Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 36,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 december 2016 om det gemensamma förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som förlikningskommittén har antagit inom ramen för budgetförfarandet(7),

–  med beaktande av generalsekreterarens rapport till presidiet inför upprättandet av det preliminära förslaget till parlamentets budgetberäkning för budgetåret 2018,

–  med beaktande av det preliminära förslag till budgetberäkning som presidiet upprättade den 3 april 2017 i enlighet med artiklarna 25.7 och 96.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till budgetberäkning som budgetutskottet upprättat i enlighet med artikel 96.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 96 och 97 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0156/2017), och av följande skäl:

A.  Detta förfarande är det tredje fullständiga budgetförfarande som genomförs under den nya valperioden och det femte året av den fleråriga budgetramen för 2014−2020.

B.  Budgeten för 2018, såsom den föreslås i generalsekreterarens rapport, utarbetas mot bakgrund av en ökning av taket för rubrik V jämfört med 2017, vilket ger mer utrymme för tillväxt och investeringar samt att fortsätta att genomföra politik som syftar till att uppnå besparingar och att förbättra effektiviteten.

C.  Generalsekreteraren har föreslagit sju prioriterade mål för 2018 års budget, nämligen lansering av kommunikationskampanjen inför valet 2019, konsolidering av de säkerhetsåtgärder som vidtagits, fortsättning av de fleråriga fastighetsprojekten, investering i digitaliseringen och datorisering av förfaranden, fortsättning av genomförandet av de åtgärder som behövs för att kunna införa iriskan som ett fullständigt officiellt språk, analysering av de möjliga konsekvenserna av brexit och främjande av en miljövänlig strategi på transportområdet.

D.  Generalsekreteraren har föreslagit en budget på 1 971 883 373 EUR för parlamentets preliminära budgetberäkning för 2018, vilket innebär en ökning med 3,26 % jämfört med 2017 års budget och 19,06 % av rubrik V i den fleråriga budgetramen för 2014−2020.

E.  Generalsekreteraren har föreslagit 47,6 miljoner EUR i kompletterande särskilda investeringar för att stärka säkerhetsprojekt, tillhandahålla leasingavgifter till byggprojektet Adenauer och inleda en kommunikationskampanj inför valet 2019.

F.  Nästan 68 % av budgeten består av indexreglerade utgifter som huvudsakligen avser ledamöternas och personalens löner och arvoden samt byggnader, som justeras i enlighet med tjänsteföreskrifterna, sektorsspecifik indexering eller inflationsnivån.

G.  I parlamentets rapport ”Women in the European Parliament”, som gavs ut den 8 mars 2017 med anledning av Internationella kvinnodagen, påvisas en obalans mellan könen för ledande befattningar i parlamentet: 83,3 % av parlamentets befattningar på nivån biträdande generalsekreterare och generaldirektör innehas av män och 16,7 % av kvinnor, medan 70,2 % av dess befattningar på nivån direktör innehas av män och 29,8 % av kvinnor samt 65,9 % av dess befattningar på nivån enhetschef innehas av män och 34,1 % av kvinnor.

H.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställer att unionen är skyldig att respektera den språkliga mångfalden och förbjuder diskriminering på grund av språk, vilket innebär att unionsmedborgare har rätt att i sina kontakter med unionens institutioner använda vilket som helst av unionens 24 officiella språk och att få svar på samma språk.

I.  I sin resolution av den 29 april 2015 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2016(8) betonade parlamentet att 2016 års budget bör ha en realistisk grund och att den bör vara förenlig med principerna om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

J.  Europaparlamentets trovärdighet som en del av budgetmyndigheten beror i stor utsträckning på dess kapacitet att kontrollera sina egna utgifter.

K.  Europaparlamentets trovärdighet beror i stor utsträckning på dess kapacitet att utveckla demokratin på unionsnivå.

Allmänna ramar

1.  Europaparlamentet understryker att den andel som motsvarar parlamentets budget för 2018 bör ligga under 20 % av rubrik V. Parlamentet noterar att nivån på budgetberäkningen för 2018 motsvarar 18,88 %, vilket är lägre än vad som uppnåddes 2017 (19,26 %) och den lägsta andelen av rubrik V under de senaste 15 åren.

2.  I enlighet med punkt 15 i sina resolutioner av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017 och punkt 98 i sin ovannämnda resolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, där det begärs att metoden att fastställa parlamentets budget på basis av faktiska behov i stället för på basis av ett system med koefficienter tillämpas för första gången under budgetförfarandet för budgetåret 2018, begär Europaparlamentet att dessa krav tillgodoses.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det belopp som avsätts för extraordinära investeringar och utgifter för 2018 uppgår till 47,6 miljoner EUR, samma nivå som 2017. Parlamentet anser att kommunikationskampanjen för 2019 bör betraktas som extraordinära utgifter.

4.  Europaparlamentet noterar att begäran om 75 % av anslagen för kommunikationskampanjen inför valet 2019 har tagits med i det preliminära förslaget till budgetberäkning för 2018, eftersom de flesta kontrakten kommer att undertecknas under 2018.

5.  Europaparlamentet betonar att den största andelen av parlamentets budget bestäms av lagstadgade eller kontraktsenliga skyldigheter och omfattas av en årlig indexering.

6.  Europaparlamentet stöder överenskommelsen av den 28 mars 2017 med presidiet om nivån för budgetberäkningen för 2018. Parlamentet minskar utgiftsnivån med 18,4 miljoner EUR jämfört med presidiets ursprungliga ståndpunkt. Parlamentet fastställer den övergripande nivån för budgetberäkningen för 2018 till 1 953 483 373 EUR, vilket motsvarar en total ökning med 2,3 % jämfört med 2017 års budget.

7.  Europaparlamentet understryker att parlamentets viktigaste uppgifter är att stifta lagar, företräda medborgarna och kontrollera det arbete som utförs av övriga institutioner.

8.  Europaparlamentet framhåller sin roll för att skapa en europeisk politisk medvetenhet och främja unionens värderingar.

9.  Europaparlamentet betonar att det behövs besparingar jämfört med generalsekreterarens förslag och rekommenderar kraftfullt alla insatser för att åstadkomma en effektivare och mer transparent användning av offentliga medel.

Transparens och tillgänglighet

10.  Europaparlamentet välkomnar svaret på begäran från budgetutskottet i parlamentets resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2018(9), som upprepades i parlamentets resolution om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(10), om en budgetplanering på medellång och lång sikt, med en tydlig åtskillnad mellan investeringar och driftsutgifter i samband med parlamentets verksamhet och dess stadgeenliga skyldigheter (bland annat när det gäller hyror och förvärv).

11.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp för förfarandena för upprättandet av beräkningen av parlamentets inkomster och utgifter. Parlamentet noterar att parlamentet har begärt att man ska överväga ytterligare en revidering av bestämmelserna om interna budgetförfaranden(11). Parlamentet understryker att presidiets och budgetutskottets ledamöter behöver få all relevant information om budgetberäkningsförfarandet i god tid och på ett begripligt sätt samt med de detaljer som är nödvändiga för att presidiet och budgetutskottet ska kunna fatta beslut baserade på en heltäckande bild av parlamentet budget och dess behov.

12.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till generalsekreteraren att lägga fram ett förslag om att presentera budgeten för allmänheten på lämplig detaljnivå och på ett begripligt och användarvänligt sätt på parlamentets webbplats, så att alla medborgare kan skapa sig en bättre förståelse av parlamentets verksamhet och prioriteringar samt motsvarande utgiftsmönster.

13.  Europaparlamentet anser att besöksgrupper utgör ett av de viktigaste instrumenten för att öka medborgarnas medvetenhet om parlamentets verksamhet. Parlamentet välkomnar de reviderade reglerna för besöksgrupper och anser att risken för förskingring av medel har minskat på grund av införandet av de nya och striktare reglerna. Mot bakgrund av detta uppmanar parlamentet presidiet att tillsammans med dess arbetsgrupp för informations- och kommunikationspolitik se över anslagen för ledamöternas besöksgrupper, med beaktande av inflationstakten under de senaste åren som följaktligen har ökat kostnaderna för sådana besök. Även om dessa belopp inte är avsedda att täcka alla kostnader som genereras genom besöksgrupper, utan snarare ska ses som ett bidrag, anser parlamentet att det inte går att bortse från att den andel av kostnaderna som täcks kommer att minska om bidraget inte anpassas till inflationen. Parlamentet uppmanar presidiet att beakta att denna skillnad på ett oproportionerligt sätt påverkar besöksgrupper som är svagare socioekonomiskt sett och som har mycket begränsade ekonomiska medel.

Säkerhet och it-säkerhet

14.  Europaparlamentet noterar de pågående insatserna för arbetet med att stärka parlamentets säkerhet med avseende på byggnader, utrustning och personal, it-säkerhet och kommunikationssäkerhet. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren och presidiet att genomföra den övergripande säkerhetsstrategin för att fortsätta tillhandahålla strukturella, verksamhetsmässiga och kulturella förbättringar av parlamentets säkerhet. Parlamentet upprepar behovet av att förbättra utförandet av de it-tjänster som tillhandahålls parlamentet genom att investera i utbildning av personalen, men även genom bättre urval av uppdragstagare baserat på en bättre utvärdering av deras tjänster och it-kapacitet.

15.  Europaparlamentet anser att händelserna nyligen visar att risken för it-angrepp har ökat dramatiskt, och att tekniken bakom sådana angrepp ofta är mer avancerad än de it-säkerhetsåtgärder som ska bekämpa dem. Parlamentet anser att it-verktyg har blivit viktiga redskap för att ledamöter och personal ska kunna utföra sitt arbete, men att dessa verktyg är sårbara för sådana attacker. Parlamentet välkomnar därför införandet av it-säkerhet i parlamentets övergripande strategiska förvaltningsram, och anser att detta kommer att göra det möjligt för institutionen att bättre skydda sina tillgångar och sin information.

16.  Europaparlamentet beklagar att trots installationen av systemet SECure EMail system (Secem) saknar parlamentet möjlighet att ta emot säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och briefingar som inte är sekretessbelagda från andra institutioner. Parlamentet beklagar djupt att parlamentet inte är i stånd att på egen hand utveckla ett eget system för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, och noterar att förhandlingar pågår med andra institutioner i denna fråga. Parlamentet förväntar sig att dessa förhandlingar kommer att bidra till fastställa hur parlamentet på bästa sätt ska kunna ta emot säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och briefingar som inte är sekretessbelagda. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2017, lägga fram mer information om den senaste utvecklingen i dessa förhandlingar för budgetutskottet.

17.  Europaparlamentet välkomnar insatserna för att ytterligare digitalisera och datorisera förfaranden. Parlamentet stöder i detta avseende införandet av fler möjligheter för användning av säkra digitala signaturer vid administrativa förfaranden i syfte att minska papperskonsumtionen och spara tid.

18.  Europaparlamentet välkomnar att ett samförståndsavtal har undertecknats mellan den belgiska regeringen och Europaparlamentet, rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och andra Brysselbaserade institutioner om kontroller för säkerhetsgodkännande för alla anställda hos externa leverantörer som vill få tillträde till unionsinstitutionerna. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att undersöka om det skulle vara lämpligt att utöka tillämpningen av detta samförståndsavtal till att omfatta tjänstemän, parlamentsassistenter och praktikanter för att möjliggöra att den nödvändiga säkerhetsverifieringen görs innan de rekryteras.

Fastighetspolitiken

19.  Europaparlamentet påminner om att den senaste fastighetsstrategin på medellång sikt antogs av presidiet 2010. Parlamentet ifrågasätter varför presidiet har underlåtit att lägga fram en långsiktig strategi för parlamentets fastigheter under denna valperiod, trots parlamentets tidigare resolutioner. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren och vice talmännen att så snart som möjligt, och före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2017, lägga fram den nya fastighetsstrategin på medellång sikt för budgetutskottet.

20.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om en transparent beslutsprocess för fastighetspolitiken, baserad på tidig information, med full hänsyn till artikel 203 i budgetförordningen. Parlamentet begär i detta sammanhang mer information om utbyggnaden av Wayenberg-daghemmet.

21.  Europaparlamentet vill ha mer information om projektet att renovera Paul Henri Spaak-byggnaden (PHS), särskilt eventuella yttranden från oberoende externa uppdragstagare om de möjliga alternativen för PHS-byggnaden, som har haft en kort livslängd på 25 år. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att så snart som möjligt lägga fram resultaten från en sådan undersökning för budgetutskottet. Parlamentet understryker att den befintliga byggnaden inte uppfyller de statiska kraven för en offentlig byggnad för parlamentarisk verksamhet, vilken ska ha högre säkerhet och kunna stå emot externa stötar utan att kollapsa. Parlamentet kritiserar att PHS-byggnaden inte ens uppfyller minimistandarderna för moderna statiska krav och noterar att flera åtgärder redan har vidtagits för att garantera dess stabilitet. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck presidiet och parlamentets administration att arbeta på framtida lösningar för PHS-byggnaden som innebär att liv och sunda arbetsvillkor säkras för de personer som finns i byggnaden. Parlamentet noterar den anslagsnivå som föreslagits av generalsekreteraren under 2018 för utredningar, förberedande projekt och arbete, samt för stöd till projektledningsgruppen. Parlamentet uttrycker oro över det eventuella missförståndet om beloppen för studier och flyttar. Parlamentet uppmanar med eftertryck presidiet och generalsekreteraren att så snart som möjligt, dock senast i juli 2017, informera budgetutskottet om alla efterföljande steg och tillhandahålla en tydlig fördelning av kostnaderna. Parlamentet påminner om att det i vart fall föreligger ett behov av att införa modern energieffektiv arkitektur. Parlamentet efterlyser en bedömning av hur renoveringen kommer att påverka enheten för besök och seminarier samt tillgängligheten till plenisalen och de övriga rummen och kontoren.

22.  Europaparlamentet anser att 2018 blir ett avgörande år för Konrad Adenauer-byggnaden (KAD), eftersom det är det år då arbetet med den östra delen kommer att avslutas och arbetet med den västra delen kommer att inledas. Parlamentet noterar med oro att det varit nödvändigt att revidera den budget som anslagits för att täcka hanteringen av detta storskaliga projekt i syfte att förstärka de grupper som övervakar hur arbetet fortskrider. Parlamentet noterar den nuvarande praxisen att använda anslag som inte utnyttjats vid årets slut (uppsamlingsöverföring) till pågående fastighetsprojekt. Parlamentet anser att även om detta kan vara en praktisk lösning för att minska räntebetalningarna, föreligger det ett spänningsförhållande till transparensen i samband med fastighetsprojekt i parlamentets budget och att detta även kan skapa incitament för överbudgetering inom vissa områden.

23.  Europaparlamentet uppmanar ansvariga vice talmän och generalsekreteraren att presentera en framstegsrapport och uppskattningar av kostnaderna för slutförandet av arbetena på KAD-byggnaden för budgetskottet.

Emas

24.  Europaparlamentet påminner om att det åtagit sig att senast 2020 minska sina koldioxidutsläpp per heltidsekvivalent med 30 % jämfört med 2006.

25.  Europaparlamentet anser därför att det är av yttersta vikt att parlamentet fastställer nya, mer utmanande, kvantitativa mål för sin verksamhet som bör mätas regelbundet av de ansvariga avdelningarna.

26.  Europaparlamentet påminner om parlamentets åtagande i samband med direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, ”utan att det påverkar gällande budget- och upphandlingsbestämmelser, kommer att åta sig att tillämpa samma krav på de byggnader som de äger och utnyttjar som de som inom ramen för artiklarna 5 och 6 […] gäller för byggnader som tillhör statliga myndigheter i medlemsstaterna”, eftersom byggnaderna är så synliga och den ledande roll parlamentet bör spela när det gäller byggnadernas energiprestanda. Parlamentet understryker att det brådskar att uppfylla denna förklaring, inte minst för parlamentets egen trovärdighet i samband med den pågående översynen av direktiven om byggnaders energiprestanda och energieffektivitet.

27.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp för rörlighet som bör arbeta på ett inkluderande sätt och ha ett tydligt mandat. Parlamentet understryker att parlamentet måste följa alla regionala tillämpliga lagar på arbetsorterna, även inom detta område. Parlamentet förordar ett främjande av användningen av den direkta tågförbindelse som inrättats mellan parlamentet i Bryssel och flygplatsen. Parlamentet uppmanar mot bakgrund av ovanstående de ansvariga avdelningarna att omvärdera sammansättningen och storleken på sina egna fordonsparker. Parlamentet uppmanar presidiet att så snart som möjligt inrätta ett incitamentsystem för att främja användningen av cyklar för pendling mellan bostaden och arbetsplatsen. Parlamentet noterar att ett sådant system redan har inrättats vid andra institutioner, framför allt vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Kommunikationskampanj för 2019 års val till Europaparlamentet

28.  Europaparlamentet välkomnar kommunikationskampanjen som en värdefull insats för att förklara syftet med unionen och parlamentet för medborgarna. Parlamentet understryker att denna kampanj bland annat bör ha som målsättning att förklara Europeiska unionens roll, parlamentets befogenheter, dess funktioner, inbegripet valet av kommissionens ordförande, samt dess inverkan på medborgarnas liv.

29.  Europaparlamentet noterar att förberedelserna för kommunikationskampanjen inför det kommande valet till Europaparlamentet 2019 kommer att inledas redan i år, Parlamentet välkomnar att kommunikationskampanjen inför valet kommer att pågå i två år jämfört med den period på tre år som föregick valet till Europaparlamentet 2014.

30.  Europaparlamentet noterar att det totala beloppet för kommunikationskampanjen inför valet 2019 uppskattas till 25 miljoner EUR i utgifter för 2018 och 8,33 miljoner EUR i utgifter för 2019, och att ett högre belopp kommer att behövas för de finansiella åtagandena under 2018. Parlamentet framhåller vikten av dessa kommunikationskampanjer, särskilt med tanke på det nuvarande läget i unionen.

31.  Europaparlamentet anser att generaldirektoratet för kommunikation (GD COMM) bör agera på grundval av rekommendationerna från utvärderingen av valkampanjen inför valet till Europaparlamentet 2014(12), och prioritera insamlingen av uppgifter för kampanjprojekt, per enhet, på grundval av i förväg fastställda nyckelindikatorer för att mäta deras effekt, varvid noggrann hänsyn bör tas till de bakomliggande orsakerna till det extremt låga deltagandet i 2014 års val.

Ledamotsrelaterade frågor

32.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av parlamentets sekretariat, de politiska gruppernas sekretariat och ledamöternas kontor i syfte att stärka ledamöterna i utövandet av deras mandat. Parlamentet uppmuntrar till en fortsatt utveckling av dessa tjänster som stärker ledamöternas förmåga att kontrollera det arbete som utförs av kommissionen och rådet och att företräda medborgarna.

33.  Europaparlamentet är medvetet om den rådgivning och forskning som erbjuds ledamöterna och utskotten genom Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) och utredningsavdelningarna. Parlamentet påminner om att när EPRS inrättades 2013 beslutades det att en utvärdering skulle göras efter halva tiden för att bedöma hur effektivt samarbetet fungerade mellan EPRS och utredningsavdelningarna. Parlamentet påminner om att en begäran att genomföra en sådan utvärdering och att lägga fram resultaten till budgetutskottet antogs i omröstningen i plenum den 14 april 2016(13). Parlamentet uppmanar återigen generalsekreteraren att genomföra en sådan utvärdering och att före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2017 lägga fram den för budgetutskottet. Parlamentet påminner om att en sådan utvärdering bör innehålla förslag till hur man kan säkerställa att det stöd som tillhandahålls av Europaparlamentets utredningstjänst är bättre kopplat till utvecklingen inom de olika tematiska utskotten och inte överlappar med deras verksamhet eller uppmuntrar till konkurrens mellan olika enheter. Parlamentet förväntar sig att utvärderingen kommer att inbegripa utförlig information om extern expertkunskap, externa studier och externt stöd för parlamentets utredningsverksamhet, inbegripet antal studier och kostnaderna för dem samt expertis som tillhandahållits av parlamentets interna avdelningar och externa leverantörer. Parlamentet noterar de fyra särskilda projekt som håller på att utvecklas på medellång sikt i Europaparlamentets bibliotek, nämligen det digitala biblioteket, förbättrade forskningsresurser, källor till komparativ rätt och ett öppet bibliotek. Parlamentet anser att dessa projekt är ett sätt att förbättra stödet till både ledamöter och anställda, samt att det underlättar tillgången för det externa forskarsamhället och medborgarna. Parlamentet noterar vikten av dessa projekt och behovet av att integrera dem i det lagstiftningsarbete som utförs av ledamöter och personal.

34.  Europaparlamentet påminner om det beslut som fattades av parlamentet under budgetförfarandet för 2017 om att skapa en tjänst för tolkning till internationellt teckenspråk av samtliga debatter i kammaren, och uppmanar administrationen att genomföra detta beslut utan ytterligare dröjsmål.

35.  Europaparlamentet konstaterar att den nyligen reviderade arbetsordningen(14) har begränsat antalet muntliga röstförklaringar som varje ledamot får avge per sammanträdesperiod till högst tre, men är fortsatt oroat över de ytterligare kostnader för tolkning samt för översättningen av utskriften av förklaringarna som dessa genererar. Parlamentet uppmanar med eftertryck generalsekreteraren att tillhandahålla en detaljerad redovisning av kostnaderna i samband med muntliga röstförklaringar. Parlamentet påpekar de alternativ som finns, t.ex. skriftliga röstförklaringar samt en rad offentliga kommunikationsfaciliteter i parlamentets lokaler som ledamöterna kan använda sig av för att redogöra för hur de har röstat. Parlamentet begär, som en tillfällig åtgärd, att de muntliga röstförklaringarna placeras i slutet på föredragningslistan för varje sammanträdesdag, efter anförandena på en minut och andra punkter på dagordningen.

36.  Europaparlamentet påminner om ledamöternas skyldighet att informera administrationen om varje ändring i sina intresseförklaringar.

37.  Europaparlamentet håller inte med om behovet av att byta ut möblerna i ledamöternas och deras assistenters kontor i Bryssel. Parlamentet anser att huvuddelen av dessa möbler är i gott skick och att det därför inte finns någon anledning att byta ut dem. Parlamentet anser att möbler endast bör bytas ut när det finns ett motiverat skäl till detta.

38.  Inför den nionde valperioden uppmanar Europaparlamentet generalsekreteraren att för presidiet lägga fram en mer detaljerad förteckning över utgifter som kan berättiga till ersättning för allmänna utgifter och påminner om principen om mandatets oberoende. Parlamentet understryker att det är möjligt för ledamöterna, om de så önskar, att offentliggöra sina utgifter inom ramen för ersättning för allmänna utgifter på sina personliga webbplatser. Parlamentet upprepar sin uppmaning om bättre transparens när det gäller ledamöternas ersättning för allmänna utgifter, med utgångspunkt i exempel på bästa praxis från de nationella delegationerna i Europaparlamentet och medlemsstaterna. Parlamentet anser att ledamöterna också bör kunna tillhandahålla länkar på parlamentets webbplats till platser där de för närvarande offentliggör sina utgifter. Parlamentet upprepar att ökad transparens när det gäller ersättningen för allmänna utgifter inte bör kräva någon ytterligare personal i parlamentets administration.

39.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande budgetposten för assistentstöd till ledamöterna är tillräcklig och inte bör ökas utöver indexeringen av lönerna.

40.  Europaparlamentet påminner om begäran, som antogs vid plenarsammanträdet, i dess ovannämnda resolution av den 14 april 2016 om parlamentets budgetberäkning för 2017, att bestämmelserna för ersättning av kostnader för resor mellan parlamentets tre arbetsorter för ackrediterade ledamotsassistenter bör ses över i syfte att anpassa dem till de bestämmelser som gäller för övrig personal, och beklagar att ingen åtgärd hittills har vidtagits i detta avseende. Parlamentet uppmanar presidiet att omedelbart ta itu med denna fråga. Parlamentet understryker samtidigt att de nuvarande taken för ersättning av kostnader för tjänsteresor för ackrediterade ledamotsassistenter (120/140/160 EUR) inte har justerats sedan 2011 och att skillnaden mellan ackrediterade ledamotsassistenter och annan personal har ökat ytterligare med upp till minst 40 % till följd av införandet av nya tak som godkänts av rådet den 9 september 2016 och hittills endast tillämpas för tjänstemän från och med den 10 september 2016. Parlamentet uppmanar därför presidiet att vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till denna ojämlikhet.

41.  Europaparlamentet understryker att en ökning av budgetposten för assistentstöd till ledamöterna inte är lösningen på denna skillnad i utgifter för tjänsteresor.

42.  Europaparlamentet efterlyser en transparent och tillbörlig användning av ersättningen av ledamöternas reseutgifter och rekommenderar att incitament skapas för resor i ekonomiklass, både med avseende på flyg- och järnvägstransporter.

43.  Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen och presidiet att ompröva möjligheten för ackrediterade ledamotsassistenter att, på vissa villkor, följa med ledamöter på parlamentets officiella delegationsresor och uppdrag, såsom redan har begärts av flera ledamöter. Parlamentet anser att ledamöterna bör bestämma huruvida deras assistenter ska följa med dem på officiella delegationsresor, och att de ska utnyttja sitt anslag för ersättningen för assistentstöd till ledamöterna.

Personalrelaterade frågor

44.  Europaparlamentet framhåller, i enlighet med punkt 27 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 om en gradvis personalminskning med 5 % som gäller för alla institutioner, byråer och organ mellan 2013 och 2017, att på grund av särskilda behov som uppstod i parlamentet under 2014 och 2016, nåddes en överenskommelse med rådet om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016(15), i vilken man enades om att parlamentets årliga personalminskningsåtgärder skulle fortsätta till och med 2019.

45.  Europaparlamentet noterar att samtidigt som de politiska grupperna har undantagits från dessa årliga personalminskningsåtgärder sedan 2014(16) har förlikningsöverenskommelsen om 2017 års budget lett till att tjänster strukits i tjänsteförteckningen för parlamentets generalsekretariat på grund av rådets underlåtenhet att iaktta denna informella överenskommelse.

46.  Europaparlamentet påminner om att den totala personalstyrkan i de politiska grupperna är undantagen från målet att minska personalen med 5 % i överensstämmelse med de beslut som fattades med avseende på budgetåren 2014, 2015, 2016 och 2017.

47.  Europaparlamentet anser att förlusten av 136 tjänster från parlamentets sekretariat 2016 kan göra det svårt för parlamentets administration att tillhandahålla tjänster. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att lämna mer information om de personalminskningsåtgärder som gjordes förra året, och att utvärdera konsekvenserna av budgetbesluten för institutionens verksamhet.

48.  Europaparlamentet välkomnar, mot bakgrund av personalminskningsåtgärderna, förslaget om att omvandla 50 fasta AST-tjänster till 50 fasta AD-tjänster, något som har en obefintlig inverkan på budgeten. Parlamentet noterar också förslaget att omvandla tre tillfälliga AST-tjänster till tre tillfälliga AD-tjänster i talmannens kansli.

49.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att säkerställa att ackrediterade ledamotsassistenters socialförsäkrings- och pensionsrättigheter respekteras och att finansiella medel avsätts, särskilt för de ackrediterade ledamotsassistenter som har varit anställda av ledamöter utan avbrott under de två senaste valperioderna. Parlamentet uppmanar i detta avseende administrationen att lägga fram ett förslag som beaktar beslutet att hålla ett tidigt val 2014, såväl som den tid som läggs på rekryteringsförfarandet vid beräkning av den tioåriga tjänsteperiod som fastställs i tjänsteföreskrifterna.

50.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att föreslå ett uppsägningsförfarande genom ömsesidig överenskommelse mellan ledamöter och ackrediterade parlamentsassistenter.

51.  Europaparlamentet anser att under en period då de finansiella och mänskliga resurser som är tillgängliga för unionens institutioner troligen kommer att bli alltmer begränsade, är det viktigt att institutionerna själva kan rekrytera och behålla den mest kompetenta personalen för att möta de kommande komplexa utmaningarna på ett sätt som stämmer överens med principerna om resultatbaserad budgetering.

52.  Europaparlamentet anser att tolkning och översättning är nödvändiga för parlamentets funktion och erkänner den kvalitet och det mervärde som tolkarnas tjänster tillför. Parlamentet upprepar parlamentets ståndpunkt i ovannämnda resolution av den 14 april 2016, nämligen att generalsekreteraren ska lägga fram nya förslag till rationalisering, såsom ökad användning av översättning och tolkning på begäran, i synnerhet för Europaparlamentets tvärpolitiska grupper, samt undersöka möjliga effektivitetsvinster från användning av den senaste språktekniken som ett hjälpverktyg för tolkar, och bedöma effekterna av den reviderade ramen för fast anställda tolkar för att förbättra resurseffektiviteten och produktiviteten.

53.  Parlamentet välkomnar de fortsatta åtgärder som vidtagits av parlamentet för att införa iriska som officiellt språk fullt ut senast den 1 januari 2021. Parlamentet noterar i detta sammanhang att inga ytterligare tjänster kommer att krävas under 2018. Parlamentet uppmanar dock generalsekreteraren att fortsätta rådfråga de irländska ledamöterna med avseende på en eventuell resurseffektivitet, utan att undergräva ledamöternas garanterade rättigheter.

54.  Europaparlamentet uppmanar bestämt generalsekreteraren att vidareutveckla befintliga samarbetsavtal mellan parlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, i syfte att identifiera andra områden där de administrativa funktionerna skulle kunna delas. Parlamentet uppmanar dessutom generalsekreteraren att göra en undersökning av eventuella synergieffekter inom de administrativa funktionerna och tjänsterna som också skulle kunna uppnås mellan parlamentet, kommissionen och rådet.

Europeiska politiska partier och politiska stiftelser

55.  Europaparlamentet påminner om att europeiska politiska partier och stiftelser bidrar till att skapa en europeisk politisk medvetenhet och öka medborgarnas förståelse för sambandet mellan de politiska processerna på nationell och europeisk nivå.

56.  Europaparlamentet anser att den senaste tidens kontroverser kring finansieringen av vissa europeiska politiska partier och vissa politiska stiftelser har visat på brister i de nuvarande förvaltnings- och kontrollsystemen.

57.  Europaparlamentet anser att ikraftträdandet av förordningarna (EU, Euratom) nr 1141/2014(17) och (EU, Euratom) nr 1142/2014(18) kommer att ge ytterligare kontrollmekanismer, såsom kravet på att registrera sig hos myndigheten för europeiska politiska partier och politiska stiftelser. Parlamentet anser dock att det finns ytterligare utrymme för förbättringar av dessa åtgärder. Parlamentet noterar att partier och stiftelser kommer att börja ansöka om finansiering enligt de nya bestämmelserna under budgetåret 2018.

58.  Europaparlamentet betonar att ett antal problem har identifierats i det nuvarande systemet med medfinansiering, där bidrag från parlamentets budget för både partier och stiftelser inte får överstiga 85 % av de bidragsberättigade utgifterna, medan återstående 15 % ska täckas av egna medel. Parlamentet noterar till exempel att otillräckliga medlemsavgifter och donationer ofta kompenseras av bidrag in natura.

Övriga frågor

59.  Europaparlamentet noterar den pågående dialogen mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten. Parlamentet vill se att denna dialog stärks för att utveckla en bättre förståelse för det ekonomiska bidraget från Europaparlamentet och unionen i medlemsstaterna.

60.  Europaparlamentet noterar begäran om externa utredningar och yttranden i syfte att stödja det arbete som utförs av utskotten och andra politiska organ för att analysera de möjliga konsekvenserna av brexit, inbegripet de budgetmässiga konsekvenserna för parlamentet. Parlamentet ifrågasätter behovet av att begära externa utredningar och yttranden i stället för att ta hjälp av den rikliga tillgången på utredningstjänster som finns inom parlamentet. Parlamentet betonar att innan förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur unionen är avslutade är Förenade kungariket fortfarande en fullvärdig medlem av unionen och att alla rättigheter och skyldigheter som följer av medlemskapet fortsätter att gälla. Parlamentet understryker därför att Förenade kungarikets beslut att lämna unionen sannolikt inte kommer att ha någon inverkan på parlamentets budget för 2018.

61.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 20 november 2013 om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner(19), i vilken man uppskattade kostnaderna för att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser till mellan 156 miljoner EUR och 204 miljoner EUR, vilket motsvarar cirka 10 % av parlamentets budget. Parlamentet påminner om att miljöpåverkan av denna uppdelning uppskattas till mellan 11 000 och 19 000 ton koldioxidutsläpp. Parlamentet betonar allmänhetens negativa uppfattning på grund av denna geografiska spridning, och upprepar därför sin ståndpunkt vad gäller behovet av en färdplan för ett enda säte.

62.  Europaparlamentet påminner om sin ovannämnda resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017. Parlamentet uppmanar till genomförandet av ett samarbete med tv-stationer, sociala medier och ytterligare partner i syfte att skapa ett europeiskt mediecentrum för utbildning av unga journalister.

63.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren och presidiet att skapa en anda av resultatbaserad budgetering inom hela parlamentets administration, i linje med metoden för en smidig förvaltning i syfte att förbättra effektiviteten och kvaliteten när det gäller institutionens interna arbete.

o
o   o

64.  Europaparlamentet antar budgetberäkningen för budgetåret 2018.

65.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och budgetberäkningen till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) EUT L 287, 29.10.2013, s. 15. (5) Antagna texter, P8_TA(2016)0132. (6) Antagna texter, P8_TA(2016)0411. (7) Antagna texter, P8_TA(2016)0475. (8) Antagna texter, P8_TA(2015)0172. (9) Antagna texter, P8_TA(2016)0132. (10) Antagna texter, P8_TA(2016)0411. (11) Antagna texter, P8_TA(2016)0484. (12) Deloitte, undersökning från december 2015. (13) Se punkt 22 i parlamentets resolution av den 14 april 2016 (P8_TA(2016)0132). (14) Antagna texter den 13 december 2016, P8_TA(2016)0484 – artikel 183.1. (15) Antagna texter, P8_TA(2015)0407. (16) Antagna texter, P7_TA(2013)0437. Antagna texter, P8_TA(2014)0036. Antagna texter, P8_TA(2015)0376. Antagna texter, P8_TA(2016)0411. (17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUT L 317, 4.11.2014, s. 1). (18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiering av europeiska politiska partier (EUT L 317, 4.11.2014, s. 28). (19) Antagna texter, P7_TA(2013)0498.