Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ersättande av förteckningarna över insolvensförfaranden, likvidationsförfaranden och förvaltare i bilagorna A och B till förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden (COM(2016)0317 – C8-0196/2016 – 2016/0159(COD))

P8_TA(2016)0488 A8-0324/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0317),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 81 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0196/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 17 november 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0324/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ersättande av bilagorna A och B till förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/353.)

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående av ett protokoll till avtalet om partnerskap och samarbete som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, vilket utvidgar bestämmelserna i partnerskaps- och samarbetsavtalet till att omfatta bilateral handel med textilprodukter, med hänsyn till att det bilaterala avtalet om handel med textilprodukter löper ut (16384/1/2010 – C7-0097/2011 – 2010/0323(NLE))

P8_TA(2016)0489 A8-0332/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (16384/1/2010),

–  med beaktande av utkastet till protokoll till avtalet om partnerskap och samarbete som upprättar ett partnerskap mellan europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, vilket utvidgar bestämmelserna i partnerskaps- och samarbetsavtalet till att omfatta bilateral handel med textilprodukter, med hänsyn till att det bilaterala avtalet om handel med textilprodukter löper ut (16388/2010),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207 och artikel 218.6 andra stycket led a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0097/2011),

–  med beaktande av sin interimsresolution av den 15 december 2011(1) om utkastet till rådets beslut,

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 14 december 2016(2) om utkastet till rådets beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0332/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Uzbekistan.

(1) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 195. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0490.

Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 14 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående av ett protokoll till avtalet om partnerskap och samarbete som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, vilket utvidgar bestämmelserna i partnerskaps- och samarbetsavtalet till att omfatta bilateral handel med textilprodukter, med hänsyn till att det bilaterala avtalet om handel med textilprodukter löper ut (16384/1/2010 – C7-0097/2011 – 2010/0323(NLE) – 2016/2226(INI))

P8_TA(2016)0490 A8-0330/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (16384/1/2010),

–  med beaktande av utkastet till protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan (16388/2010),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207 och artikel 218.6 andra stycket led a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0097/2011),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011(1) om utkastet till rådets beslut

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 14 december 2016(2) om utkastet till rådets beslut,

–  med beaktande av de senast iakttagelserna från expertkommittén om tillämpningen av konventioner och rekommendationer för Uzbekistan avseende konventionen angående avskaffande av tvångsarbete (Konvention 105) och konventionen om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete (Konvention 182), antagen 2015 och offentliggjord 2016(3),

–   med beaktande av protokoll (nr 1) om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–   med beaktande av protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artikel 99.1 andra stycket i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0330/2016), och av följande skäl:

A.  I december 2011 beslutade Europaparlamentet att senarelägga sitt beslut om godkännande av textilprotokollen mellan EU och Uzbekistan och antog ett interimsbetänkande för att reda ut påståendena om barnarbete och tvångsarbete vid bomullsskördarna i Uzbekistan.

B.  I sitt interimsbetänkande konstaterade parlamentet att man inte kommer att ge sitt godkännande förrän ILO-observatörer getts tillstånd av de uzbekistanska myndigheterna att göra en noggrann granskning utan att hindras, och har bekräftat att konkreta reformer har genomförts och gett påtagliga resultat på ett sådant sätt att praxisen med tvångsarbete för barn och annat tvångsarbete faktiskt är på väg att avskaffas på nationell, regional och lokal nivå.

C.  Parlamentet har inrättat en regelbunden dialog med kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, Uzbekistans regering, ILO och civilsamhället för att övervaka utvecklingen under bomullsskörden och utöva påtryckningar på alla berörda parter för att få till ett stopp för barnarbete och tvångsarbete i Uzbekistan.

D.  Under 2013 godkände Uzbekistans regering att ILO övervakade bomullsskörden. Sedan 2013 har ILO gjort flera kontroller. Till en början låg tonvikten på barnarbete och senare vidgades fokus till att också omfatta tvångsarbete och rekryteringsvillkor.

E.  Samarbetet mellan ILO och Uzbekistans regering har gradvis utvidgats och 2014 blev Uzbekistan det första centralasiatiska landet som kom överens om ett landsprogram för anständigt arbete mellan Uzbekistan och ILO.

F.  Den senast ILO-kontrollen av 2015 års bomullsskörd visade att utnyttjandet av barn i bomullsskörden har blivit sällsynt, sporadiskt och socialt oacceptabelt, även om fortsatt vaksamhet är påkallad(4).

G.  Enligt ILO befinner sig medvetenheten om tvångsarbete i Uzbekistan fortfarande på ett tidigt stadium men undersökningar som utförts av ILO visar ändå att de flesta arbetstagare plockar bomull frivilligt och att de har möjlighet att vägra göra detta.

H.  ILO:s slutliga rapport om bomullsskörden i Uzbekistan kommer att finnas tillgänglig vid utgången av detta år.

I.  Utrotandet av tvångsarbete och barnarbete i Uzbekistan är ett mål men fortfarande en pågående process som kräver ansträngningar och behöver få stöd från EU och det internationella samfundet, även genom involvering av människo- och arbetsrättsorganisationer i det civila samhället.

J.  Uzbekistans regering har antagit handlingsplaner för att ändra rekryteringsförfarandet för bomullsplockning, och tillsammans med arbetsgivarorganisationer och fackföreningar främjat ökad medvetenhet och utarbetat återkopplingsmekanismer för att undvika tvångs- och barnarbete.

K.  Icke-statliga organisationer rapporterar fortfarande människorättsöverträdelser i landet, särskilt när det gäller bomullsskörden där de uppmärksammar massiv tvångsmobilisering av studenter och offentliganställda liksom överträdelser av förenings- och yttrandefriheten, i synnerhet förhör av medborgare som rapporterar om skörden, regelmässig förföljelse och trakasserier av människorättsaktivister och aktivister i det civila samhället och internationella människorättsgrupper och medier som hindras från att verka i landet.

L.  President Islom Karimovs plötsliga död bör inte på något sätt påverka fortsättningen på den pågående processen för att förbättra arbetsvillkoren på bomullsfälten i Uzbekistan.

1.  Europaparlamentet betonar vikten av de åtgärder som Uzbekistans regering har vidtagit för att tillåta ILO att övervaka bomullsskörden och för att engagera sig i ett brett samarbete med ILO genom ett landsprogram för anständigt arbete.

2.  Europaparlamentet gläder sig över de avsevärda framsteg som gjorts i Uzbekistan sedan 2013, bland annat antagandet av lagar som förbjuder barnarbete, vilket har åstadkommit att barnarbete nästan helt eliminerats. Parlamentet uppmanar myndigheterna att satsa mer på en landsövergripande informationskampanj i syfte att avskaffa barnarbete helt och hållet.

3.  Europaparlamentet uppskattar att Uzbekistans regering också verkar för att avskaffa tvångsarbete i samarbete med ILO och att framsteg har gjorts. Parlamentet konstaterar dock att smygformer av ofrivilligt arbete fortfarande förekommer, att denna process är komplex och att detta bland annat kräver en reform av anställningspolitiken.

4.  Europaparlamentet anser att parlamentet med tanke på ansträngningarna från Uzbekistans regering bör ge sitt godkännande till textilprotokollet. Parlamentet anser att detta godkännande utgör ett positivt incitament till Uzbekistans regering att fortsätta sina insatser för att fullständigt avskaffa barnarbete och alla andra former av tvångsarbete, samt att ytterligare förstärka samarbetet med EU.

5.  Europaparlamentet gläder sig över att den centrala fackföreningsorganisationen i Uzbekistan i oktober 2015 anslöt sig som associerad medlem till Internationella fackliga samorganisationens (IFS). Parlamentet betonar den roll som de uzbekistanska fackföreningarna spelar för att säkerställa anständiga arbetsvillkor och skydd av arbetstagarnas rättigheter. Parlamentet uppmanar Uzbekistans regering att till fullo samarbeta med fackföreningarna mot detta mål. Parlamentet uppmanar de uzbekistanska fackföreningarna att trappa upp sina insatser för att uppnå ett fullständigt avskaffande av tvångsarbete.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över rapporterna från oberoende kontrollorgan som konstaterar statsstyrd mobilisering av medborgare, liksom tvångsarbete av offentliganställda och studenter, i samband med arbetet före skörden 2016.

7.  Europaparlamentet uppmanar Uzbekistans nästa president att införa ett nytt människorättsparadigm genom att omedelbart avskaffa det tvångsarbete och barnarbete som fortfarande pågår i samband med bomullsskörden.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att regelbundet ge parlamentet detaljerad information om situationen i Uzbekistan, särskilt när det gäller avskaffandet av barn- och tvångsarbete. Parlamentet beslutar att fortsätta att övervaka utvecklingen i Uzbekistan och att organisera en regelbunden dialog med ILO, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och andra parter i syfte att totalt avskaffa tvångs- och barnarbete i Uzbekistan.

9.  Europaparlamentet medger att en kombination av dialog och samarbete, liksom fortsatta påtryckningar på Uzbekistans regering från unionen, ILO och Världsbanken, fortfarande behövs för att uppnå detta mål. Parlamentet förbehåller sig rätten att uppmana kommissionen och rådet att aktivera artiklarna 2 och 95 i partnerskaps- och samarbetsavtalet för att vidta alla nödvändiga allmänna och specifika åtgärder om åtagandet att eliminera barn- och tvångsarbete inte infrias.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU-delegationen i Tasjkent att genom policydialog och biståndsprogram bidra till strukturreformer i Uzbekistan, inbegripet ökad ersättning till bomullsplockare, mekanisering och större budgettransparens för intäkterna från bomullsskörden.

11.  Europaparlamentet delar åsikten att landsprogrammet för anständigt arbete bör förlängas efter 2016 och bör fördjupas för att beakta moderniseringen av den uzbekistanska ekonomin och förbättringar av sysselsättningspolitiken på områden såsom hälsa och säkerhet på arbetsplatserna och yrkesinspektioner, samtidigt som jämställheten beaktas. Parlamentet välkomnar i detta hänseende den uzbekistanska regeringens dekret nr 909 (av den 16 november 2015) som syftar till att förbättra arbetstagarnas arbetsvillkor, sociala skydd och anställningsskydd inom jordbrukssektorn under perioden 2016–2018.

12.  Europaparlamentet betonar att det bistånd som EU har tillhandahållit under de senaste åren, med fokus på rättsstatsprincipen och rättsväsendet och med syfte att utlösa reformer och rationalisera arbetet i Uzbekistans parlament, måste ge konkreta resultat.

13.  Europaparlamentet anser att EU:s stöd till Uzbekistan också bör syfta till att få landet att överge den monokultur som baseras på bomull, och till ett minskat beroende av bomullsexport, genom en diversifiering av ekonomin, vilket gradvis skulle kunna lindra den katastrofala miljösituationen, särskilt med tanke på vad som återstår av Aralsjön och dess tillflöden.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram EU:s flagskeppsinitiativ om ansvarsfull förvaltning av leveranskedjan i klädsektorn, med ett förslag om att höja transparensen i leveranskedjorna. Parlamentet påminner om vikten av 2013 års hållbarhetspakt och understryker att denna typ av initiativ kan utgöra grund för utarbetandet av nya åtgärder i partnerskap med tredjeländer i syfte att uppnå målen att förbättra arbetstagarnas arbets-, hälso- och säkerhetsvillkor inom konfektionsindustrin.

15.  Europaparlamentet uppmanar Uzbekistans regering att verka för en ratificering och ett effektivt genomförande av alla 27 centrala internationella GSP+-konventioner så att det blir möjligt att ansöka om GSP+-tullförmåner.

16.  Europaparlamentet betonar att under 2009 och 2010 upphävde rådet EU:s sanktioner ”i syfte att uppmuntra de uzbekistanska myndigheterna att vidta ytterligare konkreta åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen och förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna på fältet” och konstaterade vidare att ”rådet kommer att noga och fortlöpande bevaka situationen för de mänskliga rättigheterna i Uzbekistan” samt att ”samarbetets djup och kvalitet kommer att bero på de uzbekistanska reformerna”.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att regelbundet ge parlamentet information om denna process.

18.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten och EU:s medlemsstater att utnyttja övergångsprocessen som en möjlighet att insistera på konkreta, mätbara förbättringar av de mänskliga rättigheterna under de kommande månaderna. Parlamentet understryker att konkreta förbättringar bör innefatta de villkor som fastställdes av EU:s utrikesministrar 2010.

19.  Europaparlamentet påpekar att textilsektorn, i synnerhet bomullsproduktionen, är det viktigaste handelsområdet mellan EU och Uzbekistan. Parlamentet betonar i detta avseende att EU till fullo bör utnyttja utvidgningen av partnerskaps- och samarbetsavtalet för att säkerställa att Uzbekistans myndigheter efter presidentens plötsliga död har inlett en övergångsprocess som leder till bättre styrelseformer, en förstärkning av rättsstatsprincipen, demokratiska reformer och avsevärda förbättringar av människorättssituationen.

20.  Europaparlamentet påminner om unionens utfästelser om ytterligare och fördjupade förbindelser med Uzbekistan, vilket kräver respekt för humanitära rättigheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar Uzbekistans regering att skapa mer utrymme för det oberoende civilsamhället, att i högre grad ta hänsyn till uzbekistanska och internationella icke-statliga organisationers betänkligheter och att uppfylla sina åtaganden enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och konventionen mot tortyr.

21.  Europaparlamentet uppmanar bestämt de uzbekistanska myndigheterna att till fullo respektera sina internationella åtaganden när det gäller skyddet av mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar deras avisering om ett förslag till amnesti i samband med den 24:e årsdagen för Uzbekistans konstitution. Parlamentet uppmanar bestämt de uzbekistanska myndigheterna att i detta sammanhang även frige alla personer som har fängslats av politiska skäl, förbättra deras villkor i fängelserna och att upphöra med de ständiga trakasserierna, gripandena och domarna. Parlamentet uppmanar den uzbekistanska regeringen att öka sitt samarbete med internationella institutioner, inbegripet inom ramen för elva särskilda förfaranden i FN:s råd för mänskliga rättigheter(5).

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och regeringen och parlamentet i Republiken Uzbekistan parlamentets ståndpunkt.

(1) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 195. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0489. (3) Rapport III (del 1A) från expertkommittén om tillämpningen av konventioner och rekommendationer – Tillämpning av internationella arbetsstandarder 2016. (4) Rapport nr III(1A) 2016 från expertkommittén för tillämpning av konventioner och rekommendationer, Internationella arbetskonferensen, s. 218. (5) De elva särskilda förfarandena beskrivs i http://spinternet.ohchr.org/_Layouts/SpecialProceduresInternet/ViewCountryVisits.aspx?Lang=en&country=UZB. För en allmän översikt av de särskilda förfarandena i FN:s råd för mänskliga rättigheter, se http://www.ohchr.org/en/HRBodies/SP/Pages/Welcomepage.aspx.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av anslutningsprotokollet till handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, med anledning av Ecuadors anslutning till avtalet (07620/2016 – C8-0463/2016 – 2016/0092(NLE))

P8_TA(2016)0491 A8-0362/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07620/2016),

–  med beaktande av utkastet till protokoll om anslutning till handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, för att beakta Ecuadors anslutning (07621/2016),

–  med beaktande av begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 91, artikel 100.2, artikel 207.4 första stycket och artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0463/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0362/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Colombia, Ecuador och Peru.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ömsesidigt tillträde till fisket i Skagerrak för fartyg som för dansk, norsk och svensk flagg (10711/2016 – C8-0332/2016 – 2016/0192(NLE))

P8_TA(2016)0492 A8-0321/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (10711/2016),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ömsesidigt tillträde till fisket i Skagerrak för fartyg som för dansk, norsk och svensk flagg (11692/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43.2 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0332/2016),

–  med beaktande av sin icke-lagstiftningsresolution av den 14 december 2016(1) om utkastet till rådets beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från fiskeriutskottet (A8-0321/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Konungariket Norge.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0493.

Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 14 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ömsesidigt tillträde till fisket i Skagerrak för fartyg som för dansk, norsk och svensk flagg (10711/2016 – C8-0332/2016 – 2016/0192(NLE) – 2016/2229(INI))

P8_TA(2016)0493 A8-0320/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådet beslut (10711/2016),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ömsesidigt tillträde till fisket i Skagerrak för fartyg som för dansk, norsk och svensk flagg (11692/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43.2 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0332/2016),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 14 december 2016(1) om utkastet till rådets beslut

–  med beaktande av artikel 99.1 andra stycket i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A8-0320/2016), och av följande skäl:

A.  Fiskare från Danmark, Norge och Sverige har av tradition alltid fiskat sida vid sida i Kattegatt och Skagerrak.

B.  Avtalet upprätthåller de danska, norska och svenska fiskarnas historiska fiskerättigheter i Kattegatt och Skagerrak utan att det påverkar rättigheterna för fiskare från andra stater, och avtalet säkerställer också att lämpliga åtgärder vidtas för att förvalta och bevara fisket i dessa områden.

C.  Avtalet stöder också genomförandet av det reformerade system för fiskeriförvaltning i EU som infördes i linje med den nya gemensamma fiskeripolitikens syften och grundläggande principer, särskilt införandet av landningsskyldigheten och obligatoriska åtgärder för att bevara bestånd över hållbara fiskenivåer.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för parlamentet lägga fram protokollen och slutsatserna från eventuella samråd hållna i enlighet med artikel 4 i avtalet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under avtalets sista giltighetsår och innan förhandlingar om att förnya det inleds förelägga parlamentet och rådet en fullständig rapport om dess tillämpning.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inom ramen för sina respektive befogenheter omedelbart och fullständigt informera parlamentet i alla skeden av de förfaranden som avser avtalet och dess förnyelse, i enlighet med artikel 13.2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet betonar att ett tredjelands tillträde till den inre marknaden måste baseras på ömsesidighet. I Norges fall måste alla eventuella tullar på livsmedelsprodukter, inklusive på fiskeriprodukter, från EU vara förenliga med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

5.  Europaparlamentet betonar att kommissionens uppgift är att säkerställa att tullar på livsmedel och fiskeriprodukter från EU inte fastställs på ett sätt som strider mot principerna om fri handel på området livsmedelsprodukter, inklusive fiskeriprodukter.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända sin resolution till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Konungariket Norge.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0492.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2016 om utkastet till rådets genomförandebeslut om godkännande av Europeiska polisbyråns (Europol) ingående av avtalet om operativt och strategiskt samarbete mellan Georgien och Europol (10343/2016 – C8-0266/2016 – 2016/0810(CNS))

P8_TA(2016)0494 A8-0343/2016

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (10343/2016),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8‑0266/2016),

–  med beaktande av rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol)(1), särskilt artikel 23.2,

–  med beaktande av rådets beslut 2009/934/RIF av den 30 november 2009 om antagande av tillämpningsföreskrifter för Europols förbindelser med partner, inbegripet för utbyte av personuppgifter och sekretessbelagd information(2), särskilt artiklarna 5 och 6,

–  med beaktande av rådets beslut 2009/935/RIF av den 30 november 2009 om fastställande av förteckningen över de tredjestater och organisationer med vilka Europol ska ingå överenskommelser(3),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0343/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, efter den dag då den nya Europolförordningen(4) börjar tillämpas, göra en bedömning av bestämmelserna i samarbetsavtalet och kommissionen uppmanas att informera parlamentet och rådet om resultatet av denna bedömning och, om så är lämpligt, lägga fram en rekommendation om tillstånd att inleda en internationell omförhandling av avtalet.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och Europol.

(1) EUT L 121, 15.5.2009, s. 37. (2) EUT L 325, 11.12.2009, s. 6. (3) EUT L 325, 11.12.2009, s. 12. (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

Europaparlamentets resolution av den 14 december 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (Spaniens ansökan – EGF/2016/004 ES/Comunidad Valenciana automotive) (COM(2016)0708 – C8-0454/2016 – 2016/2298(BUD))

P8_TA(2016)0495 A8-0379/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0708 – C8-0454/2016),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014−2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0379/2016), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Spanien lämnade in ansökan EGF/2016/004 ES/Comunidad Valenciana automotive om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 29 (Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar) främst i Nuts 2-regionen Comunidad Valenciana (ES52), och 250 uppsagda arbetstagare som är berättigade till stöd från fonden förväntas delta i åtgärderna.

E.  Ansökan lämnades in enligt insatskriteriet i artikel 4.2 i förordningen om fonden, med avvikelse från kriterierna i artikel 4.1 b i den förordningen, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och som är belägna i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en medlemsstat.

F.  Medan fordonstillverkningen i EU-27 minskade med 0,5 miljoner enheter mellan 2006 och 2015 (från 18,7 miljoner enheter 2006 till 18,2 miljoner enheter 2015) ökade den globala produktionen med 31,1 % (från 69,2 miljoner enheter 2006 till 90,9 miljoner enheter 2015)(4), särskilt i Kina men också i andra ekonomier i Sydostasien.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.2 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Spanien därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 856 800 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 1 428 000 EUR, för återintegrering på arbetsmarknaden av 250 uppsagda arbetstagare.

2.  Europaparlamentet anser att stöd till tidigare anställda i små och medelstora företag också motiverar godkännandet av en ansökan som avser färre än 500 uppsagda arbetstagare.

3.  Europaparlamentet noterar att Spanien lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 21 juni 2016, och att kommissionen avslutade sin bedömning av denna ansökan den 8 november 2016 och underrättade parlamentet samma dag.

4.  Europaparlamentet noterar att 23 ansökningar om stöd från fonden har gällt tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar. Tretton av dessa ansökningar grundar sig på handelsrelaterad globalisering(5) och tio på den globala finansiella och ekonomiska krisen(6). Tre av dessa ansökningar kom från Spanien (EGF/2008/002 ES Delphi, EGF/2008/004 ES Castilla y León Aragón och EGF/2010/002 ES Cataluña automotive).

5.  Europaparlamentet noterar att minskningen av unionens marknadsandel av bilindustrin ingår i en längre trend som kommissionen framhållit i sina bedömningar av tidigare ansökningar som rör bilindustrin mot bakgrund av globaliseringen av handeln, varvid unionen förlorat nästan hälften av sin marknadsandel mellan 2000 och 2015.

6.  Europaparlamentet påpekar att i Spanien har nedgången inom biltillverkningen lett till en minskning av både antalet företag och antalet arbetstillfällen och att i Comunidad Valenciana upphörde 62 av totalt 187 biltillverkare med sin verksamhet under perioden 2008–2014, vilket motsvarar en minskning med 33,16 %.

7.  Europaparlamentet noterar att Bosal S.A. startade sin verksamhet 1986 när Sagunto-området förklarades vara ett förmånligt område för återindustrialisering efter uppsägningarna i de lokala masugnarna. Parlamentet noterar att konkursen och nedläggningen av Bosal S.A. innebar att 250 arbetstillfällen gick förlorade i Sagunto, vilket är ett relativt stort antal arbetstillfällen i den staden och att detta har fått allvarliga följder för den lokala och regionala ekonomin, särskilt med tanke på att detta är en småstad i ett landsbygdsområde som har drabbats hårt av följderna av den ekonomiska krisen och av globaliseringsprocessen inom bilindustrin. Parlamentet påminner om att trots att sysselsättningssituationen under det senaste året har visat tecken på återhämtning ligger arbetslösheten i Comunidad Valenciana fortfarande på 20,17 %(7).

8.  Europaparlamentet beklagar ökningen av antalet arbetslösa i Sagunto mellan 2007 (2 778) och 2015 (6 437) och arbetslöshetsnivån på 25,8 % som förvärrar den redan bräckliga situationen i området ytterligare.

9.  Europaparlamentet understryker att av de uppsagda arbetstagare som berörs av ansökan är 71 % över 45 år, 78 % hade varit anställda av samma företag i minst femton år utan avbrott och 50 % saknar utbildningskvalifikationer. Parlamentet noterar dessutom att inga nya anläggningar har öppnats i området på senare tid. Parlamentet påpekar att alla dessa omständigheter har gjort de uppsagda arbetstagarna högst sårbara i en situation med få nya arbetstillfällen, vilket ökat svårigheterna att hitta ett nytt arbete.

10.  Europaparlamentet noterar att Spanien planerar tolv olika åtgärder. Av dessa är sex individanpassade tjänster, såsom informationsmöten, yrkesvägledning, arbetsförmedling eller främjandet av entreprenörskap, och sex är bidrag och incitament för uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan, såsom bidrag till reseutgifter och flyttbidrag eller anställningsbidrag. Parlamentet påpekar att dessa åtgärder utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

11.  Europaparlamentet välkomnar Spaniens beslut att erbjuda yrkesutbildning inriktad på yrkeslicenser som krävs för t.ex. passagerartransport, samt på sektorer och områden där möjligheter finns eller kommer att uppstå, t.ex. inom livsmedelssektorn, matlagning, förebyggande av risker i arbetslivet samt kvalitetskontrolls- och miljönormer, uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringsprojekt och underhåll av industriell utrustning. Parlamentet välkomnar utbudet av utbildning i färdigheter som bidrar till bättre arbetsprestationer såsom informations- och kommunikationsteknik, främmande språk och företagsledning.

12.  Europaparlamentet välkomnar villigheten bland företrädarna för de före detta arbetstagarna vid Bosal S.A. (det företag som sa upp majoriteten av de arbetstagare som berörs av ansökan) att stödja en ansökan om stöd från fonden och deras deltagande i utformningen av de åtgärder som ska erbjudas de uppsagda arbetstagarna. Parlamentet noterar att arbetsmarknadens parter, fackförbund och Saguntos lokala myndigheter också deltog i denna process.

13.  Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder motsvarar mindre än 25 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket är en bra bit under det tak på maximalt 35 % som fastställs i förordningen om fonden, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

14.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som får stöd från fonden bör utformas med hänsyn till framtida utsikter på arbetsmarknaden och den kompetens som krävs, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

15.  Europaparlamentet noterar att Spanien bekräftar att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra överlappning mellan EU-finansierade tjänster.

16.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.

17.  Europaparlamentet är övertygat om att en mer omfattande tillämpning av undantaget från de trösklar som gäller för att komma i fråga till förmån för anställda i små och medelstora företag, en förlängning av referensperioderna samt en möjlighet att inkludera arbetstagare som har utfört relaterade tjänster till referensföretaget bör bedömas noga från fall till fall, och man bör på alla sätt försöka begränsa en snedvriden användning av fondens budget. Parlamentet ställer sig därför bakom kommissionens beslut att bevilja stöd till 250 arbetstagare från 29 företag i Comunidad Valenciana-regionen.

18.  Europaparlamentet betonar på nytt att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att allmänheten får tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

20.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Spaniens ansökan – EGF/2016/004 ES/Comunidad Valenciana automotive

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/341.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) OICA-databasen: http://www.oica.net/category/production-statistics/ (5) EGF/2016/004 ES Comunidad Valenciana automotive, COM(2016)0708; EGF/2007/001 FR PSA suppliers. COM(2007)0415; EGF/2007/010 PT Lisboa Alentejo. COM(2008)0094; EGF/2008/002 ES Delphi. COM(2008)0547; EGF/2008/004 ES Castilla y León Aragón. COM(2009)0150; EGF/2009/013 DE Karmann. COM(2010)0007; EGF/2012/005 SE Saab, COM(2012)0622; EGF/2012/008 IT De Tomaso; COM(2013)0469; EGF/2013/006 PL Fiat Auto Poland, COM(2014)0699¸ EGF/2013/012 BE Ford Genk, COM(2014)0532; EGF/2014/006 FR PSA, COM(2014)0560. EGF/2015/003 BE Ford Genk, COM(2015)0336 och EGF/2015/009 SE Volvo Trucks, COM(2016)0061 (6) EGF/2009/007 SE Volvo, COM(2009)0602 EGF/2009/009 AT Steiermark, COM(2009)0602; EGF/2009/019 FR Renault, COM(2011)0420; EGF/2010/002 ES Cataluña automotive, COM(2010)0453; EGF/2010/004 PL Wielkopolskie, COM(2010)0616; EGF/2010/015 FR Peugeot, COM(2012)0461; EGF/2010/031 BE General Motors Belgium, COM(2011)0212; EGF/2011/003 DE Arnsberg and Düsseldorf automotive, COM(2011)0447; EGF/2011/005 PT Norte-Centro automotive, COM(2011)0664; och EGF/2015/002 DE Adam Opel, COM(2015)0342. (7) EPA Q3 2016. http://www.ine.es/infografias/tasasepa/desktop/tasas.html?t=0&lang=es

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1192/69 om införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning (11197/1/2016 – C8-0424/2016 – 2013/0013(COD))

P8_TA(2016)0496 A8-0368/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (11197/1/2016 – C8-0424/2016),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2013(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 8 oktober 2013(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(3), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0026),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0368/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 327, 12.11.2013, s. 122. (2) EUT C 356, 5.12.2013, s. 92. (3) Antagna texter från sammanträdet 26.2.2014, P7_TA(2014)0152.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1370/2007 vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg (11198/1/2016 – C8-0425/2016 – 2013/0028(COD))

P8_TA(2016)0497 A8-0373/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (11198/1/2016 – C8‑0425/2016),

–  med beaktande av de motiverande yttranden från det litauiska parlamentet, den luxemburgska deputeradekammaren, de nederländska första och andra kamrarna, det österrikiska förbundsrådet och Sveriges riksdag, som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2013(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 8 oktober 2013(2),

–  med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(3), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0028),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0373/2016),

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner det uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

4.  föreslår att hänvisning till akten görs med förordningen ”van de Camp-Dijksma om öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg”(4).

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande från Europaparlamentet om överföring av personal

Enligt skäl 14 och artikel 4.4a, 4.4b och 4.6 måste medlemsstaterna till fullo respektera direktiv 2001/23/EG om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, och har rätt att gå längre än tillämpningen av detta direktiv genom att vidta ytterligare åtgärder för att skydda personal i enlighet med unionsrätten, till exempel genom krav på övertagande av personal, även om inte direktiv 2001/23/EG skulle vara tillämpligt.

(1) EUT C 327, 12.11.2013, s. 122. (2) EUT C 356, 5.12.2013, s. 92. (3) Antagna texter, 26.2.2014, P7_TA(2014)0148. (4) Wim van de Camp och Sharon Dijksma ledde förhandlingarna om akten för Europaparlamentet respektive rådet.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2012/34/EU vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg och styrningen av järnvägsinfrastrukturen (11199/1/2016 – C8-0426/2016 – 2013/0029(COD))

P8_TA(2016)0498 A8-0371/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (11199/1/2016 – C8‑0426/2016),

–  med beaktande av de motiverande yttranden från den franska senaten, det litauiska parlamentet, den luxemburgska deputeradekammaren, den nederländska första kammaren, den nederländska andra kammaren och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2013(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 8 oktober 2013(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(3), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0029),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0371/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet föreslår att hänvisning till akten görs med ”direktiv Sassoli-Dijksma om öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg och styrningen av järnvägsinfrastrukturen” (4).

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 327, 12.11.2013, s. 122. (2) EUT C 356, 5.12.2013, s. 92. (3) Antagna texter, P7_TA(2014)0147. (4) David-Maria Sassoli och Sharon Dijksma ledde förhandlingarna om akten för Europaparlamentet respektive rådet.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar (COM(2013)0296 – C7-0144/2013 – 2013/0157(COD))

P8_TA(2016)0499 A8-0023/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0296),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 100.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0144/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrandet från den spanska deputeradekammaren och den spanska senaten, den franska nationalförsamlingen, den italienska senaten, det lettiska parlamentet, det maltesiska parlamentet, den polska sejmen samt den svenska riksdagen, som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2013(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 28 november 2013(2),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 5 oktober 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A8-0023/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(3).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet föreslår att hänvisning till akten görs med ”förordningen Fleckenstein-Schultz van Haegen om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar”(4).

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om inrättande av en ram för tillhandahållande av hamntjänster och gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2016/352.)

(1) EUT C 327, 12.11.2013, s. 111. (2) EUT C 114, 15.4.2014, s. 57. (3) Denna ståndpunkt ersätter de ändringar som antogs den 8 mars 2016 (Antagna texter P8_TA(2016)0069). (4) Knut Fleckenstein och Melanie Schultz van Haegen ledde förhandlingarna om akten för Europaparlamentet respektive rådet.

Europaparlamentets beslut av den 14 december 2016 om nomineringen av Juhan Parts till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C8-0445/2016 – 2016/0817(NLE))

P8_TA(2016)0500 A8-0375/2016

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut,

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0445/2016),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0375/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 5 december 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Juhan Parts till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2016 om förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 2008/376/EG om antagande av Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram och om de fleråriga tekniska riktlinjerna för detta program (COM(2016)0075 – C8-0099/2016 – 2016/0047(NLE))

P8_TA(2016)0501 A8-0358/2016

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0075),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 2.2 i protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden, som fogas till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0099/2016),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0358/2016), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till beslut Skäl 3 (3)  Det är nödvändigt att revidera bestämmelserna om kompetens och om sammansättningen av de rådgivande grupperna och de tekniska grupperna, särskilt när det gäller den typ av experter som utses av kommissionen för att säkerställa ökad öppenhet samt överensstämmelse och samstämmighet med ramverket för kommissionens expertgrupper, och, i möjligaste mån, bidra till en balanserad representation av relevanta expertkunskaper och intresseområden samt en optimal könsfördelning. (3)  Det är nödvändigt att revidera bestämmelserna om kompetens och om sammansättningen av de rådgivande grupperna och de tekniska grupperna, så att de relevanta intressenterna får veta om vilka överläggningar som förs i dessa grupper, särskilt när det gäller den typ av experter som utses av kommissionen och vilket inflytande de utövar, för att säkerställa ökad öppenhet samt överensstämmelse och samstämmighet med ramverket för kommissionens expertgrupper, och, i möjligaste mån, bidra till en balanserad representation av relevanta expertkunskaper och intresseområden samt en optimal könsfördelning. Här måste man dock rätta sig efter kommissionens beslut av den 30 maj 2016 om övergripande regler för inrättandet av kommissionens expertgrupper och för deras funktion och Europaparlamentets resolution om kontroll över registret och sammansättningen av kommissionens expertgrupper. Ändring 2 Förslag till beslut Skäl 4 (4)  Det är lämpligt att överväga enklare finanseringsregler för att underlätta små och medelstora företags deltagande i Kol- och stålforskningsfondens program och för att tillåta användning av ”enhetskostnader” för att beräkna stödberättigande personalkostnader för ägare av små och medelstora företag och andra fysiska personer som inte uppbär lön. (4)  Det är lämpligt att stödja de små och medelstora företags deltagande i Kol- och stålforskningsfondens program bl.a. med hjälp av enklare regler och för att tillåta användning av ”enhetskostnader” för att beräkna stödberättigande personalkostnader för ägare av små och medelstora företag och andra fysiska personer som inte uppbär lön. Ändring 3 Förslag till beslut Skäl 5a (nytt) (5a)   Kol- och stålsektorerna är viktiga för den europeiska integrationsprocessen och spelar en nyckelroll i unionens övergripande industrilandskap. Samtidigt är arbetsförhållandena i dessa sektorer krävande och har ofta lett till hälsoproblem för arbetstagarna och medborgarna. Anläggningar och företag bör därför iaktta alla lagstadgade krav om socialt ansvar, komma med slutliga lösningar och minimera de sociala följdverkningarna av att anläggningar görs om eller läggs ned. Arbetsmarknadens parter måste höras så långt möjligt i frågor som rör socialt ansvar. Ändring 16 Förslag till beslut Artikel 1 – led -1 (nytt) Beslut 2008/376/EG Artikel 3 – led 1 – led g (-1)  Artikel 3 led 1 led g utgår. Ändring 4 Förslag till beslut Artikel 1 – led -1a (nytt) Beslut 2008/376/EG Artikel 6 – punkt 2 – led ga (nytt) (-1a)   I artikel 6.2 ska följande led läggas till: ”ga) Att ta hänsyn till effekterna på sysselsättningen för de anställda och lokalbefolkningen av gruvdriften.” Ändring 5 Förslag till beslut Artikel 1 – led -1 b (nytt) Beslut 2008/376/EG Artikel 6 – punkt 2 – led gb (nytt) (-1b)   I artikel 6.2 ska följande led läggas till: ”gb) Att ta hänsyn till effekterna på hälsan och säkerheten för de anställda och lokalbefolkningen av gruvdriften.” Ändring 20 Förslag till beslut Artikel 1 – led -1c (nytt) Beslut 2008/376/EG Artikel 8 – inledningen (-1c)  I artikel 8 ska inledningen ersättas med följande: ”Forskning och teknisk utveckling (FoTU) ska syfta till att förbättra processerna för stålframställning för att förbättra produktkvaliteten och höja produktiviteten. Minskning av utsläppen, energiförbrukningen och miljökonsekvenserna, förbättrat utnyttjande av råmaterialet och resursbevarande ska ingå som en väsentlig del av de förbättringar som eftersträvas. Forskningsprojekten ska vara inriktade på ett eller flera av följande områden:” ”Forskning och teknisk utveckling (FoTU) ska syfta till att förbättra processerna för stålframställning för att förbättra produktkvaliteten och höja produktiviteten. Minskning av utsläppen, energiförbrukningen och miljökonsekvenserna, förbättrat utnyttjande av råmaterialet och resursbevarande ska ingå som en väsentlig del av de förbättringar som eftersträvas. Forskningsprojekten ska vara inriktade på banbrytande teknik på ett eller flera av följande områden:” Ändring 6 Förslag till beslut Artikel 1 – led 1 Beslut 2008/376/EG Artikel 21 – led ia (nytt) (ia)   Bedömningar av slutförda projekt för kol- och stålproduktion i de berörda områdena. Ändring 7 Förslag till beslut Artikel 1 – punkt 2 Beslut 2008/376/EG Artikel 22 – punkt 1 – stycke 1 Varje rådgivande grupp ska vara sammansatt enligt tabellerna i bilagan. Ledamöterna i de rådgivande grupperna ska vara personer som utnämns av generaldirektören för generaldirektoratet för forskning och innovation och ska företräda ett gemensamt intresse som delas av intressenterna. De får inte företräda en enskild intressent, utan ska uttrycka åsikter som delas av de olika intresseorganisationerna. Varje rådgivande grupp ska vara sammansatt enligt tabellerna i bilagan. Ledamöterna i de rådgivande grupperna ska vara personer som utnämns av generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation och ska företräda ett gemensamt intresse som delas av intressenterna. De ska agera enskilt och får inte företräda en enskild intressent, utan ska uttrycka åsikter som delas av de olika intresseorganisationerna. Ändring 8 Förslag till beslut Artikel 1 – punkt 2 Beslut 2008/376/EG Artikel 22 – punkt 2 – stycke 2 De ska vara verksamma inom det berörda området och vara insatta i de industriella prioriteringarna. De ska vara verksamma inom det berörda området och vara insatta i de industriella och sektorsspecifika prioriteringarna. Ändring 9 Förslag till beslut Artikel 1 – led 3 Beslut 2008/376/EG Artikel 24 – punkt 1 – stycke 2 Ledamöter i de tekniska grupperna ska utses på personliga mandat av generaldirektören för generaldirektoratet för forskning och innovation. Ledamöter i de tekniska grupperna ska utses på personliga mandat av generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation. Ändring 15 Förslag till beslut Artikel 1 – led 3 Beslut 2008/376/EG Artikel 24 – punkt 3a (ny) 3a.   Kommissionen uppmanas med kraft att tillåta största möjliga insyn, bland annat genom offentliggörande av dagordningen, bakgrundsdokument, omröstningsresultat och utförliga protokoll, också med avvikande åsikter, i linje med Europeiska ombudsmannens rekommendation. Ändring 10 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9 Beslut 2008/376/EG Artikel 39 För utnämning av oberoende och högt kvalificerade experter enligt artiklarna 18, 28.2 och 38 ska de villkor som fastställs i artikel 40 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 (*) tillämpas analogt. För utnämning av oberoende och högt kvalificerade experter enligt artiklarna 18, 28.2 och 38 ska de villkor som fastställs i artikel 40 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 (*) tillämpas analogt tillsammans med, för expertgrupper överlag, kommissionens beslut av den 30 maj 2016 om övergripande regler för inrättandet av kommissionens expertgrupper och för deras funktion och Europaparlamentets resolution om kontroll över registret och sammansättningen av kommissionens expertgrupper. ______________ ___________________ (*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).” (*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).”

Europaparlamentets resolution av den 14 december 2016 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området 2015 (2016/2219(INI))

P8_TA(2016)0502 A8-0355/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Förenta nationernas stadga, som varit i kraft sedan den 24 oktober 1945,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Förenta nationernas (FN) övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, i synnerhet den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som antogs i New York den 16 december 1966,

–  med beaktande av de centrala internationella konventionerna om mänskliga rättigheter, inbegripet FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i vilka EU är en part,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor av den 18 december 1979(1),

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter och parlamentets resolution av den 27 november 2014 om 25:e årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter(2),

–  med beaktande av den internationella konventionen av den 18 december 1990 om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar(3),

–  med beaktande av FN:s förklaring om rätten till utveckling(4),

–  med beaktande av FN:s förklaring av den 22 september 2014 om urbefolkningars rättigheter och slutdokumentet från generalförsamlingens högnivåmöte, närmare känt som världskonferensen om urbefolkningar(5),

–  med beaktande av Wiendeklarationen och Wienhandlingsprogrammet, som antogs den 25 juni 1993(6),

–  med beaktande av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking från 1995(7) och handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD) från 1994(8) samt resultaten från deras översynskonferenser,

–  med beaktande av FN:s Parisprinciper om nationella institutioner för mänskliga rättigheter(9),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 25 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna om äldres rättigheter,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av publikationen från vice ordföranden för kommissionens/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 28 juni 2016 Delade visioner, gemensamma åtgärder: En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik(10),

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 25 juni 2012(11),

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 8 december 2009 om främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt(12) och EU:s uppdaterade riktlinjer om främjande av internationell humanitär rätt(13),

–  med beaktande av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som antogs av rådet den 20 juli 2015(14),

–  med beaktande av Europeiska unionens riktlinjer om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten(15),

–  med beaktande av riktlinjerna för att främja och skydda fullständiga mänskliga rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti‑personer)(16), som antogs av rådet den 24 juni 2013,

–  med beaktande av riktlinjerna för Europaparlamentets interparlamentariska delegationer om främjande av mänskliga rättigheter och demokrati i samband med deras besök utanför Europeiska unionen,

–  med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2015, som antogs av rådet den 20 juni 2016(17),

–  med beaktande av handlingsplanen om jämställdhet och kvinnors egenmakt: förändring av flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser) 2016–2020 (handlingsplan för jämställdhet II), som antogs av rådet den 26 oktober 2015(18),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2016 om lika möjligheter för hbti‑personer(19) och kommissionens förteckning över åtgärder för att främja lika möjligheter för hbti-personer (2016–2019)(20),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 maj 2015 om jämställdhet i utvecklingssamarbetet(21),

–  med beaktande av den europeiska migrationsagendan av den 13 maj 2015 (COM(2015)0240) och rådets slutsatser om migration av den 20 juli 2015(22), den 14 september 2015(23) och den 22 september 2015(24),

–  med beaktande av rådets beslut (GSFP) 2015/260 av den 17 februari 2015 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter(25),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 december 2014 om främjande och skydd av barnets rättigheter(26),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 maj 2012 Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring(27),

–  med beaktande av de reviderade EU-indikatorerna för den övergripande strategin för EU:s genomförande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 om kvinnor, fred och säkerhet, som antogs av rådet den 20 september 2016(28),

–  med beaktande av Europarådets konvention av den 11 maj 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen)(29),

–  med beaktande av rådets beslut 2011/168/GSFP av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2003/444/Gusp(30),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten om översynen av den europeiska grannskapspolitiken (JOIN(2015)0050),

–  med beaktande av handlingsplanen från toppmötet i Valletta av den 11–12 november 2015(31),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution av den 13 oktober 2015 om kvinnor, fred och genomförande av säkerhet(32),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution av den 19 juni 2008 om sexuellt våld som krigsbrott(33),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution av den 31 oktober 2000 om kvinnor, fred och säkerhet(34),

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 18 december 2014 om skyddet för migranter(35),

–  med beaktande av sina brådskande resolutioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om EU:s förvaltningsfond för Afrika: konsekvenserna för utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd(36),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om kampen mot människohandel i EU:s yttre förbindelser(37),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om angrepp på sjukhus och skolor som kränkningar av internationell humanitär rätt(38),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om situationen i Medelhavet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU(39),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2016 om det så kallade IS/Daish systematiska massmord på religiösa minoriteter(40),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området(41),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om migration och flyktingar i Europa(42),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om förnyelsen av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet(43),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om dödsstraffet(44),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om mänskliga rättigheter och teknik: effekterna för de mänskliga rättigheterna i tredjeländer av system för intrång och övervakning(45),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2015 om den årliga rapporten till Europaparlamentet från Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik(46),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2015 om EU:s prioriteringar inför FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2015(47),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 september 2014 om situationen i Irak och Syrien och IS offensiv, inklusive förföljelsen av minoriteter(48),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare(49),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om diskriminering baserad på kasttillhörighet(50) och rapporten av den 28 januari 2016 om minoriteter och diskriminering baserad på kasttillhörighet från FN:s särskilda rapportör om minoritetsfrågor(51),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen(52),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik(53),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 november 2011 om EU:s stöd till Internationella brottmålsdomstolen: utmaningar och svårigheter(54),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2011 om EU:s utrikespolitik till stöd för demokratisering(55),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om EU:s politik till stöd för människorättsförsvarare(56),

–  med beaktande av Förenta nationernas vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter: genomförande av Förenta nationernas ram för att ”skydda, respektera och åtgärda”, som FN:s råd för mänskliga rättigheter ställde sig bakom i sin resolution nr 17/4 av den 6 juli 2011(57),

–  med beaktande av årsrapporten för 2015 från det europeiska initiativet för demokrati(58),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0355/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 21 i EU-fördraget åtar sig EU att föra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) som utgår från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse och som den ska sträva efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.

B.  Enligt artikel 207 i EUF-fördraget ska EU:s handelspolitik baseras på principerna och målen för unionens yttre åtgärder.

C.  I artikel 3 i EU-fördraget anges följande: ”I sina förbindelser med den övriga världen ska unionen bekräfta och främja sina värderingar och intressen samt bidra till skydd av sina medborgare. Den ska bidra till fred, säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga”.

D.  Respekt för samt främjande och skydd av de mänskliga rättigheternas odelbarhet och universalitet hör till de centrala målen för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, såsom fastställs i människorättsklausulen i EU:s samtliga avtal med tredjeländer.

E.  Respekt för de mänskliga rättigheterna, fred och säkerhet samt utveckling är nära sammanbundna och förstärker varandra inbördes.

F.  Politiken för mänskliga rättigheter och demokratistöd bör integreras i all annan EU‑politik med inriktning på omvärlden, såsom utveckling, migration, säkerhet, terrorismbekämpning, grannskapspolitik, utvidgning och handel, i synnerhet genom införande av villkorsklausuler avseende mänskliga rättigheter.

G.  Den interna och externa samstämmigheten inom området mänskliga rättigheter är avgörande för trovärdigheten för EU:s politik för mänskliga rättigheter utomlands och en ökad samstämmighet mellan EU:s interna och externa politik samt inom utrikespolitiken som sådan är en ofrånkomlig förutsättning för en framgångsrik och effektiv EU-politik för mänskliga rättigheter och demokratisering. Bättre enhetlighet borde göra det möjligt för EU att reagera snabbare och effektivare redan i ett tidigt skede av människorättskränkningar. Samstämmighetsutmaningen är särskilt slående i förhållande till den rådande migrationspolitiken.

H.  Värdena frihet, respekt för mänskliga rättigheter och principen om att anordna regelbundna och verkliga val utgör oumbärliga inslag i en demokrati. Ett demokratiskt styre kännetecknas inte bara av att det hålls fria och rättvisa val, utan också av att det finns öppna och ansvarsfulla styrelseformer, att rättsstatsprincipen respekteras, att yttrandefrihet råder, att de mänskliga rättigheterna efterlevs, att rättsväsendet är opartiskt och att folkrätten och internationella avtal för mänskliga rättigheter respekteras.

I.  Respekten för de mänskliga rättigheterna hotas över hela världen och de mänskliga rättigheternas universalitet ifrågasätts allvarligt av ett antal auktoritära regimer. Det görs talrika försök runt om i världen, även i multilaterala forum, att inskränka utrymmet för det civila samhället. Bristande respekt för mänskliga rättigheter får negativa konsekvenser för den enskilde, den enskildes släktingar och samhället.

J.  EU var en central aktör vid antagandet av 2030-agendan för hållbar utveckling, vars syfte är att uppnå mänskliga rättigheter för alla.

K.  En ny handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019 antogs av rådet den 20 juli 2015, i syfte att möjliggöra för EU att bemöta dessa utmaningar genom en mer fokuserad, systematisk och samordnad användning av sina instrument för mänskliga rättigheter. Denna handlingsplan bör genomföras i överensstämmelse med handlingsplanen för jämställdhet (2016–2020).

L.  Vice ordföranden/unionens höga representant har uppgett att de mänskliga rättigheterna kommer att vara en av hennes övergripande prioriteringar och att hon har för avsikt att använda dem som ett riktmärke i alla förbindelser med tredjeländer. Hon har även upprepat EU:s åtagande att ”utan undantag” främja de mänskliga rättigheterna i alla utrikespolitiska förbindelser.

M.  EU:s engagemang för effektiv multilateralism, med FN i centrum, är en integrerad del av unionens utrikespolitik och grundar sig på övertygelsen att ett multilateralt system som baseras på universella regler och värden är bäst lämpat för att hantera globala kriser, utmaningar och hot. Kontakter med tredjeländer inom alla bilaterala och multilaterala forum är ett av de mest effektiva redskapen för att ta upp människorättsfrågor i tredjeländer.

N.  De ordinarie mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet) och det faktum att det utses särskilda rapportörer och att det finns en mekanism för allmän återkommande utvärdering och särskilda förfaranden, antingen för situationen i specifika länder eller tematiska frågor, bidrar alla till de internationella ansträngningarna för att främja och respektera mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen.

O.  EU anser att ett nära samarbete med det civila samhället i tredjeländer och människorättsförsvarare i dessa länder utgör en av unionens huvudsakliga prioriteringar i arbetet med att stärka mänskliga rättigheter och ta itu med människorättskränkningar.

P.  I sin resolution av den 22 oktober 2013 om lokala myndigheter och det civila samhället: Europas engagemang till stöd för en hållbar utveckling(59) uttrycker Europaparlamentet allvarlig oro över de hårdare åtgärderna mot organisationer i civilsamhället, understryker betydelsen av att ta fram ett system för att kontrollera framstegen i fråga om politik och lagstadgade bestämmelser och uppmanar till att integrera främjandet av en positiv miljö för civilsamhällets organisationer i politiken. Många länder har på senare tid antagit stränga lagar avseende icke-statliga organisationer, enligt vilka utländska organisationer förklaras icke önskvärda när de anses utgöra ett hot mot landets konstitutionella ordning, försvar eller säkerhet. Under 2015 dödades 185 miljö- och människorättsaktivister runt om i världen och av dessa kom 66 procent från Latinamerika.

Q.  Reseförbud för att hindra människorättsförsvarare från att delta vid internationella evenemang används av allt fler länder, framför allt i Asien, Mellanöstern och Afrika.

R.  I artiklarna 18 och 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillstås att var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet, religionsfrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet, vilket innefattar frihet för var och en att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Antalet fall av förföljelse enbart på grund av att människor fredligt utövar sin rätt till åsiktsfrihet, religionsutövande och yttrandefrihet har ökat dramatiskt.

S.  I artikel 20 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillstås att var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar. I resolution 21/16 från FN:s råd för mänskliga rättigheter påminns stater om skyldigheten att respektera och fullt ut skydda enskildas rätt att delta i fredliga möten och att fritt ingå i sammanslutningar, såväl online som offline, och tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten måste ovillkorligen stödjas genom dialog mellan olika religioner och kulturer.

T.  De grundläggande reglerna för internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter föreskrivs i Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen och utgör kärnan i alla humanitära insatser. Skyddet av civila och fördrivna personer i konfliktområden måste garanteras genom total neutralitet och opartiskhet och bistånd måste vara oberoende.

U.  Olaglig ockupation av ett territorium är en pågående överträdelse av internationell rätt och innebär, enligt internationell humanitär rätt, att ockupationsmakten görs ansvarig gentemot civilbefolkningen inom detta territorium.

V.  Bevis på krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten är svåra att bevara – särskilt i en tid av aldrig förut skådade strömmar av flyktingar som flyr från våld. Bevarande av bevis är avgörande för att gärningsmän ska kunna ställas inför rätta.

W.  Försöken att stänga det amerikanska fängelset i Guantánomobukten misslyckades och bara 20 fångar släpptes eller omplacerades under 2015.

X.  Världen över flyr allt fler människor från krig, väpnade konflikter eller andra ovärdiga förhållanden. Dessa flyktingströmmar och olika former av migration utgör en betydande utmaning både på europeisk och global nivå och kräver omedelbara, effektiva och hållbara lösningar som är förenliga med våra gemensamma europeiska värden. Det humanitära biståndet från kommissionen, som är världens största givare, hjälper flyktingar och fördrivna personer i över 30 länder.

Y.  För att förhindra att migranter utsätts för människosmuggling, människohandel och arbetskraftsexploatering krävs insatser på kort, medellång och lång sikt, inklusive åtgärder för att störa kriminella nätverk och ställa brottslingar inför rätta, insamling och analys av uppgifter, åtgärder för att skydda offer och återsända migranter utan uppehållsrätt samt samarbete med tredjeländer, liksom mer långsiktiga strategier för att ta itu med efterfrågan på människor som utsatts för smuggling eller handel och de bakomliggande orsakerna till migration som tvingar människor i händerna på människosmugglare.

Z.  Rättvisa är avgörande för att främja respekten för mänskliga rättigheter och EU och dess medlemsstater har gett sitt förbehållslösa stöd till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) sedan den inrättades, samtidigt som de arbetar för att göra Romstadgan allmängiltig och försvarar dess integritet i syfte att stärka domstolens oberoende.

AA.  Väsentliga framsteg har hittills gjorts för att avskaffa dödsstraffet, och många länder har slutat tillämpa dödsstraffet medan andra har vidtagit lagstiftningsåtgärder i detta syfte. Det totala antalet avrättningar ökade dramatiskt under 2015. Av dessa genomfördes nästan 90 procent i bara tre länder, närmare bestämt Iran, Pakistan och Saudiarabien. Vitryssland är alltjämt det enda landet i Europa som inte har avskaffat dödsstraffet.

AB.  Jämställdhet utgör kärnan i de europeiska värdena och är förankrad i EU:s rättsliga och politiska ramverk samt står i centrum för FN:s 2030-agenda. Våld och diskriminering mot kvinnor och flickor har ökat dramatiskt på senare år, särskilt i krigsområden och i auktoritära regimer.

AC.  Enligt Unicef lever 250 miljoner barn runt om i världen i konfliktdrabbade länder, och nästan 50 miljoner barn har antingen fördrivits med tvång på grund av våld, krig och krigets grymheter, terrorism och uppror eller har migrerat över gränser samtidigt som många fortsätter att utsättas för olika former av diskriminering, våld, utnyttjande, övergrepp, tvångsarbete, fattigdom och undernäring.

AD.  Enligt Unicef är ett av 200 barn i världen på flykt, nästan en tredjedel av alla barn som lever utanför födelselandet är flyktingar, och antalet flyktingbarn fördubblades mellan 2005 och 2015.

AE.  Enligt artikel 25 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna har var och en rätt till ”en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande”, varvid mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp, inklusive hälsovård. Alla barn bör garanteras tillgång till utbildning, näring samt hälso- och sjukvård. Resolution 26/28(36) från FN:s råd för mänskliga rättigheter innehåller ett krav på att människorättsrådets kommande sociala forum ska inriktas på tillgång till läkemedel inom ramen för alla människors rätt till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa. Enligt WHO:s stadga är rätten till bästa uppnåeliga hälsa en av de grundläggande rättigheterna för varje människa utan åtskillnad på grund av ras, religion, politisk uppfattning eller ekonomisk eller social ställning.

AF.  Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska myndigheter respektera rättigheterna för barn som skiljts från den ena av eller båda sina föräldrar.

AG.  Våld mot och rättsstridig lagföring av minoriteter, inklusive hbti-personer, förekommer fortfarande på många platser runt om i världen och diskriminering inom hälso- och sjukvård, utbildning, sysselsättning och andra sektorer är vanligt förekommande.

AH.  Runt om i världen fortsätter det att rapporteras om kränkningar av medborgerliga och politiska samt ekonomiska, arbetsrelaterade, sociala och kulturella rättigheter samt miljöskador till följd av de fel som begås av vissa aktörer inom den privata sektorn. Det finns ett tydligt samband mellan korruption, skatteundandragande, olagliga kapitalflöden och människorättskränkningar.

AI.  FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter gäller för samtliga stater och alla företags verksamhet, oavsett om de är transnationella eller inte, oavsett deras storlek, sektor, lokalisering, ägandeförhållanden och struktur, men effektiva kontroll- och sanktionsmekanismer utgör fortfarande en utmaning i genomförandet av FN:s vägledande principer på global nivå. De särskilda egenskaperna hos små och medelstora företag måste beaktas på vederbörligt sätt och införlivas i en flexibel strategi för företagens sociala ansvar som anpassats efter deras potential.

AJ.  I oktober 2015 tillkännagav kommissionen sin nya handelsstrategi Handel för alla, i vilken den anger målet att använda handel som en metod för att stärka de mänskliga rättigheterna i tredjeländer.

AK.  Under 2015 började EU utarbeta lagstiftning för att ta itu med handel med mineraler som ger näring åt konflikter.

AL.  Nationella och internationella idrottsevenemang såsom de olympiska spelen eller världsmästerskapen i fotboll bör inte utnyttjas för politiska ändamål, utan anordnas med full respekt för alla mänskliga rättigheter, i enlighet med den olympiska stadgan, och bör syfta till en harmonisk utveckling för mänskligheten, i syfte att främja ett fredligt samhälle som arbetar för att värna om de mänskliga rättigheterna och människans värdighet och utan diskriminering som grundar sig på nationalitet, ras, religion, politik, kön, könsidentitet, sexuell läggning eller könsegenskaper.

AM.  Miljöförändringarna undergräver tillgången till vatten, naturresurser och livsmedel.

De mänskliga rättigheternas centrala roll i EU:s utrikespolitik

1.  Europaparlamentet är mycket oroat över att främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar hotas i hela världen och över att de mänskliga rättigheternas universalitet ifrågasätts allvarligt i många delar av världen, bland annat av auktoritära regimer och terroristgrupper såsom IS.

2.  Europaparlamentet är mycket oroat över de talrika, och tilltagande, försöken att inskränka utrymmet för det civila samhället och människorättsförsvarare, de ökande begränsningarna av mötes- och yttrandefriheten och det ökande antalet repressiva lagar med konsekvenser för det civila samhället som antas runt om i världen i länder som Ryssland, Turkiet och Kina, bland annat under förevändning av terrorismbekämpning (genom införande av lagar om terrorismbekämpning, nödsituationer och säkerhetsåtgärder) och som ofta har negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och innebär att dessa lagar i många fall missbrukas för repressiva ändamål. Parlamentet påminner om att sådan lagstiftning inte på något sätt får bidra till att det utrymme där grupper i det civila samhället kan verka minskar. Parlamentet kräver ett tydligt fördömande av sådant missbruk och sådana överträdelser.

3.  Europaparlamentet framhåller med bestämdhet att EU har åtagit sig att föra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, och all annan EU-politik med inriktning på omvärlden, som bygger på främjande av demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekten för människans värdighet, principerna om jämlikhet och solidaritet samt respekten för principerna i Förenta nationernas stadga, internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt. Parlamentet upprepar att detta även är inneboende principer för yttre åtgärder som går utöver den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet utvecklingspolitik och humanitär politik.

4.  Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner och medlemsstater att verka i enlighet med sina åtaganden att främja demokrati och rättsstatsprincipen, skydda och förverkliga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inklusive rätten till utveckling med hjälp av samtliga fredliga medel, och att sätta mänskliga rättigheter i centrum för EU:s förbindelser med alla tredjeländer – inbegripet dess strategiska partner – och på alla nivåer.

5.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att föregå med gott exempel genom att uttala sig samstämmigt till stöd för de mänskliga rättigheternas odelbarhet, ömsesidiga beroende, inbördes sammanhang och universalitet samt, i synnerhet, genom att ratificera alla de internationella människorättsinstrument som FN inrättat.

6.  Europaparlamentet framhåller att EU bör säkerställa ökad samstämmighet mellan sin interna och externa politik vad gäller respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska värden (varvid människorättsstrategier för främjande av och skydd för hbti-personers rättigheter är avgörande för detta ändamål) och sträva efter ett systematiskt konsekvent och samstämmigt genomförande av EU:s politik för mänskliga rättigheter för att vara en trovärdig utrikespolitisk aktör.

7.  Europaparlamentet påminner om sitt långvariga engagemang för främjande av mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, som återspeglas bland annat i den årliga utdelningen av Sacharovpriset för tankefrihet, i det arbete som görs inom underutskottet för mänskliga rättigheter, demokratistöd och valövervakning och det europeiska initiativet för demokrati, i de månatliga plenardebatterna och resolutionerna om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen, och i de många parlamentariska delegationerna.

8.  Europaparlamentet ser med djup oro på att många människorättsförsvarare utsätts för angrepp i dag. Parlamentet uppmanar EU, och i synnerhet vice ordföranden/den höga representanten, att anta en politik som systematiskt och otvetydigt fördömer dödandet av människorättsförsvarare och alla försök att utsätta dem för någon form av våld, förföljelse, hot, trakasserier, försvinnanden, frihetsberövande eller godtyckliga gripanden, att fördöma dem som begår eller tolererar sådana grymheter och att utöka offentlig diplomati för öppet och tydligt stöd till människorättsförsvarare, även vad gäller deras vittnesmål i multilaterala forum. EU uppmanas att utfärda riktlinjer om denna politik, eftersom detta ökar enhetligheten i EU:s nuvarande prioriteringar som fastställs i EU:s olika befintliga riktlinjer. Parlamentet uppmuntrar EU-delegationerna och medlemsstaternas diplomatiska beskickningar att fortsätta med sitt aktiva stöd till människorättsförsvarare, framför allt genom att systematiskt övervaka rättegångar, besöka människorättsförsvarare i fängelse och, när så är lämpligt, uttala sig om enskilda fall. Parlamentet efterlyser ett inrättande av ett system med tydliga riktmärken och indikatorer för att effektivt övervaka utrymmet för det civila samhället. Parlamentet upprepar vikten av dels det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), när det gäller att tillhandahålla människorättsförsvarare i fara brådskande direkt finansiellt och materiellt stöd, dels fonden för nödåtgärder, med vars hjälp EU:s delegationer kan bevilja människorättsförsvarare som lever under omedelbart dödshot direkta ad hoc-bidrag.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att uppmuntra till upprättande av nationella människorättsinstitut i enlighet med FN:s Parisprinciper och att bevilja dessa tillräckligt med befogenheter, resurser och sakkunskap för att kunna fullgöra skyddet av och respekten för mänskliga rättigheter.

10.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att utveckla interparlamentariska förbindelser mellan unionen och dess partnerländer inom ramen för en uppriktig dialog som grundar sig på ömsesidig förståelse och ömsesidigt förtroende, i syfte att effektivt främja de mänskliga rättigheterna.

EU:s strategiska ram och den nya handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati

11.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s andra handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019), och anmodar EU och dess medlemsstater att i tid fullständigt, enhetligt och öppet genomföra de åtgärder som ingår i den samt att stärka demokratistödet. Parlamentet understryker att det krävs samförstånd och samordning mellan EU och dess medlemsstater för att få till stånd ett samstämmigt genomförande av handlingsplanen och parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att engagera sig mer i genomförandet och översynen av handlingsplanen. Medlemsstaterna bör rapportera om sitt genomförande av denna handlingsplan.

12.  Europaparlamentet betonar att EU måste anslå tillräckligt med resurser och sakkunskap, både i form av specifika mänskliga resurser vid delegationerna, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten samt i form av tillgängliga medel för projekt, för att de ambitiösa målen i den andra handlingsplanen ska uppnås.

13.  Europaparlamentet anser att ett fritt civilt samhälle är en av grundbultarna i skyddet och stödet för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar och parlamentet är därför oroat över att utrymmet för det civila samhället i offentligheten krymper och att människorättsförsvarare och journalister allt oftare utsätts för angrepp runt om i världen. Parlamentet välkomnar att ett mål om att ta itu med hot mot utrymmet för det civila samhället tas med i handlingsplanen och uppmanar EU att genomföra planerade åtgärder. Parlamentet uppmuntrar alla parter inom EU:s yttre åtgärder att fastställa och bemöta befintliga brister vad gäller skyddet av mänskliga rättigheter och demokratiska friheter, och att öka samarbetet med det civila samhället, parlament, politiska partier och lokala myndigheter samt regionala och internationella organisationer på plats. Parlamentet uppmärksammar det faktum att handlingsplanen inte har något särskilt mål om att främja demokratiska normer i partnerländer. Kommissionen uppmanas ta fram EU-riktlinjer för demokratistöd.

EU:s årsrapport

14.  Europaparlamentet välkomnar försöken att förbättra och göra den tematiska delen av årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati mer kortfattad och systematisk samt mer allmänt tillgänglig för allmänheten. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att årsrapporten bör stärkas genom en mer objektiv metod genom vilken rapporten skulle belysa, utöver resultat och bästa praxis, mycket specifika utmaningar och hinder i tredjeländer samt tillhandahålla rekommendationer för korrigerande åtgärder samt information om de åtgärder som vidtagits av Europeiska utrikestjänsten för att övervinna dessa utmaningar. Parlamentet upprepar sin åsikt att de landsrapporter som ingår i årsrapporten bör vara så lite beskrivande som möjligt, att de bör återspegla genomförandet av landstrategierna för mänskliga rättigheter och demokrati och ge en överblick över resultatet av EU:s verksamhet på plats.

15.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till systematisk och omfattande rapportering om de åtgärder som vidtagits, de resultat som uppnåtts och de politiska slutsatser som dragits av åtgärder som svar på parlamentets antagna resolutioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. Parlamentet insisterar på behovet att säkerställa snabba och lämpliga åtgärder vid människorättsöverträdelser, också i ett tidigt skede av sådana kränkningar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang utrikestjänstens uppföljning i underutskottet för mänskliga rättigheter av resolutioner avseende diskussioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. Parlamentet erinrar om sin begäran om omfattande skriftliga svar från kommissionen och utrikestjänsten på parlamentets resolution om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati, vilken spelar en viktig roll för en systematisk och djupgående uppföljning av alla de frågor som tagits upp av parlamentet och i en parlamentarisk granskning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att diskutera med ledamöterna av Europaparlamentet vid två plenarsammanträden per år – den ena gången när EU:s årsrapport läggs fram och den andra gången som svar på parlamentets resolution.

EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter

16.  Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter får ett starkare och mer flexibelt mandat så att EU görs mer effektivt, enhetligt och synligt när det gäller att främja mänskliga rättigheter och demokratiska principer runt om i världen. Parlamentet upprepar sitt krav på att detta mandat ska bli permanent. Parlamentet anser dessutom att EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter bör ha rätt att göra offentliga uttalanden, ha initiativrätt, vara synligare för allmänheten och ges tillräckliga resurser och sakkunskap.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av systematiskt stöd till samt genuint och djupgående samråd med det civila samhället innan EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter besöker partnerländer. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det starka engagemang som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter visar för människorättsförsvarare och det civila samhället – inbegripet lokala företrädare samt barn och ungdomar och relevanta internationella organisationer – innan, under och vid uppföljningen av representantens besök till tredjeländer, och betonar betydelsen av ett fortsatt och allt starkare engagemang på dessa punkter samt behovet av transparenta uppföljningsmekanismer. Parlamentet stöder fullt ut EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheters fokus på att främja och skydda ett öppet utrymme för det civila samhället och människorättsförsvarare, vilket är en central prioritering under representantens mandatperiod. Parlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att regelbundet rapportera parlamentet efter sina besök. Parlamentet beklagar att det arbete som utförs och den inverkan som görs av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter bara delvis finns tillgängligt i en översyn i årsrapporten om mänskliga rättigheter, via representantens konton på sociala medier och i tillgängliga tal. Parlamentet beklagar även att det inte finns några officiella uppgifter om representantens verksamhet och planer och inte heller några lägesrapporter eller översyner.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att fortsätta att systematiskt verka för EU:s människorättsprioriteringar och att öka EU:s engagemang för alla relevanta regionala och internationella människorättsorganisationer och -mekanismer, Rådet uppmanas att ha som allmän princip att i mandaten för EU:s framtida särskilda representanter för geografiska områden systematiskt inkludera samarbete med EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter.

Landstrategier för mänskliga rättigheter och demokrati och EU-delegationernas roll

19.  Europaparlamentet välkomnar tillägget av demokrati till landstrategierna för mänskliga rättigheter och demokrati som en nödvändig del av varje övergripande analys av tillståndet avseende mänskliga rättigheter och demokrati i partnerländer.

20.  Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att beakta landstrategierna för mänskliga rättigheter och demokrati på alla nivåer av politiskt beslutsfattande gentemot tredjeländer, också vid förberedandet av politiska dialoger på hög nivå, människorättsdialoger, landstrategidokument och årliga handlingsprogram.

21.  Europaparlamentet upprepar att landstrategier för mänskliga rättigheter och demokrati bör motsvara EU-åtgärder som ska genomföras i varje land beroende på den specifika situationen i landet och att de bör inbegripa mätbara framstegsindikatorer och möjligheten att justera dessa vid behov. Parlamentet framhåller behovet att kontinuerligt bedöma landstrategier för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet efterlyser ytterligare förbättringar vad gäller samarbete, kommunikation och informationsutbyte mellan EU:s delegationer, medlemsstaternas ambassader och EU:s institutioner vid utarbetande och genomförande av landstrategierna för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet upprepar sin begäran om att Europaparlamentets ledamöter får tillgång till landstrategierna för mänskliga rättigheter och demokrati och erhåller information om hur EU genomför dessa strategier, och att dessa presenteras i ett format som gör det möjligt för ledamöterna att korrekt kunna fullgöra sin granskningsplikt.

22.  Europaparlamentet betonar behovet att genomföra en samstämmig och synlig EU‑politik för det civila samhället och betonar behovet av en tydligare förståelse av användningen av offentlig diplomati. Parlamentet uppmuntrar till att landstrategier för mänskliga rättigheter och demokrati samt färdplaner offentliggörs, att en effektiv återkoppling införs, att fall följs upp och information delas.

23.  Europaparlamentet välkomnar utnämningen av kontaktpunkter för mänskliga rättigheter och/eller jämställdhet vid samtliga EU-delegationer och påminner om sin rekommendation till vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att utarbeta tydliga operativa riktlinjer vad gäller uppgiften för kontaktpunkter för mänskliga rättigheter. Parlamentet insisterar på att det arbete som utförs av kontaktpunkterna för mänskliga rättigheter även bör stödjas av medlemsstaternas diplomatiska personal. Parlamentet begär att kontaktpunkterna för mänskliga rättigheter ska kunna arbeta självständigt, utan politisk inblandning och trakasserier från nationella myndigheter i tredjeländer, framför allt i sina kontakter med människorättsaktivister och det civila samhället. Parlamentet betonar vikten av att utbilda samtliga EU-delegationers personal om innehållet i EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter.

24.  Europaparlamentet välkomnar den utökade budgeten och de förenklade förfarandena för EIDMR 2014–2020 och uppmanar till att den planerade tilldelningen för halvtidsöversynen av EIDMR bibehålls för återstoden av den nuvarande perioden för den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar behovet av samstämmighet och komplementaritet mellan EU:s olika finansieringsinstrument och behovet att se till att sådan förstärkning är tillämplig för samtliga instrument som är tillägnade mänskliga rättigheter.

25.  Europaparlamentet uppmanar till ett årligt antagande av årliga handlingsprogram för EIDMR snarare än, som senast, ett tvåårigt antagande (2016–2017), för att säkerställa maximal flexibilitet som svar på framväxande situationer och optimal komplementaritet med EU:s andra instrument för extern finansiering.

Dialoger och samråd om mänskliga rättigheter

26.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för specifika människorättsdialoger och tillstår att de kan vara ett effektivt och ändamålsenligt verktyg för bilaterala engagemang och bilateralt samarbete, såvida de möjliggör för motparter att engagera sig i viktiga frågor, får fram meningsfulla politiska budskap och är resultatinriktade samt åtföljs av en konsekvent uppföljning som bör sträcka sig längre än till utbyte av information om bästa praxis och utmaningar. Parlamentet uppmanar EU att systematiskt införliva diskussioner om situationen för kvinnors och barns rättigheter i alla människorättsdialoger.

27.  Europaparlamentet erkänner vikten av att föra specifika människorättsdialoger även med länder där situationen för de mänskliga rättigheterna är mycket problematisk. Parlamentet understryker dock behovet för EU att dra tydliga politiska slutsatser när dessa människorättsdialoger inte leder till några positiva resultat. Parlamentet varnar för att åsidosätta diskussioner om mänskliga rättigheter vid politiska högnivådialoger.

28.  Europaparlamentet insisterar på att diskussioner om mänskliga rättigheter aldrig bör underordnas andra intressen vid politiska högnivådialoger. Parlamentet upprepar sin uppmaning till utrikestjänsten att utforma en mekanism för att se över människorättsdialoger i syfte att förbättra dessa. Parlamentet anser att man, om dessa dialoger ideligen misslyckas, bör tillgripa alternativa verktyg till stöd för främjande av mänskliga rättigheter i det berörda landet.

29.  Europaparlamentet anmodar Europeiska utrikestjänsten att systematiskt föra förberedande dialoger med det civila samhället, även på lokal nivå, i syfte att dessa ska bli en del av människorättsdialogerna. Parlamentet betonar vikten av att vice ordföranden/den höga representanten och Europeiska utrikestjänsten vid människorättsdialoger systematiskt tar upp enskilda fall om människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att systematiskt följa upp de åtaganden som gjorts under människorättsdialogerna och att anordna avrapporteringsmöten med organisationer i det civila samhället på ett systematiskt sätt.

EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter

30.  Europaparlamentet välkomnar EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter som ett värdefullt verktyg för EU:s utrikespolitik för mänskliga rättigheter som ger praktisk vägledning för EU-delegationer och för medlemsstaternas diplomatiska beskickningar. Parlamentet påminner om sin uppmaning att utan ytterligare dröjsmål anta nya EU‑riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter.

31.  Europaparlamentet understryker starkt vikten av en fortlöpande bedömning av genomförandet av riktlinjerna genom att använda tydliga riktmärken. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och offentliggöra en grundlig utvärdering av EU-delegationernas och medlemsstaternas diplomatiska beskickningars genomförande av riktlinjerna i alla tredjeländer för att upptäcka eventuella skillnader och brister i genomförandet och för att åtgärda dessa. För att säkerställa tillbörligt genomförande av riktlinjerna anser parlamentet att Europeiska utrikestjänstens och EU-delegationernas personal behöver en systematisk och effektiv utbildning.

Bekämpning av alla former av diskriminering

32.  Europaparlamentet fördömer å det skarpaste alla former av diskriminering, medräknat diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, språk, kultur, religion eller övertygelse, socialt ursprung, kast, börd, ålder, funktionsnedsättning eller någon annan status. Parlamentet efterlyser på nytt en förstärkt EU-politik och EU-diplomati som bör syfta till att undanröja all diskriminering och uppmanar EU att utnyttja varje tillfälle att uttrycka sin djupa oro över sådan diskriminering. EU uppmanas också enträget att fortsätta att verka för ratificering och fullständigt genomförande av alla relevanta FN-konventioner, såsom den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet välkomnar Europeiska utrikestjänstens arbete med en antidiskrimineringshandbok.

Uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP)

33.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtagande om att integrera aspekter av mänskliga rättigheter och jämställdhet i uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, i linje med de milstolpar som utgörs av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 om kvinnor, fred och säkerhet, och FN:s säkerhetsråds nyligen antagna resolution 2242 där kvinnor intar en central roll i alla insatser för att bemöta globala utmaningar. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till EU och medlemsstaterna att under processen för att skapa hållbar försoning stödja det systematiska deltagandet av kvinnor som en avgörande del av fredsprocesser. EU uppmanas i detta sammanhang att på den internationella nivån erkänna mervärdet av kvinnors deltagande i konfliktförebyggande arbete och konfliktlösning samt fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd och återuppbyggnad efter konflikter.

34.  Europaparlamentet betonar att GSFP är ett instrument som inte bara säkerställer europeisk säkerhet utan även ingår i EU:s utrikespolitiska instrument och därmed måste användas för att ytterligare stärka främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer.

35.  Europaparlamentet efterlyser en ytterligare militär integration i Europa för att förbättra de europeiska väpnade styrkornas beredskap och flexibilitet, så att de kan svara på hot och allvarliga människorättskränkningar, folkmord eller etnisk rensning. Parlamentet betonar i detta avseende att konceptet ”skyldighet att skydda” bör befästas i folkrätten och att EU som värdegemenskap bör gå i täten för initiativ och meningsfulla åtgärder för att skydda civila även när de hotas av den egna staten.

36.  Europaparlamentet understryker att smuggling av migranter har en koppling till människohandel och utgör en allvarlig människorättskränkning. Parlamentet påminner om att genomförandet av GSFP-uppdrag, såsom Europeiska unionens militära insats i södra centrala Medelhavsområdet (insatsen Eunavfor MED Sophia), är en konkret insats för att bekämpa smuggling av migranter. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta med och intensifiera sådana former av insatser.

37.  Europaparlamentet uppmanar rådet (utrikes frågor) och vice ordföranden/den höga representanten att begära att EU:s uppdragschefer och relevanta EU-representanter (chefer för EU:s civila insatser, befälhavare för EU:s militära insatser och EU:s särskilda representanter) rapporterar om fall av allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt, och att främja uppförandekoden vad gäller säkerhetsrådets åtgärder mot folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsbrott, och därmed se till att FN:s medlemsstater åtar sig att stödja säkerhetsrådets åtgärder som syftar till att förebygga eller stoppa sådana brott. Parlamentet efterlyser barnskyddspolicyer i EU:s samtliga insatser inom ramen för civila och militära operationer där man kommer i kontakt med barn.

38.  Europaparlamentet begär att EU stärker sitt samarbete med FN vad gäller utformningen av en gemensam strategisk vision för säkerhet på grundval av, å ena sidan, den nya globala EU-strategin för utrikes- och säkerhetspolitik och, å andra sidan, FN:s översyn av sina fredsinsatser och sin arkitektur för fredsbyggande. Parlamentet insisterar på ett samarbete med FN vad gäller stärkande av rollen för och kapaciteten hos regionala och lokala organisationer inom fredsbevarande och konfliktförebyggande arbete, civil och militär krishantering samt konfliktlösning, och en vidareutveckling av förfaranden för användningen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken till stöd för FN‑insatser, bland annat genom utplacering av EU:s stridsgrupper, eller genom kapacitetsuppbyggnad och initiativ för reform av säkerhetssektorn, samtidigt som mänskliga rättigheter och jämställdhet integreras i uppdragets arbete och verksamhet.

Multilateralt engagemang för mänskliga rättigheter

39.  Europaparlamentet upprepar med eftertryck att mänskliga rättigheter enligt FN:s konventioner är universella, odelbara, avhängiga av varandra och tätt sammankopplade, så som man enades om i Wiendeklarationen och Wienhandlingsprogrammet från 1993, och att respekten för dessa rättigheter måste upprätthållas. Parlamentet påminner om att unionen har förbundit sig att stödja och utveckla internationell rätt inom ramen för FN. Parlamentet betonar att det är viktigt att medlemsstaterna ratificerar alla internationella instrument för mänskliga rättigheter som inrättats av FN, inbegripet de som ingår i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i synnerhet tilläggsprotokollet om fastställande av mekanismer för klagomål och förfrågningar, i enlighet med artikel 21 i EU-fördraget.

40.  Europaparlamentet betonar vikten av att EU intar en ledande roll för att verka för reformer inom FN i syfte att öka påverkan av och stärka det regelbaserade multilaterala systemet och säkerställa ett effektivare människorättsskydd samt främja folkrätten. Parlamentet upprepar dessutom vikten av att säkerställa att EU aktivt och konsekvent engagerar sig i FN-mekanismer för mänskliga rättigheter, framför allt i tredje utskottet, FN:s generalförsamling och människorättsrådet för att förbättra sin trovärdighet. Parlamentet stöder de insatser som gjorts av Europeiska utrikestjänsten, EU‑delegationerna i New York och Genève och medlemsstaterna för att EU ska bli mer konsekvent i människorättsfrågor i FN. Parlamentet uppmuntrar EU till att intensifiera bruket av regionöverskridande initiativ, att ta fram och ställa sig bakom resolutioner och att på nära håll följa FN:s förfarande för allmän återkommande utvärdering. Parlamentet fördömer det faktum att länder som har brutit mot de mänskliga rättigheterna på ett allvarligt sätt ofta har platser i människorättsrådet och uppmanar EU:s medlemsstater att offentliggöra sina röster i människorättsrådet. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU och medlemsstaterna att låta rättigheternas lika betydelse återspeglas i deras röstningsmönster och låta ämnet och inte författarna påverka ens röst när det gäller resolutioner från människorättsrådet. Parlamentet betonar vikten och behovet av att EU ständigt finns representerat i alla multilaterala forum och att EU:s åtgärder synliggörs mer.

41.  Europaparlamentet uppmanar EU att särskilt uppmärksamma de omstridda territorierna i det östra grannskapet, där nästan fem miljoner människor lever utan något riktigt människorättsskydd och utan tillgång till rättvisa. Parlamentet uppmanar EU att sätta denna fråga högst upp på den bilaterala dagordningen för att finna lösningar tillsammans med de berörda länderna och att utnyttja alla sina instrument till stöd för konkreta lösningar för att främja de mänskliga rättigheterna i dessa länder samt stödja människorättsförsvararnas arbete där.

Främjande av ett fritt utrymme för det civila samhället samt stöd till människorättsförsvarare

42.  Europaparlamentet fördömer med kraft alla former av angrepp, hot, gripanden, dödande, trakasserier eller förtryck av åklagare, domare, advokater, akademiker, och journalister eller medlemmar av alla andra yrkesgrupper vars oberoende och yrkesmässiga frihet spelar en avgörande roll i skapandet av ett demokratiskt samhälle.

43.  Europaparlamentet beklagar det växande antalet angrepp på miljö- och människorättsförsvarare världen över. Parlamentet fördömer å det starkaste att deras mördare går straffria och uppmanar Europeiska utrikestjänsten att verka för att de ansvariga ställs inför rätta.

44.  Europaparlamentet fördömer med kraft det faktum att många länder världen över nyligen har utfärdat lagar om icke-statliga organisationer, som försvagar det civila samhället och medför en godtycklig tillämpning med straffpåföljder, bland annat fängelse, frysning av tillgångar och tillträdesförbud för personal inom icke-statliga organisationer, särskilt för organisationer som tar emot offentliga medel från utlandet.

45.  Europaparlamentet fördömer med kraft myndigheters utfärdande av reseförbud som ett sätt att skrämma och tysta oberoende röster bland människorättsförsvarare och aktivister, liksom bland advokater och journalister, och betonar att dessa åtgärder oftast vidtas på ett godtyckligt sätt och utan rättsliga grunder.

46.  Europaparlamentet belyser den roll som EU-delegationer har i att bekräfta och främja den avgörande roll som det civila samhället spelar i en demokrati och vad gäller skapande av en gynnsam miljö för det civila samhället, genom att kräva maximal öppenhet och inkludering i sitt samarbete med organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare. Parlamentet beklagar därför att kontaktuppgifterna för kontaktpunkterna för mänskliga rättigheter/sambandsmännen för människorättsförsvarare fortfarande inte finns tillgängliga på webbplatserna för alla EU‑delegationer, tio år efter antagandet av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare.

47.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och EU:s utrikesministrar att på rådets (utrikes frågor) agenda regelbundet föra upp diskussionen om EU:s insatser för att verka för frigivandet av människorättsförsvarare, biståndsarbetare, journalister, politiska aktivister och andra personer, och att anordna ett offentligt årligt möte i rådet (utrikes frågor) med en agenda som tar upp det krympande utrymmet för det civila samhället och fängslandet av människorättsförsvarare, samt att vid alla tillfällen som ges ta upp dessa fall med berörda motparter, även de fall som tagits upp i parlamentets resolutioner avseende diskussioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen.

48.  Europaparlamentet uppmanar världssamfundet att ställa politiska ledare inför rätta när de missbrukar polis- och militärstyrkor på ett systematiskt sätt för att tysta protester mot (en förlängning av) deras ledarskap.

Migranter, flyktingar, asylsökande och internflyktingar

49.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med de många flyktingar och migranter som utsätts för svåra människorättskränkningar, eftersom de är offer för konflikter, misslyckanden från statsmakternas sida och nätverk för människohandel. Parlamentet fördömer det dramatiska antalet dödsfall till havs i Medelhavet. Parlamentet är mycket djupt oroat över det ökande antalet människorättskränkningar mot flyktingar, irreguljära migranter och asylsökande på väg till Europa. Parlamentet betonar att kvinnor och barn på flykt, asylsökande och papperslösa migranter är särskilt utsatta på migrantvägarna och inom själva EU. Parlamentet efterlyser omedelbara åtgärder för att göra migrationspolitiken mer samstämd och betonar behovet av ett helhetsgrepp för att hitta hållbara, långsiktiga och konsekventa lösningar som grundas på internationella människorättsnormer och människorättsprinciper samtidigt som man tar itu med de bakomliggande orsakerna till flyktingkrisen. Parlamentet understryker behovet av solidaritet för att skydda migranter och flyktingar i linje med EU:s människorättsbaserade politik. Parlamentet framhäver i detta sammanhang betydelsen av att göra åtskillnad mellan flyktingar och migranter.

50.  Europaparlamentet betonar att konflikter, krig, bristande samhällsstyrning och bristande respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratin är de främsta orsakerna till migration och tvångsförflyttning. Parlamentet betonar att värdländerna bör tillhandahålla fullständig tillgång till gratis offentlig och högkvalitativ utbildning samt hälso- och sjukvård, inklusive tjänster och rättigheter inom sexuell och reproduktiv hälsa, samt tillträde till arbetsmarknaden och boenden som tillgodoser flyktingarnas behov. Parlamentet framhåller att migranternas och flyktingarnas egen vilja att integrera sig och välfärdspolitiken är avgörande för integrationen. Parlamentet uppmanar EU att öka sina ansträngningar för att stödja Libanon och Jordanien, som tar emot fler flyktingar än någonsin tidigare, vilka ofta utsätts får många olika hot.

51.  Europaparlamentet betonar behovet att förstärka samarbetet med ursprungs- och transitländerna, både när det gäller att underlätta en ordnad hantering av migrationsströmmar och för att ta itu med grundorsakerna till migration. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att bekämpa grupper som ägnar sig åt smuggling av migranter. Parlamentet påminner om att det är viktigt att EU uppmuntrar dessa länder att underteckna Palermoprotokollet mot människosmuggling. Parlamentet påminner likaså om de åtaganden som avtalades vid toppmötet i Valletta.

52.  Europaparlamentet betonar det brådskande behovet att ta fram och införa ett omfattande, samstämmigt och väl samordnat gemensamt europeiskt asylsystem, varigenom ansvaret delas mellan medlemsstaterna.

53.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att införa fullständig öppenhet vad gäller de medel som ges till tredjeländer för migrationssamarbete och att informera om fastställda garantier för att sådant samarbete vare sig direkt eller indirekt ska gynna säkerhets-, polis- och rättssystem som kränker de mänskliga rättigheterna.

54.  Europaparlamentet har tagit del av kommissionens nyligen framlagda förslag till en unionsförteckning över säkra ursprungsländer, genom vilket direktivet om asylförfaranden ändras.

55.  Europaparlamentet anser att det kommer att bli nödvändigt att anta nya EU-avtal om återtaganden, vilka bör ha företräde framför bilaterala avtal mellan medlemsstater och tredjeländer, för att öka återtagandenas effektivitet och sörja för att återsändanden sker på ett enhetligt sätt på europeisk nivå.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att genomförandet av återvändandedirektivet sker med respekt för de förfaranden, normer och grundläggande mänskliga rättigheter som gör det möjligt för EU att säkerställa en human och värdig behandling av återvändande personer, i överensstämmelse med principen om ”non-refoulement”. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt asylfall som rör eventuell politisk förföljelse för att förhindra att ett återsändande kan leda till en eventuell kränkning av de mänskliga rättigheterna i ursprungslandet eller i ett tredjeland.

57.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU om att säkerställa att alla avtal om migration, samarbete och återtagande som ingås med tredjeländer respekterar internationella mänskliga rättigheter, flyktingrätt och internationell sjörätt, liksom EU:s principer och värden. Medlemsstaterna uppmanas att i enlighet med gällande internationell rätt respektera principen om ”non-refoulement”. Parlamentet begär att övervakningsmekanismer integreras för att möjliggöra utvärdering av konsekvenserna av migrationssamarbete med tredjeländer, och av gränskontrollåtgärder, för situationen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet håller fast vid att de mänskliga rättigheterna måste integreras och övervakas i all verksamhet som bedrivs av Frontex. EU uppmanas att aktivt delta i diskussionen om begreppet ”klimatflykting”, inbegripet dess eventuella rättsliga definition enligt internationell rätt.

58.  Europaparlamentet efterlyser vidare en klausul om att sådana avtal kan upphävas till dess att parterna i praktiken ger tillräckliga garantier för den individuella asylprövningen och mer allmänt för respekten för migranters, asylsökandes och flyktingars mänskliga rättigheter.

59.  Europaparlamentet påminner om behovet att i europeiska och internationella vatten respektera principen om ”non-refoulement”, som underbyggs av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och befintlig EU-lagstiftning. Parlamentet påminner om åtagandet att ta fram adekvata kanaler för laglig och säker migration och samtidigt stärka skyddet av EU:s yttre gränser. EU och de mer utvecklade tredjeländerna uppmanas att ingå partnerskapsavtal med andra länder för att underlätta familjeåterförening och rörlighet för personer på alla olika kompetensnivåer, även för dem med lägst kvalifikationer.

60.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera och fullt ut genomföra EU:s antagna gemensamma asylpaket och den gemensamma migrationslagstiftningen, särskilt för att skydda utsatta asylsökande, t.ex. barn, kvinnor, äldre och hbti-personer, mot våld och diskriminering under asylprocessen, och att ge medlemsstaterna lämplig utbildning för att möjliggöra lämpliga och praktiska förfaranden. Medlemsstaterna uppmanas att delta i program för vidarebosättning, ge tillgång till familjeåterförening och bevilja humanitära visum. Det är viktigt att komma till rätta med administrativa och politiska hinder för ett skyndsamt genomförande av omplaceringsåtaganden. Parlamentet inser att personer som efter en enskild bedömning av sin asylansökan inte anses uppfylla kraven för skydd i unionen måste kunna återvända på ett säkert sätt.

61.  Europaparlamentet är djupt oroat över det allt större antalet barn som är flyktingar och över situationen för ensamkommande eller försvunna barn eller barn som skilts från sin familj. Medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att göra det till en absolut prioritet att omgående återförena ensamkommande barn med sina familjemedlemmar. Parlamentet understryker vikten av att ge barn tillgång till hälso- och sjukvård och utbildning som en del av EU:s program för att ta itu med grundorsakerna till migration. De olika länderna uppmanas att upphöra med att hålla barn i förvar samt att ta hänsyn till barnets bästa i samtliga förfaranden och säkerställa skydd för barn i enlighet med internationell rätt. Parlamentet betonar vikten av att anslå tillräckliga resurser för att skydda barn som är flyktingar eller migranter mot våld, exploatering och övergrepp. Kommissionen uppmanas att säkerställa att ensamkommande barn inte försvinner och att ta fram en strategi för att såväl förhindra att ensamkommande barn försvinner inom EU:s territorium i framtiden som hitta de barn som försvunnit.

62.  Europaparlamentet inser att asylsökande hbti-personer ofta löper en större risk under resan och efter att de anlänt till det land där de söker asyl, vilket kan yttra sig i trakasserier, utestängning samt sexuellt eller andra former av våld. Parlamentet påminner om att några tredjeländer som anses vara ”säkra” för asylsökande diskriminerar hbti-personer eller till och med kriminaliserar homosexualitet. Parlamentet betonar att utsatta grupper behöver ytterligare garantier, och uppmanar de olika länderna att säkerställa att hbti-flyktingar får det skydd som krävs enligt internationell humanitär rätt.

63.  Europaparlamentet betonar vikten av att investera i förebyggande åtgärder, närmare bestämt genom att ta fram strategier för integration och social delaktighet. Parlamentet understryker behovet att genomföra särskilda avradikaliserings- och återintegreringsprogram för återvändande personer.

64.  Europaparlamentet vill uppmärksamma den problematiska situationen för flyktingar i Syriens grannländer och anser att det är viktigt att EU gör allt som står i dess makt för att bidra till att säkerställa att flyktingarna i dessa länder garanteras anständiga levnadsvillkor, särskilt vad gäller tillgången till hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättningsmöjligheter.

65.  Europaparlamentet framhåller den dramatiska situationen med internflyktingar, i synnerhet det enorma antalet internflyktingar i Irak och Syrien och det allt större antalet internflyktingar i Ukraina. Sammantaget rör det sig om 1,4 miljoner människor under 2015. Parlamentet betonar att program för flyktingar i en region även behöver uppmärksamma och inbegripa den osäkra framtiden för internflyktingar. Kommissionen, medlemsstaterna och världssamfundet uppmanas att vidta åtgärder för att på plats förbättra situationen för dessa människor och säkerställa att fördrivna personer har tillgång till anständiga bostäder, mat, hälso- och sjukvård samt utbildning.

66.  Europaparlamentet påminner om att 19,3 miljoner människor, enligt organisationen Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC), har fördrivits på grund av miljökatastrofer bara under 2015. Parlamentet påminner om att denna situation främst gäller de södra regionerna. 85 procent av de berörda människorna finns i utvecklingsländer, i första hand inom ett land eller i delar av länder.

Människohandel

67.  Europaparlamentet uppmanar EU att prioritera kampen mot människohandel inom sin yttre politik och åtgärda detta problem på både efterfråge- och utbudssidan, och då ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet av offren och öka kommunikationen och samarbetet med relevanta aktörer i kampen mot människohandel. Parlamentet upprepar att alla medlemsstater måste genomföra direktiv 2011/36/EU och EU:s strategi för utrotande av människohandel.

68.  Europaparlamentet påminner om att kriminella nätverk drar fördel av det ökande migrationstrycket och bristen på säkra migrationskanaler, och av migranters och flyktingars sårbarhet, särskilt kvinnors, flickors och barns sårbarhet, i syfte att utsätta dem för människosmuggling, människohandel, slaveri och sexuell exploatering.

69.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU och medlemsstaterna att lägga tonvikt vid att identifiera flyktingar och migranter såsom offer för människohandel eller offer för kränkningar och övergrepp inom ramen för människosmuggling. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang utbildning för gränsvakter för att säkerställa en noggrann identifiering, vilket är grundläggande för att förverkliga de rättigheter som offren har enligt lag.

70.  Europaparlamentet välkomnar de ökade medlen till operationerna Triton och Poseidon. Parlamentet noterar inledandet av insatsen Eunavfor MED Sophia mot människosmugglare och människohandlare i Medelhavet och stöder en stärkt förvaltning av unionens yttre gränser.

71.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ratificera och genomföra den internationella konventionen om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar.

Sambanden mellan utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter

72.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över ökningen av extrem fattigdom och ojämlikhet i vissa delar av världen, vilket äventyrar ett fullständigt åtnjutande av alla mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att respekt för mänskliga rättigheter och rätten till utveckling är direkt sammankopplade. Parlamentet betonar att respekt för mänskliga rättigheter, särskilt sociala och ekonomiska rättigheter, jämställdhet, goda styrelseformer, upprätthållande av demokratin och rättsstatsprincipen samt fred och säkerhet utgör förutsättningar för att utrota fattigdom och ojämlikhet.

73.  Europaparlamentet välkomnar 2030-agendan för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att EU:s utvecklingssamarbete med tredjeländer bör ha som målsättning att skapa en internationell miljö som befrämjar förverkligandet av sociala och ekonomiska rättigheter, och efterlyser ett genomförande av FN:s förklaring från 1986 om rätten till utveckling. Parlamentet påminner om den avgörande betydelsen av principen om en konsekvent politik för utveckling, såsom den anges i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, för att åstadkomma respekt för de mänskliga rättigheterna. EU uppmanas att säkerställa att nödvändiga riktlinjer, konsekvensbedömningar samt övervaknings- och rapporteringsmekanismer gör att en konsekvent politik för utveckling blir verklighet i EU:s och medlemsstaternas politik. Ett genomförande av en konsekvent politik för utveckling, såsom den anges i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och tydligt definierade resultatramar i EU:s alla instrument och människorättsmekanismer, är avgörande för att 2030-agendan ska fullbordas, marginaliserade och sårbara grupper inkluderas och en människorättsbaserad strategi integreras. Parlamentet insisterar på starkare enhetlighet och samordning mellan alla delar av EU:s utrikespolitik och instrument i samband med genomförandet av den människorättsbaserade strategin. Medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter och hålla fast vid de utvecklingsåtaganden de gjort och vid EU:s politik på detta område. Kommissionen uppmanas att göra en utvärdering av användningen av verktygen för en människorättsbaserad strategi i delegationerna, och att ge parlamentet en sammanfattning av den utvärderingen.

74.  Europaparlamentet påminner om införandet av en människorättsbaserad strategi i EU:s utvecklingspolitik, syftande till att integrera människorättsprinciper i EU:s operativa verksamhet för utveckling som omfattar planer för synkronisering av verksamheten avseende mänskliga rättigheter och utvecklingssamarbete både inom högkvarteren och på fältet. Parlamentet vill se ökad spridning av verktygen för en människorättsbaserad strategi bland våra partner, inklusive lokala myndigheter, det civila samhället och den privata sektorn, och uppmanar kommissionen att noggrant övervaka dess genomförande.

75.  Europaparlamentet anser att mänskliga rättigheter för alla måste vara ett genomgående inslag för att alla mål och målsättningar i 2030-agendan ska kunna uppnås. Parlamentet önskar att man på nationell och internationell nivå ska upprätta ramar för målen för hållbar utveckling med inkluderande människorättsorienterade och rättighetsbaserade indikatorer för att säkerställa höggradig öppenhet och ansvarsskyldighet i detta avseende, så att de resurser som avsätts för utveckling verkligen når behövande människor.

76.  Europaparlamentet bekräftar än en gång det akuta behovet av åtgärder mot den världsomfattande utmaning som fattigdom och undernäring samt försummade sjukdomar utgör. Parlamentet efterlyser en ambitiös och långsiktig politisk strategi och handlingsplan för global hälsa, innovation och tillgång till läkemedel, med bland annat investeringar i forskning och utveckling, för att slå vakt om rätten till en levnadsstandard som är tillräcklig för att alla människor ska vara friska och må bra, utan någon diskriminering på grund av ras, religion, politisk övertygelse, ekonomiska eller sociala villkor, könsidentitet eller sexuell läggning.

77.  Europaparlamentet är oroat över varje form av försök att använda finansiering som är öronmärkt för fattigdomsbekämpning och främjande av utveckling – vilket också i praktiken omsätter politik vars yttersta syfte är att upprätthålla mänskliga rättigheter – för syften som inte är utvecklingsrelaterade. Parlamentet betonar att utvecklingsbistånd bör syfta till att utrota fattigdomen och inte bara vara ett verktyg för att kontrollera migration, och påminner om vikten av målet om fred, rättvisa och starka institutioner (mål nr 16) bland målen för hållbar utveckling, för att genomföra förbättringar i fråga om mänskliga rättigheter och en effektiv demokratisk samhällsstyrning. För att säkerställa insynen i EU:s bistånd och ansvarsskyldigheten för mottagarländerna bör en klausul om korruptionsbekämpning införas i alla utvecklingsprogram, och nyckelmål för all utrikespolitik från EU:s sida bör vara en konsolidering av rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, institutionell kapacitet med användning av budgetstöd, demokratiskt deltagande och representativt beslutsfattande, stabilitet, social rättvisa och inkluderande och hållbar tillväxt så att en rättvis fördelning av välståndet möjliggörs. Parlamentet varnar för populism, extremism och konstitutionellt missbruk som rättfärdigar brott mot de mänskliga rättigheterna.

78.  Europaparlamentet noterar den konsekvent bristande finansieringen, till följd av växande humanitära behov, vad gäller humanitärt bistånd, samt tillkortakommandena inom ramen för Världslivsmedelsprogrammet, vilka leder till nedskärningar i livsmedelsförsörjningen. FN:s medlemsstater och EU och dess medlemsstater uppmanas att som minimum fullgöra sina ekonomiska åtaganden. Parlamentet noterar i detta sammanhang att de flesta EU-medlemsstater inte har fullgjort sitt åtagande om att ge 0,7 procent av sin BNP till utvecklingsbistånd, men välkomnar EU:s åtaganden när det gäller humanitärt bistånd och civilskydd, där EU och dess medlemsstater utgör de som bidrar med mest.

79.  Europaparlamentet välkomnar den nya europeiska externa investeringsplanen och förvaltningsfonden för Afrika, som skapats för att inte bara ta itu med grundorsakerna till fattigdom, ojämlikhet och irreguljär migration genom att skapa hållbar tillväxt och varaktiga arbetstillfällen, utan även uppmuntra till respekt för de mänskliga rättigheterna och privata investeringar i Afrika och EU:s grannskap. Parlamentet begär att Europeiska regionala utvecklingsfonden ska användas tillfälligt i EU:s grannländer för att bidra till att stabilisera dem.

80.  Europaparlamentet välkomnar införandet av ett utvecklingskapitel i EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2015 och önskar att detta ska bli standardpraxis i framtida årsrapporter.

Handel, företag och mänskliga rättigheter

81.  Europaparlamentet efterlyser ett skyndsamt, verkningsfullt och omfattande genomförande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Alla FN:s medlemsstater, medräknat EU-medlemsstaterna, uppmanas eftertryckligen att ta fram och genomföra nationella handlingsplaner. Parlamentet anser att handel och mänskliga rättigheter kan gå hand i hand och att näringslivet spelar en viktig roll när det gäller att främja mänskliga rättigheter och demokrati.

82.  Europaparlamentet bekräftar än en gång det akuta behovet att agera fortlöpande och på ett ändamålsenligt och konsekvent sätt på alla nivåer, inbegripet nationell, europeisk och internationell nivå, för att effektivt hantera människorättskränkningar och korruption som internationella företag gör sig skyldiga till när dessa uppkommer samt att säkerställa att företagen kan ställas till svars, även genom att hantera de rättsliga problem som den extraterritoriella dimensionen hos företag och deras uppförande resulterar i.

83.  Europaparlamentet uppmanar FN, och EU och dess medlemsstater, att med multinationella och europeiska företag ta upp problemen med markrofferi och behandlingen av försvarare av markrättigheter, som i många fall faller offer för repressalier, inbegripet hot, trakasserier, godtyckliga gripanden, övergrepp och mord.

84.  Europaparlamentet ser mycket positivt på det arbete som inletts för utarbetandet av en bindande FN-konvention om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet beklagar dock alla handlingar som hindrar denna process och uppmanar EU och dess medlemsstater att delta konstruktivt i dessa förhandlingar.

85.  Europaparlamentet påminner om de olika men kompletterande roller som stater och företag har i fråga om att skydda de mänskliga rättigheterna. Parlamentet upprepar med eftertryck att stater där det förekommer kränkningar av de mänskliga rättigheterna måste bevilja offren tillgång till effektiva rättsmedel. I detta sammanhang påminner parlamentet om att tredjeländers respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive garanterad tillgång till effektiva rättsmedel för alla som utsätts för sådana kränkningar, utgör en mycket viktig aspekt i EU:s yttre förbindelser med dessa länder. Parlamentet välkomnar att EU har spelat en ledande roll i förhandlingarna om och genomförandet av ett antal initiativ för globalt ansvar, vilka går hand i hand med främjandet av och respekten för internationella normer. Parlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 20 juni 2016 om företag och mänskliga rättigheter, och det faktum att man där förespråkar att de nationella handlingsplanerna för företag och mänskliga rättigheter ska inbegripa tillgång till rättsmedel.

86.  Europaparlamentet påminner om att den särskilda karaktären hos små och medelstora företag, som främst är aktiva på lokal och regional nivå och inom specifika sektorer, behöver uppmärksammas. Parlamentet anser att det därför är centralt att unionens politiska strategier i fråga om företagens sociala ansvar, däribland de nationella handlingsplanerna om företagens sociala ansvar, vederbörligen beaktar de små och medelstora företagens särskilda behov, är förenliga med principen ”tänk småskaligt först” och erkänner de små och medelstora företagens informella och intuitiva strategi i förhållande till sitt sociala ansvar. Parlamentet motsätter sig återigen varje initiativ som kan komma att medföra ytterligare administrativa eller finansiella bördor för små och medelstora företag. Däremot stöder parlamentet insatser som gör det möjligt för små och medelstora företag att vidta gemensamma åtgärder.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera politisk samstämmighet vad gäller näringsliv och mänskliga rättigheter på alla nivåer, i synnerhet i samband med unionens handelspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet rapportera om de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna skyddas på ett effektivt sätt i samband med företagsverksamhet.

88.  Europaparlamentet upprepar sin tydliga uppmaning till ett systematiskt införande av människorättsklausuler i alla internationella avtal, inklusive handels- och investeringsavtal som ingåtts eller kommer att ingås mellan EU och tredjeländer. Parlamentet anser också att det måste införas mekanismer för förhandskontroller som ska genomföras innan ett ramavtal sluts och – som en central del av avtalet – utgöra ett villkor för att avtalet ska kunna slutas samt mekanismer för efterhandskontroller för att kunna bemöta överträdelser av nämnda klausuler med konkreta sanktioner, såsom lämpliga sanktioner som fastställts i människorättsklausulerna i avtalet, inbegripet ett eventuellt (tillfälligt) upphävande av avtalet.

89.  Europaparlamentet efterlyser inrättande av mekanismer som syftar till att säkerställa att såväl stater som företag respekterar mänskliga rättigheter, och inrättandet av mekanismer för klagomål för människor vars rättigheter kränks av handels- eller investeringsavtal.

90.  Europaparlamentet noterar kommissionens lagstiftningsförslag av den 28 september 2016 om ändring av förordning (EG) nr 428/2009 om kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden (COM(2016)0616), som syftar till att stärka kontrollen med tanke på att vissa produkter och tekniker kan missbrukas för att begå allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna.

91.  Europaparlamentet noterar avtalet om att uppdatera EU:s exportkontroll när det gäller varor som kan användas för verkställande av dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och begär att denna viktiga lagstiftning genomförs på ett ändamålsenligt sätt och fullt ut. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att uppmuntra tredjeländer att överväga att anta liknande lagstiftning, samt att lansera ett initiativ för att verka för en internationell ram om redskap som används vid tortyr och dödsstraff. Parlamentet välkomnar initiativet för en förordning om inrättande av ett system för vederbörlig aktsamhet i leveranskedjan när det gäller ansvarsfull användning av mineraler från konfliktområden. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att uppdatera EU:s lagstiftning om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Parlamentet betonar att det prioriterar kravet på respekt för mänskliga rättigheter för beviljande av exportlicenser och uppmanar medlemsstaterna att äntligen komma överens om att gå i riktning mot en modernare, flexiblare och mer människorättsbaserad exportpolitik. Medlemsstaterna uppmanas att utföra striktare och mer människorättsbaserade vapenexportkontroller, särskilt när det gäller länder där det bevisligen förekommer våldsamt internt förtryck och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

92.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av kommissionens nya handelsstrategi ”Handel för alla”, där man strävar efter att införliva mänskliga rättigheter i handelspolitiken och utnyttja EU:s ställning som handelsblock för att främja mänskliga rättigheter i tredjeländer. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva att handels- och utrikespolitiska initiativ är helt konsekventa och kompletterar varandra och att det finns ett nära samarbete mellan de olika generaldirektoraten, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet noterar kommissionens planer på att stärka den europeiska ekonomiska diplomatin och betonar att handelspolitiken också bör bidra till hållbar tillväxt i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att involvera samtliga berörda parter i diskussionen om lagstiftningsramen och företagens skyldigheter i länder där privata och offentliga investeringar förväntas öka. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa att de projekt som EIB stöder är i linje med EU:s politik, och rekommenderar förbättrade efterhandskontroller där man bedömer den ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan av EIB-stödda projekt.

93.  Europaparlamentet välkomnar den nya förordningen om det allmänna preferenssystemet (GSP+), som trädde i kraft den 1 januari 2014 och som är ett viktigt instrument i EU:s handelspolitik för att främja mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer i sårbara utvecklingsländer. Parlamentet välkomnar särskilt att handelsförmåner inom GSP+ såväl i sig som rättsligen villkorats med ett fortsatt genomförande av internationella människorättskonventioner. Parlamentet välkomnar offentliggörandet av kommissionens första tvåårsrapport om genomförandet av GSP+ och den föregående dialogen med parlamentet om denna rapport innan den offentliggjordes. Brott mot centrala arbetsrättsliga standarder har rapporterats i flera länder med GSP+-status, och parlamentet efterlyser med kraft ett verkligt genomdrivande av GSP+. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att inkludera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen i förteckningen över konventioner som krävs för att få GSP+-status, och uppmanar de stater som har ansökt om GSP+-status men inte är parter i stadgan att ratificera den.

94.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att 14 länder har tilldelats särskilt fördelaktiga handelsförmåner inom ramen för GSP+, som trädde i kraft den 1 januari 2014, samt den starkt efterfrågade efterlevnaden av 27 internationella konventioner (däribland konventionerna om grundläggande mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter).

95.  Europaparlamentet upprepar sin tydliga uppmaning till omfattande, föregående bedömningar av människorättskonsekvenserna som på ett väsentligt sätt beaktar det civila samhällets åsikter i samband med alla handels- och investeringsavtal.

96.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av nya riktlinjer för analys av inverkan på mänskliga rättigheter i konsekvensbedömningar för handelsrelaterade politiska initiativ(60), men är mycket oroat över kvaliteten på delarna rörande mänskliga rättigheter i bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling i fråga om avtalet om investeringsskydd mellan EU och Myanmar och över att kommissionen inte genomförde någon bedömning av människorättskonsekvenserna när det gäller frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam. Parlamentet upprepar sitt stöd för en omfattande bedömning som en del av efterhandsbedömningen av dessa avtal.

Idrott och mänskliga rättigheter

97.  Europaparlamentet är oroat över att länder med en mycket bristfällig människorättsbakgrund får stå värd för stora idrottsevenemang, såsom fotbolls-VM i Ryssland 2018 och Qatar 2022 och olympiska spelen i Peking 2022, samt över alla människorättsbrott som begås till följd av stora idrottsevenemang, inklusive tvångsavhysning utan samråd med eller kompensation för den drabbade befolkningen, utnyttjande av utsatta grupper såsom barn och migrantarbetare, vilket kan liknas vid slaveri, och nedtystande av organisationer i det civila samhället som avslöjar sådana kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar Internationella olympiska kommittén (IOK) och Internationella fotbollsförbundet (Fifa) att anpassa sina metoder till sportsliga ideal genom att införa garantier för att förhindra, övervaka och ge kompensation för samtliga människorättsbrott som begås i anslutning till stora idrottsevenemang. Parlamentet vill att det tas fram en politisk EU-ram för idrott och mänskliga rättigheter. EU och medlemsstaterna uppmanas att samarbeta med nationella idrottsförbund, företag och organisationer i det civila samhället när det gäller villkoren för deras medverkan i sådana evenemang.

Personer med funktionsnedsättning

98.  Europaparlamentet välkomnar de nya målen nr 12 och nr 16, särskilt delpunkt 16 f, i rådets slutsatser om handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, och uppmanar kommissionen att säkerställa att genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning systematiskt tas upp i människorättsdialoger med tredjeländer. Parlamentet konstaterar att de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning måste beaktas i arbetet med icke‑diskriminering, och uppmanar med eftertryck till en grundlig granskning av ändamålsenligheten i funktionsnedsättningsrelaterade projekt och till att de funktionsnedsattas organisationer ska få medverka ordentligt i planeringen och genomförandet av dessa projekt.

99.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa verklig rörelsefrihet i det offentliga rummet för personer med funktionsnedsättning och därmed även likvärdig möjlighet att delta i samhällslivet.

100.  Europaparlamentet kräver att de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning integreras i EU:s yttre politik och åtgärder utan undantag, särskilt i EU:s migrations- och flyktingpolitik, så att deras särskilda behov kan tillgodoses på lämpligt sätt, eftersom de är utsatta för multipel diskriminering. Parlamentet påminner om att kvinnor och barn med funktionsnedsättning upplever multipel diskriminering och oftare löper större risk att drabbas av våld, övergrepp, misshandel eller exploatering. Parlamentet stöder kraftfullt rekommendationen att integrera ett jämställdhetsperspektiv i EU:s alla handikappstrategier, även i dess yttre politik och åtgärder.

101.  Europaparlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten att fortsatt stödja ratificeringen och genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i de länder som ännu inte har ratificerat eller genomfört den. EU bör föregå med gott exempel genom att på ändamålsenligt sätt genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i unionen. EU uppmanas att inta en ledande roll vid genomförandet av en inkluderande 2030‑agenda för hållbar utveckling som säkerställer att ingen glöms bort, såsom kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning rekommenderade i sina avslutande iakttagelser beträffande översynen av EU:s genomförande av konventionen.

Kvinnors och barns rättigheter

102.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av handlingsplanen för jämställdhet (2016–2020), som innehåller en övergripande förteckning över åtgärder för att förbättra kvinnors situation med avseende på lika rättigheter och egenmakt. Parlamentet betonar att handlingsplanen bör genomföras tillsammans med handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati för att säkerställa ett erkännande av kvinnors mänskliga rättigheter i sig. Parlamentet välkomnar även antagandet av det strategiska engagemanget för jämställdhet (2016–2019), som främjar jämställdhet och kvinnors rättigheter runtom i världen. Parlamentet slår än en gång fast att kvinnors rättigheter inte får äventyras på grund av särskilda förbud inom en viss religion eller tro. Parlamentet begär att EU ökar sitt stöd för genomförandet av de skyldigheter och åtaganden inom området kvinnors rättigheter som härrör från konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, Pekingplattformen samt Kairoförklaringen om befolkning och utveckling samt resultatgranskningarna av dessa och målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar vikten av att inte undergräva regelverket i Peking- och Kairoplattformarna om tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård som en grundläggande mänsklig rättighet och skyddet av sexuella och reproduktiva rättigheter, och att säkerställa att all nödvändig säker sjukvård och psykologiskt stöd och psykologisk vård ges till kvinnliga offer för våldtäkt i krig – inklusive säker abort, i enlighet med internationell humanitär rätt. Parlamentet påpekar att familjeplanering, mödravård, enkel tillgång till preventivmedel, säker abort och alla relevanta tjänster som avser sexuell och reproduktiv hälsa är viktiga faktorer för att rädda livet på kvinnor och minska barna- och mödradödligheten. Parlamentet betonar vikten av att låta dessa strategier vara centrala delar av utvecklingssamarbetet med tredjeländer. Parlamentet betonar nödvändigheten av att försvara kvinnors alla rättigheter, garantera respekt för deras mänskliga värdighet och utrota våld och diskriminering gentemot dem för att förverkliga deras mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar alla individers rätt att fritt fatta beslut i frågor som rör deras sexualitet samt sexuella och reproduktiva hälsa. Parlamentet erkänner i detta avseende kvinnors oförytterliga rättigheter att fatta självständiga beslut, inklusive när det gäller tillgång till familjeplanering.

103.  Europaparlamentet bekräftar åter sitt fördömande av alla former av övergrepp och våld mot kvinnor och barn och varje form av könsrelaterat våld, inklusive de skadliga metoderna med tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, exploatering och slaveri, våld i hemmet och användningen av sexuellt våld i krigföringens tjänst. Parlamentet anser att våldet mot kvinnor även har en psykologisk form, och betonar behovet att integrera könsrelaterad hänsyn som bland annat främjar ett aktivt deltagande av kvinnor i humanitärt bistånd och att införliva skyddsstrategier mot sexuellt och könsrelaterat våld samt grundläggande hälsoåtgärder som inbegriper tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna inte bara måste bekämpa alla former av våld mot kvinnor, utan även måste prioritera främjande av tillgången till utbildning och kampen mot könsstereotyper rörande flickor och pojkar från en mycket tidig ålder. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att skyndsamt ratificera Istanbulkonventionen för att säkerställa samstämmighet mellan EU:s interna och externa åtgärder mot våld mot kvinnor och flickor samt könsrelaterat våld. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 4 mars 2016 om EU:s anslutning till Istanbulkonventionen, som är det första rättsligt bindande internationella instrumentet för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor. Parlamentet anser att detta kommer att göra EU:s inrikes- och utrikespolitik ändamålsenligare och mera konsekvent, samt öka EU:s ansvar för – och stärka dess roll i – att bekämpa våld mot kvinnor och könsrelaterat våld på internationell nivå. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att göra allt för att konventionen ska undertecknas och ingås från EU:s sida. Samtidigt uppmuntras de 14 medlemsstater som ännu inte har undertecknat och ratificerat Istanbulkonventionen att göra detta och säkerställa att konventionen genomförs korrekt. Parlamentet framhåller behovet att säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonal, poliskårer, åklagare, domare, diplomater och fredsbevarande styrkor, både inom EU och i tredjeländer, får korrekt utbildning för att hjälpa och stödja våldsoffer, i synnerhet kvinnor och barn, i konfliktsituationer och insatser ute på fältet.

104.  Europaparlamentet är djupt oroat över de människorättskränkningar som drabbar kvinnor och barn i flyktingläger och mottagningscentrum, där fall av sexuellt våld mot och ojämlik behandling av kvinnor och barn har rapporterats. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Europeiska utrikestjänsten att verka för striktare regler och god praxis i tredjeländer. Parlamentet betonar behovet av att kvinnor och barn som råkat ut för övergrepp under konflikter får hälso- och sjukvård och psykisk vård, i linje med internationell rätt, och behovet av kontinuerlig utbildning, hälso- och sjukvård samt livsmedelsförsörjning för barn i flyktingläger, i konfliktområden och i områden som är påverkade av extrem fattigdom och extrema miljöförhållanden.

105.  Europaparlamentet noterar att åtgärder för att komma till rätta med könsrelaterat våld även måste hantera våld via nätet, inklusive trakasserier, mobbning och hot, samt omfatta arbete för att skapa en internetmiljö som är trygg för kvinnor och flickor.

106.  Europaparlamentet välkomnar antagandet, och stöder genomförandet, av FN:s säkerhetsråds nyligen antagna resolution 2242, där kvinnor utgör en central del i alla insatser för att bemöta globala utmaningar, och ytterligare ansträngningar efterlyses för att integrera agendan för kvinnor, fred och säkerhet i alla de olika dimensionerna av fredsbevarande. Parlamentet betonar vikten av att kvinnor jämlikt, fullt ut och aktivt medverkar i att förebygga och lösa konflikter, samt i fredsförhandlingar och fredsbyggande processer. Parlamentet rekommenderar att ett kvotsystem införs för att främja kvinnors deltagande på alla politiska nivåer.

107.  Europaparlamentet beklagar djupt att romer, särskilt romska kvinnor, fortsatt utsätts för omfattande diskriminering och antiziganism, vilket ger bränsle åt en cykel av missgynnande, utestängande, segregering och marginalisering. EU och medlemsstaterna uppmanas att till fullo respektera romernas mänskliga rättigheter genom att säkerställa rätten till utbildning, hälso- och sjukvård, sysselsättning, bostad och socialt skydd.

108.  Europaparlamentet beklagar djupt bristen på jämställdhet inom politiken och underrepresentationen av kvinnor i politiska, sociala och ekonomiska beslutsprocesser, vilken undergräver mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringarna bör sträva efter jämställdhet i processerna för att bygga upp och upprätthålla demokratin, samt bekämpa alla former av könsdiskriminering i samhället. Parlamentet betonar att valobservatörsuppdragens rapporter innehåller precisa riktlinjer för EU:s politiska dialog med tredjeländer, med syftet att förbättra kvinnors deltagande i valprocesser och länders demokratiska liv.

109.  Europaparlamentet beklagar djupt att vissa länder fortfarande begränsar kvinnors deltagande i val.

110.  Europaparlamentet beklagar djupt att kvinnor världen över fortsatt står inför enorma utmaningar när det gäller att hitta och behålla ett anständigt arbete, vilket framgår av Internationella arbetsorganisationens rapport Women at work 2016.

111.  Europaparlamentet beklagar att glastaket för kvinnor i näringslivet, lönegapet mellan könen och samhällets motarbetande av kvinnligt företagande fortfarande är globala företeelser. Parlamentet efterlyser initiativ för ytterligare egenmakt åt kvinnor, särskilt på områdena egenföretagande och små och medelstora företag.

112.  Europaparlamentet påminner om att tillgång till utbildning, yrkesutbildning och mikrokrediter är nödvändiga verktyg för att ge kvinnor större egenmakt och förhindra kränkningar av deras mänskliga rättigheter.

113.  Europaparlamentet uppmuntrar kvinnor att aktivt delta i fackliga och andra organisationer, eftersom detta i hög grad kommer att bidra till att införa jämställdhetsaspekter i arbetsförhållandena.

114.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att fokusera på kvinnors ekonomiska och politiska frigörelse i utvecklingsländer genom att främja deras medverkan i företag och i genomförandet av lokala och regionala utvecklingsprojekt.

115.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra jämställdhetsbudgetering i all relevant EU-finansiering.

116.  Europaparlamentet uppmanar till investeringar som riktas till kvinnor och ungdomar, som ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom, i synnerhet kvinnors fattigdom.

117.  Europaparlamentet är djupt oroat över att den snabba utbredningen av antimikrobiell resistens förväntas bli den största dödsorsaken i världen, som särskilt kommer att drabba utsatta och svaga människor i utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att omgående utarbeta en verkligt ändamålsenlig folkhälsostrategi.

Barns rättigheter

118.  Europaparlamentet bekräftar än en gång behovet av att FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll skyndsamt universellt ratificeras och genomförs i praktiken, och begär att EU systematiskt samråder med relevanta organisationer för barns rättigheter på lokal och internationell nivå samt i sina politiska dialoger och människorättsdialoger med tredjeländer tar upp frågan om statliga parters skyldigheter att genomföra konventionen. Parlamentet välkomnar att Sydsudan och Somalia har ratificerat konventionen. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att undersöka hur EU kan ansluta sig till FN:s konvention om barnets rättigheter.

119.  Europaparlamentet begär att EU fortsätter att främja EU:s och Unicefs verktygslåda för barns rättigheter Integrating child rights in development cooperation (integrering av barnets rättigheter i utvecklingssamarbete) genom sina externa delegationer och fortsätter att utbilda EU-delegationers personal på ett adekvat sätt inom detta område. Parlamentet framhåller det allvarliga problemet med oregistrerade barn som föds utanför föräldrarnas hemland – ett särskilt allvarligt problem i samband med flyktingar – och uppmanar EU att vid behov ta upp frågan i alla politiska dialoger med tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta strategier för och i internationella forum främja skyddet av barn med fängslade föräldrar, för att råda bot på diskrimineringen och stigmatiseringen av dessa barn. Parlamentet betonar att miljontals barn fortfarande lider av undernäring, varav ett stort antal drabbas av oåterkalleliga, långsiktiga men eller till och med dör. Parlamentet uppmanar kommissionen och världssamfundet att införa innovativa metoder för att effektivt åtgärda problemet med undernäring, i synnerhet bland barn, med största möjliga utnyttjande av hela livsmedelskedjan och därmed tillsammans med partnerskap mellan myndigheter, företag och människor, liksom av alla andra tillgängliga resurser, särskilt sociala medier.

120.  Europaparlamentet framhåller behovet av internationellt bistånd i arbetet med att söka efter och befria kvinnor och barn som fortfarande befinner sig i fångenskap hos Daish och andra terroristorganisationer eller paramilitära organisationer, samt för att främja särskilda program för vård i EU och världen över för före detta fångar. Parlamentet uttrycker oro över rekryteringen av barn och deras deltagande i terroristverksamhet och militär verksamhet. Parlamentet betonar behovet att ta fram strategier för vägledning i sökandet efter, och befriandet, rehabiliteringen och återintegreringen av dessa barn. Parlamentet betonar behovet att främja politik till förmån för avväpning, rehabilitering och återintegrering av barnsoldater. Parlamentet upprepar att kommissionen bör föreslå en heltäckande strategi för barnets rättigheter och en handlingsplan för de kommande fem åren, i syfte att prioritera barnets rättigheter inom EU:s utrikes- och inrikespolitik samt främja barnets rättigheter, framför allt genom att bidra till att säkerställa barns tillgång till vatten, sanitet, hälso- och sjukvård och utbildning, inbegripet i konfliktområden och flyktingläger.

Äldres rättigheter

121.  Europaparlamentet välkomnar mål nr 16 g i handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som syftar till att öka medvetenheten om de mänskliga rättigheterna och de särskilda behoven hos äldre människor. Parlamentet är oroat över de negativa effekterna av åldersdiskriminering. Parlamentet understryker de särskilda utmaningar som äldre människor ställs inför vid åtnjutandet av sina mänskliga rättigheter, t.ex. när det gäller tillgången till socialt skydd och hälso- och sjukvård. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja den pågående översynen av det internationella handlingsprogrammet från Madrid om åldrandefrågor för att kartlägga genomförandet av befintliga instrument och fastställa eventuella brister. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att aktivt delta i FN:s öppna arbetsgrupp om åldrande och öka sina ansträngningar för att skydda och främja äldre personers rättigheter, även genom att överväga att ta fram ett nytt rättsligt instrument.

Rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella personer (hbti‑personer)

122.  Europaparlamentet är djupt oroat över att våldet mot och diskrimineringen av hbti-personer ökar. Parlamentet fördömer skarpt den senaste tidens ökning av diskriminerande lagar och våldsdåd mot individer på grund av deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsegenskaper, och det faktum att 73 länder fortfarande kriminaliserar homosexualitet (även via åtal mot hbti-personer för sedeslöshet) – varav 13(61) tillåter dödsstraff – och 20 länder fortfarande kriminaliserar transidentiteter. Parlamentet uttrycker stor oro över så kallade propagandalagar, som syftar till att begränsa yttrande- och mötesfriheten för hbti-personer och för dem som stöder deras rättigheter. Parlamentet uppmanar alla länder som har sådana lagar att dra tillbaka bestämmelserna i fråga. Parlamentet fördömer skarpt de allt större begränsningarna av mötes- och föreningsfriheten när det gäller hbti-grupper och försvarare av rättigheter för hbti-personer samt de hårda villkoren för dessa, och begränsningarna av evenemang och protester, t.ex. Prideparader, där myndigheter i vissa fall svarat med våld mot demonstranterna. Parlamentet bekräftar återigen den viktiga roll som dessa grundläggande friheter har för fungerande demokratiska samhällen och staternas ansvar för att säkerställa att rättigheterna upprätthålls och att de som utövar rättigheterna skyddas. Parlamentet begär att Europeiska utrikestjänsten prioriterar och stärker sina åtgärder i länder där det förekommer våld och övergrepp mot och dödande och diskriminering av hbti-personer, genom att fördöma dessa handlingar i enlighet med EU:s riktlinjer om dödsstraff och EU:s riktlinjer om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och genom att fortsätta arbetet med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter inom detta område. Parlamentet betonar vikten av att stödja dem som försvarar hbti-personers mänskliga rättigheter genom ökade stödåtgärder och resurser för en ändamålsenlig programplanering och kampanjer för ökad medvetenhet – också finansierade genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter – bland allmänheten om diskriminering av och våld mot hbti-personer, och genom att säkerställa stöd i nödsituationer för dem som behöver sådant stöd. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer och relevanta institutioner att aktivt främja dessa rättigheter och grundläggande friheter.

123.  Europaparlamentet välkomnar rådets (utrikes frågor) riktlinjer av den 24 juni 2013 för att främja och skydda hbti-personers åtnjutande av alla mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att vara pådrivande för ett mer strategiskt och systematiskt genomförande av riktlinjerna, inklusive åtgärder för att öka medvetenheten och tillhandahållande av utbildning för EU-personal i tredjeländer, för att ta upp frågan om rättigheter för hbti-personer på ett ändamålsenligt sätt i politiska dialoger och människorättsdialoger med tredjeländer, och i multilaterala forum. Parlamentet betonar vikten av att för hbti-personer fullt ut tillgängliggöra EU:s riktlinjer för att främja och skydda hbti-personers åtnjutande av alla mänskliga rättigheter. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att öka konsekvensen i EU:s inrikes- och utrikespolitik i fråga om hbti-personers rättigheter.

124.  Europaparlamentet uppmuntrar EU-institutionerna och medlemsstaterna att ytterligare bidra till en diskussion om erkännande av samkönade äktenskap eller samkönade partnerskap som en politisk och social fråga med koppling till mänskliga och medborgerliga rättigheter. Parlamentet ser positivt på att allt fler länder respekterar rätten att bilda familj genom äktenskap, registrerat partnerskap och adoption utan diskriminering på grund av sexuell läggning, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta förslag för ett ömsesidigt erkännande av dessa förbund och samkönade familjer i hela EU, för att säkerställa likabehandling med avseende på arbete, fri rörlighet, beskattning och social trygghet och därmed skydda familjernas inkomst och barnen.

Rättigheter för urbefolkningar och personer tillhörande minoriteter

125.  Europaparlamentet är djupt oroat över att ursprungsbefolkningar fortfarande löper särskilt stor risk att bli diskriminerade och att de är särskilt sårbara för politiska, ekonomiska och miljö- och arbetsrelaterade förändringar och störningar. Parlamentet konstaterar att de flesta lever under fattigdomsgränsen och har mycket liten eller ingen tillgång till politisk representation och politiskt beslutsfattande, vilket strider mot den rätt till fritt och på förhand inhämtat informerat samtycke som garanteras i FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter och som erkänns i 2005 års europeiska samförstånd om utveckling. Parlamentet oroas särskilt över rapporterna om de utbredda och växande människorättskränkningar som urbefolkningar utsätts för, såsom förföljelse, godtyckliga gripanden och dödande av människorättsförsvarare, tvångsförflyttning och markrofferi samt kränkningar från företags sida.

126.  Europaparlamentet noterar med djup oro att urbefolkningarna drabbas särskilt hårt av människorättskränkningar i samband med utvinning av naturtillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att stödja kraftfulla lagstiftningsramar och initiativ som syftar till öppenhet och god förvaltning inom gruvdriftssektorn och andra naturresurssektorer och som respekterar lokalbefolkningens fria och på förhand inhämtade informerade samtycke och FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer att ytterligare stärka dialogen med urbefolkningar ute på fältet för att fastställa och förhindra människorättskränkningar.

127.  Europaparlamentet betonar att minoriteter har särskilda behov, och att därför fullständig och verklig jämlikhet mellan personer som tillhör en minoritet och dem som tillhör majoriteten bör främjas på alla områden i det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella livet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att under hela utvidgningsprocessen noggrant övervaka genomförandet av bestämmelserna till skydd för rättigheterna för personer som tillhör minoriteter.

Rättigheter för personer som diskrimineras på grund av kasttillhörighet

128.  Europaparlamentet fördömer de fortsatta människorättskränkningarna mot människor som utsätts för kasthierarkier och kastdiskriminering, bland annat förvägrad jämlikhet, förvägrad tillgång till rättsväsendet och sysselsättning, fortsatt segregering och fortsatta kastbaserade hinder för grundläggande mänskliga rättigheter och utveckling. Parlamentet noterar med djup oro det alarmerande antalet våldsamma attacker mot daliter på grund av kasttillhörighet och den institutionaliserade diskriminering som äger rum ostraffat. Parlamentet efterlyser på nytt en EU-strategi mot diskriminering på grund av kasttillhörighet, och uppmanar EU att utnyttja varje tillfälle att uttrycka sin djupa oro över diskriminering på grund av kasttillhörighet.

Internationella brottmålsdomstolen (ICC)/övergångsrättvisa

129.  Europaparlamentet påminner om ICC:s universalitet och upprepar sitt helhjärtade stöd för dess verksamhet. Parlamentet betonar den viktiga roll som den spelar för att sätta stopp för straffriheten för personer som begår de allvarligaste brotten av betydelse för världssamfundet, och för att erbjuda tillgång till rättslig prövning för dem som drabbats av krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Parlamentet förblir på sin vakt mot alla försök att undergräva ICC:s legitimitet eller oberoende.

130.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 4 februari 2016 med uppmaningen till medlemmarna av FN:s säkerhetsråd att ställa sig bakom att säkerhetsrådet vänder sig till Internationella brottmålsdomstolen för att de brott som det så kallade IS/Daish i Irak och Syrien begått mot kristna (kaldéer/syrianer/assyrier), yazidier och andra religiösa och etniska minoriteter ska utredas.

131.  Europaparlamentet välkomnar Ukrainas förklaring där landet godtar ICC:s behörighet för brott som begåtts i landet sedan den 20 februari 2014, eftersom denna förklaring banar väg för ICC:s åklagare att avgöra om domstolen kan utreda brott som begåtts under den väpnade konflikten trots att Ukraina ännu inte är medlem av ICC.

132.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser om EU:s stöd till övergångsrättvisa samt EU:s politiska ram för stöd till övergångsrättvisa eftersom EU är den första regionala organisation som antar en sådan policy. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och dess särskilda representanter att aktivt främja ICC, verkställandet av dess beslut och kampen mot straffrihet för brott mot Romstadgan och uttrycker allvarlig oro över det faktum att flera häktningsbeslut fortfarande inte har verkställts. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att samarbeta med domstolen och att fortsätta att tillhandahålla starkt diplomatiskt och politiskt stöd för åtgärderna för att stärka och utöka förbindelserna mellan ICC och FN, i synnerhet inom ramen för FN:s säkerhetsråd, samt att vidta åtgärder för att förebygga och ta itu med fall av bristande samarbete med ICC på ett effektivt sätt. Parlamentet uppmanar på nytt EU att anta en gemensam ståndpunkt i fråga om aggressionsbrott och Kampalaändringarna, och uppmanar medlemsstaterna att anpassa sin nationella lagstiftning till definitionerna enligt Kampalaändringarna samt stärka samarbetet med domstolen. Parlamentet beklagar djupt att ett antal länder satt sig över ICC genom utträde eller hot om utträde ur ICC:s jurisdiktion.

133.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att en särskild EU-representant för internationell rättvisa och internationell humanitär rätt utses för att ge dessa områden den framträdande plats och synlighet de förtjänar, främja EU:s agenda på ett effektivt sätt och integrera EU:s engagemang för kampen mot straffrihet och för ICC överallt i EU:s utrikespolitik.

134.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillhandahålla ICC adekvat finansiering och att stärka sitt stöd till det internationella straffrättssystemet, inbegripet övergångsrättvisa.

Internationell humanitär rätt

135.  Europaparlamentet fördömer bristen på respekt för internationell humanitär rätt och uttrycker sin allvarliga oro över det oroväckande ökande antalet oavsiktliga skador på civilpersoner eller civila mål vid väpnade konflikter runtom i världen och det ökande antalet dödliga attacker mot sjukhus, skolor, humanitära konvojer och andra civila mål. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över det växande inflytande som icke-statliga aktörers handlingar har i konflikter världen över, och uppmanar eftertryckligen EU att använda alla instrument som unionen förfogar över för att öka efterlevnaden av internationell humanitär rätt från statliga och icke-statliga aktörers sida. Parlamentet välkomnar EU:s och EU-medlemsstaternas löfte till Internationella rödakorskommittén om att ge sitt starka stöd till inrättandet av en effektiv mekanism för att öka efterlevnaden av internationell humanitär rätt, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att rapportera till parlamentet om målen och strategin för att uppfylla detta löfte. Parlamentet uppmanar eftertryckligen världssamfundet att sammankalla en internationell konferens för att utarbeta en ny internationell mekanism för att spåra och samla in uppgifter och för att offentligt rapportera om kränkningar av internationell humanitär rätt, inbegripet attacker mot sjukhus, sjukvårdspersonal och ambulanser. En sådan mekanism skulle kunna bygga på den befintliga mekanismen för barn och väpnade konflikter. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att årligen presentera en offentlig förteckning över påstådda förövare vid attacker mot skolor och sjukhus i syfte att fastställa lämpliga åtgärder som EU kan vidta för att stoppa sådana attacker.

136.  Europaparlamentet beklagar djupt att sju medlemsstater ännu inte har ratificerat konventionen om klusterammunition. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja ett världsomfattande förbud mot användningen av vit fosfor, framför allt genom att ingå ett nytt protokoll till konventionen om inhumana vapen som förbjuder användningen av vapen med vit fosfor.

137.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera de grundläggande instrumenten för internationell humanitär rätt och andra relevanta rättsliga instrument som har en inverkan på internationell humanitär rätt. Parlamentet erkänner vikten av EU:s riktlinjer för främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt och upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten och Europeiska utrikestjänsten om att se över genomförandet av dessa riktlinjer i ljuset av de tragiska händelserna i Mellanöstern, särskilt mot bakgrund av den utbredda och systematiska straffriheten för grova kränkningar av internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning. Parlamentet uppmanar EU att stödja initiativ som syftar till att sprida kunskap om internationell humanitär rätt och god praxis vid tillämpningen av den, och uppmanar unionen att nyttja alla bilaterala verktyg som den har till sitt förfogande för att på ändamålsenligt sätt verka för att dess partner efterlever internationell humanitär rätt, bland annat genom att föra en politisk dialog. Parlamentet uppmanar på nytt medlemsstaterna att ansluta sig till de internationella ansträngningarna för att förhindra att väpnade aktörer angriper skolor och använder dem i militärt syfte genom att stödja förklaringen om säkra skolor, som syftar till att bidra till att sätta stopp för omfattande militära attacker på skolor i samband med väpnade konflikter.

138.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen världssamfundet att sammankalla en internationell konferens så att de internationella humanitära reglerna får större verkan.

139.  Europaparlamentet uppmanar på nytt vice ordföranden/den höga representanten att ta ett initiativ till ett EU-vapenembargo mot sådana länder som anklagas för allvarliga brott mot internationell humanitär rätt, framför allt när det handlar om att civil infrastruktur avsiktligt utvalts till angreppsmål. Parlamentet betonar att fortsatta tillstånd till vapenförsäljning till sådana länder bryter mot rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att ta emot Guantanamointerner i EU. Parlamentet betonar behovet att stänga fängelset i Guantanamo Bay så snart som möjligt.

Tankefrihet, samvetsfrihet och religions- eller trosfrihet

140.  Europaparlamentet fördömer, i enlighet med artikel 10 i EUF-fördraget, alla våldsdåd och all förföljelse, intolerans och diskriminering på grund av ideologi, religion eller övertygelse. Parlamentet är djupt oroat över de fortsatta rapporterna om våld och intolerans mot och förföljelse och diskriminering av religiösa minoriteter och trosminoriteter runtom i världen. Parlamentet betonar att rätten till tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet som har en anknytning till andra mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och innefattar rätten att tro eller inte tro, rätten att utöva eller inte utöva en religion eller tro och rätten att fritt välja, ändra och överge eller återvända till sin tro, i enlighet med artikel 18 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att delta i politiska diskussioner för att upphäva hädelselagar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa att minoriteter respekteras och skyddas över hela världen, inbegripet i Mellanöstern, där yazidier, kristna och muslimska minoriteter och ateister förföljs av Daish och andra terroristgrupper. Parlamentet beklagar djupt att religion eller tro missbrukas för terroriständamål.

141.  Europaparlamentet stöder EU:s åtagande att främja rätten till religions- och trosfrihet inom internationella och regionala forum, såsom FN, OSSE, Europarådet och andra regionala mekanismer, och uppmuntrar EU att fortsätta att lägga fram sin årliga resolution om religions- och trosfrihet för FN och stödja mandatet för FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet. Vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten uppmuntras att föra en fortlöpande dialog med icke-statliga organisationer, religiösa grupper och trosgrupper samt religiösa ledare.

142.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till EU:s praxis att gå i ledningen för tematiska resolutioner om religions- och trosfrihet i FN:s råd för mänskliga rättigheter och i FN:s generalförsamling, uppmuntrar EU att stödja mandatet för FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet samt uppmanar eftertryckligen länder som för närvarande inte beviljar begäranden om besök av FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet att göra detta.

143.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sina befintliga instrument och anta andra inom ramen för sitt mandat för att säkerställa ett effektivt skydd för religiösa minoriteter världen över.

144.  Europaparlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att säkerställa ett ändamålsenligt genomförande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet, inbegripet systematisk och konsekvent utbildning för EU:s personal vid högkvarter och i delegationer, rapportering om situationen på nationell och lokal nivå samt nära samarbete med lokala aktörer, i synnerhet ledare för religiösa grupper eller trosgrupper.

145.  Europaparlamentet är djupt oroat över att religions- eller trossamfunds ställning är hotad i vissa delar av världen, där hela religionssamfund försvinner eller flyr.

146.  Europaparlamentet betonar att kristna för närvarande är den religiösa grupp som utsätts för flest trakasserier och hot i länder världen över, även i Europa, där kristna flyktingar rutinmässigt förföljs på grund av sin religion, och att några av de äldsta kristna samfunden riskerar att försvinna, särskilt i Nordafrika och Mellanöstern.

147.  Europaparlamentet uppmuntrar världssamfundet och EU att skydda minoriteter och inrätta säkra zoner. Parlamentet efterlyser erkännande av och självstyre och skydd för etniska och religiösa minoriteter som är bosatta i områden där de historiskt sett har haft en stark närvaro och levt fredligt sida vid sida med varandra – exempelvis i Sinjarbergen (yazidier) och på Nineveslätten (kaldéer/syrianer/assyrier). Parlamentet efterlyser särskilt stöd för ansträngningarna att bevara (mass-)gravar i områden med pågående eller nyliga konflikter, i syfte att gräva upp och kriminaltekniskt undersöka de mänskliga kvarlevorna, för att möjliggöra värdiga begravningar av offrens kvarlevor eller överlämnande av dem till offrens familjer. Parlamentet efterlyser inrättande av en särskild fond som kan bidra till finansieringen av initiativ för att bevara bevis i syfte att möjliggöra utredning och lagföring av misstänkta brott mot mänskligheten. Parlamentet efterlyser åtgärder från EU:s och dess medlemsstaters sida för att snarast inrätta en expertgrupp som har till uppgift att samla in alla bevis som finns för pågående internationell brottslighet, inbegripet folkmord, mot religiösa och etniska minoriteter varhelst sådan brottslighet äger rum, samt att bevara massgravar i områden med pågående eller nyliga konflikter, i syfte att förbereda internationell lagföring av de ansvariga.

Yttrandefrihet online och offline samt via audiovisuella och andra medier

148.  Europaparlamentet betonar att de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna är universella och måste försvaras överallt i världen, i alla sina uttrycksformer.

149.  Europaparlamentet betonar den roll som yttrandefriheten och mediernas oberoende och mångfald spelar som grundläggande element för att åstadkomma demokrati, samt behovet att ge medborgarna och det civila samhället möjlighet att säkerställa insyn och ansvarsskyldighet i den offentliga sektorn.

150.  Europaparlamentet uttrycker oro över ökningen av gripanden och försök att skrämma journalister i många länder, och betonar att sådana metoder skadar pressfriheten på ett allvarligt sätt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och världssamfundet att skydda oberoende journalister och bloggare, minska den digitala klyftan och underlätta oinskränkt tillgång till information och kommunikation samt ocensurerad tillgång till internet (digital frihet).

151.  Europaparlamentet är djupt oroat över mångfaldigandet och spridningen av kontroll-, övervaknings-, censur- och filtreringstekniker, som utgör ett växande hot mot människorätts- och demokratiaktivister i autokratiska länder.

152.  Europaparlamentet fördömer med kraft att allt fler människorättsförsvarare utsätts för digitala hot, inbegripet röjda uppgifter genom konfiskering av utrustning, fjärrövervakning och dataläckage. Parlamentet fördömer bruket av online-övervakning och hackande för att samla in information som kan användas i rättsliga sammanhang eller i förtalskampanjer, eller vid rättegångar för förtal.

153.  Europaparlamentet fördömer med kraft myndigheternas kontroll av internet, medier och den akademiska världen och de ökade hot, trakasserier och godtyckliga gripanden som människorättsförsvarare, advokater och journalister utsätts för.

154.  Europaparlamentet fördömer begränsningar av digital kommunikation, inbegripet nedstängning av webbplatser och blockering av personliga konton som ett sätt för auktoritära regimer att begränsa yttrandefriheten, tysta oppositionen och kuva det civila samhället. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att offentligt fördöma regimer som begränsar den digitala kommunikationen för dem som kritiserar eller gör motstånd mot regimen.

155.  Europaparlamentet framhåller vikten av att främja obegränsad tillgång till internet i alla typer av kontakter med tredjeländer, inbegripet vid anslutningsförhandlingar, handelsförhandlingar, människorättsdialoger och diplomatiska kontakter, och av att göra information om mänskliga rättigheter och demokrati så tillgänglig som möjligt för människor runtom i världen.

156.  Europaparlamentet är oroat över den ökande mängden hatpropaganda, i synnerhet på plattformar för sociala medier, och uppmanar kommissionen att involvera företrädare för organisationer i det civila samhället för att säkerställa att deras åsikter beaktas vid förhandlingar om uppförandekoder. Parlamentet fördömer alla former av spridning av hatmeddelanden som hetsar till våld eller terror.

157.  Europaparlamentet efterlyser ökat stöd när det gäller att främja friheten för medier, skydda oberoende journalister, bloggare och visselblåsare, minska den digitala klyftan och underlätta oinskränkt tillgång till information och kommunikation samt garantera ocensurerad tillgång till internet (digital frihet).

158.  Europaparlamentet efterlyser en aktiv utveckling och spridning av teknik som bidrar till skyddet av de mänskliga rättigheterna och som främjar människors digitala rättigheter och friheter såväl som deras säkerhet och integritet.

159.  Europaparlamentet uppmanar EU att införa kostnadsfri programvara med öppen källkod och uppmuntra andra aktörer att göra samma sak, eftersom den typen av programvara medför bättre säkerhet och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna.

160.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta upp frågan om yttrandefrihet på internet, digitala friheter och vikten av ett fritt och öppet internet i alla internationella forum, bland annat FN:s forum för förvaltning av internet, G8, G20, OSSE och Europarådet.

Terrorismbekämpning

161.  Europaparlamentet upprepar sitt entydiga fördömande av terrorism och sitt helhjärtade stöd för åtgärder som syftar till att utplåna terroristorganisationer, i synnerhet Daish, som utgör ett tydligt hot mot den regionala och internationella säkerheten, med samtidigt beaktande av att sådana åtgärder alltid bör genomföras med full respekt för internationell människorättslagstiftning. Parlamentet stöder genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2178 (2014) om att motverka de hot som utländska terroriststridande utgör, och de vägledande principerna från Madrid om att hejda flödet av utländska terroriststridande.

162.  Europaparlamentet påminner om att det i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati understryks att det behöver säkerställas att respekt för åsikts- och yttrandefriheten integreras i de utvecklingspolitiska strategierna och programmen med anknytning till terrorism, inbegripet användningen av digital övervakningsteknik. Parlamentet betonar att medlemsstaterna bör utnyttja befintliga instrument fullt ut för att ta itu med radikaliseringen av europeiska medborgare och bör utveckla effektiva program för att bekämpa terrorist- och extremistpropaganda och rekryteringsmetoder, särskilt på nätet, och förhindra radikalisering. Parlamentet betonar att samordnade EU‑åtgärder krävs omedelbart, och står fast vid att medlemsstaterna måste samarbeta på känsliga områden, särskilt när det gäller informations- och underrättelseutbyte.

163.  Europaparlamentet begär att EU fortsätter sitt samarbete med FN i arbetet med att bekämpa finansiering av terrorism, också genom att tillämpa befintliga mekanismer för att identifiera enskilda terrorister och terroristorganisationer och globalt stärka mekanismerna för frysande av tillgångar, samtidigt som man upprätthåller internationella normer när det gäller rättssäkerhet och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på ändamålsenligt sätt och utan dröjsmål ta upp denna fråga med stater som finansierar eller stöder terroristorganisationer eller som tillåter att deras medborgare finansierar eller stöder terroristorganisationer.

Dödsstraffet

164.  Europaparlamentet påminner om EU:s ståndpunkt om nolltolerans för dödsstraff och upprepar sitt långvariga motstånd mot dödsstraff, tortyr och grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning i samtliga fall och under alla omständigheter.

165.  Europaparlamentet välkomnar avskaffandet av dödsstraffet i Fiji, Surinam, Mongoliet och delstaten Nebraska i Förenta staterna.

166.  Europaparlamentet är djupt oroat över återinförandet av avrättningar i vissa länder under de senaste åren. Parlamentet beklagar djupt att politiska ledare i andra länder också överväger att återinföra dödsstraffet. Parlamentet uttrycker sin allvarliga oro över den rapporterade ökningen av antalet dödsdomar som avkunnats i världen under 2015, i synnerhet i Kina, Egypten, Iran, Nigeria, Pakistan och Saudiarabien. Parlamentet påminner myndigheterna i dessa länder om att de som stater är part i konventionen om barnets rättigheter, som strängt förbjuder dödsstraff för brott som begåtts av någon som inte fyllt 18 år.

167.  Europaparlamentet är särskilt oroat över det ökande antalet dödsdomar som utdömts under massrättegångar, utan några som helst garantier för de miniminormer för rättvisa rättegångar som krävs enligt internationell rätt.

168.  Europaparlamentet fördömer med kraft det ökade antalet avkunnade dödsdomar för narkotikarelaterade brott och kräver att användningen av dödsstraff och summariska avrättningar avskaffas för sådana brott.

169.  Europaparlamentet uppmanar de stater som har avskaffat dödsstraffet, eller under lång tid haft ett moratorium för det, att stå fast vid sina åtaganden och inte återinföra det. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att använda samarbete och diplomati i alla möjliga forum över hela världen för att förespråka att dödsstraffet avskaffas, och att verka för att säkerställa att rätten till en rättvis rättegång fullt ut respekteras för alla personer som riskerar avrättning. Parlamentet betonar vikten av att EU fortsätter att övervaka under vilka förhållanden avrättningar verkställs i de länder som fortfarande utdömer dödsstraff, för att säkerställa att listan över personer som dömts till döden offentliggörs och att kropparna överlämnas till familjerna.

170.  Europaparlamentet vidhåller att det är viktigt att EU upprätthåller en politik med hög profil som syftar till att dödsstraffet avskaffas i hela världen, i linje med 2013 års reviderade EU-riktlinjer om dödsstraffet, och att unionen fortsätter att förespråka att dödsstraffet avskaffas. Parlamentet uppmanar EU att fortsatt arbeta för dess fullständiga avskaffande, undersöka nya vägar för att förespråka detta samt stödja åtgärder som syftar till att förhindra dödsdomar eller avrättningar inom ramen för EIDMR. Parlamentet begär att EU-delegationerna fortsätter att anordna informationskampanjer i detta syfte.

Kampen mot tortyr och misshandel

171.  Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över den fortsatta användningen av tortyr mot och misshandel av häktade personer, bl.a. för att tvinga fram erkännanden som sedan används vid brottmålsrättegångar som helt uppenbart inte uppfyller internationella normer för rättvisa.

172.  Europaparlamentet beklagar djupt den utbredda användningen av tortyr mot och misshandel av oliktänkade medlemmar av samhället, i syfte att tysta dem, och sårbara grupper såsom etniska, språkliga och religiösa minoriteter, hbti-personer, kvinnor, barn, asylsökande och migranter.

173.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag den tortyr och misshandel som orsakas av Daish och andra terroristorganisationer eller paramilitära organisationer. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med de familjer och samhällen varifrån de offer som utsatts för sådant våld härrör. Parlamentet fördömer de metoder som Daish och andra terroristorganisationer eller paramilitära organisationer använder sig av, inbegripet diskriminering av och angrepp mot minoritetsgrupper. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och världssamfundet att intensifiera sina insatser för att åtgärda det akuta behovet att förhindra ytterligare lidande på ett effektivt sätt.

174.  Europaparlamentet anser att förvars- och fängelseförhållandena i ett antal länder är oerhört oroväckande. Parlamentet anser att det är nödvändigt att bekämpa alla former av tortyr och misshandel, inklusive psykologisk tortyr, av fängslade personer och att göra mer för att säkerställa efterlevnad av relevant internationell rätt, särskilt när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård och läkemedel. Parlamentet fördömer med kraft angreppen på denna rättighet och anser att underlåtenhet att behandla fängslade personer för sjukdomar som hepatit eller hiv kan likställas med underlåtenhet att bistå en person i nöd.

175.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen utrikestjänsten att, mot bakgrund av de återkommande rapporterna om utbredd användning av summariska avrättningar, tortyr och misshandel runtom i världen, på alla dialognivåer och i alla forum, utöka EU:s åtgärder inom ramen för kampen mot summariska avrättningar, tortyr och annan misshandel, i enlighet med riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeländer avseende tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

176.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen utrikestjänsten att fortsätta att systematiskt, vid politiska dialoger och människorättsdialoger med de berörda länderna samt i offentliga tillkännagivanden, uttrycka sin oro över tortyr och misshandel. Parlamentet uppmanar EU-delegationer och medlemsstaters ambassader på plats att övervaka fall rörande tortyr och misshandel och att vidta konkreta åtgärder för att tortyr och misshandel ska utplånas helt, att följa relevanta brottmålsrättegångar och att använda alla sina tillgängliga instrument för att hjälpa de berörda individerna.

Drönare

177.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över användningen av bestyckade drönare utanför den internationella rättsliga ramen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att formulera tydliga politiska och rättsliga ståndpunkter om bestyckade drönare och upprepar sitt krav på en gemensam EU-ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare där mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt upprätthålls och som bör ta upp frågor som den rättsliga ramen, proportionalitet, ansvarsskyldighet, skydd av civila och öppenhet. Parlamentet kräver än en gång att EU förbjuder utveckling, produktion och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan. Parlamentet uppmanar EU att motsätta sig och förbjuda utomrättsliga och riktade avrättningar och att åta sig att säkerställa lämpliga åtgärder i enlighet med nationella och internationella rättsliga förpliktelser när det finns rimliga skäl att anta att en person eller en grupp inom dess jurisdiktion kan knytas till ett olagligt riktat dödande i utlandet. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaterna och rådet att inbegripa bestyckade drönare och helt självstyrande vapen i relevanta europeiska och internationella mekanismer för nedrustning och vapenkontroll, och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att delta i och stärka dessa kontrollmekanismer. Parlamentet uppmanar EU att garantera ökad insyn och ansvarsskyldighet från dess medlemsstaters sida, inte minst gentemot tredjeländer, vid användningen av bestyckade drönare med hänsyn till den rättsliga grunden för deras användning och till det operativa ansvaret, att möjliggöra rättsliga prövningar av drönarattacker och att säkerställa att offren för olagliga drönarattacker får tillgång till effektiva rättsmedel.

178.  Europaparlamentet betonar EU-förbudet mot utveckling, produktion och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan. Parlamentet uppmanar EU att motsätta sig och förbjuda otillåtet riktat dödande.

179.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla parlamentet tillbörligt uppdaterat om användningen av EU-medel för alla forsknings- och utvecklingsprojekt med anknytning till tillverkning av drönare, för såväl civilt som militärt bruk. Parlamentet begär att människorättskonsekvensbedömningar genomförs för framtida projekt för utveckling av drönare.

180.  Europaparlamentet betonar att konsekvenserna av olika tekniker för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna bör integreras i EU:s politik och program för att stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna och främja demokratin, rättsstatsprincipen och goda styrelseformer samt fredlig konfliktlösning.

Stöd för demokrati och val samt valobservatörsuppdrag

181.  Europaparlamentet påminner om att ett öppet utrymme för det civila samhället, yttrande-, mötes- och föreningsfrihet samt vederbörlig respekt för rättsstatsprincipen är centrala inslag i rättvisa och demokratiska val. Parlamentet uppmanar EU att säkerställa att lokala icke-statliga organisationer har utrymme för att lagenligt övervaka och kontrollera genomförandet av val. Parlamentet betonar att korruption utgör ett hot mot lika åtnjutande av mänskliga rättigheter och undergräver demokratiska processer. Parlamentet anser att EU bör betona vikten av integritet, ansvarsskyldighet och en god förvaltning av offentliga angelägenheter i alla dialoger med tredjeländer, i enlighet med det som anges i FN:s konvention mot korruption. Parlamentet påminner om att EU måste fullgöra sina åtaganden gentemot sina partner, i synnerhet i grannskapet, om att stödja ekonomiska, sociala och politiska reformer, skydda mänskliga rättigheter och stödja inrättandet av rättsstaten, som är de bästa sätten att stärka den internationella ordningen och säkerställa stabilitet i grannskapet. Parlamentet betonar därför att översynen av den europeiska grannskapspolitiken gav möjlighet att påminna om unionens främsta mål, dvs. att försvara universella värden och främja de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om att de erfarenheter som EU, politiker, akademiker, medierna, icke-statliga organisationer och det civila samhället gjort av övergångar till demokrati inom ramen för utvidgnings- och grannskapspolitiken samt lärdomarna från detta, också kan ge ett positivt bidrag till fastställande av bästa praxis som skulle kunna användas för att stödja och befästa andra demokratiseringsprocesser runtom i världen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det arbete som utförs inom ramen för det europeiska initiativet för demokrati samt EU-program till stöd för det civila samhällets organisationer, framför allt EIDMR.

182.  Europaparlamentet rekommenderar att EU utarbetar en mer heltäckande metod för demokratiseringsprocesser, eftersom valövervakning utgör bara en dimension under en längre och mer omfattande tidsperiod. Parlamentet upprepar att en politisk övergång och demokratisering, för att ge långsiktiga och lyckade resultat, måste kombineras med respekt för mänskliga rättigheter, lika tillgång till demokratiseringsprocessen för kvinnor, personer med funktionsnedsättning och andra marginaliserade grupper, och främjande av rättvisa, öppenhet, ansvarsskyldighet, försoning, rättsstatsprincipen, ekonomisk och social utveckling, åtgärder för att bekämpa den extrema fattigdomen samt inrättande av demokratiska institutioner. Parlamentet betonar att EU bör prioritera kampen mot korruption i länder som genomgår demokratiseringsprocesser eftersom denna företeelse försvårar skyddet och främjandet av en god samhällsstyrning, ger näring åt organiserad brottslighet och är kopplad till valfusk.

183.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet om översynen av den europeiska grannskapspolitiken och påminner om att EU:s förbindelser med grannländerna bör bygga på unionens värden i enlighet med EU-fördraget, vilka omfattar mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet understryker att bidraget till stabiliseringen av grannskapet går hand i hand med främjandet av demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter.

184.  Europaparlamentet betonar att EU bör fortsätta att stödja demokratiska och ändamålsenliga människorättsinstitutioner och det civila samhället i grannländerna. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang med tillfredsställelse hur det europeiska initiativet för demokrati konsekvent engagerar sig i EU:s östra och södra grannskap för att främja respekt för grundläggande rättigheter och friheter och demokratiska principer.

185.  Europaparlamentet betonar att utvidgningspolitiken är ett av de starkaste redskapen för att stärka respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja stärkandet av demokratiska politiska kulturer, respekten för rättsstatsprincipen, mediernas oberoende, liksom rättsväsendets oberoende, och kampen mot korruption i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna.

186.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att fortsätta att fullt ut stödja pågående demokratiseringsprocesser i tredjeländer såväl som politisk dialog mellan regerings- och oppositionspartier och civilsamhällen. Parlamentet framhåller vikten av konsekvent uppföljning av rekommendationer från valobservatörsuppdrag som en del av EU:s engagemang för demokratistöd och som en del av landstrategierna för mänskliga rättigheter för de berörda länderna. Parlamentet efterlyser närmare samordning och samarbete mellan parlamentet och kommissionen/utrikestjänsten för att säkerställa att genomförandet av dessa rekommendationer följs upp och att riktat ekonomiskt och tekniskt stöd som EU kan erbjuda används. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en helhetsbedömning av valövervakningsprocesser.

187.  Europaparlamentet uppmanar rådet och utrikestjänsten att – i de berörda länderna – ta med ett särskilt avsnitt i den geografiska delen av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen som tar upp problemet med genomförandet av de rekommendationer som antagits inom ramen för valövervakningsuppdrag. Parlamentet påminner om den utfästelse som utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna gjort i handlingsplanen om att mer kraftfullt och konsekvent gå in för kontakter med valadministrationsorgan, parlamentsinstitutioner och organisationer inom det civila samhället i tredjeländer för att bidra till deras egenmakt och, på så sätt, stärka de demokratiska processerna.

188.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess arbete i samband med val – det vill säga övervakning och stöd – kombineras med liknande stöd för andra viktiga aktörer i ett demokratiskt system, såsom politiska partier, parlament, lokala myndigheter, oberoende medier och det civila samhället.

189.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att verka för att bästa praxis inom området fastställs, inbegripet i sammanhanget konfliktförebyggande åtgärder, medling och främjande av dialog, i syfte att utarbeta en konsekvent, flexibel och trovärdig EU‑strategi.

190.  Europaparlamentet erkänner utrikestjänstens och EU-delegationernas framgångsrika arbete med färdigställandet av den andra generationens demokratianalyser och framstegen med handlingsplanerna för demokrati, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att säkerställa att handlingsplanerna omvandlas till konkret stöd för demokrati på plats.

191.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att bygga vidare på erfarenheterna från demokratianalyserna för att bana väg för införlivande av sådana analyser i sina externa åtgärder och konstaterar att demokrati visserligen gärna får tas med i landstrategierna för mänskliga rättigheter och demokrati, men att detta inte är tillräckligt för en verkligt omfattande förståelse av demokrati i ett partnerland.

o
o   o

192.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden/den höga representanten och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter.

(1) http://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/cedaw.htm (2) EUT C 289, 9.8.2016, s. 57. (3) http://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/CMW.aspx (4) A/RES/41/128 (5) http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/69/2 (6) http://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/Vienna.aspx (7) http://www.un.org/womenwatch/daw/beijing/pdf/BDPfA%20E.pdf (8) http://www.unfpa.org/sites/default/files/pub-pdf/programme_of_action_Web%20ENGLISH.pdf (9) http://www.ohchr.org/Documents/Publications/PTS-4Rev1-NHRI_en.pdf (10) https://europa.eu/globalstrategy/en/global-strategy-foreign-and-security-policy-european-union (11) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11855-2012-INIT/sv/pdf (12) https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cmsUpload/111817.pdf (13) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A52009XG1215(01) (14) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10897-2015-INIT/sv/pdf (15) EUT C 65, 19.2.2016, s. 174 (16) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/foraff/137584.pdf (17) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10255-2016-INIT/sv/pdf (18) http://www.consilium.europa.eu/en/meetings/fac/2015/10/st13201-en15_pdf/ (19) http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/06/16-epsco-conclusions-lgbti-equality/ (20) http://ec.europa.eu/justice/discrimination/files/lgbti_actionlist_en.pdf (21) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9242-2015-INIT/sv/pdf (22) http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2015/07/20-fac-migration-conclusions/ (23) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-12002-2015-REV-1/en/pdf (24) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-12098-2015-INIT/sv/pdf (25) EUT L 43, 18.2.2015, s. 29. (26) http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=SV&f=ST%2015559%202014%20INIT (27) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/130243.pdf (28) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-12525-2016-INIT/sv/pdf (29) https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?documentId=0900001680462544 (30) EUT L 76, 22.3.2011, s. 56. (31) http://www.consilium.europa.eu/en/meetings/international-summit/2015/11/action_plan_en_pdf/ (32) http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D27-4E9C-8CD3-CF6E4FF96FF9%7D/s_res_2242.pdf (33) http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D27-4E9C-8CD3-CF6E4FF96FF9%7D/CAC%20S%20RES%201820.pdf (34) http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/RES/1325(2000) (35) http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/69/167 (36) Antagna texter, P8_TA(2016)0337. (37) Antagna texter, P8_TA(2016)0300. (38) Antagna texter, P8_TA(2016)0201. (39) Antagna texter, P8_TA(2016)0102. (40) Antagna texter, P8_TA(2016)0051. (41) Antagna texter, P8_TA(2015)0470. (42) Antagna texter, P8_TA(2015)0317. (43) Antagna texter, P8_TA(2015)0350. (44) Antagna texter, P8_TA(2015)0348. (45) Antagna texter, P8_TA(2015)0288. (46) EUT C 316, 30.8.2016, s. 130. (47) EUT C 316, 30.8.2016, s. 178. (48) EUT C 234, 28.6.2016, s. 25. (49) Antagna texter, P7_TA(2014)0172. (50) EUT C 181, 19.5.2016, s. 69. (51) http://www.ohchr.org/EN/HRBodies/HRC/RegularSessions/Session31/Documents/A_HRC_31_56_en.doc (52) EUT C 65, 19.2.2016, s. 105. (53) EUT C 434, 23.12.2015, s. 24. (54) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 115. (55) EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 165. (56) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 69. (57) A/RES/17/4. (58) https://www.democracyendowment.eu/annual-report/ (59) EUT C 208, 10.6.2016, s. 25. (60) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/july/tradoc_153591.pdf. (61) Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Nigeria, Somalia, Mauretanien, Sudan, Sierra Leone, Jemen, Afghanistan, Pakistan, Qatar, Iran och Maldiverna.

Europaparlamentets resolution av den 14 december 2016 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (2016/2036(INI))

P8_TA(2016)0503 A8-0360/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–  med beaktande av artiklarna 21 och 36 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik om politisk ansvarighet,

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet av den 21 september 2015 från kommissionens avdelningar Gender Equality and Women's Empowerment: Transforming the lives of Girls and Women through EU External Relations 2016–2020 (Jämställdhet och kvinnors egenmakt: omvandling av flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020) (SWD(2015)0182),

–  med beaktande av det tal som kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, höll den 14 september 2016 om tillståndet i unionen,

–  med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, den 28 juni 2016, och av hennes förslag vid det informella utrikesministermötet i Bratislava den 2 september 2016,

–  med beaktande av slutsatserna från toppmötet i Bratislava den 16 september 2016,

–  med beaktande av resultatet av det informella mötet mellan EU:s försvarsministrar i Bratislava den 27 september 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om fredsfrämjande insatser – EU:s samverkan med FN och Afrikanska unionen(1),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 28 augusti 2016 i Weimar från utrikesministrarna i Weimartriangeln – Frank-Walter Steinmeier (Tyskland), Jean-Marc Ayrault (Frankrike) och Witold Waszczykowski (Polen) – om framtiden för Europa,

–  med beaktande av det fransk-tyska initiativet om försvarsfrågor från september 2016 med rubriken Förnyelse av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för kultur och utbildning (A8-0360/2016), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen står inför aldrig tidigare skådade interna och externa utmaningar, bland annat konflikter mellan stater, statskollapser, terrorism, hybridhot, it-osäkerhet och osäker energiförsörjning, organiserad brottslighet och klimatförändringar. Det enda sättet för EU att effektivt bemöta de nya utmaningarna är genom att samla EU:s och medlemsstaternas strukturer i en gemensam och verkligt samordnad insats inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

B.  EU omges i dag av en rad instabila områden, eftersom det i stora delar av Mellanöstern och Nordafrika pågår etniska och religiösa konflikter och ombudskrig. Terrorgrupper som den så kallade Islamiska staten (IS)/Daish och Jabhat Fateh al-Sham-fronten frodas i regionen. Al-Qaida utnyttjar det säkerhetsvakuum som uppstått i Mellanöstern och Nordafrika för att vinna styrka och övertygelsen om ett globalt jihad är oförändrad.

C.  Konflikterna får direkta och allvarliga konsekvenser för EU-medborgarnas säkerhet och välbefinnande, eftersom de i allt större utsträckning sprids till EU, vare sig det sker i form av terrorism, massiva flyktingströmmar eller desinformationskampanjer som syftar till att splittra våra samhällen.

D.  Europa upplever hotet från terrorism på sitt territorium. De terrordåd i europeiska städer som nyligen genomförts av radikala jihadister med koppling till IS/Daish är en del av den gruppens övergripande strategi och kompletterar kriget i fält i Syrien och Irak, det ekonomiska kriget mot turistindustrin i Nordafrika samt internetpropaganda och it-angrepp. Tusentals EU-medborgare som har anslutit sig till sådana terroristgrupper är ett växande hot mot vår säkerhet på hemmaplan och på andra håll i världen.

E.  Ett aggressivt Ryssland fortsätter att kränka sina grannars suveränitet och självständighet och utmanar öppet den europeiska och globala freds- och säkerhetsordningen. Ryssland är i dag alltmer autokratiskt och mer aggressivt mot sina grannar än vid något annat tillfälle sedan Sovjetunionen upplöstes 1991. Den officiella ryska propagandan utmålar väst som en motståndare och försöker aktivt undergräva enigheten inom EU och sammanhållningen i den transatlantiska alliansen, antingen i form av desinformationskampanjer eller genom ekonomiskt stöd till EU-skeptiska och fascistiska grupper inom unionen och i kandidatländer.

En fortsättning på framgångssagan EU: omvandling genom handling

1.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen är en av de största landvinningarna i Europas historia och att EU:s omvandlande kraft har skapat fred, stabilitet och välstånd för unionens medborgare och dess grannländer, av vilka många har blivit medlemsstater i EU. Parlamentet betonar att EU fortfarande är den största ekonomiska makten, den mest generösa givaren av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd och en föregångare i den globala diplomatin kring frågor som klimatförändringar, internationell rättvisa, icke-spridning av massförstörelsevapen och mänskliga rättigheter. Parlamentet efterfrågar ökad synlighet för EU:s åtgärder på dessa områden.

2.  Europaparlamentet anser att den nuvarande inre och yttre krisen också utgör ett tillfälle för EU om den utnyttjas för att få EU att fungera och samarbeta bättre. Parlamentet anser att de aktuella utmaningarna kräver en reform som kommer att göra att EU blir bättre och mer demokratiskt och kan leverera det som medborgarna förväntar sig. Parlamentet påminner om att EU-medborgarna ser en verkningsfull gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som ett prioriterat åtgärdsområde för EU, och att detta är ett av de områden där EU-samarbetet kan ge det största mervärdet. Parlamentet betonar därför att medlemsstaterna måste ändra sitt tankesätt, eftersom utrikespolitik och säkerhet inte längre kan begränsas till ett snävt nationellt perspektiv. Parlamentet anser att ingen enskild medlemsstat ensam kan hantera de utmaningar som vi står inför i dag, och är fast övertygat om att EU:s sårbarhet är ett direkt resultat av en ofullständig integration och brist på samordning. Parlamentet betonar att globalisering och multipolaritet gör integrationsprocesser som den i EU nödvändiga. Medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att visa tillräckligt med enhet, politisk vilja och förtroende för varandra för att göra det möjligt att på ett samordnat sätt använda de verktyg som finns till hands för att driva våra intressen och värderingar. Parlamentet upprepar att EU kan bli en stark global aktör på samma nivå som andra stormakter endast om samtliga medlemsstater talar med en röst och agerar tillsammans inom ramen för en kraftfull utrikes- och säkerhetspolitik för EU.

3.  Europaparlamentet välkomnar färdplanen och åtagandena från toppmötet i Bratislava och förväntar sig ett konkret engagemang från medlemsstaterna när det gäller att genomföra den.

4.  Europaparlamentet påminner om att unionens yttre politik måste vara sammanhängande och i överensstämmelse med andra politikområden med en extern dimension och att den ska fullfölja de mål som fastställs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen. Eftersom uppbyggnad av motståndskraft bör vara ett av huvudmålen för Gusp krävs en övergripande strategi där olika sektorer utmanar de traditionella strategierna för utrikes- och säkerhetspolitiken med användning av en lång rad diplomatiska, säkerhetsmässiga, försvarsrelaterade, ekonomiska, handelsrelaterade, utvecklingsmässiga och humanitära instrument, liksom ökad energitrygghet och energioberoende. Parlamentet anser att Gusp bör bli mer drivande, slagkraftig och värdebaserad. Parlamentet understryker att en konsekvent politik för utveckling är ett värdefullt verktyg för att EU:s övergripande strategi ska kunna tillämpas i praktiken i enlighet med målen i 2030-agendan för hållbar utveckling.

5.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av kommissionens nya handelsstrategi ”Handel för alla”, där man strävar efter att stärka de mänskliga rättigheterna i handelspolitiken och utnyttja EU:s ställning som handelsblock för att främja mänskliga rättigheter i tredjeländer. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva att handels- och utrikespolitiska initiativ är fullständigt konvergenta och komplementära och att det finns ett nära samarbete mellan de olika generaldirektoraten, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet framhåller vikten av att kommissionärsgruppen för yttre åtgärder, som leds av vice ordföranden/den höga representanten, driver på genomförandet av den övergripande strategin. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva att handels- och utrikespolitiska initiativ är fullständigt konvergenta och komplementära och att det finns ett nära samarbete mellan de olika generaldirektoraten, utrikestjänsten och medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet uppmanar EU-delegationerna att använda sig av gemensam programplanering inom alla politikområden med koppling till yttre åtgärder för att undvika dubbelarbete, spara pengar, förbättra effektiviteten och upptäcka möjliga klyftor.

6.  Europaparlamentet erkänner att klimatförändringarna skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för den regionala och globala stabiliteten eftersom den globala uppvärmningen påverkar tvister om territorium, livsmedel, vatten och andra resurser, försvagar ekonomier, hotar regional säkerhet och skapar migrationsströmmar. Parlamentet uppmuntrar dessutom EU och medlemsstaterna att överväga hur militär planering på nationell nivå och EU-nivå kan omfatta strategier för anpassning till klimatförändringar och vad som skulle kunna betraktas som lämplig kapacitet och lämpliga prioriteringar och åtgärder.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sin kapacitet för att motverka de desinformations- och propagandakampanjer som når människor i EU och dess grannar. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att inse att den pågående informationskrigföringen inte bara är en extern EU-fråga utan även en intern. Parlamentet beklagar EU:s oförmåga att förmedla och på ett ordentligt sätt presentera den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens åtgärder, förtjänster och resultat för den europeiska allmänheten. Rådet, kommissionen och medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att överbrygga denna klyfta genom att bättre redogöra för EU:s yttre åtgärder och förbättra deras synlighet.

8.  Informations- och it-krigföring är ett avsiktligt försök att på statlig och icke-statlig nivå destabilisera och misskreditera politiska, ekonomiska och sociala strukturer. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang det akuta behovet att införa it-säkerhet och it-försvar i EU:s alla interna och externa politikområden och i unionens förbindelser med tredjeländer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett automatiskt system för informationsutbyte i fråga om it- och hybridhot samt it- och hybridangrepp. Parlamentet uppmanar EU att i internationella forum försvara synsättet att den öppna, globala kärninfrastrukturen för internet är en neutral zon. Parlamentet är också övertygat om att EU bör inleda samarbete med sina partner och utöka sitt bistånd till kapacitetsuppbyggnad på områdena it-säkerhet och kampen mot it-brottslighet och it-terrorism.

9.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtagande att utveckla en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som vägleds av principerna om demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet samt överensstämmelse med FN-stadgan och folkrätten. Parlamentet påminner om EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, i vilken vikten av att EU integrerar sin politik för mänskliga rättigheter och jämställdhet i uppdrag och insatser för krishantering betonas. Parlamentet erinrar om vikten av den så kallade klausulen om mänskliga rättigheter, som sedan tidigt 1990-tal ingår i alla ramavtal som undertecknas med tredjeländer.

10.  Europaparlamentet påminner om att utvidgningspolitiken är ett av EU:s mest framgångsrika politikområden och har bidragit till att säkerställa stabilitet, demokrati och välstånd på den europeiska kontinenten. Parlamentet upprepar därför sitt starka stöd för utvidgningsprocessen, under förutsättning att Köpenhamnskriterierna, inbegripet integrationsförmågan, är uppfyllda. Parlamentet betonar vikten av att utöka samarbetet mellan EU och kandidatländer och potentiella kandidatländer i frågor som migration, säkerhet, terrorismbekämpning och organiserad brottslighet samt kampen mot människohandel. Parlamentet uppmanar kandidatländerna att göra så stora ansträngningar som möjligt för att anpassa sig till EU:s Gusp/GSFP.

11.  Europaparlamentet understryker EU:s engagemang för en regelbaserad internationell ordning och effektiv multilateralism under FN:s ledning. Parlamentet erkänner FN:s och EU:s strategiska partnerskap för fredsbevarande verksamhet och krishantering, som funnits sedan 2003. Parlamentet uppmuntrar även EU och dess medlemsstater att ge stöd till FN:s fredsbevarande verksamhet och att samarbeta med FN för att stärka regionala organisationers – i synnerhet Afrikanska unionens – fredsbevarande kapacitet och att ta den fredsbevarande resursen för Afrika i beaktande. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att betydligt öka sina militära och polisiära bidrag till FN:s fredsbevarande uppdrag. Parlamentet välkomnar åtagandet i EU:s globala strategi om Nato som hörnstenen i Europas kollektiva säkerhet och om att stärka FN som grundvalen för den internationella ordningen.

12.  Europaparlamentet påpekar att de senaste kriserna tydligt har visat på FN:s begränsningar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utnyttja allt sitt inflytande för att få till stånd en reform av FN:s säkerhetsråd, i synnerhet i syfte att ta bort vetorätten när det rör sig om illdåd i massiv skala.

13.  Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av EU:s globala strategi, som presenterades av vice ordföranden/den höga representanten i juni 2016, inte är möjligt utan medlemsstaternas starka engagemang, ansvar samt politiska vilja och ledarskap. Parlamentet betonar att lämpliga mänskliga och ekonomiska resurser måste avsättas av medlemsstaterna för genomförandet av strategin, särskilt på de centrala områdena konfliktförebyggande, säkerhet och försvar. Parlamentet betonar de praktiska och ekonomiska fördelarna med ytterligare integrering av de europeiska försvarskapaciteterna.

14.  Europaparlamentet välkomnar avsikten att utarbeta en genomförandeplan för säkerhet och försvar. Parlamentet understryker att denna genomförandeplan bör kompletteras med en vitbok som anger ambitionsnivån, uppgifterna, kraven och kapacitetsprioriteringarna för det europeiska försvaret. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen inleda arbetet med en sådan vitbok så snart som möjligt, så att resultaten kan börja synas under 2017.

15.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att årligen reflektera över hur genomförandet av strategin fortlöper. Denna reflektion bör ske inom ramen för en årlig debatt i parlamentet och på grundval av den genomföranderapport som utarbetas av vice ordföranden/den höga representanten.

16.  Europaparlamentet anser att den globala strategin bör genomgå en regelbunden översyn och att en analys av dess genomförande ska tillhandahållas i samband med valet och när den nya kommissionen tillträder, så att strategins mål och prioriteringar även fortsättningsvis överensstämmer med utmaningarna och hoten.

17.  Europaparlamentet framhåller att EU:s yttre åtgärder bör baseras på de tre pelarna diplomati, utveckling och försvar.

Ta ansvar för säkerheten: förebygga, försvara, avskräcka, reagera

18.  Europaparlamentet betonar att EU måste stärka sin kapacitet inom säkerhet och försvar, eftersom unionen kan utnyttja sin fulla kapacitet som en global kraft bara om dess oöverträffade mjuka makt kombineras med hård makt, som en del av EU:s övergripande strategi. Parlamentet påminner om att en förstärkt och gemensam civil och militär kapacitet är en nyckelfaktor för att EU till fullo ska kunna reagera på kriser, bygga upp motståndskraft hos sina partner och skydda Europa. Parlamentet konstaterar att det återigen är maktpolitiken som dominerar de internationella förbindelserna och att kapacitet till försvar och avskräckande medel därför är avgörande för vårt inflytande i de diplomatiska samtalen. I detta avseende påminner parlamentet om att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken behöver stärkas och fördjupas, eftersom det enda realistiska sättet att stärka vår militära kapacitet i en tid av budgetbegränsningar är att öka synergierna genom att intensifiera försvarssamarbetet på grundval av samtliga medlemsstaters behov samt riktade investeringar. Parlamentet anser att ett starkare europeisk säkerhets- och försvarssamarbete skulle leda till större slagkraft, enhetlighet och effektivitet och att EU och dess medlemsstater kan förvärva den nödvändiga tekniska och industriella kapaciteten endast genom ett sådant fördjupat samarbete.

19.  Europaparlamentet är övertygat om att det med en EU-budget som redan är underfinansierad behövs ytterligare medel för insatser, administrativa kostnader, förberedande åtgärder och pilotprojekt inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, liksom ytterligare ekonomiska resurser från medlemsstaterna och stärkta synergier. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta till vara översynen/revideringen av den fleråriga budgetramen för att ta itu med budgetbehoven för de växande säkerhetsutmaningarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina försvarsutgifter för att uppfylla Natos kapacitetsmål, som kräver försvarsutgifter på minst 2 procent av BNP. Parlamentet understryker att bättre samordning av och minskad överlappning mellan EU:s och medlemsstaternas verksamheter skulle möjliggöra besparingar och omfördelning av medel.

20.  Europaparlamentet anser att det är av avgörande vikt att instrumenten i Lissabonfördraget slutligen införs, särskilt det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet anser att en flexibel och inkluderande strategi som uppmuntrar ett öppet och proaktivt deltagande från alla medlemsstaters sida, är avgörande för genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet välkomnar det gemensamma dokumentet från försvarsministrarna i Frankrike och Tyskland om förnyelse av GSFP och det italienska förslaget om en starkare europeisk försvarspolitik och stöder till fullo målet ifråga om ett positivt beslut om upprättandet av det permanenta strukturerade samarbetet i rådet (utrikes frågor och försvar) i november 2016. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ta ledningen för detta initiativ, liksom för andra nyligen framlagda förslag om att stärka GSFP, i syfte att bana väg för ytterligare ambitiösa beslut om GSFP fattade vid novembermötet 2016 i rådet (utrikes frågor och försvar) och vid Europeiska rådets möte i december 2016, bland annat följande förslag:

21.  Europaparlamentet uppmuntrar en översyn av EU:s strategi för civila GSFP-uppdrag, från insatsernas natur till deras mål och de personer som deltar, för att se till att de planeras, genomförs och stöds på rätt sätt. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom GSFP-uppdragen och GSFP-operationerna, trots deras tillkortakommanden. Parlamentet efterlyser större flexibilitet i EU:s finansiella regler i syfte att stödja unionens förmåga att reagera på kriser samt ett genomförande av de befintliga bestämmelserna i Lissabonfördraget. Parlamentet stöder inrättandet av startfonder för brådskande finansiering av de inledande faserna av militära insatser. Parlamentet anser att ett nytt, mer ändamålsenligt beslutsförfarande för beslut om EU:s militära uppdrag skulle förbättra EU:s flexibilitet och styrka när det gäller att svara på hot och kriser, men inser också att beslutet om trupper ska tillhandahållas för sådana uppdrag eller inte måste fattas på medlemsstatsnivå.

22.  Europaparlamentet insisterar på att alla beslut om att röra sig mot en europeisk försvarsunion, inklusive utvecklingen av ett större permanent strukturerat samarbete och skapandet av gemensamma försvarsinstrument, måste grundas på enhällighet bland EU:s medlemsstater.

23.  Europaparlamentet beklagar att den omfattande uppgiftstilldelning som blev resultatet av mötet i rådet (utrikes frågor) i november 2013 och Europeiska rådets möten 2013 och 2015 ännu inte har genomförts till fullo av kommissionen, utrikestjänsten, försvarsbyrån och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionsledamoten med ansvar för den inre marknaden, industri, entreprenörskap och små och medelstora företag att lägga fram en bedömning av genomförandet av tidigare beslut till parlamentet innan nya uppgiftstilldelningar föreslås. Parlamentet uppmuntrar ett påskyndande av det pågående arbetet med den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet och kommissionens ansträngningar för att maximera försvarssamarbete, bland annat genom incitament på områden som den inre marknaden, offentlig upphandling, forskning, transport, rymd, it-säkerhet, energi och industri. Parlamentet noterar förslaget från Frankrikes president om en europeisk säkerhets- och försvarsfond och stöder utvecklingen av nya och innovativa finansierings- och investeringskoncept, bland annat via Europeiska investeringsbanken och offentlig-privata partnerskap.

24.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna har svårigheter med att försöka upprätthålla många olika fullt fungerande försvarskapaciteter, vilket gör att det behövs större samordning och tydligare alternativ när det gäller vilka kapaciteter som ska behållas, så att medlemsstaterna kan specialisera sig på vissa kapaciteter. Parlamentet betonar de praktiska och ekonomiska fördelarna med ytterligare integration av de europeiska försvarskapaciteterna, och noterar att det finns olika pågående initiativ i denna riktning som bör placeras inom en bredare ram för att fastställa en intelligent färdplan. Parlamentet stöder förslagen om en ”europeisk planeringstermin för försvaret”, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram konkreta förslag i detta syfte. Parlamentet anser att samverkansförmågan är central om medlemsstaternas styrkor ska bli mer kompatibla och integrerade. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att titta på nya möjligheter till gemensamma inköp och gemensamt underhåll av styrkor och materiel.

25.  Europaparlamentet berömmer Europeiska försvarsbyråns roll för att främja och samordna kapacitetsuppbyggnaden och begär att byrån stärks, särskilt genom en utökning av dess budget. Parlamentet insisterar på att byråns personal- och driftskostnader bör finansieras ur unionens budget. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att se över försvarsbyråns organisation, förfaranden och tidigare verksamhet.

26.  Europaparlamentet påminner om att Europa måste upprätthålla en konkurrenskraftig och innovativ industriell och teknisk bas som kan utveckla och producera den kapacitet som krävs. Parlamentet påminner om att en integrerad försvarsmarknad och en konsolidering av den europeiska försvarsindustrin är absolut nödvändiga för att uppnå stordriftsfördelar och ökad effektivitet.

27.  Europaparlamentet välkomnar förslaget från ordförande Juncker om att skapa en Europeisk försvarsfond för att främja forskning och innovation. Parlamentet välkomnar det pågående arbetet med att inrätta en förberedande åtgärd om försvarsforskning, som bör åtföljas av ett större europeiskt försvarsforskningsprogram som finansieras av EU inom nästa fleråriga budgetram, inklusive ytterligare ekonomiska resurser från medlemsstaterna.

28.  Europaparlamentet begär att EU spelar en aktivare roll inom området nedrustning, icke-spridning och vapenkontroll. Parlamentet uppmanar rådet och vice ordföranden/den höga representanten att spela en aktivare roll inom konfliktlösning och fredsbyggande.

29.  Europaparlamentet påminner om att det i EU:s globala strategi efterlyses investeringar i konfliktförebyggande men att det samtidigt de facto föreslagits stora nedskärningar från kommissionens och rådets sida i budgeten för 2017 när det gäller EU:s enda instrument för konfliktförebyggande (instrumentet som bidrar till stabilitet och fred). Parlamentet betonar behovet att intensifiera arbetet på områdena konfliktförebyggande, medling och försoning med tanke på de många säkerhetsutmaningarna i Europas grannskap och andra områden.

30.  Europaparlamentet erkänner det ökande ömsesidiga beroendet mellan intern och extern säkerhet, och anser att dagens säkerhetsutmaningar kräver en djupgående översyn av vår säkerhetspolitik i syfte att skapa en konsekvent och enhetlig utrikes- och inrikespolitik som omfattar både de interna och externa dimensionerna, inklusive aspekter som terrorbekämpning, it-säkerhet, energitrygghet, hybridhot, strategisk kommunikation och kritisk infrastruktur. Medlemsstaternas säkerhetstjänster uppmanas kraftfullt att förstärka sitt samarbete och sin samordning och öka utbytet av underrättelser och information, och alla medlemsstater uppmanas att uppfylla sin rättsliga skyldighet att dela underrättelser med Europol och Eurojust i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet. EU uppmanas med eftertryck att ytterligare stärka sitt samarbete och utbyte av underrättelser med tredjeländer i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet, samtidigt som man respekterar internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning. Parlamentet lovordar lanseringen av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

31.  Europaparlamentet välkomnar den gemensamma förklaringen om samarbete mellan Nato och EU, som antogs vid toppmötet i Warszawa. Parlamentet stöder fullt ut fördjupat samarbete mellan Nato och EU på områdena it-säkerhet, migration, strategisk kommunikation och reaktion på hybridhot. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram specifika förslag för att följa upp den gemensamma förklaringen från Warszawa före utgången av 2016. Parlamentet är övertygat om att Nato är avgörande för Europas kollektiva säkerhet, samtidigt som parlamentet insisterar på att det är nödvändigt att vidmakthålla en riktig insatskapacitet för EU. Parlamentet påminner om att ett starkare Nato och ett starkare EU ömsesidigt förstärker och kompletterar varandra. Parlamentet välkomnar åtagandet i EU:s globala strategi om Nato som hörnstenen i Europas kollektiva säkerhet. Parlamentet betonar att EU på bästa sätt bör utnyttja sina tillgängliga säkerhets- och försvarsresurser och undvika eventuellt dubbelarbete. Parlamentet anser också att EU och dess medlemsstater måste samarbeta närmare med Nato för att se till att alliansens smarta försvar och EU:s initiativ för sammanslagning och gemensamt utnyttjande kompletterar och ömsesidigt förstärker varandra.

32.  Europaparlamentet understryker att säkerheten för EU:s medlemsstater är odelbar och att samtliga medlemsstater i enlighet med artikel 42.7 i EU-fördraget måste åtnjuta samma säkerhetsnivå och därför på ett jämlikt, proportionerligt sätt bör tillhandahålla sin del och delta i arbetet för EU:s säkerhet samt infria sina åtaganden. Parlamentet konstaterar vidare att denna artikel även fastslår att detta inte ska påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.

33.  Europaparlamentet inser behovet att titta på kreativa lösningar för samarbete mellan EU och Storbritannien på området för Gusp/GSFP.

34.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att den europeiska säkerhetsstrukturen, som baseras på Helsingforsslutakten från 1975 och dess fyra så kallade korgar, förstärks eftersom den allvarligt har skadats av Rysslands olagliga militära ingrepp på Krim och i östra Ukraina.

35.  Europaparlamentet anser att det är dags för en ny och mer realistisk strategi för EU:s förbindelser med Ryssland, baserad på trovärdiga avskräckande medel men även på dialog inom områden av gemensamt intresse, såsom terrorismbekämpning, icke-spridning och handel. Parlamentet understryker samtidigt vikten av att investera mer i samarbetet med och stödet till det civila samhället i Ryssland i syfte att stärka förbindelserna mellan EU och Ryssland på lång sikt. Parlamentet betonar att sanktionerna behövdes som en reaktion på den ryska aggressionen i Ukraina och har visat sig vara ett verkningsfullt sätt att avskräcka från ytterligare aggression. Parlamentet påminner om att ett fullständigt genomförande av Minskavtalen är en förutsättning för att sanktionerna ska hävas. Parlamentet ger sitt fulla stöd till EU:s införande av restriktiva åtgärder mot enskilda individer och enheter i Ryssland som ett svar på den olagliga annekteringen av Krim och den avsiktliga destabiliseringen av Ukraina, och insisterar på att EU måste ta ytterligare gradvisa sanktioner under övervägande, i synnerhet mot högteknologiska produkter i olje-, gas-, it- och försvarsindustrisektorerna, om Ryssland fortsätter att kränka internationell rätt. Parlamentet anser att det ligger i EU:s och Rysslands gemensamma intresse att uppnå ett bättre förhållande, under förutsättning att internationell rätt tillämpas.

36.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och det internationella samfundet att med en röst sända ett tydligt budskap till Rysslands regering om att dess handlingar kommer att medföra kostnader och konsekvenser. Parlamentet begär vidare en nedtrappning av den nuvarande krisen och insisterar på att EU och dess medlemsstater arbetar tillsammans med internationella partner för att sätta diplomatisk, politisk och ekonomisk press på Rysslands regering att upphöra med sin aggression. Parlamentet välkomnar besluten från Natos toppmöte i Warszawa i detta sammanhang. Parlamentet understryker sitt engagemang för Ukrainas enhet, suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet betonar att de val som hålls på de ockuperade territorierna på Krim inte äger giltighet.

37.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att hitta sätt att trappa ned de nuvarande spänningarna och föra en konstruktiv dialog med Ryssland för att identifiera åtgärder som kan minska risken för farliga missförstånd och felbedömningar. Parlamentet understryker vikten av ökad ömsesidig öppenhet gällande militär verksamhet i syfte att undvika incidenter med Ryssland i luften och till havs, liksom behovet att utveckla gemensamma standarder för hantering av eventuella olyckor och incidenter. Parlamentet anser att icke samarbetsvilliga militära flygplan utan aktiva transpondrar är en allvarlig fara för civil luftfart, och anser det nödvändigt att utarbeta åtgärder för att upptäcka sådana flyg så tidigt som möjligt och att på internationell nivå få till stånd ett sätt att undanröja sådana säkerhetsrisker. Parlamentet anser vidare att samarbetet med Ryssland angående den nyligen uppnådda kärnvapenöverenskommelsen med Iran kan öppna upp för förbättrade förbindelser på andra områden, även med Nato, i syfte att minska spänningarna i exempelvis Östersjön, Syrien och Ukraina.

38.  Europaparlamentet uppmanar EU med eftertryck att utöka samarbetet med de östliga partnerländerna i syfte att stärka deras demokratiska institutioner, motståndskraft och oberoende, inbegripet genom inrättandet av ambitiösa och fullt utvecklade GSFP‑uppdrag som har i uppgift att öka säkerheten och stabiliteten. Parlamentet uppmanar EU att spela en aktivare och mer genomslagskraftig roll inom konfliktlösning och fredsbyggande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka biståndet till Ukraina, inbegripet lämpliga försvarssystem, för att förhindra en militär upptrappning i östra Ukraina, att göra ”EU East StratCom” till en permanent EU-struktur och att anslå de mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att den ska fungera bättre. Parlamentet stöder fortsatt dessa länders strävanden efter EU-medlemskap och reformagendan på områden som rättsstaten, ekonomin, den offentliga förvaltningen, kampen mot korruption och skyddet av minoriteter.

39.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtaganden gentemot sina partner i grannskapet och om att stödja sociala och politiska reformer, befästandet av rättsstaten, skyddet av mänskliga rättigheter samt främjandet av ekonomisk utveckling som det bästa sättet att stärka den internationella ordningen och säkerställa stabiliteten i grannskapet. Parlamentet är medvetet om att EU:s politik inte får tillämpa någon universallösning och därför måste vara mer flexibel och lyhörd med avseende på föränderliga situationer i det östra och södra grannskapet. Parlamentet konstaterar att det reviderade europeiska grannskapsinstrumentet inte har levt upp till sina mål, särskilt när det gäller ”mer för mer”-principen. Parlamentet uppmuntrar ett övervägande av strategin med ”ge mindre, få mindre” med avseende på sådana länder som går bakåt i fråga om styrning, demokrati och mänskliga rättigheter.

40.  Europaparlamentet understryker att fördjupade förbindelser med USA och Kanada är av strategiskt intresse för EU, men samtidigt är det viktigt för EU att stärka sina förbindelser med länderna i Central- och Sydamerika, inte bara för att förstärka det biregionala partnerskapet utan också för att gemensamt ta itu med stora globala utmaningar. Parlamentet erkänner att EU är USA:s absolut viktigaste ekonomiska partner och vice versa, samtidigt som båda är viktiga allierade på internationell nivå, både bilateralt och genom Nato, och på områden som kärnvapenöverenskommelsen med Iran, Syrien och Ukraina. Parlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att se till att detta förhållande fortsätter, på grundval av gemensamma värderingar, efter USA:s presidentval i november 2016.

Bygga upp motståndskraft och investera i en verkligt övergripande strategi: utveckla, stödja och stärka

41.  Europaparlamentet betonar att arbetet med att säkerställa fred och stabilitet på vår kontinent, i vårt närområde och i Afrika nu måste stå i centrum för Europas agerande. Parlamentet inser att man inte kan få till stånd en hållbar utveckling utan säkerhet och att hållbar utveckling är villkoret för säkerhet, stabilitet, social rättvisa och demokrati. Parlamentet anser att det är nödvändigt att angripa de bakomliggande orsakerna till instabilitet och påtvingad och irreguljär migration, nämligen fattigdom, bristande ekonomiska framtidsutsikter, väpnade konflikter, dåligt styre, klimatförändringar, människorättsbrott, ojämlikhet och handelspolitik som inte tar itu med dessa utmaningar. Parlamentet anser att säkerhet, ekonomisk och social utveckling samt handel är delar av samma övergripande strategi och att dessa företeelser måste stå i överensstämmelse med principen om konsekvent politik för utveckling, som fastställs i artikel 208 i Lissabonfördraget. Parlamentet efterlyser europeiska och internationella åtgärder (FN/G20) mot olagliga finansiella överföringar från Afrika.

42.  Europaparlamentet understryker att EU särskilt måste fokusera på att förbättra levnadsförhållanden i närområdet med hjälp av alla tillgängliga politiska verktyg, inklusive handel, utvecklingsbistånd, miljöpolitik och diplomati, liksom kapacitet till krishantering. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang EU:s nya partnerskap för migration och den externa investeringsplanen, och begär att få vara delaktigt i genomförandet av dessa instrument. Parlamentet understryker behovet att utveckla en ny strategi för Afrika på grundval av EU:s värden och principer, som skapar bättre möjligheter till handel, investeringar, tillgång till energi och ekonomisk tillväxt, och att ge stöd till afrikanska länder så att de kan bygga upp demokratiska, öppna och ändamålsenliga institutioner, liksom åtgärder för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar. Parlamentet är övertygat om att EU bör se över sin utvecklings- och handelspolitik för att se till att politiken överensstämmer med våra värden och bidrar till dessa mål. Parlamentet uppmanar EU, och i synnerhet medlemsstaterna, att bekämpa otillåtna finansiella överföringar och avsevärt öka sina finansiella åtaganden gentemot regionen, bland annat genom förvaltningsfonden för Afrika, den externa investeringsplanen och Europeiska utvecklingsfonden. Parlamentet understryker att EU spelar en viktig roll för att målen i 2030-agendan ska kunna uppnås. Parlamentet anser att den privata sektorn kan spela en viktig roll för utvecklingen om den agerar inom en rättsligt bindande ram som fastställer näringslivets ansvar i fråga om respekt för de mänskliga, sociala och miljömässiga rättigheterna.

43.  Europaparlamentet erkänner att EU:s bistånd till offer för katastrofer, flyktingar och andra behövande har gett blandade resultat.

44.  Europaparlamentet understryker också behovet att skärpa kampen mot de bakomliggande orsakerna till terrorism och radikalisering, som huvudsakligen påverkar Västafrika, Sahel, Afrikas horn och Mellanöstern och som slår mot Europa på ett sätt som saknar motstycke. EU uppmanas med eftertryck att inleda samordnade diplomatiska insatser tillsammans med USA och andra internationella allierade för att övertyga partnerländer i regionen, såsom Turkiet, Saudiarabien och Iran, om behovet av en gemensam och rättsligt grundad strategi för denna globala utmaning. Parlamentet uppmuntrar dessutom till ansträngningar för samarbete och samordning med andra länder i denna kamp, och uppmanar eftertryckligen statliga och icke-statliga aktörer i regionen att avhålla sig från att underblåsa ytterligare sekteristiska och etniska spänningar. Parlamentet uttrycker stark oro över de allvarliga brotten mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning i Jemen, inbegripet bombningen av begravningen i Sanaa den 8 oktober 2016. Parlamentet kräver en brådskande oberoende, internationell utredning av detta och andra brott mot internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att avbryta allt samarbete i Jemen fram till dess att sådana brott har utretts och de ansvariga har ställts till svars. Parlamentet kräver att blockaden av Jemen omedelbart upphör och uppmanar alla sidor i konflikten att återuppta dialogen och arbeta för en varaktig vapenvila. Parlamentet insisterar på att det inte finns någon militär lösning på konflikten.

45.  Europaparlamentet uppmanar till införande av tematiska ramar för att erbjuda ett samarbete mellan EU, partnerländerna i det södra grannskapet och regionala nyckelaktörer, i synnerhet i Afrika, i regionala frågor såsom säkerhet, utveckling, energi och hantering av migrationsströmmar. Parlamentet anser att vårt grannskap skulle bli mer motståndskraftigt om det organiseras inom ramen för ett regionalt samarbete, vilket skulle göra att utmaningar i form av bland annat migration, terrorism och utveckling kan bemötas gemensamt. Därför uppmanar parlamentet EU att samarbeta med sina grannar i Maghreb i syfte att återuppväcka och vidareutveckla Arabiska Maghrebunionen.

46.  Europaparlamentet påminner om att Sahelregionen och andra angränsande geografiska områden utgör prioriterade regioner för säkerheten i EU, och framhåller det instabila säkerhetsläget där och de möjliga konsekvenserna av den nuvarande oron. Parlamentet uppmanar EU att arbeta för att stärka samarbetet med länderna i Nordafrika och Sahel i kampen mot den ökande terroristverksamheten i Sahel-Saharaområdet. Parlamentet betonar att de mycket svåra levnadsförhållandena på vissa platser kan leda till att delar av befolkningen dras till den islamiska terrorismen. Parlamentet uppmuntrar till utarbetandet av en sammanhängande, kraftfull strategi för Sahelområdet som syftar till att förbättra styret, ansvarigheten och legitimiteten hos statliga och regionala institutioner, förbättra säkerheten, motarbeta radikalisering och olaglig handel med människor, vapen och narkotika samt att stärka den ekonomiska politiken och politiken för utveckling. Parlamentet är övertygat om att förstärkningen av kapaciteten hos regionala och subregionala organisationer, i synnerhet i Afrika, är av yttersta vikt för konfliktförebyggande, konfliktlösning och säkerhetssamarbete. Parlamentet betonar att EU måste bemöta denna säkerhetssituation i praktiken, inte bara ekonomiskt utan också politiskt och militärt.

47.  Europaparlamentet framhåller vikten av att hitta en hållbar lösning på konflikten i Syrien i linje med övergångsprocessen, som fastställs i Genèvekommunikén och FN:s säkerhetsråds resolution 2254 (2015). Parlamentet ger sitt stöd till de FN-ledda insatserna för att underlätta förhandlingar mellan samtliga parter i den syriska konflikten om en inkluderande politisk uppgörelse. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att skyndsamt förbereda en europeisk strategi för Syrien. Parlamentet är övertygat om att det inte räcker med bilaterala förhandlingar mellan Ryssland och USA för att komma fram till ett hållbart svar på den syriska krisen. Parlamentet uppmanar EU att göra ett avsteg från sin diplomatiska marginalisering och använda sitt inflytande gentemot nyckelaktörer som Iran, Saudiarabien och Ryssland för att se till att de intar en konstruktiv hållning och avstår från att bidra till en ytterligare upptrappning av situationen. Parlamentet fortsätter att enträget uppmana alla medlemmar i FN:s säkerhetsråd att leva upp till sina förpliktelser i fråga om krisen. Parlamentet påminner om Rysslands och andras upprepade användning av sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd och anser att detta går stick i stäv med de internationella ansträngningar som görs för fred och konfliktlösning i Syrien och regionen. Parlamentet betonar att sanktioner bör övervägas mot alla individer och enheter som är inblandade i brott mot mänskligheten i Syrien. Parlamentet uttrycker mycket stor oro över de många och omfattande brott mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning som begås av alla sidor i konflikten i Syrien, och betonar vikten av att se till att ansvar utkrävs för sådana brott. Parlamentet ger sitt upprepade stöd till Syriens grannländer, som står inför enorma utmaningar när de tar emot miljontals flyktingar. Parlamentet ger ånyo sitt fulla stöd till Iraks och Syriens oberoende, territoriella integritet och suveränitet, där alla etniska och religiösa gruppers rättigheter respekteras fullt ut.

48.  Europaparlamentet erkänner Turkiets roll som en viktig partner för att lösa konflikten i Syrien, kampen mot IS/Daish i Syrien och Irak samt migrationskrisen. Parlamentet fördömer kraftfullt försöket till militärkupp mot den demokratiskt valda regeringen i Turkiet. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att värna den konstitutionella ordningen, men understryker samtidigt vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna, rättsstaten, yttrandefriheten samt rättsväsendets och mediernas oberoende efter kuppen, i linje med landets åtaganden som medlem av Europarådet. Parlamentet understryker att Turkiet bör samarbeta nära med Europarådet i syfte att se till att alla förfaranden respekterar rättsstatens principer. Parlamentet är bestört över den repressiva och omfattande utrensning som inleddes efter kuppförsöket och som allvarligt kringskär de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheterna i Turkiet. Parlamentet är särskilt oroat över att antalet fall av övervåld från polisens sida och misshandeln av frihetsberövade ökar, att straffriheten för människorättskränkningar fortgår och att rättsväsendets oberoende urholkas.

49.  Europaparlamentet framhåller behovet att uppnå en tvåstatslösning på konflikten i Mellanöstern – på grundval av de parametrar som fastställdes i rådets slutsatser från juli 2014) – som garanterar ett säkert Israel och en livskraftig palestinsk stat på grundval av 1967 års gränser och löser alla problem som rör permanent status, för att konflikten ska få ett slut. Parlamentet uppmanar EU att ta sitt ansvar och bli en aktör att räkna med och en medlare i den diplomatiska processen. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att vidta brådskande åtgärder för att säkra tvåstatslösningens livsduglighet och skapa en positiv utveckling för verkliga fredsförhandlingar. Parlamentet uppmanar de israeliska myndigheterna att omedelbart upphöra med sin bosättningspolitik och vända utvecklingen. Parlamentet betonar att det är en grundläggande förutsättning för uppnåendet av en rättvis och varaktig fred att alla parter, oavsett omständigheterna, respekterar internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Parlamentet betonar att EU måste föra en konsekvent politik i situationer som involverar ockupation eller annektering av territorier.

50.  Europaparlamentet anser att kampen mot människosmugglare är möjlig endast om det finns ett samarbete med länderna på andra sidan Medelhavet och i Afrika som helhet vilket bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna, och anser i detta sammanhang att EU och dess medlemsstater måste samarbeta med internationella partner för att angripa de pushfaktorer som leder till migration.

51.  Europaparlamentet ger sitt starka stöd till en förstärkning av skyldigheten att skydda som en viktig ledstjärna för EU:s och dess medlemsstaters arbete över hela konfliktspektrumet, liksom i fråga om mänskliga rättigheter och utveckling.

Den europeiska diplomatins styrka: kunskap, engagemang och inflytande

52.  Europaparlamentet framhåller EU:s enorma potential som diplomatisk stormakt, på grundval av de många olika instrument som står till vårt förfogande och vår normativa makt på området demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar i detta sammanhang den centrala samordnande rollen för vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten och EU:s delegationer i tredjeländer.

53.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att förebygga konflikter, ta itu med de bakomliggande orsakerna till instabilitet och garantera människors säkerhet. Parlamentet inser att tidiga förebyggande åtgärder mot risker för långvariga väpnade konflikter är mer effektiva, mindre tidsödande och billigare än fredsbevarande insatser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att visa politiskt ledarskap i förebyggande diplomati och medling vid konflikter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den roll som EU:s system för tidig varning för konflikter, utrikestjänstens medlingsstödsgrupp och det europeiska fredsinstitutet spelar. Parlamentet uppmanar till vidareutveckling av EU:s kapacitet för konfliktförebyggande och medling. Parlamentet understryker att kvinnors deltagande i konfliktlösningssamtal är avgörande för att främja kvinnors rättigheter och deltagande och ett första steg i riktning mot kvinnors fullständiga integrering i framtida övergångsprocesser. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att öka de ekonomiska och administrativa resurser som anslås för medling, dialog, försoning och krisrespons. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att strikt hålla sig till de normer som fastställdes i EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och att upphöra med vapenhandel med tredjeländer som inte uppfyller de förtecknade kriterierna. Parlamentet insisterar på att EU bör intensifiera den politiska dialogen och samarbetet om avrustning, icke-spridning och rustningskontroll.

54.  Europaparlamentet uppmuntrar starkt de fortsatta förhandlingarna om en återförening av Cypern i syfte att nå en snabb och framgångsrik avslutning.

55.  Europaparlamentet anser att EU och dess medlemsstater måste utveckla en slagkraftig utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik som respekterar nationella intressen men också strävar efter att arbeta med internationella partner, FN, icke-statliga organisationer, människorättsförsvarare och andra aktörer i frågor av delat intresse i syfte att främja fred, välstånd och stabilitet runt om i världen. Parlamentet betonar behovet av nära samarbete med andra globala och regionala stormakter kring globala hot och utmaningar. Parlamentet betonar i synnerhet den centrala vikten av de transatlantiska förbindelserna, som bygger på gemensamma intressen och värderingar. Parlamentet påpekar att en vitalisering av dessa strategiska partnerskap, i syfte att omvandla dem till ett effektivt utrikespolitiskt instrument, bör vara en prioritet för EU.

56.  Europaparlamentet anser att EU bör uppgradera och intensifiera sina diplomatiska insatser i Asien, bland annat med Asean, för att bidra till större stabilitet och säkerhet i konfliktområden med förnyade spänningar, samarbeta nära med partner i regionen och upprätthålla folkrätten, bland annat i Sydkinesiska havet och Indiska oceanen, samt ta itu med problem som rör skyddet av de mänskliga rättigheterna och rättsstaten. Parlamentet konstaterar att EU behöver fortsätta stödja en utveckling av fredliga förbindelser mellan Kina och dess grannländer runt Sydkinesiska havet, däribland Vietnam, Taiwan och Filippinerna, genom konstruktiva bilaterala och inkluderande multilaterala mekanismer. Parlamentet anser att en förstärkning och förnyelse av strukturerna för internationell ordning inte kan uppnås utan Asien, i synnerhet Kina. Parlamentet betonar att förhållandet mellan EU och Kina mot bakgrund av Kinas globala ambitioner måste gå bortom de ekonomiska banden och bli mer övergripande och fokusera på Kinas roll i FN, landets inflytande i regionala konflikter i sitt grannskap och på hur landet bidrar till att hantera globala utmaningar.

57.  Europaparlamentet uppmanar EU att inte helt släppa taget om de områden som i nuläget inte är särskilt strategiskt intressanta, men som i framtiden kan komma att bli mycket viktiga – antingen ur ekonomisk eller mänsklig eller militär synvinkel – såsom Centralasien, Afrika söder om Sahara eller Arktis – och som andra globala stormakter intresserar sig för.

58.  Europaparlamentet påminner om vikten av EU:s normativa makt och efterlyser ytterligare förstärkning av EU:s kultur- och vetenskapsdiplomati för att sprida och främja europeiska styrkor och värderingar utanför våra gränser. Parlamentet påpekar också styrkan i ekonomisk diplomati, bland annat sanktioner, som ett verktyg för att driva igenom EU:s politik.

59.  Europaparlamentet framhåller den parlamentariska diplomatins roll för ett starkare politiskt samarbete med EU:s partner.

60.  Europaparlamentet framhåller behovet att stärka de nationella parlamentens roll i genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, även genom intensifierat samarbete mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten i frågor som rör EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

61.  Europaparlamentet betonar den roll som icke-statliga aktörer och organisationer i det civila samhället spelar i egenskap av diplomatiska aktörer och nyckelpartner för EU, och betonar vikten av att EU bistår dem och samarbetar med dem.

62.  Europaparlamentet betonar behovet att påskynda konsolideringen av en fullt utvecklad europeisk diplomattjänst och i synnerhet att stärka dess tematiska sakkunskap och strategiska policyplanering och prognostisering, liksom underrättelseområdet. Parlamentet anser det vara viktigt att även ge utrikestjänstens representationer i krisområden en konsulär roll i syfte att bistå EU-medborgare. Parlamentet insisterar på behovet av en rättvis balans mellan diplomater från medlemsstaterna och EU‑tjänstemän vid utrikestjänsten, även i ledande ställning.

63.  Europaparlamentet betonar att de ekonomiska medel som finns till förfogande för EU:s yttre åtgärder inte står i rimlig proportion till de utmaningar vi står inför. Parlamentet efterlyser i detta avseende en avsevärd utökning av resurserna under rubrik IV i den fleråriga budgetramen i samband med den kommande halvtidsöversynen.

64.  Europaparlamentet efterlyser större ansvarsskyldighet och insyn, särskilt i samband med förhandlingar om internationella avtal.

65.  Europaparlamentet beklagar djupt den begränsade budgeten på ca 320 miljoner euro (0,2 % av EU:s budget) för EU:s Gusp och efterlyser en bättre förvaltning av de finansiella flödena för att genomföra budgeten. Parlamentet betonar att de fastställda budgetanslagen för 2016 ligger på samma nivå som under 2015, och att den tillgängliga marginalen i slutet av mars 2016 uppgick till 170 miljoner euro, efter godkännandet av ytterligare fem miljoner euro till säkerhetsåtgärder inom ramen för Eucap Sahel Mali och tio miljoner euro till EU BAM Libyen. Parlamentet är bekymrat över bristen på tillgängliga medel med tanke på de åtaganden som måste göras under 2016. Bara för att fullfölja de uppdrag som löper ut 2016 planeras en tilläggsbudget på 169 miljoner euro.

66.  Europaparlamentet lyfter fram den viktiga roll som kultur spelar i EU:s yttre politik för att främja dialog och ömsesidig förståelse och ömsesidigt lärande. Parlamentet betonar att riktad kultur- och utbildningspolitik kan främja centrala utrikes- och säkerhetspolitiska mål för EU och bidra till ett stärkande av demokratin, rättsstaten och skyddet av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet upprepar den roll som interkulturell och interreligiös dialog spelar i kampen mot extremism, radikalisering och marginalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att beakta kulturdiplomati och interkulturell dialog i EU:s instrument för yttre förbindelser och i EU:s utvecklingsagenda. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och EU-delegationerna över hela världen att tillsätta en kulturattaché i varje EU-representation i partnerländer utanför EU. Parlamentet betonar vidare utbildningens centrala roll för att främja medborgarskap och interkulturella färdigheter och för att skapa bättre ekonomiska utsikter och förbättra hälsan. Parlamentet uppmuntrar kommissionens nuvarande ansträngningar för att stärka den roll som samarbetet inom vetenskap och forskning spelar som mjukt maktmedel i de europeiska yttre förbindelserna. Parlamentet framhåller hur vetenskapligt utbyte kan bidra till koalitionsbyggande och konfliktlösning, särskilt i relationerna med EU:s grannländer.

o
o   o

67.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0249.

Europaparlamentets resolution av den 14 december 2016 om GJP-verktyg för att minska prisvolatiliteten på jordbruksmarknader (2016/2034(INI))

P8_TA(2016)0504 A8-0339/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådet förordningar (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nrº1307/2013 och (EU) nrº1308/2013 som fastställer EU:s gemensamma jordbrukspolitik,

–  med beaktande av den studie från mars 2016 som har utarbetats för Europaparlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling om en lägesöversikt på nationell nivå och EU-nivå över de riskhanteringsverktyg som medlemsstaterna har tagit i bruk under perioden 2014–2020,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från budgetutskottet (A8-0339/2016), och av följande skäl:

A.  Jordbruksmarknaderna har alltid kännetecknats av instabilitet och prisvolatilitet, och under de senaste åren har dessa, till följd av snabbt på varandra följande störningar i efterfrågan, utbud och priser, blivit ett strukturellt drag i jordbruket, både på europeisk och global nivå.

B.  Jordbruket måste svara på den stora utmaning som den globala befolkningstillväxten orsakar, samtidigt som en stor del av jordens befolkning ännu idag lider av undernäring, och jordbruksmarknadernas stora volatilitet avseende produktionsvariationer och skillnader mellan utbud och efterfrågan kommer att fortsätta att öka.

C.  Klimatförändringarna och skadegörarna inom jordbruket har negativa konsekvenser för produktionsvolymerna inom jordbruket, och yttringar av klimatförändringar, såsom torka och översvämning, bidrar till prisvolatiliteten.

D.  Makroekonomiska förhållanden kan spela en avgörande roll för prisvolatiliteten, bl.a. strukturella faktorer såsom växelkurser, priserna på energi och gödselmedel, räntesatser och spekulation på jordbruksmarknaderna.

E.  Utanför Europeiska unionen bedriver de stora aktörerna på den globala jordbruksmarknaden en politik som syftar till att dämpa volatiliteten, och åtaganden har gjorts i detta syfte när det gäller hållbar utveckling inom ramen för G20-jordbruk om att agera för att bekämpa de negativa effekter som en alltför stor volatilitet i priserna för jordbruksråvaror har på livsmedelstryggheten.

F.  Varje region i världen har sina egna produktionsmodeller och olika åtgärder när det gäller miljö och djurskydd, och dessa kan få allvarliga konsekvenser för produktionskostnaderna. Samtidigt borde europeiska jordbrukare kunna konkurrera på världsmarknaden.

G.  Politiska beslut, såsom införandet av handelsembargon, kan förstärka prisvolatiliteten på jordbruksprodukter.

H.  Europeiska unionen saknar för närvarande ett riktigt säkerhetsnät för att dämpa marknadsvolatiliteten, vilket inverkar mycket hämmande på jordbrukarnas motivation att upprätthålla verksamhet på gemenskapens territorium.

I.  Öppnandet av marknaderna och de val som ledde till globaliseringen av ekonomin under de senaste årtiondena, särskilt under påverkan av WTO-avtalen eller bilaterala handelsavtal, har lett till mer flexibla marknader men har också bidragit till att förstärka prisvolatiliteten inom jordbruket.

J.  Produktionskostnaderna och jordbrukarnas skuldsättning har fortsatt att öka, och mellan 2005 och 2010 försvann 2,4 miljoner jordbruksföretag i EU, vilket resulterade i en förlust av ett stort antal arbetstillfällen på landsbygden.

K.  Jordbruksmarknaderna i bemärkelsen av mötesplats mellan utbud och efterfrågan är instabila till sin natur, och ekonomiska aktörers deltagande tenderar att förstärka denna instabilitet. Dessutom har den globala efterfrågan på livsmedel och utbudet av jordbruksprodukter begränsad elasticitet. Dessa faktorer bidrar till att förstärka den effekt som verkliga eller förmodade obalanser har på marknadsaktörerna, med ibland dramatiska konsekvenser för priserna på jordbruksprodukter.

L.  Finansialiseringen av världsekonomin och den spekulation som följer kan påverka jordbruksmarknaderna och bidra till en allt större marknadsobalans och prisvolatilitet när jordbruksråvarorna helt enkelt används som finansiella tillgångar. De fruktansvärda hungerkravallerna 2008 visar att denna överdrivna finansialisering kan vara förödande och etiskt oförsvarbar när den hotar livsmedelsförsörjningen för världens mest undernärda och fattiga människor.

M.  EU har ett ansvar för tryggad livsmedelsförsörjning i Europa och för den europeiska jordbrukarens och trädgårdsodlarens konkurrenskraft på världsmarknaden.

N.  Jordbrukssektorn och den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin är viktiga för EU:s ekonomi och kan bidra till en hållbar tillväxt.

O.  Prisvolatiliteten ger upphov till stor osäkerhet bland producenter och konsumenter. Om priserna är låga ser producenterna sina inkomster, sin förmåga att investera och därmed verksamhetens långsiktiga hållbarhet hotade, medan konsumenternas möjligheter att äta och få tillgång till basvaror kan äventyras av höga livsmedelspriser, vilket leder till krissituationer.

P.  Prisvolatiliteten är skadlig för jordbrukssektorn och den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. Detta inverkar negativt på investeringar, tillväxt och sysselsättning, och kan också vara skadligt för konsumenternas tillgång till livsmedel, en tryggad livsmedelsförsörjning och den gemensamma jordbrukspolitikens funktion.

Q.  Prisvolatiliteten påverkar jordbrukarnas kapacitet att investera och skapa sysselsättning, vilket avskräcker från modernisering, innovation, nya aktörer och generationsskifte.

R.  Hållbart jordbruk som en källa till högkvalitativa livsmedel kan bara säkerställas om jordbrukarna får rimliga priser ”fritt gård” som täcker alla omkostnader för en hållbar produktion.

S.  Mot bakgrund av den ”digitala revolutionen” kan en större transparens på de europeiska marknaderna och snabb tillgång till information bland andra verktyg bidra till att begränsa marknads- och prisvolatiliteten genom att ekonomiska aktörer ges bättre och mer objektivt tillträde till utvecklingen på olika jordbruksmarknader och bidra till ett bättre skydd av jordbrukarnas inkomster och bromsa den spekulationsinriktade marknadsaktiviteten.

T.  Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som reviderades 2013, ingår verktyg för riskhantering för landsbygdsutvecklingspolitiken, och endast 2 procent av budgeten för den andra pelaren och 0,4 procent av budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken anslås för närvarande till dessa instrument.

Den nuvarande situationen och aktuella mål

1.  Europaparlamentet anser att jordbrukarna i allt högre grad kommer att utsättas för prisvolatilitet p.g.a. olika orsaker, såsom jordbruksmarknadernas instabilitet och ofullkomlighet, globalisering och vidareutveckling, större variation i utbud på grund av instabila klimatförhållanden, ökade hälsorisker och en skör livsmedelsförsörjningsbalans.

2.  Europaparlamentet bedömer att det behövs en mer kraftfull och konsekvent politik med lämpliga verktyg för att säkerställa en mångfunktionell och hållbar jordbruksproduktion på EU-nivå och nationell nivå i hela unionen, och rättvisa och lönsamma priser, genom att minska de negativa effekterna för de aktörer som är mest utsatta särskilt för prisvolatilitet.

3.  Europaparlamentet konstaterar att inte alla jordbrukssystem i lika hög grad utsätts för prisvolatilitet och att den offentliga politikens verktyg och de begränsningsstrategier som de berörda aktörerna följer måste anpassas till varje sektor och till verkliga, pågående och framtida risker för jordbrukarna.

4.  Europaparlamentet noterar att medan EU minskar sitt strategiska stöd till jordbruket anslår dess konkurrenter på världsmarknaden, särskilt Förenta staterna, Brasilien och Kina, mycket betydande och växande offentliga medel för att utveckla nya riskhanteringsstrategier för att erbjuda verktyg för att skydda sina jordbrukare mot effekterna av prisvolatilitet.

5.  Europaparlamentet påpekar att EU är den enda jordbruksaktören som baserar sin jordbrukspolitik på stöd som är frikopplat från produktionen, samtidigt som man under flera år har fortsatt att avveckla sitt strategiska stöd till jordbruket.

6.  Europaparlamentet konstaterar att Förenta staterna i sin jordbrukslag från 2014 har utformat specifika försäkringssystem för olika jordbrukssektorer.

7.  Europaparlamentet erinrar om att den gemensamma jordbrukspolitiken ständigt har förändrats under de senaste årtiondena, medan dess främsta mål, nämligen att tillförsäkra jordbrukarna en skälig levnadsstandard och en stabil och säker livsmedelsförsörjning till överkomligt pris för konsumenterna, fortfarande gäller.

8.  Europaparlamentet betonar i detta avseende att en gemensam EU-politik är viktig för denna sektor som ansvarar för att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet, och som spelar en avgörande roll i användningen av naturresurser och en hållbar ekonomisk och miljömässig utveckling av landsbygdsområden.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att utnyttja synergieffekter mellan den gemensamma jordbrukspolitiken och EU:s andra politikområden.

10.  Europaparlamentet noterar att de senaste reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken nästan helt och hållet har frikopplat direktstödet från produktionen, fortsatt processen för att uppnå konvergens ifråga om direktstöden och i större utsträckning införlivat samhälleliga och framför allt miljömässiga överväganden.

11.  Europaparlamentet noterar med oro att den gemensamma jordbrukspolitikens resurser har minskat genom åren, särskilt resurserna för åtgärder inom ramen för den samlade marknadsordningen, som öppnar för en åternationalisering av den gemensamma jordbrukspolitiken och som undergräver rättvisa förutsättningar och likvärdiga villkor på EU:s inre marknad.

12.  Europaparlamentet betonar att EU-jordbrukarnas genomsnittliga årsinkomster har stagnerat eller t.o.m. minskat under de senaste tio åren medan produktionskostnaderna har fortsatt att stiga. Detta har lett till att antalet jordbruksföretag har minskat avsevärt, och ett stort antal arbetstillfällen riskerar att försvinna från landsbygden.

13.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör använda hela det ekonomiska utrymme som står till dess förfogande inom den samlade marknadsordningen.

14.  Europaparlamentet beklagar det mycket långsamma genomförandet av den samlade marknadsordningens verktyg för att minska de negativa effekterna av prisvolatilitet och hantera marknadsstörningar.

15.  Europaparlamentet påpekar att de flesta riskhanteringsverktyg, gemensamma fonder, verktyg för inkomststabilisering och försäkringar inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammen genomförs på ett sätt som inte är enhetligt och med begränsade budgetmedel.

16.  Europaparlamentet rekommenderar därför att de nuvarande åtgärderna i den andra pelaren ska stärkas för att öka det europeiska jordbrukets konkurrenskraft och för att involvera producentorganisationerna närmare i genomförandeprocessen.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en djupanalys både av orsakerna till varför de verktyg som finns tillgängliga i den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken används i så liten utsträckning, och orsakerna till det otillfredsställande genomförandet av den samlade marknadsordningen, i syfte att se över de berörda bestämmelserna i enlighet med detta.

18.  Europaparlamentet understryker vikten av att bibehålla de frikopplade direktstöden under den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken tillsammans med systemet för enhetlig arealersättning, vilka utgör kompensation för offentliga tjänster och är en viktig del när det gäller att säkerställa jordbrukarnas inkomster och ge dem en viss grad av finansiell stabilitet.

19.  Europaparlamentet betonar dock att den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken, som saknar lämpliga och effektiva verktyg, varken har hanterat den ökande volatiliteten på jordbruksmarknaderna korrekt eller låtit jordbrukarna reagera på marknadssignaler eller utveckla lösningar för att hantera prisutvecklingen.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta brådskande åtgärder för att stödja jordbrukssektorn i de yttersta randområdena, bergsområden och mindre gynnade regioner, där kostnaderna för produktion, skörd och saluföring av jordbruksprodukter utanför de områden där de producerades är mycket högre än i andra områden, och för att erbjuda särskilda indikatorer för att aktivera säkerhetsnätsåtgärderna för jordbruksmarknaderna i dessa områden.

21.  Europaparlamentet anser att självförsörjning och tryggad livsmedelsförsörjning inom EU, liksom utveckling av en konkurrenskraftig och hållbar jordbrukssektor i hela unionen som svarar mot invånarnas behov, även i fortsättningen bör vara den gemensamma jordbrukspolitikens strategiska mål, medan en skälig levnadsstandard för jordbrukare måste garanteras snarast.

22.  Europaparlamentet anser att en hållbar jordbruksproduktion inte kan existera utan europeiska jordbrukare, som kontinuerligt utsätts för prisvolatilitet och som är mycket beroende av stabila marknader och priser, liksom tillräcklig offentlig finansiering och offentliga åtgärder för att upprätthålla jordbruksföretagens och familjejordbrukens konkurrenskraft.

23.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang den viktiga roll som unga jordbrukare och nya jordbrukare spelar i säkerställandet av det europeiska jordbrukets framtid.

Förslag

Organisation inom sektorerna och avtalssystem

24.  Europaparlamentet anser att primärproducenterna är den svagaste länken i livsmedelskedjan, i synnerhet med tanke på den allt mer koncentrerade och stora detaljhandelssektorn på både europeisk och nationell nivå, och de bör ha rätt att gå samman i organ, t.ex. kooperativ och producentorganisationer eller i sina egna sammanslutningar eller branschorganisationer.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta införandet av avtalssystem genom att anpassa EU:s konkurrenspolitik till jordbrukssektorns särskilda behov i enlighet med artikel 42 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), med enhetliga regler och ett enhetligt genomförande i alla medlemsstater. Parlamentet anser att målen för den gemensamma jordbrukspolitiken även i fortsättningen måste ha företräde framför konkurrensreglerna och att alla initiativ för att bättre anpassa konkurrenslagstiftningen till särdragen inom jordbrukssektorn bör baseras på förordningen om en samlad marknadsordning.

26.  Europaparlamentet betonar att producenternas förhandlingsposition i livsmedelskedjan bör stärkas, genom standardavtal som är transparenta, balanserade och kollektivt framförhandlade, för att jordbrukarna ska ha möjlighet att motverka otillbörliga affärsmetoder, stärka sin konkurrenskraft, förbättra sin inkomststabilitet, skapa mervärde och investera i innovation.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta ett EU-regelverk om förbud mot affärsmetoder inom livsmedelsförsörjningskedjan som kan skapa prisvolatilitet på jordbruksmarknaderna.

28.  Europaparlamentet understryker att dessa avtal bör ha tillräcklig varaktighet och bör fastställa priset, betalningsfristerna och de övriga villkoren för tillhandahållandet av jordbruksprodukterna.

29.  Europaparlamentet konstaterar att jordbrukarna i de olika jordbrukssektorerna bör ha möjlighet att förhandla kollektivt om avtalsvillkor via producentorganisationer som är ungefär lika stora som de industri- eller distributionskoncerner som de förhandlar med.

30.  Europaparlamentet påpekar att potentialen hos integrerade leveranskedjeavtal med längre varaktighet, terminsavtal, avtal med fast marginal och möjligheten att binda priser som återspeglar produktionskostnaderna för en fastställd tidsperiod skulle kunna ge producenterna ett verktyg för att hantera volatilitetens effekter på deras marginaler.

31.  Europaparlamentet anser att det bör vara möjligt att utnyttja nya instrument i avtalsförbindelser och att det också måste finnas system för medling i samband med avtalstvister.

32.  Europaparlamentet konstaterar att branschorganisationerna gynnar förtroendet och dialogen mellan olika aktörer (producenter, bearbetningsföretag och återförsäljare) och underlättar det mervärde som skapas genom gemensamma initiativ som hjälper jordbrukarna att förstå marknaderna och produktionen bättre, främjar god praxis och insyn på marknaderna, gör prognoser om produktionspotential, bidrar till en bättre utbudsstyrning och utarbetar standardavtal som är förenliga med unionslagstiftningen.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra branschorganisationer på europeisk nivå att gemensamt försvara producenterna inom de sektorer som är mest inriktade på gränsöverskridande marknader, såsom frukt- och grönsakssektorn.

34.  Europaparlamentet erkänner de ansträngningar som gjorts av de europeiska kooperativen för att sammanföra och underlätta för jordbrukarna att förbättra sin ställning i värdekedjan, och anser att det är nödvändigt att uppmuntra dem att spela en större roll i jordbrukssektorn, och således lindra konsekvenserna av en alltför stor marknadsvolatilitet.

Riskhanteringsverktyg

35.  Europaparlamentet rekommenderar att man ytterligare utvecklar verktygen för riskhantering på områdena för klimat, hälsa och ekonomi, och särskilt olika typer av riskförsäkring för jordbruksproduktion, verktyg för inkomststabilisering, mekanismer för individuella medel och gemensamma fonder i en marknadsinriktad gemensam jordbrukspolitik för att begränsa konsekvenserna av prisvolatilitet och uppmuntra till framåtblickande jordbruksdrift.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och att utveckla nya verktyg, som inte endast är rättvisa, effektiva och reaktiva utan även prismässigt överkomliga och tillgängliga för jordbrukare, för att förhindra och hantera risker i samband med prisvolatilitet och således lägga grunden för diskussionen om framtida reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken.

37.  Europaparlamentet betonar att sådana verktyg som kommer tillsammans med systemet med direktstöd måste förses med tillräckliga resurser för att göra jordbruket mer motståndskraftigt samtidigt som de minskar behovet av krishantering i efterhand.

38.  Europaparlamentet anser att sektoriellt förvaltade gemensamma fonder, som inrättats på initiativ av jordbrukarna, i viss utsträckning kan stabilisera jordbrukarnas inkomster när vinstmarginalerna på deras produkter varierar.

39.  Europaparlamentet anser vidare att dessa gemensamma fonder inte bör ersätta det stöd som unionen tillhandahåller och bör kombineras med nationellt stöd.

40.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att ta initiativ genom att erbjuda incitament till inrättandet av sådana fonder, samtidigt som den säkerställer att varje framtida riskhanteringssystem måste vara förenligt med, och vid behov komplettera, försäkringssystem som antagits på nationell nivå av medlemsstaterna.

41.  Europaparlamentet anser att prisvolatilitet också kan hanteras på nationell nivå, och uppmanar medlemsstaterna att beakta marknadsvolatiliteten i sina skatteregler genom att tillåta jordbrukarna att skapa mekanismer för individuella medel, vilka skulle kunna vara skattebefriade.

42.  Europaparlamentet anser att jordbrukarna hör till de ekonomiskt mest sårbara aktörerna på marknaden, i synnerhet de som har investerat i att utveckla sina jordbruksföretag.

43.  Europaparlamentet anser vidare att verktyg för den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom effektivt stöd till kassaflödet eller system för buffertsparande, bör införas för att dynamiken i investeringarna inte ska störas.

44.  Europaparlamentet betonar att jordbruksföretagen endast har råd att förnya sig om investeringskostnaderna är låga och det finns en viss grad av tillgänglig likviditet. Parlamentet understryker i detta sammanhang att stabila inkomster är en förutsättning för att jordbrukare ska få lån.

45.  Europaparlamentet noterar att banksektorns roll och insatser har en mycket kraftig inverkan på producenterna, och att den ökande graden av skuldsatta jordbruk utgör en ytterligare börda för branschen i tider av volatilitet.

46.  Europaparlamentet betonar vikten av att jordbrukarna får bättre information om Europeiska investeringsbankens centrala roll i att stödja och utveckla landsbygdens ekonomi och hur de kan dra nytta av innovativa finansieringsinstrument.

47.  Europaparlamentet anser att jordbrukarna och jordbrukarorganisationerna bör ges bättre information om jordbruksföretagens modernisering, hållbarhet och konkurrenskraft, samtidigt som man även tillhandahåller utbildning i riskhantering, marknadsdata, marginaler och volatilitet.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i ett nära samarbete med de nationella myndigheterna och sammanslutningarna av jordbrukare anta en upplysningsplan om vilka riskhanteringsverktyg det finns inom den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken och i den samlade marknadsordningen.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att lägga större betoning på dessa aspekter i sina utbildnings- och yrkesutbildningsprogram på jordbruksområdet.

50.  Europaparlamentet konstaterar att ett av de bästa sätten att stabilisera marknaderna och minska prisvolatiliteten är att säkerställa en bättre balans mellan utbud och efterfrågan.

Organ för övervakning av jordbruksmarknader och jordbrukspriser

51.  Europaparlamentet anser att jordbruksmarknaderna måste vara transparenta, vilket framför allt kan åstadkommas genom att befintlig information om priser och kostnader offentliggörs snabbare och är lättillgänglig och användbar för samtliga intressenter i försörjningskedjan från produktion till distribution, vilket begränsar prisspekulation och prisvolatilitet.

52.  Europaparlamentet noterar dock att pristransparens i sig inte kommer att bidra till att förbättra jordbruksföretagens motståndskraft mot prisvolatilitet eller lösa strukturella problem i marknadsorganisationen, till exempel obalans mellan utbud och efterfrågan.

53.  Europaparlamentet uppmuntrar skapandet av en europeisk karta med information i realtid om tillgängligheten till jordbruksprodukter.

54.  Europaparlamentet välkomnar ett ökat införande av ytterligare verktyg för marknadsövervakning inom andra sektorer.

55.  Europaparlamentet betonar att kännedom om prisbildning och prisutveckling samt trender i utbud är viktigt för jordbrukarna när de förhandlar om avtal med alla andra intressenter.

56.  Europaparlamentet rekommenderar att man inrättar europeiska organ för prisövervakning i hela kedjan, från producentpriset till det slutliga försäljningspriset, för att ta fram kontinuerlig segmentsspecifik analys av jordbruksmarknaderna.

57.  Europaparlamentet rekommenderar att man involverar de ekonomiska intressenterna när man tillhandahåller aktuella och relevanta uppgifter om förändringar och kort- och långsiktiga prognoser en gång i månaden eller varannan månad, enligt de specifika behoven i den berörda sektorn.

58.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tillhandahålla nödvändiga resurser för organen och göra det möjligt för dem att utfärda rekommendationer, och inte enbart övervaka störningar.

Verktyg för förebyggande och hantering av kriser

59.  Europaparlamentet konstaterar att de traditionella krishanteringsverktygen i den gemensamma jordbrukspolitiken (offentlig intervention och privat lagring) inte är tillräckligt effektiva i en globaliserad ekonomi.

60.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla kombinerbara och/eller kompletterande instrument i den offentliga och privata sektorn, tillsammans med en skräddarsydd, bindande mekanism för tidig varning för att säkerställa korrekt fungerande marknader och bekämpa marknadskriser.

61.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör använda alla verktyg som den redan förfogar över inom ramen för den samlade marknadsordningen för att bekämpa kriser.

62.  Europaparlamentet beklagar att krisreserven har använts i så liten utsträckning, vilket främst beror på budgetregler, särskilt regeln om budgetens ettårighet, och på kommissionens befogenhet att fatta beslut om användningen av medel ur reserven.

63.  Europaparlamentet efterlyser därför att krisreserven ska upprättas utanför GJP-budgeten och att den ska tjäna som en källa till finansiering av krishanteringsverktyg.

64.  Europaparlamentet betraktar konjunkturdämpande åtgärder i kombination med riskhanteringsverktyg som verktyg för förebyggande och hantering av kriser, genom vilka EU kan ingripa på jordbruksmarknaderna i samband med kriser på grund av ”force majeure” för att undvika betydande prissänkningar.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning av hur man kan utveckla mekanismer för att förebygga och bekämpa kriser på grund av prisvolatilitet genom användning av konjunkturdämpande stöd, och att tillhandahålla en större flexibilitet i de årliga budgetarna inom de gränser som den fleråriga finansieringsramen sätter, för att beakta de konjunkturdämpande stöden.

o
o   o

66.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.