Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2306(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0039/2017

Ingivna texter :

A8-0039/2017

Debatter :

CRE 14/02/2017 - 18

Omröstningar :

PV 15/02/2017 - 7.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0038

Antagna texter
PDF 283kWORD 56k
Onsdagen den 15 februari 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2017
P8_TA(2017)0038A8-0039/2017

Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2017 (2016/2306(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2, 126, 136 och protokoll nr 12 om förfarandet vid alltför stora underskott,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–   med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 januari 2016 om den årliga tillväxtöversikten för 2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 8 mars 2016 om de offentliga finansernas hållbarhet 2015,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 mars 2016,

–  med beaktande av Eurogruppens uttalande av den 9 september 2016 om gemensamma principer för förbättrad fördelning av utgifter,

–  med beaktande av ECB:s årsrapport för 2015,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2016 av den 9 november 2016,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Årlig tillväxtöversikt 2017 (COM(2016)0725),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 om rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet (COM(2016)0726),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Mot en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet (COM(2016)0727),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 16 november 2016 Rapport om förvarningsmekanismen 2017 (COM(2016)0728),

–  med beaktande av debatten med nationella parlament i samband med den europeiska parlamentsveckan 2017,

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av Europas ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(9),

–  med beaktande av Eurofounds årsrapport för 2015 om European Restructuring Monitor,

–  med beaktande av G20-ledarnas kommuniké från toppmötet i Hangzhou den 4–5 september 2016,

–  med beaktande av ECB-ordförandens uttalande vid Internationella monetära och finansiella kommitténs 34:e möte den 7 oktober 2016,

–  med beaktande av COP21-avtalet som antogs vid klimatkonferensen i Paris den 12 december 2015,

–  med beaktande av Regionkommitténs resolution om den europeiska planeringsterminen 2016 och den årliga tillväxtöversikten 2017 (av den 12 oktober 2016),

–  med beaktande av årsrapporten om europeiska små och medelstora företag 2015/2016,

–  med beaktande av rapporten av den 26 augusti 2016 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (COM(2016)0534),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A8-0039/2017), och av följande skäl:

A.  EU:s ekonomi återhämtar sig och växer i måttlig takt, dock ojämnt mellan medlemsstaterna.

B.  Den reala BNP-tillväxten 2016 beräknas enligt kommissionens prognos bli 1,8 % i EU och 1,7 % i euroområdet, och 1,6 % respektive 1,7 % år 2017. Statsskulden förväntas bli 86,0 % i EU och 91,6 % i euroområdet år 2016. Euroområdets underskott förväntas bli 1,7 % av BNP år 2016 och 1,5 % år 2017 och 2018.

C.  Hushållens konsumtionsutgifter är i nuläget den viktigaste drivkraften för tillväxt och förväntas fortsätta vara det under 2017. Det finns dock fortfarande ett stort investeringsgap i Europa där investeringarna ligger kvar långt under nivån före krisen.

D.  Sysselsättningsgraden i EU ökar, om än ojämnt och inte tillräckligt snabbt, och arbetslösheten i euroområdet sjönk därmed till 10,1 % under 2016, men inte tillräckligt för att verkligen få bukt med ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten.

E.  Denna återhämtning på arbetsmarknaderna, liksom tillväxten, skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och förblir skör. Det finns ett behov av att främja en uppåtriktad konvergens inom EU.

F.  Tillväxten har i hög grad byggt på en okonventionell penningpolitik, som inte kan fortsätta för evigt. Detta ger stöd till kravet på en strategi i form av tre politiska handlingslinjer, nämligen tillväxtvänliga investeringar, hållbara strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser genom ett konsekvent genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten i medlemsstaterna, med full respekt dess existerande flexibilitetsklausuler.

G.  Vissa medlemsstater har fortfarande en mycket hög privat och offentlig skuldsättning som överstiger det tröskelvärde på 60 % av BNP som föreskrivs i stabilitets- och tillväxtpakten.

H.  Enligt kommissionens bedömningar av euromedlemsstaternas utkast till budgetplan för 2017 är det ingen budgetplan som på ett allvarligt sätt överträder stabilitets- och tillväxtpaktens krav men i många fall är de planerade finanspolitiska justeringarna mindre, eller riskerar att bli det, än vad som krävs i stabilitets- och tillväxtpakten.

I.  Enligt kommissionens bedömningar av euromedlemsstaternas utkast till budgetplan för 2017 uppfyller endast nio medlemsstater kraven enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

J.  De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet i EU:s medlemsstater är en källa till oro för rättvisan mellan generationerna.

K.  Statsskuldens storlek kan påverkas av såväl ansvarsförbindelser som implicita skuldförbindelser.

L.  Vissa medlemsstater har mycket höga bytesbalansöverskott och de europeiska makroobalanserna är fortfarande omfattande.

M.  EU kräver ytterligare stora privata och offentliga investeringsinsatser, särskilt inom utbildning, forskning, IKT och innovation, liksom nya jobb, affärsmöjligheter och företag, för att kunna förverkliga sin tillväxtpotential och sluta det nuvarande investeringsgapet där investeringarna ligger under nivån före krisen. Dessa kräver i sin tur ett förbättrat regleringsklimat.

N.  Den stora mängden nödlidande lån förblir en allvarlig utmaning i ett antal medlemsstater. Kredittillväxten återhämtar sig gradvis, men ligger fortfarande under nivåerna före krisen.

O.  För att förbättra EU:s otillräckliga globala konkurrenskraft och öka dess ekonomiska tillväxt krävs ett bättre genomförande av den nya policymixen, intelligenta strukturreformer i medlemsstaterna och ett fullbordande av den inre marknaden.

P.  Ekonomier med mer repressiva konkursregler går miste om den potentiella tillväxten vad gäller mervärde och sysselsättning, vilket kräver ett fullständigt genomförande i samtliga medlemsstater av småföretagsaktens princip om en andra chans.

Q.  Den europeiska konkurrenskraften beror också i hög utsträckning på icke prisrelaterade inslag kopplade till innovation, teknik och organisatorisk kapacitet, snarare än bara på priser, kostnader och löner.

R.  Direktivet om sena betalningar 2011/7/EU utformades för att hjälpa företag som drabbas av höga kostnader eller till och med konkurs på grund av sena betalningar från privata och offentliga företag. Den externa efterhandsutvärderingen avslöjade att offentliga organ i mer än hälften av alla medlemsstater fortfarande inte respekterar den 30 dagar långa betalningsfrist som lagen kräver. I rapporten fastställs att medlemsstater som omfattas av anpassningsprogram har svårt att tillämpa direktivet då omedelbar betalning av innestående fakturor måste vägas mot ackumulerad skuldåterbetalning.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2017, som ger stöd för den ”goda triangeln” med offentliga och privata investeringar, socialt balanserade strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser, och begär ett bättre genomförande av denna policymix. Parlamentet håller med om att det krävs snabbare framsteg i reformarbetet, i linje med de landsspecifika rekommendationerna, för att säkra tillväxt och skapa sysselsättning, till stöd för den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet beklagar den mycket låga genomförandegraden när det gäller de landsspecifika rekommendationerna, som sjönk från 11 % år 2012 till endast 4 % år 2015. Parlamentet betonar att medlemsstaterna kommer att behöva öka sina reforminsatser om de vill återgå till tillväxt och skapa sysselsättning. Parlamentet stöder kommissionens prioritering att främja sysselsättning, tillväxt och investeringar för unionen.

2.  Europaparlamentet noterar den rådande övertron på Europeiska centralbankens penningpolitik och konstaterar att penningpolitiken i sig är otillräcklig för att stimulera tillväxt när det saknas investeringar och hållbara strukturreformer.

3.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att euroområdet skulle behöva förlita sig allt mer på inhemsk efterfrågan. Parlamentet anser att starkare inhemsk efterfrågan skulle vara bättre för en hållbar tillväxt i euroområdet och även utifrån ett globalt perspektiv.

4.  Europaparlamentet konstaterar att tillväxten under 2016 fortsätter i en måttlig positiv takt och ligger över nivån före krisen, men att den måttliga tillväxten måste ser ur perspektivet av en extraordinär penningpolitik och att den förblir svag och ojämn mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar med oro att BNP och produktivitetstillväxt förblir under den fulla potentialen och att det därför inte finns utrymme för självbelåtenhet, samt att denna måttliga återhämtning kräver oförtrutna ansträngningar om större motståndskraft ska kunna uppnås genom högre tillväxt och sysselsättning.

5.  Europaparlamentet noterar att folkomröstningen i Förenade kungariket har skapat osäkerhet för den europeiska ekonomin och finansmarknaderna. Parlamentet noterar att resultatet av det senaste presidentvalet i Förenta staterna har skapat en allmän politisk osäkerhet som förväntas påverka den europeiska ekonomin, inte minst när det gäller internationella handelsförbindelser.

6.  Europaparlamentet noterar oroat motreaktionerna mot globaliseringen och den ökade protektionismen.

7.  Europaparlamentet konstaterar att den genomsnittliga arbetslösheten minskar gradvis och att sysselsättningsnivåerna ökar, men att strukturella utmaningar kvarstår i många medlemsstater. Parlamentet noterar dock att långtids- och ungdomsarbetslösheten förblir hög. Parlamentet betonar att inkluderande arbetsmarknadsreformer, med full respekt för den sociala dialogen, krävs i de berörda medlemsstaterna för att dessa strukturella brister ska kunna åtgärdas.

8.  Parlamentet betonar att investeringstakten i EU och i euroområdet fortfarande ligger långt under nivåerna före krisen. Parlamentet anser att detta ”investeringsgap” behöver fyllas med privata och offentliga investeringar, och understryker att endast riktade investeringar kan ge synliga resultat på kort tid och i lämplig omfattning. Parlamentet håller med kommissionen om att situationen med låga finansieringskostnader talar för att tidigarelägga investeringar, särskilt i infrastruktur.

Investeringar

9.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att tillgång till finansiering och en förstärkning av den inre marknaden är avgörande för att företagen ska kunna innovera och växa. Parlamentet betonar att nya kapital- och likviditetskrav, även om de är nödvändiga för att öka banksektorns motståndskraft, inte bör undergräva bankernas förmåga att låna ut till den reala ekonomin. Parlamentet anser att mer bör göras för att främja små och medelstora företags tillgång till finansiering. Kommissionen uppmanas därför att öka sina ansträngningar för att förbättra finansieringsklimatet.

10.  Europaparlamentet betonar att offentliga investeringar i humankapital och social infrastruktur är av största vikt. Parlamentet anser att det finns ett stort behov av att främja investeringar inom områden som utbildning, innovation och forskning och utveckling, som är avgörande faktorer för en mer konkurrenskraftig europeisk ekonomi.

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att förlänga giltighetstiden och fördubbla beloppet för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet betonar att den geografiska och sektorsrelaterade täckningen måste förbättras avsevärt om målen i förordningen ska kunna uppnås. Parlamentet betonar att Efsi också bör attrahera finansiering för projekt med en gränsöverskridande dimension och på ett balanserat sätt i hela unionen. Parlamentet betonar vikten av bättre samordning mellan medlemsstaterna, kommissionen och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att snabba på och maximera användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI‑fonderna) för att dra nytta av alla interna drivkrafter för tillväxt och att främja uppåtriktad konvergens.

13.  Europaparlamentet noterar att ett trovärdigt finansiellt system och dess institutioner är av avgörande betydelse för att dra investeringar och tillväxt till den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar att det nuvarande finansiella systemets säkerhet och stabilitet har ökat jämfört med nivån före krisen. Parlamentet betonar trots detta att vissa akuta utmaningar förblir oåtgärdade, såsom mängden nödlidande lån som ackumulerats under finanskrisen.

14.  Europaparlamentet understryker att en till fullo fungerande kapitalmarknadsunion i ett längre perspektiv kan erbjuda alternativ finansiering för små och medelstora företag och därmed komplettera finansieringen från banksektorn och skapa mer diversifierade finansieringskällor för ekonomin i allmänhet. Kommissionen uppmanas att påskynda sitt arbete med kapitalmarknadsunionen i syfte att skapa en effektivare kapitalallokering i hela EU, förbättra djupet på EU:s kapitalmarknader, öka diversifieringen för investerare, stimulera långsiktiga investeringar och dra full nytta av EU:s innovativa finansiella instrument som utformats för att stödja små och medelstora företags tillgång till kapitalmarknaderna. Parlamentet betonar att fullbordandet av kapitalmarknadsunionen inte bör undergräva de landvinningar som gjorts hittills utan syfta till att ytterst gynna de europeiska medborgarna.

15.  Europaparlamentet betonar att det krävs ökad finansiering av investeringar. Parlamentet efterlyser ett välfungerande finansiellt system där ökad stabilitet och befintliga gränsöverskridande institut kan främja likviditet och marketmaking, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet noterar i detta sammanhang att snabbväxande företag har problem med tillgången till finansiering. Kommissionen uppmanas att identifiera och genomföra projekt som stöder och attraherar marknadsbaserade investeringar för sådana företag. Parlamentet understryker att reformer med koppling till bankstrukturen inte får hindra tillgängliggörandet av likviditet.

16.  Europaparlamentet efterlyser ett grundligt och stegvist fullbordande av bankunionen och utvecklandet av kapitalmarknadsunionen, i syfte att förbättra banksektorns motståndskraft och bidra till finansiell stabilitet och skapa en stabil miljö för investeringar och tillväxt och undvika fragmentering av euroområdets finansmarknad. I detta sammanhang framhäver parlamentet ansvarsprincipen och betonar att moralisk risk måste undvikas, inte minst för att skydda medborgarna. Parlamentet kräver respekt för de existerande gemensamma reglerna.

17.  Europaparlamentet framhåller att offentliga och privata investeringar är avgörande för att möjliggöra övergången till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi. Parlamentet påminner om Europeiska unionens åtaganden, i synnerhet i Parisavtalet, om att finansiera spridningen av ren teknik, öka mängden förnybar energi och energieffektiviteten och att sammantaget minska växthusgasutsläppen.

18.  Europaparlamentet betonar att ett tillförlitligt investeringsflöde kräver ett regelverk som möjliggör avkastning på investeringarna. Parlamentet anser att förutsägbara bestämmelser, effektiv och transparent statlig administration, effektiva rättssystem, lika spelregler och minskade efterlevnadskostnader är avgörande faktorer för att attrahera investeringar. Parlamentet betonar att 40 % av de landsspecifika rekommendationerna för 2016 rör hinder för investeringar som de lokala och regionala myndigheterna kan hjälpa till att avlägsna. Kommissionen uppmanas dessutom att vidta nödvändiga åtgärder på grundval av ”Synpunkter från berörda parter på EU:s regelverk för finansiella tjänster” för att minska byråkratin, förenkla regelverket och förbättra finansieringsklimatet.

19.  Europaparlamentet inser vilken outnyttjad potential för produktivitetstillväxt och investeringar som skulle kunna uppnås om reglerna på den inre marknaden till fullo tillämpades och produkt- och tjänstemarknaderna bättre integrerades. Parlamentet påminner om betydelsen av de landsspecifika rekommendationerna för att fastställa de centrala åtgärdsområdena i medlemsstaterna.

20.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att handeln ofta medför större fördelar än vad som framgår av den offentliga debatten, och betonar att den internationella handeln kan vara en betydande källa till sysselsättning för européer och ett avgörande bidrag till tillväxt. Parlamentet lyfter återigen fram att mer än 30 miljoner arbetstillfällen i nuläget bygger på exporten från EU. Parlamentet understryker att internationella handelsavtal inte får undergräva Europas regleringsmässiga, sociala och miljömässiga standarder, utan snarare bör stärka de globala standarderna.

21.  Europaparlamentet noterar bekymrat att EU:s andel av det globala utländska investeringsflödet avsevärt har minskat sedan krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka insatserna för att förbättra affärsklimatet för investeringar, bland annat genom att till fullo genomföra och verkställa EU:s lagstiftning om den inre marknaden. Parlamentet håller med om att det behövs snabbare framsteg i antagandet av hållbara strukturreformer, i linje med de landsspecifika rekommendationerna, för att förbättra EU:s konkurrenskraft, främja ett gynnsamt affärsklimat (i synnerhet små och medelstora företag) och investeringar samt för att skapa tillväxt och jobb och främja uppåtriktad konvergens mellan medlemsstaterna.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av att skydda finansinstitutens långsiktiga investeringskapacitet och lönsamheten för besparingar med låg risk och långsiktiga pensionsprodukter, för att inte äventyra hållbarheten när det gäller besparingar och pensionsavsättningar för Europas medborgare.

23.  Europaparlamentet betonar att hållbara strukturreformer måste kompletteras med långsiktiga investeringar i utbildning, forskning, innovation och humankapital, i synnerhet utbildning i syfte att utveckla nya färdigheter och kunskaper. Parlamentet anser att partnerskap mellan beslutsfattare, lagstiftare, forskare, producenter och innovatörer också kan betraktas som redskap för att främja investeringar, skapa smart och hållbar tillväxt och komplettera investeringsprogram.

Strukturreformer

24.  Europaparlamentet håller med om att strukturreformer på varu- och tjänstemarknaderna samt inkluderande arbets-, hälso-, bostads- och pensionsmarknader måste förbli en prioritering i medlemsstaterna för att effektivt stärka återhämtningen, tackla den höga arbetslösheten, främja konkurrenskraften, en sund konkurrens och tillväxtpotentialen och effektivisera forsknings- och innovationssystemen, utan att urholka arbetstagarnas rättigheter, konsumentskyddet eller miljönormerna.

25.  Europaparlamentet påpekar att återhämtningen efter den ekonomiska tillbakagången har visat sig vara snabbare på välfungerande och produktiva arbetsmarknader med en lämplig social skyddsnivå och dialog. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att minska segmenteringen av arbetsmarknaden, öka arbetsmarknadsdeltagandet och uppgradera kompetensen, bland annat genom starkare fokus på vidareutbildning och livslångt lärande i syfte att förbättra arbetstagarnas anställbarhet och produktivitet. Parlamentet konstaterar att det fortfarande finns ett stort behov av reformer i en del medlemsstater för att göra deras arbetsmarknader mer motståndskraftiga och inkluderande.

26.  Europaparlamentet understryker vikten av att inleda eller fortsätta genomförandet av konsekventa och hållbara strukturreformer för ökad stabilitet på medellång och lång sikt. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater inte kan konkurrera med endast allmänna kostnader eller arbetskostnader, utan måste investera mer i forskning, innovation och utveckling, utbildning och kompetens samt resurseffektivitet, både på nationell och på europeisk nivå.

27.  Europaparlamentet är bekymrat över den demografiska utvecklingens konsekvenser för de offentliga finanserna, bland annat till följd av låga födelsetal, en åldrande befolkning och emigration. Parlamentet betonar särskilt konsekvenserna av en åldrande befolkning för pensions- och sjukvårdssystemen i EU. Parlamentet konstaterar att följderna av denna utveckling kommer att skilja sig åt mellan medlemsstaterna på grund av deras olika demografiska strukturer, men varnar för att de redan förutsebara finansieringskostnaderna i hög grad kommer att påverka de offentliga finanserna.

28.  Europaparlamentet påminner om att det för att säkerställa pensionssystemens hållbarhet är viktigt att uppnå och bibehålla en hög sysselsättningsnivå. Parlamentet betonar även i detta sammanhang hur viktigt det är att bättre utnyttja migranternas färdigheter för att tillgodose behoven på arbetsmarknaden.

29.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna för närvarande lägger mellan 5–11 % av BNP på sjukvård, och att denna andel förväntas öka betydligt under kommande årtionden till följd av de demografiska förändringarna. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att fokusera sina insatser på kostnadseffektiva utgifter för högkvalitativ hälso- och sjukvård och på allmän tillgång till denna, genom att samarbeta och utbyta bästa praxis på EU-nivå och ta upp hållbarheten för hälso- och sjukvårdssystem i de landsspecifika rekommendationerna.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet offentliggöra bedömningar av de offentliga finansernas hållbarhet i varje medlemsstat, och att då ta med i beräkningen alla landsspecifika faktorer, såsom demografiska förändringar, samt villkorade, implicita och andra förpliktelser utanför budgeten, som påverkar de offentliga finansernas hållbarhet. Parlamentet rekommenderar att dessa rapporter ska ingå i de landsspecifika årsrapporterna. Parlamentet föreslår att kommissionen utarbetar en indikator för bedömning av den grad till vilken medlemsstaternas offentliga finanser och årliga budgetar påverkar framtida generationer, med hänsyn tagen till framtida skulder och implicita budgetförpliktelser. Parlamentet håller med om att den administrativa bördan av dessa bedömningar bör hållas begränsad.

31.  Europaparlamentet gläder sig över att ungdomsarbetslösheten i genomsnitt sjunker, även om den fortfarande är alltför hög. Parlamentet noterar att stora skillnader kvarstår mellan medlemsstaterna, vilket kräver fortsatta reformer för att underlätta unga människors inträde på arbetsmarknaden och därmed säkerställa rättvisa mellan generationerna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av ungdomsgarantin, och efterlyser fortsatt EU-finansiering av detta ytterst viktiga program. Parlamentet håller med kommissionen om att fler åtgärder behövs från medlemsstaternas sida för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, i synnerhet genom att effektivisera ungdomsgarantin.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av en ansvarsfull och tillväxtvänlig löneutveckling som säkrar en god levnadsstandard, i samklang med produktivitet, och beaktar konkurrenskraften, samt vikten av en effektiv social dialog för en välfungerande social marknadsekonomi.

33.  Europaparlamentet håller med om att beskattningen måste stödja investeringar och skapandet av sysselsättning. Parlamentet kräver reformer av skattesystemen för att komma till rätta med den höga beskattningen av arbetskraften i Europa, förbättra skatteuppbörden, bekämpa skatteflykt och skatteundandragande och göra skattesystemen enklare, mer rättvisa och mer effektiva. Parlamentet framhåller behovet av bättre samordning av de administrativa förfarandena på skatteområdet. Parlamentet kräver ökad transparens bland medlemsstaterna på området för bolagsbeskattning.

Finanspolitiskt ansvar och de offentliga finansernas struktur

34.  Europaparlamentet noterar att kommissionen anser att den finanspolitiska hållbarheten fortfarande är en prioritet, och att utmaningarna har minskat sedan krisen nådde sin höjdpunkt och eventuellt inte utgör någon stor riskkälla för euroområdet som helhet på kort sikt.

35.  Europaparlamentet noterar vidare att kommissionen anser att det kvarstår utmaningar, och att krisens följdverkningar liksom strukturella brister finns kvar och måste behandlas för att långsiktiga risker ska kunna undvikas.

36.  Europaparlamentet understryker att alla medlemsstater är skyldiga att efterleva stabilitets- och tillväxtpakten, med full respekt för dess befintliga flexibilitetsklausuler. Parlamentet betonar i detta avseende även vikten av fördraget om stabilitet, samordning och styrning, och uppmanar kraftfullt kommissionen att lägga fram en ingående utvärdering av erfarenheterna med dess genomförande, som grundval för de åtgärder som måste vidtas i enlighet med EU-fördraget och EUF-fördraget i syfte att införliva innehållet i detta fördrag i EU:s lagstiftningsram.

37.  Europaparlamentet konstaterar att sex medlemsstater fortfarande omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott, men att den genomsnittliga nivån på underskottet i de offentliga finanserna minskar och förväntas ligga kvar på under 2 % år 2016, samt fortsätta att minska under kommande år, och att endast två medlemsstater förväntas omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott år 2017. Parlamentet noterar att den stora skuldökningen under de senaste åren i många fall också beror på rekapitalisering av banker och låg tillväxt. Parlamentet understryker att när räntorna börjar stiga igen kan svårigheterna med att förbättra de offentliga finanserna komma att öka.

38.  Europaparlamentet betonar kommissionens roll som fördragens väktare. Parlamentet understryker behovet av en objektiv och transparent utvärdering av tillämpningen och genomförandet av gemensamt beslutade lagstiftningsåtgärder.

39.  Europaparlamentet insisterar på att ingen differentierad behandling får förekomma mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar att endast en finanspolitik som respekterar och följer unionslagstiftningen kommer att skapa trovärdighet och förtroende mellan medlemsstaterna och utgöra en hörnsten för fullbordandet av EMU och förtroendet för finansmarknaderna.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vara så tydliga som möjligt när de hanterar finanspolitiska rekommendationer inom ramen för den förebyggande och korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten för att öka rekommendationernas transparens och verkställighet. Parlamentet understryker behovet av att i rekommendationerna, inom ramen för den förebyggande delen, ta med både måldatum för det landsspecifika målet på medellång sikt och den finanspolitiska korrigering som krävs för att uppnå eller bibehålla detta mål.

41.  Europaparlamentet anser att makroekonomiska obalanser i medlemsstaterna bör behandlas i enlighet med förfarandet vid makroekonomiska obalanser med hjälp av insatser som involverar samtliga medlemsstater och som bygger på relevanta reformer och investeringar. Parlamentet betonar att varje medlemsstat måste bidra genom ökat eget ansvar i detta sammanhang. Parlamentet noterar att stora bytesbalansöverskott innebär en möjlighet till ökad inhemsk efterfrågan. Parlamentet betonar att höga offentliga och privata skuldnivåer är en betydande svaghet och att en ansvarsfull finanspolitik och högre tillväxt behövs för att minska dessa nivåer snabbare.

42.  Europaparlamentet konstaterar att de offentliga finanserna visserligen har förbättrats under de senaste åren, men att bedömningen av utkasten till budgetplaner för 2017 visar att det finns en risk för att åtta medlemsstater inte kommer att uppfylla villkoren. Parlamentet anser att de avtalade anpassningsbanorna måste följas.

43.  Europaparlamentet välkomnar att de offentliga underskotten och den offentliga skuldnivån i genomsnitt har minskat, men anser att den samlade bilden döljer avsevärda skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att den samlade bilden alltid bör beaktas i samband med kontrollen av de enskilda budgetarna, och understryker behovet av en sund finanspolitik i väntan på höjda räntor. Parlamentet anser att uppåtriktad konvergens, i synnerhet mellan euroområdets medlemsstater, måste säkras.

En finanspolitisk inriktning i euroområdet

44.  Europaparlamentet noterar att, enligt kommissionens ekonomiska höstprognos 2017, övergick den finanspolitiska inriktningen i euroområdet från restriktiv till neutral 2015 och förväntas bli något expansiv inom prognosperioden. Parlamentet noterar vidare kommissionens bedömning att ett fullständigt genomförande av de finanspolitiska kraven i rådets landsspecifika rekommendationer sammantaget skulle leda till en måttligt restriktiv finanspolitisk inriktning för hela euroområdet under 2017 och 2018, och kommissionens krav på en expansiv finanspolitisk inriktning samtidigt som den erkänner de ekonomiska och juridiska hindren i detta avseende.

45.  Europaparlamentet anser att kommissionens meddelande om den finanspolitiska inriktningen är en viktig utveckling. Parlamentet välkomnar meddelandets avsikt att bidra till en bättre samordning av den ekonomiska politiken i euroområdet och att betona möjligheterna till finanspolitisk stimulans i de medlemsstater som har utrymme för detta. Parlamentet betonar att de finanspolitiska kraven baseras på gemensamt överenskomna finanspolitiska regler. Parlamentet påminner om att alla medlemsstater är skyldiga att efterleva stabilitets- och tillväxtpakten, oberoende av de samlade rekommendationerna. Parlamentet noterar att åsikterna går isär när det gäller potentialen, och nivån, för ett aggregerat mål för den finanspolitiska inriktningen. Parlamentet välkomnar den oberoende europeiska finanspolitiska nämndens pågående arbetet i denna fråga.

46.  Europaparlamentet anser att en förbättring av de offentliga budgetarnas struktur är en av nyckelfaktorerna för att säkerställa överensstämmelse med EU:s finanspolitiska regler och för att kunna finansiera nödvändiga utgifter, skapa buffertar för oförutsedda behov och tillväxtfrämjande investeringar och, i sista hand, finansiera mindre nödvändiga utgifter och bidra till en mer effektiv och ansvarsfull användning av offentliga medel. Parlamentet påminner om att sammansättningen av de nationella budgetarna beslutas på nationell nivå med beaktande av landsspecifika rekommendationer.

47.  Europaparlamentet noterar att debatten om en smart fördelning av offentliga utgifter och politiska prioriteringar regelbundet förs med avseende på EU:s budget, och att en sådan kritisk bedömning även är absolut nödvändig för nationella budgetar för att förbättra den offentliga budgetens kvalitet på medellång och lång sikt och undvika linjära budgetnedskärningar.

48.  Europaparlamentet välkomnar den pågående översynen av de offentliga utgifterna, och uppmanar medlemsstaterna att kritiskt utvärdera sina budgetar i fråga om kvalitet och sammansättning. Parlamentet stöder insatser för att förbättra kvaliteten och effektiviteten när det gäller de offentliga utgifterna, i synnerhet genom ett skifte från improduktiva utgifter till tillväxtfrämjande investeringar.

49.  Europaparlamentet anser att EU:s budget skulle kunna bidra till att mildra belastningen på de nationella budgetarna genom att sköta uppbörden av egna medel i stället för att i hög grad förlita sig på nationella bidrag.

50.  Europaparlamentet välkomnar de tematiska diskussioner som förts och de standarder för bästa praxis som antagits av Eurogruppen, t.ex. om utgiftskontroller, under den europeiska planeringsterminen 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen och Eurogruppen att göra dem mer effektiva och transparenta.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att formulera de landsspecifika rekommendationerna så att framstegen kan mätas, i synnerhet i de fall då de politiska rekommendationerna upprepade gånger inriktar sig på samma politiska område och/eller då reformens beskaffenhet kräver ett genomförande som sträcker sig över mer än en planeringsterminscykel.

Samordning av den nationella politiken och demokratiskt ansvarsutkrävande

52.  Europaparlamentet framhäver vikten av att de nationella parlamenten diskuterar landrapporter och landsspecifika rekommendationer, nationella reformprogram och stabilitetsprogram, och att de genomför dem i högre utsträckning än hittills.

53.  Europaparlamentet anser att ett bättre genomförande av de landsspecifika rekommendationerna kräver klart uttalade prioriteringar på europeisk nivå och en verklig offentlig debatt på nationell, regional och lokal nivå som leder till större egenansvar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera lokala och regionala myndigheter på ett strukturerat sätt, eftersom de konsekvenser och utmaningar som upplevs i medlemsstaterna också erfars på lokal och regional nivå, i syfte att förbättra genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna.

54.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att inleda förhandlingar om ett interinstitutionellt avtal om ekonomisk styrning. Parlamentet insisterar på att detta interinstitutionella avtal bör säkerställa, inom ramen för fördragen, att den europeiska planeringsterminens struktur möjliggör en meningsfull och regelbunden parlamentarisk granskning av processen, i synnerhet när det gäller prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten och rekommendationerna för euroområdet.

Sektorsspecifika bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2017

Budget

55.  Europaparlamentet anser att EU-budgeten skulle kunna tillföra ett mervärde för investeringar och strukturreformer i medlemsstaterna om det skapas mer synergier mellan befintliga instrument och kopplingar till medlemsstaternas budgetar. Parlamentet anser därför att den årliga tillväxtöversikten är ett viktigt policydokument, som tillhandahåller grundläggande information för nationella reformprogram, landsspecifika rekommendationer och genomförandeplaner, och därför bör användas som riktlinjer för medlemsstaterna och i samband med utarbetandet av de nationella budgetarna, i syfte att införa gemensamma lösningar som är synliga i de nationella budgetarna och kopplade till EU:s budget.

56.  Europaparlamentet påminner om att systemen för uppbörd av mervärdesskatt och tullavgifter bör vara av högsta prioritet för samtliga medlemsstater. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en svart lista för EU över skatteparadis, som bör understödjas av straffrättsliga påföljder, i syfte att hantera multinationella företag som undviker att betala skatt.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

57.  Europaparlamentet betonar att en förbättrad och effektivare användning av resurser som minskar beroendet av utländsk energi och inför en hållbar produktion, baserat på bättre utformningskrav för produkter och mer hållbara konsumtionsmönster, inbegriper att entreprenörskap och sysselsättning främjas och att internationella mål och EU:s miljömål uppfylls på ett effektivt sätt samt att inkomstkällor diversifieras, i en miljö som präglas av finanspolitiskt ansvar och ekonomisk konkurrens. Parlamentet anser att den europeiska planeringsterminen även bör inbegripa rapportering om energieffektivitet och sammanlänkning på grundval av de mål som fastställts på EU‑nivå.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.
(2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.
(3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.
(4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.
(5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
(6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.
(7) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
(8) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.
(9) EUT C 407, 4.11.2016, s. 86.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy