Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande(2) om jämställdhetsintegrering som bifogas den fleråriga budgetramen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen Halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020 – En resultatinriktad EU-budget COM(2016)0603,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokumentet Horisont 2020, årlig övervakningsrapport 2014 (SWD(2016)0123),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument om programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 (COM(2016)0300),

–  med beaktande av kommissionens och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gemensamma arbetsdokument Åtgärder för jämställdhet och kvinnors egenmakt: Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020(SWD(2015)0182),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument Strategic engagement for gender equality 2016–2019 (SWD(2015)0278),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om inrättande av gynnsamma arbetsmarknadsvillkor för balans mellan arbetsliv och privatliv(5),

–  med beaktande av studien The EU Budget for Gender Equality, som parlamentets utredningsavdelning D offentliggjorde 2015, och den uppföljningsstudie om användningen av fonder för jämställdhet mellan kvinnor och män i utvalda medlemsstater, som offentliggjordes 2016 av utredningsavdelning C,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010 Strategi för jämställdhet 2010–2015 (COM(2010)0491),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2016 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentets arbete(6),

–  med beaktande av Europarådets rapport om jämställdhetsbudgetering: slutrapport från specialistgruppen i frågor som rör jämställdhetsbudgetering – Strasbourg 2005,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandena från budgetutskottet och budgetkontrollutskottet (A8-0033/2017), och av följande skäl:

A.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av Europeiska unionens grundläggande värden som fastslås i fördragen. I artikel 8 i EUF-fördraget fastställs principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv och det slås fast att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem.

B.  Bland FN:s 17 mål för hållbar utveckling som ska uppnås senast 2030 är det femte målet jämställdhet, ett mål som gäller alla 17 målen.

C.  Kommissionens strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019, som offentliggjordes i december 2015, lyfter fram den viktiga roll som EU-finansiering har för att främja jämställdhet. Ingen EU-institution har konsekvent tillämpat jämställdhetsbudgetering.

D.  Beslut om utgifter och inkomster påverkar män och kvinnor olika.

E.  I sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: Parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(7), stöder parlamentet en effektiv jämställdhetsintegrering.

F.  Jämställdhetsfrågor tas vanligtvis snarare upp inom ”mjuka” politikområden, såsom utveckling av mänskliga resurser, än inom ”hårda” politikområden, såsom infrastruktur och IKT, som får större ekonomiskt stöd.

G.  Det måste finnas ett väl genomtänkt system för vårdledighet i kombination med högkvalitativ, lättillgänglig och rimligt prissatt omsorg, inklusive offentliga tjänster, för att yrkesliv och privatliv ska kunna förenas, och kostnaderna för dessa tjänster ska betraktas som en del av infrastrukturinvesteringarna. Dessa två faktorer är en förutsättning för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, för kvinnor i ledande positioner, inom vetenskap och forskning, och således för jämställdheten.

H.  I parlamentets, kommissionens och rådets gemensamma förklaring kräver man att det årliga budgetförfarandet som tillämpas för den fleråriga budgetramen 2014–2020 ska integrera, om lämpligt, jämställdhetsaspekter, med hänsyn till de sätt på vilka unionens övergripande budgetram bidrar till ökad jämställdhet och säkerställer jämställdhetsintegrering. Trots detta måste man stärka det faktiska engagemanget för ytterligare jämställdhetsintegrering, eftersom den befintliga policyn endast har genomförts i mycket begränsad omfattning och de budgetmedel som har avsatts specifikt för jämställdhetsfrågor är otillräckliga.

I.  Det är uppenbart att jämställdhet har hamnat i skymundan i den offentliga debatten och på den politiska agendan, både på EU-nivå och nationellt sedan krisen 2008. Den finanspolitiska konsolidering och de budgetnedskärningar som har följt av krisen kommer antagligen att innebära ännu en minskning av de medel som finns tillgängliga för jämställdhetsstrategier och jämställdhetsorgan.

J.  I ett läge då EU genomgår en förtroendekris bör full transparens i dess finanser vara en prioritet för alla unionens institutioner som inte får ignoreras.

K.  Enligt det jämställdhetsindex från 2015 som publicerades av Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) är jämställdhetsmålet i Europa fortfarande långt ifrån uppfyllt.

L.  Ett av de tydligaste måtten på jämställdhet är lika lön. Det är dock lika viktigt med EU-åtgärder och resultaten av dessa för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män, främja jämställdhet inom beslutsfattande, bekämpa könsrelaterat våld och skydda och stödja offren samt främja jämställdhet och kvinnors rättigheter runtom i världen.

M.  FN efterlyste 1995 i sin handlingsplan från Peking ett jämställdhetsperspektiv på budgetförfaranden.

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet välkomnar avsikten att integrera jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget som ett övergripande politiskt mål för EU:s budget, i EU:s fonder och i dess program.

2.  Europaparlamentet beklagar dock att EU:s politiska engagemang på hög nivå för jämställdhet och jämställdhetsintegrering ännu inte speglas fullt ut i budgetanslagen och i besluten om utgifter på EU:s politiska områden som en del av en metod för jämställdhetsbudgetering.

3.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhetsbudgetering är en del av en övergripande jämställdhetsstrategi och betonar därför att EU-institutionernas engagemang på området är en förutsättning. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att EU inte antagit någon jämställdhetsstrategi för perioden 2016–2020 och uppmanar kommissionen att höja statusen på sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019 genom att anta det som ett meddelande där rådets slutsatser om jämställdhet mellan kvinnor och män av den 16 juni 2016 upprepas.

4.  Europaparlamentet betonar betydelsen av strukturer och förfaranden som rör utarbetandet av budgeten och behovet av att ändra sådana som har visat sig förstärka eller oavsiktligen öka könsklyftan.

5.  Europaparlamentet noterar att ökad medvetenhet och utbildning i jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering behövs för att utveckla strukturer och förfaranden där ett jämställdhetsperspektiv beaktas.

6.  Europaparlamentet konstaterar att vissa EU-program (t.ex. Europeiska socialfonden (ESF), programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 2014–2020 (REC), Horisont 2020, instrumentet för stöd inför anslutningen II (IPA II)), på området för humanitärt bistånd, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) och Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) innehåller specifika åtgärder som rör jämställdhet, medan andra (t.ex. EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF)) innehåller hänvisningar till allmänna principer om jämställdhet, men att mycket få program faktiskt fastställer tydliga mål och öronmärkta resurser eller föreskriver ett systematiskt genomförande och övervakning.

7.  Europaparlamentet beklagar att flera program endast har jämställdhet som ett övergripande mål, vilket inte bara leder till minskat stöd för jämställdhetsinriktade åtgärder utan också gör det nästan omöjligt att beräkna de belopp som anslås till jämställdhetsfrågor(8).

8.  Europaparlamentet beklagar att de flesta EU-finansierade program inte har särskilda åtgärder med specifika budgetanslag för jämställdhet. Parlamentet konstaterar att jämställdhet bör erkännas som ett politiskt mål i EU:s budgetavdelningar, och därigenom bör det belopp som tilldelats enskilda politiska mål och åtgärder anges för att de ska bli mer transparenta och inte skymma jämställdhetsmålen. Parlamentet anser även att budgetkontrollarbetet bör visa i vilken utsträckning EU:s budget och dess genomförande främjar eller hindrar jämställdhetspolitiken.

9.  Europaparlamentet beklagar att verktyg för jämställdhetsintegrering, såsom jämställdhetsindikatorer, könsspecifik konsekvensbedömning och jämställdhetsbudgetering, används högst sällan i utformningen och genomförandet av politik, varken på EU-nivå eller av nationella institutioner. Parlamentet beklagar den nuvarande bristen på allmänna jämställdhetsindikatorer och könsuppdelade uppgifter och belyser det faktum att EIGE bör samla in jämställdhetsindikatorer och könsuppdelade uppgifter för att man ska kunna få en konsekvent bild av den inverkan som EU:s politik har på jämställdheten liksom en korrekt ekonomisk och budgetmässig ansvarsskyldighet i samband med detta. Parlamentet betonar den mycket viktiga funktion som EIGE har när det gäller att förbättra det bristande samarbetet mellan statistiker och politiska beslutsfattare för att skapa medvetenhet om de utmaningar som är förknippade med insamling av känsliga uppgifter. Parlamentet upprepar därför sitt krav på en vidareutveckling av jämställdhetsindikatorer och jämställdhetsuppgifter för att kunna utvärdera EU:s budget ur ett jämställdhetsperspektiv och övervaka jämställdhetsbudgeteringen.

10.  Europaparlamentet beklagar att trots den interinstitutionella gemensamma förklaringen om jämställdhetsintegrering som bifogats den fleråriga budgetramen har få framsteg gjorts på området.

11.  Europaparlamentet beklagar djupt att den fleråriga budgetramen 2014–2020 inte har gett upphov till någon tydlig jämställdhetsstrategi med specifika mål, konkreta målsättningar och anslag.

12.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen som offentliggjordes i september 2016 inte tar upp genomförandet av en jämställdhetsintegrering.

13.  Europaparlamentet vill att jämställdhetsstrategin och dess integrering ska bli en del av den europeiska planeringsterminen.

14.  Europaparlamentet understryker att det snarare är insyn i och tillgång till information om verkliga resultat på jämställdhetsområdet som bör vara en verklig prioritering för EU än själva genomförandet.

15.  Europaparlamentet vill att bestämmelser om jämställdhetsintegrering också antas på politikområden som inte anses vara direkt kopplade till jämställdhet, såsom IKT, transport, företags- och investeringsstöd eller klimatförändringar.

16.  Europaparlamentet anser att ett nätverk av externa experter och organisationer bör medverka i alla skeden av budgetförfarandet för att öka insynen och dess demokratiska kvalitet, särskilt när det avser tillämpning av jämställdhetsbudgetering.

EU-medel till jämställdhet inom sysselsättning, sociala frågor och social inkludering genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonder).

17.  Europaparlamentet påpekar att ESI-fonderna utgör det viktigaste finansiella stödet för genomförandet av en jämställdhetspolitik i EU, särskilt i fråga om ESF, som syftar till att stödja en total integration av kvinnor på arbetsmarknaden. Parlamentet understryker att enligt förordning (EU) nr 1304/2013 är jämställdhetsintegrering obligatoriskt inom alla faser av de program och projekt som finansieras av ESF, inklusive förberedelse, genomförande, övervakning och utvärdering.

18.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som offentliga tjänster spelar för att främja jämställdhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för att uppnå Barcelonamålen så att det blir möjligt för alla att förena arbetsliv och privatliv, liksom att utnyttja lämpliga verktyg och incitament, däribland EU-fonder såsom ESF, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), för att garantera den finansiering av social infrastruktur som krävs för tillhandahållande av kvalitativa och tillgängliga omsorgstjänster för barn andra omsorgsbehövande, däribland äldre samt familjemedlemmar med funktionsnedsättning, till ett överkomligt pris. Parlamentet noterar att detta kommer att leda till ett främjande av kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och deras ekonomiska oberoende.

19.  Europaparlamentet beklagar att kvinnor fortfarande drabbas av ojämlikhet i arbetslivet, i form av exempelvis lägre sysselsättningsgrad, lönegap, fler atypiska anställningsformer eller deltidsanställningar, sämre pensionsrättigheter, karriärsegregering och sämre möjligheter till karriärutveckling. Parlamentet betonar ESF:s betydelse när det gäller att skapa finansieringsmöjligheter som bekämpar diskriminering och främjar jämställdhet i arbetet.

20.  Europaparlamentet noterar att det traditionella synsättet inte tar hänsyn till oavlönat arbete, såsom barn- och äldreomsorg, vid utbetalning av socialbidrag.

21.  Europaparlamentet konstaterar att enligt Europeiska kommissionens arbetsdokument om det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016–2019 kommer 5,85 miljarder euro under perioden 2014–2020 att gå till jämställdhetsfrämjande åtgärder, varav 1,6 % inom ramen för ESF för den särskilda investeringsprioriteringen ”Jämställdhet inom alla områden, inklusive när det gäller tillträde till arbetsmarknaden, karriärutveckling, möjlighet att förena arbete och privatliv samt främjande av lika lön för lika arbete”.

22.  Europaparlamentet noterar att Eruf-finansiering bör fortsätta att stödja investeringar i barnomsorg, äldreomsorg och annan offentlig och privat social infrastruktur för att bland annat uppnå en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.

23.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som Ejflu spelar för att säkerställa nödvändig finansiering till stöd för offentliga tjänster och social infrastruktur i landsbygdsområden och för att främja tillgång till mark och investeringar för kvinnor.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå nya särskilda åtgärder vars syfte är att stimulera kvinnors närvaro på arbetsmarknaden, till exempel ett specifikt Ejflu-finansierat program till stöd för kvinnligt företagande.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna samt regionala och lokala regeringar att utnyttja ESI-fondernas potential när det gäller överskridande finansieringsmöjligheter för att stödja jämställdhetsfrämjande projekt. Parlamentet understryker vikten av den partnerskapsprincip som tillämpas inom ESI-fonderna, som på ett positivt sätt bidrar till jämställdhetsintegrering på lokal nivå.

26.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av kravet att inkludera könsuppdelade indikatorer i övervakningen och utvärderingen av de operativa program som avses i förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för ESI-fonderna, för att uppfylla jämställdhetsmålet i genomförandefasen.

27.  Europaparlamentet beklagar att trots ansträngningar att skapa en standard på detta område har fortfarande ingen systematisk metod etablerats för att genomföra jämställdhetsintegrering inom ESI-fonderna eller särskilda åtgärder med koppling till en övergripande strategi för jämställdhetsintegrering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka resurserna för jämställdhetsbedömning där det behövs, och att löpande följa upp genomförandet av en jämställdhetsintegrering.

28.  Europaparlamentet påminner om att ESI-fonderna är föremål för ett förhandsvillkor om jämställdhet som kräver system för utbildning av berörd personal och för medverkan av jämställdhetsorgan under förberedelsen och genomförandet av programmen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att detta krav uppfylls. Parlamentet efterlyser en ändamålsenlig användning av befintliga permanenta jämställdhetsorgan på medlemsstatsnivå. Parlamentet är i detta sammanhang mycket positivt till bästa nationella praxis såsom nätverket Europeiska lärandenätverket för jämställdhetsintegrering (GenderCoP) i Sverige. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera oberoende och ändamålsenlighet för samt tillräckliga befogenheter och resurser åt jämställdhetsorganen så att de ska kunna utföra sina huvuduppgifter.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av att särskilt uppmärksamma och prioritera åtgärder genom ESI-fonderna som stöder investeringar i utbildningstjänster, socialtjänster samt hälso- och sjukvårdstjänster, vid sidan av barnomsorg, med tanke på nedskärningarna i de offentliga medlen för dessa på nationell, regional och lokal nivå och på att antalet arbetstillfällen skulle öka.

30.  Europaparlamentet rekommenderar ökade finansiella anslag i den fleråriga budgetramen för social infrastruktur och tjänster inom barn- och äldreomsorgen.

EU-medel till jämställdhet på området grundläggande rättigheter och medborgarskap via programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 2014–2020 (REC)

31.  Europaparlamentet beklagar att budgetposterna under programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 2014–2020 (REC) inte specificerar vilka resurser som anslås till vart och ett av målen i programmet, vilket gör det mycket svårt att analysera utgifterna för jämställdhet och att bekämpa våld mot kvinnor.

32.  Europaparlamentet konstaterar att enligt kommissionens arbetsdokument Staff Working Document for the Strategic Engagement for Gender Equality 2016-2019 står de två mål som rör jämställdhet och Daphneprogrammet för att bekämpa våld mot kvinnor för omkring 35 % av REC-fonderna, samtidigt som den övergripande budgeten för jämställdhet på området grundläggande rättigheter och medborgarskap via REC-programmet 2014–2020 är 439,5 miljoner euro. Parlamentet påpekar att en majoritet av fonderna kommer att avsättas för Daphnemålet i förhållande till jämställdhetsmålet. Parlamentet beklagar ändå att Daphneprogrammet inte har en separat budgetpost, eftersom det för närvarande är ett av de specifika målen för REC-programmet. Parlamentet betonar behovet av att bevilja tillräckligt finansiellt stöd till Daphneprogrammet och av att även i fortsättningen synliggöra programmet och bevara dess mycket framgångsrika koncept.

33.  Europaparlamentet understryker att för perioden 2014–2020 handlar de krav som utfärdats enligt Daphnemålet om att hantera olika former av våld mot kvinnor och/eller barn. Parlamentet noterar att majoriteten av resurserna har öronmärkts för att bekämpa och förebygga våld som rör skadliga sedvänjor (39 %) och för att stödja offer för könsbaserat våld, våld i hemmet eller våld i en nära relation – stöd som tillhandahålls av särskilda stödtjänster för kvinnor (24 %).

34.  Europaparlamentet noterar att inom ramen för jämställdhetsmålet togs följande prioriteringar upp: samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män samt balans mellan arbetsliv och privatliv (44 % av de öronmärkta resurserna), främjande av god praxis avseende könsroller och åtgärder mot könsstereotyper inom utbildning och på arbetsplatser (44 %) och stöd till nätverk med jämställdhetstema på EU-nivå (12 %).

35.  Europaparlamentet betonar att medborgarskapsbyggande inte endast bör förknippas med försvar av och utökade rättigheter utan också med välfärd och välstånd, utbildning befriad från stereotyper och tillgång till sociala tjänster såväl som hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive tjänster inom sexuell och reproduktiv hälsa.

36.  Europaparlamentet beklagar dock minskningen av de tillgängliga anslagen för Daphneprogrammets särskilda mål. Parlamentet påpekar att budgetanslagen för Daphneprogrammet låg på 18 miljoner euro i åtaganden för 2013 jämfört med 19,5 miljoner euro för 2012 och över 20 miljoner euro för 2011. Parlamentet noterar dessutom att under 2016 har REC:s arbetsprogram endast avsatt drygt 14 miljoner euro för målet.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet respektera en korrekt och rättvis fördelning av det ekonomiska stödet mellan de olika områden som omfattas av de särskilda målen i REC-programmet, och att även ta hänsyn till den finansiering som redan tilldelats under den tidigare programperioden 2007–2013.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka stödet till europeiska nätverk med jämställdhetstema och därmed öka möjligheterna till mer ömsesidigt lärande, framför allt bland subnationella myndigheter. Parlamentet konstaterar framför allt att särskilt stöd behövs för att öka kvinnors delaktighet i beslutsfattandet.

39.  Europaparlamentet efterlyser mer tydlighet om hur målet att bekämpa våld uppnås inom ramen för REC-programmet. Parlamentet framhåller vikten av att säkerställa att medlen når gräsrotsorganisationer och lokala och regionala myndigheter för att garantera ett faktiskt genomförande. Prioritet bör ges till de organisationer som arbetar med förebyggande av våld och som ger stöd till offer för alla former av våld.

40.  Europaparlamentet erkänner behovet att säkerställa stöd för genomförandet av befintliga lokala och regionala jämställdhetsinitiativ såsom Europeiska stadgan för jämställdhet mellan män och kvinnor på det lokala planet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja kravet på insamling av könsuppdelade uppgifter i genomförande av detta program, som ett viktigt verktyg för effektiv analys av jämställdhetsbudgetering.

EU-medel till jämställdhet på området forskning och innovation via Horisont 2020

42.  Europaparlamentet framhåller att Horisont 2020-programmet (nedan kallat ”programmet”), i linje med kraven i artikel 16 i förordning (EU) nr 1291/2013, integrerar jämställdhet och jämställdhetsdimensionen i forskning som en övergripande fråga i de olika delarna av arbetsprogrammet.

43.  Europaparlamentet uppmärksammar de tre integreringsmålen inom ramen för programmet: att främja lika möjligheter och en jämn könsfördelning i projektgrupperna, att säkerställa en jämn könsfördelning i beslutsfattande, och att integrera en könsdimension i forskningsinnehållet.

44.  Europaparlamentet välkomnar att programmet stöder forskningsorgan som genomför jämställdhetsplaner. Parlamentet är också positivt till kommissionens och EIGE:s gemensamma projekt för att skapa ett online-verktyg för jämställdhetsplaner som ett sätt att identifiera och utbyta bästa praxis med berörda intressenter.

45.  Europaparlamentet ser positivt på att de sökande har möjlighet att inkludera utbildning och specifika studier i jämställdhet som bidragsberättigade kostnader i sina förslag.

46.  Europaparlamentet ser positivt på att en jämnt könsfördelad personal är en av rangordningsfaktorerna i utvärderingskriterierna i detta program och att det sätt på vilket köns- och/eller jämställdhetsanalys beaktas i ett förslag utvärderas av bedömarna vid sidan av andra relevanta aspekter i förslaget.

47.  Europaparlamentet välkomnar de särskilda indikatorer som används för att övervaka genomförandet av ett jämställdhetsperspektiv i detta program, och gläder sig samtidigt åt att när det gäller könsfördelningen i de rådgivande grupperna för Horisont 2020 under 2014 låg kvinnors deltagande på 52 %(9).

48.  Europaparlamentet anser att det behövs ytterligare en översyn för att bedöma resultaten, även baserat på särskilda indikatorer såsom andelen kvinnliga deltagare och kvinnliga projektsamordnare i detta program, och för att vid behov föreslå ändringar av de specifika åtgärderna.

49.  Europaparlamentet efterlyser en ökad jämställdhetsintegrering i detta program och utveckling av jämställdhetsmål i strategierna, programmen och projekten under alla faser av forskningscykeln.

50.  Europaparlamentet vill behålla en oberoende budgetpost för projekt för könsspecifik strukturförändring (såsom jämställdhet inom forskning och innovation (GERI) för 2014–2016) samt för andra jämställdhetsämnen inom forskning och innovation.

51.  Europaparlamentet ser positivt på att ett av målen i Vetenskap med och för samhället är att säkerställa jämställdhet i både forskningsprocessen och forskningsinnehållet. Parlamentet välkomnar dessutom bidragen Stöd till forskningsorganisationer för att genomföra jämställdhetsplaner och Jämställdhetsfrämjande inom Horisont 2020 och det europeiska forskningsområdet. Parlamentet beklagar dock att det inte finns några särskilda poster i budgeten för målen i detta program.

Andra program och medel, inklusive särskilda jämställdhetsmål

52.  Europaparlamentet betonar att naturkatastrofer har stor inverkan på infrastruktur som är kopplad till offentliga tjänster och att kvinnor därför drabbas särskilt hårt. Parlamentet uppmanar kommissionen att i EU:s solidaritetsfond införa ett krav på en jämställdhetsbaserad analys när effekterna för befolkningen utvärderas.

53.  Europaparlamentet konstaterar att på området för yttre åtgärder och utvecklingssamarbete täcks EU:s verksamhet i tredjeländer av den handlingsplan för jämställdhet som inrättades för perioden 2016–2020, och att det finns flera instrument för externt bistånd som stöder jämställdhetsmål.

54.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor som är offer för väpnade konflikter har rätt att få nödvändig medicinsk vård, däribland preventivmedel, akuta preventivmedel och abort. Parlamentet påminner om att EU:s humanitära bistånd måste upprätthålla flickors och kvinnors rättigheter enligt internationell humanitär rätt och att det inte bör omfattas av restriktioner som påförs av andra partnergivare såsom anges i EU:s budget för 2016. Parlamentet välkomnar EU:s inställning i detta avseende, och uppmuntrar kommissionen att hålla fast vid sin ståndpunkt

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öronmärka EU-utvecklingsmedel för frivillig, modern familjeplanering samt tjänster för reproduktiv hälsa för att bemöta det ekonomiska underskott som orsakats av den ”munkavleregel” som införts av den nya amerikanska regeringen, för att rädda kvinnors liv, skydda deras hälsa och förhindra att sexuellt överförbara sjukdomar sprids.

56.  Europaparlamentet framhåller att jämställdhetsintegrering också tillhör grundprinciperna i den nyligen inrättade asyl-, migrations- och integrationsfonden. Parlamentet upprepar sin uppmaning att ta hänsyn till jämställdhetsaspekten även inom migrations- och asylpolitiken genom att se till att kvinnor har tillgång till säkra platser, särskild sjukvård med anknytning till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och att extra uppmärksamhet ägnas de särskilda behov som sårbara personer, däribland kvinnor, som utsatts för våld (t.ex. sexuellt våld) har, samt ensamkommande barn och andra riskgrupper, såsom hbti-personer.

57.  Europaparlamentet efterlyser en omfattande uppsättning EU-övergripande jämställdhetsriktlinjer för migrations- och asylpolitik med tillräcklig finansiering till heltäckande utbildningsprogram för yrkesverksamma som kan komma i kontakt med flyktingar och asylsökande. Parlamentet betonar att dessa bör ta hänsyn till flyktingkvinnors könsspecifika behov och tillhörande könsrelaterade skadeverkningar, såsom handeln med kvinnor och flickor.

58.  Europaparlamentet vill lyfta fram de aktuella frågorna med överbeläggning i mottagningscentrumen för flyktingar och den inverkan som detta har på kvinnors säkerhet. Parlamentet vill att Amif utnyttjas i större utsträckning för att förse mottagningscentrumen med separata sov- och sanitetsutrymmen för kvinnor och män samt ge tillgång till jämställdhetsmedvetna hälso- och sjukvårdstjänster, också i form av vård före och efter förlossning.

59.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör uppmuntras att i större utsträckning utnyttja sammanhållningsfonderna och ESI-fonderna vid sidan av Amif för att främja flyktingars integration på arbetsmarknaden, med särskild fokus på hur tillgänglig barnomsorg kan vara till hjälp för flyktingkvinnor att få anställning.

60.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av den ökade finansieringen till och det utökade tillämpningsområdet för Daphne- och Odysseusprogrammen, och en utvärdering av en utvidgning av dessa för att hantera flyktingkvinnors stora utsatthet och ge mer stöd för att dessa könsrelaterade skadeverkningar ska kunna bemästras.

61.  Europaparlamentet betonar att andra fonder, såsom Fonden för inre säkerhet, särskilda finansiella instrument såsom instrumentet för krisstöd och andra ad hoc-instrument och annat ad hoc-stöd har mobiliserats för att hantera behoven i samband med den nuvarande flyktingkrisen. Parlamentet betonar svårigheten med att övervaka användningen av dessa fonder, särskilt ur ett jämställdhetsperspektiv, och vill se en samordnad, effektiv, transparent och jämställd användning av EU-medel på detta område.

62.  Europaparlamentet efterlyser särskild finansiering till stöd för riktade åtgärder som involverar gräsrotsorganisationer, lokala och regionala myndigheter för att säkerställa grundläggande behov, mänskliga rättigheter och säkerhet för kvinnor och flickor, inklusive gravida, äldre och hbti-personer, som är asylsökande, flyktingar eller migranter.

Politiska rekommendationer

63.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att jämställdhetsbudgetering ska användas på alla nivåer i EU:s budgetförfarande. Parlamentet kräver en konsekvent jämställdhetsintegrering i budgetarbetet under hela budgetförfarandet i syfte att använda budgetutgifterna som ett sätt att främja jämställdhet.

64.  Europaparlamentet vill se en stark och effektiv jämställdhetsbudgetering som ska införlivas med och genomföras i EU:s finansieringsprogram efter 2020, med målet att öka EU:s finansiering av åtgärder mot könsdiskriminering samtidigt som följande aspekter beaktas:

65.  Europaparlamentet skulle vilja att alla EU:s budgetavdelningar strävade efter att uppnå lika starka jämställdhetsmål och standarder för jämställdhetsintegrering.

66.  Europaparlamentet anser att det belopp som tilldelats enskilda politiska mål och åtgärder för jämställdhet ska vara tydligt angivet för att skapa mer transparens och ansvarighet.

67.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhetsintegrering inte är en engångsuppgift och att jämställdhetsbudgetering kräver ett kontinuerligt åtagande för att förstå jämställdhet, vilket innefattar analys och samråd samt kontinuerliga budgetanpassningar för att ta hänsyn till de förändrade behoven hos kvinnor och män, pojkar och flickor.

68.  Europaparlamentet betraktar den EU-finansiering på 6,17 miljarder euro som avsatts i nuvarande fleråriga budgetram för att uppfylla målen i den strategiska insatsen för jämställdhet som ett första steg.

69.  Europaparlamentet anser att halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen kunde ha varit ett tillfälle att förbättra de resultat som uppnåtts i EU-budgeten för att åstadkomma jämställdhet, och att visa upp dessa framsteg för allmänheten.

70.  Europaparlamentet beklagar därför kommissionens beslut att inte ta upp frågan om en jämställdhetsintegrering i sin halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen, och efterlyser mer specifika åtgärder för att ta itu med detta.

71.  Europaparlamentet efterlyser könsspecifika indikatorer som ska tillämpas i projekturvalet samt i övervaknings- och utvärderingsfaserna av alla åtgärder som får medel från EU-budgeten. Parlamentet efterlyser dessutom en obligatorisk könsspecifik konsekvensbedömning som ett allmänt förhandsvillkor, och insamling av könsuppdelade uppgifter om stödmottagare och deltagare.

72.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att könsuppdelade uppgifter bör finnas tillgängliga för allmänheten för att säkerställa ekonomisk ansvarighet och transparens.

73.  Europaparlamentet vill att metoden i rapporten Jämställdhetsindex från 2015 – Att mäta jämställdhet i Europeiska unionen 2005–2012, som publicerades av EIGE 2015, ska användas för att mäta bristande jämställdhet vid planering och genomförande av EU:s finansieringsprogram.

74.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att anordna regelbunden utbildning och tekniska stödprogram om verktyg för jämställdhetsintegrering för all personal som deltar i beslutsfattande och budgetförfaranden. Parlamentet vill att jämställdhetsintegrering används i budgetarbetet i både europeiska och nationella strategier för att mer effektivt främja jämställdhet.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka hur effektivt de nationella organen som handlägger klagomål och de nationella klagomålsförfarandena fungerar vid genomförandet av jämställdhetsdirektiven.

76.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att också integrera ett jämställdhetsperspektiv i bedömningen av unionens budgetgenomförande när det gäller såväl de specifika målen i EU:s jämställdhetspolitik som de övergripande aspekterna av denna politik, i både sina rekommendationer och sina särskilda rapporter. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att jämställdhetsintegrera sina budgetar för att analysera statliga program och strategier, deras inverkan på resursfördelningen och deras bidrag till jämställdheten.

77.  Europaparlamentet upprepar sin oro över den uppenbart skeva könsfördelningen bland ledamöterna av Europeiska revisionsrätten, som för närvarande består av 28 män och endast tre kvinnor (två färre än i början av 2016), vilket är den största skillnaden inom alla EU-institutioner. Parlamentet uppmanar rådet att, från och med nu och fram till dess att en acceptabel könsfördelning har uppnåtts, för varje ny tillsättning föreslå två kandidater – en kvinna och en man – för parlamentet.

78.  Europaparlamentet lovordar det arbete som kontoret för kommissarien för mänskliga rättigheter i Polen gör, som enligt lagen om likabehandling är det jämställdhetsorgan som ansvarar för genomförandet av likabehandling. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de senaste budgetnedskärningarna som påverkar de delar av kontoret för kommissarien för mänskliga rättigheter som arbetar med jämställdhet. Parlamentet påminner om att det nationella jämställdhetsorganet bör ha tillräckligt med personal och resurser och att dess oberoende bör respekteras och upprätthållas.

o
o   o

79.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (2) EUT C 436, 24.11.2016, s. 51 (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (5) Antagna texter, P8_TA(2016)0338. (6) Antagna texter, P8_TA(2016)0072. (7) Antagna texter, P8_TA(2016)0309. (8) Kommissionens arbetsdokument, del I, om programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, COM(2016)0300), s. 15. (9) Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för forskning och innovation Horisont 2020, årlig övervakningsrapport 2014 ISBN 978-92-79-57749-9, s. 44.