Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 13 och 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning,

–  med beaktande av rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar,

–  med beaktande av rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns,

–  med beaktande av rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar,

–  med beaktande av rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur,

–  med beaktande av Särskild Eurobarometer 442 om européers attityder till djurs välbefinnande, som offentliggjordes i mars 2016,

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet av den 12 januari 2011 från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) om djurs välbefinnande under transport.

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet av den 11 oktober 2005 från Efsa om effekten av de nuvarande systemen för inhysning och hållande på tama produktionsdjurskaniners hälsa och välbefinnande,

–  med beaktande av kapitel 7.5 i OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code om slakt av djur,

–  med beaktande av den brittiska regeringens Code of Recommendations for the Welfare of Rabbits (kod med rekommendationer för kaniners välbefinnande),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0011/2017), och av följande skäl:

A.  Kaniner är den fjärde största gruppen produktionsdjur i världen och den näst mest uppfödda arten inom EU mätt i antal.

B.  De europeiska producenterna måste uppfylla höga krav på hälsa och välbefinnande för djuren och dessa krav är inte alltid obligatoriska i de tredjeländer varifrån EU importerar slaktdjur.

C.  Konsumenterna blir ständigt mer uppmärksamma på de förhållanden under vilka djurs föds upp.

D.  Kaninbranschen känner tydligt av den minskade köttkonsumtionen i EU och den ekonomiska krisen i jordbrukssektorn. Försäljningspriserna har sjunkit med ungefär 20 procent på tre år medan produktionskostnaderna är desamma.

E.  Kaninkött har ett högt näringsvärde och denna produktion spelar en stor roll för familjeföretagen, med en stor betydelse för sysselsättningen av kvinnor i många landsbygdsområden med få diversifieringsmöjligheter inom boskapsuppfödningen.

F.  Man måste ta lika stor hänsyn till uppfödarnas välbefinnande som till djurens välbefinnande.

G.  Huvuddelen av kaninerna föds upp för köttproduktion, och över 340 miljoner kaniner slaktas för köttet varje år. Kaninuppfödning utgör mindre än 1 % av den slutliga animalieproduktionen inom EU.

H.  Sektorn för kaniner som hålls som produktionsdjur i EU minskar stadigt och siffrorna för 2016 pekar på en minskning av produktionen med 4,7 procent, vilket beror på att konsumenter blir allt mindre benägna att äta kaninkött. Sektorn för kaniner som hålls som produktionsdjur bedriver sin verksamhet under globala marknadsförhållanden och erhåller inte något direktstöd eller marknadsinterventioner enligt den första pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken.

I.  EU har en negativ handelsbalans med Kina i fråga om kaninkött. 99 procent av det kaninkött som EU importerar kommer från Kina. Kinesiska producenter kommer att konkurrera ut EU-uppfödare, och detta kommer att få negativa följder för djurskyddet om inga åtgärder vidtas.

J.  Det är nödvändigt och av intresse att åstadkomma och upprätthålla en lönsam kaninuppfödning, så att man även i fortsättningen bidrar till att bibehålla landsbygdsstrukturen och sysselsättningen, särskilt sysselsättningen för kvinnor, i områden där andra typer av produktion inte är möjliga, samt även i fortsättningen erbjuder konsumenten livsmedel av hög kvalitet och varierande slag.

K.  På internationell nivå är EU den främsta kaninproducenten, före Asien och i synnerhet Kina, som med en produktion uppgående till 417 000 ton slaktkroppar är den främsta exportören.

L.  Kaninuppfödarna, liksom hela sektorn, har ett intresse av att kaninuppfödningen upprätthålls i enlighet med den europeiska produktionsmodellen, som bygger på de högsta standarderna i världen vad gäller livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välbefinnande samt respekt för miljön.

M.  Europeisk kaninuppfödning vilar på samexistens mellan olika produktionssystem. Kaninuppfödning är för många små jordbruksföretag över hela territoriet ett viktigt sätt att diversifiera inkomsterna.

N.  Med en genomsnittskonsumtion på 1,70 kg per invånare är kaninkött en av de minst konsumerade köttsorterna i EU (mellan 1 och 2 procent av all köttkonsumtion).

O.  Det finns stora farhågor om att kaniner som hålls som produktionsdjur i Europa lever under dåliga levnadsförhållanden, lider av höga stressnivåer och drabbas av hög dödlighet och sjuklighet, vilket Efsa konstaterade redan 2005. Inhysning, utfodring, genetik, hälsoaspekter och optimering av det emotionella tillståndet för kaniner som hålls som produktionsdjur är viktiga frågor för aktörerna i kaninbranschen, särskilt när det gäller att värna om djurs hälsa och välbefinnande.

P.  Huvuddelen av kaninerna i EU hålls, sedan domesticeringen, vanligen i burar vars specifikationer i de enskilda medlemsstaterna kan skilja sig åt och ofta också gör det.

Q.  Kaninen har, på samma sätt som övriga arter som lever tillsammans med människan, behållit en del av sitt naturliga beteende, och det är sålunda nödvändigt att undersöka detta och tillämpa åtgärder och villkor under uppfödningen för att garantera att kaninerna, i den utsträckning det är möjligt, behåller sitt naturliga beteende, förutsatt att detta är gynnsamt för kaninernas egen hälsa.

R.  Till intensiv uppfödning används tidiga och snabbväxande kaninraser, tidigare även kallade köttraser, framför allt kommersiella hybrider som används i industriell uppfödning för produktion av köttdjur.

S.  Ekologiska produktionssystem, där slaktkaniner hålls i gruppboxar med tillgång till ett litet område med bete och större utrymme, är ett möjligt alternativ till buruppfödning. Man bör emellertid påminna om att dessa inhysningssystem i gruppboxar kan skapa problem när det gäller negativa sociala interaktioner och aggressivitet mellan djuren, vilket orsakar skador som påverkar deras hälsa och välbefinnande och en ökning av sjukdomar som sprids via avföring till mun.

T.  I vissa nationella regler om ekologisk produktion förespråkas det att kaninerna ska hållas i gruppboxar med tillgång till ett litet område med bete i boxens botten.

U.  På samma sätt som för andra arter, såsom fjäderfä, skulle man kunna forska i alternativa produktionssystem, bl.a. ekologiska produktionssystem, som skulle kunna erbjuda konsumenterna ett större urval av livsmedel och som hittills inte utvecklats i högre grad.

V.  När det gäller ovanstående bör man ytterligare forska kring utmaningar och möjligheter avseende system med inhysning i grupper.

W.  Denna sektors ringa ekonomiska betydelse inom Europeiska unionen inverkar hämmande på forskning och innovation som syftar till att förbättra kaninernas hälsa och välbefinnande.

X.  Det finns av EU fastställda lägsta djurskyddskrav vid svinhållning(1), för kalvar,(2), för skydd av värphöns(3) och slaktkycklingar(4), samt rådets allmänna direktiv om skydd av animalieproduktionens djur(5), men det finns ingen specifik EU-lagstiftning om lägsta djurskyddskrav för kaniner. Allt fler konsumenter och medborgare runtom i EU efterfrågar lagstiftning om och bättre djurskydd för kaniner som hålls som produktionsdjur.

Y.  På grundval av direktiv 1999/74/EG råder det förbud mot konventionell burhållning för värphöns och detta förbud har också till största delen framgångsrikt införlivats i medlemsstaterna.

Z.  Vissa medlemsstater har redan infört nationell lagstiftning och rättsliga krav rörande uppfödning av kaniner och i samarbete med sektorn utarbetat riktlinjer för bästa praxis. År 2012 förbjöd Österrike hållande av kaniner i burar för köttproduktion. Belgien har en gällande lagstiftning som syftar till att fasa ut bursystem och ersätta dem med så kallade parksystem senast 2025.

AA.  I EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande framhävs behovet av att genomföra hela det befintliga regelverket innan en mer omfattande lagstiftning införs liksom att skapa incitament för utarbetandet av riktlinjer för bästa praxis.

AB.  Mot bakgrund av kravet på att övergå till alternativa produktionssystem och kaninuppfödningens blygsamma ekonomiska tyngd inom den europeiska animalieproduktionen bör medlemsstaterna och kommissionen uppmuntras till att närmare undersöka kaniners hälsa, välbefinnande, uppfödning, inhysning, foder, beteende och bedövning.

AC.  Efsas vetenskapliga yttrande från 2005 om system för inhysning och hållande av kaniner som produktionsdjur rekommenderar större burar, lägre högsta tillåtna djurtäthet för växande djur och terapeutiska åtgärder inklusive användning av tillsatser för att minska förekomsten av sjukdom.

AD.  OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) rekommendationer i Terrestrial Animal Health Code om slakt av djur, inklusive bedövningsmetoder och kunskapskrav för aktörer, är tillämpliga på kaniner.

AE.  Enligt artikel 3 i rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur ska ”alla rimliga mått och steg” vidtas för att garantera djurs välbefinnande, och i artikel 4 fastställs standarder för hållning av djur på grundval av ”beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap”, vilket inkluderar standarder fastställda av Efsa och OIE.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet konstaterar att kaniner inom EU oftast föds upp i konventionella oberikade burar, som är en ostimulerande omgivning med endast behållare för vatten och foder, och som inte uppfyller kraven på optimal uppfödning enligt de senaste vetenskapliga rönen. Parlamentet noterar också att kaniner ibland uteslutande utfodras med pellets och inte har tillgång till fiberrikt material och att de trånga utrymmena i de oberikade ståltrådsburarna kan leda till onaturligt beteende.

2.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs ytterligare vetenskaplig forskning kring inhysningssystem som skulle kunna främja hygienkvaliteten och begränsa riskerna för att djuren drabbas av sjukdomar och infektioner.

3.  Europaparlamentet är medvetet om att alternativ till uppfödning av kaniner i burar tillämpas med framgång, t.ex. uppfödning i s.k. parksystem eller i stallar där gräs är den huvudsakliga födan, vilket ökar komforten och välbefinnandet för kaniner i uppfödning. Parlamentet anser att dessa alternativa system bör utvecklas, förbättras och främjas samtidigt som det erkänner att efterfrågan på kaninkött från parksystem i viss mån är begränsad på grund av att de högre produktionskostnaderna påverkar konsumentpriset.

4.  Europaparlamentet uppmuntrar till användning av s.k. kollektiva parksystem för kaniner på grund av deras större livsutrymme som i högre grad medger socialt beteende och rörelse. Parlamentet framhåller att användning av kollektiva parksystem förbättrar välbefinnandet bland kaniner genom att de ger dem mer naturlika livsförhållanden. Parlamentet understryker att djurens hälsa också är beroende av två viktiga uppfödningsfaktorer, nämligen miljöförhållandena i byggnaderna och utvecklingen av lämplig djurhållning, bioskydd och god förvaltningspraxis.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att bedriva ytterligare forskning för att finna de bästa systemen för inhysning, i syfte att förbättra djurens välbefinnande inom olika typer av djurhållning, vilket gör det möjligt att genomföra förbättringsåtgärder vid anläggningarna samtidigt som man garanterar att anläggningarna är hållbara.

6.  Europaparlamentet betonar att allt kaninkött på EU-marknaden, även sådant kött som har importerats från tredjeland, måste uppfylla höga standarder för livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samt djurskyddskriterier. Parlamentet understryker farorna med osund konkurrens från tredjeländer om inte motsvarande standarder och kriterier tillämpas på importer.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsatt garantera att importerat kaninkött håller hög kvalitet och är säkert genom att kontrollera och inspektera köttet vid införsel till EU.

8.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den europeiska plattformen för djurs välbefinnande och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utbyta och använda bästa praxis för kaninuppfödning.

Kaninuppfödning

9.  Europaparlamentet betonar att höggradigt intensiva metoder används för kaninuppfödning inom EU, även om förhållandena vid kaninavel och kaninhållning varierar, vilket beror på skillnaderna i syftet med kaninuppfödningen och variationerna i konsumentkrav mellan marknader och medlemsstater.

10.  Europaparlamentet betonar att storleken på burarna varierar i förhållande till djurens ålder och vikt och att detta påverkar rörligheten så som att sträcka på sig, sitta och stå med öronen uppåt (en ”spanande” ställning, typisk för arten), stegra sig, vända sig bekvämt och skutta. Parlamentet understryker att denna brist på motion även kan leda till försvagat skelett, stereotypa beteenden och skador på trampdynorna.

11.  Europaparlamentet understryker att inhysningssystemen har förbättrats med tiden genom att ny utrustning tagits i bruk, såsom tasstöd, vars syfte är att minska skador på tassarna och förbättra djurens välbefinnande. Parlamentet betonar dock att vissa äldre typer av burar kan med dagens mått mätt ha en otillfredsställande konstruktion.

12.  Europaparlamentet noterar med oro att sjukdomsförekomsten och dödligheten hos produktionskaniner är synnerligen hög, vilket bl.a. beror på att förekomsten av parasiter (koccidios, springmask m.fl.) och mottagligheten för sådana infektionssjukdomar som HDV och kaninpest är större än hos andra arter.

13.  Europaparlamentet påpekar att Efsa 2005 fastslog att dödligheten och sjukligheten bland kaniner som hålls som produktionsdjur tycks vara avsevärt högre än bland andra produktionsdjurarter på grund av tarm- och luftvägsinfektioner och reproduktiva problem. Parlamentet påpekar också att man i samma Efsa-rapport varnade för de ökade hälsoriskerna för kaniner till följd av uppfödning på golv, jämfört med burar, särskilt på grund av koccidios- och parasitinfektioner.

14.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som många producenter gjort genom att förbättra utformningen av inhysningssystemen i överensstämmelse med Efsas rekommendationer. Parlamentet uttrycker dock sin oro över bristen på behandling och forskning för att råda bot på sjukdomarna hos kaniner i uppfödning.

Uppfödning av kaniner

15.  Europaparlamentet uttrycker oro över att kaniner som föds upp och göds för köttproduktion i EU hålls i burar som är föråldrade och inte motsvarar moderna uppfödningskrav tilldelas ett utrymme per kanin som är mindre än två vanliga pappersark i A4-format.

16.  Europaparlamentet framhåller att kaniner är extremt känsliga djur och kan lida av ett stort antal olika problem i anslutning till deras välbefinnande och av sjukdomar som orsakats av olämpliga uppfödningsvillkor, däribland dödliga virussjukdomar, sjukdomar i andningsorganen och såriga hasor, som de får av att sitta på burbottnar av metalltråd.

17.  Europaparlamentet framhåller att kaninuppfödare och veterinärer har få terapeutiska verktyg för att hantera de hälsoproblem som uppstår och större ansträngningar är nödvändiga för att tackla bristen på forskning och investering i läkemedel för sekundära ändamål och för behandling av mindre vanligt förekommande arter.

18.  Europaparlamentet påpekar också att nutrition har stor inverkan på djurs välbefinnande och hälsa, och anser därför att kaniner alltid bör ha tillgång till en balanserad och fiberrik diet.

19.  Europaparlamentet konstaterar dock att hälsoriskerna är begränsade tack vare EU:s mycket stränga hälsoregler och understryker att sjuka djur inom ramen för gällande lagstiftning direktiv 98/58/EG omedelbart bör ges medicinsk behandling och sättas i isolering tills de tillfrisknat, alternativt avlivas om så är nödvändigt.

20.  Europaparlamentet erkänner vikten av att tillhandahålla utbildning för personer som håller på med alla aspekter av djurhållning inom kaninproduktion, samt vägledning om bästa praxis som bygger på tillförlitliga tekniska och vetenskapliga analyser, i syfte att förbättra deras prestationer och förståelse av de relevanta djurskyddskraven för att på så sätt undvika onödigt lidande för djuren.

21.  Europaparlamentet påpekar att kaniner för gödning och kaninhonor som hålls i alternativa kollektiva parksystem, vanligtvis på 750 cm²/kanin för växande kaniner och på 800 cm²/kanin för kaninhonor, drar nytta av större utrymme att röra sig på, för sociala interaktioner och lek, och att hyllor i kollektiva parksystem gör det möjligt för kaninerna att undvika och komma undan angripande artfränder, med separata bolådor för kaninhonorna när de diar en kull.

22.  Europaparlamentet erkänner att dessa system medför kostnader för kaninuppfödningsanläggningarna, och därför måste uppfödare som väljer detta uppfödningssystem ges ekonomiskt stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja kaninuppfödningssektorn i EU:s framtida budgetar. Parlamentet konstaterar att ekonomiskt stöd finns tillgängligt inom ramen program för landsbygdsutveckling för att stödja de uppfödare som tillämpar djurskyddsåtgärder som ökar kaninernas välbefinnande.

23.  Europaparlamentet påminner om att alla obligatoriska åtgärder som införs bör åtföljas av en nödvändig budget som stöder kaninuppfödarna. Parlamentet framhåller dessutom att en särskild budgetpost bör införas för att främja konsumtion av kaninkött.

24.  Europaparlamentet understryker att mer forskning om inhysning av grupper av kaninhonor skulle gynna deras välbefinnande, särskilt i fråga om den tid som honor måste hållas i separat inhysning och när de sedan kan återintroduceras i gruppen.

25.  Europaparlamentet anser att hankaniner som är 12 veckor gamla eller äldre och som hålls för avel alltid bör hållas separat i alla system p.g.a. problem med aggression.

Transport och slakt

26.  Europaparlamentet påpekar att transport är en stressande erfarenhet för kaniner. Parlamentet betonar att kaniner bör utfodras och vattnas före långdistanstransporter och få tillgång till tillräckligt med föda och vatten under transporten, och att transporttiden bör vara så begränsad som möjligt med tanke på djurartens känsliga natur. Parlamentet betonar att det finns ett stort antal olika stressfaktorer som påverkar djurs välbefinnande, såsom värme, svält, vätskebrist, smärta och chock, kyla, åksjuka och rädsla.

27.  Europaparlamentet betonar att välbefinnandet under transport och slakt för kaniner som hålls som produktionsdjur är beroende av attityder och hanteringsförfaranden bland uppfödare, transportörer och slakteripersonal, samt av transportlogistiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet och verkställandet av relevant EU-lagstiftning, särskilt rådets förordning (EU) nr 1/2005 om skydd av djur under transport.

28.  Europaparlamentet understryker att kaniner bör vara helt bedövade före slakt, för att säkerställa att de inte utsätts för lidande, smärta eller stress. Parlamentet erinrar om att slakten måste ske utan att det finns risk för att det bedövade djuret återfår medvetandet i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Parlamentet påminner om att utvecklingen inom den praktiska forskningen om bedövningsteknik som tillämpas på andra arter möjliggör ekonomiskt hållbara och mer humana elektriska metoder eller andra bedövningsmetoder, såsom bedövning med gasblandning, vilka är särskilt anpassade för kaniner.

Antimikrobiell resistens

29.  Europaparlamentet erkänner att de europeiska producenterna gör stora ansträngningar för att minska användningen av antibiotika inom kaninuppfödningen. Parlamentet betonar att den utbredda användningen av antibiotika i kaninuppfödning, särskilt inom intensiva typer av uppfödning, kan leda till ökad antimikrobiell resistens.

30.  Europaparlamentet konstaterar att ett starkt beroende av antibiotika kan leda till ökad antibiotikaresistens, och en mer ansvarsfull användning måste därför aktivt främjas. Parlamentet anser att kaninproduktionen, i likhet med andra animalieproduktionssektorer, också berörs av detta problem och att denna sektor därför måste göra betydande ansträngningar för att främja en ansvarsfull användning av antibiotika för att på så sätt bibehålla dess effektivitet och förebygga antimikrobiell resistens.

31.  Europaparlamentet betonar att för att uppnå och upprätthålla en god hygienisk standard i alla uppfödningssystem, huvudsakligen genom att utveckla preventiva åtgärder och riktade kontroller, bör medlemsstaterna uppmuntras att gradvis avveckla användningen av konventionella burar i EU och samtidigt främja ekonomiskt livskraftiga och berikade uppfödningssystem.

32.  Europaparlamentet betonar att antibiotika bör användas endast för behandling och med en lämplig karenstid före slakt i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 om gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel, i syfte att garantera att kaninkött är säkert.

33.  Europaparlamentet betonar att en minskad användning av antibiotika, och de positiva effekter detta kommer att få på folkhälsan, endast kan uppnås om mer betoning läggs på skötseln och övervakningen av kaninuppfödningsanläggningar.

Slutsatser

34.  Mot bakgrund av det stora antal kaniner som föds upp och slaktas i EU och de allvarliga följder som de nuvarande system som används för uppfödning av kaniner har för djurens välfärd, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att utarbeta en färdplan för att uppnå ekonomiskt hållbara miniminormer för skydd av kaniner i uppfödning. Parlamentet betonar att denna färdplan bör omfatta mätbara milstolpar med regelbunden rapportering och att den, i kronologisk ordning, åtminstone bör innehålla

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja vetenskapliga rön och resultat som grundval när den lägger fram förslag till åtgärder avseende inhysningskrav för kaninhonor för avel och för kaniner som föds upp för köttproduktion, med vederbörlig hänsyn till djurens biologiska behov och deras artspecifika beteende i förhållande till dessa inhysningskrav.

36.  Europaparlamentet anser att kraven i artiklarna 3 och 4 i direktiv 98/58/EG på att ”alla rimliga mått och steg” ska vidtas för att garantera djurens välbefinnande, och fastställandet av standarder ”enligt beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap” bör användas för att genomföra de vetenskapliga rekommendationer om kaniners välbefinnande som Efsa och OIE har utfärdat.

37.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att upprätthålla en jämvikt mellan de olika aspekter som ska beaktas när det gäller djurs välbefinnande och hälsa, uppfödarnas ekonomiska situation och arbetsvillkor, hållbarhet inom produktionen, miljöpåverkan samt konsumentskydd. Likaså är det nödvändigt att ta fasta på konsumenternas intresse av att det finns överkomligt och högkvalitativt kaninkött.

38.  Europaparlamentet framhåller att målet med den gemensamma jordbrukspolitiken är att ge konsumenter i hela EU tillgång till jordbruks- och livsmedelsprodukter och samtidigt beakta deras behov av och önskemål om hälsosamma jordbruks- och livsmedelsprodukter av hög kvalitet till rimliga priser.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och sektorn att skapa tydliga system för produktmärkning och utnyttja märkningssystem i enlighet med kapitel V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, i syfte att säkerställa större transparens på marknaden, upprätthålla kvalitetsnormer och skydda konsumenternas hälsa, eftersom detta ger konsumenterna möjlighet att fatta medvetna och transparenta köpbeslut, framhäver produktens ursprung och samtidigt skyddar mot illojal konkurrens.

40.  Europaparlamentet betonar att samtliga befintliga regler bör harmoniseras på EU-nivå. Parlamentet understryker att utbyte av information för utarbetandet av riktlinjer för bästa praxis och stödjandet av nationella riktlinjer är synnerligen viktiga för denna process.

41.  Europaparlamentet uppmuntrar alla medlemsstater att anpassa det egna landets djurskyddsbestämmelser till de befintliga bestämmelserna om skydd av kaniner som har fastställts av Österrike, Belgien, Tyskland och Förenade kungariket, i syfte att få till stånd lika villkor för alla.

42.  Mot bakgrund av kravet på att övergå till alternativa produktionssystem erkänner Europaparlamentet behovet av ytterligare vetenskapliga undersökningar om kaninuppfödning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen och ge budgetstöd till och bedriva forskning inom följande områden:

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla data om produktion av och handel med kaninkött och inbegripa kaninkött i det europeiska organet för bevakning av köttmarknaden.

o
o   o

44.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning. EUT L 47, 18.2.2009, s. 5. (2) Rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar. EUT L 10, 11.1.2009, s. 7. (3) Rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns, EGT L 203, 3.8.1999, s. 53. (4) Rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar. EUT L 182, 12.7.2007, s. 19. (5) Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur. EGT L 221, 8.8.1998, s. 23.