Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2903(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0140/2017

Ingivna texter :

B8-0140/2017

Debatter :

PV 13/02/2017 - 11
CRE 13/02/2017 - 11

Omröstningar :

PV 15/02/2017 - 7.15
CRE 15/02/2017 - 7.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0042

Antagna texter
PDF 176kWORD 47k
Onsdagen den 15 februari 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Biologiska bekämpningsmedel med låg risk
P8_TA(2017)0042B8-0140/2017

Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung (2016/2903(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG(1), särskilt artiklarna 22 och 47 samt artikel 66.2 och punkt 5 i bilaga II,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel(2), särskilt artiklarna 12 och 14,

–  med beaktande av utkastet till kommissionens förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden avseende kriterierna för godkännande av verksamma ämnen med låg risk (D046260/01),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om tekniska lösningar för ett hållbart jordbruk i EU(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om förbättrad innovation och ekonomisk utveckling i framtidens jordbruksdrift i EU(4),

–  med beaktande av den genomförandeplan för ökad tillgång till växtskyddsmedel med låg risk och ett snabbare införande i medlemsstaterna av ett integrerat växtskydd som expertgruppen för hållbart växtskydd utarbetat och som rådet antog den 28 juni 2016,

–  med beaktande av kommissionens handlingsplan mot den ökande risken för antimikrobiell resistens (COM(2011)0748) och den nya handlingsplan mot antimikrobiell resistens som kommissionen ska lansera under 2017,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om biologiska bekämpningsmedel med låg risk (O-000147/2016 – B8-1821/2016),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Användningen av konventionella växtskyddsmedel diskuteras och ifrågasätts alltmer på grund av de potentiella riskerna för människors hälsa, djur och miljö.

B.  Antalet verksamma ämnen som är avsedda att användas för växtskydd minskar på EU-marknaden, samtidigt som jordbrukarna inom EU fortfarande vill ha ett stort utbud av växtskyddsmöjligheter.

C.  Det är viktigt att främja utvecklingen av alternativa metoder eller tekniker för att minska beroendet av konventionella bekämpningsmedel.

D.  Att förebygga slöseriet med livsmedel är en prioritet i EU, och det är absolut nödvändigt att det finns lämpliga växtskyddslösningar för att man ska kunna hindra skadegörare och sjukdomar från att orsaka skador som resulterar i livsmedelsslöseri. Enligt FAO går tjugo procent av frukt- och grönsaksproduktionen i Europa till spillo ute på fälten(5).

E.  Man kan fortfarande hitta oönskade rester av bekämpningsmedel i marken, vattnet och miljön i allmänhet, och även en viss andel av jordbruksprodukter från växt- eller djurriket kan innehålla spår av bekämpningsmedel över den tillåtna maxgränsen.

F.  I förordning (EG) nr 1107/2009 fastställs kriterier för att identifiera ämnen med låg risk, och de gäller oberoende av ämnets ursprung, vilket innebär att bekämpningsmedel med låg risk kan vara av biologiskt men även av syntetiskt ursprung.

G.  Med bekämpningsmedel av biologiskt ursprung menas normalt sett växtskyddsmedel baserade på mikroorganismer, växtextrakt, biologiskt härledda kemikalier eller semiokemikalier (t.ex. feromoner och olika eteriska oljor) och deras biprodukter. Inom rådande regelverk för växtskyddsmedel(6) görs det ingen rättslig åtskillnad mellan biologiska och syntetiska kemiska växtskyddsmedel.

H.  Aktuella vetenskapliga studier visar att subletala doser av vissa växtbekämpningsmedel kan orsaka negativa förändringar i bakteriers antibiotikakänslighet(7), och att en kombination av hög användning av växtbekämpningsmedel och antibiotika nära gårdar med djur och insekter äventyrar antibiotikans terapeutiska effekter och därmed kan leda till att ännu mer antibiotika måste användas.

I.  Växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung kan utgöra ett gångbart alternativ till konventionella växtskyddsmedel, inom både det konventionella och det ekologiska jordbruket, och bidra till ett mer hållbart jordbruk. Vissa växtskyddsmedel av biologiskt ursprung har nya verkningsmekanismer, vilket kan vara gynnsamt för utveckling av resistens mot konventionella växtskyddsmedel, och vilket kan begränsa effekterna på organismer som medlet inte är avsett att bekämpa. Växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung bör vara ett av de prioriterade alternativen för icke-professionella användare och för vanliga trädgårdar, tillsammans med andra icke-kemiska metoder för förebyggande eller bekämpning.

J.  Användningen av växtskyddsmedel är nödvändig för att tillgodose behoven av livsmedel och foder på ett adekvat sätt, och försiktighetsprincipen(8) tillämpas i den process då dessa produkter och deras verksamma ämnen godkänns.

K.  Det utdragna godkännande- och registreringsförfarande som föregår kommersialiseringen av bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung utgör ett stort ekonomiskt hinder för tillverkarna.

L.  Genomförande av ett integrerat växtskydd är obligatoriskt i EU i enlighet med direktiv 2009/128/EG. Medlemsstaterna och de lokala myndigheterna bör lägga större vikt vid en hållbar användning av bekämpningsmedel, och lyfta fram alternativ i form av växtskyddsmedel med låg risk.

M.  Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 ska verksamma ämnen godkännas på unionsnivå, medan det är medlemsstaterna som ansvarar för godkännandet av växtskyddsmedel som innehåller dessa verksamma ämnen.

N.  I artikel 22 i förordning (EG) nr 1107/2009 stadgas det att verksamma ämnen som uppfyller de generella kriterierna för godkännande och de specifika kriterier för låg risk som anges i punkt 5 i bilaga II ska godkännas som verksamma ämnen med låg risk. Enligt artikel 47 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska växtskyddsmedel som innehåller enbart verksamma ämnen med låg risk och som inte innehåller något ämne med farliga egenskaper samt är tillräckligt effektiva godkännas som växtskyddsmedel med låg risk.

O.  Hittills har bara sju verksamma ämnen som klassificerats som lågriskämnen – varav sex är verksamma ämnen med biologiskt ursprung – godkänts i unionen. I sitt uppdateringsprogram prioriterar kommissionen utvärdering av verksamma ämnen med förmodat låg risk.

P.  I ett antal medlemsstater har produkter som innehåller verksamma ämnen med låg risk och biologiskt ursprung inte blivit godkända eftersom de ansetts vara mindre effektiva än syntetiska kemiska bekämpningsmedel, utan att man beaktat pågående innovationer i sektorn för bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung, utan att man beaktat de resurseffektiva fördelarna för ekologiska jordbruk, och utan att man beaktat de jordbruks-, hälso-, och miljörelaterade kostnaderna för vissa andra växtskyddsmedel.

Q.  I gällande regelverk ges vissa incitament för verksamma ämnen med låg risk och växtskyddsmedel med låg risk, nämligen en längre första godkännandeperiod på 15 år för verksamma ämnen med låg risk i enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 1107/2009, och en kortare tidsfrist, 120 dagar, för beslut om ansökningar om produktgodkännande av växtskyddsmedel med låg risk i enlighet med artikel 47 i förordning (EG) nr 1107/2009. Dessa incitament gäller dock enbart i slutet av godkännandeförfarandet, när ett verksamt ämne redan klassificerats som ett lågriskämne.

R.  Enligt artikel 12 i direktiv 2009/128/EG ska användningen av bekämpningsmedel minimeras eller förbjudas i vissa specifika områden, till exempel områden som används av allmänheten eller skyddade områden. I sådana fall ska lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas och användning av växtskyddsmedel med låg risk och biologiska bekämpningsåtgärder i första hand övervägas. Vissa medlemsstater förbjuder redan sedan länge användning av bekämpningsmedel i dessa specifika områden.

S.  Kommissionen har för den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder lagt fram ett utkast till kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009 avseende kriterierna för godkännande av verksamma ämnen med låg risk. Enligt det utkastet ska verksamma ämnen som är mikroorganismer förmodas medföra låg risk.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet betonar att man utan ytterligare dröjsmål måste öka utbudet i unionen av bekämpningsmedel med låg risk, däribland växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung.

2.  Europaparlamentet betonar att jordbrukarna behöver ha fler verktyg för att skydda sina grödor och för att besluta vilka åtgärder som kan skydda deras odlingar på bästa och mest hållbara sätt. Parlamentet förespråkar därför en mer utbredd användning av andra slags verktyg, inklusive bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung, i enlighet med de allmänna principerna för integrerat växtskydd.

3.  Europaparlamentet betonar att fler medel och metoder för växtskydd måste göras tillgängliga för dem som bedriver ekologiskt jordbruk och att de måste uppfylla kraven på ekologiskt jordbruk men även på resurseffektivitet.

4.  Europaparlamentet betonar att konsumenternas efterfrågan på säkra livsmedel till rimliga priser som är producerade på ett hållbart sätt måste tillgodoses.

5.  Europaparlamentet understryker att för att främja utveckling och användning av nya växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung, bör bedömningen av deras effektivitet och risker, och av deras kapacitet att uppfylla jordbrukets miljömässiga, hälsorelaterade och ekonomiska behov, utformas på ett sätt som innebär att jordbrukarna erbjuds en lämplig växtskyddsnivå.

6.  Europaparlamentet understryker vikten av att man offentligt diskuterar alternativ till konventionella växtskyddsmedel och sätt att erbjuda jordbrukare och odlare ett större urval av ämnen, inklusive bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung och andra biologiska bekämpningsmetoder, i syfte att finna de lösningar som är mest gångbara ur ett miljömässigt, hälsorelaterat och ekonomiskt perspektiv. Parlamentet framhåller att det behövs utbildning om vikten av att säkerställa att skyddet av grödorna är hållbart. Parlamentet uppmanar till ytterligare forskning och innovation avseende växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung.

7.  Europaparlamentet välkomnar den genomförandeplan som rådet godkänt för ökad tillgång till växtskyddsmedel med låg risk och ett snabbare införande i medlemsstaterna av ett integrerat växtskydd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsområdet (EPPO) att följa upp genomförandet av denna plan.

Omedelbara åtgärder

8.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av det utkast till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009 avseende kriterierna för godkännande av verksamma ämnen med låg risk som kommissionen har lagt fram för den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortlöpande uppdatera kriterierna i linje med de mest aktuella vetenskapliga rönen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda sin bedömning, sitt godkännande, sin registrering och sin övervakning av användningen av växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung, samtidigt som riskbedömningen ligger kvar på en sträng nivå.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella handlingsplaner för skydd av miljön och människors hälsa inkludera användningen av bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta information och bästa praxis på basis av forskningsresultaten om bekämpning av skadegörare, och möjliggöra alternativa lösningar som är gångbara ur ett miljömässigt, hälsorelaterat och ekonomiskt perspektiv.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera de lågriskämnen som redan finns på marknaden.

Översyn av lagstiftningen om växtskyddsmedel

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens Refit-initiativ från 2016 om att utvärdera förordning (EG) nr 1107/2009. Parlamentet betonar att Refit-initiativet inte får medföra sänkta hälso-, livsmedelssäkerhets- och miljöskyddsstandarder, och är oroat över att den allmänna översynen av hela förordning (EG) nr 1107/2009 i samband med detta Refit-initiativ kan ta flera år.

14.  Europaparlamentet betonar att förordning (EG) nr 1107/2009 måste ändras i syfte att främja framtagande, godkännande och utsläppande på EU-marknaden av bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung. Parlamentet finner det oroande att nuvarande godkännandeförfarande för utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel är otillfredsställande för bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung. Parlamentet påpekar att nuvarande registreringsförfarande för lågriskämnen ibland i praktiken fungerar som ett slags patent och gör det svårt att använda en produkt som är baserad på samma ämne men inte är registrerad i en annan medlemsstat.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2018 lägga fram ett specifikt lagstiftningsförslag om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009, utanför den allmänna översynen i samband med Refit-initiativet, för att fastställa ett påskyndat förfarande för bedömning, godkännande och registrering av bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung.

16.  Europaparlamentet poängterar att det behövs en definition i förordning (EG) nr 1107/2009 av ”växtskyddsmedel av biologiskt ursprung”, som omfattar växtskyddsmedel vars verksamma ämne är en mikroorganism eller en molekyl som finns i naturen och som antingen erhållits genom en naturlig process eller framställts på syntetisk väg och är identisk med den naturliga molekylen, att jämföra med växtskyddsmedel vars verksamma ämne är en syntetisk molekyl som inte finns i naturen, oberoende av produktionsmetod.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin rapport om utvärdering av de nationella handlingsplanerna, i enlighet med artikel 4 i direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, identifiera brister i medlemsstaternas genomförande av direktivet och med kraft rekommendera medlemsstaterna att vidta omedelbara åtgärder för att minska bekämpningsmedelsanvändningens risker och konsekvenser för människors hälsa och för miljön och att utveckla och införa alternativa strategier eller tekniker för att minska beroendet av användningen av bekämpningsmedel.

o
o   o

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) EUT L 309, 24.11.2009, s. 71.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0251.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0252.
(5) FAO (2011): Global Food Losses and Food Waste.
(6) Begreppet bekämpningsmedel omfattar även biocidprodukter, som inte avses i denna resolution.
(7) T.ex. Kurenbach, B., Marjoshi, D., Amábile-Cuevas, C.F., Ferguson, G.C., Godsoe, W., Gibson, P. och Heinemann, J.A., 2015: Sublethal exposure to commercial formulations of the herbicides dicamba, 2,4-dichlorophenoxyacetic acid, and glyphosate cause changes in antibiotic susceptibility in Escherichia coli and Salmonella enterica serovar Typhimurium, mBio 6(2):e00009-15. doi:10.1128/mBio.00009-15.
(8) Artikel 1.4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy