Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2307(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0037/2017

Ingivna texter :

A8-0037/2017

Debatter :

PV 14/02/2017 - 18
CRE 14/02/2017 - 18

Omröstningar :

PV 15/02/2017 - 7.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0039

Antagna texter
PDF 339kWORD 63k
Onsdagen den 15 februari 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2017
P8_TA(2017)0039A8-0037/2017

Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2017 (2016/2307(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 9, 145, 148, 152, 153 och 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget om de yttersta randområdenas särställning,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel IV (Solidaritet),

–  med beaktande av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av ILO:s konvention 102 om minimistandard för social trygghet och ILO:s rekommendation 202 om socialt grundskydd,

–  med beaktande av den reviderade europeiska sociala stadgan,

–  med beaktande av det första målet för hållbar utveckling – att utrota all form av fattigdom i hela världen, och särskilt det tredje målet – att genomföra omfattande nationella system för social trygghet och åtgärder för alla, inbegripet grundskydd, och att till 2030 uppnå ett hållbart system för fattiga och utsatta,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2013/112/EU av den 20 februari 2013 Investera i barnens framtidbryta det sociala arvet,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Årlig tillväxtöversikt för 2017 (COM(2016)0725),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 16 november 2016 till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet (COM(2016)0726),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Mot en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet (COM(2016)0727),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 16 november 2016 Rapport om förvarningsmekanismen 2017 (COM(2016)0728),

–  med beaktande av utkastet till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet av den 16 november 2016 som åtföljde kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt för 2017 (COM(2016)0729),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Utkast till budgetplaner 2017: Samlad bedömning (COM(2016)0730),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Europa investerar igen – Utvärdering av investeringsplanen för Europa (COM(2016)0359,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016 Europas nästa ledare: Initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag (COM(2016)0733),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning: Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och en ny europeisk yttre investeringsplanCOM(2016)0581,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 oktober 2016 Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för ungdomar efter tre år (COM(2016)0646),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och åtföljande handlingar (COM(2016)0604),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020 – En resultatinriktad EU-budget COM(2016)0603),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 En ny kompetensagenda för Europa – Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften COM(2016)0381,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2016 Europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2016 om samråd om en europeisk pelare för sociala rättigheter (COM(2016)0127), och dess bilagor,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 26 november 2015 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (COM(2015)0701),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 15 februari 2016 till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (COM(2016)0071) och parlamentets ståndpunkt av den 15 september 2016 om samma ämne(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension (COM(2013)0690),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och parlamentets resolution av den 15 november 2011 om samma ämne(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2008/867/EG av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden(3),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av rådets slutsatser om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa (13414/2015),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om flyktingar: delaktighet i samhället och integration på arbetsmarknaden(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2016(6),

–  med beaktande av yttrandet av den 24 september 2015 från utskottet för sysselsättning och sociala frågor om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2015(7),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 2 februari 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2015 om att minska ojämlikhet, med särskilt fokus på barnfattigdom(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015 om sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin(10),

–  med beaktande av frågan för muntligt besvarande O-000121/2015 – B8–1102/2015 till rådet och av sin anknytande resolution av den 29 oktober 2015 om rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juli 2014 om ungdomssysselsättning(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(17),

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samband med Europeiska unionens inledande rapport (september 2015),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2015 om EU:s ungdomsgaranti: Första stegen har tagits men det finns risker med genomförandet(18),

–  med beaktande av dokumentet av den 11 oktober 2016 Employment and Social Developments in Europe - Quarterly Review - Autumn 2016,

–  med beaktande av Eurofounds femte och sjätte undersökning om arbetsvillkor i Europa (2010 och 2015)(19),

–  med beaktande av OECD:s dokument av den 7 juli 2016 Employment Outlook 2016,

–  med beaktande av OECD:s arbetsdokument av den 9 december 2014 Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth,

–  med beaktande av rapporten av den 10 oktober 2014 från kommittén för socialt skydd om ett fullgott socialt skydd för behov av långtidsvård i ett åldrande samhälle,

–  med beaktande av kommissionens färdplan och samråd om arbetande föräldrars möjlighet att förena arbetsliv och privatliv,

–  med beaktande av sammanträdena den 3 oktober och 8 november 2016 inom ramen för den strukturerade dialogen om indragna medel till Portugal och Spanien,

–  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2017,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för kultur och utbildning (A8-0037/2017), och av följande skäl:

A.  Arbetslösheten i EU har långsamt minskat sedan andra halvåret 2013. Sedan 2013 har 8 miljoner nya arbetstillfällen tillkommit och arbetslösheten uppgick i september 2016 till 8,6 %, vilket är det lägsta sedan 2009. Andelen unga som varken arbetar eller studerar är dock fortfarande hög och utgör 14,8 % av personer mellan 15 och 29 år(20)(21). Även om arbetslösheten i EU minskar totalt sett är den tyvärr fortfarande mycket hög i vissa medlemsstater. Andelen fattiga i arbete är enligt kommissionen fortfarande hög.

B.  Sysselsättningsgraden är vanligtvis lägre bland kvinnor, och 2015 var sysselsättningsgraden för män mellan 20 och 64 år 75,9 % i EU-28, jämfört med 64,3 % för kvinnor. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors tillgång till sysselsättning är fortfarande ett av de största hindren för att uppnå jämställdhet, och brådskande insatser krävs för att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad.

C.  Om nuvarande trender förstärks med en effektiv offentlig politik skulle Europa 2020-strategins mål om en sysselsättningsgrad på 75 % i faktiskt kunna uppnås.

D.  Ungdomsarbetslösheten uppgår till 18,6 % i EU och till 21 % i euroområdet. 4,2 miljoner ungdomar är arbetslösa, varav 2,9 miljoner i euroområdet. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande markant högre än när den var som lägst 2008, vilket påminner om att medlemsstaternas genomförande och fulla utnyttjande av ungdomssysselsättningsinitiativet bör prioriteras. Låga löner, ibland under fattigdomsnivån, oavlönade praktikplatser, brist på kvalitetsutbildning och rättigheter på arbetsplatsen kännetecknar tyvärr fortfarande ungdomars sysselsättning.

E.  Unga som varken arbetar eller studerar beräknas kosta EU 153 miljarder euro (1,21 % av BNP) per år i förmåner och uteblivna inkomster och skatter, medan den totala beräknade kostnaden för att inrätta ungdomsgarantisystem i euroområdet skulle vara 21 miljarder euro per år, eller 0,22 % av BNP.

F.  Det antal ungdomar som 2015 registrerades som att de varken arbetade eller studerade kommer att fortsätta minska. 6,6 miljoner unga mellan 15 och 24 år är fortfarande i denna situation, vilket motsvarar 12 % av denna åldersgrupp.

G.  Huvudansvaret för att ta itu med ungdomsarbetslösheten ligger fortfarande på medlemsstaterna. Det handlar då om att utveckla och genomföra regelverk för arbetsmarknaden, utbildningssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

H.  Personer med funktionsnedsättning är fortfarande i hög grad utestängda från arbetsmarknaden, en situation som knappast förbättrats alls under det senaste årtiondet, delvis på grund av en brist på investeringar i lämpliga stödåtgärder. Detta leder ofta till fattigdom och social utestängning och påverkar därför målet med Europa 2020-strategin negativt.

I.  Strukturella utmaningar på arbetsmarknaden, till exempel lågt deltagande samt kompetensglapp är fortfarande ett problem i många medlemsstater.

J.  Långtidsarbetslösheten (dvs. arbetslöshet som varat i över ett år) sjönk med 0,7 % under första kvartalet av 2016, och berör nu 4,2 % av arbetskraften. Den mycket långvariga arbetslösheten (dvs. arbetslöshet som varat i över två år) sjönk till 2,6 % av arbetskraften. Antalet långtidsarbetslösa är emellertid fortfarande högt, omkring 10 miljoner personer. Långtidsarbetslösheten är ett särskilt stort problem för yngre och äldre arbetssökande och 30 % av de unga mellan 15 och 24 år och 64 % av de äldre mellan 55 och 64 år är arbetssökande i mer än ett år. Många äldre arbetstagare som är inaktiva är inte inräknade i arbetslöshetsstatistiken. Arbetslöshetsnivån och dess sociala konsekvenser skiljer sig åt mellan Europas länder och det är nödvändigt att ta hänsyn till specifika mikroekonomiska omständigheter.

K.  Europa 2020-strategin har som mål att minska fattigdomen genom att lyfta minst 20 miljoner människor ur risken för fattigdom eller social utestängning före 2020. Detta mål är långt ifrån att uppnås och därför behövs ytterligare insatser. År 2015 riskerade 119 miljoner människor fattigdom eller social utestängning, vilket är cirka 3,5 miljoner färre än 2014. Under 2012 befann sig 32,2 miljoner personer med funktionsnedsättning i denna situation i EU. År 2013 riskerade 26,5 miljoner barn i EU-28 att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Stor ojämlikhet minskar ekonomins resultat och möjligheterna till hållbar tillväxt.

L.  De långtidsarbetslösa måste ges stöd, eftersom denna situation annars kommer att börja påverka deras självförtroende, välbefinnande och framtida utveckling, så att de riskerar fattigdom och social utestängning, och äventyrar hållbarheten i nationella socialförsäkringssystem, samt den europeiska sociala modellen.

M.  Den försvagade dialogen mellan arbetsmarknadens parter har negativa konsekvenser för arbetstagares rättigheter, EU-medborgarnas köpkraft och tillväxten.

N.  Det har i vissa avseenden skett en positiv utveckling i EU som signalerar att Europas ekonomi är motståndskraftig och håller på att återhämta sig.

O.  Den sociala ekonomin, som omfattar två miljoner företag och sysselsätter mer än 14,5 miljoner människor i unionen, har varit en viktig sektor som har bidragit till Europas motståndskraft och ekonomiska återhämtning.

P.  Tillväxten i de flesta medlemsstater är fortfarande låg, EU:s tillväxttakt för 2016 har till och med gått ner och stabiliserat sig på 2 % trots positiva tillfälliga aspekter, vilket därmed visar att EU kan göra mer för att påskynda den ekonomiska och sociala återhämtningen för att den på medellång sikt ska bli mer hållbar.

Q.  Såsom kommissionen uppgivit(22) kvarstår både sociala skillnader och skillnader i sysselsättning inom och mellan medlemsstaterna , och den sociala utvecklingen tyder fortfarande på allt större skillnader inom EU, vilket hämmar tillväxt, sysselsättning och sammanhållning. Samhällen med stor jämlikhet och investeringar i människor klarar sig bättre i fråga om tillväxt och motståndskraftig sysselsättning.

R.  Det odeklarerade arbetet är fortfarande en verklighet med allvarliga budgetkonsekvenser, vilket leder till förlorade skatteintäkter och socialförsäkringsavgifter och får negativa effekter för sysselsättningen, produktiviteten, arbetskvaliteten och kompetensutvecklingen.

S.  De yttersta randområdena möter enormt stora utmaningar till följd av sina särdrag, vilket begränsar deras potential för tillväxt och utveckling. Arbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten i dessa regioner är bland de högsta i EU, och överstiger i många fall 30 %.

T.  Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har redan godkänt 69 projekt i 18 länder och undertecknat 56 insatser, och detta förväntas leda till investeringar på över 22 miljarder euro och beröra omkring 71 000 små och medelstora företag.

U.  I många medlemsstater fortsätter befolkningen i arbetsför ålder och arbetskraften att minska. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ger medlemsstaterna en möjlighet att hantera detta problem och förstärka arbetskraften i EU. De flyktingar och asylsökande som för närvarande anländer kan också bidra till att förstärka arbetskraften.

V.  EU möter demografiska utmaningar som inte bara hör samman med den åldrande befolkningen och de minskade födelsetalen, utan även innehåller andra faktorer såsom avfolkning.

W.  Lönegapet mellan kvinnor och män är för närvarande 16 % och pensionsklyftan mellan kvinnor och män är 38 %, vilket betyder att kvinnor löper högre risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning när de åldras.

X.  Tillhandahållande och förvaltning av socialförsäkringssystem omfattas av medlemsstaternas behörighet – det är unionen som samordnar, men den harmoniserar inte.

Y.  Antalet förväntade friska levnadsår för kvinnor har gått ned från 62,6 år 2010 till 61,5 år 2013, med en liten ökning 2014 och har stagnerat för män vid 61,4 år.

1.  Europaparlamentet välkomnar att man i den årliga tillväxtöversikten för 2017 betonat vikten av att säkerställa social rättvisa, för att stimulera en tillväxt som inkluderar flera och för att skapa sysselsättning av god kvalitet för alla samt förbättra färdigheter, och att man också betonat behovet av ökad konkurrenskraft, innovation och produktivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de landsspecifika rekommendationerna som rör arbetsmarknadsreformer också betonar betydelsen av en aktiv arbetsmarknadspolitik och främjande av rättigheter och skydd för arbetstagarna.

2.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen mot en balans mellan de ekonomiska och sociala dimensionerna i den europeiska planeringsterminen, och att kommissionen har tillmötesgått vissa av parlamentets krav. Parlamentet betonar dock att det behöver göras mer för att resultattavlan för viktiga sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer ska få en bättre politisk framtoning och genomslagskraft. Parlamentet välkomnar förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 genom en förlängning av programmet för perioden 2018–2020 och med nya sociala indikatorer för att presentera sysselsättningsdata och sociala data som är kopplade till utvecklingen av makroekonomiska data så att analysen ger en heltäckande bild av sambandet mellan och effekterna av olika val av politik. Parlamentet betonar att sysselsättningsindikatorer bör vara lika viktiga som ekonomiska indikatorer, så att de kan leda till djupgående analyser och korrigerande åtgärder i de berörda medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringstermincykeln fortfarande saknar en strategi med barnet i centrum som omfattar ett åtagande om barns rättigheter, en harmoniserad kamp mot barnfattigdom och välfärdsmål över alla relevanta politiska områden för politiskt beslutsfattande. Parlamentet betonar att ett strategiskt tillvägagångssätt med tydliga mål behövs för att bryta det sociala arvet.

4.  Europaparlamentet efterlyser, som en del i en integrerad europeisk plan, program som ger stöd och möjligheter att investera i små barn och bekämpa barnfattigdom, inklusive inrättandet av en barngaranti med målet att fullt ut genomföra kommissionens rekommendation Investera i barnens framtid som kommer att säkerställa att alla barn i Europa som riskerar att hamna i fattigdom (inklusive flyktingar) har tillgång till fri hälso- och sjukvård, fri utbildning, fri barnomsorg, anständiga bostäder och tillräckligt med mat.

5.  Europaparlamentet betonar att investeringar i social utveckling bidrar till ekonomisk tillväxt och konvergens. Parlamentet noterar studier som nyligen gjorts av OECD(23) och IMF(24), där det understryks att den sociala ojämlikheten i Europa hämmar den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet efterlyser kraftigare insatser för att bekämpa fattigdom och ökad ojämlikhet, och, vid behov, mera investeringar i social infrastruktur och stöd till dem som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de landsspecifika rekommendationerna innehåller ett särskilt fokus på kampen mot ojämlikhet.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stärka strategin för ett övergripande jämställdhetsmål. Parlamentet stöder användningen av kommissionens årliga rapporter om jämställdhet i samband med den europeiska planeringsterminen för en bättre jämställdhetsintegrering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva jämställdhetsperspektivet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i sina nationella reformprogram och i stabilitets- och konvergensprogrammen genom att fastställa mål och definiera åtgärder som tar itu med bestående könsklyftor. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att tillhandahålla landsspecifika rekommendationer om förbättrad barnomsorg och långtidsvård som kan ha en positiv inverkan på kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att i tillämpliga fall överväga en användning av könsuppdelade uppgifter i övervakningsprocessen i samband med den europeiska planeringsterminen. Parlamentet föreslår att Europeiska jämställdhetsinstitutet ska involveras närmare i den europeiska planeringsterminen.

7.  Europaparlamentet belyser att den offentliga och privata skuldsättningen är för hög i vissa medlemsstater och att detta förhindrar investeringar, ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

8.  Europaparlamentet anser att de uppgifter som finns i resultattavlan för sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer är användbara, men inte tillräckliga för att bedöma utvecklingen av sysselsättningen och den sociala situationen i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att komplettera resultattavlan med uppgifter om sysselsättningens kvalitet och fattigdom, med särskilt tonvikt vid flerdimensionell barnfattigdom.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att definiera och kvantifiera sitt begrepp social rättvisa, med hänsyn till både den sysselsättningspolitik och den socialpolitik som ska förverkligas under 2016 genom den årliga tillväxtöversikten och den europeiska planeringsterminen.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att påskynda genomförandet av samtliga program som kan ledda till att anständiga och varaktiga arbetstillfällen av hög kvalitet skapas för alla befolkningsgrupper, särskilt för de unga. Parlamentet betonar att ungdomsarbetslösheten ligger kvar på 18,6 % trots att den totala arbetslösheten i EU minskat något. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en mer proaktiv uppföljning från programmets förvaltningsmyndigheters sida.

11.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av ungdomsgarantin bör förstärkas på nationell, regional och lokal nivå och förlängas till åtminstone 2020, med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter och förstärkta offentliga tjänster, och betonar betydelsen av övergången från skola till arbete. Parlamentet rekommenderar i detta avseende kommissionen att genomföra lämpliga konsekvensbedömningar för att exakt fastställa vilka effekter ungdomsgarantin hittills har haft och att vidta kompletterande åtgärder, och att beakta den revision från revisionsrätten som är på gång och det utbyte av bästa praxis och anordnande av seminarier där alla berörda parter kan samlas, för ett bättre genomförande av ungdomsgarantin. Parlamentet belyser att medlemsstaterna bör säkerställa att ungdomsgarantin är helt tillgänglig, även för utsatta personer och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att detta inte är fallet i alla medlemsstater och uppmanar medlemsstaterna att åtgärda denna situation så snart som möjligt, eftersom det strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller att man måste se till att ungdomsgarantin når ut till ungdomar som står inför utestängning på flera plan och extrem fattigdom. Parlamentet påpekar att särskild uppmärksamhet bör läggas vid unga kvinnor och flickor som kan möta könsrelaterade hinder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge tillräcklig finansiering till ungdomsgarantin för att den ska kunna införas på rätt sätt i alla medlemsstater och hjälpa ännu fler ungdomar.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det har fastställts 500 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet under 2017. Parlamentet betonar att detta belopp inte räcker, utan måste höjas och garanteras i den gällande fleråriga budgetramen. Parlamentet konstaterar emellertid att man måste nå en överenskommelse om ytterligare finansiering för ungdomssysselsättningsinitiativet för återstoden av den innevarande fleråriga budgetramsperioden i samband med halvtidsöversynen.

13.  Europaparlamentet betonar den kulturella och kreativa sektorns potential när det gäller ungdomssysselsättning. Parlamentet betonar att mer stöd till och investeringar i den kulturella och kreativa sektorn kan bidra avsevärt till investeringar, tillväxt, innovation och sysselsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att beakta de särskilda möjligheter som hela den kulturella och kreativa sektorn erbjuder, där icke-statliga organisationer och mindre föreningar ingår, inom exempelvis ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet.

14.  Europaparlamentet understryker att otillräckliga investeringar i det offentliga utbildningssystemet kan undergräva såväl Europas konkurrensställning som Europas arbetskrafts anställbarhet. Parlamentet betonar att man måste investera i människor på ett så tidigt stadium av deras liv som möjligt för att minska ojämlikheten och främja social delaktighet i ung ålder. Parlamentet betonar också vikten av att bekämpa stereotyper bland de yngsta åldersgrupperna i skolan genom att främja jämställdhet på alla utbildningsnivåer.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa politik för att genomföra och övervaka mer inkluderande former av socialförsäkringssystem och inkomststöd, för att säkerställa att dessa system erbjuder en anständig levnadsstandard för de arbetslösa och personer i risk för fattigdom och social utestängning, och ger tillgång till utbildning och möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

16.  Europaparlamentet välkomnar att sysselsättningen ökat. Parlamentet konstaterar dock att den ökade sysselsättningen i medlemsstaterna har gått hand i hand med framväxten av atypiska och icke-formella anställningsformer, däribland arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats. Parlamentet uppmärksammar att varaktighet och kvalitet bör prioriteras i de arbetstillfällen som skapas. Parlamentet är mycket bekymrat över att arbetslösheten fortfarande är hög, särskilt i länder som fortfarande lider av krisen. Parlamentet bekräftar att fenomenet med fattigdom bland förvärvsarbetande är en konsekvens av försämrade löne- och arbetsvillkor, vilket måste hanteras som en del av alla åtgärder för sysselsättning och socialt skydd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer, samt att vara öppna för nya lösningar och strategier, för att uppnå Europa 2020-strategins mål om en sysselsättningsgrad på 75 %, bland annat genom att fokusera på de grupper som är minst företrädda på arbetsmarknaden, till exempel kvinnor, äldre arbetstagare, lågutbildade arbetstagare och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka sitt utbud av livslångt lärande och effektiv kompetenshöjning.

17.  Europaparlamentet anser att migration kan spela en viktig roll, bland annat genom utbildningsprogram som kompletteras med effektiva offentliga utgifter, för att få till stånd investeringar av hög kvalitet som är socialt och miljömässigt hållbara i syfte att integrera arbetstagare på arbetsmarknaden och minska arbetslösheten.

18.  Europaparlamentet är medvetet om att kvinnor fortfarande är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att föra en proaktiv politik och göra lämpliga investeringar som är riktade och utformade för att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att en bättre balans mellan arbete och fritid är nödvändig för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang att enligt kommissionen kan flexibla arbetsformer, t.ex. distansarbete, flexibla arbetstider och deltidsarbete, fylla en viktig funktion. Parlamentet håller med kommissionen om att betald mamma-, pappa- och föräldraledighet i medlemsstaterna tenderar att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att genomföra lämpliga politiska åtgärder för att stödja kvinnor och män som går in på, återvänder till, stannar och avancerar på arbetsmarknaden efter perioder av familjeledighet och omsorgsrelaterade typer av ledighet, genom hållbar sysselsättning av god kvalitet. Parlamentet beklagar bristen på jämställdhet när det gäller sysselsättning samt löne- och pensionsklyftan mellan kvinnor och män. Parlamentet manar till en politik som uppmuntrar och stöder kvinnor att göra karriär som företagare genom att underlätta åtkomsten till finansiering och affärsmöjligheter och erbjuda skräddarsydd utbildning.

19.  Europaparlamentet inser dock att anställningsstöd och åtgärder för att förbättra ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden måste vara en del av en bredare rättighetsinriktad strategi för att hantera social utestängning och fattigdom, med hänsyn till barn och familjer samt deras särskilda behov.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta god praxis och överväga nya, innovativa sätt att skapa en anpassningsbar och flexibel arbetsmarknad som kan hantera utmaningarna i en global ekonomi samtidigt som alla arbetstagare garanteras goda arbetsvillkor.

21.  Europaparlamentet välkomnar påminnelsen till medlemsstaterna om att välfärdssystemen måste förankras i starka sociala normer, och att ett främjande av balans mellan arbete och fritid inte bara bidrar till social rättvisa utan även till tillväxt. Parlamentet understryker att föräldrars återintegrering på arbetsmarknaden bör stödjas genom att det skapas förutsättningar för en inkluderande anställning och arbetsmiljö av god kvalitet, så att föräldrar kan kombinera sitt arbete med sin föräldraroll.

22.  Europaparlamentet är medvetet om att utöver nya arbetstillfällen, är integrationen av långtidsarbetslösa i sysselsättning av kvalitet genom skräddarsydda åtgärder, särskilt med en aktiv arbetsmarknadspolitik, oerhört viktigt för att motverka deras fattigdom och sociala utestängning om det finns tillräckligt många anständiga arbeten. Parlamentet framhåller att tonvikten bör läggas vid bättre åtgärder i syfte att skapa anständiga arbeten. Parlamentet betonar att integrationen av de personer som befinner sig längst från arbetsmarknaden har en dubbel effekt genom att den gynnar individen samtidigt som den stabiliserar sociala trygghetssystem och stöder ekonomin. Parlamentet anser att man måste beakta dessa människors sociala situation och deras specifika behov, och förbättra övervakningen på europeisk nivå av den politik som genomförs på nationell nivå.

23.  Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av färdigheter och kunskaper som förvärvats genom icke-formell och informell inlärning samt av deras validering och certifiering liksom av tillgång till livslångt lärande samt av de åtagande och referenspunkter som finns med i den strategiska ramen för utbildningssamarbete 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bygga upp system för att erkänna icke-formella och informella kompetenser. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att genomföra politik som inte endast säkerställer tillgång till inkluderande kvalitetsutbildningar till rimligt pris, utan också genomförandet av ramstrategin för livslångt lärande mot en flexibel utbildningsväg som främjar rättvisa och social sammanhållning och möjliggör sysselsättning för alla.

24.  Europaparlamentet kräver att det inrättas och utvecklas partnerskap mellan arbetsgivare, arbetsmarknadens parter, offentliga och privata arbetsförmedlingar, offentliga myndigheter, socialtjänster och utbildningsinstitutioner för att ge de verktyg som behövs för att bättre kunna möta arbetsmarknadens behov och förhindra långtidsarbetslöshet. Parlamentet erinrar om att personlig och individualiserad uppföljning som kan ge effektiva lösningar till de långtidsarbetslösa är oumbärlig.

25.  Europaparlamentet beklagar de fortsatt låga offentliga investeringsnivåerna eftersom sådana investeringar kan leda till sysselsättningsskapande. Parlamentet betonar att Efsi inte har utvecklat tillräckliga investeringar i social infrastruktur, och att detta är en förlorad möjlighet som snarast måste hanteras.

26.  Europaparlamentet kräver en politik som respekterar och främjar kollektivavtal och dess konvergens för att nå så många arbetstagare som möjligt, samtidigt som den även syftar till bättre lönegolv i form av minimilöner som fastställs på anständiga nivåer och med arbetsmarknadens parters deltagande – allt i syfte att avsluta den konkurrerande lönekapplöpningen mot botten, stödja den totala efterfrågan och ekonomisk återhämtning, minska löneskillnader och bekämpa fattigdom i arbete.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att personer med visstids- eller deltidskontrakt eller som är egenföretagare åtnjuter likabehandling – även när det gäller uppsägningar och lön – har tillfredsställande socialt skydd och tillgång till utbildning och att ramvillkor ställs upp för att de ska kunna göra karriär. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra ramavtalen om deltids- och visstidsanställning och att på ett effektivt sätt genomföra direktivet och upprätta en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta adekvata åtgärder för att hjälpa flyktingar med bosättning och integrering, samt se till att de offentliga tjänsterna har tillräckliga resurser och att det är möjligt att tidigt förutse behoven för att underlätta flyktingarnas integration.

29.  Europaparlamentet beklagar att andelen människor som riskerar fattigdom och social utestängning fortfarande är många. Parlamentet påpekar att stor ojämlikhet och fattigdom inverkar på den sociala sammanhållningen och utgör samtidigt ett hinder för social och politisk stabilitet. Parlamentet beklagar att politiken för att hantera detta på ett effektivt sätt saknar den ambition som behövs för att den ska få en tillräcklig ekonomisk hävstångseffekt. Parlamentet ber medlemsstaterna att påskynda sina åtgärder för att uppnå Europa 2020-målet att minska antalet personer i risk för fattigdom med 20 miljoner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera minskad ojämlikhet. Parlamentet kräver bättre stöd till och erkännande av det arbete som utförs av icke-statliga organisationer, fattigdomsbekämpande organisationer och organisationer av personer som lever i fattigdom, och uppmuntrar dem att delta i utbyte av bästa praxis.

30.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över det låga deltagandet på arbetsmarknaden av etniska minoriteter, särskilt romer. Parlamentet uppmanar till ett korrekt genomförande av direktiv 2000/78/EG. Parlamentet betonar vikten av att främja den roll som spelas av icke-statliga specialiserade organisationer för att främja deras deltagande på arbetsmarknaden och inte bara stödja inskrivningen av barn i utbildning, utan också undvika att de slutar skolan i förtid, för att bryta fattigdomscirkeln.

31.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att minska investeringsgapet för att skapa hållbar tillväxt utan att riskera medlemsstaternas ekonomiska och sociala hållbarhet. Parlamentet betonar här utvecklingen av garantier för att konsolidera de offentliga finanserna, vilka är nödvändiga för att fortsätta att tillhandahålla den europeiska sociala modell som kännetecknar EU.

32.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sina senaste rekommendationer inte tog hänsyn till parlamentets begäran om en ökad tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget, dvs. att anta differentierade åtgärder och program för att minska asymmetrier och maximera den sociala sammanhållningen i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta sammanhang upprätta specifika investeringsprogram för de delregioner där arbetslöshetsnivån överstiger 30 %t. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen att bistå medlemsstaterna och de europeiska regionerna, särskilt de yttersta randområdena, i utformningen och finansieringen av investeringsprogrammen inom ramen för den fleråriga budgetramen.

33.  Europaparlamentet erkänner den osäkra situation som fortfarande råder på den europeiska arbetsmarknaden, som inte kan hantera den fortsatt höga arbetslösheten å ena sidan, medan företagen å andra sidan behöver kunnig och lämplig arbetskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att på medlemsstatsnivå främja samarbetsformer som involverar regeringar, företag, inklusive den sociala ekonomins företag, utbildningsinstitutioner, individualiserade stödtjänster, det civila samhället och arbetsmarknadens parter, på grundval av ett utbyte av bästa praxis och i syfte att anpassa utbildningssystemen i medlemsstaterna för att motverka kompetensglapp och tillgodose arbetsmarknadens behov.

34.  Europaparlamentet betonar att utbildning är en grundläggande rättighet som bör garanteras alla barn, och skillnader i utbildningens tillgänglighet och kvalitet bör hanteras för att stärka grundskoleutbildning för alla och minska andelen elever som slutar skolan i förtid. Parlamentet betonar att genom att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen bidrar man till att skapa en EU-arbetsmarknad för alla. Parlamentet anser att vägledning och rådgivning som tillgodoser individuella behov och inriktas på utvärdering och utökning av individuell kompetens måste vara en central del av utbildnings- och kompetensstrategier redan tidigt i varje persons utbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre anpassa utbildningar efter arbetsmarknadens behov runt om i EU och understryker betydelsen av att utvärdera de olika sysselsättningssituationerna i medlemsstaterna för att skydda deras särdrag och egenskaper.

35.  Europaparlamentet erkänner att framsteg inom ny teknik och digitaliseringen av den europeiska industrin utgör stora utmaningar för EU. Parlamentet betonar att EU:s och medlemsstaternas produktiva modeller, som stöds av deras utbildningsmodeller, måste riktas mot sektorer med hög produktivitet, särskilt sektorer som har en koppling till IKT och digitalisering, för att förbättra EU:s konkurrenskraft på global nivå.

36.  Europaparlamentet understryker att otillräckliga och dåligt fokuserade investeringar i utbildning i digitala färdigheter, programmering och ämnena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM), undergräver såväl Europas konkurrensläge som tillgången till kvalificerad arbetskraft och arbetskraftens anställbarhet. Parlamentet anser att bättre matchning av kompetens och bättre ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer kommer att bidra till ett minskat kompetensunderskott och kompetensglapp på den europeiska arbetsmarknaden och gynna de arbetssökande, framför allt de unga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera en heltäckande utbildning i digitala färdigheter, programmering och kompetenser som är mycket eftertraktade bland arbetsgivare, samtidigt som höga standarder upprätthålls i den traditionella utbildningen och övergången till den digitala ekonomin i samband med kompetenshöjning och omskolning beaktas, som inte bör vara begränsad till kunskap ur användarens perspektiv.

37.  Europaparlamentet konstaterar att många medlemsstater måste göra mer för att utbilda sin arbetskraft, också genom att erbjuda tillfällen till vuxenutbildning och yrkesutbildning. Parlamentet framhåller vikten av livslångt lärande, även för äldre arbetstagare, för att anpassa kompetenser efter arbetsmarknadens behov. Parlamentet kräver ökade insatser mot kvinnor och flickor inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, för att ta itu med befintliga utbildningsstereotyper och bekämpa långvariga skillnader mellan könen i fråga om sysselsättning, löner och pensioner.

38.  Europaparlamentet erkänner värdet av ny teknik och betydelsen av digital kompetens för den enskildes privatliv och framgångsrika integration på arbetsmarknaden. Parlamentet föreslår därför att medlemsstaterna ska öka sina investeringar i bättre IKT-infrastruktur och anslutningar vid utbildningsinstitutioner samt utveckla effektiva strategier för att tillvarata IKT-potentialen när det gäller att stödja informell vuxenutbildning och förbättra deras möjligheter till formell och icke-formell utbildning.

39.  Europaparlamentet välkomnar att Erasmus+ bidrar till rörlighet och kulturella utbyten inom hela EU och med tredjeländer. Parlamentet efterlyser bättre marknadsföring och utnyttjande av de europeiska redskapen för transparens, rörlighet och erkännande av färdigheter och kvalifikationer med målet att underlätta rörlighet i samband med studier och arbete. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att skapa möjligheter till rörlighet för personer inom yrkesutbildning, missgynnade ungdomar samt personer som utsätts för olika former av diskriminering.

40.  Europaparlamentet välkomnar den nya politiska ram och investeringsram som har tillhandahållits genom Parisavtalet, som kommer att bidra till att skapa nya arbetstillfällen i koldioxidsnåla sektorer och i lågutsläppssektorer.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betona vikten av att minska hinder och barriärer, såväl fysiska som digitala, som fortfarande möter personer med funktionsnedsättning i medlemsstaterna.

42.  Europaparlamentet välkomnar det uttryckliga omnämnandet av barnomsorg, bostäder, vård och utbildning när det gäller bättre tillgång till kvalitetstjänster.

43.  Europaparlamentet påminner om att den fria rörligheten för arbetstagare är en grundläggande princip i fördraget. Parlamentet välkomnar att man i den årliga tillväxtöversikten för 2017 betonat vikten av att säkerställa social rättvisa genom ett rättvist samarbete mellan de olika institutionerna i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ge yrkesinspektioner eller andra relevanta myndigheter tillräckliga resurser och efterlyser även ett bättre gränsöverskridande samarbete mellan inspektionstjänster och det elektroniska utbytet av information och data, för att förbättra effektiviteten av de kontroller som har till syfte att bekämpa och förhindra sociala bedrägerier och odeklarerat arbete.

44.  Parlamentet understryker behovet av att öka den inhemska efterfrågan genom att främja offentliga och privata investeringar, och främja socialt och ekonomiskt balanserade strukturreformer i syfte att minska ojämlikheter och främja hållbar sysselsättning av kvalitet, hållbar tillväxt och sociala investeringar samt ansvarsfull budgetkonsolidering, och därigenom stärka en gynnsam väg mot större sammanhållning och en uppåtgående social konvergensmiljö för företag och offentliga tjänster. Parlamentet betonar den viktiga roll som investeringar i humankapital har som gemensam strategi. Parlamentet betonar också behovet av att rikta om unionens ekonomiska politik mot en social marknadsekonomi.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att garantera digitala arbetstagare samma rättigheter och sociala skydd som finns för liknande arbetstagare i den berörda sektorn.

46.  Europaparlamentet konstaterar att mikroföretag och små och medelstora företag, som står för 90 % av alla företag i Europa och är motorn i den europeiska ekonomin, liksom hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt sociala och solidariska företag, i praktiken bidrar till såväl hållbar utveckling med plats för alla som till nya arbetstillfällen av kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i högre grad beakta mikroföretags och små och medelstora företags intressen vid det politiska beslutsfattandet, genom att använda SMF-testet under hela lagstiftningsprocessen enligt principen ”tänk småskaligt först”, och främja befintliga former av finansiellt stöd till mikroföretag, såsom EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI). Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att minska den administrativa bördan på dessa företag och avskaffa onödig lagstiftning utan att underminera arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att ge de företagare som misslyckades i sitt första försök en andra chans eftersom de respekterade arbetstagarnas rättigheter och inte gjorde sig skyldiga till några oriktigheter.

47.  Europaparlamentet understryker att socialt företagande är ett växande område som kan få fart på ekonomin samtidigt som fattigdom, socialt utanförskap och andra samhällsproblem kan minskas. Parlamentet anser därför att företagarutbildningar bör omfatta en social dimension och bör ta upp frågor som rättvis handel, sociala företag och alternativa affärsmodeller, inklusive kooperativ, i syfte att åstadkomma en mer social och hållbar ekonomi för alla.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att undersöka hur de kan öka produktiviteten genom att investera i humankapital, med hänsyn till att de mest kompetenta, välintegrerade och tillfredsställda arbetstagarna är de som bäst kan tillgodose företagens och tjänsternas krav och utmaningar.

49.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fokusera på egenföretagares status för att se till att de har ett tillräckligt socialt skydd vid sjukdom och olycka samt arbetslöshetsförsäkring och pensionsrättigheter.

50.  Europaparlamentet påminner om vikten av att skapa en verklig entreprenörskultur, som stimulerar ungdomar från tidig ålder. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att anpassa sina utbildningsprogram enligt denna princip. Parlamentet uppmärksammar medlemsstaterna på vikten av att skapa incitament för entreprenörskap, särskilt genom att genomföra budgetregler och minska den administrativa bördan. Parlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna vidta åtgärder för att ge bättre information om alla europeiska fonder och program som har potential att öka entreprenörskap, investeringar och tillgång till finansiering, till exempel Erasmus för unga företagare.

51.  Europaparlamentet framhäver EU-budgetens hävstångseffekt på de nationella budgetarna. Parlamentet framhåller den kompletterande roll som EU-budgeten spelar för uppnåendet av de socialpolitiska unionsmål som anges i den årliga tillväxtöversikten för 2017 och som syftar till att skapa fler och bättre arbetstillfällen i hela EU.

52.  Europaparlamentet är bekymrat över förseningen i genomförandet av de operativa programmen under den nuvarande programperioden. Parlamentet konstaterar att i september 2016 hade bara 65 % av de behöriga nationella myndigheterna utsetts, och uppmanar medlemsstaterna till en mer aktiv användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna samt ungdomssysselsättningsinitiativet för att hantera sysselsättningsprioriteringar och sociala prioriteringar och stödja genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna som framför allt hanterar sociala frågor och sysselsättningsfrågor på ett inkluderande sätt. Parlamentet understryker dock samtidigt att dessa fonder inte bör användas enbart till genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna, eftersom detta skulle kunna leda till att andra viktiga investeringsområden faller bort. Parlamentet understryker att ytterligare ansträngningar bör göras för att förenkla förfaranden, särskilt vad gäller övergripande och sektorsspecifika finansiella regler, och att avlägsna hindren för det civila samhällets tillgång till medel.

53.  Europaparlamentet noterar att den ekonomiska tillväxten i EU och euroområdet är blygsam. Parlamentet betonar att det behövs investeringar i forskning, innovation och utbildning. Vidare konstaterar parlamentet att det i EU:s budget för 2017 anslås 21 312,2 miljoner euro i åtagandebemyndiganden för konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning genom program som exempelvis Horisont 2020, Cosme och Erasmus+.

54.  Europaparlamentet framhåller att europeiska fonder och program, såsom Erasmus för företagare, det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), kan underlätta tillgången till finansiering och sporra till investeringar, och således också till företagande. Parlamentet erinrar om betydelsen av partnerskapsprincipen, additionalitetsprincipen, ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt, tillräcklig fördelning av resurser samt en god balans mellan redovisningsskyldigheter och datainsamling från dem som gynnas av fonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en noggrann övervakning av vad EU-medlen används till för en ökad effektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla landsspecifika rekommendationer om genomförandet av EU-medel för att socialpolitiken och den aktiva arbetsmarknadspolitiken på nationell nivå ska bli mer heltäckande och effektiv.

55.  Europaparlamentet välkomnar tilldelningen 2017 av ytterligare 500 miljoner euro, vid sidan av förslaget till budget för ungdomssysselsättningsinitiativet, och av 200 miljoner euro för att stimulera viktiga initiativ för tillväxt och jobbskapande. Parlamentet påminner om behovet av att i högre grad utnyttja de tillgängliga fonder och initiativ som avser utbildning, kultur, idrott och ungdomsfrågor, och att vid behov öka deras investeringar i dessa sektorer, särskilt när det gäller tematiska områden som direkt berör Europa 2020-strategin, såsom elever som lämnar skolan i förtid, högre utbildning, ungdomssysselsättning, yrkesutbildning, livslångt lärande och rörlighet, för att bygga upp motståndskraft och minska arbetslösheten, särskilt bland de unga och de mest sårbara grupperna, förebygga radikalisering och säkerställa långsiktig social delaktighet.

56.  Europaparlamentet välkomnar förslaget från kommissionen om att utvidga Efsi och fördubbla dess storlek för att nå 630 miljarder euro till 2022, samtidigt som den geografiska räckvidden och sektorsräckvidden förbättras. Parlamentet konstaterar att Efsi hittills inte har varit särskilt framgångsrik med att inom unionen förbättra den sociala och ekonomiska konvergensen mellan medlemsstaterna och deras regioner eller med att inrikta sig på social infrastruktur. Parlamentet påminner om att de flesta projekt godkänns i de ekonomiskt sundare regionerna i västra Europa, vilket fördjupar investeringsgapet mellan medlemsstaterna och förstärker den europeiska obalansen. Parlamentet ber kommissionen att hjälpa de svagare regionerna med ansökningsprocessen, men att inte ändra grundpremissen att välja projekt enbart baserat på deras kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt stödja sociala företags samt små och medelstora företags möjlighet att få tillgång till Efsi. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att vidta ytterligare och proaktiva åtgärder för att säkerställa att alla medlemsstater och sektorer får tillräckligt stor uppmärksamhet i syfte att få tillgång till Efsi, särskilt de som bidrar direkt till att hantera fattigdom och social utestängning. Parlamentet understryker behovet av att stärka den administrativa kapaciteten, till exempel centrumet för rådgivning och projektportalen. Parlamentet beklagar att det inte finns några tillgängliga uppgifter om vilka arbetstillfällen som man förväntar kommer att skapas till följd av Efsi-investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och kontrollera de investeringar som görs med stöd av Efsi och mäta deras ekonomiska och sociala effekter och att säkerställa att Efsi varken kopierar befintliga finansiella program eller ersätter direkta offentliga utgifter. Parlamentet upprepar sitt krav på investeringar i mänskligt och socialt kapital inom till exempel hälso- och sjukvård, barnomsorg eller bostäder till överkomligt pris.

57.  Europaparlamentet påpekar att de yttersta randområdena står inför en rad strukturella begränsningar, vars närvaro och kombinerade effekter kraftigt hämmar utvecklingen av dessa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja tillämpningen av artikel 349 i EUF-fördraget.

58.  Europaparlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna måste göra ett starkare åtagande om att tillämpa artikel 174 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att en större territoriell sammanhållning innebär en större ekonomisk och social sammanhållning och begär därför strategiska investeringar i de berörda regionerna, särskilt i bredband, för att öka deras konkurrenskraft, förbättra deras industristruktur och den territoriella strukturen och, i slutändan, få befolkningen att stanna kvar.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att involvera alla myndighetsnivåer och berörda parter i identifieringen av investeringshinder och att lägga fokus på de mest behövande regionerna och sektorerna och att tillgängliggöra lämpliga instrument som omfattar både offentlig och privat finansiering.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra politik som syftar till att motverka befolkningsminskning och utglesning av befolkningen. Parlamentet framhåller att en av prioriteringarna för EU:s sammanhållningspolitik bör vara att värna de regioner som lider av en minskande befolkning.

61.  Europaparlamentet framhåller att allmän tillgång till statlig, solidaritetsbaserad och tillräcklig ålderspension måste beviljas alla. Parlamentet inser de utmaningar som medlemsstaterna står inför när det gäller att stärka pensionssystemens hållbarhet, men betonar betydelsen av att skydda solidariteten i pensionssystemen genom att stärka inkomstsidan utan att nödvändigtvis höja pensionsåldern. Parlamentet understryker vikten av statliga pensioner och tjänstepensioner som ger en tillräcklig pensionsinkomst som ligger en bra bit över fattigdomsgränsen och som låter en pensionär behålla sin levnadsstandard. Parlamentet anser att det bästa sättet att säkerställa hållbara, säkra och tillräckliga pensioner för kvinnor och män är att öka den allmänna sysselsättningsgraden och antalet kvalitetsarbeten för alla åldrar, förbättra arbets- och anställningsvillkoren samt avsätta ytterligare offentliga medel. Parlamentet anser att reformer av pensionssystemen bör bland annat fokusera på den faktiska pensionsåldern och spegla tendenser på arbetsmarknaden, födelsetal, hälsoläget och välståndet, arbetsförhållanden och försörjningskvoten. Parlamentet anser att dessa reformer också måste beakta situationen för de miljontals arbetstagare i Europa, framför allt kvinnor och unga samt egenföretagare, som har osäkra, atypiska anställningar och perioder med ofrivillig arbetslöshet och reducerade arbetstider.

62.  Mot bakgrund av den åldrande europeiska befolkningen och de effekter i form av ökad informell och formell vård och omsorg som detta medför påpekar Europaparlamentet för medlemsstaterna behovet av att investera i folkhälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, samtidigt som man garanterar och förbättrar hållbara och effektiva socialförsäkringssystem och tillhandahåller långsiktiga sociala kvalitetstjänster de kommande årtiondena. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ta fram strategier för att säkerställa tillräcklig finansiering, personal och utveckling av dessa system och tjänster och att utvidga socialförsäkringssystem till förmån för samhället och individen. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att

   uppmuntra till högre sysselsättning bland alla åldersgrupper,
   arbeta för att minska könssegregationen och könslönegapet,
   anpassa arbetsmarknaderna för äldre arbetstagare genom åldersvänliga arbetsförhållanden för att de ska kunna arbeta upp till den lagstadgade pensionsåldern,
   bekämpa åldersstereotyper på arbetsmarknaderna,
   säkerställa en livscykelstrategi och en preventiv arbetsmiljöstrategi,
   fokusera på en balans mellan arbetsliv och privatliv för personer med omsorgsansvar genom lämpliga system för vård och ledighet och genom stöd för informella karriärer,
   stödja och informera arbetsgivare, särskilt små och medelstora företag, om hur arbetsmiljöer kan förbättras för att personer i alla åldrar ska kunna hålla sig produktiva,
   stödja offentliga arbetsförmedlingar för att de ska kunna ge meningsfull hjälp till äldre arbetssökande,
   investera i och främja livslångt lärande för arbetstagare i alla åldrar, både på och utanför arbetsplatsen, och utveckla system för att validera och certifiera kompetens,
   hjälpa äldre arbetstagare att hålla sig aktiva längre och förbereda sig inför pensionen genom flexibla arbetsvillkor som utgår från arbetstagarnas behov och gör att de kan gå ned i arbetstid under övergången från arbete till pension,

63.  Europaparlamentet understryker behovet av att övervaka utvecklingen vad gäller hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, vid sidan om bostadsprisutvecklingen i medlemsstaterna. Parlamentet kräver brådskande åtgärder för att hantera den tilltagande hemlösheten och utestängningen från bostadsmarknaden i många medlemsstater. Parlamentet är bekymrat över de potentiella sociala konsekvenserna av den höga volymen nödlidande lån i bankernas balansräkningar, särskilt över kommissionens uttalande att försäljning till specialiserade institutioner som inte är banker bör uppmuntras, vilket kan leda till vågor av vräkningar. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna, kommissionen och EIB att använda Efsi för social infrastruktur, även för att genomföra rätten till bostäder till överkomligt pris för alla.

64.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att lönerna i vissa medlemsstater inte räcker för att garantera ett anständigt liv, vilket omvandlar arbetstagare till ”arbetande fattiga” och avskräcker arbetslösa från att återvända till arbetsmarknaden. Parlamentet stöder i detta avseende stärkta kollektivförhandlingar.

65.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra de nödvändiga åtgärderna för social integrering av flyktingar samt av personer från etniska minoriteter eller med invandrarbakgrund.

66.  Europaparlamentet välkomnar att man i den årliga tillväxtöversikten för 2017 framhållit att det behövs skatte- och bidragsreformer för att incitamenten att arbeta ska förbättras och det ska löna sig att arbeta, eftersom skattesystemen också kan bidra till kampen mot en ojämn inkomstfördelning och fattigdom och öka konkurrenskraften på global nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att gradvis lägga om beskattningen från arbete till andra källor.

67.  Parlamentet kräver att reformer av vård- och långvårdssystemen ska fokusera på utvecklingen av förebyggande och hälsofrämjande åtgärder, fortsatta vårdtjänster av god kvalitet som är tillgängliga för alla och minskad ojämlikhet i tillgången till vårdtjänster.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att undanröja hinder för arbetskraftsrörlighet och se till att migrerande EU-arbetstagare behandlas på samma sätt som icke-migrerande arbetstagare.

69.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka de aktiva och hållbara arbetsmarknadsåtgärdernas räckvidd, ändamålsenlighet och effektivitet, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Parlamentet välkomnar kravet i den årliga tillväxtöversikten för 2017 på ökade åtgärder för att stödja integrationen på arbetsmarknaden av missgynnade grupper, särskilt personer med funktionsnedsättning, med tanke på dess långsiktigt positiva ekonomiska och sociala inverkan.

70.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa ambitiösa sociala normer baserade på sina egna landsspecifika rekommendationer och sin nationella behörighet samt finansiella och finanspolitiska situation, särskilt genom att införa system med adekvata minimiinkomster under hela livet, där inga sådana system finns, och genom att minska de skillnader som systemen med adekvata minimiinkomster skapat på grund av otillräcklig täckning eller bristande utnyttjande.

71.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inleda samråd om inrättandet av en europeisk pelare för sociala rättigheter. Parlamentet anser att detta initiativ bör kunna stimulera utvecklingen av mer flexibla färdigheter och kompetenser, åtgärder för livslångt lärande och aktivt stöd för kvalitativ sysselsättning.

72.  Europaparlamentet upprepar den begäran, som riktades till kommissionen i det senaste yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för ekonomi och valutafrågor, att överväga att införa ett förfarande för social obalans i utformningen av landsspecifika rekommendationer, för att undvika en kapplöpning mot botten när det gäller normer, baserat på en effektiv användning av sociala indikatorer och sysselsättningsindikatorer inom ramen för makroekonomisk övervakning.

73.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga större vikt vid att bryta fattigdomscykeln och främja jämlikhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna kraftfulla rekommendationer när det gäller social integrering och socialt skydd, och även se längre än till arbetskraften, och särskilt beakta investeringar i barn.

74.  Europaparlamentet välkomnar att arbetsmarknadens parter fått medverka i den europeiska planeringsterminen, liksom också de nationella parlamenten och andra relevanta berörda parter från det civila samhället. Parlamentet framhåller än en gång att dialogen mellan arbetsmarknadens parter och dialogen med det civila samhället måste föras under alla faser av planeringsterminen för att åstadkomma varaktiga förändringar för alla och för att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i EU-politiken och den nationella politiken. Parlamentet belyser vikten av att göra medverkan effektivare genom att säkerställa en god tidsplan, tillgång till handlingar och dialog med samtalspartner på lämplig nivå.

75.  Europaparlamentet erinrar om de olika begärandena om en agenda där parlamentets ståndpunkt stärks och beaktas innan rådet fattar ett beslut. Parlamentet kräver vidare att utskottet för sysselsättning och sociala frågor, till följd av sin specifika behörighet, ska vara likvärdigt med utskottet för ekonomiska frågor, när parlamentet uppmanas att lämna ett yttrande i de olika stegen i den europeiska planeringsterminen.

76.  Europaparlamentet konstaterar att ett socialt konvent bör sammankallas, där företrädare för arbetsmarknadens parter, de nationella regeringarna och parlamenten samt EU:s institutioner och allmänheten ska debattera den europeiska sociala modellens framtid och utformning.

77.  Europaparlamentet kräver än en gång att den roll som rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) spelar i den europeiska planeringsterminen stärks.

78.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0355.
(2) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57.
(3) EUT L 307, 18.11.2008, s. 11.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0416.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0297.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0059.
(7) EUT C 316, 30.8.2016, s. 83.
(8) Antagna texter, P8_TA(2016)0033.
(9) Antagna texter, P8_TA(2015)0401.
(10) Antagna texter, P8_TA(2015)0384.
(11) Antagna texter, P8_TA(2015)0389.
(12) Antagna texter, P8_TA(2015)0321.
(13) Antagna texter, P8_TA(2015)0320.
(14) EUT C 289, 9.8.2016, s. 19.
(15) EUT C 224, 21.6.2016, s. 19.
(16) Antagna texter, P7_TA(2014)0394.
(17) EUT C 76 E, 25.3.2010, s. 16.
(18) http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR15_03/SR15_03_SV.pdf
(19) http://www.eurofound.europa.eu/european-working-conditions-surveys-ewcs
(20) https://www.eurofound.europa.eu/young-people-and-neets-1
(21) Se Eurofounds rapport om ungdomsarbetslöshet.
(22) Gemensam sysselsättningsrapport 2016, s. 2.
(23) OECD-rapport: In it together: why less inequality benefits all, 2015.
(24) MF-rapport: Causes and Consequences of Income Inequality, juni 2015.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy