Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2100(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0001/2017

Ingivna texter :

A8-0001/2017

Debatter :

PV 13/02/2017 - 14
CRE 13/02/2017 - 14

Omröstningar :

PV 14/02/2017 - 8.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0027

Antagna texter
PDF 347kWORD 71k
Tisdagen den 14 februari 2017 - Strasbourg
Årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik
P8_TA(2017)0027A8-0001/2017

Europaparlamentets resolution av den 14 februari 2017 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik (2016/2100(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 15 juni 2016 om konkurrenspolitiken 2015 (COM(2016)0393) och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av samma datum som följedokument (SWD(2016)0198),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 39, 42 och 101–109,

–  med beaktande av protokoll nr 26 om tjänster av allmänt intresse,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av den allmänna ramen för hållbarhetsbedömning av livsmedels- och jordbrukssystem, som har utarbetats av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO),

–  med beaktande av kommissionens relevanta regler, riktlinjer, resolutioner, meddelanden och dokument om konkurrens,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2016 om lägesrapporten om förnybar energi(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2016 om social dumpning i Europeiska unionen(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik 2014(4) och sin resolution av den 10 mars 2015 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(5),

–  med beaktande av kommissionens beslut av den 6 maj 2015 om att inleda en utredning av e-handeln i enlighet med artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 (C(2015)3026),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2015 En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 av den 29 april 2015 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner(6),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget(7) (den allmänna gruppundantagsförordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer(8),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 9 juli 2014 Effektivare kontroll av företagskoncentrationer i EU (COM(2014)0449,

–  med beaktande av Europeiska kommissionens svar på skriftliga frågor från parlamentsledamöter E-000344/2016, E-002666/2016 och E-002112/2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2015 om luftfart(9), i synnerhet punkterna 6, 7 och 11, avseende översynen av förordning (EG) nr 868/2004 för att garantera sund konkurrens i EU:s yttre förbindelser på luftfartsområdet och stärka konkurrensställningen för EU:s luftfartsbransch, förebygga illojal konkurrens effektivare, säkerställa ömsesidighet och eliminera illojal praxis, inklusive subventioner och statsstöd till alla flygbolag från vissa tredjeländer som snedvrider marknaden, där finansiell transparens i bestämmelsen om rättvis konkurrens är en grundläggande faktor för att säkerställa lika spelregler,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007(10) (förordningen om en samlad marknadsordning),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 1218/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av specialiseringsavtal(11),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0001/2017), och av följande skäl:

A.  En kraftfull och effektiv konkurrenspolitik på EU-nivå har alltid varit en hörnsten för den inre marknaden då denna stimulerar ekonomisk effektivitet och skapar ett gynnsamt klimat för tillväxt, innovation och tekniska framsteg samtidigt som priserna pressas ned.

B.  EU:s konkurrenspolitik är ett avgörande instrument för kampen mot fragmenteringen av den inre marknaden som därmed skapar och upprätthåller lika spelregler för företag inom hela EU.

C.  Europeiska unionen bör under kommissionens ledning främja en ”konkurrenskultur” inom EU och i resten av världen.

D.  Konkurrenspolitiken är i sig ett medel för att säkerställa den europeiska demokratin genom att den förhindrar en alltför stor koncentration av ekonomisk och finansiell makt till ett fåtal, vilket skulle undergräva de europeiska politiska myndigheternas förmåga att agera oberoende av stora industri- och bankkoncerner.

E.  En korrekt tillämpning av konkurrensreglerna (inbegripet antitrustregler) i enlighet med den sociala marknadsekonomin bör förhindra den alltför stora koncentrationen av ekonomisk och finansiell makt hos ett fåtal privata företag, och stimulerar också aktörerna genom incitament till att vara dynamiska och innovativa och utmärka sig på marknaderna.

F.  En sund konkurrenspolitik håller marknaderna effektiva och öppna, vilket leder till lägre priser, framväxt av nya aktörer, produkter och tjänster av högre kvalitet och större valmöjligheter för konsumenterna, och främjar också forskning och innovation, ekonomisk tillväxt och företag som är mer motståndskraftiga.

G.  Konkurrenspolitiken kan och bör ge ett betydande bidrag till centrala politiska prioriteringar såsom att främja innovation, kvalitetsjobb, kampen mot klimatförändringen, hållbar tillväxt och hållbar utveckling, investeringar, resurseffektivitet och att skydda konsumenterna samtidigt som den inre marknaden stärks, med särskilt beaktande av den digitala inre marknaden och energiunionen.

H.  En framgångsrik konkurrenspolitik får inte bara inriktas på att sänka konsumentpriserna, utan måste också värna om förmågan till innovation och investeringsverksamheten inom den europeiska industrin och de särskilda konkurrensvillkoren för små och medelstora företag.

I.  EU:s konkurrenspolitik definieras också av värderingar såsom social rättvisa, politiskt oberoende, transparens och korrekta rättsförfaranden.

J.  EU:s konkurrenspolitik står i ett ömsesidigt beroendeförhållande till EU:s övriga huvudsakliga politikområden, inbegripet skatte-, industri- och digitaliseringspolitik. Samordningen dem emellan syftar till att garantera efterlevnad av de grundläggande principer som anges i fördragen, i synnerhet transparens och lojalitet.

K.  Skatteflykt, skattebedrägerier och skatteparadis kostar EU:s skattebetalare åtskilliga miljarder euro (enligt en del uppskattningar så mycket som en biljon euro) per år i förlorade intäkter, och snedvrider konkurrensen på den inre marknaden mellan de företag som betalar sin rättmätiga andel skatt och de som inte gör det.

L.  Genom ett globalt samarbete om verkställandet av konkurrensregler kan inkonsekvenser i åtgärder och resultat av verkställighetsåtgärder undvikas, samtidigt som företagen kan minska efterlevnadskostnaderna.

M.  Enligt EU-domstolens rättspraxis och kommissionens beslutspraxis tolkas begreppet ”ekonomisk verksamhet” på olika sätt beroende på om det handlar om inremarknadsregler eller konkurrensregler. Denna förvirrande praxis komplicerar ytterligare det redan besvärliga begreppet ”ekonomisk verksamhet”.

N.  Ett tydligt, enhetligt och fungerande regelverk för anpassningen av konkurrenspolitiken till jordbrukspolitikens särdrag kan bidra till att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan genom att ta itu med maktobalanser mellan aktörerna, vilket skulle öka marknadseffektiviteten och säkerställa rättssäkerhet och lika spelregler på den inre marknaden.

O.  Det är svårt att förutspå de ekonomiska riskernas form, styrka och tidpunkt och det är nödvändigt att man genom en marknadsorienterad gemensam jordbrukspolitik (GJP) stöder jordbrukarna och beviljar ytterligare tidsbegränsade undantag till konkurrensreglerna i händelse av allvarliga marknadsobalanser. I samband med mejerikrisen beslutade kommissionen att som en sista utväg tillämpa artikel 222 i förordningen om en samlad marknadsordning för att undanta erkända jordbruksorganisationers gemensamma mjölkproduktionsplanering från konkurrenslagstiftningens tillämpning.

P.  Konkurrenspolitiken kan inte själv åtgärda otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan.

Q.  Det framgår tydligt av artikel 102 i EUF-fördraget att direkt eller indirekt påtvingande av oskäliga affärsvillkor på andra sektorer i livsmedelskedjan utgör en överträdelse av detta fördrag.

R.  Arbetsgruppen för jordbruksmarknader inrättades i syfte att förbättra jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan genom att undersöka möjligheterna att stärka deras ställning, inklusive rättsliga möjligheter för jordbrukarna att upprätta avtalsförhållanden och organisera kollektiva åtgärder. Arbetsgruppens slutsatser måste i tillämpliga fall beaktas när det gäller framtida diskussioner och åtgärder.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årsrapport om konkurrenspolitiken som visar att en verklig konkurrenspolitik för EU kan bidra till att åter uppnå en tillräcklig nivå på investeringar och innovation genom att skapa en sund konkurrenssituation. Parlamentet välkomnar inriktningen på att bidra till konkurrenspolitiken för att undanröja hinder och snedvridande statliga stödåtgärder till förmån för den inre marknaden. Parlamentet upprepar också att Europas framtid bör grundas på innovation, en social marknadsekonomi och resurseffektivitet, vilket skapar en hög levnadsstandard för alla EU-medborgare.

Den inre marknadens integration

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens mål om att skapa nya möjligheter för medborgare och företag och påminner om att den fria rörligheten för kapital, tjänster, varor och personer utgör de fyra friheterna på den inre marknaden och att genomförandet av dem är avgörande för att föra EU närmare sina medborgare. Utan en effektiv EU-konkurrenspolitik kan inte den interna marknaden uppnå sin fulla potential. Parlamentet välkomnar att kommissionen använder olika instrument som den har till sitt förfogande, bland annat kontroll av företagskoncentrationer, bekämpning av missbruk av dominerande ställning och konkurrensbegränsade praxis, bekämpning av karteller, kontroll av statligt stöd, samordning med nationella och i förekommande fall regionala konkurrensmyndigheter, och också sektoriella undersökningar.

3.  Europaparlamentet upprepar att en effektiv konkurrenspolitik måste ta hänsyn till de särskilda marknadsvillkor som gäller för små och medelstora företag, mikroföretag och nystartade företag, och garantera skydd för arbetstagarnas rättigheter och en rättvis beskattning.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att prioritera en förstärkning av den inre marknaden efter Brexit genom att följa den europeiska konkurrenslagstiftningen till punkt och pricka, samt genom att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna kring skattefrågor. Parlamentet noterar också att Brexit skulle kunna få en negativ inverkan på EU:s konkurrenspolitik. Parlamentet är i synnerhet oroat över risken för dubbla förfaranden, vilket skulle öka de administrativa kostnaderna och försena undersökningsprocesserna.

5.  Europaparlamentet upprepar att sund konkurrens är avgörande för integriteten på EU:s inre marknad och att alla marknadsaktörer därför bör betala sin rättmätiga andel av skatterna och att skatterna måste betalas på den plats där vinsterna genereras. Parlamentet betonar att EU sedan Luxleaks-avslöjandena har erkänt att man behöver en skattepolitik och en skattereglering som är enkel och transparent för att stärka den sunda konkurrensen på den inre marknaden, och man har också erkänt att det är nödvändigt att sätta stopp för illojal skattekonkurrens (inbegripet olagliga skattefördelar som beviljats) från medlemsstaternas sida, vilket utsätter ärliga skattebetalare för en så kallad moralisk risk och en ytterligare skattebörda och hindrar små och medelstora företag från att utvecklas. Även när nya aktörer och små och medelstora företag bara bedriver verksamhet i ett land missgynnas de jämfört med multinationella företag som kan flytta vinsterna eller införa andra former av aggressiv skatteplanering genom olika slags beslut och instrument som enbart står till deras förfogande. Parlamentet understryker behovet av att noggrant undersöka alla fall där det finns en misstanke om att multinationella företag har som mål att illegalt optimera sin skatt. Parlamentet välkomnar kommissionens ingående undersökningar av konkurrensbegränsande praxis såsom selektiva skatteförmåner, vilket kan vara bland annat skattebeslutssystem för överskjutande vinst, och välkomnar den senaste tidens undersökningsresultat som visar att selektiva skattelättnader utgör illegalt statsstöd enligt EU:s konkurrenslag. Parlamentet betonar behovet av att kommissionen säkerställer en större åtkomst till information så att fler undersökningar av misstänkta fall kan inledas. Kommissionen uppmanas att utarbeta tydliga riktlinjer om skatterelaterat statsstöd för att täcka fall av illojal konkurrens och också att utnyttja sina befogenheter enligt konkurrenslagen för att hjälpa medlemsstater att hantera skadlig skattepraxis på ett effektivt sätt. Parlamentet vidhåller att det krävs större ansträngningar även vad gäller aggressiv skattepraxis. Parlamentet understryker att uppgifter om skattebeslut och internprissättning som medlemsstaternas skattemyndigheter utbyter mellan sig är särskilt avgörande. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna undanhåller dessa uppgifter från generaldirektoratet för konkurrens. Parlamentet rekommenderar ökat utbyte av information mellan nationella skattemyndigheter och uppmanar också medlemsstaterna att offentliggöra information om sina skattebeslut och föreslår att denna information i förekommande fall läggs fram i regionalt uppdelad form. Parlamentet anser att kommissionens beslut, där en tydlig metod fastslagits för att beräkna värdet av otillbörliga konkurrensfördelar som åtnjuts av företag som är inblandade i inkorrekta beslut, utgör ett bra rättsligt underlag för ytterligare konvergens.

6.  Europaparlamentet betonar att korruption inom offentlig upphandling får allvarliga marknadssnedvridande effekter på den europeiska konkurrenskraften. Parlamentet upprepar att offentlig upphandling är en av de statliga verksamheter som är mest utsatt för korruption. I en del medlemsstater löper EU-finansierade upphandlingar en högre risk att utsättas för korruption än nationellt finansierade upphandlingar. Parlamentet påminner om att skräddarsydda anbudsinfordringar i stor utsträckning används för att begränsa konkurrensen på marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att anstränga sig för att förhindra missbruk av EU-medel och stimulera ansvarsskyldighet inom offentliga upphandlingar. Parlamentet begär att en europeisk åklagarmyndighet ska inrättas och förses med nödvändiga befogenheter för att på ett bättre sätt kunna utreda misstänkt missbruk av EU-stöd.

7.  Europaparlamentet betonar att enbart statsstödsförfaranden inte räcker för att sätta slutgiltigt stopp för illojal skattekonkurrens i medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar därför att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas upprättas, vilken kommer att bidra till att eliminera snedvridningar av konkurrensen och ge en garanti om att inga vinster lämnar EU obeskattade, att relevant information om skattebeslut offentliggörs för allmänheten, att momsdirektivet ses över för att förebygga bedrägerier och att en skyldighet införs för internationellt verksamma storföretag att offentligt redovisa sin omsättning och vinst per land, och uppmanar medlemsstaterna att införa större transparens i sin skattepraxis och sina ömsesidiga informationsskyldigheter. Parlamentet påminner om behovet av att genomföra åtgärdspaketet mot skatteflykt, reglerna om informationsutbyte mellan EU-länderna och mekanismen för snabba insatser mot momsbedrägeri för att säkerställa rättvis konkurrens.

8.  Europaparlamentet anser att lojal konkurrens kan försvåras av skatteplanering. Parlamentet välkomnar kommissionens rekommendation om att definitionen av ”fast driftsställe” ska ändras så att företagen inte på konstgjort vis kan undvika att ha en beskattningsbar närvaro i de medlemsstater där de har ekonomisk verksamhet. Parlamentet betonar att denna definition även bör avse den särskilda situationen för den digitala sektorn, så att företag som ägnar sig åt helt immateriell verksamhet anses ha ett fast driftställe i en medlemsstat om de har en betydande digital närvaro i det landets ekonomi.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka reglerna för den inre marknaden även på nationell nivå, samt att överträdelser ska behandlas för att komma tillrätta med fragmenteringen av den inre marknaden.

10.  Parlamentet efterlyser en förbättring av formerna för den enda kontaktpunkten på grundval av de aktuella erfarenheterna från de enda minikontaktpunkterna för digitala produkter. Parlamentet konstaterar att även små och medelstora företag med en enda minikontaktpunkt kan utsättas för en betydande administrativ börda.

11.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka den inre marknaden genom att undanröja de kvarstående hindren.

12.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att det för att EU:s inre marknad ska kunna fungera effektivt är nödvändigt att låta nationella och regionala myndigheter ingripa i situationer som uppstår till följd av geografiska handikapp och som förhindrar marknadens förmåga att blomstra både ekonomiskt och socialt.

13.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att bekämpa skattedumpning och social dumpning, otillbörlig skatteplanering och skatteflykt så att en rättvis konkurrens kan säkerställas på den inre marknaden.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slutföra genomförandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet, trygga fullständig transparens för penningflöden mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag och se till att alla medlemsstater har en stark och oberoende nationell tillsynsmyndighet.

15.  Europaparlamentet uppmanar rådet att vidta snabba åtgärder för att anta kommissionens förslag om harmonisering av den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen.

16.  Europaparlamentet anser att ett antagande av euron bland de medlemsstater som hittills inte har anslutit sig till den gemensamma valutan skulle stärka den fria konkurrensen på den inre marknaden.

Den digitala inre marknaden

17.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens digitala inre marknad och betonar den avgörande roll som konkurrenspolitiken spelar för att fullborda den digitala inre marknaden. Parlamentet stöder också kommissionens ansträngningar för att säkerställa att EU:s konkurrenspolitik till fullo gäller för den digitala inre marknaden, eftersom konkurrens inte bara ger konsumenterna ett större urval utan också kommer att skapa lika spelregler, och beklagar att den nuvarande bristen på en europeisk digital ram har visat att man har misslyckats med att ta hänsyn till både stora och små tjänsteleverantörers intressen. Parlamentet understryker att traditionella marknadsmodeller för konkurrenspolitik oftast inte är tillräckligt relevanta för den digitala inre marknaden. Parlamentet begär därför att man tar större hänsyn till de nya affärsmodeller som digitala företag använder sig av. Parlamentet upprepar att en enad digital inre marknad skulle kunna skapa hundratusentals nya jobb och bidra med 415 miljarder EUR per år till EU-ekonomin.

18.  Europaparlamentet betonar att en förutsättning för att den digitala inre marknaden ska förbli trovärdig är att kommissionen slutför alla andra pågående kartellundersökningar noggrant utan att äventyra kvaliteten. Parlamentet begär att förfarandena ska påskyndas så att resultaten kan uppnås så snart som möjligt. Parlamentet välkomnar därför det kompletterande meddelande om invändningar som kommissionen översänt när det gäller jämförelsehandel på nätet och meddelandet om invändningar i Android-fallet. Parlamentet uppmanar kommissionen att beslutsamt fortsätta att undersöka alla tveksamheter som upptäcks under utredningarna, även inom andra områden med partiska sökfunktioner (hotell, lokala sökningar, flyg) eftersom detta också bidrar till att garantera lika spelregler för alla aktörer på den digitala marknaden. Parlamentet efterlyser en undersökning av de dominerande hotellbokningsplattformarna.

19.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens sektorsutredning av e-handeln, vars preliminära resultat identifierar vissa affärsmetoder i denna sektor som kan begränsa konkurrensen online. Parlamentet välkomnar också kommissionens åtagande när det gäller att utveckla en europeisk digital inre marknad och dess förslag rörande geoblockering och andra former av diskriminering som grundar sig på en konsuments nationalitet och hemvist. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ambitiösare åtgärder för att undanröja hindren för online-konkurrens, i syfte att säkerställa hinderfri online-handel för EU-konsumenter som köper från säljare som är baserade i en annan medlemsstat. Parlamentet anser därför att målinriktade åtgärder krävs för att förbättra tillgången till varor och tjänster, särskilt genom att sätta stopp för omotiverad geoblockering och orättvis prisdiskriminering på grundval av geografiskt läge eller nationalitet, vilket ofta leder till att monopol byggs upp och att vissa konsumenter tillgriper olagligt innehåll. Parlamentet efterlyser också en EU-omfattande kvalitetsmärkning av webbplatser för att garantera existensen av och kvaliteten på de tjänster och produkter som erbjuds i syfte att säkerställa en ännu högre nivå på den sunda konkurrensen och också för att stärka konsumentskyddet.

20.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka små och medelstora företags deltagande i ansträngningarna att främja en enad digital inre marknad, och betonar behovet av att bedöma varje initiativs eventuella effekter, särskilt vad gäller initiativ som syftar till att främja e-handeln och tydliggöra definitionen av fast driftställe inom den digitala sektorn, samt bedöma initiativ som gäller små och medelstora företags förmåga att dra fördelar av den digitala inre marknaden.

21.  Europaparlamentet påminner om att nätneutralitet (principen att all internettrafik behandlas lika, utan diskriminering, begränsning eller interferens, oavsett sändare, mottagare, typ, innehåll, hårdvara, tjänst eller tillämpning) är av allra största betydelse när det gäller att säkerställa att det inte förekommer någon diskriminering mellan internettjänster och att konkurrensen garanteras fullt ut.

22.  Europaparlamentet betonar att det vid sidan av de befintliga operatörerna finns ett allt större antal nya digitala företag, i synnerhet internet- och mobilapplikationer, som har lett till att konsumenter har fått nya kanaler för att söka efter, jämföra och välja varor och tjänster på den inre marknaden, vilket leder till stärkta konsumenter som strävar efter att göra väl underbyggda val utifrån sina personliga behov och mål.

23.  Europaparlamentet betonar att delningsekonomin erbjuder EU:s konsumenter åtskilliga innovativa produkter och tjänster. Parlamentet betonar att delningsekonomins plattformar har lett till att en mer konkurrensutsatt miljö för konsumenter och företag har skapats och att befintliga aktörer i dominerande ställning utmanas. Parlamentet upprepar att kommissionen förutom aspekterna beskattning, administrativa ramar och säkerhet också bör undersöka konkurrensaspekter och undanröja hinder för företags marknadsinträde så att lika spelregler kan skapas. Parlamentet betonar att denna typ av ekonomi redan etablerades för flera år sedan, och för den rättsliga enhetlighetens skull bör alla oegentligheter lösas på EU-nivå i enlighet med subsididiaritetsprincipen. Parlamentet understryker behovet av att inom ramen för den digitala inre marknaden garantera en hög skyddsnivå för konsumenter och personuppgifter. Kommissionen uppmanas att utarbeta en verktygslåda, vilket är absolut nödvändigt för att delningsekonomin i dess många former och varianter ska kunna erhålla stöd på EU‑nivå, och se till att den tillämpas, blir trovärdig och vinner förtroende, och parlamentet är klart över att detta tillåtande och stödjande regelverk inte kommer att leda till konkurrenssnedvridningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att åter ta itu med dessa frågor så att samhällsvinsterna med dessa affärsmodeller kan bli påtagliga i verkligheten inom rättsliga ramar.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en omfattande översyn av tillgängliga konkurrensrättsliga instruments effektivitet i digitaliseringens tidevarv och vid behov vidareutveckla dem.

25.  Europaparlamentet betonar att det, i synnerhet i en dynamisk sektor som den digitala ekonomin, är avgörande att konkurrensförfaranden slutförs snabbt, så att en marknadsdominerande ställning inte kan missbrukas för att utmanövrera konkurrenter.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till den ökande konvergensen på digitala marknader som gör att jämförbara tjänster såsom snabbmeddelandetillämpningar likställs med motsvarande tjänster från den allmänna telekommunikationssektorn.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens undersökningar av vissa konkurrensbegränsande metoder som tillämpas av ett antal företag, särskilt jättar på internet- och telekomområdet och andra medieföretag, filmbolag och tv-distributörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda alla förfaranden mot beteenden som står i strid med EU:s antitrustbestämmelser.

28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut om återvinning i fallet med statsstödet till Apple, vilket utgör en milstolpe för att ta itu med illegalt statsstöd genom skattefördelar. Parlamentet betonar vidare att EU behöver en strängare lagstiftning avseende skattebeslut som även tillhandahåller ett effektivt system och ett förfarande för indrivning av skulder till förmån för egna medel i EU-budgeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder mot alla överträdelser så att en rättvis konkurrens kan säkerställas på den inre marknaden.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en regleringsstrategi med beaktande av teknikkonvergensen och i synnerhet det ökande antalet plattformar. Parlamentet påminner om att de sektoriella förhandsregleringarna därför måste förena försvar av pluralism och yttrandefrihet med skydd av personuppgifter, skydd av konsumentens autonomi och valfrihet samt främjande på lika villkor av konkurrerande anbud i Europa och av konvergerande anbud för de europeiska toppföretagen i den internationella konkurrensen. Parlamentet efterlyser korrigering av ojämna styrkeförhållanden och mildring av beroendeförhållanden mellan ekonomiska aktörer med målet att uppnå en jämlik värdefördelning.

30.  Europaparlamentet välkomnar att man tar större hänsyn till nätverkseffekter och insamling och analys av data när man kartlägger marknadsstyrka på digitala marknader. Parlamentet anser att data spelar en stor roll i den digitala ekonomin och därför måste beaktas i samband med konkurrensrättsliga bedömningar.

31.  Europaparlamentet anser att konkurrens när det gäller sökmotorer på internet samt inom telekommunikationssektorerna är viktig, inte bara för att främja innovation och investeringar i nätverk inom den digitala ekonomin, utan också för att främja rimliga priser och ge konsumenterna ett urval av tjänster. Kommissionen uppmanas därför att säkra konkurrensen i dessa sektorer, inte minst när det gäller internettjänster och spektrumtilldelning. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens avsikt att se välvilligt på de strategiska målen i telekommunikationspaketet vid tillämpningen av statsstödsriktlinjer för bredbandsnät. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att stoppa sammanslagningen mellan leverantörerna av mobiltelefonitjänster O2 och Three i Storbritannien, till gagn för de europeiska konsumenterna. Parlamentet påminner om vikten av att tillämpa den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation och av att förbättra anslutningsmöjligheterna inom hela EU.

32.  Europaparlamentet anser att det inte är tillräckligt att sätta stopp för roamingavgifterna i EU utan att samtal inom EU också måste regleras på samma sätt som lokala samtal. Kommissionen uppmanas att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att reglera samtal inom EU.

33.  Europaparlamentet anser att stegen mot att eliminera konsumenternas roamingavgifter inom EU inte är tillräckliga på lång sikt för att fördjupa den inre marknaden ytterligare, och att incitament måste skapas för att samtal inom EU ska kunna befinna sig på samma nivå som lokala samtal genom att investeringar underlättas inom fullständigt europeiska eller delade nätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra ett grundligt samråd med nätverksoperatörer och berörda aktörer om hur avgifterna för samtal inom EU ska kunna sänkas till lokala samtals nivå på det effektivaste sättet, samtidigt som detta uppmuntrar till investeringar och säkerställer konkurrens- och innovationsförmåga på global nivå.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sina politiska och finansiella instrument och främja utbytet av bästa praxis mellan medlemsstater för att gynna investeringar i olika traditionella sektorer och små och medelstora företag som hamnat på efterkälken i den digitala industriella revolutionen.

35.  Europaparlamentet understryker att EU bör uppmuntra alla företag (såväl de med dominerande marknadsandelar som nystartade företag) till utveckling och innovation.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppvisa samma beslutsamhet i hanteringen och utfallet av det pågående ärendet mot McDonald’s.

Statligt stöd

37.  Europaparlamentet välkomnar omstöpningen av statsstödsreglerna och föreslår att en särskild årsrapport ska översändas till parlamentet. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att målet var att bättre inrikta åtgärderna på långsiktig, hållbar ekonomisk tillväxt, skapandet av kvalitetsjobb och social sammanhållning, samtidigt som lika spelregler säkerställs och den sociala marknadsekonomin tillåts fungera fritt. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna har ett ökat ansvar när de beviljar stöd utan att först informera kommissionen. Parlamentet betonar att kommissionen bör skapa en rättslig grund i konkurrenslagen för att stärka turismen som en viktig ekonomisk faktor i EU och att finansiering av offentliga turistorganisationer således bör omfattas av ett undantag inom ramen för den allmänna gruppundantagsförordningen. Kommissionen uppmanas att granska alla transaktioner i sista minuten som görs av en medlemsstat utan hänsyn till politisk press från denna. Kommissionen påminns också om behovet av att förhindra vissa stater från att agera i ond tro som är fallet när EU‑medel missbrukas.

38.  Europaparlamentet betonar att statliga eller regionala initiativ är ett av de politiska verktygen för att säkra sådana tjänster som är av avgörande betydelse för de ekonomiska och sociala förhållandena i isolerade, avlägsna eller perifera områden och öar inom unionen, men att tidigare erfarenheter också bör beaktas och att dessa interventioner inte bör stå i strid med den inre marknadens principer. Parlamentet välkomnar att anslutningsmöjligheter med perifera regioner också är avgörande och välkomnar att socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden innefattas i den allmänna gruppundantagsförordningen där anslutningsproblem erkänns. Parlamentet uppmanar kommissionen att under den pågående översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen ta fullständig hänsyn till särdragen hos Europas yttre randområden i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget, med tanke på att anslutningsmöjligheterna är av yttersta vikt för lokala små och medelstora företag i de yttre randområdena och också högst osannolikt påverkar konkurrensen på den inre marknaden.

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om begreppet statligt stöd som en del av initiativet för modernisering av statligt stöd. Parlamentet bekräftar fördelarna med de förenklade reglerna som skapar säkerhet för både myndigheter och företag. Kommissionen uppmanas samtidigt att närmare granska förbjudet statligt stöd, som har stor negativ påverkan på den inre marknaden.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt införa ett vägledande dokument om begreppet statligt stöd mot bakgrund av viktiga förändringar i rättspraxis och metoderna för verkställande för att säkerställa rättssäkerhet och förutsägbarhet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en färdplan för mindre men mer målinriktat statligt stöd, med syfte att skapa förutsättningar för att minska det statliga stödet genom skattesänkningar som därmed stimulerar nyföretagande och sund konkurrens i stället för att understödja gamla strukturer och etablerade aktörer.

42.  Europaparlamentet understryker att det allra viktigaste när statligt stöd används för att främja tjänster av allmänt intresse är fördelarna för konsumenter och medborgare, inte för enskilda företag eller befintliga offentliga organ.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka åternationaliseringen av samhällsnyttiga tjänster i EU:s medlemsstater och förhindra olagligt statsstöd i form av ersättning för offentliga tjänster.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom internationella konkurrensorganisationer, t.ex. Internationella konkurrensnätverket, arbeta för en harmoniserad definition av statligt stöd.

45.  Europaparlamentet betonar att för att få en korrekt fungerande energiunion och undvika att statsstödsreglerna inte uppfylls, och även för att undvika missbruk av EU-medel, måste alla statsstödsfall och oegentligheter i samband med offentlig upphandling vid energi- och miljöinvesteringar, såsom den kontroversiella utbyggnaden av Ungerns kärnkraftsanläggning i Paks, bevakas strikt och undersökas ingående.

46.  Europaparlamentet betonar – vilket kommissionen uppgav för sjätte gången i sin årliga konkurrensrapport – att de tillfälliga statliga stöden inom finanssektorn var nödvändiga för att det globala finansiella systemet skulle stabiliseras, men att de snabbt måste minskas, eller avlägsnas helt, samt kritiskt utvärderas så fort som möjligt. Kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) uppmanas att säkerställa att all konsumentskyddslagstiftning – däribland Mifid eller IDD – tillämpas konsekvent inom den inre marknaden och uppmanar kommissionen och Esma att säkerställa att det inte förekommer något regelarbitrage när denna lagstiftning genomförs. Kommissionen uppmanas att överväga möjligheten att som villkor för statligt bankstöd ställa krav på att banker ska bevilja lån till små och medelstora företag.

47.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt när det gäller kommissionens pågående utredning om uppskjutna skattefordringar och skattekrediter till förmån för banksektorn i flera medlemsstater. Parlamentet anser att uppskjutna skattefordringar och skattekrediter ska godkännas i efterhand i enlighet med statsstödsbestämmelserna om de är knutna till uttryckliga bestämmelser om finansieringsmål för realekonomin.

48.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte vidtog några åtgärder mot de oegentligheter som förekom vid omstruktureringen av privata banker, inbegripet sådana som drabbade småsparare och småägare av finansiella instrument, såsom preferensaktier, som i många fall hade marknadsförts utan full överensstämmelse med EU-lagstiftningen. Kommissionen uppmanas att hantera de utbredda effekterna av vilseledande försäljning av finansiella produkter som upptäckts vid omstruktureringen av banker som drabbats av den ekonomiska krisen.

49.  Europaparlamentet erinrar om sin begäran att kommissionen ska undersöka om banksektorn sedan krisens början åtnjutit implicita subventioner och statligt stöd genom tillhandahållandet av okonventionellt likviditetsstöd.

50.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska revisionsrätten har upptäckt fel i det statliga stödet i cirka en femtedel av de projekt som medfinansieras av sammanhållningsprogram och anses ha relevans för statligt stöd under perioden 2010–2014(12). Parlamentet noterar att en tredjedel av dessa fel bedömdes få finansiella effekter och ha bidragit till felnivån i sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser därför att det finns utrymme för framsteg i hanteringen av bristande efterlevnad av statsstödsreglerna i sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser det vara särskilt nödvändigt att förbättra kunskaperna om statsstödsreglerna i mottagarländerna för att undvika fel som görs i god tro, samt att förbättra registreringen av oegentligheter för att få en bättre bild av problemet.

51.  Europaparlamentet anser att det krävs bättre kunskap om klassificering av olagligt statligt stöd på lokal och nationell nivå. Parlamentet välkomnar kommissionens nyligen fattade beslut, som klarlägger vilka offentliga stödåtgärder som medlemsstaterna får vidta utan statsstödsgranskning av kommissionen. Parlamentet ser dem som viktig vägledning för lokala och kommunala projekt då de minskar förvaltningsbördan och samtidigt ökar rättssäkerheten.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska tolkningen av de relevanta konkurrensrättsliga bestämmelserna när det gäller direktivet om insättningsgaranti för att säkerställa att de instrument för tidig stabilisering som tillhandahålls av EU:s lagstiftande myndighet faktiskt kan tillämpas effektivt.

53.  Europaparlamentet understryker betydelsen av de utredningar som kommissionen genomfört av skatterelaterat statsstöd och som utgör nödvändigt underlag för den europeiska och internationella skatteagendan, särskilt i kampen mot aggressiv skatteplanering.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anslå mer resurser åt att utreda skattebeslut som ger upphov till statsstödsbetänkligheter och att ta sig an dessa utredningar på ett systematiskt sätt. Parlamentet välkomnar att kommissionen betraktar de ogenomträngliga skattebeslut som vissa medlemsstater beviljat vissa multinationella företag såsom olagligt statligt stöd då de innebär en snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. Parlamentet välkomnar den ökade medvetenheten om kopplingarna mellan skattepolitik och administrativa metoder på skatteområdet å ena sidan och konkurrenspolitiken å den andra. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en sammanställning av skattebesluten under föregående år, baserat på information i ett säkert centralt register, inbegripet minst en beskrivning av de frågor som togs upp i skattebeslutet och en beskrivning av de kriterier som användes för att fastställa ett förhandsprisarrangemang, samt namnge den eller de medlemsstater som med största sannolikhet är berörda.

Antitrust, kartellförfaranden och fusionskontroll

55.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att utarbeta vägledning för sina förfaranden och sin löpande utvärdering av EU:s rättsliga regelverk.

56.  Europaparlamentet understryker vikten av att bryta upp karteller i de europeiska medborgarnas och de europeiska företagens, särskilt små och medelstora företags, intresse. Parlamentet uppmanar kommissionen att rationalisera sina administrativa förfaranden i detta avseende för att påskynda förfarandena.

57.  Europaparlamentet anser att de föreslagna samgåendena mellan världens största agrokemi- och utsädesföretag skulle kunna leda till en risk för stigande priser på utsäde och mindre utbud av anpassade varianter för agroekologiska metoder. Parlamentet understryker att om dessa samgåenden går igenom kommer 61 % av den globala utsädesmarknaden och 65 % av den globala marknaden för bekämpningsmedel att kontrolleras av bara tre företag.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sina åtgärder på global nivå för att säkerställa att tredjeländers konkurrensregler inte står i strid med EU-bestämmelser till förfång för europeiska företag.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsatt tillämpa en kraftfull och effektiv kartellbekämpningspraxis i samtliga fall där det finns tillräckliga bevis för överträdelser. Parlamentet påminner om att konkurrenspolitiken möjliggör för konkurrenter att samarbeta i fråga om innovationer utan att detta samarbete används på oskäligt sätt för konkurrensbegränsande ändamål. Parlamentet noterar fjolårets fem beslut som utmynnade i ett totalt bötesbelopp på 365 miljoner EUR, vilket har dokumenterats i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljde dess rapport om konkurrenspolitiken 2015.

60.  Europaparlamentet anser att de tillämpliga reglerna för böter vid överträdelser skulle kunna kompletteras med mer långtgående straff för ansvariga aktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att komplettera kartellböter med personliga sanktioner mot beslutsfattare i företagen samt individuella straffåtgärder mot anställda som bär ansvar för att företaget i fråga bryter mot konkurrenslagstiftningen, och kommissionen bör därför kunna tillgripa åtgärder såsom att diskvalificera direktörer eller utkräva personliga böter när så krävs.

61.  Europaparlamentet anser att allt högre böter som enda antitrustpåföljd kan vara ett alltför trubbigt instrument. Parlamentet framhåller att en politik med höga böter inte bör användas som en alternativ mekanism för budgetfinansiering. Parlamentet förespråkar en metod med både morot och piska där påföljderna fungerar som effektiva avskräckningsmedel, särskilt vid upprepade överträdelser, samtidigt som de uppmuntrar regelefterlevnad.

62.  Europaparlamentet noterar att antalet aviserade sammanslagningar ökade betydligt under 2015. Parlamentet begär därför att relevanta tjänster ska erbjudas med nödvändiga resurser (via intern omfördelning av personal) som tillåter dem att fortsätta att hantera denna situation effektivt.

63.  Europaparlamentet välkomnar det samråd för utvärdering av vissa förfarandefrågor och rättsliga aspekter beträffande kontrollen av företagskoncentrationer i EU som kommissionen har inlett. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med den planerade reformen av förordningen om företagskoncentrationer noga kontrollera huruvida aktuell bedömningspraxis tar hänsyn till specifika förhållanden på de digitala marknaderna samt till marknadernas internationalisering. Parlamentet anser att kriterierna för bedömning av företagskoncentrationer måste anpassas, framför allt inom den digitala ekonomin.

64.  Europaparlamentet delar betänkligheterna kring de nuvarande förhandlingarna avseendet samgåendet mellan Bayer AG och Monsanto Company Inc. Parlamentet betonar att detta planerade samgående skulle kunna skapa ett europeiskt och globalt oligopol om det tilläts att gå igenom. Parlamentet betonar att detta samgående skulle leda till en monopolsituation på marknaderna för utsäde och bekämpningsmedel, som är viktiga för jordbrukssektorn. Parlamentet ber därför kommissionen att i förväg utföra en konsekvensanalys av detta samgående för denna sektor och begär en tydlig översikt över kommissionens tidsplan.

65.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att tillämpa förvärvspriset som kriterium vid europeisk kontroll av företagskoncentrationer, eftersom koncentrationer på den digitala marknaden har gjort det tydligt att tröskelvärden som grundar sig på företagens omsättning inte är tillräckliga.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagförslag om upprättande av en europeisk ram för samordning av nationella konkurrensmyndigheter med sikte på kontroll av företagskoncentrationer.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant granska medlemsstaternas genomförande av direktiv 2014/104/EU om skadeståndstalan i kartellärenden. Parlamentet påpekar att detta direktiv måste ha införlivats i vederbörlig ordning före den 27 december 2016. Parlamentet beklagar att genomförandet hittills har gått trögt och att många medlemsstater ännu inte har presenterat något lagförslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att som fördragens väktare påminna medlemsstaterna om deras skyldigheter.

Sektoriella aspekter

68.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatförändringspolitik och instämmer med dess fem sammanlänkade politiska dimensioner. Parlamentet betonar att beslut om energimixen är medlemsstaternas ansvar.

69.  Europaparlamentet välkomnar de olika antitrustundersökningarna, särskilt dem mot Gazprom och Bulgargaz, vilka syftar till att säkerställa marknadsintegration i energiunionen. Parlamentet beklagar dock vissa medlemsstaters praxis att köpa gas via offshore-företag, vilket är ett typiskt exempel på skatteflykt och ett agerande som går stick i stäv med en välfungerande energiunion. Parlamentet betonar också vikten av att förhindra att det skapas marknadsstrukturer som skulle kunna skada den effektiva konkurrensen i energisektorn.

70.  Europaparlamentet noterar kommissionens ansträngningar att främja marknadsintegrationen av förnybara energikällor för att undvika konkurrenssnedvridningar. Parlamentet betonar dock de juridiskt bindande åtaganden som medlemsstaterna har gjort vid klimatkonferensen COP21, som inte kan fullgöras utan konkreta (statliga) åtgärder för att främja och finansiera produktion och användning av förnybar energi.

