Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, framför allt resolutionen av den 18 december 2008 om attacker mot människorättsförsvarare, medborgerliga rättigheter och demokrati i Nicaragua(1) och resolutionen av den 26 november 2009(2),

–  med beaktande av uttalandet av den 16 augusti 2016 från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, om det rättsliga avgörandet nyligen i Nicaragua om att avsätta parlamentsledamöter och av uttalandet av den 19 november 2016 från vice ordföranden/den höga representanten om slutresultatet av valet i Nicaragua,

–  med beaktande av rapporten från EU:s valobservatörsuppdrag till Nicaragua om dess övervakning av parlaments- och presidentvalet den 6 november 2011,

–  med beaktande av uttalandet av den 16 oktober 2016 från generalsekretariatet för Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) om valprocessen i Nicaragua,

–  med beaktande av rapporten av den 20 januari 2017 från Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekretariat och Nicaragua,

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan EU och länderna i Centralamerika från 2012, som trädde i kraft i augusti 2013, inklusive människorättsklausulerna,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från juni 2004,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för markpolitiken från 2004 med riktlinjer för utveckling och program för markpolitiken i utvecklingsländer,

–  med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna från december 1998,

–  med beaktande av FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om ursprungsfolk och stamfolk (konvention 169) från 1989, som ratificerats av Nicaragua,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Utvecklingen och befästandet av demokratin och rättsstaten samt respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna måste vara en integrerad del av EU:s utrikespolitik, däribland associeringsavtalet mellan EU och länderna i Centralamerika från 2012.

B.  Demokratin och rättsstaten har försämrats i Nicaragua de senaste åren.

C.  2013 antog Nicaragua lag 840 som beviljade en 100 år lång koncession för en sjöfartskanal genom Nicaragua till ett privat kinesiskt företag, HK Nicaragua Canal Development Investment Company Ltd (HKND).

D.  Denna lag gav HKND befogenhet att expropriera mark och undantog företaget från lokala skatter och kommersiella bestämmelser. Den gav också HKND en garanti om att det inte skulle bli några straffrättsliga påföljder vid ett eventuellt kontraktsbrott.

E.  Mellan den 27 november och den 1 december 2016 samlades demonstranter från hela Nicaragua i huvudstaden för att protestera mot byggandet av sjöfartskanalen – ett megaprojekt som skulle fördriva tusentals småbrukare och urinvånare från sina hem i områdena runt kanalprojektet – samt för att fördöma bristen på insyn i presidentvalet den 6 november 2016. Människorättsförsvarare rapporterade om polisens användning av tårgas samt gummi- och blykulor mot demonstranter.

F.  Varken någon undersökning av miljökonsekvenserna eller något samråd på förhand med urbefolkningarna gjordes, vilket strider mot ILO-konvention 169. Kanalens föreslagna rutt kommer att gå genom urbefolkningarnas landområden och skulle fördriva mellan 30 000 och 120 000 urinvånare från sina hem.

G.  Vetenskapliga organisationer har uttryckt bestörtning över att kanalen skulle gå rakt igenom Nicaraguasjön och utgöra ett hot mot Centralamerikas största sötvattenkälla. De vetenskapliga organisationerna har bett Nicaraguas regering att stoppa projektet till dess att oberoende undersökningar slutförts och diskuterats offentligt.

H.  Francisca Ramirez, samordnare för det nationella rådet för försvar av land, sjö och suveränitet, ingav i december 2016 ett formellt klagomål över de repressiva handlingar och angreppshandlingar som erfarits i Nueva Guinea. Francisca Ramirez har utsatts för hot och godtyckligt frihetsberövats, och hennes familjemedlemmar har angripits med våld som hämnd för hennes aktivism.

I.  Journalister i Nicaragua riskerar trakasserier, hotelser och frihetsberövande, och har fått ta emot dödshot.

J.  I augusti 2016 ställdes ett besök från FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare, Michel Forst, till Nicaragua in på grund av hinder som Nicaraguas regering satt upp.

K.  Den allvarliga utestängningen av oppositionskandidater visar att det helt uppenbart saknades förutsättningar för fria och rättvisa val och att föreningsfriheten och den politiska konkurrensen och mångfalden allvarligt undergrävs.

L.  Den särskilda rapportören om domares och advokaters oberoende riktade, inom ramen för FN:s förfarande för allmän återkommande utvärdering 2014, uppmärksamhet på utnämningen av domare till Högsta domstolen, vilka är starkt politiskt påverkade. De författningsändringar som gjordes 2013 för att presidenten skulle kunna bli omvald utfördes genom att kringgå lagen på ett icke-transparent sätt. Enligt artikel 147 i Nicaraguas författning är det förbjudet för anhöriga till presidenten, vare sig det rör sig om direkt släktskap eller släktskap genom giftermål, från att ställa upp som president- eller vicepresidentkandidater.

M.  Korruption i den offentliga sektorn, bland annat av presidentens familjemedlemmar, är fortfarande en av de största utmaningarna. Bestickning av offentliga tjänstemän, olagliga beslagtaganden och godtyckliga bedömningar av tull- och skattemyndigheterna är mycket vanliga.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den stadigt försämrade människorättssituationen i Nicaragua och beklagar djupt de angrepp och trakasserier som människorättsorganisationer och deras medlemmar samt oberoende journalister har utsatts för av personer, politiska krafter och organ med anknytning till staten.

2.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen regeringen att avstå från att trakassera och utöva repressalier mot Francisca Ramirez och andra människorättsförsvarare för att de utför sitt legitima arbete. Parlamentet uppmanar de nicaraguanska myndigheterna att upphöra med straffriheten för förövarna av brott mot människorättsförsvarare. Parlamentet stöder miljöaktivisters och människorättsförsvarares rätt att uttrycka protester utan att råka ut för repressalier. Parlamentet uppmanar Nicaragua att omgående inleda en oberoende miljökonsekvensbedömning innan man vidtar ytterligare åtgärder och att göra hela processen offentlig.

3.  Europaparlamentet uppmanar Nicaraguas regering att respektera sina internationella skyldigheter på människorättsområdet, särskilt FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter, som undertecknades 2008, och ILO-konvention 169.

4.  Europaparlamentet uppmanar Nicaraguas regering att skydda urbefolkningarnas landområden från konsekvenserna av dessa utvecklingsinriktade megaprojekt för deras möjligheter till livsuppehälle på sina territorier, som gör att urbefolkningarna hamnar i en konfliktsituation och att de riskerar att utsättas för våld.

5.  Europaparlamentet är extremt oroat över att oppositionsmedlemmar i Nicaraguas nationalförsamling har avsatts och över den dom som ändrade ledarskapsstrukturen i oppositionspartiet.

6.  Europaparlamentet uppmanar Nicaragua att fullt ut respektera demokratiska värden, däribland maktfördelning, och att återupprätta ställningen för alla politiska oppositionspartier genom att tillåta kritiska röster inom det politiska systemet och samhället i stort. Parlamentet påminner om att oppositionens fulla deltagande, avpolariseringen av rättsväsendet, ett slut på straffriheten och ett oberoende civilsamhälle är avgörande faktorer för en framgångsrik demokrati.

7.  Europaparlamentet påminner om de olagliga åtgärder som vidtagits i strid med rättssystemet som ledde till författningsändringar för att ta bort gränsen för presidentens mandatperiod och som gjort att Daniel Ortega kunnat stanna vid makten i många år.

8.  Europaparlamentet påpekar att valen 2011 och 2016 kritiserades hårt av EU‑institutionerna och OAS för deras oriktigheter. Parlamentet noterar att en dialogprocess är på gång med OAS och att samförståndsavtalet ska vara undertecknat senast den 28 februari 2017, vilket skulle kunna förbättra situationen.

9.  Europaparlamentet slår än en gång fast att press- och mediefriheten är livsviktiga för demokratin och ett öppet samhälle. Parlamentet uppmanar de nicaraguanska myndigheterna att återinföra mångfald i medierna.

10.  Europaparlamentet påpekar att Nicaragua, mot bakgrund av associeringsavtalet mellan EU och länderna i Centralamerika, måste påminnas om det nödvändiga i respekten för rättsstatsprincipen, demokratin och de mänskliga rättigheterna, vilka EU värnar om och främjar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att övervaka situationen och att vid behov överväga vilka potentiella åtgärder som ska vidtas.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet samt Nicaraguas regering och parlament.

(1) EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 89. (2) EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 74.