Europaparlamentets resolution av den 2 mars 2017 om EU:s gemensamma handelspolitik i samband med tvingande hänsyn till hållbarheten för vilda djur och växter (2016/2054(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 191 och 207,
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 21.2,
– med beaktande av kommissionens meddelande Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),
– med beaktande av EU:s förslagstext om ett kapitel om handel och hållbar utveckling i det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP), särskilt artiklarna 10–16,
– med beaktande av resultatet av FN:s toppmöte om hållbar utveckling 2015, nämligen Att förändra vår värld – 2030-agendan för hållbar utveckling, särskilt punkterna 9 och 33 och mål 15,
– med beaktande av det allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt), särskilt artikel XX a och artikel XX g,
– med beaktande av EU:s handlingsplan från 2016 mot olaglig handel med vilda djur och växter, (COM(2016)0087) (nedan kallad handlingsplanen),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2016 om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter,
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem(1), samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser(2),
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 69/314 om åtgärder mot olaglig handel med vilda djur och växter och FN:s miljöförsamlings resolution 1/3 om olaglig handel med vilda djur och växter,
– med beaktande av resultaten av den 17:e konferensen för parterna i Cites-konventionen i Johannesburg,
– med beaktande av resultaten av Londonkonferensen i februari 2014 om olaglig handel med vilda djur och växter, och av den översyn av framstegen som gjordes i Kasane i mars 2015,
– med beaktande av resultaten av Internationella naturvårdsunionens (IUCN) World Conservation Congress på Hawaii 2016,
– med beaktande av FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,
– med beaktande av Världsbankens Globala miljöfonds globala program för vilda djur och växter,
– med beaktande av 2016 års rapport World Wildlife Crime Report från FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC),
– med beaktande av förklaringen från juni 2014 om olaglig handel med vilda djur och växter från Världstullorganisationens (WCO) tullsamarbetsråd,
– med beaktande av den förklaring som gjordes i Buckingham Palace (London) av den förenade arbetsgruppen för transport av vilda djur och växter (United for Wildlife Transport Taskforce) (nedan kallad Buckinghamförklaringen),
– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0012/2017), och av följande skäl:
A. Runt om i världen ökar den olagliga handeln med vilda djur och växter på ett sätt man aldrig sett förut, och detta föranleder biologiska kriser till följd av att världens resurser av djur och växter hela tiden beskattas och saluförs på ett lagstridigt och ohållbart sätt.
B. Den okontrollerade och olagliga användningen av vilda djur- och växtarter är det näst största hotet mot deras överlevnad i vilt tillstånd, omedelbart efter förstörelsen av livsmiljöer.
C. Den olagliga handeln med vilda djur och växter uppskattas vara den fjärde mest lönsamma formen av brottslig verksamhet, med en omsättning på uppskattningsvis hela 20 miljarder euro.
D. Den senaste utvecklingsgången tyder på en allt större medverkan av storskaliga brottsliga och organiserade nätverk som använder alltmer utstuderade metoder.
E. Den olagliga handeln med vilda djur och växter bidrar till att späda på konflikter, och terroristnätverk misstänks få en del av sin finansiering från denna handel, som är mycket lukrativ.
F. De nuvarande svagheterna i regelverken för handeln med vilda djur och växter förvärras av att vara förenade med problem som korruption och svaga förvaltningsstrukturer.
G. EU är för närvarande en destinationsmarknad för dessa arter, en knutpunkt för transitering till andra regioner, och även ett område där vissa arter fångas för olaglig handel.
H. För att de bakomliggande orsakerna till den olagliga handeln med vilda djur och växter ska kunna åtgärdas måste ovillkorligen landsbygdsbefolkningen i ursprungsländerna engageras och få dra nytta av detta.
I. It-brottslighet med inriktning på vilda djur och växter är ett allvarligt hot mot utrotningshotade arter, bland vilka märks elefanter, noshörningar, myrkottar, kräldjur, groddjur, fåglar och giraffer.
J. Handelspolitik i förbindelse med utvecklingssamarbete kan bli en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt i utvecklingsländerna.
K. Ökningen av den olagliga handeln med talrika vilda djur- och växtarter leder till förlust av biologisk mångfald och förstörelse av ekosystem, så att allt fler arter blir sårbara eller rentav utrotade.
L. Hållbar handel med vilda djur och växter kan ha en avgörande betydelse för vissa marginaliserade befolkningsgrupper, som är hänvisade till rättsliga ramar för att kunna bevara lokala resurser och bidra till fattigdomsminskningen.
Trender, principer och allmänna överväganden
1. Europaparlamentet iakttar med allvarlig oro den senaste tidens ökning av såväl den olagliga handeln med vilda djur och växter som naturvårdsbrotten, och konstaterar att om denna trend inte kan stoppas och vändas är det risk för att den får allvarliga och bestående konsekvenser för bevarandet av biologisk mångfald och miljöhållbarhet.
2. Europaparlamentet konstaterar att EU undertecknat många världsomfattande miljöskyddskonventioner och därför har en juridisk skyldighet att säkerställa att dess politik och internationella fördrag bidrar till att skydda miljön.
3. Europaparlamentet menar att en ökad ekonomisk utveckling till följd av integrationen på globala marknader och användningen av naturtillgångar för den hållbara utvecklingens ändamål inte behöver utesluta varandra, utan snarare bör ses som inbördes förstärkande.
4. Europaparlamentet stöder därför starkt ett grepp på problematiken kring vilda djur och växter som inte bara upprätthåller EU:s och dess handelspartners miljöskyddsmål, utan också möjliggör inrättandet av ramar för hållbar och laglig handel som stärker handelspolitikens positiva bidrag till hållbar utveckling.
5. Europaparlamentet betonar med oro att EU, jämsides med Förenta staterna, fortfarande är en betydande destinationsmarknad och transitväg för olagliga produkter från vilda djur och växter.
6. Europaparlamentet välkomnar EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter, som kommer att spela en avgörande roll för att bekämpa den oroväckande ökningen av den mycket lukrativa olagliga handeln med vilda djur och växter, som destabiliserar de ekonomier och samhällen som är beroende av vilda djur och växter för sin försörjning samt hotar freden och säkerheten i sårbara regioner bland EU:s handelspartner genom att olagliga vägar stärks.
7. Europaparlamentet anser att man endast med hjälp av ett integrerat arbetssätt i fråga om naturvårdsbrott slutligen kan lyckas begränsa och få bort den olagliga handeln, och att EU måste gå i bräschen för arbetet genom att inte bara vidta åtgärder på utbudssidan, med inriktning bl.a. på lokala utvecklingsfrågor i tredjeländer, utan också åtgärda hemmamarknadens efterfrågan på olagliga produkter, också via internetplattformar.
Internationella institutioner och regeringar
8. Europaparlamentet erinrar sig att WTO:s regler tillåter länder att införa undantag från de allmänna reglerna i artikel XX g i Gatt för att reglera uttömliga naturtillgångar och från de allmänna reglerna i artikel XX a i Gatt för att skydda allmän moral. Parlamentet konstaterar att WTO:s överprövningsorgan gett en bred tolkning av ”uttömliga naturtillgångar”, så att de kommit att inbegripa utrotningshotade arter och att WTO i sin rättspraxis uttryckligen betraktat det som ett tecken på att en art är utrotningshotad att den tagits med i bilagorna till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites-konventionen). Parlamentet konstaterar också att WTO:s överprövningsorgan gett en bred tolkning av ”allmän moral” så att detta begrepp också kommit att omfatta förhindrandet av djurplågeri.
9. Europaparlamentet välkomnar vad EU uträttat inom WTO för att minska skadliga fiskesubventioner som kan undergräva hållbar fiskevård och bli till skada för sådana arters fortbestånd som sköldpaddor, hajar, sjöfåglar och havsdäggdjur.
10. Europaparlamentet upprepar sitt starka engagemang till förmån för FN:s mål för hållbar utveckling samt för att det ska säkerställas att man i slutänden lyckas med mål 15, som innefattar en utfästelse om att det ska bli slut på både tjuvjakt och olaglig handel med skyddade växt- och djurarter, liksom också att både utbudet och efterfrågan ska bekämpas när det gäller varor som är föremål för olaglig handel.
11. Europaparlamentet välkomnar det arbete som för närvarande utförs av det internationella konsortiet för att bekämpa naturvårdsbrott (International Consortium on Combating Wildlife Crime), ett arbete där Cites-konventionen, Interpol, UNODC, Världsbanken och WCO medverkar.
Tullen och handeln på internet
12. Europaparlamentet välkomnar även WCO:s INAMA-projekt, som syftar till att få tullmyndigheterna att bättre kunna bygga upp sin kapacitet mot naturvårdsbrott. Parlamentet efterlyser en ökad medverkan från tullmyndigheternas sida i de brottsbekämpande åtgärderna mot olaglig handel med vilda djur och växter, liksom förstärkta insatser till förmån för ökad medvetenhet, för att tullmyndigheterna ska få bättre utbildning och fungera bättre.
13. Europaparlamentet anser att naturvårdsbrott på internet allvarligt hotar sådana utrotningshotade djur som elefanter, noshörningar, groddjur, kräldjur och fåglar och att stater, företag och icke-statliga organisationer tillsammans bör motarbeta detta.
14. Europaparlamentet anser att tulldimensionen i Europeiska unionens handlingsplan bör förstärkas ytterligare, både när det gäller samarbetet med partnerländer och ett bättre och mer verkningsfullt genomförande inom unionen. Parlamentet ser därför fram emot kommissionens översyn 2016 av genomförandet och efterlevnaden av EU:s befintliga rättsliga ram och begär att också en bedömning av tullförfaranden ska tas med i denna översyn.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vad mån unionslagstiftningen om handel med vilda djur och växter tillämpas enhetligt i olika medlemsstater av de tulltjänstemän som ansvarar för kontrollerna.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för informationsutbyte och kapacitetsuppbyggnad, också i form av särskild utbildning för tulltjänstemän.
Den privata sektorns och de icke-statliga organisationernas roll
17. Europaparlamentet betonar att den privata sektorn måste engageras i kampen mot den olagliga handeln med vilda djur och växter, och att internetbaserade marknadsplatser och sociala medier därvid också måste medverka.
18. Europaparlamentet välkomnar fungerande lösningar som, när de införlivas i de nuvarande förvaltningssystemen för leveranskedjan och handeln, kommer att låta den privata sektorn spela en verklig roll som partner till regeringar och internationella organ genom att säkerställa en ansvarsmedveten förvaltning av globala leveranskedjor. Parlamentet betonar dock att den gemensamma handelspolitiken bör främja bindande normer för företagens sociala ansvar, med hjälp av vägledning och stöd till den privata sektorn i frågor om socialt ansvarsfull praxis. Parlamentet anser att normer för företagens sociala ansvar är särskilt viktiga inom transportnäten.
19. Europaparlamentet välkomnar de framväxande samarbetsbetonade nolltoleransstrategierna mellan experter på handel med vilda djur och växter och logistikföretag. Parlamentet anser att kommissionen bör fundera på hur man bäst kan säkerställa att relevanta regelverk bättre kan hantera risker med anknytning till e-handel samt nätbaserad och annan reklam.
20. Europaparlamentet välkomnar vad icke-statliga organisationer och det civila samhället gjort, inte bara för att bekämpa den olagliga handeln med vilda djur och växter, till exempel genom att öka medvetenheten om den och minska efterfrågan, både inom EU och i de tredjeländer där dessa vilda djur och växter har sitt ursprung, utan också inom de inhemska rådgivande grupper som föreskrivs i EU:s frihandelsavtal och som har i uppgift att övervaka tillämpningen av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling.
21. Europaparlamentet välkomnar Buckinghamförklaringen från den förenade arbetsgruppen för transport av vilda djur och växter i mars 2016, som går ut på att aktörer från den privata sektorn ska engageras i arbetet mot sådana svaga punkter inom transport- och tullförfarandena som smugglarna utnyttjar, liksom också att förbättra informationsutbytet utmed hela de globala leveranskedjorna och handelsvägarna.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med icke-statliga organisationer arbeta för att minska den olagliga handeln, förändra konsumentbeteendet och minska efterfrågan på produkter från olaglig handel med vilda djur och växter, med hjälp av kampanjer för att öka medvetenheten om vilken utmaning det innebär att bekämpa denna handel, framför allt i efterfrågestarkare länder.
EU:s rättsliga ram och handelsavtal
23. Europaparlamentet anser att den viktigaste utmaningen och prioriteringen för EU:s medlemsstater inom den befintliga inhemska rättsliga ramen i dagens läge består i att få gällande regler att tillämpas. Parlamentet inser dock att man bör undersöka om det behövs kompletterande bestämmelser, varvid hänsyn också bör tas till lagstiftningen i andra stater, för att förbjuda tillgängliggörande och utsläppande på marknaden, samt transport och förvärv, av vilda djur och växter som i tredjeländer, enligt dessa länders egen lagstiftning, blivit föremål för olagligt uttag och olaglig handel. Parlamentet anser också att den nuvarande rättsliga ramen bör omprövas, för att den bättre ska åtgärda riskerna i samband med e-handel.
24. Europaparlamentet stöder att man i EU:s framtida handelsavtal kommer att ta med bestämmelser om åtgärder mot olaglig handel med vilda djur och växter.
25. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett kapitel om handel och hållbar utveckling i TTIP, såsom en del av dess fortlöpande engagemang för att säkerställa hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att Förenta staterna i sina handelsavtal försökt förhandla fram normer för handeln med vilda djur och växter, bland annat genom att begränsa fiskesubventioner. Parlamentet betonar att handfasta bestämmelser till skydd för vilda djur och växter bör förhandlas fram i EU:s alla framtida frihandelsavtal, också på det sättet att kapitlen om handel och hållbar utveckling kommer att innefatta bestämmelser och åtaganden för att de överenskomna multilaterala miljöavtalen (MEA) ska genomföras som sig bör.
26. Europaparlamentet välkomnar att EU i kapitlet om handel och hållbar utveckling i frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam visat större ambition att skydda vilda djur och växter, i och med att kapitlet inte bara innehåller åtaganden om vederbörligt genomförande och vederbörlig verkställighet av MEA såsom Cites-konventionen, konventionen om biologisk mångfald och den internationella konventionen för reglering av valfångsten, utan också bestämmelser om kapacitetsuppbyggnad inom handeln, informationsutbyte och ökad medvetenhet, och uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att garantera att dessa åtaganden och bestämmelser genomförs som sig bör. Parlamentet anser att dessa åtaganden bör vara verkställbara, av omsorg om effektiv och fortsatt efterlevnad av dem, bland annat genom att man planerar in en lämplig roll för icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer.
27. Europaparlamentet stöder det tillvägagångssätt som skisserats upp i strategin Handel för alla, nämligen att bestämmelser mot korruption ska tas med i framtida handelsavtal, med beaktande av vilken roll korruptionen ju spelar för att underlätta den olagliga handeln med vilda djur och växter. Parlamentet stöder likaså EU:s åtagande om att föra en handelspolitik som stöder hållbar utveckling, vilket kommer att bidra till uppnåendet av de globala mål som det överenskommits om som ett led i Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Rekommendationer
28. Europaparlamentet vill att EU i sin handelspolitik inte bara ska prioritera frågan om att bekämpa den olagliga handeln med vilda djur och växter, utan också i alla framtida handelsavtal ta med bestämmelser för att minska denna handel och i slutänden få bort den, liksom att det vidtas handfasta och effektiva kompletterande åtgärder, i synnerhet för utbildning, förebyggande och tillämpning av påföljder inom områdena skogsförvaltning, hälsa och tullpolitik.
29. Europaparlamentet understryker att ingenting i EU:s handelspolitik bör hindra EU eller dess handelspartner att fatta beslut som är nödvändiga med tanke på skyddet av vilda djur och växter och naturtillgångar, förutsatt att dessa åtgärder fortsättningsvis vidtas som ett led i strävan att uppnå legitima mål inom den offentliga politiken och inte innebär godtycklig eller oacceptabel diskriminering.
30. Europaparlamentet anser att det inte finns något universalmedel som kan lösa frågan om hållbarhet för vilda djur och växter runt om i världen och bekämpning av den olagliga handeln. Parlamentet erinrar sig mot bakgrund av detta att man måste säkerställa full flexibilitet och utbyta information, data och bästa praxis för att underlätta dialogen i syfte att förbättra samarbetet, och erinra sig den gränsöverskridande karaktären av dessa överträdelser.
31. Europaparlamentet rekommenderar EU:s medlemsstater att överväga politiska lösningar som skulle göra det möjligt att få bort alla återstående kryphål i lagen som kan möjliggöra ”tvätt” av vilda djur och växter av olagligt ursprung, samt produkter från dem. Parlamentet rekommenderar dessutom en heltäckande övervakning i detta sammanhang och en effektiv användning av befintliga resurser och byråer för att detta mål ska uppnås.
32. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att överväga ett eventuellt förbud på unionsnivå mot handel med samt export eller återexport av elfenben från elefant, inom och utanför EU, också om det härstammar från tiden före konventionen, på ett sätt som överensstämmer med WTO:s regler.
33. Europaparlamentet yrkar på att tillräckliga medel ska avsättas för politik och åtgärder avsedda för uppnåendet av EU:s mål om att bekämpa den olagliga handeln med vilda djur och växter, något som också innefattar resurser för kapacitetsuppbyggnad till tredjeländer, framför allt för tullförfaranden, myndigheter, insyn och god samhällsstyrning.
34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta arbetet för att tillsammans med alla berörda parter säkerställa ett integrerat arbetssätt, där man inte bara inriktar sig på källorna till produkter från olaglig handel med vilda djur och växter och produkter från dem, utan också gör insatser för att minska efterfrågan och skapa ökad medvetenhet på de marknader där efterfrågan utspelar sig.
35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att göra mer för att kriminella nätverk och olagliga sammanslutningar med verksamhet inom den olagliga handeln med vilda djur och växter ska bli föremål för riktade insatser avsedda att upplösa och utplåna dem och lagföra deras medlemmar. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att se till att straffen och domarna för naturvårdsbrott blir proportionerliga och avskräckande och, i förekommande fall, följer de åtaganden som fastslagits i FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.
36. Europaparlamentet uppmanar EU att inom tillämpningsområdet för WTO:s ram undersöka hur den globala handeln och olika miljösystem bättre kan stödja varandra, särskilt i samband med det pågående arbetet med att stärka samstämmigheten mellan WTO och MEA, samt mot bakgrund av avtalet om förenklade handelsprocedurer.
37. Europaparlamentet anser att ytterligare möjligheter till samarbete mellan WTO och Cites-konventionen bör undersökas, i synnerhet när det gäller att erbjuda tjänstemän från utvecklingsländerna tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad i handels- och miljöfrågor. Parlamentet uppmanar kommissionen till fortsatta reflexioner om detta, som ett inslag i diskussionerna efter Nairobi, och om framtida inslag som kommer att tas upp till behandling vid nästa ministerkonferens i Buenos Aires 2017.
o o o
38. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, Cites-konventionen, UNODC, WCO, WTO och Interpol.