71.  Europaparlamentet betonar att EU:s konkurrenspolitik har stor potential att främja högre miljörelaterade och sociala standarder. Parlamentet noterar att den ungerska regeringen dessvärre snedvrider konkurrensen i den förnybara energisektorn genom att införa höga skatter och förhindra användning av energieffektiv och förnybar energiteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja användningen av förnybar energi i Europa för att uppnå de miljömål som har fastställts i Europeiska unionens tioåriga tillväxtstrategi Europa 2020. Parlamentet ber kommissionen att fortsätta att stödja integrationen av miljörelaterade, sociala och arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingsförfaranden.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en fullständig översyn av kommissionens förordning (EU) nr 267/2010 om dispens för vissa kategorier av avtal inom försäkringssektorn, eftersom de informationsutbyten som behövs för att beräkna riskerna och den gemensamma risktäckningen stärker förhållandena av juridisk säkerhet och konkurrenskraft i sektorn och således underlättar tillkomsten av nya företag på marknaden, ökar konsumenternas valmöjligheter och förbättrar de ekonomiska villkoren.

73.  Parlamentet pekar på att man måste skilja mellan konkurrensregler och socialpolitik i respektive medlemsstat, såväl begreppsmässigt som politiskt. Parlamentet menar att det är varje stats skyldighet att ingripa för att skydda medborgarna mot energifattigdom.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sänka beskattningen på energiprodukter och att med effektiva medel bekämpa energifattigdom.

75.  Europaparlamentet påminner om att energisystemet utgör en nätverksinfrastruktur som kräver särskild behandling, så att egenproduktion av energi kan tillåtas och främjas.

76.  Europaparlamentet konstaterar att befintliga statliga monopol, t.ex. spelmonopol, kan leda till orättvisa och konkurrensbegränsande metoder. Parlamentet riktar uppmärksamhet mot risken att medlemsstaternas regeringar genom att erbjuda licenser utan, eller genom intransparenta och tvivelaktiga koncessionsanbud, har möjlighet att gynna vissa företag framför andra, och därmed kan skapa en starkt konkurrensbegränsande miljö. Parlamentet uppmanar kommissionen att strikt övervaka befintliga statliga monopol och lagligheten hos koncessionsanbud för att förhindra alltför stor konkurrenssnedvridning.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå förändringar av förordning (EG) nr 261/2004 för att säkerställa samma skydd för flygresenärer på flygningar från tredjeländer, oavsett om transportören har sitt säte i eller utanför EU.

78.  Europaparlamentet påminner om att jordbrukssektorn enligt artikel 42 i EUF-fördraget tillerkänns en särställning i fråga om konkurrensrätten, vilken bekräftades i samband med den senaste reformen av GJP genom möjligheten till ett antal undantag från bestämmelserna i artikel 101 i EUF-fördraget. Parlamentet anser att den nuvarande krissituationen inom jordbrukssektorn försämrar jordbrukarnas redan svaga ställning i livsmedelskedjan

79.  Europaparlamentet betonar att kollektiv verksamhet som bedrivs av producentorganisationer och deras föreningar, såsom planering av produktionen och förhandlingar om försäljning och, i tillämpliga fall, förhandlingar om avtalsvillkoren, är nödvändig för att uppnå den gemensamma jordbrukspolitikens mål i enlighet med artikel 39 i EUF-fördraget, och bör därför i princip vara föremål för antagandet om förenlighet med artikel 101 i EUF-fördraget. Parlamentet noterar att de befintliga undantagen inte används fullt ut och anser att bristen på tydlighet i dessa undantag, svårigheterna med deras genomförande och avsaknaden av en enhetlig tillämpning från nationella konkurrensmyndigheters sida, inte ger jordbrukarna och deras organisationer tillräcklig rättslig säkerhet, hindrar dem från att organisera sig och undergräver den inre marknadens goda funktionssätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra tillgängliga verktyg genom att säkerställa att konkurrenspolitiken tar bättre hänsyn till jordbrukssektorns särdrag och att på lämpligt sätt klarlägga räckvidden för det allmänna undantaget för jordbruket och de särskilda reglerna för sektorerna mejeri, olivolja, nöt- och kalvkött och jordbruksgrödor enligt artikel 101.3 i EUF-fördraget.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa och vidta bindande regleringsåtgärder på EU-nivå mot otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan som missgynnar jordbrukare och konsumenter. Parlamentet ber kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att bemöta den oro som uppstått på grund av den sammantagna effekten i de översta leden i livsmedelskedjan på såväl detaljhandlare som konsumenter till följd av den snabba koncentrationen i distributionssektorn på nationell nivå och utvecklingen av allianser mellan stora distributörer på europeisk och internationell nivå. Parlamentet anser att denna strukturella utveckling skulle kunna leda till prisvolatilitet och fallande inkomster för jordbrukare och ger upphov till oro för eventuella strategiska anpassningar, minskad konkurrens och minskade marginaler för investering i innovation inom livsmedelskedjan.

81.  Europaparlamentet betonar att konkurrenspolitiken skyddar konsumenternas intressen men inte beaktar jordbruksproducenternas intressen. Parlamentet betonar att man inom ramen för konkurrenspolitiken bör fästa lika stor vikt vid att skydda jordbruksproducenternas intressen som vid att skydda konsumenternas intressen, genom att säkerställa rättvisa villkor för konkurrens och för tillträde till den inre marknaden i syfte att främja investeringar, sysselsättning, innovation och bärkraft i jordbruksföretagen och en balanserad utveckling av landsbygdsområden i EU.

82.  Europaparlamentet insisterar på att begreppet ”rättvist pris” inte bör förstås som lägsta möjliga pris för konsumenten utan i stället vara rimligt och medge korrekt ersättning för livsmedelskedjans alla parter.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för parlamentet och rådet redovisa hur jordbrukarna använder befintliga undantag i olika medlemsstater enligt artikel 225 i förordningen om en samlad marknadsordning och att på ett lämpligt sätt klargöra räckvidden för dessa undantag samt för individuella undantag från konkurrensbestämmelserna enligt artikel 101.3 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt förtydliga huruvida hållbarhetsavtal som ingås inom livsmedelskedjan för att bemöta samhälleliga krav och vars åtgärder går utöver lagstadgade krav kan undantas från konkurrenslagstiftningen om de bidrar till att förbättra produktionen och främjar innovation samtidigt som de gynnar konsumenterna.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en bredare strategi för att definiera huruvida ett jordbruksföretag, eller flera sådana företag som har ingått ett horisontellt avtal, har en ”dominerande ställning” eller missbrukar en sådan ställning, med beaktande av koncentrationsgraden och begränsningarna till följd av förhandlingsstyrkan hos insats-, bearbetnings- och detaljhandelssektorerna.

85.  Europaparlamentet betonar att man, inom ramen för en gemensam jordbruksmarknad, måste utveckla begreppet ”relevant marknad”, som i första hand bör ses på EU-nivå innan man beaktar lägre nivåer, för att inte äventyra främjandet av koncentration av jordbruksutbudet genom att på ett restriktivt sätt avskärma de verksamheter som jordbruksföretagen kan bedriva.

86.  Europaparlamentet anser att jordbrukare i alla produktionssektorer bör garanteras rätten att föra kollektivförhandlingar och möjligheten att komma överens om minimipriser.

87.  Europaparlamentet anser att jordbrukare till fullo måste arbeta med och utnyttja potentialen hos producentorganisationer, inklusive producentkooperativ, deras sammanslutningar och branschorganisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra sådana kollektiva självhjälpsverktyg för att förbättra kompetens och effektivitet genom att förtydliga och förenkla de regler som är tillämpliga för dem i syfte att stärka deras förhandlingsstyrka och konkurrenskraft, samtidigt som de principer som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget säkerställs.

88.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att bestämmelserna i artikel 222 i förordningen om en samlad marknadsordning tillämpas snabbt under perioder med allvarlig obalans på marknaderna och att ytterligare bedöma åtgärdens effektivitet efter att den tillämpats på mejerimarknaden i syfte att föreslå ytterligare tillfälliga anpassningar av konkurrenslagstiftningen och konkurrensförfarandet under perioder med allvarlig obalans på marknaderna.

89.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang offentliggörandet nyligen av riktlinjer avseende tillämpningen av dessa särskilda regler. Parlamentet anser dock att deras rättsliga räckvidd är alltför begränsad och att de kriterier som ska uppfyllas är alltför strikta och i alltför hög grad skiljer sig åt mellan sektorerna för att ge den rättsliga tydlighet och säkerhet som behövs för jordbrukare som är villiga att utnyttja dessa undantag.

90.  Europaparlamentet anser att en kategorisering som relevant marknad inte är helt lämplig för den nuvarande situationen i olivoljesektorn och föreslår därför att olivoljemarknaden för konsumenter ska anses vara en inre marknad i syfte att förbättra genomförandet av reglerna i artikel 169 i den samlade marknadsordningen.

91.  Europaparlamentet anser att eftersom variationerna i produktion av olivolja till största delen beror på väderförhållanden, och för att man ska kunna garantera målen för medlemmarna i producentorganisationerna och sammanslutningarna av producentorganisationer, bör fall där producentorganisationer tvingas köpa olivolja från producenter som inte är medlemmar beaktas, samtidigt som man garanterar att denna verksamhet är underordnad marknadsföringen av de egna medlemmarnas produkter.

92.  Europaparlamentet föreslår att man utvidgar tillämpningsområdet för bestämmelserna i artikel 170 om nöt- och kalvköttsproduktion till att omfatta även sektorn för gödning av nötkreatur, för att säkerställa ett effektivare genomförande.

93.  Europaparlamentet gläder sig, i samband med avskaffandet av sockerkvoterna, över att det även i fortsättningen kommer att finnas en avtalsram(13) mellan sockerbetsodlarna, deras sammanslutningar och sockerföretagen, bl.a. så att de kan förhandla om värdefördelningsvillkor beroende på utvecklingen på sockermarknaden eller marknaden för andra råvaror. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att denna möjlighet erbjuds alla aktörer inom sektorn i syfte att uppfylla den samlade marknadsordningens mål, och därmed säkerställa en rimlig balans mellan sockerföretagens och sockerbetsproducenternas rättigheter och skyldigheter.

94.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilken makt detaljhandelsaktörerna utövar på de företag som tillverkar produkter med deras egna märken.

95.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt(14) till förmån för antagandet av ramlagstiftning på EU-nivå i syfte att åtgärda otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan. Parlamentet betonar att denna lagstiftning måste säkerställa att europeiska jordbrukare och konsumenter omfattas av rättvisa försäljnings- och inköpsvillkor.

96.  Europaparlamentet anser att ”mjölkpaketet”(15) måste genomföras fullt ut och på ett tillfredsställande sätt för att stärka mejerisektorn, och begär att kommissionen föreslår att mjölkpaketet förlängs till efter mitten av 2020 och undersöker möjligheten att utvidga dess regler till andra jordbrukssektorer.

97.  Europaparlamentet noterar slutsatserna i studien om utbud och innovation i EU:s livsmedelssektor Economic impact of modern retail on choice and innovation in the EU food sector från generaldirektoratet för konkurrens, däribland att det kan finnas ett negativt förhållande mellan innovation och marknadspenetration av produkter med egna varumärken på livsmedelsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för parlamentet hur diskussionerna fortskrider för att avgöra om detta negativa förhållande verkligen minskar innovationen och produktvariationen för konsumenterna, och vilka deras långsiktiga konsekvenser kan bli för leveranskedjan och jordbrukarnas situation.

98.  Europaparlamentet upprepar hur nödvändigt det är att EU:s konkurrensregler utvecklas successivt så att de, när det gäller övervakningen av livsmedelskedjan i Europa, även omfattar övervakning av Safa-indikatorerna (hållbarhetsbedömning av livsmedels- och jordbrukssystem) från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), bland annat indikatorerna under rubrikerna Rättvis prissättning och transparenta avtal (S.2.1.1) och Leverantörernas rättigheter (S.2.2.1).

99.  Europaparlamentet betonar att överdriven beskattning av vilken industri som helst lätt skulle kunna förstöra konkurrensen och gå emot konsumenternas intressen.

100.  Europaparlamentet begär att det europeiska instrumentet för övervakning av livsmedelspriser utvecklas ytterligare för att förbättra kartläggningen av kriser i livsmedelssektorn genom bättre och mer specificerade uppgifter. Parlamentet belyser i detta avseende behovet av att engagera jordbrukarorganisationer i definitionen och insamlingen av uppgifter.

101.  Europarlamentet uppmanar kommissionen att ta full hänsyn till de eventuella snedvridningar av marknaden som kan uppstå till följd av handelsavtal med tredjeländer för jordbruksproducenter i Europa, med tanke på deras utsatta ekonomiska situation och deras grundläggande roll i vårt samhälle. Parlamentet anser att kommissionen bör fästa särskild uppmärksamhet vid dessa avtal med länder som har väsentligt mindre jordbruks- och hälsolagstiftning än EU.

102.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka karaktären och substansen i snedvridningar av detaljistmarknaden, inklusive med hänsyn till möjligheten till territoriella försörjningsbegränsningar på detaljhandelsaktörer, givet att snedvridningar leder till fragmentering av marknaden och potentialen för stormarknader som dominerar marknaden att snedvrida konkurrensen inom leveranskedjorna. Parlamentet betonar vikten av att alla intressenter lämnar relevant information. Parlamentet uppmanar kommissionen att på nytt börja undersöka frågor kring prisbindning i detaljhandeln.

103.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör stärka kopplingarna mellan konkurrenspolitiken och transportpolitiken ytterligare. Parlamentet noterar att det i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 21/2014 hävdas att utöver de specifika fallen med flygplatser i avlägsna områden bör anslutningsmöjligheterna i Europa grundas på ekonomisk hållbarhet. Parlamentet beklagar att flygplatsinvesteringar inte alltid har levererat de förväntade resultaten. Kommissionen uppmanas därför att kartlägga framgångsrika och mindre framgångsrika flygplatsutvecklingsprojekt. Kommissionen uppmanas att göra en översyn av förordning (EG) nr 868/2004 för att stärka konkurrenssituationen för EU:s luftfartsbransch, förebygga illojal konkurrens effektivare, säkerställa ömsesidighet och eliminera illojal praxis, inklusive subventioner och statsstöd som tilldelas alla flygbolag i vissa tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida viss praxis – grundad på existerande bilaterala luftfartsavtal som medlemsstaterna har undertecknat med länder utanför EU – skadar den sunda konkurrensen mellan lufttrafikföretag och flygplatser och strider mot europeiska konsumenters intressen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att vidta åtgärder mot konkurrensbegränsande metoder som riskerar att undergräva de europeiska konsumenternas möjlighet att använda sig av olika online-kanaler, däribland metasökmotorer för jämförelsetjänster och online-resebyråer.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att visa större politisk vilja att ytterligare utveckla och stärka den inre marknaden för transporter och skapa lika spelregler, i syfte att säkerställa en öppen och sund konkurrens mellan offentliga och privata aktörer inom transport-, post- och turistsektorerna, samtidigt som andra av EU:s policystrategier, mål och principer respekteras, inbegripet den sociala dimensionen, vilket är viktigt för att den inre marknaden för transporter ska fungera smidigt.

105.  Europaparlamentet betonar betydelsen av anslutningsmöjligheter och transportinfrastruktur för överlevnad, ekonomisk utveckling och tillhandahållande av offentliga och privata tjänster i olika regioner och avlägsna områden.

106.  Europaparlamentet hoppas därför att det globala TEN-T-nätet ska fullbordas.

107.  Europaparlamentet betonar att behovet av att garantera ett effektivare skydd av transportarbetares rättigheter mot missbruk inte får användas som en förevändning för att begränsa den fria konkurrensen mellan enheter från olika medlemsstater. Kommissionen uppmanas att respektera proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna när lagar utarbetas som får betydande effekter på den inre transportmarknadens funktionssätt.

108.  Europaparlamentet noterar de utmaningar som postaktörer står inför till följd av skapandet av en inre digital marknad. Parlamentet betonar att framgången för detta ambitiösa projekt, särskilt när det gäller online-handel, till stor del beror på utformningen av paketleveransmarknaden. Parlamentet understryker behovet av att garantera rättvisa och likvärdiga gränsöverskridande konkurrensvillkor för privata enheter och offentliga aktörer som erbjuder kommersiella tjänster.

109.  Europaparlamentet betonar att en konkurrenspolitik bör respektera sociala rättigheter för alla aktörer i de berörda sektorerna.

110.  Europaparlamentet betonar att EU:s transportlagstiftning ofta genomförs bristfälligt och att fördragsprinciper inte respekteras av medlemsstaterna, särskilt när transport förvaltas av staten som ett monopol. Både kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att korrekt genomföra och tillämpa existerande EU-lagstiftning, något som är centralt för att den inre marknaden ska fungera, i syfte att skapa ytterligare fördelar för företagen, industrin, konsumenterna, arbetstagarnas sociala förhållanden och miljön.

111.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att undanröja fysiska, tekniska och regleringsmässiga hinder mellan medlemsstaterna i syfte att förebygga fragmentering av den inre marknaden och underlätta gränsöverskridande rörlighet och territoriellt samarbete och därmed stimulera konkurrensen.

112.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på de indirekta konkurrenshindren till följd av skillnaderna i beskattning, säkerhet, kör- och vilotider, typgodkännanden och passagerarrättigheter.

113.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg i digital teknik som gjorts i transport- och turistsektorerna, vilket främjar konkurrensen, skapar jobb, underlättar små och medelstora företags tillgång till större marknader och ger konsumenterna konkreta fördelar. Parlamentet betonar att digitaliseringen och den glädjande utvecklingen av delningsekonomin kommer att skapa betydande förändringar av sektorernas operativa miljö, och att lämpliga och tydliga rättsliga ramar krävs för att fördelarna med digitaliseringsprocessen ska kunna utnyttjas.

114.  Europaparlamentet betonar att de aktörer som verkar på grundval av nya affärsmodeller påverkar EU:s transport- och turistmarknad på ett positivt sätt, särskilt genom att göra tjänsterna mer tillgängliga och förbättra deras kvalitet.

115.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att förhandla fram externa luftfartsavtal med ett antal viktiga länder och regioner i världen. Parlamentet anser att dessa inte bara kommer att förbättra marknadstillträdet utan också skapa nya affärsmöjligheter för en världsledande europeisk luftfartssektor, skapa jobb av hög kvalitet, upprätta strikta säkerhetsstandarder, beakta arbetstagarnas rättigheter i sektorn och gynna konsumenterna. Parlamentet betonar att det självt har en viktig roll att spela i dessa förhandlingar.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid förhandlingarna om externa luftfartsavtal inkludera en klausul om sund konkurrens för att säkerställa lika spelregler.

117.  Europaparlamentet anser när det gäller hamntjänster att ett allt öppnare, mer konkurrenskraftigt och transparent regelverk behöver skapas för offentliga hamnar i Europa, samtidigt som ytterligare arbetstillfällen skapas.

118.  Europaparlamentet tror att den ökade konkurrens som skapats genom det gradvisa öppnandet av EU:s godstransportmarknad kan skapa fördelar för konsumenterna, men fördömer skarpt att vissa åtgärder som vidtas av några medlemsstater underminerar den inre marknadens integritet på detta område. Parlamentet välkomnar kommissionens beredvillighet att bemöta sådana protektionistiska åtgärder.

119.  Europaparlamentet hoppas att detta öppnande av vägtransportmarknaden inte kommer att bli ytterligare en anledning till social dumpning och beklagar dessutom fenomenet ”brevlådeföretag”.

120.  Europaparlamentet beklagar dessutom att EU-politiken inte tagit itu ordentligt med skåpbilar trots att de i allt högre grad används för att kringgå en korrekt tillämpning av arbets-, säkerhets- och miljöskyddslagstiftning.

121.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att nära övervaka oligopolistiska prisdumpningstendenser inom luftfartssektorn liksom för långfärdsbussektorn och insisterar på att EU-lagen ska tillämpas korrekt och att rättvisa konkurrensvillkor ska gälla för alla transportsätt.

122.  Europaparlamentet begär att förhandlingarna om det fjärde järnvägspaketet snabbt slutförs och anser att detta bör öppna upp persontrafiken på järnväg för konkurrens och förbättra effektiviteten i järnvägsbranschen, samtidigt som kvalitet och kontinuitet för den allmännyttiga skyldigheten säkerställs.

123.  Parlamentet välkomnar att den tekniska pelaren i det fjärde järnvägspaketet antagits och anser att detta kommer att stärka järnvägssäkerheten samtidigt som tekniska hinder mot konkurrens undanröjs genom driftskompatibilitet.

124.  Europaparlamentet betonar att turism är en central drivkraft för ekonomisk tillväxt och jobbskapande och uppmanar kommissionen att anamma en proaktiv linje för att främja den europeiska turistbranschens konkurrenskraft och skapa en gynnsam miljö för tillväxt och utveckling av branschen.

125.  Europaparlamentet betonar att posttjänster och särskilt gränsöverskridande paketleveranser är av grundläggande betydelse för utvecklingen av e-handelssektorn inom EU. Parlamentet välkomnar kommissionens antitrustundersökning av e‑handelssektorn och uppmanar den att fortsätta att övervaka utvecklingen av paket- och postmarknaderna.

126.  Europaparlamentet betonar behovet av att finansiera hållbara, tillgängliga och säkra transportprojekt som skulle kunna bidra till att förbättra hela det europeiska transportsystemets funktionssätt.

127.  Europaparlamentet begär att EU-fonder såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa, Sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Horisont 2020 ska användas för att utveckla europeisk transportinfrastruktur och öka kvantiteten och kvaliteten på tjänsterna.

128.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fästa tillräcklig uppmärksamhet vid att fullborda gränsöverskridande infrastrukturprojekt och att samordna sina viktigaste transportplaner med angränsande medlemsstater.

129.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att fullt ut använda innovativa finansieringsinstrument, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar, som är lämpliga för att finansiera projekt inom transportsektorn så att tillväxt och konkurrenskraft stärks. Parlamentet betonar dock att de medel som öronmärkts för Efsis garantifond inte får tilldelas på bekostnad av Fonden för ett sammanlänkat Europa eller Horisont 2020, som är centrala instrument för att utveckla en gemensam marknad i transportsektorn.

130.  Europaparlamentet betonar att ett fullständigt öppnande av järnvägstransportmarknaden skulle kunna innebära många fördelar för operatörer och passagerare från alla medlemsstater. Parlamentet noterar dock behovet att i denna process beakta skillnaderna i utveckling av järnvägsinfrastrukturen i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att i nästa fleråriga budgetram behålla de nuvarande investeringsnivåerna för att utjämna skillnaderna i järnvägsinfrastruktur.

131.  Europaparlamentet betonar att behovet av att garantera ett effektivare skydd av transportarbetares rättigheter mot missbruk inte får användas som en förevändning för att begränsa den fria konkurrensen mellan enheter från olika medlemsstater. Kommissionen uppmanas att respektera proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna när lagar utarbetas som får betydande effekter på den inre transportmarknadens funktionssätt.

132.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla analytiska metoder för att definiera nya relevanta marknader i samband med ekonomins digitalisering och i synnerhet fenomenet med teknikkonvergens och kommersiell användning av personuppgifter i stor skala.

133.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, för att garantera en verklig konkurrens mellan vägtransportföretagen i EU, avskaffa alla koncessioner för vägar som avgränsar stadsområden när sådana koncessioner medför betalning av vägavgifter.

134.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda de påstådda fallen av momsbedrägerier i grisköttsindustrin. Parlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har inlett en undersökning i denna fråga, trots de klagomål som den har tagit emot från jordbrukarföreningar.

135.  Europaparlamentet anser att privatkonton och sparkonton inte bör generera avgifter för användaren utom då de är kopplade till specifika tjänster.

136.  Europaparlamentet upprepar sin oro (som uttrycktes i dess resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i Europeiska unionen(16)) över kommissionens restriktiva definition av subventionerat boende inom konkurrenspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra denna definition mot bakgrund av utbyte av bästa praxis och erfarenheter mellan medlemsstaterna och med beaktande av att subventionerat boende uppfattas och förvaltas på olika sätt i medlemsstaterna, regionerna och lokalsamhällena.

137.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte reagerat snabbt och beslutsamt mot vissa medlemsstaters försök att begränsa den fria konkurrensen inom transportsektorn. Parlamentet begär att denna praxis ska upphöra och att alla tänkbara åtgärder ska vidtas för att garantera lika tillgång till den inre marknaden på samma villkor för aktörer som verkar inom denna sektor från alla medlemsstater.

138.  Europaparlamentet inser att det är viktigt att garantera konkurrens på den inomeuropeiska marknaden för finansiella tjänster, inbegripet försäkringar, vilket kräver att man säkerställer kapaciteten för gränsöverskridande förvärv av desamma.

139.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera resultaten av de pågående utredningarna om konkurrenspraxisen i livsmedels-, energi-, transport- och mediesektorerna.

140.  Europaparlamentet förkastar kravet på att användaren måste vara bosatt i den medlemsstat där finansinstitutet eller försäkringsföretaget i fråga har sitt säte för att kunna utnyttja dess tjänster, eftersom det är oförenligt med målet om en inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag.

141.  Europaparlamentet begär en omedelbar utredning av de frågetecken kring konkurrens som har uppstått i Formel 1-motorsportbranschen.

142.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid utvecklandet och genomförandet av konkurrenspolitiken ta hänsyn till att mikroföretag och små och medelstora företag utgör lejonparten av företagen i EU. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av användarvänliga konkurrensregler för mindre företag som vill verka på internet och på ett gränsöverskridande sätt inom den inre marknaden.

143.  Europaparlamentet påminner också kommissionen om att finansinstitut fortsätter att annullera betalkort om kortinnehavaren flyttar till en annan medlemsstat, och ber kommissionen att vidta åtgärder på detta område, inbegripet att uppmärksamma de nationella myndigheterna.

144.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa tillgång till läkemedel genom att bekämpa missbruket inom läkemedelsindustrin. Parlamentet noterar behovet av att uppmuntra användning av generiska läkemedel, när sådana är tillgängliga, i medlemsstaternas vårdsystem.

145.  Europaparlamentet betonar att tillgång till kontanter från bankautomater är en viktig tjänst som bör tillhandahållas utan några diskriminerande, konkurrensbegränsande eller orättvisa metoder och som därför inte bör vara föremål för orimliga kostnader.

146.  Europaparlamentet betonar behovet av att bekämpa illojala kollektiva bojkotter, vilka definieras som en situation där en grupp konkurrenter kommer överens om att utesluta en faktiskt eller presumtiv konkurrent, såsom åsyftade begränsningar av konkurrensen.

147.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de ”svängdörrsskandaler” som rör EU:s myndigheter, särskilt fallet med f.d. kommissionsledamoten för konkurrens Nellie Kroes, som inte bara utför lobbyverksamhet för Uber utan också berörs av avslöjandena i Bahamas Leaks.

Effektivare nationella konkurrensmyndigheter i EU

148.  Europaparlamentet välkomnar det decentraliserade verkställandet av EU:s konkurrensregler i Europa men anser att ett effektivt skydd för medborgare och företagare mot konkurrensbegränsande praxis inte bör vara helt avhängigt av den medlemsstat där de är bosatta. Parlamentet anser att förordning (EG) nr 1/2003 avseende kartellförfaranden har bidragit väsentligt till att skapa lika spelregler för företag på hela den inre marknaden. Parlamentet vill dock lyfta fram att det fortfarande finns skillnader mellan de nationella systemen och nationella konkurrensmyndigheter, i synnerhet beträffande oberoende, fastställande av böter samt program för förmånlig behandling. Parlamentet anser att effektiva och enhetliga förfarandebestämmelser är en viktig förutsättning för EU:s kartellbekämpningspraxis ska kunna genomföras och konsumenters och företags rättssäkerhet säkerställas. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas konkurrensmyndigheter att utnyttja möjligheterna till europeiskt samarbete inom ramen för Europeiska konkurrensnätverket i mycket större utsträckning.

149.  Europaparlamentet anser därför att det är avgörande att de nationella konkurrensmyndigheterna i EU har de medel och instrument som behövs för att vara effektiva verkställare av EU:s konkurrensregler, inbegripet verktygen för att upptäcka, hantera och straffa överträdelser, och programmen för förmånlig behandling som kommer att vara avgörande om företagen ska kunna erkänna karteller i Europa.

150.  Europaparlamentet upprepar att nationella konkurrensmyndigheters oberoende är av yttersta betydelse, och detta inbegriper att de bör ha de resurser som krävs för att utföra sina uppgifter.

151.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens samråd som sannolikt kommer att leda till ett lagförslag för att stärka de nationella konkurrensmyndigheternas genomförande- och sanktionsinstrument (ECN+). Parlamentet upprepar att verkställandet av flera myndigheter i samma eller relaterade fall skapar en risk för överlappande och potentiellt inkonsekventa åtgärder som minskar rättssäkerheten och ger upphov till onödiga kostnader för företag. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett förslag om EU-åtgärder för att säkerställa att de nationella konkurrensmyndigheterna blir effektivare verkställare på ett sammanhängande och konvergerande sätt, så att den fulla potentialen i det decentraliserade systemet för EU:s konkurrensverkställande kan förverkligas. Parlamentet kräver att det involveras fullt ut i det medbeslutandeförfarandet.

152.  Europaparlamentet betonar att ett internationellt samarbete mellan konkurrensmyndigheter är oumbärligt i en globaliserad värld. Parlamentet stöder därför att kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna deltar aktivt i det internationella konkurrensnätverket. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att ingå konkurrensrättsliga avtal som möjliggör ett informationsutbyte mellan de utredande konkurrensmyndigheterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang att de konkurrensavtal som nyligen ingicks med Schweiz och Kanada kan tjäna som förebild för ytterligare avtal av detta slag. Parlamentet anser också att de internationella handels- och investeringsavtalen bör ha ett kraftfullt avsnitt om konkurrens.

153.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, utan att inkräkta på de nationella konkurrensmyndigheternas oberoende, bedöma de olika nivåerna på nationella sanktioner efter överträdelser i medlemsstaterna och att bedöma möjligheten och önskvärdheten i att utjämna dessa skillnader.

154.  Europaparlamentet anser att kommissionen måste fortsätta att främja bättre samarbete mellan de nationella konkurrensmyndigheterna i EU.

155.  Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att GD Konkurrens är oberoende för att det ska kunna nå sina mål på ett framgångsrikt sätt. Parlamentet begär på nytt en strikt åtskillnad mellan de avdelningar där riktlinjerna utarbetas och de som har ansvar för att tillämpa dessa riktlinjer. Parlamentet uppmanar kommissionen att omfördela tillräckliga finansiella medel och personalresurser till GD Konkurrens från andra avdelningar. Parlamentet begär att kommissionen ska ha tillgång till tillräckligt kunniga ingenjörer när den undersöker hightech-företag. Kommissionen uppmanas att anpassa de etiska reglerna för chefsekonomgruppen vid GD Konkurrens till den praxis som gäller för andra kommissionsanställda.

En mer demokratisk konkurrenspolitik

156.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av Margrethe Vestager, den nuvarande kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens, för att föra en regelbunden strukturerad dialog med parlamentet, särskilt utskottet för ekonomi och valutafrågor och arbetsgruppen för konkurrenspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge en mer omfattande feedback om de specifika frågor som ställdes i parlamentets årliga konkurrensrapport. Parlamentet anser att en detaljerad strukturerad dialog skulle kunna bidra till en grundligare uppföljningsprocess av respektive årliga konkurrensrapporter.

157.  Europaparlamentet välkomnar initiativen från kommissionen för samråd med allmänheten vid tillämpningen av kontroll av företagskoncentrationer och uppmanar kommissionen att diskutera resultaten med parlamentet.

158.  Europaparlamentet uppmanar till en breddad dialog mellan EU:s institutioner och de nationella konkurrensmyndigheterna, i synnerhet till meningsutbyten med Europaparlamentets utskott.

159.  Europaparlamentet upprepar sitt krav att kommissionen ska införliva riktlinjer om böter i bindande regler.

Konkurrenspolitikens internationella dimension

160.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen verkar för ett öppet och konstruktivt globalt utbyte om konkurrensfrågor. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjordes i konkurrensbestämmelserna i vissa frihandelsavtal, men uppmanar också kommissionen att fortsätta sitt arbete med att inkludera bestämmelser om konkurrens och statligt stöd i förhandlingarna om alla frihandelsavtal.

161.  Europaparlamentet understryker att en sund konkurrens inom handel, tjänster och investeringar får en positiv inverkan på den sociala och ekonomiska utvecklingen för EU och EU:s handelspartner. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att snabbt slutföra sitt arbete med moderniseringen av de handelspolitiska skyddsåtgärderna, som är nödvändiga för att säkra en sund konkurrens på EU:s marknad, och anser att handelsavtalen systematiskt bör behandla problemet med tredjeländers illojala handelspraxis.

162.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen till samarbete med handelspartnerländerna i syfte att säkerställa att deras marknader öppnas mer för EU‑företag, särskilt inom energi, transport, telekommunikation, offentlig upphandling och tjänster, inte minst sådana som utförs inom ramen för reglerade yrken.

163.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva de ambitiösa bestämmelserna om konkurrens och statsstöd i alla handelsavtal och att effektivt kontrollera parternas genomförande med avseende på alla regler, inbegripet bestämmelserna om statsstöd, och gentemot samtliga ekonomiska aktörer, inbegripet statsägda företag.

164.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att stödja utvecklingsländerna i deras ansträngningar att främja och i praktiken genomföra konkurrensreglerna.

165.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja åtgärder för att upprätta en omfattande och användarvänlig databas som innehåller konkurrensbestämmelserna i frihandelsavtal och som skulle kunna skötas av WTO:s sekretariat.

166.  Europaparlamentet gläder sig över att man vid WTO:s ministerkonferens i Nairobi nådde framsteg med att minska subventionerna i syfte att säkerställa lika konkurrensvillkor på internationella jordbruksmarknader. Parlamentet understryker att jordbrukssektorn är känslig och att det behövs klara och effektiva åtgärder, inbegripet inom ramen för WTO-överenskommelser, vilket tillåter europeiska producenter att förbli konkurrenskraftiga på internationella marknader.

167.  Europaparlamentet påminner om att en likvärdig tillgång till naturresurser, inte minst energi, har en avgörande betydelse för en sund konkurrens på den globala marknaden, och uppmanar kommissionen att i handelsavtalen införliva bestämmelser som förbättrar tillträdet till dessa resurser, bland annat bestämmelser om statsägda företags konkurrensbegränsande metoder samt om icke-diskriminering och transitering.

168.  Europaparlamentet betonar att konkurrenspolitiken är en viktig del av den inre marknaden, i enlighet med fördraget. Parlamentet upprepar att det behövs en konkurrenskraftig och fullt fungerande inre marknad för att främja hållbar tillväxt, sysselsättning och innovation i EU, och att insatser för att upprätthålla en sund konkurrens i EU som helhet ligger i såväl konsumenternas som nystartade företags och de små och medelstora företagens intresse. Parlamentet anser att tillämpningen av EU‑lagstiftningen inte får försvagas genom utnyttjandet av EU Pilot istället för de formella överträdelseförfarandena, och att det är nödvändigt att sträva efter att upprätthålla konkurrensen.

169.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte koncentrera alla sina ansträngningar att säkerställa sund konkurrens på uppmärksammade mål mot stora välkända företag. Kommissionen påminns om att säkerställandet av sund konkurrens även är viktigt för små och medelstora företag.

170.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av konsumenternas valfrihet. Parlamentet anser att rätten till dataportabilitet som finns förankrad i den allmänna dataskyddsförordningen är en bra metod för att stärka såväl konsumenternas rättigheter som konkurrensen. Parlamentet betonar behovet av att undersöka hur interoperabilitet kan säkerställas mellan digitala nätverk via öppna standarder och gränssnitt.

171.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och avhjälpa situationen för oberoende detaljhandlare, som enligt konkurrenslagstiftningen får arbeta tillsammans via sina fysiska butiker, men som anklagas för osund konkurrens om de tillhandahåller gemensamma e-handelserbjudanden.

172.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EU:s regler för offentlig upphandling genomförs i rätt tid, särskilt användningen av e-upphandling och de nya bestämmelser som främjar uppdelningen av kontrakt i flera delar, vilket är nödvändigt för att främja innovation och konkurrens och för att främja de små och medelstora företagen på marknaderna för offentlig upphandling.

173.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undvika att skapa monopol eller slutna värdekedjor genom standardisering. Parlamentet anser att ett överklagandeförfarande bör införas för att granska standarderna i de fall de riskerar att påverka konkurrenskraften.

174.  Europaparlamentet uttrycker oro över koncentrationsnivån i vissa sektorer, exempelvis den kemiska sektorn, mot bakgrund av den senaste tidens sammanslagningar. Parlamentet ber kommissionen att förklara hur den skapar möjligheter för marknadstillträde, särskilt för nystartade företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida ett företags marknadsstyrka som härrör från information och uppgifter, samt företagets hantering av sådan information och sådana uppgifter, liksom antalet användare, bör beaktas som ett testkriterium för koncentrationskontroll. Parlamentet begär att man undersöker om sammanslagning av uppgifter och information, i synnerhet om kunder, kan resultera i en snedvridning av konkurrensen.

175.  Europaparlamentet anser att konkurrensen inom telekommunikationssektorn är en avgörande drivkraft för innovation och investeringar i nätverk, samt för att garantera valmöjlighet för konsumenterna. Parlamentet anser att vidare den snabba utbyggnaden av bredband är nyckeln till fullbordandet av den digitala inre marknaden. Parlamentet gläder sig i detta sammanhang över att kommissionen kommer att beakta de strategiska målen om anslutningsmöjligheter, såsom de fastställs i telekommunikationspaketet, vid tillämpningen av de nya riktlinjerna för statligt bredbandsstöd.

176.  Europaparlamentet hänvisar till revisionsrättens senaste rapport om bristande efterlevnad av regler för statligt stöd inom sammanhållningspolitiken, där man noterar en betydande grad av bristande efterlevnad och kräver att ett antal rekommendationer genomförs. Detta bekymrar parlamentet eftersom det inverkar negativt på en välfungerande inre marknad, och parlamentet uppmanar därför kommissionen att beakta revisionsrättens rekommendationer och utöka sina insatser för att undvika ytterligare brister.

177.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtgärder på området för kartellbekämpning, såsom de åtgärder som nyligen vidtagits inom sektorerna för livsmedelsdetaljhandel och optiska diskenheter, i syfte att garantera skäliga priser för konsumenterna.

178.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det förekommer skillnader när det gäller försäljningen av produkter på den inre marknaden som skulle kunna ha negativa effekter för lokala producenter, särskilt små och medelstora företag.

179.  Europaparlamentet noterar att det i sin resolution om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik 2014 uppmanade kommissionen att noggrant övervaka allianserna mellan de stora distributörerna i Europa, och parlamentet välkomnar kommissionens vilja att diskutera konsekvenserna av dessa allianser på producenter och konsumenter inom Europeiska konkurrensnätverket.

o
o   o

180.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de nationella och i förekommande fall regionala konkurrensmyndigheterna.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0310.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0292.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0346.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0004.
(5) Antagna texter, P8_TA(2015)0051.
(6) EUT L 123, 19.5.2015, s. 1.
(7) EUT L 187, 26.6.2014, s. 1.
(8) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
(9) Antagna texter, P8_TA(2015)0394.
(10) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(11) EUT L 335, 18.12.2010, s. 43.
(12) Revisionsrättens särskilda rapport nr 24/2016: ”Mer behöver göras för att öka medvetenheten om och åstadkomma efterlevnad av reglerna för statligt stöd inom sammanhållningspolitiken” http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR16_24/SR_STATE_AIDS_SV.pdf
(13) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1166 av den 17 maj 2016 om ändring av bilaga X till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller köpevillkor för sockerbetor inom sockersektorn från och med den 1 oktober 2017 (EUT L 193, 19.7.2016, s. 17).
(14) Europaparlamentets resolution av den 7 juni 2016 om otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan (P8_TA(2016)0250).
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 261/2012 av den 14 mars 2012 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller avtalsvillkor inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EUT L 94, 30.3.2012, s. 38).
(16) EUT C 65, 19.2.2016, s. 40

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy