 000

32 02 01 02

Öka unionens energiförsörjningstrygghet

26 032 000

24 839 000

-1 193 000

32 02 01 03

Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd

26 531 000

25 201 000

-1 330 000

32 02 01 04

Skapa en miljö som är gynnsam för privata investeringar i energiprojekt

31 200 000

28 295 000

-2 905 000

 

Totalsumma

 

 

5 003 000

6.  Betalningsbemyndigandena för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (artikel 40 02 43) fastställs till noll (en minskning med 30 miljoner EUR) eftersom de betalningsbemyndiganden som är tillgängliga från inkomster avsatta för särskilda ändamål uppskattas vara tillräckliga för att täcka hela 2017.

7.  Reserven för Europeiska unionens solidaritetsfond (artikel 40 02 44) minskas.

8.  Ytterligare minskningar av betalningar görs under följande budgetposter:

 

 

 

 

I EUR

Budgetpost

Namn

BF 2017 (inkl. ÄS 1/2017)

Budget 2017

Skillnad

04 02 62

Europeiska socialfonden – Mer utvecklade regioner – Investera i tillväxt och sysselsättning

2 508 475 000

2 490 475 000

-18 000 000

13 03 61

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) – Övergångsregioner – Målet Investering för tillväxt och sysselsättning

2 214 431 000

2 204 431 000

-10 000 000

13 03 62

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) – Mer utvecklade regioner – Målet Investering för tillväxt och sysselsättning

3 068 052 000

3 043 052 000

-25 000 000

13 03 64 01

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) – Europeiskt territoriellt samarbete

884 299 000

783 299 000

-101 000 000

 

Totalsumma

 

 

-154 000 000

Dessa åtgärder kommer att innebära att nivån på betalningsbemyndigandena kommer att uppgå till 134 490,4 miljoner EUR, en minskning med 931,4 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017.

1.5.   Reserv

Det finns inga reserver utöver dem i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017, med undantag för:

—  Punkt 13 01 04 04 Stödutgifter för stödprogrammet för strukturreformer och artikel 13 08 01 Stödprogrammet för strukturreformer – Operativt tekniskt stöd överfört från H1b (ESF, Eruf och Sammanhållningsfonden) vars totala belopp i åtagande- och betalningsbemyndiganden förs till reserven i avvaktan på antagandet av den rättsliga grunden för stödprogrammet för strukturreformer.

—  Artikel 13 08 02 Stödprogrammet för strukturreformer – Operativt tekniskt stöd överfört från H2 (Ejflu) vars totala belopp i åtagande- och betalningsbemyndiganden förs till reserven i avvaktan på antagandet av den rättsliga grunden för stödprogrammet för strukturreformer.

—  Punkt 18 02 01 03 Inrättande av nya it-system som stöd för förvaltningen av migrationsströmmarna över unionens yttre gränser för vilken 40 000 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 28 000 000 EUR i betalningsbemyndiganden förs till reserven i avvaktan på att lagstiftningsförfarandet för inrättandet av in- och utresesystemet har slutförts.

1.6.   Budgetanmärkningar

Om inte annat specifikt angetts under tidigare punkter har ändringar som Europaparlamentet eller rådet gjort av budgetanmärkningarna godkänts, med undantag för de som avser budgetposterna i tabellen nedan, vars budgetanmärkningar godkänts i enlighet med budgetförslaget, ändrat genom ändringsskrivelse 1/2017 och med hänsyn till uppdateringen av EGFJ.

Det är underförstått att ändringar från Europaparlamentet eller rådet inte kan ändra eller utvidga tillämpningsområdet för en befintlig rättslig grund eller inkräkta på institutionernas administrativa självständighet, och att åtgärderna kan täckas med tillgängliga resurser.

Budgetpost

Namn

04 03 02 03

Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ‒ Öka tillgången och tillgängligheten till finansiering för juridiska och fysiska personer, särskilt dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden, och sociala företag

S 03 01 06 01

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa)

05 02 11 99

Andra åtgärder (övriga vegetabiliska produkter eller åtgärder)

05 04 60

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling – EJFLU (2014–2020)

05 04 60 02

Operativt tekniskt stöd

18 04 01 01

Ett Europa för medborgarna – Stärka hågkomsten och förbättra möjligheterna för medborgarengagemang på EU-nivå

1.7.   Nya budgetposter

Den budgetkontoplan som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2017, med inbegripandet av pilotprojekt och förberedande åtgärder, och den nya artikeln för ”särskilda årliga evenemang” (15 02 10), godkänns.

1.8.   Intäkter

Kommissionens förslag i ändringsskrivelse 1/2017 om att inkludera inkomster från böter i budgeten till ett belopp på 1 miljard EUR godkänns.

2.   Budget 2016

Förslaget till ändringsbudget 4/2016 och det därmed förenade utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter godkänns enligt kommissionens förslag.

Förslaget till ändringsbudget 5/2016 godkänns enligt kommissionens förslag.

Förslaget till ändringsbudget 6/2016 och det därmed förenade utnyttjandet av Europeiska unionens solidaritetsfond godkänns enligt kommissionens förslag.

3.   Gemensamma uttalanden

3.1.   Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om ungdomssysselsättningsinitiativet

Europaparlamentet, rådet och kommissionen erinrar om att det förblir en viktig och gemensam prioritering att minska ungdomsarbetslösheten och de bekräftar därför på nytt sin föresats att på bästa sätt använda de tillgängliga budgetresurserna för att motverka den, framför allt genom ungdomssysselsättningsinitiativet.

De erinrar om att följande gäller i enlighet med artikel 14.1 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020: ”Marginaler som förblir tillgängliga under budgetramens tak för åtagandebemyndiganden för åren 2014–2017 ska utgöra en samlad marginal inom budgetramen för åtaganden, som ska göras tillgänglig över de tak som fastställs i budgetramen för åren 2016–2020 för politiska mål på området för tillväxt och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning.”

Rådet och Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändringsbudget under 2017 för att tillhandahålla 500 miljoner EUR(7) till ungdomssysselsättningsinitiativet år 2017, finansierat genom den samlade marginalen för åtaganden, så snart den tekniska justering som föreskrivs i artikel 6 i den fleråriga budgetramen har antagits.

Rådet och Europaparlamentet förbinder sig att snabbt behandla kommissionens förslag till ändringsbudget för 2017.

3.2.   Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om betalningsbemyndigandena

Mot bakgrund av genomförandet påminner Europaparlamentet och rådet om att det är nödvändigt att säkerställa en ordnad utveckling av betalningarna i förhållande till anslagen för åtaganden i syfte att undvika ett onormalt antal obetalda fakturor vid årets slut.

Europaparlamentet och rådet uppmanar kommissionen att fortsätta att noggrant och aktivt övervaka genomförandet av programmen för 2014–2020. De uppmanar i detta syfte kommissionen att i god tid lägga fram uppdaterade uppgifter om hur genomförandet fortlöper samt beräkningar för krav på betalningsbemyndiganden för 2017.

Rådet och Europaparlamentet kommer att fatta nödvändiga beslut i tid avseende vederbörligen motiverade behov för att förhindra ackumulering av en överdrivet stor mängd obetalda räkningar och för att säkerställa att betalningskrav ersätts i vederbörlig ordning.

3.3.   Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om minskningen av personalen med 5 %

Europaparlamentet, rådet och kommissionen erinrar om överenskommelsen om att successivt minska personalen med 5 % sett till tjänsteförteckningen så som den förelåg den 1 januari 2013, vilket ska tillämpas på samtliga institutioner, organ och byråer i enlighet med vad som anges i punkt 27 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

De tre institutionerna erinrar om att det år som satts som mål för fullständigt genomförande av personalminskningen på 5 % är 2017. De har enats om att lämpliga uppföljningsåtgärder ska vidtas för att bedöma situationen i syfte att säkerställa att man gör sitt yttersta för att undvika ytterligare förseningar i genomförandet av personalminskningsmålet på 5 % avseende alla institutioner, organ och byråer.

De tre institutionerna välkomnar kommissionens översikt med konsoliderade uppgifter om samtliga externt anställda vid institutionerna, som presenterades i budgetförslaget i linje med artikel 38.3 b i budgetförordningen. De uppmanar kommissionen att fortsätta att lämna denna information när den lägger fram sina budgetförslag för kommande år.

Rådet och Europaparlamentet understryker att uppnåendet av personalminskningsmålet på 5 % bör bidra till besparingar i institutionernas administrativa utgifter. I detta avseende uppmanar de kommissionen att inleda en bedömning av resultatet av detta arbete i syfte att dra lärdomar inför framtiden.

3.4.   Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om Europeiska fonden för hållbar utveckling

För att ta itu med de underliggande orsakerna till migration tog kommissionen initiativet till Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) på grundval av inrättandet av EFHU-garantin och EFHU-garantifonden. Kommissionen föreslår att EFHU-garantifonden förses med 750 miljoner EUR under perioden 2017–2020, varav 400 miljoner EUR ska komma från Europeiska utvecklingsfonden uppdelat över de fyra åren, 100 miljoner EUR ska komma från det europeiska grannskapsinstrumentet 2017–2020 (25 miljoner EUR år 2017) och 250 miljoner EUR ska vara åtagandebemyndiganden (och betalningsbemyndiganden) år 2017.

Rådet och Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begära de nödvändiga anslagen i en ändringsbudget år 2017 i syfte att kunna tillhandahålla finansieringen av EFHU från EU:s budget så snart den rättsliga grunden antagits.

Rådet och Europaparlamentet förbinder sig att snabbt behandla kommissionens förslag till ändringsbudget för 2017.

3.5.   Gemensamt uttalande om EU:s förvaltningsfonder och faciliteten för flyktingar i Turkiet

Europaparlamentet, rådet och kommissionen är överens om att inrättandet av förvaltningsfonder och faciliteten för flyktingar i Turkiet bör vara öppet och tydligt samt ta hänsyn till principen om enhetligheten i unionens budget, budgetmyndighetens rättigheter och målen för gällande rättsliga baser.

De förbinder sig att på lämpligt sätt ta itu med dessa frågor som en del av översynen av budgetförordningen för att finna den rätta balansen mellan flexibilitet och ansvarighet.

Kommissionen förbinder sig att

–  regelbundet informera budgetmyndigheten om förvaltningsfondernas pågående och planerade finansiering (inbegripet medlemsstaternas bidrag) och verksamhet,

–  från och med 2017 lägga fram ett arbetsdokument som åtföljer budgetförslaget för nästföljande budgetår,

–  föreslå åtgärder för att vederbörligen involvera Europaparlamentet.

3.6.   Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om jordbruket

Budgeten för 2017 omfattar en rad nödåtgärder för att hjälpa jordbrukare att hantera de svåra marknadsförhållanden som de nyligen ställts inför. Kommissionen bekräftar att marginalen under rubrik 2 är tillräcklig för att möta möjliga, oförutsedda behov. Den förbinder sig att regelbundet övervaka marknadssituationen och vid behov lägga fram lämpliga åtgärder för att ta itu med behov som inte kan täckas av de anslag som beviljats i budgeten. I sådana fall förbinder sig Europaparlamentet och rådet att snarast möjligt behandla de relevanta budgetförslagen.

(1) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0411.
(2) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
(3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(6) Dessa belopp är en del av den övergripande ökningen för rubrik 1a fram till 2020 inom ramen för halvtidsöversynen/revideringen av den fleråriga budgetramen.
(7) Denna summa är en del av den totala ökningen för ungdomssysselsättningsinitiativet till och med år 2020 inom ramen för halvtidsöversynen/revideringen av den fleråriga budgetramen.


Situationen i Italien efter jordskalven
PDF 253kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om situationen i Italien efter jordskalven (2016/2988(RSP))
P8_TA(2016)0476RC-B8-1285/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 174, artikel 175 tredje stycket och 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014(4) om ändring av den förordningen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 375/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete)(5),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 april 2011 om vidareutveckling av bedömningen av risker inför katastrofhanteringen i Europeiska unionen,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 28 november 2008 om förbättrad civilskyddskapacitet genom ett europeiskt system för ömsesidigt bistånd som bygger på den modulära strategin för civilskydd (16474/08),

–  med beaktande av kommissionens rapport Europeiska unionens solidaritetsfond 2014 – Årsrapport 2014 (COM(2015)0502),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2007 om de regionala konsekvenserna av jordbävningar(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2008 om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2009(9) om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond: Jordbävningen i Abruzzo, Italien,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 om Europeiska unionens solidaritetsfond: genomförande och tillämpning(10),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 28 november 2013 över Europeiska unionens solidaritetsfond(11),

–  med beaktande av frågorna till kommissionen om situationen i Italien efter jordskalven (O-000139/2016 – B8-1812/2016, O-000140/2016 – B8-1813/2016 och O-000141/2016 – B8-1814/2016),

–  med beaktande av Revisionsrättens särskilda rapport nr 24/2012 Europeiska unionens solidaritetsfonds insatser vid jordbävningen i Abruzzerna 2009: Insatsernas betydelse och kostnad,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Efter det förödande jordskalv som drabbade centrala Italien den 24 augusti 2016 kom ytterligare tre större skalv, tillsammans med en mängd efterskalv, som drabbade regionerna i centrala Italien, den 26 oktober 2016 med magnituderna 5,5 och 6,1 och den 30 oktober 2016 med magnitud 6,5.

B.  Jordbävningar och efterskalv har fortsatt att hemsöka centrala Italien under de senaste månaderna. Den senaste jordbävningen, den 30 oktober 2016, var det kraftigaste skalv som drabbat landet på över tre årtionden. Den förstörde hela byar totalt, drev många av invånarna i de drabbade områdena till förtvivlans rand och orsakade flera indirekta skador i kringliggande områden.

C.  Vid de senaste jordskalven uppges över 400 personer ha skadats och 290 ha omkommit.

D.  De förödande skalven börjar få en dominoeffekt och kommer att ha tvingat 100 000 personer att lämna sina hem.

E.  Skalven har raserat städer, skadat lokal och regional infrastruktur allvarligt, utplånat historiska arv och kulturarv samt vållat skada för den ekonomiska verksamheten för i synnerhet små och medelstora företag, jordbruk, landskap samt för turism- och restaurangbranschens möjligheter.

F.  En deformation med en största förskjutning på minst 70 cm sträcker sig över en yta på ca 130 km2 i de berörda områdena. Oförutsägbara hydrogeologiska effekter riskerar att under svåra vinterförhållanden leda till ytterligare naturkatastrofer såsom översvämningar, jordskred och kumulativa skador.

G.  Vissa områden i EU är mer utsatta och löper hög risk för jordbävningar. De kan även vara utsatta för upprepade naturkatastrofer av olika slag, vissa av dem med mindre än ett års mellanrum. Nyligen har katastrofer inträffat i Italien, Portugal, Grekland och Cypern.

H.  Ett hållbart återuppbyggnadsarbete behöver samordnas på lämpligt sätt för att ersätta de ekonomiska och sociala förlusterna. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt det ovärderliga italienska kulturarvet, genom att man främjar internationella och europeiska projekt som syftar till att skydda historiska byggnader och platser.

I.  Europeiska unionens solidaritetsfond upprättades genom förordning (EG) nr 2012/2002 för att användas vid de allvarliga översvämningar som drabbade Centraleuropa sommaren 2002.

J.  Olika av unionens instrument, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) eller civilskyddsmekanismen, liksom också finansieringsinstrument, kan användas för att förstärka både de jordbävningsförebyggande åtgärderna och rehabiliteringsåtgärderna.

K.  Genom 2014 års reform av solidaritetsfonden infördes möjligheten för medlemsstaterna att begära förskottsbetalning om det finns tillräckligt med tillgängliga resurser, vilket kommissionen i så fall fattar beslut om. Förskottsbetalningen får dock inte överstiga 10 procent av det beräknade totala ekonomiska stödet från fonden, och får uppgå till högst 30 miljoner euro.

L.  Senast tolv veckor efter det att katastrofens första skadeverkningar klart framgått ska den katastrofdrabbade medlemsstaten skicka en ansökan till kommissionen om bistånd från fonden. Mottagarlandet är ansvarigt för att använda stödet och kontrollera hur det utnyttjas, men kommissionen kan ändå utföra kontroller på plats av verksamhet som finansieras genom fonden.

M.  Återuppbyggnadsprocessen måste ske med beaktande av tidigare erfarenheter, och grunden för en hållbar återuppbyggnad måste vara snabba insatser, tillräckliga resurser, byråkratisk förenkling och transparens. Den drabbade befolkningen måste garanteras säkerhet och stabilitet så att den kan fortsätta att leva i dessa regioner.

N.  Det förebyggande arbetet måste bli en allt viktigare del av katastrofhanteringen och ges större vikt i samhällsplaneringen. Det behövs också ett konkret handlingsprogram om informationsspridning, medvetenhet och utbildning för det förebyggande arbetet.

O.  De nuvarande insatserna för katastrofförebyggande måste förstärkas i enlighet med parlamentets tidigare förslag i syfte att konsolidera strategin för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människan på EU-nivå.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste solidaritet och medkänsla med alla enskilda personer och familjer som drabbats av jordbävningarna och med de italienska nationella, regionala och lokala myndigheter som deltar i nödhjälpsinsatserna efter katastrofen.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över det stora antal personer som tvingats lämna sina hem och som kommer att utsättas för svåra väderleksförhållanden under den kommande vintern. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka alla möjligheter att hjälpa de italienska myndigheterna för att de ska kunna säkerställa drägliga levnadsvillkor för de personer som förlorat sina hem.

3.  Europaparlamentet uppskattar de outtröttliga insatser som gjorts av räddningstjänst, civilskyddsstyrkor, frivilliga, organisationer i det civila samhället samt lokala, regionala och nationella myndigheter i de ödelagda områdena för att rädda liv, minimera skadorna och garantera vanliga grundläggande tjänster för att upprätthålla en dräglig levnadsstandard.

4.  Europaparlamentet understryker de allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenserna av de på varandra följande jordbävningarna och den förstörelse de lämnat efter sig.

5.  Europaparlamentet betonar allvaret i situationen på plats, som sätter betydande och hård ekonomisk press på de italienska nationella, regionala och lokala myndigheterna.

6.  Europaparlamentet välkomnar den ökade flexibilitet i beräkningen av underskottet för utgifterna i samband med jordbävningarna som beviljats Italien i enlighet med fördragen, för att landet ska kunna hantera den pågående nödsituationen snabbt och effektivt och med tanke på de framtida insatser som krävs för att säkra de drabbade områdena. Parlamentet uppmanar också den italienska regeringen att se till att alla extra resurser som tillhandahålls verkligen används för detta särskilda ändamål.

7.  Europaparlamentet uppmanar, mot bakgrund av denna exceptionella och mycket allvarliga situation, kommissionen att överväga att undanta hållbar återuppbyggnad och investeringar inriktade på jordbävningssäkring, bland annat dem som medfinansieras genom ESI-fonderna och som anslås till tematiskt mål 5 (”främja anpassning i samband med klimatförändringar, riskförebyggande och riskhantering”), från beräkningen av nationella underskott inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten.

8.  Europaparlamentet välkomnar den solidaritet som uttryckts av EU-institutionerna, andra medlemsstater, europeiska regioner och internationella aktörer, till exempel i form av ömsesidigt bistånd i nödsituationer.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utvidga den befintliga beräkningen för solidaritetsfonden, som för närvarande baseras på verkningarna av skador som orsakats av en enskild katastrof, till en kumulativ beräkning av skador orsakade av flera naturkatastrofer i samma region under ett år.

10.  Europaparlamentet framhåller problemen med att förutse jordbävningar och den höga seismiska aktiviteten i Medelhavsområdet och sydöstra Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda sin forskningsverksamhet för att förebygga skador, hantera kriser och minimera omfattningen av naturkatastrofernas effekter, tillsammans med åtgärder inom ramen för Horisont 2020. Det är oroande att tusentals människor omkommit och hundratusentals blivit hemlösa under de senaste 15 åren till följd av förödande jordbävningar som drabbat Europa.

11.  Europaparlamentet påminner om att byggkraven för jordbävningssäkra byggnader och jordbävningssäker infrastruktur måste följas. Parlamentet uppmanar med kraft de nationella, regionala och lokala myndigheterna att göra mer för att få byggnader att följa gällande jordbävningsnormer och att vederbörligen uppmärksamma detta vid utfärdandet av byggnadslov.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av Europeiska unionens civilskyddsmekanism för att främja samarbetet mellan nationella civilskyddsmyndigheter i Europa i svåra situationer och för att minimera följderna av exceptionella händelser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förenkla förfarandena för aktivering av mekanismen så att den snabbt och effektivt kan tillgängliggöras omedelbart efter en katastrof.

13.  Europaparlamentet noterar den italienska regeringens ansökan om stöd från Europeiska solidaritetsfonden och uppmanar kommissionen att vidta alla åtgärder som behövs för att snabbt behandla ansökningar om stöd från solidaritetsfonden, för att fonden snabbt ska kunna tas i bruk. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att så fort som möjligt göra förskottsbetalningar till de nationella myndigheterna för att de ska kunna tillgodose de akuta behoven i denna situation.

14.  Europaparlamentet anser att det årliga ekonomiska anslag från solidaritetsfonden som anges i förslaget till samlingsförordning och som delvis har integrerats i budgeten, i framtiden skulle kunna bidra till att fonden snabbare kan tas i bruk i syfte att tillhandahålla katastrofdrabbade människor snabbare och effektivare insatser. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att i samband med möjliga framtida reformer undersöka om det skulle gå att höja tröskeln för förskottsbetalningar och förkorta tidsfristerna för behandling av ansökningar.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av att skapa synergier mellan alla tillgängliga instrument, inklusive ESI-fonderna, och att se till att resurserna används ändamålsenligt för återuppbyggnad och alla andra nödvändiga insatser, i fullt samarbete med de italienska nationella och regionala myndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara redo att anta ändringar av program och operativa program i detta syfte så snart som möjligt efter det att en begäran om ändring inkommit från en medlemsstat. Parlamentet betonar också möjligheten att använda Europeiska fonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att stödja landsbygdsområden och jordbruksverksamhet som har drabbats av jordbävningarna.

16.  Europaparlamentet understryker dessutom vikten av att optimera användningen av befintliga EU-medel för att investera i förebyggande av naturkatastrofer och av att säkerställa återuppbyggnadsprojektens stabilitet och långsiktigt hållbara utveckling, och upprepar behovet att förenkla de administrativa förfarandena för samordning av medlen. Parlamentet betonar att de berörda medlemsstaterna, när de har fått stöd från solidaritetsfonden, bör intensifiera sina insatser för att ta fram lämpliga riskhanteringsstrategier och stärka sina mekanismer för förebyggande av katastrofer.

17.  Europaparlamentet noterar aktiveringen, på begäran av den italienska regeringen, av EU:s katastrofinsatstjänst Copernicus, i syfte att tillhandahålla satellitbaserad skadebedömning för de drabbade områdena. Parlamentet uppmuntrar till samarbete mellan internationella forskningscentrum och välkomnar användningen av syntetisk aperturradar (SAR), som kan bedöma och mäta markrörelser med centimeterprecision genom moln dag och natt, även i förebyggande syfte och i riskhanteringssyfte.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av offentlig forskning och utveckling (FoU) när det gäller förebyggande och hantering av katastrofer, och anser att samordningen och samarbetet mellan FoU-institutionerna i medlemsstaterna måste öka, särskilt i de länder som löper liknande risker. Parlamentet vill att medlemsstaternas system för tidig varning ska förbättras och sammanlänkas och att dessa sammanlänkningar ska stärkas.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Italiens regering samt de regionala och lokala myndigheterna i de drabbade områdena.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 70, 16.3.2016, s. 1.
(3) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(4) EUT L 189, 27.6.2014, s. 143.
(5) EUT L 122, 24.4.2014, s. 1.
(6) EGT L 163, 2.7.1996, s. 1.
(7) EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 269.
(8) EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 15.
(9) EUT C 230 E, 26.8.2010, s. 13.
(10) EUT C 440, 30.12.2015, s. 13.
(11) EUT C 114, 15.4.2014, s. 48.


Kommissionsledamöternas intresseförklaringar – riktlinjer
PDF 278kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om kommissionsledamöternas intresseförklaringar – riktlinjer (2016/2080(INI))
P8_TA(2016)0477A8-0315/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 17.3,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 245,

–  med beaktande av bilaga XVI i arbetsordningen (riktlinjer för godkännande av kommissionen), särskilt punkt 1 a tredje stycket,

–  med beaktande av sitt beslut av den 28 april 2015 om granskning av förklaringen om ekonomiska intressen från den nominerade kommissionsledamoten (tolkning av punkt 1 a i bilaga XVI i arbetsordningen)(1),

–  med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(2), särskilt punkterna som avser Avsnitt II – Politiskt ansvar,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om förfaranden och praxis för utfrågningarna av kommissionsledamöter – lärdomar från förfarandet 2014(3),

–  med beaktande av uppförandekoden för kommissionens ledamöter av den 20 april 2011, särskilt punkt 1.3, 1.4, 1.5 och 1.6(4),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A8-0315/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt punkt 1 a i bilaga XVI i arbetsordningen (riktlinjer för godkännande av kommissionen) får parlamentet uttala sig om den nyvalda kommissionsordförandens fördelning av de olika ansvarsområdena och inhämta all information som behövs för att fatta beslut om huruvida en nominerad kommissionsledamot är lämplig. Parlamentet förväntar sig att all information om de nominerade kommissionsledamöternas ekonomiska intressen lämnas ut. Vidare förväntar sig parlamentet att de nominerade kommissionsledamöternas intresseförklaringar ska sändas till utskottet med ansvar för rättsliga frågor för granskning.

B.  Enligt punkt 3 under Avsnitt II (Politiskt ansvar) i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen ska de nominerade kommissionsledamöterna tillhandahålla alla relevanta uppgifter i enlighet med det krav på oberoende som gäller för dem enligt fördragen. Dessa uppgifter ska tillhandahållas i överenstämmelse med förfaranden som utformats för att säkerställa en öppen, rättvis och konsekvent bedömning av hela det nominerade kommissionskollegiet.

C.  Den granskning av den nominerade kommissionsledamotens förklaring om ekonomiska intressen som utförs av utskottet med ansvar för rättsliga frågor handlar, i enlighet med ovannämnda beslut av den 28 april 2015, inte bara om att kontrollera att förklaringen är vederbörligen ifylld, utan också om att bedöma om förklaringens innehåll är korrekt och om det kan leda till en intressekonflikt.

D.  Enligt punkt 1 a i bilaga XVI i arbetsordningen ska parlamentet bedöma de nominerade kommissionsledamöterna på grundval av bland annat deras personliga oavhängighet, framför allt mot bakgrund av den särskilda roll som garant för unionsintresset som kommissionen tilldelas i fördragen.

E.  I sin ovannämnda resolution av den 8 september 2015 angav parlamentet att utfrågningarna av kommissionsledamöterna inte kan påbörjas förrän utskottet för rättsliga frågor har bekräftat att det inte föreligger några intressekonflikter, särskilt med tanke på att kommissionens politiska mandat stärktes i och med Lissabonfördraget.

F.  I resolutionen av den 8 september 2015 ansåg parlamentet att det är viktigt att utskottet för rättsliga frågor utfärdar riktlinjer i form av rekommendationer eller ett initiativbetänkande, i syfte att underlätta en reform av förfarandena för kommissionsledamöternas intresseförklaringar. Samtidigt uppmanades kommissionen att se över sina bestämmelser om kommissionsledamöternas intresseförklaringar.

G.  Enligt punkt 1.3 i uppförandekoden för kommissionsledamöter – som avser oegennytta, integritet, öppenhet, ärlighet, ansvarighet och respekt för parlamentets värdighet – måste kommissionsledamöterna redovisa allt ekonomiskt intresse och alla tillgångar som kan skapa en intressekonflikt vid utövandet av uppdraget. Denna förklaring måste även omfatta innehav av make/maka/partner – som definieras i de gällande bestämmelserna(5) – eftersom ett sådant innehav kan leda till intressekonflikt.

H.  De ekonomiska intressen som ska uppges i förklaringen avser samtliga enskilda innehav i företag.

I.  Enligt punkt 1.4 i uppförandekoden för kommissionsledamöter är kommissionsledamöterna, för att undvika all risk för intressekonflikter, skyldiga att redovisa sin makes/makas/partners yrkesverksamhet, typen av verksamhet, tjänstebeteckningen och i förekommande fall arbetsgivarens namn.

J.  För att fylla i förklaringen om ekonomiska intressen är det enligt punkt 1.5 i uppförandekoden för kommissionsledamöter nödvändigt att använda ett formulär som bifogats till uppförandekoden. Detta formulär måste fyllas i och göras tillgängligt innan den nominerade ledamoten frågas ut i parlamentet. Formuläret måste under mandattiden uppdateras om uppgifterna ändras, dock minst en gång om året.

K.  De uppgifter som ingår i detta formulär är begränsade och otillräckliga, innehåller inte någon detaljerad definition av vad som utgör en intressekonflikt och gör det därför inte möjligt för parlamentet att korrekt, rättvist och konsekvent bedöma om det föreligger en faktisk eller potentiell intressekonflikt för den nominerade kommissionsledamoten. Inte heller har parlamentet möjlighet att bedöma om denne är lämpad att fullgöra sitt uppdrag i enlighet med uppförandekoden för kommissionsledamöter.

L.  Enligt punkt 1.6 i uppförandekoden för kommissionsledamöter får en kommissionsledamot inte hantera frågor inom sitt ansvarsområde när han eller hon har ett personligt intresse, särskilt av familjekaraktär eller av ekonomisk art, som kan innebära att hans eller hennes oavhängighet påverkas.

M.  Kommissionen är ytterst ansvarig för vilken typ av uppgifter som ska ingå i dess ledamöters förklaringar och hur omfattande dessa uppgifter ska vara. Kommissionen måste därför på ett korrekt sätt medge den insyn som behövs för att utnämningen av de nominerade kommissionsledamöterna ska genomföras på rätt sätt.

N.  Enligt punkt 5 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen kan parlamentet be kommissionens ordförande att dra tillbaka sitt förtroende för en enskild ledamot av kommissionen. Enligt punkt 7 i ramavtalet ska kommissionens ordförande underrätta parlamentet om han eller hon avser att ändra ansvarsfördelningen mellan kommissionens ledamöter, så att det blir möjligt för parlamentet att ställa frågor om detta.

O.  Kommissionsledamöternas nuvarande förklaringar om ekonomiska intressen kan på det stora hela ses som en förbättring av hanteringen av förklaringar under 2008–2009, men det har inte saknats tillfällen då det har behövts förtydliganden av vissa intresseförklaringar.

P.  Det är djupt beklagligt att flera av parlamentets rekommendationer om förbättringar inte beaktas i tillräcklig utsträckning i den uppförandekod för kommissionens ledamöter som antogs 2011, särskilt avseende kommissionsledamöternas förklaringar om ekonomiska intressen, restriktionerna för anställningar efter ämbetstiden och förstärkning av den särskilda etikkommitté som har ansvar för bedömning av intressekonflikter. I detta sammanhang bör man även komma ihåg parlamentets ståndpunkter i fråga om förändringar och förbättringar av förfarandet för utfrågning av nominerade kommissionsledamöter.

Q.  En av grundpelarna i EU:s beslutsprocess är förstärkning av etik och öppenhet inom EU-institutionerna för att förbättra unionsmedborgarnas förtroende för dem, inte minst mot bakgrund av det mer omfattande politiska mandat som ges kommissionen sedan Lissabonfördraget.

Allmänna påpekanden

1.  Europaparlamentet konstaterar att syftet med att granska de nominerade kommissionsledamöternas förklaringar om ekonomiska intressen är att se till att dessa kommissionsledamöter kan fullgöra sina uppgifter med fullständig oavhängighet och att säkerställa största möjliga öppenhet och ansvarstagande från kommissionens sida, i enlighet med artikel 17.3 i EU-fördraget och artikel 245 i EUF-fördraget och med uppförandekoden för kommissionsledamöter. Detta bör inte enbart gälla utnämningen av den nya kommissionen, utan även i de fall då en vakans uppstår till följd av att en kommissionsledamot avgår, avsätts från sin tjänst eller dör eller till följd av att en ny medlemsstat anslutit sig eller att det skett en väsentlig ändring av en kommissionsledamots ansvarsområde eller ekonomiska intressen.

2.  Europaparlamentet anser att en bedömning av en potentiell intressekonflikt måste bygga på avgörande, objektiva och relevanta faktorer och ta hänsyn till den nominerade kommissionsledamotens ansvarsområde.

3.  Europaparlamentet påpekar att en intressekonflikt definieras som ”en situation som innebär att ett allmänintresse inte kan tillgodoses samtidigt som offentliga eller privata intressen och som sannolikt eller förmodligen kan komma att påverka ett oberoende, opartiskt och objektivt fullgörandet av en skyldighet”.

4.  Europaparlamentet bekräftar att utskottet för rättsliga frågor är behörigt och ansvarigt för att göra en omfattande analys av förklaringarna om ekonomiska intressen genom en grundlig undersökning som syftar till att bedöma om innehållet i den nominerade kommissionsledamotens förklaring är korrekt och motsvarar kriterierna och principerna i fördragen och uppförandekoden eller om det kan leda till en intressekonflikt. Utskottet måste kunna föreslå att kommissionens ordförande byter ut den kommissionsledamoten. Kommissionen uppmanas därför att tillhandahålla alla konkreta verktyg och uppgifter för att göra det möjligt för utskottet för rättsliga frågor att göra en heltäckande och objektiv analys.

5.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att utskottet för rättsliga frågor har tillräckligt med tid för att se till att denna detaljerade bedömning är verkningsfull.

6.  Europaparlamentet konstaterar att utskottet för rättsliga frågor iakttar strikt sekretess när det behandlar frågor som rör de nominerade kommissionsledamöternas intresseförklaringar. I enlighet med principen om öppenhet säkerställer utskottet även att dess slutsatser offentliggörs så snart de är tillgängliga.

7.  Europaparlamentet anser att om utskottet för rättsliga frågor konstaterar en eventuell intressekonflikt bör det, utöver den tid som avsatts för utskottets frågor till den nominerade kommissionsledamoten, beviljas rätten att fortsätta med utfrågningen och inhämta de begärda förtydligandena.

Granskning av förklaringarna om ekonomiska intressen före utfrågningarna av de nominerade kommissionsledamöterna

8.  Europaparlamentet anser att en bekräftelse från utskottet för rättsliga frågor på att det inte föreligger någon intressekonflikt, utifrån en omfattande analys av förklaringarna om ekonomiska intressen, utgör en väsentlig förutsättning för att det ansvariga utskottet ska kunna anordna utfrågningen(6).

9.  I avsaknad av en sådan bekräftelse, eller i de fall då utskottet för rättsliga frågor konstaterar att det föreligger en intressekonflikt, är det enligt Europaparlamentet angeläget att avbryta förfarandet för att utnämna den nominerade kommissionsledamoten.

10.  Europaparlamentet anser att följande riktlinjer bör tillämpas när förklaringarna om ekonomiska intressen granskas av utskottet för rättsliga frågor:

   a) Om utskottet för rättsliga frågor, vid granskningen av förklaringen om ekonomiska intressen, på grundval av de framlagda handlingarna bedömer att förklaringen är korrekt och fullständig och inte innehåller något som tyder på en faktisk eller potentiell intressekonflikt i samband med den nominerade kommissionsledamotens ansvarsområde, ska utskottets ordförande skicka en skrivelse med en bekräftelse av detta till de utskott som är ansvariga för utfrågningen eller till de berörda utskotten, om det är ett förfarande som sker under kommissionsledamotens mandattid.
   b) Om utskottet för rättsliga frågor anser att en nominerad kommissionsledamots förklaring om ekonomiska intressen innehåller ofullständiga eller motsägelsefulla uppgifter, eller om granskningen av dessa uppgifter kräver ytterligare förklaringar, ska det i enlighet med arbetsordningen(7) och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(8) uppmana den nominerade kommissionsledamoten att utan onödigt dröjsmål inkomma med de uppgifter som efterfrågas. Först efter att ha beaktat och korrekt analyserat dessa uppgifter bör utskottet fatta sitt beslut. Utskottet med ansvar för rättsliga frågor kan, där så är lämpligt, besluta att bjuda in den nominerade kommissionsledamoten till en utfrågning.
   c) Om utskottet för rättsliga frågor upptäcker en intressekonflikt på grundval av förklaringen om ekonomiska intressen eller kompletterande uppgifter som lämnats av den nominerade kommissionsledamoten, ska det utarbeta rekommendationer i syfte att lösa intressekonflikten. Rekommendationerna kan gå ut på att den nominerade kommissionsledamoten ska avstå från de berörda ekonomiska intressena genom att kommissionens ordförande ändrar den nominerade kommissionsledamotens ansvarsområde. I allvarligare fall kan utskottet med ansvar för rättsliga frågor, om det inte går att hitta en annan lösning på intressekonflikten med hjälp av andra rekommendationer, som en sista utväg dra slutsatsen att den nominerade kommissionsledamoten inte kan fullgöra sitt ämbete i enlighet med fördraget och uppförandekoden. Parlamentets talman ska be kommissionens ordförande om information om vilka ytterligare åtgärder som han eller hon avser att vidta.

Granskning av förklaringar om ekonomiska intressen under kommissionsledamotens mandattid

11.  Europaparlamentet understryker att alla kommissionsledamöter är skyldiga att se till att deras intresseförklaringar omedelbart uppdateras när det sker en ändring av deras ekonomiska intressen. Kommissionen uppmanas att omedelbart underrätta parlamentet om varje ändring eller om något som orsakar eller kan komma att orsaka en intressekonflikt.

12.  Europaparlamentet anser därför att förklaringen om ekonomiska intressen måste omfatta nuvarande eller tidigare intressen eller verksamhet under de föregående två åren som är av äganderättslig, yrkesmässig, personlig eller familjerelaterad karaktär i förhållande till det erbjudna ansvarsområdet. Förklaringen måste också beakta att intresset kan avse en fördel för den berörda personen eller för en tredje part och att denna fördel också kan vara av moralisk, materiell eller ekonomisk natur.

13.  Europaparlamentet anser att varje ändring av en kommissionsledamots ekonomiska intressen under hans eller hennes mandattid, eller varje ändring av ansvarsfördelningen mellan kommissionens ledamöter, utgör en ny situation som kan ge upphov till en intressekonflikt. Därför bör denna situation granskas av parlamentet i överensstämmelse med villkoren i punkt 10 i denna resolution och med punkt 2 i bilaga XVI (Riktlinjer för godkännande av kommissionen) i Europaparlamentets arbetsordning.

14.  Enligt artikel 246 andra stycket i EUF-fördraget ska parlamentet höras i de fall då en kommissionsledamot under sin mandattid ersätts av en annan kommissionsledamot. Europaparlamentet anser att detta samråd måste omfatta bland annat en kontroll av att det inte föreligger någon intressekonflikt, i enlighet med punkt 10 i denna resolution och med bestämmelserna i bilaga XVI (Riktlinjer för godkännande av kommissionen) i arbetsordningen(9) när det gäller Europaparlamentets befogenheter i händelse av en ändring i sammansättningen av kommissionskollegiet eller ett väsentligt ansvarsområde under dess mandattid.

15.  Om en intressekonflikt upptäcks under en kommissionsledamots mandattid och om kommissionen inte följer parlamentets rekommendationer när det gäller att lösa intressekonflikten i enlighet med förfarandet i punkt 10 i denna resolution, kan utskottet för rättsliga frågor rekommendera att parlamentet uppmanar kommissionens ordförande att dra tillbaka förtroendet för den berörda kommissionsledamoten, i enlighet med artikel 17.6 i EU-fördraget, och vid behov att parlamentet uppmanar kommissionens ordförande att agera i enlighet med artikel 245 andra stycket i EUF-fördraget i syfte att beröva kommissionsledamoten rätten till pension eller andra förmåner i dess ställe.

Uppförandekoden för kommissionsledamöter

16.  Europaparlamentet noterar att den uppförandekod för kommissionens ledamöter som antogs den 20 april 2011 avseende opartiskhet, integritet, öppenhet, omsorgsfullhet, redbarhet, ansvar och omdöme medför förbättringar jämfört med den föregående uppförandekoden från 2004 vad gäller förklaringarna om ekonomiska intressen, eftersom kraven på att lämna uppgifter nu även gäller kommissionsledamöternas partner och eftersom intresseförklaringarna ska uppdateras när uppgifterna ändras, eller minst en gång om året.

17.  Europaparlamentet påpekar att tillförlitligheten för förklaringen om ekonomiska intressen är beroende av att det formulär som lämnas till den nominerade kommissionsledamoten är korrekt. Parlamentet anser att det nuvarande tillämpningsområdet för kommissionsledamöternas intresseförklaringar är alltför begränsat och att tolkningsföreskrifterna är tvetydiga. Kommissionen uppmanas därför att snarast ändra uppförandekoden för att se till att intresseförklaringarna ger utskottet för rättsliga frågor korrekt information med vilken det klart och tydligt kan motivera sitt beslut.

18.  För att få en bättre bild av den ekonomiska ställningen för den berörda kommissionsledamoten anser Europaparlamentet att de förklaringar om ekonomiska intressen som avses i punkt 1.3–1.5 i uppförandekoden för kommissionsledamöter bör innehålla alla ekonomiska intressen och verksamheter för den nominerade kommissionsledamoten och hans eller hennes make/maka/partner, och att de under inga omständigheter bör vara begränsade till dem som kan komma att utgöra en intressekonflikt.

19.  Europaparlamentet anser att de intressen av familjekaraktär som avses i punkt 1.6 i uppförandekoden för kommissionsledamöter bör ingå i förklaringarna om ekonomiska intressen. Kommissionen uppmanas här att ta fram ett rättvist instrument för att kartlägga familjeintressen som kan orsaka en intressekonflikt.

20.  För att förlänga och förbättra reglerna för intressekonflikter bör intresseförklaringarna även, enligt Europaparlamentet, innehålla uppgifter om de nominerade kommissionsledamöternas eventuella kontraktsförbindelser som kan ge upphov till en intressekonflikt i fullgörandet av deras uppgifter.

21.  Europaparlamentet beklagar djupt att uppförandekoden inte tillräckligt väl kodifierar kravet i artikel 245 i EUF-fördraget om att kommissionsledamöterna, när de tillträder, ska ”avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer med ämbetet, särskilt deras skyldighet att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden”.

22.  Europaparlamentet beklagar djupt att uppförandekoden inte fastställer några krav på avyttring, trots att sådana krav måste vara standard i alla etikregelsystem. Parlamentet betraktar det som en prioritet att denna aspekt snarast möjligt regleras.

23.  Europaparlamentet noterar att uppförandekoden inte föreskriver någon konkret tidsram för inlämnande av intresseförklaringen före parlamentets utfrågning av den nominerade kommissionsledamoten. Parlamentet ser detta krav som en grundläggande aspekt i översynen av förfarandet för utfrågning av nominerade kommissionsledamöter.

24.  Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen inte regelbundet rapporterar om hur uppförandekoden för kommissionens ledamöter genomförs, särskilt vad gäller förklaringarna om ekonomiska intressen, och anser att uppförandekoden bör ändras så att den möjliggör klagomål eller påföljder vid överträdelser, utom vid fall av allvarlig försummelse enligt artiklarna 245 och 247 i EUF-fördraget.

25.  Europaparlamentet beklagar djupt särskilt det negativa svaret från kommissionens ordförande på Europeiska ombudsmannens begäran att proaktivt offentliggöra beslut om tillstånd för före detta kommissionsledamöter att utöva verksamhet efter ämbetstiden, liksom yttrandena från den särskilda etikkommittén. Parlamentet betonar att det inte är tillräckligt att enbart offentliggöra protokollen från kommissionens sammanträden för att ge Europaparlamentet och det civila samhället en inblick i vilken tolkning som görs av ”potentiella intressekonflikter” och vilken integritetspolitik som utformas av den särskilda etikkommittén.

26.  Europaparlamentet påpekar att alla före detta kommissionsledamöter under de första 18 månaderna är förbjudna att lobba för sin verksamhet eller för kunder eller arbetsgivare i frågor som de haft ansvar för mot medlemmar av kommissionen, men har rätt till ett mycket generöst övergångsbidrag under tre år efter det att de lämnat kommissionen, som ligger på mellan 40 och 65 procent av deras slutliga grundlön.

27.  Europaparlamentet välkomnar att man har infört en bestämmelse i uppförandekoden om omfördelning av ärenden mellan kommissionsledamöterna vid risk för intressekonflikter, men beklagar djupt att

   a) det inte finns någon detaljerad definition av vad som menas med en intressekonflikt,
   b) bestämmelsen är begränsad till frågor inom den berörda kommissionsledamotens ansvarsområde och därmed bortser från kommissionsledamotens plikter som medlem av ett kollegium,
   c) det inte finns några kriterier för ordförandens beslut om omfördelning av ärenden, och inte heller någon bindande ram om information till parlamentet eller något förfarande som ska inledas om en kommissionsledamot försummar att informera om en intressekonflikt eller inleder någon verksamhet som är oförenlig med hans eller hennes uppdrag.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt se över 2011 års uppförandekod för kommissionsledamöter, och låta den ta hänsyn till de rekommendationer som parlamentet framfört i sina senaste resolutioner och till utvecklingen av de generella etiska normer och insynsstandarder som gäller för alla EU-institutioner. Parlamentet rekommenderar att kommissionen ändrar uppförandekoden för sina ledamöter för att säkerställa

   a) att kommissionsledamöterna deklarerar alla ekonomiska intressen, inklusive tillgångar och skulder över 10 000 EUR,
   b) att kommissionsledamöterna deklarerar alla sina intressen (som aktieinnehavare, styrelseledamöter, rådgivare och konsulter, medlemmar i relevanta stiftelser etc.) vad gäller alla de bolag i vilka de har varit involverade, inklusive nära familjeintressen, samt vilka förändringar som skett sedan deras kandidatur till befattningen som kommissionsledamot blivit känd,
   c) att kommissionsledamöternas underhållsberättigade familjemedlemmar lämnar samma uppgifter som makar eller partner,
   d) att kommissionsledamöterna fullständigt klargör målen för organisationer som de och/eller deras makar och/eller deras underhållsberättigade barn är involverade i, så att det går att fastställa om någon intressekonflikt föreligger,
   e) att kommissionsledamöter lämnar uppgifter om sina medlemskap i alla icke-statliga organisationer, hemliga sällskap eller dolda föreningar som bedriver verksamhet avsedd att påverka offentliga organs funktioner,
   f) att kommissionsledamöter och deras underhållsberättigade familjemedlemmar lämnar uppgifter om sina medlemskap i alla icke-statliga organisationer och informerar om alla donationer till icke-statliga organisationer som överstiger 500 EUR,
   g) att uppförandekoden ändras i linje med artikel 245 i EUF-fördraget så att den tid då restriktioner gäller för f.d. kommissionsledamöters anställning förlängs till minst tre år; tiden får inte vara kortare än den tidsperiod under vilken f.d. kommissionsledamöter har rätt till avgångsvederlag i enlighet med förordning nr 422/67/EEG,
   h) att uppförandekoden innehåller specifika avyttringskrav,
   i) att nominerade kommissionsledamöter lämnar in sina förklaringar inom en specifik tidsram och tillräckligt lång tid i förväg för att den särskilda etikkommittén ska kunna lämna sina synpunkter till parlamentet avseende potentiella intressekonflikter i god tid före utfrågningarna i Europaparlamentet,
   j) att kommissionsledamöter endast möter företrädare för lobbygrupper som finns med i öppenhetsregistret, vilket innehåller information om personer som strävar efter att påverka beslutsfattandet i EU-institutionerna,
   k) att kommissionsledamöter när de nomineras lämnar in en undertecknad förklaring om att de kommer att infinna sig i Europaparlamentets utskott för utfrågning kring den verksamhet som ingår i deras mandat,
   l) att förklaringen publiceras i ett format som är kompatibelt med öppna data, så att den lätt kan behandlas i databaser,
   m) att förfarandet för omfördelning av ärenden vid intressekonflikter förbättras så att man tar hänsyn till kommissionsledamotens plikter som medlem av ett kollegium, inför kriterier gällande integritet och handlingsfrihet för ordföranden vad gäller beslut om omfördelning av ärenden, tillämpar ett bindande förfarande när en kommissionsledamot försummar att lämna information om en eventuell intressekonflikt samt inför ett bindande förfarande för att informera parlamentet om fall enligt ovan,
   n) att kommissionen årligen rapporterar om genomförandet av uppförandekoden för kommissionens ledamöter och föreskriver förfaranden för klagomål och påföljder inte endast vid fall av allvarliga försummelser utan även om någon bryter mot kraven, särskilt vad gäller förklaringen om ekonomiska intressen,
   o) att kriterier definieras för efterlevnad av artikel 245 i EUF-fördraget som ålägger kommissionsledamöterna en ”skyldighet att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden”,
   p) att beslut om tillstånd för före detta kommissionsledamöter att utöva verksamhet efter ämbetstiden, liksom den särskilda etikkommitténs yttranden, proaktivt offentliggörs,
   q) att den särskilda etikkommittén består av oberoende experter som inte själva varit ledamöter av kommissionen.
   r) att den särskilda etikkommittén utarbetar och offentliggör en årlig rapport om sin verksamhet, som kan innehålla alla slags rekommendationer som kommittén anser lämpliga för förbättringar av uppförandekoden eller av dess tillämpning.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda förhandlingar med parlamentet i syfte att göra nödvändiga ändringar av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen.

30.  Europaparlamentet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att i parlamentets arbetsordning, särskilt i dess bilaga XVI, föreslå de ändringsförslag som är nödvändiga för genomförandet av denna resolution.

o
o   o

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 346, 21.9.2016, s. 110.
(2) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.
(3) Antagna texter, P8_TA(2015)0287.
(4) C(2011)2904.
(5) Tjänsteman som är registrerad i en stabil samlevnadsform, som inte är ett äktenskap, enligt definitionen i förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 2278/69 (EUT L 289, 17.11.1969, s.1) och i artikel 1.2 c i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna.
(6) Se Europaparlamentets resolution av den 8 september 2015 om förfaranden och praxis för utfrågningarna av kommissionsledamöter – lärdomar från förfarandet 2014.
(7) Se punkt 1a i bilaga XVI till arbetsordningen.
(8) Se avsnitt II.3 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen.
(9) Se punkt 2 i bilaga XVI till Europaparlamentets arbetsordning.


Ansvarsskyldighet, ersättning och ekonomisk säkerhet avseende olje- och gasverksamhet till havs
PDF 270kWORD 51k
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om ansvarsskyldighet, ersättning och ekonomisk säkerhet avseende olje- och gasverksamhet till havs (2015/2352(INI))
P8_TA(2016)0478A8-0308/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om skadeståndsansvar, ersättning och ekonomisk säkerhet avseende olje- och gasverksamhet till havs i enlighet med artikel 39 i direktiv 2013/30/EU (COM(2015)0422),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument Liability, Compensation and Financial Security for Offshore Accidents in the European Economic Area, som åtföljer kommissionens rapport om detta ärende (SWD(2015)0167),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG(1) (direktivet om säkerhet till havs),

–  med beaktande av den konsekvensanalys som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om säkerhet för prospekterings-, undersöknings- och produktionsverksamhet för olja och gas till havs (SEC(2011)1293),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador(3) (direktivet om miljöansvar),

–  med beaktande av den internationella och regionala lagstiftningen om skadeståndsanspråk till följd av olje- och gasolyckor till havs, särskilt den internationella konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (ansvarighetskonventionen) av den 27 november 1992, den internationella konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (fondkonventionen) av den 27 november 1992, den internationella konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonventionen) av den 23 mars 2001, den nordiska miljöskyddskonventionen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige samt offshore-protokollet till Barcelonakonventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion (offshoreprotokollet),

–  med beaktande av domstolens dom av den 13 september 2005(4),

–  med beaktande av artikel 83.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (den omarbetade Bryssel I-förordningen)(5),

–  med beaktande av konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område(6) (2007 års Luganokonvention),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser(7) (Rom II-förordningen),

–  med beaktande av den slutrapport som konsultbyrån BIO by Deloitte utarbetat för kommissionen Civil liability, financial security and compensation claims for offshore oil and gas activities in the European Economic Area(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2011 om utmaningen att nå en säker olje- och gasverksamhet till havs(9),

–  med beaktande av Deepwater Horizon-katastrofen i Mexikanska golfen i april 2010,

–  med beaktande av tillbuden med Castorplattformen utmed kusterna i Castellón- och Tarragonaprovinserna i Spanien, däribland 500 registrerade jordskalv, som direkt berör tusentals EU-medborgare,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0308/2016), och av följande skäl:

A.  I artikel 194 i EUF-fördraget anges uttryckligen medlemsstaternas rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av sina energikällor. Dock bör detta ske i en anda av solidaritet och med hänsyn till miljöskydd.

B.  Inhemska olje- och gaskällor kan bidra avsevärt till att tillgodose EU:s nuvarande energibehov och är särskilt viktiga för en tryggad energiförsörjning och diversifierad energianvändning.

C.  Olje- och gasverksamheten till havs sker allt oftare i allt mer extrema miljöer och kan komma att få omfattande och ödesdigra konsekvenser för miljön och ekonomin i havs- och kustområdena.

D.  Även om produktionen av olja och gas i Nordsjön har minskat under de senaste åren kommer antalet anläggningar till havs sannolikt att öka i Europa i framtiden, särskilt i Medelhavet och Svarta havet.

E.  Olyckor som orsakas av olje- och gasplattformar får förödande gränsöverskridande konsekvenser, och därför är det nödvändigt och proportionerligt med EU-insatser för att förebygga och avhjälpa samt för att försöka bekämpa sådana olyckor.

F.  Europaparlamentet minns den tragiska förlusten av de 167 oljearbetare som omkom i Piper Alpha-katastrofen utanför Aberdeen i Skottland den 6 juli 1988.

G.  Ett antal studier, bland annat en studie av parlamentets egen utredningstjänst och en av det gemensamma forskningscentrumet, beräknar antalet tillbud inom EU:s olje- och gassektor till flera tusen, eller närmare bestämt 9 700 mellan 1990 och 2007. Den kumulativa effekten av dessa tillbud, inklusive de tillbud som är mindre omfattande, har allvarliga och långvariga följder för den marina miljön och bör beaktas i direktivet.

H.  I enlighet med artikel 191 i EUF-fördraget ska alla EU-åtgärder på detta område bygga på en hög skyddsnivå utgående bl.a. från försiktighetsprincipen, principen om förebyggande åtgärder, principen att förorenaren betalar samt hållbarhetsprincipen.

I.  Det har inte har inträffat några större olyckor till havs i EU sedan 1988, och 73 procent av olje- och gasproduktionen i EU kommer från medlemsstater vid Nordsjön, som redan konstaterats ha världens effektivaste system för säkerhet till havs. EU har en kuststräcka på omkring 6 800 mil, och antalet offshoreanläggningar kommer sannolikt att öka betydligt i framtiden, särskilt i Medelhavet och Svarta havet, vilket visar på hur viktigt det är att utan dröjsmål fullt ut genomföra och upprätthålla direktiv 2013/30/EU samt säkerställa att en adekvat rättslig ram är på plats för att reglera all havsbaserad verksamhet innan en allvarlig olycka inträffar. Enligt artikel 191 i EUF-fördraget ska unionens miljöpolitik bygga på försiktighetsprincipen och på principen om förebyggande åtgärder.

J.  System för skadeståndsansvar är det främsta sättet att tillämpa principen att förorenaren betalar. På så sätt kan man säkerställa att företag hålls ansvariga för skador som orsakats inom ramen för affärsverksamheten och sporra dem att vidta förebyggande åtgärder, utveckla praxis och vidta åtgärder som minimerar riskerna för sådana skador.

K.  Trots att direktivet om säkerhet till havs gör licensinnehavarna strikt ansvariga för förebyggande och avhjälpande av miljöskador som uppstått till följd av deras verksamhet (artikel 7 jämförd med artikel 38 – som utvidgar räckvidden för direktivet om miljöansvar till medlemsstaternas kontinentalsocklar), har inte någon omfattande EU-ram för skadeståndsansvar kunnat införas genom direktivet.

L.  Det är ytterst viktigt att det finns ändamålsenliga och adekvata mekanismer för ersättning och för snabb och adekvat hantering av skadeståndsanspråk för skador på personer, djur och miljö till följd av olje- och gasverksamhet till havs. Det är dessutom viktigt att ha tillräckliga resurser för att kunna återställa centrala ekosystem.

M.  I direktivet om säkerhet till havs stadgas det inte om harmonisering när det gäller ansvarighet för olyckor till havs, och den nuvarande internationella rättsliga ramen gör det svårt att driva igenom civilrättsliga skadeståndsanspråk över nationsgränserna.

N.  I direktivet om säkerhet till havs fastställs förhandsvillkor för att säkerställa att licensinnehavare aldrig är tekniskt eller finansiellt inkapabla att hantera följderna av sin verksamhet till havs. Det krävs även att medlemsstaterna ska fastställa förfaranden för snabb och adekvat hantering av krav på ersättning, även när det gäller ersättning som ska betalas ut för gränsöverskridande tillbud, samt göra det lättare att sätta in hållbara ekonomiska instrument (artikel 4).

1.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av direktiv 2013/30/EU (direktivet om säkerhet till havs), som kompletterar direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (miljöansvarsdirektivet) och direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön (miljökonsekvensbedömning), liksom rådets ratificering av offshore-protokollet till Barcelonakonventionen som ett första steg för att skydda miljön, mänsklig verksamhet och arbetstagares säkerhet. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som inte ännu införlivat de ovannämnda direktiven i nationell lagstiftning att göra det så snart som möjligt. Medlemsstaterna uppmanas också att garantera oberoendet för de behöriga myndigheterna enligt artikel 8 i direktivet om säkerhet till havs, och kommissionen uppmanas att bedöma lämpligheten i att införa ytterligare harmoniserade regler om skadeståndsansvar, ersättning och ekonomisk säkerhet för att förhindra framtida olyckor med gränsöverskridande följder.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt att olyckor betecknas som ”allvarliga” enligt direktivet om säkerhet till havs och miljöansvarsdirektivet endast om de orsakar dödsfall eller allvarlig skada, utan att något sägs om miljökonsekvenserna. Parlamentet framhåller att en olycka – på grund av sin omfattning eller på grund av att den till exempel påverkar skyddade områden, skyddade arter eller särskilt känsliga livsmiljöer – kan få mycket allvarliga miljökonsekvenser även om den inte orsakar dödsfall eller allvarlig skada.

3.  Europaparlamentet betonar att effektiv tillämpning av principen att förorenaren betalar när det gäller olje- och gasverksamhet till havs inte enbart bör omfatta kostnaderna för att förebygga och avhjälpa miljöskador – vilket nu uppnås till en viss grad genom direktivet om säkerhet till havs och direktivet om miljöansvar – utan även kostnaderna för att täcka traditionella skadeståndsanspråk i enlighet med försiktighetsprincipen och principen om hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att inrätta en rättslig mekanism för ersättning vid olyckor till havs, i likhet med den som föreskrivs i lagen om oljeverksamhet i Norge, åtminstone för sektorer som riskerar att drabbas hårt, såsom fiskeri och kustturism och andra sektorer i den blå ekonomin. Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att missförhållanden eller tillbud som uppstår till följd av företagsverksamhet bedöms kvantitativt och kvalitativt och därmed att samtliga sekundära effekter för berörda parter inbegrips. När det gäller miljöansvaret understryker parlamentet också avvikelserna och bristerna vid införlivandet och tillämpningen av direktivet om miljöansvar, vilket även har tagits upp i kommissionens andra rapport om genomförandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att direktivet om miljöansvar genomförs på ett effektivt sätt, och att ansvarsutkrävandet för miljöskador vid olyckor till havs är tillgängligt i tillräckligt hög utsträckning i hela EU.

4.  I detta sammanhang beklagar Europaparlamentet att direktivet om säkerhet till havs inte omfattar skadeståndsansvar för direkt eller indirekt vållade skador på fysiska eller juridiska personer, oavsett om det gäller personskada, egendomsskada eller ekonomisk förlust.

5.  Europaparlamentet beklagar också att det sätt på vilket ansvaret hanteras varierar avsevärt från en medlemsstat till en annan. Parlamentet understryker att det inte finns något skadeståndsansvar för många av medlemsstaternas verksamhet till havs och gasverksamhet med avseende på de flesta ersättningsanspråk från tredje part för traditionell skada som orsakats av en olycka. Dessutom finns det i många medlemsstater inga garantier för att verksamhetsutövare eller ansvariga personer har tillräckliga ekonomiska tillgångar för att täcka ersättningskrav. Parlamentet framhåller dessutom att det ofta förekommer osäkerhet om hur medlemsstaternas rättssystem skulle hantera de många olika civilrättsliga krav som kan följa av olje- och gastillbud till havs. Parlamentet anser därför att det behövs en europeisk ram som bör grunda sig på lagstiftningen i de medlemsstater som kommit längst. Ramen bör omfatta inte bara personskador och skador på egendom utan också rena ekonomiska förluster, och bör säkerställa effektiva mekanismer för ersättning till offren och för sektorer som kan påverkas allvarligt (t.ex. fiske och kustturism). Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att bedöma huruvida en horisontell EU-ram för kollektiv prövning skulle kunna vara en möjlig lösning, och att särskilt uppmärksamma detta vid utarbetandet av genomförandet av direktivet om säkerhet till havs.

6.  Ur detta perspektiv betonar Europaparlamentet att yrkanden på ersättning och avhjälpande åtgärder för traditionell skada ytterligare hindras av civilprocessrättsliga regler om tidsfrister, finansiella kostnader, bristande möjligheter till förlikning i allmänhetens intresse och krav på ersättning för kollektiv skada, liksom av bestämmelser om bevisföring som varierar avsevärt från en medlemsstat till en annan.

7.  Europaparlamentet betonar att ordningarna för ersättning måste kunna hantera gränsöverskridande krav effektivt, snabbt, inom rimlig tid och utan diskriminering mellan kärande från olika EES-länder. Parlamentet rekommenderar att såväl primär- som sekundärskador i alla berörda regioner inbegrips, med beaktande av att större ytor påverkas negativt vid specifika tillbud och att följderna efter lång tid fortfarande kan vara påtagliga. Parlamentet framhåller att de grannländer som inte är medlemmar av EES ska respektera internationell rätt.

8.  Europaparlamentet anser att strikta ansvarsbestämmelser för olyckor till havs bör fastställas i syfte att underlätta tillgången till rättslig prövning för dem (både juridiska och fysiska personer) som drabbats av olyckor till havs, eftersom detta kan utgöra ett incitament för offshoreoperatören att hantera verksamhetsrisker på tillbörligt sätt. Ekonomiska ansvarstak bör undvikas.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att beakta den särskilda situationen för arbetstagare i olje- och gasindustrin till havs, särskilt i små och medelstora företag. Parlamentet påpekar att olje- och gastillbud till havs kan ha särskilt allvarliga konsekvenser för branscher som fiskeri och turism, liksom för andra sektorer som är beroende av den gemensamma marina miljöns goda tillstånd för att de ska kunna utöva sin verksamhet. Dessa sektorer, som omfattar många små och medelstora företag, riskerar nämligen att lida avsevärd ekonomisk förlust i samband med en allvarlig olycka till havs.

10.  Därför betonar Europaparlamentet att det är ytterst viktigt att man uppdaterar de befintliga ansvarssystemen i medlemsstaterna för att se till att ett tillbud som inträffar i deras territorialvatten inte får några negativa konsekvenser för den framtida olje- och gasverksamheten i det berörda landet eller i hela EU, om tillbudet inträffar i ett område som i hög grad är beroende av intäkterna från turismen. Kommissionen uppmanas därför att på nytt överväga om man behöver införa gemensamma EU-standarder för system för ersättning och avhjälpande åtgärder.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av att de planerade ersättningarna omfattar offer för oavsiktliga skador i samband med prospektering, undersökningar och drift av anläggningar till havs.

12.  Europaparlamentet noterar att kommissionen avser att genomföra en systematisk datainsamling genom EU:s grupp av myndigheter för olje- och gasverksamhet till havs för att göra en mer omfattande analys av effektiviteten i och omfattningen av de nationella ansvarsbestämmelserna.

13.  Europaparlamentet betonar att kommissionen regelbundet bör kontrollera att de nationella rättssystemen och företagen iakttar de relevanta ansvars- och skadeståndsbestämmelserna i direktivet om säkerhet till havs, och kontrollera redovisningen hos operatörer med verksamhet till havs. Om det råder bristande överensstämmelse uppmanar parlamentet kommissionen att vidta åtgärder i syfte att förhindra allvarliga tillbud och begränsa deras effekter för personer och för miljön. Parlamentet rekommenderar att en gemensam mekanism på europeisk nivå inrättas för registrering av tillbud och missförhållanden.

14.  Europaparlamentet betonar att man behöver finna en balans mellan att snabbt betala en skälig ersättning till offer och förebygga utbetalning av illegitima anspråk (problemet med missbruk) genom att skapa ökad säkerhet kring det finansiella ansvaret för många offshoreföretag och undgå långdragna och kostsamma rättegångar.

15.  Europaparlamentet beklagar att ingen av medlemsstaterna uttryckligen fastställer en bred uppsättning av instrument för ekonomisk säkerhet i syfte att ersätta anspråk i samband med traditionell skada vid olje- och gastillbud till havs. I detta sammanhang understryker parlamentet att ett överdrivet försäkringstagande eventuellt kan leda till att marknaden för instrument för ekonomisk säkerhet blir sluten, vilket i sin tur kan leda till brist på konkurrens och till ökade kostnader.

16.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av instrument för ekonomisk säkerhet i EU för att täcka de skador som vållas av de mest kostsamma olyckorna till havs. En av anledningarna kan vara att omfattningen av skadeståndsansvaret kan göra sådana instrument onödiga i vissa medlemsstater.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla detaljerade uppgifter om användningen av finansieringsinstrument och adekvat täckning av olyckor till havs, inbegripet de mest kostsamma.

18.  Europaparlamentet anser att alla fall av bevisat ansvar, liksom närmare uppgifter om vilka påföljder som tillämpats, bör offentliggöras i syfte att göra den verkliga kostnaden för miljöskador uppenbar för alla.

19.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att ta fram instrument för ekonomisk säkerhet i syfte att ersätta anspråk i samband med traditionell skada på grund av olje- och gastillbud till havs kopplade till allmän verksamhet eller transport, även i samband med insolvens. Parlamentet anser att detta skulle kunna begränsa externaliseringen av verksamhetsutövarnas ansvar för förorening till följd av olyckor till statskassan, som i annat fall skulle åläggas skadeståndskostnaderna såvida bestämmelserna inte ändras. I detta sammanhang skulle det också kunna övervägas att införa en fond som bygger på avgifter från den havsbaserade industrin.

20.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att analysera i vilken grad införandet av straffrättsligt ansvar på unionsnivå utöver civilrättsliga påföljder kommer att få ytterligare avskräckande effekter, vilket kommer att förbättra miljöskyddet och efterlevnaden av säkerhetsåtgärder. Parlamentet välkomnar därför EU:s införande av direktiv 2008/99/EG om miljöbrott, som harmoniserade straffrättsliga påföljder för vissa överträdelser av EU:s miljölagstiftning. Parlamentet beklagar dock att direktivets tillämpningsområde inte omfattar all verksamhet i direktivet om säkerhet till havs. Parlamentet beklagar dessutom att definitionerna av brott och minimipåföljderna när det gäller överträdelser av säkerheten till havs inte är harmoniserade inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta större oljeolyckor bli del av tillämpningsområdet för direktivet om miljöbrott och att i tid, dock senast den 19 juli 2019, förelägga parlamentet sin första rapport om genomförandet av direktivet om säkerhet till havs.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta nödvändiga studier för att fastställa i vilken utsträckning de enskilda medlemsstaterna och deras kustområden är utsatta för ekonomiska risker. Hänsyn bör i detta fall tas till inriktningen för näringslivssektorn i de enskilda områdena, intensiteten av olje- och gasverksamhet till havs i de enskilda områdena, de förutsättningar under vilka denna verksamhet genomförs, klimatfaktorer såsom havsströmmar och vindar och de miljönormer som tillämpas. Parlamentet rekommenderar därför att mekanismer för skydd och säkerhet införs för det berörda området när verksamhet läggs ned. Parlamentet välkomnar att branschen byggt fyra anordningar för förslutning (capping stacks), som kan minska oljeutsläpp vid olyckor till havs.

22.  Europaparlamentet efterlyser en skräddarsydd arktisk miljökonsekvensbedömning för all verksamhet som bedrivs i den arktiska regionen, där ekosystemen är särskilt ömtåliga och nära anslutna till den globala biosfären.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga möjligheten att anta ytterligare åtgärder som skulle erbjuda olje- och gasverksamhet till havs ett effektivt skydd innan det inträffar en allvarlig olycka.

24.  I detta sammanhang uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta utredningen av möjligheterna till en internationell lösning, med tanke på att många olje- och gasbolag som är verksamma i EU också är aktiva i resten av världen, och att en global lösning skulle säkerställa jämlika konkurrensvillkor på global nivå för alla, om kontrollen av utvinningsföretag ökades utanför EU:s gränser. Medlemsstaterna uppmanas att snabbt ratificera Parisavtalet om klimatförändringar från december 2015.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 178, 28.6.2013, s. 66.
(2) EUT L 328, 6.12.2008, s. 28.
(3) EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.
(4) Mål C-176/03, kommissionen mot rådet, ECLI:EU:C:2005:542.
(5) EUT L 351, 20.12.2012, s. 1.
(6) EUT L 339, 21.12.2007, s. 3.
(7) EUT L 199, 31.7.2007, s. 40.
(8) BIO by Deloitte (2014), Civil liability, financial security and compensation claims for offshore oil and gas activities in the European Economic Area, slutrapport utarbetad för kommissionen, GD Energi.
(9) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 43.


Situationen i Demokratiska republiken Kongo
PDF 169kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om situationen i Demokratiska republiken Kongo (2016/3001(RSP))
P8_TA(2016)0479RC-B8-1310/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Demokratiska republiken Kongo, särskilt av den 10 mars 2016(1) och den 23 juni 2016(2),

–  med beaktande av de uttalanden om människorättssituationen i landet som EU:s delegation till Demokratiska republiken Kongo gjort, särskilt de av den 23 november 2016 och 24 augusti 2016,

–  med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens resolution av den 15 juni 2016 om situationen före valet och säkerhetsläget i Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av EU:s lokala uttalanden av den 25 juni 2016 om människorättssituationen i Demokratiska republiken Kongo, och av den 2 augusti 2016 och den 24 augusti 2016 om valprocessen i Demokratiska republiken Kongo, efter att den nationella dialogen i Demokratiska republiken Kongo inletts,

–  med beaktande av årsrapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, offentliggjord den 27 juli 2015, om människorättssituationen i Demokratiska republiken Kongo och verksamheten vid FN:s gemensamma människorättskontor i landet,

–  med beaktande av de gemensamma pressmeddelandena av den 16 februari 2016 och den 5 juni 2016 från Afrikanska unionen, Förenta nationerna, Europeiska unionen och Internationella organisationen för frankofoni om nödvändigheten av en inkluderande politisk dialog i Demokratiska republiken Kongo, samt av deras åtagande att stödja de kongolesiska aktörerna i arbetet med att befästa demokratin i landet,

–  med beaktande av uttalandena av den 15 augusti 2016 rån talesmannen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om våldet i Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 maj 2016 och den 17 oktober 2016 om Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Demokratiska republiken Kongo, särskilt resolution 2293 (2016) om förnyande av sanktionssystemet för Demokratiska republiken Kongo och av expertgruppens mandat, samt resolution 2277 (2016) om förnyande av mandatet för FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo (Monusco),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds pressmeddelanden av den 15 juli 2016 och den 21 september 2016 om situationen i Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av uttalandet av den 20 september 2016 från viceordförandena för den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen med uppmaning till lugn för att lösa krisen med dialog och iakttagande av konstitutionen,

–  med beaktande av Cotonouavtalet, som undertecknades den 23 juni 2000 och som ändrats den 25 juni 2005 och 22 juni 2010,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter från juni 1981,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning,

–  med beaktande av Demokratiska republiken Kongos konstitution, som antogs den 18 februari 2006,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Joseph Kabila har varit president i Demokratiska republiken Kongo sedan 2001. Ämbetstiden för Demokratiska republiken Kongos president är i statsförfattningen begränsad till två mandatperioder och nästa presidentval och parlamentsval hade ursprungligen utlysts till slutet av 2016, i och med att president Kabilas mandatperiod går ut den 20 december 2016.

B.  Under de gångna två åren har president Kabila försökt att med administrativa och tekniska medel fördröja valet och stanna kvar vid makten efter utgången av sin i konstitutionen föreskrivna mandatperiod.

C.  Ett första försök att ändra Demokratiska republiken Kongos konstitution i syfte att göra det möjligt för president Kabila att ställa upp som presidentkandidat för en tredje ämbetsperiod övergavs under 2015 på grund av ett starkt motstånd från och mobilisering av det civila samhället. Sådana försök har orsakat ökade politiska spänningar, oroligheter och våld runt om i landet, som nu verkar ha hamnat i ett dödläge i fråga om valen.

D.  I november 2015 tillkännagav president Kabila att det inletts en nationell dialog. Afrikanska unionen utnämnde därefter den före detta togolesiske premiärministern Edem Kodjo till kontaktperson i den nationella politiska dialogen. De två huvudsakliga oppositionsgrupperna vägrade delta i vad de anser som en icke-inkluderande och odemokratisk dialog, samt som förhalningstaktik.

E.  Afrikanska unionen, FN, EU och Internationella organisationen för frankofoni har gemensamt understrukit vikten av dialog och strävan efter en uppgörelse mellan de politiska aktörerna i vilken demokratin och rättsstatsprincipen respekteras, och har med kraft uppmanat alla politiska aktörer i Demokratiska republiken Kongo att samarbeta fullt ut med Edem Kodjo.

F.  Den 18 oktober 2016 undertecknades ett avtal mellan president Kabila och en del av oppositionen om att senarelägga presidentvalet till april 2018. Med stöd av detta avtal fick president Kabila sitta kvar vid makten efter 2016 och han uppdrog åt en ny tillfällig premiärminister, oppositionsmedlemmen Samy Badibanga, att bilda en ny regering.

G.  Sedan januari 2015 har kongolesiska säkerhets- och underrättelsetjänstemän slagit till mot fredliga aktivister, samt mot oppositionsmedlemmar och medlemmar av det civila samhället, som motsätter sig försöken att göra det möjligt för president Kabila att stanna kvar vid makten efter den i konstitutionen fastställda gränsen på två mandatperioder.

H.  Under de senaste månaderna har människorättsgrupper upprepade gånger rapporterat om en försämrad situation för de mänskliga rättigheterna och yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten i landet under perioden före valen, inklusive användning av övervåld mot fredliga demonstranter, journalister, politiska ledare och andra som motsätter sig försöken att låta president Kabila behålla sin maktposition längre än de konstitutionella två ämbetsperioderna.

I.  De allt fler fallen av våld samt kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna och internationell rätt, framför allt riktade åtgärder och godtyckliga gripanden har en negativ inverkan på allt som görs för att reglera och stabilisera situationen i Demokratiska republiken Kongo.

J.  Nämnas bör framför allt att över femtio personer uppges ha dödats vid demonstrationer i Kinshasa den 19 och 20 september 2016, och många andra försvunnit. Medlemmar av rörelserna Lucha och Filimbi hålls fortfarande frihetsberövade, i strid med lag. Medieföretag som Radio France Internationale (RFI) och Radio Okapi har stängts ner eller utsatts för störningar. Enligt en rapport från FN:s gemensamma människorättskontor förövades 422 kränkningar av de mänskliga rättigheterna av poliser och säkerhetsstyrkor under de demonstrationer som utspelade sig mellan den 19 och den 21 september 2016.

K.  Humanitära organisationer anser att den politiska instabiliteten skapar kaos i landet och gör att befolkningen, som redan är försvagad av olika kriser nu och i det förflutna, drabbas av extrem fattigdom och otrygghet, med 5 miljoner människor som för närvarande är i behov av livsmedelshjälp.

L.  Europeiska unionen har betonat att alla beslut att uppskjuta valen måste fattas inom ramen för en inkluderande, opartisk och öppen politisk dialog mellan kongolesiska aktörer innan president Kabilas ämbetsperiod löper ut i december 2016.

M.  Det nationella vägledande programmet 2014–2020 för Demokratiska republiken Kongo, som finansierats med 620 miljoner euro ur den elfte europeiska utvecklingsfonden, prioriterar en förstärkning av samhällsstyret och rättsstaten, bland annat genom reformer av rättsväsendet, polisen och armén.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt förlusten av människoliv i samband med de senaste veckornas demonstrationer och uttrycker sin djupaste medkänsla med offrens anhöriga och Demokratiska republiken Kongos folk.

2.  Europaparlamentet är djupt oroad över den alltmer instabila situationen i Demokratiska republiken Kongo, i det spända läge som råder inför valet. Parlamentet påminner myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo, och i första hand landets president, att de har ansvaret för att skydda medborgare överallt på landets territorium, framför allt mot övergrepp och brott, och att utöva sin styrande makt med den striktaste respekt för rättsstatsprincipen.

3.  Europaparlamentet beklagar djupt att inte regeringen och CENI (den oberoende nationella valkommissionen) klarat av att hålla presidentvalet inom den tidsrymd som konstitutionen förutsätter. Parlamentet upprepar sitt yrkande på att valet ska förrättas med framgång och i rätt tid, i full överensstämmelse med Kongos konstitution och Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning, och håller fast vid att Kongos regering har ansvaret för att garantera att valen så snabbt som möjligt kan hållas under betingelser som medger insyn, trovärdighet och plats för alla väljare.

4.  Europaparlamentet påminner om det åtagande som Demokratiska republiken Kongo ingått inom ramen för Cotonouavtalet om att respektera demokratin och rättsstats- och människorättsprinciperna, som inbegriper yttrande- och mediefrihet, god samhällsstyrning och insyn i politiska ämbeten. Parlamentet konstaterar att den dialog som i syfte att få ett definitivt klargörande angående valprocessen förs med myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo i enlighet med artikel 8 i Cotonouavtalet håller på att stranda.

5.  Europaparlamentet uppmanar EU eftertryckligen att vidta mer konkreta åtgärder och att omedelbart inleda förfarandet i enlighet med artikel 96 i Cotonouavtalet samt att anta riktade sanktioner, inklusive ett viseringsförbud och frysning av tillgångar, mot de höga tjänstemän och medlemmar av de väpnade styrkorna som är ansvariga för de våldsamma insatserna för att slå ned demonstrationer och för det politiska dödläge som hindrar ett fredligt och konstitutionellt maktöverlämnande, särskilt Kalev Mutond, generalmajor John Numbi, general Ilunga Kampete, generalmajor Gabriel Amisi Kumba och general Célestin Kanyama.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla politiska aktörer att gå med i en fredlig och konstruktiv dialog, att förhindra att den aktuella politiska krisen på något som helst sätt fördjupas, och att avhålla sig från ytterligare våld och provokationer. Parlamentet välkomnar vad CENCO (den nationella katolska biskopskonferensen) gjort för att skapa en bredare samsyn om en politisk omvandling och uppmanar både myndigheterna och oppositionen att avstå från alla handlingar eller uttalanden som ytterligare kunde späda på oron. Parlamentet håller under tiden med om att det behövs en övergångsperiod, under vilken presidentämbetet kan utövas endast under ledning av ett övergångsråd, där oppositionen kommer att spela en ytterst viktig roll.

7.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den försämrade människorättssituationen i Demokratiska republiken Kongo, liksom också över att utrymmet för politisk handlingsfrihet i landet blivit alltmer kringskuret, och framför allt mot att rättsväsendet gjorts till ett redskap i de makthavandes händer och att människorättsförsvarare, politiska meningsmotståndare och journalister utsättas för våld och skrämseltaktik. Parlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av samtliga politiska fångar. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omedelbart avskaffa alla begränsningar som medierna utsätts för.

8.  Europaparlamentet är fortsatt mycket oroat över den faktiska rollen för den oberoende valkommissionen (CENI), som i stor utsträckning kommer att vara avgörande för valprocessens legitimitet. Parlamentet påminner om att valkommissionen ska vara en opartisk och inkluderande institution med tillräckliga resurser för att möjliggöra en heltäckande och insynsvänlig process.

9.  Europaparlamentet yrkar på att de påstådda människorättskränkningarna i samband med protesterna ska undersökas fullständigt, genomgripande och med insyn, så att de ansvariga kan identifieras och ställas till svars.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation att noga övervaka utvecklingen i Demokratiska republiken Kongo, och att använda alla lämpliga redskap och instrument för att stödja människorättsförsvarare och rörelser som arbetar för demokrati. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att överväga en utökning av EU-delegationens medlingskapacitet för samarbete med Afrikanska unionen för att stödja en mer inkluderande politisk dialog och för att förhindra att den politiska krisen fördjupas och att våldet ytterligare sprids.

11.  Parlamentet vill att Afrikanska unionen ska engagera sig mer för att Kongos konstitution ska respekteras fullt ut. Parlamentet efterlyser en fortgående dialog mellan länderna i området kring de stora sjöarna, för att ytterligare destabilisering ska förebyggas. Parlamentet välkomnar här att den internationella konferensen om området kring de stora sjöarna hållits i Luanda i oktober 2016 för bedömning av situationen i Demokratiska republiken Kongo.

12.  Europaparlamentet erinrar att fred och säkerhet utgör förutsättning för ett framgångsrikt val och ett stabilt politiskt klimat. Parlamentet välkomnar här att Monuscos mandat förnyats och att Monusco fått förstärkta befogenheter att skydda civila och slå vakt om de mänskliga rättigheterna inför valet.

13.  Europaparlamentet upprepar sin oro över den skrämmande humanitära situationen i Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta med sitt stöd till landets befolkning i syfte att förbättra levnadsvillkoren för de mest utsatta grupperna och hantera konsekvenserna av fördrivningar, otrygg livsmedelsförsörjning och naturkatastrofer.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Demokratiska republiken Kongos regering och parlament, Afrikanska unionen, AVS–EU-ministerrådet, FN:s generalsekreterare och FN:s råd för mänskliga rättigheter.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0085.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0290.


Tillgång till energi i utvecklingsländer
PDF 186kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om tillgång till energi i utvecklingsländerna (2016/2885(RSP))
P8_TA(2016)0480B8-1227/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av målen om hållbar utveckling, i synnerhet mål 7 om tillgång till energi och delmål 12 och 13 om hållbar konsumtion och produktion respektive klimatförändringarna,

–  med beaktande av det initiativ om hållbar energi för alla som FN inledde 2011,

–  med beaktande av kommissionens energiutvecklingsinitiativ, som lanserades 2012, för att erbjuda tillgång till hållbar energi för ytterligare 500 miljoner människor i utvecklingsländer fram till 2030,

–  med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget), där man fastställer att fattigdomsminskning och, på längre sikt, utrotning av fattigdom är ett primärt mål för EU:s utvecklingspolitik,

–  med beaktande av artikel 191 i EUF-fördraget och EU:s klimatpolitik,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättandet av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete(1), särskilt bilaga I, som innehåller bestämmelser om hållbar energi inom geografiska program, och bilaga II, som innehåller bestämmelser om den del som rör hållbar energi i instrumentets tematiska program Globala allmänna nyttigheter och utmaningar,

–  med beaktande av relevanta programdokument inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och Europeiska utvecklingsfonden, däribland de nationella vägledande program som inkluderar målsektorn för energi, liksom de årliga handlingsprogrammen för genomförande av de nationella vägledande programmen,

–  med beaktande av initiativet om en korridor för ren energi i Afrika, som syftar till att främja en snabbare utbredning av förnybar energi i Afrika, och minska koldioxidutsläppen och beroendet av importerade fossila bränslen,

–  med beaktande av sin kontroll av relevanta utkast till programdokument inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och Europeiska utvecklingsfonden, innan de godkänns av instrumentets respektive fondens styrelser,

–  med beaktande av den 21:a partskonferensen (COP 21) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) i Paris i december 2015 och antagandet av Parisavtalet, den första universella och rättsligt bindande klimatöverenskommelsen någonsin,

–  med beaktande av den 22:a partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) i Marrakech den 7–18 november 2016,

–  med beaktande av högnivåmötet om initiativet för förnybar energi och partnerskapet mellan EU och AU som hölls i samband med Förenta nationernas generalförsamling i New York den 21 september 2016 med Idriss Déby, ordförande för Afrikanska unionen, Alpha Condé, president för Republiken Guinea, Nkosazana Dlamini-Zuma, ordförande för kommissionen vid Afrikanska unionen och Akinwumi Adesina, ordförande för Afrikanska utvecklingsbanken, som ordförande, och i närvaro av representanter från Europeiska unionen, Stefano Manservisi, generaldirektör för GD Internationellt samarbete och utveckling, och Felice Zaccheo, biträdande enhetschef för enhet C6, energi och klimatförändringar, samt Ségolène Royal, Frankrikes minister för miljö, hållbar utveckling och energi,

–  med beaktande av rapporten A new framework for decision-making från Världskommissionen om dammar av den 16 november 2000, ‘A new framework for decision-making’,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 27 september 2011 om damminfrastrukturen i utvecklingsländerna(2), den 2 februari 2012 om EU:s utvecklingssamarbete till stöd för målet om tillgång till energi för alla senast 2030(3) och den 12 juni 2012 om energipolitiskt samarbete med partner utanför våra gränser: En strategisk metod för en trygg, hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning(4),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2015 EU-mekanismen för energiinvesteringar och stöd till förnybar energi i Östafrika av den 6 oktober 2015,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om tillgång till energi i utvecklingsländerna (O-000134/2016 – B8-1809/2016),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för utveckling,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Hållbar tillgång till tillförlitlig och säker energi till överkomlig kostnad är en förutsättning för att tillgodose grundläggande mänskliga behov och rättigheter, däribland tillgång till rent vatten, sanitär utrustning, en säker och trygg miljö, hälso- och sjukvård, uppvärmning och utbildning, och är avgörande för i princip all ekonomisk verksamhet och en viktig drivkraft för utveckling. Det finns också säkerhetsaspekter och geopolitiska aspekter på tillgång till energi. Energifrågor kan bli konfliktdrivande.

B.  1,2 miljarder människor saknar tillgång till elektricitet, och för ännu fler är tillgången otillförlitlig. Hälften av de människor som saknar elektricitet bor i Afrika och antalet ökar eftersom befolkningen där ökar snabbare än vad energitillgången byggs ut.

C.  När det gäller tillgång till energi är situationen i Afrika söder om Sahara värst i världen, men eftersom regionens energisektor utvecklas är det troligt att Afrika söder om Sahara senast 2040 kommer att konsumera lika mycket el som Indien och Latinamerika tillsammans gjorde 2010.

D.  Över 70 procent av Afrikas sammanlagda energiförbrukning kommer från förnybara källor, men nästan allt av det är från traditionell användning av biomassa. Det finns fortfarande stora möjligheter att inkludera andra källor, särskilt i form av sol- och vindenergi.

E.  Den demografiska tendensen i Afrika kommer att inverka stort på behovet av mark för växtodling samt behovet av brännved.

F.  Den globala avskogningen står för nära 20 procent av alla koldioxidutsläpp. Ett starkt beroende av traditionell biomassa och ineffektiva spisar äventyrar skog och buskmark i många regioner i Afrika.

G.  2,3 miljarder människor använder traditionell biomassa såsom träkol för matlagning, vilket ofta får skadliga hälso- och miljöeffekter. Kvinnor bär en oproportionerligt stor del av bördan för användningen av sådant material, bland annat genom insamling av ved, vilket kan vara tidskrävande och också utgöra en säkerhetsrisk. Användning av bättre spisar skulle minska den tid och den ansträngning som krävs för matlagning.

H.  Afrika är både den världsdel med den största potentialen för förnybar energi och den som släpar efter mest när det gäller elektrifiering.

I.  Energifattigdomen är mest utbredd i landsbygdsområden, men att tillhandahålla energi i snabbt växande storstadsområden utgör även det en stor utmaning, med tanke på geografiska förhållanden, anslutbarhet och bristen på infrastruktur. De fattigaste länderna i Afrika har de högsta energiräkningarna.

J.  Det är mycket viktigt att fortsätta att utveckla de fortfarande unga elektrifieringsmarknaderna på landsbygden tills de blir mogna och självförsörjande och att ytterligare stödja program som riktar in sig på förnybara, energieffektiva, småskaliga och decentraliserade energilösningar.

K.  Energifattigdom har också en könsdimension. Konsekvenserna av energifattigdom är värre för kvinnor.

L.  Alla ska ha tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad till 2030 enligt mål 7 av de allmänna målen för hållbar utveckling. Att uppfylla åtagandena vad gäller klimatåtgärder kräver också kraftfulla och välbetänkta insatser på energiområdet. Afrika står därför inför en dubbel utmaning eftersom man drastiskt måste öka medborgarnas tillgång till grundläggande energitjänster och samtidigt uppfylla sina åtaganden enligt klimatavtalet.

M.  Enligt FN:s miljöprograms rapport Global Trends in Renewable Energy Investment 2016 var den årliga globala investeringen i ny förnybar kapacitet mer än dubbelt så stor som investeringen i kol- och gaskraftverk 2015. Marknaden för förnybar energi dominerades 2015 av solcellsenergi och vindkraft. Investeringarna i förnybar energi var 2015 för första gången större i utvecklingsländerna än i utvecklade länder.

N.  I rapporten av den 16 november 2000 från Världskommissionen om dammar är slutsatsen att stora dammar inte har producerat så mycket elektricitet, tillhandahållit så mycket vatten eller motverkat översvämningsskador i den utsträckning som man förväntat, utan att de i stället har fått betydande sociala och miljömässiga konsekvenser samt att de ansträngningar som har gjorts för att dämpa dessa skadeverkningar i stort sett har varit resultatlösa.

O.  Målet om allmän tillgång till energi hör nära samman med målet om klimaträttvisa.

P.  Klimaträttvisa innebär att mänskliga rättigheter och utveckling länkas ihop för ett angreppssätt som sätter människan i centrum och skyddar de mest utsattas rättigheter och där bördorna och fördelarna med klimatförändringarna och dess effekter fördelas lika och rättvist.

Q.  Den bristande överensstämmelsen mellan strömmarna av klimatfinansiering och tekniköverföring i förhållande till klimatförändringarna kan äventyra de afrikanska ledarnas vilja att utveckla förnybar energi för att uppfylla världsdelens industrialiseringsagenda.

R.  Parisavtalet betonar behovet av att främja allmän tillgång till hållbar energi i utvecklingsländer, i synnerhet i Afrika, genom en förstärkt utbyggnad av förnybar energi.

S.  Det finns gott om bevis för, och ett brett samförstånd om, att småskalig decentraliserad produktion av förnybar energi samt lokala nät och lösningar utanför nätet ofta är de mest effektiva, att sådana lösningar brukar bidra mest till den allmänna utvecklingen och bäst kan minimera eller undvika negativa effekter på miljön.

T.  Lokal produktion av förnybar energi betonas i förordningen om finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete, och program inom finansieringsinstrumentet och Europeiska utvecklingsfonden samt projekt inom energiområdet bör utformas för att återspegla insikten om fördelarna med en decentraliserad produktion av förnybar energi.

U.  EU:s utvecklingsstöd inom energiområdet har ökat kraftigt och dessa utgifter planeras uppgå till 3,5 miljarder EUR under 2014–2020. 30 nationella vägledande program, varav hälften är för afrikanska länder, inkluderar målsektorn för energi.

V.  EU-mekanismen för energiinvesteringar i AVS-staterna som inrättades i juni 2005 syftar till att främja tillgång till moderna energitjänster för de fattiga på landsbygden och i stadsnära områden, med ett starkt fokus på Afrika söder om Sahara och förnybar energi. Revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2015 om mekanismen innehåller ett antal rekommendationer till kommissionen om att välja ut projekt noggrannare, skärpa övervakningen av projekten och öka deras hållbarhetsutsikter.

W.  Nyligen lanserade EU ett finansieringsinitiativ för att bygga ut elnäten (Electrifi) och dessutom finns det andra finansieringsupplägg, såsom system för att kombinera EU-stöd med lån eller likvida medel från offentliga och privata finansiärer (kombinationsinstrument) för olika delar av världen, Europeiska investeringsbankens verksamhet inom energiområdet inom sitt mandat för extern utlåning samt den verksamhet inom energisektorn som EU-Afrikas förvaltningsfond för infrastruktur bedriver.

X.  För att uppnå mål nummer 7 för hållbar utveckling krävs det ökade privata investeringar. Varje beslut att med hjälp av kombinerade mekanismer främja användningen av offentlig-privata partnerskap i utvecklingsländer bör baseras på en ingående analys av mekanismerna och av vad man lärt sig av tidigare erfarenheter. Man måste under alla omständigheter undvika att ge stöd till projekt som ändå är genomförbara på kommersiell grund.

Y.  Man måste prioritera att utbilda lokalt specialiserad och högt specialiserad personal för att säkra tillgången till energi i utvecklingsländerna, och en väsentlig andel av finansieringen måste avsättas för detta ändamål.

Z.  De globala subventionerna till fossila bränslen uppgår till cirka 500 miljarder US-dollar per år, vilket leder till ökade i stället för minskade utsläpp av växthusgaser och tenderar att gynna relativt rika snarare än fattiga. Subventionerna bör fasas ut, och på så sätt kan staterna frigöra betydande medel för att bedriva en mycket mer effektiv socialpolitik och utöka tillgången till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad och minska ojämlikheten och förbättra livskvaliteten.

1.  Europaparlamentet påminner om att tillgång till energi påskyndar utveckling. Parlamentet uppmärksammar omfattningen på, och följderna av, energifattigdomen i utvecklingsländerna och EU:s stora engagemang för att minska denna fattigdom. Parlamentet understryker behovet av kraftfulla och gemensamma insatser från regeringar, civilsamhället och övriga aktörer i de berörda länderna och från internationella parter för att minska energifattigdomen och uppnå mål nummer 7 för hållbar utveckling, vilket kräver särskilda insatser i isolerade landsbygdsområden, särskilt i regioner som inte är anslutna till energinätet. Klimat- och handelspolitiken bör ömsesidigt stödja hållbar utveckling och fattigdomsutrotning i överensstämmelse med Agenda 2030 och Parisavtalet.

2.  Europaparlamentet betonar det starka sambandet mellan energi och potentiella säkerhetsfrågor och anser att energistyrning visserligen är svårt att genomföra men avgörande för ekonomisk och mänsklig utveckling i utvecklingsländerna.

3.  Europaparlamentet påpekar att elektrifiering uppnås tack vare stöd från de offentliga myndigheterna, som i sin tur är beroende av en god förvaltning av energidistributionstjänster och av statens möjligheter att utöva sin suveränitet.

4.  Europaparlamentet kräver att EU jämställdhetsintegrerar all sin energipolitik och fokuserar på kvinnor med särskilda behov.

5.  Europaparlamentet stöder kommissionens energiutvecklingsinitiativ att fram till 2030 ge ytterligare 500 miljoner människor i utvecklingsländerna tillgång till hållbar energi genom delar i programmet såsom inrättandet av faciliteten för tekniskt bistånd, att EU‑experter ska utveckla teknisk expertis i utvecklingsländerna samt att främja kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring. Energi är en förutsättning för många andra områden, t.ex. hälsa, utbildning, rent vatten, jordbruk samt telekommunikation och internetanslutning. Energiutvecklingsinitiativet måste fullt ut överensstämma med målen för EU:s utvecklingspolitik enligt Lissabonfördraget.

6.  Europaparlamentet anser att, även om de relevanta bestämmelserna i förordningen om finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete, som har antagits genom medbeslutandeförfarandet mellan parlamentet och rådet, är kortfattade utgör de en bra grund för EU:s utvecklingsbistånd inom energiområdet. Parlamentet påminner om att dessa bestämmelser fokuserar på tillgång till energi och lägger tonvikten på lokal och regional förnybar energi samt på att säkerställa tillgången för fattiga människor i isolerade områden.

7.  Europaparlamentet välkomnar Electrifi, som med sin flexibla och inkluderande struktur gör det möjligt för olika partner att delta, såsom den privata sektorn, offentliga institutioner och lokala myndigheter, som kan dra nytta härav i lika stor utsträckning och på samma marknadsbaserade villkor, med vederbörlig hänsyn till varje lands och regions behov och möjligheter. Att partner från den lokala privata sektorn och det civila samhällets organisationer deltar kommer att bidra till att öka effektiviteten och egenansvaret för de insatser som görs.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på sin webbsida regelbundet rapportera om vilka framsteg som har gjorts för att nå energiutvecklingsinitiativets mål, att ange hur stor andel av den totala finansieringen för energi i utvecklingsländer som har gått till förnybar energi, isolerade områden, personalutbildning, lokal sakkunskap och kompetens och till lokala lösningar och lösningar utanför nätet samt att kortfattat, men så noggrant som möjligt, beskriva de olika intressenternas deltagande i avslutade och pågående åtgärder.

9.  Europaparlamentet framhåller den stora potentialen för förnybara energikällor i Afrika i form av sol- och vindkraft för säkerställandet av tillgång till energi för alla, särskilt på landsbygden. Priset på solcellsutrustning är avgörande för det faktiska utnyttjandet av solenergipotentialen i Afrika. EU och dess medlemsstater bör därför främja tekniköverföring för spridning i utvecklingsländerna.

10.  Europaparlamentet noterar att Afrika har runt 10 procent av världens teoretiska vattenkraftpotential. Den globala uppvärmningen kommer att påverka nederbördsmönstren och utgör därför en växande utmaning för tryggad vatten- och livsmedelsförsörjning. Världskommissionen om dammar har också påpekat att fattiga, andra sårbara grupper och framtida generationer troligen kommer att få bära en oproportionerlig del av de sociala och miljömässiga kostnaderna för stora dammprojekt utan att få någon skälig andel av den ekonomiska vinsten. Parlamentet understryker att små vattenkraftsdammar är mer hållbara och ekonomiskt lönsamma än stora vattenkraftverk.

11.  Europaparlamentet rekommenderar att finansieringsorgan (bilaterala stödorgan, multilaterala utvecklingsbanker, exportkreditorgan och Europeiska investeringsbanken) säkerställer att alla dammalternativ som beviljas finansiering följer de riktlinjer som Världskommissionen om dammar utfärdat. Parlamentet understryker särskilt att alla dammprojekt bör utvärderas enligt de fem kriterierna rättvisa, effektivitet, delaktigt beslutsfattande, hållbarhet och ansvarighet. Parlamentet betonar att när dessa projekt påverkar ursprungsbefolkningar och stamfolk måste beslutsfattandet framför allt grunda sig på principen om fria och väl underbyggda förhandsgodkännanden från dessa folk.

12.  Europaparlamentet påminner om att bioenergi är en komplex energikälla som är förbunden med jordbruk, skogsbruk och industrin och som inverkar på ekosystemen och den biologiska mångfalden. Utvecklingen av biomassa för energi innebär nya hot, dvs. när det gäller tryggad livsmedelsförsörjning, besittningsrätt till mark, avskogning och markförsämring. Bioenergins vattenfotavtryck bör också beaktas, eftersom många delar av Afrika redan lider av vattenbrist, och omkring en tredjedel av Afrikas odlingsområden redan klassificerats som torra områden. Parlamentet betonar därför att det finns ett behov av att både inom EU och i utvecklingsländerna ta fram strikta och bindande miljömässiga och sociala hållbarhetskrav för produktion av biomassa, i syfte att uppfylla mål 7 för hållbar utveckling.

13.  Europaparlamentet betonar att mycket effektiva spisar och övergången till moderna matlagningsbränslen måste stödjas för att motverka den snabba uttömningen av träresurser.

14.  Europaparlamentet gläds åt att det finns olika initiativ på internationell nivå för att främja hållbar energitillgång i utvecklingsländer, i synnerhet i Afrika, men vidhåller att de måste samordnas bättre för att bli effektivare. EU och dess medlemsstater uppmanas att tillhandahålla stöd och tekniskt bistånd vid genomförandet av handlingsplanen för initiativet om en korridor för ren energi i Afrika, som syftar till att hälften av det sammanlagda energibehovet ska tillgodoses genom miljövänliga, inhemska och kostnadseffektiva förnybara energikällor senast 2030 och därigenom minska koldioxidutsläppen. Finansieringsorgan, den privata sektorn och utvecklingsländernas regeringar bör samarbeta mer så att målen kan uppnås snabbare. Det behövs stöd till underhåll med tillräcklig tillgång till reservdelar och lokalt utbildade tekniska experter.

15.  Europaparlamentet stöder användningen av kombinerade mekanismer där detta är den effektivaste användningen av medel till utvecklingsbistånd för att uppfylla mål 7 för hållbar utveckling, om fokus ligger på småskaliga projekt och om deltagande företag måste vara socialt ansvarstagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undvika att bevilja medel till något projekt som skulle vara genomförbart utan dessa medel, även om en privat investerare söker dem. Parlamentet anser att principerna om utvecklingseffektivitet måste följas även när det gäller kombinerad finansiering och konstaterar att det är viktigt med en anpassning till mottagarländernas utvecklingsprogram, att skapa ett brett deltagande från intressenter samt att säkerställa insyn, ansvarsskyldighet, samordning och effektivitet samt mätbara och påtagliga resultat.

16.  Europaparlamentet kräver en utfasning av subventionerna av fossila bränslen och vill se att de medel som frigörs på detta sätt används till en effektiv socialpolitik och åtgärder för att utrota energifattigdomen i utvecklingsländerna.

17.  Europaparlamentet understryker att det enda avgörandet måttet på framgång inom EU:s åtgärder är i vilken utsträckning de bidrar till att nå en allmän tillgång till energi, med minsta möjliga utsläpp av växthusgaser, med beaktande av principen om gemensamt men differentierat ansvar.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, FN:s generalsekreterare och generalsekreteraren för gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet.

(1) EUT L 77, 15.3.2014, s. 44.
(2) EUT C 56 E, 26.2.2013, s. 67.
(3) EUT C 239 E, 20.8.2013, s. 83.
(4) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 28.


Tillämpningen av det europeiska betalningsföreläggandet
PDF 162kWORD 44k
Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om tillämpningen av det europeiska betalningsföreläggandet (2016/2011(INI))
P8_TA(2016)0481A8-0299/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens grönbok om ett europeiskt betalningsföreläggande och om åtgärder för att förenkla och påskynda handläggningen av tvister om mindre värden (COM(2002)0746),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande(1),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 936/2012 av den 4 oktober 2012 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (COM(2015)0495),

–  med beaktande av sin utredningstjänsts bedömning av genomförandet på EU-nivå av det europeiska betalningsföreläggandet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0299/2016), och av följande skäl:

A.  Kommissionen har lämnat sin rapport med en översyn av tillämpningen av det europeiska betalningsföreläggandet i enlighet med artikel 32 i förordning (EG) nr 1896/2006.

B.  Rapporten kommer nästan två år för sent och innehåller inte den utvidgade och uppdaterade konsekvensanalys som krävs för varje medlemsstat, som tar hänsyn till de olika bestämmelserna i varje medlemsstat och deras interoperabilitet, utan endast en ofullständig statistisk tabell med uppgifter i första hand från 2012. Det europeiska betalningsföreläggandet är ett valfritt förfarande och kan tillämpas i gränsöverskridande fall som ett alternativ till nationella betalningsförelägganden.

C.  Förfarandet skapades för att göra det möjligt att snabbt, enkelt och billigt återkräva belopp som uppstått från skulder som är säkra, avser ett bestämt belopp och har förfallit till betalning, och som svaranden inte bestrider. Enligt statistiken verkar förfarandet i stort fungera tillfredsställande, men utnyttjas långt ifrån sin fulla potential, eftersom det används främst i medlemsstater vilkas lagstiftning innehåller ett liknande nationellt förfarande.

D.  Det europeiska betalningsföreläggandet tillhör kategorin av åtgärder på området för civilrättsligt samarbete som har gränsöverskridande följder och som behövs för att den inre marknaden ska fungera väl.

E.  Sena betalningar är en av huvudorsakerna till insolvens, som hotar företagens överlevnad, i synnerhet bland små och medelstora företag, och leder till att många arbetstillfällen försvinner.

F.  Konkreta åtgärder, däribland riktade informationskampanjer, borde därför vidtas för att informera medborgare, företag, rättstillämpare och andra berörda parter om möjligheten att använda förfarandet samt om dess funktion, tillämpning och fördelar.

G.  I vissa medlemsstater, där det europeiska betalningsföreläggandet inte tillämpas i enlighet med den nuvarande förordningen, bör betalningsförelägganden utfärdas snabbare, och i vilket fall som helst inom den frist på 30 dagar som fastställs i förordningen, med tanke på att endast obestridda betalningsförelägganden kan verkställas.

H.  Utvecklandet av systemet e-Codex, som gör det möjligt att lämna in ansökningsformulär på nätet, bör uppmuntras genom ytterligare åtgärder som inriktas på att förfarandet ska kunna användas mer effektivt.

I.  Fler medlemsstater bör följa Frankrikes, Tjeckiens, Estlands, Cyperns och Sveriges exempel och ge de sökande möjlighet att lämna in sina ansökningar på ytterligare språk och på det hela taget vidta stödåtgärder för att minimera felmarginaler p.g.a. att ett främmande språk används.

J.  Förfarandets enkla struktur innebär inte att det kan missbrukas för att tillämpa oskäliga avtalsvillkor, eftersom domstolen enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1896/2006 uppmanas att pröva om fordran är välgrundad på grundval av tillgängliga uppgifter och på detta sätt säkerställa förenlighet med relevant rättspraxis från EU-domstolen i denna fråga. Alla berörda parter ska informeras om rättigheterna och förfarandena.

K.  Standardformulären är i behov av en översyn och en återkommande utvärdering i framtiden för att förteckningen med medlemsstater och valutor ska kunna uppdateras och för att kunna förbättra bestämmelserna om betalning av räntor på fordringar, inbegripet en lämplig beskrivning av vilken ränta som kan tas ut.

L.  Kommissionen bör överväga att föreslå en översyn av bestämmelserna om tillämpningsområdet för förfarandet och om förnyad prövning av betalningsföreläggande i undantagsfall.

1.  Europaparlamentet gläder sig över att det europeiska betalningsföreläggandet verkar fungera väl i alla medlemsstater. Förfarandet kan tillämpas i frågor av privaträttslig natur som rör obestridda fordringar, och dess huvudsakliga mål är att förenkla och påskynda gränsöverskridande erkännande och genomdrivande av fordringsägares rättigheter i EU.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt den kraftiga förseningen på nästan två år av kommissionens rapport med en översyn av tillämpningen av förordning (EG) nr 1896/2006.

3.  Europaparlamentet beklagar att det inte finns någon en utvidgad konsekvensanalys för alla medlemsstater i kommissionens rapport, vilket krävs i artikel 32 i förordning (EG) nr 1896/2006. Parlamentet beklagar bristen på uppdaterad information i denna rapport avseende situationen i medlemsstaterna när det gäller det europeiska betalningsföreläggandets funktion och tillämpning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta en utvidgad, uppdaterad och detaljerad konsekvensanalys.

4.  Europaparlamentet beklagar också att det europeiska betalningsföreläggandet används i varierande grad i medlemsstaterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det trots det förenklade moderna förfarande som EU-lagstiftningen erbjuder finns stora skillnader i tillämpningen i de olika medlemsstaterna, och önskan att välja nationell lagstiftning i stället för det europeiska betalningsföreläggandet leder till att resultaten av tillämpningen av förordning (EG) nr 1896/2006 inte är optimala, och att unionsmedborgarna därför inte kan utöva sina rättigheter på gränsöverskridande nivå, något som kan försvaga förtroendet för EU-lagstiftningen.

5.  Europaparlamentet påpekar att allmänheten i de medlemsstater som har liknande verktyg på nationell nivå använder förfarandet oftast och är bäst informerade om det.

6.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att vidta praktiska åtgärder för att ytterligare informera medborgare, företag, rättstillämpare och alla andra berörda parter om möjligheten att använda det europeiska betalningsföreläggandet och om dess funktion och tillämpning, samt om dess fördelar i gränsöverskridande fall. Parlamentet betonar dessutom att allmänheten, och i synnerhet små och medelstora företag, behöver stöd för att bättre kunna använda, förstå och känna till existerande rättsliga instrument för indrivning av gränsöverskridande fordringar genom relevant EU-lagstiftning.

7.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna ska förse kommissionen med exakta, övergripande och uppdaterade uppgifter för en effektiv kontroll och utvärdering.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att sträva efter att utfärda betalningsförelägganden inom 30 dagar, och att, där så är möjligt, godkänna ansökningar på främmande språk, med beaktande av att kravet på översättning påverkar kostnaderna och handläggningstiderna för förfarandet.

9.  Europaparlamentet stöder fullt ut det arbete som görs för att elektronisk inlämning av ansökan om europeiskt betalningsföreläggande ska godkännas i framtiden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen i detta sammanhang att främja användningen av pilotprojektet e-Codex och att utvidga det till alla medlemsstater, på grundval av den studie som utfördes av kommissionen om möjligheterna till elektronisk ansökan om europeiska betalningsförelägganden.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med vad som krävs införa uppdaterade standardformulär för att underlätta bl.a. en lämplig beskrivning av vilken ränta som ska tas ut på fordringar.

11.  Europaparlamentet anser att man i den framtida översynen av förordningen borde undersöka möjligheten att ta bort vissa undantag i tillämpningsområdet för förfarandet och se över bestämmelserna om översyn av det europeiska betalningsföreläggandet.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1) EUT L 399, 30.12.2006, s. 1.
(2) EUT L 283, 16.10.2012, s. 1.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy