Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2016(1) och av kommissionens uppföljningssvar, som antogs den 27 april 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2015(2) och av kommissionens uppföljningssvar, som antogs den 3 juni 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2014(3) och av kommissionens uppföljningssvar, som antogs den 28 maj 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden(4) och av kommissionens uppföljningssvar, som antogs den 8 maj 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om strategin för den inre marknaden(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om icke-tariffära hinder på den inre marknaden(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2015 Årlig tillväxtöversikt för 2016 – Stärkt återhämtning och främjad konvergens (COM(2015)0690),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Årlig tillväxtöversikt 2017 (COM(2016)0725),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550) och rapporten Single Market Integration and Competitiveness in the EU and its Member States (SWD(2015)0203),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 Bättre styrning av den inre marknaden (COM(2012)0259),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn 2012–2015 (COM(2012)0261), efter uppdateringen i oktober 2015,

–  med beaktande av studien från september 2014, The Cost of Non-Europe in the Single Market, beställd av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av studien från september 2014, Indicators for Measuring the Performance of the Single Market – Building the Single Market Pillar of the European Semester, beställd av Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ,

–  med beaktande av studien från september 2014, Contribution of the Internal Market and Consumer Protection to Growth, beställd av Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd,

–  med beaktande av utgåvan från juli 2016 av den nätbaserade resultattavlan för den inre marknaden,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 mars 2016,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2016,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0016/2017), och av följande skäl:

A.  En fördjupad och mer rättvis inre marknad är mycket viktig för att man ska kunna skapa nya arbetstillfällen, främja produktivitet och säkerställa ett attraktivt klimat för investeringar och innovation, liksom en konsumentvänlig miljö.

B.  Detta förutsätter ett förnyat fokus i hela Europa, med bland annat slutförande och genomförande i tid av olika strategier för den inre marknaden, särskilt strategin för den digitala inre marknaden.

C.  Detta förnyade fokus måste också inbegripa konsekvenserna av Brexit, bland annat för den fria rörligheten för varor och tjänster, etableringsrätten, tullunionen och den inre marknadens regelverk i allmänhet.

D.  Till följd av den ekonomiska kris som började 2008 befinner EU sig fortfarande i en period av stagnation med trög ekonomisk återhämtning, hög arbetslöshet och social sårbarhet. Det optimistiska mottot för den årliga tillväxtöversikten för 2016 var dock ”stärkt återhämtning och främjad konvergens”.

E.  Den årliga tillväxtöversikten för 2017 påminner om behovet av en ekonomisk återhämtning som kommer alla till del, med hänsyn till den inre marknadens sociala dimension. Det betonas också att unionen måste göra kraftfulla satsningar på sina ungdomar och arbetssökande, liksom på sina nystartade företag och små och medelstora företag.

F.  Trots den ekonomiska återhämtningen är arbetslösheten fortfarande alldeles för hög i många delar av Europa, och den långa perioden av hög arbetslöshet har inneburit hårda sociala påfrestningar för många medlemsstater.

G.  Den europeiska planeringsterminen har till syfte att öka samordningen av den ekonomiska politiken och finanspolitiken i EU för att öka stabiliteten, främja tillväxten och sysselsättningen och stärka konkurrenskraften i överensstämmelse med målen att skapa social rättvisa och skydda de mest utsatta i samhället. Detta mål har inte uppnåtts.

H.  Den inre marknaden är en av hörnstenarna i EU och en av dess största framgångar. För att den europeiska planeringsterminen framgångsrikt ska främja ekonomisk tillväxt och stabilisera ekonomierna måste den också omfatta den inre marknaden och politiken för att fullborda den.

Stärka pelaren för den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen

1.  Europaparlamentet upprepar att den inre marknaden är en av EU:s grundvalar och ryggraden i medlemsstaternas ekonomier och för det europeiska projektet som helhet. Den inre marknaden är fortfarande fragmenterad och otillräckligt genomförd men har stor potential att skapa tillväxt, innovation och arbetstillfällen. Parlamentet betonar att den inre marknaden spelar en viktig roll för att EU med framgång ska kunna stärka återhämtningen, främja konvergensen och stödja investeringar i sina ungdomar och arbetssökande, liksom i nystartade företag och små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att slutföra alla delar av den inre marknaden, däribland varor, tjänster, kapital, arbete, energi, transporter och den digitala sektorn.

2.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om ett inrättande av en stark inremarknadspelare med en social dimension inom ramen för den europeiska planeringsterminen, med ett system för regelbunden övervakning och identifiering av landsspecifika hinder för den inre marknaden, vilka på senare tid har tenderat att införas med större påverkan, frekvens och räckvidd i medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser en djupgående utvärdering av den inre marknadens integration och interna konkurrenskraft. Utvärderingen av tillståndet för den inre marknadens integration måste bli en integrerande del av ramen för den ekonomiska styrningen.

3.  Europaparlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen infördes 2010 för att medlemsstaterna skulle dryfta sina ekonomiska planer och budgetplaner med sina partner i EU vid vissa tidpunkter under året, vilket gav dem möjlighet att lämna synpunkter på varandras planer och övervaka framstegen tillsammans. Det är viktigt med fortsatt fokus på sociala resultat och främjande av ökad ekonomisk och social konvergens.

4.  Europaparlamentet betonar att inremarknadspelaren inom den europeiska planeringsterminen bör användas för att identifiera de centrala områdena beträffande alla dimensioner av den inre marknaden, för att skapa tillväxt och sysselsättning. Parlamentet betonar vidare att den också bör fungera som ett riktmärke för åtaganden om strukturreformer i medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet framhåller att inremarknadspelaren inom den europeiska planeringsterminen skulle möjliggöra en regelbunden utvärdering av styrningen av den inre marknaden genom systematiska kontroller av nationell lagstiftning och verktyg för dataanalys som upptäcker överträdelser, förbättrar övervakningen av lagstiftningen om den inre marknaden och ger institutionerna nödvändig information för att omformulera, genomföra, tillämpa och verkställa den inre marknadens regelverk och skapa konkreta resultat för medborgarna.

6.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att se till att fördelarna med globaliseringen och de tekniska förändringarna fördelas rättvist mellan olika grupper i samhället, i synnerhet bland ungdomar. Parlamentet efterlyser ökad medvetenhet på samtliga nivåer om politikens och reformernas inverkan på inkomstfördelningen, i syfte att garantera jämlikhet, rättvisa och delaktighet.

7.  När det gäller åtgärder eller genomförande på nationell nivå menar Europaparlamentet att ett tidigt ingripande kan vara mer verkningsfullt och ge bättre resultat än överträdelseförfaranden. Om förfarandet för tidigt ingripande inte leder till något resultat, måste kommissionen dock vidta alla tillgängliga åtgärder, inbegripet överträdelseförfaranden, för att säkerställa ett fullständigt genomförande av inremarknadslagstiftningen.

8.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att fullt ut beakta de centrala områden för tillväxt och sysselsättning för att skapa en inre EU-marknad rustad för 2000-talet som kommissionen tidigare kartlagt och som preciserats närmare i studien från september 2014, The Cost of Non-Europe in the Single Market, när det gäller tjänster, den digitala inre marknaden, särskilt e-handel, EU:s konsumentlagstiftning, offentlig upphandling och koncessioner samt den fria rörligheten för varor.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen kraftfullt att via de landsspecifika rekommendationerna systematiskt övervaka genomförandet och tillämpningen av inremarknadsreglerna, i synnerhet där dessa regler bidrar till strukturreformer, och påminner i detta sammanhang om kommissionens nya angreppssätt, där social rättvisa betonas. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till Europaparlamentet om de framsteg som gjorts av medlemsstaterna med genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna rörande den inre marknadens funktionssätt och integreringen av marknaderna för produkter, varor och tjänster, som en del av den årliga tillväxtöversikten.

10.  Europaparlamentet påminner om att det övergripande genomförandet av de nyckelreformer som anges i de landsspecifika rekommendationerna fortfarande är otillfredsställande på vissa områden och varierar mellan länderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra snabbare framsteg med reformerna enligt de landsspecifika rekommendationerna och att dela upp och genomföra dem på lämpligt sätt, i syfte att öka tillväxtpotentialen och främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

11.  Europaparlamentet anser att de nationella parlamentens egenansvar för de landsspecifika rekommendationerna måste stärkas. Medlemsstaterna uppmanas att ge kommissionen möjlighet att lägga fram de landsspecifika rekommendationerna i de nationella parlamenten. Medlemsstaterna uppmanas vidare att genomföra de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet upprepar sin begäran om att kommissionen ska rapportera inför parlamentets ansvariga utskott om de åtgärder som vidtagits för att säkra framsteg när det gäller genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och om de framsteg som hittills uppnåtts.

12.  Europaparlamentet uppmanar rådet (konkurrenskraft) att spela en aktiv roll i övervakningen av medlemsstaternas genomförande av de landsspecifika rekommendationerna, liksom i utarbetandet av dessa rekommendationer.

13.  Europaparlamentet framhåller att investeringsplanen för Europa har som mål att bland annat undanröja onödiga hinder, öka innovationen och fördjupa den inre marknaden, samtidigt som den främjar investeringar i mänskligt kapital och social infrastruktur.

14.  Europaparlamentet betonar att ett förbättrat investeringsklimat innebär en starkare inre marknad genom ett förutsägbarare regelverk, mer lika spelregler i EU och ett undanröjande av onödiga hinder för investeringar både inifrån EU och utifrån. Parlamentet påminner om att långsiktiga investeringar kräver ett stabilt och förutsägbart företagsklimat. Arbete på flera spår har inletts på EU-nivå, vilket framgår av strategin för den inre marknaden, energiunionen och den digitala inre marknaden, och parlamentet anser att dessa EU-satsningar behöver kompletteras med nationella satsningar.

15.  Europaparlamentet påminner om att den nya uppsättningen rekommendationer för euroområdet omfattar reformer som syftar till att säkerställa öppna och konkurrenskraftiga produkt- och tjänstemarknader. Parlamentet påminner också om att nationell och gränsöverskridande innovation och konkurrens är nyckeln till en fungerande inre marknad, och anser att EU:s lagstiftning bör syfta till att säkerställa detta.

16.  Europaparlamentet stöder kommissionens uppmaning till medlemsstaterna att öka sina ansträngningar på de tre delarna i den ekonomiska politikens goda triangel och därigenom fokusera på social rättvisa för en mer inkluderande tillväxt.

17.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att insatser för konvergens som är förenliga med den inre marknaden måste bygga på bästa praxis för strategier för livslångt lärande, verkningsfull politik för att hjälpa arbetslösa till ett återinträde på arbetsmarknaden samt moderna och inkluderande system för socialt skydd och utbildning.

Den inre marknadens potential på centrala tillväxtområden

18.  Trots att de tariffära hindren på den inre marknaden slopats finns det fortfarande ett stort antal olika onödiga icke-tariffära hinder kvar. Europaparlamentet framhåller att stärkandet av den inre marknaden kräver omedelbara åtgärder på både EU-nivå och nationell nivå för att åtgärda dessa onödiga icke-tariffära handelshinder på ett sätt som är förenligt med främjande av sociala normer, konsumentnormer och miljönormer, i syfte att öka konkurrensen och skapa tillväxt och arbetstillfällen. Protektionism och diskriminerande åtgärder från medlemsstaternas sida bör inte tolereras. Parlamentet påminner om sin begäran att kommissionen under 2016 skulle lägga fram en heltäckande översikt över icke-tariffära hinder på den inre marknaden och en analys av hur de kan åtgärdas, med en tydlig åtskillnad mellan ett icke-tariffärt hinder och föreskrifter för ett proportionerligt genomförande av ett legitimt mål för den offentliga politiken i en medlemsstat, tillsammans med ett ambitiöst förslag för att undanröja dessa icke-tariffära hinder så snart som möjligt i syfte att frigöra den ännu outnyttjade potentialen på den inre marknaden.

19.  Europaparlamentet framhåller att hinder för det fria tillhandahållandet av tjänster är särskilt oroande, eftersom de framför allt hämmar den gränsöverskridande verksamheten för små och medelstora företag, som utgör en drivkraft bakom utvecklingen av EU:s ekonomi. Parlamentet påpekar att oproportionerliga administrativa krav, inspektioner och sanktioner kan leda till att de framsteg som gjorts på den inre marknaden går om intet.

20.  Europaparlamentet betonar strategin för den inre marknaden och dess riktade åtgärder, som bör syfta till att skapa möjligheter för konsumenter, yrkesarbetande och företag, särskilt små och medelstora, att uppmuntra och möjliggöra den modernisering och innovation som Europa behöver samt ett praktiskt genomförande på ett sätt som gynnar konsumenter och företag i vardagen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att säkerställa bästa möjliga förutsättningar för att delningsekonomin ska kunna utvecklas och frodas. Parlamentet understryker att delningsekonomin har en enorm potential i fråga om tillväxt och valmöjligheter för konsumenterna.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra reformer och åtgärder för att underlätta spridningen av ny teknik, så att fördelarna med denna kan nå ett bredare spektrum av företag. Kommissionen uppmanas att snarast lägga fram de konkreta förslag i den årliga tillväxtöversikten 2017 som handlar om efterlevnaden av reglerna för den inre marknaden och åtgärder på området för företagstjänster, bland annat genom att förbättra det gränsöverskridande tillhandahållandet av dessa, och att skapa ett enkelt, modernt och bedrägerisäkert momssystem.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande i den årliga tillväxtöversikten 2017 om det pågående arbetet med en gemensam EU-auktorisation som är direkt tillämplig på stora projekt med en gränsöverskridande dimension eller större investeringsplattformar som inbegriper nationell medfinansiering.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s regler för offentlig upphandling genomförs i tid, i synnerhet användningen av e-upphandling och de nya bestämmelser som uppmuntrar till uppdelning av kontrakt i flera delar, vilket är väsentligt för att främja innovation och konkurrens och stödja de små och medelstora företagen på upphandlingsmarknaderna.

24.  När det gäller den inre marknaden för tjänster betonar Europaparlamentet att det finns ett tydligt behov att förbättra det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster samtidigt som den höga kvaliteten för dessa tjänster upprätthålls. Parlamentet noterar kommissionens förslag om ett europeiskt tjänstekort och ett harmoniserat anmälningsformulär. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att se över marknadsutvecklingen och om nödvändigt vidta åtgärder avseende försäkringskrav för leverantörer av företagstjänster och byggentreprenader.

25.   Europaparlamentet konstaterar att mer än 5 500 yrken i Europa kräver specifika kvalifikationer eller en särskild titel, och välkomnar i detta sammanhang den ömsesidiga utvärdering av reglerade yrken som kommissionen genomför tillsammans med medlemsstaterna.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera kraftfullt mot protektionism från medlemsstaternas sida. Medlemsstaterna bör avhålla sig från diskriminerande åtgärder, såsom att införa handels- och skattelagar som bara påverkar vissa branscher eller affärsmodeller som snedvrider konkurrensen och gör det svårt för utländska företag att etablera sig i en medlemsstat, vilket utgör ett tydligt brott mot principerna för den inre marknaden.

27.  När det gäller den inre marknaden för varor ser Europaparlamentet fram emot ett förslag från kommissionen om en översyn av förordningen om ömsesidigt erkännande som bör trygga företagens faktiska rätt att inom EU fritt omsätta produkter som lagligen saluförs i en medlemsstat. Parlamentet betonar att principen om ömsesidigt erkännande inte tillämpas eller efterlevs ordentligt av medlemsstaterna, vilket ofta gör att företag fokuserar på hur de ska övervinna de svårigheter som rör bristande genomförande snarare än på hur affärsverksamheten ska bedrivas.

28.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå vidare med sin vision om ett enhetligt och sammanhängande europeiskt standardiseringssystem som kan anpassas till den föränderliga miljön, stöder flera politikområden och medför fördelar för konsumenter och företag. Parlamentet framhåller att europeiska standarder ofta antas i hela världen och inte bara ger fördelar i form av driftskompatibilitet och säkerhet, minskade kostnader och enklare integrering i värdekedjan och handeln för företagen, utan också stärker näringslivet genom internationaliseringen.

29.  Europaparlamentet anser att framsteg för den digitala inre marknaden är avgörande för att stimulera tillväxten, skapa kvalitetssysselsättning, främja nödvändig innovation på EU:s marknad, hålla den europeiska ekonomin globalt konkurrenskraftig och skapa fördelar för både företag och konsumenter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta fullt ut för att genomföra den digitala inre marknaden.

En förstärkt styrning av den inre marknaden

30.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att förbättra styrningen av den inre marknaden genom att utveckla en uppsättning analytiska verktyg, bland annat sociala indikatorer, för att på ett bättre sätt mäta dess resultat inom ramen för den europeiska planeringsterminens inremarknadspelare. Ett sådant analytiskt verktyg skulle kunna ge värdefulla underlag för de landsspecifika rekommendationerna, den årliga tillväxtöversikten, Europeiska rådets vägledning till medlemsstaterna samt de nationella handlingsplanerna för att genomföra riktlinjerna för den inre marknaden.

31.  Europaparlamentet vill att ramen för styrningen av den inre marknaden ska verkställas och att övervakningen och bedömningen av huruvida inremarknadsreglerna genomförs och tillämpas korrekt, i rätt tid och med framgång ska förstärkas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bli bättre på att använda verktygen för styrning av den inre marknaden och bättre utnyttja de uppgifter från resultattavlan för den inre marknaden som finns tillgängliga för varje medlemsstat, liksom utvecklingen i fråga om politiska resultat.

32.  Europaparlamentet anser fortfarande att det finns ett behov att definiera ett integrerat mätningssystem som kombinerar olika metoder – såsom sammansatta indikatorer, en systematisk uppsättning indikatorer och sektorsvisa verktyg – i syfte att mäta den inre marknadens resultat, och att införliva detta i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga en huvudindikator och ett mål för denna när det gäller den inre marknadens integration, så att man kan mäta och skapa incitament för att fördjupa den inre marknaden på prioriterade nyckelområden.

33.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att där så är motiverat införa kvantitativa mål som syftar till att minska de onödiga administrativa bördorna på europeisk nivå. Parlamentet begär att dessa kvantitativa mål ska beaktas i kommissionens nya initiativ för att minska de administrativa bördorna.

34.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste arbeta mer med att modernisera sina offentliga förvaltningar genom att tillhandahålla allmänheten och företagen fler och lättillgängligare digitala tjänster och underlätta de offentliga förvaltningarnas gränsöverskridande samarbete och samverkansförmåga.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta varje lagstiftningsinitiativ föregås av en grundlig konsekvensbedömning som tar hänsyn till rättsaktens konsekvenser för företagsklimatet i alla medlemsstater och att göra en noggrann avvägning mellan kostnaderna och målen för förslaget för EU som helhet.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent fullfölja sina åtgärder på området smart genomförande och en kultur av efterlevnad, för att råda bot på den situation där inte alla de möjligheter som den inre marknaden erbjuder på papperet är verklighet i dag, på grund av att EU-lagstiftningen inte genomförs och efterlevs till fullo.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka den marknadsövervakningsmekanism som ska upptäcka osäkra produkter eller produkter som inte uppfyller kraven och avlägsna dem från inre marknaden. Parlamentet begär på nytt att rådet omedelbart ska anta paketet om produktsäkerhet och marknadskontroll.

38.  Europaparlamentet välkomnar och ser ivrigt fram emot kommissionens initiativ för att skapa en gemensam digital ingång som bygger på och förbättrar befintliga verktyg och tjänster, såsom de gemensamma kontaktpunkterna, kontaktpunkterna för produkter, kontaktpunkterna för byggprodukter, portalen Ditt Europa samt Solvit, på ett användarvänligt sätt till nytta för både allmänheten och företagen.

39.  Europaparlamentet erkänner de gemensamma marknadskontrollernas positiva roll. De inleddes av kommissionen för att förbättra efterlevnaden genom samordnade kontrollåtgärder för att upptäcka överträdelser av konsumenträtten i onlinemiljön.

40.  Europaparlamentet erkänner vikten av principer om bättre lagstiftning och Refit-initiativet, som säkerställer större samstämmighet i nuvarande och framtida lagstiftning samtidigt som man bevarar regleringssuveräniteten och tillgodoser behovet av ett rättssäkert och förutsägbart regelverk.

41.  Europaparlamentet betonar vikten av kommissionens stöd och samarbete med medlemsstaterna i fråga om att förbättra införlivandet, genomförandet och tillämpningen av lagstiftningen om den inre marknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av ytterligare åtgärder på nationell nivå, bland annat i syfte att minska de administrativa bördorna och undvika att ytterligare krav läggs till när direktiv införlivas i den nationella lagstiftningen (överreglering), såsom skattehinder för gränsöverskridande investeringar.

42.  Europaparlamentet betonar att den inre marknaden bör fortsätta att fungera för alla parter – medborgarna i EU, särskilt studerande, yrkesarbetande och företagare, i synnerhet små och medelstora företag – i varje medlemsstat, vilka bör fortsätta att föra en ständig dialog och engagera sig för att bedöma vad som fungerar och vad som inte fungerar och i vilken riktning politiken för den inre marknaden bör utvecklas i framtiden. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den roll som spelas av forumet för den inre marknaden, som anordnas av kommissionen varje år i samarbete med lokala partner såsom nationella myndigheter, intressenter i det civila samhället, arbetsmarknadens parter, handelskammare och näringslivsorganisationer.

o
o   o

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och Europeiska rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0060. (2) EUT C 316, 30.8.2016, s. 98. (3) Antagna texter, P7_TA(2014)0130. (4) EUT C 24, 22.1.2016, s. 75. (5) Antagna texter, P8_TA(2016)0237. (6) Antagna texter, P8_TA(2016)0236.